Sök i Ratio Lex

Angående anslag till förhöjda understöd åt landtbruksskolorna i Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens län

1901-03-15 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1901:67, Angående anslag till förhöjda understöd åt landtbruksskolorna i Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

1

N:o 67.

Kongl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående anslag

till förhöjda understöd åt landtbruksskolorna i Vesternorrlands,

Vesterbottens och Norrbottens län; gifven

Stockholms slott den 15 mars 1901.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag, vill Kong]. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att,

för höjning från 4,000 kronor till 6,000 kronor af det till en

hvar af de inom Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens län

inrättade tre lantbruksskolor utgående understöd af statsmedel, å extra

stat för år 1902 anvisa ett anslag af 6,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Theodor Odelberg.

Bih. till Piksd. Prof,. 1091. 1 Sand. I Afd. 55 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inf gr Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den

15 Mars 1901.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Wikblad,

Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claeson,

Dyrssen,

Crusebjörn,

Odelberg och

, Husberg.

4:o.

Departementschefen, statsrådet Odelberg anförde härefter:

Af det under riksstatens nionde hufvudtitel uppförda ordinarie

anslag å 190,400 kronor till undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar utgå, bland annat, understöd till de för den lägre

landtbruksundervisningen inom landet inrättad^ anstalter, nemligen landtbruksskolor

och landtmannaskolor.

Dessa båda olika slag af skolor hafva hvar sin särskilda uppgift

att fylla. Under det nemligen de med statsmedel understödda landtbruksskolorna,

enligt det af Eders Kongl, Maj:t den 9 juni 1893 för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

dessa skolor faststälda förnyade reglemente, hafva till ändamål att meddela

öfning och färdighet i landtmannaarbetens utförande, ordnande och

ledning samt att bibringa undervisning i grunderna för landthushållningens

utöfvande och afse utbildande förnämligast af arbetsförmän,

såsom rättare och befallningsman vid landtegendomar, för hvilkas skötande

ett i landtbruksgöromåls anordnande och öfvervakande kunnigt

biträde är af nöden, är landtmannaskolornas hufvudsakliga uppgift att

befrämja elevernas teoretiska utbildning.

Undervisningskurserna vid landtbruksskolorna äro tvååriga och vid

hvarje skola böra finnas platser för tolf frilärlingar. Vid landtmannaskolorna

omfattar hvarje kurs minst 20 veckor.

Statens bidrag till landtbruksskolorna utgår enligt beslut vid

1856—1858 årens Riksdag med 4,000 kronor för hvarje skola. I län,

der flera sådana skolor finnas, utgår dock understöd till nämnda belopp

för allenast en skola, men för öfriga med endast 2,000 kronor. Till

landtmannaskolorna utgår statens bidrag i regel med högst 3,000 kronor

för hvarje skola, men med högst 4,000 kronor för sådan skola, som är

belägen inom län, der med statsmedel till samma belopp understödd

lägre landtbruksskola ej finnes.

Under det den nuvarande organisationen af dessa för den lägre

landtbruksundervisningen afsedda anstalter inom landet i allmänhet visat

sig ändamålsenlig, har densamma, hvad vissa delar af Norrland, nemligen

Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens län angår, befunnits

mindre tillfredsställande.

Inom hvart och ett af nämnda tre län är å vederbörande hushållningssällskap

tillhörig egendom sedan lång tid tillbaka inrättad en

landtbruksskola, och utgår till en hvar af dessa skolor statsunderstöd

med 4,000 kronor årligen. Hvarken inom Vesternorrlands eller Vesterbottens

län finnes deremot någon landtmannaskola, hvaremot inom Norrbottens

län två dylika skolor finnas i verksamhet, den ena sedan år

1898 vid folkhögskolan i Boden och den andra sedan år 1900 vid folkhögskolan

i Matarengi. Elevantalet vid den förstnämnda har i medeltal

utgjort 7 och uppgick år 1900 vid den sistnämnda till 9.

önskvärdheten af en förändrad organisation af de inom ifrågavarande

tre län inrättade landtbruksskolorna har redan länge insetts.

