Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse till Växjö hospital af mark från indragna hospitalshemmanet 3U mantal Växjö liospitalsgård i Kronobergs län in. in

1903-01-30 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1903:35, Angående upplåtelse till Växjö hospital af mark från indragna hospitalshemmanet 3U mantal Växjö liospitalsgård i Kronobergs län in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Majds Nåd. Proposition N:o 35.

1

N:o 35.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

upplåtelse till Växjö hospital af mark från indragna

hospitalshemmanet 3U mantal Växjö liospitalsgård i Kronobergs

län in. in.; gifven Stockholms slott den 30 januari

1903.

Med åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

dels att af indragna hospitalshemmanet 3/i mantal Växjö hospitalsgård

i Växjö socken och Konga härad af Kronobergs län de å en af

kommissionslandtmätaren H. B:son Gierup år 1902 upprättad karta med

n:ris 28, 27, 21—20, 29, 31, 5 och 5 a, 4 och 18 betecknade lägenheter

må afsöndras och, hvarje lägenhet till sin innehafvare, försäljas med

tillträdesrätt den 14 mars 1906 mot de af arrendeuppskattningsmännen

beräknade köpeskillingar att erläggas under loppet af tio år med en

tiondedel årligen samt i öfrigt på de i Ode momentet af nådiga

brefvet angående bestämmelser att tjäna till efterrättelse i fråga om

lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner den 25 september

1896 stadgade grunder, med rätt för köparen af ägofiguren n:o 4

till utfartsväg å ägofiguren n:o 6,

dels att staden Växjö må mot ersättning, som på stadens bekostnad

bestämmes i den ordning, hvarom stadgas i förordningen angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866,

från ofvan omförmälda hemman till sig lösa och med full äganderätt

disponera de å ofvan nämnda karta med n:ris 1, 2 och 3 samt 7—16

betecknade ägofigurer om tillsammans 77,7 ar, med rätt för staden till

väg å ägofiguren n:o 6 och med skyldighet för staden att jämväl till

sig lösa de å lägenheten n:ris 2 och 3 uppförda, arrendatorerna af

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 22 Haft. {N:o 35.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 35.

samma lägenhet tillhöriga byggnader mot ersättning, som i händelse

af tvist, skall bestämmas uti den i lagen om skiljemän den 28 oktober

1887 stadgade ordning, samt med tillträdesrätt under nu angifna villkor

den 14 mars 1906 eller dessförinnan, därest öfverenskommelse därom

kan med vederbörande jordinnebafvare träffas,

dels att återstoden af egendomen må från den 14 mars 1906 upplåtas

till Växjö hospital för att disponeras för hospitalets räkning,

dels ock att omförmälda köpe- och löseskillingar för jord må, på

samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar,

användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsodling

tjänlig mark.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj: t förblifver Riksdagen med all

Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Hjälmar Westring.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

3

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet å Stockholms

slott den 30 januari 1903.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Cruseb.förn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer och

von Friesen.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet

anförde chefen för civildepartementet statsrådet Westring:

Växjö hospital är beläget på det kronan tillhöriga hemmanet */*

mantal Växjö hospitalsgård i Växjö socken och Konga härad af Kronobergs

län; och är af hemmanet ett område af 12 hektar 28,8 ar upplåtet

till hospitalet, som för närvarande är afsedt för 220 patienter.

Emellertid har 1902 års Riksdag beviljat medel för uppförande vid

hospitalet af en nybyggnad afsedd att inrymma 100 s. k. kriminalpatienter.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har redan

1895 års Riksdag medgifvit, att från hemmanet ytterligare ett jordom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

råde om 5 hektar 25 ar 70 kvadratmeter finge upplåtas till hospitalet,

att tillträdas den 14 mars 1906, då nuvarande arrende angående hemmanet

upphörde, eller dessförinnan, därest öfverenskommelse med hemmanets

arrendator kunde i sådant afseende träffas på villkor, som af

Kungl. Maj:t pröfvades antagliga. Detta område, som å en af kommissionslandtmätaren

H. B:son Gierup år 1902 upprättad karta motsvaras

af ägofigurerna n:ris 121 — 131, 227, 52, 53 och 58—64, har ännu ej tilllagts

hospitalet, men ägofiguren n:r 63, hvarå nyssnämnda byggnad för

kriminalpatienter är afsedd att uppföras, lär redan den 14 mars innevarande

år komma att för detta ändamål öfvertagas af hospitalet.

