Sök i Ratio Lex

Angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter fiskaren Hans Martin Larssons i Klätta aflidna hustru Anna Larsson, född Alfsdotter

1901-02-08 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1901:47, Angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter fiskaren Hans Martin Larssons i Klätta aflidna hustru Anna Larsson, född Alfsdotter

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 47.

?0

N:o 47.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående efterskänkande

af kronans rätt till danaarf efter fiskaren

Hans Martin Larssons i Klätta aflidna hustru Anna

Larsson, född Alfsdotter; gifven Stockholms slott den 8

februari 1901.

Fiskaren Hans Martin Larssons i Klätta inom Tanums socken

af Göteborgs och Bohus län hustru Anna Larsson, född Alfsdotter, afled

den 13 juni 1897 utan att efterlemna några vid bouppteckningstillfället

den 23 derpåföljde juli kända arfvingar.

I enlighet med af kammaradvokatfiskalsembetet efter stämning

till lagtima vintertinget år 1899 med Tanums härad å förenämnde Hans

Martin Larsson och hemmansegaren Sivert Lind, den sistnämnde i egenskap

af god man för bemälda hustru Larssons okända arfvingar, framstäldt

yrka,nde, förklarade häradsrätten genom utslag den 8 juni 1899,

som vunnit laga kraft, att hustru Larssons andel i hennes och hennes

efterlefvande mans bo skulle såsom danaarf tillfalla kronan, hvarjemte

häradsrätten förpligtade Hans Martin Larsson att efter i laga ordning

förrättad bodelning till kammaradvokatfiskalsembetet redovisa danaarfsmedlen

jemte fem procent ränta derå från den 14 februari samma år.

Den 13 påföljde oktober förrättades bodelning efter hustru Larsson

och, sedan dervid från tillgångarna afdragits, förutom andra poster, ett

belopp af 510 kronor, enligt anteckning i bodelningsinstrumentet, utgörande

»utgifter för hushållet, tvätt, ved m. m.», och hvilka utgifter

af Hans Martin Larsson förklarades utgöra dennes enskilda lefnadskostnader

efter hustruns död, tillskiftades kronan ett belopp af 117

kronor 77 öre.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o i7.

Efter det sistnämnda belopp jemte ränta, 5 kronor 30 öre, till

kammaradvokatfiskalsembetet öfverlemnats, anhöll embetet i skrifvelse

den 26 januari 1900 till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i förenämnda

län, att, enär vid bodelningen från de gemensamma tillgångarne afdrag^

berörda post, 510 kronor, men de under samma post upptagna

utgifter, derest de verkligen förekommit, syntes vara af beskaffenhet,

att mannen Larsson bort ensam svara för desamma, Kongl. Maj:ts

befallningshafvande ville låta affordra Larsson hälften af sistberörda

belopp eller 255 kronor. Då emellertid Larsson vid anfordran vägrade

att gälda nämnda belopp, förpligtade, på åkäran af kammaradvokatfiskalsembetet,

Tanums häradsrätt genom utslag den 18 augusti 1900,

hvilket vunnit laga kraft, Larsson att till kronan, såsom berättigad till

danaarf efter hustru Larsson, utgifva omstämda beloppet, 255 kronor,

jemte sex procent ränta derå från den 13 oktober 1899.

Redan dessförinnan hade i en till Kongl. Maj:t den 23 mars 1900

ingifven skrift Larsson anhållit, att kronans rätt till ifrågavarande danaarf,

såväl redan utbetalda 117 kronor 77 öre med ränta som ock genom

sistberörda utslag sökanden till utgifvande ådömda 255 kronor med ränta,

måtte till sökandens förmån efterskänkas, till stöd för hvilken ansökning

anförts, att sökandens ekonomiska ställning vore sådan, att, om jemväl

sistberörda belopp uttoges, sökanden, som uppnått en ålder af 52 år

och genom föregående ansträngande arbete numera vore oförmögen att

med arbete förtjena sitt »ordentliga, årliga underhåll», blefve nödsakad

försälja en honom tillhörig manbyggnad, hvarigenom sökanden blefve

utan tak öfver hufvudet; samt att sökanden icke hade annan inkomst,

än hvad han kunde förvärfva genom fiske, en förvärfskälla, som emellertid

under flera år lemnat ett ytterst klent resultat.

I anledning af berörda ansökning har underdånigt utlåtande afgifvits

ej mindre af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och

Bohus län, som, enär enligt inhemtade upplysningar sökandens uppgifter

syntes vara med verkliga förhållandet öfverensstämmande, tillstyrkt

bifall till ansökningen, än äfven af kammaradvokatfiskalsembetet, som

dels meddelat, att den kronan tillskiftade behållningen i boet 117 kronor

77 öre jemte ränta, 5 kronor 30 öre, efter afdrag af aktoratsprovision

utgjorde 110 kronor 77 öre, som i statskontoret innestode, att för

uttagande af ofvanberörda, kronan tilldömda 255 kronor jemte ränta

utmätning den 16 november 1900 hos sökanden verkstälts, dervid i

mät tagits en vid tillfället till 1,000 kronor värderad manbyggnad,

samt att embetet, på framställning af sökanden och i afvaktan på

Kongl. Maj:ts beslut i förevarande ärende, lemnat sökanden anstånd

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 47.

med betalning af ifrågavarande skuld till den 1 nästkommande april,

dels ock, med afseende å så väl hvad sökanden i den underdåniga ansökningen

anfört som ock hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande yttrat,

hemstält om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition i det af

sökanden angifna syfte.

Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit vill Kongl.

Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva, att kronans rätt till

ifrågavarande danaarfsmedel må efterskänkas till förmån för sökanden.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Hans TVachtmeister,

i

V

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd Proposition No 47.

23

U

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 8 februari

1901.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Orusebjörn,

Odelberg,

Husberg.

Departementschefen, statsrådet grefve Wachtmeister föredrog härefter

:

En af fiskaren Hans Martin Larsson från Klätta i Göteborgs och

Bohus län gjord underdånig ansökning, att kronans rätt till danaarf

efter hans aflidna hustru Anna Larsson, född Alfsdotter, måtte efterskänkas

till sökandens förmån;

öfver hvilken ansökning ej mindre Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i nämnda län än äfven kammaradvokatfiskalsembetet afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Propostion N:o 47.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit tillstyrkte statsrådet,

att Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva,

att kronans rätt till ifrågavarande danaarfsmedel måtte efterskänkas

till förmån för sökanden.

Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition

till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. —

vid detta protokoll utvisar.

• ''• V-VVt''V> \ ''"*• ’; ‘ ‘ . j’. • V •>0''4 ^ .• ''

Ex protocollo:

Bengt Oxenstierna.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1901.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1901:40 Statsutskottets Utlåtande N:o 40 s. 1 i texten