Sök i Ratio Lex

Angående uppförande af ny byggnad för Kongl. Maj ds kansli m. m

58 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 10,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 56 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1902:34, Angående uppförande af ny byggnad för Kongl. Maj ds kansli m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

N:o 34.

Kong!. Mcij:ts nådiga proposition till Riksdagen angående uppförande

af ny byggnad för Kongl. Maj ds kansli m. m.;

gifven Stockholms slott den 21 februari 1902.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t, som i den till Riksdagen

den 14 nästlidne januari aflåtna nådiga proposition angående statsverkets

tillstånd och behof föreslagit Riksdagen att för uppförande af

ny byggnad för Kongl. Maj ds kansli och utförande af vissa i samband

dermed stående byggnadsföretag bevilja ett extra anslag af 2,000,000

kronor, att utgå under åtta år, och deraf för år 1903 anvisa en åttondedel,

eller 250,000 kronor, ytterligare härmed föreslå Riksdagen att, med

godkännande af ett utaf Stockholms stadsfullmäktige i underdånigt

yttrande af den 12 december 1901 framstäldt förslag till bytesaftal

mellan kronan och Stockholms stad, medgifva,

dels att till betäckande af en del af kostnaden för uppförande af

ny byggnad för Kongl. Maj:ts kansli, för uppförande af nytt hus för

kammarrätten, domänstyrelsen och kammararkivet, för påbyggnad och

ändring af postverkets hus vid Rödbodtorget i och för inrymmande i detta

hus af lokaler för arméförvaltningen och marinförvaltningen samt för

inlösen af atelierbyggnadsaktiebolagets hus i nordvestra hörnet af Kungsträdgården

och husets anordnande till lokal för krigshögskolan må användas

ej mindre behållningen vid 1901 års slut, 1,182,636 kronor 42

öre, å fonden för anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden,

än äfven det belopp, 1,000,000 kronor, som enligt förberörda

bytesaftal skall af Stockholms stad tillhandahållas,

Bill. till Riksd. Prof. 4902. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

dels ock att, för gäldande af årlig afgäld af 1,000 kronor till finska

församlingen, af de räntemedel, som under år 1902 och derefter kunna

komma att tillföras nyssnämnda fond, må tillsvidare användas erforderligt

belopp.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Hans Wachtmeister.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

3

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Magi

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 februari

1902.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claeson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Hammarskjöld,

Westring.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister

anförde i underdånighet:

Det nuvarande kanslihuset med den dertill hörande tomten n:o 1

i qvarteret Vulcanus vid Mynttorget i Stockholm disponerades ursprungligen

af myntverket, men sedan, i sammanhang med år 1840 fattadt

beslut om statsrådets förändrade orgauisation, fråga blifvit väckt om

beredande för samtliga statsdepartementens expeditioner af en gemensam

embetslokal, uppläts byggnaden till lokal för flertalet af dessa

expeditioner. Ifrågavarande byggnad, som således från början icke

varit afsedd till embetslokal för Eders Kongl. Maj ds kansli, visade sig

Bet nuvarande

kanslihuset

m. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 34.

också ganska snart vara såsom sådan mindre lämplig; och ehuru tid efter

annan omfattande ändrings- och reparationsarbeten vidtagits, äro lokalerna

inom kanslihuset fortfarande i många afseenden synnerligen bristfälliga

och otidsenliga.

För att erhålla sakkunniga personers yttrande rörande kanslihusets

beskaffenhet uppdrog, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts den 27 januari

1893 lemnade bemyndigande, chefen för finansdepartementet åt intendenten

vid öfverintendentsembetet, professorn F. G. A. Dahl, brandchefen

i Stockholm, kommendörkaptenen B. Hollstén, stadsarkitekten L. Hedin

och byggmästaren A. G. Sällström att verkställa besigtning å sagda

hus för utrönande, ej mindre huruvida sjelfva byggnaden befunne sig

i det skick, att dess framtida bestånd kunde auses t-rvggadt, än äfven

huruvida byggnaden erbjöde erforderlig säkerhet mot eldfara för de

vigtiga och delvis oersättliga handlingar, som der förvarades. Resultatet

af den på, grund häraf verkstälda besigtningen föreligger i en af besigtningsmännen

den 9 februari 1893 till chefen för finansdepartementet

aflåten skrivelse, hvilken som bilaga torde få åtfölja dagens

protokoll. Af denna skrifvelse framgår, att besigtningsmännen funnit

byggnaden förete väsentliga brister så väl med hänsyn till hållfasthet

som trygghet mot eldfara, samt att besigtningsmännen ansett, att de

brister, hvarmed byggnaden i förstnämnda hänseende vore behäftad,

kunde, om ock med stor kostnad, betydligt minskas, men att bristerna,

hvad eldfarligheten anginge, icke kunde afhjelpas eller ens minskas.

Då innehållet af berörda skrifvelse den 24 februari 1893 anmäldes

inför Eders Kongl. Maj:t i sammanhang med väckt fråga om bildande

af en särskild »fond för anordnande af lokaler för statens embetsverk

i hufvudstaden», erinrade föredragande departementschefen, att de ur

nyss anförda synpunkter förefintliga bristerna vid kanslihuset långt ifrån

vore de enda. Utrymmet inom de särskilda embetslokalerna vore nemligen

så trångt, att deraf verkligt men uppstode för det arbete, som

der skulle utföras. Flere departementsbyråer förfogade hvar för sig

endast öfver ett rum — i åtskilliga fall af ytterst obetydliga dimensioner

— i hvilket rum så väl byråchefen som den kanslisekreterare och den

amanuens, som på byrån indelats, hade sina platser. Då vederbörande

byråchefer ofta mottoge besök i tjensteärenden, vore det gifvet, att en

dylik anordning skulle medföra icke ringa olägenheter. Utrymmet i

huset vore dessutom så strängt tillvarataget, att, då, såsom stundom

hände, för beredande af någon särskild fråga tillfälliga biträden eller

sakkunniga personer tillkallades, hvarje möjlighet att bereda dem arbetsplats

inom vederbörande departements lokal vore utesluten. Den för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

förvaring af statsrådsprotokoll och handlingar i afgjorda ärenden tillmätta

plats vore så knapp, att nämnda dokumenter tidigare, än eljest

kunde vara önskligt, måste aflemnas till riksarkivet, hvartill komme,

att, såsom af bemälde besigtningsmäns utlåtande äfven framginge, de

skåp, i hvilka de ifrågavarande, till stor del oersättliga handlingarne

förvarades, flerstädes måst placeras så nära intill eldstäderna, att eldfara

deraf lätteligen kunde uppstå. Hvad förintandet af sagda handlingar

skulle innebära behöfde icke närmare utvecklas. Förlusten af

de senaste årens statsrådsprotokoll, registratur, koncept till utgående

kongl. bref och resolutioner, inneliggande handlingar m. m. skulle medföra

»ett verkligt hämmande af regeringsmaskineriet, skadan för en

framtida historisk forskning oberäknad. På grund af sålunda anförda

förhållanden kunde det icke gerna vara annat än en tidsfråga — och

det en sådan, som inom en nära liggande framtid måste kräfva sin

lösning — när ny lokal för Eders Kongl. Maj:ts kansli måste beredas.

De brister hos kanslihuset, som vid berörda tillfälle af departementschefen

framhöllos, hafva under den tid, som sedan dess förflutit, naturligen

gjort sig ännu mer kännbara, och hvad särskilt angår den anmärkta

bristen på erforderligt utrymme, har denna brist numera gjort

sig gällande i sådan grad, att frågan om anskaffande af ny kanslihusbyggnad

icke längre kan uppskjutas. Jag tillåter mig i detta hänseende

erinra, hurusom, då för omkring två år sedan anmäldes, att

ökadt utrymme inom kanslihuset oundgängligen erfordrades för utrikesoch

civildepartementen samt att lokal måste anskaffas för jordbruksdepartementet,

annan utväg icke förefans än att för ifrågavarande

ändamål upplåta den lokal, som för det dåvarande disponerades af nedre

justitierevisionen, och att för sistnämnda embetsverk förhyra lokal på

annat håll. Det torde icke heller böra lemnas obeaktadt, att sjöförsvarsdepartementet

är förlagdt till annat staten tillhörigt hus, äfvensom att

justitiedepartementets byrå för statistiska ärenden, lagbyrån, den till

civildepartementet hörande försäkringsbyrån, finansdepartementets kontroll-

och justeringsbyrå samt ecklesiastikdepartementets afdelning för

statistiska ärenden äro inrymda i särskildt förhyrda lokaler.

Jag anhåller nu att få redogöra för de åtgärder, som sedan flera

år tillbaka vidtagits i syfte att åstadkomma ny lokal för Eders Kongl.

Maj:ts kansli och hvilka åtgärder ledt till det resultat, att frågan om

nytt kanslihus nu kan anses föreligga färdig till slutligt afgörande.

Sedan chefen för finansdepartementet den 7 juni 1893 anmodat öfverintendentsembetet

att, såsom eu förberedande åtgärd för handläggning

af frågan om anordnande af ny lokal för Eders Kong]. Maj:ts kansli,

Tidigare fndtgärder

för

anskaffande

af nytt

kanslihus.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Förslag till

nytt kanslihus

i Kungsträdgården.

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

inkomma med yttrande, bland annat, huruvida, med iakttagande att

den oundgängligen erforderliga ökningen i utrymme blefve beredd,

ändamålet, lämpligen kunde vinnas genom omb}rggnad af kanslihuset

på dess nuvarande plats, samt öfverintendentsembetet med anledning

deraf uppdragit åt professorn Dahl samt e. o. arkitekterna hos embetet

F. R. Ekberg och F. Eckert att i ärendet sig yttra, afgåfvo de sålunda

utsedda personerna den 26 augusti 1893 ett tjenstememorial i ämnet.

I detta memorial anfördes beträffande den ifrågasatta ombyggnaden af

kanslihuset, att, då byggnadens grund vore dålig, det icke vore tänkbart

att på annat sätt än genom rifning af den gamla byggnaden och

uppförande af en alldeles ny byggnad erhålla lämpliga lokaler; att, om

hela tomten kringbygdes med ett 37 fot bredt hus, innehållande 3 hela

våningar åt alla sidor, en undervåning åt sjösidan och dessutom en

öfvervåning mot norra och östra sidorna, en golfyta af högst 46,000

qvadratfot kunde erhållas; att, då nuvarande kanslihuset hade en sammanlagd

golfyta af omkring 40,600 qvadratfot, en ökning i utrymme

af omkring 13 Va procent således vore det högsta, som å ifrågavarande

tomt kunde erhållas; samt att, då denna ökning i utrymmet knappast

kunde anses tillräcklig och det sannolikt skulle blifva förenadt med

stora svårigheter att under tiden för ombyggnaden anskaffa lämpliga

lokaler för de olika departementen, det syntes som om någon annan

utväg hellre borde anlitas för frågans lösning. I sådant afseende föreslogs

att inköpa det s. k. Brunkebergs hotell i qvarteret Fyrmörsaren och

att inreda detsamma till kanslihus. För uppförande af ny sådan byggnad

har sedermera jemväl ifrågasatts att inköpa finska kyrkans tomter

i qvarteret Europa m. m. och den s. k. Bondeska egendomen i qvarteret

Rosenbad. De förhandlingar, som blifvit förda angående förvärfvande

för kronans räkning af berörda fastigheter, hafva emellertid icke ledt

till något resultat. Särskild! har frågan om användande till byggnadsplats

för nytt kanslihus af finska kyrkan och angränsande tomter varit

föremål för ganska omfattande undersökningar och förhandlingar, men

tanken härpå har måst öfvergifvas, då det visat sig, att för vinnande

af tillräckligt rymlig byggnadsplats ett så stort antal tomter skulle

behöft tagas i anspråk, att kostnaden skulle uppgått till allt för högt

belopp.

Då svårighet således mött att för antagligt pris förvärfva lämplig

tomt för uppförande af den ifrågasatta byggnaden, var den nästa åtgärden

att söka utreda, huruvida någon kronan tillhörig obebygd tomt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

med lämplig belägenhet kunde för ändamålet användas. Med stöd af

Eders Kongl. Maj:ts den 25 oktober 1894 meddelade beslut, hvarigenom

öfverintendentsembetet anbefalts att enligt de närmare föreskrifter,

chefen för finansdepartementet egde meddela, verkställa utredning beträffande

frågan om uppförande af nytt kanslihus, anmodade jag derföre

i skrifvelse den 8 februari 1899 öfverintendentsembetet att låta uppgöra

och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med esldssritningar och approximativa

kostnadsberäkningar för uppförande å norra delen af Kungsträdgården

af nytt kanslihus, afsedt att inrymma samtliga dåvarande

statsdepartementen med deras olika afdelningar samt derjemte jordbruksdepartementet,

nedre justitierevisionen, justitiekanslersembetet, landtoch

sjöförsvarsdepartementens kommandoexpeditioner och flottans stab;

och bifogade jag dervid tillika uppgift i fråga om det utrymme, som

ansetts erforderligt i den nya byggnaden. Enligt uppdrag af öfverintendentsembetet

har e. o. arkitekten hos embetet Carl Möller utarbetat

de sålunda infordrade ritnings- och kostnadsförslagen, hvarefter öfverintendentsembetet

med underdånig skrifvelse den 18 oktober 1899 till

Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade ifrågavarande förslag äfvensom ett af

bemälde arkitekt den 9 i samma månad afgifvet tjenstememorial.

Enligt berörda förslag är byggnaden, hvars liufvudfasad vetter

åt Kungsträdgården, förlagd så, att det omkring 4 meter framspringande

midtelpartiet å hufvudfasaden icke skjuter söder om en linie,

som tänkes dragen från en punkt på Kungsträdgårdsgatan, 8 meter

norr om nordvestra hörnet mellan nämnda gata och Näckströmsgatan,

vinkelrätt mot Kungsträdgårdens längdaxel. Å byggnadens östra sida

skulle Kungsträdgårdsgatan erhålla en bredd af 20,5 meter utom vid

sidofasadens framsprång, der gatans bredd minskas till 19,5 meter.

Hamngatan, hvars bredd å sträckan mellan Regeringsgatan och Vestra

Trädgårdsgatan redan är faststäld till 18 meter, skulle vid byggnadens

nordöstra mellanparti erhålla en bredd af 27 meter, hvilken vid nordöstra

hörnet af det utspringande midtelpartiet minskas till 23 meter.

Vid midtelpartiets nordvestra hörn är Hamngatans bredd beräknad till

29 meter, hvarefter densamma än ytterligare vidgas, så att gatan vid

byggnadens nordvestra hörn bildar en öppen plats.

Den form och det läge, byggnaden enligt förslaget skulle erhålla,

förutsatte emellertid med nödvändighet, att atelierbyggnadsaktiebolagets

hus samt den derintill belägna, för det dåvarande af Sveriges allmänna

konstförening förhyrda utställningsbyggnaden nedrefves, äfvensom att

samtliga de byggnader och anordningar, som innehafvaren af det s. k.

Blanchs kafé låtit uppföra i Kungsträdgården, borttoges. Derjemte

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 34.

måste den nu obebygda tomten n:o 5 i qvarteret Kungsträdgården

förblifva obebygd och, såsom planterad plats, för framtiden tilläggas

Kungsträdgården. I sammanhang härmed har det erinrats, att gafveln å den

aktiebolaget Casino tillhöriga byggnad efter platsens ordnande komme att

blifva mera i ögonen fallande än tillförene och derföre borde på lämpligt

sätt dekoreras. Utmed nämnda gafvel har derjemte en nedgång ansetts

böra anordnas från Vestra Trädgårdsgatan till Kungsträdgårdens plan.

Den föreslagna byggnaden, hvars hufvudingång är förlagd till

fasaden åt Kungsträdgården, upptager en yta af 5,470 qvadratmeter, i

hvilken yta ingå två gårdar med 365 qvadratmeter för hvardera, eller

tillsammans 730 qvadratmeter. Hufvudfasaden upptager en längd af

93 meter och hvardera sidofasaden 52,5 meter. Byggnadens största

bredd (genom midtelpartiet) är 64 meter. Byggnadens höjd från marken

till taklistens öfverkant är å hufvudfasaden 25 meter och kupolens

krön skjuter upp 5—7 meter öfver Kungsträdgårdens plan. Förutom en

jordvåning skulle byggnaden innehålla fyra våningar.

Majoren vid väg- och vattenbyggnadskåren P. A. Lindahl, som å

det ifrågasatta området af Kungsträdgården verkstält undersökningar

för grundläggning af byggnaden, har i ett till öfverintendentsembetet

afgifvet yttrande meddelat, att marken å området bestode öfverst af

jordfyllning om 2,5—3 meters djup, derunder af ett lager af lös lera af 5—7

''meters mäktighet och under detta af ett mäktigt lager af sand och grus

af vexlande, men i medeltal 10 meters djup. I betraktande af den lösa

beskaffenhet, marken till stort djup syntes hafva, och det säkerligen

rika tillflödet på vatten vid ringa djup under markens yta har majoren

Lindahl ansett hvarje tanke på möjligheten att för rimligt pris kunna

neddraga grundmurar eller pelare till underliggande fast mark eller

berg böra öfvergifvas. Återstode således att verkställa pålning under

större eller mindre del af källaremurarnes areal och genom de lösa

jordlagren. Byggnadens massiva beskaffenhet och stora tyngd samt de

stora djupen genom lös massa syntes dervid utesluta utvägen att sammanföra

pålningen i smärre grupper under murverkens koncentrerade

partier, utan måste pålarne utbredas öfver hela ytan af undergrunden.

Sjelfva byggnaden skulle, enligt e. o. arkitekten Möllers förslag, uppföras

af murtegel och dess ytterfasader till största delen klädas med

granit. Yttertaken skulle täckas med dels koppar och dels skiffer.

Kostnaden för uppförande af nytt kanslihus i Kungsträdgårdens

norra del skulle enligt det föreliggande förslaget uppgå till 3,950,000

kronor, deraf 841,000 kronor för schaktnings-, pålnings och grundläggningsarbeten,

2,536,524 kronor för sjelfva byggnaden och dess inred
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

ning, 306,500 kronor för specialarbeten, såsom elektrisk belysning, värmeledning

och ventilation, gas-, vatten- och afloppsledningar, åskledare

och hissar, 200,000 kronor för ledning af byggnadsarbetet och arfvoden

till arkitekt och kontrollant samt 65,976 kronor för oförutsedda utgifter

m. m. I kostnadsförslagets slutsumma ingår icke kostnaden för

inlösen af vare sig de byggnader, hvilka, enligt hvad förut blifvit nämndt,

skulle nedrifvas, eller de tomter, hvilka skulle bibehållas obebygda.