Nu har emellertid medicinalstyrelsen uti underdånig skrifvelse den

31 maj 1901 hemställt om åtgärders vidtagande för upplåtelse af hela

omförmälda hemman till hospitalet vid tiden för det nuvarande arrendets

utlöpande eller den 14 mars 1906.

Till stöd för denna sin framställning anför medicinalstyrelsen

följande.

Direktionen för Växjö hospital hade i skrifvelse till medicinalstyrelsen

väckt förslag om hela hospitalshemmanets upplåtelse till hospitalet

och därvid framhållit, hurusom behofvet af ökadt antal sjukplatser vid

hospitalet blifvit allt mer trängande, hvarom det ständigt stigande

antalet, ansökningar om sinnessjukes intagande bure vittne, men att tillfälle

till en eventuell utvidgning för närvarande icke förefunnes, samt

att jämväl för de sjukes sysselsättning kräfdes, att hospitalet erhölle ett

större jordområde än det nuvarande, hvilket äfven efter tillägg af ofvannämnda

jordområde, som senast år 1906 skulle tillfalla hospitalet, vore

för berörda ändamål otillräckligt. Sedan frågan härom upptagits vid en

af generaldirektören K. Linroth den 13 och den 14 april 1901 verkställd

inspektion å hospitalet, hade uti den rörande nämnda inspektion

till medicinalstyrelsen ingifna berättelse anförts, att hemmanets mellersta

del, som omedelbart sammanhängde med hospitalets område, ägde den

största betydelsen för hospitalet. En del däraf, belägen väster om

hospitalets infartsväg, skulle jämlikt Riksdagens ofvanberörda beslut tillfalla

hospitalet senast den 14 mars 1906. Återstoden vore skild från

hospitalsoxnrådet genom landsvägen, men det vore lätt att omlägga

denna, och därigenom skulle en välbehöflig och synnerligen passande

utvidgning af hospitalsområdet kunna erhållas, likasom jämväl ökade

tillfällen till patienters sysselsättning med jordsbruksarbete och ladugårdsskötsel.

Någon särskild kostnad för sistnämnda ändamål skulle

icke uppkomma, då åbyggnaderna befunne sig i ett mycket godt skick.

På samma gång skulle möjlighet jämväl vinnas att vid behof kunna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

5

utvidga hospitalet, hvartill tillfälle knappast funnes med dess nuvarande

mycket begränsade område. Den sydligast belägna afdelningen

af hospitalshemmanet utgjordes af ett mycket långt och smalt

stycke skogsmark jämte ett mindre, intill sjön Trummen gränsande,

delvis odladt område. Sistnämnda plats, som läge på vid pass en

kilometers afstånd från hospitalet, lämpade sig synnerligen väl för

anläggandet af en så kallad koloni för lugna, arbetsdugliga hospitalspatienter.

Skogsmarken skulle väl icke vara af något särskildt värde

för hospitalet, men å andra sidaD skulle dess skötsel icke heller medföra

några som helst svårigheter. Äfven denna del af hospitalshemmanet

borde således tilläggas hospitalet. Sista och nordligaste stycket af

hospitalshemmanet vore af mindre ytvidd. Det gränsade omedelbart

intill Växjö stad, och en hel mängd lägenheter vore därpå uppförda.

För hospitalet såsom sådant hade detta ägostycke icke något särskildt

värde, och Växjö stad torde eftersträfva att komma i besittning af en

del däraf. Skulle emellertid öfriga delar af hospitalshemmanet upplåtas

åt hospitalet, syntes denna del icke böra undantagas.

Jämte hvad uti inspektionsberättelsen sålunda blifvit anfördt till

förmån för det ifrågasatta förvärfvet af hospitalshemmanet ville medicinalstyrelsen

framhålla följande synpunkter, som syntes vara af vikt för

bedömande af denna fråga.

Sinnessjukvården tenderade för närvarande mot allt friare behandlingsformer.

Erfarenheten hade nämligen visat, att en stor del sinnessjuke

kunde och från sjukvårdssynpunkt lämpligast borde åtnjuta ett

större mått af frihet än som hittills i vårt land kommit dem till del.

