Sök i Ratio Lex

Angående inrättande af en ny skogsskola i Norrland

1903-03-13 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1903:87, Angående inrättande af en ny skogsskola i Norrland

Dokumentets text

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

31

N:o 87.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående

inrättande af en ny skogsskola i Norrland; gifven Stockholms

slott den 13 mars 1903.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att, för uppförande å lägenheten Kronlund på kronoparken Skatan

i Degerfors socken af Västerbottens län af för inrättande af en ny

skogsskola erforderliga byggnader i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med af domänstyrelsen till Kungl. Maj:t ingifna ritningar och kostnadsförslag,

af innevarande och nästkommande års skogsmedel må användas

sammanlagdt högst 34,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Theodor Odelberg.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungjl. Majds Nåd. Proposition N:o 87.

Utdrag af protokollet öfver jordibruksårenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 13 mars 1903.

: . _ Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Crusebjörn,

Odelberg,

r. . Husberg,

Palander,

t-...... Westring,

U« Loui Ramstedt,

Berger,

Meyer och

von Frxesen.

Departementschefen, statsrådet Odelberg anförde härefter:

Uti underdånig skrifvelse den 10 nästlidne februari har domänstyrelsen

väckt förslag om inrättande af en ny skogsskola i Norrland;

och har styrelsen såsom skäl härför anfört följande.

Den utveckling inom näringslifvet, som under senaste tiden ägt

rum, hade genom ökade tillfällen för afsättning af skogsprodukter beredt

möjligheter för en förbättrad skogsvård i de norra orterna. Ett

otvetydigt tecken därtill vore den omständigheten, att enskilde skogsägare

allt mer anställde fackmässigt utbildade personer. Men då äfven

staten på senaste tiden väsentligt förstärkt sin skogspersonal, måste

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 87.

såsom en naturlig följd häraf det förhållande efter hand inträda, att

antalet elever, som utbildades vid de allmänna skogsläroverken, icke

räckte till för det ökade personalbehofvet.

Genom förstärkande af skogsinstitutets lärarepersonal och inrättande

af en förberedande kurs vid Kloten hade redan blifvit sörjdt för utbildande

af aspiranter till jägmästare- och skogsförvaltarebefattningar.

Men hvad kronojägare eller skogvaktare beträffade, återstode ännu att

tillse, hvad som borde göras.

I detta afseende vore det Norrland och särskildt dess öfre delar,

som påkallade uppmärksamhet. Att där anställda kronojägares uppgift

till en början endast varit att freda och bevaka kronans skogar, utsatta

som dessa skogar då varit för åverkningar och tillgrepp från alla håll,

vore lika naturligt, som att, allt efter som ordning vunnits och för

skogarnes tillgodogörande och vård gynnsammare förhållanden inträdt,

på dem måste ställas andra och mera fordrande uppgifter, nämligen

att, jämte fredhållningen, biträda revir förvaltare vid utförande och

ledande af afverkning, hyggesrensning, skogsodling, dikning eller andra

till skogshushållningen hörande arbeten. Ehuru de äldre kronojägarne

i de norra orterna i allmänhet saknat utbildning vid skogsskola, hade

de likväl under först nämnda förhållanden kunnat väl fylla sin uppgift,

men att så icke numera i allmänhet kunde vara fallet, syntes af det

redan anförda framgå. Det blefve därför en angelägenhet af vikt att

tillse, det vid deras afgång funnes att tillgå personer, som för de lediga

befattningarna vore fullt kompetenta och vid ortsförhållandena vana.

Kändt vore, att enskilde större skogsägare eller bolag numera

vore mera benägna än förut att vid sin rörelse och för skogarnes förvaltning

anställa såsom förmän personer, som fått utbildning vid skogsskola.

Betydelsen häraf för skogshushållningen inom öfre Norrland

kunde ej underskattas, och det borde därför ligga i statens intresse att

tillse, det äfven för den enskildes hushållning med skogarne funnes att

tillgå lämplig personal.

Af de statens skogsskolor, till antalet fem, som hade till uppgift

att utbilda kronojägare eller skogvaktare, vore blott en belägen i Norrland,

nämligen den vid Bispgården i Jämtland förlagda. Hvad åter

beträffade den till Grönsinka kronopark vid gränsen mellan Dalarne och

Gästrikland förflyttade, förut vid Marma i Uppland förlagda skogsskolan,

vore denna genom sitt läge fortfarande mera ägnad att tillgodose

Dalarnes och Bergslagernas än Norrlands behof. Ehuru vid

statens skogsskolor till en början endast 10 elever emottagits, hade, efter

hand som tilloppet af inträdessökande blifvit större, elevantalet vid

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. I Afd. 58 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

flera af dessa skolor och däribland Grönsinka och Bispgården ökats

till 14 eller 15. Men därntöfver hade någon väsentlig ökning ej

kunnat med skolornas nuvarande organisation åvägabringas, enär i

sådant fall lärarepersonalen måst väsentligt förstärkas, hvartill komme

svårigheten att för ett större antal elever bereda tillfälle i skolans

närhet för omväxlande och instruktiva öfningsarbeten.

