Angående beviljande af ytterligare låneunderstöd för anläggning af järnväg från Or sa till Sveg
103 sidor, varav 101 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 101 av 103 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1905:103, Angående beviljande af ytterligare låneunderstöd för anläggning af järnväg från Or sa till Sveg
Dokumentets text
Kung/. Maj.is Nåd. Proposition N:o 103.
1
N:o 103.
Kungi. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
beviljande af ytterligare låneunderstöd för anläggning
af järnväg från Or sa till Sveg; gifven Kristiania
slott den 10 mars 1905.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ci vildren den för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,
att åt Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag må till fullbordande af
den redan påbörjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna
å det af Riksdagen enligt skrifvelse den 7 maj 1901 till låneunderstöd
för enskilda järnvägar beviljade och till Kungl. Majrts förfogande ställda
extra anslag af 7,500,000 kronor anvisas ytterligare ett understödsbelopp
af 2,200,000 kronor utan iakttagande af i statsrådsprotokollet omförmälda
i Riksdagens berörda skrifvelse stadgade villkor och med förbehåll att,
äfven därest från statsverkets sida påyrkas inlösning af järnvägen, innan
10 år förflutit från det någon del däraf öppnats för allmän trafik, staten
skall äga påfordra, att inlösningsvärdet bestämmes af gode män, på sätt i
den å ifrågavarande järnvägsanläggning meddelade koncessionen är föreskrifvet
för den händelse inlösning skulle tidigare ifrågakomma.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Hjälmar Westring.
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami1 Afd. 58 Raft. (N:o 103.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä
Kristiania slott den 10 mars 1905.
Närvarande:
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe?
Statsråden: Westking,
Ramstedt och
Virgin.
Koncession
å järnväg
Orsa—Sveg.
Departementschefen, statsrådet Westring anförde vidare:
Sedan den af Kungl. Maj:t den 11 oktober 1895 meddelade
koncession. å järnvägsanläggning från Orsa station å Mora—Orsa järnvägtill
Sveg i Härjedalen på grund af koncessionshafvarnas uraktlåtenhet
att fullgöra därför stadgade villkor förfallit, söktes under år 1899 ny
koncession å en järnväg mellan Orsa och Sveg enligt en af löjtnanten
vid väg- och vattenbyggnadskåren L. Sparr uppgjord plan. Enligt
denna plan skulle järnvägen erhålla en längd af 128,48 kilometer
förutom sidospår, beräknade till 6,6 kilometer, samt 1,435 meters spårvidd.
Största lutningen a banan skulle utgöra 16 :1,000 och den minsta
kurvradien 300 meter i hufvudspår och 240 meter i sidospår. Banan
skulle förses med skenor af stål, vägande 27,3 kilogram för meter.
Förutom föreningsstation i Orsa upptogos i planen fyra större mellanstationer
vid Emån, Oreho, Vassjön och Fogelsjö, fyra mindre mellanstationer
vid Tallhed, Vallsjön, Tandsjö och Siksjön samt ändstation
i Sveg. Kostnads förslaget slutade å en summa af 4,436,000 kronor
med rullande materiel och 3,700,000 kronor utan sådan materiel. I det
af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i ärendet den 15 maj 1900 afgifna
Kungl Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 103. 3
utlåtandet anfördes att, för så vidt kunde bedömas af de ingifna handlingarna
och utan kontrollundersökning å marken, den beräknade kostnaden,
därest företaget skulle komma till utförande under dåvarande
förhållanden, otvifvelaktigt vore för låg och säkerligen behöfde ökas
med minst 500,000 kronor, men att, då likväl en nedåtgående tendens
i fråga om arbetspriserna redan kunnat iakttagas, och det följaktligen
syntes möjligt, att järnvägen därest arbetet icke utfördes allt för brådstörtad^
skulle kunna fullbordas för lägre belopp än det nämnda,
styrelsen icke velat angifva någon viss kostnadssumma såsom den
sannolika.
Genom resolution den 12 september 1900 beviljades därefter koncession
å den ifrågavarande järnvägen och fastställdes den ingifna
planen utom beträffande sträckningen en kilometer närmast Orsa station.
I koncessionen toreskrefs dessutom, att åt broarnas öfverbyggnad
skulle gifvas den styrka och bärighet, att de kunde motstå samma påkänning,
som beträffande broarna vid statens järnvägar vore föreskrifven,
samt att de, särskildt vid de mindre spännvidderna, skulle så vidt möjligt
byggas helt och hållet af sten, äfvensom att broarnas landfästen
och pelare skulle helt och hållet muras i cementbruk. Mötesplatser
för militärtåg skulle anläggas pa ett afstånd från hvarandra af högst
14 kilometer samt så anordnas, att de vid påfordran kunde utan särskilda
terrasseringsarbeten förses med rundspår af minst 350 meters fri
längd. Åtgärderna för lokomotivens förseende med vatten skulle sa ordnas,
att ^vattentillgången vid påfordran genom provisoriska anstalter. skulle
kunna hastigt ökas, så att den blefve tillräcklig för en trafik af minst 16
tåg om dygnet i hvardera riktningen vid användande af dubbla lokomotiv.
Vidare stadgades, att koncessionshafvarna skulle före den 1 maj
1902 till Kungl. Maj:t inlämna bevis, att de, till säkerhet för fullgörandet
af koncessionsvillkoren, i statskontoret nedsatt ett belopp
af 70,000 kronor, och skulle järnvägsarbetet påbörjas senast den 1
juni 1902 samt därefter så bednfvas, att järnvägen i sin helhet äfven
hvad den i förslaget upptagna trafikmateriel anginge och, i händelse
trafikmateriel utöfver hvad förslaget upptoge måste för järnvägen anskaffas,
jämväl hvad sådan materiel beträffade, kunde, därest öfverenskommelse
om banans trafikerande med annan järnvägs materiel icke
träffats, vara färdig att för trafik upplatas senast den 1 juni 1905.
Därjämte förbehöll Kungl. Maj:t svenska statsverket rättighet att
inlösa järnvägen med tillbehör och trafikmateriel mot ett penningebelopp,
som, om
yrkande om järnvägens afträdande till staten fram
-
Beviljadt
statslån för
järnvägens
utförande.
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
ställdes inom tio är efter det järnväg-en i sin helhet eller till någon del
+-nvV--t- 0PPnad ,for jdlmän trafik, skulle motsvara hvad järnvägen med
tillhörighet6!- och trafikmateriel enligt räkenskaper, som Kungl. Makt godkände,
kostat koncessionshafvarna med tillägg af ränta efter fem för
hundra om året, men med afdrag af den nettoinkomst, banan under
tiden lamnat, och
,r, som’ °m d->'',likt yrkande gjordes efter tio år från det banan
blilvit i sin helhet eller till någon del upplåten för allmän trafik, skulle
antingen beräknas så, att detsamma motsvarade två gånger summan
enligt af Kungl. Maj:t godkända räkenskaper, af hela den under de tio år!
som förflutit närmast före det år, hvarunder lösningsanspråket blifvit
vackt, uppkomna nettobehållning af trafiken, innefattande alla under
samma tio år gjorda utdelningar till delägarna i järnvägen jämte ränteoch
kapitala! betalningar å upptagna lån samt afsättning af kontanta
medel eller öfverförande af säkra fordringar till befintlig reserv- eller
lornyeisefond, eller ock, därest vare sig från statens eller från koncessionshafvarnas
sida sådant fordrades, bestämdes af fem gode män, utaf
hvuka Kungl. Maj:t skulle utse två och koncessionshafvarna två, hvarefter
de lyra sålunda valde tillkallade den femte; och skulle lösesumman,
som skulle anses utgöra mlösningsvärdet af hela järnvägsbyggnaden
med alla dess fasta och lösa tillhörigheter af hvad slag de vara månde,
alvensom al hela den i behåll varande reserv- och förnyelsefonden,
utan annat undantag . än af de för trafikens behof i förråd befintliga
förlags- och konsumtionsartiklar, såsom obegagnade syllar och skenor
med tillbehör, stenkol, oljor och dylikt, inom ett år efter det lösningsanspraket
framställdes och i hvarje fall inom sex månader efter det
staten tillträdt järnvägen, af svenska statsverket erläggas tillika med
lem procent ränta därå, för år räknadt, från tillträdesdagen, samt egendomen
till statsverket afträdas skuldfri eller ock behörigt afdrag å
löseskilling6!! göras för beloppet af den i järnvägen intecknade skuld,
hvaremellertid det skulle åligga koncessionshafvarna att årligen, efter
det behörig revision af järnvägens förvaltning och räkenskaper ägt
ruin, insända till civildepartementet, för att där förvaras, fullständig
uppgift å beloppet af de utdelningar till järnvägens delägare, de kapitaloch
räntebetalningar å upptagna lån samt de öfverföringar af medel
jjl. rese)~v~ eder förnyelsefonden, som för det år, revisionen omfattade,
blilvit åt öfverskott å järnvägens trafikinkomster bestridda.
Sedan Kungl. Maj:t därefter fastställt ordning för Orsa—Härjeådalens
järnvägsaktiebolag, enligt hvilken ordning bolagets verksamhet
hade till föremål att anlägga och, själft eller genom annan, trafikera
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
järnväg mellan Orsa och Sveg och bolagets aktiekapital skulle utgöra
minst 1,900,000 kronor och högst 4,000,000 kronor samt bestämmelse
lämnades därom att, om bolaget beviljades statslån för utförande af
järnvägen, bolaget skulle vara skyldigt att till säkerhet för statens fordran
inteckna järnvägen med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje
annan fordran hos bolaget, blef koncessionen å ifrågavarande järnvägsanläggning,
med Kungl. Maj:ts samtycke, öfverlåten på nämnda bolag.
Emellertid hade bolagets styrelse hos Kungl. Magt anhållit om statslån
till möjligast högsta belopp för järnvägsanläggningens utförande, därvid
bolagsstyrelsen tillkännagaf, dels att aktier i bolaget tecknats till belopp
af 1,903,000 kronor, men att grundad anledning förefunnes att
antaga, att aktiekapitalet inom kort skulle uppgå till åtminstone 2,000,000
kronor, dels ock att, därest statslån erhölles till belopp, motsvarande
hälften af den beräknade kostnaden för järnvägsanläggningen i dess
helhet med afdrag af kostnaden för rullande materiel, bolagsstyrelsen
hade för afsikt att antingen, för att kunna erhålla förhöjning i statslånet
till belopp motsvarande hälften af hela anläggningskostnaden eller
2,218,000 kronor, söka åstadkomma ytterligare aktieteckning i stam- eller
preferensaktier till belopp af 315,000 kronor eller ock för järnvägens
frankering bilda ett särskild! trafikeringsbolag. Uti det yttrande, som
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i anledning af denna ansökning
den 18 februari 1901 afgaf, erinrade styrelsen, att den i sitt utlåtande
i koncessionsfrågan ansett kostnaden behöfva ökas med 500,000 kronor,
samt anförde vidare, att af detta belopp mer än 80 procent utgjordes
af beräknad höjning för stålskenor med mera, hvilka i förslaget upptagits
till 87 kronor för ton men vid tiden för det förra utlåtandet
gällde 130 kronor för ton, samt återstoden hufvudsakligast af prisökning
för syllar och brojärn; men att, sedan betydande prisfall in träd!
särskild! i järnmarknaden, så att exempelvis priset för stålskenor nedgått
under 100 kronor per ton, och i öfrigt tillgången på arbetare dåmera
vore god, hvithet i sin mån bidragit till den inom landet flerstädes
iakttagna nedgången i arbetspriserna, styrelsen icke hölle för
osannolikt, att järnvägen skulle kunna fullbordas för det beräknade
kostnadsbeloppet. Vid pröfning af ansökningen fann Kungl. Maj:t
enligt nådig resolution den 15 mars 1901 godt, med fastställande af
den för järnvägsanläggningen uppgjorda kostnadsberäkningen, i hvad
den afsåge järnvägens anläggande utan rullande materiel, att, såvidt
den sålunda beräknade kostnaden finge tagas till grund för bestämmande
af de! sökta statslånets belopp, sluta å 3,700,000 kronor,
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
bevilja bolaget för utförande af järnvägsanläggningen mellan Orsa
och Sveg ett lån å 1,850,000 kronor att utgå af de medel, som
af 1896 års Riksdag ställts till Kungl. Maj:ts förfogande till låneunderstöd
för enskilda järnvägsanläggningar. Därvid föreskref Kungl.
Maj:t, bland annat, att bolaget skulle sist före den 1 oktober 1901
inför Kungl. Maj:t styrka, på sätt som kunde af Kungl. Maj:t godkännas,
att det förfogade öfver ett kapital, som jämte statslånet
vore fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande utan rullande
materiel enligt den af Kungl. Maj:t fastställda arbetsplanen och
det gillade kostnadförslaget; och skulle minst så stor del af detta
kapital, som motsvarade hälften af den beräknade anläggningskostnaden
för banan utan rullande materiel, utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiekapital eller eljest utan återbetala ngsskyldighet lämnadt tillskott
till järnvägsanläggningens utförande. Vidare skulle bolaget icke allenast
i öfverensstämmelse med fastställd plan och under iakttagande af de
föreskrifter, som för arbetets verkställande i öfrigt meddelades, utföra
och fullborda järnvägsanläggningen äfvensom, där så behöfdes, anskaffa
för trafikens uppehållande å banan erforderlig materiel, utan ock därefter
för allmän trafik öppna samt för all framtid,, utan ytterligare bidrag
af allmänna medel, underhålla järnvägen med hvad därtill hörde i sådant
skick, att den kunde för allmänna rörelsen begagnas. Dessutom
skulle bolaget, innan någon del af låneunderstödet finge lyftas, hafva
dels fullgjort förstnämnda villkor, dels ock inför Kungl. Maj:t ådagalagt,
antingen att bolaget anskaffat medel för inköp af den för järnvägens
trafikerande nödiga materiel eller ock att öfverenskommelse
om trafikens bedrifvande på annat sätt träffats. Slutligen förklarade
Kungl. Maj:t sig vilja framdeles meddela närmare bestämmelser i fråga
om tiderna för lyftning af det beviljade låneunderstödet.
Sedermera har bolaget, till ådagaläggande af att bolaget träffat
öfverenskommelse om anskaffande af den för järnvägens trafikerande
erforderliga rullande materiel, till Kungl. Maj:t ingifvit, jämte garantiförbindelse,
bestyrkt afskrift af ett mellan bolaget, å ena, samt Nya
Aktiebolaget Atlas, å andra sidan, den 14 maj 1901 upprättadt och den
21 juni samma år å bolagsstämma med Orsa—Härjeådalens järn''vägsaktiebolag
godkändt kontrakt, enligt hvilket Atlas till järnvägsbolaget
uthyrde viss rullande materiel till värde enligt specifikation af tillhopa
686,160 kronor att levereras under loppet af åren 1902, 1903 och 1904,
med stadgande att järnvägsbolaget skulle för den levererade materielen
halfårsvis den 1 april och den 1 oktober betala en årlig hyra af 10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103. 7
procent å de angifva värdena och äga rättighet att under kontraktstiden
inköpa materielen till de angifna priserna med afdrag af hvad som intill
tiden för öfvertagandet erlagts utöfver 6 procent årlig ränta, och skulle
kontraktet fortfara att gälla, så länge järnvägsbolaget fullgjorde sina
förpliktelser.
Vidare har bolaget, till ådagaläggande af att bolaget förfogade
öfver ett kapital, som jämte statslånet vore tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande utan rullande materiel, öfverlämnat utdrag af
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i Kopparbergs län protokoll den 20
augusti 1901, utvisande att bolaget, med anmälan att fyra uppgifna
aktietecknare till fullo inbetalt af dem tecknadt aktiebelopp, tillhopa 1,300
kronor, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfverlämnat 47 särskilda
förbindelser, enligt hvilka ett lika antal aktietecknare, som af tecknadt
aktiebelopp, 1,900,100 kronor, inbetalt 10 % med 190,010 kronor,
förbundit sig att å vissa angifna tider inbetala återstående 90 % af
aktiebeloppet, tillhopa 1,710,090 kronor.
Genom nådig resolution den 27 september 1901 behagade Kungl.
Maj:t dels förklara, att Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag styrkt
sig förfoga öfver ett kapital, som jämte statslånet vore fullt tillräckligt
till järnvägsanläggningens från Orsa till Sveg utförande utan rullande
materiel enligt den af Kungl. Maj:t fastställda arbetsplanen och det
gillade kostnads!orslaget; att af detta kapital minst så stor del, som
motsvarade hälften af den beräknade anläggningskostnaden för banan
utan rullande materiel, utgjordes af tecknadt eller inbetaldt aktiekapital;
äfvensom att bolaget fullgjort det i fråga om anskaffande af den för
järnvägens trafikerande nödiga materiel föreskrifna villkor, dels ock bestämma
tiderna för lyftning af det beviljade statslånet.
Slutligen har bolaget dels styrkt, att det fullgjort den stadgade
depositionen i statskontoret af 70,000 kronor, dels ock företett vederbörligt
bevis därom, att arbetet å järnvägsanläggningen den 20 mars
1902 varit påbörjadt.
Sedermera har Kungl. Maj:t vid olika tillfällen medgifvit ändring
i den för järnvägsanläggningen fastställda planen. Sålunda har bolaget
erhållit tillstånd att i rund- och stickspår använda förut begagnade
skenor med en vikt icke understigande 25 kilogram för meter i stället
för i planen upptagna skenor Vägande 27,3 kilogram för meter, äfvensom
att i hufvudspår använda på statsbanan Boden—Gellivare förut
begagnade skenor af 27,3 kilograms vikt för meter. Vidare har Kungl.
Maj:t medgifvit anläggande af en hållplats i närheten af Stackmora
8
Ansökning
om ytterligare
statslån.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
såg, samt att i stället för stationen vid Vallsjön finge tillsvidare å samma
plats utföras allenast vaktstuga med tillhörande ekonomihus m. m.
Äfvenledes har för sträckan mellan sektionsnumren 57 kilometer och
88,460 kilometer från Orsa räknadt af Kungl. Maj:t medgifvits ändring
i den ursprungliga planen, genom hvilken omstakning en förkortning i
våglängden af 1.68 kilometer vunnits samt dessutom en väsentlig förbättring
i tekniskt afseende uppnåtts därigenom, att maximilutningen
skulle, nedbringas till 14 : 1,000, tre broar undvikas och horisontalplanen
å stationer och hållplats erhålla en sådan längd, att rundspår med 350
meters fri längd kunde därå nedläggas. Stationen Tandsjön skulle flyttas
till när beläggen plats och Vassjöns station till Sandsjö, hvarjämte militärmötesspår
skulle anordnas vid Vassjön.
I detta sammanhang tillåter jag.mig erinra, att järnvägen å sträckan
mellan Oreho och Orsa, ehuru ej i sådant skick att den kunde för allmän
trafik upplåtas, dock vid början af år 1904 var så pass fullbordad,
att bolaget den 4 mars 1904 erhöll Kungl. Maj:ts tillåtelse att under
dåvarande vinter å järnvägen transportera träkol mellan nämnda platser.
Efter att af det beviljade statslånet hafva lyft tillhopa 1,233,000
kronor, har i en den 2 mars 1904 till Kungl. Maj:t ingifven skrift
Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag i underdånighet, anhållit om
ytterligare lån åt statsmedel för utförande af järnvägsanläggningen
mellan Orsa och Sveg samt därvid anfört följande. Redan under våren
1902 hade bolagets styrelse fått anledning tro, att banbyggnaden icke
skulle kunna fullbordas med därtill afsedda medel. Någon mera tillförlitlig
uppskattning af befarade bristen i byggnadskostnaden hade
dock svårligen kunnat ske, innan åtskilliga ifrågasatta ändringar af
bansträckningen och i dess lutningsförhållanden blifvit noggrannt undersökta
samt af en tids arbete erfarenhet vunnits om de verkliga kostnaderna
i afseende å grundpriser med mera i förhållande till hvad kostnadsiörslaget
därom upptoge. Då det likväl varit angeläget att så snart
som möjligt tå kännedom om den brist, som vore att emotse, hade
styrelsen i början åt år 1903 låtit föranstalta om utredning därom, i
den mån det då låtit sig göra. Denna utredning med utgångstid från
den 1 mars 1903 hade visat en brist åt 917,000 kronor utom expropriationskostnader.
I anledning däraf hade styrelsen utlyst extra bolagsstämma, för
hvilken styrelsen, med en redogörelse för bolagets ställning och den
antagliga bristen, föreslagit utsläppande af preferensaktier till belopp af
högst 600,000 kronor och om ändring af bolagsordningen till möjlig
-
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
görande af detta. Skillnaden mellan preferensaktiesumman och den
eventuella bristen hade styrelsen hoppats få fylld genom lån. Förslaget
hade af bolaget godkänts och hade erforderlig ändring i bolagets ordning
sedermera fastställts.
Af aktierna i bolaget, hvilka vore lydande å 100 kronor stycket,
innehade
Orsa kommun ........................................
12,500
st. = kronor
1.250,000
—
Gäfle stad .............................................
2,000
» =
i)
200,000
—
Hamra kapellag.......................................
1,000
» =
»
100,000
—
Jämtlands läns landsting.....................
1,000
» =
»
100,000
—
Svegs kommun .....................................
1,000
)) =
)>
100,000
—
Lillherrdals kommun ........................
500
» —
y>
50,000
—
Linsells kommun ....................................
250
» =
»
25,000
—
Alpros kommun ......................................
100
» =
»
10,000
—
Hede kommun.......................................
