Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27
7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1903:27, Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
1
N:o 27.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen ang. ägoutbyte
emellan kronan och Landskrona stad; gifven Stockholms
slott den 31 december 1902.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,
att de kronan tillhöriga, å en af förste landtmätaren C. M. Carlquist.
år 1898 upprättad karta med ägofigurerna 1, 2, 3 och 4 betecknade
områden om tillhopa 2 hektar 20 kvadratmeter, som upplåtits till
Landskrona-—Eslöfs järnvägsaktiebolag, må utbytas mot Landskrona
stad nu tillhöriga, å samma karta med figurerna 6, 7, 8, 9 och 10
betecknade ägor om tillhopa 1 hektar 43 ar 85 kvadratmeter, Bamt
att därefter sistnämnda område må af järnvägsbolaget få innehafvas
under samma villkor, som med upplåtelsen af förberörda kronan nu
tillhöriga område äro förenade.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Jesper Crusebjörn.
Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 15 Ilä/t. (N:o 27 o. 28.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 31 december 1902.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans exellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meijer,
von Friesen.
Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Crusebjörn anförde
härefter:
»Sedan Landskrona stad och Landskrona—Eslöfs järnvägsaktiebolag
öfverenskommit att genom ägoutbyte reglera stadens och järnvägens
till hvarandra gränsande områden för utläggande af nya gator och
tomter samt järnvägsspår å bangårdens och hamnens utvidgade områden,
blef vid en af Eders Kungl. Maj;ts befallningshafvande i
Malmöhus län på begäran anbefalld, af förste landtmätaren C. M.
Carlquist med biträde af godemän den 20 juni 1898 påbörjad förrättning
såsom ostridigt antecknadt, att den jord, som järnvägsbolaget
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
8
disponerade inom stadens område, och hvarom vore fråga, till stor del
vore kronan tillhörig och utgjorde en del af förutvarande befästningso
mrådet.
Vid förrättningens fortsättning den 24 påföljande oktober anfördes
å kronans sida, att den af kronan till järnvägsbolaget upplåtna mark,
som enligt uppgjordt förslag skulle afträdas till staden, vore efter
arealen icke obetydligt större än den stadens mark, som skulle tilläggas
det upplåtna området; men som staden och järnvägsbolaget, hvilka
saken närmast rörde, för sin del gillat berörda förslag och funnit detsamma
för sig fördelaktigt, och då större delen af den upplåtna marken
framför stationshuset, som af bolaget enligt detta förslag skulle till
staden afträdas, redan förut enligt den 29 oktober 1805 fastställd plan
för Landskrona nya stad varit till allmän gata och publik trädgård
utlagd och således icke för kronan kunde äga något synnerligt värde,
borde någon anmärkning ej heller af kronan framställas mot förslaget.
Enligt den öfver förrättningen författade karta med beskrifning
skulle till staden öfverlämnas af den kronan tillhöriga mark, som disponerades
af järnvägsbolaget:
ägofiguren n:r 1, utgörande en del af Järnvägsgatan med där
intill
varande plantering................................. 1,17 hektar
b b 2, söder om järnvägsstationen ........................ 0,38 b
b » 3, » » b ........................ 0,35 ))
B B 4, B B B ........................ 0,102 B
eller tillhopa- 2 hektar 20 kv.-mtr.
Därjämte skulle af järnvägens egen mark öfverlämnas ägofiguren
n:r 5 om 45 ar.
Staden skulle för reglering af det till järnvägsbolaget från kronan
upplåtna område afstå:
ägofiguren n:r 6 vid Lilla Strandgatan...................................... 0,35 hektar
b b 7, söder om järnvägsstationen ........................... 0,08 b
B B 8, B B B ........................... 0,0125 B
B B 9, B B B ........................... 0,150 B
B B 10, B B B............................ 0,84 B
eller tillsammans 1 hektar 43 ar 85 kv.-mtr.
Ehuru staden sålunda skulle från kronan erhålla mera mark än
staden komme att afstå, men med hänsyn till villkoren för markens
upplåtande till järnvägsbolaget, i hvilka ändring ej vore ifrågasatt,
äganderätten till mera eller mindre mark icke vore af betydelse
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
för kronan, samt ägoutbytet vore för gränsregleringen förmånligt, hemställde
arméförvaltningen i underdånig skrifvelse den 9 augusti 1899,
det Eders Kungl. Maj:t täcktes godkänna ägoutbytet samt medgifva,
att det därigenom kronan tillkommande område finge i stället för den
utbytta marken af järnvägsbolaget innehafvas under samma villkor, som
med upplåtelsen af sistnämnda mark varit förenade.
