Angående vissa utdikningar af myrmarker inom Tärna kapellförsamling af Vesterbottens län
1901-02-08 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1901:48, Angående vissa utdikningar af myrmarker inom Tärna kapellförsamling af Vesterbottens län
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
1
N:o 48*
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående vissa
utdikningar af myrmarker inom Tärna kapellförsamling
af Vesterbottens län; gifven Stockholms slott den 8
februari 1901.
Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver jordbrukpärenden
för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva
att till utförande af sex särskilda företag, afseende utdikning af följande
myrmarker inom Tärna kapellförsamling af Vesterbottens län, nemligen:
myren,tillhörande Viss mantal n:o 1 Granås, Lillmyren, tillhörande
V64 mantal n:o 1 Rödingsfors, den s. k. Hemmyren, tillhörande Va* mantal
n:o 1 Joeström, den s. k. Hemmyran, tillhörande 3/st mantal n:o 1 Laisholm,
Luspmyren, tillhörande V4 mantal Umfors samt Hög- och Hemmyrarua,
tillhörande V32 mantal n:o 1 Umasjö, må—under iakttagande
af de vilkor och bestämmelser, som äro stadgade för erhållande och
tillgodonjutande af statsbidrag till frostminskuingsföretag — kunna från
af Riksdagen till sådana företag beviljade medel anvisas ett belopp af
sammanlagdt 4,160 kronor, utan hinder deraf, att ifrågavarande företag
icke uteslutande afse frostländighetens minskande för närliggande
bygd.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen
med all kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Theodor Odelberg.
Bih. till Riksd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 39 Höft.
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 48.
Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 8
"v februari 1901.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Wikblad,
Annerstedt,
herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen,
Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg.
4:o.
Departementschefen, statsrådet Odelberg anförde härefter:
Uti underdånig skrifvelse den 18 november 1892 har Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbotténs län, med förmälan
hurusom Tärna kapellförsamling i nämnda län med en ytvidd af omkring
20 qvadratmil och belägen omkring 65 och 66 graders nordlig
bredd ursprungligen varit ett hemvist för nomadiserande lappar, men
under tiden efter år 1830 alltmera befolkats af nybyggare, hvilka bosatt
sig i elfdalarna och utmed sjöarna, der de odlat jord och uppfört bo
-
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
städer, vidare anfört, att nybyggarne, sedan de näringskällor, jagt och
fiske, hvaraf de förut lifnärt sig, upphört att vara lika gifvande som
tillförene, hufvudsakligen egnat sig åt boskapsskötsel; att fodret till
kreaturen utgjordes så godt som uteslutande af hö, som hemtades
från bäckängar och starrbevuxna myrar, ofta belägna ända till 15 och
20 kilometer från gårdarna; att då sommaren i allmänhet ej började
förrän i senare hälften af juni månad och snö ofta folie i medlet af
september, mycket foder kräfdes för kreaturen, hvaraf bönderna på
sina hemmansdelar ofta födde 5, 8 och ända till 15 kor; att, då jordmånen
i allmänhet vore mycket bördig och på sina ställen kalkhaltig,
samt rika tillfällen till odling funnes på nära håll, det vore i hög
grad önskligt, att jordbruket mera, än för närvarande vore fallet, förlädes
närmare intill gårdarna, hvarigenom odling af foderväxter skulle
kunna komma till stånd och ersätta det föga närande myrfodret, samt
äfven flera kreatur kunna uppfödas; att för åstadkommande häraf
erfordrades, att den i allmänhet sanka marken utdikades, hvilket dock
till följd af det både ymniga och våldsamma vattenflödet från fjellen
vore förenadt med större svårigheter än under vanliga förhållanden;
att dylika dikningsföretag likväl icke kunde utan hjelp från statens
sida utföras af den fattiga och fåtaliga befolkningen; samt att, innan
någon hufvudsaklig framställning af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
kunde göras i fråga om vidtagande af åtgärder för näringsförhållandenas
upphjelpande uti ifrågavarande kommun, det vore nödvändigt,
att en fullständig utredning af nu antydda förhållanden gjordes
af sakkunnig person; och hemsfälde Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
på grund häraf, att Eders Kongl. Maj:t täcktes anvisa medel
för en dylik utredning, som syntes Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
lämpligast böra anförtros åt landtbruksingeniören i länet.
