Sök i Ratio Lex

Angående tillgodogörande af kronan tillhörig vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan

67 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 61 av 67 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1902:74, Angående tillgodogörande af kronan tillhörig vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl: Majts Nåd. Proposition N:o 74.

1

N:o 74.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående tillgodogörande

af kronan tillhörig vattenkraft i Göta eif

vid Trollhättan; gifven Stockholms slott den 26 mars

1902.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva

att å kronans vägnar särskilda aftal må med Trollhättans elektriska

kraftaktiebolag och ingeniören Ernst Stridsberg trätfas angående tillgodogörande

af kronan tillhörig vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan

i enlighet med de för hvardera aftalet i statsrådsprotokollet angifna

hufvudgrunder och under de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

]fongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Theodor Odelberg.

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 61 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 74.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26

mars 1902.

Närvarande;

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Hammarskjöld och

Westring.

l:o

Departementschefen, statsrådet Odelberg anförde:

Den för landet i dess helhet vigtiga frågan om ett ändamålsenligt

tillgodogörande af den storartade kraften i vattenfallen i Gröta eif vid

Trollhättan har såsom bekant sedan flera år tillbaka stått på dagordningen,

men allt hittills måst lemnas olöst, hufvudsakligen till följd

deraf att rörande eganderätten till vattnet i fallen äfvensom deri belägna

öar tvister uppstått mellan å ena sidan kronan och å andra sidan

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 74.

åtskilliga strand- och vattenverksegare vid elfven, hvilka tvister icke

kunnat utan omfattande rättegångar afgöras. Sedan emellertid numera

de mest betydande af dessa rättegångar slutligen afgjorts och kronans

eganderättsanspråk dervid godkänts, synes tiden vara inne att från

statens sida åtgärder vidtagas för nyssnämnda frågas snara lösning.

Och anhåller jag att nu få underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning

särskilda framställningar och förslag, som i sådant syfte framkommit.

Till en början torde det härvid tillåtas mig att lemna en kortfattad

redogörelse för de af Göta eif vid Trollhättan bildade fallen och de deri

belägna öar äfvensom för resultaten af redan afgjorda och innebörden

af ännu pågående rättegångar, hvilka på den föreliggande frågans bedömande

inverka.

Det öfverstå af de utaf Göta eif vid Trollhättan bildade fallen

var ursprungligen Prestskedets fall, men genom uppdämning på 1750- talet af en utmed östra elfstranden löpande gren af elfven, kallad Kafleströmmen,

upphörde detta fall, hvarjemte de deri belägna skär sattes

under vatten. Nedanför Prestskedet ligga i elfven åtskilliga öar, nemligen

Spikön, den numera med Spikön förenade Vestra Malgön, hvarå

det ingeniören Ernst Stridsberg tillhöriga Gullöfors bruk är beläget,

Östra Malgön — som innehafves af Nya Trollhätte kanalbolag och

skiljes från Vestra Malgön genom Ekeblads sluss och från östra elfstranden

genom den numera uppdämda Kafleströmmen — Gullön, Lilla

Toppön och Stora Toppön, alla tre obebygda och obegagnade, samt

Önan, hvarå finnes en Trollhättans elektriska kraftaktiebolag tillhörig

fabriksanläggning. Elfven delar sig vid Gullöns norra ände i två grenar,

af hvilka den ena, kallad Nolströmmen, vester om Gullön och Toppöarna

bildar Nolfallet och Tjuffallet och den andra öster om nämnda

öar bildar Gullöfallet och Toppöfallet. Från östra elfgrenen rinner

vatten i sunden mellan öarna öfver till den vestra. Sedan elfgrenarna

söder om Stora Toppön förenat sig, bildar elfven först Stampeströmsfallet,

längre ned Helvetesfallen och slutligen Flottbergsfallet eller

Flottbergsströmmen. Vid Stampeströmsfallet ligger ett genom Polhelms

sluss från östra stranden afskildt område, hvarå ett Trollhätte pappersbruks

aktiebolag tillhörigt pappersbruk är beläget. I öfrigt tillåter jag

mig hänvisa till den vid detta protokoll fogade karta (bil. I).

Östra elfstranden eges dels af kronan, som dock upplåtit sin andel

på perpetuel! arrende till Trollhätte nya kanalbolag, och dels af detta bolag.

Å elfvens vestra strand ligga utmed fallen öfverst hemmanet

Torsered och nedanför detta hemmanet Arvidstorp. Vid laga skifte å

hemmanet Torsered, 1 mantal, tillädes hemmanets hela strand utmed

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

Göta eif ;V« mantal af hemmanet. Genom förvärfvande af dels hemmanet

Arvidstorp och dels vissa från hemmanet Ve mantal Torsered

afsöndrade lägenheter, omfattande bland annat det till hemmanet

hörande strandområde jemte derå befintliga Strömsbergs qvarn, har

Trollhättans elektriska kraftaktiebolag blifvit egare af hela vestra stranden

vid Göta eif utmed Trollhättefallen. Dessutom eger bolaget två

skatteköpta fisken i elfven, nemligen Arvidstorp n:o 1 och Arvidstorp

n:o 2, belägna det förra vid hemmanet Torsereds och det andra vid

hemmanet Arvidstorps strand.

Genom de rörande eganderätten till vattnet i Trollhättefallen och

deri belägna öar meddelade domar har blifvit fastslaget, att kronan

är egare af allt vatten i Trollhätte strömmar med deri belägna öar i

den män kronans eganderätt ej genom skatteköp föryttrats; och har med

tillämpning häraf uti de särskilda rättegångar, som förts mellan kronan

och en del strand- och vattenverksegare, kronan dels befästats i

eganderätten till Gullön, Störa Toppön, Lilla Toppön och Spikön

och dels förklarats vara egare af allt vattnet i Göta eif utefter hemmanen

Torsereds och Arvidstorps stränder från och med Prestskedets

fall till och med Flottbergsströmmen, utan annan inskränkning än den,

som föranleddes af Trollhättans elektriska kraftaktiebolags eganderätt

till kronoskattefiskena Arvidstorp n:ris 1 och 2, hvarjemte nämnda

bolag äfvensom ofvanbemälde Stridsberg ålagts, bolaget att afstånga

den öppning, som blifvit gjord från strömmen för vattnets inledande

till Strömsbergs qvarn och att inom viss tid hafva borttagit den intill

berörda öppning anbragta dambyggnaden samt Stridsberg att inom

viss tid hafva borttagit alla å Spikön uppförda, honom tillhöriga byggnader,

verk och inrättningar. (Kongl. Maj:ts domar den 30 december

1899, den 19 augusti och den 27 september 1901).

Vid Flundre, Vane och Bjerke häradsrätt äro derjemte ännu på

pröfning beroende af kammaradvokatfiskalsembetet, å kronans vägnar,

emot såväl Stridsberg som kraftaktiebolaget anhängiggjorda rättegångar

med påståenden dels mot Stridsberg, att domstolen måtte, med

förklarande att Stridsberg icke egde rätt till mera land eller vatten

vid Malgön, än som pröfvades hafva varit behöfligt för drifvande af

de utaf honom förvärfvade skatteköpta verk å ön i det skick och till

den omfattning, som vid deras skattläggning afsetts, förpligta Stridsberg

att till kronan afträda hvad han af Malgöns landområde kunde

finnas obehörigen innehafva äfvensom vidtaga erforderliga åtgärder till

förekommande deraf, att för drifvande af Stridsbergs vattenverk vid

Malgön begagnades mera vatten än hvartill han enligt hvad ofvan

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 74.

sagts kunde vara berättigad, dels ock mot bolaget i enahanda syfte

beträffande land och vatten vid Onan med afseende å derstädes skatteköpta

kvarnar och sågar.

Slutligen har jemväl tvist uppstått mellan kronan och Nya Trollhätte

kanalbolag, huruvida åtskilliga kanalverket tillhörande hemman och

lägenheter, till Indika bland annat den östra elfstranden lyder, äro att

anse såsom bolagets enskilda egendom, eller huruvida bolaget enligt

sina privilegier har skyldighet att efter åtnjutande årligen af 150,000

kronor af kanalverkets inkomster till kronan redovisa afkomsten jemväl

af dessa hemman och lägenheter. Denna tvist, som uppkommit med

anledning af en utaf Riksdagens år 1895 församlade revisorer gjord

anmärkning i afseende å rättsförhållandena mellan kronan och bolaget,

har af såväl förenämnda häradsrätt som hofrätten afgjorts till bolagets

förmån och har nu dragits under högsta domstolens pröfning.

I fråga om sättet för vattenkraftens vid Trollhättan tillgodogörande

hafva, såsom jag redan antydt, flera olika förslag framkommit. Sålunda

tillåter jag mig erinra, hurusom särskilde af Eders Kongl. Maj :t utsedde

komiterade, nemligen landshöfdingen L. V. Lothigius, majoren vid vägoch

vattenbyggnadskorpsen V. Gagner och yrkesinspektören G. Uhr,

den 7 maj 1894 afgåfvo utlåtande och förslag i anledning af väckt fråga

derom, huruvida samt på hvad sätt och under hvilka vilkor de i Trollhätte

strömmar belägna, kronan tillhöriga holmar och öar samt kronans

möjligen vid Trollhättan egande öfriga lägenheter och odisponerade

mark, skulle kunna göras inkomstbringande. Uti detta sitt förslag utgingo

komiterade från den förutsättning, att öarna Spikön, Gullön,

Stora Toppön och Lilla Toppön tillhörde kronan och att alltså kronan

enligt nådiga förordningen den 30 december 1880 angående jordegares

rätt öfver vattnet å hans grund egde tillgodogöra sig vattnet utmed

och mellan nämnda öar; och hemstälde komiterade att kronan af den

kronan såsom egare till öarna tillkommande vattenkraft skulle tillgodogöra

sig 20,000 effektiva hästkrafter genom två särskilda kraftupptagningsstationer,

den ena å Gullöns norra sida och den andra å

Spikön, hvardera beräknad att uttaga 10,000 hästkrafter. Af dessa

stationer skulle den å Gullön först utföras, men en för båda anläggningarna

gemensam tunnel skulle anläggas under Gullön och Toppöarna fram

till nedre ändan af Stora Toppön med sådana dimensioner, att den förmådde

upptaga drifvatten för båda anläggningarnas motorer. Kronan

gjorde derefter, jemlikt stadgande i 10 § af ofvannämnda nådiga förordning,

hos domhafvanden i Väne härad ansökning om tillstånd att

för anläggning och tillgodogörande af''kraftuttagningsstation å Gullön

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

så bygga derstädes samt å Toppöarna och i Trollhätte strömmar, som

föreslagits i komiterades utlåtande. Denna fråga blef slutligen afgjord

genom Kongl. Maj:ts förut omförmälda dom den 30 december 1899;

och har det sökta tillståndet blifvit kronan beviljadt, dock med vissa

jemkningar i förslaget samt under vissa vilkor.

Den 21 november 1898 eller kort tid efter det kronan mot Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag anhängiggjort rättegång rörande bättre

rätt till vattnet utmed vestra elfstranden inkom vidare nämnda bolag

till Eders Kongl. Maj:t med en ansökning, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes, såvidt kronans rätt anginge och oberoende af den då pågående

rättegången, tillåta bolaget att efter synerätts pröfning utföra de

för uttagande af den omtvistade vattenkraften behöfliga byggnader och

andra anordningar äfvensom att, sedan dessa blifvit fullbordade, under

50 år mot viss årlig afgift, som komme att utgå endast för det fall att

kronan i eganderättstvisten tillerkändes bättre rätt till vattnet, till sin

kraftstation disponera och nyttja så stor del af vattnet i Trollhätte strömmar,

som åtginge till frambringande af 10,000 effektiva elektriska

hästkrafter och som af bolaget beräknats till 45 kubikmeter i sekunden.

Sedan i anledning af denna ansökning underdåniga yttranden afgifvits

af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Elfsborgs län, kammarkollegium

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, blefvo, i enlighet

med bolagets derom gjorda underdåniga framställning, handlingarna i

ärendet öfverlemnade till den för utredning beträffande statens vattenfall

m. m. den 9 juni 1899 tillsatta komité, för afgifvande af det yttrande

och förslag, hvartill komitén kunde finna omständigheterna föranleda.

Efter besök på platsen och underhandlingar med bolaget, dervid

detta hos komitén anhöll, att i det förslag till öfverenskommelse i ämnet,

som kunde komma att af komitén afgifvas, jemväl måtte till förekommande

af framtida tvister mellan kronan och bolaget intagas en bestämmelse

derom, att bolaget egde vid Onan fortfarande innehafva det

område, som bolaget redan disponerade, äfvensom der använda så mycket

vatten, som med derstädes redan varande damanordningar kunde intagas,

afgaf komitén den 22 november 1899 till Eders Kongl. Maj:t

betänkande i ärendet och öfverlemnade dervid ett af komitén utarbetadt.

samt af bolagets styrelse undertecknadt och godkändt »Förslag till öfverenskommelse

mellan Kongl. Maj.t och kronan å ena samt Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag å andra sidan, angående gemensamt uttagande af

Kongl. Maj:t och kronan samt nämnda bolag--tillkommande vatten
kraft

i Trollhätte strömmar, afsedd att för all framtid gälla.» I detta

förslag hade såsom förutsättning upptagits, dels alternativt, att bolaget

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

i den med kronan pågående tvisten om bättre rätt till vattnet vid vestra

strande"n af Trollhätte strömmar för denna strand frånkändes strandegarerätt

i vattnet (alternativ A) eller att bolaget tillerkändes sådan rätt (alternativ

B), dels ock, för båda alternativen, att vederbörande domstol komme att

medgifva sådana anordningar, som erfordrades för afledande af en

vattenmängd af minst 125 kubikmeter i sekuuden genom en i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med bifogad, af ingeniören J. Gu st. Richert

uppgjord, planritning utförd tunnelanläggning å vestra elfstranden.

Sedan numera bolaget frånkänts strandegarerätt i vattnet samt alternativ

B af kontraktsförslaget sålunda icke vidare kan blifva tillämpligt, torde

jag här kunna inskränka mig till att redogöra för innehållet allenast

af alternativ A; och torde detta alternativförslag med tillhörande planritning

få detta protokoll i aftryck biläggas. (bil. II och bil. III.)

Ifrågavarande förslag innehöll hufvudsakligen, att tunnelanläggningen,

beräknad för framsläppande af intill 250 kubikmeter vatten i

sekunden, som med antagen effektiv fallhöjd af 29,6 meter ansåges motsvara

en maximalkraft af cirka 72,000 effektiva hästkrafter på turbinaxel,

skulle jemte dithörande anordningar byggas och i första hand bekostas af

bolaget intill gränsen af ett, nedanför bolagets egen i förslaget afsedda

kraftstation beläget, å nämnda planritning utmärkt område, som skulle

afses för anläggning af en kraftstation för kronans räkning m. in., att

detta område skulle af bolaget till kronan med eganderätt, gravationsfritt

— med undantag af viss uppgifven servitutsinteckning — och

utan särskild ersättning öfverlåtas; att kostnaden för tunnelns byggande

jemte räntor, ersättningar till tredje man äfvensom för möjligen behöfliga

om- och tillbyggnader af tunnelanläggningen m. m. skulle sammanföras

under benämning »tunnelkostnaden»; att bolaget skulle ega att afgiftsfritt

genom tunneln framföra och sig tillgodogöra Vs af den vattenmängd,

som finge i tunneln framföras, dock minst vatten till 10,000 effektiva

hästkrafter, kronan åter V5, deraf Vs, dock till minst 10,000 dylika

hästkrafter, afgiftsfritt och 3/s mot årlig afgäld, motsvarande för hvarje

1,000 hästkrafter 5 procent å Iso af tunnelkostnaden, hvilken afgäld

emellertid icke för något år finge öfverstiga 5 procent å Vs af sagda

kostnad; kronan obetaget att när som helst mot erläggande af Vs af

samma kostnad förvärfva rätt att för all framtid fritt framföra hela sin

andel af vattenmängden; att underhåll af tunnelanläggningen in. in.

skulle besörjas af bolaget och kostnaden derför fördelas mellan parterna

i förhållande till använd turbinkraft; dock att kronan egde öfvertaga

underhållet i händelse kronan inlöst Vs af tunneln; att bolaget skulle

inom viss tid hafva fullbordat anläggningen vid äfventyr att kronan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Köngl Maj:ta Nåd. Proposition. N:o 74.

eljest egde mot lösen med full eganderätt öfvertaga all för anläggningen

behöflig mark jemte livad af arbetet då kunde vara fullbordadt

äfvensom för all framtid ensam disponera tunneln; att till betryggande

af den kronan tillförsäkrade rätt till tunnelanläggningen och till framförande

af vatten genom tunneln bolaget skulle lemna inteckning, med

förmånsrätt framför hvarje penningeinteckning, enligt § 55 i nådiga

förordningen om inteckning i fast egendom den 16 juni 1875, i de

bolagets fastigheter, som af tunnelanläggningen eller vattnets framförande

genom tunneln berördes; att bolaget inom de första 20 åren

från tunnelns fullbordande skulle eg a förmånsrätt att få hyra det kronans

vatten i tunneln, som kronan kunde vilja iipplåta till annat ändamål

än jernvägsdrift; att bolaget jemväl skulle medgifvas att, för drifvande

af industriel verksamhet vid önan, fortfarande innehafva det af bolaget

der nu disponerade område, äfvensom att der använda så mycket vatten,

som med derstädes nu varande damanordning kunde intagas i enlighet

med förslaget åtföljande karta öfver Unan, dock med skyldighet för

bolaget att sjelft vidtaga de åtgärder och vidkännas de kostnader, som

erfordrades för att, äfven efter verkstäld vattenafledning genom nu afsedda

tunnelbyggnad, tillföra Önans verk den detsamma nu tillkommande

vattenmängd; men att, derest kronan framdeles af en eller annan

anledning skulle önska disponera anläggningarna vid Önan eller vidtaga

ändrade anordningar derstädes, kronan förbehölles rätt att vare

sig lösa hela verket eller flytta detsamma eller att förändra kraftanordningarna

derstädes, allt mot ersättning för den förlust eller skada, som

derigenom tillskyndades bolaget.

I sitt underdåniga betänkande anförde kommitén bland annat

följande: Komitén hade redan vid ett besök i Trollhättan och dervid

företagen undersökning af förhållandena vid Trollhätte strömmar kommit

till den uppfattning, att det vore ett i hög grad eftersträfvansvärdt

mål och öfverensstämmande med såväl det allmännas som enskildes

intressen, att den genom nämnda strömmar alstrade högst betydande

vattenkraften snarast möjligt blefve tillgodogjord, och detta på ett sådant

sätt, att framtidens kraf samt hvad som från nationalekonomisk synpunkt

kunde anses mest fördelaktigt, icke finge äfventyras för erhållandet

af en mera tillfällig fördel.

Med dessa synpunkter för ögonen samt med hänsyn tagen till

de lokala förhållandena, hade komitén tagit i öfvervägande de olika

sätt, hvarpå tillgodogörandet af * ifrågavarande vattenkraft möjligen

skulle kunna ske. Den första fråga, som dervid framstält sig till besvarande,

vore den, hvilketdera skulle lända till största båtnad för det

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

allmänna, om den disponibla vattenmängden blefve tillgodogjord medelst

en enda större eller flera smärre vattenkraftanläggningar.

För närvarande tillgodogjordes den använda vattenmängden genom

flera mindre vattenverk å Malgön och Önan samt å östra stranden. På

samma sätt torde det icke vara förenadt med oöfverstigliga hinder att

vare sig för kronans eller enskildes räkning för framtiden och i mån

af behof uttaga den disponibla vattenmängden genom flera smärre

vattenkraftanläggningar å olika ställen. För kronans räkning vore en

sådan anläggning redan föreslagen att förläggas å Gullön. För andra

torde kunna beredas plats såväl å önan som vid Stampeströmsfallet och

Helvetesfallen. Men huruvida dylika partiela vattenkraftanläggningar

vore från nationalekonomisk och teknisk synpunkt att förorda, kunde starkt

ifrågasättas. För sin del hade komitén kommit till den öfvertygelsen, att

en enda större anläggning med en intagsdam, en tunnel, ett turbinhus

och en drift vore att föredraga framför flera smärre sådana. Genom

jemförelsevis mindre anläggnings- och underhållskostnader samt genom

ändamålsenligare tekniska anordningar kunde utan tvifvel den disponibla

vattenmängden tillgodogöras för billigare pris och vida fullständigare

medelst en större än medelst flera smärre anläggningar. Men skulle

sålunda endast en vattenkraftanläggning utföras, kunde, enligt komiténs

åsigt, icke plats beredas för en sådan anordning annat än å endera stranden,

den östra eller den vestra, af hvilka dock ingendera tillhörde kronan.

