Sök i Ratio Lex

Angående beviljande af ytterligare låneunderstöd för anläggning af järnväg från Or sa till Sveg

103 sidor, varav 101 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 101 av 103 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1905:103, Angående beviljande af ytterligare låneunderstöd för anläggning af järnväg från Or sa till Sveg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung/. Maj.is Nåd. Proposition N:o 103.

1

N:o 103.

Kungi. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

beviljande af ytterligare låneunderstöd för anläggning

af järnväg från Or sa till Sveg; gifven Kristiania

slott den 10 mars 1905.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ci vildren den för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att åt Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag må till fullbordande af

den redan påbörjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna

å det af Riksdagen enligt skrifvelse den 7 maj 1901 till låneunderstöd

för enskilda järnvägar beviljade och till Kungl. Majrts förfogande ställda

extra anslag af 7,500,000 kronor anvisas ytterligare ett understödsbelopp

af 2,200,000 kronor utan iakttagande af i statsrådsprotokollet omförmälda

i Riksdagens berörda skrifvelse stadgade villkor och med förbehåll att,

äfven därest från statsverkets sida påyrkas inlösning af järnvägen, innan

10 år förflutit från det någon del däraf öppnats för allmän trafik, staten

skall äga påfordra, att inlösningsvärdet bestämmes af gode män, på sätt i

den å ifrågavarande järnvägsanläggning meddelade koncessionen är föreskrifvet

för den händelse inlösning skulle tidigare ifrågakomma.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Hjälmar Westring.

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami1 Afd. 58 Raft. (N:o 103.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä

Kristiania slott den 10 mars 1905.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe?

Statsråden: Westking,

Ramstedt och

Virgin.

Koncession

å järnväg

Orsa—Sveg.

Departementschefen, statsrådet Westring anförde vidare:

Sedan den af Kungl. Maj:t den 11 oktober 1895 meddelade

koncession. å järnvägsanläggning från Orsa station å Mora—Orsa järnvägtill

Sveg i Härjedalen på grund af koncessionshafvarnas uraktlåtenhet

att fullgöra därför stadgade villkor förfallit, söktes under år 1899 ny

koncession å en järnväg mellan Orsa och Sveg enligt en af löjtnanten

vid väg- och vattenbyggnadskåren L. Sparr uppgjord plan. Enligt

denna plan skulle järnvägen erhålla en längd af 128,48 kilometer

förutom sidospår, beräknade till 6,6 kilometer, samt 1,435 meters spårvidd.

Största lutningen a banan skulle utgöra 16 :1,000 och den minsta

kurvradien 300 meter i hufvudspår och 240 meter i sidospår. Banan

skulle förses med skenor af stål, vägande 27,3 kilogram för meter.

Förutom föreningsstation i Orsa upptogos i planen fyra större mellanstationer

vid Emån, Oreho, Vassjön och Fogelsjö, fyra mindre mellanstationer

vid Tallhed, Vallsjön, Tandsjö och Siksjön samt ändstation

i Sveg. Kostnads förslaget slutade å en summa af 4,436,000 kronor

med rullande materiel och 3,700,000 kronor utan sådan materiel. I det

af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i ärendet den 15 maj 1900 afgifna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 103. 3

utlåtandet anfördes att, för så vidt kunde bedömas af de ingifna handlingarna

och utan kontrollundersökning å marken, den beräknade kostnaden,

därest företaget skulle komma till utförande under dåvarande

förhållanden, otvifvelaktigt vore för låg och säkerligen behöfde ökas

med minst 500,000 kronor, men att, då likväl en nedåtgående tendens

i fråga om arbetspriserna redan kunnat iakttagas, och det följaktligen

syntes möjligt, att järnvägen därest arbetet icke utfördes allt för brådstörtad^

skulle kunna fullbordas för lägre belopp än det nämnda,

styrelsen icke velat angifva någon viss kostnadssumma såsom den

sannolika.

Genom resolution den 12 september 1900 beviljades därefter koncession

å den ifrågavarande järnvägen och fastställdes den ingifna

planen utom beträffande sträckningen en kilometer närmast Orsa station.

I koncessionen toreskrefs dessutom, att åt broarnas öfverbyggnad

skulle gifvas den styrka och bärighet, att de kunde motstå samma påkänning,

som beträffande broarna vid statens järnvägar vore föreskrifven,

samt att de, särskildt vid de mindre spännvidderna, skulle så vidt möjligt

byggas helt och hållet af sten, äfvensom att broarnas landfästen

och pelare skulle helt och hållet muras i cementbruk. Mötesplatser

för militärtåg skulle anläggas pa ett afstånd från hvarandra af högst

14 kilometer samt så anordnas, att de vid påfordran kunde utan särskilda

terrasseringsarbeten förses med rundspår af minst 350 meters fri

längd. Åtgärderna för lokomotivens förseende med vatten skulle sa ordnas,

att ^vattentillgången vid påfordran genom provisoriska anstalter. skulle

kunna hastigt ökas, så att den blefve tillräcklig för en trafik af minst 16

tåg om dygnet i hvardera riktningen vid användande af dubbla lokomotiv.

Vidare stadgades, att koncessionshafvarna skulle före den 1 maj

1902 till Kungl. Maj:t inlämna bevis, att de, till säkerhet för fullgörandet

af koncessionsvillkoren, i statskontoret nedsatt ett belopp

af 70,000 kronor, och skulle järnvägsarbetet påbörjas senast den 1

juni 1902 samt därefter så bednfvas, att järnvägen i sin helhet äfven

hvad den i förslaget upptagna trafikmateriel anginge och, i händelse

trafikmateriel utöfver hvad förslaget upptoge måste för järnvägen anskaffas,

jämväl hvad sådan materiel beträffade, kunde, därest öfverenskommelse

om banans trafikerande med annan järnvägs materiel icke

träffats, vara färdig att för trafik upplatas senast den 1 juni 1905.

Därjämte förbehöll Kungl. Maj:t svenska statsverket rättighet att

inlösa järnvägen med tillbehör och trafikmateriel mot ett penningebelopp,

som, om

yrkande om järnvägens afträdande till staten fram
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Beviljadt

statslån för

järnvägens

utförande.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

ställdes inom tio är efter det järnväg-en i sin helhet eller till någon del

+-nvV--t- 0PPnad ,for jdlmän trafik, skulle motsvara hvad järnvägen med

tillhörighet6!- och trafikmateriel enligt räkenskaper, som Kungl. Makt godkände,

kostat koncessionshafvarna med tillägg af ränta efter fem för

hundra om året, men med afdrag af den nettoinkomst, banan under

tiden lamnat, och

,r, som’ °m d->'',likt yrkande gjordes efter tio år från det banan

blilvit i sin helhet eller till någon del upplåten för allmän trafik, skulle

antingen beräknas så, att detsamma motsvarade två gånger summan

enligt af Kungl. Maj:t godkända räkenskaper, af hela den under de tio år!

som förflutit närmast före det år, hvarunder lösningsanspråket blifvit

vackt, uppkomna nettobehållning af trafiken, innefattande alla under

samma tio år gjorda utdelningar till delägarna i järnvägen jämte ränteoch

kapitala! betalningar å upptagna lån samt afsättning af kontanta

medel eller öfverförande af säkra fordringar till befintlig reserv- eller

lornyeisefond, eller ock, därest vare sig från statens eller från koncessionshafvarnas

sida sådant fordrades, bestämdes af fem gode män, utaf

hvuka Kungl. Maj:t skulle utse två och koncessionshafvarna två, hvarefter

de lyra sålunda valde tillkallade den femte; och skulle lösesumman,

som skulle anses utgöra mlösningsvärdet af hela järnvägsbyggnaden

med alla dess fasta och lösa tillhörigheter af hvad slag de vara månde,

alvensom al hela den i behåll varande reserv- och förnyelsefonden,

utan annat undantag . än af de för trafikens behof i förråd befintliga

förlags- och konsumtionsartiklar, såsom obegagnade syllar och skenor

med tillbehör, stenkol, oljor och dylikt, inom ett år efter det lösningsanspraket

framställdes och i hvarje fall inom sex månader efter det

staten tillträdt järnvägen, af svenska statsverket erläggas tillika med

lem procent ränta därå, för år räknadt, från tillträdesdagen, samt egendomen

till statsverket afträdas skuldfri eller ock behörigt afdrag å

löseskilling6!! göras för beloppet af den i järnvägen intecknade skuld,

hvaremellertid det skulle åligga koncessionshafvarna att årligen, efter

det behörig revision af järnvägens förvaltning och räkenskaper ägt

ruin, insända till civildepartementet, för att där förvaras, fullständig

uppgift å beloppet af de utdelningar till järnvägens delägare, de kapitaloch

räntebetalningar å upptagna lån samt de öfverföringar af medel

jjl. rese)~v~ eder förnyelsefonden, som för det år, revisionen omfattade,

blilvit åt öfverskott å järnvägens trafikinkomster bestridda.

Sedan Kungl. Maj:t därefter fastställt ordning för Orsa—Härjeådalens

järnvägsaktiebolag, enligt hvilken ordning bolagets verksamhet

hade till föremål att anlägga och, själft eller genom annan, trafikera

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

järnväg mellan Orsa och Sveg och bolagets aktiekapital skulle utgöra

minst 1,900,000 kronor och högst 4,000,000 kronor samt bestämmelse

lämnades därom att, om bolaget beviljades statslån för utförande af

järnvägen, bolaget skulle vara skyldigt att till säkerhet för statens fordran

inteckna järnvägen med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje

annan fordran hos bolaget, blef koncessionen å ifrågavarande järnvägsanläggning,

med Kungl. Maj:ts samtycke, öfverlåten på nämnda bolag.

Emellertid hade bolagets styrelse hos Kungl. Magt anhållit om statslån

till möjligast högsta belopp för järnvägsanläggningens utförande, därvid

bolagsstyrelsen tillkännagaf, dels att aktier i bolaget tecknats till belopp

af 1,903,000 kronor, men att grundad anledning förefunnes att

antaga, att aktiekapitalet inom kort skulle uppgå till åtminstone 2,000,000

kronor, dels ock att, därest statslån erhölles till belopp, motsvarande

hälften af den beräknade kostnaden för järnvägsanläggningen i dess

helhet med afdrag af kostnaden för rullande materiel, bolagsstyrelsen

hade för afsikt att antingen, för att kunna erhålla förhöjning i statslånet

till belopp motsvarande hälften af hela anläggningskostnaden eller

2,218,000 kronor, söka åstadkomma ytterligare aktieteckning i stam- eller

preferensaktier till belopp af 315,000 kronor eller ock för järnvägens

frankering bilda ett särskild! trafikeringsbolag. Uti det yttrande, som

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i anledning af denna ansökning

den 18 februari 1901 afgaf, erinrade styrelsen, att den i sitt utlåtande

i koncessionsfrågan ansett kostnaden behöfva ökas med 500,000 kronor,

samt anförde vidare, att af detta belopp mer än 80 procent utgjordes

af beräknad höjning för stålskenor med mera, hvilka i förslaget upptagits

till 87 kronor för ton men vid tiden för det förra utlåtandet

gällde 130 kronor för ton, samt återstoden hufvudsakligast af prisökning

för syllar och brojärn; men att, sedan betydande prisfall in träd!

särskild! i järnmarknaden, så att exempelvis priset för stålskenor nedgått

under 100 kronor per ton, och i öfrigt tillgången på arbetare dåmera

vore god, hvithet i sin mån bidragit till den inom landet flerstädes

iakttagna nedgången i arbetspriserna, styrelsen icke hölle för

osannolikt, att järnvägen skulle kunna fullbordas för det beräknade

kostnadsbeloppet. Vid pröfning af ansökningen fann Kungl. Maj:t

enligt nådig resolution den 15 mars 1901 godt, med fastställande af

den för järnvägsanläggningen uppgjorda kostnadsberäkningen, i hvad

den afsåge järnvägens anläggande utan rullande materiel, att, såvidt

den sålunda beräknade kostnaden finge tagas till grund för bestämmande

af de! sökta statslånets belopp, sluta å 3,700,000 kronor,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

bevilja bolaget för utförande af järnvägsanläggningen mellan Orsa

och Sveg ett lån å 1,850,000 kronor att utgå af de medel, som

af 1896 års Riksdag ställts till Kungl. Maj:ts förfogande till låneunderstöd

för enskilda järnvägsanläggningar. Därvid föreskref Kungl.

Maj:t, bland annat, att bolaget skulle sist före den 1 oktober 1901

inför Kungl. Maj:t styrka, på sätt som kunde af Kungl. Maj:t godkännas,

att det förfogade öfver ett kapital, som jämte statslånet

vore fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande utan rullande

materiel enligt den af Kungl. Maj:t fastställda arbetsplanen och

det gillade kostnadförslaget; och skulle minst så stor del af detta

kapital, som motsvarade hälften af den beräknade anläggningskostnaden

för banan utan rullande materiel, utgöras af tecknadt eller inbetaldt

aktiekapital eller eljest utan återbetala ngsskyldighet lämnadt tillskott

till järnvägsanläggningens utförande. Vidare skulle bolaget icke allenast

i öfverensstämmelse med fastställd plan och under iakttagande af de

föreskrifter, som för arbetets verkställande i öfrigt meddelades, utföra

och fullborda järnvägsanläggningen äfvensom, där så behöfdes, anskaffa

för trafikens uppehållande å banan erforderlig materiel, utan ock därefter

för allmän trafik öppna samt för all framtid,, utan ytterligare bidrag

af allmänna medel, underhålla järnvägen med hvad därtill hörde i sådant

skick, att den kunde för allmänna rörelsen begagnas. Dessutom

skulle bolaget, innan någon del af låneunderstödet finge lyftas, hafva

dels fullgjort förstnämnda villkor, dels ock inför Kungl. Maj:t ådagalagt,

antingen att bolaget anskaffat medel för inköp af den för järnvägens

trafikerande nödiga materiel eller ock att öfverenskommelse

om trafikens bedrifvande på annat sätt träffats. Slutligen förklarade

Kungl. Maj:t sig vilja framdeles meddela närmare bestämmelser i fråga

om tiderna för lyftning af det beviljade låneunderstödet.

Sedermera har bolaget, till ådagaläggande af att bolaget träffat

öfverenskommelse om anskaffande af den för järnvägens trafikerande

erforderliga rullande materiel, till Kungl. Maj:t ingifvit, jämte garantiförbindelse,

bestyrkt afskrift af ett mellan bolaget, å ena, samt Nya

Aktiebolaget Atlas, å andra sidan, den 14 maj 1901 upprättadt och den

21 juni samma år å bolagsstämma med Orsa—Härjeådalens järn''vägsaktiebolag

godkändt kontrakt, enligt hvilket Atlas till järnvägsbolaget

uthyrde viss rullande materiel till värde enligt specifikation af tillhopa

686,160 kronor att levereras under loppet af åren 1902, 1903 och 1904,

med stadgande att järnvägsbolaget skulle för den levererade materielen

halfårsvis den 1 april och den 1 oktober betala en årlig hyra af 10

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103. 7

procent å de angifva värdena och äga rättighet att under kontraktstiden

inköpa materielen till de angifna priserna med afdrag af hvad som intill

tiden för öfvertagandet erlagts utöfver 6 procent årlig ränta, och skulle

kontraktet fortfara att gälla, så länge järnvägsbolaget fullgjorde sina

förpliktelser.

Vidare har bolaget, till ådagaläggande af att bolaget förfogade

öfver ett kapital, som jämte statslånet vore tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande utan rullande materiel, öfverlämnat utdrag af

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i Kopparbergs län protokoll den 20

augusti 1901, utvisande att bolaget, med anmälan att fyra uppgifna

aktietecknare till fullo inbetalt af dem tecknadt aktiebelopp, tillhopa 1,300

kronor, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfverlämnat 47 särskilda

förbindelser, enligt hvilka ett lika antal aktietecknare, som af tecknadt

aktiebelopp, 1,900,100 kronor, inbetalt 10 % med 190,010 kronor,

förbundit sig att å vissa angifna tider inbetala återstående 90 % af

aktiebeloppet, tillhopa 1,710,090 kronor.

Genom nådig resolution den 27 september 1901 behagade Kungl.

Maj:t dels förklara, att Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag styrkt

sig förfoga öfver ett kapital, som jämte statslånet vore fullt tillräckligt

till järnvägsanläggningens från Orsa till Sveg utförande utan rullande

materiel enligt den af Kungl. Maj:t fastställda arbetsplanen och det

gillade kostnads!orslaget; att af detta kapital minst så stor del, som

motsvarade hälften af den beräknade anläggningskostnaden för banan

utan rullande materiel, utgjordes af tecknadt eller inbetaldt aktiekapital;

äfvensom att bolaget fullgjort det i fråga om anskaffande af den för

järnvägens trafikerande nödiga materiel föreskrifna villkor, dels ock bestämma

tiderna för lyftning af det beviljade statslånet.

Slutligen har bolaget dels styrkt, att det fullgjort den stadgade

depositionen i statskontoret af 70,000 kronor, dels ock företett vederbörligt

bevis därom, att arbetet å järnvägsanläggningen den 20 mars

1902 varit påbörjadt.

Sedermera har Kungl. Maj:t vid olika tillfällen medgifvit ändring

i den för järnvägsanläggningen fastställda planen. Sålunda har bolaget

erhållit tillstånd att i rund- och stickspår använda förut begagnade

skenor med en vikt icke understigande 25 kilogram för meter i stället

för i planen upptagna skenor Vägande 27,3 kilogram för meter, äfvensom

att i hufvudspår använda på statsbanan Boden—Gellivare förut

begagnade skenor af 27,3 kilograms vikt för meter. Vidare har Kungl.

Maj:t medgifvit anläggande af en hållplats i närheten af Stackmora

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ansökning

om ytterligare

statslån.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

såg, samt att i stället för stationen vid Vallsjön finge tillsvidare å samma

plats utföras allenast vaktstuga med tillhörande ekonomihus m. m.

Äfvenledes har för sträckan mellan sektionsnumren 57 kilometer och

88,460 kilometer från Orsa räknadt af Kungl. Maj:t medgifvits ändring

i den ursprungliga planen, genom hvilken omstakning en förkortning i

våglängden af 1.68 kilometer vunnits samt dessutom en väsentlig förbättring

i tekniskt afseende uppnåtts därigenom, att maximilutningen

skulle, nedbringas till 14 : 1,000, tre broar undvikas och horisontalplanen

å stationer och hållplats erhålla en sådan längd, att rundspår med 350

meters fri längd kunde därå nedläggas. Stationen Tandsjön skulle flyttas

till när beläggen plats och Vassjöns station till Sandsjö, hvarjämte militärmötesspår

skulle anordnas vid Vassjön.

I detta sammanhang tillåter jag.mig erinra, att järnvägen å sträckan

mellan Oreho och Orsa, ehuru ej i sådant skick att den kunde för allmän

trafik upplåtas, dock vid början af år 1904 var så pass fullbordad,

att bolaget den 4 mars 1904 erhöll Kungl. Maj:ts tillåtelse att under

dåvarande vinter å järnvägen transportera träkol mellan nämnda platser.

Efter att af det beviljade statslånet hafva lyft tillhopa 1,233,000

kronor, har i en den 2 mars 1904 till Kungl. Maj:t ingifven skrift

Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag i underdånighet, anhållit om

ytterligare lån åt statsmedel för utförande af järnvägsanläggningen

mellan Orsa och Sveg samt därvid anfört följande. Redan under våren

1902 hade bolagets styrelse fått anledning tro, att banbyggnaden icke

skulle kunna fullbordas med därtill afsedda medel. Någon mera tillförlitlig

uppskattning af befarade bristen i byggnadskostnaden hade

dock svårligen kunnat ske, innan åtskilliga ifrågasatta ändringar af

bansträckningen och i dess lutningsförhållanden blifvit noggrannt undersökta

samt af en tids arbete erfarenhet vunnits om de verkliga kostnaderna

i afseende å grundpriser med mera i förhållande till hvad kostnadsiörslaget

därom upptoge. Då det likväl varit angeläget att så snart

som möjligt tå kännedom om den brist, som vore att emotse, hade

styrelsen i början åt år 1903 låtit föranstalta om utredning därom, i

den mån det då låtit sig göra. Denna utredning med utgångstid från

den 1 mars 1903 hade visat en brist åt 917,000 kronor utom expropriationskostnader.

I anledning däraf hade styrelsen utlyst extra bolagsstämma, för

hvilken styrelsen, med en redogörelse för bolagets ställning och den

antagliga bristen, föreslagit utsläppande af preferensaktier till belopp af

högst 600,000 kronor och om ändring af bolagsordningen till möjlig
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

görande af detta. Skillnaden mellan preferensaktiesumman och den

eventuella bristen hade styrelsen hoppats få fylld genom lån. Förslaget

hade af bolaget godkänts och hade erforderlig ändring i bolagets ordning

sedermera fastställts.

Af aktierna i bolaget, hvilka vore lydande å 100 kronor stycket,

innehade

Orsa kommun ........................................

12,500

st. = kronor

1.250,000

—

Gäfle stad .............................................

2,000

» =

i)

200,000

—

Hamra kapellag.......................................

1,000

» =

»

100,000

—

Jämtlands läns landsting.....................

1,000

» =

»

100,000

—

Svegs kommun .....................................

1,000

)) =

)>

100,000

—

Lillherrdals kommun ........................

500

» —

y>

50,000

—

Linsells kommun ....................................

250

» =

»

25,000

—

Alpros kommun ......................................

100

» =

»

10,000

—

Hede kommun.......................................

100

» =

y>

10,000

—

Vemdalens kommun .............................

50

» =

''»

5,000

—

Falun—Rättvik—Mora järnvägsaktie- bolag ...............................................

250

» =

O

25,000

_

Siljans kolaktiebolag............................

150

» =

»

15,000

—

Ofriga aktier ...........................................

230

» ==

))

23,000

—

ägdes af enskilda personer och firmor till antal, växlande mellan 1 och 10.

Till ägarna af större antal aktier hade bolagsstyrelsen aflåtit

skrifvelse med begäran om teckning af preferensaktier för omkring

30 procent af förut tecknadt aktiebelopp. Jämtlands läns landsting

hade äfven beslutit teckna preferensaktier för 32,000 kronor, under

förutsättning att genom försäljning af sådana aktier 600,000 kronor

hopbringades. Då till följd af åtskilliga nekande svar och andra tillkomna

omständigheter styrelsen icke sett utväg att genom försäljning

af preferensaktier anskaffa 600,000 kronor, hade styrelsen hos

kommunerna gjort ny framställning om tecknande af omkring 20 procent

af förut tecknadt kapital, men hade denna framställning ännu icke slutbehandlats

af alla kommunerna. Då det för banbyggnadsfrågans förande

framåt vore af påfallande vikt att få så noggrann kännedom som möjligt,

om hvad som utöfver de medel, som därtill ännu stode till buds,

erfordrades för banans fullbordande, hade, på anmodan af styrelsen,

arbetschefen löjtnanten A. Aulin och bolagets verkställande direktör

majoren W. Prinzencreutz uppgjort en detaljerad utredning af kostnaden

för återstående arbetet, och utvisade denna utredning en slutsumma af

2,000,000 kronor.

Bill. till Riksd. Prof. ludd. 1 Sand. 1 A/d. 58 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Vid arbetets början hade bolagsstyrelsen haft att påräkna i aktiekapital

och statslån tillhopa 3,753,000 kronor. Lades därtill räntor och

diverse inkomster till belopp, som visserligen icke kunde exakt uppgifvas,

men antagligen uppginge till omkring 47,000 kronor, stege

byggnadskapitalet till 3,800,000 kronor. Af statslånet återstode, icke

lyftade ..................................................................

hos statskontoret funnes deponerade ........

till expropriationskostnader hade afsatts....

upplupna räntor därå uppginge till cirka .

................. kronor 617,000: —

................. » 70,000: —

................. » 100,000: —

................ » 6,000: —

Summa kronor 793,000: —

Däremot hade styrelsen till likviderande af en del

skulder och till andra nödiga utgifter nödgats

upptaga ett lån till belopp af ............................. » 75,000: —,

hvadan ännu funnes att tillgå för banbyggnaden ... kronor 718,000: —

Droges denna summa från den beräknade återstående kostnaden för banbyggnaden

2,000,000 kronor, uppstode en brist af 1,282,000 kronor,

hvilken genom tillägg af blifvande räntor å medel, som måste upplånas,

till dess hos statsverket innestående medel finge lyftas, omkring

13,000 kronor, komme att höjas till omkring 1,300,000 kronor.

I det fastställda kostnadsförslaget vore bansträckningen angifven

till en längd af 128,48 kilometer. Vid reustakning och genom eu

af Kungl. Maj:t delvis redan godkänd omläggning af linjen i lämpligare

riktning hade längden förkortats med 4,48 kilometer, hvadan hela

banlinjen nu belöpte sig till 124 kilometer. Med beräkning att kostnaden

för hela banan färdigbyggd skulle stiga till 5,100,000 kronor,

blefve således kostnaden i det närmaste 41,000 kronor för kilometer.

Åtskilliga omständigheter hade bidragit till, att verkliga banbyggnadskostnaden

så ansenligt öfverstege den beräknade, särskildt de i koncessionen

meddelade föreskrifterna om utläggande af mötesplatser för militärtåg,

skärpta anspråk på broars byggnadssätt och bärighet, stegring af

priser å en del materialier, nedbringande till trafikens underlättande af

största lutningen å banan från 16 : 1000 till 14 : 1000 jämte ökning af

minsta kurvradien från 300 till 400 meter, särdeles ogynnsam terräng

samt äfven bristande fullständighet i kostnadsförslaget. Kostnadsökningen

till följd af lutningsförhållandenas förbättrande motvägdes dock

till det mesta af besparing genom minskning af våglängden. Genom de

angifna förbättringarna i koncessionens allmänna bestämmelser angående

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

lutnings- och krökningsförhållandena hade banan^ från militäiteknisk

synpunkt bragts upp till första klass transportförmåga. .

Såsom förberörda förteckning å de förnämsta aktieägarna gatve

vid handen, vore det hufvudsakligast kommunala intressen, som dntvit

fram banföretaget. För Orsa kommun hade det ansetts vara åt största

betydelse att få banan dragen genom socknens besparmgsskog för att

såmedelst möjliggöra tillvaratagandet på förmånligt sätt åt ofantliga

kvantiteter virke, som eljest skulle gagnlöst förfaras, samt tillika befrämja

odlingsföretag och lätta samfärdseln med afsides liggande utägor och byar.

För ''Hamra kapellag i Gäfleborgs län samt för Svegs, Lillherrdals,

Linsells, Ålfros, Hede och Yemdalens socknar i Härjedalen vore skalet,

väsentligen af annan art. Dessa kommuner läge mycket aflägse tran

större handelsplatser med järnvägs- eller sjöfartsförbindelser. lill oveg

vore afståndet från närmaste järnvägsstation, Ljusdal, omkring 12 mit,

och till de andra Härjedalssocknarna utom Alfros vore afstandet längre.

Härjedalens stränga klimat och karga jordmån medgåfve icke jordbrukets

idkande på framgångsrikt sätt. Den ringa mangd korn, som

odlades, skadades ofta af frost, och missväxt å potatis forekomme tyvärr

icke sällan. Stora mängder lefnadsförnödenheter, som ej hamfades

från ladugårdsskötseln, måste därför köpas från andra orter och medelst

dragare hemfor sias långa vägar. Såsom känd! . vore, hade prisen pa

lefnadsförnödenheter under senaste decenniet stigit i hog grad. Om

därtill lades, att dessa förnödenheter måste forslas 10 å 15 mil utefter

dåliga vägar, folie det i öppen dag, huru tryckt och nära nog förtviflad

ställningen skulle vara för Härjedalens befolkning. För att fa någon

lindring genom lättnad i transportkostnader och bättre möjlighet till

afsättning af hvad som kunde finnas att aflåta åt ladugårdsprodukter

och skogsalster hade kommunerna efter stor betänksamhet vågat nära

noo- det" yttersta i ekonomiskt afseende till åstadkommande af en banförbindelse.

Medkänslan för Härjedalen hade manat Jämtlands lans

landsting att, änskönt det redan vore hårdt belastadt med utgifter, insätta

100,000 kronor i företaget. Skulle, dessa kommuners förhoppningar

på en ljusare framtid svikas till följd af brist på medel att föra

banarbetet till* slut, träffade slaget tungt kommunerna, de dar, utom

det att de finge fortsätta sin tröstlösa kamp mot svåra leinadsvilikor,

nödmades vidkännas räntor å och amortering af de för aktieteckningarna

upptagna lånen utan att komma i åtnjutande af någon motsvarande

förmån. Utsikt att genom lån från enskildt håll anskaffa bristande

byggnadskapital funnes icke, hvadan för bolaget icke återfffode annat, an

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

att vädja till staten med anhållan att staten ville träda hjälpande emellan.

Bolaget ansage icke behörigt att närmare framhäfva det intresse, som

tran statens synpunkt kunde ligga i att en god förbindelseled droges

tran Dalarnas täta järnvägsnät norrut tvärs igenom Hamra stora och

värde rika kronopark, men bolaget tilläte sig dock uttrycka den tro, att

det vore en för staten synnerligen behjärtansvärd angelägenhet, att

Härjedalens bygder tillfördes ökad möjlighet till utveckling af deras

ännSls° utnyttjande af skogstillgångarna på ett bättre sätt

Ehuru den förhoppning ännu icke vore fullt utesluten, att de större

a magarna eller derå af dem skulle genom preferensaktieteckning

lämna nag-ot tillskott till bristens utjämnande, kunde bolaget för närvarande

icke bestämdt räkna därpå, då dittills gjorda försök i det af
ii,

0 ldnie framgång, än förut omnämnts, hvarför

bolaget nu sage sig nödsakadt att vända sig till Kungl. Maj:t med underdånig

begäran om beredande af ett lån å 1,300,000 kronor utaf statsmedel

väg- och

granskning af

kostnadsförslaget.

tLtenbyggk »Sedan Kungl. Maj: t genom nådig remiss anbefallt

nadsatyreisen vattenbyggnadsstyrelsen att öfver berörda ansökning afgifva “underrrånskniVaf

båtande, har styrelsen låtit genom kaptenen vid väg- och

vattenbyggnadskåren F. Enblom och löjtnanten vid samma kår Iv. A.

jagergren verkställa undersökning ute å marken för utrönande af de

or Ursa —Svegs järnvägs fullbordande erforderliga arbetena och därmed

iorbundna kostnaderna, äfvensom anmodat milkontrollören hos

järnvägsstyrelsen G. A H. d’Ailly att uppgöra eu beräkning af den

^ett^afkastning, som af banan skulle under olika förutsättningar kunna

torvantas. &

inn,A£ förstnämnda utredning, som är dagtecknad den 29 mars

, '' , ..S framgar, att kostnaderna för fullbordandet af banbyggnaden skulle

belöpa sig till 2,700,000 kronor eller således till 700,000 kronor mer

an clen slutsumma, hvartill bolaget vid sin undersökning kommit

Undersokningsforrättarna hafva upplyst, att samtliga massor vore beräknade

och kontrollräknade enligt till dem af arbetschefen öfverlämnade

plan-, prohi- och detaljntnmgar, hvilka visat, huru långt arbetet fortskridit

vid början af år 1904, hvarjemte de af arbetschefen erhållit skriftliga och

muntliga uppgifter angående arbetskvantiteter och förhållanden i öfrigt

som berörde banbyggmaden. För sina prissättningar hade undersökningsorrattarna

käft ledning dels af erfarenheten från nyligen byggda järnvägar,

dels af hvad de genom besiktning af de redan utförda arbetena

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kling!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o. 103.

och af terrängen för den återstående sträckan kunnat inhämta, dels och

förnämligast af bolagets räkenskaper, af hvilka framginge arbetspris

med mera vid de redan utförda delarna af järnvägen. Den skillnad i

arbetskvantiteter, som förefunnes mellan deras och bolagets senaste

beräkningar, bestode hufvudsakligen däri, att den för jordlösen beräknade

bredden inom stängslet vore af dem ökad från omkring 12 meter

till 14 å 18 meter, i öfverensstämmelse med behofvet vid den redan

inhägnade bandelen; att sidoschakt å sträckan från kilometer 76 till

Sveg vore beräknad motsvara full sjunkning af alla bankar å myr,

hvarför massan väsentligt öfverstege den af bolaget beräknade; att

matjordsbeklädnad vore upptagen på samtliga ytor i skärningar och på

bankar, då däremot i bolagets beräkning ej inginge beklädnad å grusbankar;

samt att antalet trummor å öfre sträckan vore något ökadt

och deras bottendjup sänkt för bättre öfverensstämmelse med dikningslagens

fordringar. Efter att hafva närmare redogjort för de grunder,

efter hvilka undersökningsförrättarna vid prissättningen utgått, samt

angifvit att stängsel, liksom i bolagets beräkning, ej vore upptaget för

Orsa besparingsskog och Hamra kronopark och att sådana kostnader,

som vore beroende af arbetstidens längd, såsom hyra för rullande

materiel samt årlig afgäld för ingång på Orsa station, blifvit beräknade

för två och ett hälft år, hvilken tid ansåges åtgå för järnvägens färdigbyggande

under förutsättning af arbetets upptagande under våren 1904,

hafva undersökningsförrättarna vidare anfört, att skillnaden mellan

bolagets och deras kostnadsberäkning, uppgående till 35 procent, kunde

synas stor, men att ökningen ej innebure någon öfverdrift, om hänsyn

toges till de ogynnsamma förhållanden, under hvilka arbetet i fråga

måste utföras; att det vore möjligt, att afsevärda besparingar kunde

göras genom omsorgsfull renstakning af linjen och balansering af

massorna samt genom noggranna grustagsundersökningar och en försiktig

arbetsledning, men att det äfven vore möjligt, att dylika besparingar

fullt motvägdes af otjänlig väderlek eller ogynnsamma arbetarförhållanden

och materialpris; att afsevärda förluster äfven kunde uppstå genom afbrott

i arbetets fortgång; samt att till kostnadsberäkningarna borde läggas

eventuella räntor och andra kostnader för kapitalanskaffning, rörelsekapital

för järnvägsdriften och kostnad för möjligen erforderligt inköp

af rullande materiel.

Skillnaden i beräkningarna öfver kostnaderna för de å järnvägsanläggningen

återstående arbeten efter majoren Prinzencreutz’ och löjt
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

nanten Aulins förslag- samt efter kaptenen Enbloms och löjtnanten

Lagergrens förslag framgår af följande tablå:

Jordlösen och ersättningar...........................

Terrasseringsarbeten:

Orsa—km. 76...................................

km. 76—Sveg ...................................

Y attenby ggnader:

Orsa—km. 76 ..................................

km. 76—Sveg ...................................

Broar ..............................................

Öfverbyggnad............................................

Husbyggnader, plattformer och lastkajer:

Orsa—km. 76 ...................................

km. 76—Sveg ........................ .........