Men för att möjliggöra en vidsträcktare tillämpning af ofvannämnda

friare vårdformer kräfdes oundgängligen, att de sjuke, i stället för att

som hittills vara samlade i en stor sluten anstaltskomplex, tvärtom

spredes öfver ett större område i ett flertal mindre byggnader, samt

framför allt att tillräckligt jordområde vore förenadt med anstalten, så

att de sjuke i största möjliga omfattning kunde sysselsättas med till

landthushållningen hörande arbeten, såsom trädgårdsskötsel, jordbruksarbeten

samt sysslor i ladugård, stall och svinhus med mera.

Vid anläggningen af de under senare år tillkomna anstalterna för

sinnessjuke hade också med tanke på en framtida utveckling i antydd

riktning stora jordområden för dessa anstalters räkning anvisats. Men

äfven för de äldre anstalterna vore det angeläget att småningom, där

så vore görligt, så stora jordområden förvärfvades, att friare vårdformer

där i en framtid hade möjligheter att vinna insteg och utveckla sig.

Växjö hospital vore en af de äldre anstalter, som, enligt medici
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

nalstyrelsens uppfattning, från åtskilliga synpunkter hade förutsättningar

att kunna utvecklas till en tidsenlig anstalt för vård af sinnessjuke,

för så vidt det nu otillräckliga området blefve väsentligen utvidgadt.

Den tillökning i område af omkring 120 hektar, som hospitalshemmanets

förvärfvande skulle hafva till följd, kunde icke betraktas såsom

större än behofvet kräfde. Därest en kriminalafdelning komme att uppföras

vid hospitalet, torde en utvidgning af hospitalets jordområde

blifva trängande nödvändig. Det kunde väl icke antagas, att särdeles

många af de sjuke å denna kriminalafdelning skulle visa sig lämpliga

för friare vårdformer och för arbete i trädgård och jordbruk. Men,

om ej å hospitalet i öfrigt tillfälle kunde beredas till ett friare behandlingssätt

af där vårdade, icke kriminella sjuke, vore det fara värdt, att

hela anstalten finge ett visst sken af kriminalanstalt. Kriminalafdelningen

kräfde med andra ord en motvikt däri, att å anstaltens öfriga

afdelriingar friare vårdformer tillämpades. Eljest kunde det lätteligen

hända, att Växjö hospital af allmänheten komme att alldeles ofö.rtjänt

åtnjuta mindre förtroende än öfriga hospital.

Medicinalstyrelsen hemställde därför, det täcktes Kungl. Maj:t vidtaga

åtgärder för upplåtelse till Växjö hospital af 3 h mantal Växjö

hospitalsgård från och med den 14 mars 1906.

Sedermera har medicinalstyrelsen uti underdånig skrifvelse den

30 september 1901 afgifvit förslag till åtskilliga nybyggnader vid Växjö

hospital, innefattande, bland anuat, uppförandet af en kolonibyggnad

med 29 platser för manliga hospitalspatienter, och därvid betonat, att

berörda hospitalshemmans upplåtelse till Växjö hospital utgjorde förutsättning

för det föreslagna uppförandet vid hospitalet af en dylik

kolonibyggnad, enär byggnaden voro ämnad att läggas å en del af Växjö

hospitalsgård, som ej tillhörde hospitalet. Dessutom har medicinalstyrelsen

uti sistberörda skrifvelse framhållit några andra för Växjö hospital

betydelsefulla frågor, som stå i samband med spörsmålet om öfverlåtelse

till hospitalet af hela hemmanet Växjö hospitalsgård.

Sålunda hade det hus, som nu innehades af hospitalshemmanets

arrendator, beräknats till bostad för en ny, underordnad läkare vid

kriminalafdelningen.

Vidare borde en del af allmänna landsvägen mellan Växjö och

Ronneby omläggas. Denna väg framginge nämligen omedelbart utmed

den plats, där den nya kriminalpaviljongen vore afsedd att uppföras.

Detta förhållande förorsakade obehag för vägfarande och stora olägenheter

för sjukvården å kriminalafdelningen, hvars patienter naturligen

både för egen och andras skull borde vara afskilda från obehörig kom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

7

munikation med yttervärlden. Styrelsen hade därför förutsatt, att vägen

borde omläggas. Denna åtgärd kunde visserligen åvägabringas äfven

om hemmanet fortfarande skulle för statsverkets räkning utarrenderas,

men torde med minsta svårighet kunna utföras, om hospitalet finge

full dispositionsrätt till marken, där don nya vägen borde framgå.