Under det nemligen inom öfriga delar af landet någon svårighet i allmänhet

icke yppats att vid landtbruksskolorna erhålla lärlingar, hafva

de med statsmedel understödda landtbruksskolorna inom Vesternorrlands,

Vesterbottens och Norrbottens län sedan ganska lång tid tillbaka,

oberoende af de tillfälliga förhållandena å arbetsmarknaden inom landet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 67.

i sin helhet, icke utan största svårighet kunnat erhålla det bestämda

lärlings antalet fyldt och det oaktadt af hushållningssällskap och landsting

anslagits medel till understöd åt dem, hvilka antoges såsom lärlingar

vid dessa skolor. Ej sällan hafva vid skolorna måst till lärlingar antagas

ynglingar, hvilka ej varit lämpliga för yrket. Eu gifven följd häraf

har vant, att frukterna af dessa skolors verksamhet ej motsvarat de

uppoffringar, staten och vederbörande i orten gjort för deras upprätthållande.

rr

Sedan landtbruksstyrelsen på grund af sistberörda förhållande uti

skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t af den 12 september 1900 — jemte

meddelande att styrelsen beslutit att inför sig sammankalla nödigt antal

i landtbruksundervisningsfrågor och med förhållandena inom sistnämnda

^än förtrogna personer för att med styrelsen öfverlägga angående

förberörda angelägenhet samt, om öfverläggningarna dertill skulle gifva

anledning, uppgöra förslag till särskilda bestämmelser angående landtbruksskolorna

inom dessa län — hemstält, att de personer, som blefve

af landtbruksstyrelsen till ifrågavarande möte kallade, finge åtnjuta

ersättning för inställelsen enligt angifna grunder, samt Eders Kono-l

Maj:t genom nådigt bref den 21 september 1900 dertill gifvit samtycke

och bestämt grunderna för ersättningen, utfärdade landtbruksstyrelsen

den 10 oktober 1900 kallelse till förre landtbruksskoleföreståndaren I.

Insulander samt föreståndarne för landtbruksskolorna inom Vesternorrlands,

Vesterbottens och Norrbottens län att sammanträda med styrelsen

för öfverläggningar angående ifrågavarande angelägenhet.

underdånig skrifvelse af den 25 nästlidna februari har nu

landtbruksstyrelsen afgifvit förslag till förändrad organisation af ifrågavarande

tre skolor; och meddelar landtbruksstyrelsen dervid till en

början, att förenämnda af styrelsen tillkallade personer bekräftat ofvan

antydda förhållande i afseende å svårigheten för de norrländska landtbruksskolorna

att erhålla lämpliga lärlingar samt uttalat sig för behofvet

af eu omorganisation af dessa skolor i syfte att göra skolorna ettåriga i

stället för tvååriga samt. att större delen af denna tid skulle egnas åt

den teoretiska undervisningen, hvilken borde upptaga tiden från och

med den 1 november till omkring den 15 maj, dock att derunder äfven

finge fortgå de vanliga turerna i stall och ladugård äfvensom utbildning

af lärlingarnes arbetsskicklighet i slöjd och smide, hvaremot tiden

rj™ med medlet af maj till den 1 oktober uteslutande skulle användas

för lärlingarnes praktiska utbildning samt oktober månad upptagas af

repetitioner i de teoretiska ämnena. De tillkallade sakkunnige hade

emellertid ansett nödigt att, då ifrågavarande skolor icke skulle enligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

förslaget kunna tillgodogöra sig lärlingarnes arbete i samma omfattning

som hittills, för genomförande af förslaget nuvarande anslag till skolorna

ökades med 2,000 kronor för hvarje skola, hvilket, enär icke antagligt

vore, att de sålunda erforderliga ytterligare medlen kunde erhållas inom

de särskilda orterna, ansetts med nödvändighet föranleda, att statsanslaget

för skolorna höjdes med nämnda belopp eller från 4,000 kronor till

6,000 kronor.

Öfver de sålunda angifna hufvudgrunderna för ifrågavarande^skolors

omorganisation har landtbruksstyrelsen hört hushållningssällskapens förvaltningsutskott

inom de län, der skolorna äro belägna, och hafva bemälda

utskott uti till landtbruksstyrelsen ingifna, styrelsens underdåniga

skrifvelse bifogade yttranden förklarat sig godkänna förslaget i alla

hufvudsakliga delar samt uttalat sig, äfven de, för en höjning af statsanslaget

till skolorna, på sätt föreslaget blifvit.

