Sök i Ratio Lex

Angående folkskolelärares rätt till ålder stillägg

1902-02-07 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1902:41, Angående folkskolelärares rätt till ålder stillägg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 41.

1

N:o 41.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående folkskolelärares

rätt till ålder stillägg; gifven Stockholms slott den

7 februari 1902.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Ivongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva, att hvad som är Stadgadt om viss tids tjenstgöring såsom vilkor

för erhållande af de ålderstillägg å lönen, hvilka tillkomma ordinarie lärare

eller lärarinna vid folkskola, skall anses vara fullgjordt, derest läraren

eller lärarinnan under den tjenstetid af fem år, som erfordras för vinnande

af hvarje särskildt ålderst i Hägg, meddelat undervisning under mera

än fyra femtedelar af den å nämnda tjenstetid belöpande faststälda undervisningstiden

af åtta månader om året eller den kortare tid, under hvilken

undervisningen i den skola, hvarest läraren eller lärarinnan är anstäld,

på grund af Kongl. Maj:ts särskilda medgifvande årligen meddelas; skolande

dock härvid icke föras löntagare till last tjenstledighet, som åtnjutits

för att, på grund af särskildt förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag

eller offentlig befattning utom skoldistriktet, och ej heller den tid,

Bih. till Rilcsd. Prot. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 38 Haft. (N:o 41.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Rongl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 41.

hvarunder till följd af rådande smittosam sjukdom undervisningen i skolan

varit inståld.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Nils Claeson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 41.

d

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj :t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

februari 1902.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: herr von Krusenstjerna,

Claéson,

Odelberg,

Husberg,

Pal and er,

Westring.

l:o.

Departementschefen, statsrådet Claeson, yttrade: Ang_ foik
»Först

på senare tid hafva de vid folkskolorna anstälda lärarne och •kouiarare,

lärarinnorna genom allmän författning berättigats att komma i åtnjutande™ tillägg6™

af ålderstillägg. Enligt nådiga kungörelsen den 29 december 1860 om

lörändrad lydelse af 4 § 1 och 2 mom. i nådiga stadgan angående folkundervisningen

i riket den 18 juni 1842 hade den bestämmelse i 1 mom.,

i enlighet med hvilken folkskolelärares årliga lön skulle utgå, följande

lydelse:

»Vederbörligen, enligt denna författnings föreskrift, vid seminarium

godkänd och sedermera vid folkskola anstäld lärare åtnjute i årlig lön

minst sexton tunnor spanmål, hvaraf åtta tunnor erläggas in natura, half
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o. dl.

ten i råg och hälften i det eller de andra sädesslag, i hvilka kronotionden

inom orten utgår, men de öfriga åtta tunnorna alltid betalas med

penningar efter länets markegång, dock ej till lägre belopp, än sex r:dr

32 sk. banco för tunnan»;

hvarjemte stadgades dels i samma mom. angående skollärares rätt till

löneförhöjning, derest hans tjenstgöring fortginge utöfver åtta månader af

året, dels ock i 2 mom. om skyldighet för församlingen att förse skolläraren

med tjenlig bostad och nödigt bränsle samt åt honom anskaffa sommarbete

och vinterfoder för en ko eller lemna ersättning derför.

Genom nådiga kungörelsen den 11 december 1863 inträdde en förändring

i fråga om lärarelönen på sådant sätt, att lönen för en examinerad

lärare, vare sig vid fast eller ambulatorisk folkskola, utom husrum, vedbrand

och kofoder, bestämdes skola vara minst 400 riksdaler och att,

derest för lärare, som redan i lön åtnjöte 400 riksdaler eller mera,

församlingen förbunde sig att höja lönen utöfver då utgående belopp, ett

statsbidrag till lika belopp med församlingens sålunda beviljade ytterligare

tillskott under den med påföljande år ingående statsregleringsperiod

kunde erhållas, dock att statsbidraget för detta ändamål icke kornme att

öfverstiga 50 riksdaler årligen för hvarje lärare.