Då emellertid för ytterligare utredning af byggnadsfrågan det

syntes mig vara af vigt, att ritningar och kostnadsförslag uppgjordes

äfven för bebyggande af någon annan för ändamålet lämplig tomt, och

uppmärksamheten i sådant afseende fäst sig vid det område af Riddarholmen,

som upptages af den statsverket tillhöriga, till embetslokal för

generalstaben för närvarande disponerade tomten n:o 8 i qvarteret Riddarholmen

och den Stockholms stad tillhöriga, för stadens auktionsverk

använda tomten n:o 7 i samma qvarter, af hvilket område jag hade

anledning antaga, att den Stockholms stad tillhöriga tomten skulle mot

lämpligt vederlag kunna för kronans räkning från staden förvärfvas,

anmodade jag i skrifvelse den 13 september 1899 öfverintendentsembetet

att så fort ske kunde uppgöra och till Eders Kongl. Maj:t inkomma

med eskissritningar och approximativa kostnadsberäkningar för uppförande

å berörda område af nytt kanslihus, till utrymmet lika stort som den

i Kungsträdgården ifrågasatta kanslihusbyggnaden. Sedan enligt uppdrag

af öfverintendentsembetet e. o. arkitekten hos embetet Ludv. Peterson

utarbetat de infordrade ritnings- och kostnadsförslagen till nytt

kanslihus på det angifna området af Riddarholmen, öfverlemnade öfverintendentsembetet

med underdånig skrifvelse den 16 januari 1900 till

Eders Kongl. Maj:t ifrågavarande förslag äfvensom ett af bemälde arkitekt

den 11 i samma månad afgifvet tjenstememorial.

Af berörda handlingar jemte ritningar inhemtas följande. Tillträdet

till byggnaden har arkitekten tänkt sig skola blifva dels från

Birger Jarls torg, mellan riksarkivets och hofrättens hus, och dels från

sjösidan genom en uppfartsväg. Då tillträdet från Birger Jarls torg

för närvarande vore synnerligen otillfredsställande, har, för att så vidt

möjligt förbättra detsamma, det redan mycket knappt tillmätta utrymmet

för byggnaden måst inskränkas genom att draga densamma tillbaka

norrut, så att minsta afståndet från hofrättens hus blefve omkring 15

meter. Dessutom har för att bereda tillräcklig dager åt de mot öster

förlagda lokalerna gränden derstädes måst utvidgas med omkring 3

Bih. till RiJcsd. Prut. 1902. 1 Sand. 1 Afd. 30 Höft. 2

Förslag till

nytt kanslihus

ä tomten för

generalstabens

hus m. in.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

meter. Härigenom upptager sjelfva byggnaden icke mer än omkring

3,700 qvadratmeter och, derest de åt sjösidan förlagda terrasserna inberäknades,

icke fullt 4,000 qvadratmeter. För att den omförmälda

uppfartsvägen från sjösidan skulle kunna på lämpligt sätt anordnas,

måste den nuvarande högsta punkten å tomten sänkas omkring 3 meter

genom bortsprängning af berg. Till följd af det ringa afståndet mellan

hofrättens och riksarkivets hus har arkitekten ansett, att byggnadens

hufvudentré, som skulle förläggas till Birger Jarls torg, icke

komme att ur arkitektonisk synpunkt framträda på sätt, som för en

byggnad af ifrågavarande slag erfordrades. Fn utvidgning af området

mellan hofrättens och riksarkivets hus måste derföre enligt arkitektens

åsigt förr eller senare ega rum och skulle kunna genomföras i sammanhang

med en framtida ombyggnad af riksarkivets gamla hus, derest

sistnämnda hus då något indroges från Birger Jarls torg. Vidare har

arkitekten föreslagit, att med Norstedt & söners tryckeriaktiebolag

måtte träffas öfverenskommelse, att de mot förenämnda gränd vettande

byggnaderna å bolagets tomt erhölle ett prydligare och platsen mera

värdigt yttre. Kanslihusbyggnaden skulle enligt de uppgjorda eskissritningarna

uppföras i fyra våningar, räknadt från hufvudentréens plan,

samt på grund af tomtens sluttning erhålla icke mindre än sex våningar

mot sjösidan. För att något mildra intrycket af de många våningarne

skulle bottenvåningen mot vester och norr uppföras i form af

terrasser. Dessa terrasser äfvensom den öfver dem belägna våningen skulle

byggas af naturlig sten och de öfriga våningarna af fogstruket tegel med

listverk, portaler och fönsteromfattningar af huggen sand- eller kalksten.

Enligt berörda förslag skulle kostnaden för uppförande af nytt

kanslihus å det angifna området af Riddarholmen uppgå till sammanlagdt

2,880,000 kronor, deraf 266,000 kronor för schaktnings-, sprängnings-

och grnndläggningsarbeten äfvensom ordnande af platsen omkring

byggnaden, 2,055,276 kronor för sjelfva byggnaden och dess inredning,

300,100 kronor för specialarbeten, såsom elektrisk belysning, värmeledning

och ventilation, gas-, vatten- och afloppsledningar, åskledare och

hissar, 100,000 kronor för ledning af byggnadsarbetet och arfvoden till

arkitekt och kontrollant samt 158,624 kronor för oförutsedda utgifter.

Förslaget att uppföra nytt embetshus för Eders Kongl. Maj:ts

kansli å det område af Riddarholmen, som upptages af den statsverket

tillhöriga, till embetslokal för generalstaben för närvarande disponerade

tomten n:o 8 i qvarteret Riddarholmen och den Stockholms stad tillhöriga,

för stadens auktionsverk använda tomten n:o 7 i samma qvarter,

förutsatte naturligen, att nya lokaler skulle beredas åt de institutioner,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

som nu äro inrymda i generalstabens hus, nemligen generalstaben med

rikets allmänna kartverk i dess helhet, krigshögskolan och krigsvetenskapsakademien.

Man hade tänkt sig möjligheten att förlägga den

härför erforderliga nya byggnaden å Artillerigården. Utredningen härom

hade emellertid icke hunnit afslutas, när nyssnämnda förslag om plats

för det nya kanslihuset afgafs. Vidare måste från Stockholms stadsfullmäktige

inhemtas yttrande i fråga om förvärfvande åt kronan af

auktionsverkets tomt.

I sistberörda afseende afhit jag den 3 februari 1900 till öfverståthållareembetet

eu skrifvelse, deri jag, jemte öfverlemnande af karta

öfver det område å Riddarholmen, som skulle upptagas af det till uppförande

derstädes föreslagna kanslihuset, anhöll, att embetet måtte inhemta

Stockholms stadsfullmäktiges yttrande, under hvilka vilkor

den enligt kartan för ifrågavarande ändamål erforderliga del af förenämnda

Stockholms stad tillhöriga tomt i qvarteret Riddarholmen kunde

af Eders Kongl. Maj:t och kronan med full eganderätt förvärfvas.

I anledning af denna skrifvelse anförde stadsfullmäktige i ett af

öfverståthållareembetet med skrifvelse den 22 mars 1900 insändt underdånigt

yttrande af den 19 i samma månad följande.

De delar af tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen och stadens

angränsande gatumark, som för det ifrågasatta nya kanslihuset skulle

till Eders Kongl. Maj:t och kronan afstås, upptoge enligt en af stadsplaneingeniören

G. von Segebaden den 20 februari 1900 upprättad karta eu

areal af 3,010 qvadratmeter. Tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen,

hvilken af staden förvärfvats medelst byte med Eders Kongl. Maj:t

och kronan mot den af idksgäldskontoret nu disponerade, förut s. k.

Hessensteinska egendomen, och hvarå staden den 1 april 1835 erhållit

laga fasta, vore bevillningstaxerad till 240,000 kronor, och derå befintliga

åbyggnader vore brandförsäkrade för samma belopp. Åtskilliga

lägenheter i dessa byggnader vore enligt kontrakt, ställda på tre månaders

uppsägning före laga fardag, uthyrda för sammanlagdt 5,060 kronor.

En del lokaler disponerades mot beräknad hyra af 4,300 kronor för

stadens auktionsverk; betydande utrymmen inom pantlåneinrättningens

förra lägenheter användes sedan några år för stadens nyordnade arkiv

och slutligen funnes bostäder för två vaktmästare. Ehuru svårigheter

skulle möta att anskaffa lämpliga lokaler ej mindre för arkivet än äfven

för auktionsverket, derest detsamma fortfarande ansåges böra bibehållas

såsom ett stadens privilegium, funne stadsfullmäktige hinder icke böra

Stockholms

stads förslag

till bytesaftal

ar 1900.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 34.

möta att till Eders Kongl. Maj:t och kronan afträda omförmälda områden

den 1 april 1901.

Enligt den till stadsfullmäktige öfverlemnade kartan skulle till

det nya kanslihuset anläggas en apparelj från Riddarholmshamnen,

hvilket skulle nödvändiggöra en flyttning af den nuvarande tullpaviljongen.

Då en sådan åtgärd utan svårighet eller större kostnad kunde

vidtagas, ville staden utan särskild ersättning ombesörja berörda flyttning.

Beträffande derefter vilkoren för afstående af förberörda mark och

byggnader hade det synts, som om den af statsrådet och chefen för

finansdepartementet gjorda framställningen lämpligen kunde begagnas

såsom uppslag till en underdånig anhållan från staden om en uppgörelse

mellan statsverket och Stockholms stad af tomtfrågor, som för

båda parterna vore af intresse att med det snaraste få afgjorda.

Hvad anginge stadens önskningsmål, borde dervid först erinras,

hurusom dittills uppgjorda planer för uppförande af nya kommunala

byggnader för rättsskipning och administration såsom byggnadsplats

företrädesvis tagit i anspråk området mellan Myntgatan och Norrström,

hvilket upptoge bland annat det nuvarande kanslihusets tomt n:o 1 i

qvarteret Vulcanus; och sedan dåvarande chefen för finansdepartementet

i skrifvelse till drätselnämndens första afdelnings ordförande den 3

december 1895 anhållit om upplysning, huruvida staden vore villig att

förvärfva nämnda tomt med derå befintliga byggnader för en köpeskilling,

som ansetts icke böra sättas under 30 kronor qvadratfoten,

hade jemväl stadsfullmäktige den 15 januari 1896 å denna förfrågan

lemnat det svar, att staden ville efter ett pris af 30 kronor qvadratfoten förvärfva

omförmälda egendom för att för stadens behof användas. Då

densamma fortfarande vore af vigt för de kommunala byggnadsplanerna,

ansåge staden sig nu böra förnya sin anhållan om dess öfverlåtande

till staden, sedan egendomen efter uppförandet af nytt kanslihus kunde

för statens behof undvaras. Fastigheten n:o 1 i qvarteret Vulcanus

vore bevillningstaxerad till 180,000 kronor och innehade en areal af

1,818,7 qvadratmeter.

I syfte att underlätta ordnandet af torghandeln i staden inom

broarna hade stadsfullmäktige den 18 juni 1897 beslutat det tillägg till

stadsplanen, att qvarteret Memnon skulle deri upptagas för att utläggas

till öppen plats samt bereda ökadt utrymme för torghandeln genom

anordnande af saluplatser, saluskjul eller saluhallar. Detta beslut faststäldes

af Eders Kongl. Maj:t den 6 påföljande augusti, hvarefter staden

redan förvärfvat och låtit rifva den ena af de båda egendomarna i qvarteret,

det s. k. Lindska huset, eller tomten j n:o 2. Den andra, eller

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 34.

tomten n:o 1, bevillningstaxerad till 120,000 kronor och upptagande

en areal af 899,4 qvadratmeter, egdes af statsverket och disponerades

för närvarande till embetslokaler för arméförvaltningen. Äfven denna

under den närmaste framtiden för staden behöfliga egendom önskade

staden i detta samband förvärfva.

Af chefens för finansdepartementet ifrågavarande skrifvelse framginge,

att till byggnadsplats alternativt blifvit ifrågasatt norra delen

af Kungsträdgården. Genom bebyggande af denna plats, som sedan

gammalt vore af den stora allmänheten högt värderad, skulle densamma

väsentligen förlora sin nuvarande kai-akter. Äfven om man vågade

hoppas, att byggnadsplanerna i nu föreliggande fall icke komrae till

verkställighet, läte det likväl tänka sig, att desamma i ändrad form

och för nya ändamål kunde i framtiden åter upptagas; och stadsfullmäktige

trodde sig gifva uttryck åt en inom lmfvudstaden allmän önskan

genom att nu söka utverka en förklaring af Eders Kongl. Maj:t och

kronan, att Kungsträdgårdens obebygda del för all framtid lemnades fri

från byggnader och förty finge i stadsplanen intagas såsom öppen plats.

Med afseende å Kungsträdgården förefunnes derjemte för staden

ett särskildt behof, i det att enligt stadsfullmäktiges beslut den 1 februari

1899 Hamngatan på sin södra sida mellan Regerings- och Kungsträdgårdsgatorna

skulle vidgas till 18 meters bredd. Vid pröfning af detta

beslut den 19 påföljande april hade Eders Kong! Maj:t, jemte det

beslutet i öfrigt faststäldes, förordnat, att, med anledning af ifrågasatt

användning af viss del af Kungsträdgården för statens ändamål, frågan

om gatuvidgningen derinvid skulle för det dåvarande undantagas från

fastställelse. Expropriation af den för Hamngatans vidgning mellan

Regeringsgatan och Vestra Trädgårdsgatan erforderliga marken påginge

redan, och byggnad vore under uppförande i den nya gatulinien derstädes.

Om den af stadsfullmäktige beslutade regleringen skulle blifva till åsyftad

nytta, borde densamma snarast möjligt genomföras äfven vid Kungsträdgården.

Härför fordrades, att stadsfullmäktiges nyss omförmälda

beslut faststäldes, i hvad det afsåge gatuvidgningen mellan Vestra Trädgårds-

och Kungsträdgårdsgatorna, samt att det för ändamålet behöfliga

området, hvarå en del af atelierbyggnadsaktiebolagets hus vore stående,

till staden upplätes, hvadan hemställan härom nu gjordes.

Såsom ersättning för den mark och de öfriga förmåner, staden

sålunda borde söka af kronan förvärfva, skulle i främsta rummet lemnas

förut omförmälda delar af tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen och

stadens angränsande mark. Vidare förestälde stadsfullmäktige sig, att

det för Eders Kongl. Maj:t och kronan skulle vara önskvärdt att erhålla

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

den öfriga byggnadsmark å Riddarholmen, som tillhörde staden, eller

egendomarna n:ris 15 och 4 i qvarteret Riddarholmen, förut använda till

lokal för Stockholms gymnasium och för närvarande i hufvudsak uthyrda

till Wallinska flickskolan mot årlig hyra af 7,000 kronor och med ett

års uppsägning före den 1 april. Härjemte vore på 3 månaders uppsägning

uthyrda ett magasin å nedre botten för 820 kronor och en

tomtplats för 200 kronor; och slutligen inrymdes i nämnda egendomar

hamnfogdeboställe och kontor, för hvilka beräknades en årlig hyra af

450 kronor. Om för hamnens behof undantoges hvad som läge öster

om en med nuvarande kajen parabel linie på 45 meters afstånd från

denna, skulle af sistnämnda båda tomter jemte den mellan dem befintliga

gränddessein kunna till kronan öfverlåtas, af tomten n:o 15 omkring

485 qvadratmeter, af gränden omkring 100 qvadratmeter och af tomten

n:o 4 omkring 550 qvadratmeter. Tomterna n:ris 15 och 4 vore tillsammans

bevillningstaxerade till 140,000 kronor och åbygguaderna brandförsäkrade

för samma belopp; å den förra tomten hade staden den 25

augusti 1851 erhållit lagfart, den senare innehades på grund af nådigt

bref den 21 juli 1813 med evärdlig besittningsrätt mot skyldighet att

till finska församlingen betala en årlig afgäld af 666 rdr 32 sk. bco,

eller 1,000 kronor, hvilken skyldighet i händelse af tomtens afträdande

till kronan borde af kronan öfvertagas.

Efter förvärfvande af auktionsverkets tomt och de gamla gymnasietomterna

skulle kronan blifva egare af all byggnadsmark å Riddarholmen,

med undantag allenast för den aktiebolaget P. A. Norstedt & söner

tillhöriga tomten n:o 18 i qvarteret Riddarholmen. Kronan skulle således

kunna efter godtfinnande å denna holme ordna den centrala administrationen;

och särskildt syntes härvid tomterna n:ris 15 och 4 vara af betydelse

för de byggnadsplaner, som efter Riksdagens öfverflyttande till

dess nya byggnad helt visst skulle uppkomma.

Enligt det här ofvan utvecklade förslaget skulle staden till kronan

afstå:

af auktionsverkets tomt och vidliggande mark c:a 3,010 qvadratmeter

af gymnasietomterna och gränddesseinen ......... „ 1,135 „

eller tillhopa omkring 4,145 qvadratmeter

samt af kronan med eganderätt erhålla:

tomten n:o 1 i qvarteret Vulcanus........................ 1,818,7 qvadratmeter

„ „ 1 i „ Memnon .......................... 899,4 „

eller sammanlagdt 2,718,1 qvadratmeter,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

hvartill komme den ifrågasatta försäkringen om Kungsträdgårdens lemnande

utan byggnader samt upplåtelse af marken för Hamngatans

vidgning, dervid icke afsåges eganderätt.

Enligt stadsfullmäktiges uppfattning vore det icke nödigt att ingå

på någon närmare utredning och jemförelse i fråga om värdet af den

mark, som enligt förslaget skulle å ömse sidor med eganderätt afstås;

en sådan utredning skulle jemväl, åtminstone hvad anginge marken på

Riddarholmen, vara förenad med särskilda svårigheter, då några tomtaffärer

derstädes icke på långliga tider förekommit. Vid ett byte sådant

som det nu ifrågavarande borde icke heller handelsvärdena tillmätas

alltför stor betydelse, då det för båda parterna gälde, icke att tillvinna

sig tomter af högt värde i tomtmarknaden, utan att förvärfva områden,

som hvardera parten behöfde för särskilda ändamål och hvilka ur denna

synpunkt vore lämpliga och välbelägna.

Om häraf finge anses följa, att redan den öfverskjutande areal

mark, som af staden afstodes, borde tagas i betraktande såsom vederlag

för de förmåner, släden ville vinna i fråga om Kimgsträdgården, skulle

dock antagligen härutöfver fordras, att staden, för att det ifrågasatta

bytet skulle komma till stånd, måste erbjuda äfven en kontant mellangift.