Därest förslaget om Växjö hospitalsgårds införlifvande med hospitalet

godkändes, blefve vägens omläggning en oafvislig nödvändighet, enär

i annat fall en allmän landsväg skulle framgå mellan hospitalets olika

byggnader. Enligt en af löjtnanten vid väg- och vattenbyggnadskåren

Ingemar Petersson utförd arbetsplan och kostnadsberäkning skulle kostnaden

för ifrågavarande vägomläggning belöpa sig till 10,200 kronor.

I denna summa ingingo emellertid 655 kronor för jordlösen, som dock

icke skulle ifrågakomma, då vägen i hela sin sträckning skulle framgå

öfver mark, tillhörande Växjö hospitalsgård. Fråndroges denna kostnad

och iakttoges äfven andra af förslagsställaren angifna besparingsmöjligheter,

kunde kostnaden för vägomläggningen nedbringas till 7,000

kronor, hvilket belopp, såsom utgörande kostnad för ändringsarbete,

enligt förut vid tillbyggnad och ändring af äldre hospital tillämpad

grundsats, borde utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Slutligen hade, efter verkställda undersökningar, på hospitalshemmanets

område anträffats en källa med riklig tillgång på godt grundvatten,

hvilket vore af stor betydelse, enär vatten för hospitalets behof

hittills måst hämtas dels ur den lilla sjön Trutmnen, hvars vatten dock

beliöfde omsorgsfullt renas, innan det användes till dryck och matlagning,

dels ock ur en i närheten af nämnda sjö upptagen brunn, som

emellertid icke vore tillräckligt gifvande.

öfver medicinalstyrelsens ifrågavarande framställning om upplåtelse

till Växjö hospital af hela hemmanet Växjö hospitalsgård har domänstyrelsen,

efter det yttranden inkommit från öfverjägmästaren i Smålands

distrikt samt t. f. domänintendenten och Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Kronobergs län, den 20 juni 1902 afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande, därvid domänstyrelsen meddelade, bland annat,

att å Växjö hospitalsgård funnes åtskilliga med enskilda boningshus bebyggda

lägenheter, hvilkas innehafvare genom nådiga brefvet den 25

september 1896 angående bestämmelser att tjäna till efterrättelse i fråga

om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner tillförsäkrats

eu viss rätt att vid inträffande arrendeledighet friköpa de jordområden,

hvarå byggnaderna blifvit uppförda; och syntes denna fråga böra blifva

föremål för Kungl. Maj:ts nådiga pröfning i sammanhang med medicinalstyrelsens

framställning om liospitalsgårdens upplåtande till hospitalet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Med anledning häraf förordnade Kungl. Maj:t genom nådigt bref

den 25 juli 1902, att arrendeuppskattning å egendomen skulle under

ar 1902 förrättas, samt anbefallde domänstyrelsen att vidtaga därför

erforderliga åtgärder.

Efter det sådan uppskattning å egendomen under år 1902 förrättats,

har domänstyrelsen med underdånig skrifvelse den 22 december 1902

öfverlämnat af Kungl. Maj:ts befallningshafvande med skrifvelse till styrelsen

insändt instrument öfver arrendeuppskattningen samt förenämnda

af kommissionslandtmätaren Gierup år 1902 upprättade karta jämte

beskrifning öfver egendomen.

Växjö hospitalsgård, som med en del af sina ägor angränsade Växjö

stad, omfattade numera, enligt hvad domänstyrelsen upplyste, sedan

därifrån exproprierats mark till Växjö—Karlskrona järnväg och Växjö—

Tingsryds järnväg, ett ägoområde af 136 hektar 30,5 ar, däraf till hospitalet

vore upplåtet 12 hektar 28,8 ar. De å ofvan omförmälda karta

med n:ris 2 och 3 betecknade ägofigurer, om tillsammans 26,4 ar, utgörande

den s. k. Björklundska tomten, vore särskildt för sig utarrenderade

för tiden till den 14 mars 1906 mot en årlig arrendeafgift af 25

kronor, och vore arrendatorerna af tomten ägare till de å densamma

befintliga byggnader. Återstoden af egendomen, 123 hektar 75,3 ar —

däraf 32 hektar 11,8 ar tomt och åker, 13 hektar 97,5 ar äng, 77 hektar

15,5 ar afrösningsjord och 50,5 ai impediment — vore genom domänstyrelsens

kontrakt den 27 juli 1885 utarrenderad till den 14 mars 1906

mot en årlig arrendeafgift af 1,420 kronor; och vore denna del af

hospitalsgården försedd med nödiga, kronan tillhöriga åbyggnader i

godt skick. Af sistnämnda del utaf egendomen hade arrendatorn upplåtit

den å kartan med n:o 1 betecknade ägofiguren om 4 ar till arrendatorerne

af den s. k. Björklundska tomten; och funnes å samma del

tretton med enskilda bostadshus bebyggda lägenheter, hvilkas innehafvare

disponerade tillsammans 2 hektar 6,24 ar mot afgälders erläggande

till arrendatorn.