Om dessa villkor upplyste arméförvaltningen, att vid fastställelse
genom nådigt bref den 15 mars 1864 af plan för järnvägsanläggningen
mellan Landskrona och Eslöfs station å södra stambanan Kungl. Maj:t
medgaf upplåtelse till järnvägsbolaget af den kronans mark, som erfordrades
för järnbanans inledande till staden och den därstädes afsedda
bangård; men som inkomsten af denna mark vore anslagen till ingenjörkårens
besparingskassa, skulle järnvägsbolaget vara pliktigt att för all
framtid till nämnda kassa erlägga en mot kassans inkomst af marken
svarande årlig afgift.
Såsom af nyssnämnda nådiga bref inhämtas, hade upplåtelsen skett
efter framställning af Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 25 juli
1863 och efter chefens för ingenjörkårens hörande. — Den årliga afgiften,
som Kungl. Maj:t förklarat sig efter utredning angående den
frångångna markens omfång och beskaffenhet vilja bestämma, blef genom
nådigt bref den 4 juli 1865 fastställd till 813 rdr rmt.
Sedan särskilda skrifter inkommit dels från stadsfullmäktige och
dels från järnvägsbolaget med tillkännagifvande, att de hvar för sig
godkände ifrågavarande förslag till ägoutbyte, samt medgifvande tillika
från järnvägsbolaget, att det område om 1,4385 hektar, som staden afstode
åt bolaget, skulle i bolagets hand erhålla samma natur, som den
öfriga mark invid Landskrona station, hvilken Eders Kungl. Maj:t förut
åt bolaget upplåtit, anbefalldes Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Malmöhus län att i ärendet afgifva underdånigt yttrande och tillika
meddela uppgift å värdet af den mark, som inginge i ägoutbytet. Efter
att hafva uppdragit åt magistraten i Landskrona att låta värdera marken,
öfverlämnade Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande med underdånig
skrifvelse den 23 mars 1901 magistratens protokoll den 4 samma
månad, enligt hvilket värdet af den mark, som skulle genom bolaget
af kronan till staden öfverlämnas, utgjorde 60,563 kronor och af den
mark, som staden härför skulle lämna i utbyte, 66,011 kronor 25 öre,
hvarjämte Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, enär värdet å den
mark, kronan erhölle, vore högre än värdet å den mark, kronan
lämnade i utbyte, samt ägorna genom bytet samlades i en form
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
5
ligare ägofigur, förmälte sig icke kafva något, att erinra mot ägoutbytet.
Arméförvaltningen, som erhållit befallning att låta genom ojäfviga
personer värdera den mark, som inginge uti det ifrågasätta ägoutbytet,
har med underdånig skrifvelse den 5 denna månad öfverlämnat ett vid
dylik värdering den 18 nästlidne oktober upprättadt instrument, enligt
hvilket värdet af den jord, kronan skulle afstå till staden, beräknats
för
ägofiguren
n:r
1
till ....
....... kr.
21,600
—
)>
b
5)
2
B
....... B
7,885
—
)>
)>
b
3
B ....
....... B
1,500
—
b
b
b
4
B
....... B
770
—
eller tillhopa kr.
31,755
1
af
den jord, staden
skulle
afträda
till kronan,
för
ägofiguren
n:r
6
....... kr.
28,000
—-
»
b
b
7
....... B
6,400
—
B
b
B
8
....... B
212
50
b
b
B
9
....... B
3,120
—
B
b
B
10
....... B
39,794
30
eller tillsammans kr.
77,526
80.
Det ifrågasatta ägoutbytet vore, enligt värderingsmännens åsikt,
så fördelaktigt både för kronan såsom grundägare och järnvägsbolaget
såsom innehafvare, att det efter deras förmenande ovillkorligen borde
af kronan antagas.