Stadsfullmäktige förestälde sig, att en summa af en million kronor

i sådant afseende borde vara för kronan fullt antaglig, på samma gångstadsfullmäktige

funne denna mycket bet3’dande summa vara den högsta,

hvartill staden för ändamålet borde gå; och syntes denna mellangift

icke böra erläggas förr, än egendomarna n:o 1 i qvarteret Vulcanus och

n:o 1 i qvarteret Memnon till staden öfverlemnades. Ehuru med en

sådan bestämmelse någon sista tid för kronans afträdande af sagda

egendomar knappast vore behöflig, hade stadsfullmäktige likväl af hänsyn

till stadens syften med desamma ansett en sådan tidpunkt böra

stadgas och funnit densamma böra sättas till den 1 oktober 1907, hvarförinnan

nya lokaler för Eders Kongl. Maj:ts kansli och arméförvaltningen

i alla händelser borde kunna beredas.

Hå det för staden vore af vigt, att ifrågavarande angelägenhet

snarast möjligt ordnades, hade slutligen vid ett anbud från stadens sida

fästats det vilkor, att detsamma förfölle, om det icke före 1900 års utgång

af Eders Kong!. Maj:t och kronan antoges.

På grund af hvad sålunda anförts förklarade stadsfullmäktige,

att Stockholms stad vore villig att med kronan träffa ett aftal af följande

innehåll:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

1.

Kongl. Maj:t och kronan afstår till Stockholms stad med eganderätt:

a) nuvarande kanslihustomten eller n:o 1 i qvarteret Yulcanus inom

Nicolai församling, i areal ............................................................... 1,818,7 m2

b) arméförvaltningens tomt n:o 1 i qvarteret Memnon,

likaledes inom Nicolai församling, med en areal af .............. 899,4 m2

Summa 2,718,1 m2

Härförutom förbinder sig kronan, jemte det fastställelse meddelas

å stadsfullmäktiges den 1 februari 1899 fattade beslut om vidgning af

Hamngatan till 18 meter på södra sidan mellan Vestra Trädgårdsgatan

och Kungsträdgårdsgatan, ej mindre att ställa till stadens förfogande

den för berörda ändamål erforderliga mark, fri från derå stående del

af atelierbyggnadsaktiebolagets byggnad, än äfven att för all framtid

lemna den återstående ej bebygda delen af Kungsträdgården mellan

Hamngatan och Norrström obebygd samt förty medgitva, att samma

del af Kungsträdgården intages i stadsplanen såsom öppen plats.

2.

Däremot afstår Stockholms stad till kronan:

A) Med eganderätt:

a) de delar af tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen (auktionsverkets

hus) och stadens angränsande gatumark, som på en af stadsplaneingeniören

Gust. von Segebaden den 20 februari 1900 upprättad

karta litt. A, med dertill hörande promemoria, betecknats med bokstäfverna

a, b, c, d, e, f, g. h, i, k, 1, m, n, o, p, q, r, s, t, u,

w, x, y, z, a'' och a, med en sammanlagd areal af omkring 3,010,0 m*

b) den del af en gränddessein, som på en af ingeniören

von Segebaden likaledes den 20 februari 1900 upprättad

karta litt. B betecknats med bokstäfverna c, e, k, d och c

samt innehåller i areal omkring ................................................. 100,o m2

c) den del af tomten n:o 15 i qvarteret Riddarholmen,

som å sistnämnda karta betecknats med bokstäfverna e, f,

g, h, i, k och e samt innehåller i areal omkring .................. 485,0 m2

B) stadens evärdeliga dispositionsrätt till den del af

tomten n:o 4 i qvarteret Riddarholmen, som å ofvan åberopade

karta litt. B betecknats med bokstäfverna a, b, c, d

Transport 3,595,0 m2

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

Transport 3,595,0 m2

och a, med förpligtelse för kronan att fullgöra de med dispositionsrätten

följande skyldigheter; innehållande berörda del

i areal omkring ................................................................................ 550,0 m2

Summa omkring 4,145,0 m2

Härförutom betalar staden till kronan ett belopp af en million

(1,000,000) kronor.

3.

Med afseende å tiden för tillträdet af de i byte gångna egendomarna

gälla följande bestämmelser:

De till kronan afträdda egendomarna tillträdas af kronan den 1

april 1901, till hvilken dag samtliga hyresgäster i egendomen n:o 7 i

qvarteret Riddarholmen skola vara genom stadens försorg uppsagda till

afflyttning, hvaremot kronan öfvertager gällande hyreskontrakt rörande

lägenheter i egendomarna n:ris 4 och 15 i qvarteret Riddarholmen.

De till staden afträdda fastigheterna n:o 1 i qvarteret Vulcanus

och n:o 1 i qvarteret Memnon tillträdas, så snart andra lägenheter

hunnit beredas för de inom dessa egendomar varande embetslokaler,

dock icke senare än den 1 oktober 1907.

Den för utläggning till Hamngatan erforderliga delen af Kungsträdgården

får af staden för berörda ändamål tagas i anspråk, så snart

detta aftal blifvit af samtliga vederbörande godkändt, dock att den å

denna mark stående del af atelierbyggnadsaktiebolagets hus icke behöfver

vara nedrifven förrän till den 1 april 1902.

4.

De åbyggnader å tomterna n:ris 4 och 15 i qvarteret Riddarholmen,

som delvis äro belägna å stadens behållna mark, tillfalla i sin helhet

kronan, som eger disponera byggnaden å tomten n:o 4, intill dess staden

beslutar Strandgatans utvidgning på detta ställe, och byggnaden å tomten

n:o 15, intill dess den kommer att rifvas och ombyggas.

5.

Den kronan förbehållna mellangiftssumman, en million (1,000,000)

kronor, utbetalas till kronan, så snart fastigheterna n:o 1 i qvarteret

Vulcanus och n:o 1 i qvarteret Memnon blifvit till staden öfverlemnade.

Bih. till liilcsd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 30 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

Öfverintendentsembetets

yttrande öfver

bytesaftalet.

Förslag till

nytt generalstabshus

ä

artillerigården.

6.

Detta stadens erbjudande förfaller, derest icke detsamma före 1900

års utgång af Kongl. Maj:t och kronan antages.

Öfver förevarande förslag till aftal mellan kronan och Stockholms

stad afgaf öfverintendentsembetet, efter erhållen befallning, den 27

mars 1900 underdånigt utlåtande, dervid embetet anförde, att embetet

vid granskning af förslaget funnit sig, i hvad på embetet kunde ankomma,

böra lemna detsamma utan erinran, om det än dervid finge

framhållas, att, då, i händelse aftalet komme till stånd, Kungsträdgården

blefve i stadsplanen för Norrmalm i Stockholm intagen såsom öppen

plats, underhållet af densamma syntes hafva bort för framtiden helt och

hållet tillförbindas staden, som för närvarande härför erhölle ett enligt

kontrakt med stadens drätselnämnd öfverenskommet årligt bidrag af

5,000 kronor, hvilket bidrag utginge af det till embetets förfogande

stälda anslag till byggnader och reparationer.

Beträffande frågan om anskaffande af nya lokaler för generalstaben

och öfriga i generalstabens hus nu inrymda institutioner hade två alternativa

förslag blifvit framstälda. Enligt det ena förslaget (alternativ I)

skulle samtliga dessa institutioner, nemligen generalstaben med rikets

allmänna kartverk i dess helhet, krigshögskolan och krigsvetenskapsakademi,

inrymmas i en byggnad, afsedd att uppföras å Artillerigården.

Enligt det andra förslaget (alternativ II) skulle generalstaben

med nyssnämnda kartverk och krigsvetenskapsakademien inrymmas i

den nya byggnaden å Artillerigården, hvaremot krigshögskolan skulle

förläggas till atelierbyggnadsaktiebolagets hus vid Kungsträdgården.

Vidkommande dessa förslag blefvo genom öfverintendentsembetets

försorg kostnadsberäkningar och planritningar uppgjorda; och tog

öfverintendentsembetet tillika i fråga om alternativ II under ompröfning,

huruvida den del af den nuvarande atelierbyggnaden, som komme

att återstå, sedan Hamngatan erhållit den för densamma afsedda

bredden af 18 meter, skulle blifva tillräcklig och lämplig för inrymmande

af krigshögskolan.

Angående berörda alternativ I, enligt hvilket kostnaden för den

ifrågasatta byggnaden å Artillerigården beräknats till 1,325,000 kronor, anförde

öfverintendentsembetet i afgifvet yttrande, att embetet i fråga om

byggnadens läge förestält sig, att den borde förläggas parallelt med Riddaregatan

och indragas 5 till 6 meter från gatulinien, i följd hvaraf de å

Artillerigården nu befintliga flyglarne måste antingen helt och hållet eller

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

åtminstone delvis rifvas. Beträffande det med alternativ II betecknade förslaget

anförde öfverintendentsembetet i särskildt yttrande, att embetet

funne det vara möjligt att för inrymmande af krigshögskolan begagna sig

af atelierbyggnadsaktiebolagets förenämnda byggnad och att dervid större

delen af ytter- och innermurarne syntes kunna bibehållas, så att någon

betydande ny grundläggning icke,''.skulle erfordras med undantag för

den till följd af Hamngatans utvidgning behöfliga nya fasaden åt sagda

gata. Å byggnadens nuvarande fasader måste fönsteröppningarna ändras

till följd af förändrade våningshöjder och olika indelning af rummen.

För att kunna inrymma de lägenheter, som ansetts behöfliga för

krigshögskolan, måste byggnaden, som för närvarande innehölle tre

hufvudvåningar jemte entresoleringar, indelas i fyra vaningar, hvilket

syntes kunna på ett lämpligt sätt ske, om taklisten höjdes 1,2 0 meter.

Kostnaden för ombyggnaden läte sig icke med säkerhet uppgifvas, enär

byggnadens beskaffenhet icke kunde utrönas, förrän rifningen af byggnaden

framskridit så långt, att bjelkar in. in. kunde undersökas, men

öfverintendentsembetet hölle emellertid före, att, derest större delen af

i byggnaden befintliga materialier kunde komma till användning, berörda

kostnad skulle uppgå till omkring 100,000 kronor, dock borde

härvid icke lemnas oanmärkt, att den ifrågasatta ombyggnaden af

atelierbyggnaden icke i estetiskt hänseende kunde anses motsvara de

fordringar, som borde ställas på en byggnad med så framskjutet och

bemärkt läge som den ifrågavarande.

Derest krigshögskolan icke komnie att förläggas till den ifrågasatta

byggnaden å Artillerigården och denna byggnad således kunde göras

icke oväsentligt mindre, ansåge öfverintendentsembetet, att kostnaden

för samma byggnads uppförande kunde minskas med omkring 125,000

kronor eller till 1,200,000 kronor.

1 skrifvelse af den 28 februari 1900 uppdrog statsrådet och chefen

för landtförsvarsdepartementet åt generalfälttygmästaren och inspektören

för artilleriet att, med anledning af det framstälda förslaget om förläggande

å Artillerigården af den nya generalstabsbyggnaden, inkomma

med förslag till andra lokaler för artilleristaben samt de tygverkstäder och

förråd in. in., som för närvarande vore inrymda i de båda flygelbyggnaderna

å Artillerigården, hvilkas fullständiga nedrifvande finge antagas

blifva eu följd af nyssnämnda förslags utförande. I den 29 mars och

den 11 aprii 1900 afgifna yttranden erinrade generalfälttygmästaren,

att de lokaler, som för närvarande inrymdes i flygelbyggnaderna å

Artillerigården, vore: 1. tygförrådets verkstäder, en del förrådslokaler

Förslag till

nya lokaler för

artilleristaben,

tyg- och gevärs - förråden m. m.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

och kontorsrum; 2. en del af gevärsförrådet med verkstadsrum och

kontorslokaler; 3. artilleristabens lokaler; 4. artilleri- och ingeniörhögskolans

kemiska laboratorium; 5. artillerimuseets expeditionslokaler och

bibliotek in. m.; 6. en del bostadslägenheter. De under 1. och 2. omnämnda

lokalerna samt en del af bostadslägenheterna kunde lämpligen

förläggas till annan plats. De under 3., 4. och 5. omförmälda lokalerna

borde deremot icke förflyttas från Artillerigården, utan borde för dem

äfvensom för vissa bostadslägenheter uppföras nya byggnader å Artillerigården.

Då emellertid, under förutsättning att generalstabshuset blefve

förlagdt å det förut angifna området af Artillerigården eller parallelt med

Riddaregatan, enligt generalfälttygmästarens förmenande fullt lämplig

plats å Artillerigården icke kunde beredas för artilleriets nya byggnader,

uttalade generalfälttygmästaren såsom sin åsigt, att de'' lokaler, med

undantag af krigshögskolan, om hvilkas förläggande till nya byggnader å

Artillerigården förslag blifvit väckt, borde fördelas på två, vinkelrätt

mot störa tyghuset liggande flygelbyggnader. Ett approximativt förslag

i berörda afseende hade ock blifvit uppgjordt af e. o. arkitektenE.

Josephson. Enligt detta förslag hade fördelningen af lokalerna anordnats

på följande sätt: i erm flygeln: krigsarkivet, artilleristaben,

artilleri- och ingeniörhögskolans laboratorium samt vaktmästarebostäder;

i andra flygeln : öfriga delar af generalstaben med koppartryckeriet samt

bostäder för koppartryckare och vaktmästare. Enär detta förslag då

ännu icke hunnit underkastas någon pröfning af vederbörande myndigheter

och, enligt generalfälttygmästarens åsigt, behöfde i vissa afseenden

modifieras, finge detsamma betraktas endast såsom ett utkast i ändamål

att kunna beräkna byggnadernas storlek och kostnad.

Med afseende å den plats, hvilken borde väljas för artilleriets

verkstäder och förråd, ansåge generalfälttygmästaren sig icke på frågans

dåvarande ståndpunkt kunna afgifva något definitivt förslag. Plats hade

visserligen föreslagits antingen vid det nuvarande ammunitionsförrådet

eller ock i närheten åt Första Svea artilleriregementes kasern i den s.

k. Starrbäcks ekbacke, men båda dessa platser hade valts hufvudsakligen

i syfte att få kostnadsberäkningarna uppgjorda för två platser

med väsentligt olika betingelser i afseende å grund- och planeringsförhållanden.

Den approximativa kostnaden för så väl artilleriets som ock generalstabens

lokaler (utom krigshögskolan) hade beräknats sålunda: för

artilleriets lokaler, som maste flyttas, 765,000 kronor, för nvbyggnad

af två flyglar å Artillerigården m. m. 1,556,000 kronor och för oförutsedda

utgifter 39,000 kronor, eller tillsammans 2,360,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

Generalstabens förläggande till en å Artillerigården uppförd ny

byggning jemte öfriga deraf påkallade byggnadsföretag skulle således

medföra kostnader till så högt belopp, att tanken härpå måste uppgifvas.

Då generalstaben, som för sin mångskiftande verksamhet måste stå i

direkt förbindelse med åtskilliga myndigheter, verk och inrättningar i

hufvudstaden, särskildt landtförsvarsdepartementet och dess kommandoexpedition,

med hvilken beröringen naturligen är synnerligen liflig, bör

till sitt förfogande ega eu centralt belägen lokal, hafva afsevärda svårigheter

mött att, då Artillerigården icke kunde för ändamålet tagas i anspråk,

bereda byggnadsplats för en ny generalstabsbyggnad. Tanke har

visserligen varit väckt att för sagda ändamål genom köp förvärfva en

synnerligen väl belägen, med stora och dyrbara byggnader, som skulle

kunna apteras till embetslokaler, försedd enskild tomt, och denna

tanke, genom hvars realiserande skulle beredts en välbehöflig ökning

i det alltför ringa antalet staten tillhöriga, centralt belägna tomter, har

icke saknat sin tilltalande sida. Men då härigenom den svårlösta kanslihusfrågans

budget skulle kommit att tyngas af en post, som med några

hundra tusen kronor öfverskjutit hvad som för frågans egen lösning varit

erforderligt, har denna tanke och dermed äfven förslaget att bygga kanslihuset

på generalstabens och auktionsverkets tomter måst öfvergifvas.

Generalfälttygmästarens förenämnda skrivelser af den 27 mars

och den 11 april 1900 innefattade, på sätt af det förut anförda framgår,

icke något definitivt förslag beträffande de nya lokaler, som, i händelse

generalstabens hus komme att förläggas till Artillerigården, måste beredas

artilleriet. Den för frågan om uppförande af nytt kanslihus

erforderliga utredningen hade således då ännu icke kunnat i hela dess

omfattning bringas till slut; och enär sagda fråga följaktligen ej kunde,

såsom afsedt varit, föreläggas 1900 års Riksdag, anhöll jag i skrifvelse

den 20 april sistnämnda år, att öfverståthållareembetet måtte inhemta

Stockholms stadsfullmäktiges underdåniga yttrande, huruvida icke den

tid, hvarunder stadens ofvan omförmälda erbjudande skulle anses vara

gällande, finge utsträckas till viss angifven tidpunkt. Med anledning

häraf öfverlemnade öfverståthållareembetet ett af stadsfullmäktige den

19 maj 1900 afgifvet underdånigt yttrande, deri stadsfullmäktige förklarade

sig medgifva, att den tid, hvarunder stadens erbjudande om

bland annat byte af auktionsverkets och det hirra gymnasiets egendomar

mot kanslihuset och arméförvaltningens egendom skulle gälla, utsträcktes

till den 1 juli 1901, samt att de i tredje punkten af det till erbjudandet

hörande förslagsaftal bestämda tider för tillträde af deri omförmälda

Andrad tid för

beståndet af

Stockholms

stads anbud.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Förslag till

nytt kanslihus

å tomterna för

kammarrättens

och marinförvaltning

ens

hus m. m.

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

egendomar äfvensom för nedrifning af en del af atelierbyggnadsaktiebolagets

hns utsträcktes med ett år från den i hvarje särskildt fall

angifna dag.

