Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse till Stockholms stad af ett jordområde från länsmansbo ställe t Brunna n:r 1 i Stockholms län

9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1902:3, Angående upplåtelse till Stockholms stad af ett jordområde från länsmansbo ställe t Brunna n:r 1 i Stockholms län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. "Proposition N:o 3.

1

N:o 3.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

upplåtelse till Stockholms stad af ett jordområde från

länsmansbo ställe t Brunna n:r 1 i Stockholms län; gifven

Stockholms slott den 15 november 1901.

Med åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att Stockholms stad berättigas att för dess vattenlednings behof,

mot ersättning, som bestämmes i den ordning, hvarom stadgas i förordningen

den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof, från länsmansbostället Brunna n:r 1, om 1 mantal,

i Botkyrka socken och Svartlösa härad af Stockholms län till sig lösa

det område af 51 ar 70 qvadratmeter, som å en af förste landtmätaren

Thure Essén år 1900 upprättad karta finnes utmärkt med röda linier,

under vilkor

att bostället för afl framtid förbehålles rätt såväl till utfartsväg

öfver ifrågavarande område som äfven till markväg närmare vestra rågången

samt

att staden lemnar särskild godtgörelse, som bestämmes i ofvan

nämnda ordning, dels för skada och kostnader, som till följd af områdets

afträdande kunna för åkergärdens och dikens omläggning m. in. uppstå

för boställets innehafvare eller brukare, och dels för intrång genom

försvåradt bruk i framtiden;

viljande Kongl. Maj:t, i händelse denna framställning af Riksdagen

bifalles, i fråga om lösoskillingens användande in. m. meddela bestäm
11,

7,. till Kilcsd. Prof: 1902. I Samt. 1 Afd. 3 Huft. (N:o 3j. I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.

melser i det syfte, kammarkollegium och statskontoret uti underdånigt

utlåtande den 6 september 1901 föreslagit.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 3.

o

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 15

november 1901.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Statsråden: Annerstedt,

herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claeson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander och

Hammmarskjöld.

Departementschefen statsrådet herr von Krusenstjerna yttrade härefter:
Uti

en till Eders Kongl. Maj:t stäld, af öfverståthållareembetet med

underdånig skrifvelse den 25 maj 1900 öfverlemnad skrift af den 7 i

samma månad hade Stockholms stadsfullinägtige, med förmälan att fullmägtige

beslutat inköpa egendomarne Norsborg, Vellinge, Bergaholm,

Fogelsta och Sturehof med flera inom Botkj^rka och Salems socknar

i Svartlösa härad af Stockholms län för anläggning af ett nytt vattenverk

vid Bornsjön och Mälaren äfvensom godkänt uppgjordt förslag till

vattenledning från Norsborg till Stockholm, i underdånighet anhållit,

bland annat, att det måtte medgifvas Stockholms stad, att dels, derest

godvillig öfverenskommelse ej kunde träffas om köp af den för ifråga
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 3.

varande vattenledning med ståndrör och reservoar erforderliga mark,

förvärfva densamma i den ordning, som angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof funnes stadgad, med rätt att i samma ordning

jemväl förvärfva mark till sidotag, fyllning och för vaktbostäder

m. in. samt att vid arbetets utförande vidtaga smärre afvikelser från

planen i den mån sådant funnes lämpligt, dels ock förvärfva visst område

af förra häradshöfdingebostället Lindhof i Botkyrka socken.

Med föranledande af denna underdåniga framställning hafva, såsom

Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, dels Riksdagen, enligt skrifvelse

den 16 april 1901, bifallit Eders Kongl. Maj:ts i proposition till Riksdagen

den 22 nästderförutgångne februari gjorda framställning om berättigande

för Stockholms stad att för dess vattenlednings behof mot

ersättning, bestämd i den ordning, hvarom stadgades i förordningen

den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof, och under vissa vilkor från förra häradshöfdingebostället Lindhof

n:ris 1, 2, 3 och 4, om tillsammans 1 3A mantal, till sig lösa omkring

31 har 83 ar, dels ock Eders Kongl. Maj:t den 5 juli 1901 medgifvit

Stockholms stad att, derest godvillig öfverenskommelse icke

kunde träffas, i den ordning, som i nyssnämnda förordning stadgades,

till sig lösa de enskild man, menighet eller inrättning tillhöriga områden,

som erfordrades för anläggande af vattenledning, jemte ståndrör

och reservoar, från den af Stockholms stad inköpta egendomen Norsborgs

gräns till Stockholms stad, i enlighet med de af stadsfullmägtige

med ofvan omförmälda skrifvelse den 7 maj 1900 och af Stockholms

stads drätselnämnds andra afdelning med underdånig skrifvelse den 9

januari 1901 öfverlemnade ritningar, med rätt för staden att i samma

ordning förvärfva mark till sidotag, fyllning och plats för vaktbostäder

med mera samt att vid arbetets utförande vidtaga smärre, något fåtal

meter åt någondera sidan omfattande afvikelser från planen, i den mån

sådant funnes lämpligt.

