Angående upplåtelse till Stockholms stad af ett jordområde från länsmansbo ställe t Brunna n:r 1 i Stockholms län
9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1902:3, Angående upplåtelse till Stockholms stad af ett jordområde från länsmansbo ställe t Brunna n:r 1 i Stockholms län
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd. "Proposition N:o 3.
1
N:o 3.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
upplåtelse till Stockholms stad af ett jordområde från
länsmansbo ställe t Brunna n:r 1 i Stockholms län; gifven
Stockholms slott den 15 november 1901.
Med åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,
att Stockholms stad berättigas att för dess vattenlednings behof,
mot ersättning, som bestämmes i den ordning, hvarom stadgas i förordningen
den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof, från länsmansbostället Brunna n:r 1, om 1 mantal,
i Botkyrka socken och Svartlösa härad af Stockholms län till sig lösa
det område af 51 ar 70 qvadratmeter, som å en af förste landtmätaren
Thure Essén år 1900 upprättad karta finnes utmärkt med röda linier,
under vilkor
att bostället för afl framtid förbehålles rätt såväl till utfartsväg
öfver ifrågavarande område som äfven till markväg närmare vestra rågången
samt
att staden lemnar särskild godtgörelse, som bestämmes i ofvan
nämnda ordning, dels för skada och kostnader, som till följd af områdets
afträdande kunna för åkergärdens och dikens omläggning m. in. uppstå
för boställets innehafvare eller brukare, och dels för intrång genom
försvåradt bruk i framtiden;
viljande Kongl. Maj:t, i händelse denna framställning af Riksdagen
bifalles, i fråga om lösoskillingens användande in. m. meddela bestäm
11,
7,. till Kilcsd. Prof: 1902. I Samt. 1 Afd. 3 Huft. (N:o 3j. I
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.
melser i det syfte, kammarkollegium och statskontoret uti underdånigt
utlåtande den 6 september 1901 föreslagit.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
E. von Krusenstjerna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 3.
o
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 15
november 1901.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,
Statsråden: Annerstedt,
herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claeson,
Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander och
Hammmarskjöld.
Departementschefen statsrådet herr von Krusenstjerna yttrade härefter:
Uti
en till Eders Kongl. Maj:t stäld, af öfverståthållareembetet med
underdånig skrifvelse den 25 maj 1900 öfverlemnad skrift af den 7 i
samma månad hade Stockholms stadsfullinägtige, med förmälan att fullmägtige
beslutat inköpa egendomarne Norsborg, Vellinge, Bergaholm,
Fogelsta och Sturehof med flera inom Botkj^rka och Salems socknar
i Svartlösa härad af Stockholms län för anläggning af ett nytt vattenverk
vid Bornsjön och Mälaren äfvensom godkänt uppgjordt förslag till
vattenledning från Norsborg till Stockholm, i underdånighet anhållit,
bland annat, att det måtte medgifvas Stockholms stad, att dels, derest
godvillig öfverenskommelse ej kunde träffas om köp af den för ifråga
-
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 3.
varande vattenledning med ståndrör och reservoar erforderliga mark,
förvärfva densamma i den ordning, som angående jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof funnes stadgad, med rätt att i samma ordning
jemväl förvärfva mark till sidotag, fyllning och för vaktbostäder
m. in. samt att vid arbetets utförande vidtaga smärre afvikelser från
planen i den mån sådant funnes lämpligt, dels ock förvärfva visst område
af förra häradshöfdingebostället Lindhof i Botkyrka socken.
Med föranledande af denna underdåniga framställning hafva, såsom
Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, dels Riksdagen, enligt skrifvelse
den 16 april 1901, bifallit Eders Kongl. Maj:ts i proposition till Riksdagen
den 22 nästderförutgångne februari gjorda framställning om berättigande
för Stockholms stad att för dess vattenlednings behof mot
ersättning, bestämd i den ordning, hvarom stadgades i förordningen
den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt
behof, och under vissa vilkor från förra häradshöfdingebostället Lindhof
n:ris 1, 2, 3 och 4, om tillsammans 1 3A mantal, till sig lösa omkring
31 har 83 ar, dels ock Eders Kongl. Maj:t den 5 juli 1901 medgifvit
Stockholms stad att, derest godvillig öfverenskommelse icke
kunde träffas, i den ordning, som i nyssnämnda förordning stadgades,
till sig lösa de enskild man, menighet eller inrättning tillhöriga områden,
som erfordrades för anläggande af vattenledning, jemte ståndrör
och reservoar, från den af Stockholms stad inköpta egendomen Norsborgs
gräns till Stockholms stad, i enlighet med de af stadsfullmägtige
med ofvan omförmälda skrifvelse den 7 maj 1900 och af Stockholms
stads drätselnämnds andra afdelning med underdånig skrifvelse den 9
januari 1901 öfverlemnade ritningar, med rätt för staden att i samma
ordning förvärfva mark till sidotag, fyllning och plats för vaktbostäder
med mera samt att vid arbetets utförande vidtaga smärre, något fåtal
meter åt någondera sidan omfattande afvikelser från planen, i den mån
sådant funnes lämpligt.