Efter härå erhållna nådiga remisser afgåfvo domänstyrelsen den
30 december 1892 samt landtbruksstyrelsen den 21 mars 1893 underdåniga
utlåtanden, dervid domänstyrelsen förklarade sig icke hafva
något att erinra mot Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes berörda
hemställan samt landtbruksstyrelsen till alla delar biträdde samma
hemställan under framhållande att, då Tärna kommuns befolkning,
som, förutom omkring 370 lappar, utgjordes af 675 personer, till följd
af fattigdom och deraf alstrad bristande företagsamhet vore urståndsatt
att endast genom egna bemödanden förbättra sina vilkor, sådana
förhållanden i förevarande fall vore för handen, att ett inskridande
från statens sida vore af behofvet påkalladt i syfte att afhjelpa de
ekonomiska svårigheter, hvarmed denna aflägsna och fattiga bygd hade
4
Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 48.
att kämpa; att då erfarenheten otvetydigt gifvit vid handen, att inom
de närmast fjellen belägna trakterna af landets nordligaste län sädesodlingen
vore högst osäker och endast föga bidroge till en jordbrukande
befolknings utkomst, men att deremot gräsafkastningen från
såväl naturliga som odlade ängar oftast vore god och lemnade tillfälle
till drifvande af boskapsskötsel, styrelsen lika med Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande ansåge, att omförmälda ekonomiska svårigheter
lämpligast skulle kunna afbjelpas derigenom, att åtgärder vidtoges för
jordbrukets upphjelpande medelst de naturliga ängsmarkernas förbättring,
afdikning och bevattning samt nya ängsmarkers beredande genom
uppodling af de i närheten af gårdarna liggande odlingsbara fält,
sjöars uttappning och myrmarkers öfversilning och bevattning, men
att, innan några direkta åtgärder i sådant syfte kunde vidtagas, en
noggrann och fullständig undersökning af ortens näringsförhållanden
erfordrades.
Genom nådigt bref den 7 april 1893 fann Eders Kong]. Magt
godt bemyndiga landtbruksstyrelsen att förordna landtbruksingeniören
i Vesterbottens län att efter styrelsens närmare anvisning under högst
en månad af samma års sommar verkställa noggrann undersökning
af näringsförhållandena inom Tärna kapellförsamling jemte tillfällena
till och medlen för näringarnas upphjelpande inom församlingen samt
att deröfver afgifva berättelse såväl till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i nämnda län som ock till landtbruksstyrelsen.
I anledning häraf förordnade landtbruksstyrelsen dels den 6 juni
samma år landtbruksingeniören i Vesterbottens län S. Kempff att utföra
det af Eders Kongl. Majrt afsedda uppdraget och föreskref tillika, att
det skulle åligga Kempff att dervid efter samråd med den jordbruksidkande
befolkningen inom orten söka utforska de tjenligaste tillfällena
till ängSvattningsanläggningar, sjösänkningar och myrafdikningar för
beredande till odling af foderväxter samt deröfver upprätta fullständiga
planer och förslag, hviika skulle till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i sammanhang med förenämnda berättelse irgifvas, dels ock
den 15 i samma månad öfveringeniören i landtbruksstyrelsen att afresa
till Tärna kapellförsamling för att inspektera Kempffs nyssberörda
tjenstförrättning samt å styrelsens vägnar meddela honom de närmare
föreskrifter, hviika kunde finnas erforderliga i afseende å det honom
lemnade uppdraget.
Sedan Kempff på grund häraf under 1893 års sommar företagit omförmälda
undersökning, afgaf han i februari månad 1894 till Eders Kongl.
Majfts befallningshafvande i Vesterbottens län den föreskrifva berättelsen,
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
dermed han, under förmälan hurusom hufvudvilkoret för näringarnas
upphjelpande inom ifrågavarande kommun vore en ordnad ladugårdsskötsel,
öfverlemnade af honom uppgjorda planer och kostnadsförslag
till afdtknings- och sjösänkningsföretag å åtskilliga platser inom kommunen,
hvilka företag samtliga afsåge erhållande af lämplig jord för
odling af foderväxter.
Sedermera hafva till Eders Kongl. Majtts bemälde befallningshafvande
af hemmansegare inom Tärna kommun ingifvits särskilda
underdåniga ansökningar om erhållande af statsbidrag till högsta möjliga
belopp för nedannämnda företag, till hvilka, bland andra, landtbruksingeniören
Kempff upprättat förslag, nemligen: sänkning af den
s. k. Svintandsgölen, tillhörande 3/64 mantal n:o 1 Yttervik, samt afdikning
af följande myrmarker: myren till 3/j28 mantal n:o 1 Granås, Lillmyren,
tillhörande 3/64 mantal n:o 1 Rödingsfors, den s. k. Hemmyren,
tillhörande Va» mantal n:o 1 Joeström, den s. k. Hästmyren, tillhörande
samma hemman, den s. k. Hemmyran, tillhörande 3/3ä mantal n:o l
Laisholm, Luspmyren, tillhörande 7* mantal Umfors, samt Hög- och
Hemmyrarna, tillhörande 3/33 mantal n:o 1 Umasjö.
