Sök i Ratio Lex

Angående vissa utdikningar af myrmarker inom Tärna kapellförsamling af Vesterbottens län

1901-02-08 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1901:48, Angående vissa utdikningar af myrmarker inom Tärna kapellförsamling af Vesterbottens län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

1

N:o 48*

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående vissa

utdikningar af myrmarker inom Tärna kapellförsamling

af Vesterbottens län; gifven Stockholms slott den 8

februari 1901.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver jordbrukpärenden

för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva

att till utförande af sex särskilda företag, afseende utdikning af följande

myrmarker inom Tärna kapellförsamling af Vesterbottens län, nemligen:

myren,tillhörande Viss mantal n:o 1 Granås, Lillmyren, tillhörande

V64 mantal n:o 1 Rödingsfors, den s. k. Hemmyren, tillhörande Va* mantal

n:o 1 Joeström, den s. k. Hemmyran, tillhörande 3/st mantal n:o 1 Laisholm,

Luspmyren, tillhörande V4 mantal Umfors samt Hög- och Hemmyrarua,

tillhörande V32 mantal n:o 1 Umasjö, må—under iakttagande

af de vilkor och bestämmelser, som äro stadgade för erhållande och

tillgodonjutande af statsbidrag till frostminskuingsföretag — kunna från

af Riksdagen till sådana företag beviljade medel anvisas ett belopp af

sammanlagdt 4,160 kronor, utan hinder deraf, att ifrågavarande företag

icke uteslutande afse frostländighetens minskande för närliggande

bygd.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen

med all kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Theodor Odelberg.

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 39 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 48.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 8

"v februari 1901.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg.

4:o.

Departementschefen, statsrådet Odelberg anförde härefter:

Uti underdånig skrifvelse den 18 november 1892 har Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbotténs län, med förmälan

hurusom Tärna kapellförsamling i nämnda län med en ytvidd af omkring

20 qvadratmil och belägen omkring 65 och 66 graders nordlig

bredd ursprungligen varit ett hemvist för nomadiserande lappar, men

under tiden efter år 1830 alltmera befolkats af nybyggare, hvilka bosatt

sig i elfdalarna och utmed sjöarna, der de odlat jord och uppfört bo
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

städer, vidare anfört, att nybyggarne, sedan de näringskällor, jagt och

fiske, hvaraf de förut lifnärt sig, upphört att vara lika gifvande som

tillförene, hufvudsakligen egnat sig åt boskapsskötsel; att fodret till

kreaturen utgjordes så godt som uteslutande af hö, som hemtades

från bäckängar och starrbevuxna myrar, ofta belägna ända till 15 och

20 kilometer från gårdarna; att då sommaren i allmänhet ej började

förrän i senare hälften af juni månad och snö ofta folie i medlet af

september, mycket foder kräfdes för kreaturen, hvaraf bönderna på

sina hemmansdelar ofta födde 5, 8 och ända till 15 kor; att, då jordmånen

i allmänhet vore mycket bördig och på sina ställen kalkhaltig,

samt rika tillfällen till odling funnes på nära håll, det vore i hög

grad önskligt, att jordbruket mera, än för närvarande vore fallet, förlädes

närmare intill gårdarna, hvarigenom odling af foderväxter skulle

kunna komma till stånd och ersätta det föga närande myrfodret, samt

äfven flera kreatur kunna uppfödas; att för åstadkommande häraf

erfordrades, att den i allmänhet sanka marken utdikades, hvilket dock

till följd af det både ymniga och våldsamma vattenflödet från fjellen

vore förenadt med större svårigheter än under vanliga förhållanden;

att dylika dikningsföretag likväl icke kunde utan hjelp från statens

sida utföras af den fattiga och fåtaliga befolkningen; samt att, innan

någon hufvudsaklig framställning af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

kunde göras i fråga om vidtagande af åtgärder för näringsförhållandenas

upphjelpande uti ifrågavarande kommun, det vore nödvändigt,

att en fullständig utredning af nu antydda förhållanden gjordes

af sakkunnig person; och hemsfälde Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

på grund häraf, att Eders Kongl. Maj:t täcktes anvisa medel

för en dylik utredning, som syntes Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

lämpligast böra anförtros åt landtbruksingeniören i länet.