Då, i händelse kanslihuset skulle uppföras å förut omförmälda del

af Riddarholmen, ny embetslokal erfordrades för generalstaben, men det

visat sig, att genomförande af byggnadsplanerna i denna del skulle

komma att medföra afsevärda svårigheter, ansåg jag det böra utredas,

huruvida icke lämplig byggnadsplats för nytt kanslihus sk olle kunna

åstadkommas å det område af Riddarholmen, som för närvarande upptages

af kammarrättens och marinförvaltningens hus, vissa delar af de

Stockholms stad tillhöriga tomterna n:ris 4 och 15 i qvarteret Riddarholmen,

hvilka enligt förberörda bytesprojekt skulle af kronan förvärlvas,

samt vidliggande gatumark. I sådant syfte anmodade jag i skrifvelse

den 19 december 1900 öfverintendentsembetet att låta uppgöra och

till Eders Kongl. Maj:t inkomma med eskissritningar och approximativa

kostnadsberäkningar för uppförande å nämnda område åt nytt kanslihus

med enahanda utrymme, som förut omförmälts. Enär, under förutsättning

att ny kanslihusbyggnad komme till utförande å sist omförmälda plats

å Riddarholmen, nya lokaler erfordrades för kammarrätten, domänstyrelsen,

kammararkivet och marinförvaltningen, anmodade jag tillika öfverintendentsembetet

att låta uppgöra eskissritningar och approximativa

kostnadsförslag dels till eu för inrymmande af kammarrätten, domänstyrelsen

och kammararkivet afsedd byggnad å den förut omförmälda,

Stockholms stad tillhöriga, för stadens auktionsverk disponerade tomten n:o

7 i qvartetet Riddarholmen, med iakttagande dervid att, så vidt med

vinnande af ett fullt tillfredsställande resultat vore möjligt, till grundstomme

för den ifrågasatta byggnaden användes den å tomten nu befintliga

byggnad och att den nya byggnaden utfördes utan anspråk i

arkitektoniskt afseende, dels ock till eu för beredande åt lokal för marinförvaltningen

afsedd påbyggnad åt postverkets hus vid Rödbodtorget,

hvilket hus, derest Stockholm stads förenämnda bytesprojekt komme

till stånd, vore afsedt att, sedan den nya posthusbyggnaden vid Vasagatan

blifvit fullbordad, inrymma arméförvaltningen.

Rå grund häraf uppdrog öfverintendentsembetet åt e. o. arkitekten

Ludv. Peterson att uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar till nytt

kanslihus å derför i skrifvelsen anvisad plats, åt e. o. arkitekten Carl

Möller att upprätta sådana till embetsbyggnad för kammarrättens, domänstyrelsens

och kammararkivets behof samt åt e. o. arkitekten Erik

.Josephson att utarbeta erforderliga ritnings- och kostnadsförslag till de

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kong!,. Majds Nåd. Proposition N:o 34.

förändringar, som vore nödiga för att i det nuvarande posthuset skulle

kunna inrvmmas lämpliga lokaler för armé- och marinförvaltningarna.

Sedan bemälde arkitekter till öfverintendentsembetet inkommit med

sina af summariska kostnadsförslag, slutande ^ respektive 2,700,000

kronor, 1,000,000 kronor och 300,000 kronor, äfvensom af beskrifvande

tjenstememorial åtföljda eskissritningar, har embete! med underdånig

skrifvelse den 7 juni 1901 öfverlemnat berörda handlingar, dervid embete!

beträffande de afgifna förslagen framhållit, att, med föranledande

af från utrikes- och ecklesiastikdepartementen samt flottans stab gjorda

framställningar, utrymmet i de för dessa embetsverk afsedda lokaler

icke oväsentligt ökats utöfver hvad som för dem tidigare varit bestämdt;

att af skäl, hvilka angåfves i e. o. arkitekten Möllers tjenstememorial,

de å auktionsverkets tomt nu befintliga byggnader icke kunnat för sitt

nya ändamål användas med undantag endast af den å tomten befintliga

åldriga tornbyggnaden; samt att förslaget till på- och ombyggnad af

posthuset vid Rödbodtorget, i enlighet med derom af embetet lemnad

föreskrift, upptoge fullständig plan för inredande i sagda byggnad af

lokaler utom för marinförvaltningen äfven för arméförvaltningen.

1 sitt tjenstememorial angående kanslihusbyggnaden, hvilken med

nyssberörda tillökning i utrymmet för densamma ansetts kräfva en golfyta

af omkring 10,000 qvadratmeter, har e. o. arkitekten Peterson anfört,

bland annat, att han vid förslagets upprättande uppstält såsom önskemål,

att framför byggnaden erhölles en öppen plats och att byggnadens midtelparti

blefve så helt som möjligt synligt från Riddarholmsbron. Af denna

orsak och för att vinna erforderliga utrymmen åt de olika departementen

hade byggnaden erhållit en i viss grad oregelbunden form, nemligen en

hufvudbyggnad med en halfrund utbyggnad mot Gymnasiigränden, hvilken

senare finge en bredd af endast 12 meter. Byggnaden, hvars hufvudaxel,

dragen vinkelrätt mot den blifvande kajen i sydvest, infölle midt emellan

Riddarholmskyrkans och det s. k. gamla kungshusets närmaste hörnpnrtier,

skulle uppföras i fyra våningar mot Birger Jarls torg, åt hvilken sida

hufvudingången äfven komme att förläggas, samt på grund af markens

sluttning erhålla fem våningar mot sjösidan. Jemte meddelande att byggnaden

komme att till större delen hvila på pålgrund med betonbädd,

har arkitekten vidare föreslagit, att grundmurarne skulle utföras af beton,

men byggnaden i öfrigt uppföras af tegel med yttertrappor, socklar

och terrasser af finhuggen granit. Fasadernas nedre våningar skulle

helt och hållet beklädas med finhuggen kalksten, samt portaler, listverk

och ornerade delar utföras af samma material. För (ifrigt skulle

alla yttre murytor behandlas med skit kalkputs.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

Kostnaden för kanslihusbyggnadens uppförande å nu ifrågavarande

område af Riddarholmen skulle enligt berörda förslag uppgå till 2,700,000

kronor, deraf 298,400 kronor för grundläggningsarbeten m. m., 1,744,965

kronor för sjelfva byggnaden och dess inredning, 336,900 kronor för

specialarbeten, såsom gas-, vatten- och afloppsledningar, åskledare, värmeledning

och ventilation, elektriska hissar och elektrisk belysning in. m.,

125.000 kronor för ledning af byggnadsarbetet och arfvoden till arkitekt

och kontrollant samt 194,735 kronor för oförutsedda utgifter m. m.

Beträffande det uppgjorda förslaget till en för inrymmande af

kammarrätten, domänstyrelsen och kammararkivet afsedd byggnad å

auktionsverkets tomt har, på sätt redan blifvit nämndt, öfverintendentsembetet

framhållit, att de å tomten nu befintliga byggnaderna, med

undantag endast af den gamla tornbyggnaden, icke kunnat för ifrågavarande

ändamål användas. Såsom skäl härför har e. o. arkitekten

Möller anfört, att byggnadernas murar, åtminstone delvis, redan nu

vore för klena att tåla den erforderliga påbyggnaden och skulle än

mera försvagas genom de betydande ändringsåtgärder, som inom

byggnaderna blefve nödvändiga. Dertill koinme, att tomten måste

sänkas och att en stor del af byggnaderna jemväl af denna anledningmåste

borttagas. Förslaget innefattade således en fullständigt ny byggnad

med undantag af tornet. Arkitekten hade, så vidt möjligt varit,

sökt skilja de olika verkens lokaler; och kammararkivet, hvars skyddande

mot eldfara vore af synnerlig vigt, hade förlagts till en helt och hållet

afskild byggnadsdel. Byggnadens murar skulle uppföras af tegel och

fasaderna slätputsas med kalkbruk. Sockel och list skulle utföras af

grof huggen granit och portalerna af finhuggen kalksten, men i öfrigt

förekom me icke några utvändigt stenliuggeriarbeten.

Kostnaden för uppförande af denna byggnad är beräknad till

sammanlagdt 1,000,000 kronor, deraf 181,000 kronor för grundläggningsarbeten

m. in., 658,350 kronor för sjelfva byggnaden och dess inredning,

103,500 kronor för specialarbeten, såsom värme- och ventilationsanordningar,

åskledare, gas-, vatten- och afloppsledningar samt elektrisk

belysning in. in., 12,150 kronor för oförutsedda utgifter m. m. samt

45.000 kronor för ledning af byggnadsarbetet och arfvoden till arkitekt

och kontrollant.

Belägenheten af de föreslagna byggnaderna inhemtas af en situationsplan,

hvilken såsom bilaga torde få åtfölja dagens protokoll.

I fråga om de förändringar i posthuset, som vore nödvändiga för

att der inrymma armé- och marinförvaltningarna, har e. o. arkitekten

Josephson anfört, att huset måste påbyggas med en hel våning och en

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

lxög vindsvåning; och ansåge arkitekten sannolikt, att byggnaden utan

fara för sättning skulle kunna bära en dylik belastning. Lokalerna i

byggnaden vore enligt förslaget så fördelade, att arméförvaltningen

disponerade källarvåningen under gården, bottenvåningen, våningen 1

trappa upp, större delen af våningen 2 trappor upp samt halfva vindsvåningen,

hvaremot de öfriga lokalerna upptoges af marinförvaltningen.

Byggnadens fasader måste med anledning af påbyggnaden helt förändras

och omputsas samt förses med gipsorneringar. Dessutom vore en portal

af huggen sten anordnad framför hufvudingången. Kostnaden för hela

byggnadsföretaget, omfattande fullständig reparation af gamla huset samt

på- och ombyggnad af detsamma, hade beräknats till 300,000 kronor.

Den 26 april 1901 aflät jag till öfverståthållareembetet en skrifvelse,

deri jag, jemte tillkännagifvande att den från öfverintendentsembetet

infordrade utredningen angående ifrågasatt uppförande af nytt

kanslihus å tomterna för kammarrättens och marinförvaltningens hus

jemte deraf föranledda åtgärder då ännu icke kunnat fullständigt afslutas

samt att frågan om uppförande af ny embetslokal för Eders Kongl.

Maj:ts kansli således icke heller kunde föreläggas sistnämnda års Riksdag,

tillika anhöll om inhemtande af Stockholms stadsfullmäktiges yttrande,

huruvida stadsfullmäktige vore villige medgifva dels att den tid, hvarunder

stadens den 19 mars 1900 gjorda erbjudande skulle anses vara

gällande, finge utsträckas till den 1 juli 1902 och att i sammanhang

dermed de i punkt 3 af förslagsaftalet bestämda tider för tillträde af

deri omförmälda egendomar äfvensom för nedrifning af en del af atelierbyggnadsaktiebolagets

hus finge utsträckas med ytterligare ett år från

den i hvarje särskildt fall angifna dag, dels och att, då för uppförande

af det nya kanslihuset måste, utöfver mark, som enligt förslaget till

bytesaftal skulle tillfalla kronan, tagas i anspråk äfven annan Stockholms

stad tillhörig mark, den sålunda för ändamålet behöfliga marken

finge för kronans räkning förvärfvas mot vederlag till staden af annan,

kronan tillhörig mark. Med anledning af denna min skrifvelse har

öfverståthållareembetet med skrifvelse den 18 juni 1901 öfverlemnat ett

af Stockholms stadsfullmäktige den 1 i samma månad afgifvet yttrande,

deri stadsfullmäktige förklarat, att, oaktadt det icke kunde vara lägligt

för staden att år efter annat binda sig vid ett erbjudande, hvilket det

stode staten fritt att ej acceptera, stadsfullmäktige med hänsyn till det

sammanhang, i hvilket detta erbjudande gjorts, ej både något att erinra

mot den ifrågasatta förlängningen af tiden för giltigheten af det kronan

af staden den 19 mars 1900 gjorda erbjudande om ett, aftal angående

llih. till Riksd. Prof. 1902. 1 flarn!. / Afd. 30 Höft. 4

Ytterligare

ändring af tiden

för beståndet

af Stockholms

stads

anbud m. m.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Nytt förslag af

Stockholms

stad till bytesaftal.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

egoutbyten och alltså medgåfve, att de i punkt 3 af förslngsaftalet bestämda

tider utsträcktes med ytterligare ett år från den i hvarje särskilt

fall genom stadsfullmäktiges beslut den 7 maj 1900 angifna dag.

Öfverståtliållareembetet har derefter med underdånig skrifvelse den

30 december 1901 öfverlemnat ett af stadsfullmäktige afgifvet underdånigt

yttrande af den 12 i samma månad angående frågan om förvärfvande

åt kronan af den för kanslihusbyggnaden ytterligare erforderliga mark

å Riddarholmen mot vederlag af annan kronan tillhörig mark; och har

dervid tillika insändts ett från drätselnämndens första afdelning infordra^!

yttrande, deri afdelningen, under hänvisning till en å stadsingeniörskontoret

den 6 november 1901 upprättad karta öfver Riddarholmen, hvilken

karta torde få såsom bilaga åtfölja dagens protokoll, jemte en till kartan

hörande promemoria, anfört följande.

Enligt senast uppgjorda planer skulle kanslihusbyggnaden förläggas

å sydvestra delen af Riddarholmen och en ny embetsbyggnad

för kammarrätten m. fl. embetsverk å holmens nordvestra del. För

den senare byggnaden skulle, på sätt af kartan med tillhörande promemoria

närmare framginge, af auktionsverkets tomt n:o 7 i qvarteret

Riddarholmen samt angränsande delar af hamnplanet och den öppna

platsen mellan auktionsverkets hus och det s. k. k ungshuset tagas i

anspråk sammanlagdt 3,520 qv.-meter eller 510 qv.-meter mera, än som

enligt stadens förra anbud skulle upplåtas till kanslihusbyggnad å samma

del af holmen. Till den nu föreslagna byggnad splatsen för kanslihuset

skulle staden tillsläppa dels af Riddarholmshamnen omkring 3,070 qv.- meter, hvarom förut ej varit tal, och dels af gymnasiitomterna och

mellanliggande gränddessein 1,550 qv.-meter, eller 415 qv.-meter mera

än enligt det tidigare erbjudandet, hvarförutom staden, under förutsättning

att Eders Kongl. Maj:t och kronan förbunde sig att lemna

mark till en ny nedfart från Riddarholmsbron till Södra Riddarholmshamnen,

enligt afdelningens mening lämpligen kunde till kronan öfverlåta

omkring 290 qv.-meter af den nuvarande Gymnasiigränden, hvilken

under angifna förutsättning blefve obehöflig för staden, men af kronan

kunde med fördel disponeras. Efter nu antydda förslag skulle staden

till kronan afstå omkring 8,430 qv.-meter mark å Riddarholmen emot

4,145 enligt det förra förslaget, hvadan det sålunda gällde en ökning

af omkring 4,285 qv.-meter.

Med afseende å den nya byggnadstomten för kammarrätten m. fl.

verk syntes inga nämnvärda betänkligheter möta ur synpunkten af sjöfartens

och hamntrafikens intressen, ehuru äfven här en icke obetydlig

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

inkräktning skulle ega rum å det nuvarande hamnplanet. Svårare

ställde sig deremot frågan beträffande den föreslagna tomten för ny

kanslihusbyggnad. Densamma skulle nemligen upptaga så godt som

hela det nu befintliga hamnplanet å holmens sydvestra del, och en ersättning

härför vid denna synnerligen starkt anlitade och välbelägna

hamnplats kunde ej vinnas annat än genom utfyllning i vattenutrymmet.

Byggnadskontoret hade i afgifvet tjenstememorial hemstält, att

en sådan utfyllning skulle gifvas en bredd af 27 meter, hvarigenom

skulle för hamntrafiken erhållas ett 35 meter bredt område; kostnaden

för denna fyllning med ny hamnskoning af trä och beläggning af hamnplanet

med tuktad sten vore af kontoret beräknad till 250,000 kronor, och

för den händelse beslut om arbetets utförande fattades under år 1902,

ansåge kontoret detsamma kunna vara verkstäldt till utgången af år

1904. Äfven hamnkaptenen hade i denna angelägenhet blifvit hörd och

förklarat sig anse de olägenheter, som genom utfyllningen skulle uppstå

för sjöfarten, icke böra utgöra hinder för förslagets godkännande. Vid

omsorgsfullt öfvervägande af frågan hade afdelningen, ehuru staden för

sin medverkan till nu föreliggande planer för nya statsbyggnader skulle få

vidkännas mycket betydande uppoffringar af mark och penningar utöfver

hvad stadens förra anbud innefattat, likväl funnit sig böra förorda ett

tillmötesgående äfven mot nu framstälda önskningar från kronans sida.

Hvad derefter anginge den godtgörelse, staden i gengäld för de

nya eftergifterna borde begära, hade det synts afdelningen, som om

densamma i hufvudsak kunde inskränkas till en fullständig reglering å

Riddarholmen mellan kronan och staden.

Härvid vore det först och främst önskvärdt för staden att med

eganderätt erhålla den mark, som dels under senare tider från kronan

ostridigt tillhörande tomtområden redan blifvit till gata eller allmän

plats utlagd, dels äfven ytterligare behöfdes för fullbordande af Arkivgatan

samt för ofvannämnda nya körbara förbindelse mellan Riddarholmsbron

och Södra Riddarholmshamnen utmed statens jernvägars område.

I berörda hänseenden erfordrades af generalstabens tomt n:o 8 i

qvarteret Riddarholmen omkring 38 qv.-meter, af riksarkivets egendom n:o

17 ungefär 465 qv.-meter, af riksgäldskontorets tomt n:o 12 omkring

735 qv.-meter, af ett från förra tomten n:o 1 afstyckadt område ungefär

480 qv.-meter samt af den nuvarande riksdagshustomten n:ris 2 och 3

omkring 1,177 qv.-meter, eller sammanlagd!, omkring 2,895 qv.-meter.

Vidare förhölle det sig så, att staden ej innehade fullständiga åtkomsthandlingar

på en del områden å Riddarholmen, Indika sedan gammalt

nyttjats till gator och öppna platser. Senast utfärdade, mycket gamla

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

designationer eller beskrifningar öfver vissa kronans egendomar å Riddarholmen,

exempelvis kammarrättens tomt n:o 6 och kungshusets (Svea

hofrätts) tomt, antydde nemligen, att nu för allmänt begagnande upptagen

mark tillhört tomterna; och det syntes delvis vara ytterst svårt

att utreda, huruvida dess utläggande vore beroende på träffad öfverenskommelse

eller icke. På grund häraf ansåge afdelningen staden böra

söka utverka sig en förklaring, att Eders Kongl. Maj :t och kronan afstode

alla anspråk på alla de till Riddarholmen hörande områden med undantag

för aktiebolaget P. A. Norstedt & söners egendom n:o 18, statens jernvägars

mark, Riddarholmskyrkan samt kronan förut tillhöriga tomter

och den mark, kronan enligt nu ifrågavarande uppgörelse skulle förvärfva,

hvarvid förut åberopade karta öfver Riddarholmen med derå inlagda

gränser skulle lända till efterrättelse.