Att allenast med elever från Bispgården rekrytera såväl kronojägarepersonalen

i de norrländska länen, utgörande, förutom tillfälligt

tjänstgörande, 173 ordinarie och 80 extra kronojägare, som ock den

personal, som för enskilde skogsägares räkning toges i anspråk,

läte sig påtagligen icke göra. Redan den omständigheten, att antalet

inträdessökande vid Bispgården mångdubbelt öfverstege det antal, som

kunde i skolan intagas, och att detta antal år från år stegrades, tydde

på de nuvarande skolornas otillräcklighet. Under år 1899 hade de

inträdessökandes antal vid Bispgården uppgått till 58, år 1900 till 80

och år 1901 till 100.

Af det anförda syntes framgå, att ytterligare en skogsskola vore

för Norrland behöflig; och då det kräfdes flera år, innan en sådan

skola kunde anordnas och träda i verksamhet för att lämna sitt bidragtill

fyllande af föreliggande behof, syntes det styrelsen, att åtgärder

för en sådan skolas inrättande icke längre borde uppskjutas.

Vid de utredningar, som genom styrelsen företagits rörande lämplig

förläggningsort för den nya skolan och beträffande kostnaden för dennas

anordnande, hade styrelsen funnit skolan böra förläggas i öfre Norrland,

antingen inom Västerbottens eller Norrbottens län, helst invid stambanan

för att blifva lätt tillgänglig samt i omedelbar närhet af lämpliga

öfningsskogar. Med hänsyn härtill hade styrelsen, efter att hafva inhämtat

upplysningar från orterna, vid valet emellan de såsom lämpliga

ifrågasatta platser stannat vid kronoparken Skatan i Degerfors socken

och Västerbottens län, belägen 6 kilometer från Hällnäs station på

norra stambanan invid Vindelälfven och allmänna landsvägen mellan

Degerfors och Lycksele. Denna kronopark vore i anseende såväl till

belägenheten i en af länets större älfdalar med goda kommunikationer

och liflig trävarurörelse som ock till beskaffenhet och areal — 4,629

hektar — för ändamålet fullt lämplig. För att i tillräcklig mån hafva

att tillgå för elevernas öfningar omväxlande mark och skogsbestånd,

borde de närliggande smärre kronoparkerna Pyttisberget och Surtjälen

ställas till disposition för undervisningen.

Beträffande därefter kostnaden för de för skolan erforderliga

byggnaderna hade styrelsen i öfverensstämmelse med de vid Bispgården

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

år 1895 uppförda låtit upprätta vid den underdåniga skrifvelsen fogade

ritningar och kostnadsförslag, med iakttagande därvid af de ändringar

och tillbyggnader, som vid Bispgården visat sig nödiga. Byggnaderna

utgjordes af dels skolhus, innehållande i nedre våningen fem rum och

två kök, hvaraf två rum och kök vore afsedda för skogsrättaren, samt

i öfre våningen åtta logementsrum, afsedda för 16 elever, dels bostad

åt skolföreståndaren om fyra rum och kök jämte vindsrum, båda dessa

byggnader under plåttak, dels ock nödiga uthus, bestående af förrådshus,

brygghus, hvari inrymts drängkammare, ladugårdsbyggnad och

stall samt hemlighus. Under förutsättning att virket toges från kronoparken,

hade kostnaden beräknats till 33,800 kronor, som dock syntes

böra afrundas till 34,000 kronor. Bispgårdens skolhusbyggnader, beräknade

till 24,000 kronor, hade uppförts för detta belopp efter vissa i

den ursprungliga planen gjorda uteslutningar, men under åren 1900 och

1903 hade tilläggsarbeten måst utföras för en kostnad af 8,100 kronor,

hvadan Bispgårdens skolbyggnader kostat tillhopa 32,100 kronor.

Emot ritningarna och kostnadsförslaget hade styrelsen ej funnit anledning

till annan anmärkning än i fråga om logementsrummen i skolhuset,

af hvilka ett, nämligen det vid trappuppgången belägna, borde

uteslutas, då detsamma allt för mycket inkräktade på utrymmet af den

utanför de öfriga rummen belägna vinden, och dessa väl kunde inrymma

16 elever.