Den östra stranden skulle visserligen på grund af sin naturliga beskaffenhet

särdeles väl lämpa sig för en sådan anläggning i synnerhet som

vattnet derstädes skulle kunna framföras i öppen kanal, men med hänsyn

till å bane bragta förslag att ombygga den för den ökade trafiken

otillräckliga farleden Trollhätte kanal, borde denna strand för den närmaste

tiden för detta ändamål reserveras, alldenstund det torde vara förenadt

med synnerliga svårigheter att upprätta ett förslag till vattenkraftanläggning

på denna strand, som icke kunde komma att utgöra hinder

eller fördyra kostnaden för en blifvande ombyggnad af kanalen. Den

tunnel, som för den enda större vattenkraftanläggningen blefve å vestra

stranden erforderlig, borde erhålla sådana dimensioner, att den kunde

blifva tillräcklig icke endast för nutida utan äfven för ökade framtida behof,

särskildt med afseende å ifrågasatt reglering af sjön Yenerns vatten,

hvarigenom vid Trollhättan skulle kunna erhållas en betydligt ökad,

konstant vattenmängd, hvartill komme, att ingen säkerhet funnes för,

att bergen å vestra sidan medgåfve sprängandet af ännu en tunnel,

derest den första blefve otillräcklig. Vidare och derest anläggningen

af annan än kronan utfördes, måste kronan dock ovilkorligen tillförBih.

till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 61 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

säkras viss andelsrätt i eller nyttjanderätt af tunneln för tillgodogörande

af den kronan tillhörande vattenrätten, hvilken alltid borde såsom kronans

egendom bibehållas. Då den i bolagets ofvanberörda ansökning afsedda

vattenverksanläggningen i intetdera afseendet motsvarade nu angifna

fordringar, alldenstund anläggningen endast blefve att betrakta såsom

en bolagets enskilda tillhörighet, samt efter utförandet af densamma

kanske möjlighet icke ens funnes för kronan att tillvarataga sina berättigade

intressen, hemstälde komitén, att nämnda ansökning icke måtte vinna nådigt

bifall. Komitén ansåge sig icke heller kunna förorda omförmälda, af särskilda

komiterade, nämligen majoren Gagner och yrkesinspektören Uhr,

under ledning af landshöfdingenLothigius, pånådigtuppdragden7 maj 1894

afgifna förslag till vattenkraftanläggning å Gullön medelst framdragande

af tunnel under sagda ö samt Stora och Lilla Toppön, enär detta förslag

endast innebure en partiel lösning af frågan om tillgodogörandet

af vattnet i Trollhätte strömmar, och förslagets utförande dessutom kunde

befaras blifva förenadt med stora vanskligheter och nästan oberäkneliga

kostnader. Äfven om kronan slutligen tillerkändes rätt till allt vatten i

Trollhätte strömmar, i den mån det icke tillkomme skatteköpta lägenheter

och fisken, skulle kronan likväl icke emot bolagets bestridande och utan en

med detsamma i sådant syfte träffad öfverenskommelse kunna tillgodogöra

sig det kronan tillkommande vattnet medelst dess framledande å vestra

stranden. Dessa omständigheter borde enligt komiténs förmenande utgöra

en tillräcklig grundval för en blifvande öfverenskommelse om

gemensamt tillgodogörande af vattnet i Trollhätte strömmar. Komitén,

hvilken såsom ett hufvudvilkor för aftalets bringande till stånd ansett sig

böra uppställa, ait åtminstone 125 kubikmeter vatten i sekunden finge

under alla omständigheter ur elfven för ändamålet uttagas, ansåge sig

med stöd af tillgängliga beräkningar, hvilka dock icke, såvidt anginge minimivattentillgången

i elfven, grundade sig på mätningar vid lägsta kända

vattenstånd, utan endast på mer eller mindre osäkra antaganden, emellertid

för sin del hafva anledning antaga, att nämnda vattenmängd af

125 kubikmeter i sekunden verkligen skulle kunna för närvarande äfven

vid lågvatten uttagas för ifrågasatta vati enkraftanläggningen, sedan

tillräcklig vattenmängd reserverats för andra berättigade anspråk och

jemväl för kanalens eventuel ombyggnad älvensom för bibehållande

af den i Nolströmmen varande kungsådran, hvilken senare komitén

emellertid ansåge böra, för ytterligare tryggande af den föreslagna anläggningens

utforbarhet, helt eller delvis öfverbyggas. Genom en före
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 74.

stående reglering af Venerns vatten torde kunna för vattenkraftanläggningen

disponeras ytterligare en betydlig vattenmängd, så att i sådant

fall för anläggningen kunde beräknas 250 kubikmeter i sekunden.

Med uttagande af intill 250 kubikmeter i sekunden och en effektiv fallhöjd

af 29,6 meter blefve den påräknade sammanlagda naturkraften af

turbinanläggningarna 94,000 hästkrafter, hvaraf turbinerna antoges tillgodogöra

77 procent eller afrundadt 72,000 effektiva hästkrafter. Den

ungefärliga kostnaden för vattenintaget och tunneln, hvilka skulle af

bolaget utföras och i första hand bekostas, under det kronan sjelf finge

bygga och bekosta sin egen kraftstation å derför af bolaget med eganderätt

öfverlåtet område äfvensom det tunnelparti, som inom detta område

erfordrades, hade beräknats till 2,000,000 kronor. Komitén hade

funnit det billigt, att bolaget för upplåtelse af mark, utförande af tunnelanläggningen

till betydligt större dimensioner, än som för bolagets

eget behof erfordrades, samt förskjutande af anläggningskapitalet, under

alla omständigheter tillerkändes rätt att fritt tillgodogöra sig Ve af

berörda vattenmängd. Häraf och med hänsyn till i öfrigt förekommande

omständigheter hade komitén föranledts att fördela vattnet efter jemna

femtedelar på sätt förslaget angåfve. Efter öfvervägande af de. anspråk

i land och vatten beträffande Önan, hvilka under handläggningen af

ett synemål angående förändring och nybyggnad af vattenverk vid

Önan å kronans sida framstälts, hade komitén ansett sig i hufvudsak

böra förorda den af bolaget gjorda framställning om upptagande i

öfverenskommelsen af en bestämmelse i syfte att trygga bolaget i besittningen

af land och vatten derstädes, allrahelst det land och det

vatten, hvarom kunde tvistas, icke vore af afsevärd betydelse och dessutom

redan vore föremål för ett nyttigt tillgodogörande. På grund af

hvad sålunda och i öfrigt andragits, föreslog komitén i underdånighet

att Eders Kongl. Maj:t, med godkännande af bestämmelserna i det bifogade

kontraktsförslaget, täcktes vidtaga åtgärder för afslutande af en

öfverenskommelse emellan Eders Kong). Maj:t och kronan, å ena, samt

Trollhättans elektriska kraftaktiebolag, å andra sidan, beträffande gemensamt

tillgodogörande af vattenkraften i Göta eif vid Trollhättan.

Öfver komiténs sålunda afgifna förslag afgaf väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 7 februari 1900 underdånigt utlåtande.

Härvid bär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, jemte meddelande,

hurusom på grund af nådigt bref den 27 juni 189G undersökningar

pågått och förslag af majoren vid väg- och vattenbyggnads korpsen P.

Laurell uppgjorts angående Trollhätie kanals ombyggnad till ökad trafikförmåga,

tillika och med öfverlemnande af ett från Laurell infordradt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 74.

yttrande angående den nu ifrågastälda öfverenskommelsens förhållande

till berörda (^byggnadsförslag hufvudsakligen anfört följande: Lika

med komiten ansåge styrelsen, att i stort sedt den östra stranden borde

reserveras för kanalen, samt att anordningarna för uttagning af vattenkraftens

liufvudmassa borde förläggas till vestra elfstranden. Hänsyn

till kanalens vattenbebof eller till vattentillgången i öfrigt borde icke

enligt styrelsens mening kunna lägga hinder i vägen för den föreslagna

öfverenskommelsen. I Laurells kanalförslag inginge uppdämning af

vattenytan i elfven nedanför Trollhättan, hvarigenom den effektiva fallhöjden

komme att minskas med 1 meter; hvarförutom Laurell erinrat,

hurusom kanalförslaget kunde komma att modifieras derhän, att vattenytan

i Olidehålan väsentligen höjdes medelst dam vid Flottbergsströmmen,

hvilken uppdämning skulle föranleda kraftstationens förläggande

längre ned än komitén föreslagit och motsvarande förlängning af tunneln.

Dessa uppdämningars betydelse för farledens ordnande vore

enligt styrelsens mening sådan, att möjlighet för dem borde i öfverenskommelsen

beredas. Det ville också synas som om bolagets fördelar

genom byte, på sätt här vore i fråga, af land och vatten vore så stora,

att kronan kunde fordra något mera afseende å kanalintresset än i förslaget

iakttagits. Med afseende å Önan, som delvis toges i anspråk

för kanalens ombyggnad enligt Laurells förslag, borde kronan inrymmas

rätt att omedelbarligen inlösa Önans verk åtminstone till den del

äfvensom att vidtaga de rubbningar i öfrigt vid Önan, som erfordrades

för meranämnda kanalplan. I öfverenskommelsen lemnades icke utväg

för tillvaratagande af kronans andel i en genom Venerns reglering

uppkommande . tillökning i vattenkraften vid Trollhättan. Man hade i

förslaget lagt jemförelsevis större vigt på gemensamma anordningar för

kraftens uttagande än på förvärfvande af eganderätt för kronan till

mark på samma ställe, der kronan egde vattenrätt, nöjande sig i stället

med nyttjanderätt, till och med der kronan skulle blifva den större

delegaren. Styrelsen ansåge markförvärfvet böra sättas främst, så att

kronan framdeles kunde oberoende af annan förfoga öfver sin vattenrätt

och dess eventuela tillökning, samt att sålunda, derest icke kronan

och bolaget skulle kunna på annat sätt erhålla hvar sitt för anläggningar

lämpliga område, kronan borde tillförsäkras eganderätt till bär ifrågavarande

anläggning med dertill börande angränsande område, helst det

ville synas, som om icke tillräckliga garantier vore stälda eller ens kunde

ställas för en för all framtid oqvald nyttjanderätt å kronans sida till

tunnelanläggningen. På grund af sålunda anförda med flera af styrelsen

anmärkta omständigheter ansåge styrelsen förslaget böra underkastas

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

åtskilliga modifikationer, derom underhandlingar syntes kunna ega rum

på de af komitén föreslagna grunder, hvilka styrelsen i hufvudsak ansåge

lämpliga.

Både Laurell och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angåfvo derjemte

uti de afgifna yttrandena hvar för sig en utväg till frågans lös-- ning, båda afseende anordnande af särskilda kraftuttagningsanläggningar

för kronan och bolaget, men skiljande sig från hvarandra derutinnan

att Laurell ifrågasatt byggandet af två jemnlöpande tunnlar, upptagande

hvardera sin del af vattenmängden, men styrelsen deremot utförandet

af två anläggningar, belägna så, att medelst hvardera kunde

uttagas hela vattenmängden men blott ungefär halfva fallhöjden.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Elfsborgs län afgaf härefter

den 28 april 1900 underdånigt utlåtande, dervid Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande, som i ärendet inhemtat yttrande från trafikchefen

ingeniören C. J. Magnell såsom sakkunnig person, för egen del

väsentligen anfört: Den i viss mån för saken grundläggande frågan

om storleken af den vattenmassa, som vid lågvattenstånd passerade

fallen vid Trollhättan, befunne sig ännu i det läge af ovisshet, att

vederbörande grundat sina beräkningar på blotta antagandet om en viss

minimivattentillgång utan att några direkta mätningar af lågvattenmängden

egt rum. Kronans dispositionsrätt öfver vattnet vore beroende

icke allenast af rättstvisterna mellan kronan och bolaget utan äfven af

en ännu anhängig rättegång mot en annan verksegare, som gjort gällande

anspråk på vattenrätt vid östra elfstranden. För den händelse kronan

skulle föranlåtas att för ombyggande af Trollhätte kanal inlösa det nuvarande

kanalverket med dess tillhörigheter och således erhålla eganderätt

till östra stranden, saknades all utredning, huruvida icke kronan

skulle kunna der på egen grund utan skada för kanalintresset, men på

lämpligare sätt och med mindre kostnad än på vestra elfstranden utföra

de för kraftuttagningen erforderliga anordningar. Ett brådstörtad!

vidtagande i detta sakens dåvarande outredda och obestämbara läge af

anläggningar, sådana som här afsåges, syntes desto mindre vara att

förorda, som frågan för kronan ingalunda syntes vara af brådskande

beskaffenhet. Dessutom kunde med all sannolikhet förutses, att ^ den

tidpunkt, då erforderlig klarhet i afseende å förhållandena vid Trollhättan

kunde ernås, icke vore aflägsen. Sålunda syntes det vigtiga

spörsmålet om minimivattentillgångeu, sedan under år 1899 omfattande

och noggranna undersökningar af trafikchefen Magnell företagits,

snart nog kunna genom dessa undersökningars kontrollerande

vinna sin lösning. Om innan samtliga rättegångar blifvit bragta till

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 74.

slut och innan frågan om vattentillgången blifvit genom definitiv

undersökning afgjord, tillstånd skulle begäras till afledning å vestra

stranden af så stor vattenmängd, som enligt förslaget vore i fråga,

komme ansökningen derom antagligen att göras hvilande i afbidan

på den nämnda undersökningen och afgörandet af tvisten, huruvida

verksegare å östra stranden der egde strandegarerätt. Derest detta

senare skulle vara förhållandet, måste kronan och bolaget för anläggningen

vara hänvisade till begagnande allenast af det vatten, som

utefter vestra stranden framrunne i Nolströmmen, dervid, på sätt

Magnells utredning gåfve vid handen, vattentillgången, om, såsom

komitén antagit, lägsta vattenmängden i elfven utgjorde allenast 250

kubikmeter i sekunden, icke skulle förslå till den för anläggningen

lägst beräknade qvantitet af 125 kubikmeter i sekunden, och detta äfven

om den i Nolströmmen framgående kungsådran finge helt och hållet afstängas.

I allt fall syntes förslaget om anläggningen å vestra stranden

böra hvila i afbidan på nöjaktig utredning, huruvida det icke vore för

kronan förmånligare att söka förvärfva eganderätt till östra stranden

för att der vidtaga erforderliga anordningar för kraftuttagningen.

Om den mellan kronan och Nya Trollbätte kanalbolag anhängiga

tvist utfölle till kronans förmån, skulle härigenom en uppgörelse

om inlösen af kanalverket åt kronan i och för kanalens ombyggnad

betydligt underlättas, i det bolaget, hvars årliga inkomst af kanalverket

i sådant fall inskränktes till 150,000 kronor, sedermera saknade

allt ekonomiskt intresse att behålla verket, derest derför erbjödes

en löseskilling, hvars kapitalvärde efter någon låg räntefot motsvarade

nämnda belopp. Då nu med hänsyn till kanalförslagets

stora vigt för det allmänna finge antagas, att åtgärderna derför komme

att bedrifvas med all den skyndsamhet, som omständigheterna medgåfve,

syntes det under nyss omförmälda förhållanden sannolikt, att

kronan inom en icke aflägsen tid kunde fritt förfoga öfver den

östra elfstranden. Enligt ett af Magnell uppgjordt, utlåtandet vidfogadt

förslag kunde anordningarna för kraftuttagningen utan intrång på

kanalintresset förläggas till östra stranden, hvarmed skulle följa betydande

fördelar för kronan, i hvilket afseende kunde framhållas ansenlig

besparing i anläggningskostnaden, befrielse för kronan att för

erhållande af utrymme å vestra stranden afstå vattenkraft till ett värde

af flere millioner kronor, erhållande för kraftstationer af rymliga, lätt

planerade och välbelägna områden i stället för det i förslaget för kronans

kraftstation afsedda, hvilket vore otillräckligt och för aptering otjenligt,

möjlighet till fallhöjdens bättre tillgodogörande samt slutligen och framför

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

allt förmånen för kronan att ensam förfoga öfver de anläggningar, som

komme att göras å östra stranden, under det kronan deremot i afseende på

det vatten och det område, som toges i anspråk för anläggningarna å

vestra stranden, skulle erhålla endast andelsrätt. För den händelse att,

oaktadt hvad sålunda framhållits, skulle anses lämpligast, att kraftuttagningen

egde rum på vestra stranden, komme förhållandena utan

tvifvel att gestalta sig så, att dervid komme att tillämpas det alternativa

förslag, enligt livilket kronan förutsattes vara egare till den vattenkraft,

som för ändamålet toges i anspråk. Det vore emellertid då

att föredraga, att kronan för erhållande af utrymme till förläggande

af anordningarna för kraftuttagningen till denna strand, beredde sig tillfälle

dertill genom köp af stranden, som utan tillgång till vattenkraften

skulle vara nästan värdelös och till hvars försäljning bolaget förr eller

senare nog skulle finnas benäget. Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

som sålunda icke kunde gilla den för den föreslagna uppgörelsen

grundläggande uppfattning, att kronan borde för nämnda ändamål

göra byte mellan vatten och land, funne sig än mindre tilltalad af

det sätt, hvarpå denna grundtanke enligt förslaget skulle bringas till

utförande. Sålunda gåfve det föregifna bytet, livilket i sjelfva verket

afsåge ett slags bolagsförhållande med rätt egendomliga och i vissa

delar invecklade vilkor, dess mera anledning till farhåga för framtida

osäkerhet och förvecklingar, som af aftalets utsträckning till all framtid

följde ovisshet om hvem, som framdeles kunde komma att med

kronan deltaga i företaget. De kraftaktiebolaget i förslaget tillförsäkrade

förmåner syntes vara alltför stora. Bolagets vattenlott enligt alternativ

A, af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknad till minst 14,000

effektiva hästkrafter, kunde anses ega ett kapitalvärde af flere millioner

kronor. I afseende på Önan framginge af Magnells åberopade utlåtande,

hurusom med nu befintliga anordningar derstädes skulle kunna vid medelvattenstånd

intagas eu vattenmängd, motsvarande vid användning af

tillgänglig fallhöjd en naturkraft af öfver 20,000 hästkrafter. Bolaget

disponerade väl på grund af dess fångesmäns skatteköp af några å Önan

belägna qvarnar för närvarande hela denna egendom och förbrukade för

sina der anlagda verk vatten till 1,000 effektiva elektriska hästkrafter,

men erinrade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande att bolaget blifvit

af kronan instämdt med påstående att till kronan afträda så stor del af

Önan, som icke kunde anses hafva varit till utmål för kvarnarne behöfligt,

samt att med sina der belägna verk vidtaga sådan ändring att till

deras drifvande icke begagnades större vattenkraft, än som erfordrats

för kvarnarne. Ehuru omfattningen af den ökade rätt, som nu skulle

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 74.

tillerkännas bolaget, icke kunde med säkerhet bedömas, kunde det dock

icke vara tvifvel underkastadt, att den i allt fall högst betydande utsträckning

af rätten till bruk af vattnet och den försäkring om fortfarande

dispositionsrätt öfver unans hela område, som förslaget skulle medföra,

innefattade förmåner, som för bolaget måste ega ett synnerligen stort

ekonomiskt värde. När nu emellertid enligt förslaget stäldes i utsigt

framtida behof för kronan att inlösa Önan, syntes den ifrågasatta åtgärden

att sålunda i hög grad öka bolagets med besittningen af denna

lägenhet förbundna rättigheter desto mindre vara med behörigt aktgifvande

på kronans fördel förenlig, som deraf utan tvifvel skulle följa,

att statens uppoffringar för den eventuela inlösningen af Önan komme

att ansenligt förstoras. Enligt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

mening borde sålunda i sammanhang med den ifrågavarande uppgörelsen

någon utsträckning icke medgifvas i de rättigheter, som enligt lag nu

tillkomme bolaget vid Önan. På grund af hvad sålunda och i öfrigt

anförts, har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i underdånighet

hemstält, att den gjorda framställningen icke måtte till vidare nådig

åtgärd föranleda.