I sistberörda underdåniga skrifvelse anför arméförvaltningen, bland
annat, att ägoutbytet hufvudsakligen afsåge dels att å sydöstra sidan
åstadkomma en mera regelbunden gränslinje mellan järnvägens område
och de upplagsplatser, staden hölle på att utfylla, än den brutna linje,
som bildades af de gamla fästningsverkens yttre konturer, dels att undanröja
det oegentliga förhållande, att järnvägsbolaget hade upplåtelse på
en del af stadens gator och offentliga platser; och att bägge nämnda
parter syntes dessutom lika intresserade af att en dylik reglering af
hvarderas områden komme till stånd. Kronan, som väl hade den
formella äganderätten, kunde svårligen hafva vare sig nytta eller skada
af ifrågavarande jordbyte i andra fall, än att Landskrona—Lslöfs järnvägsaktiebolag
skulle sluta sin verksamhet eller dess egendom genom köp
öfvergå i statens ägo. Det vore emellertid mycket svårt att finna ett
nöjaktigt värde å mark, sådan som den ifrågavarande, hvaraf en del
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
vore utlagd till gata, en del vid järnvägens anläggning blifvit bortgräfd,
så att endast vatten återstode. Dock torde det kunna påstås,
att kronan icke skulle blifva lidande på detta byte. Och det funnes
dessutom ett särskildt skäl för detsammas godkännande. Då Regeriug
och Riksdag i förening år 1747 beslutit, att Landskrona stad skulle
ånyo befästas och i sammanhang härmed flyttas till grunden söder om
staden närmare hamnrännan, hade nämligen staden i vederlag för det
intrång, den sålunda komme att lida, tillerkänts vissa privilegier, bland
andra, att tomterna i den nya staden skulle vara fritomter och kostnadsfritt
upplåtas till dem, som ville bebygga desamma. Tillika hade
kronan åtagit sig att invalla den nya stadens område från hafvet och
utfylla gator m. m. Den nya stadens område, hvars gränser fastställdes
definitivt först genom den af Kungl. Maj:t den 29 oktober 1805 gillade
»stadsplanta öfver Landskrona, sådan den bör blifva sedan fästningsbyggnaden
ej vidare kommer att fullbordas», kunde därför betraktas
såsom en sorts donationsjord; och redan å nämnda karta vore det område
utanför järnvägsstationen, som bolaget nu skulle afstå till staden,
utlagd till publik trädgård.
Arméförvaltningen vidhölle i anledning häraf sin förut gjorda framställning
om nådigt bifall till ifrågavarande byte.
Som det ägoutbyte, hvarom här är fråga, enligt den i ärendet
åstadkomna utredning, måste anses vara för kronan fördelaktigt, och
då ägoutbytet därjämte är ägnadt att reglera nu ovissa rättsförhållanden
mellan kronan och Landskrona stad, får jag tillstyrka detsamma under
förutsättning likväl, att samma villkor, som med upplåtelse till järnvägsbolaget
af den kronans mark, bolaget nu innehar, äro förenade,
varda gällande, jämväl beträffande den mark, som genom bytet skulle
kronan tillkomma och af järnvägsbolaget nyttjas.
Jag hemställer därför, det Eders Kungl. Maj:t täcktes i nådig
proposition äska Riksdagens medgifvande därtill, att de kronan tillhöriga,
å den af förste landtmätaren C. M. Carlqvist upprättade karta
med ägofigurerna 1, 2, 3 och 4 betecknade områden om tillhopa 2
hektar 20 kvadratmeter, som upplåtits till Landskrona—Eslöfs järnvägsaktiebolag,
må utbytas mot Landskrona stad nu tillhöriga, å samma
karta med figurerna G, 7, 8, 9 och 10 betecknade ägor om tillhopa
1 hektar 43 ar 85 kvadratmeter, samt att därefter sistnämnda område
må af järnvägsbolaget få innehafvas under samma villkor, som
med upplåtelsen af förberörda kronan nu tillhöriga område äro förenade.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
7
Till livad departementschefen sålunda hemställt,
täcktes Hans Maj:t Konungen, uppå tillstyrkan af statsrådets
öfrige ledamöter, lämna nådigt bifall; och skulle
proposition af den lydelse, en vid detta protokoll fogad
bilaga utvisar, till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
Carl Heijkenskjöld.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1903:66 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ägoutbyte mellan kronan och Landskrona stad. a1 i texten
- SU 1903:23 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ägoutbvte emellan Kronan och Landskrona stad. s. 13 i texten