Detta stadgande förnyades den 29 juni 1866 och den 24 maj 1867,

hvarje gång för en statsregleringsperiod, med tillägg att lönen skulle utgå

för åtta månaders undervisning, samt den 29 maj 1868 tills vidare.

På grund af hvad sålunda blifvit stadgadt kunde den årliga lönen för

åtta läsmånader blifva olika för olika lärare, men den högre lönen var

icke beroende af någon längre tjenstgöringstid och utgick således icke till

någon del såsom ålderstillägg.

Först från och med år 1872 infördes ett ålderstillägg för folkskolelärare,

i det att genom nådig kungörelse den 22 juni 1871, såsom tillägg

till hvad ej mindre i 4 § 1 mom. af stadgan angående folkundervisningen

i riket den 18 juni 1842, såsom detta moment lydde i kungörelsen

den 29 december 1860, än ock i kungörelsen den 11 december 1863 blifvit

bestämdt i fråga om beloppet af folkskolelärarnes aflöning, stadgades,

att för hvarje examinerad och i viss föreskrifven ordning vid folkskola

tillsatt ordinarie lärare eller lärarinna, som i denna egenskap oförvitligen

tjenstgjort i tio år, räknadt från början af året näst efter det, då han

eller hon sådan tjenst tillträda den årliga lönen skulle, derest densamma

icke uppginge till femhundra riksdaler utom husrum, vedbrand och kofoder,

höjas till detta belopp.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 41.

Från och med år 1874 erhöllo folkskolans lärare och lärarinnor en

förbättring uti de enligt lag utgående löneförmånerna, och på samma gång

förkortades tiden för ålderstilläggets ernående till fem år. Bestämmelse

härom meddelades genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 2

september 1873, enligt hvilken kungörelse 4 § 1 mom. af stadgan angående

folkundervisningen i riket den 18 juni 1842 erhöll följande förändrade

lydelse:

»Lärare, hvilken efter undergången godkänd afgångsexamen från seminarium

blifvit i föreskrifven ordning vid folkskola anstäld, åtnjuta i årlig

lön dels åtta tunnor (50 kubikfot 4 kannor) spanmål in natura, hälften i

råg och hälften i det eller de andra sädesslag, i hvilka kronotionden inom

orten utgår, dels ock penningar till så stort belopp, att hela lönen, inberäknadt

spanmålens värde efter länets markegång för året (Litt. A.), uppgår

till minst femhundra riksdaler.

»Har vid folkskola sålunda anstäld ordinarie lärare i denna egenskap

oförvitligen tjenstgjort i fem år, räknadt från början af året näst efter

det, då han tillträdt lön till förenämnda belopp eller deröfver, skall den

årliga lönen, derest den icke redan uppgår till sexhundra riksdaler, höjas

till detta belopp»;

hvarjemte stadgades om folkskolelärares rätt till ersättning för tjenstgöring

utöfver åtta månader af året.

Genom nådiga kungörelsen den 29 maj 1874 gjordes i de nyss anförda

bestämmelserna den ändring, att uti andra stycket orden »räknadt

från början af året näst efter det, då han tillträdt lön till förenämnda

belopp eller deröfver,» uteslötos, hvarigenom detta stycke fick följande

lydelse:

»Har vid folkskola sålunda anstäld ordinarie lärare i denna egenskap

oförvitligen tjenstgjort i fem år, skall den årliga lönen, derest den icke

redan uppgår till sexhundra riksdaler, höjas till detta belopp»;

hvarefter i Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse angående aflöning

åt lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor den 20 januari 1882

bestämmelserna om aflöning åt ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor

upptogos på följande sätt: #

»Ordinarie lärare eller lärarinna, som efter undergången godkänd afgångsexamen

från seminarium blifvit vid folkskola anstäld i föreskrifven

ordning, skall åtnjuta i årlig lön dels 50 kubikfot 4 kannor (13 hektoliter

18,968 liter) spanmål in natura, hälften i råg och hälften i det eller de

andra sädesslag, i hvilka kronotionden inom orten utgår, dels ock penningar

till så stort belopp, att hela lönen, inberäknadt spanmålens värde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

efter länets markegång för året (kitt. A), uppgår till minst femhundra

kronor.