Vattenstationer och kolbodar.........................

Vägbyggnader:

Orsa—km, 76 .................................

km. 76 —Sveg ...................................

Stängsel:

Orsa—km. 76 ..................................

km. 76—Sveg ...................................

Telegraf:

Orsa—km. 76 ..................................

km. 76—Sveg ...................................

Signaler.......................................................

Baracker (km. 79—Sveg) ..............................

Virke........................................................

Administration och oförutsedda utgifter .........

Ärlig afgäld å ersättning för ingång å Orsa

station....................................................

Summa

Prinzencreutz’ och

Aulins förslag.

Enbloms och Lager- grens förslag.

Kr.

..

0.

Kr.

ö.

Er.

ö.

Kr.

ö.

'' —

—

100,000

_

—

—

73,750

—

121,569

50

206,350

_

355,830

—

477,899

50

646,450

—

852.800

10,050

12,700

33,660

—

56,710

—

204,200

—

247,910

540,820

211,700

—

281,110

771,910

—

—

—

—

-

—

62,690

_

82,075

_

75,735

—

138,425

31,875

100,900

—

182,975

30,600

—

—

_

—

-

—

7,850

_

7,730

_

4.275

—

12,125

36,735

—

44,465

23,085

15,905

24,910

—

47,995

22,949

—

38,854

3,790

3,790

5,340

—

9,130

3,000

4,956

—

8,746

6,500

—

—

—

—

--

—

—

—

45,000

—

’ —

—

45,000

—

—

—

42,000

-

—

—

— .

—

294,820

50

—

—

851,415

—

_

_

9.500

_

—

—

11,875

—

_

2,000,000

—

—

_

2,700,000

—

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Under rubriken öfverbyggnad upptager Prinzencreutz’ och Aulins

förslag 51,600 kronor i lokomotiv- och vagnhyror, hvarjämte ersättningen

för ingången å Orsa station beräknats till 9,500 kronor, utgörande

årlig afgäld under de två sista byggnadsåren af 5 % å den summa,

95,000 kronor, hvartill den på Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag

kommande andelen åt stationens värde antogs skola belöpa sig. Motsvarande

poster återfinnas i Enbloms och Lagergrens förslag med 80,000

kronor respektive 11,875 kronor, enär dessa förslagsställare ansett sig

böra beräkna ifrågavarande utgifter efter en byggnadstid af 2 ^ ar.

Sedan kaptenen Enblom och löjtnanten Lagergren^ afgifvit sin

förenämnda utredning, har styrelsen för Orsa—Härjeådalens järn- åt det begärda

vägsaktiebolag uti eu till väg- och vatteubyggnadssstyrelseu ingif- Plånet,

ven, till Eders Kung! Maj:t ställd ansökning anfört, att förhoppningen

om, att de större aktieägarna eller flera bland dem skulle

genom teckning af preferensaktier lämna något tillskott till utjämnande

af bristen i byggnadskostnaden, numera grusats, i det att Orsa kommun

å kommunalstämma den 9 april 1904 afslagit begäran från bolaget om

teckning af preferensaktier till belopp af 250,000 kronor samt, enligt

inkommet meddelande, något bidrag från Gäfle icke vore att föivänta.

Då möjligheten att förmå Hamra kapellag samt Svegs, Lillherrdals,

Linsells, Ålfros, Hede och Vemdalens kommuner att lämna några, om

ock jämförelsevis små bidrag i form af preferensaktieteckning varit

beroende af det svar, Orsa kommun komme att gifva å framställningen

om ytterligare tillskott till banbyggnaden, och svaret från Orsa kommun,

såsom nämndt, blifvit nekande, hade bolagsstyrelsen funnit det lönlöst

att fullfölja sina till Hamra kapellag och Härjedalssocknama gjorda, af

kommunalmyndigheterna ännu icke behandlade framställningar om teckning

af omkring 20 procent af förut tecknad t aktiebelopp och därför återtagit

dem. Från bolag och enskilda personer, som ägde aktier i järnvägsbolaget,

hade styrelsen icke erhållit något svar å till dem aflåtna skrifvelser

med begäran om ytterligare aktieteckning. Vid dessa för bolaget

så beklagliga förhållanden såge bolagsstyrelsen annan utväg till fullbordande

af järnvägsförbindelsen mellan Orsa och Sveg icke återstå, än att

utaf staten få lån till belopp, motsvarande hela den beräknade bristen.

Då denna numera vore beräknad till 2,000,000 kronor, anhölle styrelsen,

att lånet måtte få utgå med sistnämnda belopp i stället för förut

begärda 1,300,000 kronor.

Enligt den af milkontrollören d’Ailly på uppdrag af väg- och Afjäg-^och

vattenbyggnadsstyrelsen gjorda trafikberäkning för banan skulle brutto- nadsstyrelsen

inkomsten af järnvägen komma att uppgå till 358,000 kronor och drift- föranstaltad

ning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kulle/!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

kostnaden, under förutsättning af ett tåg dagligen fram och åter och

ett tåg hvarannan dag mellan banans båda ändpunkter, till 216,000

kronor, i följd hvaraf nettoinkomsten kunde beräknas till 142,000 kronor.

Från denna summa måste dock dragas årlig ränta å värdet af den

rullande materielen och kostnaden för dennas brandförsäkning med

beräknade 41,510 kronor, hvarefter skulle återstå 100,490 kronor såsom

årlig afkomst åt byggnadskapitalet. Då för banans färdigbyggande

erfordrades utöfver redan förbrukade 3,053,000 kronor, ytterligare

2.700.000 kronor och sålunda hela banan färdig utan rullande materiel

skulle kosta 5,753,000 kronor, skulle järnvägen lämna 1,75 procent i

afkastning å hela byggnadskostnaden. Om ett ytterligare statslån på

2,000,000 kronor beviljades och hela statslånet för järnvägen sålunda

uppgmge till 3,850,000 kronor, skulle afkastningen utgöra 2,61 procent

a sistnämnda belopp. Den största afkastningen af det uti banan

placerade statslånet skulle emellertid erhållas, om lånemedel anvisades

jämväl för kontant inköp af rullande materiel, hvilken syntes kunna

erhållas _ för 590,000 kronor, hvarigenom sålunda statslånet skulle

uppgå till 4,440,000 kronor. Till förräntande af detta belopp blefve

då hela nettovinsten 142,000 kronor tillgänglig, och skulle på sådant

sätt erhållas 3,2 procent å det då ifrågavarande högre statslånet. Därest

järnvägen skulle fullbordas endast å sträckan från Orsa till 60 kilometer

— eller den del, som med nu tillgängliga medel skulle kunna

sättas i fullt trafikfärdigt skick — beräknades bruttoinkomsten till

155.000 kronor och driftkostnaden till 115,700 kronor och således nettoinkomsten

till endast 39,300 kronor, hvarifrån dock måste afdragas årliga

kostnaden lör den rullande materielens förhyrande och försäkring med

25,100 kronor, då återstoden utgjorde 14,200 kronor såsom afkomst af

byggnadskapitalet. Då dittills å järnvägen nedlagts 3,053,000 kronor

och om för dess försättande i fullt trafikfärdigt skick till 60 kilometers

längd antoges åtgå ytterligare omkring 700,000 kronor, skulle bolaget

hafva utgifvit i allt 3,753,000 kronor och därför allenast erhållit en bana,

som å hela det utgifna kapitalet skulle lämna en afkastning, uppgående

till ej mer än 0,38 procent, Om bolaget för fullbordande af bansträckan

mellan Orsa och 60 kilometer tillätes lyfta hela den nu innestående

delen af erhållna statslånet och sålunda blefve i tillfälle att för detta

ändamål använda hela statslånet 1,850,000 kronor, skulle den förenämnda

nettoafkastningen, 14,200 kronor, komma att utgöra 0,77 procent

å detta statslån. Om såsom statslån lämnades ytterligare 353,000

kronor, som erfordrades till inköp af rullande materiel, och hela statslånet

således utgjorde 2,203,000 kronor, skulle nettovinsten utgöra 1,78

procent å sistnämnda belopp.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

I sitt underdåniga utlåtande af den 23 april 1904 liar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som vid ärendets granskning icke funnit anledning till

anmärkning mot, att kostnaderna för banans fullbordande beräknades till

det af förrättningsmännen angifna beloppet 2,700,000 kronor, och ej heller

mot den af milkontrollören d’Ailly afgifna beräkningen öfver banans

afkastningsförmåga, vidare anfört. Banbyggnadsarbetet hade så fortskridit,

att sträckan Orsa—60 kilometer vore skenlagd och i öfrigt så fullbordad,

att återstående arbeten å densamma syntes böra medföra en

kostnad af högst 700,000 kronor. Å sträckan 57 till 79 kilometer vore

■störa delar af terrasseringen och alla vattenbyggnaderna utförda.. Mellan

79 kilometer och Sveg vore däremot endast förberedande arbeten i mindre

utsträckning, såsom stenuttagning och dylikt, påbörjade. Af byggnadsmaterialier

vore skenor anskaffade för 90 kilometer, skenspik, stängselstolpar,

telegrafstolpar och virke till lutningsvisare med mera för hela

sträckan äfvensom telegraf- och telefonmateriel för en del af sträckan.

Kostnaderna för det dittills utförda arbetet, som omfattade den ojämförligt

svåraste sträckan, öfverskrede icke i rundt tal 3,100,000 kronor

och skulle sålunda med tillägg af det för återstående arbeten erforderliga

beloppet 2,700,000 kronor belöpa sig till sammanlagdt 5,800,000 kronor

för den 124 kilometer långa banan eller i rundt, tal till 46,800 kronor

för kilometer, hvilket enligt styrelsens mening icke kunde anses högt

i betraktande af den delvis svåra terrängen och orternas afskilda läge

samt dåliga kommunikationsförhållanden. Järnvägens trafikförmåga

hade genom de förbättringar, som bolaget vidtagit beträffande dess kurvor

och lutningar, i afsevärd mån höjts utöfver hvad i koncessionen

föreskrifvits, och ehuru dessa förbättringar visserligen bidragit till

ökandet af anläggningskostnaderna, syntes de dock få anses värdefulla

särskildt med hänsyn till den strategiska betydelse banan skulle erhålla,

sedan den satts i förbindelse vid Sveg eller annorstädes med den ifrågasatta

inlandsbanan genom öfre Norrland. Genom de utförda omstakningarna

hade sålunda banans lutningar nedbringats från 16 till 14 på

1,000 och dess minsta kurvradier ökats från 300 till 400 meter. I

jämförelse med stambanan genom öfre Norrland norr om Långsele hade

det resultat uppnåtts beträffande de tekniska bestämmelserna, att Orsa

—Svegs järnväg skulle i de flesta fall uppfylla samma anspråk som

berörda stambana, men öfverträffa denna i tvenne väsentliga afseenden

nämligen i fråga om lutningarna och kurvradierna, som till stor del

vore bestämmande för en järnvägs transportförmåga och som på nämnda

stambana vore, lutningarna 16 : 1,000 och minsta kurvradierna 300

meter. På sträckan från Orsa till 39 kilometer, där längsta och största

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 58 Haft. 3

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen3

utlåtande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.

lutningarna förekomme, hade under oktober 1904 i närvaro af chefen

för generalstaben och chefen för generalstabens kommunikationsafdelning

äfvensom vederbörande byråchef hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

verkställts profkörning med ett tungt militärtåg, sammansatt enligt de

grunder, som för banor af »klass I» vore gällande, och hade därvid

utrönts, att för tågets framförande med en hastighet af 25 kilometer i

timmen icke förefunnits någon svårighet, ehuru banan vid detta tillfälle

ej varit helt och hållet fullbordad.

Beträffande banans betydelse har väg- och vatten byggnadsstyrelsen

framhållit, att på sträckan från Orsa till 60 kilometer banan skulle

beröra endast Orsa kommun och dess besparingsskog, under det på återstående

sträckan fram till Sveg den skulle med 25 kilometer af sin

längd gå midt igenom Hamra ofantliga kronopark samt på återstående

29 kilometer sträcka sig in i Härjedalen och sålunda blifva af betydelse

icke blott för Orsa utan äfven för Los med Hamra kapellag, Sveg,

Linsäll, Ålfros, Lillherrdal, Ytterhogdal, Öfverhogdal, Vemdalen och

Tännäs med flera kommuner, som för det närvarande vore vanlottade

på tidsenliga kommunikationer men dock ägde förutsättning af utveckling

i flera hänseenden, sedan järnväg framdragits genom dessa bygder.

Till reglerande af de med banbyggnadsföretaget iråkade svårigheter

kunde enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förmenande från

statens synpunkt ifrågasättas hufvudsakligen tre olika utvägar, nämligen

att inställa all vidare utbetalning från det redan beviljade statslånet

samt genom banans realiserande söka återvinna så stor del

som möjligt af redan utbetalda medel, eller att till bolaget utbetala

det redan anvisade statslånet 1,850,000 kronor i dess helhet för

att därigenom sätta bolaget i tillfälle att fullborda banans södra del

på sådant sätt, att för allmän trafik skulle kunna upplåtas af densamma

så stor del som möjligt eller enligt de utförda beräkningarna sträckan

Orsa—60 kilometer, eller ock att för banans fullbordande i hela dess

utsträckning från Orsa till Sveg ytterligare anvisa det nu sökta nya

statslånet å 2,000,000 kronor.

Användandet af det först nämnda sättet, eller att lämna bolaget

helt och hållet utan vidare hjälp från statens sida, skulle, då inlösen

af järnvägen för statens räkning icke nu syntes kunna ifrågakomma,

leda därhän, att antingen banan komme att öfverlåtas till enskild spekulant

för sådant belopp, att statsverket därigenom komme att lida afsevärd

förlust, eller ock att hela företaget tillsvidare nedlades, hvarigenom

anläggningen skulle förstöras och mista sitt värde samt såväl

staten som de af järnvägen berörda orterna blifva i hög grad lidande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

KungI. Maj.is Nåd. Proposition N:o 103.

Tillämpades däremot det andra af de omförmälda sätten för frågans

reglering, skulle banans afkastningsförmåga och gagn för däraf berörda

orter, på sätt af milkontrollören d’Aillys beräkningar framginge,

blifva så ringa, att äfven i detta fall det kunde ifrågasättas, huruvida

dess bestånd skulle vara tryggadt, i synnerhet om den under

sådant förhållande icke skulle uppnå anslutning med den blifvande

inlandsbanan genom Norrland utan komma att utgöra en isolerad grenbana.

Bereddes åter den sist ifrågasatta utvägen eller att anvisa ytterligare

statslån på 2,000,000 kronor, skulle bolaget otvifvelaktigt sättas i

stånd att fullborda banan i dess helhet och en afkastning erhållas, som

på hela det då emottagna statslånet, 3,850,000 kronor, skulle lämna en

nettoafkastning af lägst 2,61 procent eller obetydligt lägre än den ränta,

staten själf erlade å sina lån. Därmed skulle vidare ernås den för

statsverket afsevärda förmånen, att af kastningen af Hamra kronopark

skulle komma att höjas med afsevärdt belopp, samt att de mindre bemedlade

kommuner i Härjedalen, som redan i företaget nedlagt för dem

betydande belopp, blefve i tillfälle att draga nytta af dessa utlagda

penningar. Vidare skulle i de öde bygder, banan genomginge, komma

att uppstå industri och rörelse af stor betydelse för dessa orters utveckling.

Slutligen skulle ernås den icke minst värdefulla förmånen,

att en inre järnvägsförbindelse från västra och mellersta Sverige till

Östersund inom ett par år kunde vara utförd till halfva dess utsträckning.

Äfven om Orsa—Svegs järnväg icke skulle komma att användas

såsom en ingående länk i den ifrågasatta inlandsbanan, därest denna

tilläfventyrs komme att erhålla en västligare sträckning, så skulle den

dock som eu anslutande bibana till inlandsbanan komma att för landet

medföra stort gagn både i kommersiellt och strategiskt afseende.

Med stöd af hvad sålunda anförts tvekade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

icke att uttala den meningen, att ett bifall till bolagets senaste

framställning vore den utväg till reglerandet af statens intressen i denna

bana, som vore lämpligast. Då det emellertid visat sig, att en sakkunnig

och verksam kontroll, som oafbrutet vore i tillfälle att reglera hushållningen

med de erhållna statsmedlen, vore synnerligen behöflig och önskvärd

beträffande med statslån understödda järnvägars såväl byggnad som

framtida drift och underhåll, ansåge styrelsen, att såsom villkor för nu

ifrågasatta statslånets erhållande borde fastställas, att bolaget skulle vara

underkastadt en sådan skärpt kontroll, hvilken syntes kunna ordnas genom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg. Som den för lån till enskilda

järnvägar af 1901 års Riksdag för åren 1902—1906 anvisade

fonden redan vore till afsevärd del anlitad och återstoden syntes vara

s. 20 Kontrollera mot PDF

Järnvägssty
relsens
utlåtande.

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

erforderlig för att tillgodose ännu ej påbörjade järnvägars behof för

närmaste år, syntes det ej lämpligt att söka utverka Riksdagens bifall

till sagda fonds användning lör Orsa—Svegs järnväg, utan syntes nödigt,

att det nu ifrågasatta ytterligare låneunderstödet bereddes af därför

särskild t anvisade medel.

Under åberopande af den utredning, som sålunda i ärendet förekommit,

och de anförda skälen för järnvägens understödjande med statslån

för dess fullbordande i hela dess utsträckning mellan Orsa och

Sveg hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att Kungl. Maj:t

täcktes till Riksdagen göra framställning om beredande af medel för

beviljande åt Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag af ett ytterligare lån

af 2,000,000 kronor för järnvägens fullbordande.

Uti infordradt underdånigt utlåtande af den 5 mai 1904 har järnvägsstyrelsen

erinrat, hurusom i järnvägsstyrelsens underdåniga utlåtande

den 31 januari 1903 angående dels verkställande af undersökningen

för en statsbana mellan Dalarna och Bohuslän dels anläggning

af järnväg från Sveg till Ströms vattudal framhållits, att den under

anläggning varande järnvägen Orsa—Sveg kunde komma att behöfva

af staten tagas i anspråk såsom en blifvande del af den tilltänkta s. k.

inlandsbanan. För att emellertid så skulle kunna ske, erfordrades,

att vissa ändringar vidtoges i nämnda järnvägs lutningsförhållanden.

Största lutningarna, Indika i det ursprungliga förslaget varit beräknade

till 16:1000, hade sedermera nedbringats till 14:1000, under det att

å öfriga sträckor af inlandsbanan större lutningar icke tänkts skola

förekomma än 10:1000. Den erfarenhet, styrelsen vunnit af de stora

lutningar, som förfunnes å stambanan genom öfre Norrland, hade bibringat

styrelsen den bestämda uppfattningen, att större lutningar än

10:1000 borde, så vidt möjligt, undvikas å en statsbana, och detta ej

blott af militärtekniska skäl, utan äfven ur trafikekonomisk synpukt, då

de stora lutningarna i väsentlig mån ökade driftkostnaderna. Vid sådant

förhållande och då verkställda undersökningar gifvit vid handen, att

mellan Ströms vattudal och Näsbergs hållplats å Gellivarebanan — en

sträcka om cirka 50 mil al den tilltänkta inlandsbanan — större lutningar

än 10 på tusen icke behöfde anbringas, ansåge styrelsen, att såsom villkor

för Orsa—Svegs järnvägs ingående uti inlandsbanan måste uppställas möjligheten

att få största lutningarna å nämnda järnväg ändrade i öfverensstämmelse

med hvad man tänkt skola förekomma å öfriga delar af inlandsbanan,

och ämnade styrelsen, för så vidt den af Kungl. Maj:t till 1904

års Riksdag aflåta a proposition om anslag till verkställande af undersökningar

samt upprättande af plan- och profilritningar jämte kostnadsförslag

för en normalspårig järnväg mellan hamnplats å bohuslänska kusten

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

och Sveg vunne Riksdagens bifall, redan under år 1904 verkställa undersökningar,

huruvida sådana ändringar kunde åvägabringas. Det syntes

styrelsen vid sådant förhållande vara lämpligt afvakta resultatet af

nämnda undersökningar, innan Kung!. Maj:t vidtoge någon åtgärd i

anledning af bolagets framställning, ty om undersökningarna gåfve vid

handen, att något hinder för ifrågavarande ändringar icke förefunnes,

och sannolikhet alltså skulle föreligga för, att Orsa—Svegs järnväg

komme att tagas i anspråk af staten för inlandsbanan, syntes det vara

lämpligare, att staten själf öfvertoge fullbordandet af banan i full öfverensstämmelse

med den plan, som för inlandsbanan i dess helhet kunde

blifva bestämd. På grund af hvad sålunda anförts hemställde styrelsen,

att den af bolaget gjorda framställningen icke måtte för det dåvarande

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd; och anhölle styrelsen, att framdeles,

sedan förenämnda undersökningar blifvit afslutade, få inkomma

med förnyadt utlåtande i ärendet. Skulle den af styrelsen sålunda uttalade

uppfattningen icke delas af Kungl. Maj:t, ville styrelsen, i likhet

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, framhålla, att en bana Orsa—Sveg

gifvetvis vore åt vida större betydelse för den allmänna samfärdseln än eu

bana från Orsa till 60 kilometer, och detta så mycket mera som, äfven om

Orsa—Svegs järnväg icke komme att ingå såsom en del af inlandsbanan,

denna i allt fall torde komma att dragas förbi Sveg. Den af milkontrollören

d’Ailly gjorda trafikutredningen visade, att det äfven förståten

skulle vara ekonomiskt fördelaktigare att genom det ökade statslånet

möjliggöra banans framdragande till Sveg, än att låta bolaget

disponera det redan beviljade statslånet för banans afslutande 60 kilometer

från Orsa. Styrelsen kunde dock ej underlåta att erinra, att en

beräkning af blifvande trafik alltid måste blifva mer eller mindre

hypotetisk.

Till följd af nådig remiss har chefen för generalstaben den 13 maj

1904 i ärendet sig yttrat och därvid till en början erinrat, hurusom

han i underdånigt utlåtande den 27 februari 1904 angående utförande

af fullständiga undersökningar rörande en föreslagen bana från en

punkt å bohuslänska kusten öfver Malung—Sveg och Ströms vattudal

till trakten af Näsbergs hållplats framhållit, att Bergslagernas järnvägar

från Göteborg till * Falun erbjöde en för de militära transporterna i

krigstid tillfredsställande trafikförmåga; att byggandet af en ny järnvägslinje

väster om linjen Orsa—Sveg och på endast omkring 30 kilometers

afstånd från densamma knappast kunde hafva utsikt att blifva förverkligadt

inom en öfverskådlig tid; samt att det under sådana omständigheter

syntes ur militär synpunkt tills vidare fullt tillräckligt för åstadkommande

af en genom hela landet löpande förstklassig inlandsbana,

Chefens för

generalstaben

utlåtande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 103.

att åtgärder vidtoges för höjande af trafikförmågan hos järnvägslinjerna

Falun—Orsa och Orsa—Sveg till samma trafikldass som Bergslagernas

järnvägar och den föreslagna norrländska inlandsbanan. Sedan detta

underdåniga yttrande afgifvits, hade ej något inträffat, som kunnat rubba

generalstabschefens uppfattning, att såväl Bergslagernas järnvägar från

Göteborg till Falun som linjerna Falun—Orsa och Orsa—Sveg borde

ingå i den tillämnade militära inlandsbanan, hvad de båda senare linjerna

anginge dock endast, för såvidt de kunde uppbringas till förstklassig

trafikförmåga.

Med anledning af hvad järnvägsstyrelsen i nu förevarande ärende

anfört, har chefen för generalstaben framhållit, att han visserligen till

fullo delade styrelsens uppfattning, att de i inlandsbanan ingående

järn vägssträckningarna borde vara af samma trafikklass, så att de

tyngsta förekommande militärtågen kunde framföras med föreskrifven

hastighet öfver banans hela utsträckning. Icke desto mindre hölle

generalstabschefen före, att i vissa fall och för kortare sträckor någon

eftergift, för så vidt denna af andra omständigheter uppvägdes, kunde

göras på det framställda villkoret af maximilutning af 10 : 1000. En

sådan eftergift, hvarmed i föreliggande fall skulle vinnas, att inom en

ej allt för aflägsen framtid få åtminstone en del af inlandsbanan fullbordad,

finge dock ej i något fall sträckas så långt, att ej genom

användande af den kraftigaste öfverbyggnad och de tyngsta lokomotiv

den afsedda trafikförmågan kunde med full säkerhet upprätthållas.

Genom profkörning a sträckan Orsa— kilometer 39, å hvilken sträcka

de största stigningarna förekomme, med gruståg af samma vikt som

de tyngsta förekommande militärtåg, hade chefen för generalstaben

personligen vunnit den uppfattningen, att sådan eftergift å fordran på

maximilutning af 10 : 1000, som här ifrågasatts, möjligen kunde beviljas

för vissa sträckor å linjen Orsa—Sveg.

Då det emellertid ur såväl militärisk som kulturell synpunkt syntes

vara af vikt, att arbetet på fullbordandet af linjen Orsa—Sveg ej

afstannade, och då detta utan statens mellankomst säkerligen blefve

fallet, syntes skäl tala för ett tillmötesgående af den af Orsa—Herjeådalens

järnvägsaktiebolag gjorda framställningen om beviljande af ett

statslån å ytterligare 2,000,000 kronor. Alldenstund Orsa—Svegbanan,

enligt hvad förut framhållits, syntes böra ingå såsom en del i den

blifvande inlandsbanan och således såvidt möjligt gifvas förstklassig

trafikförmåga, borde såsom villkor vid beviljandet af detta lån stadgas,

att den återstående delen af banan skulle byggas förstklassig, så att

a densamma ej förekomme större stigningar än 10 : 1000 och ej mindre

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

kurvradier än 400 meter. Hvad anginge den södra redan fullbordade

delen af banan, syntes de åtgärder, hvilka eventuellt kunde befinnas

nödvändiga för ökande af dess trafikförmåga, böra bero på resultatet

af den utaf järnvägsstyrelsen ifrågasatta undersökning och därpå följande

pröfning ur militärisk synpunkt.

På grund af livad sålunda anförts hemställde chefen för generalstaben,

bland annat, att förevarande ansökan om ytterligare statslån

å 2,000,000 kronor måtte beviljas endast under villkor att å sträckan

kilometer 79 — Sveg större lutningar än 10:1000 samt mindre kurvradier

än 400 meter ej finge förekomma, samt att undersökning

snarast möjligt måtte ske, huruvida och i hvad mån trafikförmågan

kunde ökas å sträckan Orsa— kilometer 79.

banan.

Såsom järnvägsstyrelsen i sitt förberörda underdåniga utlåtande Af jämvägserinrat,

hade Kungl. Maj:t till 1904 års Riksdag aflåtit proposition an- ''‘^ltad“T''

gående anvisande af anslag för verkställande af fullständiga under- undersöksökningar

rörande en del af den så kallade inlandsbanan, nämligen å Hnggear

sträckan från bohuslänska kusten till Sveg. Med anledning af denna Sveg säsong

proposition samt inom Riksdagen väckta motioner beslöt Riksdagen

enligt skrifvelse den 18 maj 1904 bevilja medel för verkställande åt

dylika undersökningar för hela den ifrågasatta inlandsbanan från hamnplats

å bohuslänska kusten öfver Sveg och Ströms vattudal till lämplig

punkt å Gellivarebanan.

Sedan järnvägsstyrelsen därefter genom nådigt bref den 3 juni

1904 anbefallts inkomma med förslag till plan för dessa undersökningar,

hvilka borde omfatta ej blott den ifrågasatta järnvägens sträckning och

kostnaden för densammas anläggning utan äfven en noggrann utredning

i afseende på de förhållanden, som kunde vara af betydelse för bedömandet

af företagets ekonomiska bärighet, aflät styrelsen den 18 juni

1904 underdånig skrifvelse, däruti styrelsen, under erinran om sitt uttalande

i förberörda underdåniga utlåtande den 5 maj 1904 samt i afvaktan

på att det infordrade förslaget till plan för undersökningarna

rörande inlandsbanan hos styrelsen utarbetades, hemställde om bemyndigande

att, så snart ske kunde, påbörja undersökningar, huruvida möjlighet

förefunnes att få de största lutningarna å Orsa—Svegbanan ändrade

i öfverensstämmelse med hvad som afsetts å öfriga delar af inlandsbanan

skola förekomma, samt därvid, för den händelse det skulle visa sig vara

möjligt att taga järnvägen i anspråk för inlandsbanan, dels verkställa

värdering å de arbeten, som redan blifvit utförda å järnvägen, dels

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung}. Maj ds Nåd. Proposition N:o 103.

ock beräkna kostnaden ej mindre för järnvägens färdigbyggande enligt

åt Kung].. Maj:t fastställd plan, med den afvikelse från densamma,

som bletve en följd af, bland annat, vissa lutningars förändring, än

äfven för de kompletteringsarbeten i öfrig!, som vore erforderliga,

iör att järnvägen skulle kunna ingå såsom en del i den ifrågasatta

inlandsbanan. I sammanhang därmed och då det vore antagligt, att.

såsom ytterligare förutsättning för att Orsa—Svegs järnväg skulle blifva

möjlig att använda såsom eu ingående del i inlandsbanan, måste knifvas,

att vid gjord undersökning järnvägarna Orsa—Mora samt Mora—Brintbodarna—Malung

befunnes kunna tagas i anspråk för samma ändamål,

hemställde styrelsen tillika om bemyndigande att jämväl å sistnämnda

järnvägar företaga enahanda undersökning som å linjen Orsa—Sveg

och att, om det visade sig möjligt utföra erforderliga förändringar af

dessa järnvägar, verkställa beräkning af kostnaderna för dessa förändringar

samt för behöfliga kompletteringsarbeten å järnvägarna, och

förklarade järnvägsstyrelsen sig skola, sedan berörda undersökningar

bliivit afslutade, till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse för

desamma samt eventuellt med utlåtande angående inlösande af samtliga

ifrågavarande j ärnvägar.

Genom nådigt bref den 1 juli 1904 anbefalldes järnvägsstyrelsen

ock att, på sätt styrelsen sålunda hemställt, så snart ske kunde, påbörja

ifrågavarande undersökningar rörande ej mindre den under byggnad

varande järnvägen Orsa—Sveg än äfven järnvägarna Mora—Orsa och

Mora Brintbodarna—Malung, hvarvid borde tagas i öfvervägande livad

chefen för generalstaben i sitt förut återgifna utlåtande den 13 maj

1904 anfört i fråga om järnvägens lutningsförhållanden, samt, sedan

undersökningarna blifvit afslutade, till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse

för desaihma.

Sedan järnvägsstyrelsen med anledning af det styrelsen sålunda

lämnade bemyndigande låtit genom baningenjören, löjtnanten i väg- och

vattenbyggnadskåren Hj. Fogelmarck verkställa ifrågavarande undersökningar

och beräkningar, har styrelsen i underdånig skrifvelse den 31

december 1904 anfört följande.

I fråga om lutningsförhållandena å den redan terrasserade delen af

Orsa—Svegbanan mellan Orsa och Oreho station, belägen på 51,4 kilometers

afstånd från Orsa, förekomme lutningar 14 : 1000 på afsevärda

sträckor, och vore detta särskildt förhållandet mellan Tallheds och Oreho

stationer, af hvilka den , förra läge på ett afstånd från Orsa af 11,3

kilometer. Vid Tallhed vidtoge i riktning mot Sveg en dylik stigning,

som fortsatte till kilometer 35,8, där banan uppnådde högsta höjden eller

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

523 meter öfver hafvet. Från sistnämnda plats sänkte sig linjen, hufvudsakligast

medelst lutning 14: 1000, ned till Ore älf, som vid kilometer

50,4 öfverginges på en höjd öfver hafvet af 392 meter. Att å sträckan

från Tallhed norrut nedbringa maximilutningarna till 10 : 1000 läte sig

icke göra utan fullständig omläggning af banan och densammas framdragande

i annan riktning. Då emellertid berörda bansträcka vore i det

närmaste terrasserad och rälslagd samt delvis grusad, hvartill komme

att, enligt hvad chefen för generalstaben förklarat, emot bibehållandet

för vissa sträckor af de befintliga maximilutningarna icke vore något

att erinra, under förutsättning att genom användandet af den kraftigaste

öfverbyggnad och de tyngsta lokomotiv den afsedda trafikförmågan

kunde upprätthållas, hade samma bansträekas slopande icke ansetts

höra ifrågakomma, utan hade i stället beräknats att, då så befunnes

erforderligt, därstädes använda förstärkt maskinkraft för tågens framförande.

För detta ändamål måste lokomotiv finnas i beredskap på

ömse sidor af de sålunda angifna skarpa lutningarna, och talade för eu.

sådan anordning särskild! den omständigheten, att lutningarna 14 : 1000

förekomma sammanhängande i stor utsträckning. Vidkommande lutningarna

14 : 1000 å sträckan mellan Orsa och Tallhed hade desamma

tänkts skola bibehållas. Tekniska svårigheter mötte väl icke för samma

lutningars borttagande, men då det befunnits i flera hänseenden fördelaktigare

att i Orsa och icke i Tallhed hafva förlagdt det lokomotiv,

som måste användas för förstärkning af tågen från Tallhed norrut, hade

det synts icke vara af behofvet påkalladt att för en kostnad af omkring

50,000 kronor nedbringa sistsagda lutningar till 10 : 1000. Hvad åter

beträffade lutningsförliållandena å bandelen norr om Oreho station, hade

utrönts, att de lutningar, skarpare än 10 : 1000, hvilka förekomma å

redan bearbetade sträckor af berörda handel eller vore a profilen angifna

för återstående sträckor af banan, kunde undvikas genom dels omläggning

af balanslinjen dels banans omstakning. Då enligt antagna förutsättningar

för inlandsbanan kurva med 400 meters radie finge förekomma

i stigning 10 : 1000, hade undersökningsförrättaren beräknat,

att i raklinje en maximilutning 11,5 : 1000 finge, för minskning af terrasseringsarbetena,

användas, enär tågmotståndet ändock icke blefve

större än i stigning 10 : 1000 i kurva med 400 meters radie. Styrelsen

höile dock före, att maximilutningen i raklinje kunde ökas från 11,5 :1000

till 11,9: 1,000. Å den helt eller delvis terrasserade linjen mellan kilometer

51,4 och kilometer 76,5 hade omstakning företagits å sträckorna

kilometer 57+220—58+614, 64+120—72+500 samt 73+^00—76+360,

enär lutningarna där varit allt för långa för att endast genom balansBih.

till Bihsd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd, 58 Käft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 103.

linjens omläggning kunna nedbringas till 10: 1000. Emellertid vållades

genom denna omstämning, att de å berörda sträckor utförda icke

obetydliga terrasseringsarbeten, stenarbeten för trummor och för två

broar öfver Wassjöån och Sundsjöån samt husbyggnader och grunder

föi sadana a Sundsjöans station icke kunde komma till någon användning.