För egen del anför landtbruksstyrelsen:

Den omständigheten att landtbruksskolorna inom ifrågavarande

landsdelar ansetts böra förändras i den rigtningen, att den praktiska

undervisningen komme att inskränkas och erhålla mindre omfattning

än vid öfriga landtbruksskolor, skulle möjligen kunna gifva anledning

till den föreställningen, att de kunde förändras till landtmannaskolor

med uteslutande teoretisk undervisning. Enligt landtbruksstyrelsens

åsigt, som delats af de tillkallade sakkunnige, läte emellertid detta sig

icke lämpligen göra. Det norrländska landtbruket bedrefves visserligen

under enklare förhållanden än landtbruket inom mellersta och södra

Sverige, i det att egendomarna i allmänhet vore mindre och hufvudsaklig

vigt lades på ängsskötseln samt den deraf betingade boskapsskötseln

och mejeridriften. Om således ett betydligt mindre antal arbetsförmän

erfordrades i Norrland än i öfriga delar af Sverige samt icke

samma praktiska utbildning uti ett mera utveckladt landtbruks alla

detaljer kräfdes af de norrländska landtmännen som af landtmännen

inom det öfriga landet, vore det dock för höjandet af det norrländska

landtbruket af största betydelse, att de unge- män, som skulle egna sig

åt jordbruksnäringen, finge tillfälle att under sin utbildning|icke blott

se, huru ett norrländskt jordbruk borde skötas, utan äfven genom deltagandet

i arbetet vid ett sådant lära sig att väl utföra alla de göromål,

som verkligen fordrades af den praktiske landtmännen inom Norrland.

Af dessa skäl funne landtbruksstyrelsen det nödvändigt, att vid

ifrågavarande skolor äfven praktisk undervisning meddelades, men af

det norrländska landtbrukets nyss angifna allmänna karakter följde, att

den praktiska undervisningen vid skolorna kunde utan skada mera in
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 67.

skrankas, än hvad fallet vore vid öfriga landtbruksskolor, så att den

icke komme att upptaga längre tid än hvad i ofvan sagda förslag angifvits.

Härvid syntes dock böra erinras att, hvad slöjd och smide

anginge, dessa inom ifrågavarande glest bebodda trakter, der landtmannen

i allmänhet i afseende å sagda grenar af handtverk icke kunde

påräkna biträde af närboende yrkesmän, måste ega en mycket stor

betydelse, på samma gång de under de långa vinterqvällarna erbjöde en

lämplig sysselsättning, som kunde bereda ett väl behöfligt tillskott i

inkomsten. Häraf betingades emellertid nödvändigheten, att vid skolorna

särskild vigt lades å dessa grenar af arbetsskicklighet.

Under förutsättning att skolorna blofve på detta sätt omorganiserade,

ansåge landtbruksstyrelsen, i likhet med de tillkallade sakkunnige,

att svårighet icke vidare skulle möta att erhålla lärlingar vid skolorna.

Hufvudsakliga anledningen dertill, att antalet inträdessökande till skolorna

betydligt minskats oaktadt de fördelar, som erbjudits lärlingarna

vid desamma, hade varit, att ynglingar vid den åldern, att de kunde

erhålla inträde vid skolorna, funnit det icke vara med sin fördel öfverensstämmande

att offra så lång tid som tvenne år till inhemtande af färdigheter,

hvilka de antingen ansett sig förut åtminstone delvis ega eller

för hvilka de trott sig icke inom sina hemorter kunna erhålla någon

användning. För en på lämpligt sätt afvägd teoretisk undervisning samt

inhemtande af den praktiska utbildning, som kunde vara för det norrländska

landtbruket erforderlig, borde deremot kunna påräknas tillräckligt

intresse inom de kretsar, hvarom nu vore fråga, för att skolorna

skulle kunna förses med verkligt lämpliga lärlingar och icke behöfva

hålla till godo med sådana, hvilka efter afslutad kurs icke komme att

blifva till oneklig nytta för dessa trakters jordbruk.

Den åsigt, som uttalats af de tillkallade sakkunnige och delats

äfven af hushållningssällskapens förvaltningsutskott, att, om en sådan

organisation som den tilltänkta genomfördes, anslaget till skolorna måste

ökas, funne landtbruksstyrelsen förtjent af det största beaktande. Då

under tiden från och med den 1 november till medlet af maj månad

lärlingarnes arbetskraft icke skulle enligt förslaget kunna tagas i anspråk

för annat än de vanliga turerna i stall och ladugård, vore det tydligt,

att på detta sätt en afsevärd minskning skulle komma att ske i den

ersättning för skolans upprätthållande, som bestode i det kostnadsfria

användandet af lärlingarnes arbetskraft. Det till skolorna af statsmedel

utgående årliga anslaget hade vanligen beräknats utgöra ersättning för

den teoretiska undervisning, som kommit lärlingarne till godo, samt för

undervisningsmateriel, medan åter lärlingarnes arbete skulle utgöra

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:0 67.