»Har vid folkskola sålunda anstäld ordinarie lärare eller lärarinna i

denna egenskap oförvitligen tjenstgjort i fem år, skall den årliga lönen,

derest den icke redan uppgår till sexhundra kronor, höjas till detta

belopp.»

Tillika stadgades om skyldighet för skoldistriktet att förse sådan lärare

eller lärarinna med bostad och bränsle äfvensom kofoder samt åt läraren

eller lärarinnan upplåta ett jordland.

Enligt denna författning utgjordes sålunda kontanta årliga lönen i

lägsta lönegraden af 500 kronor, hvilken lön efter fem års oförvitlig tjenstgöring

skulle höjas till 600 kronor. En särskild anledning för skoTdistrikten.

att ytterligare höja lönen med ett belopp af 100 kronor gafs genom

nadiga kungörelserna angående lönetillskott. åt lärare och lärarinnor vid

folkskolor den 29 juni 1885 och den 80 maj 1884. T enlighet med dessa

kungörelser kunde nämligen skoldistrikten från och med år 1884, under

förutsättning att ordinarie folkskolelärare eller lärarinna, som under minst

fem år i denna egenskap oförvitligen tjenstgjort, erhölle kontant aflöning

åt 700 kronor, utbekomma statsbidrag med två tredjedelar af hela denna

lönesumma.

Genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 5 juni 1885 gjordes

den ändring uti de genom kungörelsen den 20 januari 1882 meddelade,

nyss anförda stadgandena, att i första stycket ordet »femhundra» utbyttes

mot »sexhundra» och att andra stycket uteslöts. Härigenom höjdes alltså

från början af år 1886 minimilönen till 600 kronor, hvarjemte hela ålderstillägget,

medelst hvilket lönen kunde ökas till 700 kronor, blef beroende på församlingarnas

frivilliga beslut. Enligt särskild kungörelse samma dag, den 5

juni 1885,. berättigades nämligen skoldistrikten att, derest ordinarie lärare

eller lärarinna vid folkskola i denna egenskap oförvitligt tjenstgjort under

minst fem år, och lönen till honom eller henne utginge med minst 700

kronor jemte de i lag bestämda naturaförmåner eller ersättning derför,

erhålla statsbidrag med 466 kronor 67 öre.

från början af år 1892 blef ålderstillägg ånyo lagbestämdt genom

nadiga kungörelsen den 5 oktober 1891, som åt ifrågavarande moment gaf

följande lydelse:

o »Ordinarie lärare eller lärarinna, som efter undergången godkänd

afgångsexamen^ från seminarium blifvit vid folkskola anstäld i föreskrifven

ordning, skall åtnjuta i årlig lön minst sexhundra kronor. Har ordinarie

lärare eller lärarinna vid folkskola i denna egenskap oförvitligt tjenstgjort

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

under fein år, skall han eller hon för åtta månaders undervisning af i

skolåldern varande barn i lön erhålla minst sjuhundra kronor.»

Ett andra ålderstillägg tillkom från och med år 1899 på grund af

nådiga kungörelsen den 27 maj 1898, hvarigenom nyss anförda moment

erhöll följande innehåll:

»Ordinarie lärare eller lärarinna, som, efter undergången godkänd

afgangsexamen från folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium

blifvit i föreskrifven ordning anstäld vid folkskola, skall i årlig lön för

undervisning under åtta månader eller 34Va veckor eller under den kortare

tid, som Kongl. Maj:t på grund af särskilda förhållanden kan medgifva,

åtnjuta minst sexhundra kronor samt två ålderstillägg å etthundra

kronor hvartdera, det ena efter fem och det andra efter tio års oförvitlig

tjenstgöring, räknadt från och med början af kalenderåret närmast efter

det, hvarunder läraren eller lärarinnan såsom ordinarie tillträdt folkskolelärarebefattning»