100
» =
y>
10,000
—
Vemdalens kommun .............................
50
» =
''»
5,000
—
Falun—Rättvik—Mora järnvägsaktie- bolag ...............................................
250
» =
O
25,000
_
Siljans kolaktiebolag............................
150
» =
»
15,000
—
Ofriga aktier ...........................................
230
» ==
))
23,000
—
ägdes af enskilda personer och firmor till antal, växlande mellan 1 och 10.
Till ägarna af större antal aktier hade bolagsstyrelsen aflåtit
skrifvelse med begäran om teckning af preferensaktier för omkring
30 procent af förut tecknadt aktiebelopp. Jämtlands läns landsting
hade äfven beslutit teckna preferensaktier för 32,000 kronor, under
förutsättning att genom försäljning af sådana aktier 600,000 kronor
hopbringades. Då till följd af åtskilliga nekande svar och andra tillkomna
omständigheter styrelsen icke sett utväg att genom försäljning
af preferensaktier anskaffa 600,000 kronor, hade styrelsen hos
kommunerna gjort ny framställning om tecknande af omkring 20 procent
af förut tecknadt kapital, men hade denna framställning ännu icke slutbehandlats
af alla kommunerna. Då det för banbyggnadsfrågans förande
framåt vore af påfallande vikt att få så noggrann kännedom som möjligt,
om hvad som utöfver de medel, som därtill ännu stode till buds,
erfordrades för banans fullbordande, hade, på anmodan af styrelsen,
arbetschefen löjtnanten A. Aulin och bolagets verkställande direktör
majoren W. Prinzencreutz uppgjort en detaljerad utredning af kostnaden
för återstående arbetet, och utvisade denna utredning en slutsumma af
2,000,000 kronor.
Bill. till Riksd. Prof. ludd. 1 Sand. 1 A/d. 58 Höft.
2
10
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Vid arbetets början hade bolagsstyrelsen haft att påräkna i aktiekapital
och statslån tillhopa 3,753,000 kronor. Lades därtill räntor och
diverse inkomster till belopp, som visserligen icke kunde exakt uppgifvas,
men antagligen uppginge till omkring 47,000 kronor, stege
byggnadskapitalet till 3,800,000 kronor. Af statslånet återstode, icke
lyftade ..................................................................
hos statskontoret funnes deponerade ........
till expropriationskostnader hade afsatts....
upplupna räntor därå uppginge till cirka .
................. kronor 617,000: —
................. » 70,000: —
................. » 100,000: —
................ » 6,000: —
Summa kronor 793,000: —
Däremot hade styrelsen till likviderande af en del
skulder och till andra nödiga utgifter nödgats
upptaga ett lån till belopp af ............................. » 75,000: —,
hvadan ännu funnes att tillgå för banbyggnaden ... kronor 718,000: —
Droges denna summa från den beräknade återstående kostnaden för banbyggnaden
2,000,000 kronor, uppstode en brist af 1,282,000 kronor,
hvilken genom tillägg af blifvande räntor å medel, som måste upplånas,
till dess hos statsverket innestående medel finge lyftas, omkring
13,000 kronor, komme att höjas till omkring 1,300,000 kronor.
I det fastställda kostnadsförslaget vore bansträckningen angifven
till en längd af 128,48 kilometer. Vid reustakning och genom eu
af Kungl. Maj:t delvis redan godkänd omläggning af linjen i lämpligare
riktning hade längden förkortats med 4,48 kilometer, hvadan hela
banlinjen nu belöpte sig till 124 kilometer. Med beräkning att kostnaden
för hela banan färdigbyggd skulle stiga till 5,100,000 kronor,
blefve således kostnaden i det närmaste 41,000 kronor för kilometer.
Åtskilliga omständigheter hade bidragit till, att verkliga banbyggnadskostnaden
så ansenligt öfverstege den beräknade, särskildt de i koncessionen
meddelade föreskrifterna om utläggande af mötesplatser för militärtåg,
skärpta anspråk på broars byggnadssätt och bärighet, stegring af
priser å en del materialier, nedbringande till trafikens underlättande af
största lutningen å banan från 16 : 1000 till 14 : 1000 jämte ökning af
minsta kurvradien från 300 till 400 meter, särdeles ogynnsam terräng
samt äfven bristande fullständighet i kostnadsförslaget. Kostnadsökningen
till följd af lutningsförhållandenas förbättrande motvägdes dock
till det mesta af besparing genom minskning af våglängden. Genom de
angifna förbättringarna i koncessionens allmänna bestämmelser angående
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
lutnings- och krökningsförhållandena hade banan^ från militäiteknisk
synpunkt bragts upp till första klass transportförmåga. .
Såsom förberörda förteckning å de förnämsta aktieägarna gatve
vid handen, vore det hufvudsakligast kommunala intressen, som dntvit
fram banföretaget. För Orsa kommun hade det ansetts vara åt största
betydelse att få banan dragen genom socknens besparmgsskog för att
såmedelst möjliggöra tillvaratagandet på förmånligt sätt åt ofantliga
kvantiteter virke, som eljest skulle gagnlöst förfaras, samt tillika befrämja
odlingsföretag och lätta samfärdseln med afsides liggande utägor och byar.
För ''Hamra kapellag i Gäfleborgs län samt för Svegs, Lillherrdals,
Linsells, Ålfros, Hede och Yemdalens socknar i Härjedalen vore skalet,
väsentligen af annan art. Dessa kommuner läge mycket aflägse tran
större handelsplatser med järnvägs- eller sjöfartsförbindelser. lill oveg
vore afståndet från närmaste järnvägsstation, Ljusdal, omkring 12 mit,
och till de andra Härjedalssocknarna utom Alfros vore afstandet längre.
Härjedalens stränga klimat och karga jordmån medgåfve icke jordbrukets
idkande på framgångsrikt sätt. Den ringa mangd korn, som
odlades, skadades ofta af frost, och missväxt å potatis forekomme tyvärr
icke sällan. Stora mängder lefnadsförnödenheter, som ej hamfades
från ladugårdsskötseln, måste därför köpas från andra orter och medelst
dragare hemfor sias långa vägar. Såsom känd! . vore, hade prisen pa
lefnadsförnödenheter under senaste decenniet stigit i hog grad. Om
därtill lades, att dessa förnödenheter måste forslas 10 å 15 mil utefter
dåliga vägar, folie det i öppen dag, huru tryckt och nära nog förtviflad
ställningen skulle vara för Härjedalens befolkning. För att fa någon
lindring genom lättnad i transportkostnader och bättre möjlighet till
afsättning af hvad som kunde finnas att aflåta åt ladugårdsprodukter
och skogsalster hade kommunerna efter stor betänksamhet vågat nära
noo- det" yttersta i ekonomiskt afseende till åstadkommande af en banförbindelse.
Medkänslan för Härjedalen hade manat Jämtlands lans
landsting att, änskönt det redan vore hårdt belastadt med utgifter, insätta
100,000 kronor i företaget. Skulle, dessa kommuners förhoppningar
på en ljusare framtid svikas till följd af brist på medel att föra
banarbetet till* slut, träffade slaget tungt kommunerna, de dar, utom
det att de finge fortsätta sin tröstlösa kamp mot svåra leinadsvilikor,
nödmades vidkännas räntor å och amortering af de för aktieteckningarna
upptagna lånen utan att komma i åtnjutande af någon motsvarande
förmån. Utsikt att genom lån från enskildt håll anskaffa bristande
byggnadskapital funnes icke, hvadan för bolaget icke återfffode annat, an
12
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
att vädja till staten med anhållan att staten ville träda hjälpande emellan.
Bolaget ansage icke behörigt att närmare framhäfva det intresse, som
tran statens synpunkt kunde ligga i att en god förbindelseled droges
tran Dalarnas täta järnvägsnät norrut tvärs igenom Hamra stora och
värde rika kronopark, men bolaget tilläte sig dock uttrycka den tro, att
det vore en för staten synnerligen behjärtansvärd angelägenhet, att
Härjedalens bygder tillfördes ökad möjlighet till utveckling af deras
ännSls° utnyttjande af skogstillgångarna på ett bättre sätt
Ehuru den förhoppning ännu icke vore fullt utesluten, att de större
a magarna eller derå af dem skulle genom preferensaktieteckning
lämna nag-ot tillskott till bristens utjämnande, kunde bolaget för närvarande
icke bestämdt räkna därpå, då dittills gjorda försök i det af
ii,
0 ldnie framgång, än förut omnämnts, hvarför
bolaget nu sage sig nödsakadt att vända sig till Kungl. Maj:t med underdånig
begäran om beredande af ett lån å 1,300,000 kronor utaf statsmedel
väg- och
granskning af
kostnadsförslaget.
tLtenbyggk »Sedan Kungl. Maj: t genom nådig remiss anbefallt
nadsatyreisen vattenbyggnadsstyrelsen att öfver berörda ansökning afgifva “underrrånskniVaf
båtande, har styrelsen låtit genom kaptenen vid väg- och
vattenbyggnadskåren F. Enblom och löjtnanten vid samma kår Iv. A.
jagergren verkställa undersökning ute å marken för utrönande af de
or Ursa —Svegs järnvägs fullbordande erforderliga arbetena och därmed
iorbundna kostnaderna, äfvensom anmodat milkontrollören hos
järnvägsstyrelsen G. A H. d’Ailly att uppgöra eu beräkning af den
^ett^afkastning, som af banan skulle under olika förutsättningar kunna
torvantas. &
inn,A£ förstnämnda utredning, som är dagtecknad den 29 mars
, '' , ..S framgar, att kostnaderna för fullbordandet af banbyggnaden skulle
belöpa sig till 2,700,000 kronor eller således till 700,000 kronor mer
an clen slutsumma, hvartill bolaget vid sin undersökning kommit
Undersokningsforrättarna hafva upplyst, att samtliga massor vore beräknade
och kontrollräknade enligt till dem af arbetschefen öfverlämnade
plan-, prohi- och detaljntnmgar, hvilka visat, huru långt arbetet fortskridit
vid början af år 1904, hvarjemte de af arbetschefen erhållit skriftliga och
muntliga uppgifter angående arbetskvantiteter och förhållanden i öfrigt
som berörde banbyggmaden. För sina prissättningar hade undersökningsorrattarna
käft ledning dels af erfarenheten från nyligen byggda järnvägar,
dels af hvad de genom besiktning af de redan utförda arbetena
13
Kling!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o. 103.
och af terrängen för den återstående sträckan kunnat inhämta, dels och
förnämligast af bolagets räkenskaper, af hvilka framginge arbetspris
med mera vid de redan utförda delarna af järnvägen. Den skillnad i
arbetskvantiteter, som förefunnes mellan deras och bolagets senaste
beräkningar, bestode hufvudsakligen däri, att den för jordlösen beräknade
bredden inom stängslet vore af dem ökad från omkring 12 meter
till 14 å 18 meter, i öfverensstämmelse med behofvet vid den redan
inhägnade bandelen; att sidoschakt å sträckan från kilometer 76 till
Sveg vore beräknad motsvara full sjunkning af alla bankar å myr,
hvarför massan väsentligt öfverstege den af bolaget beräknade; att
matjordsbeklädnad vore upptagen på samtliga ytor i skärningar och på
bankar, då däremot i bolagets beräkning ej inginge beklädnad å grusbankar;
samt att antalet trummor å öfre sträckan vore något ökadt
och deras bottendjup sänkt för bättre öfverensstämmelse med dikningslagens
fordringar. Efter att hafva närmare redogjort för de grunder,
efter hvilka undersökningsförrättarna vid prissättningen utgått, samt
angifvit att stängsel, liksom i bolagets beräkning, ej vore upptaget för
Orsa besparingsskog och Hamra kronopark och att sådana kostnader,
som vore beroende af arbetstidens längd, såsom hyra för rullande
materiel samt årlig afgäld för ingång på Orsa station, blifvit beräknade
för två och ett hälft år, hvilken tid ansåges åtgå för järnvägens färdigbyggande
under förutsättning af arbetets upptagande under våren 1904,
hafva undersökningsförrättarna vidare anfört, att skillnaden mellan
bolagets och deras kostnadsberäkning, uppgående till 35 procent, kunde
synas stor, men att ökningen ej innebure någon öfverdrift, om hänsyn
toges till de ogynnsamma förhållanden, under hvilka arbetet i fråga
måste utföras; att det vore möjligt, att afsevärda besparingar kunde
göras genom omsorgsfull renstakning af linjen och balansering af
massorna samt genom noggranna grustagsundersökningar och en försiktig
arbetsledning, men att det äfven vore möjligt, att dylika besparingar
fullt motvägdes af otjänlig väderlek eller ogynnsamma arbetarförhållanden
och materialpris; att afsevärda förluster äfven kunde uppstå genom afbrott
i arbetets fortgång; samt att till kostnadsberäkningarna borde läggas
eventuella räntor och andra kostnader för kapitalanskaffning, rörelsekapital
för järnvägsdriften och kostnad för möjligen erforderligt inköp
af rullande materiel.
Skillnaden i beräkningarna öfver kostnaderna för de å järnvägsanläggningen
återstående arbeten efter majoren Prinzencreutz’ och löjt
-
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
nanten Aulins förslag- samt efter kaptenen Enbloms och löjtnanten
Lagergrens förslag framgår af följande tablå:
Jordlösen och ersättningar...........................
Terrasseringsarbeten:
Orsa—km. 76...................................
km. 76—Sveg ...................................
Y attenby ggnader:
Orsa—km. 76 ..................................
km. 76—Sveg ...................................
Broar ..............................................
Öfverbyggnad............................................
Husbyggnader, plattformer och lastkajer:
Orsa—km. 76 ...................................
km. 76—Sveg ........................ .........
Vattenstationer och kolbodar.........................
Vägbyggnader:
Orsa—km, 76 .................................
km. 76 —Sveg ...................................
Stängsel:
Orsa—km. 76 ..................................
km. 76—Sveg ...................................
Telegraf:
Orsa—km. 76 ..................................
km. 76—Sveg ...................................
Signaler.......................................................
Baracker (km. 79—Sveg) ..............................
Virke........................................................
Administration och oförutsedda utgifter .........
Ärlig afgäld å ersättning för ingång å Orsa
station....................................................
Summa
Prinzencreutz’ och
Aulins förslag.
Enbloms och Lager- grens förslag.
Kr.
..
0.
Kr.
ö.
Er.
ö.
Kr.
ö.
'' —
—
100,000
_
—
—
73,750
—
121,569
50
206,350
_
355,830
—
477,899
50
646,450
—
852.800
10,050
12,700
33,660
—
56,710
—
204,200
—
247,910
540,820
211,700
—
281,110
771,910
—
—
—
—
-
—
62,690
_
82,075
_
75,735
—
138,425
31,875
100,900
—
182,975
30,600
—
—
_
—
-
—
7,850
_
7,730
_
4.275
—
12,125
36,735
—
44,465
23,085
15,905
24,910
—
47,995
22,949
—
38,854
3,790
3,790
5,340
—
9,130
3,000
4,956
—
8,746
6,500
—
—
—
—
--
—
—
—
45,000
—
’ —
—
45,000
—
—
—
42,000
-
—
—
— .
—
294,820
50
—
—
851,415
—
_
_
9.500
_
—
—
11,875
—
_
2,000,000
—
—
_
2,700,000
—
15
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Under rubriken öfverbyggnad upptager Prinzencreutz’ och Aulins
förslag 51,600 kronor i lokomotiv- och vagnhyror, hvarjämte ersättningen
för ingången å Orsa station beräknats till 9,500 kronor, utgörande
årlig afgäld under de två sista byggnadsåren af 5 % å den summa,
95,000 kronor, hvartill den på Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag
kommande andelen åt stationens värde antogs skola belöpa sig. Motsvarande
poster återfinnas i Enbloms och Lagergrens förslag med 80,000
kronor respektive 11,875 kronor, enär dessa förslagsställare ansett sig
böra beräkna ifrågavarande utgifter efter en byggnadstid af 2 ^ ar.
Sedan kaptenen Enblom och löjtnanten Lagergren^ afgifvit sin
förenämnda utredning, har styrelsen för Orsa—Härjeådalens järn- åt det begärda
vägsaktiebolag uti eu till väg- och vatteubyggnadssstyrelseu ingif- Plånet,
ven, till Eders Kung! Maj:t ställd ansökning anfört, att förhoppningen
om, att de större aktieägarna eller flera bland dem skulle
genom teckning af preferensaktier lämna något tillskott till utjämnande
af bristen i byggnadskostnaden, numera grusats, i det att Orsa kommun
å kommunalstämma den 9 april 1904 afslagit begäran från bolaget om
teckning af preferensaktier till belopp af 250,000 kronor samt, enligt
inkommet meddelande, något bidrag från Gäfle icke vore att föivänta.
Då möjligheten att förmå Hamra kapellag samt Svegs, Lillherrdals,
Linsells, Ålfros, Hede och Vemdalens kommuner att lämna några, om
ock jämförelsevis små bidrag i form af preferensaktieteckning varit
beroende af det svar, Orsa kommun komme att gifva å framställningen
om ytterligare tillskott till banbyggnaden, och svaret från Orsa kommun,
såsom nämndt, blifvit nekande, hade bolagsstyrelsen funnit det lönlöst
att fullfölja sina till Hamra kapellag och Härjedalssocknama gjorda, af
kommunalmyndigheterna ännu icke behandlade framställningar om teckning
af omkring 20 procent af förut tecknad t aktiebelopp och därför återtagit
dem. Från bolag och enskilda personer, som ägde aktier i järnvägsbolaget,
hade styrelsen icke erhållit något svar å till dem aflåtna skrifvelser
med begäran om ytterligare aktieteckning. Vid dessa för bolaget
så beklagliga förhållanden såge bolagsstyrelsen annan utväg till fullbordande
af järnvägsförbindelsen mellan Orsa och Sveg icke återstå, än att
utaf staten få lån till belopp, motsvarande hela den beräknade bristen.
Då denna numera vore beräknad till 2,000,000 kronor, anhölle styrelsen,
att lånet måtte få utgå med sistnämnda belopp i stället för förut
begärda 1,300,000 kronor.
Enligt den af milkontrollören d’Ailly på uppdrag af väg- och Afjäg-^och
vattenbyggnadsstyrelsen gjorda trafikberäkning för banan skulle brutto- nadsstyrelsen
inkomsten af järnvägen komma att uppgå till 358,000 kronor och drift- föranstaltad
ning.
16
Kulle/!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
kostnaden, under förutsättning af ett tåg dagligen fram och åter och
ett tåg hvarannan dag mellan banans båda ändpunkter, till 216,000
kronor, i följd hvaraf nettoinkomsten kunde beräknas till 142,000 kronor.
Från denna summa måste dock dragas årlig ränta å värdet af den
rullande materielen och kostnaden för dennas brandförsäkning med
beräknade 41,510 kronor, hvarefter skulle återstå 100,490 kronor såsom
årlig afkomst åt byggnadskapitalet. Då för banans färdigbyggande
erfordrades utöfver redan förbrukade 3,053,000 kronor, ytterligare
2.700.000 kronor och sålunda hela banan färdig utan rullande materiel
skulle kosta 5,753,000 kronor, skulle järnvägen lämna 1,75 procent i
afkastning å hela byggnadskostnaden. Om ett ytterligare statslån på
2,000,000 kronor beviljades och hela statslånet för järnvägen sålunda
uppgmge till 3,850,000 kronor, skulle afkastningen utgöra 2,61 procent
a sistnämnda belopp. Den största afkastningen af det uti banan
placerade statslånet skulle emellertid erhållas, om lånemedel anvisades
jämväl för kontant inköp af rullande materiel, hvilken syntes kunna
erhållas _ för 590,000 kronor, hvarigenom sålunda statslånet skulle
uppgå till 4,440,000 kronor. Till förräntande af detta belopp blefve
då hela nettovinsten 142,000 kronor tillgänglig, och skulle på sådant
sätt erhållas 3,2 procent å det då ifrågavarande högre statslånet. Därest
järnvägen skulle fullbordas endast å sträckan från Orsa till 60 kilometer
— eller den del, som med nu tillgängliga medel skulle kunna
sättas i fullt trafikfärdigt skick — beräknades bruttoinkomsten till
155.000 kronor och driftkostnaden till 115,700 kronor och således nettoinkomsten
till endast 39,300 kronor, hvarifrån dock måste afdragas årliga
kostnaden lör den rullande materielens förhyrande och försäkring med
25,100 kronor, då återstoden utgjorde 14,200 kronor såsom afkomst af
byggnadskapitalet. Då dittills å järnvägen nedlagts 3,053,000 kronor
och om för dess försättande i fullt trafikfärdigt skick till 60 kilometers
längd antoges åtgå ytterligare omkring 700,000 kronor, skulle bolaget
hafva utgifvit i allt 3,753,000 kronor och därför allenast erhållit en bana,
som å hela det utgifna kapitalet skulle lämna en afkastning, uppgående
till ej mer än 0,38 procent, Om bolaget för fullbordande af bansträckan
mellan Orsa och 60 kilometer tillätes lyfta hela den nu innestående
delen af erhållna statslånet och sålunda blefve i tillfälle att för detta
ändamål använda hela statslånet 1,850,000 kronor, skulle den förenämnda
nettoafkastningen, 14,200 kronor, komma att utgöra 0,77 procent
å detta statslån. Om såsom statslån lämnades ytterligare 353,000
kronor, som erfordrades till inköp af rullande materiel, och hela statslånet
således utgjorde 2,203,000 kronor, skulle nettovinsten utgöra 1,78
procent å sistnämnda belopp.