Kammarkollegium, som härefter den 21 mars 1901 afgaf underdånigt

utlåtande, anförde dervid:

För den händelse det af trafikchefen ingeniören Magnell, på

uppdrag af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, uppgjorda förslag

till anordningar af en fullständig vattenkraftuttagning på östra stranden

vid Trollhättan skulle efter sakkunniges pröfning befinnas tillfredsställande

och utförbart utan intrång å de för kanalens utvidgning och ombyggnad

nödiga utrymmen, syntes en sådan lösning af frågan om vattenkraftens

tillgodogörande så fullständigt upphäfva den förutsättning, från

hvilken det af komitén uppgjorda förslag till kontrakt om vattenledning

för kraftuttagning å vestra stranden utgått, att detta sistnämnda förslag

icke vidare torde förtjena något afseende.

Derest åter den af komitén uttalade mening, att vattenkraftens

ledning och uttagning borde förläggas å vestra stranden, fortfarande skulle

anses riktig, syntes de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen mot det uppgjorda

kontraktsförslaget framstälda anmärkningar i hvad de rörde tillgodoseende

af kanalintressets fordringar kollegium förtjenta af synnerlig

uppmärksamhet; hvarjemte kollegium framhållit angelägenheten

deraf, att kronan vid den ifrågastälda uppgörelsen tillförsäkrades

eganderätt till afl den bolaget tillhöriga mark, som kunde i uppgörelsen

afses till tunnelanläggning eller andra för kraftuttagningen

gemensamma anordningar, samt vidare och i anslutning till hvad Eders

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 74.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande derom andragit såsom sin underdånigt

mening uttalat, att då fastställande af komiténs förslag, i hvad det

bestämde om bolagets rätt till land och vatten vid Önan, skulle komma

att innebära en förlikning mellan parterna med eftergift å kronans sida

af förmåner, hvilkas omfattning nu icke läte sig bestämmas, men

livilka möjligen kunde vara, såsom Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

antagit, högst betydande, hithörande bestämmelse i kontraktsförslaget

borde ur uppgörelsen uteslutas.

På grund häraf och då de af myndigheterna vid berörda kontraktsförslag

i öfrig! gjorda erinringar kunde vara af beskaffenhet att böra

i ett eller annat hänseende föranleda till ändring i förslaget, hemstälde

kollegium i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes åt komitén

uppdraga att taga den väckta frågan i hela dess vidd i förnyadt öfvervägande

samt till Eders Kongl. Maj:t inkomma med det förslag, hvartill

omständigheterna kunde anses föranleda.

Sedan, med anledning af de mot komiténs förslag sålunda framstälda

erinringar, handlingarna i ärendet blifvit till komitén öfverlemnade

för afgifvande af det förnyade yttrande och förslag, hvartill komitén

kunde finna de gjorda erinringarne föranleda, har komitén med underdånigt,

af bolagsstyrelsens yttrande och åtskilliga andra bilagor åtföljdt

utlåtande den 27 december nästlidna år öfverlemnat nytt förslag till öfverenskommelse

mellan kronan och bolaget.

Komiténs nu framlagda förslag, hvilket torde få i aftryck biläggas

detta protokoll, (bil. IV), innehåller hufvudsakligen följande bestämmelser,

nemligen: att under förutsättning af vederbörande domstols med
gifvande

— som kontrahenterne gemensamt skulle söka utverka (§ 1)

— för tillgodogörande af ifrågavarande vattenkraft skulle utföras två

särskilda anläggningar vid Trollhättan å vestra stranden af Göta eif,

en för bolaget i väsentlig öfverensstämmelse med någotdera af två

alternativa af ingeniören J. Gust. Richert uppgjorda förslag, n:is IV

och V, som funnes å bilagda ritningar (bil. V och VI vid detta

protokoll) upptagna, och en för kronan i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ett af Richert i afgifvet utlåtande den 15 november 1901

närmare utveckladt förslag, hvardera beräknad för hela den disponibla

vattentillgången, men endast omkring halfva fallhöjden; att bolagets anläggning,

som skulle tillgodogöra den öfre fallhöjden, och som vore afsedd

för högst 250 kubikmeter vatten i sekunden, skulle omfatta en reglerings-

och intagsdam ofvanför fallen mellan vestra elfstranden och

Malgön, en genom berget å vestra elfstranden sprängd tunnel från

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 1 Samt. 1 Afd. 61 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

vattenintaget till stranden i närheten af Kung Oscars bro och en kraftstation,

förlagd alternativt vid tunnelns nedre (alternativ IV) eller öfre

(alternativ V) del; att återigen kronans anläggning, som skulle tillgodogöra

den nedre fallhöjden, afsedd att åstadkommas medelst en dambyggnad

tvärs öfver Flottbergsströmmen, hvilken dambyggnad skulle

tjena äfven till kanaldam, förutsatte såsom anordningar nämnda dambyggnad

äfvensom en afloppstunnel till den nedre vattenytan och en

kraftstation, förlagd omedelbart ofvanför kanaldammen; att bolaget skulle

bygga, bekosta och vidmakthålla sin anläggning allt under den kontroll

och med den påföljd för underlåtenhet att ställa sig gifna föreskrifter

till efterrättelse, som af Eders Kongl. Maj:t närmare bestämdes, hvarjemte

bolaget skulle ensamt vidkännas kostnaderna för alla af bolagets

anläggning betingade och af laga synedom faststälda anordningar till

tryggande af andra vattenverksegares rätt, äfvensom betala alla i följd

åf anläggningen till tredje man utgående ersättningar (§ 2); att kronan

å sin sida skulle bekosta sin anläggning, som hon egde utföra, när hon

så för godt funne; att emellertid bolaget skulle till kronan för uppförande

af dambyggnad och kraftstation med mera, utan ersättning och

med full eganderätt samt —- med undantag för en viss uppgifven

servitutsinteckning — gravationsfritt genast öfverlåta den å bilagd

planritning angifna mark, sträckande sig 400 meter nedanför och

300 meter ofvanför den projekterade kanaldammens midtlinie samt

med en största bredd af omkring 200 meter (§ 3); att bolaget förbunde

sig att utan ersättning tåla den uppdämning, som å bolagets

mark kunde uppstå i följd af kronans vattenkraftanläggning (§ 4); att

bolaget jemväl vore förbundet att med andra vattenverksegare, hvilkas

rätt af kronans anläggning till äfventyrs berördes, uppgöra om och

bekosta godtgörelse för minskning i den dem tillkommande vattenkraft,

så att hinder deraf icke måtte för kronans vattenverksanläggning

möta (§ 5); att, i den mån sådant kunde ske utan hinder eller

fara för egna anläggningar, kontrahenterna medgåfve hvarandra rätt

till afgiftsfritt framförande af elektriska ledningar samt till anläggande

eller användande af nödiga transportvägar, hvar å den andres intill

Trollhättefallen gränsande områden (§ 6); att bolaget tillförsäkrades

rätt att för all framtid tillgodogöra sig den vattenmängd, som, på

grund af blifvande laga synedom, finge vid hvarje tid genom dess

tunnel framföras, dock endast för motordrift (§ 7); att derest Trollhätte

kanal framdeles kom me att om- eller nybyggas, bolaget vore förpligtadt

att tåla den minskning i vattentillgång, som för kanalens förseende

med vatten befunnes vara behöflig (§ 9); att bolaget skulle till kronan

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 74.

betala en årlig afgift af 5 kronor för effektiv hästkraft på turbinaxel

(§ 10); att denna afgift skulle utgå med oförändradt belopp under 50

år, men derest endera kortrahenten inom viss tid före utgången af

nämnda period så påyrkade, för en följande period af 50 år bestämmas

af gode män, och så vidare för hvarje 50-årsperiod (§ 11); att bolaget

ålåge att inom 5 år från slutlig synedom hafva fullbordat sin anläggning

i enlighet med faststäld plan och beträffande kraftstationen i viss

utsträckning, vid påföljd för underlåtenhet häraf, att kronan egde mot

lösen, som skulle bestämmas af gode män, med full eganderätt öfvertaga

all för anläggningen behöflig mark, jemte hvad af arbetet då

kunde vara fullbordadt (§ 12); att bolaget egde, under förbehåll af Eders

Kongl. Maj:ts nådiga samtycke, å annan person öfverlåta kontraktet,

dock att om kronan, då tillstånd till öfverlåtelse söktes, hellie ville lösa

sig till hela anläggningen, hon dertill skulle ega rätt, dervid lösesumman

skulle bestämmas af gode män (§ 13); att samma lösningsrätt ock kunde

göras gällande, derest bolaget försummade att inom viss tid efter förfallodagen

betala den årliga afgälden eller eljes bröte mot kontraktets

väsentliga föreskrifter (§ 13); att kronans mot bolaget väckta talan om

bättre rätt till mark och vatten vid egendomen Öuan skulle nedläggas

och rättegångskostnaderna qvittas samt bolaget berättigas, att fortfarande

och tills vidare innehafva det af bolaget vid Önan disponerade

område, äfvensom att der använda så mycket vatten, som med derstädes

befintliga damanordningar naturligen kunde intagas och nu beräknades

motsvara en effekt af 3,000 turbinhästkrafter, wcn att, deiest kronan

framdeles skulle för kanaltrafiken eller annat ändamål genom dambyggnad

vid Flottbergsströmmen eller annan nedanför Onan belägen plats

önska åstadkomma sådan höjning i vattenståndet, att fallhöjden vid

Önan till men för turbinanläggningarna derstädes minskades, eller för

dylikt ändamål önska disponera större eller mindre del af Önans nuvarande

område, bolaget skulle, 2 år efter det kronan derå framstält

anspråk, till henne afstå hela egendomen Önan med derå befintliga

byggnader, mot det att bolaget för vattenkraften erhölle vederlag

genom befrielse från afgifts erläggande för 3,000 hästkrafter vid bolagets

kraftstation vid vestra stranden af Trollhättan, och för byggnaderna,

af hvilka endast de skulle afses, som funnes den dag, då kronan framstälde

sitt anspråk, erhölle lösen efter gode mäns värdering (§ 14).

I sitt nu afgifna underdåniga yttrande har komitén andragit, bland

annat: Hvad Eders Kongl. Maj:ts ''befallningshafvande uttalat till förmån

för vattenkraftanordningarnas förläggande å östra elfstranden hade

icke rubbat den af komitén i dess förra utlåtande framhållna uppfattning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

Om icke något afseende behöfde fästas vid kanaltrafikens intressen,

kunde det väl vara lämpligare att förlägga vattenkraftanordningarna

på den östra elfstranden, der nivåförliållandena medgåfve vattnets framledande

i en öppen kanal och der bergets beskaffenhet vore bättre än

på den motsatta stranden. Då emellertid minst två, och ända till

fyra kanalleder med tillhörande slussar kunde erfordras, och då det

ännu icke vore afgjordt, huru och hvarest dessa borde anordnas, torde det

kunna anses såsom högst olämpligt att sönderstycka strandområdet

genom storartade och dyrbara vattenbyggnader, hvilka sedermera med

säkerhet kunde antagas komma att försvåra eller rent af omöjliggöra

en rationel lösning af den för landet ännu mera vigtiga kanalfrågan.

Då för öfrigt det af trafikchefen ingeniören Magnell uppgjorda,

af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande åberopade kanalförslag,

såsom medförande^ omstörtning i många nu rådande förhållanden, torde

blifva mycket svårt att bringa till utförande, och dessutom sannolikt

skulle ställa sig dyrare än det af majoren Laurell uppgjorda, och

då den besparing, som skulle kunna vinnas genom tunnelns ersättande

med en öppen kanal, endast representerade en ganska ringa del af

anläggningens totalkostnad, hölle komitén obetingadt före, med hänsyn

särskildt till kanalfrågans framtida lösning, att den östra stranden borde

reserveras för kanaltrafiken, den vestra för vattenkraftanläggningar.

Med hänsyn till utgången af ofvan omförmälda rättegångar skulle numera

endast det med alternativ A. i komiténs förra utlåtande betecknade

förslag kunna komma att tillämpas samt det med alternativ B.

betecknade vara att anse såsom förfallet. 1 anledning af de anmärkningar,

som fram stälts mot förslaget i hvad det afsåge tillgodogörande

af vattenkraften i Trollhättefallen medelst för kronan och bolaget gemensamt

vattenintag och gemensam tunnelbyggnad, hade komitén tagit i

förnyadt öfvervägande frågan om lämpligaste sättet att lösa de svårigheter,

som uppstode deraf, att ena parten endast egde vatten och andra

parten endast strand. Under förutsättning att det genom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens försorg utarbetade förslaget till ombyggnad af

Trollbätte kanal med deraf föranledd dambyggnad öfver Flottbergsströmmen

icke komme till utförande, vidhölle komitén, att förslaget om

vattenkraftens tillgodogörande medelst en enda stor vattenkraftanläggning

fortfarande vore ur teknisk och nationalekonomisk synpunkt

den lämpligaste anordningen. Men enär bolaget icke ansåge sig kunna

medgifva kronan eganderätt till de i detta förslag afsedda gemensamma

vattenbyggnaderna, samt de anmärkningar, som af de hörda myndigheterna

tramstälts deremot, att kronan endast bekomme nyttjanderätt

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 74

till desamma, icke torde kunna undanrödjas, med mindre än att kronan

och bolaget erhölle hvardera sin vattenkraftanläggning, hade komitén

ansett sig skyldig afgifva förslag till frågans lösning jemväl i sist angifna

riktning.

Utöfver komiténs förut framstälda förslag att tillgodogöra ifrågavarande

vattenkraft med en tunnel och hela den disponibla vattenmängden,

uttagen vid två nära hvarandra liggande stationer, skulle

densamma äfven kunna tillgodogöras genom två särskilda anläggningar,

antingen sålunda att genom två ungefär jemnlöpande tunnlar uttoges

hela fallhöjden med delad vattenmängd (major Laurells förslag) eller

ock så, att den öfre anläggningen skulle tillgodogöra hela den disponibla

vattenmängden men blott omkring halfva fallhöjden, och den

nedre den återstående fallhöjden och hela den disponibla vattenmängden

(väg- och vattenbyggDadsstyreisens förslag).

Hvad anginge major Laurells förslag till vattenkraftens tillgodogörande

medelst gemensamma dambyggnader samt två (eller flera)

bredvid hvarandra löpande tunnlar, sträckande sig från vattenintaget

till särskilda kraftstationer vid fallens fot, kunde deremot anmärkas,

att två tunnlar alltid blefve dyrare än en, äfven om den utsprängda

bergmassan blefve densamma, samt att tryckförlusten ökades i afsevärd

grad, hvarjemte det åsyftade ömsesidiga oberoendet icke vunnes, så

länge båda (eller alla) anläggningarna i allt fall blefve beroende af en

gemensam regleringsdam. Skulle dessutom den föreslagna kanaldammen

nödvändiggöra kraftstationernas förflyttning några hundra

meter längre ned, med motsvarande förlängning af tunnlarne, så ökades

derigenom såväl tryckförlusten som kostnaden så betydligt, att fördelen

af fallens koncentrering blefve skäligen obetydlig. Äfven kunde man

hysa åtskilliga betänkligheter mot detta förslag med hänsyn till berggrundens

dåliga beskaffenhet, såsom närmare framginge af eu genom

komiténs ledamot geologen vid Sveriges geologiska undersökning F.

Svenonius, på komiténs uppdrag verkstäld okulär geologisk undersökning,

för hvilken redogörelse lemnades i särskild, utlåtandet bifogad,

berättelse.

Under sådana förhållanden hade komitén med anslutning till

väg- och vatt eu byggnadsstyrelsens förslag kommit till den uppfattning,

att problemet bäst och enklast torde kunna lösas genom fallhöjdens

delning på två särskilda vattenkraftanläggningar, den ena för kronan,

den andra för bolaget, till utförande af hvilka anläggningar ingeniören

J. Gust. Richert på uppdrag af komitén utarbetat handlingarna bifogade

förslag, upptagande för bolagets anläggning två alternativ (alternativ

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

IV och V) allt efter som bolagets kraftstation skulle förläggas nedanför

eller ofvanför det öfre fallet. För bolagets anläggning uppskattades

den effektiva fallhöjden enligt alternativ IV till 13,7 meter och enligt

alternativ V till 13,5 meter och beräknades, under antagande att 250 kubikmeter

i sekunden framleddes genom tunneln, den häraf alstrade naturkraften

motsvara respektive 30,300 och 31,000 elektriska hästkrafter.

För kronans anläggning med en beräknad effektiv fallhöjd af 15,1 meter

och med en disponibel vattentillgång af 250 kubikmeter i sekunden

blefve effekten 34,400 elektriska hästkrafter. Kostnaderna för anläggningarna,

fullt utbygda, hade beräknats, för bolagets enligt alternativ IV

till 5,000,000 kronor och enligt alternativ V till 4,600,000 kronor, samt

för kronans till 4,000,000 kronor, i livilket sistnämnda belopp dock icke

medtagits kostnaden för kanaldammens uppförande. På grundvalen af

ofvan angifna anordningar för tillgodogörande af vattenkraften vid

Trollhättan, hade komitén sedermera efter förhandlingar med delegerade

af bolagets styrelse uppgjort det nu framlagda förslaget till kontrakt

mellan kronan och bolaget. Den allmänna förutsättning, på hvilken

detta kontrakt vore bygdt, vore den, att hvardera kontrahenten skulle

sättas i tillfälle att utföra sin vattenkraftanläggning, hvarvid kronan

till bolaget för ad framtid öfverlemnade nyttjanderätten till för dess

anläggning erforderligt vatten och bolaget till kronan afstode för dennas

vattenkraftanläggning nödig mark samt i öfrigt undanröjde de hinder

för anläggningens utförande, som förefunnes på grund af vare sig bolagets

eller andra vattenverksegares rätt. Enligt komiténs uppfattning borde bolaget

för den rätt till kronans vatten, som bolaget skulle bekomma,

med hänsyn till de olika värdeförhållandena särskildt godtgöra kronan

utöfver de rättigheter, som bolaget skulle till kronan afstå. Vid bestämmandet

af den i sådant afseende föreslagna årliga afgäld hade komitén

tagit hänsyn dels till omfattningen af de fördelar, som kronan erhölle

genom möjligheten att utföra sin anläggning, dels ock dertill att kronan

vid Trollhättan endast egde vattnet men icke stranden, till följd hvaraf

komitén ansett sig kunna stanna vid ett lägre belopp än beträffande

de vattenfall, hvaröfver komitén i sådant afseende dittills haft tillfälle

uttala sig. Hvad anginge egendomen Önan, hade komiténs derutinnan förut

afgifna förslag icke afsett att innebära mera, än att bolaget tillförsäkrades

den vattenkraft, som tillgodogjordes å vid anläggningarna nu installerade

turbiner och dynamomaskiner, motsvarande enligt nu bifogadt intyg

cirka 3,000 hästkrafter å turbinerna. Till förtydligande häraf hade komitén

emellertid föreslagit att ifrågavarande bestämmelse måtte erhålla den

lydelse, § 14 i det nu framlagda kontraktsförslaget utvisade. För

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 7 i.

ett bättre tillgodoseende af kanalintresset, äfvensom för möjliggörandet

af den föreslagna uppdämningen vid Flottbergsströmmen, hade komitén

nu hemstält om skyldighet för bolaget att inom viss tid efter af

kronan gjord anmälan afstå hela egendomen Onan till kronan utan

annan ersättning än för derå vid tiden för anspråkets framställande

befintliga byggnader samt befrielse från afgifts erläggande för 3,000

hästkrafter å turbinaxel vid bolagets kraftstation å vestra stranden.