;

hvartill fogades ett öfvergångsstadgande så lydande:

»Den, som, då dessa bestämmelser träda i tillämpning, är såsom ordinarie

lärare eller lärarinna vid folkskola anstäld, skall, på sätt hittills varit

stadgadt, derest han eller hon i denna egenskap oförvitligt tjenstgjort

under fem år, för åtta månaders undervisning i lön erhålla minst sjuhundra

kronor. Sådan lärare eller lärarinna skall från och med kalenderåret

närmast efter det, då han eller hon uppnår tio ordinarie tjenstår,

dock icke före den 1 januari 1899, för nyss angifna undervisning bekomma

ett ålderstillägg af etthundra kronor.»

Två år derefter eller från och med år 1901 erhölls ytterligare ett

ålderstillägg, hvarjemte kofodret ersattes med etthundra kronor, som inräknades

i den årliga kontanta lönen. Härom innehöll Eders Kongl.

Maj:ts nådiga kungörelse den 1 juni 1 900 bestämmelser af följande lydelse:

»Ordinarie lärare, som, efter undergången godkänd afgångsexamen

från folkskolelärareseminarium, blifvit i föreskrifven ordning anstäld vid

folkskola, skall i årlig lön för undervisning under åtta månader eller 34''/''2

veckor eller under den kortare tid, som Kongl. Maj:t på grund af särskilda

förhållanden kan medgifva, åtnjuta minst sjuhundra kronor samt tre ålderstillägg

å etthundra kronor hvartdera, det första efter fem, det andra efter

tio och det tredje efter femton års oförvitlig tjenstgöring, att utgå från

och med början af kalenderåret närmast efter det, hvarunder det femte,

tionde eller femtonde ordinarie tjenståret gått till ända»,

med tillägg af följande öfvergångsstadgande:

»Den, som före den 1 januari 1899 blifvit såsom ordinarie lärare vid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

folkskola anstalt!, skall, derest han i denna egenskap oförvitligt tjenstgjort

under fem år, för åtta månaders undervisning i lön erhålla minst åttahundra

kronoi. Sådan lärare skall från och med kalenderåret närmast efter det,

då han uppnår tio ordinarie tjenstår, för nyss angifna undervisning bekomma

ett ålderstillägg af etthundra kronor samt från och med kalenderåret

närmast efter det, då han uppnår femton ordinarie tjenstår, för samma

undervisning bekomma ett ytterligare ålderstillägg af etthundra kronor»;

hvarjemte stadgades dels om skyldighet för skoldistriktet att förse

läraren med tjenlig bostad och nödigt bränsle eller ersättning derför dels

ock att hvad i kungörelsen funnes föreskrifvet med afseende på lärare

äfven skulle ega tillämpning på lärarinnor.

Såsom framgår af denna öfversigt af de tid efter annan träffade bestämmelserna,

i enlighet med hvilka vid folkskolan anstälda lärare —

under hvilken benämning jag här liksom i det följande inbegriper äfven

lärarinnor — åtnjuta sin kontanta årliga lön, hafva de beviljade ålderstilläggen

bestämts att utgå efter vissa års tjenstgöring, utan att något

tillägg blifvit gjordt angående huru förfaras skall, när lärare af en eller

annan orsak kortare eller längre tid under de för erhållande af ålderstillägg

bestämda åren varit hindrad att sjelf tjenstgöra. För småskolelärare och

biträdande lärare har deremot förfarits annorlunda. Desse lärare erhöllo

första gången rätt till ålderstillägg genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga

kungörelse den 28 maj 1897, hvarigenom till § 1 i kungörelsen den

20 januari 1882, sådan denna § lydde i kungörelsen den 5 oktober 1891,

lades ett nytt moment, hvars första stycke lydde:

»Lärare eller lärarinna, som, efter att hafva i stadgad ordning vid

vederbörligt seminarium eller, enligt § 6 i kongl. kungörelsen angående

lönetillskott af allmänna medel för lärare och lärarinnor vid folkskolor

och småskolor den 5 juni 1885, inför folkskoleinspektör undergått pröfning

för anställning vid småskola, vid mindre folkskola eller vid folkskola

i egenskap af biträdande lärare eller lärarinna, blifvit behörigen

antagen till lärare eller lärarinna vid någon af förenämnda skolor, skall i

lön för åtta månaders undervisning åtnjuta minst trehundra kronor. Har

läraren eller lärarinnan efter sålunda undergången pröfning oförvitligt,

tjenstgjort vid någon eller några af här omfönnälda skolor under sammanlagdt

tio tjenstår, infallande före eller efter dessa bestämmelsers trädande

i tillämpning, skall han eller hon för åtta månaders undervisning

i lön erhålla minst trehundrafemtio kronor, räknadt från och med början

af kalenderåret närmast efter det, hvarunder det tionde tjenståret utgått.»

I andra och tredje styckena af samma moment bestämdes vidare:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 41.

9

»Tjenstår räknas såsom fullt, derest läraren eller lärarinnan derunder

tjenstgjort åtta månader eller 341/;. veckor. Med de år, under Indika

läraren eller lärarinnan möjligen undervisat kortare tid, verkställes en

sammanläggning och reduktion, med beräkning af åtta månader på hvarje

år; dock må för lärare eller lärarinna, till hvars aflönande tillskott af

allmänna medel på grund af Kongl. Majrts särskilda medgifvande åtnjutits

såsom för full tjenstgöring, oaktadt den årliga undervisningstiden

understiger åtta månader, tjenstårets längd beräknas i enlighet med den

för nämnda lönetillskotts åtnjutande faststälda årliga undervisningstiden.

»I lärares eller lärarinnas tjenstetid inräknas äfven den del af läsåret,

hvarunder jemlikt § 43 mom. 1 i gällande folkskolestadga undervisningen

i skolan varit instäld.»

Härjemte stadgades i det nya momentet om rätt för ifrågavarande lärare

till bostad och vedbrand.

Bristen på bestämmelser i förberörda hänseende i fråga om folkskolans

ordinarie lärare synes, med den ordalydelse författningen om desse

lärares aflöning har, leda derhän, att en folkskolelärare icke får räkna sig

till godo för uppflyttning i högre lönegrad alla sina ordinarie tjenstår,

såvida han icke sjelf tjenstgjort hvarje år under fulla åtta läsmånader.

Har läraren vant urståndsatt att sjelf tjenstgöra allenast en vecka eller

ännu kortare tid af de lagstadgade åtta läsmånaderna, får han vänta ett

helt år längre än annars, innan honom kan tillerkännas vederbörligt ålderstillägg,

och detta äfven om han på egen bekostnad hållit fullt kompetent

vikarie och undervisningen således fortgått på behörigt sätt i fulla åtta

läsmånader. Under den tid, då endast ett ålderstillägg kunde ernås efter

fem års oförvitlig tjenstgöring, gjorde sig behofvet af bestämmelser, huru

förfaras skulle i händelse af åtnjuten tjenstledighet, mindre gällande, enär

ju uppflyttningen till högre lönegrad i regel gälde lärare under deras första

tjenstetid, då de i allmänhet icke så mycket vore utsatta för att af sjukdom

hindras från att sjelfva tjenstgöra, och, om sjukdomen var af kortare varaktighet,

de lätt nog kunde ersätta den förlorade lästiden genom undervisning

under lika lång tid af den för ferier beräknade delen af året.

