Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående en särskild stämpelafgift för punsch

1903-01-30 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1903:53, Med förslag till förordning angående en särskild stämpelafgift för punsch

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

1

N:o 53.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

förordning angående en särskild stämpelafgift för punsch;

gifven Stockholms slott den 30 januari 1903.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för

denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga härvid

fogade förslag till förordning angående en särskild stämpelafgift

för punsch.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Ernst Meyer.

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 36 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 53.

Förslag

till

förordning angående en särskild stämpelafgift för punsch.

1 §•

För punsch, som säljes till förtäring på stället, så ock för punsch,

som eljest inom riket säljes till annan än den, som innehar rättighet

till minuthandel med eller utskänkning af brännvin, skall, i den ordning

nedan sägs, erläggas en särskild afgift, beräknad efter sextio öre

för hvarje liter.

2 §•

Punsch, som i 1 § afses, må icke säljas annat än i slutet kärl;

och må vid försäljning icke användas andra kärl än

dels buteljer om en sjättedels, en tredjedels, två tredjedels eller

en liters rymd,

dels krus eller s. k. damejeanner om tre, fem eller tio liters

rymd och

dels ankare och fat om tio, tjugu, fyratio eller femtio liters rymd.

Vid bestämmande af kärlens rymd må afseende ej fästas därvid,

att rymden öfver- eller understiger måttet

för butelj om en sjättedels eller en tredjedels liter med intill två

centiliter,

för butelj om två tredjedels eller en liter med intill fem centiliter,

för krus eller damejeanner med intill tio centiliter och

för ankare eller fat med bråkdel af en liter.

3 §•

Hvarje kärl, innehållande punsch, för hvilken enligt 1 § afgift

bör erläggas, skall, då varan utlämnas, vara försedt med beläggningsstämpel

(punschstämpel) å det belopp, som efter kärlets rymd svarar

mot den i nämnda § angifna afgift.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

3

* §■

Punschstämplar skola vara att tillgå af följande slag, nämligen

a) för buteljer, krus och damejeanner afsedda enkla stämplar å

10, 20, 40 och 60 öre samt 1.8 0, 3 och 6 kronor,

b) för ankare och fat afsedda dubbelstämplar å 6, 12, 24 och 30

kronor; skolande de bägge delar, hvaraf hvarje dubbelstämpel består,

hafva sins emellan olika bredd och vara märkta med ett och samma

ordningsnummer.

5 §•

1 mom. Punschstämpel skall fästas å kärlet med hela den limmade

sidan.

På butelj, krus och damejeanne skall stämpel så anbringas, att

den å stämpelns midt befintliga valörbeteckningen kommer midt öfver

korken, och flikarna nedvikas efter kärlets hals.

På ankare och fat skall den bredare stämpeldelen anbringas öfver

sprundet, den smalare öfver tapphålet, och detta så, att den bredare

stämpeldelens valörbeteckning kommer midt öfver sprundet och den

smalares midt öfver tapphålet, samt att flikarna å bägge stämpeldelarna

sträckas rätt ut åt sidorna. Slämpeldelar med olika ordningsnummer

få icke fästas på ett och samma kärl.

2 mom. Punschstämpel skall, till skydd för densamma, täckas på

butelj, krus och damejeanne med en kapsyl af stanniol samt på ankare

och fat med en plåt af lämplig metall. I såväl kapsyl som plåt skall

finnas ett cirkelrundt hål, så stort och afpassadt, att inom dess omkrets

stämpelns valörbeteckning kan framträda, och må kapsylen eller plåten

ej sträcka sig så långt öfver stämpelns öfriga delar, att å de enkla

stämplarna de å flikarna befintliga vapen eller å dubbelstämplarna

ordningsnumren skylas.

3 mom. Ansvarigheten för iakttagandet af föreskrifterna i denna

§ åligger den, som försäljer punsch under sådana omständigheter, att

kärlet, hvari punschen inneslutes, skall vara åsatt stämpel.

6 §•

Beträffande punschstämplars tillhandahållande samt dit hörande

uppbörd och redovisning skall i tillämpliga delar iakttagas hvad som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 53.

finnes föreskrifvet i förordningen angående stämpelafgiften, dock att

försäljningsman i redovisning för punschstämplar icke äger att såsom

ersättning för besvär och kostnader räkna sig till godo mer än en

procent af det belopp, för hvilket punschstämplar under året försålts.