Sedan det emellertid under den förberedande behandlingen af dessa

båda ärenden befunnits, att af den mark, som enligt den af fullmägtige

godkända planen erfordrades för ifrågavarande vattenledning, ett mindre

område tillhörde länsmansbostäliet Brunna n:o 1, om 1 mantal, i Botkyrka

socken, anhåller jag nu i underdånighet att få underställa Eders

Kongl. Maj:ts pröfning frågan om upplåtelse till Stockholms stad af

detta område.

Efter det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti den 17 september

1900 afgifvet underdånigt utlåtande öfver stadsfullmägtiges förenämnda

skrifvelse af den 7 maj samma år, med framhållande hurusom af den

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 3.

area], som beräknats erfordras för ifrågavarande anläggning, en mindre

del syntes tillhöra länsmansbostället Brunna i Botkyrka socken, vidare

anfört, bland annat, att enligt i ärendet företedda handlingar och ritningar

erfordrades för sjelfva rörledningen en jordremsa om tio meters

medelbredd, på vissa ställen smalare, på vissa ställen bredare, något

som dock ej kunde närmare preciseras förrän under arbetets gång, och

att de områden, hvilka för anläggningen begärts, syntes vara af behofvet

påkallade, samt hemstält, att frågan om förvärfvande af staten

tillhörig jord eller lägenhet måtte blifva beroende af den ytterligare utredning,

Eders Kongl. Maj:t kunde finna erforderlig, inkom Stockholms

stads drätselnämnds andra afdelning till Eders Kongl. Maj:t med en den

9 januari 1901 dagtecknad underdånig skrifvelse.

I denna skrifvelse åberopade afdelningen till en början ett afdelningen

af fullmäktige den 1 december 1900 lemnadt bemyndigande

att å stadens vägnar vidtaga de åtgärder, som erfordrades för att verkställa

beslutet om berörda expropriation, med befogenhet för afdelningen

att dervid besluta de mindre hufvudsakliga ändringar, som utan

ökad kostnad kunde finnas nödiga och lämpliga. Med anmälan derjemte

att af detaljerade undersökningar, som under 1900 års sommar

verkstälts i närheten af Bornsjön, framgått, att det tilltänkta nya vattenverket

derstädes finge sitt fördelaktigaste läge på annan plats än den,

hvarifrån den förut ingifna planen utgått, och att häraf påkallades den något

ändrade rigtning af rörledningens sträckning å vestra delen af linien,

som å en bifogad karta utmärkts med röd linie, öfverlemnade afdelningen

tillika en af förste landtmätaren Thure Essén år 1900 upprättad

karta, utvisande belägenheten af den mark, som ifrågasatts att exproprieras

från länsmansbostället Brunna, hvilken karta, enligt hvad afdelningen

tillika meddelade, hänförde sig till den ofvan omförmälda

nya linien; och anhöll afdelningen i underdånighet, bland annat, att

det af stadsfullmägtige i skrifvelsen den 7 maj 1900 sökta tillstånd till

expropriation af mark för vattenledningen från Norsborg till Stockholm,

jemte tillhörande anordningar, måtte beviljas för den ändrade linien.

Enligt sistberörda karta utgör det länsmansbostället Brunna tillhörande

område, som för ifrågavarande anläggning skulle tagas i anspråk,

51 ar 70 qvadratmeter; och är området å kartan begränsadt med

röda linier.

Sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, till följd af nådig remiss,

den 12 februari 1901 afgifvit underdånigt utlåtande i anledning af hvad

drätselnämndens andra afdelning i nyssberörda skrifvelse anfört i fråga

om ändring af rörledningens ^sträckning in. m. och dervid förklarat,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition No 3.

att hvad styrelsen i sitt förra underdåniga utlåtande af den 17 september

. 1900 yttrat om vattenledningen i den då tillämnade sträckningen

i tillämpliga delar gälde äfven om dess ifrågasatta förändrade retning,

hafva i fråga om upplåtelsen af mark från länsmansbostället

Brunna kammarkollegium och statskontoret inkommit med infordradt

underdånigt utlåtande af den 6 september 1901 och dervid tillika öfverlemnat

yttranden i ämnet af boställets innehafvare, länsmannen Knut

Lundström, kronofogden i orten och Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande

i nämnda län.