godtgörelse för deras kost och logis m. m. Den förlust, som genom

det sålunda minskade arbetet skulle tillskyndas skolan, hade de tillkallade

föreståndarne för skolorna beräknat till i medeltal 2,000 kronor

för år, en beräkning, emot hvilken landtbruksstyrelsen icke hade något

att erinra, och då härtill komme att, om den teoretiska undervisningen

skulle meddelas under ett år, densamma måste bedrifvas med större

intensitet och således medföra ökad kostnad samt äfven slöjdundervisningen

komme att enligt förslaget ställa sig dyrare, syntes statsanslagets

höjning till 6,000 kronor för hvarje skola icke kunna anses

oskälig, helst hushållningssällskapens bidrag till skolornas upprätthållande

genom upplåtande af egendom för skolorna med derå uppförda byggnader,

inventarier till egendomens brukande samt stipendier åt lärlingarne

redan uppginge till det ganska afsevärda beloppet af 3,000 kronor för

hvarje skola och det sålunda icke kunde med fog ifrågasättas, att sällskapen

skulle i högre grad än hittills bidraga till betäckande af kostnaderna

för skolorna.

Då den omorganisation af vissa landtbruksskolor, som i det föregående

blifvit ifrågasatt, kunde genomföras utan att nu gällande grunder

för dylika skolor i väsentlig mån rubbades, syntes, om förslaget genomfördes,

något särskildt nytt reglemente för ifrågavarande skolor icke

behöfva utfärdas, utan endast nådigt förklarande i sammanhang med

beviljandet af det högre understödet till skolorna meddelas derom, att

de nya af landtbruksstyrelsen föreslagna grunderna för skolorna skulle

vid desamma tillämpas, men att i öfrigt det af Eders Kongl. Maj :t faststälda

reglemente för de med statsmedel understödda landtbruksskolor

skulle i tillämpliga delar lända till efterrättelse för ifrågavarande skolor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har landtbruksstyrelsen

i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen

aflåta nådig proposition med förslag, att Riksdagen måtte för genomförande

af den i det föregående omförmälda omorganisation af de med

statsmedel understödda landtbruksskolorna i Vesternorrlands, Vesterbottens

och Norrbottens län höja det för en hvar af dessa skolor nu

utgående anslag, 4,000 kronor, med 2,000 kronor eller till 6,000 kronor.

Såsom jag här ofvan antydt, har af de på landtbruksundervisningens

område sakkunnige redan länge insetts, att den åt våra landtbruksskolor

gifna organisation icke rätt väl lämpade sig för de norrländska förhållandena.

Så länge emellertid_ det uti reglementet för nämnda skolor

stadgade antal frilärlingar kunnat, om ook med svårighet och genom ej

obetydliga uppoffringar från hushållningssällskaps och landstings sida, vid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 67.

de norrländska landtbruksskolorna fyllas samt några väsentliga anmärkningar

emot det sätt, på hvilket dessa skolor fyllt sin uppgift, icke med fog

kunnat framställas, har från statens sida anledning naturligen saknats

att ingripa i syfte att genomföra en förändrad organisation af samma

skolor. Resultaten af landtbruksskolornas inom ifrågavarande tre län

verksamhet under de senare åren äro dock af sådan beskaffenhet, att

frågan om deras omorganiserande nu icke synes kunna utan men uppskjutas.

De alltjemt stegrade svårigheterna att för dem förvärfva

stadgadt antal lärlingar hafva nemligen vållat, att i tilltagande grad

dertill måst antagas ynglingar, hvilka icke varit till jordbrukare lämpliga.

I ölj den häraf har ock blifvit, att af dem, som på senaste tiden genomgått

dessa skolor, endast ett fåtal sedermera ©gnat sig åt jordbruksnäringen.

De mera begåfvade hafva öfvergått till handeln eller sökt

anställning som förmän vid sågverksindustrien, men de flesta äro sannolikt

de, som rekryterat daglönarnes klass. De stora uppoffringar, som

under årens lopp gjorts från såväl statens som vederbörandes i orten

sida för att uppehålla dessa skolor i syfte att derigenom främja det

norrländska jordbruket, hafva sålunda icke medfört sådana resultat, som

man kunnat ega anledning hoppas. Att med dessa erfarenheter för

ögonen låta verksamheten vid skolorna fortgå på samma sätt som hittills,

lärer icke böra ifrågakomma. Lika litet åter synes kunna ifrågasättas,

att vare sig denna verksamhet skulle upphöra eller skolorna förändras

till landtmannaskolor.

