Angående inrättande af en ny skogsskola i Norrland
1903-03-13 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1903:87, Angående inrättande af en ny skogsskola i Norrland
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.
31
N:o 87.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående
inrättande af en ny skogsskola i Norrland; gifven Stockholms
slott den 13 mars 1903.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,
att, för uppförande å lägenheten Kronlund på kronoparken Skatan
i Degerfors socken af Västerbottens län af för inrättande af en ny
skogsskola erforderliga byggnader i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med af domänstyrelsen till Kungl. Maj:t ingifna ritningar och kostnadsförslag,
af innevarande och nästkommande års skogsmedel må användas
sammanlagdt högst 34,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Theodor Odelberg.
32
Kungjl. Majds Nåd. Proposition N:o 87.
Utdrag af protokollet öfver jordibruksårenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 13 mars 1903.
: . _ Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Crusebjörn,
Odelberg,
r. . Husberg,
Palander,
t-...... Westring,
U« Loui Ramstedt,
Berger,
Meyer och
von Frxesen.
Departementschefen, statsrådet Odelberg anförde härefter:
Uti underdånig skrifvelse den 10 nästlidne februari har domänstyrelsen
väckt förslag om inrättande af en ny skogsskola i Norrland;
och har styrelsen såsom skäl härför anfört följande.
Den utveckling inom näringslifvet, som under senaste tiden ägt
rum, hade genom ökade tillfällen för afsättning af skogsprodukter beredt
möjligheter för en förbättrad skogsvård i de norra orterna. Ett
otvetydigt tecken därtill vore den omständigheten, att enskilde skogsägare
allt mer anställde fackmässigt utbildade personer. Men då äfven
staten på senaste tiden väsentligt förstärkt sin skogspersonal, måste
33
Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 87.
såsom en naturlig följd häraf det förhållande efter hand inträda, att
antalet elever, som utbildades vid de allmänna skogsläroverken, icke
räckte till för det ökade personalbehofvet.
Genom förstärkande af skogsinstitutets lärarepersonal och inrättande
af en förberedande kurs vid Kloten hade redan blifvit sörjdt för utbildande
af aspiranter till jägmästare- och skogsförvaltarebefattningar.
Men hvad kronojägare eller skogvaktare beträffade, återstode ännu att
tillse, hvad som borde göras.
I detta afseende vore det Norrland och särskildt dess öfre delar,
som påkallade uppmärksamhet. Att där anställda kronojägares uppgift
till en början endast varit att freda och bevaka kronans skogar, utsatta
som dessa skogar då varit för åverkningar och tillgrepp från alla håll,
vore lika naturligt, som att, allt efter som ordning vunnits och för
skogarnes tillgodogörande och vård gynnsammare förhållanden inträdt,
på dem måste ställas andra och mera fordrande uppgifter, nämligen
att, jämte fredhållningen, biträda revir förvaltare vid utförande och
ledande af afverkning, hyggesrensning, skogsodling, dikning eller andra
till skogshushållningen hörande arbeten. Ehuru de äldre kronojägarne
i de norra orterna i allmänhet saknat utbildning vid skogsskola, hade
de likväl under först nämnda förhållanden kunnat väl fylla sin uppgift,
men att så icke numera i allmänhet kunde vara fallet, syntes af det
redan anförda framgå. Det blefve därför en angelägenhet af vikt att
tillse, det vid deras afgång funnes att tillgå personer, som för de lediga
befattningarna vore fullt kompetenta och vid ortsförhållandena vana.
Kändt vore, att enskilde större skogsägare eller bolag numera
vore mera benägna än förut att vid sin rörelse och för skogarnes förvaltning
anställa såsom förmän personer, som fått utbildning vid skogsskola.
Betydelsen häraf för skogshushållningen inom öfre Norrland
kunde ej underskattas, och det borde därför ligga i statens intresse att
tillse, det äfven för den enskildes hushållning med skogarne funnes att
tillgå lämplig personal.
Af de statens skogsskolor, till antalet fem, som hade till uppgift
att utbilda kronojägare eller skogvaktare, vore blott en belägen i Norrland,
nämligen den vid Bispgården i Jämtland förlagda. Hvad åter
beträffade den till Grönsinka kronopark vid gränsen mellan Dalarne och
Gästrikland förflyttade, förut vid Marma i Uppland förlagda skogsskolan,
vore denna genom sitt läge fortfarande mera ägnad att tillgodose
Dalarnes och Bergslagernas än Norrlands behof. Ehuru vid
statens skogsskolor till en början endast 10 elever emottagits, hade, efter
hand som tilloppet af inträdessökande blifvit större, elevantalet vid
Bill. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. I Afd. 58 Höft. 5
34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.
flera af dessa skolor och däribland Grönsinka och Bispgården ökats
till 14 eller 15. Men därntöfver hade någon väsentlig ökning ej
kunnat med skolornas nuvarande organisation åvägabringas, enär i
sådant fall lärarepersonalen måst väsentligt förstärkas, hvartill komme
svårigheten att för ett större antal elever bereda tillfälle i skolans
närhet för omväxlande och instruktiva öfningsarbeten.