Härmed skulle samtliga eganderättsförhållanden med afseende å

Riddarholmen blifva för framtiden ordnade.

Efter år 1900, då staden afgifvit sitt första erbjudande i fråga

om byte med Eders Kongl. Maj:t och kronan i syfte att åt staden förvärfva,

bland annat, den nuvarande kanslihustomten n:o 1 i qvarteret

Vulcanus och sålunda bereda staden en för dess ändamål lämplig byggnadsplats

i qvarteron Mars och Vulcanus mellan Myntgatan och strömmen,

hade vid underhandlingar med fångvårdsstyrelsen angående uppförande

af nytt fängelse förekommit, att styrelsen för kronans räkning gjort

anspråk på eganderätten till den i nuvarande fängelsetomten ingående

forna s. k. Lilla Mynthustomten, under förmenande att densamma endast

för fängelsebyggnad skulle vara till staden upplåten. Ehuru afdelningen

efter noggrann utredning numera ansåge det till fullo styrkt, att sagda

tomt år 1846 blifvit af kronan med eganderätt försåld, syntes likväl

försigtigheten bjuda, att till undvikande af tvist staden nu förbehölle

sig, att Eders Kongl. Maj:t och kronan afstode från eventuella anspråk

äfven å omförmälda tomt.

För att underlätta sakens vidare behandling och verkställigheten

af ett blifvande kontrakt hade afdelningen trott det vara lämpligast,

att stadens förra anbud jemte nu ifrågasatta tillägg med samtliga dervid

fästade vilkor sammanfördes i ett nytt gemensamt erbjudande.

Vidkommande de ömsesidiga tillträdestiderna hade under hand från

kronans sida uttryckts den önskan, att tiden för stadens tillträde af nuvarande

kanslihuset och arméförvaitningens hus, senast bestämd till den

1 oktober 1909, måtte framflyttas ytterligare ett år, eller till den 1

oktober 1910, samt att tidpunkten för tillträdet af de nu bebygda om
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

rådena å Riddarholmen, utgörande delar af riksgäldskontorets hus och

nuvarande riksdagshuset, måtte sättas till senast femtio år härefter, eller

till 1952 års utgång, hvaremot den obebygda marken derstädes skulle

af staden tillträdas, så snart kontraktet blifvit af samtliga vederbörande

godkändt. Med afseende å marken för Hamngatan och rifning af derå

befintlig byggnad skulle förblifva vid hvad genom stadsfullmäktiges

senaste beslut medgifvits.

Likaså skulle de till kronan afträdda bebygda egendomarna afstås

senast å nu öfverenskommen tid, den 1 oktober 1903, men den

för kanslihuset erforderliga del af Riddarholmshamnen så snart nödvändig

utvidgning af hamnen verkstälts, eller senast med utgången af

år 1904, och Gymnasiigränden först samtidigt med det att staden erhölle

ofvanberörda delar af egendomen n:ris 2 och 3 i qvarteret Riddarholmen,

fria från byggnader.

I fråga om rätten till åbyggnaderna å tomterna n:ris 4 och 7 i

qvarteret Riddarholmen skulle gälla samma bestämmelser som förut,

likasom äfven rörande tiden för betalandet af den kontanta mellangiften,

1,000,000 kronor. Deremot hade tillagts en punkt om skyldighet för

kronan att bekosta de för dessa nybyggnader behöfliga gaturegleringsoch

dermed jemförliga arbeten, hvilka staden sedan skulle öfvertaga och

för framtiden underhålla.

Om på grund af nu ifrågavarande erbjudande ett aftal med Eders

Kongl. Maj:t och kronan komme till stånd, borde med hänsyn till detsamma

vissa tillägg göras till stadsplanen med afseende a Riddarholmen,

men med beslut härutinnan syntes böra anstå, till dess ärendet blifvit

af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen pröfvadt.

Afdelningen ansåge för sin del det nu föreslagna tillägget till stadens

förra anbud jemte de för samma tillägg uppstälda vilkor, ehuru, såsom

redan nämnts, innebärande ytterligare afsevärda medgifvanden från stadens

sida, likväl vara för staden antagliga, särskild! med hänsyn till den fullständiga

och äfven ur estetisk synpunkt tillfredsställande reglering al

Riddarholmen, som derigenom skulle vinnas.

T sitt förenämnda underdåniga yttrande åt den 12 december 1901

hafva Stockholms stadsfullmäktige anfört, att stadsfullmäktige med hänsyn

till det läge, i hvilket detta invecklade ärende efter långvariga förhandlingar

mellan kronan och staden numera kommit, funnit staden

ej böra undandraga sig att göra ytterligare medgifvanden och derföre

beslutit förklara, att staden vore villig att med kronan träffa aftal åt

följande innehåll:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

l:o.

Kongl. Maj:t och kronan afstår till Stockholms stad med eganderätt:

A) nuvarande kanslihustomten, eller n:o 1 i qvarteret Vuleanus

inom Nikolai församling, i areal ....................................... 1,818,7 qv.-m.

B) arméförvaltningens tomt n:o 1 i qvarteret Memnon,

likaledes inom Nikolai församling, med en areal af ...... 899,4 ,,

C) följande på en af stadsplaneingeniören Gust. von

Segebaden den 6 november 1901 upprättad karta med

dertill hörande promemoria med gul kantfärg omgifna

områden, nemligen:

a) den de! af egendomen n:o 8 i qvarteret Riddarholmen,

som betecknats med bokstäfverna x, y, z, m3,

a1 och x samt i areal innehåller omkring ........................ 38 „

b) den del af egendomen n:o 17 i qvarteret Riddarholmen,

som betecknats med bokstäfverna t1, u^w^x1

och t1 samt i areal innehåller omkring ............................. 465 ,,

c) den del af egendomen n:o 12 i qvarteret Riddar - holmen, som betecknats med bokstäfverna w1, y^z^x1

och w1 och som i areal innehåller omkring ..................... 735 „

d) den del af en från förra tomten moll qvarteret

Riddarholmen afstyckad tomtdel, som betecknats med bokstäfverna

n4, o4, p4, q4, r4 och n4 samt i areal innehåller

omkring ......................................................................................... 480 „

e) den del af egendomen n:ris 2 och 3 i qvarteret

Riddarholmen, som betecknats med bokstäfverna u4, r4,

s4, t4, a5, z4, y4, x4, w4, u4, m4 och n4 samt i areal

innehåller omkring .................................................................. 1,177 „

Summa omkring 5,613,1 qv.-m.

Härförutom afstår Kongl. Maj:t och kronan ej mindre från den

rätt, kronan tilläfventyrs kan ega till den i nuvarande ransakningsfängelsets

tomt i qvarteret Mars ingående forna s. k. Lilla Mynthustomten,

än äfven från alla anspråk på till Riddarholmen hörande områden

med undantag för nedanskrifna egendomar, nemligen:

1) den aktiebolaget P. A. Norstedt & söner tillhöriga egendomen

n:o 18 i qvarteret Riddarholmen;

2) statens jernvägars mark, sådan den nu är inhägnad;

3) Riddarholmskyrkan, sådan den å kartan är utmärkt;

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

4) nedannämnda kronan dels förut tillhöriga, dels genom detta

kontrakt tillagda egendomar:

a) de delar af egendomarna n:ris 2 och 3, n:o 4, n:o 5, n:o 6 och

n:o 15 i qvarteret Riddarholmen, Gymnasiigränden, en gränddessein och

Riddarholmshamnen, som upptagas inom det med bokstäfverna w3, x3,

y3, z3, a4, b4, c4, d4, e4, f4, g4, h4, i4, k4, l,4 m4, u4, w4, x4, br> c5,

-d5, e5, n3, o3, p3, q3, r3, s3, t3, u3 och w3 betecknade området;

b) det s. k. Kungshuset jemte en dervid belägen del af eu öppen

plats, å kartan betecknadt med bokstäfverna d2, e2 f2, g2, h2, i2, k2,

l2, m2, n2, o2, p2, q2, r3,'' s2, t2, u2, w2, x2, y2, z2, b3, c3, d3, e3, f3?

g3, h3, i3, k3, l3 och d2;

c) de delar af egendomarna n:o 7 och n:o 8 i qvarteret Riddarholmen

jemte angränsande delar af en öppen plats och Riddarholmshamnen,

som upptagas inom området betecknadt med bokstäfverna a, b, c, d, e,

f, g, h, i, k, 1, m, n, o, p, q, r, s, t, u, w, x, a1, b'', c4, d>,e4,f‘,g4,

hl, i1, k1, a3, 1’, o1, p4, q1, r1, s1 och a; samt

d) de med bokstäfverna a2, b2, c2, t'', xl, z1 och a3 betecknade

delarna af egendomarna n:o 12 och n:o 17 i qvarteret Riddarholmen.

Slutligen förbinder sig kronan, jemte det fastställelse meddelas å

stadsfullmäktiges den 1 februari 1899 fattade beslut om vidgning af

Hamngatan till aderton meters bredd på södra sidan mellan Vestra

Trädgårdsgatan och Kungsträdgårdsgatan, ej mindre att ställa till stadens

förfogande den för berörda ändamål erforderliga mark, fri från derå

stående del af atelierbyggnadsaktiebolagets byggnad, än äfven att för

all framtid lemna den återstående ej bebygga delen af Kungsträdgården

mellan Hamngatan och Norrström obebygd samt förty medgifva,

att samma del af Kungsträdgården intages i stadsplanen såsom öppen plats.

2:o.

Deremot afstår Stockholms Stad till kronan:

A) med eganderätt

a) den del af Riddarholmshamnen, som å ofvan åberopade karta

med promemoria finnes betecknad med bokstäfverna a, b, c, d, e, f, g,

h, i, k och a, med eu areal af omkring ...................... 685 qv.-m.

b) den del af egendomen n:o 7 i qvarteret Riddarholmen,

som betecknats med bokstäfverna h>, in'', n1, o1,

p4, q4, r>, s4, a, k, 1, m, n, o, p, q, r, s, t, u, w, x, in»,

n3 och h1 samt i areal innehåller omkring ............... 2,750 „

Transport 3,435 qv.-m.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

Transport 3,435 qv.-m.

c) den del af en mellan det s. k. Kungahuset och

egendomen n:o 7 i qvarteret Riddarholmen belägen öppen

plats, som är betecknad med bokstäfverna h1 i1, k1, a3,

l1, o1, n!, m1 och b1 samt i areal innehåller omkring...... 85 ,,

d) den del af Riddarbolmshamnen, som betecknats

med bokstäfverna n3, o3, p3, q3, r3, s3, t3, u3, w3, x3, l5,

k5, i5, f5, e5 och n3 samt i areal innehåller omkring ...... 3,070 ,,

e) den de! af egendomen n:o 15 i qvarteret Riddarholmen,

som å kartan betecknats med bokstäfverna f5, g6,

h5, g4, h4, d5, e5 och f5 samt i areal innehåller omkring 770 „

f) den del af en mellan egendomarna n:o 4 och n:o

15 i qvarteret Riddarholmen belägen gränddessein, som

betecknats med bokstäfverna d5, h4, i4, c5 och d5 samt i

areal innehåller omkring ............................................................ 140 „

g) den del af Gymnasiigränden, som betecknats med

bokstäfverna b5, k4, l4, x4 och b5 och som i areal innehåller

omkring ................................................................................ 290 „

B) stadens evärdeliga dispositionsrätt till den del af

tomten n:o 4 i qvarteret Riddarholmen, som å kartan betecknats

med bokstäfverna c5, i4, k4, b5 och c5, med förpligtelse

för kronan att fullgöra de med dispositionsrätten

följande skyldigheter; innehållande berörda del i areal

omkring .......................................................................................... 640

Summa omkring 8,430 qv.-m.

Härforutom betalar staden till kronan ett belopp af en million

(1,000,000) kronor.

3:o.

Med afseende å tiden för tillträdet af de i byte gångna egendomarna

gälla följande bestämmelser:

De till staden afträdda fastigheterna n:o 1 i qvarteret Vulcanus

och n:o 1 i qvarteret Memnon tillträdas, så snart andra lägenheter hunnit

beredas för de inom dessa egendomar varande embetslokaler, dock icke

senare än den 1 oktober 1910.

Den till staden afträdda mark å Riddarholmen tillträdes till den

, del, som är obebygd, så snart detta kontrakt blifvit af samtliga veder
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 34.

börande godkändt, samt till den del, som är bebygd, efter skeende

ny-, till- eller ombyggnad, dock senast med 1952 års utgång.

Den för utläggning till Hamngatan erforderliga delen af Kungsträdgården

får af staden för berörda ändamål tagas i anspråk, så snart

detta aftal blifvit af samtliga vederbörande godkändt, dock att den å

denna mark stående del af atelierbyggnadsaktiebolagets hus icke behöfver

vara nedrifven förr än till den 1 april 1904.

De till kronan afträdda egendomar och områden tillträdas af kronan

senast den 1 oktober 1903 med undantag af dels den för den nya

kanslibyggnaden erforderliga delen af Riddarholmshamnen, hvilken icke

får tillträdas förr, än nödvändig utvidgning af hamnen på detta ställe

blifvit verkstäld, eller senast med utgången af år 1904, dels ock den

afträdda delen af Gymnasiigränden, hvilken icke får tillträdas förr, än

den till staden afträdda delen af egendomen n:ris 2 och 3 i qvarteret

Riddarholmen blifvit till staden öfverlemnad, fri från byggnader.

4:o.

De åbyggnader å tomterna n:ris 4 och 7 i qvarteret Riddarholmen,

som delvis äro belägna å stadens behållna mark, tillfalla i sin helhet

kronan, som eger disponera byggnaden å tomten n:o 4, intill dess staden

beslutar Strandgatans utvidgning å detta ställe, och byggnaderna å

tomten n:o 7, intill dess de komma att rifvas eller ombyggas.

5:o.

De för kronans blifvande nybyggnader erforderliga terrasseringar

af gator och öppna platser äfvensom anläggningen af en i byggnadsförslaget

ingående trappa mellan Birger Jarls torg och hamnen bekostas

af kronan, hvaremot staden öfvertager och bekostar deras framtida

underhåll.

6:o.

Den kronan förbehållna mellangiftssumman en million (1,000,000)

kronor utbetalas till kronan, så snart fastigheterna n:o 1 i qvarteret

Vulcanus och n:o 1 i qvarteret Memnon blifvit till staden öfverlemnade.

Bih. till Riksd. Prut. 1902. J Sami. 1 Afd. 30 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

ÖJverintendentsembetets

yttrande öfver

förelaget.

Departementschefens

yttrande.

Behofvet af

nya lokaler för

Kongl. Maj:ts

kansli.

7:o.

Detta stadens erbjudande förfaller, derest icke detsamma före 1902

års utgång af Kongl. Maj:t och kronan antages.

Öfver sistberörda förslag till aftal mellan kronan och Stockholms

stad har öfverintendentsembetet, efter erhållen befallning, den 3 sistlidne

januari afgifvit underdånigt utlåtande, dervid embetet anmält, att

embetet icke funnit något att för sin del i detta ärende erinra.

Den i det förestående" lemnade beskrifningen af lokalerna i den

byggnad, der flertalet afdelningar af Eders Kongl. Maj:ts kansli för

närvarande äro inrymda, och af sjelfva byggnadens beskaffenhet innefattar

den mest bindande bevisning om behöfligheten af nya lokaler för

detta vigtiga embetsverk. Det kan ifrågasättas, om något verk i hufvudstad

en är sämre installeradt än Eders Kongl. Maj:ts kansli, och skulle

jemförelsen utsträckas så, att den omfattade regeringsbyggnaderna i andra

länder, större som mindre, skulle resultatet säkerligen varda, att en

alldeles enastående plats blefve vårt kanslihus anvisad. Lyx i inredningen

och utstyrseln af en dylik byggnad är icke på sin plats, men

säkerligen skall ingen anse den fordran öfverdrifven, att lokalerna i det

embetsverk, som utgör medelpunkten för landets förvaltning, icke skola

vara så trånga, att i vissa departement byråchef, kanslisekreterare och

amanuens måste utföra sitt arbete i ett och samma rum, som dertill

ofta är af ytterligt små dimensioner, att vissa departementsbyråer måste

inrymmas i små vindskupor, kalla om vintern och varma om sommaren,

att i vissa departement väntrum saknas för dem, som söka företräde

hos departementschefen, att, om sakkunnige inkallas för att biträda i

något departement, ingen möjlighet finnes att der bereda dem plats,

ofta till märklig olägenhet för arbetet, att tillräckligt utrymme saknas för

förvaring af departementens handlingar, så att dessa tidigare än önskligt

vore måste aflemnas till riksarkivet, och, sist men icke minst, att de i

departementen förvarade, till stor del oersättliga handlingar till följd af

byggnadens ur synpunkten af trygghet mot eldfara otillfredsställande

beskaffenhet äro utsatta för ögonskenlig fara af förstörelse. För vissa

afdelningar af kansliet har ej längre utrymme kunnat beredas inom

kanslihuset, utan hafva lokaler för dem måst förhyras på annat håll.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

Att det nuvarande kanslihuset ej redan för längesedan blifvit för

sitt ändamål utdömdt, har ej heller berott på förefintligheten af någon

tveksamhet i detta afseende, utan derpå att synnerligen stora svårigheter

mött att bereda en lämplig byggnadsplats för en ny byggnad för

kansliet. Om någon, bör en sådan byggnad hafva ett centralt läge;

den måste vara belägen på så kort afstånd som möjligt från kongl.

slottet, det nya riksdagshuset och flertalet embetsverk. Tillika är det

klart, att ett nytt kanslihus, som måste tilltagas i sådana dimensioner, att

det icke inom kort åter varder för trångt, måste komma att utgöra ett

bvggnadskomplex af betydande dimensioner. Då på den önskade byggnadstomten

ställas fordringarne af på en gång centralt läge och betydande

utsträckning, säger det sig sjelft, att valet mellan tomter, som ega de

erforderliga qvalifikationerna, skall vara ytterst begränsadt. I sjelfva

verket finnes allenast en så beskaffad tomt, som icke redan är tagen i

anspråk för andra byggnader, nemligen Borra delen af Kungsträdgården.

Väljes icke denna, måste man för ändamålet förvärfva någon tomt, som

redan är upptagen af offentliga eller enskilda byggnader. Förslag till uppförande

af kanslihus å nämnda del åt Kungsträdgården har, såsom jag förut

meddelat, blifvit utarbetadt. Frånsedt att byggnadsgrunden är otillfredsställande,

erbjuder otvifvelaktigt berörda område i och för sig en

lämplig byggnadsplats. Utan synnerligt nödfall lärer emellertid kronan

icke böra för byggnadsändamål taga i anspråk en af hufvudstadens af ålder

mest uppskattade och centralast belägna offentliga platser. Ett sådant nödfall

föreligger icke nu, då, utan ökad uppoffring för staten, en för kanslihusbyggnaden

lika fördelaktig plats som den nyss angifna kan erhållas.