Men sedan från och med år 1899 ett andra ålderstillägg kan vinnas efter

tio års och från och med år 1901 ett tredje ålderstillägg kan ernås efter

femton års oförvitlig tjenstgöring, kan det uppenbarligen oftare hända, att

läraren under den långa tjenstetiden någon gång varit af sjukdom hindrad

att sjelf tjenstgöra så lång tid, att han icke genom lästerminens förlängning

kunnat ersätta den förlorade tiden. I afseende härå torde jag få

erinra om det nyligen inträffade fall, att en lärare, som haft ordinarie

liih. Ull Riksd. Prof. 11102. 1 Sami. I Afd. 08 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

anställning i femton år, af vederbörande församling förvägrades erhålla

begärdt tredje ålderstillägg på den grund, att läraren varit af sjukdom

hindrad att sjelf tjenstgöra under en sammanlagd tid af sex månader;

och då läraren drog frågan om församlingens skyldighet härutinnan under

myndigheternas pröfning, funno såväl Eders Kong! Maj:ts befallningshafvande

och kammarkollegium som Eders Kongl. Maj:t församlingen ej kunna

förpligtas till utgifvande af det begärda ålderstillägget.

Hvad sålunda nu gäller beträffande folkskolans ordinäre lärare synes

mig vara emot dem ytterst obilligt, i synnerhet om man härmed jemför

hvad som i förevarande afseende är stadgadt angående åtskilliga af statens

embets- eller tjensteman. Jag anser det derför vara synnerligen angeläget,

att ett tillägg göres till nådiga kungörelsen angående aflöning åt lärare

vid folkskolor och småskolor den 1 juni 1900, hvarigenom densamma varder

mera öfverensstämmande med rättvisa och billighet.

De förut omnämnda bestämmelserna, enligt Indika tjenstår beräknas

för småskolelärare och biträdande lärare, härleda sig deraf, att dessa lärare

icke hafva på allmän författning grundad ordinarie anställning på samma

sätt som vid folkskolan anstälda ordinarie lärare. Beräkningen af deras

tjenstår är emellertid i full öfverensstämmelse med den beräkning af tjenstår,

som i § 10 af Eders Kongl. Maj:ts nådiga reglemente den 22 juni

1892 för småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt är föreskrifven

med afseende på rätt till understöd från nämnda anstalt.

Det skulle då ligga närmast till hands att från motsvarande stadgande

angående beräkning af tjenstetid, hvarå rätt till pension grundas för folkskolelärare,

hemta bestämmelser för beräkning af tjenstetid för erhållande

af ålderstillägg. Den § i nådiga förordningen och reglementet angående

folkskolelärarnes pensionsinrättning den 30 november 1866, som jag åsyftar,

eller § 18, stadgar, att från tjenstetid, hvarå rätt till pension grundas,

afdrag ej må ske för den tid, under hvilken tjenstledighet åtnjutits, så

vida icke denna ledighet oafbrutet fortfarit under minst ett läsår. Denna

bestämmelse kan emellertid väl vara rimlig, när fråga är om beräkning

af tjenstetid för rätt till pension, emedan det ju är fördelaktigt för skolan,

att en åldrig och af arbete utsliten lärare på så lätta vilkor som möjligt

må kunna få öfvergå från skolans arbete till pensionstidens hvila och

derigenom lemna plats för en yngre lärare, hvilken med friska krafter

kan upptaga det arbete, som den ålderstigne icke ens med bästa vilja kan

fullgöra på ett tillfredsställande sätt, För förvärfvande af rätt till ålderstillägg

lämpar sig deremot icke förenämnda bestämmelse i § 18 af pensionsreglementet.

Sådant vilkor för vinnande af rätt till ålderstillägg skulle

blifva alltför lindrigt och skulle sakna hvarje motstycke från andra om
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

råden. En lärare skulle för vinnande af ifrågavarande rätt kunna få

räkna samtliga fem, tio eller femton åren, om han hvarje år tjenstgjort

t. ex. blott en månad eller en vecka. Att få räkna fem tjenstår genom

att hvarje år tjenstgöra blott en vecka eller sammaidagdt fem veckor och

derpå fa grunda rätt till ålderstillägg kan icke vara rimligt.

Ett annat sätt att beräkna tjenstår för rätt till ålderstillägg förekommer

i åtskilliga utfärdade författningar, af hvilka jag nu torde få erinra om

följande.