. A linjen norr om kilometer 76,5 till Sveg, där några arbeten

ännu icke uttörts, hade omstakning åt den koncessionerade linjen gjorts

dels å ^ sträckan kilometer 80+780—90+420 och dels från kilometer

103+860 till Sveg. Sammanlagda längden af de lutningar, skarpare än

10 : 1000, som genom nu angifna omstakningar undvikits, uppginge

till 23,780 meter. Efter de gjorda omstakningarna komme banans längd,

räknadt från midt till midt af Orsa och Svegs stationshus — hvilken

längd enligt den koncessionerade sträckningen uppginge till 127 791

kilometer, men vid den definitiva utstakningen blifvit nedbringad till

123,630 meter — att utgöra omkring 124,500 meter.

Af de gjorda undersökningarna både sålunda framgått, att Orsa—

Svegbanan kunde utföras på sådant sätt, att — med undantag för de

långa lutningarna 14: 1000 å den redan terrasserade och rälslagda

delen af banan mellan Orsa och Oreho — dittills för inlandsbanan

gjorda förutsättningar i afseende å tracén kunde varda uppfyllda, samt

att det i sådant afseende vore möjligt att taga den enskilda järnvägen

i anspråk för inlandsbanan.

\ id. detta förhållande hade, till fullgörande af den i nådiga brefvet

den 1 juli 1904 gifna befallning'', verkställts värdering af de arbeten,

hvilka redan ^ blifvit utförda å Orsa—Svegbanan, äfvensom beräknats

kostnaderna för banans färdigbyggande samt för erforderliga kompletterings

arbeten; och innefattades resultatet af dessa utredningar dels i

en med styrelsens ifrågavarande underdåniga skrifvelse öfverlämnad

tablå, utvisande värdet af Orsa—Härjeådalens järnvägsbyggnad den 1

september 1904 vid eventuellt inköp för statens räkning, dels ock i ett

jämväl bifogadt kostnadsförslag till järnvägens fullbordande.

Af berörda tablå fortsätter järnvägsstyrelsen — inhämtades, att

unclersökningsförrättaren beräknat värdet å Orsa—Svegbanan i dess

nuvarande skick till 2,911,990 kronor 37 öre. Vid värderingen, som

skett med ledning af järnvägsbolagets räkenskaper och omfattat jämväl

förrådseffekter, räler, sliprar, sågblock, på rot stående inköpta träd

m. m., hade de arbeten, hvilka kunde komma till användning, för den

händelse staten skulle öfvertaga banan, upptagits med de belopp, som

bolaget för dem utgifvit. Däremot hade i nyss angifna summa icke

inberäknats de belopp, som, enligt hvad kunnat utrönas, utgifvits

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

för sådana arbeten, hvilka dels utförts å de sträckor mellan kilometer

51,4 och 76,5, där omstakning skett, dels måste göras om till följd af

balanslinjens omläggning. Med hänsyn till de mellan Orsa och Oreho

förekommande skarpa lutningarna hade ansetts, att de å denna sträcka i

hufvudspåret nedlagda räler om 27,5 kilograms vikt borde utbytas mot räler

om 34 kilograms vikt, men att 27,5 kilograms räler, som af bolaget inköpts

för nedläggning å banan i dess helhet, kunde tillsvidare användas dels

norr om Oreho dels ock i alla bispår. I följd däraf skulle för en större

kvantitet räler af sistnämnda slag jämte skarfjärn någon användning

icke finnas, därest banan öfvertoges af staten. Värdet af nyssberörda

kvantitet, uppgående till 802 ton räler och omkring 63 ton skarfjärn,

inginge icke i angifna summa. Enär bolaget tillhöriga förrådseffekter

vore den 1 september 1904 i bolagets räkenskaper bokförda

till fulla värdet, 200,566 kronor 61 öre, däraf 32,400 kronor 62 öre för

27,325 stycken sliprar, hade vid den nu gjorda värderingen afskrifning

för slitning och dylikt företagits med 67,177 kronor 18 öre, hvilket

belopp i stället påförts banbyggnaden och således inginge i summan

2,911,990 kronor 37 öre; och hade undersökningsförrättaren antagit,

att staten skulle öfvertaga förrådet till det värde, som det ansetts

hafva efter sålunda skedd afskrifning. Då staten emellertid hade en

afsevärd mängd - arbetsredskap, som användts vid statsbanan Gellivare

—Riksgränsen och numera funnes upplagd i förråd, samt då, så vidt

kunde förutses, staten finge med 1905 års utgång större delen af

den statsbanan genom Bohuslän tillhöriga arbetsredskap disponibel,

hölle styrelsen före, att Orsa—Svegbanans förrådseffekter med undantag

för sliprarna icke borde af staten öfvertagas och i allt fall icke

till högre pris än som motsvarade transportkostnaderna för de i statens

förråd befintliga och för Orsa—Svegbanans fullbordande erforderliga

arbetsredskap till Orsa, hvilka kostnader torde komma att uppgå till omkring

15,000 kronor. Hvad den rullande materielen beträffade, hade järnvägsbolaget

af nya aktiebolaget Atlas inköpt ett lokomotiv och 80 N. N.- vagnar på sådana betalningsvillkor, att å köpesumman årligen skulle

betalas 10 %, däraf 6 % ränta och 4 % amortering. Då det förutsatts,

att berörda materiel, som vore uthyrd till annan banbyggnad och om

hvars beskaffenhet kännedom saknades, icke komme att af staten inköpas,

hade densamma icke nu värderats. Däremot hade i värdet af banan

inberäknats de kostnader, som järnvägsbolaget fått vidkännas för hyror

och slitage af rullande materiel.

Vidkommande därefter kostnaderna för Orsa—Svegbanans färdigbyggande

och komplettering hade dessa — hvilka såsom förut nämnts

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.

enligt det kostnadsförslag, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen låtit

genom kaptenen Enblom och löjtnanten Lagergren uppgöra och hvilket

kostnadsförslag järnvägsstyrelsen i nu förevarande utlåtande benämnde

det äldre, beräknats till 2, < 00,000 kronor — vid den genom järnvägsstyrelsens

försorg gjorda uträkningen upptagits till 5,388,000 kronor, hvartill

komme dels 025,000 kronor, utgörande kostnaden för anskaffande afrullande

materiel efter 5,000 kronor per kilometer, dels ock en summa af

omkring 130,000 kronor, hvilken Galle—Dala järnvägsaktiebolag fordrat

för rättigheten att inleda Orsa—Svegbanan å den bolaget tillhöriga Orsa

station. I det äldre kostnadsförslaget hade nämligen därför beräknats

allenast en mindre afgift under 2 1 ''3 år, eller under själfva byggnadstiden,

för rättighet att använda Orsa station.

Sammanlagda kostnaderna för banans färdigbyggande och komplettering

äfvensom för rullande materiel skulle alltså uppgå till 6,143,000

kronor. Såsom förut angifvits, hade den summa, som undersökningsförrättaren

ansett staten böra vid ett eventuellt öfvertagande af Orsa—

Svegbanan erlägga, uppskattats till 2,911,990 kronor 37 öre. Lades

därtill nyssberörda belopp 5,388,000 kronor och 130,000 kronor, skulle

kostnaden för banan i komplett skick belöpa sig, oansedt rullande materiel,

till 8,429,990 kronor 37 öre eller 67,440 kronor per kilometer samt,

inberäknadt rullande materiel, till 9,054,990 kronor 37 öre eller 72,440

kronor per kilometer.

För de sålunda gjorda kostnadsutredningarna för Orsa—Svegbanans

färdigbyggande och komplettering har järnvägsstyrelsen lämnat eu detaljerad

redogörelse.

Vidare anför järnvägsstyrelsen. Såsom vid en jämförelse mellan

det äldre kostnadsförslaget och det nu upprättade ifråga om kostnaderna

för banans färdigbyggande och komplettering inhämtades, öfverstege

kostnaderna, oafsedt rullande materiel, enligt det senare förslaget

dem enligt det förra med 2,818,000 kronor. Till denna kostnadsökning

hade. i väsentlig grad bidragit, dels att maximilutningarna nedbringats,

hvarigenom banan måste framdragas genom mera kuperad terräng och

terrasseringsarbetena blifva fördyrade, dels att på grund af erfarenheten

trån de under senare åren utförda banbyggnader för statens räkning

högre priser för husbyggnader ansetts böra beräknas, dels att flera

vattengenomlopp och banbevakningsbostäder in. m. samt delvis starkare

öfverbyggnad förutsatts, hvartill komme den omständigheten, att banan

beräknats skola byggas såsom statsbana, hvilket med hänsyn till de

anspråk, som ställdes på en sådan, själffallet måste öka kostnaderna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

.29

Kungl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 103.

Styrelsen ansåge sig böra framhålla, att kostnaderna enligt nu föreliggande

kostnadsförslag vore så beräknade, att arbetena borde kunna för

desamma utföras, äfven om banans fullbordande komme att äga rum

under en tid, då arbets- och materialprisen vore lika höga, som de

varit vid slutet af 1890-talet.

Vidkommande de undersökningar, som verkställts i afseende å bansträckorna

Orsa—Mora Noret, Mora Noret—Mora och Mora—Brintbodarna—Malung,

innehåller den af järnvägsstyrelsen lämnade redogörelsen

följande:

Orsa—Mora Noret och Mora Noret—Mora.

Å ifrågavarande bansträckor förekomme väl en del lutningar åt

12,5 : 1000, siren då dessa lutningar hade obetydlig längd och linjen i

det stora hela vore ganska rak, hade det ansetts öfverflödigt att nedlägga

några kostnader på omläggning af balanslinjen för att nedbringa

lutningarna till 10 : 1000. Från teknisk synpunkt sedt mötte alltså

icke något hinder för berörda bansträckors ingående såsom delar i

inlandsbanan. Emellertid saknades direkt förbindelse mellan Orsa och

Mora. Enligt de nuvarande anordningarna måste nämligen norrifrån

till Mora kommande tåg först köra förbi den öfver Dalälfven befintliga

bron fram till Mora Norets station, belägen på älfvens östra sida, samt

därefter, sedan frånkoppling af lokomotivet skett för detsarumas inrangerande

i andra ändan af tåget, dragas öfver älfven till Mora station.

För åstadkommande af ändring därutinnan hade förutsatts, att ett spår

skulle xitläggas från linjen Orsa—Mora Noret direkt ned till broöfvergången,

invid hvilken spåret medelst en växel skulle indragas i det

mellan Mora Noret och bron befintliga spåret, Ett dylikt förbindelsespår

kräfde dock vissa växel- och signalsäkerhetsanordningar, för hvilka

erforderligt belopp beräknats. Bron öfver Dalälfven vore en kombinerad

landsvägs- och järnvägsbro, för hvars byggande ett statsanslag af 85,300

kronor, motsvarande två tredjedelar af beräknade kostnaden för en landsvägsbro,

erhållits, därvid såsom villkor uppställts, att, om Kungl.

Maj:t skulle framdeles finna, att bron borde uteslutande användas såsom

järnvägsbro, statsanslaget skulle återbetalas af de järnvägsförvaltningar,

hvilka kommit i åtnjutande af detsamma. Styrelsen antoge, att bron,

därest densamma öfvertoges af staten, komme att användas allenast för

järnvägstrafiken, enär denna redan nu vore mycket hindersam för landsvägstrafiken,

äfvensom att, då brons järnöfverbyggnad, som vägde om
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 103.

kring 240 ton, icke ägde tillräcklig bärighet, densamma måste utbytas

mot en ny sådan med eu vikt af omkring 426 ton.

Mora—Brintbodarna—Malung.

Å- denna linje funnes flera lutningar, skarpare än 10 : 1000, äfvensom

åtskilliga kurvor med mindre radie än 400 meter. Detta vore

särskildt fallet med sträckan Brintbodarna—Malung, hvars ingående

såsom en del i inlandsbanan icke kunde förutsättas med mindre samma

sträcka fullständigt ombyggdes. Vid sådant förhållande och då det

befunnits, att å en del åt bansträckan Mora^Brintbodarna, eller mellan

Mora och Gäfvunda station, belägen närmast norr om Brintbodarna,

maximilutningarna kunde jämförelsevis lätt nedbringas till 10 : 1000 eller

till 11,9: 1000 i rakspår samt minimiradierna ökas till 400 meter, i

följd hvaraf hinder icke mötte i tekniskt afseende för nämnda handels

användande för inlandsbanan, hade undersökningar verkställts för en

ny linje från Gäfvunda station till Malung. För denna 36,02 kilometer

långa linje hade följande tekniska bestämmelser tänkts skola tillämpas,

nämligen:

största lutning 10 : 1000 i spår liggande i kurva eller 11,9 : 1000

i raklinje;

minsta kurvradie 400 meter;

banvallens krönbredd 5,4 meter;

i jordskärningar dikesdjupet 0,5 meter och dikets bottenbredd 0,5

meter;

jordskärnings bredd i balansplanet 9,4 meter;

bottenbredd i balansplanet uti bergskärning med dike endast å ena

sidan 4,8 meter samt med dike å båda sidor 5,2 meter;

ballastens tjocklek, räknadt från balansplanet, 0,5 meter;

ballastens bredd i krönet 3,3 meter;

skenvikt i hufvudspår 34 kilogram per längdmeter och i bispår

27,5 kilogram; samt

doseringslutning i jordschakt 1 : 1,5 och i bergschakt 10 : l,o.

Kostnaderna för denna linje vore beräknade till 2,418,000 kronor,

inklusive rullande materiel efter 5,000 kronor per kilometer, eller 67,129

kronor per kilometer.

Hvad beträffade sträckorna Orsa—Mora och Mora—Gäfvunda med

en sammanlagd längd af 52,65 kilometer, där spårets öfverbyggnad utgjordes

af räler med 27,5 kilograms vikt på sliprar af 2,5 meters längd,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 103.

liade beräknats att, om staten skulle öfvertaga samma sträckor, de därå

i liufvudspåret nu befintliga räler och växlar skulle utbytas mot räler,

vägande 34 kilogram per meter, samt därtill passande växlar, äfvensom

att på hvarje 10 meters längd af banan fem af de sämsta sliprarna

skulle ersättas med nya sliprar af 2,7 meters längd, hvaremot utbyte af

öfriga sliprar skulle ske endast i den mån de ruttnade. Kostnaderna

för kompletteringen af sistberörda två sträckor belöpte sig enligt uppgjorda

kostnadsförslag- till 687,000 kronor för sträckan Orsa—Mora och

till 1,576,000 kronor för sträckan Mora—Gäfvunda, å hvilken sistnämnda

plats skulle erfordras en föreningsstation med Mora—Yäners järnväg;

och inginge i dessa belopp kostnaden för anskaffande af rullande materiel

efter 5,000 kronor per kilometer, enär det icke ansetts sannolikt, att

staten skulle öfvertaga den rullande materiel, hvilken nu användes å

bansträckorna ifråga samt ägdes af Gäfle—Dala och Mora—Vänerns

järnvägsaktiebolag. Sammanlagda kostnaderna för komplettering åt de

två bansträckorna Orsa—Mora och Mora—Gäfvunda jämte anordnande

af förbindelsespår mellan Orsa—Mora Noret och Dalällven samt för

anläggning af n}r järnväg mellan Gäfvunda och Malung skulle alltså

trpppgå till 4,681,000 kronor, hvartill emellertid komme lösesummorna

för bansträckorna Orsa—Mora och Mora—Gäfvunda äfvensom för Brintbodarna—Malungs

järnväg, för den händelse staten måste öfvertaga

dessa järnvägar, om den ifrågaställda nya banan mellan Gäfvunda och

Malung komme till stånd. Då afståndet mellan Malung och Gäfvunda

vore 36,02 kilometer samt mellan Gäfvunda öfver Orsa till slutpunkten

i Sveg 177,65 kilometer, skulle alltså längden af banan mellan Malung

och 8veg uppgå till 213,67 kilometer. Några underhandlingar mellan

styrelsen och vederbörande järn vägsförvaltningar rörande inköp af berörda

bandelar hade ännu icke förts, hvadan uppgift om lösesummorna icke

för närvarande kunde lämnas. Då de järnvägsaktiebolag, som ägde

bansträckorna Orsa—Mora, Mora—Brintbodarna och Brintbodarna—

Malung icke vore skyldiga enligt gällande koncessioner att till staten

mot lösen afstå delar af sina järnvägar, ansåge styrelsen i hög grad

sannolikt, att, om bolagen detta oaktadt skulle finnas vara benägna att

afstå ifrågavarande bandelar, de försäljningspris, som komme att uppställas,

blefve så höga, att de icke kunde af staten antagas. Därjämte

vore att märka, dels att, vid teckning af bidrag till banbyggnaden Mora—

Persberg, med större trafikanter afslutats vissa fraktöfverenskommelser,

hvilka staten, därest den inköpte bansträckan Mora—Gäfvunda, syntes

nödgas till måhända stor olägenhet vidhålla, dels att med inköp af bansträckan

Mora—Gäfvunda sannolikt måste följa skyldighet att öfvertaga

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 103.

trafikerandet af järnvägen Mora—Ålfdalen, hvilken nu ålåge Mora—

V änerns järnvägsaktiebolag, dels ock att nämnda bolag, som ägde och

trafikerade Malung—Limedsforsens järnväg, skulle alldeles afstängas från

denna järnväg, om, såsom antagligt vore, bandelen Brintbodarna—

Malung, som blefve obehöflig efter tillkomsten af den föreslagna nja

banan Gäfvunda—Malung, upphörde att trafikeras.

Då det vid nu angifna förhållanden icke gärna kunde ifrågakomma

att taga förenämnda för trafik öppnade järnvägar i anspråk för deras

uppgående i inlandsbanan, hade styrelsen ansett undersökning böra

verkställas, huruvida utan användande af samma järnvägar inlandsbanan

skulle kunna med antagna förutsättningar rörande denna banas tracé

framdragas emellan Malung och Orsa eller någon i närheten af Orsa

belägen punkt å Orsa—Svegbanan. En antaglig linje hade vid skedd

undersökning visat sig kunna erhållas, och hade densamma uppgåtts

sålunda. n Linjen utginge från Malung och passerade väster om Öjesjön

genom Oje by samt därifrån genom Venjans kyrkoby, genomlöpte Kräggåns

dalgång och fortsatte längs västra stranden af Myckelsjön samt

öster om Basseldals fäbodar, vidare öfver vattendelaren därstädes mellan

Vanans och östra Dalälfvens dalgångar till Axisjöns östra strand. Därifrån

framginge linjen söder om Hållands fäbodar, förbi Oxbergs by och

strax söder om Gopshus by ned mot Dalälfven, där korsning med

Mora Alfdalens järnväg skedde och hvarest en föreningsstation för

denna järnväg och Malung—Orsabanan beräknats. Efter öfvergång af

älfven ungefär 1 kilometer norr om Björka fäbodar fortsatte linjen

genom Våmhusbyarna, norr om Våmhus kyrka, vidare norr om Orsasjön

och genom Hansjö by samt anslöte, sedan den öfvergått Unån, till

Orsa Svegbanan vid en punkt, belägen omkring 6 kilometer norr om

Orsa kyrkoby. . Vid anslutningspunkten erfordrades på ett för detta

ändamål synnerligen lämpligt plan en föreningsstation, och förorsakades

däraf en mindre omläggning af Dala—Hälsingslands järnväg för densammas

införande till föreningsstationen. I följd af terrängsvårigheterna

vid Orsa station hade det ansetts icke vara tillrådligt att föreslå den

nya linjens indragning till nämnda station.

Da tiden icke medgifvit en detaljerad undersökning för den nu

beskrifna linjen i dess helhet, hade utstakning och afvägning skett

allenast pa de. sträckor, där terrängen varit af svårare beskaffenhet.

I öfrig! hade linjen endast längdmåtts utan fullständig stukning äfvensom

delvis afvägts. Enligt approximativt uppgjordt kostnadsförslag för

ifrågavarande nya linje från Malung till förutnänmnda punkt på Orsa

»Svegbanan med en längd af 110,4 kilometer, för hvilken linje förut
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

satts samma tekniska bestämmelser, som, enligt livad ofvan anmärkts,

tillämpats i fråga om linjen Gäfvunda—Malung, skulle kostnadeina,

inklusive rullande materiel efter 5,000 kronor per kilometer, blifva

9,150,000 kronor, motsvarande 82,880 kronor per kilometer. Stor utsikt

funnes emellertid, att den nya linjen, genom hvilken längden af banan

mellan Malung och Sveg skulle blifva omkring 229,4 kilometer, kunde

vid eu detaljerad undersökning gifvas en förändrad riktning så, att

densamma droges söder om Våmhus kyrka. Därigenom skulle en förkortning

af linjen med 4 kilometer vinnas, hvadan längden mellan Malung

och Sveg kunde förutsättas blifva omkring 225,4 kilometer. Då linjen

flerstädes passerade genom jämförelsevis lätt terräng, vore det ganska

sannolikt, att en ny järnväg från Malung till Orsa—Svegbanan i den

sträckning, som nyss beskrifvits, kunde byggas för en kostnad, inklusive

rullande materiel efter 5,000 kronor per kilometer, af 72,500 kronor

per kilometer, hvilket skulle göra en totalkostnad af omkring 8,004,000

kronor för den längre sträckningen och 7,714,000 kronor för den

kortare.

Efter att sålunda hafva redogjort för de genom nådiga brefvet

den 1 juli 1904 anbefallda undersökningar och beräkningar, har järnvägsstyrelsen

i anledning af Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolags

underdåniga ansökning om förhöj dt statslån för Orsa Svegbanan

anfört följande.

Huruvida ett ingripande från statens sida borde äga rum föi att,

så vidt för det dåvarande kunde förutses, möjliggöra fullbordandet af

Orsa—Svegbanan, för hvilken de dittills nedlagda kostnaderna uppginge

till 3,146,032 kronor 54 öre, däraf 1,233,000 kronor utgjorde den af

bolaget lyftade delen af det redan beviljade statslånet, syntes vara beroende

på, om en inlandsbana från bohuslänska kusten till Gellivarebanan

komme att anläggas och, i sådant fall, hvilken sträckning komme

att gifvas åt densamma uti vidkommande trakter. Under förutsättning

att den södra delen af ifrågasatta banan mellan bohuslänska kusten och

Gellivarebanan framfördes till Malung samt att dess fortsättning norrut

komme att beröra Sveg-, kunde för densammas framdragande mellan

nämnda två platser följande hufvudsträckningar täukas, nämligen:

l:o) linjen Malung—Orsa—Sveg, för hvilken dock med största

sannolikhet erfordrades, på sätt förut omtalats, en ny järnvägsbyggnad

från Malung förbi Myckelsjön till lämplig punkt å Orsa Svegbanan

strax norr om Orsa station — vare sig i den sträckning, hvilken

undersökningsförrättaren föreslagit för denna järnvägsbyggnad och

Bill till Eihd. Vrot. 1905. 1 Sami. 1 Afl, 58 ljuft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

genom hvilken linjen mellan Malung och Sveg skulle få förut angifna

längd af omkring 229,4 kilometer, eller i den sträckning, järnvägsstyrelsen

tänkt sig för samma järnvägsbyggnad genom omstakningen vid

Våmhus, medförande eu vägförkortning af omkring 4 kilometer, hvarigenom

linjens längd skulle blifva, enligt hvad förut anmärkts, omkring

225,4 kilometer; och

2:o) eu västligare linje, gående från Malung:

(alternativ a) antingen väster om sjöarna Öje, Vänjan och Myckelsjpn

till Ålfdalen samt därifrån utefter Rotälfven och Rottnesjön förbi

Lillherrdal till Sveg med en längd af omkring 207,3 kilometer;

(alternativ b) eller ock till Limedsforsen samt vidare förbi Transtrand,

Sårna och Lillherrdal till Sveg med eu längd af omkring 226,7

kilometer. ö

Hvad anginge den i punkt l:o angifna linje, återfunnes i hvad förut anförts

beskrifning öfver denna linje såväl i sträckningen Malung—Gäfvunda

—-flora- Orsa—Sveg, för hvilken förutsatts ny järnvägsbyggnad mellan

Malung och Gäfvunda men i öfrigt användande af Orsa—Svegbanan

samt de trafikerade enskilda järnvägarna mellan Orsa och Gäfvunda,

som ock i sträckningen Malung—lämplig punkt å Orsa—Svegbanan—

Sveg, därvid Orsa—Svegbanan mellan berörda punkt och Sveg skulle

komma till användande.

Enligt de under punkt 2:o angifna båda alternativ, af hvilka det

senare förutsatte inköp af den 31 kilometer långa Malung—Limedsforsens

järnväg, skulle erfordras en helt och hållet ny järnvägsanläggning mellan

i ena fallet Malung och Sveg samt i det andra Limedsforsen och Sveg.

Beträffande alternativ a) hade genom styrelsens försorg under nästlidna

sommar okulärt undersökts linjen mellan Malung och Myckelsjön, hvilken

linje hade en längd af omkring 52,7 kilometer, och hade denna undersökning

gifvit vid handen, att en järnväg kunde framdragas i berörda

sträckning med för inlandsbanan förutsatt tracé. Med ledning af planoch

profilritningar, hvilka genom enskildas föranstaltande uppgjorts af

ingenjören W. Lindegren för en järnväg från Ålfdalen utefter Rotälfven

och förbi Lillherrdal till Sveg under förutsättning af maximilutningar

16 : 1000 och med ^ minimiradier af 300 meter, hade utrönts, att järnväg

med den tracé, man tänkt sig för inlandsbanan, kunde byggas i

sistnämnda sträckning, hvars längd skulle blifva omkring 125,7 kilometer,

och syntes af tillgängligt kartmaterial framgå, att detsamma

gällde återstående omkring 28,9 kilometer långa linjen mellan Myckelsjön

och Ålfdalen. Styrelsen ansåge ganska sannolikt, att kostnaden,

inklusive rullande materiel efter 5,000 kronor per kilometer, för alternativ

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 103.

a) icke komme att öfverstiga 72,500 kronor per kilometer, hvadan hela

linjen skulle kosta omkring 15,029,000 kronor. Vidkommande alternativ

b) hade någon undersökning för detsamma icke blifvit verkställd genom

styrelsens försorg, men hade styrelsen anledning numera antaga, att

åtminstone nedgången söderifrån till Särnasjön och uppgången därifrån

norrut till vattendelaren vid Härjedalsgränsen komme att draga mycket

höga kostnader eller kanske blifva omöjliga att utföra, om banan skulle

byggas i enlighet med den för inlandsbanan tilltänkta trace. Med hänsyn

jämväl därtill, att linjen enligt detta alternativ skulle komma alltför

mycket åt väster och därjämte blifva längre än linjen Malung Alfdalen—Lillherrdal—Sveg,

syntes skäl förefinnas för att utesluta samma

alternativ, synnerligast som det behof af bättre kommunikationer,

hvilket berörda alternativ skulle fylla, syntes kunna på ett någorlunda

.tillfredsställande sätt tillgodoses genom Malung—Limedsforsens järnvägs

utsträckning.

Vid angifna förhållanden komme valet alltså att sta emellan dels

sträckningen Malung—Orsa—Sveg, därvid två linjer kunde ifrågakomma,

nämligen linjen Malung—Myckelsjön—Orsa—Sveg i enlighet med

undersökningsförrättarens förslag och linjen Malung Myckelsjön—

Våmhus—Orsa—Sveg, sådan styrelsen tänkt sig denna linje, dels ock

sträckningen Malung—Myckelsjön—Ålfdalen Lillherrdal Sveg. I flaga

om de uppmätta längderna af sistberörda tre sträckningar och desammas

virtuella längder, vid hvilka senares beräkning hänsyn tagits allenast

till lutningarna, enär de olika linjernas kurvförhållanden kunde antagas

vara ungefär desamma och således icke i någon mera afsevärd grad

inverka på skillnaden mellan de virtuella längderna, ställde sig samma

längder sålunda:

den uppmätta längden:

af linjen Malung—Myckelsjön—Orsa—Sveg i enlighet med undersökningsförrättarens

förslag 229,400 meter;

af linjen Malung—Myckelsjön—Våmhus—Orsa—Sveg enligt styrelsens

förslag 225,400 meter; och __ _

af linjen Malung—Myckelsjön—Ålfdalen—Lillherrdal—Sveg 207,300

meter; samt

den virtuella längden: respektive 420,440, 416,356 och 371,644

meter, hvadan linjen öfver Orsa i virtuell längd öfverstege linjen öfver

Ålfdalen med omkring’ 49 kilometer (eventuellt 45 kilometer), under det

att skillnaden mellan de uppmätta längderna utgjorde endast omkring

22 kilometer (eventuellt 18 kilometer). De sålunda angifna längderna

vore emellertid allenast approximativt beräknade. Till den stora ökningen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

af virtuella längden bidroge nästan uteslutande de å linjen Orsa—Oreho

bibehållna lutningarna 14 : 1000.

Hvad beträffade de kostnader, som en järnväg mellan Malung och

Sveg i omförmälda sträckningar betingade, ville styrelsen, som förutsatte,

att-, om inköp för statens räkning af de för trafik öppnade enskilda

järnvägarna Orsa—Mora och Mora—Brintbodarna—Malung eller

delar af samma järnvägar ansåges böra ifrågakomma, statens utgifter

för mköpet samt för järnvägssträckornas komplettering och partiella

ombyggnad icke finge öfverstiga kostnaden för. byggandet af en ny

bana från Malung till lämplig punkt å Orsa—Svegbanan strax norr om

Orsa-, hänvisa till följande sammanställning rörande kostnaderna, vid

hvilkas beräkning de ifrågasatta nya banbyggnaderna antagits kunna

utföras för 72,500 kronor, per kilometer, inklusive rullande materiel

e^er 5,000 kronor per kilometer, eller för enahanda kostnad, som af

järnvägsstyrelsen beräknats för Orsa—Sveg.

Om man utginge från den förutsättning, att Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag,

hvars skuld till staten vore 1,233,000 kronor jämte räntor

h vilka vid 1904 års slut uppgått till 122,290 kronor 37 öre, vid en eventuell

öfverlåtelse af Orsa Svegbanan erhölle skillnaden mellan, å ena sidan,

omförmälta af undersökningsförrättaren satta värde å banan 2,911,990

kronor 37 öre efter afdrag dock af det belopp, 153,165 kronor 99 öre,

hvarmed styrelsen, enligt hvad af det föregående framgått, funnit sig höra

minska värdet af förrådseffekterna — för Indika enligt styrelsens åsikt

staten icke borde betala mer än 47,400 kronor 62 öre, däraf 32,400 kronor

62 öie skulle .utgöra likvid för sliprar och återstående 15,000 kronor motsvara

transportkostnaden för erforderlig, staten tillhörig arbetsredskap från

dess föiråd till Orsa eller alltså 2,758,824 kronor 38 öre, samt, å andra

sidan, det utanordnade statslånet 1,233,000 kronor jämte 18,300 kronor,

hvilket senare belopp utgjorde enligt i riksgäldskontoret lämnad uppgift

nuvarande värdet af statens räntefordran (den s. k. anståndsräntan), eller

tillhopa 1,251,300 kronor, skulle bolaget bekomma 1,507,524 kronor 38 öre.

För detta fall skulle,. därest en ny järnväg byggdes från Malung förbi

Myckelsjön till lämplig punkt å Orsa—Svegbanan strax norr om Orsa,

hvilken järnväg antoges kunna anläggas för 8,004,000 kronor, i händelse

den framdroges i den af undersökningsförrättaren föreslagna riktning,

och föi 7, i 14,000 kronor, om den åt styrelsen ifrågasatta sträckningen

vid Våmhus komme till utförande, statens utgifter för hela bansträckan

Malung—lämplig punkt å Orsa—Svegbanan—Sveg, sålunda beräknade:

nyssberöida belopp 1,507,524 kronor 38 öre + statslånet jämte anståndsräntan

1,2o 1,300 kronor + kostnaderna för ej mindre Orsa—Svegbanans

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Majtts Nåd. Proposition N:o 103.

färdigbyggande och komplettering samt förseende med rullande materiel,

livilka kostnader af undersökningsförrättaren upptagits till 6,143,000

kronor, än äfven den nya järnvägen från Malung, belöpa sig till

16,905,824 kronor 38 öre respektive 16,615,824 kronor 38 öre, beroende

på om den af undersökningsförrättaren föreslagna linjen eller den af

styrelsen ifrågasatta valdes. Då en ny bana från Malung öfver Ålfdalen

och Lillherrdal till Sveg beräknats, såsom förut angifvits, kosta 15,029,000

kronor, skulle alltså statens utgifter för berörda bansträcka Malung—

lämplig punkt å Orsa— Svegbanan—Sveg öfverstiga kostnaderna för

linjen Malung—Ålfdalen—Lillherrdal—Sveg med 1,876,824 kronor 38 öre

respektive 1,586,824 kronor 38 öre. Om det åter antoges, att Orsa

Svegbanan öfvertoges af staten, samt att bolaget frikallades från den

skuld, hvari det häftade till staten på grund af det erhållna statslånet,

mot det att bolaget utan någon godtgörelse öfverläte banan, skulle

statens utgifter för sträckningen Malung—lämplig punkt å Orsa—

Svegbanan—Sveg belöpa sig till 15,398,300 kronor, i hvilken summa

inginge statslånet jämte värdet å anståndsräntan samt förut angifna

belopp 6,143,000 kronor för Orsa—Svegbanans färdigbyggande m. in.

och 8,004,000 kronor för ny bana från Malung till nämnda punkt å

Orsa—Svegbanan enligt undersökningsförrättarens förslag, samt till

15.108.300 kronor, därest den af styrelsen ifrågasatta sträckningen komme

till utförande; och skulle jämväl under berörda antagande kostnaderna öfverstiga

de för linjen Malung—Ålfdalen—Lillherrdal—Sveg beräknade med

369.300 kronor respektive 79,300 kronor. Då, enligt hvad sålunda

visats, en bana Malung—lämplig punkt å Orsa—Svegbanan—Sveg

skulle blifva ej blott längre utan äfven dyrare än en bana Malung—

Ålfdalen—Lillherrdal—Sveg samt då, hvad beträffade den ekonomiska

bärkraften, en bana öfver Ålfdalen icke syntes vara underlägsen någon

af de andra sträckningar för en inlandsbana å linjen mellan Malung

och Sveg, hvilka kunde tänkas ifrågakomma, syntes det styrelsen kunna

antagas såsom alldeles visst att, om koncession icke redan beviljats a

Orsa—Svegbanan, det icke skulle ifrågasatts att framdraga den s. k.

inlandsbanan öfver Orsa till Sveg.