7 §•

Har, sedan punschstämpel anbragts å kärl på sätt i 5 § sägs,

men innan punschen utlämnats till förtäring på stället eller eljest till

försäljning, kärlet blifvit förstördt eller skadad t, så att varan gått förlorad

eller undergått sådan förändring, att den icke kan till försäljning

användas, eller har af annan orsak varan förstörts eller förändrats såsom

nu är sagdt, då må, därest med intyg af polismyndighet eller

notarius publicus styrkes, ej mindre att nu nämndt förhållande inträffat,

än ock att betryggande åtgärd vidtagits till förhindrande af stämpelns

vidare användning för sitt ändamål, statskontoret eller i landsorten

Konungens befallningshafvande på ansökning medgifva restitution af

stämpelafgiften.

8 §•

1 mom. Förbrytelse mot 3 § straffes med böter från och med

100 kronor till och med 500 kronor eller, där särskild! förmildrande

omständigheter föreligga, med böter från och med 10 kronor till och

med 100 kronor; och vare den skyldige tillika pliktig erlägga afgift

enligt 1 § för den försålda punschen.

2 mom. öfverträdelse af bestämmelserna i 2 § eller i 5 § 1 och

2 mom. straffes med böter från och med 5 kronor till och med 100

kronor; dock att, därest genom öfverträdelsen afgift enligt 1 § undandraga

statsverket, öfverträdelsen varde ansedd efter hvad i 1 mom.

är stadgadt.

3 mom. Husbonde ansvarar för förbrytelse, som, med hans vetskap,

mot denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans

arbete antagen person, likasom vore förbrytelsen af husbonden själf

gjord.

4 mom. Af böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfaller

hälften åklagaren och hälften kronan. Finnes särskild angifvare, tage

han hälften af åklagarens andel.

5 mom. Vid bristande tillgång förvandlas böterna enligt allmän

strafflag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

5

9 §•

Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse

mot denna förordning, samma förbrytelse fortsätter, skall, när ban

härtill lagligen förvunnen varder, för hvarje gång stämning därför utfärdats

och delgifvits, fällas till de böter, som för sådan förbrytelse

äro stadgade.

10 §.

Förbrytelse mot denna förordning åtalas af allmän åklagare, i

stad hos polisdomstol, där sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare

och, där sådan icke finnes, vid allmän domstol, och gäller i

fråga om klagan öfver domstol eller poliskammares beslut i dessa mål

hvad i allmänhet angående besvär i brottmål finnes förordnadt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1904.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen Begenten i statsrådet å

Stockholms slott den 30 januari 1903.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Bostböm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerhkim,

Statsråden: Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde vidare:

Sedan 1901 års Riksdag i den skrifvelse, hvari Riksdagens beslut

beträffande ny värnplikt slag och ny härordning hos Kungl. Maj:t anmälts,

bland nya skatter, som skulle kunna tagas i anspråk för täckande

af de med försvarets ombildning förenade ordinarie kostnader, hänvisat

till införande af accis å punsch, som tillverkades för försäljning, har

1902 års Riksdag i skrifvelse den 2 maj samma år ånyo fäst uppmärksamheten

å frågan om en särskild punschskatt. Jämte det Riksdagen

därvid angifvit de svårigheter, som för skattens anordnande kunde möta,

äfvensom ifrågasatt, huruvida accis borde åsättas ensamt punsch, eller

om icke skäl kunde föreligga att utsträcka accisen äfven till andra där
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 53.

med jämförliga alkoholhaltiga drycker, har Riksdagen anhållit, att Knngl.

Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och i hvad mån en särskild afgift

för punsch och, om så ansåges lämpligt, äfven för andra därmed jämförliga

alkoholhaltiga drycker skulle kunna stadgas, samt till Riksdagen

inkomma med det förslag, hvartill utredningen kunde gifva anledning.

Vid underdånig anmälan den 19 september 1902 af sistberörda skrifvelse

bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet att för åstadkommande

af utredning och afgifvande af förslag i det i Riksdagens

skrifvelse angifna syfte tillkalla sakkunnige personer.