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
I sitt underdåniga utlåtande af den 23 april 1904 liar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som vid ärendets granskning icke funnit anledning till
anmärkning mot, att kostnaderna för banans fullbordande beräknades till
det af förrättningsmännen angifna beloppet 2,700,000 kronor, och ej heller
mot den af milkontrollören d’Ailly afgifna beräkningen öfver banans
afkastningsförmåga, vidare anfört. Banbyggnadsarbetet hade så fortskridit,
att sträckan Orsa—60 kilometer vore skenlagd och i öfrigt så fullbordad,
att återstående arbeten å densamma syntes böra medföra en
kostnad af högst 700,000 kronor. Å sträckan 57 till 79 kilometer vore
■störa delar af terrasseringen och alla vattenbyggnaderna utförda.. Mellan
79 kilometer och Sveg vore däremot endast förberedande arbeten i mindre
utsträckning, såsom stenuttagning och dylikt, påbörjade. Af byggnadsmaterialier
vore skenor anskaffade för 90 kilometer, skenspik, stängselstolpar,
telegrafstolpar och virke till lutningsvisare med mera för hela
sträckan äfvensom telegraf- och telefonmateriel för en del af sträckan.
Kostnaderna för det dittills utförda arbetet, som omfattade den ojämförligt
svåraste sträckan, öfverskrede icke i rundt tal 3,100,000 kronor
och skulle sålunda med tillägg af det för återstående arbeten erforderliga
beloppet 2,700,000 kronor belöpa sig till sammanlagdt 5,800,000 kronor
för den 124 kilometer långa banan eller i rundt, tal till 46,800 kronor
för kilometer, hvilket enligt styrelsens mening icke kunde anses högt
i betraktande af den delvis svåra terrängen och orternas afskilda läge
samt dåliga kommunikationsförhållanden. Järnvägens trafikförmåga
hade genom de förbättringar, som bolaget vidtagit beträffande dess kurvor
och lutningar, i afsevärd mån höjts utöfver hvad i koncessionen
föreskrifvits, och ehuru dessa förbättringar visserligen bidragit till
ökandet af anläggningskostnaderna, syntes de dock få anses värdefulla
särskildt med hänsyn till den strategiska betydelse banan skulle erhålla,
sedan den satts i förbindelse vid Sveg eller annorstädes med den ifrågasatta
inlandsbanan genom öfre Norrland. Genom de utförda omstakningarna
hade sålunda banans lutningar nedbringats från 16 till 14 på
1,000 och dess minsta kurvradier ökats från 300 till 400 meter. I
jämförelse med stambanan genom öfre Norrland norr om Långsele hade
det resultat uppnåtts beträffande de tekniska bestämmelserna, att Orsa
—Svegs järnväg skulle i de flesta fall uppfylla samma anspråk som
berörda stambana, men öfverträffa denna i tvenne väsentliga afseenden
nämligen i fråga om lutningarna och kurvradierna, som till stor del
vore bestämmande för en järnvägs transportförmåga och som på nämnda
stambana vore, lutningarna 16 : 1,000 och minsta kurvradierna 300
meter. På sträckan från Orsa till 39 kilometer, där längsta och största
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 58 Haft. 3
Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen3
utlåtande.
18 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.
lutningarna förekomme, hade under oktober 1904 i närvaro af chefen
för generalstaben och chefen för generalstabens kommunikationsafdelning
äfvensom vederbörande byråchef hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
verkställts profkörning med ett tungt militärtåg, sammansatt enligt de
grunder, som för banor af »klass I» vore gällande, och hade därvid
utrönts, att för tågets framförande med en hastighet af 25 kilometer i
timmen icke förefunnits någon svårighet, ehuru banan vid detta tillfälle
ej varit helt och hållet fullbordad.
Beträffande banans betydelse har väg- och vatten byggnadsstyrelsen
framhållit, att på sträckan från Orsa till 60 kilometer banan skulle
beröra endast Orsa kommun och dess besparingsskog, under det på återstående
sträckan fram till Sveg den skulle med 25 kilometer af sin
längd gå midt igenom Hamra ofantliga kronopark samt på återstående
29 kilometer sträcka sig in i Härjedalen och sålunda blifva af betydelse
icke blott för Orsa utan äfven för Los med Hamra kapellag, Sveg,
Linsäll, Ålfros, Lillherrdal, Ytterhogdal, Öfverhogdal, Vemdalen och
Tännäs med flera kommuner, som för det närvarande vore vanlottade
på tidsenliga kommunikationer men dock ägde förutsättning af utveckling
i flera hänseenden, sedan järnväg framdragits genom dessa bygder.
Till reglerande af de med banbyggnadsföretaget iråkade svårigheter
kunde enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förmenande från
statens synpunkt ifrågasättas hufvudsakligen tre olika utvägar, nämligen
att inställa all vidare utbetalning från det redan beviljade statslånet
samt genom banans realiserande söka återvinna så stor del
som möjligt af redan utbetalda medel, eller att till bolaget utbetala
det redan anvisade statslånet 1,850,000 kronor i dess helhet för
att därigenom sätta bolaget i tillfälle att fullborda banans södra del
på sådant sätt, att för allmän trafik skulle kunna upplåtas af densamma
så stor del som möjligt eller enligt de utförda beräkningarna sträckan
Orsa—60 kilometer, eller ock att för banans fullbordande i hela dess
utsträckning från Orsa till Sveg ytterligare anvisa det nu sökta nya
statslånet å 2,000,000 kronor.
Användandet af det först nämnda sättet, eller att lämna bolaget
helt och hållet utan vidare hjälp från statens sida, skulle, då inlösen
af järnvägen för statens räkning icke nu syntes kunna ifrågakomma,
leda därhän, att antingen banan komme att öfverlåtas till enskild spekulant
för sådant belopp, att statsverket därigenom komme att lida afsevärd
förlust, eller ock att hela företaget tillsvidare nedlades, hvarigenom
anläggningen skulle förstöras och mista sitt värde samt såväl
staten som de af järnvägen berörda orterna blifva i hög grad lidande.
19
KungI. Maj.is Nåd. Proposition N:o 103.
Tillämpades däremot det andra af de omförmälda sätten för frågans
reglering, skulle banans afkastningsförmåga och gagn för däraf berörda
orter, på sätt af milkontrollören d’Aillys beräkningar framginge,
blifva så ringa, att äfven i detta fall det kunde ifrågasättas, huruvida
dess bestånd skulle vara tryggadt, i synnerhet om den under
sådant förhållande icke skulle uppnå anslutning med den blifvande
inlandsbanan genom Norrland utan komma att utgöra en isolerad grenbana.
Bereddes åter den sist ifrågasatta utvägen eller att anvisa ytterligare
statslån på 2,000,000 kronor, skulle bolaget otvifvelaktigt sättas i
stånd att fullborda banan i dess helhet och en afkastning erhållas, som
på hela det då emottagna statslånet, 3,850,000 kronor, skulle lämna en
nettoafkastning af lägst 2,61 procent eller obetydligt lägre än den ränta,
staten själf erlade å sina lån. Därmed skulle vidare ernås den för
statsverket afsevärda förmånen, att af kastningen af Hamra kronopark
skulle komma att höjas med afsevärdt belopp, samt att de mindre bemedlade
kommuner i Härjedalen, som redan i företaget nedlagt för dem
betydande belopp, blefve i tillfälle att draga nytta af dessa utlagda
penningar. Vidare skulle i de öde bygder, banan genomginge, komma
att uppstå industri och rörelse af stor betydelse för dessa orters utveckling.
Slutligen skulle ernås den icke minst värdefulla förmånen,
att en inre järnvägsförbindelse från västra och mellersta Sverige till
Östersund inom ett par år kunde vara utförd till halfva dess utsträckning.
Äfven om Orsa—Svegs järnväg icke skulle komma att användas
såsom en ingående länk i den ifrågasatta inlandsbanan, därest denna
tilläfventyrs komme att erhålla en västligare sträckning, så skulle den
dock som eu anslutande bibana till inlandsbanan komma att för landet
medföra stort gagn både i kommersiellt och strategiskt afseende.
Med stöd af hvad sålunda anförts tvekade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
icke att uttala den meningen, att ett bifall till bolagets senaste
framställning vore den utväg till reglerandet af statens intressen i denna
bana, som vore lämpligast. Då det emellertid visat sig, att en sakkunnig
och verksam kontroll, som oafbrutet vore i tillfälle att reglera hushållningen
med de erhållna statsmedlen, vore synnerligen behöflig och önskvärd
beträffande med statslån understödda järnvägars såväl byggnad som
framtida drift och underhåll, ansåge styrelsen, att såsom villkor för nu
ifrågasatta statslånets erhållande borde fastställas, att bolaget skulle vara
underkastadt en sådan skärpt kontroll, hvilken syntes kunna ordnas genom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg. Som den för lån till enskilda
järnvägar af 1901 års Riksdag för åren 1902—1906 anvisade
fonden redan vore till afsevärd del anlitad och återstoden syntes vara
Järnvägssty
relsens
utlåtande.
20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
erforderlig för att tillgodose ännu ej påbörjade järnvägars behof för
närmaste år, syntes det ej lämpligt att söka utverka Riksdagens bifall
till sagda fonds användning lör Orsa—Svegs järnväg, utan syntes nödigt,
att det nu ifrågasatta ytterligare låneunderstödet bereddes af därför
särskild t anvisade medel.
Under åberopande af den utredning, som sålunda i ärendet förekommit,
och de anförda skälen för järnvägens understödjande med statslån
för dess fullbordande i hela dess utsträckning mellan Orsa och
Sveg hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att Kungl. Maj:t
täcktes till Riksdagen göra framställning om beredande af medel för
beviljande åt Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag af ett ytterligare lån
af 2,000,000 kronor för järnvägens fullbordande.
Uti infordradt underdånigt utlåtande af den 5 mai 1904 har järnvägsstyrelsen
erinrat, hurusom i järnvägsstyrelsens underdåniga utlåtande
den 31 januari 1903 angående dels verkställande af undersökningen
för en statsbana mellan Dalarna och Bohuslän dels anläggning
af järnväg från Sveg till Ströms vattudal framhållits, att den under
anläggning varande järnvägen Orsa—Sveg kunde komma att behöfva
af staten tagas i anspråk såsom en blifvande del af den tilltänkta s. k.
inlandsbanan. För att emellertid så skulle kunna ske, erfordrades,
att vissa ändringar vidtoges i nämnda järnvägs lutningsförhållanden.
Största lutningarna, Indika i det ursprungliga förslaget varit beräknade
till 16:1000, hade sedermera nedbringats till 14:1000, under det att
å öfriga sträckor af inlandsbanan större lutningar icke tänkts skola
förekomma än 10:1000. Den erfarenhet, styrelsen vunnit af de stora
lutningar, som förfunnes å stambanan genom öfre Norrland, hade bibringat
styrelsen den bestämda uppfattningen, att större lutningar än
10:1000 borde, så vidt möjligt, undvikas å en statsbana, och detta ej
blott af militärtekniska skäl, utan äfven ur trafikekonomisk synpukt, då
de stora lutningarna i väsentlig mån ökade driftkostnaderna. Vid sådant
förhållande och då verkställda undersökningar gifvit vid handen, att
mellan Ströms vattudal och Näsbergs hållplats å Gellivarebanan — en
sträcka om cirka 50 mil al den tilltänkta inlandsbanan — större lutningar
än 10 på tusen icke behöfde anbringas, ansåge styrelsen, att såsom villkor
för Orsa—Svegs järnvägs ingående uti inlandsbanan måste uppställas möjligheten
att få största lutningarna å nämnda järnväg ändrade i öfverensstämmelse
med hvad man tänkt skola förekomma å öfriga delar af inlandsbanan,
och ämnade styrelsen, för så vidt den af Kungl. Maj:t till 1904
års Riksdag aflåta a proposition om anslag till verkställande af undersökningar
samt upprättande af plan- och profilritningar jämte kostnadsförslag
för en normalspårig järnväg mellan hamnplats å bohuslänska kusten
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
och Sveg vunne Riksdagens bifall, redan under år 1904 verkställa undersökningar,
huruvida sådana ändringar kunde åvägabringas. Det syntes
styrelsen vid sådant förhållande vara lämpligt afvakta resultatet af
nämnda undersökningar, innan Kung!. Maj:t vidtoge någon åtgärd i
anledning af bolagets framställning, ty om undersökningarna gåfve vid
handen, att något hinder för ifrågavarande ändringar icke förefunnes,
och sannolikhet alltså skulle föreligga för, att Orsa—Svegs järnväg
komme att tagas i anspråk af staten för inlandsbanan, syntes det vara
lämpligare, att staten själf öfvertoge fullbordandet af banan i full öfverensstämmelse
med den plan, som för inlandsbanan i dess helhet kunde
blifva bestämd. På grund af hvad sålunda anförts hemställde styrelsen,
att den af bolaget gjorda framställningen icke måtte för det dåvarande
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd; och anhölle styrelsen, att framdeles,
sedan förenämnda undersökningar blifvit afslutade, få inkomma
med förnyadt utlåtande i ärendet. Skulle den af styrelsen sålunda uttalade
uppfattningen icke delas af Kungl. Maj:t, ville styrelsen, i likhet
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, framhålla, att en bana Orsa—Sveg
gifvetvis vore åt vida större betydelse för den allmänna samfärdseln än eu
bana från Orsa till 60 kilometer, och detta så mycket mera som, äfven om
Orsa—Svegs järnväg icke komme att ingå såsom en del af inlandsbanan,
denna i allt fall torde komma att dragas förbi Sveg. Den af milkontrollören
d’Ailly gjorda trafikutredningen visade, att det äfven förståten
skulle vara ekonomiskt fördelaktigare att genom det ökade statslånet
möjliggöra banans framdragande till Sveg, än att låta bolaget
disponera det redan beviljade statslånet för banans afslutande 60 kilometer
från Orsa. Styrelsen kunde dock ej underlåta att erinra, att en
beräkning af blifvande trafik alltid måste blifva mer eller mindre
hypotetisk.
Till följd af nådig remiss har chefen för generalstaben den 13 maj
1904 i ärendet sig yttrat och därvid till en början erinrat, hurusom
han i underdånigt utlåtande den 27 februari 1904 angående utförande
af fullständiga undersökningar rörande en föreslagen bana från en
punkt å bohuslänska kusten öfver Malung—Sveg och Ströms vattudal
till trakten af Näsbergs hållplats framhållit, att Bergslagernas järnvägar
från Göteborg till * Falun erbjöde en för de militära transporterna i
krigstid tillfredsställande trafikförmåga; att byggandet af en ny järnvägslinje
väster om linjen Orsa—Sveg och på endast omkring 30 kilometers
afstånd från densamma knappast kunde hafva utsikt att blifva förverkligadt
inom en öfverskådlig tid; samt att det under sådana omständigheter
syntes ur militär synpunkt tills vidare fullt tillräckligt för åstadkommande
af en genom hela landet löpande förstklassig inlandsbana,
Chefens för
generalstaben
utlåtande.
22 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 103.
att åtgärder vidtoges för höjande af trafikförmågan hos järnvägslinjerna
Falun—Orsa och Orsa—Sveg till samma trafikldass som Bergslagernas
järnvägar och den föreslagna norrländska inlandsbanan. Sedan detta
underdåniga yttrande afgifvits, hade ej något inträffat, som kunnat rubba
generalstabschefens uppfattning, att såväl Bergslagernas järnvägar från
Göteborg till Falun som linjerna Falun—Orsa och Orsa—Sveg borde
ingå i den tillämnade militära inlandsbanan, hvad de båda senare linjerna
anginge dock endast, för såvidt de kunde uppbringas till förstklassig
trafikförmåga.
Med anledning af hvad järnvägsstyrelsen i nu förevarande ärende
anfört, har chefen för generalstaben framhållit, att han visserligen till
fullo delade styrelsens uppfattning, att de i inlandsbanan ingående
järn vägssträckningarna borde vara af samma trafikklass, så att de
tyngsta förekommande militärtågen kunde framföras med föreskrifven
hastighet öfver banans hela utsträckning. Icke desto mindre hölle
generalstabschefen före, att i vissa fall och för kortare sträckor någon
eftergift, för så vidt denna af andra omständigheter uppvägdes, kunde
göras på det framställda villkoret af maximilutning af 10 : 1000. En
sådan eftergift, hvarmed i föreliggande fall skulle vinnas, att inom en
ej allt för aflägsen framtid få åtminstone en del af inlandsbanan fullbordad,
finge dock ej i något fall sträckas så långt, att ej genom
användande af den kraftigaste öfverbyggnad och de tyngsta lokomotiv
den afsedda trafikförmågan kunde med full säkerhet upprätthållas.
Genom profkörning a sträckan Orsa— kilometer 39, å hvilken sträcka
de största stigningarna förekomme, med gruståg af samma vikt som
de tyngsta förekommande militärtåg, hade chefen för generalstaben
personligen vunnit den uppfattningen, att sådan eftergift å fordran på
maximilutning af 10 : 1000, som här ifrågasatts, möjligen kunde beviljas
för vissa sträckor å linjen Orsa—Sveg.
Då det emellertid ur såväl militärisk som kulturell synpunkt syntes
vara af vikt, att arbetet på fullbordandet af linjen Orsa—Sveg ej
afstannade, och då detta utan statens mellankomst säkerligen blefve
fallet, syntes skäl tala för ett tillmötesgående af den af Orsa—Herjeådalens
järnvägsaktiebolag gjorda framställningen om beviljande af ett
statslån å ytterligare 2,000,000 kronor. Alldenstund Orsa—Svegbanan,
enligt hvad förut framhållits, syntes böra ingå såsom en del i den
blifvande inlandsbanan och således såvidt möjligt gifvas förstklassig
trafikförmåga, borde såsom villkor vid beviljandet af detta lån stadgas,
att den återstående delen af banan skulle byggas förstklassig, så att
a densamma ej förekomme större stigningar än 10 : 1000 och ej mindre
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
kurvradier än 400 meter. Hvad anginge den södra redan fullbordade
delen af banan, syntes de åtgärder, hvilka eventuellt kunde befinnas
nödvändiga för ökande af dess trafikförmåga, böra bero på resultatet
af den utaf järnvägsstyrelsen ifrågasatta undersökning och därpå följande
pröfning ur militärisk synpunkt.
På grund af livad sålunda anförts hemställde chefen för generalstaben,
bland annat, att förevarande ansökan om ytterligare statslån
å 2,000,000 kronor måtte beviljas endast under villkor att å sträckan
kilometer 79 — Sveg större lutningar än 10:1000 samt mindre kurvradier
än 400 meter ej finge förekomma, samt att undersökning
snarast möjligt måtte ske, huruvida och i hvad mån trafikförmågan
kunde ökas å sträckan Orsa— kilometer 79.
banan.
Såsom järnvägsstyrelsen i sitt förberörda underdåniga utlåtande Af jämvägserinrat,
hade Kungl. Maj:t till 1904 års Riksdag aflåtit proposition an- ''‘^ltad“T''
gående anvisande af anslag för verkställande af fullständiga under- undersöksökningar
rörande en del af den så kallade inlandsbanan, nämligen å Hnggear
sträckan från bohuslänska kusten till Sveg. Med anledning af denna Sveg säsong
proposition samt inom Riksdagen väckta motioner beslöt Riksdagen
enligt skrifvelse den 18 maj 1904 bevilja medel för verkställande åt
dylika undersökningar för hela den ifrågasatta inlandsbanan från hamnplats
å bohuslänska kusten öfver Sveg och Ströms vattudal till lämplig
punkt å Gellivarebanan.
Sedan järnvägsstyrelsen därefter genom nådigt bref den 3 juni
1904 anbefallts inkomma med förslag till plan för dessa undersökningar,
hvilka borde omfatta ej blott den ifrågasatta järnvägens sträckning och
kostnaden för densammas anläggning utan äfven en noggrann utredning
i afseende på de förhållanden, som kunde vara af betydelse för bedömandet
af företagets ekonomiska bärighet, aflät styrelsen den 18 juni
1904 underdånig skrifvelse, däruti styrelsen, under erinran om sitt uttalande
i förberörda underdåniga utlåtande den 5 maj 1904 samt i afvaktan
på att det infordrade förslaget till plan för undersökningarna
rörande inlandsbanan hos styrelsen utarbetades, hemställde om bemyndigande
att, så snart ske kunde, påbörja undersökningar, huruvida möjlighet
förefunnes att få de största lutningarna å Orsa—Svegbanan ändrade
i öfverensstämmelse med hvad som afsetts å öfriga delar af inlandsbanan
skola förekomma, samt därvid, för den händelse det skulle visa sig vara
möjligt att taga järnvägen i anspråk för inlandsbanan, dels verkställa
värdering å de arbeten, som redan blifvit utförda å järnvägen, dels
24
Kung}. Maj ds Nåd. Proposition N:o 103.
ock beräkna kostnaden ej mindre för järnvägens färdigbyggande enligt
åt Kung].. Maj:t fastställd plan, med den afvikelse från densamma,
som bletve en följd af, bland annat, vissa lutningars förändring, än
äfven för de kompletteringsarbeten i öfrig!, som vore erforderliga,
iör att järnvägen skulle kunna ingå såsom en del i den ifrågasatta
inlandsbanan. I sammanhang därmed och då det vore antagligt, att.
såsom ytterligare förutsättning för att Orsa—Svegs järnväg skulle blifva
möjlig att använda såsom eu ingående del i inlandsbanan, måste knifvas,
att vid gjord undersökning järnvägarna Orsa—Mora samt Mora—Brintbodarna—Malung
befunnes kunna tagas i anspråk för samma ändamål,
hemställde styrelsen tillika om bemyndigande att jämväl å sistnämnda
järnvägar företaga enahanda undersökning som å linjen Orsa—Sveg
och att, om det visade sig möjligt utföra erforderliga förändringar af
dessa järnvägar, verkställa beräkning af kostnaderna för dessa förändringar
samt för behöfliga kompletteringsarbeten å järnvägarna, och
förklarade järnvägsstyrelsen sig skola, sedan berörda undersökningar
bliivit afslutade, till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse för
desamma samt eventuellt med utlåtande angående inlösande af samtliga
ifrågavarande j ärnvägar.