Styrelsen hade vid de nu utförda beräkningarna gått ut därifrån,

att Orsa—Svegbanans ingående såsom en länk i inlandsbanan skulle

åstadkommas genom densammas öfvertagande och färdigbyggande af

staten. Det kunde därvid invändas, att ett annat sätt vore att med

tillmötesgående af järnvägsbolagets ansökan om förhöjdt lån låta bolaget

själft färdigbygga banan och att därefter vid lämplig tidpunkt inlösa

densamma för statsverkets räkning. Om gjorda beräkningar hölle streck,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

skulle i detta fall en mindre kostnad för statsverket uppkomma. I detta

hänseende ansåge likväl styrelsen att, om för möjliggörande af Orsa—

Svegbanans färdigbyggande genom järnvägsbolagets egen försorg staten

skulle bevilja det nu sökta lånet, säker garanti måste finnas för att

banan fullbordades på sådant sätt, att de dittills för en inlandsbana

uppställda tekniska bestämmelser, livilka enligt verkställda undersökningar

kunde tillämpa för sträckningen mellan Sveg och Gellivarebanan,

blefve uppfyllda, dock med den begränsning för vissa sträckor, som

förutsatts i chefens för generalstaben omförmälda underdåniga utlåtande.

Styrelsen antoge dock, att bolaget näppeligen kunde åstadkomma

en dylik garanti, och det syntes äfven i själfva verket vara

mycket tvifvelaktigt, huruvida bolaget medelst det ifrågasatta lånet ens

kunde få till stånd en bana enligt koncessionens bestämmelser med den

ändring uti densamma, att det icke förekomme skarpare lutningar än

14: 1000 och icke mindre kurvradier än 400 meter. Därjämte ville

styrelsen erinra, att i det på föranstaltande af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

upprättade kostnadsförslag någon kostnad icke funnes upptagen

för inköp af rullande materiel, för hvilken endast beräknats hyra under

byggnadstiden, samt att, därest öfverenskommelse icke träffats med

annan järnvägsförvältning om trafikerande genom dess försorg af Orsa—

Svegbanan, till de beräknade kostnaderna för banans fullbordande måste

läggas det belopp, som erfordrades för inköp af rullande materiel.

Vidare kunde det med stöd af den genom styrelsens försorg under

nästlidna sommar på marken verkställda noggranna undersökningen med

tämligen stor visshet antagas, att, hvad beträffade terraseringsarbeten och

vattengenomlopp å linjen Orsa—Orelio, där någon sådan förändring af

redan tillämpade tekniska bestämmelser icke förutsatts, som inverkade

på nyssnämnda två slag af arbeten, dessa arbeten komme att blifva

omkring 100,000 kronor dyrare än i förenämnda kostnadsförslag beräknats.

Med den uppfattning, styrelsen sålunda måste hysa rörande möjligheten

för bolaget att ställa garanti för arbetets fullbordande eller att utan

sådan garanti i verkligheten bringa järnvägsanläggningen till fullbordan,

vore det uppenbart, att styrelsen icke kunde vid undersökningen

angående lämpligheten att söka ordna den föreliggande frågan så, att

Orsa—Svegbanan komme att ingå i inlandsbanan, påräkna, att järnvägen

Orsa—Sveg skulle komma till stånd såsom enskild järnväg för att

sedermera i stadgad ordning öfvertagas af statsverket.

Frågan, om staten borde på ett eller annat sätt nu inskrida för

att möjliggöra färdigbyggandet af Orsa—Svegbanan, syntes emellertid

vara beroende icke blott därpå, om en inlandsbana blefve anlagd, utan

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition ,N:o 103.

äfven när arbetena å densamma kunde tänkas varda påbörjade. I sådant

afseende ville styrelsen framhålla att, då resultatet af de fullständiga undersökningar

för eu normalspårig järnväg från hamnplats å bohuslänska kusten

öfver Sveg och Ströms vattudal till lämplig punkt å Gellivarebanan,

för hvilkas verkställande 1904 års Riksdag beviljat anslag, icke syntes

kunna framläggas för Riksdagen förrän år 1909, det syntes, som om

beslut om byggande af eu sådan järnväg icke kunde fattas förrän

tidigast sistnämnda år, hvadan och om Orsa—Svegbanan lämnades ur

räkningen, det vore antagligt, att påbörjandet af arbetena för en

inlandsbana norrut från Malung eller annan lämplig plats i närheten

häraf icke kunde ske förrän tidigast i början af år 1910. Vid sådant

förhållande skulle eu sträcka af inlandsbanan från Malung norrut, till

längd ungefär motsvarande Orsa—Svegbanan, kunna öppnas för trafik

först vid slutet af år 1913. Därest man åter antoge, att under år 1905

beslut fattades om Orsa—Svegbanans eftertagande och fullbordande för

statens räkning samt att arbetena å banan, för att redan verkställda

arbeten icke skulle än ytterligare förfaras, blefve omedelbart efter sålunda

fattadt beslut återupptagna och bragta till utförande, skulle banan kunna

öppnas för trafik med 1908 års ingång. Genom inträffande omständigheter

skulle staten alltså blifva nödsakad att minst sex år tidigare, än i annat

fall varit behöflig!, börja trafikerandet af Orsa—Svegbanan, hvilket

enligt verkställda utredningar rörande beräknade bruttotrafikinkomster

samt utgifter för drift och underhåll komme att för staten medföra en

afsevärd förlust, oafsedt ränteförlusten å det i banan nedlagda kapital,

räknad från tiden för banans öppnande för trafik. För bedömande af

den förlust, hvilken enligt styrelsens förmenande skulle tillskyndas staten

genom Orsa—Svegbanans eventuella öfvertagande och fullbordande,

tilläte sig styrelsen, som ingalunda underskattade banans stora betydelse

för de vidsträckta, på samfärdsmedel vanlottade orter, livilka skulle

komma att draga nytta af järnvägsanläggningen ifråga, i underdånighet

hänvisa till följande utredning rörande ekonomiska resultatet af Orsa

—Svegbanans eventuella frankering under de sex första åren efter

banans fullbordande. Denna utredning hade skett under två olika förutsättningar:

den ena (alternativ I), att staten betalade till bolaget förut

omförmälda belopp 1,507,524 kronor 38 öre, för hvilket fall statens

utgifter för banan, hvars fullbordande m. in. beräknats draga en kostnad

af 6,143,000 kronor, skulle belöpa sig till 8,901,824 kronor 38 öre,

häraf 1,233,000 kronor statslån och 18,300 kronor utgörande värdet

af anståndsräntan, samt den andra (alternativ II), att banan öfvertoges

af staten utan att någon godtgörelse för densamma lämnades bolaget,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

och skulle under sistberörda förutsättning statens utgifter för banan

uppgå till 7,394,300 kronor, däraf 1,251,300 kronor motsvarande statslånet

och värdet af anståndsräntan samt förenämnda belopp 6,143,000

kronor för banans fullbordande in. in. Berörda utredning grundade sig,

hvad anginge trafikinkomster å en af förste aktuarien och föreståndaren

för styrelsens statistiska kontor gjord ekonomiskt-statistisk undersökning

(se bilagan) samt, beträffande driftkostnaderna, å särskilda af löjtnanten

Fogelmarck gjorda beräkningar, hvarjämte vid utredningens upprättande

antagits:

att banan skulle öppnas för trafik med 1908 års början eller således

6 år tidigare än förhållandet blifvit, om påbörjandet af inlandsbanan

samt öppnandet för trafik af en sträcka af densamma, till längd ungefär

motsvarande Orsa—Svegbanan, ägt rum vid förut angifna tidpunkter;

att trafikinkomsterna uppginge till 237,000 kronor per år;

att driftkostnaderna för två tåg i hvardera riktningen belöpte sig

till 378,000 kronor per år, till hvilket belopp styrelsen ansett sig kunna

nedbringa de af löjtnanten Fogelmarck till 390,000 kronor upptagna

kostnaderna genom reduktion af vissa under »Banaf''delningens förekommande

utgiftsposter; samt

att från banans öppnande för trafik 3,6 % ränta beräknades å statens

i banbyggnaden nedlagda kapital, uppgående i utjämnade tal till

8,902,000 kronor respektive 7,394,000 kronor.

Utredning rörande ekonomiska resultatet af Orsa—Svegbanans eventuella

frankering under de sex första aren efter banans fullbordande:

Olika förutsätt- ningar.

Trafikinkom- ster per år.

Driftkost- nader per år.

Skillnad.

Ränta å sta- tens i banan

nedlagda

kapital.

Statens för- lust per år.

Statens för- lust för sex

år.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Alternativ I ......

237,000

378,000

141,000

320,472

461,472

2,768,832

Alternativ II......

237,000

378,000

141,000

266,184

407,184

2,443,104

Såsom af denna utredning framginge, skulle statens förlust å banan

under ifrågavarande 6 trafikår belöpa sig enligt alternativ I till 2,768,832

kronor och enligt alternativ II till 2,443,104 kronor. Därvid syntes

dock böra anmärkas, att, därest den dagliga trafiken å banan inskränktes

till'' ett tåg i hvardera riktningen, hvilket dock icke syntes kunna ifrå
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

gasättas mer än möjligen under den allra närmaste tiden efter banans

öppnande, medeltalet per år af kostnaderna för drift och underhåll kunde

beräknas utgöra 298,000 kronor, och att, om trafiken besörjdes medelst dels

ett dagligt tåg i hvardera riktningen dels tre tåg upp och tre tåg ned

i veckan, medeltalet per år af berörda kostnader komme att blifva

325,000 kronor.

Den verkställda utredningen med däri angifna förlustsiffror för statsverket

syntes styrelsen ådagalägga, att det icke rimligen kunde blifva

fråga om att söka genom statens mellankomst rädda något af bolagets

i järnvägsföretaget insatta medel. Men äfven om detta icke skedde,

syntes i allt fall förlusten för statsverket af järnvägsanläggningens

öfvertagande blifva så betydlig, att, jämväl med den ytterst sannolika

risken för staten att förlora det redan utanordnade statslånebeloppet efter

afdrag af hvad som kunde utfås af bolagets tillgångar af räler m. in.,

någon åtgärd icke kunde al styrelsen förordas i syfte att för statsverkets

räkning fullborda banbyggandet. Orsa—Svegbanans sträckning

vore enligt den lämnade redogörelsen vida mindre fördelaktig för en

blifvande inlandsbana från bohuslänska kusten till lämplig punkt å

Gellivarebanan än sträckningen öfver Ålfdalen. För orten mellan Orsa

och Sveg vore det uppenbarligen en allvarlig olägenhet, om den påbörjade

järnvägen icke komme till stånd. Men orten mellan Ålfdalen och Sveg

vore helt visst i lika stort behof af den järnväg, som enligt de verkställda

utredningarna och beräkningarna kunde till större nytta för det

allmänna framdragas genom dessa byggder. Kronoskogar funnes efter

bägge linjerna, och det torde knappast kunna anses mer fördelaktigt

att få bekvämare utfartsmöjligheter för kronoskogarna norr om Orsa

än för dem, som berördes af sträckningen Ålfdalen—Sveg.

Då det slutligen gällde att pröfva frågan om förhöjdt statslån till

sökandebolaget under den förutsättning, att en inlandsbana från bohuslänska

kusten till lämplig punkt å Gellivarebanan icke komme till stånd

under den närmare framtiden, så kvarstode det redan i det föregående

omförmälda hindret, att, såvidt visadt blifvit eller eljest vore kändt, tillräcklig

trygghet icke förefunnes, att med den begärda hjälpen det ifrågavarande

järnvägsföretaget verkligen kunde komma till fullbordan.

Lämnades ytterligare 2,000,000 kronor i lan från statsverket, syntes

detta, om järnvägen till sist ändock icke kunde af bolaget fullbordas,

med nödvändighet medföra, att staten måste öfvertaga och bringa arbetet

till slut. Men eu isolerad statsbana Orsa—Sveg utan samband

med en inlandsbana kunde icke under något förhållande anses ur statens

synpunkt önskvärd.

Bill. till Biksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 58 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Vid bedömande af föreliggande fråga både styrelsen utgått från

antagandet, att, om beslut fattades om anläggande af den s. k. inlands?

banan, denna bana komme att sträcka sig från bohuslänska kusten

genom öfra Dalarna . och vidare till lämplig punkt å Gellivarebanan.

Annorlunda ställde sig förhållandet, om man i likhet med chefen för

generalstaben utginge från den förutsättningen, att en inlandsbana, som

vore fullt antaglig såväl från militär synpunkt som ock i andra afseende^

kunde erhållas, om densamma, med begagnande af Bergslagernas

järnvägar samt järnvägarna Falun—Orsa och Orsa—Sveg, byggdes

endast mellan Sveg och Gellivarebanan. Då, såsom förut nämnts, af

de gjorda undersökningarna framgått, att Orsa—Svegbanan kunde utföras

på sådant sätt, att, med undantag för vissa sträckor, dittills för

inlandsbanan gjorda förutsättningar i afseende å tracén kunda varda

uppfyllda, samt då enligt styrelsens förmenande det icke syntes vara

omöjligt att höja järnvägen Falun—Orsa till samma trafikklass som

Bergslagernas järnvägar och norrländska inlandsbanan, syntes det under

den angifna förutsättningen vara lämpligt, att Orsa—Svegbanan intoges

såsom en länk uti sistberörda bana. Af skäl, som styrelsen förut framhållit,

skulle dock, om Orsa—Svegbanan skulle kunna användas för

norrländska . inlandsbanan, detta vinnas icke på det sätt, att järnvägsbolaget

beviljades det sökta lånet, hvilket enligt den utredning styrelsen

åstadkommit måste förutsättas vara alldeles otillräckligt, utan

därigenom att staten öfvertoge banbyggnaden för att fullborda densamma.

Att ett dylikt öfvertagande likväl komme att för statsverket

medföra eu afsevärd förlust, hade redan förut påvisats.

På grund af hvad sålunda anförts hemställde järnvägsstyrelsen, att

ifrågavarande af Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag gjorda underdåniga

ansökning om lån af statsmedel å 2,000,000 kronor för fullbordande

af Orsa—Svegbanan icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts

vidare åtgärd. Därest det kunde antagas, att inlandsbanan blefve

byggd allenast mellan Sveg och Gellivarebanan samt att för dess fortsättning

söderut järnvägslinjerna Orsa—Sveg och Falun—Orsa komme

att tagas i anspråk, syntes emellertid skäl föreligga för staten att öfvertaga

Orsa—Svegbanan och fullborda densamma, men torde, innan beslut

om banans öfvertagande fattades, dels utredning erfordras, om och på

Indika villkor Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag vore villigt att

öfverlåta banan till staten, dels ock undersökning i enlighet med hvad

chefen för generalstaben hemställt verkställas rörande möjligheten att

höja järn vägssträckningen Falun—Mora—Noret till samma trafikklass

som Bergslagernas järnvägar och norrländska inlandsbanan.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Den i järnvägsstyrelsens skrifvelse omförmälda ekonomiskt-statistiska

utredning rörande Orsa—Svegbanans trafikinkomster torde få såsom

bilaga fogas vid detta protokoll.

Af den förut lämnade redogörelsen inliämtas, att de medel, som

stå till bolagsstyrelsens förfogande, icke på långt när förslå till banans

färdigbyggande och att järnvägsbolaget jämväl saknar utväg att anskaffa

hvad som felas. Vid sådant förhållande och då utsmten att

någon enskild eller korporation skulle vilja öfvertaga och fullborda

banan lärer vara synnerligen ringa, skulle antagligen företaget i dess

helhet eller åtminstone hvad beträffar den nordliga delen, där arbetet

ännu knappast påbörjats, förfalla, därest ej staten på ett eller annat

sätt träder emellan. Vid öfvervägande af frågan, huruvida skäl förefinnes

för ett sådant ingripande, erinrar jag till en början därom, att

ett nedläggande af hela järnvägsföretaget skulle medföra stor förlust

ej mindre för staten, som därtill redan tillsläppt 1,233,000 kronor och

som för den synnerligen värdefulla Hamra kronopark skulle hafva stor

nytta af järnvägen, än äfven för kommunerna, som äro de hufvudsakliga

aktieägarna. Särskildt för Härjedalskommunerna, som i aktier

tecknat för deras förhållanden afsevärda belopp och som redan förut

äro hårdt tyngda af kommunalskatter, skulle det vara ett synnerligen

svårt slag, om järnvägen ej skulle komma till stånd och kommunerna

således skulle få ränta och amortera de af dem tecknade aktiebeloppen

utan att få någon som helst valuta därför. Den ekonomisk-statistiska

utredning, som järnvägsstyrelsen föranstaltat, visar, att de vidsträckta

områden, som nu äro alldeles i saknad af järnvägskommunikatiöner

men som genom det nu ifrågavarande företaget skulle blifva satta i

järnvägsförbindelse med det öfriga järnvägsnätet, befinna sig uti en

ekonomiskt ganska efterblifven ställning. Uppenbart är, att förbättrade

kommunikationer skulle i högst väsentlig män för befolkningen i dessa

trakter, som lefver under mycket svåra förhållanden, underlätta dess

arbete för sin utkomst, ej minst genom minskning i de nu synnerligen

höga lefnadskostnaderna, hvarjämte det naturligtvis är att förvänta,

att de möjligheter till utveckling på olika områden, som nog äfven

här förefinnas, genom förbättrade kommunikationer skola komma till

sin rätt. För staten kommer järnvägen att direkt medföra en stor

fördel, därigenom att den öppnar säker utsikt till ett bättre tillgodogörande

af Hamra kronopark. Enligt de upplysningar, som inhämtats,

skulle försäljningspriset å virke från kronoparken, nu utgörande minst

250,000 kronor årligen, stiga med minst 10 procent, hvarjämte järn
-

Departements
chefens
yttrande.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungi. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 103.

vägen skulle bereda ökad möjlighet att tillgodogöra för kolning och

pappersved lämpligt virke och därigenom äfven möjliggöra en mera

rationell skogsvård. En synnerligen viktig omständighet att i förevarande

hänseende taga i betraktande är ock frågan, huruvida nu ifrågavarande

järnväg kan antagas kunna komma att ingå såsom en länk i

den ifrågasatta inlandsbanan. Järnvägsstyrelsen har ansett, att, under

förutsättning att inlandsbanan komme att sträcka sig från bohuslänska

kusten genom öfre Dalarna till Gellivarebanan, den lämpligaste sträckningen

mellan Malung och Sveg, hvilka punkter den nya järnvägen

under alla förhållanden borde beröra, vore icke öfver Orsa utan öfver

Alfdal och Lillherrdal, samt, endast för det fall att inlandsbanan icke

skulle dragas till kusten utan endast sträcka sig mellan någon punkt

i Dalarna och Gellivarebanan, förordat Orsa—Svegbanans intagande

såsom integrerande del af inlandsbanan. Huruvida detta är riktigt

synes mig dock kunna ifrågasättas. Den utredning af kostnaderna för

de olika sträckningarna, som af järnvägsstyrelsen lämnats, visar att,

under förutsättning att de nu nedlagda arbetena icke betalades med

högre belopp än som motsvarar bolagets skuld till staten, och mera

kan väl järnvägen icke anses värd, kostnaderna för en bana med

sträckning öfver Orsa skulle ställa sig ungefär lika med kostnaderna

för en bana öfver Ålfdalen och Lillherrdal. Och några andra skäl,

hvarför den senare sträckningen i och för sig borde föredragas, hafva

icke anförts. Järnvägsstyrelsens hufvudskäl mot Orsa—Svegbanans

intagande i inlandsbanan är, att det skulle uppkomma förlust å driften

af Orsa—Svegbanan därigenom, att denna bana skulle byggas färdig

tämligen långt innan den öfriga delen af inlandsbanan kunde komma

att påbörjas. Detta skäl förfaller emellertid, om staten nu icke öfvertager

och fullbordar Orsa—Svegbanan. Detta anser jag nämligen icke

tillrådligt. Frågan om inlandsbanan är ännu alltför outredd för att

det skulle kunna förordas, att staten redan nu besluter sig att bygga

Orsa—Svegbanan färdig såsom en del af inlandsbanan, helst kostnaderna

skulle blifva synnerligen betydande. Återstår då att tillse,

huruvida icke staten må kunna bevilja järnvägsbolaget det ytterligare

understöd af statsmedel, som erfordras för järnvägens fullbordande,

därvid man naturligtvis alltid bör hafva i sikte möjligheten att staten

sedermera kan öfvertaga banan, om den anses böra ingå såsom en del

af inlandsbanan.

Vid de undersökningar, som på uppdrag af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

verkställts rörande återstående kostnaderna för järnvägens

färdigbyggande, hafva dessa kostnader uppskattats till 2,700,000

kronor, under det att enligt den af järnvägsstyrelsen föranstaltade utred
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 103.

ning samma kostnader upptagits till 5,518,000 kronor, allt utan rullande

materiel. Skillnaden mellan dessa belopp, eller 2,818,000 kronor, har,

enligt livad järnvägsstyrelsen framhållit, uppkommit hufvudsakligen till

följd däraf, ätt vid den senare undersökningen, hvilken afsett att utröna

kostnaderna för järnvägens försättande i sådant skick, att den kimde

inon såsom länk i en blifvande inlandsbana, förutsatts, att maximilutningarna

å banan skulle nedbringas från 14 : 1,000 till 10 : 1,000 och

att banan jämväl i öfrigt skulle byggas såsom statsbana, hvilket med

hänsyn till de anspråk, som ställas a en sådan, maste högst väsentligt

öka kostnaderna. Tages däremot hänsyn allenast till ortens behof al

järnvägskommunikationer, synas nyssnämnda förutsättningar utan tvekan

kunna'' eftergifvas. Icke heller hänsynen till banans eventuella intagande

i inlandsbanan synes ovilkorligen kräfva de af järnvägsstyrelsen för inlandsbanan

förutsatta tekniska bestämmelsernas iakttagande. Af järnvägsstyrelsens

utredning framgår, att berörda förutsättningar kräfva så

betydligt ökade kostnader, att det med skäl kan ifrågasättas, huruvida

en sålunda byggd inlandsbana skulle kunna under en närmare framtid

komma till stånd. Med afseende härå har jag i skrifvelse den 6 i denna

månad anmodat järnvägsstyrelsen inkomma med utlåtande, huruvida icke

för inlandsbanan skulle kunna gifvas sadana tekniska bestämmelse!, att

utan åsidosättande af banans afsedda ändamål kostnaderna för densamma

kunde i möjligaste mån begränsas. Vid detta förhållande synes nu icke

skäl förefinnas att uppställa högre fordringar å banans byggnadssätt än

hvad den reviderade planen innehåller. Jag erinrar i detta sammanhang'',

att järnvägen enligt denna plan kommer att i afseende å lutningar

och kurvradier, de viktigaste af de tekniska bestämmelserna, öfverträffa

statsbanan mellan Långsele och Boden, samt att chefen för generalstaben

vid afprofning af den södra delen af banan funnit densamma

kunna ur militärisk synpunkt godkännas. Emellertid torde det belopp af

2,700,000 kronor, hvartill de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen _ förordnade

undersökningsförrättarna kommit, icke blifva tillräckligt för järnvägens

fullbordande. Järnvägsstyrelsen har nämligen i sin förberörda

underdåniga skrifvelse den 31 december 1904 anmärkt, att kostnaderna för

terrasser i ngs ar b etc n och vattengenomlopp å sträckan Orsa Oieho kunde

antagas blifva omkring 100,000 kronor dyrare än beräknats. Därjämte

hafva bemälda undersökningsförrättare för rättigheten att för den nya

järnvägen använda Orsa station allenast beräknat en årlig afgäld under

byggnadstiden med tillhopa 11,875 kronor, under det afgiften föi denna

rättighet blifvit genom nådig resolution den 11 november 1904 bestämd

till ett kontant belopp för eu. gång af — såvidt för närvarande kan be
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

räknas 97,815 kronor 54 öre. Till följd häraf bör till den beräknade

återstående kostnaden 2,700,000 kronor läggas dels 100,000 kronor och

dels skillnaden mellan 97,815 kronor och 11,875 kronor eller 85,490 kronor,

då summan blir 2,885,940 kronor. Knligt af bolagsstyrelsen lämnade uppgifter

rörande bolagets ekonomiska ställning skulle för banbyggnadens

fortsättande finnas att tillgå — med inberäknande af ej lyftad del utaf det

redan beviljade statslånet — ett belopp af 718,000 kronor, hvarifrån dock

borde afräknas omkring 13,000 kronor, utgörande beräknad ränta å lån,

som måste upptagas, innan återstoden af statslånet samt det i statskontoret

deponerade beloppet finge lyftas. Emellertid har Kungl. Maj:t

genom nådig resolution den 11 november 1904, jämte det" bolaget

på därom gjord ansökning befriats från skyldigheten att å vissa sträckor

af järnvägen uppsätta stängsel, till följd hvaraf anläggningskostnaden

för banan antagits komma att minskas med 24,000 kronor, förklarat, att

statslånet skulle nedsättas med 12,000 kronor. I följd häraf blifver det

nu disponibla byggnadskapitalet allenast 693,000 kronor och kommer

den nämnda minskningen i byggnadskostnad^* icke att inverka på den

nysf gjorda beräkningen, enär förrättarna af den senaste undersökningen

utgått från att stängsel å de ifrågavarande sträckorna ej skulle behöfva

uppsättas. Den brist i byggnadskapitalet, som skulle behöfva fyllas genom

försträckning af statsmedel, uppgår alltså till 2,192,940 kronor

eller i rundt tal 2,200,000 kronor. Statsbidraget i dess helhet skulle

då uppgå till 4,038,000 kronor och kostnaden för järnvägen utan rullande

materiel till i det närmaste 6,000,000 kronor. ''

Hvad härefter angår banans afkastningsmöjligheter möter det

gifvetvis stora svårigheter att därom fälla ett tillförlitligt omdöme.

Milkontrollören dAilly har beräknat bruttoafkastningen af banan till

358,000 kronor och driftkostnaderna för ett tåg dagligen och ett tåg

hvarannan dag i hvardera riktningen till 216,000 kronor. Vid den af järnvägsstyrelsen

senast föranstaltade beräkningen åter har bruttoafkastningen

uppskattats till allenast 237,000 kronor och driftkostnaden under nyss

angifna förutsättning i afseende å tågrörelsen till 325,000 kronor. Denna

senare kostnad är emellertid beräknad under antagande att banan skulle

trafikeras af staten. Om banan kommer att befinna sig i enskild hand,

lärer driftkostnaden kunna antagas blifva väsentligt mindre. I sådant

hänseende tillåter jag mig åberopa en till mig af ordföranden i järnvägsbolagets

styrelse öfverlämnad utredning upprättad af trafikchefen

vid den med Orsa—Svegbanan i mycket likställda Dala—Hälsinglands

järnväg kaptenen W. Bäckström. I denna utredning bär driftkostnaden

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 103.

beräknats, under förutsättning af ett tåg dagligen i hvardera riktningen,

till 191,000 kronor, om dessutom ett tåg dagligen i hvardera riktningen

mellan Orsa och Orelio insattes, till 218,000 kronor samt under förutsättning

aftvå tåg i hvardera riktningen å hela sträckningen till 240,000

kronor. Om med hänsyn till dessa beräkningar det kan vara att hoppas,

att trafikinkomsterna skola kunna betacka utgifterna, är det dock ovisst,

huruvida, åtminstone under den närmaste tiden efter det banan blifvit

färdig, tillräckligt öfverskott skall finnas till fulla gäldandet af clet

belopp, som järnvägsbolaget, enligt det förut nämnda aftalet med aktiebolaget

Atlas skulle hafva att erlägga såsom ränta och amortering af

rullande materielens värde. I detta hänseende vill jag emellertid fästa

uppmärksamheten a, att enligt den al trafikchefen häckström i samman

bang med utredningen angående trafikkostnaden uppgjorda beräkningen

den rullande materielen skulle kunna något minskas, hvarigenom årsafgiften

jämväl nedgår, samt att, enligt hvad ordföranden i järnvägsbolagets

styrelse meddelat mig, utsikt finnes att genom aftal med annan bana

om gemensam förvaltning och gemensamt begagnande af materiel kostnaden

för materielen äfvensom de allmänna förvaltningskostnaderna skulle

kunna ytterligare nedbringas. Ringa utsikt finnes emellertid i hvarje

fall att bolaget skulle kunna under den närmare framtiden betala föreskrifven

annuitet å statslånet. Högst sannolikt är dock att, därest järnvägen

komme att utgöra en del af en blifvande inlandsbana, trafikförhållandena

komma att gestalta sig betydligt bättre.

Oaktadt således det ifrågavarande företaget, ur rent finansiell synpunkt

sedt, icke torde komma att gifva afkastning å det kapital, som därå

nedlägges, anser jag likväl, pa grund af hvad förut anförts, och särskild

t med hänsyn till den kraftiga hjälp järnvägen otvifvelaktigt kommer

att bereda Härjedalens under synnerligen svåra, existensvillkor lefvande

befolkning, att staten icke bör undandraga sitt understöd till

arbetets fullbordande; och tillstyrker jag därför ett ytterligare lån af

statsmedel till belopp af 2,200,000 kronor.

Medel till ifrågavarande statslån torde utan olägenhet kunna anvisas

från det extra anslag af 7,500,000 kronor, som till låneunderstöd

för enskilda järnvägar af 1901 års Riksdag ställts till Kungl. Maj.ts

förfogande, att utgå med 1,500,000 kronor under hvart af åren 1902—

1906''. Från berörda anslag har hittills af Kungl. Maj:t beviljats lån å

tillhopa 4,306,700 kronor," hvadan af detsamma återstår att disponera

3,193,300 kronor. _

Om det af mig förordade lånebeloppet beviljades från ifrågavarande

anslag, skulle dåra! således återstå att användas under inneva
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

rande och nästkommande år 993,300 kronor, hvilket med hänseende till

de på Kungl. Maj:ts pröfning beroende ansökningar om lån från dessa

medel torde kunna anses vara tillräckligt.

Därest statslån beviljas, torde någon ändring böra vidtagas i de

för statsverkets rätt till inlösen af järnvägen stadgade villkor. Dessa

villkor äro olika för det fall, att inlösning ifrågakommer inom 10 år

efter det någon del af järnvägen öppnats för allmän trafik eller sådan

fråga uppstår först senare. Enligt de i afseende å förra fallet stadgade

villkor skulle staten betala ett pris, som återgifver koncessionshafvaren

hans utlagda kapital med 5 procent ränta, under det att för senare fallet

köpeskillingen tänkts skola motsvara järnvägens affärsvärde, antingen

uträknadt med hänsyn till nettobehållningen under de 10 sista åren så

att värdet sättes till ett kapital, å hvilket medelafkastningen under sagda

år utgör fem procent ränta, eller ock, därest någon af parterna det

fordrar, bestämdt af gode män. Då i förevarande fall skäl icke synes

föreligga att, därest inlösning sker inom de 10 första åren, garantera

koncessionsinnehafvaren att återfå sitt utlagda kapital med ränta, synes

jämväl i nu afsedda fall staten böra äga påkalla, att verkliga värdet

genom gode män bestämmes.

Emellertid kan Kungl. Magt icke utan Riksdagens medgifvande

anvisa ytterligare lån för ifrågavarande järnvägsanläggning från

förenämnda _ extra anslag. Enligt skrifvelse den 7 maj 1901 har

nämligen Riksdagen såsom villkor för beviljande af lån från anslaget,

hvilket dessutom är afsedt endast för nya, ännu ej påbörjade järnvägsanläggningar,

föreskrifvit dels i punkt 2:o), att det lånesökande bolaget,

för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl.

Maj:t styrka,. att det förfogar öfver ett kapital, som jämte statslånet är

fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande, på sätt arbetsplan

och kostnadsförslag innehålla, och hvaraf minst så stor del, som motsvarar

hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af

inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande, dels ock

i punkt 3:o), bland annat, att låneunderstöd må utgöra högst hälften af

anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget och att vid

lyftningen af understödet skall iakttagas, att inbetalningarna å den del

af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan

aterbetalningsskyldighet lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de

andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar.

Dessa villkor kunna uppenbarligen ej gälla för nu ifrågavarande

lån.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Lika med väg- och. vattenbyggnadsstyrelsen anser jag, att särskild

kontroll öfver byggnadsarbetet bör anordnas i syfte att tillse, att arbetet

må varda för den beräknade kostnaden fullbordadt. Då emellertid bolaget

enligt de för statslåns tillgodonjutande i allmänhet gällande vilkor

är skyldigt underkasta sig alla de kontroller, som ai Ivungl. Maj .t piöfvas

lämpliga och nödiga, erfordras härom icke någon särskild bestämmelse.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Makt måtte föreslå Riksdagen medgifva, _

att åt Osa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag må till fullbordande åt

den redan påbörjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna

å det af Riksdagen enligt skrifvelse den 7 maj 1901 till låneunderstöd

för enskilda järnvägar beviljade och till Ivungl. Maj:ts förfogande ställda

extra anslag af 7,500,000'' kronor anvisas ytterligare ett understödsbelopp

af 2,200,000 kronor utan iakttagande af nyss omförmälda i

Riksdagens berörda skrifvelse stadgade villkor och med förbehåll att,

äfven därest från statsverkets sida påyrkas inlösning af järnvägen, innan

10 år förflutit från det någon del däraf öppnats för allmän tiafik, staten

skall äga påfordra, att inlösningsvärdet bestämmes af gode män, på sätt

i koncessionen är föreskrifvet för den händelse inlösning skulle tidigare

ifrågakomma. . . ....

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter bitradda

hemställan behagade Hans Kungliga Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnade, att

proposition i ärendet skulle till Riksdagen aflatas af

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

J. V. Wailin. *

* Éih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Åfd. 58 Häft.

7

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kun yl, Maj.is Nåd. Proposition N:o 103.

1

Bilaga.

Ekonomisk statistisk utredning rörande järnvägen Orsa—

Härjedalens trafikområde jämte trafikberäkning

för nämnda bana.

»Sedan undertecknad under sistlidne november månad erhållit i uppdrag

att snarast möjligt söka åvägabringa en ekonomisk utredning beträffande

järnvägen Orsa—-Härjedalens trafikområde jämte en beräkning

af de trafikinkomster, som efter banans färdigbyggande vore att a densamma

motse, har jag i och för fullgörande af detta uppdrag dels anlitat

tillgänglig officiell statistik i ämnet, hvaribland särskudt ar att

nämna af kungl. statistiska centralbyrån mig tillhandahållna, ännu ej

i tryck förefintliga primäruppgifter till 1900 års stora folkräkning, lJOd

års i kungl. kammarrätten förvarade taxeringslängder samt senaste

befolknings- och jordbruksstatistik, dels ock under af mig och kontorsskrifvaren

å kungi. järnvägsstyrelsens statistiska kontor Sv. Norrman

företagna resor — af mig personligen till Orsa och Woxna, af bemalde

Norrman till Ljusdal, Sveg och Lillherrdal — icke allenast insamlat sa

tillförlitliga uppgifter som möjligt rörande varuomsättningen till och

från ifrågavarande orter under år 1903, utan äfven ställt mig i förbindelse

med ett antal sakkunniga, med ortsförliållandena i allmänhet

och framför allt med deras gestaltning med hänsyn till skogs- och trävarurörelse

synnerligen förtrogna personer, hvilka hvar för sig atgityit

af dem äskade utlåtanden, hvilka återfinnas bland härhos intagna bilao-or.