Då nemligen jordbruket i Norrland år efter år, i den män nya

industrigrenar der tillskapas, hvilka draga till sig stora arbetsskaror,

intager’ allt större och större betydelse i och för anskaffandet åt den

tilltagande befolkningen af lifsförnödenheter, framför allt produkter af

boskapsskötseln och mejerihandteringen, men detta jordbruk för närvarande

ovedersägligen befinner sig på en ganska låg ståndpunkt,

anser jag det vara statsmakternas oafvisliga pligt att med alla till buds

stående medel söka höja detsamma. Bland dessa medel är otvifvelaktigt

upprätthållandet af ändamålsenligt inrättade undervisningsanstalter

ett af de mest betydelsefulla. Att uti ifrågavarande orter, der föga

tillfälle gifves för dem, som vilja egna sig åt jordbruket, att å väl

skötta gårdar inhemta de praktiska kunskaper, som äro för dem nödvändiga

för att de skola fullt förstå den teoretiska undervisningen,

uteslutande anordna undervisningsanstalter med teoretisk utbildning till

hufvudändamål, såsom förhållandet är med landtmannaskolorna, vore

enligt min åsigt icke lämpligt. I likhet med landtbruksstyrelsen och

de af denna styrelse tillkallade sakkunnige anser jag derför ock, att de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majis Nåd. Proposition N:o 67. 9

nuvarande landtbruksskolorna böra med i viss man förändrad organisa■tion

bibehållas samt att vid dem fortfarande bör meddelas såväl praktisk

som''teoretisk undervisning1. '''' von '' .■ ''tf <''t.

u,Vid omorganiserandet af dessa skolor är det förnämligast af vigt

att_ tillse, det de blifva så anordnade, att de unge män, som hafva för

afsigt att verkligen egna sig åt jordens skötsel, gerna der söka inträde;

och da, hvad Norrland angår, tillfällena för dem, som genomgått landtbruksskola,

att vinna anställning såsom rättare eller befallningsman i

anseende till det ringa Antal större jordbruk, som i dessa trakter linnes

icke aro synnerligen många, bör härvid afseende fästas å Önskvärdheten

derå att sådana ynglingar, hvilka behöfva utbilda sig för skötande

e8''na eyer anhörigas jordbruk, såsom hemmansegaresöner med

vM^andtbruksiolor/aldel fÖrenHgt att ti%odogöra sig undervisningen

. . 9m ernellertid, såsom föreslaget blifvit, kursen vid skolorna utan

minskning i omfattning af den teoretiska undervisningen inskränkes

till att blifva ettårig föreställer jag mig, att största svårigheten att för

dem erhålla erforderliga antal lämpliga lärlingar undanrödjes.

Vid sådant förhållande och då jag icke heller har något att erinra

mot omgå af landtbruksstyrelsen ifrågasätta ändringar af ifrågavarande

skolors nuvarande organisation, finner jag mig böra till alla delar biträda

styrelsens i detta afseende framstälda förslag.

c i Genomförandet af den utaf mig sålunda förordade omorganisationen

åt landtbruksskolorna uti omförmälda tre län kräfver emellertid, på sätt

landtbruksstyrelsen framhållit, med nödvändighet ökning af de till skolorna

utgående anslag; och då, med hänsyn till de betjulande belopp,

hushållningssällskap och landsting inom ifrågavarande län redan årligen

ofira pa uppehållandet af dessa skolor, några ytterligare bidrag från

deras sida icke, i betraktande särskild!, deraf att inom öfriga län icke

nagra namnvarda bidrag för landtbruksskolorna tillskjutas inom vederbörande

orter, synas kunna skäligen ifrågasättas, anser jag, alt staten

bör lemna det tillskott, som för ändamålet erfordras.

Innan några års erfarenhet om verkningarna af den nya organisationen

vunnits, torde emellertid icke härför böra af Riksdagen äskas

anslag för mera än ett år i sänder.

På grund af hvad jag sålunda anfört och då jag icke har mrnot

att erinra mot den föreslagna höjningen i anslagen'' med 2,000 kronor

lor hvarje skola, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nådig

proposition föreslå Riksdagen °

Bill. till Riksd. Prof. 1901. / Sami. 1 Afd. 55 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

att, för höjning från 4,000 kronor till 6,000 kronor af det till en

hvar af de inom Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens län

inrättade tre landtbruksskolor utgående understöd af statsmedel, å extra

stat för år 1902 anvisa ett anslag af 6,000 kronor.

Till denna, af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lemna nådigt bifall och förordnade, att proposition i

ärendet skulle till Riksdagen aflåtas af den lydelse,

bilaga .. . till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo;

G. Zethelius.

'' W!.

, .. . f >Y ;, Vy

’.h * '' i, ..It •••;, ?■

v ,v;:; :

0 “w *:n :

t > A i

1

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG, 1901.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1901:66 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.ts proposition angående anslag till förhöjda understöd åt landtbruksskolorna i Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbotte s. 7 i texten