Då kronan, vare sig den ville använda vattenkraften för industrielt

ändamål eller önskade att ny- eller ombygga kanalleden förbi

Trollhättan, i en icke allt för långt aflägsen framtid kunde behöfva

taga ifrågavarande egendom eller del deraf i besittning, eller å dess

vattenrätt förorsaka intrång, ansåge komitén redan häruti ligga tillräcklig

grund för kronan att ingå den föreslagna förlikningen, äfven om denna

icke, såsom här vore fallet, utgjorde ett led i den följd af överenskommelser,

som förevarande kontraktsförslag innebure, dervid ock finge

framhållas, att den förbindelse, som bolaget enligt kontraktsförslagets

§ 5 skulle åtaga sig att med vattenverksegare, hvilkas rätt af kronans

anläggning till äfventyrs berördes, uppgöra om och bekosta godtgörelse

för minskning i dem tillkommande vattenkraft, så att hinder deraf icke

för kronans vattenverksanläggning mötte, gjorde förlikningen beträffande

egendomen Önan på nu föreslagna vilkor synnerligen önskvärd.

Vid afgifvandet af detta komiténs yttrande voro bland dess ledamöter

i vissa afseenden skiljaktiga åsigter rådande, i det geologen

Svenonius och kaptenen Hj. Richert sammanstämmande ansago, att

komitén bort föreslå Eders Kongl. Maj:t att såsom ett ytterligare vilkoi

för uppgörelsen med kraftaktiebolaget fordra sådan ändring i bolagets

bolagsordning, att icke aktiemajoriteten inom bolaget skulle kunna ligga

utom riket. Eu sådan bestämmelse syntes vara af vigt, då det enligt

reservanternas åsigt vore mycket sannolikt, att i en närmare eller fjeimare

framtid en icke ringa del af sydvestra Sveriges industri och mahända

äfven samfärdsmedel skulle blifva i ganska väsentlig mån beroende

af nu tillämnade kraftanläggning. Skulle man framdeles finna, att ett

sådant försigtighetsmått icke erfordrades till skydd för landets egna

industriela och öfriga intressen, vore det gifvetvis lätt att i detta hänseende

lossa på arrendevilkoren. Geologen Svenonius ansåg derjemte,

att kronan vid detta tillfälle borde förbehålla någon särskild förman

för de kommuner, inom hvilka den storartade kraftkällan funnes, sa

att dessa kommuner blefve i någon mån skyddade från allt för hårdt

uppskörtande i {råga om någon del af deras blifvande kraftbehof, samt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74

ansåg derför, att komitén bort föreslå ett så lydande tillägg till kontraktsbestämmelserna:
))§

15. Trollhättans och Gustaf Adolfs kommuner må ega att, efter

i lämplig tid skedd anmälan och sedan minst 11,000 hästkrafter blifvit

installerade, af bolaget arrendera ett kraftbelopp intill en femtondedel

( 15) af den installerade kraften mot ett arrendepris, som i görligaste

mån beräknas efter verkliga produktionskostnaden.»

Uti det af bolagsstyrelsen öfver förslaget afgifna yttrande har

styrelsen förklarat bolaget icke kunna förbinda sig att betala den af

komitén föreslagna årliga afgift af fem kronor per effektiv hästkraft,

utan påyikat dess nedsättande till fyra kronor men i öfrigt funnit

kontraktsförslagets vilkor och bestämmelser antagliga, dock med erinran,

beträffande § 9, att den här föreslagna bestämmelsen — i fråga om

bolagets skyldighet att tåla minskning i vattentillgången i händelse

af kanalens framtida om- eller nybyggnad — antoges endast afse

sådan minskning i vattentillgången, som för kanalens förseende med

vatten för kanaltrafiken befunnes vara behöflig, och, i afseende å § 13,

att den här inrymda föreskrift — angående kronans lösningsrätt till

bolagets anläggning vid fråga om kontraktets öfverlåtande — icke finge

anses innebära, att den blotta omständigheten att bolaget sökte tillstånd

till öfverlåtelse af kontraktet, skulle för kronan medföra lösningsrätt

till bolagets anläggning, utan att bolaget kunde förbehålla sig att,

derest samtycke till öfverlåtelsen icke erhölles, fortfarande sjelf få behålla

anläggningen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär uti den 9 sistlidne januari afgifvet

utlåtande anfört, bland annat, följande: Den i styrelsens förra underdåniga

utlåtande uttalade åsigt, att östra stranden vid Trollhättan i stort

sedt borde reserveras för farleden, hvilken åsigt grundats på utredningar

vid styrelsens egna rekognosceringar och majoren Laurells fullständiga

undersökningar, hade så mycket mindre rubbats af hvad Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes sakkunnige, ingeniören Magnell anfört, som

ett vattenverk vid Hojums varp, på sätt han antydt, antagligen skulle

synnerligen försvåra sjötrafik med tunga fartyg till och från den sluss, som

för nämnda plats upptagits i såväl bemälde sakkunniges utkast som majoren

Laurells af styrelsen gillade förslag till ny farled vid Trollhättan. De af

komitén nu föreslagna anordningar slöte sig i tekniskt hänseende så

nära som möjligt till hvad styrelsen i sitt förra utlåtande angifvit såsom

önskligt, hvarigenom således skulle vinnas hvad styrelsen då ansett

och fortfarande ansåge böra sättas främst, nemligen beredande af möjlighet

för kronan att oberoende af annan förfoga öfver sin vattenrätt och dessgenom

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

Venerns ifrågasatta reglering motsedda tillökning, för hvithet ändamål vid

öfre fallet skulle kunna användas Gullön och Toppöarne, eventuel Önan

— derest ej kronan genom inlösen blifvit egare af den för bolaget afsedda

anläggningen — och vid nedre fallet det för kronan bestämda området

lemnade erforderligt utrymme. Beträffande det för farleden, ombygd efter

det nu uppgjorda kanalförslaget, erforderliga området af Önan, ginge komiténs

nu förevarande förslag väl ej så långt, som styrelsen i sitt förra utlåtande

ansett önskligt, men förslaget härutinnan syntes dock antagligt. Det

kunde emellertid förutsättas, att kronan kunde hafva inlöst bolagets vattenverk,

innan å Önan beböfde göras något som helst intrång, och i sådant fall

saknades tillämpning för den enligt § 14 i kontraktsförslaget föreskrifna

nedsättning i bolagets afgifter för vattenrättens nyttjande, hvadan en

för sådant fall formulerad bestämmelse borde till förebyggande af framtida

osäkerhet i kontraktet införas. I enahanda syfte borde det i § 12

af förslaget förekommande stadgande att kronan, för den händelse

bolaget ej inom viss tid hade fullbordat sin anläggning i der föreskrifven

omfattning, egde mot lösen öfvertaga »all för anläggningen behöflig

mark» i afseende å detta uttryck förtydligas derhän, att området angåfves

med hänvisning till bilagd karta och till den storlek, att detsamma med

omkring 200 meters bredd skulle börja omkring 150 meter ofvanför

den i forshufvudet tillämnade dammen samt derifrån sträcka sig längs

elfven omkring 200 meter nedanför Kung Oscars bro. För full tydlighets

skull borde till slutet af § 7 momentet 1 — deri bolaget tillförsäkrades

nyttjanderätt till allt det vatten, som finge genom dess tunnel

framledas — läggas orden: »dock högst 250 kubikmeter vatten i

sekunden». Under förutsättning att bolagets åtaganden och skyldigheter

enligt §§ 4, 5, 7, 9, 12, 13 och 14 i kontraktsförslaget kunde

bibehålla sin effektivitet, äfven om bolagets rätt till större eller

mindre delar öfverginge till annan, syntes de med frågan sammanhängande

allmänna intressen vara i förslaget nöjaktigt tillgodosedda.

Om det i hufvudsak vore likgiltigt, huru snart Trollhättans vattenkraft

kunde komma att tillgodogöras, samt om största vigten läge på att

bereda kronan möjligast billiga pris å landområde vid Trollhättan, torde

sådant måhända kunna genom kontraktsförslagets förkastande frampressas.

Enligt styrelsens mening vore emellertid tryggandet af vattenkraftens

snara ändamålsenliga tillgodogörande en nationalekonomisk

vinst, för kronan af vida högre betydelse än en jemkning i priset på

derför erforderligt jordområde. Då komiténs senaste förslag i hufvudsak

syntes på liimpligt sätt mot hvarandra afväga ömsesidiga fördelar

Bih. till Riksd. Prut. 1902. 1 Sami. 1 Afd. Öl Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 74.

och eftergifter samt i tekniskt hänseende syntes vara fullt tillfredsställande,

hade detsamma från styrelsens sida ej föranledt andra

erinringar än de ofvan angifna.

Jemväl kammarkollegium har den 6 nästlidne februari ånyo i

ärendet sig utlåtit och dervid anfört, att kollegium, då af hvad i

ärendet numera förekommit syntes framgå, att utväg för ett mera

skyndsamt tillgodogörande af vattenkraften i Trollhätte strömmar icke

kunde annorledes än genom en öfverenskommelse mellan kronan och

bolaget beredas, icke kunde annat än gilla komiténs förevarande förslag

i dess allmänna syfte; att beträffande förslagets hufvudgrunder,

kollegium funnit sina vid det förra förslaget framstälda erinringar

om behörigt iakttagande af kanalintressets fordringar och om angelägenheten

deraf, att kronan med hänsyn till anstalterna för dess

vattenkraftuttagning stäldes oberoende af bolaget, vara i det nya förslaget

till fullo beaktade; att kollegium sålunda jemväl ur dessa synpunkter

funne detta förslag förtjent att vinna afseende; att kollegium

visserligen, i betraktande af ännu rådande ovisshet om vidden och

värdet af de lagliga rättigheter i land och vatten vid Önan, som

af kronan skulle kunna göras gällande, fortfarande, likasom vid det

förra förslaget härom uttalats, skulle ansett önskligt, att bestämmelser

om förlikning af tvisten angående denna egendom kunnat ur den ifrågastälda

uppgörelsen uteslutas, men att, med afseende å hvad komitén

nu andragit och då det nu framlagda förslaget i denna del väsentligen

bättre än det förut framkomna syntes tillgodose kronans fördel, kollegium

funne komiténs förevarande förslag jemväl härutinnan kunna vara

antagligt; samt att kollegium i öfrigt för sin del icke funnit anledning

till anmärkning mot förslaget i vidare män, än att, beträffande detaljbestämmelserna

i kontraktet, kollegium dels funne de af bolagsstyrelsen

vid §§ 9 och 13 gjorda påminnelser vara befogade, dels jemväl anslöte

sig till hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i afseende å §§ 7, 12

och 14 anmärkt, och dels slutligen — vid det förhållande, att stadgandena

i §§ 4 och 14, med hvarandra sammanstälda, syntes lemna rum

för ovisshet, huruvida bolaget skulle vara pligtigt att utan ersättning

tåla jemväl sådan uppdämning, som genom utförande af kronans vattenkraftanläggning

uppkomme till men för bolagets turbinanläggningar å

Onan, men sådant väl syntes böra vara meningen — hemstälde huruvida

ej kontraktet härutinnan borde förtydligas.

Slutligen har kraftaktiebolaget till Eders Kongl. Maj:t inkommit

med en skrift, deruti bolaget, ehuru vidhållande att ett pris af fem

kronor för hästkraft vore mera än som kronan rättvisligen borde af

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

bolaget begära med fästadt afseende dels vid värdet af vattenfall i

allmänhet, dels vid de särskilda omständigheter, hvarunder vattenkraften

i Trollhätte strömmar åt kronan vindicerats och dels vid omöjligheten

för kronan att utan eganderätt till strand vare sig sjelf utnyttja eller

till annan än strandägare upplåta rätten till vattnet, nu likväl erbjudit

sig att undanrödja den sista skiljaktigheten mellan komitén och bolaget

genom att gå in på att betala en årlig afgäld af fem kronor för hästkraft,

dock under följande vilkor, nemligen, att frågan erhölle sin slutliga

lösning så tidigt, att bolaget redan under innevarande år kunde hinna

erhålla laga syn enligt förslagskontraktets § 1, och att kontraktets bestämmelser

i öfrigt icke utan bolagets särskilda medgifvande i sak ändrades.

Då jag nu går att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att för första

gången för Riksdagen framlägga förslag angående tillgodogörandet åt

staten tillhörig vattenkraft, finner jag mig icke kunna underlåta att

framhålla denna frågas i flera hänseenden stora betydelse.

Det är nemligen icke nog med att statskassan, genom att de ansenliga

kapitaltillgångar, som ligga uti statens obegagnade vattenfall,

göras fruktbärande, kan beredas en ganska afsevärd inkomst. Äfven ur

nationalekonomisk och politisk synpunkt är det af framstående vigt,

att de i statens ego varande vattenfallen blifva tillgodogjorda. Föi

främjandet af ett lands ekonomiska utveckling kan väl öfver hufvud

intet vara mera angeläget, än att de naturliga hjelpmedel, hvilka stå

till förfogande, komma till behörig användning, och man behöfver endast

tänka på, å ena sidan, det framstående rum bland sådana hjelpmedel,

vattenkraften i de svenska elfvarne intager och, a andra sidan, huru

stor del af denna kraft ännu framrinner obrukad, för att inse, att ett

missförhållande här förefinnes, som måste rättas. Nödvändigheten af

att kraftiga åtgärder i detta syfte med snaraste vidtagas, framträder

med hvarje år allt starkare. Det storartade uppsving, landets industri

och kommunikationsväsende under senaste årtiondena haft att uppvisa,

har, med hänsyn till den rådande bristen inom landet på lämpligt

bränslemateriel för alstrande af den för nämnda grenar af ekonomisk

verksamhet erforderliga drifkraft, nödvändiggjort en alltjemt ökad import

af stenkol och derigenom jemväl klargjort, i huru hög grad vi för

närvarande äro för fvllandet af vart bränslebehol beroende af utlandet.

Olägenheterna och, i händelse af krig, faran saväl i ekonomiskt hänseende

som ur försvarssynpunkt af- ett sådant beroende hafva icke heller

lemnats obeaktade, utan har uppmärksamheten allt lifligare riktats på

angelägenheten af ett bättre tillvaratagande af de inom landet befintliga

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

källor för åstadkommande af drifkraft, som våra torfmossar och vattenfall

erbjuda. Att staten under sådana förhållanden bör på allt sätt

söka medverka till en lycklig lösning af såväl torffrågan som vattenfrågan

är uppenbart och har, hvad den förra angår, jemväl af statsmakterna

till fullo erkänts genom statsmedels anvisande för åtgärder i

syfte att främja lösningen af frågan angående lämpligaste sättet att

tillgodogöra den i landets torfmossar befintliga bränsletillgång. Statens

ingripande till förmån för vattenfrågan är för visso af icke

mindre vigt och bör vara så mycket lättare att utverka, som statens

uPPgift i detta hänseende inskränker sig till att staten bör ställa

den staten tillhöriga vattenkraft, som icke för dess egna ändamål

finnes behöflig, till den enskilda företagsamhetens förfogande emot

godtgörelse och staten alltså, på samma gång den gagnar det allmänna,

bereder sig sjelf en ekonomisk fördel. För att båda dessa ändamål

skola kunna på bästa sätt samtidigt främjas är emellertid angeläget, att

den godtgörelse, staten för sådan kraft betingar sig, och de vilkor i

öfrigt, staten härvid uppställer, afmätas så, att staten å ena sidan icke

oskäligt betungar de företag, som vilja begagna kraften, men å andra

sidan icke heller gör sådana eftergifter, att en skadlig konkurrens mellan

afnämare af staten tillhörig kraft och industriidkare, hvilka äro hänvisade

till i enskild ego varande vattenfall, derigenom främjas.

Huru vigtigt det är att staten snarast möjligt praktiskt ådagalägger

sin benägenhet att uti förevarande afseende fylla sin uppgift och lemnar

industrien det stöd, som måste ligga uti vissheten om att statens medverkan

för vattenfrågans lösning kan påräknas, torde knappast särskildt

behöfva påpekas.

Med hänsyn till nu angifna allmänna synpunkter och i betraktande

deraf att, såsom allmänt kändt är, Trollhättefallen representera en af

de mest betydande och dertill bäst belägna vattenkraftkällor inom

landet, är det påtagligt att, enligt min uppfattning, staten har stort intresse

af att dessa vattenfall sa snart ske kan blifva tillgodogjorda.

Huru detta lämpligast skall ske, är naturligen icke lätt att afgöra.

I hvarje fall, då fråga är om sa betydande krafttillgångar, som de nu

ifrågavarande, måste ett sådant afgörande blifva förenadt med vissa

svårigheter, och i afseende a vattenkraften vid Trollhättan äro dessa

svårigheter af lätt insedda skäl ovanligt störa. Man har nemligen här

att taga hänsyn icke allenast dertill, att vattnet och stränderna tillhöra

olika egare, utan äfven till den för samfärdseln ytterst vigtiga Trollhätte

kanalleds intressen. Vidare och då man vid planläggandet af

anordningar för tillgodogörandet af vattenkraft bör tillse, att dessa

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 74.

vidtagas på sådant sätt, att de medgifva ett så fullständigt xi Nyttjande

som möjligt af hela den kraft,'' hvilken kan blifva för ändamålet tillgänglig,

samt hvad Trollhättefallen angår en eventuel reglering i framtiden af

vattenståndet i Venern kan antagas komma att medföra en väsentlig

ökning af den för kraftanläggningar nu disponibla vattenmängden,

måste vid den föreliggande frågans bedömande äfven härvid fästas behörigt

afseende.

En af de första frågor, som, då man går att mot hvarandra väga

de olika möjligheterna att exploitera ett vattenfall, framställer sig, är,

såsom komitén jemväl framhållit, den, huruvida kraften lämpligast

bör uttagas vid en stor eller flera smärre stationer. De allmängiltiga

skäl, hvilka af komitén anförts för en enda anläggning, synas mig

särdeles öfvertygande och af samma skäl måste naturligen, om det af

andra orsaker finnes behöfligt att fördela kraften på flera anläggningar,

ett mindre antal vara att föredraga framför ett större.

Jag torde härefter få öfvergå till granskningen af de särskilda

förslag till nu förevarande frågas lösning, för hvilka jag här ofvan

redogjort. Bland dessa förslag torde det af majoren Gagner och yrkesinspektören

Uhr under ledning af landshöfdingen Lothigius år 1894

uppgjorda numera kunna lemnas helt och hållet ur räkningen, då detta

förslag, utom det att detsammas utförande af sakkunniga ansetts förenadt

med stora svårigheter och oberäkneliga kostnader, blifvit uppgjordt

under helt andra förutsättningar i afseende å omfånget af kronans

vattenrätt, än man nu har att räkna med, och derför åsyftar endast ett

partielt tillgodogörande af hela vattenkraften. Att emellertid på något

annat sätt, än berörda förslag antyder, kraften skulle kunna med begagnande

endast af de kronan tillhöriga öar i elfven lättare och fullständigare

uttagas, har icke ens antydts och kan för visso anses ogörligt.

Derest det åsyftade målet skall kunna nöjaktigt uppnås, lärer

man derför med nödvändighet vara hänvisad till elfstränderna.

Med hänsyn till den af mig förut påpekade önskvärdheten af att

kraften icke splittras på flera anläggningar än som är oundgängligen

nödigt, anser jag helt naturligt att åtminstone hufvudmassan af det för

kraftanläggningar tillgängliga vattnet bör vid endera stranden uttagas.

Valet mellan den östra och den vestra stranden erbjuder icke

synnerliga svårigheter. Lika gifvet som den östra varit att fördraga,

om hänsyn ej behöft tagas till kanalintresset, lika gifvet måste under

nu rådande förhållanden den vestra lemnas företräde. Redan en blick

på kartan synes vara tillräcklig för att ådagalägga, att stora olägenheter

såväl för kanalleden som för blifvande kraftstationer och industriela

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 74.

anläggningar skulle kunna förväntas komma att i framtiden uppstå, om

det begränsade och vid en utvidgning af kanalen, sådan den redan

påtänkts, till stor del behöfliga utrymmet å östra stranden nu toges i

anspråk för kraftuttagning i större skala, och vid besök, som jag, i syfte

att bilda mig en säkrare uppfattning i ämnet, på platsen aflagt, bär

jag blifvit ytterligare stärkt uti denna min åsigt. I likhet med såväl

komitén som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och efter samråd med

chefen för civildepartementet kan jag derför icke heller annat än bestämdt

tillstyrka, att östra stranden i stort sedt reserveras för kanalens

behof. Att en eller annan mindre kraftstation kan dit förläggas utan

att intrång derigenom behöfver göras å kanalledens intressen finner

jag väl antagligt, men anser i allt fall icke tillrådligt att ens sådana

anläggningar der göras, innan kanalfrågan blifvit definitivt löst.