Ett i norra delen af Kungsträdgården uppfördt kanslihus bär (med inberäkning

af lösen för atelierbyggnadsaktiebolagets hus, men oberäknadt

inlösen af vissa tomter, som ansetts böra bibehållas obebygda,) beräknats

kosta 4,050,856 kronor 98 öre. Ett kanslihus åter å den plats

på Riddarholmen, som nu upptages af kammarrättens och marinförvaltningens

hus, skulle, med inberäknande af kostnaden för de andra byggnadsföretag,

som komme att föranledas deraf, att den ifrågavarande

tomten toges i anspråk för kanslihusbyggnaden, komma att kosta

4,200,856 kronor 98 öre, således något mer än det förra projektet,

men för sistnämnda summa skulle man, utom sjelfva kanslihuset, erhålla

en ny i alla afseenden ändamålsenlig byggnad för kammarrätten och

domänstyrelsen, en dermed visserligen sammanbygd, men för eldfara

derifrån isolerad, fullt tidsenlig byggnad för kammararkivet samt en ny

lokal för krigshögskolan.

Svårigheten

att finna lämplig

plats för

nytt kanslihus.

Ifrågasatta

tomter för

detsamma.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kammarrättens,

domänstyrelsens

och

kammar - arkivets nuvarande

hus.

Behofvet aj

nya lokaler för

kammararkivet.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

Till den sistnämnda byggnadsfrågan återkommer jag nedan. Det

hus, hvari nu kammarrätten, domänstyrelsen och kammararkivet äro inrymda

och som måste nedrifvas för att bereda plats för det nya kanslihuset,

är visserligen åldrigt, men skulle likväl, om ej annan anledning till

dess undanrödjande förelåge, fortfarande kunna användas till lokal för

kammarrätten och domänstyrelsen, ehuru det naturligtvis är en fördel att

erhålla nya och rymliga lokaler i stället för i många afseenden oändamålsenliga

och trånga. Helt annat är förhållandet med kammararkivet. Här

föreligger en byggnadsfråga, som ovilkorligen i alla händelser tränger till lösning,

hvarföre man är fullt berättigad att, vid jemförelse af kostnaden mellan

olika byggnadsalternativ för kanslihuset, från kostnaden för det alternativ,

som medför uppförandet af eu byggnad för kammararkivet, borträkna

hela kostnaden för denna och tillgodoräkna alternativet såsom ett företräde,

att det bereder möjlighet för en lösning af sistnämnda byggnadsIråga.

I detta afseende anhåller jag att få erinra om följande omständigheter.

Upprepade gånger har kammarkollegium i underdåniga skrivelser

till Eders Kongl. Maj:t framhållit behofvet af nva eller utvidgade lokaler

för kammararkivet. De förslag, som i detta afseende af kammarkollegium

tid efter annan framställe, hafva emellertid, med undantag af ett, som

föranledt till kammararkivets utvidgande med ett i förbindelse med den

nuvarande lokalen anordnad! nytt rum, vid närmare utredning befunnits

icke kunna genomföras. Beträffande dessa förslag vill jag i öfrigt nu

endast erinra, hurusom kammarkollegium i underdånig skrifvelse den

25 februari 1898, efter erhållen kännedom att den byggmästaren J. Anderssons

sterbhus tillhöriga fastigheten Strömsborg kunde af statsverket

förvärfvas till kammararkiv för ett pris af 430,000 kronor, hemstält,

att, derest vid undersökning genom vederbörlig myndighet den å Strömsborg

uppförda byggnaden befunnes vara för nämnda ändamål fullt

lämplig, nödiga åtgärder måtte vidtagas för inköp och inredning af

samma byggnad till lokaler för kammararkivet. Sedan öfverintendentsembetet

i anledning häraf afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och

deri, jemte meddelande att kostnaden för inköp och inredning till

kammararkiv af byggnaden å Strömsborg icke komme att understiga

ett belopp af 651,000 kronor, mot det föreslagna inköpet framstält

anmärkningar i åtskilliga väsentliga delar, fann Eders Kongl. Maj:t

vid ärendets föredragning den 15 april 1898 kammarkollegii framställning

icke till någon vidare åtgärd föranleda. Visserligen har för afhjelpande

af det mest trängande behofvet af ökadt utrymme för kammararkivet

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 34.

Eders Kongl. Maj:t den 9 september 1892 förordnat, att vissa i kammararkivet

förvarade handlingar skulle öfverflyttas till riksarkivet för att

med sistnämnda arkivs handlingar införlifvas samt att såsom deposition

finge från kammararkivet efter kammarkollegii bepröfvande öfverlemnas

handlingar till ett omfång af 3,000 hyllfot, att förvaras i de af riksarkivet

disponerade hvalfven under kongl. slottets nordvestra flygel,

men uppenbart är, att med den årligen fortgående tillväxten af kammararkivets

handlingar det ökade utrymme, som genom dessa åtgärder

kunnat beredas i kammararkivets egna lokaler, nu måste vara åtminstone

i det allra närmaste upptaget.

Det är emellertid icke blott i fråga om utrymmet, kammararkivets

lokaler måste anses vara otillfredsställande, utan gäller detta, och det

i ännu högre grad, om beskaffenheten af samma lokaler. De bristfälligheter,

hvilka så i ena som andra afseendet vidlåda kammararkivets

lokaler, hafva äfven uppmärksammats af Riksdagens revisorer, hvilka i

sin till Riksdagen afgifna berättelse angående verkstäld granskning af

statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning

under år 1896 anfört, bland annat, att revisorer ne, som besökt

det dels i nedra bottnen i kammarrättens hus samt dels i de s. k.

tornrummen och å vinden i gamla kungshuset inrymda kammararkivet,

dervid trott sig finna, att det otillfredsställande skick, hvari detta

under en längre tid vanvårdade arkiv befunne sig, till en stor del

kunde tillskrifvas beskaffenheten af de lokaler, som vore upplåtna för

detsamma. Dessas belägenhet på tre olika ställen medförde redan

i och för sig afsevärda svårigheter. Besvärade af mörker och delvis

af fukt samt i saknad af eldstäder, vore de synnerligen olämpliga

till förvaring af arkivhandlingar. Härtill konnne, att på grund af

arkivets stora omfattning och betydande årliga tillväxt utrymmet

måst anlitas i högre grad, än lämpligt varit. Sålunda vore t. ex.

hyllorna förlagda så nära hvarandra, att, när akter skulle från högre

belägna fack nedtagas, stege ej kunde användas, utan man måste uppstiga

på något af närstående hyllas lägre fack, hvarigenom naturligtvis

de der förvarade arkivalierna utsattes för skada. Vidare vore afståndet

mellan de olika facken i samma hylla på flera ställen så ringa, att

arkivalierna måste förvaras i liggande ställning, livilket medförde stor

olägenhet vid deras begagnande, såväl på grund af svårigheten att

återfinna desamma som genom deras nötning vid utdragningon och inskjutningen.

Att olägenheterna af det bristande utrymmet i arkivet

komme att alltmer göra sig gällande, framginge, bland annat, deraf,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 34.

att tillväxten af arkivalier alltjemt ökades och för tillfället upptoge

omkring 80 sträckmeter för år.

För att än ytterligare belysa frågan om det skick, hvari kammararkivets

lokaler befinna sig, tillåter jag mig slutligen erinra om hvad

i detta afseende förekommer i en af kammarkollegium till Eders Kongl.

Maj:t aflåten underdånig skrifvelse af den 10 augusti 1900. I berörda

skrifvelse omförmäles, hurusom samtliga i kammararkivet anstälde tjensteman

och vaktbetjente med undantag af arkivarien, under framhållande

af åtskilliga synnerligen svåra brister, hvarmed kammararkivets lokaler

vore behäftade, i skrifvelse till kollegium anfört, att en längre tids

tjenstgöring i så beskaffade lokaler ovilkorligen måste medföra allvarsamma

rubbningar i helsotillståndet hos den der sysselsatta personalen,

hvarigenom tydligtvis jemväl sjelfva arbetet i arkivet blefve lidande,

på grund hvaraf och då staten, som aktat nödigt att genom särskild

lagstiftning skydda inom industriella yrken anstälda arbetare till lif och

helsa, svårligen syntes kunna fordra af sina tjenstemän och vaktbetjente,

att de vid fullgörande af sina åligganden skulle vistas i lokaler, som

vore i så hög grad helsofarliga som de, hvilka af arkivet disponerades,

bemälde tjenstemän och vaktbetjente anhölle, att erforderliga åtgärder

måtte vidtagas för beredande af en bättre arbetslokal för arkivet. Vidare

omnämnes i samma skrifvelse, att arkivarien, med vitsordande af arbetslokalernas

synnerligen helsovådliga beskaffenhet, för egen del anfört,

att det svåraste felet med arkivets lokaler dock vore, att i desamma

förvarade ännu återstående delar af arkivets rikhaltiga samlingar inom

en icke alltför aflägsen framtid komme att genom en sakta men säkert

fortgående förmultning fullständigt tillintetgöras samt att efter hans

åsigt, äfven om en eller annan af de anmärkta olägenheterna kunde

blifva afhjelpt, de af arkivet nu disponerade lokalerna helt säkert aldrig

kunde försättas i sådant skick, att arbetet i dem skulle kunna bedrifvas

utan men för personalens helsa.

Till ordnande af kammararkivets värdefulla samlingar hafva af Riksdagen

anvisats ganska betydliga anslag. För att emellertid de kostnader

och det arbete, som nedläggas på ordnandet af berörda samlingar, skola

blifva i allo fruktbärande, måste för de ordnade samlingarnes uppställande

ovilkorligen finnas att tillgå rymliga och tidsenliga lokaler.

Äfven af denna anledning påkallas således nya lokaler för kammararkivet.

ifrågasatt I valet mellan norra delen af Kungsträdgården och den ifråga
Tu^kamiihus

8a^a delen af Riddarholmen såsom byggnadsplats för nytt kanslihus

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

synes mig ett gifvet företräde tillkomma den senare. Då de i det föregående

omförmälda andra förslagen till byggnadsplatser måst af olika

skäl öfvergifvas, skulle alltså det sist framstälda Riddarholmsproj ektet

ensamt qvarstå. Bland de ifrågasatta byggnadsplatser, som på grund

af allt för inskränkt utrymme måst öfvergifvas, var äfven, såsom af

det förestående framgår, den nuvarande kanslihustomten. Då det emellertid,

för att åt den byggnad, deri Eders Kongl. Maj:ts kansli inrymmes,

bevara dess nuvarande, utan tvifvel förträffliga läge, skulle kunna ifrågasättas

att i syfte att erhålla en utvidgad byggnadstomt förvärfva och

med den nuvarande tomten (qvarteret Yulcanus) förena så väl det

angränsande qvarteret Mars, som nu upptages af öfverståthållarembetets

hus och Stockholms stads ransakningsfängelse, som den mellan dessa

båda qvarter belägna Myntgränden, anhåller jag att härom få yttra

några ord.

Af en utredning, som jag låtit verkställa, framgår, att qvarteret

Mars innehåller en areal af 2,300 qv.-meter och Myntgränden en areal

af 427 qv.-meter. Genom förvärfvandet af dessa områden skulle således

erhållas ett tomtområde, som sammanlagdt med kanslihusets nuvarande

tomt utgör 4,545,7 0 qv.-meter, hvaraf emellertid till följd af

behofvet att utvidga Rådhusgrändens nuvarande bredd m. in. endast

4,000 qv.-meter skulle blifva för byggnadsändamålet disponibla. För

att en byggnad å detta tomtområde skall kunna bereda det utrymme,

som erfordras för ett nytt kanslihus, måste byggnaden uppföras till en

höjd af fem våningar. Sjelfva byggnadskostnaden har ansetts komma

att uppgå till ungefär samma belopp, som beräknats för uppförande af

kanslihus å det område, som nu delvis upptages af kammarrättens och

domänstyrelsens hus, eller 2,700,000 kronor. Marken i qvarteret Mars

har ansetts ega ett expropriationsvärde af 350 kronor för qv.-meter,

motsvarande i rundt tal för hela qvarteret 800,000 kronor. Enligt berörda

utredning skulle således å nuvarande kanshhustomten, tillökad

med förenämnda områden, kunna åstadkommas ny kanslihusbyggnad

med för ändamålet tillräckligt utrymme. Härvid tillåter jag mig emellertid

till en början erinra, att förutsättningen för att å ifrågavarande

tomtområde skall kunna åstadkommas en byggnad med erforderligt

utrymme är, att byggnaden uppföres till en höjd af fem våningar,

men att detta endast till en del låter sig göra, enär tomtområdet delvis

gränsar till gata, hvarest enligt gällande bestämmelser, från Indika

i detta fall icke torde böra påkallas undantag, byggnader icke få uppföras

till större höjd än tre våningar. Icke heller böra lemnas ur räkningen

de svårigheter och kostnader, utförandet af detta byggnads
-

på den nuvarande

kanslihustomten

tillökad

med visst

område.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 34.

förslag skulle komma att medföra derigenom, att under byggnadstiden

lokaler måste beredas åt de kansliafdelningar, som nu äro inrymda i

kanslihuset. Visserligen skulle, åtminstone så vidt med ledning af omförmälda

utredning nu kan bedömas, detta förslag beträffande utgifterna

för detsamma komma att ställa sig något billigare än det senast framstälda

byggnadsförslaget å Riddarholmen jemte andra dermed sammanhängande

byggnadsföretag, men denna fördel synes mig mer än uppvägas

deraf att, såsom jag i ett annat sammanhang redan framhållit,

för det kostnadsbelopp, sistberörda byggnadsförslag beräknats skola medföra,

erhållas icke blott ny kanslihusbyggnad, utan äfven nya och tidsenliga

lokaler för en del andra embetsverk och institutioner, deribland

kammararkivet.

Nytt kansli- På grund af hvad i det föregående blifvit anfördt anser jag mig

hus på Md- till plats för ett nytt kanslihus böra förorda valet af det område å

i sammanhang Riddarholmen, som tor närvarande upptages af marmforvaltnmgens samt

dermed stående kammarrättens och domänstyrelsens hus jemte vissa delar af de an gränföretag!''

sande tomterna n:ris 4 och 15 i qvarteret Riddarholmen äfvensom af

Riddarholmshamnen, såsom varande både den lämpligaste byggnadsplats,

som för närvarande torde stå att erhålla, och en i och för sig

synnerligen lämplig sådan.

Med valet af nyssnämnda plats för uppförande af ny kanslihusbyggnad

följer, att erforderligt hamnutrymme i stället för den del af

Riddarholmshamnen, som kommer att tagas i anspråk för kanslihusbyggnaden,

måste beredas genom utfyllande af en del af vattenområdet,

hvilket arbete enligt det senaste förslaget till bytesaftal med Stockholms

stad också skall af staden på dess bekostnad verkställas. För marinförvaltningen

beredes lokal genom påbyggnad af postverkets hus vid

Rödbodtorget, dit arméförvaltningen skulle förläggas, och för kammarrätten,

domänstyrelsen och kammararkivet uppföres ny byggnad å

auktionsverkets tomt jemte angränsande mark. Den för ifrågavarande

byggnader erforderliga marken skall, i den mån den icke redan disponeras

af kronan, enligt nyssnämnda förslag till bytesaftal med Stockholms

stad af staden upplåtas.

Förslaget till Ehuru för genomförande af de af mig nu förordade byggnads
by‘stockhoims<i

företagen från Stockholms stads sida kräfvas betydande uppoffringar af

stad. stadens mark och penningar utöfver hvad stadens första anbud innefattade, har

Tomtregie■■ s^den likväl med ett tillmötesgående, som är värdt erkännande, förringen

på klarat sig villig att underkasta sig dessa uppoffringar. Också torde det

Riddarholmen. ö ö & rr ö

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

väl svårligen kunna bestridas, att det af staden senast afgifna förslaget

till bytesaftal är för kronan fördelaktigt. Beträffande de vilkor, som af

staden enligt berörda förslag till bytesaftal uppstälts för de af staden

enligt samma förslag kronan gjorda erbjudanden, torde, livad först angår

stadens fordran att af kronan med eganderätt erhålla den för genomförande

å Riddarholmen af vissa gaturegleringar erforderliga mark,

något ej vara att från kronans sida erinra. Visserligen ingår i den

mark, som för berörda ändamål skall till staden afträdas, äfven sådan,

som för närvarande delvis upptages af Riksdagens och riksgäldskontorets

hus, men då tiden, inom hvilken de bebygda tomtdelarne senast skola

till staden afträdas, infaller först efter femtio år, synes med allt skäl

kunna antagas, att nyssnämnda båda hus redan före utgången af omförmälda

tid komma att befinna sig i sådant skick, att deras bibehållande

icke låter förena sig med ett ekonomiskt tillgodogörande af

de värdefulla tomter, hvarå de äro uppförda, utan att de måste borttagas

och ersättas med andra, ur nyssnämnda synpunkt anordnade byggnader.

Att Stockholms stad velat åt staden såsom öppen plats bevara

den icke bebygda delen af Kungsträdgården mellan Hamngatan och

Norrström lärer väl befinnas helt naturligt, och då de af staden till

kronan gjorda utfästelserna innefatta fullt vederlag äfven för den servitut,

som genom kronans tillförbindande att för all framtid lemna berörda

område obebygdt kommer att belasta Kungsträdgården, torde

hvad staden i denna del påyrkat icke böra möta gensägelse. Beträffande

hvad öfverintendentsembetet i förenämnda underdåniga skrifvelse den 27

mars 1900 anfört i fråga om underhållet för framtiden af Kungsträdgården

anser jag mig böra nämna, att enligt ett mellan nämnda embetsverk,

å Eders Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, samt Stockholms stads drätselnämnd

den 24 mars 1876 upprättadt kontrakt, som skulle gälla från den

1 påföljande april och anses förnyadt för ett år i sender, räknadt från

den 1 april, så vida det ej före utgången af nästföregående mars månad

af endera kontrahenten uppsades, drätselnämden förbundit sig att

i angifna hänseenden ombesörja vården om torget från Hamngaten till

Strandgatan utmed Norrström mot ersättning i ett för allt af 5,000

kronor för år, att utgå af statsanslaget till byggnader och reparationer.