Uti nådiga kungörelsen den 12 juli 1878 stadgas för de i justitie-,

landtförsvars-, sjöförsvars-, civil-, finans- och ecklesiastikdepartementens afdelningar

af Eders Kongl. Maj:ts kansli, äfvensom de i justitiekanslersexpeditionen

anstälda tjensteman, att, der förhöjning af lönen efter viss tids

fortsatt innehafvande af samma tjenst enligt stat är medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor

att innehafvaren mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen

eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke

må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester; och för andra

förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem år under samma

vilkor, på det sätt likväl, att den högre aflöningen ej i någotdera fallet

får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, då den

stadgade tjenståldern blifvit uppnådd. Hufvudsakligen enahanda stadganden

äro meddelade genom nådiga kungörelsen angående vilkoren för åtnjutande

af de från 1883 års början faststälda löneförmåner för domänstyrelsen

den 10 november 1882, nådiga kungörelsen angående ändrade vilkor

för åtnjutande af de i staten för landtbruksinstitutet vid Ultuna upptagna

ålderstillägg den 26 maj 1899 samt förnyade nådiga aflöningsreglementet

för tjenstemän och betjente vid statens jernvägar den 3 maj 1901. Och

uti statsverkspropositionen till 1902 års riksdag har Eders Kong], Maj:t

på min föredragning i fråga om löneregleringar vid landsarkiven och vid

de ecklesiastika konsistorierna föreslagit stadganden om ålderstilläggs åtnjutande

af innehall beträffande landsarkiven: att, der förhöjning af lönen

efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjenst anses böra medgifvas,

tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år,

under vilkor att innehafvaren mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt

sin egen eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dock att

härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, och

lör andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem år, på

enahanda vilkor, under iakttagande, hvad hvar och en af dessa förhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderaret näst efter det, hvarunder den stadgade tjenståldern blifvit

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj ds Nåd, Proposition N:o 41.

uppnådd; och angående de ecklesiastika konsistorierna: att, der förhöjning

af lönen efter viss tids innehafvande af konsistorienotarietjenst anses böra

medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda, med mindre innehafvare!!

under mera än fyra femtedelar af denna tid sjelf bestridt sin egen eller

på grund af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke må

föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, med iakttagan debatt

den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret

näst efter det, hvarunder den stadgade tjenståldern blifvit uppnådd.

Dessa nu anförda bestämmelser i fråga om rätt till ålderstillägg anser

jag böra blifva i hufvudsak gällande äfven beträffande de ordinarie folkskolelärare,

detta så mycket hellre, som dylika grundsatser redan länge,

ehuru utan uttryckligt lagbud, tillämpats för lärare vid de allmänna läroverken

och folkskolelärareseminarierna. De säregna förhållanden vid folkskolorna,

hvilka härleda sig deraf att folkskolelärarnes löner bestridas af

skoldistriktet och staten gemensamt enligt särskilda stadgade grunder, påkalla

dock några närmare bestämmelser.

För lärarne vid de allmänna läroverken och folkskolelärareseminarierna

är en för alla lika lång lästid under året bestämd och för samtliga utgår

aflöningen odelad af statsmedel, hvarjemte desse lärare till vikarier vid inträffande

sjukdomsfall afstå viss del af sin lön, beräknad efter ledighetstiden,

oberoende af huruvida denna är kortare eller längre. \ id folkskolorna är

deremot visserligen en viss årlig lästid bestämd såsom vilkor för att statsbidrag