Med ledning och på grund af det sålunda sammanbragta källmaterialet,

får jag härmed vördsammast afgifva följande utredning,

hvars möjliga brister och ofullständighet torde öfverskylas al den tidsknapphet,

som åt densamma varit tillmätt.

Banans allmänna beskaffenhet och sträckning.

Orsa—Härjedalens järnväg erhöll, enligt kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

senaste årsberättelse, nådig koncession den 1- september

1900, skulle påbörjas före den 1 juni 1902 och vara öppnad for trafik

sistnämnda dag år 1905.'' I statsunderstöd åtnjuter banan enligt samma

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Samt. 1 Afd. 58 Käft. 1 *

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 103.

kalla ett lån af 1,850,000 kronor. Enligt koncessionen är dess spårvidd

1,435 meter, dess längd 128,5 km., stålskenornas vikt 27,3 kg. pr

metei, stol sta lutningen 16 pa tusen samt dess minsta krökningsradie

300 meter. I den dag, som är, är banan färdigbyggd till en längd af

mellan 50 och 60 km., maximilutningen å den färdiga delen utgör

endast 14 på tusen och minsta krökningsradien 400 meter. Jämte dessa

iöi bättringar i lutnings- och krokningsförhållandena har banans direktion

vid anläggningen undergått sådan förändring, att den numera beräknas

komma att i sin helhet utgöra endast något öfver 124 meter. Sedan

omkring ett år tillbaka har arbetet å banan till följd af penningebrist

Järnvägen utgår från Orsa järnvägsstation i Dalarna i nordlig riktning,

uppåt ödsliga och folktomma skogs- och myrmarker. De enda

bebyggda ställen, som beröras, äro utom själfva slutpunkterna, Orsa

och Sveg, två mindre fmnbyar, benämnda Tandsjö och Fågelsjö. I närheten

af Orsa station öfvergår banan första gången Ore älf. Vid den

vildsköna forsen Storstupet öfvergås Emån på eu bågbro 35 in. öfver

vattnet. Banan följer sedan Emåns slingrande lopp omkring 10 km.

förbi flera natursköna vattenfall, af hvilka särskild! må nämnas det s. k.

Helvetesfallet. 36 km. från Orsa öfverskrides vattendelaren mellan Emån

och Oreälf pa en höjd af 523 in. öfver hafvet, en höjd, som till och med

öfverträffa!'' högsta punkten på mellanriksbanan genom Lappland. Härefter

löpei banan under stark lutning ned till Oreälf, hvilken passeras

föi andra gången vid Oreho, pa gränsen mellan Kopparbergs och

Gäfleborgs län. Alfven brusar här fram mellan lodrätt stupande klippväggar

och bildar en ur turistsynpunkt säkerligen attraktions mäktig

naturtafla. Till nagra km. på andra sidan Oreho är banan för närvarande

skenlagd. Norr om Oreho svänger banan först åt öster, sedan

åt norr, passerar vattendelaren mellan Ore och Woxna alfvar vid Tandsjö

by. Med en dragning åt vester går banan därpå delvis genom en

ståtlig urgammal furuskog mot Fågelsjö by, tar sedermera en mera afgjordt

västlig riktning, öfvergår vid sjön Tryggtyckeln gränsen mellan

Dalarne och Härjedalen (eller Gäfleborgs och Jämlands län) samt framlöpa

därefter genom öde skogstrakter fram emot Ljusne älf, som öfverskrides

vid Sveg, hufvudplatsen i Härjedalen.

Trafikområde.

Ur befolknings- och allmänna näringssynpunkter måste Otvifvelaktigt

ett betydande trafikområde tillmätas ifrågavarande järnvägslinje,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

hvilken sträcker sig öfver vidsträckta på tidsenliga koinmiunkationsleder

hittills fullkomligt vanlottade nejder. Icke allenast större delar

af Orsa och Los socknar med tillhörande Skafning© oeh Hamra kape - lav inom resp. Kopparbergs och Gäfleborgs läm erhålla Nämligen närmare

väg till Orsa-Härjeådalens järnvägslinje än till någon annan sådan

eller till ångbåtsled, utan förhållandet är äfvenledes enahanda med sa

godt som hela provinsen Härjedalen, endast med undantag åt de bada

stora fiällsocknarne längst i nordväst, Storsjö och Tennas, hyilka sta

i nämare förbindelse med norrländska tvärbanan och med norska banco

(Röros). Hvad beträffar Härjedalen framgår detta förhållande åt tabellbilagan

n:r 1, som innehåller uppgifter för samtliga ^socknar inom

nämnda provins (med undantag af Storsjö och Tennäs), å vägat standen

från deras respektive kyrkobyar dels till nuvarande närmaste jäinvägseller

ångbåtsstation, dels till Sveg, och hvaraf man exempelvis kan

finna att Hede socken, som gränsar intill Storsjö och lennas fjällsocknar,

från sin kvrkoby, den näst Sveg mest betydande platsen i

Häri edalen, räknar 130 km. till Ostavalls station å norra,, stambanan och

108 km. till Bergs ångbåtsstation vid Storsjöns sydligaste vik, men

endast 78 km. till Sveg. Samma tabellbilaga innehåller och uppgifter

beträffande minsta forslingskostnaderna pr 100 kg. dels från de i tabellen

angifna socknarnas kyrkbyar till nuvarande närmaste järnvägsstationer,

dels till Sveg jämte beräknad minskning på grund af reducerad

landsvägsfrakt å prisen för en del af ortens nuvarande eller sannolikt

blifvande viktigaste handelsartiklar (hafre, hö, salt, kalk, och te-,

(Tel). Naturligtvis ställa sig prisreduktionerna högst för socknarna närmast

Sveg, men till och med för Hede uppvisar tabellen en minskning

i varuprisen af 11 ända upp till 29 procent, och ab sammanslå lnmgen

i det hela torde med all önsklig klarhet framgå, huru betydelsefull ifrågavarande

bana måste anses blifva för denna afsides helagna och hittills

blott föga kända provins. . '' , ,

På grund af hvad anfördt blifvit, skulle järnvägens trafikområde

ur här ifrågavarande synpunkt komma att utgöras af följande socknar,

nämligen Örsa med Skattunge kapellag i Kopparbergs län, Los med

Hamra kapellag i Gäfleborgs län samt Sveg, Linsell, Affröa, Lillherrdal,

Ytterhogdal, Öfverhogdal, Hede och Vemdalen i Jämtlands län, hvn a

tillsammans räkna en areal, utan inräkning af vatten, af 12,327 ky.km.

eller bortåt lika stor landyta,'' som Stockholms och Uppsala lan tillsammans

besitta. Af angifna areal falla 2,882 kv.-km. på Orsa och Los

socknar med tillhörande kapellförsamlingar, h vilka jag i det följande för

korthetens skull tillåter mig sammanfatta under benämningen det södra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 103.

området, och återstoden eller 9,445 kv.-km. på socknarne i Härjedalen,

i det följande sammanslagna under namnet det norra området.

De enda in- och utfartsvägarne till detta stora landområde utgöras

för närvarande af landsvägar. En sådan väg sträcker sig från Orsa

kyrkoby upp till Noppikoskifors vid Oreälf, hvarest densamma grenar

sig i flere armar, af hvilka en öfver Hamra kapell leder till Loos kyrkby;

en annan sådan väg utgår norrut från Woxna järnvägsstation å Hala—

Hälsinglands järnväg och möter förstnämnda väg vid Los; en tredje landsväg

utgår från Ljusdals järnvägsstation å norra stambanan, följer Ljusne

älfs dalgång förbi Färila kyrka, delar sig därpå i två grenar, hvaraf

en leder till Los, den andra fortsätter utefter nyssnämnda dalgång förbi

Alfros kyrkby till Sveg, sedan densamma vid sin öfvergång af Ljusnan

omkring 10 km. inom Härjedalens gräns utskjutit en sidoväg uppåt Ytteroch

Ofver-Hogdal. Från Sveg löper i sin tur en väg söderut till Lillherrdal,

en annan nordväst ut till Linsell, Vemdalen och Hede. Det är

ölyer vägen mellan Ljusdal och Sveg, som Härjedalen för närvarande

står i den lifligaste förbindelsen med yttervärlden, och hundratals fordon

om dagen vittna här om förbindelsens omfattning. Nämnda vägar äro

de, som kommit i beaktande vid den i det följande intagna utredningen

af den nuvarande varuomsättningen till och från ifrågavarande landområde,

och har därvid sålunda bortsetts från att någon varuomsättning

med trafikområdet äfven äger rum öfver Östersunds stad via Bergs

förutnämnda angbåtsplats, h vilket bortseende synts berättigad t på den

giund, att denna varuomsättning, i sig själf mindre ansenlig, enligt

vittnesgill mäns utsago antagligen icke kommer att upphöra genom

öppnandet af Orsa-Härjedalens järnväg.

Hede och Vemdalens socknar hämta för närvarande hufvudparten

af sin varuinfördel från Östavalls järnvägsstation å norra stambanan,

densamma hafva inga uppgifter erhållits. Då denna Araruomsättnmg

efter färdigbyggandet af Orsa—Härjedalens järnväg emellertid

antagligen kommer att gå öfver nämnda järnväg, hafva de varumängder,

hvflka redovisats från Ljusdal, Woxna och Orsa såsom därifrån afsända

till Härjedalen, tillökats i en efter folkmängden i Hede och Vemdalen

afvägd proportion.

Ony nu också hela det med sina nuvarande trafikleder angifna störa

landområdet måste ur allmän synpunkt hänräknas till ifrågavarande

järnvägs trafikområde, sa säger det sig dock själft, att banan icke kan

fa en likartad betydelse för trafikområdet i dess helhet. Tydligtvis aftagei

en järnvägs lifgifvande inflytande på en landsträcka i samma mån

som dess invånare bo aflägset från station, och ifrågavarande järnväg

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj tis Nåd. Proposition N:o 103.

kan därför exempelvis icke på långt när utöfva samma gagn för Mede

och Vemdalen, Indika komma att erhålla 78 km. till Svegs blifvande

järnvägsstation, som för Svegs, Ålfros och Lillherrdals socknar, kvilka

gruppera sig kring samma station, eller för den del af trafikområdet,

som faller inom Kopparbergs och Gäfleborgs län. Af banan tillhör icke

mindre än närmare 9G km. (resp. 50,5 och 45,4 km.) sistnämnda båda län och

endast något öfver 28 (28,ö) km. Härjedalen. På hvarje km. järnväg

faller inom det södra området 30 kv.km. land mot icke mindre än 331

kv.km. i det norra.

Särskildt ifråga om skogsprodukter blir banan af on vidt olika betydelse

för olika trakter af trafikområdet. Detta inses redan däraf, att

skogsprodukter i regel icke anses kunna med fördel transporteras efter

okär mera än — alltefter terräng förhållandenas beskaffenhet — 10

å 20 km., hvadan, där dylik transport är af nöden, järnvägens trafikområde

ur skogssynpunkt blir begränsad! till 1 å 2 mil å ömse sidor om

banlinjen. Finnes emellertid vid järnvägsstation eu naturlig upptagningsbassäng

för dylika produkter bör järnvägens trafikområde i ifrågavarande

hänseende gifvetvis kunna förstoras med de skogsdistrikt,

hvilkas flottningsleder utmynna i upptagningsbassängen, såvidt det icke

är görligt och finnes fördelaktigt att flottledes transportera skogsprodukterna

vidare, järnvägen förbi. För närmare utredning af huru här

ifrågavarande järnväg ställer sig med hänsyn till tillgodogörandet af de

stora skogstillgångar, som finnas inom dess förut ur allmänna synpunkter

urskilda trafikområde, ber jag få hänvisa till den i det följande

intagna framställningen under rubriken: »Skogar», och öfvergår härmed

till en kortfattad redogörelse af befolkningsförhållandena, naturtillgångarne

och näringslifvet inom trafikområdet.

Befolkningen och dess förmögenhetsvillkor.

Folkmängden inom järnvägens trafikområde uppgick, enligt den

senaste störa folkräkningen, vid 1900 års slut till 19,846 personer. ''Vid

1903 års slut räknade densamma 20,222 personer och hade sålunda

sedan år 1900 ökats med 376 personer.

Inom de olika socknarna var folkmängdsfördelningen under nämnda

år följande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Sveg ..............................................................................

Linsell ...........................................

liflös ....................................................................................

Iiillherrdal.....................................................................

Ytterhogdal .................................................................................

öfverhogdal.................................................................................

Hede ..........................................................................................

Vemdalen ..................................................................................

Los med Hamra .....................................................

Orsa med Skattunge .............................................................

Summa

Invånare

år

1900

1603

2,060

2,078

1,050

1,050

857

826

1,739

1,642

1,947

1,935

343

343

1,599

1,627

989

1,052

2,421

2,514

6,841

7,155

19,846

20,222

Då skillnaden mellan senast kända folkmängdsantal och invånaretalet

för år 1900 i det hela är så pass obetydlig, som några hundra

personer, har jag ansett mig utan risk att komma till för de nuvarande

förhållandena alltför missvisande resultat, kunna ifråga om befolkningens

yrkesfördelning m. in. anlita primäruppgifterna till omnämnda folkräkning;

angående hvilken fördelning årsberättelserna af befolkningsstatistiken

såsom bekant, icke hafva att meddela några upplysningar.

Af berörda primäruppgifter har jag utarbetat några tabellariska

sammandrag, som återfinnas såsom iris 2 och 3 bland tabellbilagorna,- och framgår af desamma bland annat, att af hela invånareantalet -—

(19,846) — 13,016 personer voro öfver 15 år, däraf 6,701 män och

6,315 kvinnor, samt 6,830 under 15 år, däraf 3,495 gossar och 3,335

flickor. De vuxna männen och kvinnorna utgjorde sålunda hvar för

sig omkring 1 » samt de minderåriga af hvartdera könet omkring 1/o

af hela antalet, med en obetydlig öfvervikt inom hvardera åldersgruppen

för männen. Af det totala invånareantalet hemmahörde 9,262 i det

södra området och 10,584 i det norra, hvilken fördelning utvisar en

folkmängdstäthet för det förra området af 3,2 inv. per kv.km. och af

1,1 per kv.km. för det senare. Jämföreselvis må meddelas att folkmängdstätheten

samtidigt utgjorde i Kopparbergs län 7,6, i Gäfleborgs

län 12,8 samt i Jämtlands län 2,3 allt pr 1 kv.km. landareal. Hela området

var sålunda synnerligen glest befolkadt, och endast för den södra

delen har under senare år en, om ock obetydlig förbättring inträdt,

enär folkmängdstätheten här år 1903 uppgick till 3,3 inv. pr kv.km.

För den norra delen eller Härjedalssocknarna har däremot befolkningen

under senare år något gått tillbaka. För eu historisk återblick på folk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

mängdsförhållandena inom området hänvisas till tab. 9, hvaraf kan inhämtas,

att folkmängden under 20-års-perioden 1881—1900 ökats inom

norra afdelningen från 8,924 inv. till 10,584 d. v. s. med 18,60 % eller

med i medeltal 0,86 % pr år samt inom södra afdelningen från 6,510

inv. till 9,262 d. v. s. med 42,29 % eller med i medeltal pr år 1,78: X

Jämförelsevis må meddelas, att folkökningen i hela Sverige under samma

20-årsperiod utgjorde i medeltal pr år 0,59 %.

Den år 1900 redovisade folkmängden var fördelad på 4,719 hushåll

med i medeltal sålunda något mer än 4 personer på hvarje hushåll.

Öfver hälften af befolkningen eller 10,934 personer (55,09 %) lifnärde

sig af jordbruk och boskapsskötsel och af återstoden hade 3,030

(15,27 %) sin utkomst af skogs- och trävarurörelse. Den jordbrukande

befolkningen utgjorde inom Orsa nära 2Ai (63,5 %\ inom det öfriga området

ungefär hälften, medan den af skogs- och trävarurörelse lefvande

fästa befolkningen inom Orsa endast uppgick till 2,7 %>, inom Los och

Hamra åter till närmare 30 och inom Härjedalsområdet till 20 %.

Folket i dessa bygder är icke allenast, såsom af det föregående

vill framgå, fåtaligt och i ovanligt hög grad bundet vid jorden och

skogen, det är äfven jämförelsevis fattigt. Enligt 1903 års i kungl.

kammarrätten förvarade taxeringslängder, hvarur några tabellsammandrag

blifvit utarbetade och återfinnas under n:ris 4, 5, 6 och 7 bland

tabellbilagorna, utgjorde hela antalet inkomstbeskattade 1,813 skildapersoner.

Efter bevillningsförordningen voro nämligen 1,756 personer

och efter inkomstskatteförordningen 432 inkomstbeskattade, af hvilka

sistnämnda dock alla utom 57 ingingo bland dem, som taxerats efter

bevillningsförordningen. Den för bevillning uppskattade inkomsten utgjorde

i rund summa 1,644,500 kronor, hvarför i bevillning erlades

9,672 kronor, sedan afdrag i enlighet med § 11 af bevillningsförordningen

gjorts med 677,300 kronor. På Härjedalsområdets 10,553 invånare

kommo 1,035 bevillningstaxerade med eu sammanlagd inkomst af

829,700 kronor eller i medeltal 800 kronor pr skattande individ. Det

bevillningsfria afdraget utgjorde 419,900 kronor eller något mer än

hälften af den uppskattade inkomsten. Endast 102 personer eller icke

fullt 10 % af samtliga bevillningstaxerade nådde eu inkomst af 1,200

kronor eller däröfver. Inom Los och Hamra kommo på 2,514 personer

417 skattande med en inkomst af 285,000 kronor eller 680 kronor

pr person. Det bevillningsfria afdraget utgjorde här 174,300 kronor eller

mer än 60 %. Endast 32 personer eller 7,6 % af de bevillningstaxerade

nådde en minimiinkomst af 1,200 kronor. Inom Orsa socken te sig

berörda ekonomiska förhållanden betydligt ljusare. På 7,155 inv.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

kommo nämligen härstädes 304 bevillningstaxerade personer med en

sammanlagd inkomst af 529,900 kronor. Det bevillningsfria afdraget

utgjorde endast 83,200 kronor eller 15,7 %. Icke mindre än 140 personer

eller 46 % af de bevillningstaxerade nådde eller öfverskredo bär

1,200 kronors inkomst.

Den enligt inkomstskatteförordningen upptaxerade inkomsten utgjorde

för hela området 1,038,100 kronor fördelad på 432 skattande, hvar för

sig sålunda med en medelinkomst af 2,400 kronor. I inkomstskatt erlades

sammanlagdt 8,550 kronor. Af dessa skattande kommo på det

stora Härjedalsområdet endast 135 med en totalinkomst af 352,100 kronor

och på Los med Hamra allenast 42 skattande med 94,900 kronors

sammanlagd inkomst. Det öfvervägande antalet personer, som påförts

inkomstskatt, tillhörde således Orsa, som ockå räknade 255 sådana personer

med en inkomst af inalles 591,100 kronor.

Inom några socknar af Härjedalsområdet (Linsell, Ålfros och Öfverhogdal)

fäns ingen enda person, som påförts eu. inkomstskatt uppgående

till 4,000 kronor och i samma socknar tillsammantagna fans endast

1 person, som kom till eu inkomst mellan 3,000 kronor och 4,000

kronor.

Det för bevillning upptaxerade värdet af fastigheter inom området

utgjorde, såsom framgår af tab. 7, i rundt tal 28,525,000 kronor, af

hvilken summa största delen eller 27,478,000 kronor belöpte sig å jordbruksfastighet.

I aktiebolags ägo befann sig jordbruksfastighet till ett

värde af 9,372,500 kronor (34,i % af hela jordbruksfastighetsvärdet).

Inom de olika hufvuddelarne af området fördelade sig jordbruksfastigheten

efter ägandeskapet sålunda, att inom Härjedalsområdet aktiebolag

besutto sådan fastighet med ett sammanlagdt värde af icke mindre än

5,8 miljoner kronor, utgörande något öfver 01 % af den här befintliga

jordbruksfastighetens hela värde, medan samma slags ägare inom det

södra området innehade enahanda fastighet till ett värde af allenast

3,564,000 kronor, belöpande sig till icke fullt 20 % af hela värdet af

den här belägna jordbruksfastigheten. Bland de jord- och skogägande

aktiebolagen i Härjedalen framträda framom andra Hudiksvalls trävaruaktiebolag,

Ljusne-Woxna aktiebolag, Bergvik och Ala nya aktiebolag,

Långrörs samt Manna sågverksaktiebolag, medan bland de i Orsa

och Los socknar verksamma bolagen märkas stora Kopparbergs Bergslags

aktiebolag, Korsnäs sågverksaktiebolag, Kopparbergs och Hofors

sågverksaktiebolag samt Trävaruaktiebolaget Dalarne. I den

ansenliga jordbruksfastighet, som inom det södra området befinner sigi

.andra enskilda händer än aktiebolags, ingå Orsa och Hamra s. k be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

sparingsskogar — livilka uppenbarlig! utgjort eu kraftig barnsko på

bolagens skogsförvärf och livilka jag i det följande får tillfälle att närmare

omnämna -— med ett sammanlagdt taxeringsvärde af 5,714,300

kronor. o

Statens fastigheter inom området — hufvudsakligen bestående åt

kronoparker — uppgmgo ar 1903 till ett sammanlagdt värde af

2,544,000 kronor, däraf 2 miljoner kronor belöpte sig å Hamra kronopark.

öfriga bevillningsfria fastigheter, tillhöriga kommun, menighet

etc., voro taxerade till 1,014,000 kronor, så att summan af den bevillning

underkastade och den bevillningsfria fastigheten inom området i

dess helhet uppgick till inalles 32,083,000 kronor, hvaraf 10,380,000

kronor hänförde sig till Härjedals-området och återstoden eller 21,703,000

kronor till Orsa-Los. Pr har utgjorde fastighetsvärdet i den norra delen

af trafikområdet i medeltal 11 kronor, i den södra delen 75 kronor.

För Sverige i dess helhet uppgick fastighetstaxeringen år 1900 till

122 kronor pr hektar.

Efter denna utredning af förhållandena beträffande befolkningen

och dess förmögenhetsvillkor är det gifvetvis icke att vänta, att trafikberäkningen,

sådan den i det följande upptagits, skall uppvisa något

lysande resultat med hänsyn till persontrafiken. Denna ställer sig dock

i nämnda afseende något bättre än man af denna utredning af den

fasta befolkningens förhållanden skulle vänta sig, tillföljd af den ansenliga

mängd löst arbetsfolk, som finner användning med tiädfällning,

timmerdrifning och flottning i de stora skogarne.

Jordbruk och boskapsskötsel.

Såsom redan af det föregående delvis framgar, bestar joidbiuksfastigheten

inom ifrågavarande trakter hufvudsakligen af slcogsegendom.

Detta bevisas emellertid tydligare än genom fastighetstaxeringslängdema

af de uppgifter rörande ägoviddens fördelning, som återfinnas i hushållningssällskapens

berättelser angående jordbruk och boskapsskötsel.

Enligt berörda uppgifter, af livilka tabellsammandrag blifvit upprättade

och härhos finnas bilagda, fördelade sig landarealen inom ifrågavarande

område år 1902 sålunda:

Odlad jord................................................................

Naturlig äng ...........................................................

Skogsmark..................................................................

Oredovisad mark (hufvudsakligen impediment)

6,079 hektar

14,176 »

956,902 »

255,505 »

Summa 1,232,662 hektar.

Bih. till Bibel. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Åfd. 58 Häft.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Äfven om dessa siffror icke äro fullt tillförlitliga — den totala

arealen och därmed äfven den oredovisade marken är åtminstone beträffande

vissa i området ingående socknar (Orsa samt Los och Hamra)

konstaterbart för lågt angifna — torde de dock otvifvelaktigt peka åt

rätt håll och uppenbara med ens å ena sidan, hvilken öfverväldigande

betydelse skogsmarken äger i dessa bygder och å andra sidan, hur

ringa roll det egentliga jordbruket därstädes spelar, hur hälften af invånarne

i befolkningsstatistiken upptages såsom jordbrukande. Inom

de två hufvudafdelningarne af trakfikområdet fördelade sig jorden enligt

berörda uppgifter procentiskt sålunda:

Norra området

Södra området

Odlad jord.

N aturlig

äng.

Skogsmark.

Oredovisad

mai’k.

%

%

%

%

0,3

0,8

73,2

25,7

4,5

1,0

2,3

92,2

Hela området 0,4 1,2 77,7 20,7

Den odlade jorden uppgår, såsom synes, i hela området icke ens

till af hela jordarealen, medan samma jordkategori i Kopparbergs,

Gäfleborgs och Jämtlands län i deras helhet når respektive 3,G2, 5,so

och l,io % af hela jordarealen.

Pr invånare fördelar sig arealen, såsom följer:

Odlad jord.

Naturlig*

Skogsmark.

Oredovisad

mark.

Hektar.

Norra området .............................. 0,31 0,70 64,ci 22,67

Södra området ............................... 0,29 0,G9 2 7,60 1,46

Hela trafikområdet 0,30 0,70 47,08 12,57

Arealen odlad jord och naturlig äng är inom båda områdesafdelningarna

nästan lika stor pr invånare, medan däremot skogsvidden pr

invånare är mer än dubbelt större i Härjedalssocknarna än i Orsa

och Los.

Naturligtvis har man icke att vänta, att ett så pass ouppodladt land,

som dessa trakter, skall kunna producera tillräckligt med säd till sin

befolknings behof, huru gles denna befolkning än är, isynnerhet om

man tager i betraktande att jordmånen i regel är skäligen klen, klimatet

hårdt och frostländigheten ganska allmän. Såsom den så kallade norrlandskommittén

framhåller i sitt betänkande (Del. 1 sid. 27 och följ.)

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

komma härtill ytterligare flere menliga faktorer. Befolkningen har

mångenstädes till följd af den lättare arbetsförtjänst, som arbete i

skogarne och vid flottningslederna erbjuder, förlorat sitt intresse för

det härda och föga lönande jordbruksarbetet.

Jordbruket står ock på en ganska primitiv ståndpunkt eller har

åtminstone en viss ålderdomlig prägel, som gör att jordens skötsel kan

anses långt ifrån tillfredsställande. Jordbrukaren grundar . i allt för

hög grad sin ekonomi på afkastningen från själfväxande, i skogarne

vidt kringspridda slåttermyra!-. I stället för att utvidga sin i närheten

af gården befintliga åker, hvartill här och hvar onekligen finnes tillfälle,

uppsöker åbon äfven på flera mils afstånd belägna myrar och är

därvid föga nogräknad ifråga om gräsväxtens beskaffenhet. Det foder,

som därigenom erhålles, är därför ofta underhaltigt, och genom den

tidsödande bergningen samt höets icke mindre tidsödande hemkörning

under vintern blir fodret oskäligt dyrbart. Denna urgamla sed fasthålles

med stor envishet, trots det att man litet hvarstädes nog inser,

att det arbete, som nedlägges på myrbergningen, skulle betala sig mångdubbelt

bättre, om det i stället användes på odling och bättre skötsel

af redan odlad jord. Ensädesbruket tillämpas ännu. Samma jord användes

flerstädes år efter år till sädesåkrar eller potatisland med den

påföljd, att ogräset alltmer tilltar. Jorden igenlägges ofta till vall utan

isåning af gräsfrö. Afdikningen synes på flera ställen vara otillräcklig.

Den naturliga gödselns tillvaratagande lämnar äfvenledes mycket öfrig!

att önska. Det utbredda fäbodssystemet bidrager först och främst till

att mycken gödsel går förlorad för åkern. Vidare pläga hästarne större

delen af vintern användas vid timmerkörning i skogarne, hvarvid gödseln

förspilles, och härvid förekommer icke sällan, att man för att kunna

kraftigare utfodra hästarne svältföder nötkreaturen.

Huru klent det med anledning af alla dessa samverkande faktorer

är ställdt med jordbruket i dessa trakter, intyga hushållningssällskapens

berättelser. Af dessa berättelser meddelas i tab. 8 ett tabellsammandrag

rörande utsäde och skörd inom de till trafikområdet hörande socknarna

för tioårsperioden 1893—1902, och framgår af detsamma, att det

enda sädesslag, som odlas tillräckligt för att tillfredsställa behofvet,

sådant detta karaktäriseras af de uppgifter rörande medelkonsumtionen

pr individ i Sverige, som finnas uträknade i texten till de officiella

berättelserna om jordbruk och boskapsskötsel, är korn, medan tillgången

af råg, hafre, blandsäd samt potatis och andra rotfrukter vida understiger

det för vårt land normala måttet. Årsmedeltalen för nämnda tioårsperiod

utvisa en tillgång (skörden—utsädet) pr invånare inom hela

trafikområdet af:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

9,1 kg. råg,

21,7 » hafre,

19,0 » blandsäd och

100,3 » potatis och andra rotfrukter;

medan berörda normalmedeltal för hela riket utgöra 124,3 kg. råg,

156,8 kg. hafre, 30,4 kg. blandsäd samt 249,3 kg. potatis och andra

rotfrukter, hvartill kommer, att af hvete, som alldeles icke är föremål

för odling i här ifrågavarande nordliga trakter, konsumeras 66,9 kg.

i genomsnitt pr invånare i Sverige. Skulle befolkningen inom ifrågavarande

område komma i åtnjutande af samma viktmängd utaf vidrörda

födoämnen, som rikets befolkning i genomsnitt åtnjuter, skulle härför

enligt denna beräkning erfordras en årlig tillförsel af icke mindre än

9,658 ton omalen spannmål och rotfrukter. Nu är det emellertid så

beställdt, att Orsa socken står i jordbrukshänseende mycket framom de

öfriga socknarna af trafikområdet samt att det tillskott, nämnda socken

detta oaktadt behöfver af landtbruksprodukter, icke kan anses i någon

nämnvärd mån komma att transporteras på Orsa—Härjedalens järnväg.

Under sådana förhållanden måste man för att konstatera storleken af

den införsel af jordbruksprodukter, som må väntas komma att anlita

järnvägen, ur tab. 8 afskilja sifferuppgifterna rörande Orsa och ensamt

hålla sig till dem, som afse Los med Hamra och Härjedalssocknarne.

Verkställes denna åtgärd, kommer man till efterföjande resultat:

Enligt tioårsmedeltal för åren 1893—1902 bär den del af trafikområdet,

som ingår i Gäfleborgs och Jämtlands län, att genom egen

skörd påräkna pr år i det hela:

30,029 kg. råg,

539,485 » korn,

48,228 » hafre,

2,540 » blandsäd samt

1,235,738 » potatis och andra rotfrukter.

Satt i förhållande till 1903 års folkmängd, gifver denna totala tillgång

2,3 kg. råg, 45,4 kg. korn, 3,7 kg. hafre, 0,2 kg. blandsäd samt 94,6

kg. potatis 291'' invånare. 1 relation till nyss förut angifna konsumtionsmedeltal

för hela riket uppenbara dessa siffror ett årligt importbehof

pr invånare af icke mindre än 122 kg. råg, 153,1 kg. hafre, 30,2 kg.

blandsäd och 154,7 kg. potatis, hvarjämte 66,9 kg. spannmål yttermera

bör införas för att kompensera den tillgång af hvete, som i genomsnitt

förefinnes för rikets invånare. I allt som allt skulle med ledning af

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

denna kalkyl tarfvas en import af 6,884 ton spanmal och rotfrukter

om året för att lyfta den bofaste befolkningen i urskilda område till

den standard of life det svenska folket med hänsyn till vidrörda lifsförnödenheter

för närvarande i genomsnitt besitter. De uppgifter, som

å skilda orter inhämtas om den nuvarande varuinförseln till trafikområdet,

besanna i stort sedt föregående beräkningar, och spannmål, mjöl,

gryn och potatis äro därföre också några af de hufvudvaror, som upptagas

i den i det följande intagna trafikberäkningen, om ock densamma

i betraktande af befolkningens mindre bemedlade tillstånd måst belastas

med ett afsevärdt lägre totalbelopp af nämnda, varor, än det som enligt

det föregående framträder såsom ett normalt importbehof för de nordligare

trakterna af järnvägens trafikområde. Till undvikande af missförstånd

rörande kvantitetsuppgifterna i trafikberäkningen ma bär föröfrigt

uttryckligen påpekas, att 1 kg. malen spannmål måste raknas

motsvara en betydligt förhöjd vikt omalen. (Se härom närmare lab. 4

i texten till de officella berättelserna rörande jordbruk och boskaps
Sk<)t

Med boskapsskötsel är det i stort sedt afsevärdt bätte ställdt än

med det egentliga jordbruket inom ifrågavarande trakter, om densamma

också, såsom framgår af tab. 9, afsevärdt gått tillbaka under senaste

årtionden. År 1902 förefunnos enligt hushållningssällskapets mer berörda

berättelser inom hela järnvägens trafikområde

1,842 hästar,

130 unghästar,

152 tjurar och oxar,

7,667 kor,

1,805 ungnöt,

6,739 får,

3,043 getter och

1,083 svin.

Summa 22,461 kreatur.

Reduceras denna kreaturstock till nötkreatursenheter enligt i texten

till hushållningssällskapets berättelser angifna regler, blir resultatet, att

området i dess helhet hade att uppvisa 12,782 kreatursenheter eller 629

på 1,000 invånare. Då inom hela riket samma år räknades 659 nötkreatursenheter

mot 1,000 invånare, synes att tillståndet i det hela nåo-orlunda

närmar sig det normala. Stor skillnad råder emellertid härutinnan

mellan norra och södra delarne af området. Härjedalsområdet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!,. Maj:ts Nåd. Broposition N:o 103.

hade nämligen att redovisa icke färre än 753 nötkreatursenheter på

1,000 invånare. Orsa Los däremot endast 491. För Härjedalsområdet

utvisa dessa siffror ett årligt öfverskott i förhållande till'' normalsiffran

Öl riket i dess helhet af inalles icke mindre ån 1,006 kreatursenheter.

i sistnämnda område drifves särskildt en stark uppfödning af kor, ungnöt,

hästar och får, hvaremot svinskötseln, som under slutet af ^SSOtalet

stod jämförelsevis ganska högt, numera är stadd på betänklig tillbakagång.

Kreatur utgöra också Härjedalens enda större exportartikel,

men är det gifvet att boskapen, som för närvarande i stora drifter på

landsvägarna föres ned åt landet, skall genom dessa långväga transporter

förlora mycket i handelsvärde.

export af 750 nötkreatur, hvarmed trafikberäkningen för

järnvägen belastats, torde ingalunda vara för högt tilltagen, då redan

nu med nuvarande svara kommunikationer omkring 500 stycken enligt

uppgift årligen vägdrifvas den 120 kilometer långa vägen till Ljusdal,

höi öflig! har i trafikberäkningen upptagits eu årlig import och export

af 250 hästar, afsedda för vinterdrifningarna i skogarne.