Att allenast med elever från Bispgården rekrytera såväl kronojägarepersonalen
i de norrländska länen, utgörande, förutom tillfälligt
tjänstgörande, 173 ordinarie och 80 extra kronojägare, som ock den
personal, som för enskilde skogsägares räkning toges i anspråk,
läte sig påtagligen icke göra. Redan den omständigheten, att antalet
inträdessökande vid Bispgården mångdubbelt öfverstege det antal, som
kunde i skolan intagas, och att detta antal år från år stegrades, tydde
på de nuvarande skolornas otillräcklighet. Under år 1899 hade de
inträdessökandes antal vid Bispgården uppgått till 58, år 1900 till 80
och år 1901 till 100.
Af det anförda syntes framgå, att ytterligare en skogsskola vore
för Norrland behöflig; och då det kräfdes flera år, innan en sådan
skola kunde anordnas och träda i verksamhet för att lämna sitt bidragtill
fyllande af föreliggande behof, syntes det styrelsen, att åtgärder
för en sådan skolas inrättande icke längre borde uppskjutas.
Vid de utredningar, som genom styrelsen företagits rörande lämplig
förläggningsort för den nya skolan och beträffande kostnaden för dennas
anordnande, hade styrelsen funnit skolan böra förläggas i öfre Norrland,
antingen inom Västerbottens eller Norrbottens län, helst invid stambanan
för att blifva lätt tillgänglig samt i omedelbar närhet af lämpliga
öfningsskogar. Med hänsyn härtill hade styrelsen, efter att hafva inhämtat
upplysningar från orterna, vid valet emellan de såsom lämpliga
ifrågasatta platser stannat vid kronoparken Skatan i Degerfors socken
och Västerbottens län, belägen 6 kilometer från Hällnäs station på
norra stambanan invid Vindelälfven och allmänna landsvägen mellan
Degerfors och Lycksele. Denna kronopark vore i anseende såväl till
belägenheten i en af länets större älfdalar med goda kommunikationer
och liflig trävarurörelse som ock till beskaffenhet och areal — 4,629
hektar — för ändamålet fullt lämplig. För att i tillräcklig mån hafva
att tillgå för elevernas öfningar omväxlande mark och skogsbestånd,
borde de närliggande smärre kronoparkerna Pyttisberget och Surtjälen
ställas till disposition för undervisningen.
Beträffande därefter kostnaden för de för skolan erforderliga
byggnaderna hade styrelsen i öfverensstämmelse med de vid Bispgården
35
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.
år 1895 uppförda låtit upprätta vid den underdåniga skrifvelsen fogade
ritningar och kostnadsförslag, med iakttagande därvid af de ändringar
och tillbyggnader, som vid Bispgården visat sig nödiga. Byggnaderna
utgjordes af dels skolhus, innehållande i nedre våningen fem rum och
två kök, hvaraf två rum och kök vore afsedda för skogsrättaren, samt
i öfre våningen åtta logementsrum, afsedda för 16 elever, dels bostad
åt skolföreståndaren om fyra rum och kök jämte vindsrum, båda dessa
byggnader under plåttak, dels ock nödiga uthus, bestående af förrådshus,
brygghus, hvari inrymts drängkammare, ladugårdsbyggnad och
stall samt hemlighus. Under förutsättning att virket toges från kronoparken,
hade kostnaden beräknats till 33,800 kronor, som dock syntes
böra afrundas till 34,000 kronor. Bispgårdens skolhusbyggnader, beräknade
till 24,000 kronor, hade uppförts för detta belopp efter vissa i
den ursprungliga planen gjorda uteslutningar, men under åren 1900 och
1903 hade tilläggsarbeten måst utföras för en kostnad af 8,100 kronor,
hvadan Bispgårdens skolbyggnader kostat tillhopa 32,100 kronor.
Emot ritningarna och kostnadsförslaget hade styrelsen ej funnit anledning
till annan anmärkning än i fråga om logementsrummen i skolhuset,
af hvilka ett, nämligen det vid trappuppgången belägna, borde
uteslutas, då detsamma allt för mycket inkräktade på utrymmet af den
utanför de öfriga rummen belägna vinden, och dessa väl kunde inrymma
16 elever.