Sedan det emellertid under den förberedande behandlingen af dessa
båda ärenden befunnits, att af den mark, som enligt den af fullmägtige
godkända planen erfordrades för ifrågavarande vattenledning, ett mindre
område tillhörde länsmansbostäliet Brunna n:o 1, om 1 mantal, i Botkyrka
socken, anhåller jag nu i underdånighet att få underställa Eders
Kongl. Maj:ts pröfning frågan om upplåtelse till Stockholms stad af
detta område.
Efter det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti den 17 september
1900 afgifvet underdånigt utlåtande öfver stadsfullmägtiges förenämnda
skrifvelse af den 7 maj samma år, med framhållande hurusom af den
5
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 3.
area], som beräknats erfordras för ifrågavarande anläggning, en mindre
del syntes tillhöra länsmansbostället Brunna i Botkyrka socken, vidare
anfört, bland annat, att enligt i ärendet företedda handlingar och ritningar
erfordrades för sjelfva rörledningen en jordremsa om tio meters
medelbredd, på vissa ställen smalare, på vissa ställen bredare, något
som dock ej kunde närmare preciseras förrän under arbetets gång, och
att de områden, hvilka för anläggningen begärts, syntes vara af behofvet
påkallade, samt hemstält, att frågan om förvärfvande af staten
tillhörig jord eller lägenhet måtte blifva beroende af den ytterligare utredning,
Eders Kongl. Maj:t kunde finna erforderlig, inkom Stockholms
stads drätselnämnds andra afdelning till Eders Kongl. Maj:t med en den
9 januari 1901 dagtecknad underdånig skrifvelse.
I denna skrifvelse åberopade afdelningen till en början ett afdelningen
af fullmäktige den 1 december 1900 lemnadt bemyndigande
att å stadens vägnar vidtaga de åtgärder, som erfordrades för att verkställa
beslutet om berörda expropriation, med befogenhet för afdelningen
att dervid besluta de mindre hufvudsakliga ändringar, som utan
ökad kostnad kunde finnas nödiga och lämpliga. Med anmälan derjemte
att af detaljerade undersökningar, som under 1900 års sommar
verkstälts i närheten af Bornsjön, framgått, att det tilltänkta nya vattenverket
derstädes finge sitt fördelaktigaste läge på annan plats än den,
hvarifrån den förut ingifna planen utgått, och att häraf påkallades den något
ändrade rigtning af rörledningens sträckning å vestra delen af linien,
som å en bifogad karta utmärkts med röd linie, öfverlemnade afdelningen
tillika en af förste landtmätaren Thure Essén år 1900 upprättad
karta, utvisande belägenheten af den mark, som ifrågasatts att exproprieras
från länsmansbostället Brunna, hvilken karta, enligt hvad afdelningen
tillika meddelade, hänförde sig till den ofvan omförmälda
nya linien; och anhöll afdelningen i underdånighet, bland annat, att
det af stadsfullmägtige i skrifvelsen den 7 maj 1900 sökta tillstånd till
expropriation af mark för vattenledningen från Norsborg till Stockholm,
jemte tillhörande anordningar, måtte beviljas för den ändrade linien.
Enligt sistberörda karta utgör det länsmansbostället Brunna tillhörande
område, som för ifrågavarande anläggning skulle tagas i anspråk,
51 ar 70 qvadratmeter; och är området å kartan begränsadt med
röda linier.
Sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, till följd af nådig remiss,
den 12 februari 1901 afgifvit underdånigt utlåtande i anledning af hvad
drätselnämndens andra afdelning i nyssberörda skrifvelse anfört i fråga
om ändring af rörledningens ^sträckning in. m. och dervid förklarat,
6
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition No 3.
att hvad styrelsen i sitt förra underdåniga utlåtande af den 17 september
. 1900 yttrat om vattenledningen i den då tillämnade sträckningen
i tillämpliga delar gälde äfven om dess ifrågasatta förändrade retning,
hafva i fråga om upplåtelsen af mark från länsmansbostället
Brunna kammarkollegium och statskontoret inkommit med infordradt
underdånigt utlåtande af den 6 september 1901 och dervid tillika öfverlemnat
yttranden i ämnet af boställets innehafvare, länsmannen Knut
Lundström, kronofogden i orten och Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande
i nämnda län.