Angifna beräknade kreatursexport kommer efter järnvägens färdigbyggande

antagligen att så småningom ansenligen ökas. Stora förhoppningar

ställas nämligen på järnvägen med hänsyn till de nyodlingsmöjligheter,

som förefinnas inom trafikområdet. Hela området tillhör, enligt

hvad i den s. k. norrlandskommitténs betänkande finnes utredt,

endast med fa och små undantag, moränlidernas och de stora myrarnes

legion,, som utmärkes däraf, att moräntäcket, bildadt af en osorterad

blandning af block och stenar, gruskorn och fin jord, kvarligger sedan

urtiden oförändradt. Angående de inom denna region befintliga myrarnes

lämplighet för odling rada, som bekant, olika åsikter, men ortsbefolkningen

synes i allmänhet hysa de lifligaste och tillitsfullaste förhoppningar

om möjligheten att efter underlättad införsel af moderna landtbruksredskap.

och konstgjorda gödningsämnen kunna genom odling af

myrarne utvidga sitt jordbruk och framför allt boskapsskötseln. Till

och med de i jordbruksafseende särdeles svaga socknarna i Härjedalen,

där jorden .hufvudsakligen består af sand- eller grusjord utan kalk eller

ock af myrjord på sandbotten, hafva till nyssnämnda kommitté med

stol enstämmighet förklarats ega betydande för odling lämpliga lägenheter.

Rörande de inom ifrågavarande järnvägs trafikområde befintliga

myrarnes areal och odlingsbarhet hafva endast approximativa värdesättningar

kunnat erhållas, och har härvid den odlingsbara myrarealen i

Svegs tingslag taxerats till 10,000 hektar delvis mycket god myrjord,

hvaraf 4,000 hektar sammanhängande myr i Vemåns dalgång, samt inom

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Oroa socken till 5,000 liektar. Af till odling lämplig myr skulle således

förefinnas inom järnvägens trafikområde omkring 15,000 liektar. Huru

stor del af denna myrtillgång, i händelse af järnvägens färdigbyggande, i

verkligheten må komma att uppodlas under den närmaste framtiden, är

naturligtvis * omöjligt att förutspå. Med lokalförhållandena föitiogna

personer hafva anslagit den till ungefär 25 % af hela tillgången. 1 den

efterföljande trafikberäkningen, som är uppgjord för de närmaste 20

åren, hafva endast 1,000 har antagits under sagda tid blifva uppodlade.

Denna areal är emellertid att betrakta såsom ett årsmedeltal, ty antagligen

komma några år att åtgå, innan ens denna vidd hunnit uppodlas,

medan åter lika antagligt är, att nyodlingen under de senare åren af

trafikberäkningens 20-årsperiod skall betydligt hafva öfverskridit samma

mått. Hvad en nyodling af 1,000 hektar myr bör kunna betyda för

åkerbruket och boskapsskötseln, är naturligtvis svårt att med noggrannhet

angifva. Vid odlingsförsök med hafre, som anställts af jägmästaren

W. Pettersson i Orsa, har hafren visserligen ej gått till fullkomlig

mognad, beroende hufvudsakligen på otjänlig väderlek under de två senaste

somrarne, men hafren har uppnått eu längd af 1,5 meter samt

länmadt en grönfodersskörd af 6,000 kilogram pr hektar. Under antagande

af ett 5-årigt cirkulationsbruk, med 2 års hafresådd och 3

års vall, för hvilken senare man torde kunna beräkna 2,7 ton foder pr

hektar, skulle pr år och i medeltal kunna skördas 4 ton pr hektar eller

4.000 ton pr 1,000 hektar. Under förutsättning vidare, att 2 ton foder

erfordras till hvarje kreatursenhet, skulle genom eu nyuppodling af

1.000 har kreatursstocken kunna ökas med 2,000 nötkreatursenheter.

Såsom besannande för denna kalkyls riktighet må anföras, att inom

hela trafikområdet i medelskörd för perioden 1893—1902 skördades omkring

10,140 ton hö från odlad jord, att halmen af höst- och vårsäd

kan beräknas gifva omkring 2,900 ton samt att höet från naturlig äng

kan skattas till 11,550 ton, allt årligen. Med en årlig sammanlagd

skörd sålunda af omkring 24,590 ton hö och halm uppfödas, såsom redan

blifvit sagdt, inom området omkring 12,800 kreatursenheter, hvilken

förhållande synnerligen väl öfverensstämde med den föregående kalkylen,

att 4,000 ton grönfoder böra räcka till åt 2,000 kreatursenheter, när

sommarbetet under alla händelser torde vara fullt tillräckligt. Den föiökning

i kreatursstocken, som tillkommer Härjedalsområdet, bör gifvetvis

kunna odelad sättas in på exporten åt kreatur från denna landsända,

och bör således i framtiden äfven komma järnvägen till godo.

Den nyodling, som är att vänta genom järnvägens tillkomst, förutsätter

emellertid eu betydande import af kalk och konstgjorda god
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

ningsämnen (kali, tomasfosfat ocli chilisalpeter) ocli med ledning'' af de

uppgifter, som jägmästaren Pettersson meddelat angående nyodlingars

behof af gödning, har i trafikberäkningen upptagits en viktmängd

dylika varor afsedd för 1,000 hektar. Skulle denna areal i framtiden,

såsom ortbefolkningen hoppas, komma att 4-dubblas, kolonier naturligtvis

därmed också den beräknade kreatursexporten och importen af

gödningsämnen att i motsvarande mån ökas.

Skogar.

Skogarna äro ifrågavarande trakters hufvudsakliga rikedom. Enligt

hvad förut blifvit anfördt upptagas enligt hushållningssällskapens berättelser

icke mindre än 956,902 hektar eller 77,7 procent af hela områdets

landareal af skogsmark. Allt från sin utgång från Orsa kyrkoby

löper också Orsa-Härjedalens järnväg genom idel skogsbygder. Under

de närmaste 4 å 5 milen passeras sågverksbolagens och socknemännens

enskilda skogar, därefter vidtager Orsa så kallade besparingsskog, med

en areal af inalles 69,259 har (häraf 13,636 har impediment) angående

hvars förvaltning m. m. jag hänvisar till närlagda bilaga, och därpå

Hamra ståtliga kronopark, om sammanlagd! 37,293 har (däraf 9,033 har

impediment), som aflöses af de dystra och ödsliga marker, som utbreda

sig mellan Härjedalens gräns i söder och banans slutstation Sveg. Sydost

om Hamra kronopark vid Woxna älf, omkring 10 kilometer från

järnvägslinjen, utbreder sig den så kallade Hamra besparingsskog, med

en ytvidd af 3,601 har (däraf 458 har impediment).

Hela landområdet är genomskuret af alfvar och åar, af livilka ett

flertal af naturen äro eller af menniskohand gjorts flottningsbara. De

viktigaste af dessa flottningsleder äro Ljusnan med ett vidtgrenadt nät

af bifloder inom Härjedalen, bland annat Vemån och Solnån, samt med

sin största biflod Woxnan, hvilken upprinner med flera källåar på gränstrakterna

af Härjedalen, Dalarne och Helsingland; vidare Oreälf, som

diar sin upprinnelse i Orsa Finnmark, och mottager biflöden från Emån,

Unån* med flera vattendrag, innan älfven söker sitt utlopp i Orsasjön

som står i förbindelse med Siljan och Dalälfven. Skogarna i Härjedalsområdet

utflottas på Ljusnan och dess bifloder, timret från Hamra ''kronopark

samt Hamra besparingsskog utflottas hufvudsakligen genom Woxnan,

som genom Björnån står i förbindelse med ett stort sjösystem i norr

(landsjön, Fågelsjön, Tyckeln med flera) och genom Kroksjöån med ett

dylikt vattensystem i sydost (Västersjön, Kroksjön etc.). Afverkningen

ur Orsa besparingsskog går dels genom sistnämnda sjösystem öfver

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Woxrxan, dels, liksom afverkningen nr de enskilda skogarne i Orsa, öfver

Oreälf och dess många bifloder till Dalälfven. Af det sagda torde genast

framgå, att det på det hela taget icke kan blifva tal om någon timmertransport

på ifrågavarande järnväg. Timret kommer nämligen i regel

otvifvelaktigt att allt fortfarande söka sig väg ut i världshandeln genom de

billiga flodlederna. Genom järnvägen skulle emellertid, såsom jägmästaren

J. E. Nilsson i begärdt utlåtande framhållit, skapas en möjlighet

för trävarubolag eller sågverksägare utefter Dalälfven att uppträda

såsom konkurrenter med virkeskonsumenterna utefter Woxnans och

Ljusnans vattendrag vid inköp af sågtimmerdimensioner ur Hamra kronopark.

Timmer ur större delen af denna park skulle nämligen pr järnvägen

kunna fraktas till Sundsjöåns flottled, där järnvägen korsar denna

strax intill den påtänkta stationen Sandsjö, SQm ligger endast 2 å 3

kilometer nedanför kronoparkens södra rågång. Den konkurrens, som

sålunda skulle uppstå mellan trävarubolag efter skilda flodområden skulle

med all säkerhet föranleda en prisstegring af minst 10 procent, hvilket

blir ett ganska afsevärdt belopp, då den årliga försäljningssumman af

sågtimmerträ ur kronoparken brukar vara omkring 250,000 kronor. 1

trafikberäkningen har med hänsyn till vidrörda konkurrensmöjlighet på

jägmästaren Nilssons förslag upptagits 20,000 kubikmeter timmer för de

första 10 åren samt därefter 12,500 kubikmeter med frakt mellan Tandsjö

och Sandsjö stationer, hvartill lagts eu mindre timmertransport till

sistnämnda station från Härjedalsområdet.

Oafsedt nu denna mindre betydande timmerforsling samt en antaglig,

äfvenledes mindre afsevärd transport af ved och byggnadsvirke

ned till Orsa kyrkoby, är det egentligen blott träkol och pappersved

som järnvägen har att upphämta ur de stora skogar den genomkorsar.

Visserligen flottas äfven kol- och pappersved i så kallade klampar särskild!

på Ljusnan, men flottningskostnaderna ställa sig icke minst med

hänsyn till den afsevärda sjunkning sprocent, som drabbar ifrågavarande

skogsprodukter, mycket höga och tillåta i regeln icke framflottning af

samma skogsprodukter i de mindre vattendragen. Detta har haft till

följd att härvarande skogar på stora vidder äro belamrade med affall af

toppar, lump och vrak efter timmerdrifningarne samt med rensningsoch

gallringsvirke, pappersved och dylikt, hvarigenom icke allenast en

afsevärd skogstillgång tillspillogifves, utan äfven en rationell och fullt

intensiv skoghushållning förhindras. Då de beräknade transportlängderna

per järnväg — för träkol cirka 300 kilometer, för pappersved cirka

150 kilometer — emellertid mycket väl medgifva en utförsel åt allt dylikt,

nu värdelöst och hindersamt virke, kommer Orsa—Härjedalens

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 A/d. 58 PLäft. 3*

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 103.

järnväg, den där stryker fram midt igenom skogsbältet, utan tvifvel att

i berörda hänseende utöfva det största inflytande på skogsbruket. I

ändamål att vinna sa tillförlitliga uppgifter som möjligt beträffande den

trafik af skogsprodukter, som ifrågavarande järnväg bär att emotse, bär

jag hänvändt mig till ett antal med skogsförhållandena i dess nejder

synnerligen förtrogna, sakkunniga personer, nämligen dels förvaltaren

af Orsa besparingsskog, jägmästaren W. Pettersson, dels förvaltaren af

Hamra kronopark förutnämnde jägmästaren J. E. Nilsson, dels slutligen

jägmästaren Carl Ricin Falcb i Lillherrdal, b vilka samtliga benäget afgift

af dem äskade utlåtanden i frågan. Enligt vidrörda utlåtanden,

Indika återfinnas bland bilagorna kan järnvägens trafikområde ur

skogssynpunkt — det vill säga i bär ifrågavarande fall med hänsyn

till de våglängder, som träkol och pappersved alltefter terrängens

och lutningsförhållandenas beskaffenhet tåla att fraktas, innan de nå

järnvägslinjen — beräknas omfatta inalles 198,300 hektar skogbärande

mark, enligt följande närmare fördelning:

Härjedalsområdet........

Hamra kronopark .....

()rsa besparingsskog

Orsa enskilda skogar

cirka ‘) 80,000 bär

» 28,300 »

» 40,000 »

» 50,000

Summa 198,300 har

Härtill torde dock kunna läggas ett område på 90,000 bar, hvaraf

54,000 bar skogbärande mark, i Härjedalen, hvilket område järnvägen

kan tillgodogöra sig genom Vemåns och Solnåns flottleder. Man bär

nämligen ansett, att träkolsved, som i separatflottniugar förts utför dessa

vattendrag, skall kunna uppdragas på flodernas sänka stränder och där

med fördel kolas för utfrakt pr järnvägen. T allt som allt skulle järnvägens

trafikområde ur skogssynpunkt sålunda uppgå till 252,300 hektar

skogbärande mark. Såsom jägmästaren Falck i sitt utlåtande framhåller,

förefinnes emellertid i Lill herr dals och Mora socknar omkring Härjesjön

och dess flottningsbara tillflöden ett stort skogsområde med en areal af

icke mindre än 210,000 hektar, häraf 143,000 hektar skogbärande mark,

hvilket visserligen med den direktion, som för banan för närvarande är

tilltänkt, icke kan af järnvägen tillgodogöras, men hvilket på ett eller

annat sätt, genom en omläggning af banlinjen inom Härjedalen eller

genom en bibana, jämförelsevis lätt borde kunna inryckas under järn
)

I bil. 5 angifyes detta område till 100,000 bär, men liar denna, vidd rabatterats

med 20,000 bär impediment.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung},. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

vägens trafikrayon. Med hänsyn till den störa betydelse berörda skogsområde

onekligen bör tillmätas ur trafiksynpunkt, har jag till den trafikberäkning,

som baserar sig på ett tillgängligt skogsområde af 252,300

hektar, utarbetat ett alternativ, där Härjesjöområdet blifvit medtaget i

kalkylerna, i hopp att såmedelst hafva vederbörligen hänledt uppmärksamheten

på nämnda skogst Ålgång och fördelarne af dess utnyttjande i

järnvägens intresse.

Med bortseende af Härjesjöområdet, anses, såsom framgår af tab.

10, hvilken utarbetats med ledning af förutnämnda sakkunniga personers

utlåtanden, järnvägen kunna påräkna en årlig transport under de

första tjugo åren af 66,190 stigar kol och 41,100 kbm. pappersved samt

under därpå följande tjugo år af 39,090 stigar kol och 17,900 kbm.

pappersved, hvilka kvantiteter, reducerade till ton, och behörigen upptagits

i trafikberäkningen vid sidan af de mindre alsevärda timmer- och

vedforslingar, hvarom i det föregående blifvit taladt.

Järnvägens största betydelse ur skogssynpunkt ligger, såsom af

allt framlyser, i dess möjliggörande af ett bättre tillvaratagande än hittills

varit möjligt af skogsaffall och mindre virke. Härigenom beredes

emellertid ock möjlighet att underkasta skogarne en fullt rationell hushållsplan,

hvilket gifvetvis är af en utomordentlig och varaktig betydelse,

den dock näppeligen låter sig i värde beräkna.

Industri.

l)et industriella lifvet är, såsom redan de befollmingsstatistiska data

torde gifvit vid handen, föga utveckladt inom ifrågavarande nejder.

Enligt uppgifter, som af vederbörande kronofogdar författningsenligt

insändts till K. kommerskollegium och som blifvit sammandragna i närlagda

tab. 11, voro under år 1903 inalles 28 industriella anläggningar

i verksamhet inom Orsa, Los och till järnvägens trafikområde hörande

socknar af Härjedalen. De flesta af dessa redovisade anläggningar voro

emellertid mycket obetydliga. De viktigaste voro Skattungbyns kalkbruk,

Orsa stenhuggeri samt Holens och Fågelsjö ångsågar. Från

Skattungbyn torde större mängder kalk i händelse åt järnvägens färdigbyggande

och myrarnes häraf beroende uppodling komma att transporteras

norrut på banan, men för öfrigt torde den 1. n. befintliga industrien

komma att utöfva ett mycket ringa inflytande på densammas

ekonomiska bärighet. Jag vill dock påpeka, att möjlighet föreligger,

att den vackra och hållbara sandsten, som bearbetats vid ofvannämnda

Orsa stenhuggeri och som för öfrigt förefinnes i riklig mängd här och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

livar inom trafikområdet, kan med eu stigande kultur komma till användning''

som byggnadsmateriel o. d. inom närliggande städer. Såsom stöd

lör det rimliga i detta antagande må anföras, att denna sten blifvit

använd såsom byggnadsmaterial i en så pass från fyndorten aflägsen

plats som liufVudstaden (Stockholms handelsbank).

Om den nuvarande industrien måste anses skäligen obetydlig, så

synes utsikterna till att någon ny, mera afsevärd industri skall komma

att uppblomstra i den här ifrågavarande järnvägens spår icke häller

vara störa. Vattenfall i banans närhet förefinnas emellertid både i Oread'',

Emån, Woxnan och vid Härjesjön, och i orten talas det om planer

till anläggandet af ett träsliperi vid Oreho, en cellulosafabrik vid Stackmora,

en kolugn vid Härjesjön samt ett trädestilleringsverk vid Oreho

eller å annan lämplig plats. Till dessa framtidsplaner, Indika ännu tillhöra

förhoppningarnas och drömmarnas värld, har emellertid icke kunnat

tagas _ någon hänsyn vid uppgörandet af den trafikberäkning för

Orsa—Härjeådalens järnväg, som härefter följer.

Tv afibb er åkning.

Efterföljande trafikberäkning är uppgjord med hänsyn till de första

20 åren efter järnvägens öppnande för trafik. De allra första åren

torde dock trafiken blifva mindre än hvad här beräknats, beroende därpå,

att befolkningen först måste lära att tillgodogöra sig de förbättrade

existensvillkor, som en järnväg erbjuder. Så till exempel uppgår järnvägens

beräknade inkomst af träkolsfrakt till 52,500, alternativt 77,900

kr., men denna fraktinkomst kan ej påräknas, förr än befolkningen

öfver hela området vunnit nödig kännedom i kolareyrket, eller inflyttning

af yrkesskickliga kolare ägt rum.

Till hvilket belopp fraktinkomsterna efter dessa 20 år kunna uppgå

torde ej nu kunna ens tillnärmelsevis beräknas, då allt för många på

förhand oberäkneliga faktorer komma att spela in. I tabell 10 hafva

emellertid de antagliga skogstillgångarne efter 20 års förlopp inom

trafikområdet beräknats, och med stöd af dessa beräkningar kan

inkomstminskningen efter samma tid af transporten af skogsprodukter

värderas till omkring 50,000 kr. om året.

Med kännedom om den förmåga, järnvägar i allmänhet äga att

alstra nya, förut ej anade, förvärfskällor, torde man dock kunna antaga,

att minskningen i frakt af skogsprodukter skall uppvägas af inkomst

från transporter af andra varor. Särskildt gifva myrarnas stora utbredning

inom området liksom möjligheten af inlandsbanans dragande norrut

från Sveg näring åt detta antagande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 103.

Vid uppgörandet af trafikberäkningen bär antagits, att lastning af

skogsprodukter skall få äga rum vid hvarje å linjen förekommande station

eller mötesplats.

Dessa samt deras afstånd till Orsa, Falun och Gefle angifvas här

nedan:

Afstånd i kilometer till

1

Orsa

Falun

Gefle S

Orsa .............................................

._

102

i

194

Stackmora ....................................

4

106

198

Tallhed..........................................

11

113

205

Mötesplats ....................................

17

119

211

Lindsborg.......................................

28

130

222

Mötesplats ...................................

89

141

233

Grålle .........................................

51

153

245

Mötesplats ....................................

60

162

254

Sandsjö å (Sandsjö) ........................

69

171

263

Tandsjö..........................................

74

176

268

Fågelsjö .......................................

88

190

282

Mötesplats ....................................

101

203

295

Mötesplats ....................................

114

216

308

Sven1 ............................................

124

226

318

Hvad först beträffar person- och. poststrafiken äfvensom inkomsterna

däraf, har vid beräkningen af desamma hänsyn tagits till folkmängden

inom trafikområdet (20,222 personer), trafikområdets stora utsträckning

i förhållande till banlängden (99 kv.-km. per km. banlängd), banlängden

mellan trafikområdets bägge folkcentra (124 km.), mängden af lösa

skogsarbetare (cirka 4,000) samt persontrafikresultaten vid närliggande

järnvägar, och ställer sig beräkningens resultat sålunda:

1 2:dra klass: 95,000 personkilometer å 4,8 öre ......... kronor 4,100

L 3:dje » 1,269,000»å 2,9 » ......... » 86,800

Summa 1,364,000 personkilometer .............................. kronor 40,900

Resgods: 2,4 % af personbiljettinkomsten.............................. kronor 1,000

Post: 8 öre per postkupé och kilometer ........................ »7,200

Summa inkomst af person- och posttrafik ............... kronor 49,100

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Under förutsättning'' af ett tåg dagligen i hvardera riktningen

blefve hvarje tåg i medeltal besatt med 15 resande. Antalet personkilometer

per bankilometer skulle utgöra 11,000.

Till jämförelse må meddelas, att antalet personkilometer per bankilometer

vid de närliggande banorna Dala—Hälsingland och Mora—

Alfdalen utgjorde ar 1902 resp. 21,156 och 17,196. Inkomsten af personoch

posttrafik vid den förstnämnda af dessa banor belöpte sig till 39,8 %

cell för den senare till 46,8 % af hela bruttoinkomsten, medan den

här beräknade inkomsten af motsvarande trafik uppgår till 20,7 % af

totala bruttoinkomsten.

Medelinkomsten pr personkilometer är densamma som vid statsbanorna,

om månads- och familjebiljetter undantagas, enär dessa biljetttyper

ej kunna komma till vidsträcktare användning vid ifrågavarande

järnväg.

Godstrafikens storlek, uttryckt i tontal, har beräknats enligt grunder,

som förut blifvit angifna, och uppgår till följande belopp:

Godstrafik.

G o (1 s s 1 a

Ton.

Tonkilömeter.

Kronor.

j Pappersved .................

30,900

1,973.700

58,000

Träkol ......................

21,000

1,634,300

52.500

j Timmer..........

17,000

165,000

12.800

j Hafre, kli och hö .

2,800

325,200

13,300

Mjöl och gryn.............

1,700

194,300

8,400

I Potatis..............

400

49.600

2,000 i

i Kalk och gödningsämnen

2,300

174,100

4,500

Sågade trävaror, slipers, tjära...

1,000

74,000

2,400

Specerier, fisk, fläsk .

800

99,200

6,300

Järnvaror ...............

400

49,600

2,500

Ved och timmer till Oren............

500

8,500

500

Ofriga varuslag samt ila-ods

1,900

219,100

13,500 !

Summa

80,700

4,966.600

176,700 j

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kung}. Majds Nåd. Proposition N:o 103.

23

Med inräkning af trafik från Härjesjöns flottningsområde ställer

sig godstrafiken på följande sätt:

(r 0 (1 fi 8 1 a g*.

Ton.

Tonkilometer.

Kronor.

Ofvanberörda trafik...............................................

80,700

4.966,(300

176.700

Tillkommer:

Pappersved............................................................

7,200

820,800

19,400

Träkol ...................................................................

7,700

877,800

25,400

Timmer..................................................................

4,000

180,000

7,600

Diverse ................................................................

500

57,000

3,500

Summa

100,100

6,902,200

232,600

Inkomsterna för trävarutransporter uppgå utan inräkning af Härjesjöns

flottningsområde till 71 % och med inräkning af nämnda område

till 77 % af hela godstrafikinkomsten.

Trafikens beräknade storlek per bankilometer, fördelad after norroeli

södergående riktning, åskådliggöres genom följande tabellsammandrag:
-

B a n s t r ä c k a.

.

Trafikområdet utan Härjesjöns

flottningsområde.

Trafikområdet med Härjesjöns i

flottningsområde.

Tonkilometer per bankilometer

i egentlig godstrafik.

Tonkilometer per bankilometer |

i egentlig godstrafik.

i söder

gående

trafik.

I norr

gående

trafik.

Inalles.

I söder

gående

trafik.

I norr

gående

trafik.

Inalles.

Orsa—km. 17......................

52,900

10,800

63,700

68,300

10,800

79,100

Km. 17—km. 28..................

50,100

10,800

60,900

65,500

10,800

76,300

» 28— » 39................

45,400

9,700

55,100

60,800

9,700

70,500

» 39— .. 51..................

40,800

9,700

50,500

56,200

9,700

65,900

» 51— » 60.............

26,700

9,700

36,400

42,100

9,700

51,800

» 60— » 69..................

24,700

9,700

34,400

40,100

9,700

49,800-

» 69— » 74..................

37,700

8,600

46,300

57,100

8,600

65,700

» 74— » 114.................

16,400

8,100

24,500

35,800

8,100

43,900

'' » 114—Sveg...........:.........

7.200

8,100

15,300

7,200

8,100

15,300

Hela järnvägen

30,795

9,258

40,053

46,405

9,258

55,663

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.

Inkomsterna af godstrafiken äro beräknade enligt gällande samtrafikstariffer,

och har därvid för gods, befordradt till banans lokala

trafikområde, antagits som äfsändningsstätion:

Grålle, för hafre, mjöl, specerier, fläsk, järnvaror och kalisalter,

Storvik för hö och potatis,

Skattungbyn för kalk,

Domnarfvet för tomasfosfat,

Alfta för tegel,

Falun för slipers och öfrigt gods,

och för gods, befordradt från banans lokala trafikområde, som mottagningsstation

:

Bredsjö för träkol och

Grycksbo för pappersved.

Trafikinkomsterna för pappersved hafva beräknats enligt tariff 12,

da nedsättning från tariff 11 till tariff 12 i regeln beviljas för masstransporter

af detta slag.

Djurtransporter och inkomster häraf hafva beräknats som nedan:

Export af 750 kreatur från Härjedalen

)) )) 250 hästar » »

Import » 250 » till »

............. kronor 3,000: —

.............. )) 1,600: —

.............. » 1,600: —

Summa kronor 6,200: —

Inkomsterna af djurtransporterna äro beräknade enligt gällande

samtrafikstariffer för en banlängd af inalles 280 km.

Inkomsterna af plats och magasinshyror, telegram in. m. har förslagsvis

upptagits till 5,000 kr.

flrafikinkomsterna för de första 20 åren skulle alltså inalles utgöra

pr år:

Inkomst af person- och postbefordran...... kr. 49,100:—, per bankm. 396

» » godstransport ........................ » 176,700:—, » » 1,425

)) » djurtransport............................. » 6,200: —, » » 50

» » plats- och magasinshyror m.m. x> 5,000:—, » » 40

Summa kr. 237,000:—, per bankm. 1,911

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Med inräkning af Härjesjöns flottningsområde skulle trafikinkomsterna

i deras helhet däremot ställa sig som följer:

Inkomst af person- och postbefordran.......................... kronor 49,100: —

» y> godstransport.................................................. » 232,600: —

)'' » djurtransport.................................................. » 6,200: —

:» » plats- och magasin shyror ........................... » 5,000: —

Summa kronor 292,900: —

Per dag och bankilometer utgöra dessa inkomster enligt den första

beräkningen kr. 5,24, enligt den senare kr. 6,47.

Till jämförelse må meddelas att inkomsten pr dag och bankilometer

år 1903 uppgick vid samtliga statsbanor till i genomsnitt 33,59 kr., vid

följande statsbanelinjer till nedanstående belopp, nämligen:

vid Boden—Morjärv...................................... till 2,os kr.

» Boden''—Bräcke.......................................... » 8,65 »

» Storlien—Sundsvall............................... » 15,83 »

y> linjerna norr om Storvik ................. » 20,45 »

samt vid Dala—Hälsinglands och Mora—Elfdalens enskilda järnvägar

till resp. 5,89 och 4,03 kronor.

Den minskning i Orsa—Härjedalens järnvägs inkomster af transporterade

skogsprodukter, som enligt det föregående är att förutse skola

inträffa efter 20 års förlopp, bör uppgå till enahanda belopp vare sig

Härjesjöns flottningsområde sättes i förbindelse med järnvägen eller icke.

För Härjedalsskogarne och alldeles speciellt för Härjesjöns flottningsområde

har nämligen icke kunnat beräknas samma snabba utnyttjande

af skogstillgångarne, som för de mera centralt belägna skogarne i Orsa

och Hamra. Härjesjön torde också därför för en mycket lång tid

framåt kunna förblifva en alltjämt lika väl försedd virkesreservoar för

järnvägen.

Att på grund af den påpekade sannolika minskningen af inkomsterna

för trävara- och träkolstransporterna antaga en efter 20 år inträdande

absolut förminskning i järnvägens inkomster torde emellertid

vara förhastadt. Järnvägars höjande och lifgifvande inverkan på jordbruk

och näringar, deras förmåga att bryta bygd i ödemark och att

så småningom framtrolla trafik, där ingen trafik före dem fins, är så

ofta i verkligheten ådagalagd, att man ej kan behöfva befara, att ifrågavarande

inkomstförminskning icke skall komma att kompenseras af andra

ännu ej bestämbara trafikinkomster,

Stockholm den 31 dec. 1904. j. Jr .

g Karl Key-Åberg.d

Bih. till Riks]-, Prat. 1005. 1 Sami, 1 Afd. 58 Käft. 4*

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Tab. 1.

Järnvägens inflytande å forslingskostnader och varupris inom till trafikområdet

hörande socknar af Härjedalen.

Socknar.

Kyrkobyns landsväg3- afstånd till

Afståndet

till

järnvägs-

station

förkortas

med

Minsta forslings- kostnad per 100 kg.

Forslings-

kostnadon

till

järnvägs-

station

minskas

med

Beräknad minskning i varupris på

grund af reducerad landsvägs- frakt4) å prisen för

nuva-

rande

närmaste

järnvägs-

station.

närmaste

ångbåts-

station.

Svegs

järnvägs-

station.

till nu- varande

närmaste

järnvägs- station.

till

Svegs

järnvägs-

station.

Hafre

Hö

Salt

Kalk

Tegel

Kilo

mete

r.

Krono

r.

P i

O C O

n t.

Sveg...........

>) 120

''

120

3,oo

3,oo

25

36

55

65

71

Linsell.......

6 153

—

33

120

3,82

0,82

3,oo

23

33

47

55

60

Elfros .........

>) 100

—

20

80

2,50

0,50

2,oo

17

26

40

49

54

Lillkerrdal....

'') 151

—

31

120

3,77

0,77

3,oo

23

33

48

56

60

Ytterhogdal..

*) 98

s) 85

55

43

2,45

.1,38

1,07

9

14

22

26

30

Öfverhogdal .

*) 113

3) 70

70

43

1 2,82

1,75

1,07

9

13

20

24

27

Hede...........

2) 130

3) 108

78

52

3,25

1,95

1,30

11

15

23

27

29

Vemdalen ....

-) no

s) 88

78

32

2,75

1,95

0,80

7

10

15

18

20

*) Ljusdal.

2) Östavall.

8) Berg.

) \id denna beräkning har hänsyn ej tagits till att under sommaren en del förnödenheter tagas öfver Berg, se kol. 3.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

27

Tab. 2.

Folkmängdens fördelning efter yrken, kön och ålder år 1900.

Öfver 15 år.

Under 15 år.

Summa.

%

1

Män.

Kv.

Män.

Kv.

llärjedals området.

Jordbrukare ........................................

1,925

1,681

883

905

5,394

50,97

Skogs- och trävarurörelse.........................

832

493

412

397

2,134

20,16

Annan industri.......................................

241

185

142

115

683

6,45

Handlande och handelsbokhållare...............

68

52

37

48

205

1,94

Öfrige..................................................

650

921

296

301

2,168

20,48

Summa

3,716

3,332

1,770

1,766

10,584

100

Los och Hamra.

Jordbrukare ...........................................

388

367

230

212

1,197

49,44 j

Skogs- och trävarurörelse.........................

268

154

148

142

712

29,41

Annan industri............................... ......

46

33

33

25-

137

5,66

Handlande och handelsbokhållare...............

16

22

12

11

61

2,52

Öfrige...................................................

76

136

48

54

314

12,97 i

Summa

794

712

471

444

2,421

100

1

Orsa (med Skattunge kap.).

1 Jordbrukare ...........................................

1,435

1,465

754

689

4,343

63,4 9

i Skogs- och trävarurörelse.........................

61

49

39

35

184

2,69

! Annan industri......................................

142

124

104

88

458

6,69

1 Handlande och handelsbokhållare...............

39

36

22

36

133

1,94

i Öfrige...................................................

514

597

335

277

1,723

25,19

Summa

2,191

2,271

1,254

1,125

6,841

100

Hela området.

1 Jordbrukare ..........................................

3,748

3,513

1,867

1,806

10,934

55,09

1 Skogs- och trävarurörelse........................

1,161

696

599

574

3,030

15,27

1 Annan industri...................................

429

342

279

228

1,278

6,44

Handlande och handelsbokhållare..............

123

no

71

95

399

2,01 j

j Öfrige..................................................

1,240

1,654

679

632

1 4,205

21,19

Summa

6,701

6,315

3,495

3,335

19,846

100

13,016 6,830

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Idb. 3.

Folkmängdens yrkesfördelning år 15)00.

Socknar.

1

Antal

hushåll.

Jord-

brukare.

! Industriidkare

Hand-

lande

och

handels-

bok-

hållare.

Öfrig

befolk-

ning.

Summa.

Häraf

I medel- tal per

hushåll.

vid

skogs- o

trävaru- rörelse.

andra

män

kv.

Sveg.............

523

1,065

427

195

59

314

2,060

1,073

987

1 3,9

Linsell..........................

286

493

137

51

17

352

1,050

562

488

3,7 ''

Elfros..............

200

427

157

54

31

188

857

429

428

4,3 j

Lillherrdal.......

432

743

670

85

36

205

1,739

904

835

4,0

Ytterhogdal..........

471

959

446

117

34

391

1,947

991

956

4,1

ÖfVerkogdal............

90

214

85

18

1

25

343

188

155

3,8 j

Hede (inkl. lappf.)..........

438

870

85

103

23

518

1,599

824

775

3,7

Vem dalen......................

243

623

127

60

4

175

9S9

515

474

4,1 !

Härj edalsområdet

2,683

5,894

2,134

6,83

205

2,168

10,584

5,486

5,098

3,9

procent

—

50,97

20,ie

6,45

1,94

20,48

100

51,83

48,17

—

Los..............................

351

707

431

104

44

213

1,499

787

712

4,3

Hamra kapellag ............