Liksom flertalet sakkunnige är jag alltså af den åsigt, att frågan

fullt ändamålsenligt kan lösas endast genom att hufvudkraften uttages

på vestra stranden. Härför erfordras emellertid ovilkorligen eu uppgörelse

mellan staten såsom egare af vattnet och Trollhättans elektriska

kraftaktiebolag såsom egare af stranden. Eu dylik uppgörelse kan

tänkas ske under flera olika former, nemligen antingen så att staten

förvärfvar eganderätten till stranden eller så att staten till bolaget afyttrar

vattenrätten eller slutligen, på sätt vattenfallskomitén föreslagit,

så att öfverenskommelse rörande vattenkraftens uttagande mellan staten

och bolaget träffas.

Hvad det första af dessa alternativ beträffar, är att märka, att

något erbjudande från bolagets sida att till staten försälja stranden

icke gjorts, och att då, enligt af bolaget sjelft lemnad, uti handlingarna

i ärendet förekommande uppgift, bolaget vid inköpet af stranden, med

hvilken då antagits följa vattenrätt, uppskattat densamma till 2,230,000

kronor, minsta sannolikhet icke lärer förefinnas för att bolaget, så länge det

ser någon som helst utsigt att kunna genom åtkommande af dispositionsrätt

till vatten göra det sålunda nedlagda kapitalet fruktbärande,

skall godvilligt underkasta sig den betydande förlust en försäljning

ensamt af den så dyrköpta stranden ovilkorligen måste medföra. Visserligen

är det, såsom Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande antydt,

ganska antagligt att, om staten nu ställer sig helt och hållet afvisande

mot bolaget, detta förr eller senare kommer uti sådan ställning, att det

finner sig nödgadt till staten afyttra stranden, men, äfven om, såsom

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande synes anse, det för staten vore

skäligen likgiltigt, när vattenkraften i Trollhättefallen blefve tillgodogjord,

skulle jag för visso icke ansett mig kunna tillstyrka ett dylikt

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 74.

tillvägagående från statens sida, med mindre det visat sig alldeles omöjligt

att på skäliga vilkor med bolaget träffa öfverenskommelse.

Det andra alternativet, eller att staten skulle till bolaget försälja

sin vattenrätt, torde under inga förhållanden kunna komma i fråga.

Återstår alltså det tredje, nemligen en öfverenskommelse mellan

staten och bolaget rörande vattenkraftens tillgodogörande. Att för ett

aftal i sådant syfte några oöfverstigliga svårigheter icke kunna möta

är sjelfkärt, då båda parterna måste vara lika intresserade af frågans

snara lösning. De underhandlingar, hvilka af vattenfallskomitén, å

kronans vägnar, förts med bolaget, hafva äfven resulterat uti de två särskilda,

på väsentligt olika principer grundade, men hvar för sig mycket

beaktansvärda kontraktsförslag, för hvilkas innehåll jag här ofvan

redogjort.

Af dessa båda förslag anser jag emellertid i likhet med såväl vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen som kammarkollegium det senast framkomna

från statens sida sedt vara att obetingadt föredraga framför det först

uppgjorda. Visserligen innebär det senaste förslaget en delning af vattenkraften

på två anläggningar i stället för endast eu enligt det törsta

förslaget, men för eu sådan delning finnas i detta fall synnerligen

goda skäl.

För att, i händelse en för staten och bolaget gemensam anläggning

i anslutning till komiténs första förslag komme till utförande,

staten skulle erhålla fullt nöjaktig trygghet för framtiden, borde nemligen

åt staten beredas eganderätt till all den uti anläggningen ingående

eller af densamma berörda mark; och då det nu visat sig för bolaget

omöjligt att afstå från sin eganderätt i detta hänseende — hvilket för

öfrig!, då bolagets utsigter att kunna anskaffa för anläggningen erforderliga

medel naturligen skulle derigenom väsentligt minskas, synes lätt

förklarligt — samt genom fallens uppdelande i enlighet med komiténs

senare förslag på två, af hvarandra helt och hållet oberoende anläggningar,

af hvilka staten skulle komma att ega den ena och bolaget den

andra, de båda kontrahenternas inbördes ställning skulle blifva på ett

fullt betryggande sätt ordnad, synes mig häruti ligga ett mäktigt

talande skäl för att detta förslag i princip antages.

Emot frågans lösning på detta sätt hafva emelleitid invändningar

från sakkunnigt håll icke saknats. Uti eu till mig afgifven promemoria

i ämnet har nemligen majoren Laurell erinrat hufvudsakligen, dels att

den föreslagna delningen af fallhöjden vore tekniskt och ekonomiskt

ofördelaktig, emedan turbiner och generatorer derigenom skulle erhålla

mindre omloppshastighet och följaktligen större dimensioner, dels att

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 74.

den mellan de båda kraftstationerna bildade bassängen vore allt för

liten för att kunna på ett tillfredsställande sätt utjemna vattenförbrukningens

variationer, hvilket åter skulle medföra för turbindriften ofördelaktiga

tryckförändringar, dels ock att efter uppgörelsen vid fallets

öfre del ingen annan plats skulle finnas reserverad för användning af

den utöfver 250 kubikmeter tillgängliga vattenmängden än liolmarne i

strömmen och den mellan strömmen och den blifvande segelleden

liggande strandremsan, hvilka platser vore för sådana anläggningar

jemförelsevis otjenliga; och har Laurell till förekommande af dessa

olägenheter föreslagit utförande af två skilda tunnlar och kraftstationer,

hvardera tillgodogörande hela fallhöjden, hvarjemte möjlighet borde

beredas att för tillgodogörande af den tillökning i vattenmängd, som

kunde förväntas uppkomma genom Venerns reglering, anlägga ytterligare

en tunnel med tillhörande kraftstation. Samtliga dessa kraftstationer

skulle förläggas vid den nedre lugnvattenytan, omkring 1,600

meter från tunnelinloppen.

Al denna Laurells promemoria har jag ansett mig böra lemna

förslagsställaren, ingeniören Richert tillfälle att taga del; och har

jemväl Richert till mig ingifvit en promemoria i ämnet, deruti han

till bemötande af Laurells invändningar hufvudsakligen anfört: att

Laurell utginge från den förutsättning att en ökning i fallhöjden ovilkorligen

skulle medföra en minskning af kostnaden för kraftstationen,

för hästkraft räknadt; att detta dock vore riktigt endast under

förutsättning, att fallhöjden icke vore tillräcklig för att turbinen

skulle få den omloppshastighet, som med afseende å generatorns

storlek vore den lämpligaste; att enligt det första af Richert upprättade

förslaget med gemensam tunnel för kronan och bolaget samt två nedanför

fallen belägna kraftstationer hvarfantalet på grund af den högre

fallhöjden blefve endast 8 procent högre än enligt det senare förslaget;

att denna skilnad vore alldeles betydelselös; att i hvarje fall två

ungefär lika stora och lika dyra kraftstationer måste utföras; att med

tillämpning af Laurells förslag tunnlarnes sammanlagda längd deremot

blefve fyra gånger större än enligt Richerts senaste förslag; att för

öfrigt allt tal om den ena eller andra principens ekonomiska företräde

komme till korta inför det faktum att kostnadsberäkningar, hvilande på

samma konstruktiva förutsättningar, visade att sistnämnda förslag gåfve

en lägre kostnad för hästkraft än Richerts första förslag med gemensam

tunnel och följaktligen måste föredragas äfven framför Laurells förslag,

som förutsatte dubbla tunnlar; att de tryckvariationer, som kunde uppstå

i följd af vattenytans höjning och sänkning i den mellan kraft
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 74.

stationerna bildade bassängen, torde medföra mindre olägenheter än de

plötsligt inträdande förändringarna af tryckförlusten i en lång tunnel,

samt att äfven dessa sistnämnda blefve af försvinnande betydelse i jemförelse

med de oundvikliga variationerna i generatorernas strömförbrukning,

hvilka i och för sig nödvändiggjorde anbringandet af automatiska

turbinregulatorer. På grund af hvad sålunda anförts har Richert

ock bestridt riktig''heten af Laurells anmärkningar och förordat vattenkraftsanläggningarnas

utförande enligt Richerts senaste förslag, hvilket

under de förhållanden, som inträdt genom den i kanalledens intresse

föreslagna dambyggnaden vid Flottbergsströmmen, syntes innebära problemets

naturligaste och billigaste lösning.

Med allt erkännande af betydelsen för en allsidig pröfning af den

föreliggande frågan af det deruti utaf majoren Lamell nu gjorda inlägg

kan jag dock icke undgå att af de skäl, hvilka af ingeniören Richert

anförts till stöd för de utaf honom i ämnet uttalade åsigter och efter

att till yttermera visso hafva rådfört mig med vattenfallskomiténs ordförande,

landshöfdingen A. G. Svedelius, såsom i ämnet sakkunnig,

finna mig fullt öfvertygad om, att genom fallhöjdens delning på två

anläggningar icke några sådana tekniska eller ekonomiska olägenheter

äro att befara, som böra gifva anledning till frångående af denna i

öfrigt lämpliga form för frågans lösning. Särskilt anser jag mig icke

böra underlåta att fästa uppmärksamheten vid, att den här ofvan omförmälda

utredning af bergets å vestra stranden beskaffenhet, som af geologen

Svenonius på uppdrag af vattenfallskomitén gjorts, gifver grundad

anledning att icke utan tvingande skäl planlägga vattenkraftsuttagningen

så att flera bredvid hvarandra liggande tunnlar blifva nödvändiga.

Att bygga en tunnel fullt betryggande är med nutidens tekniska

hjelpmedel icke förenadt med någon svårighet, och om samtliga tunnlarne

blefve bygda samtidigt, skulle detta säkerligen också kunna gå

för sig utan att man behöfde befara någon olägenhet af bergets mindre

goda beskaffenhet. Annorlunda ställer sig likväl förhållandet då, såsom

här är fallet, bolaget omedelbart skulle utföra sin tunnel, och den eller de,

som för uttagande af statens vattenkraft erfordrades, skulle byggas först

framdeles, antagligen sedan bolagets redan blifvit färdig och kommit

till användning. Genom de sprängningar i berget, som då för statens

räkning blefve nödvändiga, kunde nemligen bolagets tunnel lätt komma

att skadas, om bergets beskaffenhet är sådan, Svenonius antagit, och för

eu dylik risk bör man naturligen icke utsätta sig så snart det kan

undvikas.

Af hvad jag nu anfört torde framgå, att jag anser det senast af

Bih. till Riksd. Prot. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 61 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

komité]! framlagda förslaget vara antagligt såväl ur den synpunkt, att

stranden och vattnet hafva olika egare, som i rent tekniskt hänseende.

Att genom detsamma kanalledens intresse på bästa sätt tillgodoses

synes mig tydligt framgå af hvad härutinnan uti de i ärendet af

de sakkunniga myndigheterna afgifna utlåtanden anförts.

Återstår att, innan jag ingår uti närmare granskning af de ekonomiska

hufvudgrunder för reglerandet af förhållandet mellan staten och

bolaget, på hvilka förslaget hvilar, tillse, huruvida planen för anläggningarna

är sådan, att den medgifver uttagandet af hela den vattenmängd,

som för kraftanläggningar nu finnes till förfogande, och icke

lägger hinder i vägen för ett framtida tillgodogörande af den ytterligare

vattenmängd, som för samma ändamål framdeles kan blifva tillgänglig.

För bedömande af denna fråga är i främsta rummet nödvändigt

att så noga som möjligt känna storleken af de vattenqvantiteter, med

hvilka man ur hvardera synpunkten bör räkna.

Härvid är emellertid att märka att rörande den vattentillgång,

som vid Trollhättan nu och i framtiden kan påräknas och för hvars

användning man således nu bör tillse att utrymme kan beredas, i viss

mån från hvarandra afvikande åsigter gjort sig gällande.

För öfverskådlighetens skull tillåter jag mig här i ett sammanhang

redogöra för de uti ifrågavarande hänseende under ärendets utredning

gjorda särskilda uttalanden.

Ingeniören Richert hade sålunda vid uppgörandet af sitt första

förslag grundat detta på följande, uti en till styrelsen för Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag stäld skrift förekommande uträkning.

»Trollhättefallens nuvarande minimivattentillgång beräknas

af öfverste Eriksson (1861) till.......................................... 340 m3 sekunden

„ ingeniör O. Appelberg (1886) till ............................ 190 „

,, major Laurell (1898) till ............................................ 300 „

Då ingen af dessa beräkningar är grundad på mätningar vid lägsta

kända vattenstånd utan endast på mer eller mindre osäkra antaganden,

torde försigtigheten bjuda att icke utgå från en högre siffra än 250

kubikmeter i sekunden.

Häraf förbrukar kanalbolaget cirka .............................................. 15 in8

och anser sig hafva rättighet att för kraftbehof uttaga ytterligare 15 m3

Ingeniör Stridsbergs verk torde efter nu projekterade utvidgningar

komma att förbruka ........................................................................... 25 m3

Om genom tunneln uttagas i komitéförslaget beräknade... 125 m3

så återstår för »kungsådran», som väl här har uteslutande

estetisk betydelse .................................................................................... 70 m3

Summa 250 m3

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Majd Nåd. Proposition N:o 74.

Emellertid får ej förbises, att frågan om anläggande af en ny

kanalled snart nog torde blifva föremål för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

behandling, hvarvid en afsevärdt större vattenförbrukning än

den nuvarande måste reserveras för slussningen.

För den närmaste framtiden torde vara tillräckligt att dertill anslå

50 m3 i sekunden; detta förutsätter emellertid att den nuvarande kanalen

med dess vattenverk inlösas och slopas, hvadan den effektiva

ökningen endast blir 20 m3 sek. och den för vattenfallen återstående

kvantiteten 50 m3 sek.

Äfven om den undantagsvis förekommande lågvattenmängden

skulle understiga beräknade 250 m3 sek. torde således under nuvarande

förhållanden kunna uttagas beräknade 125 kubikmeter i sekunden.

Genom Yenerns reglering, som sannolikt inom en föga aflägsen

framtid kommer att utföras, kan Trollhättefallens minimivattenmängd

ökas till minst 400 kubikmeter i sekunden.

Deraf böra dock för framdeles erforderliga utvidgningar af kanaltrafiken

reserveras ................................................................................. 100 m3

För ingeniör Stridsbergs verk erfordras fortfarande......... 25 m3

För vattenfallen minst .............................................................. 25 m3

återstå för tunneln högst ................................................•....... 250 m3,

alltså dubbelt så mycket som under nuvarande förhållanden.»

Dessa beräkningar upptogos och åberopades af komitén uti dess

första utlåtande.

Majoren Laurell erinrade uti sitt till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

afgifna, här ofvan omförmälda yttrande i frågan, att den. af

Richert och komitén för kanalen afsedda vattenqvantitet af 50. kubikmeter

vore alltför ringa och med tanke på kanalens framtida utvidgning

borde ökas till 100 kubikmeter. Det oaktadt uttalade emellertid Laurell

såsom sin åsigt, att för såväl kungsådra som segelled skulle återstå

tillräckligt vatten äfven om, såsom då föreslagits, 125 kubikmeter afleddes

till kraftstationer och öfriga nu befintliga vattenverk finge fortfarande

tillgodogöra sig nu förbrukade qvantiteter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förmälde sig uti sitt utlåtande

af den 7 februari 1900 anse, att vattentillgången för kraftanläggningen

kunde antagas komma att endast i synnerligen kortvariga undantagsfall

understiga 250 kubikmeter i sekunden; och grundade styrelsen

denna sin åsigt på beräkningar verkstälda med ledning af dagliga

vattenståndsobservationer under trettioårsperioden 1868 1897..

Trafikchefen, ingeniören Magnell beräknade uti sitt till Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande afgifna yttrande lågvattenqvantiteten

till 340 kubikmeter.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 74.

Uti det senast af ingeniören Ricliert afgifna förslaget har denne

på grund af ytterligare verkstälda beräkningar ansett, att den för kraftanläggningar

disponibla vattentillgången ej borde beräknas högre än

till 150 kubikmeter före och till 250 kubikmeter efter Venerns reglering.

Slutligen bar majoren Laurell uti sin förenämnda till mig afgifna

promemoria uti förevarande ämne yttrat följande:

»Under tiden från 1819 till 1899, under hvilken tid vattenståndet

i Venern varit observeradt, och under hvilken tid på grund häraf den

vid Trollhättan framrinnande vattenmängden blifvit beräknad, har denna

uppgått till:

345—360 kbm. i sek. under 5 månader, 16 dagar

eller af hela perioden........................................................... 0,6 %

360—400 kbm. i sek. under 2 år, 9 månader, 14 dagar

eller af hela perioden .......................................................... 3?4 %

400—450 kbm. i sek. under 5 år, 11 månader, 7 dagar

eller af hela perioden ........................................................... 753 %

450—550 kbm. i sek. under 18 år, 11 månader, 17 dagar

eller af hela perioden ...............;.......................................... 23,5 %

550 kbm. i sek. eller mera under 52 år, 10 månader, 6 dagar

eller af hela perioden .....................................................65,2 %

Summa 100, o %.

Under förutsättning att den under arbete varande regleringsplanen

för reglering af afloppet från Venern blifver genomförd, är en sannolikhetsberäkning

uppgjord rörande den blifvande afloppsmängden från

sjön Venern, och har till grund för denna beräkning gjorts det antagande,

att under en kommande period af 81 år nederbördsmängden inom flodområdet

och på grund deraf tilloppsmängden till sjön blifva öfverensstämmande

med hvad de varit under perioden 1819 till och med 1899.

Denna beräkning lemnar det resultat att afloppsmängden skulle

komma att uppgå till:

350 kbm. under 2 år, 5 månader

eller af hela perioden ........................................................... 3 %

400 kbm. under 8 år, 2 månader, 5 dagar

eller af hela perioden............................................................ 10,2 %

550 kbm. eller deröfver under 70 år, 4 månader, 25 dagar

eller af hela perioden.......................................................... 86,8 %

Summa 100,0 %.

Af dessa uppgifter rörande den framrinnande vattenmängden framgår,

att redan under nuvarande förhållanden afrinner icke mindre än

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

450 kbm. i sekunden under 88,7 procent af tiden eller under så lång

tid, att vattnet med fördel kan användas för vinnande af drifkraft.

Vidare visar samma uppgift, att om vattenafloppet från Venern

regleras, bör en vattenmängd af 550 kubikmeter i sekunden framrinna

under 86,8 procent af tiden, hvadan under sådana förhållanden denna

vattenmängd är att tillgå så lång tid, att den är fullt användbar för

vinnande af drifkraft.»

Under framhållande derjemte, att om så stora vattenmassor kunde

användas för vinnande af drifkraft, den alstrade kraften med säkerhet

komme att finna användning under dagen i vida större omfattning än under

natten, att vidare förbrukningen under hela söndagsdygnet komme att

betydligt minskas både dag och natt, samt att efter en ordnad reglering

af afl Öppet tappningen kunde ordnas efter beliofvet och så, att den

besparing, som uppkomme under nätterna och söndagarne, kunde fördelas

på öfriga tider och dagar, har Laurell slutligen uttalat den åsigt,

att om förhållandena vid Trollhättan skulle. ordnas så, att vattentillgången

i sin helhet skulle kunna nyttigt användas, utrymme der borde beredas

för tillgodogörande af 700 å 750 kubikmeter vatten i sekunden.

Af hvad sålunda förekommit synes framgå att redan under nuvarande

förhållanden med sannolikhet kan för kraftanläggningar å vestra

stranden påräknas en temligen konstant vattentillgång af 250 kubikmeter

i sekunden och att, om en reglering af vattenståndet i Venern

kommer till stånd, ett väsentligt tillskott till den förut tillgängliga

vattenmängden är att emotse. Någon anledning att planlägga de första,

nu ifrågavarande anläggningarna för vare sig större eller mindre vattenqvantitet

än föreslaget blifvit eller 250 kubikmeter, synes emellertid

icke förefinnas och har icke heller af någon bland de i ämnet hörda

sakkunnige satts i fråga. Äfven i detta hänseende finner jag derför

ock nu omhandlade förslag tillfredsställande.