Boställshafvaren har förklarat sig icke hafva anledning afstyrka
den ifrågasatta expropriationen men tillika framhållit, att ledningen,
hvilken skulle framdragas öfver boställets bördigaste åkerjord och öfver
dess utfartsväg till allmänna landsvägen, komme att afskilja omkring
en tredjedel af boställets jord från hufvudgården. Brukningen af egendomen
komme derigenom att i hög grad försvåras och större delen af
egendomen afskiljas från samfärdsel med allmänna landsvägen; hvarjemte
de båda delarne komme att afstängas från samfärdsel med hvarandra,
hvarigenom egendomens afkastning skulle afsevärdt förminskas.
På grund deraf har boställshafvaren ifrågasatt, huruvida icke staden
borde förpligtas att till sig lösa såväl den del af egendomen, hvars
brukning omöjliggjordes, som äfven de boställshafvaren tillhöriga byggnader,
som icke behöfdes för brukningen af den återstående delen.
Kronofogden har, då den jordremsa, som af bostället erfordrades för
anläggningen, hade en medelbredd af allenast 10 meter och området icke
skulle inhägnas, funnit något hinder för samfärdseln mellan boställets
på ömse sidor om ledningen belägna delar icke komma att uppstå. Då
jordytans höjdläge efter rörens nedläggning blefve detsamma som förut,
syntes ej heller nyttjandet af den mark, hvari ledningen framdroges,
komma att försvåras annat än vid rörledningsarbetets utförande och
behöfliga reparationer. På grund deraf syntes ledningens nedläggande
i boställets egor icke komma att för framtiden vålla någon afsevärd
olägenhet för boställshafvaren, som gifvetvis vore berättigad till särskild
ersättning för växande gröda och den skada, som i följd af rörledningsarbetena
kunde i öfrigt uppkomma.
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande har — efter det drätselnämndens
andra afdelning hos Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
meddelat, att det område, som staden önskade förvärfva från bostället,
icke vore afsedt att inhägnas; att efter rörens nedläggning marken
komme att återställas hufvudsakligen i samma skick som före arbetets
utförande; och att, med undantag fö^ de tillfällen, då reparationer å
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition No 3.
7
ledningen behöfde vidtagas eller en ny Förstning nedläggas, den ifrågavarande
jordremsan efter öfverenskommelse kunde få af boställsinnehafvaren
nyttjas — anfört att, då ifrågavarande af Stockholms stad beslutade
anläggning vore af beskaffenhet, att rätt till expropriation af
derför erforderlig, enskilde tillhörig mark skäligen borde medgifvas,
hinder ej heller syntes böra läggas för staden att förvärfva den jordremsa
af det kronan tillhöriga länsmansbostället Brunna, som för ändamålet
behöfde tagas i anspråk. Denna jordremsa, som sträckte sig
tvärs öfver boställets bördigaste åkergärden, skure egendomen så, att
ungefär en tredjedel af dess hela område med omkring en fjerdedel
af åkerjorden — denna sistnämnda i sin helhet utgörande 72 tunnland
— komme att ligga söder om jordremsan och återstoden med åbyggnaderna
på norra sidan af densamma. Att derigenom till följd af åkerskärningar
och försvårad samfärdsel mellan de af jordremsan åtskilda
åkerdelarne olägenheter vid boställets brukande måste uppkomma, vore
klart. Men Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande kunde dock ej
instämma i boställshafvarens mening, att staden borde inlösa den
del af egoområdet, som folie söder om jordremsan, jemte honom tillhöriga
åbyggnader. Visserligen fäste Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
sig icke vid det å stadens vägnar gjorda uttalandet, att
det för vattenledningen erforderliga området icke komme att inhägnas
utan fortfarande efter ledningens nedläggande kunde få af boställshafvaren
nyttjas, då detta i hvarje fall måste, såsom berörda uttalande
ock förutsatte, blifva beroende på enskild öfverenskommelse
mellan boställets innehafvare eller brukare och staden och icke lämpligen
torde kunna bestämmas såsom ett förbehåll eller vilkor för lösningsrätten
samt förty ej heller borde tagas i betraktande vid denna
frågas bedömande. Men då den del af bostället, som folie söder om
jordremsan i fråga, vore af sådan storlek, att den icke kunde anses
genom beviljande af lösningsrätten i enlighet med stadens begäran
blifva för bostället onyttig eller synnerligen menlig att bruka, förutsatt
att förbehåll gjordes om skyldighet för staden att lemna boställets affärsväg
fri för samfärdsel och att jemväl lemna bostället rätt till markväg
öfver jordremsan i vestra delen af åkerskiftet, samt de olägenheter
och det intrång, som i följd af den begärda upplåtelsen kunde uppkomma
för boställets innehafvare eller brukare dels för en gång och
dels i framtiden, syntes kunna ersättas genom godtgörelse i penningar,
ansåge Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande stadens framställning,
sådan den förelåge, vara förtjent af understöd.