Uppskattningsmännen hade ansett att af dessa lägenheter nedannämnda

sex borde från egendomen afsöndras och försäljas till de personer,

hvilka ägde därå uppförda byggnader, mot åsätta arrendevärden,

nämligen:

ägofiguren n:r 28 om 5,3 ar mot en köpeskilling af 265 kronor,

ägofiguren n:r 27 om 5,7 ar, kallad Johannesdal, mot en köpeskilling

af 285 kronor,

ägofiguren n:ris 21—26 om 13,6 ar, kallad Nybygget, mot en köpeskilling

af 544 kronor,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

9

ägofiguren n:r 29 om 13,8 ar, kallad Klockaretyckan, mot en köpeskilling

af 552 kronor,

ägofiguren n:r 31 om 59,4 ar, kallad Eke, mot en köpeskilling af

712 kronor 80 öre, samt

ägofiguren n:r 46 om 14 ar, kallad Lunden, mot en köpeskilling

af 630 kronor.

Dessutom liade uppskattningsmännen, på yrkande af vid förrättningen

närvarande ombud för Växjö stad, föreslagit, att från egendomen

skulle ytterligare afsöndras och till staden mot en köpeskilling af

2,007 kronor 60 öre försäljas följande områden, nämligen:

ägofiguren n:r 1 ....................................................................................... 4 ar,

bebyggda lägenheten Jakobsdal, ägofigurerna n:ris 5 och 5 a

om tillsammans.................................................................................. 9,1 »

en bebyggd lägenhet, ägofigurerna n:ris 4 och 6 —16 om tillsammans

............................................................................................. 50,5 »

bebyggda lägenheten Grönkulla, ägofiguren n:r 18 om.............. 6,6 »

samt ägofigurerna n:ris 17, 17 a, 19, 19 a, 20, 30, 30 a och 30 b,

om tillsammans................................................................................... 70,7 »

hvartill skulle ytterligare läggas den särskildt utarrenderade så

kallade Björkluudska tomten, ägofigurerna n:ris 2 och 3, om 26,4 »

eller tillsammans 1 hektar 67,3 ar,

hvaremot återstoden af egendomen skulle ställas till hospitalsinrättningens

förfogande.

Vid insändande till domänstyrelsen af uppskattningsinstrumentet

hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande jämväl öfverlämnat förklaranden

från innehafvarne af de sex förstnämnda lägenheterna, att de vore villiga

att mot de åsätta saluvärdena och i öfrigt på de i förenämnda

nådiga bref den 25 september 1896 stadgade villkor inköpa en hvar

sin lägenhet, hvilka förklaranden jämväl åtföljts af behörigen affattad

borgen för köpeskillings erläggande, hvarförutom Kungl. Maj:ts befallningshafvande

jämväl öfverlämnat en till Kungl. Maj:t ställd underdånig

ansökning från Växjö stad om rätt för staden att för beslutad fyllning

af en genom en järnvägsbank afskuren del af Växjösjön, hvilken fyllning

af sundhetsändamål vore af behofvet påkallad, få för det åsätta

saluvärdet till sig lösa omförmälda 1 hektar 67,3 ar, med tillträdesrätt

redan den 14 mars 1903 och med skyldighet att därförinnan hafva

trätfat öfverenskommelse med arrendatorn af hospitalsgården samt inne
Dih.

till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

liafvaren af den med n:ris 4 och 6—16 betecknade lägenheten om markens

afträdande, i hvad deras rätt anginge.