219

490

281

33

17

101

922

478

444

4,2

Tillsammans

570

1,197

712

137

61

314

2,421

1,265

1,156

4,2

procent

—

49,44

29,41

5,66

2,52

12,97

10»

52,25

47,75

—

Orsa (med Skattunge kap.)

1,466

4,343

184

458

133

1,723

6,841

3,445

3,396

4,7

procent

—

63,49

2,69

6,69

1,94

25,19

100

50,3 6

49,64

— s

Hela området

4,710

10,934

3,030

1,278

399

4,205 t

19,846

10,196

9,650

4,2 1

procent

— |

55,09

15,27

6,44

2,oi 1

21,19

100

51,38

48,62

— 1

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

29

Tab. 4.

1903 års inkomsttaxering enligt bevillningsförordningen, med fördelning

af de taxerade i inkomstgrupper.

Af pröfnings nämn den uppskattad in k

o in s t.

Socknar.

Under 500

kronor.

500 intill

1,200 kronor.

1,200 intill

1,800 kronor.

Minst 1,800

kronor.

Summa

Summa

Antal

per-

soner.

S amman- lagdt

belopp.

Antal

per-

soner.

Samman-

lagdt

belopp.

Antal

per-

soner.

Samman-

lagdt

belopp.

Antal

por-

soner.

Samman- lagdt

belopp, j

per-

soner.

belopp.

Härjedalsområdet.

Sveg...................

2

700

189

111,119

7

10,090

24

126,643

222

248,552

Linsell .................

1

250

76

41,425

4

5,500

2

4,280

83

51,455

Elfros..................

—

—

84

49,387

—

—

1

2,500

85

51,887

Lillherrdal............

1

350

155

88,500

8

11,550

6

22,708

170

123,108

Ytterhogdal...........

2

469

210

120,113

10

13,347

15

37,772

237

171,701

Öfverliogdal..........

—

—

34

18,350

1

1,400

2

5,248

37

24,998

| Hede....................

i

300

98

58,326

9

12,425

8

26,636

116

97,687

| V em dalen..............

2

600

78

43,940

1

1,700

4

14,070

85

60,310

Tillsammans

9

2,069

924

531,160

40

56,012

62

239,857

1,035

829,698

Los .....................

--

—

226

126,100

14

20,470

13

41,400

253

187,970

Hamra kap..........

1

150

158

86,040

4

5,510

1

5,300

164

97,000

Tillsammans

1

150

384

212,140

18

25,980

14

46,700

417

284,970

Orsa (med Skatt.)...

2

800

162

128,301

73

101,027

67

299,747

304

529,875

Hela området.....

12

3,619

1,470

871,601

131

183,019 143

586,304

1,756

1,644,543

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Tab. 5.

1908 års taxering enligt inkomstskatteförordningen med fördelning af de taxerade

i inkomstgrupper.

Af

pröfningsnämndo

n uppskattad

inkomst

S o c k n a r.

från 1,000

intill 2,000 kr

från 2,000

intill 3,000 kr

från 3,000

intill 4,000 kr.

från 4,000

intill 6,000 kr

6,000 kr.

och däröfver.

Summa

Summa

Antal

per-

sonor.

Samman-

lagdt

belopp.

Antal

per-

soner.

j Samman-

lagd t

belopp.

Antal

per-

soner.

j Samman- lagdt

belopp.

Antal

per-

soner

1 Samman- lagdt

belopp.

Antal

per-

soner.

Samman- lagd t

belopp.

per-

soner.

belopp.

Härjedalsområdet.

Sveg...................

21

27,200

10

24,500

i

3,200

4

20,600

6

73,900

42

149,400

| Linsell................

8

10,800

1

2,400

—

—

—

—

—

—

9

13,200

i Elfros.................

3

3,900

1

2,500

—

—

—

—

—

—

4

0,400

Lillkerrdal...........

15

20,600

—

—

1

3,400

—

—

2

16,900

.18

40,900

1 Ytteriiogdal..........

17

22,000

11

26,300

3

9,500

2

9,400

1

9,800

34

77,000

Öfverhogdal.........

3

4,000

—

—

1

3,800

—

—

—

—

4

7,800

Hode..................

10

12,600

4

9,800

2

7,300

2

10,000

—

—

18

39,700

Vemdalen............

2

2,800

2

5,500

—

—

2

9,400

—

—

(>

17,700

Tillsammans

79

108,000

29

71,000

8

27,200

10

49,400

9

100,000

135

352,100

Los.....................

17

23,100

7

16,900

4

13,600

2

9,600

1

12,100

31

75,300

Hamra................

8

9,500

2

4,400

—

—

1

5,700

—

—

11

19,000

Tillsammans

25

32,000

9

21,300

4

13,009

3

15,300

1

12,100

42

94,900

Orsa (med Skatt.)

17G

229,700

34

79,400

10

55,600

9

42,700

. j

20

183,700

255

591,100

Hela området....!

2S0

300,200

72

171,700

28

90,400

22

107,400

30

298,400

432

1,038,100

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

31

''Idb. 6.

Sammandrag af 1903 års inkomsttaxering inom trafikområdet enligt kevillnings-

och inkomstskatteförordningarne, med angifvande af den

uträknade kevillningen ocli inkomstskatten.

.

Socknar.

Af pröfning3nämnden

uppskattad inkomst

enligt bevillningsförord- ningen.

enligt inkomstskatte- förordningen.

Hela beloppet.

Kr.

Uträknad

bevillning.1)

Kr.

Hela beloppet.

Kr.

Uträknad in- komstskatt.2)

Kr.

Härjeådalsområdet.

Sveg......................................................

248,552

1,636

149,400

1,617

Linsell...................................................

51,455

165

13,200

62

i Elfros.....................................................

51,887

147

6,400

34

[ Lillherrdal...............................................

123,108

517

40,900

309

! Ytterhogdal.............................................

171,701

765

77,000

575

| Öfverhogdal.............................................

'' 24,998

100

7,800

50

j Hede......................................................

97,687

521

39,700

285

1 Vemdalen................................................

60,310

247

17,700

149

Tillsammans

829,698

4,098

352,100

3,081 !

1 Los........................................................

187,970

858

75,300

O

5

o

I Hamra kapellag........................................

97,000

249

19,600

120

Tillsammans

284,970

1,107

94,900

720 ]

Orsa (mod Skattunge)................................

529,875

4,467

| 591,100

4,749

Hela området

1,644,543

9,672

1,038,100

8,550

Efter afdrag enligt § 11 i bevillningsförordningen.

2) Efter afdrag eller tillägg enligt § 10 i inkomstskattoförordningen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Idb. 7.

1903 års fastighetstaxering inom trafikområdet.

Socken.

Af pröfningsnämnden uppskattadt värde

kronor å fastighet

Uträknad

bevillning

tillhörig staten

tillhörig

kommu- ner, me- nigheter

in. fl.

summa

fastig- heter, för

hvilka

bevill- ning ej

erlägges.

tillhörig enskilde

för

jord-

bruks-

fastig-

het.

Kr.

föi-

annan

fastig-

het.

Kr.

jordbruks-

fastighet.

annan

fastig-

het.

aktiebolag

andra ägare

Summa.

jordbruks-

fastighet.

annan

fastigh.

jordbruks-

fastighet.

annan

fastigh.

Härjedalsområdet.

Sveg...................

—

—

113,500

113,500

1,314,600

31,800

763,700

54,600

2,164,700

1,247

43

Linsell............

14,200

—

33,300

47,500

651,300

2,500

213,900

6,900

874,600

519

5

Elfros.................

—

—

39,200

39,200

528,200

4,000

400,300

15,100

947,600

557

10

Lillherrdal...........

—

—

59,400

59,400

1,170,100

5,000

407,600

12,900

1,595,600

947

9

Ytterhogdal.........

111,000

—

39,000

150,000

1,204,300

3,500

830,100

24,400

2,062,300

1,221

14

Öfverhogdal.........

—

—

14,000

14,000

159,000

—

234,400

4,800

398,200

236

2

Hede..................

130,000

—

89,000

219,000

502,700

7,500

365,800

21,500

897,500

521

15

Vemdalen............

—

—

29,100

29,100

278,600

7,700

472,900

7,800

707.000

451

8

Summa

’) 255,200

—

416,500

671,700

5,808,800

62,000

3,688,700

148,000

9,707,500

5,699

106

Los.....................

2.) 284,600

—

42,200

326,800

1,011,700

13,800

429,000

58,600

1,513,100

865

37

Hamra..............

3) 2,000,000

—

40,000

2,040,000

207,200

—

4) 2,016,900

24,900

2,249,000

4) 1,334

12

Tillsammans

2,284,000

—

82,200

2,366,800

1,218,900

13,800

2,445,900

83,500

3,762,100

2,199

49

Orsa (med Skatt.)

—

4,000

515,400

519,400

2,344,800

191,000

5) 11,970,500

548,900

15,055.200

5''8,589

370

Hela området....

2,539,800

4,0001,014,100 3,557,900|j9,372,500

266,800

18,105,100

780,400 28,524,80o|

16,487

525

*) Hela beloppet med undantag af 45,200 kr. afser kronoparker (Hede, Voxna. Stensjo m. fl,).

) Hela beloppet med undantag af 2,400 kr. afser kronoparker (Vastorsjö, Gtullmyreberg m. fl.).

3) Hela beloppet afser Hamra kronopark.

) Häri ingå Orsa besparingsskog med ett värde af 1,068,000 kr., hvarå bevillning påförts med 1,000 kr. 80 öre samt

Hamra besparingsskog med ett värde åt 155,000 kr., hvarå påförts en bevillning af 93 kronor.

5) Häri ingår Orsa besparingsskog med ett värde af 3,891,300 kronor, hvarå bevillning påförts med 2,334 kronor 78 öre.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

33

Tab. 8.

Utsäde och skörd i trafikområdet 1893—1902.

Å r.

R

åg

Korn

Hafre

Blandsäd

Potatis

utsäde.

Hl.

skörd.

Hl.

utsäde.

Hl.

skörd.

Hl.

utsäde.

Hl.

skörd.

Hl.

utsäde.

Hl.

skörd.

III.

utsäde.

Hl.

skörd.

Hl.

Södra området.

1893 Orsa.............

350

4,200

2,500

17,450

975

5,265

2,360

16,520

2,185

18,697''

Los...............

3

58

386

2,951

314

1,513

4

33

1,246

8,868

1894 Orsa.............

350

4,095

1,350

11,205

1,720

14,276

2,150

17,200

1,975

21,600

Los...............

3

30

386

2,860

314

1,200

4

30

1,246

8,450

1895 Orsa.............

288

2,880

875.

4,375

1,450

7,975

1,987

9,935

1,827

14,616

Los...............

3

25

386

3,090

314

--

4

—

1,246

7,160

1896 Orsa.............

273

3,549

830

7,470

1,045

9,405

2,050

18,450

1,805

15,342

Los...............

3

35.

386

4,080

314

1,010

4

—

1,246

10,370

1897 Orsa.............

308

3,961

720

4,680

925

7,400

1,868

14,944

2,410

19,280

Los...............

3

30

386

2,160

314

—

4

—

1,246

8,320

1898 Orsa.............

331

2,306

654

1,524

1,480

8,880

1,516

9,854

2,875

6,900

Los...............

3

30

386

1,160

314

—

4

—

1,246

2,240

1899 Orsa.............

138

1,500

720

6,500

1,790

9,850

80

500

2,785

5,350

Los...............

3

20

386

1,110

314

—

4

—

1,246

5,343

1900 Orsa.............

114

1,221

715

5,720

2,043

14,505

92

690

2,484

18,133

Los...............

3

25

386

3,740

314

—

4

—

1,246

11,120

1901 Orsa.............

135

1,350

648

4,212

2,820

19,740

78

546

2,112

12,672

Los...............

3

30

386

3,750

.314

—

4

—

1,246

12,000

1902 Orsa.............

112

302

536

2,680

2,805

8,400

68

—

2,280

10,200

Los...............

3

20

386

1,380

314

__

4

—

1,246

5,600

Summa

2,429

25,667

13,408

92,097

20,193

109,419

12,289

88,702

35,198

222,261

Bill. till Rihsd. Prof.

1905. 1 Sami.

1 Afd.

58 Haft.

5*

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Råg

Ii o r n

Hafre

Blandsäd

Potatis

Å r.

utsäde.

in.

skörd.

Hl.

utsäde.

in.

skörd.

Hl.

utsäde.

Hl.

skörd.

in.

utsäde.

in.

skörd.

in.

utsäde.

Hl.

skörd.

Hl.

Norra området.

1893.....................

64

546

1,762

9,365

459

1,540

15

90

3,345

23,235

1894.....................

87

690

1,575

11,850

450

2,780

10

60

2,650

17,080

1895.....................

87

720

1,575

10,410

450

2,195

10

60

2,650

15,800

1896.....................

80

905

1,625

12,220

400

2,390

10

70

2,710

17,550

1897.....................

83

753

1,608

13,915

415

2,460

13

91

2,171

15,415

1898....................

72

406

1,615

7,522

662

1,454

37

in

2,733

11,525

1899 ..................

37

211

1,658

7,930

663

—

40

90

2,895

10,650

1900.....................

58

306

. 1,673

8,260

660

260

12

36

2,833

11,612

1901.....................

51

292

1,670

10,268

633

2,624

6

30

2,706

16,593

1902.....................

56

55

1,790

4,715

533

—

—

—

2,855

8,545

Summa

675

4,884

16,551

96,455

5,325

15,703

153

688

27,608

148,005

Hela området

3,104

30,551

29,959

188,552

25,518

125,122

12,442

89,340

62,806

370,266

27,447

158,593

99,604

76,898

307,460

Tillgång i kg. *)....

1,838,949

9,198,394

4,382,576

3,844,900

20,292,360

I årsmedeltal per

inv.; kg.............

9,i

45,5

21,7

19,o

100,3

N ormalbehof per inv.;

kg....................

124,3

45,3

156,8

30,4

249,3

Importbehof per inv.;

kg....................

115,2

-

185,i

11,4

149,o

Total importbehof i

ton...................

2,330

—

2,732

231

3,013

*) Vid redaktion hafva tioårsmedeltal beträffande de olika sädesslagens

Jämtlands län blifvit använda, så att

1 hl. råg beräknats väga 67 kg.

1 n korn » » 58 »

1 » hafre » » 4J »

1 » blandsäd » » 50 » samt

1 » potatis » » 66 » .

me del vikt

i Kopparbergs, Gäflefcorgs cd

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma:jts Nåd. Proposition N:o 103.

35

Tab 0.

Folkmängd, odlad jord, kreatursuppsättning ocli timmerdrifning under åren 1880—1902.

Folkmängd.

K r o a

t u r

8 S t O

c k.

Flottning.

År.

Invå-

nare.

Årlig

ökning

(-f) eller

minsk- ring (—).

Odlad

jord.

Hästar.

Nöt-

krea-

tur.

Får.

Getter.

Svin.

Itedu- cerad till

nöt-

kreaturs- enheter.3)

Årlig

ökning

(+) eller

minsk- ning (—).

Timmer

och

bjälkar.

Träkols-

och

pappers-

ved.

Antal.

Procent.

Hektar.

A n

tal.

Procent.

Stycken.

j Norra om-

rådet.

1880

8,924

—

l) 924

1,184

7,134

7.350

2,495

195

9,122

—

okänd

okänd

1881-1885

8,985

|+ 0,76

0 915

1,209

7,170

7,394

2,448

262

9,294

+ 0,92

))

))

1886-1890

9,504

'') 1,488

1,107

6,780

7,198

2,624

852

8,915

— 2,11

))

))

1891-1895

9,778

+ 0,66

3,348

1,120

7,607

5,775

2,280

418

9,396

+ 2,05

2) 1,315,782

2) 149,647

1896-1900

10,315

+ 1,26

3,294

1,156

7,408

5,864

1,973

532

9,279

— 0,88

1,443,862

225,473

1901

10,724

- 1,32

3,267

1,173

7,154

5,831

1,745

608

9,083

— 0,14

1,797,480

479,391

1902

10,697

— 0,25

3,281

1,166

6,201

4,880

1,685

598

8,059

— 11,27

1,187,101

560,974

j Södra om- rådet.

1880

6,510

2,557

1,272

5,797

8,409

7,440

880

8,574

—

okänd

okänd

1881-1885

6,636

1+ 1,68

2,562

1,216

5,615

7,916

6,992

886

8,294

— 0,54

»

»

1886-1890

7,353

2,751

1,216

5,395

6,650

5,053

983

7,849

— 1,79

))

»

1891-1895

8,179

+ 2,38

3,198

1,256

4,365

5,278

2,893

1,017

6,731

— 5,80

))

))

1896—1900

9,057

+ 1,38

2,833

983

3,497

2,696

1,616

663

5,193

— 3,60

»

»

11901

9,420

+ 1,70

2,794

781

3,588

1,859

1,358

485

4,834

+ 0,00

»

»

1902

9,625

+ 2,18

2,798

806

3,423

1,859

1,358

485

4,723

— 2,30

»

»

x) Dessa uppgifter, livilka hämtats från hushållningssällskapens berättelser, synas ej tillförlitliga.

2) I medeltal pr åren 1894—1895.

8) Vid denna reduktion räknas 1 nötkreatur = 2/s häsjt = 10 får == 12 getter = 4 svin. Ett ungföl räknas som

l/% häst och ett ungnöt såsom x/2 nöt.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Ma.jts Nåd. Proposition N:o 103.

Tab. 10.

Trafikområde ur skogssynpunkt samt beräknad

.

Skogar.

i

Trafik- område

ur skogs- synpunkt.

H ä

oanvänd

mark.

r a f

bärande

skogsmark.

H

e k t a

r.

Inom norra området.

Utmed järnvägen.....

90,000

18,000

72,000

tillgängliga genom mindre flottleder .. .

10,000

2,000

8,000

tillgängliga genom Solnåns och Yemåns flottleder ...

.................

90,000

36,000

54,000

Summa

190,000

56,000

134.000

Inom södra området.

Hamra kronopark........

37,300

9,000

28,300

Orsa besparingsskog .

46,500

6,500

40,000

Orsa enskilda skogar .......

62,000

12,000

50,000

Summa

145,800

27,500

118,300

Summa för hela området

335,800

83,500

252,300

Härjesjöns flottningsområde ......

210,000

67,000

143,000 j

Summa inkl. Härjesjöns flottningsområde

545,800

150,500

395,300

*) 40 års omloppstid.

2) 20 års omloppstid.

3) 40 års omloppstid,

exporteras å flottleder.

Totala årliga afverkningen uppgifven till 19,200 kubikmeter, hvaraf hälften anses komma att

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma.jts Nåd. Proposition N:o 103.

37

järnvägstransport af skogsprodukter.

Beräknad årlig kolning

Beräknad årlig aftorkning af pappersved

för export å järnväg

Transport af timmer

till Sundsjöån

under de första

20 åren

under därpå följande

20 år

under de första

20 åren

under därpå följande

20 år

å hela

området.

pr hektar

bärande

skogsmark.

å hela

området.

pr hektar

bärande

skogsmark.

å hela

området.

pr hektar

bärande

skogsmark.

å hela

området.

pr hektar

bärande

skogsmark.

under de

första

20 åren.

under därpå

följande

20 år.

S t i

B a r.

K

u b i k

mete

r.

Kubik

meter.

12,150

0,17

12,150

-0,17

9,600

0,13

9,600

0,13

2,700

2,700

1,360

0,17

1,360

0,17

—

—

—

—

—

9,180

0,17

9,180

0,17

—

—

—

—

—

—

'') 22,690

0,17

22,090

0,17

>) 9,600

0,13

9,600

0,13

2,709

2,700

13,500

0.48

2,000

0,07

2,000

0,07

2,000

0,07

20,000

12,500

14,000

0,35

6,600

0,16

12,500

0,31

2,800

0,07

—

—

16,000

0,35

7,800

0,16

17,000

0,34

3,500

0,07

—

-—-

2) 43,500

0,37

16,400

0,14

2) 31,500

0,27

8,300

0,07

20,000

12,500

60,190

0,26

39,090

0,16

41,100

0,16

17,900

0,07

22,700

15,200

*) 24,310

0,17

24,310

0,17

3) 9,600

0,07

9,600

0,07

5,300

5,300

90,500

0,23

63,400

0,16

j 50,700

0,13

27,500

0,07

28,000

20,500

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.

Tab. 11.

Industriella anläggningar inom trafikområdet år 1903.

Anläggningens namn.

1

i

Antal

arbe- ts re.

Föräd- lingslön

för fram

mande

varor.

Kr. -

Egen

tillverk-

nings

värde.

Kr.

Anläggningens namn.

Antal

arbe-

tare.

Föräd- lingslön

för främ- mande

varor.

Kr.

Egen

tillverk- nings 1

värde.

Kr.

Orsa socken med Skattunqe

Icapélläg.

Enå tullvattenskvarn

2

1.000

, —

Los socken med Hamra

Fredsliammars »

i

1,010

2,340

kapellag.

Hansj ö )>

2

675

—

Kroksj öå tull vattenkvarn ^ ....

1

125

2,500

Nykvarn ■ »

i

1,200

—

Karlsfors »

1

775

—

j Skattunge »

i

300

—

Sandsjö bryggeri.........

2

—

896

j Storåbro bryggeri.. .

4

_

15,500

11

927

7 120

j Henriksborgs garfveri (numera

KroksjSång vattensåg5) .........

8

7,360 1

nedlagdt) ..................

1

1,500

—

Los brynstenssliperi............

3

—

1,050

Bvns vattensåg......... ..

*

0

6,039

5,216

Summa

26

1,837

18,926 1

Skattunge » ..........

*

1,500

2,250

Stackmora » .........

3

805

3,125

!

Slättbergs »

2

1,084

432

1

Holens ångsåg1) ............

13

1,067

15,712

Härjeädalens socknar:

Skattungbyns kalkbruk2) ......

16

—

30,600

Svegs svagdricksbryggeri ......

2

—

2,510

Orsa stenhuggeri3)..............

3

29 000

Målga snickeri i Elfros ..

4

_

1,871

Orsa slipstensbrott4) .....;... .

66

2 871

Lillherrdals ångsåg............

9

850

1

Handfors liebruk..................

5

1,600

Elfros »

11

9,950

413 1

Bröderna Ohlséns accidens-l

Orrmo ångsåg i Lillherrdal...

3

1,200

|

tryckeri...........................1

2

—

3,280

Summa

29 !

12,000 |

4,794 |

Summa!

132

17,810 |

110,326

Hela trafikområdet

187 |

31,637

134,046

*) Ägare Holens Sågyerksakticbolag.

2) » Aktiebolaget Skattungbyns kalkbruk.

3) » Aktiebolaget Orsa Stenhuggeri.

4) » Orsa eockens jordägare.

5) » Hamra kapellags jordägare.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

39

Afskrift.

Bil. 1.

Afskrift ur Norrlandskommitténs

betänkande.

Orsa besparingsskog.

Genom nådigt bref den 19 september 1879 har Kung!. Maj:t medgifvit,

att af skogsmarken inom Orsa sockens och Hamra kapellags

(i Gefleborgs län) gemensamma afvittringslag hvarje besutenhet finge

tilldelas 250 tunnland, dock att af de sålunda uppkommande samfälda

skogsanslagen en tredjedel skulle särskild! för Orsa socken och särskildt

för Hamra kapellag afsättas såsom besparingsskog eller allmänning,

däraf inkomsten skulle användas till gäldande afjorden åliggande

skatter och onera samt af kostnader för fattigvård, folkundervisning

in. in. enligt reglemente, som skulle af Konungens befallningshafvande

i respektive län pröfvas och fastställas.

Den 24 november 1886 har Konungens befallningshafvande i Kopparbergs

län fastställt »reglemente för vården och förvaltningen af Orsa

sockens skogsmedelsfond och besparingsskog», hvilket den 3 juni 1887

af Kung!. Maj:t, efter anförda besvär, gillats. Detta reglemente innehåller

hufvudsakligen följande:

Skogsmedelsfonden bildas af de tillgångar, som uppkomma vid försäljning

af afverkningsrätt å socknens besparingsskog. Afverkningsrätt

upplåtes i enlighet med af Konungens befallningshafvande efter delegarnes

hörande bestämda villkor å offentlig auktion inför Konungens

befallningshafvande. Anbud får ej antagas, om det understiger af deiegarne

före hvarje försäljning bestämdt minimipris. Jordegarne kunna

ock under hand upplåta afverkningsrätt under villkor af Konungens

befallningskafvandes godkännande. Till gäldande af auktions- och indrifningskostnader

och dylikt utgår Va procent af köpeskillingen, att

af Konungens befallningshafvande disponeras.

Grunden för delaktighet i skogsmedelsfonden är det reducerade

jordtalet. Dess kapital får ej förminskas.

Konungens befallningshafvande beslutar efter förslag af jordegarne

å kommunal- och kyrkostämma samt i enlighet med reglementet, om

användningen af fondens årliga afkastning.

Fondens afkastning användes:

1) i främsta rummet till bestridande af kostnaderna för skogens

förvaltning och bevakning, för åtgärder till främjande af skogens återväxt

och för fondens förvaltning;

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 103.

2) dernäst till bildande af en fond till befolkningens understöd vid

inträffande missväxter. Till denna fond afsättes årligen Vio af den bekänna.

ränteafkastningen, till dess fonden nått 300,000 kronor. I mån

af anlitande skall fonden genom årliga afsättningar återbringas till sitt

maximibelopp. Konungens befallningshafvande pröfvar behofvet af begärdt

understöd;

3) dernäst till godtgörande af å jordbruksfastigheterna belöpande

ränta, kronotionde, fastighetsbevillning, landstingsskatt samt bidrag till

presterskapets aflöning och skjutsentreprenaderna, rotering, väglagning1

sommar- och vintertid samt andra dylika onera;

4) dernäst till ändamål, som för kommunen i allmänhet äro nödiga

och gagneliga (läkarvård, fattigvård, folkundervisning, jordbrukets förbättring

genom utdikning eller annorledes, boskapsskötselns utveckling

polismyndighetens förstärkning, anläggande af nya eller förbättring af

gamla vägar m. in.); dock med enahanda inskränkning, som är stadgad

iöi Luna och Transtrands socknar (ang. på kommunens medlemmar

enligt lag uttaxeringsbara utgifter);

5) till bildande af en fond för jordbrukets förbättring genom afdikning

eller annorledes och för boskapsskötselns utveckling. Fondens

maximibelopp och storleken af de årliga afsättningarna till fonden bestämmas

af Konungens befallningshafvande efter delegarnas hörande

°„ ^ jV£^des fonden under de villkor, Konungens befallningshafvande

sars kila t föresknfver. I mån af anlitande skall fonden återbringas till

maximibeloppet;

6) till bildande af en fond för iståndsättande och underhåll på gemensam

bekostnad af by- och fäbodevägar äfvensom af enskilda broar.

Bildandet af denna fond har gjorts beroende af öfverenskommelse å

kommunalstämma om de nämnda arbetenas utförande på gemensam bekostnad

Angående fondens maximibelopp, årliga afsättningarnas storlek

och villkoren för dess användande gäller samma som omnämnts under 5).

Skogsmedelsfonden förvaltas på samma sätt som Lima och Transtrands

socknars skogsmedelsfond, med undantag af att Konungens befallningshafvande

bestämmer aflöningen till Styrelsen och af denna antagna

tjänstemän samt att endast egare af jord ha beslutanderätt.

Socknemännens rätt i frågor rörande besparingsskogens förvaltning

bevakas af en å kommunalstämma vald allmänningsstyrelse. Denna

ékaH under Konungens befallningshafvandes öfverinseende och i ennjed

»f Konungens befallningshafvande efter jordegarnas hörande

uthärdad instruktion, med uppmärksamhet följa alla flottnings- regleringsiragor,

granska skogsförvaltarens förslag till arbeten å skogen, förvalta

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. proposition N:o 103.

41

dertill anvisade medel, förordna om mindre skogsförsäljningar, granska

skogsförvaltarens redovisningar samt tillsätta skogsförvaltare och skogvaktare,

för hvilka dock Konungens befallningshafvande utfärdar förordnande.

Skogs förvaltaren handhafva den omedelbara vården och förvaltningen

af skogen.

Allmänningsstyrelsens, skogsförvaltarens och skogvaktarnas aflöning

bestämmes af Konungens befallningshafvande.

Besvär öfver Konungens befallningshafvandes beslut i enlighet med

reglementet få anföras hos Kungl. Maj:t enligt Kungl. förordningen den

14 december 1866.

Förslag till ändring i reglementet få väckas å kommunalstämma

eller af Konungens befallningshafvande, skogsmedelsfondens styrelse

eller revisorerna, men pröfvas af Konungens befallningshafvande.

Den 31 oktober 1895 har Konungens befallningshafvande fastställt

»instruktion för Orsa sockens allmänningsstyrelse samt för skogsförvaltaren

och skogvaktare å socknens besparingsskog». Derur torde här allenast

böra framhållas, att allmänningsstyrelsens beslut om tillfälliga försäljningar

af virke till högre värde än 1,000 kronor i en post skola för

att vinna bindande kraft, underställas Konungens befallningshafvandes

pröfning.

Orsa sockens besparingsskog innehåller:

i Kopparbergs län:

i Gefleborgs »

28,356: 79 härd

40,901:87 » J

= 69,258: 66 har.

Behållningen af socknens skogsmedelsfond uppgick vid 1900 års

slut till 9,647,856 kronor 61 öre.

Afskrift.

Bil. 2.

Afskrift ur Norrlandskommitténs

betänkande.

Hamra kapellags besparingsskog.

Angående bildandet af Hamra kapellags besparingsskog, se under

Orsa sockens besparingsskog refererade nådiga bref den 19 september

1879.

Bih. till Riksä. Prof. 1005. 1 Sami, 1 Åfd. 58 Käft. 6*

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung!. Maj.is 1Viol. Proposition X:o 103.

»Reglemente för vården och förvaltningen af Hamra kapellags besparingsskog

och skogsmedelsfönd» har den 31 december 1890 af Konungens

befallningshafvande fastställts samt, efter anförda besvär, af Kung!.

Maj:t den 18 november 1892 med viss ändring gillats. Reglementet

innehåller följande:

Af Konungens befallningshafvande granskad hushållningsplan ligger

till grund för skogens förvaltning; dock må delegarna kunna hos Konungens

befallningshafvande göra framställning om ändring deri eller om

extra ordinarie afverkning.

Skogens vård ombesörjes under Konungens befallningshafvandes

inseende af en allmänningsstyrelse, deraf Konungens befallningshafvande

utser ordföranden och delegarna fyra ledamöter.

\ irkesförsäljning sker a offentlig auktion inför allmänningsstyrélsen

i enlighet med kommunalstämmans beslut. Kapellagets jordegare och

brukare skola alltid förbehållas företrädesrätt till arbete vid skogens afverkning

och utdrifning emot i orten gångbara priser.

Konungens befallningshafvande förordnar skogstjensteman att tillhandagå

allmänningsstyrélsen vid skogens vård och'' förvaltning, hvaremot

styrelsen antager skogvaktare.

Ersättning till allmänningsstyrelsens ordförande och den af Konungens

befallningshafvande förordnade skogstjensteman bestämmes af

Konungens befallningshafvande, men allmänningsstyrelsens ledamöters

samt skogvaktarnes aflöning bestämmes af kommunalstämman.

Skogsmedelsfonden, hvari kapellagets jordegare hafva del efter

reduceradt jordtal, får icke minskas. Dess årliga afkastning användes:

1) till gäldande af kostnaderna för skogens förvaltning, vård och

bevakning, för befrämjande af dess återväxt och för fondens förvaltning;
^

2) till bildande af en fond till befolkningens understöd vid inträffande

missväxtår. Härtill afsättes årligen 1 io af ränteafkastningen,

tills fonden uppnått 30,000 kronor. Fonden skall i mån af anlitande

återbringas till maximibeloppet. Konungens befallningshafvande pröfvar

behofvet af begärdt understöd, sedan kommunalstämman yttrat sig

därom;

3) till gäldande af jordbruksfastigheternas skatter och onera samt

jordegares och brukares med familjer och nödiga tjenare personliga utskylder

till stat och kommun, utom inkomstbevillning;

4) . till ändamål, som för kapellaget i allmänhet äro nödiga och

gagmeliga, såsom jordbruksförbättringar, läkarvård, boskapsskötselns utveckling,

anläggande af nya samt förbättring och underhåll af gamla vägar,.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kuvgl. Majds Nåd. Proposition Nio 103.

m. in. dylikt; dock med samma inskränkning som, gäller för Dalasocknarna

beträffande å medlemmarna i kommunen uttaxeringsbara utgifter.

Kommunalstämman besluter angående sådan användning af afkastningen,

som här afses, men beslutet skall underställas Konungens befallningshafvandes

pröfning;

5) till eu fond för bildande af en brandstodsförening för ått skydda

jordegarna eller brukarna mot förlust vid eldsvådor. Härtill afsättes

20,000 kronor af skogsmedelsfondens kapital, och ökas brandstodsfonden

genom årlig afsättning af 500 kronor af skogsmedelsfondens räntemedel.

Brandstodsfondens maximibelopp är bestämdt till 50,000 kronor och

skall i mån af anlitande återbringas till detta belopp.

Skogsmedelsfondens tillgångar förvaltas under Konungens befallningshafvandes

inseende af allmänningsstyrelsen.

Räkenskaperna granskas af tre revisorer, af Indika Konungens befallningshafvande

utser en och delegarna två. Af delegarna godkänd

anmärkning mot räkenskaperna underställes Konungens befallningshafvande,

som förordnar om rättelse eller hänvisar till talans utförande.

I öfverlägffninhar och beslut uti alla sådana å kommunalstämma

förekommande frågor, som afse fondens förvaltning, räntemedlens användande

eller vården och förvaltningen af besparingsskogen, få endast

jordegare deltaga efter reduceradt jordtal.

Öfver Konungens befallningshafvandes beslut enligt reglementet

få besvär anföras hos Kungl. Maja jemlikt Kungl. förordningen den

14 december 1866.

Förslag till ändring af reglementet väckes af delegare, allmänningsstyrelsen

eller revisorerna eller framställes af Konungens befallningshafvande,

som pröfva!'' förslaget.

Hamra kapellags besparingsskog innehåller 3,600: 98 har.

Afskrift.

Bil. 3.

P.M.

rörande järnvägen ÖrSa—Härjedalens beräknade trafik af skogsprodukter från

Orsa besparingsskog ocli enskilda skogar in. in.

Anmodad att yttra mig öfver några å blifvande trafiken å Orsa—

Härjeådalens jernvägsaktiebolags under byggnad varande jernväg Orsa—

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.

Sveg inverkande faktorer, särskilt rörande Orsa socken och Orsa sockens

besparingsskog, får jag härmed i sådant afseende vördsamt anföra:

Orsa sockens areal utgöres af:

Inegor (åker och skog)................................. 6,200 har

Skogsmark......................................................... 111,000 »

Myrar....................