Boställshafvaren har förklarat sig icke hafva anledning afstyrka

den ifrågasatta expropriationen men tillika framhållit, att ledningen,

hvilken skulle framdragas öfver boställets bördigaste åkerjord och öfver

dess utfartsväg till allmänna landsvägen, komme att afskilja omkring

en tredjedel af boställets jord från hufvudgården. Brukningen af egendomen

komme derigenom att i hög grad försvåras och större delen af

egendomen afskiljas från samfärdsel med allmänna landsvägen; hvarjemte

de båda delarne komme att afstängas från samfärdsel med hvarandra,

hvarigenom egendomens afkastning skulle afsevärdt förminskas.

På grund deraf har boställshafvaren ifrågasatt, huruvida icke staden

borde förpligtas att till sig lösa såväl den del af egendomen, hvars

brukning omöjliggjordes, som äfven de boställshafvaren tillhöriga byggnader,

som icke behöfdes för brukningen af den återstående delen.

Kronofogden har, då den jordremsa, som af bostället erfordrades för

anläggningen, hade en medelbredd af allenast 10 meter och området icke

skulle inhägnas, funnit något hinder för samfärdseln mellan boställets

på ömse sidor om ledningen belägna delar icke komma att uppstå. Då

jordytans höjdläge efter rörens nedläggning blefve detsamma som förut,

syntes ej heller nyttjandet af den mark, hvari ledningen framdroges,

komma att försvåras annat än vid rörledningsarbetets utförande och

behöfliga reparationer. På grund deraf syntes ledningens nedläggande

i boställets egor icke komma att för framtiden vålla någon afsevärd

olägenhet för boställshafvaren, som gifvetvis vore berättigad till särskild

ersättning för växande gröda och den skada, som i följd af rörledningsarbetena

kunde i öfrigt uppkomma.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande har — efter det drätselnämndens

andra afdelning hos Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

meddelat, att det område, som staden önskade förvärfva från bostället,

icke vore afsedt att inhägnas; att efter rörens nedläggning marken

komme att återställas hufvudsakligen i samma skick som före arbetets

utförande; och att, med undantag fö^ de tillfällen, då reparationer å

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition No 3.

7

ledningen behöfde vidtagas eller en ny Förstning nedläggas, den ifrågavarande

jordremsan efter öfverenskommelse kunde få af boställsinnehafvaren

nyttjas — anfört att, då ifrågavarande af Stockholms stad beslutade

anläggning vore af beskaffenhet, att rätt till expropriation af

derför erforderlig, enskilde tillhörig mark skäligen borde medgifvas,

hinder ej heller syntes böra läggas för staden att förvärfva den jordremsa

af det kronan tillhöriga länsmansbostället Brunna, som för ändamålet

behöfde tagas i anspråk. Denna jordremsa, som sträckte sig

tvärs öfver boställets bördigaste åkergärden, skure egendomen så, att

ungefär en tredjedel af dess hela område med omkring en fjerdedel

af åkerjorden — denna sistnämnda i sin helhet utgörande 72 tunnland

— komme att ligga söder om jordremsan och återstoden med åbyggnaderna

på norra sidan af densamma. Att derigenom till följd af åkerskärningar

och försvårad samfärdsel mellan de af jordremsan åtskilda

åkerdelarne olägenheter vid boställets brukande måste uppkomma, vore

klart. Men Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande kunde dock ej

instämma i boställshafvarens mening, att staden borde inlösa den

del af egoområdet, som folie söder om jordremsan, jemte honom tillhöriga

åbyggnader. Visserligen fäste Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