För egen del hafva kammarkollegium och statskontoret i före
-
8
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 3.
nämnda underdåniga utlåtande, med tillkännagifvande att afkomsten af
länsmansbostället Brunna blifvit genom kammarkollegii beslut den 27
maj 1879 faststäld att i stat upptagas till ett belopp af 870 kronor,
anfört, att embetsverken icke hade något att erinra mot bifall till ansökningen
på sätt af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagits;
hvarjemte embetsverken, i hvad angår dispositionen af de ersättningsmedel,
som kunde inflyta, hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
förordna att, med undantag af ersättning för tillfällig skada och
kostnad för åkergärdens och dikens omläggning m. m., hvilka medel
borde af boställshafvaren få emot redovisning vid laga syn eller ekonomisk
besigtning för sina ändamål disponeras, ersättningsmedlen i
öfrig! skulle inlevereras till statskontoret, för att såsom extra uppbörd
ingå bland statsverkets inkomster, med rätt för boställshafvaren, länsmannen
Lundström eller hans rättsinnehafvare att å medlen uppbära
ränta efter fyra procent från den dag medlen i statens kassa influtit,
intill dess bostället af dem afträddes eller dessförinnan kunde i sammanhang
med ny uppskattning af bostället blifva annorlunda bestämdt;
att räntan skulle utanordna^ under titel »förskott att anmälas hos Riksdagen
till ersättande»; samt att, derest samma ränta fortfarande utginge
vid Lundströms afgång från länsmanstjensten, den då i aflöningsstaten
beräknade afkastningen af bostället borde minskas och den kontanta
lönen ökas med ett den årliga räntan motsvarande belopp, intill dess
derom vid ny uppskattning af bostället kunde komma att på annat sätt
förordnas. *
På grund af hvad i ärendet sålunda förekommit och i anslutning
till Eders Kongl. Maj:ts befallningsliafvandes af kammarkollegium och
statskontoret biträdda hemställan, tillstyrker jag i underdånighet, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,
att Stockholms stad berättigas att för dess vattenlednings behof,
mot ersättning, som bestämmes i den ordning, hvarom stadgas i förordningen
den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof, från länsmansbostället Brunna n:o 1, om 1 mantal,
i Botkyrka socken och Svartlösa härad af Stockholms län till sig lösa
det område af 51 ar 70 qvadratmeter, som å ofvan omförmälda, af
förste landtmätaren Thure Essén år 1900 upprättade karta finnes utmärkt
med röda linier, under vilkor
att bostället för all framtid förbehålles rätt såväl till utfartsväg
öfver ifrågavarande område som äfven till markväg närmare vestra rågången
samt
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 3.
9
att staden lemnar särskild godtgörelse, som bestämmes i ofvan
nämnda ordning, dels för skada och kostnader, som till följd af områdets
afträdande kunna för åkergärdens och dikens omläggning m. m.
uppstå för boställets innehafvare eller brukare, och dels för intrånggenom
försvåradt bruk i framtiden;
Och torde, i händelse denna framställning af Riksdagen bifalles,
Eders Kongl. Maj:t vilja i fråga om löseskillingens användande m. in.
meddela bestämmelser i det syfte, kammarkollegium och statskontoret
föreslagit.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
tillstyrkt, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle
proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
E. K. Almqvist.
'' ■ •: ;— :— .*s40ii
bih. till Riksd. Prat. 1302. 1 Samt.
1 Al/rf. 3 Höft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1902:35 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till Stockholms stad af ett jordområde från lånsmanshostället Brunna n:o s. 10 i texten
- SU 1902:20 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till Stockholms stad af ett jordområde från Icinsmansbostället Brunna n:o 1 i Stockholms s. 1 i texten