Hvad vidare angår möjligheterna att, om detta förslag vinner

godkännande, uttaga den ytterligare kraft, som kan blifva disponibel,

torde man endast behöfva fästa afseende vid den öfre hälften af fallhöjden,

då något hinder, vare sig ur teknisk synpunkt eller på grund

af aftalet med bolaget, icke lärer kunna förefinnas för kronan att vid

det strandområde, som bolaget skulle till kronan med eganderätt upplåta,

tillgodogöra sig hela den framrinnande vattenmängden och den

nedre halfva fallhöjden. För utnyttjande af det vatten inom öfre hälften

af fallhöjden, som icke af bolaget tages i anspråk, har man att tillgå

östra stranden ocli öarne. Ehuru, efter hvad jag från flere sakkunnige

inhemtat, all sannolikhet förefinnes för att det för detta ändamål

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

erforderliga utrymme skall kunna å nämnda platser beredas, synes

mig likväl, på det alla utvägar må stå öppna, önskvärdt om kronan

kunde blifva tillförsäkrad rätt att, derest kronan finner det med sin

fördel mera förenligt, uttaga kraften å vestra stranden. Detta förutsätter

visserligen anläggning af en tunnel, möjligen flera, ungefär jemnlöpande

med bolagets, en anordning, som jag af förut anförda skäl icke för uttagandet

af nu disponibla vattenqvantiteten anser tillrådlig, men då dels erfarenheten

ju kan komma att ådagalägga det farhågorna rörande bergets

beskaffenhet varit öfverdrifna och dels tekniken kan komma att utvecklas

så, att eu ny tunnel kan byggas utan att någon olägenhet för bolagets

deraf _ behöfver befaras, synes mig klokheten bjuda att, om ett för all

framtid bindande aftal med bolaget nu ingås, deruti inrymmes förbehåll

om rätt för kronan att utan hinder från bolagets sida draga tunnlar

under den bolaget nu tillhöriga mark å vestra stranden samt att till

säkerhet härför erhålla servitutsinteckning uti de bolaget tillhöriga

fastigheter å samma strand. Under förutsättning af bolagets medgifvande

härtill anser jag den af komitén senast framlagda plan till Trollhättefallens

tillgodogörande innebära en ur alla de olika synpunkter, till

Indika man i detta fall har att taga hänsyn, särdeles tillfredsställande

lösning af frågan.

Beträffande de bestämmelser i öfrigt, som uti komiténs senaste

kontraktsförslag innehållas, inskränker jag mig här till att beröra

endast hufvudgrunderna för aftalet. Såsom af den lemnade redogörelsen

för de öfver förslaget afgifna yttranden framgår, hafva åtskilliga detaljändringar

blifvit ifrågasatta. Äfven i andra hänseenden än de sålunda

anmärkta synes mig dessutom kontraktet tarfva förtydliganden och

fullständiganden och enligt hvad jag inhemtat har det heller icke varit

komiténs tanke att framlägga ett fullständigt förslag till kontrakt,

utan endast att sammanföra de hufvudsakliga punkter, på hvilka aftalet

enligt komiténs åsigt borde grundas. Icke heller synes det nödigt

eller ens lämpligt att för Riksdagen framlägges ett utarbetadt kontraktsförslag,

utan torde Riksdagens medgifvande endast böra inhemtas till

ingående af aftal med bolaget i enlighet med vissa hufvudgrunder och

under de vilkor ^i öfrigt Eders Kongl. Maj:t kan finna godt bestämma.

Hvad angår de hufvudgrunder, som härvid böra fastslås, finner

jag mig. för min del kunna i allo biträda de af komitén föreslagna, för

hvilka jag här ofvan närmare redogjort, med tillägg allenast af hvad

jag nyss föreslagit i afseende å förbehåll om rätt för kronan att å

vestra stranden framdraga tunnlar.

Bolagets och kronans fördelar af aftalet och de eftergifter,

som

opaginerad Kontrollera mot PDF

89

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 74.

med hänsyn dertill skulle å hvardera sidan göras, synas mig hafva

blifvit af komitén riktigt bedömda och parternas inbördes ekonomiska

förhållande vara uti förslaget ordnadt på ett icke allenast för bolaget,

utan jemväl för kronan fördelaktigt sätt.

De två punkter, som i detta hänseende äro svårast att bedöma,

äro huruvida den föreslagna afgiften är lämpligt afmätt samt huruvida

en förlikning af rättegången om Önan bör ingå i aftalet. Hvad den

första frågan angår, måste man ihågkomma att de fördelar, bolaget bereder

staten, äro sådana att, om de än icke böra medföra afgiftsfrihet

för bolaget till det vatten, bolaget skulle ega uttaga, de likväl med

nödvändighet betinga en väsentlig nedsättning af afgiften under det

pris, staten af annan afnämare på platsen kan och bör betinga sig.

Att märka är dervid jemväl, att bolaget, såsom redan nämnts, så dyrt

förvärfvat strandegarerätten, att dess kostnader för kraftens uttagande,

för hästkraft räknadt, derigenom måste blifva rätt afsevärdt förhöjda.

Emot det föreslagna priset af fem kronor finner jag mig under dessa

förhållanden icke kunna göra någon anmärkning.

Att nedlägga rättegången om Önan är visserligen icke fullt tilltalande,

men de skäl, hvilka af komitén härför anförts, och den omständigheten,

att denna bestämmelse utgör ett för bolaget så vigtigt

led i öfverenskommelsen, att kronan särskildt med hänsyn dertill kunnat

uppställa det för kronan synnerligen fördelaktiga vilkoret om skyldighet

för bolaget att med andra verksegare, hvilkas rätt af kronans anläggning

till äfventyrs beröras, uppgöra om och bekosta godtgörelse förminskning

i den dem tillkommande vattenkraft, gör att jag, då i allt

fall bolaget å önan faktiskt eger rätt till både vatten och utmål samt

frågan endast gäller huru mycket, och då förlikningen, sådan den af

komitén nu föreslagits, derför icke kan anses vara af någon afsevärd

betydelse uti den i öfrigt så stora och vigtiga intressen omfattande

öfverenskommelsen, finner kontraktsförslaget jemväl härutinnan böra

godkännas.

Slutligen anser jag mig böra påpeka att, då jag bland de hufvudgrunder,

hvilka jag föreslagit skola blifva för aftalet gällande, icke upptagit

de af reservanterna i komitén föreslagna tilläggsbestämmelser, jag

härtill föranledts, ingalunda deraf att jag funnit hvad de anfört sakna

betydelse, utan deraf att jag funnit det icke behöfligt att uti ett fall

sådant som det nu förevarande uppställa vilkor af den beskaffenhet,

reservanterna ifrågasatt.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 74.

Såsom jag här ofvan redan omnämnt, tillgodogöres nu en liten del af

vattenkraften i Trollhättefallen för driften af det ingeniören Ernst Stridsberg

tillhöriga å vestra Malgön belägna Gullöfors bruk, och är den angående

omfånget af den honom tillkommande rätt till såväl vatten som land vid

vederbörande häradsrätt anhängiggjorda rättegång ännu oafgjord.

Uti en till Eders Kongl. Maj:t stäld skrift af den 8 december

1898 har emellertid bemälde Stridsberg, under erinran att — sedan han,

som genom köp förvärfvat sig eganderät.t till vestra delen af Malgön

invid Göta elfs östra strand i Trollhättan, hvilken fastighet förut benämnts

Vikströmska sågarne n:ris 3, 4 och 5 och hvarå numera Gullöfors

bruk vore uppfördt, jemte den fastigheten tillhörande vattenrätt,

vid af honom påkallad och den 16 februari 1895 af Flundre, Väne och

Bjerke häradsrätt hållen syn yrkat att, utöfver den för bruksdriften å

östra sidan af egendomen redan använda vattenmängd af 8,9 kubikmeter

i sekunden, få af elfvens vatten tillgodogöra sig ytterligare 9 kubikmeter

i sekunden, men detta yrkande rönt bestridande af dels Nya

Trollhätte kanalbolag, dels ock Eders Kongl. Maj:ts och kronans ombud,

som förmenat att allt vatten i Trollhätte strömmar tillhörde kronan

med undantag för den egendom, som kronan skatteförsålt till enskilde,

samt att Stridsberg icke skulle hafva rätt till annat vatten i dessa

strömmar än det qvantum, som åtginge till försågning af visst antal

sågblock vid af honom skatteköpta sågar — rättegång i saken emellan

Stridsberg, å ena, samt kronan och kanalbolaget, å andra sidan, pågått

och ännu vore anhängig vid ofvanbemälde häradsrätt, der Stridsbergfullföljt

sitt anspråk på uttagning i elfven af utöfver förenämnda, honom

redan tillhörande vattenkraft, ytterligare 9 kubikmeter vatten i sekunden

på grund af strandegarerätt, vidare anfört att under loppet af denna

rättegång kanalbolaget ändrat sitt påstående så till vida, att bolaget,

hvad detsamma anginge, medgifvit Stridsberg att under vissa vilkor få

använda, förutom ofvannämnda 8,9 kubikmeter, ytterligare 3,6 kubikmeter

vatten i sekunden, hvilka vilkor Stridsberg för sin del antagit;

att det för Stridsberg vore af största vigt att till den alltjemt ökade

bruksdriften vid Gullöfors erhålla större vattenkraft i elfven än den

hittills använda, men att han, åtminstone intill dess nämnda rättegång

hunne genom laga kraftvunnen dom afslutas, hvartill säkerligen ännu

många år åtginge, icke kunde komma i åtnjutande af berörda förmån,

så framt ej särskild uppgörelse mellan honom och kronan kunde träffas;

och har Stridsberg, på grund häraf och under framhållande af den

förlust såväl han som det allmänna skulle lida derigenom att ifråga
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

komna vattenkraft, så länge tvist om bättre rätt dertill påginge, ej

finge tillgodogöras, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes, så vidt kronans rätt anginge och oberoende af rättegången

mellan honom och kronan, tillåta honom att under femtio år emot en

årlig afgäld af 170 kronor per kubikmeter i sekunden vid fallhöjd af

8 meter, hvilken afgäld komme att utgå endast för det fall, att Eders

Kongl. Maj:t och kronan uti förenämnda tvist tillerkändes bättre rätt

till vattnet, få för sin bruksdrift vid Gullöfors bruk från elfvens östra

sida uttaga och använda af vattnet i Göta eif 3,6 kubikmeter i sekunden

utöfver den vattenmängd af 8,9 kubikmeter i sekunden, som han redan

egde derstädes disponera.

Till följd af nådig remiss har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Elfsborgs län den 6 mars 1899 öfver denna ansökning sig

utlåtit och dervid öfverlemnat ett af trafikchefen ingeniören Magnell,

som af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordnats att på stället

anställa undersökning till utredning angående arrendeafgiften, som,

derest ansökningen bifölles, borde af sökanden erläggas, tiden för

betalningen deraf samt sättet, huru kontroll skulle kunna verksamt

utöfvas i fråga om vattenmängden, som förbrukades, i ärendet afgifvet

utlåtande, deruti Magnell, jemte framhållande att något skäl icke syntes

föreligga å statens sida att neka sökanden att arrendera den ifrågasatta

vattenqvantiteten, beträffande vilkoren för upplåtelsen anfört att emot

den föreslagna arrendetiden af femtio år icke syntes böra göras någon

invändning; att den af sökanden erbjudna arrendeafgiften, som motsvarade

2,12 kronor om året för hvarje hästkraft från turbinaxel vore

alltför låg och enligt af Magnell verkstälda beräkningar, för hvilka i

utlåtandet närmare redogjorts, syntes kunna höjas till 9,60 kronor för

hästkraft från turbinaxel; att kontrollen borde utöfvas på det sätt, att

samtliga insatta turbiners maximieffekt vid medelvatten uppmättes af

dertill utsedde sakkunnige personer, hvarefter och sedan dervid äfven

afgjorts, huru många hästkrafter af denna maximieffekt, som åstadkommes

med det vatten, Stridsberg förut vore berättigad inleda i sina verk,

Stridsberg hade att för det Överskjutande antalet hästkrafter betala

ett årligt arrende af 9,5 0 kronor för hästkraft; samt att arrendeafgiften

borde erläggas årligen med rätt för sökanden att, om han kunde visa

bättre rätt till det ifrågavarande vattnet eller del deraf, återbekomma

hela arrendeafgiften eller motsvarande del deraf jemte ränta.

För egen del har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillstyrkt

bifall till ansökningen under de af Magnell föreslagna vilkor.

Kammarkollegium, som härefter den 16 mars 1899 afgaf underBih.

till Biksd. Prut. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 61 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

dårligt utlåtande i ärendet, hemstälde att Eders Kongl. Maj it täcktes i

nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva, att, såvidt kronans

rätt anginge, sökanden — efter det genom domstols laga kraftegande

beslut biifvit afgjordt, att och på hvilka vilkor ifrågakomna myckenhet,

3,6 kubikmeter i sekunden, af Göta elfs vatten vid Malgön finge af

sökanden, under förutsättning att vanlig strandegarerätt honom tillkomme,

utöfver honom tilläfventyrs redan tillhörande vattenrätt derstädes,

intagas och nyttjas, derom sökanden skulle ega att, oberoende

åt den mellan honom och kronan uppkomna tvist om bättre rätt till

vattnet, påkalla synerätts pröfning — finge under de närmare vilkor

och förbehåll, som Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder bestämma, och

hvilka, derest icke berörda eganderättstvist skulle utfalla till sökandens

förmån, då det genom nu ifrågastälda medgifvandet uppkomna rättsförhållande

mellan kronan och sökanden skulle anses hafva upphört,

skulle gälla för en tid af femtio år från det slutlig dom i synemålet fallit,

för samma tid och till nu afsedda ändamål disponera ifrågavarande

vattenkraft.

Jemväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inkom sedermera med

underdånigt utlåtande af den 8 april 1899 och anförde styrelsen deruti

hufvudsakligen:

En aftappning från östra grenen af 3,6 kubikmeter i sekunden

utöfver den förut der framgående vattenmängden skulle icke medföra

olägenhet för trafiken å nuvarande kanalled, men komme kanalen att

ombyggas enligt uppgjord t utkast, borde så mycket som möjligt undvikas

annan af bördning i denna elfgren, än den för kanalen erforderliga.

Enligt hvad styrelsen genom vederbörande byråchef i styrelsen å platsen

inhemtat mötte ej heller för verksegaren tekniskt hinder att intaga den

ifrågavarande vattenmängden från Malgöns vestra sida, och det skulle

hufvudsakligast vara den med vattenintag från vestra elfgrenen stundom

förenade olägenheten af issörja, som föranledt begäran att få vattenintaget

från östra elfgrenen. Såvidt då kunde förutses, mötte deremot

ej vare sig i kronans eller allmänna intressen då eller framdeles hinder

mot tillgodogörande för verket i fråga af 3,6 kubikmeter i sekunden

från vestra elfgrenen.

I Stridsbergs verk vore enligt hvad styrelsen på förenämnda sätt

inhemtat redan insatta turbiner, hvilka uppgåfves konsumera den vattenqvantitet,

till hvilken sökanden skulle ega obestridd rätt. För den

ytterligare vattenqvantitet, hvarom nu vore fråga, skulle insättas ny

turbin å särskild plats. Derest denna konstruerades för 3,6 kubikmeters

vattenförbrukning i sekunden och efter turbinens insättning vattenför
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

brukningen under medelvattenstånd af sakkunnige uppmättes, syntes

det vara tillräckligt sörjdt för aftappningens begränsning till visst mot

ansökningen svarande belopp. Väl kunde det vara sant, att förbrukningen

vid högvatten kunde varda något större och vid lågvatten något

mindre, äfvensom att vid afprofningen förbrukningen kunde visa sig

något afvika från den beräknade. Den vid sistnämnda tillfälle uppmätta

syntes dock i alla händelser böra såväl tolereras, förutsatt dock att

den ej nämnvärdt afveke från 3,6 kubikmeter i sekunden, som ock läggas

till grund för beräkning af eventuel afgäld.

Då fallhöjden vid ifrågavarande verk vore 8 meter, motsvarade en

kubikmeter vatten i sekunden, enligt vanligaste beräkningsgrunder, 80

effektiva hästkrafter. Vid verket i fråga mötte ej nämnvärda svårigheter

för vattenkraftens uttagande och då det jemförelsevis obetydliga

kraftbeloppet i dess helhet omedelbart kunde förbrukas, ansåge styrelsen

att vattenpriset kunde sättas till 7,5 0 kronor för effektiv hästkraft eller

600 kronor för kubikmeter. Men då fråga vore om så lång tid som

50 år syntes icke blott med tiden förhöjning i afgälden böra ega rum,

utan äfven sökanden tillförbindas att, derest kronan så fordrade, efter

viss, på uppsägning beroende tid, utan ersättning afstå från den upplåtna

kraften, enär det icke syntes vara lämpligt, att kronan för en så

jemförelsevis obetydlig fördel, som här vore i fråga, åtoge sig förbindelser,

som framdeles kunde varda till hinder för vida större intressen. Men

för att den fördel, som sålunda skulle medgifvas, icke skulle varda alldeles

betydelselös, syntes dock uppsägning icke böra ega rum förr än

minst tio år efter upplåtelsen och uppsägningstiden bestämmas till 5 år,

så att aftalet komme att eg a bestånd i minst 15 år.

Under förutsättning att vattenintaget egde rum från elfgrenen

vester om Malgön, att efter turbinernas insättning deras vattenförbrukning

vid medelvattenstånd kontrollerades af sakkunnige, att årsafgälden

bestämdes till 600 kronor för kubikmeter under de tio första åren och

derefter intill dess uppsägning skett höjdes med högst 2,5 procent årligen,

samt att sökanden tillförbundes att, efter 5 års förutgången uppsägning,

hvilken ej finge eg a rum förr än minst 10 år förflutit efter

öfverenskoinmelsens afsilande, utan ersättning afstå från den vattenkraft,

som öfverenskommelsen afsåge, biträdde derför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i öfrigt kammarkollegii underdåniga hemställan.

Direktionen för Nya Trollhätte kanalbolag, som härpå lemnats tillfälle

att sig yttra, har uti underdånig skrifvelse den 5 december 1899

tillkännagifvit, alt kanalbolaget för sin del icke hade något att erinra

mot nådigt bifall till ifrågavarande ansökning under förutsättning att

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 74.

de vilkor blefve fullgjorda, dem kanalbolaget uti ofvan omförmälda

rättegång uppstält för sitt då lemnade medgifvande till den ifrågastälda

vattenintagningen och Indika sökanden förklarat sig antaga. De af

kanalbolaget sålunda åberopade vilkor voro dels att, för att ej strömhastigheten

i seglationskanalen vid Nordkap måtte ökas, sökanden skulle

upprensa östra Presteskedsöppningen så att denna öppnings tvärarea

för vattnets framsläppning ökades med minst 12 qvadratmeter, dels ock

att vid stigande vattenhöjd i elfven ej finge vid nya verket, utöfver

12,5 kubikmeter i sekunden, uttagas mera vatten, än som med oförändrade

inledningskanaler af den ökade presshöjden betingades.

I enlighet med af Stridsberg uti en till Eders Kongl. Maj:t stäld

skrift framstäld begäran blef ärendet sedermera remitteradt till vattenfallskomitén,

som den 27 mars 1900 deruti sig utlåtit.

Komitén har dervid till en början erinrat, att komitén uti sitt

den 22 november 1899 afgifna underdåniga utlåtande med förslag till

öfverenskommelse emellan kronan och Trollhättans elektriska kraftaktiebolag

beträffande gemensamt uttagande af vattenkraften i Göta

eif vid Trollhättan, med ledning af tillgängliga upplysningar beräknat

den i Göta eif framrinnande vattenmängden vid medelvattenstånd till

500 kubikmeter i sekunden och vid lågvattenstånd till minst 250 kubikmeter

i sekunden. Den vid lågvattenstånd framrinnande vattenmängden

skulle enligt komiténs förslag sålunda fördelas, att den ifrågasatta

vattenkraftanläggningen å vestra elfstranden borde tillkomma 125 kubikmeter,

under det att återstående 125 kubikmeter borde reserveras för

Trollhätte kanal, för redan befintliga industriel anläggningar vid

Trollhättan samt till fritt framförande i vattenfallen. Vid högre vattenstånd

skulle än större vattenmängd blifva tillgänglig för de industriela

anläggningarna vid Trollhättan och för fritt framrinnande i fallen.