Efter härå erhållna nådiga remisser afgåfvo domänstyrelsen den

30 december 1892 samt landtbruksstyrelsen den 21 mars 1893 underdåniga

utlåtanden, dervid domänstyrelsen förklarade sig icke hafva

något att erinra mot Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes berörda

hemställan samt landtbruksstyrelsen till alla delar biträdde samma

hemställan under framhållande att, då Tärna kommuns befolkning,

som, förutom omkring 370 lappar, utgjordes af 675 personer, till följd

af fattigdom och deraf alstrad bristande företagsamhet vore urståndsatt

att endast genom egna bemödanden förbättra sina vilkor, sådana

förhållanden i förevarande fall vore för handen, att ett inskridande

från statens sida vore af behofvet påkalladt i syfte att afhjelpa de

ekonomiska svårigheter, hvarmed denna aflägsna och fattiga bygd hade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.

att kämpa; att då erfarenheten otvetydigt gifvit vid handen, att inom

de närmast fjellen belägna trakterna af landets nordligaste län sädesodlingen

vore högst osäker och endast föga bidroge till en jordbrukande

befolknings utkomst, men att deremot gräsafkastningen från

såväl naturliga som odlade ängar oftast vore god och lemnade tillfälle

till drifvande af boskapsskötsel, styrelsen lika med Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande ansåge, att omförmälda ekonomiska svårigheter

lämpligast skulle kunna afbjelpas derigenom, att åtgärder vidtoges för

jordbrukets upphjelpande medelst de naturliga ängsmarkernas förbättring,

afdikning och bevattning samt nya ängsmarkers beredande genom

uppodling af de i närheten af gårdarna liggande odlingsbara fält,

sjöars uttappning och myrmarkers öfversilning och bevattning, men

att, innan några direkta åtgärder i sådant syfte kunde vidtagas, en

noggrann och fullständig undersökning af ortens näringsförhållanden

erfordrades.

Genom nådigt bref den 7 april 1893 fann Eders Kong]. Magt

godt bemyndiga landtbruksstyrelsen att förordna landtbruksingeniören

i Vesterbottens län att efter styrelsens närmare anvisning under högst

en månad af samma års sommar verkställa noggrann undersökning

af näringsförhållandena inom Tärna kapellförsamling jemte tillfällena

till och medlen för näringarnas upphjelpande inom församlingen samt

att deröfver afgifva berättelse såväl till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i nämnda län som ock till landtbruksstyrelsen.

I anledning häraf förordnade landtbruksstyrelsen dels den 6 juni

samma år landtbruksingeniören i Vesterbottens län S. Kempff att utföra

det af Eders Kongl. Majrt afsedda uppdraget och föreskref tillika, att

det skulle åligga Kempff att dervid efter samråd med den jordbruksidkande

befolkningen inom orten söka utforska de tjenligaste tillfällena

till ängSvattningsanläggningar, sjösänkningar och myrafdikningar för

beredande till odling af foderväxter samt deröfver upprätta fullständiga

planer och förslag, hviika skulle till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i sammanhang med förenämnda berättelse irgifvas, dels ock

den 15 i samma månad öfveringeniören i landtbruksstyrelsen att afresa

till Tärna kapellförsamling för att inspektera Kempffs nyssberörda

tjenstförrättning samt å styrelsens vägnar meddela honom de närmare

föreskrifter, hviika kunde finnas erforderliga i afseende å det honom

lemnade uppdraget.

Sedan Kempff på grund häraf under 1893 års sommar företagit omförmälda

undersökning, afgaf han i februari månad 1894 till Eders Kongl.

Majfts befallningshafvande i Vesterbottens län den föreskrifva berättelsen,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

dermed han, under förmälan hurusom hufvudvilkoret för näringarnas

upphjelpande inom ifrågavarande kommun vore en ordnad ladugårdsskötsel,

öfverlemnade af honom uppgjorda planer och kostnadsförslag

till afdtknings- och sjösänkningsföretag å åtskilliga platser inom kommunen,

hvilka företag samtliga afsåge erhållande af lämplig jord för

odling af foderväxter.

Sedermera hafva till Eders Kongl. Majtts bemälde befallningshafvande

af hemmansegare inom Tärna kommun ingifvits särskilda

underdåniga ansökningar om erhållande af statsbidrag till högsta möjliga

belopp för nedannämnda företag, till hvilka, bland andra, landtbruksingeniören

Kempff upprättat förslag, nemligen: sänkning af den

s. k. Svintandsgölen, tillhörande 3/64 mantal n:o 1 Yttervik, samt afdikning

af följande myrmarker: myren till 3/j28 mantal n:o 1 Granås, Lillmyren,

tillhörande 3/64 mantal n:o 1 Rödingsfors, den s. k. Hemmyren,

tillhörande Va» mantal n:o 1 Joeström, den s. k. Hästmyren, tillhörande

samma hemman, den s. k. Hemmyran, tillhörande 3/3ä mantal n:o l

Laisholm, Luspmyren, tillhörande 7* mantal Umfors, samt Hög- och

Hemmyrarna, tillhörande 3/33 mantal n:o 1 Umasjö.