Genom nådigt bref den 1 juli 1904 anbefalldes järnvägsstyrelsen
ock att, på sätt styrelsen sålunda hemställt, så snart ske kunde, påbörja
ifrågavarande undersökningar rörande ej mindre den under byggnad
varande järnvägen Orsa—Sveg än äfven järnvägarna Mora—Orsa och
Mora Brintbodarna—Malung, hvarvid borde tagas i öfvervägande livad
chefen för generalstaben i sitt förut återgifna utlåtande den 13 maj
1904 anfört i fråga om järnvägens lutningsförhållanden, samt, sedan
undersökningarna blifvit afslutade, till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse
för desaihma.
Sedan järnvägsstyrelsen med anledning af det styrelsen sålunda
lämnade bemyndigande låtit genom baningenjören, löjtnanten i väg- och
vattenbyggnadskåren Hj. Fogelmarck verkställa ifrågavarande undersökningar
och beräkningar, har styrelsen i underdånig skrifvelse den 31
december 1904 anfört följande.
I fråga om lutningsförhållandena å den redan terrasserade delen af
Orsa—Svegbanan mellan Orsa och Oreho station, belägen på 51,4 kilometers
afstånd från Orsa, förekomme lutningar 14 : 1000 på afsevärda
sträckor, och vore detta särskildt förhållandet mellan Tallheds och Oreho
stationer, af hvilka den , förra läge på ett afstånd från Orsa af 11,3
kilometer. Vid Tallhed vidtoge i riktning mot Sveg en dylik stigning,
som fortsatte till kilometer 35,8, där banan uppnådde högsta höjden eller
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
523 meter öfver hafvet. Från sistnämnda plats sänkte sig linjen, hufvudsakligast
medelst lutning 14: 1000, ned till Ore älf, som vid kilometer
50,4 öfverginges på en höjd öfver hafvet af 392 meter. Att å sträckan
från Tallhed norrut nedbringa maximilutningarna till 10 : 1000 läte sig
icke göra utan fullständig omläggning af banan och densammas framdragande
i annan riktning. Då emellertid berörda bansträcka vore i det
närmaste terrasserad och rälslagd samt delvis grusad, hvartill komme
att, enligt hvad chefen för generalstaben förklarat, emot bibehållandet
för vissa sträckor af de befintliga maximilutningarna icke vore något
att erinra, under förutsättning att genom användandet af den kraftigaste
öfverbyggnad och de tyngsta lokomotiv den afsedda trafikförmågan
kunde upprätthållas, hade samma bansträekas slopande icke ansetts
höra ifrågakomma, utan hade i stället beräknats att, då så befunnes
erforderligt, därstädes använda förstärkt maskinkraft för tågens framförande.
För detta ändamål måste lokomotiv finnas i beredskap på
ömse sidor af de sålunda angifna skarpa lutningarna, och talade för eu.
sådan anordning särskild! den omständigheten, att lutningarna 14 : 1000
förekomma sammanhängande i stor utsträckning. Vidkommande lutningarna
14 : 1000 å sträckan mellan Orsa och Tallhed hade desamma
tänkts skola bibehållas. Tekniska svårigheter mötte väl icke för samma
lutningars borttagande, men då det befunnits i flera hänseenden fördelaktigare
att i Orsa och icke i Tallhed hafva förlagdt det lokomotiv,
som måste användas för förstärkning af tågen från Tallhed norrut, hade
det synts icke vara af behofvet påkalladt att för en kostnad af omkring
50,000 kronor nedbringa sistsagda lutningar till 10 : 1000. Hvad åter
beträffade lutningsförliållandena å bandelen norr om Oreho station, hade
utrönts, att de lutningar, skarpare än 10 : 1000, hvilka förekomma å
redan bearbetade sträckor af berörda handel eller vore a profilen angifna
för återstående sträckor af banan, kunde undvikas genom dels omläggning
af balanslinjen dels banans omstakning. Då enligt antagna förutsättningar
för inlandsbanan kurva med 400 meters radie finge förekomma
i stigning 10 : 1000, hade undersökningsförrättaren beräknat,
att i raklinje en maximilutning 11,5 : 1000 finge, för minskning af terrasseringsarbetena,
användas, enär tågmotståndet ändock icke blefve
större än i stigning 10 : 1000 i kurva med 400 meters radie. Styrelsen
höile dock före, att maximilutningen i raklinje kunde ökas från 11,5 :1000
till 11,9: 1,000. Å den helt eller delvis terrasserade linjen mellan kilometer
51,4 och kilometer 76,5 hade omstakning företagits å sträckorna
kilometer 57+220—58+614, 64+120—72+500 samt 73+^00—76+360,
enär lutningarna där varit allt för långa för att endast genom balansBih.
till Bihsd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd, 58 Käft. 4
26
Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 103.
linjens omläggning kunna nedbringas till 10: 1000. Emellertid vållades
genom denna omstämning, att de å berörda sträckor utförda icke
obetydliga terrasseringsarbeten, stenarbeten för trummor och för två
broar öfver Wassjöån och Sundsjöån samt husbyggnader och grunder
föi sadana a Sundsjöans station icke kunde komma till någon användning.
. A linjen norr om kilometer 76,5 till Sveg, där några arbeten
ännu icke uttörts, hade omstakning åt den koncessionerade linjen gjorts
dels å ^ sträckan kilometer 80+780—90+420 och dels från kilometer
103+860 till Sveg. Sammanlagda längden af de lutningar, skarpare än
10 : 1000, som genom nu angifna omstakningar undvikits, uppginge
till 23,780 meter. Efter de gjorda omstakningarna komme banans längd,
räknadt från midt till midt af Orsa och Svegs stationshus — hvilken
längd enligt den koncessionerade sträckningen uppginge till 127 791
kilometer, men vid den definitiva utstakningen blifvit nedbringad till
123,630 meter — att utgöra omkring 124,500 meter.
Af de gjorda undersökningarna både sålunda framgått, att Orsa—
Svegbanan kunde utföras på sådant sätt, att — med undantag för de
långa lutningarna 14: 1000 å den redan terrasserade och rälslagda
delen af banan mellan Orsa och Oreho — dittills för inlandsbanan
gjorda förutsättningar i afseende å tracén kunde varda uppfyllda, samt
att det i sådant afseende vore möjligt att taga den enskilda järnvägen
i anspråk för inlandsbanan.
\ id. detta förhållande hade, till fullgörande af den i nådiga brefvet
den 1 juli 1904 gifna befallning'', verkställts värdering af de arbeten,
hvilka redan ^ blifvit utförda å Orsa—Svegbanan, äfvensom beräknats
kostnaderna för banans färdigbyggande samt för erforderliga kompletterings
arbeten; och innefattades resultatet af dessa utredningar dels i
en med styrelsens ifrågavarande underdåniga skrifvelse öfverlämnad
tablå, utvisande värdet af Orsa—Härjeådalens järnvägsbyggnad den 1
september 1904 vid eventuellt inköp för statens räkning, dels ock i ett
jämväl bifogadt kostnadsförslag till järnvägens fullbordande.
Af berörda tablå fortsätter järnvägsstyrelsen — inhämtades, att
unclersökningsförrättaren beräknat värdet å Orsa—Svegbanan i dess
nuvarande skick till 2,911,990 kronor 37 öre. Vid värderingen, som
skett med ledning af järnvägsbolagets räkenskaper och omfattat jämväl
förrådseffekter, räler, sliprar, sågblock, på rot stående inköpta träd
m. m., hade de arbeten, hvilka kunde komma till användning, för den
händelse staten skulle öfvertaga banan, upptagits med de belopp, som
bolaget för dem utgifvit. Däremot hade i nyss angifna summa icke
inberäknats de belopp, som, enligt hvad kunnat utrönas, utgifvits
27
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
för sådana arbeten, hvilka dels utförts å de sträckor mellan kilometer
51,4 och 76,5, där omstakning skett, dels måste göras om till följd af
balanslinjens omläggning. Med hänsyn till de mellan Orsa och Oreho
förekommande skarpa lutningarna hade ansetts, att de å denna sträcka i
hufvudspåret nedlagda räler om 27,5 kilograms vikt borde utbytas mot räler
om 34 kilograms vikt, men att 27,5 kilograms räler, som af bolaget inköpts
för nedläggning å banan i dess helhet, kunde tillsvidare användas dels
norr om Oreho dels ock i alla bispår. I följd däraf skulle för en större
kvantitet räler af sistnämnda slag jämte skarfjärn någon användning
icke finnas, därest banan öfvertoges af staten. Värdet af nyssberörda
kvantitet, uppgående till 802 ton räler och omkring 63 ton skarfjärn,
inginge icke i angifna summa. Enär bolaget tillhöriga förrådseffekter
vore den 1 september 1904 i bolagets räkenskaper bokförda
till fulla värdet, 200,566 kronor 61 öre, däraf 32,400 kronor 62 öre för
27,325 stycken sliprar, hade vid den nu gjorda värderingen afskrifning
för slitning och dylikt företagits med 67,177 kronor 18 öre, hvilket
belopp i stället påförts banbyggnaden och således inginge i summan
2,911,990 kronor 37 öre; och hade undersökningsförrättaren antagit,
att staten skulle öfvertaga förrådet till det värde, som det ansetts
hafva efter sålunda skedd afskrifning. Då staten emellertid hade en
afsevärd mängd - arbetsredskap, som användts vid statsbanan Gellivare
—Riksgränsen och numera funnes upplagd i förråd, samt då, så vidt
kunde förutses, staten finge med 1905 års utgång större delen af
den statsbanan genom Bohuslän tillhöriga arbetsredskap disponibel,
hölle styrelsen före, att Orsa—Svegbanans förrådseffekter med undantag
för sliprarna icke borde af staten öfvertagas och i allt fall icke
till högre pris än som motsvarade transportkostnaderna för de i statens
förråd befintliga och för Orsa—Svegbanans fullbordande erforderliga
arbetsredskap till Orsa, hvilka kostnader torde komma att uppgå till omkring
15,000 kronor. Hvad den rullande materielen beträffade, hade järnvägsbolaget
af nya aktiebolaget Atlas inköpt ett lokomotiv och 80 N. N.- vagnar på sådana betalningsvillkor, att å köpesumman årligen skulle
betalas 10 %, däraf 6 % ränta och 4 % amortering. Då det förutsatts,
att berörda materiel, som vore uthyrd till annan banbyggnad och om
hvars beskaffenhet kännedom saknades, icke komme att af staten inköpas,
hade densamma icke nu värderats. Däremot hade i värdet af banan
inberäknats de kostnader, som järnvägsbolaget fått vidkännas för hyror
och slitage af rullande materiel.
Vidkommande därefter kostnaderna för Orsa—Svegbanans färdigbyggande
och komplettering hade dessa — hvilka såsom förut nämnts
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.
enligt det kostnadsförslag, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen låtit
genom kaptenen Enblom och löjtnanten Lagergren uppgöra och hvilket
kostnadsförslag järnvägsstyrelsen i nu förevarande utlåtande benämnde
det äldre, beräknats till 2, < 00,000 kronor — vid den genom järnvägsstyrelsens
försorg gjorda uträkningen upptagits till 5,388,000 kronor, hvartill
komme dels 025,000 kronor, utgörande kostnaden för anskaffande afrullande
materiel efter 5,000 kronor per kilometer, dels ock en summa af
omkring 130,000 kronor, hvilken Galle—Dala järnvägsaktiebolag fordrat
för rättigheten att inleda Orsa—Svegbanan å den bolaget tillhöriga Orsa
station. I det äldre kostnadsförslaget hade nämligen därför beräknats
allenast en mindre afgift under 2 1 ''3 år, eller under själfva byggnadstiden,
för rättighet att använda Orsa station.
Sammanlagda kostnaderna för banans färdigbyggande och komplettering
äfvensom för rullande materiel skulle alltså uppgå till 6,143,000
kronor. Såsom förut angifvits, hade den summa, som undersökningsförrättaren
ansett staten böra vid ett eventuellt öfvertagande af Orsa—
Svegbanan erlägga, uppskattats till 2,911,990 kronor 37 öre. Lades
därtill nyssberörda belopp 5,388,000 kronor och 130,000 kronor, skulle
kostnaden för banan i komplett skick belöpa sig, oansedt rullande materiel,
till 8,429,990 kronor 37 öre eller 67,440 kronor per kilometer samt,
inberäknadt rullande materiel, till 9,054,990 kronor 37 öre eller 72,440
kronor per kilometer.
För de sålunda gjorda kostnadsutredningarna för Orsa—Svegbanans
färdigbyggande och komplettering har järnvägsstyrelsen lämnat eu detaljerad
redogörelse.
Vidare anför järnvägsstyrelsen. Såsom vid en jämförelse mellan
det äldre kostnadsförslaget och det nu upprättade ifråga om kostnaderna
för banans färdigbyggande och komplettering inhämtades, öfverstege
kostnaderna, oafsedt rullande materiel, enligt det senare förslaget
dem enligt det förra med 2,818,000 kronor. Till denna kostnadsökning
hade. i väsentlig grad bidragit, dels att maximilutningarna nedbringats,
hvarigenom banan måste framdragas genom mera kuperad terräng och
terrasseringsarbetena blifva fördyrade, dels att på grund af erfarenheten
trån de under senare åren utförda banbyggnader för statens räkning
högre priser för husbyggnader ansetts böra beräknas, dels att flera
vattengenomlopp och banbevakningsbostäder in. m. samt delvis starkare
öfverbyggnad förutsatts, hvartill komme den omständigheten, att banan
beräknats skola byggas såsom statsbana, hvilket med hänsyn till de
anspråk, som ställdes på en sådan, själffallet måste öka kostnaderna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
.29
Kungl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 103.
Styrelsen ansåge sig böra framhålla, att kostnaderna enligt nu föreliggande
kostnadsförslag vore så beräknade, att arbetena borde kunna för
desamma utföras, äfven om banans fullbordande komme att äga rum
under en tid, då arbets- och materialprisen vore lika höga, som de
varit vid slutet af 1890-talet.
Vidkommande de undersökningar, som verkställts i afseende å bansträckorna
Orsa—Mora Noret, Mora Noret—Mora och Mora—Brintbodarna—Malung,
innehåller den af järnvägsstyrelsen lämnade redogörelsen
följande:
Orsa—Mora Noret och Mora Noret—Mora.
Å ifrågavarande bansträckor förekomme väl en del lutningar åt
12,5 : 1000, siren då dessa lutningar hade obetydlig längd och linjen i
det stora hela vore ganska rak, hade det ansetts öfverflödigt att nedlägga
några kostnader på omläggning af balanslinjen för att nedbringa
lutningarna till 10 : 1000. Från teknisk synpunkt sedt mötte alltså
icke något hinder för berörda bansträckors ingående såsom delar i
inlandsbanan. Emellertid saknades direkt förbindelse mellan Orsa och
Mora. Enligt de nuvarande anordningarna måste nämligen norrifrån
till Mora kommande tåg först köra förbi den öfver Dalälfven befintliga
bron fram till Mora Norets station, belägen på älfvens östra sida, samt
därefter, sedan frånkoppling af lokomotivet skett för detsarumas inrangerande
i andra ändan af tåget, dragas öfver älfven till Mora station.
För åstadkommande af ändring därutinnan hade förutsatts, att ett spår
skulle xitläggas från linjen Orsa—Mora Noret direkt ned till broöfvergången,
invid hvilken spåret medelst en växel skulle indragas i det
mellan Mora Noret och bron befintliga spåret, Ett dylikt förbindelsespår
kräfde dock vissa växel- och signalsäkerhetsanordningar, för hvilka
erforderligt belopp beräknats. Bron öfver Dalälfven vore en kombinerad
landsvägs- och järnvägsbro, för hvars byggande ett statsanslag af 85,300
kronor, motsvarande två tredjedelar af beräknade kostnaden för en landsvägsbro,
erhållits, därvid såsom villkor uppställts, att, om Kungl.
Maj:t skulle framdeles finna, att bron borde uteslutande användas såsom
järnvägsbro, statsanslaget skulle återbetalas af de järnvägsförvaltningar,
hvilka kommit i åtnjutande af detsamma. Styrelsen antoge, att bron,
därest densamma öfvertoges af staten, komme att användas allenast för
järnvägstrafiken, enär denna redan nu vore mycket hindersam för landsvägstrafiken,
äfvensom att, då brons järnöfverbyggnad, som vägde om
-
30 Kungl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 103.
kring 240 ton, icke ägde tillräcklig bärighet, densamma måste utbytas
mot en ny sådan med eu vikt af omkring 426 ton.
Mora—Brintbodarna—Malung.
Å- denna linje funnes flera lutningar, skarpare än 10 : 1000, äfvensom
åtskilliga kurvor med mindre radie än 400 meter. Detta vore
särskildt fallet med sträckan Brintbodarna—Malung, hvars ingående
såsom en del i inlandsbanan icke kunde förutsättas med mindre samma
sträcka fullständigt ombyggdes. Vid sådant förhållande och då det
befunnits, att å en del åt bansträckan Mora^Brintbodarna, eller mellan
Mora och Gäfvunda station, belägen närmast norr om Brintbodarna,
maximilutningarna kunde jämförelsevis lätt nedbringas till 10 : 1000 eller
till 11,9: 1000 i rakspår samt minimiradierna ökas till 400 meter, i
följd hvaraf hinder icke mötte i tekniskt afseende för nämnda handels
användande för inlandsbanan, hade undersökningar verkställts för en
ny linje från Gäfvunda station till Malung. För denna 36,02 kilometer
långa linje hade följande tekniska bestämmelser tänkts skola tillämpas,
nämligen:
största lutning 10 : 1000 i spår liggande i kurva eller 11,9 : 1000
i raklinje;
minsta kurvradie 400 meter;
banvallens krönbredd 5,4 meter;
i jordskärningar dikesdjupet 0,5 meter och dikets bottenbredd 0,5
meter;
jordskärnings bredd i balansplanet 9,4 meter;
bottenbredd i balansplanet uti bergskärning med dike endast å ena
sidan 4,8 meter samt med dike å båda sidor 5,2 meter;
ballastens tjocklek, räknadt från balansplanet, 0,5 meter;
ballastens bredd i krönet 3,3 meter;
skenvikt i hufvudspår 34 kilogram per längdmeter och i bispår
27,5 kilogram; samt
doseringslutning i jordschakt 1 : 1,5 och i bergschakt 10 : l,o.
Kostnaderna för denna linje vore beräknade till 2,418,000 kronor,
inklusive rullande materiel efter 5,000 kronor per kilometer, eller 67,129
kronor per kilometer.
Hvad beträffade sträckorna Orsa—Mora och Mora—Gäfvunda med
en sammanlagd längd af 52,65 kilometer, där spårets öfverbyggnad utgjordes
af räler med 27,5 kilograms vikt på sliprar af 2,5 meters längd,
31
Kungl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 103.
liade beräknats att, om staten skulle öfvertaga samma sträckor, de därå
i liufvudspåret nu befintliga räler och växlar skulle utbytas mot räler,
vägande 34 kilogram per meter, samt därtill passande växlar, äfvensom
att på hvarje 10 meters längd af banan fem af de sämsta sliprarna
skulle ersättas med nya sliprar af 2,7 meters längd, hvaremot utbyte af
öfriga sliprar skulle ske endast i den mån de ruttnade. Kostnaderna
för kompletteringen af sistberörda två sträckor belöpte sig enligt uppgjorda
kostnadsförslag- till 687,000 kronor för sträckan Orsa—Mora och
till 1,576,000 kronor för sträckan Mora—Gäfvunda, å hvilken sistnämnda
plats skulle erfordras en föreningsstation med Mora—Yäners järnväg;
och inginge i dessa belopp kostnaden för anskaffande af rullande materiel
efter 5,000 kronor per kilometer, enär det icke ansetts sannolikt, att
staten skulle öfvertaga den rullande materiel, hvilken nu användes å
bansträckorna ifråga samt ägdes af Gäfle—Dala och Mora—Vänerns
järnvägsaktiebolag. Sammanlagda kostnaderna för komplettering åt de
två bansträckorna Orsa—Mora och Mora—Gäfvunda jämte anordnande
af förbindelsespår mellan Orsa—Mora Noret och Dalällven samt för
anläggning af n}r järnväg mellan Gäfvunda och Malung skulle alltså
trpppgå till 4,681,000 kronor, hvartill emellertid komme lösesummorna
för bansträckorna Orsa—Mora och Mora—Gäfvunda äfvensom för Brintbodarna—Malungs
järnväg, för den händelse staten måste öfvertaga
dessa järnvägar, om den ifrågaställda nya banan mellan Gäfvunda och
Malung komme till stånd. Då afståndet mellan Malung och Gäfvunda
vore 36,02 kilometer samt mellan Gäfvunda öfver Orsa till slutpunkten
i Sveg 177,65 kilometer, skulle alltså längden af banan mellan Malung
och 8veg uppgå till 213,67 kilometer. Några underhandlingar mellan
styrelsen och vederbörande järn vägsförvaltningar rörande inköp af berörda
bandelar hade ännu icke förts, hvadan uppgift om lösesummorna icke
för närvarande kunde lämnas. Då de järnvägsaktiebolag, som ägde
bansträckorna Orsa—Mora, Mora—Brintbodarna och Brintbodarna—
Malung icke vore skyldiga enligt gällande koncessioner att till staten
mot lösen afstå delar af sina järnvägar, ansåge styrelsen i hög grad
sannolikt, att, om bolagen detta oaktadt skulle finnas vara benägna att
afstå ifrågavarande bandelar, de försäljningspris, som komme att uppställas,
blefve så höga, att de icke kunde af staten antagas. Därjämte
vore att märka, dels att, vid teckning af bidrag till banbyggnaden Mora—
Persberg, med större trafikanter afslutats vissa fraktöfverenskommelser,
hvilka staten, därest den inköpte bansträckan Mora—Gäfvunda, syntes
nödgas till måhända stor olägenhet vidhålla, dels att med inköp af bansträckan
Mora—Gäfvunda sannolikt måste följa skyldighet att öfvertaga
32
Kungl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 103.
trafikerandet af järnvägen Mora—Ålfdalen, hvilken nu ålåge Mora—
V änerns järnvägsaktiebolag, dels ock att nämnda bolag, som ägde och
trafikerade Malung—Limedsforsens järnväg, skulle alldeles afstängas från
denna järnväg, om, såsom antagligt vore, bandelen Brintbodarna—
Malung, som blefve obehöflig efter tillkomsten af den föreslagna nja
banan Gäfvunda—Malung, upphörde att trafikeras.