Grosshandlaren W. Laurentz, chefen för finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå, kanslirådet K. Lindeberg och f. d. polismästaren

S. Rubenson, som jag i anledning häraf anmodat deltaga i

beredningen af föreliggande i Riksdagens sistberörda skrifvelse omförmälda

frågor, hafva den 24 november 1902 afgifvit betänkande med

förslag till författning i ämnet.

Kommitterade hafva därvid icke ansett sig böra föreslå någon

särskild afgift för andra alkoholhaltiga drycker än punsch. För att

den beskattning, hvarom vore fråga, skulle kunna införas med erforderlig

skyndsamhet och utan en omständlig och allt för kostsam kontrollorganisation,

hade, enligt kommitterades mening, allenast en utväg stått

öppen, nämligen att de kärl, som inneslöte den skattepliktiga varan,

åsattes beläggningsstämplar af olika valörer, allt efter kärlens olika

rymd. Men för konjak, whisky, likörer och några andra likartade spritdrycker,

som jämte punsch skulle kunna göras till föremål för den

åsyftade särskilda afgiften, förefölle en sådan beskattningsform föga

lämplig, enär förstnämnda drycker, hvilka tillverkades och tappades både

utom och inom landet, i handeln förekomme på en mängd kärl af allt

för talrika, sins emellan olika och växlande former och storlekar, för

att man utan vidare skulle kunna tillhandahålla en uppsättning af därefter

lämpade beläggningsstämplar. Sådana stämplar för konjak, whisky,

likörer och därmed likställda drycker syntes därför svårligen kunna

föreskrifvas utan i samband med så genomgripande och vidt gående

bestämmelser om likformighet i kärlen, att de otvifvelaktigt skulle

åstadkomma en fullständig omstörtning i hit hörande fabrikation och

handel. Härtill komme, att sagda drycker i regeln utskänktes glasvis,

ett försäljningssätt som emellertid måste förbjudas, om systemet med

beläggningsstämplar skulle kunna tillämpas under nödig kontroll.

De nu påvisade svårigheterna förelåge enligt kommitterades mening

icke hvad punschen beträffade. Denna vara, hvilken så godt som uteslutande

tillverkades inom landet och nästan utan undantag utskänktes

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

i flaskor, tappades på kärl af endast ett fåtal olika och i handeln ensamt

gängse former och storlekar, kärl af den beskaffenhet jämväl i öfrigt,

att det lätt läte sig göra att åsätta dem beläggningsstämplar af ett

jämförelsevis ringa antal valörer.

Kommitterade hafva i sitt förslag icke intagit någon bestämmelse

om hvad med punsch skulle förstås. En sådan bestämmelse skulle,

enligt kommitterades mening, snarare kunna lända till skada än till gagn.

Ty då definitionen gifvetvis måste innehålla uppgift om varans beståndsdelar,

möjligen äfven om fabrikationssättet, med mera, skulle det ligga

nära till hands för den, som ville undandraga sig beskattningen, att i

handeln tillhandahålla ett fabrikat, som, ehuru detsamma uppenbarligen

borde anses för punsch, dock saknade en eller annan af definitionens

förutsättningar och således på formell grund kunde göra anspråk på

skattefrihet. Om man däremot helt enkelt lämnade åt det vanliga

sunda omdömet att besvara ett till äfventyrs uppkommet spörsmål, huruvida

en viss vara vore att betrakta såsom punsch eller icke, trodde

kommitterade ej, att någon tveksamhet skulle förefinnas därom, och

skulle äfven, mot förmodan, detta någon gång inträffa, syntes frågan

icke böra blifva så invecklad, att den ej tämligen lätt skulle kunna

lösas af tillkallad opartisk punschfabrikant eller annan sakkunnig.

Såsom förut antydts hafva kommitterade ansett, att den särskilda

afgiften för punsch borde utgå under form af stämpelafgift. Beträffande

beloppet af denna stämpelafgift hafva kommitterade funnit densamma

böra bestämmas till 30 öre litern. Beräknadt efter det medeltal liter

enligt kommitterades förslag skattepliktig punsch, som inom landet

afyttrats under femårsperioden 1896—1900, eller omkring 2,600,000,

skulle skatten, under förutsättning af oförändrad konsumtion, årligen

inbringa 780,000 kronor. Enligt kommitterades förmenande vore det

skäl att åtminstone till en början stanna vid den sålunda föreslagna afgiften

af 30 öre litern.