Med underdånigt yttrande af den 21 oktober 1899 öfverlemnade
derefter Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samtliga till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
sålunda inkomna handlingar i ärendet, dervid Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
för egen del anförde, att intet kuude anses vara
mera egnadt att undanrödja de ekonomiska svårigheter, hvarmed befolkningen
i Tärna kommuns aflägsna och fattiga bygd hade att kämpa,
än jordbrukets upphjelpande, hvilket åter syntes bäst befordras medelst
de naturliga ängsmarkernas förbättring, afdikning och bevattning samt
nya ängsmarkers beredande genom uppodling och utdikning af sänka
myrmarker; att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande på grund
häraf ansåge de ifrågasatta arbetsföretagen vara förtjenta af understöd,
helst sökandena, utan bidrag af allmänna medel, icke syntes vara i
stånd att utföra desamma; samt att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
följaktligen till de underdåniga ansökningarna tillstyrkte nådigt
bifall.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu tillika med landtbruksstyrelsen
till gemensam behandling förehaft detta ärende, hvarefter
styrelserna med gemensamt underdånigt utlåtande af den 7 juni 1900
understält ärendet Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
Styrelserna hafva dervid anfört hufvudsakligen: de af landtbruksingeniöreu
Kempff upprättade afdikningsplaner rörande de före
-
6 Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 48.
tag, som i ofvan omförmälda ansökningar afsåges, hade vid af styrelserna
företagen granskning befunnits vara mycket ofullständiga och
icke upprättade på sådant sätt, att de kunde läggas till grund för
ansökningar om vare sig lån rjr statens odlingslånefond eller anslag
från de af Riksdagen anvisade medel till understödjande, medelst
anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar och
vattenaflappningar, hvilkas ändamål vore att minska frostländigheten
för närliggande bygd. Med hänsyn dertill att befolkningen i dessa
trakter vore synnerligen fattig, syntes för öfrigt lån icke vara rätta
formen för understöd i förevarande fall, och hinder att från frostminskningsfonden
anslå behöfiiga medel till ifrågavarande företags utförande
syntes möta jemväl på grund deraf, att de ifrågasatta afdikningarna
uppgåfves hafva annat ändamål än frostländighetens minskande, nemligen
foderväxtodling, om ock afdikningsföretagens genomförande utan
tvifvel skulle medföra en minskning af frostländigheten i orten. Då
emellertid de för företagen i fråga, med undantag af sänkning af den
s. k. Svintandsgölen, tillhörande 3/64 mantal n:o 1 Yttervik, samt utdikning
af den s. k. Hästmyren, tillhörande V32 mantal n:o 1 Joeström, upprättade
planerna oaktadt deras anmärkta bristfällighet likväl vore af beskaffenhet,
att de kunde utan förnyad och kostsam undersökning inom den
aflägset belägna bygden tjena till ledning vid bedömandet af kostnaderna
för och verkningarna af de föreslagna afdikningarna, ansåge styrelserna,
som funne förhållandena inom ifrågavarande landsbygd i hög
grad påkalla ett ingripande från statens sida i och för understödjande
af befolkningens sträfvanden till förbättring af ortens näringsförhållanden,
särskilt för beredande af foderväxtodling, att statsmedel till ifrågavarande
företag med nyssnämnda undantag borde beviljas utan återbetalningsskyldighet.
Styrelserna hade med ledning af den utaf landtbruksingeniören
Kempff åstadkomna utredning beräknat, att kostnaderna
för de företag, till hvilka statsbidrag sålunda borde ifrågakomma
och genom hvilkas utförande skulle torrläggas tillhopa 49.6 3 hektar
myrmark, skulle uppgå till sammanlagdt 8,385 kronor. Beloppen af de
särskilda understöden borde lämpligen bestämmas till hälften af den
beräknade kostnaden, med skyldighet för dem, som komme i åtnjutande
af dylikt understöd, att beträffande arbetenas utförande ingå kontrakt
samt underkasta sig kontroll från statens sida, på sätt om sådana
företag, hvilka åtnjöte understöd från frostminskningsfonden, funnes
stadgadt.