Till byggnadstomt hade öfverjägmästaren i distriktet efter besiktning

föreslagit en vid kronoparkens gräns mot Bergnäs hemman invid

landsvägen belägen, afröjd och till en del odlad plats, som, bebyggd

med stuga, ladugård och smärre uthus, innehades af torparen Jonas

Andersson, hvilken enligt nådigt bref den 29 januari 1892 erhållit

tillstånd att under sin lifstid bruka denna lägenhet, Kronlund kallad,

dock med skyldighet för Andersson att, därest domänstyrelsen funne

omständigheterna sådant påkalla, genast från lägenheten afflytta.

Som emellertid Andersson uppodlat och bebyggt platsen, därvid

byggnadsvirket till hufvudsaklig del afgiftsfritt hämtats från kronoparken,

ansåge styrelsen det billigt, att han vid afflyttningen bekomme

skälig ersättning för odlingskostnaden och finge behålla sina

för skolan ej användbara byggnader, med villkor att de bortflyttades.

I fråga om för denna ersättning erforderliga medel, hvilka syntes böra

utgå från skogsväsendets reservationsanslag, hade styrelsen för afsikt

att framdeles, när frågan om den nya skolans inrättande blifvit afgjord,

gorå underdånig framställning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

Den nu föreslagna skogsskolan ansåge styrelsen böra efter den

närmast belägna järnvägsstationen på norra stambanan benämnas Hällnäs

skogsskola. I likhet med de flesta af nu befintliga skogsskolor, kräfde

den nya skolan en särskild föreståndare, enär jägmästaren i Degerfors

revir, dit skolan vore afsedd att förläggas, helt upptoges af revirets

förvaltning. Men då skolan i anseende till erforderliga nybyggnader

kunde träda i verksamhet först under år 1905, ansåge styrelsen frågan

om anslag till lärarepersonal, expensmedel m. m., som för öfriga skogsskolor

nu utginge med 3,800 kronor från det bestämda anslaget till statens

skogsläroverk och med 1,800 kronor från skogsväsendets reservationsanslag,

icke nu behöfva upptagas.

På grund af hvad i ärendet anförts har domänstyrelsen hemställt

om anvisande af 34,000 kronor till inrättande af en skogsskola på

kronoparken Skatan i Degerfors socken och Västerbottens län, därvid

styrelsen, då reservationsanslaget för skogsväsendet, däruti förhöjning

för år 1903 icke ifrågasatts, icke lämnade tillgång till ifrågavarande

utgift, föreslagit, att denna borde bestridas direkt af innevarande och

nästkommande års skogsmedel.

Af hvad domänstyrelsen i detta ärende anfört synes mig framgå,

att behofvet af en skogsskola i Norrland är af den trängande beskaffenhet,

att åtgärder för en sådan skolas inrättande böra snarast möjligt vidtagas;

och då, enligt hvad jag inhämtat, icke inom ifrågavarande del

af landet lärer finnas någon kronan tillhörig, redan bebyggd egendom,

som kan för ändamålet lämpligen tagas i anspråk, finner jag mig böra

biträda domänstyrelsens förslag om uppförande af för ändamålet erforderliga

byggnader. Emot den af styrelsen ifrågasatta plats för skolans

förläggande har jag, då annan lika lämplig byggnadstomt icke lärer

stå att i trakten finna samt ifrågavarande lägenhets innehafvare, på

sätt domänstyrelsen framhållit, torde kunna från reservationsanslaget

till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i

allmänhet beredas skälig ersättning för de odlingskostnader, han å

lägenheten nedlagt, intet att erinra, likasom icke heller mot de af

styrelsen ingifna ritningar och kostnadsförslag; och hemställer jag

fördenskull i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig

proposition föreslå Riksdagen medgifva,

att, för uppförande å lägenheten Kronlund på kronoparken Skatan

i Degerfors socken af Västerbottens län af för inrättande af en ny skogsskola

erforderliga byggnader i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

ofvanberörda, af domänstyrelsen till Kungl. Maj:t ingifna ritningar och

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 87.

kostnadsförslag, af innevarande och nästkommande års skogsmedel må

användas sammanlagdt högst 34,000 kronor.

Denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan blef af Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifallen; och skulle nådig proposition i

ämnet af den lydelse, bilaga — till detta protokoll

utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Reinh. H. J. Rudbeck.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1903:93 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj.-ts proposition angående inrättande af en ny skogsskola i Norrland. s. 6 i texten
  2. SU 1903:68 Utlåtande, i anledning af Knngl. Maj:ts proposition, angående inrättande af en ny skogsskola i Norrland. s. 1 i texten