Emot uppskattningsmännens förslag och stadens underdåniga ansökning

hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande förklarat sig icke

hafva funnit anledning till afvikande uttalande i vidare mån än att, då

något särskildt skäl icke anförts eller eljest enligt handlingarna förelåge

för afsöndring till innehafvaren af lägenheten Lunden (ägofiguren n:r 46),

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge denna lägenhet kunna lika

mycket som i densammas närhet belägna tvänne lägenheter komma

till förmånlig användning för hospitalets behof, samt att denna lägenhet

därför syntes böra åtfölja det område, som kunde blifva åt hospitals-,

inrättningen upplåtet, likasom Kungl. Maj:ts befallningshafvande också

ansett, att för upplåtelse till staden af ägofigurerna n:ris 19, 19 a

och 20, hvilka torde vara begärliga och lämpliga för hospitalets utvidgning,

tillräckligt vägande skäl icke anförts. Därjämte hade Kungl.

Maj:ts befallningshafvande uttalat den åsikt, att af biilighetsskäl de

innehafvare af egna bostadshus, som icke komme att förvärfva sig

äganderätt till deras innehafvande tomter, genom förbehåll vid upplåtelserna

till hospitalet och staden syntes böra beredas tryggad besittning

till tomterna för deras återstående lifstid mot erläggande af utaf

uppskattningsmännen föreslagna årliga afgäld er samt att, i händelse

marken måste afträdas eller intrång förorsakades, full lösen måtte dem

beredas efter pröfning i den ordning lagen om skiljemän den 28 oktober

1887 bestämde.

Sedermera hade genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande till

domänstyrelsen inkommit dels en underdånig ansökning från arrendatorerna

af den så kallade Björklundska tomten att få inlösa samma

lägenhet, i hvilken underdåniga ansökning de jämväl förbundit sig att

ställa fullt vederhäftig borgen för en blifvande köpeskillings ordentliga

erläggande på därför bestämda tider, dels ock från direktionen för

Växjö hospital ingifvet underdånigt yttrande öfver stadens ofvannämnda

underdåniga ansökning jämte utdrag af hos direktionen hållet protokoll,

enligt hvilket direktionen enhälligt afstyrkt bifall till ansökningen om

förvärfvande till staden af de med n:ris 19, 19 a och 20 betecknade

jordstyckena, och efter omröstning tillstyrkt bifall till ansökningen i

öfrigt, från hvilket beslut öfverläkaren vid hospitalet Emil Lindell varit

i så måtto skiljaktig, att han tillstyrkt bifall till ansökningen endast

beträffande de områden, som läge norr om gränserna mellan ägofigurerna

n:ris 16 och 17.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

11

På anmodan af domänstyrelsen liade uppskattningsmännen vid förnyad

behandling af ärendet åsatt de områden, som föreslagits att försäljas

till Växjö stad, nedannämnda saluvärden, nämligen:

den så kallade Björklundska tomten med ägoöguren n:r 1 å kartan,

sålunda ägofigurerna n:ris 1, 2 och 3 om tillsammans 30,4 ar, ett värde

af C08 kronor,

ägofigurerna n:ris 5 och 5 a om tillsammans 9,1 ar, benämnda

Jakobsdal, hvars innehafvare ägde därå uppförda byggnader, ett värde

af 273 kronor,

ägofiguren n:o 4 om 1,7 ar, hvarå vore uppförd en innehafvaren af

lägenheten tillhörig byggnad, ett värde af 34 kronor,

obebyggda områdena n:ris 7—IG om tillsammans 47,3 ar ett värde

af 283 kronor 80 öre,

ägofiguren n:o 18 om 6,6 ar, kallad Grönkulla och bebyggd med

en lägenhetsinnehafvaren tillhörig byggnad, ett värde af 198 kronor,

obebyggda områdena n:ris 17 och 30 om tillsammans 47,9 ar ett

värde af 353 kronor 30 öre;

samt obebyggda områdena n:ris 19, 19 a och 20 om tillsammans

22,8 ar ett värde af 456 kronor,

hvaremot ägofiguren n:o 6 om 1,5 ar, som i beskrifningen upptagits

såsom impediment och begagnades såsom väg till ägofigurerna

n:ris 4 och 7—16, icke åsatts något värde. Vid insändande till domänstyrelsen

af det vid sistberörda förrättning förda instrument hade

Kungl. Maj:ts befallningshafvande jämväl öfverlämnat förklaranden från

innehafvarne af lägenheterna n:ris 5 och 5 a samt n:o 4, att de önskade

mot de åsätta saluvärdena inköpa en hvar sin lägenhet, och för köpeskillingens

erläggande ställd behörigen affattad borgen, hvarefter styrelsen

fått emottaga dylikt förklarande och borgen jämväl från innehafvaren

af lägenheten Grönkulla, betecknad med n:o 18.