Till byggnadstomt hade öfverjägmästaren i distriktet efter besiktning
föreslagit en vid kronoparkens gräns mot Bergnäs hemman invid
landsvägen belägen, afröjd och till en del odlad plats, som, bebyggd
med stuga, ladugård och smärre uthus, innehades af torparen Jonas
Andersson, hvilken enligt nådigt bref den 29 januari 1892 erhållit
tillstånd att under sin lifstid bruka denna lägenhet, Kronlund kallad,
dock med skyldighet för Andersson att, därest domänstyrelsen funne
omständigheterna sådant påkalla, genast från lägenheten afflytta.
Som emellertid Andersson uppodlat och bebyggt platsen, därvid
byggnadsvirket till hufvudsaklig del afgiftsfritt hämtats från kronoparken,
ansåge styrelsen det billigt, att han vid afflyttningen bekomme
skälig ersättning för odlingskostnaden och finge behålla sina
för skolan ej användbara byggnader, med villkor att de bortflyttades.
I fråga om för denna ersättning erforderliga medel, hvilka syntes böra
utgå från skogsväsendets reservationsanslag, hade styrelsen för afsikt
att framdeles, när frågan om den nya skolans inrättande blifvit afgjord,
gorå underdånig framställning.
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.
Den nu föreslagna skogsskolan ansåge styrelsen böra efter den
närmast belägna järnvägsstationen på norra stambanan benämnas Hällnäs
skogsskola. I likhet med de flesta af nu befintliga skogsskolor, kräfde
den nya skolan en särskild föreståndare, enär jägmästaren i Degerfors
revir, dit skolan vore afsedd att förläggas, helt upptoges af revirets
förvaltning. Men då skolan i anseende till erforderliga nybyggnader
kunde träda i verksamhet först under år 1905, ansåge styrelsen frågan
om anslag till lärarepersonal, expensmedel m. m., som för öfriga skogsskolor
nu utginge med 3,800 kronor från det bestämda anslaget till statens
skogsläroverk och med 1,800 kronor från skogsväsendets reservationsanslag,
icke nu behöfva upptagas.
På grund af hvad i ärendet anförts har domänstyrelsen hemställt
om anvisande af 34,000 kronor till inrättande af en skogsskola på
kronoparken Skatan i Degerfors socken och Västerbottens län, därvid
styrelsen, då reservationsanslaget för skogsväsendet, däruti förhöjning
för år 1903 icke ifrågasatts, icke lämnade tillgång till ifrågavarande
utgift, föreslagit, att denna borde bestridas direkt af innevarande och
nästkommande års skogsmedel.
Af hvad domänstyrelsen i detta ärende anfört synes mig framgå,
att behofvet af en skogsskola i Norrland är af den trängande beskaffenhet,
att åtgärder för en sådan skolas inrättande böra snarast möjligt vidtagas;
och då, enligt hvad jag inhämtat, icke inom ifrågavarande del
af landet lärer finnas någon kronan tillhörig, redan bebyggd egendom,
som kan för ändamålet lämpligen tagas i anspråk, finner jag mig böra
biträda domänstyrelsens förslag om uppförande af för ändamålet erforderliga
byggnader. Emot den af styrelsen ifrågasatta plats för skolans
förläggande har jag, då annan lika lämplig byggnadstomt icke lärer
stå att i trakten finna samt ifrågavarande lägenhets innehafvare, på
sätt domänstyrelsen framhållit, torde kunna från reservationsanslaget
till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i
allmänhet beredas skälig ersättning för de odlingskostnader, han å
lägenheten nedlagt, intet att erinra, likasom icke heller mot de af
styrelsen ingifna ritningar och kostnadsförslag; och hemställer jag
fördenskull i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig
proposition föreslå Riksdagen medgifva,
att, för uppförande å lägenheten Kronlund på kronoparken Skatan
i Degerfors socken af Västerbottens län af för inrättande af en ny skogsskola
erforderliga byggnader i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
ofvanberörda, af domänstyrelsen till Kungl. Maj:t ingifna ritningar och
37
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 87.
kostnadsförslag, af innevarande och nästkommande års skogsmedel må
användas sammanlagdt högst 34,000 kronor.
Denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda
hemställan blef af Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifallen; och skulle nådig proposition i
ämnet af den lydelse, bilaga — till detta protokoll
utvisar, till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
Reinh. H. J. Rudbeck.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1903:93 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj.-ts proposition angående inrättande af en ny skogsskola i Norrland. s. 6 i texten
- SU 1903:68 Utlåtande, i anledning af Knngl. Maj:ts proposition, angående inrättande af en ny skogsskola i Norrland. s. 1 i texten