På grund af hvad sålunda blifvit från styrelsernas sida anfördt
och då, såvidt styrelserna kunde finna, laga hinder mot företagen icke
7
Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 48.
mötte, hafva styrelserna hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, jemte
fastställande af de för företagen upprättade afdikningsplaner, till utförande
af nedanstående företag inom Tärna kapellförsamling anvisa
statsbidrag med följande belopp, nemligen:
1) till utdikning af myren, tillhörande 3/i28 mantal
n:o 1 Granås ........................................................................... kronor 950: —
2) till utdikning af Lillmyren, tillhörande 3/64
mantal n:o 1 Rödingsfors ..................................................
3) till utdikning af den s. k. Hemmyren, tillhörande
V32 mantal n:o 1 Joeström ..............................
4) till utdikning af den s. k. Hemmyran, tillhörande
V32 mantal n:o 1 Laisholm ..........................
5) till utdikning af Luspmyren, tillhörande 7*
mantal Umfors ........................................................................
samt 6) till utdikning af Hög- och Hemmyrarna,
tillhörande 3/ss mantal n:o 1 Umasjö ..............................
tillhopa kronor 4,160: —
Tärna kapellförsamling, hvilken i sin helhet ligger ofvanför
odlingsgränsen, är, såsom af det föregående framgår, en i afseende å
naturliga näringskällor särdeles vanlottad kommun. Något jordbruk i
egentlig mening kan till följd af de ogynsamma klimatiska förhållandena
der icke förekomma, utan odlas säd endast för beredande af
grönfoder. Potatis odlas väl något, men skörderesultaten blifva ofta
nog klena till följd af frostens härjningar. Andra näringsgrenar,
såsom skogsskötsel, jagt och fiske, äro jemväl af ringa eller ingen
betydenhet. De hufvudsakliga näringsfång, till hvilka kommunens inbyggare
äro af förhållandena hänvisade, utgöras af boskapsskötsel och
mejerihandtering. Men äfven dessa näringar hafva att kämpa med
stora svårigheter. Under det nemligen den rikliga tillgången inom
kommunen på utmärkta betesmarker möjliggör uppfödandet Bommartiden
af ett jemförelsevis betydande antal kreatur, är det under nu
rådande förhållanden för inbyggarne omöjligt att bereda sig tillgång till
det för ens tillnärmelsevis samma antal kreatur erforderliga vinterfoder.
Dels äro utstånden från de utmed vattendragen liggande bebygda platserna
och de företrädesvis å fjellsluttningarna belägna ängsmarker,
från hvilka fodret skall afhemtas, i allmänhet långa, efter hvad Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande framhållit, ofta ända till 15 och 20
kilometer, dels är den tid, under hvilken insamlingen kan pågå, i följd
120
140
1,700
1,000
250
8
Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
af de sena vårarna och de tidigt inträffande vintrarna synnerligen kort,
och dels slutligen råder inom orten stor brist på arbetskrafter.
Under vinterns lopp måste derför ock nästan öfverallt för ladugårdsbesättningarnas
hållande vid lif anlitas nödhjelpsfoder, såsom hästgödsel,
blandad med hackadt granris, rönnbark och björklöf. Den
otillräckliga och otjenliga föda, som sålunda bestås kreaturen, medför
icke allenast, att mjölkaikastningen från ladugårdarna under vintern
inskränkes, så att den ofta nog ej ens täcker husbehofvet, utan jämväl
att kreaturens mjölkningsförmåga äfven under den första delen af sommaren,
sedan de utsläppts på bete, är betydligt nedsatt.
Okunnighet i mejerihandteringen och en af de tryckta ekonomiska
förhållandena alstrad liknöjdhet orsaka derjemte, att de mejeriprodukter,
som af befolkningen tillverkas, i allmänhet äro af underhaltig beskaffenhet.
Detta oaktadt har hittills någon svårighet för Tärnaborna icke
förefunnits att vinna afsättning för sitt smör till jemförelsevis höga pris,
i det detsamma plägat sändas till Norge, der det förbrukats af den
talrika fiskarebefolkning, som tidtals uppehåller sig vid Lofoten. De
under senare tiden alltmera stegrade klagomålen mot Tärnasmöret hafva
emellertid orsakat att nämnda fiskarebefolkning numera börjat att framför
detta smör föredraga godt margarinsmör.