Då det vid nu angifna förhållanden icke gärna kunde ifrågakomma
att taga förenämnda för trafik öppnade järnvägar i anspråk för deras
uppgående i inlandsbanan, hade styrelsen ansett undersökning böra
verkställas, huruvida utan användande af samma järnvägar inlandsbanan
skulle kunna med antagna förutsättningar rörande denna banas tracé
framdragas emellan Malung och Orsa eller någon i närheten af Orsa
belägen punkt å Orsa—Svegbanan. En antaglig linje hade vid skedd
undersökning visat sig kunna erhållas, och hade densamma uppgåtts
sålunda. n Linjen utginge från Malung och passerade väster om Öjesjön
genom Oje by samt därifrån genom Venjans kyrkoby, genomlöpte Kräggåns
dalgång och fortsatte längs västra stranden af Myckelsjön samt
öster om Basseldals fäbodar, vidare öfver vattendelaren därstädes mellan
Vanans och östra Dalälfvens dalgångar till Axisjöns östra strand. Därifrån
framginge linjen söder om Hållands fäbodar, förbi Oxbergs by och
strax söder om Gopshus by ned mot Dalälfven, där korsning med
Mora Alfdalens järnväg skedde och hvarest en föreningsstation för
denna järnväg och Malung—Orsabanan beräknats. Efter öfvergång af
älfven ungefär 1 kilometer norr om Björka fäbodar fortsatte linjen
genom Våmhusbyarna, norr om Våmhus kyrka, vidare norr om Orsasjön
och genom Hansjö by samt anslöte, sedan den öfvergått Unån, till
Orsa Svegbanan vid en punkt, belägen omkring 6 kilometer norr om
Orsa kyrkoby. . Vid anslutningspunkten erfordrades på ett för detta
ändamål synnerligen lämpligt plan en föreningsstation, och förorsakades
däraf en mindre omläggning af Dala—Hälsingslands järnväg för densammas
införande till föreningsstationen. I följd af terrängsvårigheterna
vid Orsa station hade det ansetts icke vara tillrådligt att föreslå den
nya linjens indragning till nämnda station.
Da tiden icke medgifvit en detaljerad undersökning för den nu
beskrifna linjen i dess helhet, hade utstakning och afvägning skett
allenast pa de. sträckor, där terrängen varit af svårare beskaffenhet.
I öfrig! hade linjen endast längdmåtts utan fullständig stukning äfvensom
delvis afvägts. Enligt approximativt uppgjordt kostnadsförslag för
ifrågavarande nya linje från Malung till förutnänmnda punkt på Orsa
»Svegbanan med en längd af 110,4 kilometer, för hvilken linje förut
-
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
satts samma tekniska bestämmelser, som, enligt livad ofvan anmärkts,
tillämpats i fråga om linjen Gäfvunda—Malung, skulle kostnadeina,
inklusive rullande materiel efter 5,000 kronor per kilometer, blifva
9,150,000 kronor, motsvarande 82,880 kronor per kilometer. Stor utsikt
funnes emellertid, att den nya linjen, genom hvilken längden af banan
mellan Malung och Sveg skulle blifva omkring 229,4 kilometer, kunde
vid eu detaljerad undersökning gifvas en förändrad riktning så, att
densamma droges söder om Våmhus kyrka. Därigenom skulle en förkortning
af linjen med 4 kilometer vinnas, hvadan längden mellan Malung
och Sveg kunde förutsättas blifva omkring 225,4 kilometer. Då linjen
flerstädes passerade genom jämförelsevis lätt terräng, vore det ganska
sannolikt, att en ny järnväg från Malung till Orsa—Svegbanan i den
sträckning, som nyss beskrifvits, kunde byggas för en kostnad, inklusive
rullande materiel efter 5,000 kronor per kilometer, af 72,500 kronor
per kilometer, hvilket skulle göra en totalkostnad af omkring 8,004,000
kronor för den längre sträckningen och 7,714,000 kronor för den
kortare.
Efter att sålunda hafva redogjort för de genom nådiga brefvet
den 1 juli 1904 anbefallda undersökningar och beräkningar, har järnvägsstyrelsen
i anledning af Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolags
underdåniga ansökning om förhöj dt statslån för Orsa Svegbanan
anfört följande.
Huruvida ett ingripande från statens sida borde äga rum föi att,
så vidt för det dåvarande kunde förutses, möjliggöra fullbordandet af
Orsa—Svegbanan, för hvilken de dittills nedlagda kostnaderna uppginge
till 3,146,032 kronor 54 öre, däraf 1,233,000 kronor utgjorde den af
bolaget lyftade delen af det redan beviljade statslånet, syntes vara beroende
på, om en inlandsbana från bohuslänska kusten till Gellivarebanan
komme att anläggas och, i sådant fall, hvilken sträckning komme
att gifvas åt densamma uti vidkommande trakter. Under förutsättning
att den södra delen af ifrågasatta banan mellan bohuslänska kusten och
Gellivarebanan framfördes till Malung samt att dess fortsättning norrut
komme att beröra Sveg-, kunde för densammas framdragande mellan
nämnda två platser följande hufvudsträckningar täukas, nämligen:
l:o) linjen Malung—Orsa—Sveg, för hvilken dock med största
sannolikhet erfordrades, på sätt förut omtalats, en ny järnvägsbyggnad
från Malung förbi Myckelsjön till lämplig punkt å Orsa Svegbanan
strax norr om Orsa station — vare sig i den sträckning, hvilken
undersökningsförrättaren föreslagit för denna järnvägsbyggnad och
Bill till Eihd. Vrot. 1905. 1 Sami. 1 Afl, 58 ljuft. 5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
genom hvilken linjen mellan Malung och Sveg skulle få förut angifna
längd af omkring 229,4 kilometer, eller i den sträckning, järnvägsstyrelsen
tänkt sig för samma järnvägsbyggnad genom omstakningen vid
Våmhus, medförande eu vägförkortning af omkring 4 kilometer, hvarigenom
linjens längd skulle blifva, enligt hvad förut anmärkts, omkring
225,4 kilometer; och
2:o) eu västligare linje, gående från Malung:
(alternativ a) antingen väster om sjöarna Öje, Vänjan och Myckelsjpn
till Ålfdalen samt därifrån utefter Rotälfven och Rottnesjön förbi
Lillherrdal till Sveg med en längd af omkring 207,3 kilometer;
(alternativ b) eller ock till Limedsforsen samt vidare förbi Transtrand,
Sårna och Lillherrdal till Sveg med eu längd af omkring 226,7
kilometer. ö
Hvad anginge den i punkt l:o angifna linje, återfunnes i hvad förut anförts
beskrifning öfver denna linje såväl i sträckningen Malung—Gäfvunda
—-flora- Orsa—Sveg, för hvilken förutsatts ny järnvägsbyggnad mellan
Malung och Gäfvunda men i öfrigt användande af Orsa—Svegbanan
samt de trafikerade enskilda järnvägarna mellan Orsa och Gäfvunda,
som ock i sträckningen Malung—lämplig punkt å Orsa—Svegbanan—
Sveg, därvid Orsa—Svegbanan mellan berörda punkt och Sveg skulle
komma till användande.
Enligt de under punkt 2:o angifna båda alternativ, af hvilka det
senare förutsatte inköp af den 31 kilometer långa Malung—Limedsforsens
järnväg, skulle erfordras en helt och hållet ny järnvägsanläggning mellan
i ena fallet Malung och Sveg samt i det andra Limedsforsen och Sveg.
Beträffande alternativ a) hade genom styrelsens försorg under nästlidna
sommar okulärt undersökts linjen mellan Malung och Myckelsjön, hvilken
linje hade en längd af omkring 52,7 kilometer, och hade denna undersökning
gifvit vid handen, att en järnväg kunde framdragas i berörda
sträckning med för inlandsbanan förutsatt tracé. Med ledning af planoch
profilritningar, hvilka genom enskildas föranstaltande uppgjorts af
ingenjören W. Lindegren för en järnväg från Ålfdalen utefter Rotälfven
och förbi Lillherrdal till Sveg under förutsättning af maximilutningar
16 : 1000 och med ^ minimiradier af 300 meter, hade utrönts, att järnväg
med den tracé, man tänkt sig för inlandsbanan, kunde byggas i
sistnämnda sträckning, hvars längd skulle blifva omkring 125,7 kilometer,
och syntes af tillgängligt kartmaterial framgå, att detsamma
gällde återstående omkring 28,9 kilometer långa linjen mellan Myckelsjön
och Ålfdalen. Styrelsen ansåge ganska sannolikt, att kostnaden,
inklusive rullande materiel efter 5,000 kronor per kilometer, för alternativ
35
Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 103.
a) icke komme att öfverstiga 72,500 kronor per kilometer, hvadan hela
linjen skulle kosta omkring 15,029,000 kronor. Vidkommande alternativ
b) hade någon undersökning för detsamma icke blifvit verkställd genom
styrelsens försorg, men hade styrelsen anledning numera antaga, att
åtminstone nedgången söderifrån till Särnasjön och uppgången därifrån
norrut till vattendelaren vid Härjedalsgränsen komme att draga mycket
höga kostnader eller kanske blifva omöjliga att utföra, om banan skulle
byggas i enlighet med den för inlandsbanan tilltänkta trace. Med hänsyn
jämväl därtill, att linjen enligt detta alternativ skulle komma alltför
mycket åt väster och därjämte blifva längre än linjen Malung Alfdalen—Lillherrdal—Sveg,
syntes skäl förefinnas för att utesluta samma
alternativ, synnerligast som det behof af bättre kommunikationer,
hvilket berörda alternativ skulle fylla, syntes kunna på ett någorlunda
.tillfredsställande sätt tillgodoses genom Malung—Limedsforsens järnvägs
utsträckning.
Vid angifna förhållanden komme valet alltså att sta emellan dels
sträckningen Malung—Orsa—Sveg, därvid två linjer kunde ifrågakomma,
nämligen linjen Malung—Myckelsjön—Orsa—Sveg i enlighet med
undersökningsförrättarens förslag och linjen Malung Myckelsjön—
Våmhus—Orsa—Sveg, sådan styrelsen tänkt sig denna linje, dels ock
sträckningen Malung—Myckelsjön—Ålfdalen Lillherrdal Sveg. I flaga
om de uppmätta längderna af sistberörda tre sträckningar och desammas
virtuella längder, vid hvilka senares beräkning hänsyn tagits allenast
till lutningarna, enär de olika linjernas kurvförhållanden kunde antagas
vara ungefär desamma och således icke i någon mera afsevärd grad
inverka på skillnaden mellan de virtuella längderna, ställde sig samma
längder sålunda:
den uppmätta längden:
af linjen Malung—Myckelsjön—Orsa—Sveg i enlighet med undersökningsförrättarens
förslag 229,400 meter;
af linjen Malung—Myckelsjön—Våmhus—Orsa—Sveg enligt styrelsens
förslag 225,400 meter; och __ _
af linjen Malung—Myckelsjön—Ålfdalen—Lillherrdal—Sveg 207,300
meter; samt
den virtuella längden: respektive 420,440, 416,356 och 371,644
meter, hvadan linjen öfver Orsa i virtuell längd öfverstege linjen öfver
Ålfdalen med omkring’ 49 kilometer (eventuellt 45 kilometer), under det
att skillnaden mellan de uppmätta längderna utgjorde endast omkring
22 kilometer (eventuellt 18 kilometer). De sålunda angifna längderna
vore emellertid allenast approximativt beräknade. Till den stora ökningen
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
af virtuella längden bidroge nästan uteslutande de å linjen Orsa—Oreho
bibehållna lutningarna 14 : 1000.
Hvad beträffade de kostnader, som en järnväg mellan Malung och
Sveg i omförmälda sträckningar betingade, ville styrelsen, som förutsatte,
att-, om inköp för statens räkning af de för trafik öppnade enskilda
järnvägarna Orsa—Mora och Mora—Brintbodarna—Malung eller
delar af samma järnvägar ansåges böra ifrågakomma, statens utgifter
för mköpet samt för järnvägssträckornas komplettering och partiella
ombyggnad icke finge öfverstiga kostnaden för. byggandet af en ny
bana från Malung till lämplig punkt å Orsa—Svegbanan strax norr om
Orsa-, hänvisa till följande sammanställning rörande kostnaderna, vid
hvilkas beräkning de ifrågasatta nya banbyggnaderna antagits kunna
utföras för 72,500 kronor, per kilometer, inklusive rullande materiel
e^er 5,000 kronor per kilometer, eller för enahanda kostnad, som af
järnvägsstyrelsen beräknats för Orsa—Sveg.
Om man utginge från den förutsättning, att Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag,
hvars skuld till staten vore 1,233,000 kronor jämte räntor
h vilka vid 1904 års slut uppgått till 122,290 kronor 37 öre, vid en eventuell
öfverlåtelse af Orsa Svegbanan erhölle skillnaden mellan, å ena sidan,
omförmälta af undersökningsförrättaren satta värde å banan 2,911,990
kronor 37 öre efter afdrag dock af det belopp, 153,165 kronor 99 öre,
hvarmed styrelsen, enligt hvad af det föregående framgått, funnit sig höra
minska värdet af förrådseffekterna — för Indika enligt styrelsens åsikt
staten icke borde betala mer än 47,400 kronor 62 öre, däraf 32,400 kronor
62 öie skulle .utgöra likvid för sliprar och återstående 15,000 kronor motsvara
transportkostnaden för erforderlig, staten tillhörig arbetsredskap från
dess föiråd till Orsa eller alltså 2,758,824 kronor 38 öre, samt, å andra
sidan, det utanordnade statslånet 1,233,000 kronor jämte 18,300 kronor,
hvilket senare belopp utgjorde enligt i riksgäldskontoret lämnad uppgift
nuvarande värdet af statens räntefordran (den s. k. anståndsräntan), eller
tillhopa 1,251,300 kronor, skulle bolaget bekomma 1,507,524 kronor 38 öre.
För detta fall skulle,. därest en ny järnväg byggdes från Malung förbi
Myckelsjön till lämplig punkt å Orsa—Svegbanan strax norr om Orsa,
hvilken järnväg antoges kunna anläggas för 8,004,000 kronor, i händelse
den framdroges i den af undersökningsförrättaren föreslagna riktning,
och föi 7, i 14,000 kronor, om den åt styrelsen ifrågasatta sträckningen
vid Våmhus komme till utförande, statens utgifter för hela bansträckan
Malung—lämplig punkt å Orsa—Svegbanan—Sveg, sålunda beräknade:
nyssberöida belopp 1,507,524 kronor 38 öre + statslånet jämte anståndsräntan
1,2o 1,300 kronor + kostnaderna för ej mindre Orsa—Svegbanans
37
Kungl. Majtts Nåd. Proposition N:o 103.
färdigbyggande och komplettering samt förseende med rullande materiel,
livilka kostnader af undersökningsförrättaren upptagits till 6,143,000
kronor, än äfven den nya järnvägen från Malung, belöpa sig till
16,905,824 kronor 38 öre respektive 16,615,824 kronor 38 öre, beroende
på om den af undersökningsförrättaren föreslagna linjen eller den af
styrelsen ifrågasatta valdes. Då en ny bana från Malung öfver Ålfdalen
och Lillherrdal till Sveg beräknats, såsom förut angifvits, kosta 15,029,000
kronor, skulle alltså statens utgifter för berörda bansträcka Malung—
lämplig punkt å Orsa— Svegbanan—Sveg öfverstiga kostnaderna för
linjen Malung—Ålfdalen—Lillherrdal—Sveg med 1,876,824 kronor 38 öre
respektive 1,586,824 kronor 38 öre. Om det åter antoges, att Orsa
Svegbanan öfvertoges af staten, samt att bolaget frikallades från den
skuld, hvari det häftade till staten på grund af det erhållna statslånet,
mot det att bolaget utan någon godtgörelse öfverläte banan, skulle
statens utgifter för sträckningen Malung—lämplig punkt å Orsa—
Svegbanan—Sveg belöpa sig till 15,398,300 kronor, i hvilken summa
inginge statslånet jämte värdet å anståndsräntan samt förut angifna
belopp 6,143,000 kronor för Orsa—Svegbanans färdigbyggande m. in.
och 8,004,000 kronor för ny bana från Malung till nämnda punkt å
Orsa—Svegbanan enligt undersökningsförrättarens förslag, samt till
15.108.300 kronor, därest den af styrelsen ifrågasatta sträckningen komme
till utförande; och skulle jämväl under berörda antagande kostnaderna öfverstiga
de för linjen Malung—Ålfdalen—Lillherrdal—Sveg beräknade med
369.300 kronor respektive 79,300 kronor. Då, enligt hvad sålunda
visats, en bana Malung—lämplig punkt å Orsa—Svegbanan—Sveg
skulle blifva ej blott längre utan äfven dyrare än en bana Malung—
Ålfdalen—Lillherrdal—Sveg samt då, hvad beträffade den ekonomiska
bärkraften, en bana öfver Ålfdalen icke syntes vara underlägsen någon
af de andra sträckningar för en inlandsbana å linjen mellan Malung
och Sveg, hvilka kunde tänkas ifrågakomma, syntes det styrelsen kunna
antagas såsom alldeles visst att, om koncession icke redan beviljats a
Orsa—Svegbanan, det icke skulle ifrågasatts att framdraga den s. k.
inlandsbanan öfver Orsa till Sveg.
Styrelsen hade vid de nu utförda beräkningarna gått ut därifrån,
att Orsa—Svegbanans ingående såsom en länk i inlandsbanan skulle
åstadkommas genom densammas öfvertagande och färdigbyggande af
staten. Det kunde därvid invändas, att ett annat sätt vore att med
tillmötesgående af järnvägsbolagets ansökan om förhöjdt lån låta bolaget
själft färdigbygga banan och att därefter vid lämplig tidpunkt inlösa
densamma för statsverkets räkning. Om gjorda beräkningar hölle streck,
38
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
skulle i detta fall en mindre kostnad för statsverket uppkomma. I detta
hänseende ansåge likväl styrelsen att, om för möjliggörande af Orsa—
Svegbanans färdigbyggande genom järnvägsbolagets egen försorg staten
skulle bevilja det nu sökta lånet, säker garanti måste finnas för att
banan fullbordades på sådant sätt, att de dittills för en inlandsbana
uppställda tekniska bestämmelser, livilka enligt verkställda undersökningar
kunde tillämpa för sträckningen mellan Sveg och Gellivarebanan,
blefve uppfyllda, dock med den begränsning för vissa sträckor, som
förutsatts i chefens för generalstaben omförmälda underdåniga utlåtande.
Styrelsen antoge dock, att bolaget näppeligen kunde åstadkomma
en dylik garanti, och det syntes äfven i själfva verket vara
mycket tvifvelaktigt, huruvida bolaget medelst det ifrågasatta lånet ens
kunde få till stånd en bana enligt koncessionens bestämmelser med den
ändring uti densamma, att det icke förekomme skarpare lutningar än
14: 1000 och icke mindre kurvradier än 400 meter. Därjämte ville
styrelsen erinra, att i det på föranstaltande af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
upprättade kostnadsförslag någon kostnad icke funnes upptagen
för inköp af rullande materiel, för hvilken endast beräknats hyra under
byggnadstiden, samt att, därest öfverenskommelse icke träffats med
annan järnvägsförvältning om trafikerande genom dess försorg af Orsa—
Svegbanan, till de beräknade kostnaderna för banans fullbordande måste
läggas det belopp, som erfordrades för inköp af rullande materiel.
Vidare kunde det med stöd af den genom styrelsens försorg under
nästlidna sommar på marken verkställda noggranna undersökningen med
tämligen stor visshet antagas, att, hvad beträffade terraseringsarbeten och
vattengenomlopp å linjen Orsa—Orelio, där någon sådan förändring af
redan tillämpade tekniska bestämmelser icke förutsatts, som inverkade
på nyssnämnda två slag af arbeten, dessa arbeten komme att blifva
omkring 100,000 kronor dyrare än i förenämnda kostnadsförslag beräknats.