Kommitterade befarade nämligen, att, om den särskilda afgiften

sattes högre, resultatet däraf blefve, att punschkonsumtionen minskades,

men konsumtionen af de skattefria spritdryckerna, företrädesvis konjak

och whisky, tilltoge i en sådan grad, att den högre beskattningen icke

komme att medföra någon ökad vinst vare sig i finansiellt eller nykter - hetsafseende, ja måhända åstadkomme förlust i bägge dessa hänseenden.

En viss varsamhet syntes tillrådlig jämväl på den grunden, att stämpelafgiftens

tillämpning på drycker vore en för vårt land ny beskattningsform,

om hvars effektivitet man således saknade all erfarenhet, likasom

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53. 9

äfven om graden af den olägenhet, densamma till äfventyra kunde åstadkomma,

.

Öfver kommitterades förslag har statskontoret, på grund af nådig

befallning, den 18 december 1902 afgifvit underdånigt utlåtande, däri

statskontoret förklarat sig i hufvudsak icke hafva något att erinra mot

kommitterades förslag.

Såsom jag förut i sammanhang med frågan om beräkningen af

statsverkets blomster för 1904 års statsreglering haft tillfälle angifva,

finner äfven jag mig kunna tillstyrka kommitterades förslag efter vidtagande

däri af vissa ändringar. På de af kommitterade anförda skäl

anser jag således lämpligt, att beskattningen, som bör träffa konsumtionen

och anordnas i form af stämpelskatt, inskränkes till punsch.

Vidkommande stämpelafgiftens belopp har jag likväl, såsom jag i förenämnda

sammanhang redan meddelat, icke kunnat biträda kommitterades

förslag. Skälen härför har jag också redan angifvit. Den omgång

och det besvär, som med skattens uttagande äro förenade, hafva synts

mig icke stå i rimligt förhållande till den ringa inkomst, som enligt

kommitterades förslag skulle genom skatten erhållas; och då statens

behof af inkomst är stort och det ej är antagligt, att skattens höjande

till dubbla beloppet skulle nämnvärdt inverka på konsumtionen, har jag

ansett någon tvekan att höja afgiften till 60 öre för litern icke böra

förefinnas.

Med afgift, hvarom nu är fråga, skulle komma att beskattas all

punsch som afyttras till konsument, d. v. s. serveras till förtäring å

stället eller eljest säljes till annan än den, som innehar rättighet till

minuthandel med eller utskänkning af brännvin och andra spritdrycker.

Utom det att afsikten att träffa den verkliga konsumtionen härigenom

vin nes, torde tillika den mest effektiva kontroll öfver skattskyldighetens

fullgörande från allmänhetens sida ernås. Vid förtäring å stället måste

således det kärl, hvari punschen serveras, vid serveringen vara försedt

med stämpel. Säljes punschen på fat eller ankare, skall kärlet likaledes

redan vid aflämnandet vara stämpelbelagdt. Med hänsyn till kärlets

konstruktion sker sådant i detta fall medelst användning af dubbla beläggningsstämplar,

afsedda för kärlets sprund och tapphål. Till förekommande

af missbruk af begagnade stämplar böra meddelas sådana

bestämmelser om sättet för stämpels anbringande å kärlet, att käidet

icke kan öppnas, utan att stämpeln, rätt anbringad, så sönderslites, att

den blir till vidare begagnande oduglig. Häraf följer ock, att föreskrift

om makulering af stämpel icke erfordras.

Bih. till liiksd. Prat. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 36 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Såsom kommitterade angifvit, förutsattes för en beskattning af

nu ifrågavarande art, att de kärl, däri varan får försäljas, till såväl form

som storlek författningsenligt fastställas, därvid någon hänsyn jämväl

bör tagas därtill, att nu brukliga kärl ofta nog i någon män öfvereller

understiga det afsedda måttet.