I händelse bytesaftalet med Stockholms stad godkännes och Kungsträdgården

följaktligen såsom öppen plats intages i stadsplanen, har det

ansetts såsom eu gifven följd af avtalet i denna del, att berörda kontrakt

kommer att af kronan uppsägas och att staden således måste utan

bidrag från staten öfvertaga underhållet för framtiden af KungsträdBih.

till Riksd. Prot. 1902. 1 Sami. 1 Afd. SO Höft. 6

Kungsträd
gården.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Armé förvaltningens

tomt.

Atelierbyggnadsakticbolagets

hus.

42 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

gården. Med afseende härå har något särskildt förbehåll om stadens

skyldighet i berörda afseende icke heller ansetts vara behöflio-t.

O

Den byggnad, som nu disponeras af arméförvaltningen, befinner

sig i ett synnerligen bristfälligt skick. Med afseende härå och då annan

lämplig lokal för nämnda embetsverk står att erhålla i postverkets hus

vid Rödbodtorget, bör öfverlåtande till Stockholms stad af arméförvaltningens

tomt icke heller medföra någon olägenhet för kronan.

Bland de förpligtelse^ kronan genom det ifrågasatta aftalet med

Stockholms stad vidare skulle komma att ikläda sig, ingår, att, jemte

det. fastställelse meddelas å Stockholms stadsfullmäktiges beslut om

utvidgning af Hamngatan till 18 meter på södra sidan mellan Vestra

Trädgårdsgatan och Kungsträdgårdsgatan, till stadens förfogande ställes

den för berörda ändamål erforderliga mark fri från derå stående del

af atelierbyggnadsaktiebolagets byggnad. Med afseende å denna bestämmelse

anser jag mig beträffande nämnda byggnad böra erinra, att,

sedan åtskilliga personer i en till Eders Kongl. Maj:t ingifven underdånig

ansökning anhållit, att till det bolag, som för ändamålet kunde

komma att bildas, en i ansökningen närmare angifven plats i nordvestra

hörnet af Carl XIII:s torg måtte upplåtas för uppförande af

eu till konstexpositioner, målareatelier m. m. afsedd byggnad, genom

nådigt bref den 21 april 1865 medgifvits, att förenämnda plats finge

för ändamålet tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda i

nåder . förordnadt upplåtas mot en årlig afgäld till kronan af 300 rdr

samt i öfrigt på vilkor, bland andra, att, derest tomten framdeles

skulle finnas vara för något statens ändamål behöflig och således till

följd af derom meddeladt nådigt beslut komma att till kronan återställas,

bolaget skulle ega att för derå då varande byggnad af kronan

erhålla lösen till belopp motsvarande anläggningskostnaden enligt de

deröfver upprättade, verificerade byggnadsräkningarna, hvilka, för att

vid sådan liqvid tjena till efterrättelse, borde hos öfverintendentsembetet

deponeras.

Den sålunda ifrågasätta byggnaden blef sedermera uppförd af

atelierbyggnadsaktiebolaget; och, enligt hvad den till öfverintendentsembetet

öfverlemnade räkenskapen rörande kostnaden för byggnadens

uppförande utvisar, uppgick berörda kostnad till 100,856 r:dr 98 öre

rmt. Detta belopp utgör således den lösesumma, kronan har att till

bemälda bolag erlägga för byggnaden, i händelse tomten skulle finnas

vara för något statens ändamål behöflig.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

På grund af nyssnämnda bestämmelse i förslaget till bytesaftal

med Stockholms stad måste således, derest aftalet kommer till stånd,

atelierbyggnaden af kronan inlösas. Då emellertid af skäl, som jag nu

vill nämna, inlösen af nämnda byggnad påkallas för ett statens eget

ändamål, som äfven med iakttagande af det af staden uppstälda vilkoret,

att till staden måtte upplåtas för Hamngatans utvidgande erforderlig

del af atelierbyggnadstomten, kan behörigen tillgodoses, torde berörda

vilkor icke få anses vara för kronan betungande.

Det statens ändamål, hvarpå jag med mitt nyssberörda yttrande

syftade, afser beredande af ny lokal för krigshögskolan. Enligt hvad

jag inhemtat, föreligger nemligen förslag till omorganisation af nämnda

högskola, i syfte att sätta densamma i tillfälle att kunna mottaga ett

väsentligt större antal elever än för närvarande och att för sådant

ändamål kunna börja en lärokurs hvarje år, under det att med den

nuvarande organisationen en kurs kan börja endast hvart annat år.

Nämnda, af arméns omorganisation påkallade utvidgning af läroverket

förutsätter dock med nödvändighet, att för detsamma anskaffas en

större lokal än den, hvaröfver läroverket nu disponerar. Enligt hvad

förut nämnts, har öfverintendentsembetet ansett, att den del af atelierbyggnaden,

som komme att återstå, sedan Hamngatan erhållit den för

gatan afsedda bredden af 18 meter, kunde för en kostnad af omkring

100,000 kronor anordnas för inrymmande af krigshögskolan. På detta

sätt skulle således åt krigshögskolan kunna beredas det ökade utrymme,

hvaraf densamma är i behof och som icke kan erhållas i generalstabens

hus, der skolan nu har sin lokal.

Då tomten, å hvilken atelierbyggnaden är uppförd, är behöflig för

krigshögskolan, eger kronan jemlikt nådiga brefvet den 21 april 1865

inlösa byggnaden för ett belopp, motsvarande anläggningskostnaden,

eller 100,856 kronor 98 öre. Kostnaden för byggnadens inlösen och

anordnande till lokal för krigshögskolan skulle således komma att uppgå

sammanlagdt till omkring 200,856 kronor 98 öre.

Enligt punkt l:o i förslaget till bytesaftal skulle Eders Kongl.

Maj:t och kronan afstå från den rätt, kronan tilläfventyrs kunde ega

till den i nuvarande ransakningsfängelsets tomt i qvarteret Mars ingående

forna s. k. lilla mynthustomten.

Med denna tomt förhåller sig på följande sätt.

Stockholms stads ransakningsfängelse, fullbordadt år 1852, är uppfördt

på tomterna n:ris 3 och 5 i qvarteret Mars, enligt designation af

den 21 juni 1851 sammanlagdt innefattande en areal af 5,413,2 qvadrat
-

Behofvet af

ny lokal för

krigshögskolan.

Ransakningsfängelsets

tomt.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

alnar, af hvilka på tomten n:o 3 belöpa 1,570 qvadratalnar och på

tomten n:o 5 återstoden, eller 3,843,2 qvadratalnar. Vid den tid, då

fråga uppstod om fängelsets uppförande på den ifrågavarande platsen,

tillhörde tomten n:o 3 Stockholms stad, hvaremot tomten n:o 5, den

s. k. lilla mynthustomten, tillhörde kronan och användes dels till boställe

åt vissa tjenstemän vid myntverket, dels till upplagsplatser för detta

verks vedförråd. Sedan vid 1840—41 årens riksdag motion blifvit

väckt derom, att sistnämnda tomt med derå uppförda byggnader måtte

antingen genom köp eller byte kunna tipplåtas till Stockholms stad i

anseende dertill att denna tomt vore den enda tjenliga, hvarå staden

efter underdomstolarnes nyligen tillvägabragta sammanslagning till en

domstol, som vore förlagd till rådhuset, kunde låta uppföra nya högst

behöfliga ransakningshäkten, förklarade Rikets Ständer i underdånig

skrifvelse den 5 juni 1841, att, enär omförmälda plats icke vore för

kronan behöflig vidare än till boställsrum för en del af de vid Myntet

anstälde tjenstemän och för upplag af ved, hade Rikets Ständer för deras

del ansett, att intet hinder borde möta för denna tomts upplåtande till

Stockholms stad mot det vilkor, att staden till dem, som då hade sig

tillagda boställen i lilla mynthuset, betalade nöjaktig hyresersättning,

så länge dessa personer innehade de tjenster, hvilka berättigat dem till

dessa boställsförmåner, jemte det staden borde tillhandahålla kronan en

för upplag af Myntets ved tjenlig plats, inhägnad, planerad och i ändamålsenligt

skick, äfvensom att de för det dåvarande å tomten uppförda

byggnader, såsom staten tillhöriga, nedtoges för statens räkning och

deraf inflytande behållningen tillfölle statsverket.

I samma skrifvelse meddelade Rikets Ständer, att de i anledning

af nådig proposition angående anvisande af ett extra statsanslag för

län sfängelsernas ombyggnad beslutit till Kong!. Maj ds disposition ställa

ett extra statsanslag af 300,000 riksdaler banko, att användas till

fängelsebyggnader i Stockholm och rikets öfriga städer, i den mån

Kongl. Maj:t funne det af behofvet påkalladt, likväl så, att för, fängelsebyggnaden

i Stockholms stad högst användes det för förut omförmälda

fängelsebyggnad beräknade kostnadsbeloppet 170,000 riksdaler banko.

Under de närmast följande åren egde ytterligare utredning af

fängelseby ggnadsfrågan rum, hvarefter öfverståthållareembetet med

underdånig skrifvelse den 24 november 1845 till fastställelse öfverlemnade

upprättadt ritningsförslag, i sammanhang hvarmed embete!, i

fråga om vilkoren för öfverlåtelsen till staden af den kronan tillhöriga

del af den föreslagna byggnadsplatsen, eller den s. k. lilla mynttomten,

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

under åberopande af ett utaf stadens drätselkommission afgifvet yttrande,

hemstälde, att staden måtte få inköpa denna tomt med åbyggnader för

en summa i ett för allt af 25,000 riksdaler banko eller ock, om sådant

ej kunde i nåder bifallas, tomten upplåtas till staden mot de för sådan

händelse af drätselkommissionen alternativt erbjudna vilkor, hvilka

öfverensstämde med dem, som af Rikets Ständer derför blifvit föreskrifna.

Denna underdåniga skrifvelse föredrogs den 23 januari 1846

inför Kongl. Maj:t, dervid, enligt nådigt bref samma dag till öfverståthållareembetet,

Kongl. Maj:t, då enligt de utlåtanden och upplysningar,

som ej mindre öfverståthållareembetet än Stockholms magistrat och

drätselkommission i denna sak afgifvit, det måste antagas, att någon

på det hela mera tjenlig plats för uppförande af det nya högst beköfliga

ransakningshäktet icke kunde erhållas än ofvanberörda fängelsetomt,

funnit godt bifalla, att samma tomt finge åt Stockholms stad för ifrågavarande

ändamål upplåtas, äfvensom Kongl. Maj:t i nåder antagit stadens,

med förbehåll om befrielse från skyldigheten att till innehafvarne

af boställen på lilla mynttomten utgifva hyresersättningar och anskaffa

upplagsplatser för myntets ved samt om dispositionsrätt öfver de gamla

byggnaderna på tomten, senast gjorda och efter all anledning för statsverket

fördelaktiga anbud af 25,000 riksdaler banko i ett för allt, med

rättighet för staden att, så fort ske kunde, taga tomten och lägenheterna

i besittning, dock ej annorlunda, än att nödigt och billigt rådrum

lemnades så väl för dåvarande boställsinnehafvarnes afflyttning, efter

åtnjutande af rätter uppsägningstid, som ock för myntverket att anskaffa

annan tjenlig vedgård; och borde omförmälda ersättningssumma 25,000

riksdaler till Kongl. Maj:ts och rikets statskontor inbetalas vid tomtens

afträdande.

Såsom af förestående redogörelse inhemtas, blef vid upplåtelsen

af den ifrågavarande tomten till Stockholms stad naturen af den gjorda

upplåtelsen icke fullt klart och bestämdt angifven. Å ena sidan säges

i det nådiga brefvet af den 23 januari 1846, genom hvilket upplåtelsen

medgafs, endast att tomten »för ifrågavarande ändamål», d. v. s. för

fängelsebyggnaden, upplätes åt Stockholms stad mot en viss bestämd

»ersättningssumma». Å andra sidan synes upplåtelsen under den närmaste

tiden derefter hafva uppfattats såsom en försäljning. I handlingar, under

år 1846 utgångna så väl från statskontoret som från Stockholms stads

drätselkommission, talas om »köpeskillingen», »köpesumman» och »betalningen»

för tomten; i nämnda kommissions protokoll för den 4 februari

1846 omnämnes Btadens »eganderätt» till egendomen; och i den till

1847—1848 årens Riksdag afgifna berättelse om livad i rikets styrelse

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Tiden för

byggnadsföretagens

fullbordande.

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 34.

sig tilldragit meddelas, att den ifrågavarande tomten blifvit för uppförande

af en ny fängelsebyggnad »till Stockholms stad försåld».

Omnoämnas bör derjemte, att mellan Stockholms stadsfullmäktige

och fångvårdsstyrelsen råder meningsskiljaktighet derutinnan att, enligt

stadsfullmäktiges åsigt, Stockholms stad icke eger skyldighet att i sitt

ransakningsfängelse förvara sådana kronofångar, som hafva att undergå

förvandlingsstraff för böter, medan åter fångvårdsstyrelsen förmenar,

att sådan skyldighet åligger staden, hvilken mening grundats dels på

äldre historiska förhållanden, dels på den omständighet att staten med

ett betydligt belopp bidragit till kostnaden för det nuvarande ransakningsfängelsets

uppförande. Då emellertid upplåtelsen af den s. k. lilla

mynthustomten skett utan vilkor af någon sådan skyldighet, lärer ett

förklarande att kronan afstår från den rätt kronan tilläfventyrs kan ega

till nämnda tomt icke kunna inverka på en framtida lösning af frågan

om skyldighet för Stockholms stad att i sitt ransakningsfängelse inrymma

s. k. bötesfångar.

Jag finner icke något att erinra mot afgifvande af den ifrågasatta

förklaringen.

Beträffande tiden, inom hvilken de af mig förordade byggnadsföretagen

kunna förväntas blifva färdiga, anhåller jag att få meddela, att

arbetena å den nya byggnaden för kammarrätten, domänstyrelsen och

kammararkivet äro afsedda att begynna den 1 oktober 1903 och vara

afslutade så tidigt, att embetsverken kunna inflytta i den nya byggnaden

den 1 oktober 1906. Derefter skulle rifningen af så väl kammarrättens

och domänstyrelsens som ock marinförvaltningens nuvarande

hus börja den 1 januari 1907. Att vid denna tid hafva verkstält de

för inrymmande af marinförvaltningen och arméförvaltningen erforderliga

påbyggnads- och ändringsarbetena å det nuvarande posthuset vid

Rödbodtorget torde icke möta något hinder, enär det nya posthuset vid

Vasagatan antagligen varder färdigt redan under hösten år 1903. Det

nya kanslihuset måste vara uppfördt. och inredt i god tid före den 1

oktober 1910, vid hvilken tid, enligt bytesaftal med Stockholms stad,

den gamla kanslihusbyggnaden skall senast öfverlemnas till staden.

Vidkommande de arbeten å atelierbyggnadsaktiebolagets hus, som påkallas

af husets anordnande till lokal för krigshögskolan, kunna desamma

utföras under något af de närmaste åren, efter det huset varder

af kronan inlöst. Den tid, under hvilken ifrågavarande byggnadsföretag

successivt skulle komma till utförande, har sålunda beräknats

till åtta år.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

47

Kostnaden för de nu ifrågasatta byggnadsföretagen har, enligt

hvad förut blifvit nämndt, beräknats uppgå till följande belopp,

nemligen: r

för uppförande af nytt kanslihus å det område af

Riddarholmen, som för närvarande upptages

af marinförvaltningens samt kammarrättens och

domänstyrelsens hus jemte vissa delar af angränsande

tomterna n:ris 4 och 15 i qvarteret

Riddarholmen äfvensom af Riddarholmshamnen kronor 2,700,000:_

it uppförande å tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen

jemte angränsande mark af nytt hus

för kammarrätten, domänstyrelsen och kammararkivet.

...........................................

„ påbyggnad och ändring af postverkets hus vid

Rödbodtorget för inrymmande af arméförvaltningen

och marinförvaltningen ...........................

n inlösen af atelierbyggnadsaktiebolagets hus i

nordvestra hörnet af Kungsträdgården och

ombyggnad af huset till lokal för krigshögskolan

............

................................................. __

Summa kronor 4,200,856: 9 8.

1,000,000: —

300,000: —

200,856: 9 8

Kostnaden och

saltet för dess

bestridande.

Till betäckande af en del af denna kostnad förefinnes en redan

nu. disponibel tillgång, beträffande hvars tillkomst jag får erinra om

följande. Med bifall till en af Kders Kongl. Maj:t gjord framställning

beslöt 1875 års Riksdag, att de af veterinärinstitutet då disponerade

tomterna i qvarteron Edelman mindre och Krabaten i Stockholm med der

befintliga byggnader finge, när institutet blifvit till den för detsamma

afsedda nya lokal förflyttadt, försäljas. Ehuru veterinärinstitutets förflyttning

till sin nya lokal verkstäldes den 1 oktober 1880, blef likväl

af flere orsaker försäljningen af berörda tomter fördröjd och de å

tomterna befintliga lägenheterna uthyrdes för kronans räkning. Med

erinran att enligt 1875 års Riksdags förenämnda beslut vidare vore

bestämdt, att behallna köpeskillingen för veterinärinstitutets förra tomter

skulle aflemnas till riksgäldskontoret och sålunda användas till afbetalning

å statsskulden, anmälde inför Eders Kongl. Maj:t den 24

februari 1893 chefen för finansdepartementet, att han funne tiden då

vara inne att till försäljning utbjuda sagda tomter, men att omständigheter

förekomme, som enligt hans tanke gjorde det ömkligt, att frågan

om användningen af köpeskillingen för tomterna komme under för
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:fs Nåd. Proposition No 34.

nyad ompröfning. Departementschefen framhöll nemligen angelägenheten

deraf, att erforderliga lokaler blefve beredda sådana statens embetsverk

i hufvudstaden, som saknade egna lokaler eller hvilkas lokaler

vore alltför trånga eller eljest olämpliga; och på sätt redan blifvit

nämndt, betonade departementschefen dervid särskild^ att på grund af

de förefintliga bristerna vid kanslihuset frågan om beredande af ny

lokal för Eders Kongl. Maj:ts kansli inom en nära liggande framtid

måste kräfva sin lösning. Vid sådant förhållande föreslog departementschefen,

att den blifvande köpeskillingen för veterinärtomterna måtte

afsättas till en fond för anordnande af lokaler för statens embetsverk

i hufvudstaden; och beslöt Eders Kongl. Maj:t att i sådant afseende

till Riksdagen aflåta framställning. I skrifvelse den 2 maj 1893

anmälde Riksdagen, att Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts

berörda framställning, medgifvit, att inflytande köpeskillingar för

omförmälda tomter finge inlevereras till statskontoret för att derstädes

förvaltas och förräntas såsom en särskild »fond för anordnande

af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden», att af Eders Kongl.