Med underdånigt yttrande af den 21 oktober 1899 öfverlemnade

derefter Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samtliga till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

sålunda inkomna handlingar i ärendet, dervid Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

för egen del anförde, att intet kuude anses vara

mera egnadt att undanrödja de ekonomiska svårigheter, hvarmed befolkningen

i Tärna kommuns aflägsna och fattiga bygd hade att kämpa,

än jordbrukets upphjelpande, hvilket åter syntes bäst befordras medelst

de naturliga ängsmarkernas förbättring, afdikning och bevattning samt

nya ängsmarkers beredande genom uppodling och utdikning af sänka

myrmarker; att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande på grund

häraf ansåge de ifrågasatta arbetsföretagen vara förtjenta af understöd,

helst sökandena, utan bidrag af allmänna medel, icke syntes vara i

stånd att utföra desamma; samt att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

följaktligen till de underdåniga ansökningarna tillstyrkte nådigt

bifall.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu tillika med landtbruksstyrelsen

till gemensam behandling förehaft detta ärende, hvarefter

styrelserna med gemensamt underdånigt utlåtande af den 7 juni 1900

understält ärendet Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

Styrelserna hafva dervid anfört hufvudsakligen: de af landtbruksingeniöreu

Kempff upprättade afdikningsplaner rörande de före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 48.

tag, som i ofvan omförmälda ansökningar afsåges, hade vid af styrelserna

företagen granskning befunnits vara mycket ofullständiga och

icke upprättade på sådant sätt, att de kunde läggas till grund för

ansökningar om vare sig lån rjr statens odlingslånefond eller anslag

från de af Riksdagen anvisade medel till understödjande, medelst

anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar och

vattenaflappningar, hvilkas ändamål vore att minska frostländigheten

för närliggande bygd. Med hänsyn dertill att befolkningen i dessa

trakter vore synnerligen fattig, syntes för öfrigt lån icke vara rätta

formen för understöd i förevarande fall, och hinder att från frostminskningsfonden

anslå behöfiiga medel till ifrågavarande företags utförande

syntes möta jemväl på grund deraf, att de ifrågasatta afdikningarna

uppgåfves hafva annat ändamål än frostländighetens minskande, nemligen

foderväxtodling, om ock afdikningsföretagens genomförande utan

tvifvel skulle medföra en minskning af frostländigheten i orten. Då

emellertid de för företagen i fråga, med undantag af sänkning af den

s. k. Svintandsgölen, tillhörande 3/64 mantal n:o 1 Yttervik, samt utdikning

af den s. k. Hästmyren, tillhörande V32 mantal n:o 1 Joeström, upprättade

planerna oaktadt deras anmärkta bristfällighet likväl vore af beskaffenhet,

att de kunde utan förnyad och kostsam undersökning inom den

aflägset belägna bygden tjena till ledning vid bedömandet af kostnaderna

för och verkningarna af de föreslagna afdikningarna, ansåge styrelserna,

som funne förhållandena inom ifrågavarande landsbygd i hög

grad påkalla ett ingripande från statens sida i och för understödjande

af befolkningens sträfvanden till förbättring af ortens näringsförhållanden,

särskilt för beredande af foderväxtodling, att statsmedel till ifrågavarande

företag med nyssnämnda undantag borde beviljas utan återbetalningsskyldighet.

Styrelserna hade med ledning af den utaf landtbruksingeniören

Kempff åstadkomna utredning beräknat, att kostnaderna

för de företag, till hvilka statsbidrag sålunda borde ifrågakomma

och genom hvilkas utförande skulle torrläggas tillhopa 49.6 3 hektar

myrmark, skulle uppgå till sammanlagdt 8,385 kronor. Beloppen af de

särskilda understöden borde lämpligen bestämmas till hälften af den

beräknade kostnaden, med skyldighet för dem, som komme i åtnjutande

af dylikt understöd, att beträffande arbetenas utförande ingå kontrakt

samt underkasta sig kontroll från statens sida, på sätt om sådana

företag, hvilka åtnjöte understöd från frostminskningsfonden, funnes

stadgadt.