I syfte att söka upphjelpa mejerihandteringen har väl länets hushållningssällskap
till Tärna utsändt sin mejeriinstruktör, men synes mig
uppenbart vara att, så länge nuvarande löderförhälianden äro i orten
rådande, någon afsevärd förbättring icke kan vara att förvänta. Till
beredande af en välbehöflig ändring i dessa förhållanden skulle emellertid
otvifvelaktigt i hög grad bidraga utförandet såväl af sjösänkningsföretag
som ock utdikningar af de utmed sjöar och floder talrikt befintliga
sänka myrmarker, hvarigenom tjenlig och lämpligt belägen jord
för odling af foderväxter skulle vinnas. Till genomförandet af sådana
företag synes mig derför ock önskligt, att inbyggarne från statens
sida vinna uppmuntran och understöd. Särskild! är det af vigt, att
befolkningen kommer till verklig insigt om, hvilka fördelar genom dylika
företag stå att vinna. Har blott detta skett, tviflar jag icke på, att
jordegarne skola komma att rikta sina sträfvanden åt detta håll och att
en utveckling af kommunens hufvudnäringar är att emotse.
Jag anser derför ock, att från statens sida i främsta rummet
åtgärder böra vidtagas i syfte att bibringa befolkningen insigt i berörda
afseende. Detta torde åter icke kunna lämpligen ske på annat
sätt än att staten möjliggör, att eu del företag af ifrågavarande beskaffenhet
komma till utförande och tjena ortsinvånarne till föredöme.
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Hufvudsakligen, ur nu angifva synpunkt anser jag mig jemväl
böra tillstyrka, att understöd af statsmedel till de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt landtbruksstyrelsen föreslagna belopp beviljas
till utförande af ofvan omförmälda sex särskilda utdikningsföretag, för
hvilka planer, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen
ansetts vara af beskaffenhet att kunna fastställas, nu
föreligga. I hvad mån statsbidrag för liknande företag uti orten framdeles
må finnas böra utgå, anser jag böra blifva beroende på de resultat,
som af de nu ifrågavarande komma att vinnas. Beträffande den form
för de af mig förordade understöden, som lämpligen bör väljas, finner jag
af naturliga skäl, att odlingslånefonden icke kan för företagens utförande
anlitas; men deremot synes det mig, att anslag till ifrågavarande företag
lämpligen borde utgå från de af Riksdagen beviljade medel till
understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana
myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att minska
frostländigheten för närliggande bygd, alldenstund ifrågavarande afdikningsföretag,
om också icke i första hand tillkomna för frostländighetens
minskande, utan tvifvel komma att medföra ett sådant resultat.
Då emellertid, med hänsyn till hufvudändamålet med företagen, anslagens
beviljande från frostminskningsfonden icke fullt öfverensstämmer
med de för fonden gällande vilkor, torde Riksdagens medgifvande böra
härtill inhemtas.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kong]. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva
att till utförande af sex särskilda företag, afseende utdikning
af följande myrmarker inom Tärna kapellförsamling af Vesterbottens
län, nemligen: myren, tillhörande 3/i28 mantal n:o 1 Granås, Lillmyren,
tillhörande 3/64 mantal n:o 1 Rödingsfors, den s. k. Hemmyren, tillhörande
V32 mantal n:o 1 Joeström, den s. k. Hemmyran, tillhörande
3/32 mantal n:o 1 Laisholm, Luspmyren, tillhörande V4 mantal Umfors
samt Hög- och Hemmyrarna, tillhörande 3/32 mantal n:o 1 Umasjö, må —
under iakttagande af de vilkor och bestämmelser, som äro stadgade
för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag till frostminskningsföretag
— kunna från af Riksdagen till sådana företag beviljade medel
anvisas ett belopp af sammanlagdt 4,160 kronor, utan hinder deraf,
att ifrågavarande företag icke uteslutande afse frostländighetens minskande
för närliggande bygd.
Hvad departementschefen sålunda hemstält, deruti
Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade
Bih. till liiksd. Prat. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 39 Häft, 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 48.
Hans Maj:t Konungen gilla samt förordnade, att i
enlighet dermed nådig proposition skulle till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilaga .... till detta
protokoll utvisar.
Ex protocollo:
W. Boos.
V..VO’
i!
STOCKHOLM, ISAAC MARCUg’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1901.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1901:62 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående vissa utdikningar af myrmarker inom Tårna kapellförsamling af Vesterbottens län samt två inom Riksd s. 5 i texten