till lärarens aflöning skall kunna påräknas, nämligen åtta läsmanader,

såvida icke Eders Kongl. Maj:t på grund af särskilda förhallanden

medgifvit en kortare lästid; men utöfver de sålunda bestämda åtta månaderna

kan lästiden förlängas enligt församlingarnas eget bestämmande. I

sådant fall skall lönen för hvarje öfverskjutande månad ökas med en åttondedel

af det belopp, hvartill lärarens årliga minimilön beräknas^, deri

husrum och bränsle icke inberäknade. Då nu statsbidrag icke utgår till

den lön läraren åtnjuter för lästid utöfver åtta månader och ej heller

läraren vid sjukdomsfall under denna tid erhåller statsbidrag till vikariens

aflönande utan måste afstå hela sin å samma tid belöpande lön till vikarien

och då församlingen eger rätt att i vederbörlig ordning helt och

hållet inställa denna undervisning utan att statsbidrag för året derigenom

förverkas, synes det mig naturligt, att ledighet, af hvad slag det vara må,

som åtnjutes under den lästid, hvilken fortgår utöfver åtta månader af

året, icke bör föras läraren till last vid beräkning af hans rätt till ålderstillägg.

Att, der Eders Kongl. Magt medgifvit, att den årliga lästiden under

särskilda förhållanden må understiga åtta månader om året, denna för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

kortade undervisningstid lägges till grund för beräkningen af tjenstår anser

jag vara en följd af det särskilda medgifvandet.

I nådiga stadgan angående folkundervisningen i riket den 10 december

1897, § 43 mom. 1, gifves rätt för skolrådet att, der sådant på grund

af rådande smittosam sjukdom tinnes nödigt, förordna, att undervisningen

må för längre eller kortare tid inställas. Enär sådant inställande sker utan

lärarnes förvållande, böra lärarne icke häraf blifva lidande vid beräkning af

deras tjenstetid för erhållande af ålderstillägg. I sammanhang härmed torde

jag få erinra, att, såsom framgår af en förut af mig ordagrant anförd bestämmelse

i Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 1 juni 1900 angående

aflöning åt lärare vid folkskolor och småskolor, småskolelärare och biträdande

lärare få i sin tjenstetid inräkna den del af läsåret, hvarunder,

jemlikt nyss omförmälda mom. i folkskolestadgan, undervisningen i skolan

varit instäld.

Slutligen anser jag, att vid beräkning af tjenstår för uppflyttning i

högre lönegrad, likasom i fråga om rätt till pension enligt § 18 af nådiga

reglementet för folkskolelärarnes pensionsinrättning, ej skall frånräknas

den tid, hvarunder lärare åtnjutit tjenstledighet för att, till följd af särskild!

förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag eller offentlig befattning

utom skoldistriktet.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt får jag hemställa, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva,

att, hvad som är stadgadt om viss tids tjenstgöring såsom vilkor för erhållande

af de ålderstillägg å lönen, hvilka tillkomma ordinarie lärare eller

lärarinna vid folkskola, skall anses vara fullgjordt, derest läraren eller

lärarinnan under den tjenstetid af fem år, som erfordras för vinnande af

hvarje särskildt ålderstillägg, meddelat undervisning under mera än fyra

femtedelar af den å nämnda tjenstetid belöpande faststälda undervisningstiden

af åtta månader om året eller den kortare tid, under hvilken undervisningen

i den skola, hvarest läraren eller lärarinnan är anstäld, på grund

af Eders Kongl. Maj:ts särskilda medgifvande årligen meddelas; skolande

dock härvid icke föras löntagare till last tjenstledighet, som åtnjutits för

att, på grund af särskildt förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag

eller offentlig befattning utom skoldistriktet, och ej heller den tid, hvarunder

till följd af rådande smittosam sjukdom undervisningen i skolan

varit instäld.

Bih. till Biksd. Prat. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 38 Raft.

ä

opaginerad Kontrollera mot PDF

H

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

Till denna, af statsrådets öfrige ledamöter biträdda,

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lemna

bifall; och skulle nådig proposition af den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, till Riksdagen atlåtas.

Ex protocollo:

Gustaf Norström.

Stockholm, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B , 1902.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1902:124 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. May.ts proposition angående folkskolelärares rätt till ålderstillägg. s. 5 i texten
  2. SLU 1902:8 Sammansatta Stats- (och Lag-jutskottets Utlåtande N:o 6 s. 1 i texten