På grund af hvad sålunda blifvit från styrelsernas sida anfördt

och då, såvidt styrelserna kunde finna, laga hinder mot företagen icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 48.

mötte, hafva styrelserna hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, jemte

fastställande af de för företagen upprättade afdikningsplaner, till utförande

af nedanstående företag inom Tärna kapellförsamling anvisa

statsbidrag med följande belopp, nemligen:

1) till utdikning af myren, tillhörande 3/i28 mantal

n:o 1 Granås ........................................................................... kronor 950: —

2) till utdikning af Lillmyren, tillhörande 3/64

mantal n:o 1 Rödingsfors ..................................................

3) till utdikning af den s. k. Hemmyren, tillhörande

V32 mantal n:o 1 Joeström ..............................

4) till utdikning af den s. k. Hemmyran, tillhörande

V32 mantal n:o 1 Laisholm ..........................

5) till utdikning af Luspmyren, tillhörande 7*

mantal Umfors ........................................................................

samt 6) till utdikning af Hög- och Hemmyrarna,

tillhörande 3/ss mantal n:o 1 Umasjö ..............................

tillhopa kronor 4,160: —

Tärna kapellförsamling, hvilken i sin helhet ligger ofvanför

odlingsgränsen, är, såsom af det föregående framgår, en i afseende å

naturliga näringskällor särdeles vanlottad kommun. Något jordbruk i

egentlig mening kan till följd af de ogynsamma klimatiska förhållandena

der icke förekomma, utan odlas säd endast för beredande af

grönfoder. Potatis odlas väl något, men skörderesultaten blifva ofta

nog klena till följd af frostens härjningar. Andra näringsgrenar,

såsom skogsskötsel, jagt och fiske, äro jemväl af ringa eller ingen

betydenhet. De hufvudsakliga näringsfång, till hvilka kommunens inbyggare

äro af förhållandena hänvisade, utgöras af boskapsskötsel och

mejerihandtering. Men äfven dessa näringar hafva att kämpa med

stora svårigheter. Under det nemligen den rikliga tillgången inom

kommunen på utmärkta betesmarker möjliggör uppfödandet Bommartiden

af ett jemförelsevis betydande antal kreatur, är det under nu

rådande förhållanden för inbyggarne omöjligt att bereda sig tillgång till

det för ens tillnärmelsevis samma antal kreatur erforderliga vinterfoder.

Dels äro utstånden från de utmed vattendragen liggande bebygda platserna

och de företrädesvis å fjellsluttningarna belägna ängsmarker,

från hvilka fodret skall afhemtas, i allmänhet långa, efter hvad Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande framhållit, ofta ända till 15 och 20

kilometer, dels är den tid, under hvilken insamlingen kan pågå, i följd

120

140

1,700

1,000

250

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

af de sena vårarna och de tidigt inträffande vintrarna synnerligen kort,

och dels slutligen råder inom orten stor brist på arbetskrafter.

Under vinterns lopp måste derför ock nästan öfverallt för ladugårdsbesättningarnas

hållande vid lif anlitas nödhjelpsfoder, såsom hästgödsel,

blandad med hackadt granris, rönnbark och björklöf. Den

otillräckliga och otjenliga föda, som sålunda bestås kreaturen, medför

icke allenast, att mjölkaikastningen från ladugårdarna under vintern

inskränkes, så att den ofta nog ej ens täcker husbehofvet, utan jämväl

att kreaturens mjölkningsförmåga äfven under den första delen af sommaren,

sedan de utsläppts på bete, är betydligt nedsatt.

Okunnighet i mejerihandteringen och en af de tryckta ekonomiska

förhållandena alstrad liknöjdhet orsaka derjemte, att de mejeriprodukter,

som af befolkningen tillverkas, i allmänhet äro af underhaltig beskaffenhet.

Detta oaktadt har hittills någon svårighet för Tärnaborna icke

förefunnits att vinna afsättning för sitt smör till jemförelsevis höga pris,

i det detsamma plägat sändas till Norge, der det förbrukats af den

talrika fiskarebefolkning, som tidtals uppehåller sig vid Lofoten. De

under senare tiden alltmera stegrade klagomålen mot Tärnasmöret hafva

emellertid orsakat att nämnda fiskarebefolkning numera börjat att framför

detta smör föredraga godt margarinsmör.