Då nu — anför komitén vidare — sökanden tillgodogjorde sig

allenast 8,9 kubikmeter vatten i sekunden, syntes, äfven under förutsättning

att den af komitén föreslagna vattenkraftanläggningen å vestra

elfstranden komme till stånd, den beräknade totala vattenmängden i

Göta eif medgifva att äfven vid lågt vattenstånd och än mera vid högre

vattenstånd för Gullöfors bruk uttoges begärda ytterligare 3,6 kubikmeter

i sekunden.

Ej heller syntes, vare sig under nuvarande förhållanden eller

sedan omförmälda vattenkraftanläggning kommit till utförande, något

hinder möta att uttaga ifrågavarande 3,6 kubikmeter vatten i sekunden

af vare sig östra eller vestra elfgrenen. Men enär, på sätt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen anfört, förslag vore uppgjordt till Trollhätte

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

kanals ombyggande, enligt hvilket påräknades en betydligt större vattenutströmning

genom östra elfgrenen, än hvad som nu förekomme, syntes

det vara tvifvelaktigt, huruvida med hänsyn till detta förslag nu

ifrågasatta vattenuttag borde medgifvas ega rum från östra elfgrenen.

Komitén hade sökt inhemta, hvilka omständigheter varit för

sökanden bestämmande, då han påyrkat vattnets uttagande från östra

elfgrenen; och hade sökanden uti en till komitén stäld, dess utlåtande

bifogad skrift i sådant hänseende anfört hufvudsakligen, att med vattenintag

från vestra elfgrenen under vintern ofta vore förenad den olägenheten,

att vattnet förvandlades till isig, grötliknande massa, som förorsakade

turbinernas afstannande, samt att vattenytan på Malgöns vestra

sida vore omkring 125 millimeter högre än på dess östra sida, men

hade sökanden tillika förklarat att han, oaktadt dessa olägenheter, derest

hans ursprungliga ansökning ej kunde bifallas, ansåge sig kunna åtnöjas

med att vattenintaget egde rum från vestra elfgrenen.

Då de af sökanden sålunda angifna olägenheter, som skulle vara

förenade med vattenintag från vestra elfgrenen, icke syntes komitén

vara af den betydelse, att det allmänna intresse, som vore förbundet

med den ifrågasatta ombyggnaden af kanalen, borde för den skull äfventyras

och då vidare, för den händelse att kronans och Trollhättans

elektriska kraftaktiebolags gemensamma damanläggning komme till

stånd, de af sökanden framhållna olägenheterna skulle i väsentlig man

förminskas, ansåge sig komitén, helst sökanden förklarat sig åtnöjas

med en sådan anordning, böra i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förorda, att det begärda «cattenintaget skulle ega rum från

vestra elfgrenen.

Beträffande den tidrymd af femtio år, som ifrågavarande arrendeaftal

enligt ansökningen skulle gälla, hade komitén intet att erinra. Att pa sätt

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, tillförbinda sökanden att

efter 5 års förutgången uppsägning, hvilken dock icke finge ega rum

förr än minst 10 år förflutit efter öfverenskommelsens afsilande, utan

ersättning afstå från den i öfverenskommelsen afsedda vattenkraften,

ansåge sig komitén icke kunna förorda. För sin del ville komitén

tvärtom betona, att ett arrendeaftal af ifrågavarande art, som i regel

måste föranleda dyrbara anläggningar för vattenkraftens tillgodogörande,

icke borde från kronans sida begränsas till kortare tid än femtio år.

Uti det allmännas intresse läge påtagligen icke allenast att statens

vattenfall i största möjliga utsträckning komme till nyttig användning,

utan äfven att desamma måtte tillföra statskassan den största möjliga

inkomst. Men intetdera af dessa önskemål syntes, enligt komiténs

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 74.

åsigt, kunna ernås, om icke en arrendator af vattenkraft tillförsäkrades

så långvarig och så tryggad nyttjanderätt, att de kostnader, som af

honom blefve nedlagda för den arrenderade vattenkraftens tillgodogörande,

kunde, med åtnjutande af skälig företagsvinst, under aftalets

bestånd hinna blifva amorterade.

Icke heller kunde komitén biträda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag beträffande arrendebeloppet, som skulle enligt samma

förslag successivt stegras. Väl syntes det af trafikchefen Magnell föreslagna

och af Eders Kongl. Majrts befallningshafvande i Elfsborgs län

förordade årliga arrendepriset af 9,5 0 kronor för effektiv hästkraft icke

vara högt utan, med hänsyn till ifrågavarande kraftkällas läge samt

med ledning af andra för komiten kända aftal angående arrende af

vattenkraft, snarare lågt. Men då hänsyn härjemte toges dertill,

att sökanden inköpt och ordnat sina verk i god tro derom att vattenrätt

tillkomme desamma i långt större utsträckning, än kronan i den

med sökanden pågående rättegången ville göra gällande, samt att

sökanden, på sätt komitén hade för afsigt att föreslå, kunde blifva

nödgad att. på egen bekostnad vidtaga sådana ändrade anordningar för

sitt vattenintag, som till äfventyrs påkallades till förekommande af

hinder eller ökad kostnad för kronan vid utförande af vattenkraftanläggningar

å Gullön och å vestra elfstranden, innebärande redan detta,

eventuel^ en stegring af sökandens nu beräknade kostnader för vattenintaget,

ansåge komitén skälig anledning förefinnas att tillstyrka den

lägre, af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagna arrendeafgiften,

helst i detta fall vore- tråga om en jemförelsevis mindre

vattenkvantitet, hvilken kronan, då något vatten alltid måste tillföras

Önan, ej heller syntes kunna på annat sätt göra för sig fruktbärande.

Deremot ansåge sig komitén böra förorda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag angående sättet för utöfvande af kontroll å vattenförbrukningen

samt hemstälde fördenskull, att beloppet af den af trafikchefen

Magnell föreslagna årliga afgälden beräknades icke efter effektiv hästkraft

utan efter den i aftalet afsedda för tillgodogörande beräknade

vattenmängden. Då således väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat,

att en kubikmeter vatten i sekunden vid sökandens verk motsvarade 80

effektiva hästkrafter, skulle årliga arrendet, beräknadt af trafikchefen

Magnell till 9 kronor 50 öre för effektiv hästkraft, blifva för en vattenmängd

af en kubikmeter i sekunden 760 kronor och för hela den i

ansökningen afsedda vattenmängden 2,736 kronor.

På sätt och på de grunder, som af väg- och vattenbyggnads
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 74.

styrelsen anförts, förordade komitén, att vattenförbrukningen Ange, efter

turbinernas insättande, vid medelvattenstånd af sakunniga beräknas.

Härutöfver ansåge sig komitén böra framhålla, såsom den förut

antydt, att vid ifrågavarande arrendeaftals upprättande vissa bestämmelser

syntes böra meddelas till betryggande af redan föreslagna anläggningar

för tillgodogörande af vatten från vestra elfgrenen. 1 detta afseende

erinrade komitén såväl om här ofvan omförmälda af särskilda komiterade,

nemligen majoren Gagner och yrkesinspektören Uhr, under ledning af

landshöfdingen Lothigius, den 7 maj 1894 afgifna förslag till vattenkraftanläggning

å Gullön, som ock om det af komitén den 22 november

1899 afgifna förslag till en för kronan och Trollhättans elektriska kraftaktiebolag

gemensam anläggning för uttagande af vattenkraft å vestra

stranden af Göta eif vid Trollhättan. I fall den anläggning, som blefve

nödig för tillgodogörande af den i förevarande ansökning afsedda vattenmängd,

skulle, efter laga kraft vunnen synedom, komma till utförande

tidigare än någotdera af ofvan angifna förslag till vattenkraftanläggningar,

syntes den möjligheten icke vara utesluten att sökanden skulle kunna

lägga hinder i vägen för ofvan afsedda större och för kronan vigtigare

anläggningar eller åtminstone göra gällande anspråk på ersättning för

af dessa anläggningar till äfventyra föranledda ändringar i hans dammar

och anordningar för vattenintag till belopp, som måhända icke stode i

rimligt förhållande till den jemförelsevis obetydliga inkomst, som på

grund af ifrågavarande aftal kunde tillkomma kronan.

Till förekommande häraf syntes det komitén nödigt, att i ett

blifvande arrendeaftal emellan kronan och sökanden infördes bestämmelser

derom, att sökanden, med afseende å tillgodogörandet af nu ifrågasatta

vattenmängd af 3,6 kubikmeter vatten i sekunden, icke finge lägga

hinder i vägen för utförande af vattenkraftanläggningar, vare sig å

Gullön eller å vestra eif stranden, äfvensom att, derest sökandens tillernade

utvidgning af hans vattenverk egde rum tidigare än någon af

ofvan berörda vattenkraftanläggningar komme till utförande, sökanden

skulle på egen bekostnad vidtaga de ytterligare åtgärder, som till äfventyrs

kunde erfordras för att till sökandens verk bibehålla den i förevarande

ansökning afsedda vattenmängden.

Under förutsättning således

att vattenintaget gjordes från elfgrenen vester om Malgön,

att efter turbinernas insättande deras vattenförbrukning vid medelvattenstånd

beräknades af sakkunnige,

att årsafgälden bestämdes till 700 kronor för hvarje kubikmeter

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

vatten i sekunden att utgå till oförändradt belopp under hela arrendetiden,

samt

att sökanden tillförbundes att, med afseende å anläggningarna lör

tillgodogörandet af den arrenderade vattenmängden, underkasta sig

ofvan angifna bestämmelser till förekommande af hinder eller ökad

kostnad för kronan vid utförandet af vattenkraftanläggningar å Gullön

och å''vestra elfstranden, tillstyrkte komitén, att sökandens underdåniga

hemställan måtte vinna nådigt bifall.

Efter det sedermera sökanden inkommit med en ytterligare skrift

i ärendet och deruti, bland annat, hemstält att det måtte tillåtas honom

att tillsvidare och intill dess den tilltänkta nya kanalbyggnaden blefve

utförd uttaga den i ansökningen afsedda vattenqvantiteten från östra

elfgrenen men derefter från den vestra, har kammarkollegium, till följd

af nådig remiss, den 21 mars 1901 ånyo i ärendet sig utlåtit och deruti

anfört, att kollegium icke funnit hinder för tillmötesgående af Stridsbergs

förevarande framställning på sätt kollegium uti sitt förut afgifna utlåtande

hemstält, likasom kollegium icke heller mot de utaf komitén

för bifall till ansökningen uppstäda vilkor, för så vidt de kunde falla

under kollegii bedömande, funnit anledning till annan erinran, än att

kollegium med afseende å hvad i ärendet härutinnan förekommit ville

ifrågasätta, huruvida icke, i händelse arrendeaftal angående nu afsedda

vattenkraft mellan kronan och Stridsberg skulle komma till stånd, Stridsberg

skulle kunna medgifvas att tills vidare uttaga nämnda vattenkraft

från östra elfgrenen, dock med skyldighet för honom att, när helst sådant

å kronans sida påfordrades, förlägga vattenintaget till vestra elfgrenen

samt sjelf vidkännas alla af denna förändring föranledda kostnader.

Slutligen har Stridsberg uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven

skrift förklarat sig villig dels att såsom afgift för ifrågavarande vattenupplåtelse

erlägga ett belopp af 760 kronor om året för kubikmeter i

sekunden, dels ock att uttaga vattnet från Malgöns vestra sida.

Hvad nu förevarande ansökning angår finner jag mig böra helt

och hållet ansluta mig till hvad komitén anfört, dock att jag i likhet

med kammarkollegium anser hinder icke böra läggas för Stridsberg

att under af kollegium angifna vilkor till en början från östra elfstranden

intaga vattnet.

Jag finner mig alltså kunna tillstyrka att å kronans vägnar aftal

med Stridsberg om upplåtande till honom för en tid af femtio år af

en vattenqvantitet, utöfver den af honom nu använda, af 3,6 kubikmeter

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

i sekunden träffas i enlighet med de hufvudgrunder, de af komitén i

dess. utlåtande angifna förutsättningar innehålla, dock med den modifikation

. i afseende å sättet för vattnets intagande, jag här ofvan

föreslagit, samt under de vilkor i öfrigt Eders Kongl. Maj:t kan finna

godt bestämma; och anser jag framställning i öfverensstämmelse härmed

nu böra hos Riksdagen göras.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet

att Eders Kongl. Majrt måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen

medgifva

att å kronans vägnar särskilda aftal må med Trollhättans elektriska

kraftaktiebolag och ingeniören Ernst Stridsberg träffas angående

tillgodogörande af kronan tillhörig vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan

i enlighet med de för hvartdera aftalet af mig här ofvan angifna

hufvudgrunder och under de vilkor i öfrigt, Eders Kongl. Maj:t

bestämmer.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

yttrat och hemstält, deruti statsrådets öfrige ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla

och bifalla, samt förordnade att proposition i ämnet

skulle till Riksdagen aflåtas af den lydelse bil. . . .

till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Abr. Ung er.

Bih. till Riksd. Prat. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 61 Häft.

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 74.

Bil. I.

NYA TROLLHATTE KANAL

SPÉCIALKARTA öfver TROLLHÄTTE STATION

■

s. 1 Kontrollera mot PDF

Körtel. Maj ds Nåd. Proposition No 74.

1

Bil. II.

Förslag

till

Öfverenskommelse emellan Kongl. Maj:t och kronan, å ena, samt

Trollhättans elektriska kraftaktiebolag, å andra sidan, angående gemensamt

uttagande af Kongl. Maj:t och kronan samt nämnda bolag, här nedan

kalladt bolaget, tillkommande vattenkraft i Trollhätte strömmar, afsedd att

för all framtid gälla.

Alternativ A. Förutsättning:

a) Att bolaget i den med kronan nu pågående rättegången om

bättre rätt till vattnet vid vestra stranden af Trollhätte strömmar för

denna strand frånkännes strandegarerätt i vattnet;

b) att på ansökan af kronan och bolaget vederbörande domstol

kommer att medgifva sådana anordningar, som erfordras för afledande

af en vattenmängd af minst 125 kubikmeter i sekunden genom en, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med bifogade planritning, utförd tunnelanläggning

å vestra stranden af Trollhättan.

§ I
Bolaget

bygger, jemlikt vederbörlig domstols bestämmelser, och

bekostar hufvudtunnel, intagsdammar m. fl. dermed i oskiljaktigt sammanhang

varande anordningar för vattnets inledande i och framförande

genom tunneln till den punkt på bifogade plankarta, märkt B, som

afses utgöra gräns emellan bolagets område och det område, som skall

Bih. till Itiksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. Höft. 61 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 74.

till kronan afträdas, hvarjemte bolaget betalar alla de med anläggningen

förenade ersättningar, som kunna varda i laga ordning bestämda att i

följd af anläggningen till tredje man utgå. Till förestående kostnader

och ersättningar eger bolaget lägga 5 procent årlig ränta å de särskilda

utgiftsposterna, räknadt från och med månaden näst efter den, hvarunder

de utbetalts, till dess att tunneln är fullbordad.

Om till- eller ombyggnader af nämnda anläggningar, till följd af

icke förutsedda brister i konstruktionen, kunna blifva nödvändiga, bekostas

äfven dessa af bolaget och hänföras till den ursprungliga anläggningen.

Här nu berörda kostnader och ersättningar benämnas i det följande

»tunn elkostnaden».

Bolagets behörigen verificerade räkenskaper, i hvad de angå

»tunnelkostnaden», skola vid påfordran hållas kronan tillgängliga.

§ 2.

Kronan. och bolaget söka gemensamt dels tillstånd till kungsådrans

öfverbyggande i Trollhätte strömmar och dels rätt till tunnelanläggningens

utförande i enlighet med här nedan intagna bestämmelser och dels rätt

att från tunnelbyggnaden utföra sten i vattnet utanför bolaget tillhöriga

stränder vid Göta eif såväl ofvanför fallen som nedanför Hel vetesfallen

för uppförande af kajmurar derstädes. De blifvande synekostnaderna

gäldas till hälften hvar af kronan och bolaget.

3 §•

Tunneln bygges i hufvudsaklig öfverensstämmelse med bifogade

ritning, utvisande en genomskärnings are a af hundra qvadratmeter, beräknad

att kunna framsläppa 250 kubikmeter vatten med en hastighet

af 2,5 meter per sekund, motsvarande, om fallförlusten uppskattas till

2,7 meter och den effektiva fallhöjden till 29,6 meter, en maximalkraft

af cirka 72,000 effektiva hästkrafter på turbinaxel.

§ 4.

Kronan bekommer af bolaget utan ersättning och med full eganderätt

all den, enligt den i mom. b här ofvan åberopade ritning, behöfliga

mark för vattenledningar samt för turbin- och maskinhus m. m. äfvensom

rätt till anläggning af kraftledningar öfver bolagets områden, för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

tillgodogöra,nrip. af den kronan enligt här nedan angifna grunder tillkommande

vattenkraft.

§ 5.

Bolaget eger att genom tunneln afgiftsfritt framföra och sig tillgodogöra

Vs af den vattenmängd, som på grund af blifvande laga synedom

får i tunneln framsläppas; dock under alla omständigheter vatten

till minst 10,000 hästkrafter.

§ 6.

Kronan eger att genom tunneln likaledes afgiftsfritt framföra och

sig tillgodogöra Vs af den vattenmängd, som på grund af blifvande

laga synedom får i tunneln framsläppas; dock under alla omständigheter

vatten till minst 10,000 hästkrafter.

§ 7.

Kronan eger att genom tunneln dessutom framföra den återstående

delen af den till framsläppande genom tunneln medgifva vattenmängden

mot en för hvarje 1,000 hästkrafter bestämd årlig afgäld,

motsvarande 5 procent å Vso af tunnelkostnaden, dock icke för något

år mer än 5 procent å 3/s af samma kostnad; och skall denna afgäld

beräknas efter kraften å installerade turbiner, deri icke inräknade sådana

reservturbiner, som endast användas, då motsvarande turbiner sättas ur

tjenstgöring.

§ 8.

Kronan tillförsäkras rätt att när som helst mot erläggande af Vs

af tunnelkostnaden få för all framtid kostnadsfritt framföra det i nästföregående

§ afsedda vatten.

§ 9.

Till dess att kronan erlagt den i nästföregående § bestämda lösesumma,

skall bolaget ombesörja nödigt underhåll af tunneln med intagsdammar

äfvensom behöflig tillsyn å anläggningens skötsel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 74.

Sedan kronan inlöst 3/b af tunneln, eger kronan, om hon så önskar,

öfvertaga dessa åligganden.

Kostnaden för ifrågavarande åligganden skall, så i ena som andra

fallet, emellan kronan och bolaget fördelas i förhållande till använd

turbinkraft, beräknad på sätt i § 7 här ofvan är bestämdt.

§ 10.

Bolaget åligger att innan 5 år, från det i synemålet angående

tunnelanläggningen slutlig dom fallit, eller inom den längre tid som

Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, hafva samma anläggning

fullbordat, vid påföljd, i fall af underlåtenhet häraf, att kronan eger att

mot lösen med full eganderätt öfvertaga all för anläggningen behöflig

mark jemte hvad af arbetet då kan vara fullbordadt, med rätt derjemte

för kronan att utan någon som helst afgift i tunneln framföra och sig

tillgodogöra allt det vatten, som är afsedt att i tunneln framsläppas,

äfven om derigenom den bolaget lagligen tillkommande vattenrätt i något

afseende inskränkes.

§ 11-

Bolaget vare skyldigt att lemna den jord, som bolaget skall till

kronan med full eganderätt afstå, fri för annan inteckning än den, som

den 2 november 1897 faststälts i Vs mantal Arvidstorp n:o 1 för rätt

till väg enligt afhandling den 7 juli 1897, äfvensom att till kronan

öfverlemna för lagfart af denna jord behöfliga handlingar.