Med den uppfattning, styrelsen sålunda måste hysa rörande möjligheten
för bolaget att ställa garanti för arbetets fullbordande eller att utan
sådan garanti i verkligheten bringa järnvägsanläggningen till fullbordan,
vore det uppenbart, att styrelsen icke kunde vid undersökningen
angående lämpligheten att söka ordna den föreliggande frågan så, att
Orsa—Svegbanan komme att ingå i inlandsbanan, påräkna, att järnvägen
Orsa—Sveg skulle komma till stånd såsom enskild järnväg för att
sedermera i stadgad ordning öfvertagas af statsverket.
Frågan, om staten borde på ett eller annat sätt nu inskrida för
att möjliggöra färdigbyggandet af Orsa—Svegbanan, syntes emellertid
vara beroende icke blott därpå, om en inlandsbana blefve anlagd, utan
39
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition ,N:o 103.
äfven när arbetena å densamma kunde tänkas varda påbörjade. I sådant
afseende ville styrelsen framhålla att, då resultatet af de fullständiga undersökningar
för eu normalspårig järnväg från hamnplats å bohuslänska kusten
öfver Sveg och Ströms vattudal till lämplig punkt å Gellivarebanan,
för hvilkas verkställande 1904 års Riksdag beviljat anslag, icke syntes
kunna framläggas för Riksdagen förrän år 1909, det syntes, som om
beslut om byggande af eu sådan järnväg icke kunde fattas förrän
tidigast sistnämnda år, hvadan och om Orsa—Svegbanan lämnades ur
räkningen, det vore antagligt, att påbörjandet af arbetena för en
inlandsbana norrut från Malung eller annan lämplig plats i närheten
häraf icke kunde ske förrän tidigast i början af år 1910. Vid sådant
förhållande skulle eu sträcka af inlandsbanan från Malung norrut, till
längd ungefär motsvarande Orsa—Svegbanan, kunna öppnas för trafik
först vid slutet af år 1913. Därest man åter antoge, att under år 1905
beslut fattades om Orsa—Svegbanans eftertagande och fullbordande för
statens räkning samt att arbetena å banan, för att redan verkställda
arbeten icke skulle än ytterligare förfaras, blefve omedelbart efter sålunda
fattadt beslut återupptagna och bragta till utförande, skulle banan kunna
öppnas för trafik med 1908 års ingång. Genom inträffande omständigheter
skulle staten alltså blifva nödsakad att minst sex år tidigare, än i annat
fall varit behöflig!, börja trafikerandet af Orsa—Svegbanan, hvilket
enligt verkställda utredningar rörande beräknade bruttotrafikinkomster
samt utgifter för drift och underhåll komme att för staten medföra en
afsevärd förlust, oafsedt ränteförlusten å det i banan nedlagda kapital,
räknad från tiden för banans öppnande för trafik. För bedömande af
den förlust, hvilken enligt styrelsens förmenande skulle tillskyndas staten
genom Orsa—Svegbanans eventuella öfvertagande och fullbordande,
tilläte sig styrelsen, som ingalunda underskattade banans stora betydelse
för de vidsträckta, på samfärdsmedel vanlottade orter, livilka skulle
komma att draga nytta af järnvägsanläggningen ifråga, i underdånighet
hänvisa till följande utredning rörande ekonomiska resultatet af Orsa
—Svegbanans eventuella frankering under de sex första åren efter
banans fullbordande. Denna utredning hade skett under två olika förutsättningar:
den ena (alternativ I), att staten betalade till bolaget förut
omförmälda belopp 1,507,524 kronor 38 öre, för hvilket fall statens
utgifter för banan, hvars fullbordande m. in. beräknats draga en kostnad
af 6,143,000 kronor, skulle belöpa sig till 8,901,824 kronor 38 öre,
häraf 1,233,000 kronor statslån och 18,300 kronor utgörande värdet
af anståndsräntan, samt den andra (alternativ II), att banan öfvertoges
af staten utan att någon godtgörelse för densamma lämnades bolaget,
40
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
och skulle under sistberörda förutsättning statens utgifter för banan
uppgå till 7,394,300 kronor, däraf 1,251,300 kronor motsvarande statslånet
och värdet af anståndsräntan samt förenämnda belopp 6,143,000
kronor för banans fullbordande in. in. Berörda utredning grundade sig,
hvad anginge trafikinkomster å en af förste aktuarien och föreståndaren
för styrelsens statistiska kontor gjord ekonomiskt-statistisk undersökning
(se bilagan) samt, beträffande driftkostnaderna, å särskilda af löjtnanten
Fogelmarck gjorda beräkningar, hvarjämte vid utredningens upprättande
antagits:
att banan skulle öppnas för trafik med 1908 års början eller således
6 år tidigare än förhållandet blifvit, om påbörjandet af inlandsbanan
samt öppnandet för trafik af en sträcka af densamma, till längd ungefär
motsvarande Orsa—Svegbanan, ägt rum vid förut angifna tidpunkter;
att trafikinkomsterna uppginge till 237,000 kronor per år;
att driftkostnaderna för två tåg i hvardera riktningen belöpte sig
till 378,000 kronor per år, till hvilket belopp styrelsen ansett sig kunna
nedbringa de af löjtnanten Fogelmarck till 390,000 kronor upptagna
kostnaderna genom reduktion af vissa under »Banaf''delningens förekommande
utgiftsposter; samt
att från banans öppnande för trafik 3,6 % ränta beräknades å statens
i banbyggnaden nedlagda kapital, uppgående i utjämnade tal till
8,902,000 kronor respektive 7,394,000 kronor.
Utredning rörande ekonomiska resultatet af Orsa—Svegbanans eventuella
frankering under de sex första aren efter banans fullbordande:
Olika förutsätt- ningar.
Trafikinkom- ster per år.
Driftkost- nader per år.
Skillnad.
Ränta å sta- tens i banan
nedlagda
kapital.
Statens för- lust per år.
Statens för- lust för sex
år.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Alternativ I ......
237,000
378,000
141,000
320,472
461,472
2,768,832
Alternativ II......
237,000
378,000
141,000
266,184
407,184
2,443,104
Såsom af denna utredning framginge, skulle statens förlust å banan
under ifrågavarande 6 trafikår belöpa sig enligt alternativ I till 2,768,832
kronor och enligt alternativ II till 2,443,104 kronor. Därvid syntes
dock böra anmärkas, att, därest den dagliga trafiken å banan inskränktes
till'' ett tåg i hvardera riktningen, hvilket dock icke syntes kunna ifrå
-
41
Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
gasättas mer än möjligen under den allra närmaste tiden efter banans
öppnande, medeltalet per år af kostnaderna för drift och underhåll kunde
beräknas utgöra 298,000 kronor, och att, om trafiken besörjdes medelst dels
ett dagligt tåg i hvardera riktningen dels tre tåg upp och tre tåg ned
i veckan, medeltalet per år af berörda kostnader komme att blifva
325,000 kronor.
Den verkställda utredningen med däri angifna förlustsiffror för statsverket
syntes styrelsen ådagalägga, att det icke rimligen kunde blifva
fråga om att söka genom statens mellankomst rädda något af bolagets
i järnvägsföretaget insatta medel. Men äfven om detta icke skedde,
syntes i allt fall förlusten för statsverket af järnvägsanläggningens
öfvertagande blifva så betydlig, att, jämväl med den ytterst sannolika
risken för staten att förlora det redan utanordnade statslånebeloppet efter
afdrag af hvad som kunde utfås af bolagets tillgångar af räler m. in.,
någon åtgärd icke kunde al styrelsen förordas i syfte att för statsverkets
räkning fullborda banbyggandet. Orsa—Svegbanans sträckning
vore enligt den lämnade redogörelsen vida mindre fördelaktig för en
blifvande inlandsbana från bohuslänska kusten till lämplig punkt å
Gellivarebanan än sträckningen öfver Ålfdalen. För orten mellan Orsa
och Sveg vore det uppenbarligen en allvarlig olägenhet, om den påbörjade
järnvägen icke komme till stånd. Men orten mellan Ålfdalen och Sveg
vore helt visst i lika stort behof af den järnväg, som enligt de verkställda
utredningarna och beräkningarna kunde till större nytta för det
allmänna framdragas genom dessa byggder. Kronoskogar funnes efter
bägge linjerna, och det torde knappast kunna anses mer fördelaktigt
att få bekvämare utfartsmöjligheter för kronoskogarna norr om Orsa
än för dem, som berördes af sträckningen Ålfdalen—Sveg.
Då det slutligen gällde att pröfva frågan om förhöjdt statslån till
sökandebolaget under den förutsättning, att en inlandsbana från bohuslänska
kusten till lämplig punkt å Gellivarebanan icke komme till stånd
under den närmare framtiden, så kvarstode det redan i det föregående
omförmälda hindret, att, såvidt visadt blifvit eller eljest vore kändt, tillräcklig
trygghet icke förefunnes, att med den begärda hjälpen det ifrågavarande
järnvägsföretaget verkligen kunde komma till fullbordan.
Lämnades ytterligare 2,000,000 kronor i lan från statsverket, syntes
detta, om järnvägen till sist ändock icke kunde af bolaget fullbordas,
med nödvändighet medföra, att staten måste öfvertaga och bringa arbetet
till slut. Men eu isolerad statsbana Orsa—Sveg utan samband
med en inlandsbana kunde icke under något förhållande anses ur statens
synpunkt önskvärd.
Bill. till Biksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 58 Höft. 6
42
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Vid bedömande af föreliggande fråga både styrelsen utgått från
antagandet, att, om beslut fattades om anläggande af den s. k. inlands?
banan, denna bana komme att sträcka sig från bohuslänska kusten
genom öfra Dalarna . och vidare till lämplig punkt å Gellivarebanan.
Annorlunda ställde sig förhållandet, om man i likhet med chefen för
generalstaben utginge från den förutsättningen, att en inlandsbana, som
vore fullt antaglig såväl från militär synpunkt som ock i andra afseende^
kunde erhållas, om densamma, med begagnande af Bergslagernas
järnvägar samt järnvägarna Falun—Orsa och Orsa—Sveg, byggdes
endast mellan Sveg och Gellivarebanan. Då, såsom förut nämnts, af
de gjorda undersökningarna framgått, att Orsa—Svegbanan kunde utföras
på sådant sätt, att, med undantag för vissa sträckor, dittills för
inlandsbanan gjorda förutsättningar i afseende å tracén kunda varda
uppfyllda, samt då enligt styrelsens förmenande det icke syntes vara
omöjligt att höja järnvägen Falun—Orsa till samma trafikklass som
Bergslagernas järnvägar och norrländska inlandsbanan, syntes det under
den angifna förutsättningen vara lämpligt, att Orsa—Svegbanan intoges
såsom en länk uti sistberörda bana. Af skäl, som styrelsen förut framhållit,
skulle dock, om Orsa—Svegbanan skulle kunna användas för
norrländska . inlandsbanan, detta vinnas icke på det sätt, att järnvägsbolaget
beviljades det sökta lånet, hvilket enligt den utredning styrelsen
åstadkommit måste förutsättas vara alldeles otillräckligt, utan
därigenom att staten öfvertoge banbyggnaden för att fullborda densamma.
Att ett dylikt öfvertagande likväl komme att för statsverket
medföra eu afsevärd förlust, hade redan förut påvisats.
På grund af hvad sålunda anförts hemställde järnvägsstyrelsen, att
ifrågavarande af Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag gjorda underdåniga
ansökning om lån af statsmedel å 2,000,000 kronor för fullbordande
af Orsa—Svegbanan icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts
vidare åtgärd. Därest det kunde antagas, att inlandsbanan blefve
byggd allenast mellan Sveg och Gellivarebanan samt att för dess fortsättning
söderut järnvägslinjerna Orsa—Sveg och Falun—Orsa komme
att tagas i anspråk, syntes emellertid skäl föreligga för staten att öfvertaga
Orsa—Svegbanan och fullborda densamma, men torde, innan beslut
om banans öfvertagande fattades, dels utredning erfordras, om och på
Indika villkor Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag vore villigt att
öfverlåta banan till staten, dels ock undersökning i enlighet med hvad
chefen för generalstaben hemställt verkställas rörande möjligheten att
höja järn vägssträckningen Falun—Mora—Noret till samma trafikklass
som Bergslagernas järnvägar och norrländska inlandsbanan.
43
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Den i järnvägsstyrelsens skrifvelse omförmälda ekonomiskt-statistiska
utredning rörande Orsa—Svegbanans trafikinkomster torde få såsom
bilaga fogas vid detta protokoll.
Af den förut lämnade redogörelsen inliämtas, att de medel, som
stå till bolagsstyrelsens förfogande, icke på långt när förslå till banans
färdigbyggande och att järnvägsbolaget jämväl saknar utväg att anskaffa
hvad som felas. Vid sådant förhållande och då utsmten att
någon enskild eller korporation skulle vilja öfvertaga och fullborda
banan lärer vara synnerligen ringa, skulle antagligen företaget i dess
helhet eller åtminstone hvad beträffar den nordliga delen, där arbetet
ännu knappast påbörjats, förfalla, därest ej staten på ett eller annat
sätt träder emellan. Vid öfvervägande af frågan, huruvida skäl förefinnes
för ett sådant ingripande, erinrar jag till en början därom, att
ett nedläggande af hela järnvägsföretaget skulle medföra stor förlust
ej mindre för staten, som därtill redan tillsläppt 1,233,000 kronor och
som för den synnerligen värdefulla Hamra kronopark skulle hafva stor
nytta af järnvägen, än äfven för kommunerna, som äro de hufvudsakliga
aktieägarna. Särskildt för Härjedalskommunerna, som i aktier
tecknat för deras förhållanden afsevärda belopp och som redan förut
äro hårdt tyngda af kommunalskatter, skulle det vara ett synnerligen
svårt slag, om järnvägen ej skulle komma till stånd och kommunerna
således skulle få ränta och amortera de af dem tecknade aktiebeloppen
utan att få någon som helst valuta därför. Den ekonomisk-statistiska
utredning, som järnvägsstyrelsen föranstaltat, visar, att de vidsträckta
områden, som nu äro alldeles i saknad af järnvägskommunikatiöner
men som genom det nu ifrågavarande företaget skulle blifva satta i
järnvägsförbindelse med det öfriga järnvägsnätet, befinna sig uti en
ekonomiskt ganska efterblifven ställning. Uppenbart är, att förbättrade
kommunikationer skulle i högst väsentlig män för befolkningen i dessa
trakter, som lefver under mycket svåra förhållanden, underlätta dess
arbete för sin utkomst, ej minst genom minskning i de nu synnerligen
höga lefnadskostnaderna, hvarjämte det naturligtvis är att förvänta,
att de möjligheter till utveckling på olika områden, som nog äfven
här förefinnas, genom förbättrade kommunikationer skola komma till
sin rätt. För staten kommer järnvägen att direkt medföra en stor
fördel, därigenom att den öppnar säker utsikt till ett bättre tillgodogörande
af Hamra kronopark. Enligt de upplysningar, som inhämtats,
skulle försäljningspriset å virke från kronoparken, nu utgörande minst
250,000 kronor årligen, stiga med minst 10 procent, hvarjämte järn
-
Departements
chefens
yttrande.
44
Kungi. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 103.
vägen skulle bereda ökad möjlighet att tillgodogöra för kolning och
pappersved lämpligt virke och därigenom äfven möjliggöra en mera
rationell skogsvård. En synnerligen viktig omständighet att i förevarande
hänseende taga i betraktande är ock frågan, huruvida nu ifrågavarande
järnväg kan antagas kunna komma att ingå såsom en länk i
den ifrågasatta inlandsbanan. Järnvägsstyrelsen har ansett, att, under
förutsättning att inlandsbanan komme att sträcka sig från bohuslänska
kusten genom öfre Dalarna till Gellivarebanan, den lämpligaste sträckningen
mellan Malung och Sveg, hvilka punkter den nya järnvägen
under alla förhållanden borde beröra, vore icke öfver Orsa utan öfver
Alfdal och Lillherrdal, samt, endast för det fall att inlandsbanan icke
skulle dragas till kusten utan endast sträcka sig mellan någon punkt
i Dalarna och Gellivarebanan, förordat Orsa—Svegbanans intagande
såsom integrerande del af inlandsbanan. Huruvida detta är riktigt
synes mig dock kunna ifrågasättas. Den utredning af kostnaderna för
de olika sträckningarna, som af järnvägsstyrelsen lämnats, visar att,
under förutsättning att de nu nedlagda arbetena icke betalades med
högre belopp än som motsvarar bolagets skuld till staten, och mera
kan väl järnvägen icke anses värd, kostnaderna för en bana med
sträckning öfver Orsa skulle ställa sig ungefär lika med kostnaderna
för en bana öfver Ålfdalen och Lillherrdal. Och några andra skäl,
hvarför den senare sträckningen i och för sig borde föredragas, hafva
icke anförts. Järnvägsstyrelsens hufvudskäl mot Orsa—Svegbanans
intagande i inlandsbanan är, att det skulle uppkomma förlust å driften
af Orsa—Svegbanan därigenom, att denna bana skulle byggas färdig
tämligen långt innan den öfriga delen af inlandsbanan kunde komma
att påbörjas. Detta skäl förfaller emellertid, om staten nu icke öfvertager
och fullbordar Orsa—Svegbanan. Detta anser jag nämligen icke
tillrådligt. Frågan om inlandsbanan är ännu alltför outredd för att
det skulle kunna förordas, att staten redan nu besluter sig att bygga
Orsa—Svegbanan färdig såsom en del af inlandsbanan, helst kostnaderna
skulle blifva synnerligen betydande. Återstår då att tillse,
huruvida icke staten må kunna bevilja järnvägsbolaget det ytterligare
understöd af statsmedel, som erfordras för järnvägens fullbordande,
därvid man naturligtvis alltid bör hafva i sikte möjligheten att staten
sedermera kan öfvertaga banan, om den anses böra ingå såsom en del
af inlandsbanan.
Vid de undersökningar, som på uppdrag af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
verkställts rörande återstående kostnaderna för järnvägens
färdigbyggande, hafva dessa kostnader uppskattats till 2,700,000
kronor, under det att enligt den af järnvägsstyrelsen föranstaltade utred
-
45
Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 103.
ning samma kostnader upptagits till 5,518,000 kronor, allt utan rullande
materiel. Skillnaden mellan dessa belopp, eller 2,818,000 kronor, har,
enligt livad järnvägsstyrelsen framhållit, uppkommit hufvudsakligen till
följd däraf, ätt vid den senare undersökningen, hvilken afsett att utröna
kostnaderna för järnvägens försättande i sådant skick, att den kimde
inon såsom länk i en blifvande inlandsbana, förutsatts, att maximilutningarna
å banan skulle nedbringas från 14 : 1,000 till 10 : 1,000 och
att banan jämväl i öfrigt skulle byggas såsom statsbana, hvilket med
hänsyn till de anspråk, som ställas a en sådan, maste högst väsentligt
öka kostnaderna. Tages däremot hänsyn allenast till ortens behof al
järnvägskommunikationer, synas nyssnämnda förutsättningar utan tvekan
kunna'' eftergifvas. Icke heller hänsynen till banans eventuella intagande
i inlandsbanan synes ovilkorligen kräfva de af järnvägsstyrelsen för inlandsbanan
förutsatta tekniska bestämmelsernas iakttagande. Af järnvägsstyrelsens
utredning framgår, att berörda förutsättningar kräfva så
betydligt ökade kostnader, att det med skäl kan ifrågasättas, huruvida
en sålunda byggd inlandsbana skulle kunna under en närmare framtid
komma till stånd. Med afseende härå har jag i skrifvelse den 6 i denna
månad anmodat järnvägsstyrelsen inkomma med utlåtande, huruvida icke
för inlandsbanan skulle kunna gifvas sadana tekniska bestämmelse!, att
utan åsidosättande af banans afsedda ändamål kostnaderna för densamma
kunde i möjligaste mån begränsas. Vid detta förhållande synes nu icke
skäl förefinnas att uppställa högre fordringar å banans byggnadssätt än
hvad den reviderade planen innehåller. Jag erinrar i detta sammanhang'',
att järnvägen enligt denna plan kommer att i afseende å lutningar
och kurvradier, de viktigaste af de tekniska bestämmelserna, öfverträffa
statsbanan mellan Långsele och Boden, samt att chefen för generalstaben
vid afprofning af den södra delen af banan funnit densamma
kunna ur militärisk synpunkt godkännas. Emellertid torde det belopp af
2,700,000 kronor, hvartill de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen _ förordnade
undersökningsförrättarna kommit, icke blifva tillräckligt för järnvägens
fullbordande. Järnvägsstyrelsen har nämligen i sin förberörda
underdåniga skrifvelse den 31 december 1904 anmärkt, att kostnaderna för
terrasser i ngs ar b etc n och vattengenomlopp å sträckan Orsa Oieho kunde
antagas blifva omkring 100,000 kronor dyrare än beräknats. Därjämte
hafva bemälda undersökningsförrättare för rättigheten att för den nya
järnvägen använda Orsa station allenast beräknat en årlig afgäld under
byggnadstiden med tillhopa 11,875 kronor, under det afgiften föi denna
rättighet blifvit genom nådig resolution den 11 november 1904 bestämd
till ett kontant belopp för eu. gång af — såvidt för närvarande kan be
-
46
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
räknas 97,815 kronor 54 öre. Till följd häraf bör till den beräknade
återstående kostnaden 2,700,000 kronor läggas dels 100,000 kronor och
dels skillnaden mellan 97,815 kronor och 11,875 kronor eller 85,490 kronor,
då summan blir 2,885,940 kronor. Knligt af bolagsstyrelsen lämnade uppgifter
rörande bolagets ekonomiska ställning skulle för banbyggnadens
fortsättande finnas att tillgå — med inberäknande af ej lyftad del utaf det
redan beviljade statslånet — ett belopp af 718,000 kronor, hvarifrån dock
borde afräknas omkring 13,000 kronor, utgörande beräknad ränta å lån,
som måste upptagas, innan återstoden af statslånet samt det i statskontoret
deponerade beloppet finge lyftas. Emellertid har Kungl. Maj:t
genom nådig resolution den 11 november 1904, jämte det" bolaget
på därom gjord ansökning befriats från skyldigheten att å vissa sträckor
af järnvägen uppsätta stängsel, till följd hvaraf anläggningskostnaden
för banan antagits komma att minskas med 24,000 kronor, förklarat, att
statslånet skulle nedsättas med 12,000 kronor. I följd häraf blifver det
nu disponibla byggnadskapitalet allenast 693,000 kronor och kommer
den nämnda minskningen i byggnadskostnad^* icke att inverka på den
nysf gjorda beräkningen, enär förrättarna af den senaste undersökningen
utgått från att stängsel å de ifrågavarande sträckorna ej skulle behöfva
uppsättas. Den brist i byggnadskapitalet, som skulle behöfva fyllas genom
försträckning af statsmedel, uppgår alltså till 2,192,940 kronor
eller i rundt tal 2,200,000 kronor. Statsbidraget i dess helhet skulle
då uppgå till 4,038,000 kronor och kostnaden för järnvägen utan rullande
materiel till i det närmaste 6,000,000 kronor. ''
Hvad härefter angår banans afkastningsmöjligheter möter det
gifvetvis stora svårigheter att därom fälla ett tillförlitligt omdöme.