I syfte att söka upphjelpa mejerihandteringen har väl länets hushållningssällskap

till Tärna utsändt sin mejeriinstruktör, men synes mig

uppenbart vara att, så länge nuvarande löderförhälianden äro i orten

rådande, någon afsevärd förbättring icke kan vara att förvänta. Till

beredande af en välbehöflig ändring i dessa förhållanden skulle emellertid

otvifvelaktigt i hög grad bidraga utförandet såväl af sjösänkningsföretag

som ock utdikningar af de utmed sjöar och floder talrikt befintliga

sänka myrmarker, hvarigenom tjenlig och lämpligt belägen jord

för odling af foderväxter skulle vinnas. Till genomförandet af sådana

företag synes mig derför ock önskligt, att inbyggarne från statens

sida vinna uppmuntran och understöd. Särskild! är det af vigt, att

befolkningen kommer till verklig insigt om, hvilka fördelar genom dylika

företag stå att vinna. Har blott detta skett, tviflar jag icke på, att

jordegarne skola komma att rikta sina sträfvanden åt detta håll och att

en utveckling af kommunens hufvudnäringar är att emotse.

Jag anser derför ock, att från statens sida i främsta rummet

åtgärder böra vidtagas i syfte att bibringa befolkningen insigt i berörda

afseende. Detta torde åter icke kunna lämpligen ske på annat

sätt än att staten möjliggör, att eu del företag af ifrågavarande beskaffenhet

komma till utförande och tjena ortsinvånarne till föredöme.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Hufvudsakligen, ur nu angifva synpunkt anser jag mig jemväl

böra tillstyrka, att understöd af statsmedel till de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt landtbruksstyrelsen föreslagna belopp beviljas

till utförande af ofvan omförmälda sex särskilda utdikningsföretag, för

hvilka planer, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen

ansetts vara af beskaffenhet att kunna fastställas, nu

föreligga. I hvad mån statsbidrag för liknande företag uti orten framdeles

må finnas böra utgå, anser jag böra blifva beroende på de resultat,

som af de nu ifrågavarande komma att vinnas. Beträffande den form

för de af mig förordade understöden, som lämpligen bör väljas, finner jag

af naturliga skäl, att odlingslånefonden icke kan för företagens utförande

anlitas; men deremot synes det mig, att anslag till ifrågavarande företag

lämpligen borde utgå från de af Riksdagen beviljade medel till

understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana

myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att minska

frostländigheten för närliggande bygd, alldenstund ifrågavarande afdikningsföretag,

om också icke i första hand tillkomna för frostländighetens

minskande, utan tvifvel komma att medföra ett sådant resultat.

Då emellertid, med hänsyn till hufvudändamålet med företagen, anslagens

beviljande från frostminskningsfonden icke fullt öfverensstämmer

med de för fonden gällande vilkor, torde Riksdagens medgifvande böra

härtill inhemtas.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kong]. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva

att till utförande af sex särskilda företag, afseende utdikning

af följande myrmarker inom Tärna kapellförsamling af Vesterbottens

län, nemligen: myren, tillhörande 3/i28 mantal n:o 1 Granås, Lillmyren,

tillhörande 3/64 mantal n:o 1 Rödingsfors, den s. k. Hemmyren, tillhörande

V32 mantal n:o 1 Joeström, den s. k. Hemmyran, tillhörande

3/32 mantal n:o 1 Laisholm, Luspmyren, tillhörande V4 mantal Umfors

samt Hög- och Hemmyrarna, tillhörande 3/32 mantal n:o 1 Umasjö, må —

under iakttagande af de vilkor och bestämmelser, som äro stadgade

för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag till frostminskningsföretag

— kunna från af Riksdagen till sådana företag beviljade medel

anvisas ett belopp af sammanlagdt 4,160 kronor, utan hinder deraf,

att ifrågavarande företag icke uteslutande afse frostländighetens minskande

för närliggande bygd.

Hvad departementschefen sålunda hemstält, deruti

Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade

Bih. till liiksd. Prat. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 39 Häft, 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.

Hans Maj:t Konungen gilla samt förordnade, att i

enlighet dermed nådig proposition skulle till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilaga .... till detta

protokoll utvisar.

Ex protocollo:

W. Boos.

V..VO’

i!

STOCKHOLM, ISAAC MARCUg’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1901.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1901:62 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående vissa utdikningar af myrmarker inom Tårna kapellförsamling af Vesterbottens län samt två inom Riksd s. 5 i texten