sig icke vid det å stadens vägnar gjorda uttalandet, att

det för vattenledningen erforderliga området icke komme att inhägnas

utan fortfarande efter ledningens nedläggande kunde få af boställshafvaren

nyttjas, då detta i hvarje fall måste, såsom berörda uttalande

ock förutsatte, blifva beroende på enskild öfverenskommelse

mellan boställets innehafvare eller brukare och staden och icke lämpligen

torde kunna bestämmas såsom ett förbehåll eller vilkor för lösningsrätten

samt förty ej heller borde tagas i betraktande vid denna

frågas bedömande. Men då den del af bostället, som folie söder om

jordremsan i fråga, vore af sådan storlek, att den icke kunde anses

genom beviljande af lösningsrätten i enlighet med stadens begäran

blifva för bostället onyttig eller synnerligen menlig att bruka, förutsatt

att förbehåll gjordes om skyldighet för staden att lemna boställets affärsväg

fri för samfärdsel och att jemväl lemna bostället rätt till markväg

öfver jordremsan i vestra delen af åkerskiftet, samt de olägenheter

och det intrång, som i följd af den begärda upplåtelsen kunde uppkomma

för boställets innehafvare eller brukare dels för en gång och

dels i framtiden, syntes kunna ersättas genom godtgörelse i penningar,

ansåge Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande stadens framställning,

sådan den förelåge, vara förtjent af understöd.

För egen del hafva kammarkollegium och statskontoret i före
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 3.

nämnda underdåniga utlåtande, med tillkännagifvande att afkomsten af

länsmansbostället Brunna blifvit genom kammarkollegii beslut den 27

maj 1879 faststäld att i stat upptagas till ett belopp af 870 kronor,

anfört, att embetsverken icke hade något att erinra mot bifall till ansökningen

på sätt af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagits;

hvarjemte embetsverken, i hvad angår dispositionen af de ersättningsmedel,

som kunde inflyta, hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

förordna att, med undantag af ersättning för tillfällig skada och

kostnad för åkergärdens och dikens omläggning m. m., hvilka medel

borde af boställshafvaren få emot redovisning vid laga syn eller ekonomisk

besigtning för sina ändamål disponeras, ersättningsmedlen i

öfrig! skulle inlevereras till statskontoret, för att såsom extra uppbörd

ingå bland statsverkets inkomster, med rätt för boställshafvaren, länsmannen

Lundström eller hans rättsinnehafvare att å medlen uppbära

ränta efter fyra procent från den dag medlen i statens kassa influtit,

intill dess bostället af dem afträddes eller dessförinnan kunde i sammanhang

med ny uppskattning af bostället blifva annorlunda bestämdt;

att räntan skulle utanordna^ under titel »förskott att anmälas hos Riksdagen

till ersättande»; samt att, derest samma ränta fortfarande utginge

vid Lundströms afgång från länsmanstjensten, den då i aflöningsstaten

beräknade afkastningen af bostället borde minskas och den kontanta

lönen ökas med ett den årliga räntan motsvarande belopp, intill dess

derom vid ny uppskattning af bostället kunde komma att på annat sätt

förordnas. *

På grund af hvad i ärendet sålunda förekommit och i anslutning

till Eders Kongl. Maj:ts befallningsliafvandes af kammarkollegium och

statskontoret biträdda hemställan, tillstyrker jag i underdånighet, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att Stockholms stad berättigas att för dess vattenlednings behof,

mot ersättning, som bestämmes i den ordning, hvarom stadgas i förordningen

den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof, från länsmansbostället Brunna n:o 1, om 1 mantal,

i Botkyrka socken och Svartlösa härad af Stockholms län till sig lösa

det område af 51 ar 70 qvadratmeter, som å ofvan omförmälda, af

förste landtmätaren Thure Essén år 1900 upprättade karta finnes utmärkt

med röda linier, under vilkor

att bostället för all framtid förbehålles rätt såväl till utfartsväg

öfver ifrågavarande område som äfven till markväg närmare vestra rågången

samt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 3.

9

att staden lemnar särskild godtgörelse, som bestämmes i ofvan

nämnda ordning, dels för skada och kostnader, som till följd af områdets

afträdande kunna för åkergärdens och dikens omläggning m. m.

uppstå för boställets innehafvare eller brukare, och dels för intrånggenom

försvåradt bruk i framtiden;

Och torde, i händelse denna framställning af Riksdagen bifalles,

Eders Kongl. Maj:t vilja i fråga om löseskillingens användande m. in.

meddela bestämmelser i det syfte, kammarkollegium och statskontoret

föreslagit.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

tillstyrkt, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

E. K. Almqvist.

'' ■ •: ;— :— .*s40ii

bih. till Riksd. Prat. 1302. 1 Samt.

1 Al/rf. 3 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1902:35 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till Stockholms stad af ett jordområde från lånsmanshostället Brunna n:o s. 10 i texten
  2. SU 1902:20 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till Stockholms stad af ett jordområde från Icinsmansbostället Brunna n:o 1 i Stockholms s. 1 i texten