För egen del ansåge domänstyrelsen, att afsöndring af annat egendomens

område icke borde ifrågakomma än sådant, som för hospitalsändamålet

kunde vara obehöflig!. Dit kunde, efter styrelsens uppfattning,

räknas de bebyggda områden, som af uppskattningsmännen vid

första sammanträdet föreslagits till afsöndring, dock med undantag af

lägenheten Lunden, äfvensom de vid senaste sammanträdet saluvärderade

lägenheterna n:ris 5 och 5 a, n:o 4 och n:o 18. Hvad beträffade

den så kallade Björklundska tomten, så hade densammas arrendatorer

lika litet som arrendatorn af annan kronoegendom någon författningsenlig

rätt att före någon annan inköpa den af dem arrenderade jorden,

och som Växjö stad, enligt hvad af handlingarna syntes framgå, hade

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

beliof af marken och densamma icke vore lämplig att i kronans ägo

bibehållas för att allt fortfarande utarrenderas, ansåge styrelsen hinder ej

böra läggas mot att staden linge expropriera denna tomt med tillägg af

ägofiguren n:o 1, därvid dock borde fästas det villkor, att staden skulle

vara skyldig att, utom expropriationssummans erläggande till kronan,

tillösa sig de å området uppförda, arrendatorerna tillhöriga byggnader

till deras fulla värde, hvilket i händelse af tvist torde böra bestämmas

i den ordning lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 bestämde.

Likaledes syntes staden böra lämnas tillfälle att genom expropriation

förvärfva äganderätt till de med n:ris 7—16 betecknade områdena om

tillsammans 47,3 ar, livilka områden för hospitalsändamålet kunde anses

obehöfliga, hvaremot all annan jord borde till hospitalet öfverlämnas.

Styrelsen hemställde således,

att af ifrågavarande egendom de å ofvan omförmälda karta med

n:ris 28, 27, 21—26, 29, 31, 5 och 5 a, 4 och 18 betecknade lägenheter

finge, hvarje lägenhet till sin innehafvare, försäljas med tillträdesrätt

den 14 mars 1906 mot förenämnda af arrendeuppskattningsmännen

beräknade köpeskillingar att erläggas under loppet af tio år med en

tiondedel årligen samt i öfrigt på de i öde momentet af nådiga brefvet

angående bestämmelser att tjäna till efterrättelse i fråga om lägenheters

upplåtande från kronans jordbruksdomäner den 25 september 1896

stadgade grunder med rätt för innehafvaren af ägofiguren n:o 4 till

utfartsväg å ägofiguren n:o 6;

att Växjö stad måtte förklaras berättigad att, på sätt och i den

ordning, som stadgas i nådiga Förordningen, angående jords eller

lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866, expropriera

ägofiguren n:o 1 med den så kallade Björklundska tomten, omfattande

ägofigurerna n:ris 2 och 3, samt ägofigurerna n:ris 7—16 om tillsammans

77,7 ar, med rätt för staden till väg å förenämnda ägofigur n:o

6 samt med skyldighet att, såsom förut anförts, till sig lösa de å den

så kallade Björklundska tomten uppförda, arrendatorerna tillhöriga

byggnader och med tillträdesrätt den 14 mars 1906 eller dessförinnan,

om öfverenskommelse kunde med vederbörande jordinnebafvare träffas;

samt

att egendomen i öfrigt från sistnämnda tidpunkt måtte öfverlämnas

till Växjö hospital för att disponeras för därför afsedt ändamål, hvarvid

styrelsen dock ansåge det af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

föreslagna förbehåll vid upplåtelse till skydd för lägenhetsinnehafvare,

som icke beredts tillfälle friköpa sina tomter, icke vara af behofvet

påkalladt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

13

Slutligen liar medicinalstyrelsen den 9 innevarande januari afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande i ärendet och därvid anfört, att genom

bifall till domänstyrelsens förslag skulle till Växjö hospital öfverlämnas

hela den sydligaste och hela den mellersta dolen af Växjö hospitalsgårds

ägor, hvilka delars förvärfvande, såsom medicinalstyrelsen i sin underdåniga

skrifvelse den 31 maj 1901 framhållit, vore af den största vikten

för hospitalet. Vidare skulle af egendomens nordligaste del för hospitalet

erhållas några mindre områden, hvilka, enligt hvad hospitalets öfverläkare

uti sitt handlingarna i ärendet bifogade yttrande erinrat,

synnerligen väl lämpade sig till plats för familjebostäder åt hospitalsbetjäning,

som borde med sådana bostäder förses. Hospitalets intressen

läte således väl förena sig med godkännandet af domänstyrelsens förslag.