Milkontrollören dAilly har beräknat bruttoafkastningen af banan till
358,000 kronor och driftkostnaderna för ett tåg dagligen och ett tåg
hvarannan dag i hvardera riktningen till 216,000 kronor. Vid den af järnvägsstyrelsen
senast föranstaltade beräkningen åter har bruttoafkastningen
uppskattats till allenast 237,000 kronor och driftkostnaden under nyss
angifna förutsättning i afseende å tågrörelsen till 325,000 kronor. Denna
senare kostnad är emellertid beräknad under antagande att banan skulle
trafikeras af staten. Om banan kommer att befinna sig i enskild hand,
lärer driftkostnaden kunna antagas blifva väsentligt mindre. I sådant
hänseende tillåter jag mig åberopa en till mig af ordföranden i järnvägsbolagets
styrelse öfverlämnad utredning upprättad af trafikchefen
vid den med Orsa—Svegbanan i mycket likställda Dala—Hälsinglands
järnväg kaptenen W. Bäckström. I denna utredning bär driftkostnaden
47
Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 103.
beräknats, under förutsättning af ett tåg dagligen i hvardera riktningen,
till 191,000 kronor, om dessutom ett tåg dagligen i hvardera riktningen
mellan Orsa och Orelio insattes, till 218,000 kronor samt under förutsättning
aftvå tåg i hvardera riktningen å hela sträckningen till 240,000
kronor. Om med hänsyn till dessa beräkningar det kan vara att hoppas,
att trafikinkomsterna skola kunna betacka utgifterna, är det dock ovisst,
huruvida, åtminstone under den närmaste tiden efter det banan blifvit
färdig, tillräckligt öfverskott skall finnas till fulla gäldandet af clet
belopp, som järnvägsbolaget, enligt det förut nämnda aftalet med aktiebolaget
Atlas skulle hafva att erlägga såsom ränta och amortering af
rullande materielens värde. I detta hänseende vill jag emellertid fästa
uppmärksamheten a, att enligt den al trafikchefen häckström i samman
bang med utredningen angående trafikkostnaden uppgjorda beräkningen
den rullande materielen skulle kunna något minskas, hvarigenom årsafgiften
jämväl nedgår, samt att, enligt hvad ordföranden i järnvägsbolagets
styrelse meddelat mig, utsikt finnes att genom aftal med annan bana
om gemensam förvaltning och gemensamt begagnande af materiel kostnaden
för materielen äfvensom de allmänna förvaltningskostnaderna skulle
kunna ytterligare nedbringas. Ringa utsikt finnes emellertid i hvarje
fall att bolaget skulle kunna under den närmare framtiden betala föreskrifven
annuitet å statslånet. Högst sannolikt är dock att, därest järnvägen
komme att utgöra en del af en blifvande inlandsbana, trafikförhållandena
komma att gestalta sig betydligt bättre.
Oaktadt således det ifrågavarande företaget, ur rent finansiell synpunkt
sedt, icke torde komma att gifva afkastning å det kapital, som därå
nedlägges, anser jag likväl, pa grund af hvad förut anförts, och särskild
t med hänsyn till den kraftiga hjälp järnvägen otvifvelaktigt kommer
att bereda Härjedalens under synnerligen svåra, existensvillkor lefvande
befolkning, att staten icke bör undandraga sitt understöd till
arbetets fullbordande; och tillstyrker jag därför ett ytterligare lån af
statsmedel till belopp af 2,200,000 kronor.
Medel till ifrågavarande statslån torde utan olägenhet kunna anvisas
från det extra anslag af 7,500,000 kronor, som till låneunderstöd
för enskilda järnvägar af 1901 års Riksdag ställts till Kungl. Maj.ts
förfogande, att utgå med 1,500,000 kronor under hvart af åren 1902—
1906''. Från berörda anslag har hittills af Kungl. Maj:t beviljats lån å
tillhopa 4,306,700 kronor," hvadan af detsamma återstår att disponera
3,193,300 kronor. _
Om det af mig förordade lånebeloppet beviljades från ifrågavarande
anslag, skulle dåra! således återstå att användas under inneva
-
48 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
rande och nästkommande år 993,300 kronor, hvilket med hänseende till
de på Kungl. Maj:ts pröfning beroende ansökningar om lån från dessa
medel torde kunna anses vara tillräckligt.
Därest statslån beviljas, torde någon ändring böra vidtagas i de
för statsverkets rätt till inlösen af järnvägen stadgade villkor. Dessa
villkor äro olika för det fall, att inlösning ifrågakommer inom 10 år
efter det någon del af järnvägen öppnats för allmän trafik eller sådan
fråga uppstår först senare. Enligt de i afseende å förra fallet stadgade
villkor skulle staten betala ett pris, som återgifver koncessionshafvaren
hans utlagda kapital med 5 procent ränta, under det att för senare fallet
köpeskillingen tänkts skola motsvara järnvägens affärsvärde, antingen
uträknadt med hänsyn till nettobehållningen under de 10 sista åren så
att värdet sättes till ett kapital, å hvilket medelafkastningen under sagda
år utgör fem procent ränta, eller ock, därest någon af parterna det
fordrar, bestämdt af gode män. Då i förevarande fall skäl icke synes
föreligga att, därest inlösning sker inom de 10 första åren, garantera
koncessionsinnehafvaren att återfå sitt utlagda kapital med ränta, synes
jämväl i nu afsedda fall staten böra äga påkalla, att verkliga värdet
genom gode män bestämmes.
Emellertid kan Kungl. Magt icke utan Riksdagens medgifvande
anvisa ytterligare lån för ifrågavarande järnvägsanläggning från
förenämnda _ extra anslag. Enligt skrifvelse den 7 maj 1901 har
nämligen Riksdagen såsom villkor för beviljande af lån från anslaget,
hvilket dessutom är afsedt endast för nya, ännu ej påbörjade järnvägsanläggningar,
föreskrifvit dels i punkt 2:o), att det lånesökande bolaget,
för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl.
Maj:t styrka,. att det förfogar öfver ett kapital, som jämte statslånet är
fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande, på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla, och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af
inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande, dels ock
i punkt 3:o), bland annat, att låneunderstöd må utgöra högst hälften af
anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget och att vid
lyftningen af understödet skall iakttagas, att inbetalningarna å den del
af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan
aterbetalningsskyldighet lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar.
Dessa villkor kunna uppenbarligen ej gälla för nu ifrågavarande
lån.
49
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Lika med väg- och. vattenbyggnadsstyrelsen anser jag, att särskild
kontroll öfver byggnadsarbetet bör anordnas i syfte att tillse, att arbetet
må varda för den beräknade kostnaden fullbordadt. Då emellertid bolaget
enligt de för statslåns tillgodonjutande i allmänhet gällande vilkor
är skyldigt underkasta sig alla de kontroller, som ai Ivungl. Maj .t piöfvas
lämpliga och nödiga, erfordras härom icke någon särskild bestämmelse.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Makt måtte föreslå Riksdagen medgifva, _
att åt Osa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag må till fullbordande åt
den redan påbörjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna
å det af Riksdagen enligt skrifvelse den 7 maj 1901 till låneunderstöd
för enskilda järnvägar beviljade och till Ivungl. Maj:ts förfogande ställda
extra anslag af 7,500,000'' kronor anvisas ytterligare ett understödsbelopp
af 2,200,000 kronor utan iakttagande af nyss omförmälda i
Riksdagens berörda skrifvelse stadgade villkor och med förbehåll att,
äfven därest från statsverkets sida påyrkas inlösning af järnvägen, innan
10 år förflutit från det någon del däraf öppnats för allmän tiafik, staten
skall äga påfordra, att inlösningsvärdet bestämmes af gode män, på sätt
i koncessionen är föreskrifvet för den händelse inlösning skulle tidigare
ifrågakomma. . . ....
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter bitradda
hemställan behagade Hans Kungliga Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnade, att
proposition i ärendet skulle till Riksdagen aflatas af
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
J. V. Wailin. *
* Éih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Åfd. 58 Häft.
7
Kun yl, Maj.is Nåd. Proposition N:o 103.
1
Bilaga.
Ekonomisk statistisk utredning rörande järnvägen Orsa—
Härjedalens trafikområde jämte trafikberäkning
för nämnda bana.
»Sedan undertecknad under sistlidne november månad erhållit i uppdrag
att snarast möjligt söka åvägabringa en ekonomisk utredning beträffande
järnvägen Orsa—-Härjedalens trafikområde jämte en beräkning
af de trafikinkomster, som efter banans färdigbyggande vore att a densamma
motse, har jag i och för fullgörande af detta uppdrag dels anlitat
tillgänglig officiell statistik i ämnet, hvaribland särskudt ar att
nämna af kungl. statistiska centralbyrån mig tillhandahållna, ännu ej
i tryck förefintliga primäruppgifter till 1900 års stora folkräkning, lJOd
års i kungl. kammarrätten förvarade taxeringslängder samt senaste
befolknings- och jordbruksstatistik, dels ock under af mig och kontorsskrifvaren
å kungi. järnvägsstyrelsens statistiska kontor Sv. Norrman
företagna resor — af mig personligen till Orsa och Woxna, af bemalde
Norrman till Ljusdal, Sveg och Lillherrdal — icke allenast insamlat sa
tillförlitliga uppgifter som möjligt rörande varuomsättningen till och
från ifrågavarande orter under år 1903, utan äfven ställt mig i förbindelse
med ett antal sakkunniga, med ortsförliållandena i allmänhet
och framför allt med deras gestaltning med hänsyn till skogs- och trävarurörelse
synnerligen förtrogna personer, hvilka hvar för sig atgityit
af dem äskade utlåtanden, hvilka återfinnas bland härhos intagna bilao-or.
Med ledning och på grund af det sålunda sammanbragta källmaterialet,
får jag härmed vördsammast afgifva följande utredning,
hvars möjliga brister och ofullständighet torde öfverskylas al den tidsknapphet,
som åt densamma varit tillmätt.
Banans allmänna beskaffenhet och sträckning.
Orsa—Härjedalens järnväg erhöll, enligt kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
senaste årsberättelse, nådig koncession den 1- september
1900, skulle påbörjas före den 1 juni 1902 och vara öppnad for trafik
sistnämnda dag år 1905.'' I statsunderstöd åtnjuter banan enligt samma
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Samt. 1 Afd. 58 Käft. 1 *
2
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 103.
kalla ett lån af 1,850,000 kronor. Enligt koncessionen är dess spårvidd
1,435 meter, dess längd 128,5 km., stålskenornas vikt 27,3 kg. pr
metei, stol sta lutningen 16 pa tusen samt dess minsta krökningsradie
300 meter. I den dag, som är, är banan färdigbyggd till en längd af
mellan 50 och 60 km., maximilutningen å den färdiga delen utgör
endast 14 på tusen och minsta krökningsradien 400 meter. Jämte dessa
iöi bättringar i lutnings- och krokningsförhållandena har banans direktion
vid anläggningen undergått sådan förändring, att den numera beräknas
komma att i sin helhet utgöra endast något öfver 124 meter. Sedan
omkring ett år tillbaka har arbetet å banan till följd af penningebrist
Järnvägen utgår från Orsa järnvägsstation i Dalarna i nordlig riktning,
uppåt ödsliga och folktomma skogs- och myrmarker. De enda
bebyggda ställen, som beröras, äro utom själfva slutpunkterna, Orsa
och Sveg, två mindre fmnbyar, benämnda Tandsjö och Fågelsjö. I närheten
af Orsa station öfvergår banan första gången Ore älf. Vid den
vildsköna forsen Storstupet öfvergås Emån på eu bågbro 35 in. öfver
vattnet. Banan följer sedan Emåns slingrande lopp omkring 10 km.
förbi flera natursköna vattenfall, af hvilka särskild! må nämnas det s. k.
Helvetesfallet. 36 km. från Orsa öfverskrides vattendelaren mellan Emån
och Oreälf pa en höjd af 523 in. öfver hafvet, en höjd, som till och med
öfverträffa!'' högsta punkten på mellanriksbanan genom Lappland. Härefter
löpei banan under stark lutning ned till Oreälf, hvilken passeras
föi andra gången vid Oreho, pa gränsen mellan Kopparbergs och
Gäfleborgs län. Alfven brusar här fram mellan lodrätt stupande klippväggar
och bildar en ur turistsynpunkt säkerligen attraktions mäktig
naturtafla. Till nagra km. på andra sidan Oreho är banan för närvarande
skenlagd. Norr om Oreho svänger banan först åt öster, sedan
åt norr, passerar vattendelaren mellan Ore och Woxna alfvar vid Tandsjö
by. Med en dragning åt vester går banan därpå delvis genom en
ståtlig urgammal furuskog mot Fågelsjö by, tar sedermera en mera afgjordt
västlig riktning, öfvergår vid sjön Tryggtyckeln gränsen mellan
Dalarne och Härjedalen (eller Gäfleborgs och Jämlands län) samt framlöpa
därefter genom öde skogstrakter fram emot Ljusne älf, som öfverskrides
vid Sveg, hufvudplatsen i Härjedalen.
Trafikområde.
Ur befolknings- och allmänna näringssynpunkter måste Otvifvelaktigt
ett betydande trafikområde tillmätas ifrågavarande järnvägslinje,
3
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
hvilken sträcker sig öfver vidsträckta på tidsenliga koinmiunkationsleder
hittills fullkomligt vanlottade nejder. Icke allenast större delar
af Orsa och Los socknar med tillhörande Skafning© oeh Hamra kape - lav inom resp. Kopparbergs och Gäfleborgs läm erhålla Nämligen närmare
väg till Orsa-Härjeådalens järnvägslinje än till någon annan sådan
eller till ångbåtsled, utan förhållandet är äfvenledes enahanda med sa
godt som hela provinsen Härjedalen, endast med undantag åt de bada
stora fiällsocknarne längst i nordväst, Storsjö och Tennas, hyilka sta
i nämare förbindelse med norrländska tvärbanan och med norska banco
(Röros). Hvad beträffar Härjedalen framgår detta förhållande åt tabellbilagan
n:r 1, som innehåller uppgifter för samtliga ^socknar inom
nämnda provins (med undantag af Storsjö och Tennäs), å vägat standen
från deras respektive kyrkobyar dels till nuvarande närmaste jäinvägseller
ångbåtsstation, dels till Sveg, och hvaraf man exempelvis kan
finna att Hede socken, som gränsar intill Storsjö och lennas fjällsocknar,
från sin kvrkoby, den näst Sveg mest betydande platsen i
Häri edalen, räknar 130 km. till Ostavalls station å norra,, stambanan och
108 km. till Bergs ångbåtsstation vid Storsjöns sydligaste vik, men
endast 78 km. till Sveg. Samma tabellbilaga innehåller och uppgifter
beträffande minsta forslingskostnaderna pr 100 kg. dels från de i tabellen
angifna socknarnas kyrkbyar till nuvarande närmaste järnvägsstationer,
dels till Sveg jämte beräknad minskning på grund af reducerad
landsvägsfrakt å prisen för en del af ortens nuvarande eller sannolikt
blifvande viktigaste handelsartiklar (hafre, hö, salt, kalk, och te-,
(Tel). Naturligtvis ställa sig prisreduktionerna högst för socknarna närmast
Sveg, men till och med för Hede uppvisar tabellen en minskning
i varuprisen af 11 ända upp till 29 procent, och ab sammanslå lnmgen
i det hela torde med all önsklig klarhet framgå, huru betydelsefull ifrågavarande
bana måste anses blifva för denna afsides helagna och hittills
blott föga kända provins. . '' , ,
På grund af hvad anfördt blifvit, skulle järnvägens trafikområde
ur här ifrågavarande synpunkt komma att utgöras af följande socknar,
nämligen Örsa med Skattunge kapellag i Kopparbergs län, Los med
Hamra kapellag i Gäfleborgs län samt Sveg, Linsell, Affröa, Lillherrdal,
Ytterhogdal, Öfverhogdal, Hede och Vemdalen i Jämtlands län, hvn a
tillsammans räkna en areal, utan inräkning af vatten, af 12,327 ky.km.
eller bortåt lika stor landyta,'' som Stockholms och Uppsala lan tillsammans
besitta. Af angifna areal falla 2,882 kv.-km. på Orsa och Los
socknar med tillhörande kapellförsamlingar, h vilka jag i det följande för
korthetens skull tillåter mig sammanfatta under benämningen det södra
4
Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 103.
området, och återstoden eller 9,445 kv.-km. på socknarne i Härjedalen,
i det följande sammanslagna under namnet det norra området.
De enda in- och utfartsvägarne till detta stora landområde utgöras
för närvarande af landsvägar. En sådan väg sträcker sig från Orsa
kyrkoby upp till Noppikoskifors vid Oreälf, hvarest densamma grenar
sig i flere armar, af hvilka en öfver Hamra kapell leder till Loos kyrkby;
en annan sådan väg utgår norrut från Woxna järnvägsstation å Hala—
Hälsinglands järnväg och möter förstnämnda väg vid Los; en tredje landsväg
utgår från Ljusdals järnvägsstation å norra stambanan, följer Ljusne
älfs dalgång förbi Färila kyrka, delar sig därpå i två grenar, hvaraf
en leder till Los, den andra fortsätter utefter nyssnämnda dalgång förbi
Alfros kyrkby till Sveg, sedan densamma vid sin öfvergång af Ljusnan
omkring 10 km. inom Härjedalens gräns utskjutit en sidoväg uppåt Ytteroch
Ofver-Hogdal. Från Sveg löper i sin tur en väg söderut till Lillherrdal,
en annan nordväst ut till Linsell, Vemdalen och Hede. Det är
ölyer vägen mellan Ljusdal och Sveg, som Härjedalen för närvarande
står i den lifligaste förbindelsen med yttervärlden, och hundratals fordon
om dagen vittna här om förbindelsens omfattning. Nämnda vägar äro
de, som kommit i beaktande vid den i det följande intagna utredningen
af den nuvarande varuomsättningen till och från ifrågavarande landområde,
och har därvid sålunda bortsetts från att någon varuomsättning
med trafikområdet äfven äger rum öfver Östersunds stad via Bergs
förutnämnda angbåtsplats, h vilket bortseende synts berättigad t på den
giund, att denna varuomsättning, i sig själf mindre ansenlig, enligt
vittnesgill mäns utsago antagligen icke kommer att upphöra genom
öppnandet af Orsa-Härjedalens järnväg.
Hede och Vemdalens socknar hämta för närvarande hufvudparten
af sin varuinfördel från Östavalls järnvägsstation å norra stambanan,
densamma hafva inga uppgifter erhållits. Då denna Araruomsättnmg
efter färdigbyggandet af Orsa—Härjedalens järnväg emellertid
antagligen kommer att gå öfver nämnda järnväg, hafva de varumängder,
hvflka redovisats från Ljusdal, Woxna och Orsa såsom därifrån afsända
till Härjedalen, tillökats i en efter folkmängden i Hede och Vemdalen
afvägd proportion.
Ony nu också hela det med sina nuvarande trafikleder angifna störa
landområdet måste ur allmän synpunkt hänräknas till ifrågavarande
järnvägs trafikområde, sa säger det sig dock själft, att banan icke kan
fa en likartad betydelse för trafikområdet i dess helhet. Tydligtvis aftagei
en järnvägs lifgifvande inflytande på en landsträcka i samma mån
som dess invånare bo aflägset från station, och ifrågavarande järnväg
5
Kungl. Maj tis Nåd. Proposition N:o 103.
kan därför exempelvis icke på långt när utöfva samma gagn för Mede
och Vemdalen, Indika komma att erhålla 78 km. till Svegs blifvande
järnvägsstation, som för Svegs, Ålfros och Lillherrdals socknar, kvilka
gruppera sig kring samma station, eller för den del af trafikområdet,
som faller inom Kopparbergs och Gäfleborgs län. Af banan tillhör icke
mindre än närmare 9G km. (resp. 50,5 och 45,4 km.) sistnämnda båda län och
endast något öfver 28 (28,ö) km. Härjedalen. På hvarje km. järnväg
faller inom det södra området 30 kv.km. land mot icke mindre än 331
kv.km. i det norra.