Maj:t, efter inhemtande i hvarje särskildt fall af Riksdagens medgifvande,

för sagda ändamål disponeras.

Sedan veterinärinstitutets förra tomter samtliga blifvit försålda,

hafva köpeskillingarne ingått till nyssberörda fond, till hvilken jemväl,

enligt Riksdagens vid särskilda tillfällen lemnade medgifvanden, influtit

köpeskillingarne för vissa smärre å stads område eller i grannskapet

af stad belägna kronolägenheter.

På framställning af Eders Kongl. Magt medgaf 1897 års Riksdag,

att af behållningen å fonden finge disponeras ett belopp af 73,000

kronor till restaurering utvändigt af det så kallade gamla kungshuset

i Stockholm. I öfrigt har icke någon anvisning blifvit gjord å ifrågavarande

fond, hvilken vid 1901 års slut egde eu behållning af 1,182,636

kronor 42 öre.

Om till bestridande af kostnaderna för uppförande af ny byggnad

för Eders Kongl. Maj:ts kansli å det af mig förordade området af Riddarholmen

och utförande af omförmälda i samband dermed stående byggnadsföretag,

hvilka kostnader beräknats till ......... kronor 4,200,856: 9 8

finge användas:

dels förenämnda behållning å fonden för anordnande

af lokaler för statens embetsverk i

hufvudstaden ................. kronor 1,182,636: 42__

Transport kronor 1,182,636: 4 2 kronor 4,200,856: 9 8

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

Transport kronor 1,182,636: 4 2 kronor 4,200,856: 9 8

dels ock de medel, som enligt

förslaget till bytesaftal

med Stockholms stad

skulle af staden tillhandahållas,

..................... „ 1,000,000:— „ 2,182,636:4 2

skulle alltså erfordras ytterligare ............................. kronor 2,018,220: 56

eller i afjemnadt tal 2,000,000 kronor.

Det bör erinras, att det nyssberörda beloppet, 1,000,000 kronor,

som skall af Stockholms stad tillhandahållas, icke utfaller förr än vid

den åttaåriga byggnadstidens slut, men hinder torde icke möta för

statskontoret att under de sista åren af byggnadstiden förskjuta ett

motsvarande belopp.

Enligt hvad jag nyss erinrat, är tiden, inom hvilken ifrågavarande

byggnadsföretag kunna förväntas blifva i sin helhet fullbordade, beräknad

till åtta år. Då sistnämnda belopp af 2,000,000 kronor icke

behöfver i sin helhet vara att tillgå vid tiden för byggnadsarbetenas

påbörjande, har, med hänsyn jemväl till beloppets storlek, en fördelning

af detsamma på vissa år, motsvarande de beräknade byggnadsåren,

ansetts lämpligen kunna och böra eg a rum. I öfverensstämmelse

härmed har också Eders Kongl. Maj:t i den till innevarande års Riksdag

aflåtna nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

föreslagit Riksdagen att för ifrågavarande byggnadsföretag bevilja ett

extra anslag till belopp af 2,000,000 kronor, att utgå under åtta år, och

deraf för år 1903 anvisa en åttondedel eller 250,000 kronor.

Slutligen anser jag mig böra erinra, att till betäckande af kostnaderna

för ifrågavarande byggnadsföretag en tillgång kan påräknas

äfven i de räntemedel, som under innevarande år och sedermera under

byggnadstiden kunna komma att tillföras fonden för anordnande af

lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden. Vid beräkningen af det

för byggnadskostnaderna erforderliga beloppet har också hänsyn tagits

till denna tillgång, i det att det anslag, som af Riksdagen äskats, ansetts

kunna afjemnas nedåt med ett belopp af 18,220 kronor 56 öre eller

från 2,018,220 kronor 56 öre till 2,000,000 kronor. Endast i ett afseende

torde dock för närvarande Riksdagens medgifvande till disposition af framdeles

uppkommande tillgångar å fonden böra inhemtas. Enligt förslaget

till bytesaftal med Stockholms stad skall staden till kronan afstå, bland

annat, en del af egendomen n:o 4 i qvarteret Riddarholmen, hvilken

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

Departementschefens

hemställan.

50 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

egendom nu af staden innehafves med evärdelig besittningsrätt, mot

det att kronan öfvertager den staden åliggande skyldigheten att för

egendomen till finska församlingen betala en årlig afgäld af 1,000

kronor. Till bestridande af denna utgift hafva omförmälda räntemedel

ansetts höra jemväl lemna tillgång. Derest de af mig förordade byggnadsföretagen

komma till utförande, lärer åtgärd böra vidtagas i syfte

att med finska församlingen träffa uppgörelse om befrielse för kronan

från afgäldens erläggande mot det att kronan till församlingen erlägger

ett afgäldens kapitalvärde motsvarande belopp. För närvarande och

till dess sådan uppgörelse kommer till stånd torde emellertid, hvad

angår omförmälda med byggnadsföretagen sammanhängande utgift, räntemedlen

endast så till vida behöfva tagas i beräkning, att af dem bör

tills vidare få användas hvad som erfordras för den årliga afgäldens

erläggande.

Under åberopande af hvad jag i ämnet anfört, hemställer jag i

underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå

Riksdagen att, med godkännande af det utaf Stockholms stadsfullmäktige

i deras förenämnda underdåniga yttrande af den 12 december 1901

framstälda förslag till bytesaftal mellan kronan och Stockholms stad,

medgifva,

dels att till betäckande af en del af kostnaden för uppförande af

ny byggnad för Eders Kongl. Maj:ts kansli, för uppförande af nytt hus

för kammarrätten, domänstyrelsen och kammararkivet, för påbyggnad

och ändring af postverkets hus vid Rödbodtorget i och för inrymmande i

detta hus af lokaler för arméförvaltningen och marinförvaltningen samt

för inlösen af atelierbyggnadsaktiebolagets hus i nordvestra hörnet af

Kungsträdgården och husets anordnande till lokal för krigshögskolan

må användas ej mindre behållningen vid 1901 års slut, 1,182,636 kronor

42 öre, å fonden för anordnande af lokaler lör statens embetsverk i

hufvudstaden, än äfven det belopp, 1,000,000 kronor, som, enligt förberörda

bytesaftal, skall af Stockholms stad tillhandahållas,

dels ock att, för gäldande af ofvan omförmälda årliga afgäld af

1,000 kronor till finska församlingen, af de räntemedel, som under år

1902 och derefter kunna komma att tillföras nyssnämnda fond, må tills

vidare användas erforderligt belopp.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemstält, deri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och

skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den

lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hugo Malm.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. Maf;ts Nåd. Proposition N:o 34.

Bilaga.

•K- r>\ ''W

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet!

Enligt oss den 27 Januari detta år meddeladt uppdrag, hafva vi

nedanskrifne dag verkställt besigtning inom Kongl. Kanslihuset och

dervid genomgått dess samtliga embetslokaler, bostäder, källare och

vindar samt få härmed afgifva följande utlåtande, beträffande

l:o) huruvida sjelfva byggnaden befinner sig i det skick, att dess

framtida bestånd kan anses tryggadt, och

2:o) huruvida byggnaden erbjuder erforderlig trygghet mot eldfara

för de vigtiga och delvis oersättliga handlingar, som der förvaras.

Tomten, som tillhör statsverket, upptager hela qvarteret »Vulcanus»

och innehåller enligt designation af den 4 Juli 1849 5,158 1 qv.- alnar, eller 909,4 2 qv.-meter. Å densamma finnes uppförd en större

byggnad och norr derom, mot sjön, en mindre, med den förra sammanhängande

byggnad.

Hufvudbyggnaden, som har en stor kringbygd gård, består af

en hvälfd källarevåning, som sträcker sig under gården och den allra

största delen af byggnaden; bottenvåning och två öfvervåningar samt

vind, som till större delen är inredd till rum och är tillgänglig å två

stentrappor med brandkupor och jerndörrar samt å tvenne mindre

kommunikationstrappor, försedda med jerndörrar och plåtkupor mot

vinden. Dessa senare två trappor hafva på sista tiden tillkommit genom

nödvändigheten att bereda ökadt utrymme för Kongl. Finans- och

Civildepartementena, hvilket ej kunnat ske på annat sätt än genom att

inreda än flera eldrum i vinden.

Å takstolarnes hanbjelkar är delvis en öfre vindsbotten.

I källaren finnes en vaktmästarebostad, en tvättstuga och ett

klosettrum, för öfrigt utrymme för bränsle m. m. Alla lokaler med

eldstäder i våningarne och vinden användas till embetsrum, utom ett

rum och kök i bottenvåningen, som användes till portvaktslägenhet,

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

ett rum och kök i vinden, som är bostad för en vaktmästare, och några

vindsrum, som begagnas till arkiv.

Den mindre byggnaden, norr om föregående, saknar källare samt

innehåller två våningar och en medelst trätrappa tillgänglig, låg vind

utan brandbotten. Denna byggnad inrymmer i bottenvåningen sex

vaktmästarebostäder, hvardera om ett rum och kök, samt i öfre våningen

embetsrum.

l:o) I frågan om husens bestånd antecknas härnedan de brister,

som vi vid besigtningen anmärkt i de olika lokalerna, hvilkas nummer

synas å bifogade planritningar. °)

Hufvudbyggnaden.

Källaren.

N:o 3. I mellanmuren mot den gamla spiraltrappan syntes en

stor spricka;

N:ris 9 och 24. Här finnas sprickor i hvalfven;

I N:o 30. Synes en spricka tvärs öfver tunnhvalfvet.

Detta sänker sig norrut och är, jemte de öfriga fyra, under gården

belägna hvalfven, slaget af sandsten i halfcirkelform. Vid dörren är

norra muren, som det syntes tillfölje af stark belastning, klufven i

längdrigtningen, hvilket äfven observerades vid några af de andra dörrarne

mot korridoren i samma mur.

I N:o 31 är hvalfvet af brustet tvärs öfver;

I N:o 32 d:o d:o på två ställen;

I N:o 34 observerades äfven sättningar.

Bottenvåningen.

I N:o 511 befans i golfvet en stark sänkning mot norr;

I N:o 71 d:o d:o stark lutning mot vester;

I N:ris 73 och 74 lutar äfven golfvet starkt mot vester, hvarjemte

hjertmuren är afsprucken öster om den stora stärkringen;

Muren mellan N:ris 79 och 80 har sprickor, likaså muren mellan

N:o 80 och yttre förstugan.

Våningen 1 trappa upp.

Rummet N:o 85 har blifvit deladt i två, o och 5, och ett plåtrör

draget från det östligaste till rökröret i vestra muren;

*) Dessa planritningar förvaras i Kongl. Finansdepartementet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

Korridoren N:o 86 uppvärmes med en jernkamin, likaledes med

draget plåtrör;

Genom N:o 92 går ett plåtrör draget från kakelugnen i N:o 91;

I förstugan N:o 93 lutar golfvet mot N:o 94;

I N:o 95 lutar golfvet starkt norrut;

Från kakelugnen i N:o 100 är plåtrör draget till skorstensstocken

i N:o 101.

Våningen 2 trappor upp.

I N:o 123 är stark lutning mot vester;

I N:ris 127 och 129 luta golfven starkt mot nordvest och söder;

I N:o 132 lutar golfvet norrut;

I N:o 134 d:o vester och söderut;

Muren mellan N:o 130 och 134 lutar icke obetydligt vesterut;

I N:o 135 och 136 märkes lutning norrut;

I N:o 138 lutar golfvet mot öster;

I N:o 139 finnes stark lutning mot vester;

I N:o 141 lutar golfvet vesterut;

I N:o

142

d:o

d:o

österut;

I N:o

145

d:o

d:o

norrut;

I N:o

146

d:o

d:o

d:o ;

I N:o

148

d:o

d:o

österut;

I N:o

149

d:o

d:o

söderut.

I vinden.

Observerades stark sänkning i bjelklaget vid N:o 151 a och 5,

beroende deraf att bjelkarne, som vid undersökning befunnits friska,

ligga fritt från yttermur till yttermur samt, utom trossfyllning och

brandbotten, äfven hafva att uppbära der förvarade handlingar.

Det yttre.

Norra faqaden, mot sjön.

Vid 2:dra fönsterraden från öster finnas sprickor i bröstvärnsmurarne

upp igenom huset och i taklisten.

Norra fasaden mot bakgården.

Starka sprickor finnas i bröstvärnen upp igenom huset vid 2:dra,

3:dje och 4:de fönsterraden från nordost.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 34.

Vestra fagaden, mot Myntgränden.

Här synes stark brytning i bröstvärnen vid 2:dra och 3:dje fönsterraden

från norr samt ändå starkare vid lista d:o från söder, der brytningen

sträcker sig ner i stenfoten.

Södra fagaden, mot Myntgatan.

Här synes stark brytning i bröstvärnen upp igenom huset vid

2:dra, 3:dje, 4:de, 5:te, 6:te, 7:de och 8:de fönstren från vester samt

vid lista fönstret från öster. Stenfoten, som äfven varit sönderbruten,

har blifvit reparerad.

Fagaden mot öster, under kolonnaden, har stora sprickor i norra

och södra fönsterraderna.

I förstugan, eller genomgången Nio 38, finnas åtskilliga starka

brytningar i norra muren, hvilka äfven synas i förstugan Nio 81,

1 trappa upp.

Stora gården.

Å alla fyra mot gården vettande yttermurarne finnas starka

sprickor, synnerligast å norra husets södra mur.

Den mindre byggnaden.

I det inre, som nyligen blifvit repareradt, observerades ej andra

brister, än att golfvet i Nio 65 lutar mot norr och att fönsterbröstvärnen

mot gården visa sänkning åt samma håll.

Å husets yttersida mot Myntgränden synes stark brytning jemte

sprickor i bröstvärnen vid 2:dra, 3:dje, 4:de och 5:te fönstren från söder.

De omnämnda bristerna härröra till största delen från sättningar

i grunden, hvilka äfven föranleda otätheter i murar och fönster, men

bero äfven deraf, hvad stora huset beträffar, att detta, som förr varit

användt för andra ändamål, senare blifvit ändradt, hvarvid en del

cloissonväggar och eldstäder med dragna plåtrör lillkommit.

Ehuru af ofvanstående framgår, att husen lida af sättningar, hvilka

antagligen komma att fortgå och ökas, derest ej grundförstärkning

eger rum, anse vi likväl, att byggnaderna, så framt omfattande reparations-

och underhållsarbeten, synnerligen beträffande grund och källare,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 34.

vidtagas, böra kunna sättas i ett för den närmaste framtiden betryggande

skick, då frågan blott gäller hållfastheten.

2:o) I frågan »huruvida byggnaderna erbjuda tillräcklig trygghet

mot eldfara» har besigtningen gifvit vid handen, att större brister i

detta afseende förefinnas.

Faran kommer hufvudsakligen från stora husets vind, med dess

många eldstäder och gamla, dragna skorstensstockar samt den mängd

trävirke, som der finnes i takkonstruktionen, vindskontor, hyllor och

annan inredning. De i vinden förvarade handlingarne och trycksakerna

äro i första hand utsatta för förstöring samt öka ganska väsentligt de

brännbara ämnena derstädes och, vid en eldsolycka, faran för elds

spridande till våningen under, som på fyra ställen är genom trappor

förenad med vinden.

Derjemte inverkar den fortgående sättningen menligt på de i

våningarne dragna rökrören, hvilka tillfölje af de många ändringar,

som stora huset undergått, der äro ganska invecklade.

Det trånga utrymmet i en del af embetsrummen, särdeles i byggnadens

södra del, gör äfven att möbler, skåp och hyllor måst placeras

så nära intill kakelugnarne att eldfara deraf kan uppstå.

På grund af det sagda anse vi icke att Kong!. Kanslihuset erbjuder

den för ett departementshus, med dess dyrbara handlingar, erforderliga

och önskvärda tryggheten mot eldfara.

Såsom ofvan är nämndt torde bristerna från hållfasthetssynpunkt,

om ock med stor kostnad, kunna betydligt minskas, men bristerna ur

eldfarlighetssynpunkt kunna enligt vår åsigt ej afhjelpas, ej ens minskas,

då, i brist af annat utrymme, stora husets vind ej lärer kunna befrias

från dess nuvarande inredning. Stockholm den 9 Februari 1893.

F. G. A. Dahl. Br. Hollstén. Ludvig Hedin. A. G. Sällström.

\

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1902.

opaginerad Kontrollera mot PDF

''(K V tv a- vc

1 ^ -U W 0 l

w. ,> U

(|Av -U'' ''C'' 44/

2?50a„.

685**5

V

4-65 >kw. a/m/.

JulIui i ,i i i i i''

;^75b>s''>» ^ 14/

ti, ^ae
-

1 /t'' fy ÅA1 A)

'', 1 > 5

.. • >. s

r ■''.''oml.ulil

^n7X^^ffi7Tr4v^yW-4ui^iiL-k ■

I ‘18 Ok

M.4M/

1 {c\tK t<MU

I |t«W()

3 070 A

TOmwa/

®3W ''i V (V tC\ <t vv

\

\

SO

Sloc\*Avo\ 4Um^/m.owmw^^'' 190!

£

t^cU/lot ellet t ^ a^u. - */tlvr k- ^v^ ii/vt x&

&.l4/d& O^VA/3

— AAd/vt-väa/Icev ^-ön.e^X/owaj<M4, av^ ^n,öiMA ^ox- .e^etA-cl-O/Wt-'' ^ti/tivän/l^ ‘DTT-fc/^ O/^Xv /k*.<©/w,/8t/w,

» ''olc/t /»J( ''£o44t£ Å- AE/C^O rv^eAAÅ^ |/0 ^ .

” " * ^/Öcdl<£4V5 4*V*A/k- ''Ce^e-olcL QJCt -toA/U^ .

Jfötolit. Gen. Stab. T/it. Ansl.Stockh.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ff iou v atf

ocÄ'' <§44d/&ekvv€''1

1:1000.

cSfLxixx

Loaao to

fvuo,

iimiwiiiiiiiiiiiii

Fatolit.Gtm.Jytab. I,it _Ans#.StockLi

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1902:93 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj.is proposition angående uppförande af ny byggnad för Kongl. Maj:ts kansli m. m. s. 8 i texten
  2. SU 1902:71 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående uppförande af ny byggnad för Kongl. Majits kansli in. m. s. 1 i texten