§ 12-

Till säkerhet för den kronan enligt denna öfverenskommelse tillförsäkrade

rätt till tunnelanläggning och till framförande genom tunneln

af det i öfverenskommelsen afsedda vatten med deraf föranledda inskränkningar

i bolagets vattenrätt i Trollhätte strömmar medger bolaget

kronan rätt att bekomma inteckning, med förmånsrätt framför hvarje

penningeinteckning, enligt § 55 i lag om inteckning i fast egendom

den 16 juni 1875 i de bolagets fastigheter, som af tunnelanläggningen

eller vattnets framförande genom tunneln beröras; deri inbegripna laxfiskena

Arvidstorp n:is 1 och 2 samt Önan, äfvensom Toppöarna, i fall

dessa komma att tillerkännas bolaget.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition Nto 74.

5

§ 13-

Bolaget afstår från hvarje anspråk på ersättning för genom tunnelanläggningen

och vattnets framdragande genom tunneln möjligen uppkommande

skada å eller inskränkning uti dispositionen af vattnet vid

såväl laxfiskena Arvidstorp n:is 1 och 2 samt Toppöarna, som ock annan

bolaget tillhörig egendom med undantag af Önan, angående hvilken

fastighet här nedan vidare förmäles.

§ 14-

Kronan eger att på sin bekostnad kontrollera arbetet å tunneln

med tillhörande dambyggnader äfvensom underhållet af tunneln och

dambyggnaderna.

§ 15-

Med uttrycket »hästkraft» i detta kontrakt menas alltid effektiv

hästkraft på turbinaxel. Vattenkraften mätes, såvida ej om annat mätningssätt

öfverenskommes, å turbinerna vid fullt pådrag efter en vid

mätningstillfallet till 30 meter reducerad fallhöjd; och skola fördenskull

vid turbinernas insättande nödiga anordningar vidtagas för vattenkraftens

uppmätning.

§ 16-

Inom de första 20 åren, räknadt från tunnelns fullbordande, eger

bolaget förmånsrätt att på tid, som af Kongl. Maj:t bestämmes, få hyra

det kronans vatten i tunneln, som kronan kan vilja uthyra till annat

ändamål än jern vägsdrift, derest bolaget är villigt att derför utgifva

det arrendebelopp, som bestämts af tre af Kongl. Maj:t utsedde uppskattningsmän;

kronan dock obetaget att, derest bolaget ej vill af denna

rätt sig begagna, sedan den bolaget åliggande vattenkraftsanläggningen

blifvit fullbordad, arrendet å offentlig auktion till den högstbjudande

utlemna.

Skulle icke kronan, vid den tidpunkt, då elektrisk kraft för industrielt

behof börjar att genereras, hafva genom behörigen förordnadt

ombud för sin del verkstält slutlig afsyning å vattenkraftsanläggningen,

anses anläggningen likväl i afseende å här ofvan nämnda tidsbestämmelser

vara fullbordad.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

§ I?-

Bolaget medgifves att för drifvande af industriel verksamhet vid

egendomen önan fortfarande innehafva det af bolaget der nu disponerade

område, äfvensom att der använda så mycket vatten, som med

derstädes nu varande dam anordningar kan intagas, allt i enlighet med

bifogade ritning, dock med skyldighet för bolaget att sjelft vidtaga de

åtgärder och vidkännas de kostnader, som erfordras för att, äfven efter

verkstäld vattenafledning genom nu afsedda tunnelbyggnad, tillföra

Önans verk den detsamma nu tillkommande vattenmängd.

Skulle kronan framdeles af en eller annan anledning önska disponera

anläggningarna vid Önan eller vidtaga ändrade anordningar

derstädes, förbehålles kronan rätt vare sig att lösa hela verket eller

att flytta detsamma eller att förändra kraftanordningarna derstädes,

allt mot ersättning för den förlust eller skada, som derigenom tillskyndas

bolaget. De öfver Önan nu framdragna turistvägar skola såsom

sådana bibehållas.

§ 18-

Vatten får icke under sabbatstid (se kapitel 7 § 3 strafflagen)

framföras i tunneln i större myckenhet än som oundgängligen erfordras

för belysning eller samfärdsel.

För framförande af vatten i tunneln för fabriksdrift under sabbatstid

erfordras särskild! tillstånd af Kongl. Maj:t.

§ 19.

Der i det föregående finnes bestämdt, att ersättningar skola af

ena kontrahenten utgifvas till den andra, och kontrahenterna icke kunna

om beloppet enas, skola dessa ersättningar bestämmas af fem gode

män, af hvilka hvardera kontrahenten väljer två och de sålunda valde

tillkalla den femte; och gälle i öfrigt om tillsättande af desse gode

män och verkan af deras utlåtande, hvad i lag om skiljemän den 28

oktober 1887 säges.

På samma sätt afgöres emellan kontrahenterna uppkomna frågor

om tolkningen af ifrågavarande öfverenskommelse likasom alla tvister

emellan kontrahenterna, som afse på öfverenskommelsen beroende rättsförhållanden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

7

§ 20.

Detta kontrakt gäller för Trollhättans elektriska kraftaktiebolag

i egenskap af egare dels till N. N. fastighetere dels ock till Önan, en

qvarn, eller förut Anders Gutters qvarn n:o 24, Stafvereds qvarn n:o

25 och Allemans qvarn n:o 26 jemte en såg på Ona vid Trollhättan;

lägenheten Öjebro qvarn vid Trollhättan; 3 qvadratrefvar 36 qvadrat - stänger mark, afsöndrad från Öjebro qvarn; lägenheten^ »vid önan på

Trollhättan en siktqvarn n:o 1»; samt lägenheten »vid Önan på Trollhättan

en grofbladig sågqvarn n:o 1», alla i Trollhättans socken, hvilka

lägenheter tillsammans bilda egendomen Önan; hvadan jemväl senare

egare till nämnda fastigheter af kronan tillförsäkras de bolaget enligt

kontraktet tillkommande rättigheter.

§ 21.

Kontrahenterna medgifva hvarandra ömsesidig rätt till nödiga

transportvägar öfver de dem tillhöriga områden, som af tunnelanläggningen

beröras och å de ärendet bifogade planritningar finnas upptagna.

Öfvergångsstadganden.

§ 22.

Bolaget vare skyldigt underkasta sig mindre väsentliga ändringar

i en eller annan här berörd detaljfråga, der dessa ändringar icke rubba

liufvudgrunderna för öfverenskommelsen; och gälle för slitande af möjliga

stridigheter om verkan af denna bolagets förbindelse, hvad här

ofvan är bestämdt om afgörande af andra tvister emellan kronan och

bolaget.

* Enligt anteckning å kontraktförslaget motsvarade dessa fastigheter ett å en

förslaget bifogad karta närmare utmärkt område; men tillföljd deraf att dels åtskilliga

från V6 mantal Torsered afsöndrade lägenheter icke ännu blifvit af Kong]. Maj:ts befallningshafvande

faststälda, dels ock att bolaget hade för afsigt att medelst egostyckning

af 7g mantal Arvidstorp afskilja det för vattenkraftsanläggningen afsedda området från

andra hemmanets egor, kunde ifrågavarande fastigheters kamerala beteckningar icke för

det dåvarande angifvas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 74.

§ 23.

Bolaget är efter godkännande af detta förslag till öfverenskommelse

bundet, till dess att Kongl. Maj:t och kronan under nästkommande

år detsamma å sin sida antagit eller förkastat.

Stockholm den 21 november 1899.

För Trollhättans elektriska kraft aktiebolag.

Dess styrelse:

JOHN BERNSTRÖM.

Gustaf de Laval. Carl Jansson.

Daniel Norrman. Arthur Thiel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

sS/r^J «S £3 O

r

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 74. Bil. IIL

5t«o^5BC«ö

BETECKNAR det OMRÅDE.SOMo ÅR AFSEDT

ATT MED EG ANDERÅTT UPPLÅTAS T! LL KRONAN.

\''..''.p\b ETECKNAR DET BOLAGET FRAMGENT TILLHÖRIGA

OMRÅDE. SOM AP TUNNELANLÄGGNINGEN BERORES

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 74.

1

Bil. IV.

Förslag

till V,:

Kontrakt

mellan Kongl. Maj:t och kronan, såsom egare af vattnet i Trollhätte

strömmar, å ena, samt Trollhättans elektriska kraftaktiebolag, här nedan

kalladt bolaget, såsom egare af vestra stranden af nämnda strömmar

och lägenheten Önan, å andra sidan, angående tillgodogörande af viss

vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan.

Förutsättning:

Att vederbörande domstol kommer att medgifva två skilda vattenkraftsanläggningar

vid Trollhättan å vestra stranden af Göta eif, nemligen:
l:o)

En, tillgodogörande Trollhättefallens disponibla vattentillgång

och öfre fallhöjd i hufvndsaklig öfverensstämmelse med något af de två

alternativa förslag n:ris IV och V, som finnas å bilagda ritningar upptagna

och af h vilka hvartdera är afsedt för högst 250 kub.-meter vatten

i sekunden; och

2:o) En, tillgodogörande Trollhättefallens disponibla vattentillgång

och nedre fallhöjd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af kongl.

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen antydt och af ingeniören G. Richert

i hans utlåtande den 15 november 1901 närmare utveckladt förslag.

Den förra anläggningen betingar följande hufvudsakliga anordningar:
a)

En reglerings- och intagsdam ofvanför fallen mellan vestra

elfstranden och Malgön;

b) En genom berget å vestra elfstranden sprängd tunnel med en

genomskärningsarea af 100 qvadratmeter, sträckande sig från vattenintaget

till stranden nedom (alt. IV) eller ofvanom (alt. V) Kung Oscars

bro; och

c) En kraftstation, förlagd vid tunnelns nedra del (alt. IV) eller

vid dennas öfre del (alt. V).

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 61 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

Den senare vattenkraftsanläggningen förutsätter följande anordningar:
a)

En dambyggnad tvärs öfver Flottbergsströmmen, afsedd att

kunna tjena äfven till kanaldam och uppdämmande vattenytan ofvanför

dammen 16 meter öfver vattenytan nedanför dammen.

b) En afloppstunnel till den nedre vattenytan; och

c) En kraftstation förlagd omedelbart ofvanför kanaldammen.

Den öfre vattenverksanläggningen blir bolagets tillhörighet och

gäller om tiden för densammas utförande hvad här nedan stadgas. Den

nedre åter kommer att tillhöra kronan, som eger att utföra den, när

hon så för godt finner.

§ i.

Kronan och bolaget söka gemensamt tillstånd till utförande af

ifrågavarande två vattenkraftsanläggningar samt i samband dermed till

öfverbyggande af kungsådran i Göta eif för hvardera anläggningen.

§ 2-

Bolaget bygger, bekostar och vidmakthåller sin anläggning, allt

under den kontroll och med den påföljd för underlåtenhet att ställa sig

gifna föreskrifter till efterrättelse, som af Kongl. Maj:t närmare bestämmes,

hvarjemte bolaget ensamt vidkännes kostnaderna för alla af

bolagets anläggningar betingade och af laga synedom fastst älda anordningar

till tryggande af andra vattenverksegares rätt. Bolaget betalar

ock alla i följd af anläggningen till tredje man utgående ersättningar.

Bolaget åligger att utföra tunnelbyggnaden på ett så betryggande

sätt, att fara för det framförda vattnets genombrott af sidoväggarne

må anses fullständigt utesluten.

§ 3-

Kronan, å sin sida, bekostar sin anläggning; dock skall bolaget

till kronan, för uppförande af dambyggnad och kraftstation m. m.,

utan ersättning och med full eganderätt genast öfverlåta den å bilagda

planritning angifna mark, sträckande sig 400 meter nedanför och 300

meter ofvanför den projekterade kanaldammens midtlinie samt med en

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 74.

största bredd af omkring 200 meter, räknadt från den punkt å sagda

linie, der densamma träffar den nuvarande vestra strandlinien.

Bolaget vare skyldigt att lemna ifrågavarande jordområde fritt

från annan inteckning än den, som den 2 november 1897 faststälts i

V8 mantal Arfvidstorp n:o 1 för rätt till väg enligt afhandling den 7

juli 1897, äfvensom att till kronan öfverlemna för lagfart af denna jord

behöfliga handlingar.

§ 4.

Bolaget förbinder sig vidare att utan ersättning tåla ej mindre

den uppdämning, som å bolagets mark kan uppstå i följd af kronans

vattenkraftsanläggning, än äfven den skada, som samma anläggning

kan orsaka å laxfiskena Arvidstorp n:ris 1 och 2.

§ 5.

Slutligen vare ock bolaget förbundet att med andra vattenverksegare,

hvilkas rätt af kronans anläggning tilläfventyrs beröres, uppgöra

om och bekosta godtgörelse för minskning i den dem tillkommande

vattenkraft, så att hinder deraf icke må för kronans vattenverksanläggning

möta.

§ 6.

I den mån det kan ske utan hinder eller fara för egna anläggningar

medgifva kronan och bolaget hvarandra rätt till afgiftsfritt framförande

af elektriska ledningar samt till anläggande eller användande

af nödiga transportvägar hvar å den andres intill Trollhättefallen gränsande

områden.

Till säkerhet för denna sin rätt eger kronan bekomma inteckning

i bolagets ifrågakomna fastigheter enligt § 55 i lag om inteckning i

fast egendom den 16 juni 1875.

§7-

Bolaget tillförsäkras rätt att för all framtid tillgodogöra sig den

vattenmängd, som på grund af blifvande laga synedom må vid hvarje

tid genom dess tunnel framföras.

Genom tunneln må dock aldrig mera vatten framsläppas, än som

i och för motordriften erfordras.

Har, sedan femtio år förgått från det planen för anläggningen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

blifvit i laga ordning definitivt faststäld, bolaget icke för motordrift tillgodogjort

sig allt för dess anläggning upplåtet och tillgängligt vatten,

upphör bolagets rätt att vidare begagna sig af öfverskottet och eger

kronan sjelf på sätt den förmår tillgodogöra sig detsamma.

§ 8.

Vatten får icke under sabbatstid (se kap. 7 § 3 strafflagen) framföras

i bolagets tunnel i större mängd än som oundgängligen erfordras

för alstrande af kraft för belysning eller samfärdsel.

För framförande af vatten i tunneln för fabriksdrift under sabbatstid

erfordras särskildt tillstånd af Kongl. Maj:t.

§ 9.

Derest Trollhätte kanal framdeles kommer att om- eller nybyggas,

förpligtas bolaget att tåla den minskning i vattentillgångs som för

kanalens förseende med vatten befinnes vara behöflig.

§ io.

Bolaget betalar till kronan en årlig afgift af 5 kronor för effektiv

hästkraft på turbinaxel, räknadt från den dag respektive turbiner tagas

i bruk; dock skall från utgången af den i § 12 stadgade tid afgift

erläggas för minst 10,000 hästkrafter.

Den tillgodogjorda vattenkraften mätes antingen å installerade

turbiner vid fullt pådrag eller, derest det skulle befinnas mera ändamålsenligt,

å uppstälda dynamomaskiuer.

För i reserv uppstälda turbiner eller dynamos beräknas ingen afgift.

Kan på grund af bristande vattentillgång en eller flera af de

installerade turbinerna eller dynamomaskinerna icke hållas i drift året

om, eger bolaget tillgodonjuta ett mot kraftminskningen svarande afdrag

i den årliga afgiften; dock bör sådant afdrag beräknas endast i fall att

kraftminskningen fortfarit utan afsevärda afbrott minst 2 månader.

§ 11-

Den för hästkraft å turbinaxel bestämda årliga afgiften skall, med

iakttagande af föreskrifterna i §§ 10 och 12 af detta kontrakt, utgå

till oförändradt belopp under 50 år, räknadt från och med det kalenderår,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 74.

då afgift först erlagts, men skall, derest endera kontrahenten senast 5 år

före utgången af nämnda femtioårsperiod så påyrkar, revideras och iör

en följande period af 50 år å nyo bestämmas af gode män, utsedde till

det antal och på det sätt, som i § 12 bestämmes, hvarvid hänsyn skall

tagas såväl till då rådande förhållanden, som till grunderna för detta

kontrakts bestämmelser. På samma sätt skall förfaras vid förloppet åt

hvarje förfluten period af 50 år.

§ 12.

Bolaget åligger att inom 5 år, från det i synemålet beträffande

anläggningen slutlig dom fallit, hafva samma anläggning fullbordad i

enlighet med faststäld plan och beträffande kraftstationen i den utsträckning

att minst 10,000 effektiva hästkrafter å turbinaxel kunna alstras,

vid påföljd för underlåtenhet häraf, att kronan eger mot lösen med tull

eganderätt öfvertaga all för anläggningen behöflig mark jemte hvad åt

arbetet då kan vara fullbordadt. ,

Lösesumman bestämmes af fem gode män, af hvilka hvardera

kontrahenten väljer två och de sålunda valde tillkalla den femte; och

gälle i öfrigt om tillsättandet af desse gode män och verkan af deras

utlåtande hvad i lag säges.

§ 13-

Bolaget eger, under förbehåll af Kongl. Maj:ts samtycke, å annan

person öfverlåta de af detta kontrakt härflytande rättigheter och tor
Pl

^ Vill kronan, då tillstånd till öfverlåtelse sökes, hellre lösa till sig

hela anläggningen, ege dertill rätt.

Lösesumman bestämmes på sätt i § 12 är stadgadt.

Samma lösningsrätt kan ock göras gällande, derest bolaget iorsummar

att sist inom en månad efter förfallodagen betala den arhga

afgälden eller eljest bryter mot detta kontrakts väsentliga föreskritter.

§ 14-

Kronans mot bolaget väckta talan om bättre rätt till mark och

vatten vid egendomen önan nedlägges och rättegångskostnaderna

qvittas. Bolaget berättigas att fortfarande och tills vidare innehafva det

af bolaget vid önan nu disponerade område — innefattande enligt lag
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Majt:s Nåd. Proposition No 74.

fartsbevis »en qvarn eller förut Anders Gutters qvarn n:o 24, Stafvereds

qvarn n:o 25 och Allemans _ qvarn n:o 26, jemte en såg på Öna vid

Trollhättan, dels lägenheten Öjebro qvarn vid Trollhättan, dels tre ref

trettiosex stänger mark, afsöndrad från Öjebro qvarn, dels lägenheten

»Vid Onan på Trollhättan en siktqvarn n:o 1» dels ock lägenheten »Vid

Onan på Trollhättan en grofbladig sågqvarn n:o 1» alla i Trollhättans

socken» äfvensom att der använda så mycket vatten, som med derstädes

befintliga damanordningar naturligen kan intagas och nu beräknas

motsvara en effekt af 3,000 turbinhästkrafter.

Skulle kronan framdeles för kanaltrafiken eller annat ändamål

genom dambyggnad vid Flottbergsströmmen eller annan nedanför Önan

belägen plats önska åstadkomma sådan höjning i vattenståndet, att

fallhöjden vid Onan till men för turbinanläggningarna derstädes minskas,

eller för dylikt ändamål önska disponera större eller mindre del af

Vnans nuvarande område, skall bolaget, två år efter det kronan derom

framstält anspråk, till henne afstå hela egendomen Önan med derå

befintliga byggnader, mot det att bolaget för vattenkraften erhåller

vederlag genom befrielse från afgifts erläggande för 3,000 hästkrafter

vid bolagets^ kraftstation å vestra stranden af Trollhättan och för byggnaderna

erhåller lösen efter värdering, som verkställes af fem gode män,

af hvilka kronan och bolaget utse hvardera två och de sålunda välde

gemensamt den femte, skolande vid denna värdering endast de byggnader

upptagas, som finnas den dag, då kronan framställer sitt anspråk

på Onans afträdande.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1902.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

Bil V.

§till ta viiäcui wvvta a z vib ‘ <$ rnlU''i äXlCi^r ~ ZPiM.

OJMaMcXw IV.

Öfeata. 1:2000.

Blifvande VY•'' 88

''Blifvande IT ''Bil

3i t i

opaginerad Kontrollera mot PDF

r

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 74.

Bil. VI.

efroxjfag tid uaU<2/vT/fc x<x^l t civild<a c\ "ta i vig a''

a?l<b *5x0(Cbät/to/n - iR(.5.

(fUtea/vxaUv V -

Skalla l:100Q

R! i frände IT ''7?

BhR-andr VY1 ''Sfi

—niratulhnic

till fr ande VY ''

•s ^ Ok V V

►

Ai

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1902:148 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående tillgodogörande af kronan tillhörig vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan. Statsuts s. 8 i texten
  2. SU 1902:92 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående tillgodogörande af kronan tillhörig vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan. s. 1 i texten