Däremot skulle otvifvelaktigt försäljning af lägenheter från Växjö

hospitalsgård i större omfattning, än domänstyrelsen förordat, icke kunna

ske utan olägenhet för hospitalet. Alldeles särskildt vore detta händelsen

med lägenheten Lunden, (ägofiguren n:o 46), hvilken läge nära

platsen för den beslutade asylen för kriminalpatienter och, från hospitalet

räknadt, ett godt stycke innanför den punkt på nuvarande landsvägen,

där den i hospitalets intresse föreslagna nya vägen skulle komma att

taga af från infartsvägen till hospitalet.

På grund af det sålunda anförda instämde medicinalstyrelsen uti

det af domänstyrelsen senast i ärendet afgifna utlåtande.

Hvad i ärendet förekommit synes mig innefatta full anledning till

den af medicinalstyrelsen föreslagna utvidgningen af den till Växjö

hospital anslagna jord. Under erinran, att Kung]. Maj:t i den till innevarande

års Riksdag aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof föreslagit anvisande af medel till uppförande vid hospitalet

af förut omförmälda kolonibyggnad, som är afsedd att förläggas vid

det å förenämnda karta angifna torpet Brändeudde, och med åberopande

i öfrigt af hvad medicinalstyrelsen och domänstyrelsen i frågan anfört,

får jag i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes i nådig

proposition föreslå Riksdagen medgifva,

dels att af indragna hospitalshemmanet 3 i mantal Växjö hospitalsgård

i Växjö socken och Konga härad af Kronobergs län de å ofvan

omförmälda, af kommissionslandtmätaren H. B:son Gierup år 1902 upprättade

karta med n:ris 28, 27, 21—26, 29, 31, 5 och 5 a, 4 och 18

betecknade lägenheter må afsöndras och, hvarje lägenhet till sin innehafvare,

försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1906 mot de af

arrendeuppskattningsmännen beräknade köpeskillingar att erläggas under

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 22 Iläft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 35.

loppet af tio år med en tiondedel årligen samt i öfrigt på de i ö:te

momentet af nådiga brefvet angående bestämmelser att tjäna till efterrättelse

i fråga om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner

den 25 september 1896 stadgade grunder, med rätt för köparen

af ägofiguren n:o 4 till utfartsväg å ägofiguren n:o G,

dels att staden Växjö må mot ersättning, som på stadens bekostnad

bestämmes i den ordning, hvarom stadgas i förordningen angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 18GG,

från ofvan omförmälda hemman till sig lösa och med full äganderätt

disponera de å ofvan nämnda karta med n:ris 1, 2 och 3 samt

7—IG betecknade ägofigurer om tillsammans 77,7 ar, med rätt för

staden till väg å ägofiguren n:o (i och med skyldighet för staden att

jämväl till sig lösa de å lägenheten n:ris 2 och 3 uppförda, arrendatorerna

af samma lägenhet tillhöriga byggnader mot ersättning, som i

händelse af tvist skall bestämmas uti den i lagen om skiljemän den

28 oktober 1887 stadgade ordning, samt med tillträdesrätt under nu

angifna villkor den 14 mars 1906 eller dessförinnan, därest öfverenskommelse

därom kan med vederbörande jordinnehafvare träffas,

dels att återstoden af egendomen må från den 14 mars 1906 upplåtas

till Växjö hospital för att disponeras för hospitalets räkning,

dels ock att omförmälda köpe- och löseskillingar för jord må, på

samma sätt som köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar,

användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsodling

tjänlig mark.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-

Regenten lämna bifall samt förordnade, att

proposition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

E. K. Almqvist.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1903:98 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till Växjö hospital af mark från indragna hospitalshemmanet 3U mantal Väx s. 13 i texten
  2. SU 1903:51 Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition angående upp låtelse till Växjö hospital af mark från indragna hospitalshemmanet 3/4 mantal Växjö hospitalsgå s. 1 i texten