Berg och vatten

27,000

12,800

»

))

Summa areal 157,000 har

Af denna areal kommer inom järnvägens trafikområde:

Skogsmark ............................''............................. 50,000 har

Myrar.................................................................... 12,000 »

Af de sednare anses 3,000 har med fördel kunna odlas till åker

och igensåning till vall.

Orsa sockens besparingsskogsareal utgöres af:

Skogsmark ......................................................... 55,250 har

Myrar.................................................................... 9,000 »

Berg och vatten............................................... 5,000 »

Summa areal 69,250 har

Åt denna areal kommer inom järnvägens trafikområde:

Skogsmark.......................................................... 40,000 har

Myrar................................................................... 6,500 :»

Af de sednare anses 2,000 har med fördel kunna odlas.

Vid en rationell skötsel och föryngring af dessa inom järnvägens

trafikområde fallande, till sammanlagdt 90,000 har uppgående skogsmarker

bör under närmaste 20 åren årligen i medeltal afverkas och å

jernvägen utfraktas:

Pappersved.....

Kubikmeter......

. 29,600

Träkol...............

Stigar å 20 hektoliter.

. 30,000

Af detta gods

kommer

3,900 kubikmeter pappersved och 3,400 stigar träkol att fraktas

69 kil.

2,000

»

» 1,700 »

»

» »

65

:»

13,700

»

»

» 11,900 »

»

» »

54

j)

4,000

»

» 5,200 »

a

» »

39

»

4,000

»

» 5,200 »

»

)) »

27

»

2,000

»

.»

» 2,600 >:>

»

D ))

11

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

De här ofvannämnda till 5,000 härs areal uppgående, till odling

tjenliga myrar, kunna ej med fördel odlas utan möjlighet af järnvägsfrakt

för kalk och konstgjorda gödningsämnen. På undertecknads föranstaltande

har Svenska mosskulturföreningens kulturingeniör verkställt

undersökning och analyser af olika myrars odlingsvärde samt deras

behof af gödningsämnen och kalk vid odling, hvarefter undertecknad

sedermera anordnat odlingsförsök efter de sålunda gifna anvisningarna.

Dervid har det visserligen visat sig, att hafren ej gått till fullkomligmognad,

beroende hufvudsakligen på otjenlig väderlek de 2:ne sednaste

somrarne, men att grönfoderskörden varit riklig. Tysk mosshafre har

uppnått en längd af 1,5 meter och lemnadt eu grönfoderskörd af 6,000

kilogram per har.

Efter en beräkning för hvarje femårsperiod af följande gödning pr

har: 100 hektoliter osläckt kalk, 400 kg. 37 % kali, 800 kg. tomasfosfat

och 400 kg. chilisalpeter erfordras då dessa myrar blifvit odlade

minst 800 ton gödningsämnen och 100,000 hektoliter kalk pr år, hvilket

så småningom kommer järnvägens trafik tillgodo.

Som Orsa sockens nu odlade jord ej uppgår till 1 % af hela

arealen och inga andra odlingsmarker finnas, är det all utsikt att stora

dylika odlingar komma att utföras så fort järnvägen blir färdig,

helst socknens tillgångar tillåta underlättandet af dylika nyttiga företag

genom kostnadsfritt upptagande af afloppskanalerna.

Genom dessa odlingar kommer naturligtvis annan trafik äfven att

afsevärdt ökas.

Min karta öfver Orsa socken och Hamra kapellag med derå insatta

jernvägar och andra vägar bifogas.

Orsa den 3 december 1904.

Vördsamt

Vilhelm Pettersson.

Afskrift.

Bil. 4.

P. M.

rörande järnvägen Orsa—Härjedalens beräknade trafik af skogsprodukter från

Hamra kronopark in. in.

Har härmed äran lämna af Eder begärda upplysningar ang. påtänkta

jernvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Käng!. Majds Nåd. Proposition No 103.

Hamra kronopark bär eu areal af 37,293 bär deraf 28,260 Improduktiv

skogsmark och 9,033 bär impediment.

Af verkningarna omfatta dels uttagande af den för indelningsperioden

beräknade ordinarie afkastningen, som utgör 48,500 träd af råskog årligen,

. dels tillgodogörande genom extra afverkning- af förefintliga torra

och vindfälda träd samt insektskadad skog i den mån sådant lämpligen

kan ske, och där det är förenadt med ekonomisk fördel, och bar genom

dylik extra afverkning under de sista 10 åren uttagits i medeltal per

år c:a 30,000 träd, så att hela årsafverkningen under senare 10-årsperioden

bar utgjort i medeltal 78,500 träd.

Under de sista 10 åren hafva årligen framflottats c:a 120,000 sågtimmerstockar

samt c:a 40,000 klampar af trämasse- och kolved, de

senare i korta längder om 10 fot.

För Hamra kronopark kommer jernvägen att blifva af stor ekonomisk

betydelse. Virke af alla slag få derigenom ett högre värde,

och eu massa eljest värdelösa skogsprodukter kunna genom träkolsberedning,

tjärti 11 verkning o. d. tillgodogöras. Pappersved kan utdrifvas

till lägre dimensioner än förut. Beträffande särskilt sågtimmerdimensionerna,

som utgöra öfver 90 % af hela försäljningsvärdet, hafva de

hittills på grund af kronoparkens läge till de stora hufvud vattendragen

ej kunnat köpas af andra än virkeskonsumenter efter Ljusnans vattendrag,

men genom en jernväg blir det möjligt äfven för trävarubolag

eller sagverksegare efter Dalelfven att köpa sådana från eu stor del

cd parken, då desamma kunna transporteras på jernväg till Sundsjöåns

flottled, der jernvägen korsar denna strax intill påtänkta jernvägsstationen

Sandsjö, som ligger endast 2 å 3 kilometer nedanför kronoparkens

södra rågång. Den konkurrens som derigenom skulle uppstå

mellan trävarubolag efter skilda flodområden föranledde med all säkerhet

eu prisstegring af minst 10 ®, livilket blir ett ganska afsevärdt belopp,

då den .årliga försäljningssumman af sågtimmerträd brukar vara

c:a 250,000 kronor.

Äfven i andra afseenden kunna genom eu jernväg påräknas fördelar

af ganska stor ekonomisk betydelse. Så t. ex. blefve lifsförnödenheter

åt alla slag billigare, livilket åter skulle verka nedsättande å

arbetsomkostnaderna, och detta särskildt vid de stora virkesutdrifningarna

å parken. För närvarande måste all proviant till de samma tagas

från Ljusdal eller Voxna, hvarifrån frakten till Tandsjö, som ligger ungefär

midt pa parken, kostar 3 å 4 öre pr kgr. Härigenom blir priset

på t. ex. mjöl 20 % dyrare, hafre 30 % och hö 50® dyrare i Tandsjö

än i Ljusdal och

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 103.

47

i värde utgörande tillsammans mer än Vs af de lifsförnödenheter, som

förbrukas vid virkesutdrifningar, framgår, hvilket värde en jernväg

kommer att få för Hamra kronopark, då årligen utbetalas c:a 100,000

kronor för nedlagdt arbete vid afverkningar, flottningar och skogsskötsel

deraf största utgiften eller c:a Va kommer på afverkningarna.

Äfven ur skogsvårdssynpunkt blir jernvägen af stor betydelse för

Hamra kronopark, ty i och med detsamma, som afsättningsförhållandena

genom en jernväg blifva afsevärdt förbättrade, kan skogen skötas mera

intensivt och skogsvårdsåtgärder vidtagas för att trygga återväxten och

höja markens afkastningsförmåga.

Å kronoparken finnes c:a 7,500 har mossar, hvilka dock på grund

af sin beskaffenhet och sin bildning — en småningom försiggången

försumpning af skogsmark — ej lämpa sig för odling af foderväxter,

ty i allmänhet äro mossarne grunda och hvad botten beträffar utgöres

den af sten och grus, mig veterligt ingenstädes af lera. Deremot

lämpa de sig särdeles val för skogsbörd, och om det någonstädes lönar

sig att afdika myrmarker just för sådant ändamål, så är det på Hamra

kronopark, tv dels äro lutningsförhållandena i allmänhet mycket goda,

dels hafva mossarne mestadels ett ringa djup, så att de för en jemförelsevis

ringa kostnad kunna torrläggas.

Trafikberäkning.

Kol. Då någon kolning af betydenhet ej kan påräknas å den del

af kronoparken, som ligger efter Yoxna eif, emedan dels lutningsförhållandena

delvis lägga hinder i vägen, då det blir för stark motlut

äfven för transport af kol, dels flottningskostnaderna efter Voxna eif

ställa sig så billiga, att ganska små dimensioner äfven af torrskogkunna

med fördel dit utdrifvas, torde kolningsområdet komma att begränsas

till 1 5 af arealen skogsmark eller c:a 23,000 har. Med hänsyn

dels till att inom detta område tinnas stora trakter, der kolved förefinnes

i endast obetydlig mängd, att den derstädes ej med fördel kan

tillgodogöras, samt att på grund af dyrare arbetskraft och transportkostnad

det ej lönar sig att så väl uttaga kolveden, som vid jernbruken,

dels till att det stora flertalet torrfuror från och med 10” vid brösthöjd

fördelaktigare kan afsätta^ i form af sågtimmer och sleepers samt att

gran, äfven torrgran, lämnar större behållning som pappersved än förädlad

till kol, torde å hela området ej kunna påräknas mer än 30 kbm.

kolved per har eller 690,000 kbm. å hela ytan. Då omloppstiden för

träkolsberedning af nu förefintlig kolved ej bör sättas högre än till 20

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.

år, åtminstone för Hamra kronopark, då en stor del ved redan nu är

betydligt gammal och foskig, hvarigenom kolen blifva lösa och afstybbningen

stor, skulle således en årlig kolning af nu befintlig kolved kunna

verkställas af 34,500 kbm. Lägges härtill det årligen tillkommande

virkesaffallet från afverkningarna, som kan beräknas till 6,000 kbm.,

kommer kolningen i sin helhet att omfatta 40,500 kbm., hvaraf kan

påräknas en tillverkning af 13,500 stigar kol årligen under de första

20 åren, sedermera endast 2,000 stigar.

Sågtimmer och pappersved. Beträffande transport på jernväg af

sågtimmer och pappersved är den svårare att beräkna, ty den kommer

att blifva mycket beroende på dels om köplusten blir större hos virkesförbrukare

efter Dalelfvens flodområde än hos dem efter Ljusnans vattendrag,

dels huru flottningskostnaderna från Hamra kronopark i framtiden

komma att ställa sig för de mindre dimensionerna. Af allt att

döma för närvarande torde dock komma att befraktas å jernvägen åtminstone

det virke, som kan utdrifvas till Tandsjön och deri utmynnande

flottleden Kölsjöån, och som kan beträffande sågtimmer beräknas

till 40 % af årsafverkningen under de första 10 åren, emedan just det

område, som lutar mot Tandsjön och Kölsjöån blifvit mycket sparadt,

samt derefter till 25 % och utgöra för första 10-årsperioden c:a

20,000 kbm. samt derefter c:a 12,500 kbm., för livilket virke dock ej

kan beräknas längre frakt än mellan Tandsjö och Sandsjö stationer,

vid hvilken senare det antagligen till allra största delen kommer att

släppas i flottleden, samt beträffande pappersved beräknas till 2,000

kbm. årligen.

Frakt af öfriga skogsprodukter. Äfven torde komma att befraktas

sleepers, alexandriasparrar, props, tjära m. m. men detta antagligen ej

i någon afsevärd mängd.

Persontrafik. Den bofasta befolkningen inom kronoparkens yttre

rågångar utgör c:a 150 personer. Dessutom torde i medeltal finnas

c:a 50 st. lösa arbetare, och för händelse af jernväg kunna ytterligare

c:a 100 st. sådana sysselsättas å parken.

Banans terräng genom kronoparken är bra.

Vattenfall af någon betydenhet finnas ej i banans närhet.

Edsbyn den 30 november 1904.

•/. E. Nilsson.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

49

Afskrift.

Bil. 5.

P. M.

rörande järnvägen Orsa—Härjedalens beräknade trafik af skogsprodukter från

Härjedalen in. in.

De Härjeådalsområden, hvarifrån skogseffekter kunna tillföras Orsa

—Svegs-banan, utgöras — efter beräkning'' af 2 mil på hvardera sidan

om banan och eu längd 4,5 mil — af delar inom Svegs, Elfros och

Lilllierrdals socknar med en sammanlagd areal af ...... 90,000 hektar1)

samt ytterligare delar af Svegs och Elfros socknar,

hvilka delar genom tillhjelp af flottning kunna hänföras

dit, till areal ............................................................... 10,000 »

och dessutom möjligen det område af Lillherrdals och

Mora socknar, hvarifrån skogseffekter flottas till

Härjeåsjön, förädlas der och sedermera köras till

Svegs station, hvilket område upptager areal............ 210,000 »

Summa 310,000 hektar

dock torde nog detta sista område få uteslutas från beräkningen, såsom

efterföljande kalkyl visar.

Kolvedtillgången på ofvannämnde arealer under de närmaste 40

åren utgör 544 kubikfot per hektar.

På hela området, 310,000 hektar, utfaller således 168,640,000 kubikfot

kolved, som i kolutbyte — med beräkning af 100 kubikfot fast

massa pr stig å 20 hektoliter — lemna 1,686,400 stigar kol å 20 hektoliter,

eller per år ........................................................................... 42,160 stigar.

Pappersvedtillgången på dessa arealer utgör under de närmaste 40

åren 70 kubikfot per tunland eller 142 kubikfot per hektar. På hela

området, 310,000 hektar, utfaller således 44,020,000 kubikfot pappersved

eller pr år................................................................................ 1,100,500 kubikfot.

Dessa på ofvannämnda arealer utfallande skogseffekter representera

på rot eller der de i skogen befinnas ett värde af: *)

*) Häraf 1:0,060 hektar impediment.

Bil. till Rihd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 58 Haft.

7*

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposiiion N:o 103.

Kolved 168,640,000 kubikfot å 2...................................... kr. 3,372,800: —

Pappersved 44,020,000 kubikfot å 3................................. > 1,320,600: —

Kronor 4,693,400: —

Kalkyl för kol, som skulle tillföras banan från Härjeåsjöns område:

Tillverkningskostnad pr stig å 20 hektoliter, deri in
-

beräknadt allt utom flottning af veden, bidraget ..................... 3: 50

flottning af veden per stig ............................................................... 0: 60

körning till Svegs station 2,2 mil................................................. 3: 50

värdet af veden per stig .................................................................. 2: 00 g. qq

och då kol, levererad vid Svegs station, ej torde få beräknas

högre än pr stig ............................................................... 7:50

så uppstår förlust.

Kalkyl för kol, som skulle tillföras banan från område, som direkt

beröres af densamma:

i

tillverkningskostnad ......................................................................... 3: 25

körningskostnad 1 mil medelväg ............................................... 1: 50

vedvärde ............................................................................................... 2: — g. 75

Om banan från »Fogelsjöändan» dragés till Härjeåsjön och vidare

till Sveg, hvilket lätt skulle kunna gå för sig och till och med efter

utsago blifva billigare, så synes af ofvanstående beräkning, hvilka fördelar

vunnes. Tillgången af skogseffekter förändrades ej heller, deraf

1 någon afsevärd grad, ty det Lillherrdals område, äfvensom det område

norr om Sveg och största delen af området söder om Sveg, som

allt är beräknadt i 90,000 hektar, skulle dock komma att beröra banan;

likaså de särskild! upptagna 10,000 hektar.

En minskning i området, som skulle beröra banan, uppstår af möjligen

20,000 hektar. Men så komma deremot hela Lillherrdalsbygden

2 mil närmare kommunikation, hvithet är en nödvändighet för denna

orts uppsving och dermed förenade fördelar för jern vägen. Sveg skulle

deraf ej lida det minsta.

Alla ofvannämnda skogseffekter äro beräknade att tillföras banan

om den stryker förbi Härjeåsjön, men kommer den att gå såsom nu

beräknadt är, så kan ej skogsprodukterna från Härjeåsjöns område få

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 103.

medtagas i beräkningen, ty dessa blifva då delvis nedflottade och delvis

till största mängd qvarliggande för förruttnelse i skogarna.

Lillherrdal den 13 december 1904.

Carl Rich. Falck,

e. jägmästare.

Uppgift å gods, som under år 1903 afsändts med forman från Ljusdal

till Härjeådalen.

Kilogram

Hafre och kli 1,323,345

Hö .......................................... 196,044

Mjöl, gryn, ärter............... 1,026,160

Kaffe...................................... 72,052

Socker.................................... 115,523

Sill......................................... 123,514

Fisk ................................... 33,700

Frö..................................... 13,765

Fläsk..................................... 165,960

Potatis................. 7,360

Järnvaror.............................. 296,870

Diverse ................................. 1,256,392

4,630,685

Anmärkning. Redogörelsen omfattar ej varor, som köparne själfva

afhämtat, och ej heller de varor, som fraktats till Härjedalen med den

s. k. expressen, en transport af smågods på en å två hästar under

hvarje vecka året om. Det gods, som föres med posten är ej häller

inräknadt. Postturerna mellan Ljusdal och Sveg äro fyra i hvardera

riktningen under hvarje vecka och i regel användas för färden upp till

Härjedalen två hästar. Ibland blir paketposten så stor, att hästantalet

ökas till tre, fyra och någon gång ända till fem.

Sveg den 22 Nov. 1904

Olof Bromée.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.

Från Ljusdal afeändt gods till Los och Hamra under år 1903.

Hafre...........................

Mjöl, gryn och ärter

Kaffe...........................

Socker........................

Sill..............................

Fläsk........................

Glas .........................

Diverse .....................

Summa

1,040 kg.

113,675 *

8,479 »

8,297 *

9,430 »

15,530 »

1,365 »

69,293 »

227,109 kg.

Ljusdal den 29/''n 1904

Alex. Jeansson,

Speditör.

Mjöl ............

Hafre............

Maskingods

Diverse ......

Ljusdal den 21/n 1904

C. Ljunggren.

.............. 38,580 kg.

.............. 8,700 »

.............. 2,891 *

.............. 41,813 »

Summa 91,984 kg.

Sammandrag öfver till Los, Hamra, Sandsjö och Fogelsjö afsända

varor från Woxna järnvägsstation under år 1903.

Aflemningsplats.

Mjöl.

Hö.

Hafre.

Specerier.

Fläsk.

Smide,

spik m. m.

Kalk.

Gödnings-

ämnen.

Diverse

gods.

Kg.

Kg.

Kg.

Kg.

Kg.

Kg.

Kg.

Kg.

Kg. |

Los.................

38,020

24,872

18,700

1,062

2,720

''

7,472

50,000

40,000

11,884

Hamra ............

7,460

—•

—

—

—

—

—

—

_

Sandsjö............

—

25,260

15,000

—

—

—

—

—

_

Fogelsjö..........

17,800

43,909

57,625

5,235

4,313

5,495

—

—

—

Summa

63,280

94,041

91,325

6,297

7,033

12,967

50,000

40,000

11,884

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.

Dessutom tiar från köpman i Edsbyn afsändts till bandsjö direkte

landsvägen från Edsbyn mjöl, bo, hafre, specerier och fläsk till ungefär

lika vigtmängd med från Woxna till Los.

Woxna den 22 Nov. 1904.

Oscar Bergman.

Stationsinspektor.

Sammandrag af uppgifter från ett antal affärsmän i Orsa ang.

deras varuförsändelser norrut under år 1903.

Hafre......................................................................................

Hö.............................................................................................

Fläsk.......................................................................................

Järnvaror ..........................................................................■■■■

Diverse ej specif. matvaror samt ospecif. spanmål

Kilogram

.............. 58.377

.............. 37,804

.............. 9,365

.............. 150

............. 39,976

Summa 145,732

Dessutom fyra vagnslaster murtegel samt »diverse köpmansgods»,

som icke kunnat till sin vikt angifvas.

Carl Strandell. Joh. E. Hedin. P. E. Pettersson.

E. Ericson. H. Lund ([cist.

8*

Bill. till Riksd. Prof- 1905. 1 Sami. 1 Afl. 58 Haft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

;/

V V / SWvhitn.

\ X L O—,

fytUva.Uf,\ • \ V^U.Siyi-vaXUnsyörv Y

\ V* ''A* \*V. f

K \ \SörviUtiie.t ''•Ji

Fä-b

*Y PJMdaic j

Bölberg

z''mw3-*i^Qh Fäb. r v \V*

Orundagen/^ jHUitsfän V o\V

BaBs/ötbryf\ <\ S&oktfem;^

Pfö&B^hy '' '' N~~. ^

l / sy'' uovss

VS) ''Jfäflosct ~F /

* \ A . Ay vam/ings

* \’''<y. i?°/■ boga

! / taoo

SteniiSén

X~<! I ?lloirrfe7^r^. i

''y^Jtpfsda^n A J %

„ / . •"• ^~/Fåb. . •••* ■• -

** '' AX V Fäb.

StugnvåJa

Fä?- Fäb.

1 Söderåsen^ ^

isäuk *

Q^v^vllsJiVi

V,^ V,JVi

V i • iFabj ^kFäd''. \\\

Fäb.

—~^Fäb.^y

^önSttpnrYk^-,

. , /w- \ i .. V'' \V ! H /

■\ \ '' / . ^igg ingåsen. \ ! V -- Y\’ ^

? ''■• ■ ''----.A.. -■

,-‘Bernt nr tv ^_X_N''''x Fäb.

FJufbcrgj ( LäJJbfil

\ Xs i

W

Sivmjsj&n^J

Ä * 619 A

Fäb.

Fäb. il BolbPt

‘ Tränsbst

\

Fn ii tf nr»

Fäb.

J «Ä>

r-Aspsvcden

I Vadgåj-drn

+ i

+. /* &t. Ffotät

Iläééhnj

Fjäll

Skoj#

FFfätcn\

Utom.*, MfJtailen

Y ^''o«l . \ it- *-■'' V

/ V \ V. F^Fa/nniajy-n

Y ""''1Fäb. \ / V^VN ''V ^5

V^g. X/oskAalsvalZ,

...Mrn/len\''& \\ \ A

■ \ .•■ \ v i ■-.. y« j. ■••. \

■fejare >«Å \ \ ^tykfysvailen Y\

..rr^Ar5^ v\'' \£. ( v \ V

AÖlTa;.s^YYv. \ Vi / A—- “A

V(X ''S l <4 / • IT ,. «\ ”J*

•• -V ''«T8 -l-;A ) \ / i Fysättfn, y

dan,

Hysätettv

^ygg&tigens X&BMvj BrätvaUenJ

^ Ö '' A> '' ■]

%

-Fn/åsen

\FnarjF

iberPer

SV E g S

\ \\ K

T l

Lefversten

~}R l/jr tum Fäb.

L A G

.. \ i StrasVöri-.

/Fäb. N 1

Äuöerrsji

//Fäb. \ \

<Y \

R''rgvglle+i

''Fjvilblästa Y

\%

-Ä39"

AVa\inyv\v

i fu£

6 ^varvv^ö

4a- Ö^C?

. 577 l

>?

/. ,

/ ''tchsjävallett.

Ttisberg ^ Krpspfyx^ö^bege

I />« Y V_ dalberget \ (

/ < \ \''é Asen/å \ Östat uM

/| W fe .U\

| f \a " U 0rrmo8\ö^f\v „

V

s V-, 7»9

äpt.\ ''''li''% \

V

IS Orrmosjöii! • „

'' - l . I

1 Fldbenfet

/ V.Vd. \s

Fäb.

7

•\Roänu

''r.F

t

"TlRölMsgaTV

irokroUnC

Hcrtäsen

\ ~‘p a*,

• M .,■■■'' , „

jFMjä från FAsarne

^ .....

. Gräns åsen

^FtennZ/en Y

OcéjövaUen

Jfyptyyy** )/ + ^ 1 \

^>A K.iUmI.m'',uvu,^.

/ Fäb/ V ^---\

•Hornberget Gr^/åvaHen WTlBVt''Ä''

f

Strupr-at/en/S

\ / 4J f‘pyä^*Ä \ ''^>sA \jf

• In fyrrc i -a äe/iS^/

Gttinnijkätem \e/B

fÄ \ A l / ■

| / \cA V A y€\ i

FäbSi

Fäb...- ''—/n . y

åt -)

''®-V<

\ YY •I''ä4,A^oä ^

\ finna* äämstugan i/

Fäb. ,r~y

SwAisjyyvvTN

5 ’ XX'') > - l

i "/V

, « / \ *;*-’-*-*-» Sk''"''hnh,-rgrl

\ \ J \ \ ...... ~+~+''t-+-J

*■ ■ *»y

t \ V • ........ ■*fc"

^

YY. *

i ° A. -

t ......^

\-". Fäb/ (

/.Hällen

iBjdTV

till

undersökningar iör järnväg

Malung—Svag,

mmm Rälslagd del af Orsa—Svegs järnväg

_* Orsa—Svegs järnvägs sträckning norr om den

rälslagda delen, enligt Järnvägsstyrelsens

förslag.

Genom Järnvägsstyrelsens försorg verkställda

undersökningar:

____ Okulärt undersökta linjer.

Möjligen användbar linje för vinnnande af förkortning

af sträckan Malung—Orsa.

På grund af tillgängligt kartmaterial som möjlig

ifrågasatt del af sträckan Malung—

Älfdalen—Sveg.

— Ifrågasatt ny sträckning för Dala—Hälsinglands

järnväg.

Af W. Lindegren definitivt undersökt linje

Älfdalen—Sveg.

Af L. Sparr okulärt undersökt linje öfver Sårna.

Skala 1:500000

10 5 0 10 20

1 ■ ■ ■ 1 ■—1 — I — I- ■ -< km.

Veu/ tf i\sätertia

w

•''ÄKsi&ttfN \‘tybodai

... YöivtttjenyU

väl............Yfe/

/ \ • bror lära lira

yka^ptägt j \ V)W^V?

FtrJvälieteiben ! ''

\fbtå/Nå.

-lr \

Kolmörk, ''

pragga , A . Skarf,,

X 083

w\y

Bortåt

y—S. • - \.

''faun

"\ \ l‘pr,

\ | Kriickelbäckm f

\Hyn 1

HRansJ

1

V Bäcks ve.deii''

J

/ 21 '' '' /fyörkberg

<?,

\Har,(bat);/it

\ ilhml \Sedmdatr%''~

o

o

VJIälcr

Ijatiilådal / ^ijdhfrn^Jdbeken

; '' '' Mlsbo

Autntnarsbo

\SörsJÖ>, j. r

feé****-/ vT A Yäw \

V. .

Frns/ö

kfisbodabne \

iwflf
gen
-

"t, Bratijsättii

X

\ Fleksti

bfarttnsbod

Fund

:Skinnfii7/såof/

''■■ > 1

\

borgen

.c^

Bosdbenj

''j

,E L F D

Pä- \ Bredvad *

BytnnuS'' \ )j~—A

V \) /

J. j Byhréb^en. \ m»

Vy /

”YX *

i A

i I afluberyet

,''Fm \ ( \L /

i! I j

joberg^--.. i

HedbehpväUltuV

\M''ggs/övaZi&t

LttslferrM ForpmSk’.

N \. (5,31 C

661 \ \ | 1 /

GrifMberg/ \

Taksten,

Grundset
-

H ,(Hbo fasett, •tru» h ^ •sm t ----- . .

- Bomvasätrtvbjfdgstrdnt/ A*1

''/ T/<>.r va/in iiset

kf Fla

« ''TSi/Hoberget . ... ______

no esa ten, ! AGrufvnn. I, .—^rWtaseäqgen \ ''

YxL _) \J Säjfsåtra/ .........^»vidsbodar

b ludd rtten/S’ Stort/raft-ea Sätrtt . /

Åse

\ . ''s\y*’^vbMn,

''Hedbodarne Y Matsal

ckädadé/h\ , YY

jlHitzert i^johattstorp

^?kBär/;arä\d ''l^Ö^ore,

sTundberä

''yt dä sen i /

foberget IY SlfTaslåsen^

T''^N^ Broby

Spad

Vars liten

Gvmosbo

. 1 • .voxn

s Fäb>

''^ÖtKaltböt,

\ jHällbéng

O R

O&sti

i <

Sto tivoli

/"Bilberget

•Sä/en

Bölsbd''. i

¥t''

fräckesb a"

\ Lenabo

Ylpnunelbo''^ -v eXnin.

SV.&V

öifiärbticksnäsK

yjfedskog

pyra/btjöA

<e

OuVkylrVs iVsv**v]

\vV\ X§\)en v«33^ia

" '' \Y?

■{tlYly SY~1_ \

fands//,cuidsjön

I y\ Storhogeri''.

jÄÄiÖtsj''

V " ''‘(lArnnm

A J \ FBrändÅ\pMn \ >, • V

/ .......- A.

m __j. \y Värdera

1 r?uistr;nv(l+\; Kulla,,

\jfatUshoet''

■Sju.,

°‘/i JSrtndfcsf \ 7.....\

Värderas ''A\ V Dvsbod

t I. '' '' .

r G r1*0**»-

|».\iÖts\öxv Tve \ ''V-ä. _

''^SY: ^ f

Mortuis

t ..... ■ .,Ä

''v"''"yu\, jQk

"Y MöBä/tu, ''A

L.....i/Yl \ Y f (någon''

\ \ ...... s -

. -Y^• tipndJtedAfi ''It, Barkkaka \%J^,f>»darne

% Mossberg i. Vfutetitit ijgRpfufyn

■MT v \ <WX*T

•''/r^ YY>v. |4f“? '' ’ jw- n

@ ‘Wfnl Ve,KY

B.pötenT// ''•-..

siiovtjövc^y

S.L äten.

h Av»- vAt< . . vv

v! Yssi01v V
,

■ ;• , V ''•

LIMeoSFORSEI,W;:2f„. f 11

Heden- \V

''Bodarne,

\Yv äyindalen-s'' . ..

. \Jx A V ''v. V ^ . wrlMv.tt/''7^WM

l '' Vn^,/ "MUsätraX T i

\ —----\" 7 \ I Vptn/lo yfåO. Tanda (

'',3‘t \ y. y /r/yYY Åy j

“"j«* \ --5-5-^

% / Y> \ otor&rni

..■•Bisbbrg y ^

IvilY \ M/Osen. ,, « /fFndi

• ^e^aljM thgerasgt j

/*• ^

........... -""A./ ;a

1 Yp&angdalen ''^isas TF.Gafberg ^

Y Y?1 ( Y SJlenudberihl.

Vb r I;a '' åä

T ''---r g s

—-''.S.6arbefg VIKA^ *"•

v^s ''-•... \/ j fvlalerq ■ 1 g],

h. ^i ., Hörnbod, \ _/

aunoiit reiicKeivnb x /Grafbeni^lfj/X

. ''Örsblee/»i \ \ /Y • ,

r i/u i ''''Staeket tara * Fnäbceg P/y—i rliPPa Ru/b/ra j

\ J

■Boghm^^ttfibefg^<\ Ö.Gru/uLberg ........ /'' FaiMtu 51’

HO\/k&t. • '' ^Hrtsbyn, ............. - ! J 5''

r : / .Y* y r - \ ;

n .. -i ( sitttv liv .......................... \ . __ Högsta.-en\ .

Foruiss?., J \ Wssel/rrd ^ HäOberu\ Yri ■•• \ ’ \ .*.’ . \S

Y_ !■ ( ”''|X El c,^,/-y * \ Irksj„ / it— m du2lerasen>\

,7/ . _ ... ......

R A TJJ V j. K S -......t i Mest A G

( ''N ''* ° Öoäfl^.. , / . :VV . Ys X.Väkerqet t

Bornera*», V /mimjr/ij -lauuen. ,iV~ÄÄajirf ( svåUttiget. Pilj'''' jj

"X;. \ ........,/( ’ÄnJ j X

/garnbom

Sotbrändshodarn^ \

, .•prpbodbme ) \

................■ ? '' /Btabergsasen ‘ Björk boc/atyie. *y ***\

ÖGisszJrbodar/L , ‘^r,rsbo7atn\ ) S.Flät •"

- »%*• E : '' k5ääffi\ \ Y;Y

”" \ ) ä*1 / A-''^''

''Härfasett)./ |öcVtvoi». MV^&scjv

An/leraseÅ . l \ V/t

rr<i<?Å Y. / Silf,’er ber o et C.tt.V^vY _ ”“Fbrtgejf'' \ ^ YX :!\V*

/‘Solberga.

, , W8**»- j........ .............. / \", ufy /i/lppsbo

V i-C.Y \, .Y sujaM/

\ Ondalen, 0 udn . i _

''Matsal

Yy Y»»<»

•oa. 7 \\ "■ Yj® ''7 ''yU..........

\J ^ Xfoerpsbo

%J£r A \^ •: i / / Af''

•Uyia X^ tM)»k ••-■: “ 117 y -W* iMyiJut, % • i

Tnt9bP,.

''''PsYjY

... .-i&orsWt AY

Rc/Z(jtycfyibo Fallby) ^

^ Kl.

- H)U ......v. j

wio *•* //L’ . *v ; / *\ ''LangTiahi'' j " —Yj

1 A".''v ‘ Gårdvik/ M

, -XrwrgaKjaij lUgpL TOKna

, v jr,.. .. —.—t-t- -nn..» ~ii ~~ / Y/ JBctekabro,y*

*//!$pnru% / /j y.jmuis \ 5V7

•% lUETEXJ;''j/7i"/'''' n‘u;n,rir!vJ, /-/U-Yf, ;V

/i,/e/:; ,fr^>t>e^gh, »fe yrf^rt

7 Smb.rjr@w2/*y??Zi;F'' F-nyp y7X»\\.rX" r kirn,ll)«>r''i,*

/''t \ 4,

!«6 . Y \ 2{)7Y y Torebery; J,

Vsunvi v t, Y

^ J». i.nuutS

\ ^vvx\ (VayV-i
-

\ \

JvWä,-

ij/v/Z/^yvAj

j Guniorslidcri

Flqberoel . *

r»u ^ '' / /......;; jt
t

Fåsjöbergig '' y '' V

C-V--

SJOU. V ) :

jenUa/’

"Ffgasen

>t\pu/gar<lse

~ ~--Y \ Y

\ \y Yt"

\ ''j ^ ^ bo fberg el HöskktfipyX\

VMi4beruet. \ / 1 r* .Jfr«a&@aipr/* ir\\c\^,^«.

X f Z onnberget S A 1

*

■ it 1. r-N r : Kolibri.,

vi eu. Stab. Lit..

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1905:152 Skrifvelse till Konungen, angående beviljande af ytterligare låneunderstöd för anläggning af järnväg från Orsa till Sveg. s. 1 i texten
  2. SU 1905:106 Utlåtande i anledning af väckta förslag om beviljande af ytterligare låneunderstöd för anläggning af järnväg från Orsa till Sveg. s. 1 i texten