Beträffande punschstämplars tillhandahållande samt dit hörande

uppbörd och redovisning torde i tillämpliga delar böra iakttagas hvad

i förordningen angående stämpelafgiften finnes föreskrifvet, dock med

det undantag, hvarom jag nu anhåller att få yttra mig.

Enligt 51 § i berörda förordning äger försäljningsman i redovisning

för stämplar såsom ersättning för besvär och kostnader räkna sig

till godo, i Stockholm och länsresidensstäderna tre procent samt i öfriga

städer och å landet fyra procent af det belopp, för livilket stämplar

försålts, intill en årlig försäljningssumma af 20,000 kronor, dock att

domhafvande å landet må, äfven om han är boende i residensstad, tillgodoföra

sig fyra procent af det försålda beloppet intill nyssnämnda

årliga försäljningssumma. För Överskjutande belopp må icke i något fall

beräknas högre provision än två procent.

I stället för dessa bestämmelser, hvilka, tillämpade på försäljning

af punschstämplar, skulle föranleda därtill, att, åtminstone på vissa orter,

försäljningsmannen finge åtnjuta en godtgörelse, hvilken icke torde få

anses stå i skäligt förhållande till hans kostnader och besvär, anser jag

det böra föreskrifvas, att försäljningsman i redovisning för punschstämplar

icke äger såsom ersättning för besvär och kostnader räkna

sig till godo mer än en procent af det belopp, för hvilket punschstämplar

under året försålts. Då, äfven beträffande andra orter än dem,

jag nyss antydt, en försäljningsprovision af en procent af det belopp,

för hvilket punschstämplar under året försålts, torde få anses tillräcklig,

har jag ansett anledning icke förefinnas, att, såsom i ofvanberörda §

sker, göra provisionens belopp beroende af orten, där försäljningen sker.

De i kommitterades förslag intagna bestämmelser rörande restitution

i vissa fall af stämpelafgift för punsch har gifvit statskontoret anledning

erinra, att, då det kärl, hvari punschen vore innesluten, icke behöfde

vara med stämpel försedt förr än vid utlämnandet till konsumenten,

någon särskild bestämmelse i afseende å restitution af stämpelafgift

för punsch icke erfordrades, utan att stadgandet i 37 § af gällande

förordning angående stämpelafgiften kunde vara tillfyllest jämväl för

de s. k. punschstämplarna. Detta kunde visserligen äga sin riktighet,

om stämpelbeläggningen komme att äga rum först vid det tillfälle, varan

till konsumenten öfverlämnades. Antagligen torde emellertid kärl, som

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

äro afsedda omedelbart för konsumenter, komma att i ganska många fall,

innan ännu försäljning ägt rum, beläggas med stämpel hos fabrikant eller

återförsäljare. Om under sådana förhållanden kärlet skulle, innan det

hos konsument aflämnades, förstöras, och varan på grund häraf förloras,

eller ock varan eljest till följd af andra mindre gynnsamma omständigheter

undergår en förändring, som gör densamma för sitt ursprungliga

ändamål icke vidare användbar, synes mig billigheten fordra, att rätt

till restitution af stämpelafgiften beredes fabrikanten eller återförsäljaren.

Angående sättet för denna förmåns åtnjutande biträder jag statskontorets

därutinnan uttalade mening, att det vore olämpligt att, såsom kommitterade

föreslagit, i dylikt afseende föreskrifva den ordning, som är

stadgad i fråga om oriktigt debiterade kronoutskylders återbekommande.

Fråga om restitution af stämpelafgift för punsch bör kunna omedelbarligen

afgöras af statskontoret eller Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett inom

finansdepartementet uppsatt förslag till förordning angående en särskild

stämpelafgift för punsch, hvilken under litt. — finnes detta protokoll

bilagdt, yttrade han vidare:

Med erinran att jag förut föreslagit, att bland statsverkets inkomster

i förslaget till riksstat för år 1904 måtte upptagas skattetiteln

punschskatt med beräknad afkastning af 1,524,000 kronor, hemställer

jag i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå

Riksdagen att antaga det af mig nyss upplästa förslaget till förordning

angående en särskild stämpelafgift för punsch.

Hvad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten gilla och bifalla;

och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af

den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hjalmar Rettig.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1903:36 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36 s. 1 i texten