Särskildt ifråga om skogsprodukter blir banan af on vidt olika betydelse
för olika trakter af trafikområdet. Detta inses redan däraf, att
skogsprodukter i regel icke anses kunna med fördel transporteras efter
okär mera än — alltefter terräng förhållandenas beskaffenhet — 10
å 20 km., hvadan, där dylik transport är af nöden, järnvägens trafikområde
ur skogssynpunkt blir begränsad! till 1 å 2 mil å ömse sidor om
banlinjen. Finnes emellertid vid järnvägsstation eu naturlig upptagningsbassäng
för dylika produkter bör järnvägens trafikområde i ifrågavarande
hänseende gifvetvis kunna förstoras med de skogsdistrikt,
hvilkas flottningsleder utmynna i upptagningsbassängen, såvidt det icke
är görligt och finnes fördelaktigt att flottledes transportera skogsprodukterna
vidare, järnvägen förbi. För närmare utredning af huru här
ifrågavarande järnväg ställer sig med hänsyn till tillgodogörandet af de
stora skogstillgångar, som finnas inom dess förut ur allmänna synpunkter
urskilda trafikområde, ber jag få hänvisa till den i det följande
intagna framställningen under rubriken: »Skogar», och öfvergår härmed
till en kortfattad redogörelse af befolkningsförhållandena, naturtillgångarne
och näringslifvet inom trafikområdet.
Befolkningen och dess förmögenhetsvillkor.
Folkmängden inom järnvägens trafikområde uppgick, enligt den
senaste störa folkräkningen, vid 1900 års slut till 19,846 personer. ''Vid
1903 års slut räknade densamma 20,222 personer och hade sålunda
sedan år 1900 ökats med 376 personer.
Inom de olika socknarna var folkmängdsfördelningen under nämnda
år följande:
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Sveg ..............................................................................
Linsell ...........................................
liflös ....................................................................................
Iiillherrdal.....................................................................
Ytterhogdal .................................................................................
öfverhogdal.................................................................................
Hede ..........................................................................................
Vemdalen ..................................................................................
Los med Hamra .....................................................
Orsa med Skattunge .............................................................
Summa
Invånare
år
1900
1603
2,060
2,078
1,050
1,050
857
826
1,739
1,642
1,947
1,935
343
343
1,599
1,627
989
1,052
2,421
2,514
6,841
7,155
19,846
20,222
Då skillnaden mellan senast kända folkmängdsantal och invånaretalet
för år 1900 i det hela är så pass obetydlig, som några hundra
personer, har jag ansett mig utan risk att komma till för de nuvarande
förhållandena alltför missvisande resultat, kunna ifråga om befolkningens
yrkesfördelning m. in. anlita primäruppgifterna till omnämnda folkräkning;
angående hvilken fördelning årsberättelserna af befolkningsstatistiken
såsom bekant, icke hafva att meddela några upplysningar.
Af berörda primäruppgifter har jag utarbetat några tabellariska
sammandrag, som återfinnas såsom iris 2 och 3 bland tabellbilagorna,- och framgår af desamma bland annat, att af hela invånareantalet -—
(19,846) — 13,016 personer voro öfver 15 år, däraf 6,701 män och
6,315 kvinnor, samt 6,830 under 15 år, däraf 3,495 gossar och 3,335
flickor. De vuxna männen och kvinnorna utgjorde sålunda hvar för
sig omkring 1 » samt de minderåriga af hvartdera könet omkring 1/o
af hela antalet, med en obetydlig öfvervikt inom hvardera åldersgruppen
för männen. Af det totala invånareantalet hemmahörde 9,262 i det
södra området och 10,584 i det norra, hvilken fördelning utvisar en
folkmängdstäthet för det förra området af 3,2 inv. per kv.km. och af
1,1 per kv.km. för det senare. Jämföreselvis må meddelas att folkmängdstätheten
samtidigt utgjorde i Kopparbergs län 7,6, i Gäfleborgs
län 12,8 samt i Jämtlands län 2,3 allt pr 1 kv.km. landareal. Hela området
var sålunda synnerligen glest befolkadt, och endast för den södra
delen har under senare år en, om ock obetydlig förbättring inträdt,
enär folkmängdstätheten här år 1903 uppgick till 3,3 inv. pr kv.km.
För den norra delen eller Härjedalssocknarna har däremot befolkningen
under senare år något gått tillbaka. För eu historisk återblick på folk
-
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
mängdsförhållandena inom området hänvisas till tab. 9, hvaraf kan inhämtas,
att folkmängden under 20-års-perioden 1881—1900 ökats inom
norra afdelningen från 8,924 inv. till 10,584 d. v. s. med 18,60 % eller
med i medeltal 0,86 % pr år samt inom södra afdelningen från 6,510
inv. till 9,262 d. v. s. med 42,29 % eller med i medeltal pr år 1,78: X
Jämförelsevis må meddelas, att folkökningen i hela Sverige under samma
20-årsperiod utgjorde i medeltal pr år 0,59 %.
Den år 1900 redovisade folkmängden var fördelad på 4,719 hushåll
med i medeltal sålunda något mer än 4 personer på hvarje hushåll.
Öfver hälften af befolkningen eller 10,934 personer (55,09 %) lifnärde
sig af jordbruk och boskapsskötsel och af återstoden hade 3,030
(15,27 %) sin utkomst af skogs- och trävarurörelse. Den jordbrukande
befolkningen utgjorde inom Orsa nära 2Ai (63,5 %\ inom det öfriga området
ungefär hälften, medan den af skogs- och trävarurörelse lefvande
fästa befolkningen inom Orsa endast uppgick till 2,7 %>, inom Los och
Hamra åter till närmare 30 och inom Härjedalsområdet till 20 %.
Folket i dessa bygder är icke allenast, såsom af det föregående
vill framgå, fåtaligt och i ovanligt hög grad bundet vid jorden och
skogen, det är äfven jämförelsevis fattigt. Enligt 1903 års i kungl.
kammarrätten förvarade taxeringslängder, hvarur några tabellsammandrag
blifvit utarbetade och återfinnas under n:ris 4, 5, 6 och 7 bland
tabellbilagorna, utgjorde hela antalet inkomstbeskattade 1,813 skildapersoner.
Efter bevillningsförordningen voro nämligen 1,756 personer
och efter inkomstskatteförordningen 432 inkomstbeskattade, af hvilka
sistnämnda dock alla utom 57 ingingo bland dem, som taxerats efter
bevillningsförordningen. Den för bevillning uppskattade inkomsten utgjorde
i rund summa 1,644,500 kronor, hvarför i bevillning erlades
9,672 kronor, sedan afdrag i enlighet med § 11 af bevillningsförordningen
gjorts med 677,300 kronor. På Härjedalsområdets 10,553 invånare
kommo 1,035 bevillningstaxerade med eu sammanlagd inkomst af
829,700 kronor eller i medeltal 800 kronor pr skattande individ. Det
bevillningsfria afdraget utgjorde 419,900 kronor eller något mer än
hälften af den uppskattade inkomsten. Endast 102 personer eller icke
fullt 10 % af samtliga bevillningstaxerade nådde eu inkomst af 1,200
kronor eller däröfver. Inom Los och Hamra kommo på 2,514 personer
417 skattande med en inkomst af 285,000 kronor eller 680 kronor
pr person. Det bevillningsfria afdraget utgjorde här 174,300 kronor eller
mer än 60 %. Endast 32 personer eller 7,6 % af de bevillningstaxerade
nådde en minimiinkomst af 1,200 kronor. Inom Orsa socken te sig
berörda ekonomiska förhållanden betydligt ljusare. På 7,155 inv.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
kommo nämligen härstädes 304 bevillningstaxerade personer med en
sammanlagd inkomst af 529,900 kronor. Det bevillningsfria afdraget
utgjorde endast 83,200 kronor eller 15,7 %. Icke mindre än 140 personer
eller 46 % af de bevillningstaxerade nådde eller öfverskredo bär
1,200 kronors inkomst.
Den enligt inkomstskatteförordningen upptaxerade inkomsten utgjorde
för hela området 1,038,100 kronor fördelad på 432 skattande, hvar för
sig sålunda med en medelinkomst af 2,400 kronor. I inkomstskatt erlades
sammanlagdt 8,550 kronor. Af dessa skattande kommo på det
stora Härjedalsområdet endast 135 med en totalinkomst af 352,100 kronor
och på Los med Hamra allenast 42 skattande med 94,900 kronors
sammanlagd inkomst. Det öfvervägande antalet personer, som påförts
inkomstskatt, tillhörde således Orsa, som ockå räknade 255 sådana personer
med en inkomst af inalles 591,100 kronor.
Inom några socknar af Härjedalsområdet (Linsell, Ålfros och Öfverhogdal)
fäns ingen enda person, som påförts eu. inkomstskatt uppgående
till 4,000 kronor och i samma socknar tillsammantagna fans endast
1 person, som kom till eu inkomst mellan 3,000 kronor och 4,000
kronor.
Det för bevillning upptaxerade värdet af fastigheter inom området
utgjorde, såsom framgår af tab. 7, i rundt tal 28,525,000 kronor, af
hvilken summa största delen eller 27,478,000 kronor belöpte sig å jordbruksfastighet.
I aktiebolags ägo befann sig jordbruksfastighet till ett
värde af 9,372,500 kronor (34,i % af hela jordbruksfastighetsvärdet).
Inom de olika hufvuddelarne af området fördelade sig jordbruksfastigheten
efter ägandeskapet sålunda, att inom Härjedalsområdet aktiebolag
besutto sådan fastighet med ett sammanlagdt värde af icke mindre än
5,8 miljoner kronor, utgörande något öfver 01 % af den här befintliga
jordbruksfastighetens hela värde, medan samma slags ägare inom det
södra området innehade enahanda fastighet till ett värde af allenast
3,564,000 kronor, belöpande sig till icke fullt 20 % af hela värdet af
den här belägna jordbruksfastigheten. Bland de jord- och skogägande
aktiebolagen i Härjedalen framträda framom andra Hudiksvalls trävaruaktiebolag,
Ljusne-Woxna aktiebolag, Bergvik och Ala nya aktiebolag,
Långrörs samt Manna sågverksaktiebolag, medan bland de i Orsa
och Los socknar verksamma bolagen märkas stora Kopparbergs Bergslags
aktiebolag, Korsnäs sågverksaktiebolag, Kopparbergs och Hofors
sågverksaktiebolag samt Trävaruaktiebolaget Dalarne. I den
ansenliga jordbruksfastighet, som inom det södra området befinner sigi
.andra enskilda händer än aktiebolags, ingå Orsa och Hamra s. k be
-
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
sparingsskogar — livilka uppenbarlig! utgjort eu kraftig barnsko på
bolagens skogsförvärf och livilka jag i det följande får tillfälle att närmare
omnämna -— med ett sammanlagdt taxeringsvärde af 5,714,300
kronor. o
Statens fastigheter inom området — hufvudsakligen bestående åt
kronoparker — uppgmgo ar 1903 till ett sammanlagdt värde af
2,544,000 kronor, däraf 2 miljoner kronor belöpte sig å Hamra kronopark.
öfriga bevillningsfria fastigheter, tillhöriga kommun, menighet
etc., voro taxerade till 1,014,000 kronor, så att summan af den bevillning
underkastade och den bevillningsfria fastigheten inom området i
dess helhet uppgick till inalles 32,083,000 kronor, hvaraf 10,380,000
kronor hänförde sig till Härjedals-området och återstoden eller 21,703,000
kronor till Orsa-Los. Pr har utgjorde fastighetsvärdet i den norra delen
af trafikområdet i medeltal 11 kronor, i den södra delen 75 kronor.
För Sverige i dess helhet uppgick fastighetstaxeringen år 1900 till
122 kronor pr hektar.
Efter denna utredning af förhållandena beträffande befolkningen
och dess förmögenhetsvillkor är det gifvetvis icke att vänta, att trafikberäkningen,
sådan den i det följande upptagits, skall uppvisa något
lysande resultat med hänsyn till persontrafiken. Denna ställer sig dock
i nämnda afseende något bättre än man af denna utredning af den
fasta befolkningens förhållanden skulle vänta sig, tillföljd af den ansenliga
mängd löst arbetsfolk, som finner användning med tiädfällning,
timmerdrifning och flottning i de stora skogarne.
Jordbruk och boskapsskötsel.
Såsom redan af det föregående delvis framgar, bestar joidbiuksfastigheten
inom ifrågavarande trakter hufvudsakligen af slcogsegendom.
Detta bevisas emellertid tydligare än genom fastighetstaxeringslängdema
af de uppgifter rörande ägoviddens fördelning, som återfinnas i hushållningssällskapens
berättelser angående jordbruk och boskapsskötsel.
Enligt berörda uppgifter, af livilka tabellsammandrag blifvit upprättade
och härhos finnas bilagda, fördelade sig landarealen inom ifrågavarande
område år 1902 sålunda:
Odlad jord................................................................
Naturlig äng ...........................................................
Skogsmark..................................................................
Oredovisad mark (hufvudsakligen impediment)
6,079 hektar
14,176 »
956,902 »
255,505 »
Summa 1,232,662 hektar.
Bih. till Bibel. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Åfd. 58 Häft.
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Äfven om dessa siffror icke äro fullt tillförlitliga — den totala
arealen och därmed äfven den oredovisade marken är åtminstone beträffande
vissa i området ingående socknar (Orsa samt Los och Hamra)
konstaterbart för lågt angifna — torde de dock otvifvelaktigt peka åt
rätt håll och uppenbara med ens å ena sidan, hvilken öfverväldigande
betydelse skogsmarken äger i dessa bygder och å andra sidan, hur
ringa roll det egentliga jordbruket därstädes spelar, hur hälften af invånarne
i befolkningsstatistiken upptages såsom jordbrukande. Inom
de två hufvudafdelningarne af trakfikområdet fördelade sig jorden enligt
berörda uppgifter procentiskt sålunda:
Norra området
Södra området
Odlad jord.
N aturlig
äng.
Skogsmark.
Oredovisad
mai’k.
%
%
%
%
0,3
0,8
73,2
25,7
4,5
1,0
2,3
92,2
Hela området 0,4 1,2 77,7 20,7
Den odlade jorden uppgår, såsom synes, i hela området icke ens
till af hela jordarealen, medan samma jordkategori i Kopparbergs,
Gäfleborgs och Jämtlands län i deras helhet når respektive 3,G2, 5,so
och l,io % af hela jordarealen.
Pr invånare fördelar sig arealen, såsom följer:
Odlad jord.
Naturlig*
Skogsmark.
Oredovisad
mark.
Hektar.
Norra området .............................. 0,31 0,70 64,ci 22,67
Södra området ............................... 0,29 0,G9 2 7,60 1,46
Hela trafikområdet 0,30 0,70 47,08 12,57
Arealen odlad jord och naturlig äng är inom båda områdesafdelningarna
nästan lika stor pr invånare, medan däremot skogsvidden pr
invånare är mer än dubbelt större i Härjedalssocknarna än i Orsa
och Los.
Naturligtvis har man icke att vänta, att ett så pass ouppodladt land,
som dessa trakter, skall kunna producera tillräckligt med säd till sin
befolknings behof, huru gles denna befolkning än är, isynnerhet om
man tager i betraktande att jordmånen i regel är skäligen klen, klimatet
hårdt och frostländigheten ganska allmän. Såsom den så kallade norrlandskommittén
framhåller i sitt betänkande (Del. 1 sid. 27 och följ.)
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
komma härtill ytterligare flere menliga faktorer. Befolkningen har
mångenstädes till följd af den lättare arbetsförtjänst, som arbete i
skogarne och vid flottningslederna erbjuder, förlorat sitt intresse för
det härda och föga lönande jordbruksarbetet.
Jordbruket står ock på en ganska primitiv ståndpunkt eller har
åtminstone en viss ålderdomlig prägel, som gör att jordens skötsel kan
anses långt ifrån tillfredsställande. Jordbrukaren grundar . i allt för
hög grad sin ekonomi på afkastningen från själfväxande, i skogarne
vidt kringspridda slåttermyra!-. I stället för att utvidga sin i närheten
af gården befintliga åker, hvartill här och hvar onekligen finnes tillfälle,
uppsöker åbon äfven på flera mils afstånd belägna myrar och är
därvid föga nogräknad ifråga om gräsväxtens beskaffenhet. Det foder,
som därigenom erhålles, är därför ofta underhaltigt, och genom den
tidsödande bergningen samt höets icke mindre tidsödande hemkörning
under vintern blir fodret oskäligt dyrbart. Denna urgamla sed fasthålles
med stor envishet, trots det att man litet hvarstädes nog inser,
att det arbete, som nedlägges på myrbergningen, skulle betala sig mångdubbelt
bättre, om det i stället användes på odling och bättre skötsel
af redan odlad jord. Ensädesbruket tillämpas ännu. Samma jord användes
flerstädes år efter år till sädesåkrar eller potatisland med den
påföljd, att ogräset alltmer tilltar. Jorden igenlägges ofta till vall utan
isåning af gräsfrö. Afdikningen synes på flera ställen vara otillräcklig.
Den naturliga gödselns tillvaratagande lämnar äfvenledes mycket öfrig!
att önska. Det utbredda fäbodssystemet bidrager först och främst till
att mycken gödsel går förlorad för åkern. Vidare pläga hästarne större
delen af vintern användas vid timmerkörning i skogarne, hvarvid gödseln
förspilles, och härvid förekommer icke sällan, att man för att kunna
kraftigare utfodra hästarne svältföder nötkreaturen.
Huru klent det med anledning af alla dessa samverkande faktorer
är ställdt med jordbruket i dessa trakter, intyga hushållningssällskapens
berättelser. Af dessa berättelser meddelas i tab. 8 ett tabellsammandrag
rörande utsäde och skörd inom de till trafikområdet hörande socknarna
för tioårsperioden 1893—1902, och framgår af detsamma, att det
enda sädesslag, som odlas tillräckligt för att tillfredsställa behofvet,
sådant detta karaktäriseras af de uppgifter rörande medelkonsumtionen
pr individ i Sverige, som finnas uträknade i texten till de officiella
berättelserna om jordbruk och boskapsskötsel, är korn, medan tillgången
af råg, hafre, blandsäd samt potatis och andra rotfrukter vida understiger
det för vårt land normala måttet. Årsmedeltalen för nämnda tioårsperiod
utvisa en tillgång (skörden—utsädet) pr invånare inom hela
trafikområdet af:
12
Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
9,1 kg. råg,
21,7 » hafre,
19,0 » blandsäd och
100,3 » potatis och andra rotfrukter;
medan berörda normalmedeltal för hela riket utgöra 124,3 kg. råg,
156,8 kg. hafre, 30,4 kg. blandsäd samt 249,3 kg. potatis och andra
rotfrukter, hvartill kommer, att af hvete, som alldeles icke är föremål
för odling i här ifrågavarande nordliga trakter, konsumeras 66,9 kg.
i genomsnitt pr invånare i Sverige. Skulle befolkningen inom ifrågavarande
område komma i åtnjutande af samma viktmängd utaf vidrörda
födoämnen, som rikets befolkning i genomsnitt åtnjuter, skulle härför
enligt denna beräkning erfordras en årlig tillförsel af icke mindre än
9,658 ton omalen spannmål och rotfrukter. Nu är det emellertid så
beställdt, att Orsa socken står i jordbrukshänseende mycket framom de
öfriga socknarna af trafikområdet samt att det tillskott, nämnda socken
detta oaktadt behöfver af landtbruksprodukter, icke kan anses i någon
nämnvärd mån komma att transporteras på Orsa—Härjedalens järnväg.
Under sådana förhållanden måste man för att konstatera storleken af
den införsel af jordbruksprodukter, som må väntas komma att anlita
järnvägen, ur tab. 8 afskilja sifferuppgifterna rörande Orsa och ensamt
hålla sig till dem, som afse Los med Hamra och Härjedalssocknarne.
Verkställes denna åtgärd, kommer man till efterföjande resultat:
Enligt tioårsmedeltal för åren 1893—1902 bär den del af trafikområdet,
som ingår i Gäfleborgs och Jämtlands län, att genom egen
skörd påräkna pr år i det hela:
30,029 kg. råg,
539,485 » korn,
48,228 » hafre,
2,540 » blandsäd samt
1,235,738 » potatis och andra rotfrukter.
Satt i förhållande till 1903 års folkmängd, gifver denna totala tillgång
2,3 kg. råg, 45,4 kg. korn, 3,7 kg. hafre, 0,2 kg. blandsäd samt 94,6
kg. potatis 291'' invånare. 1 relation till nyss förut angifna konsumtionsmedeltal
för hela riket uppenbara dessa siffror ett årligt importbehof
pr invånare af icke mindre än 122 kg. råg, 153,1 kg. hafre, 30,2 kg.
blandsäd och 154,7 kg. potatis, hvarjämte 66,9 kg. spannmål yttermera
bör införas för att kompensera den tillgång af hvete, som i genomsnitt
förefinnes för rikets invånare. I allt som allt skulle med ledning af
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
denna kalkyl tarfvas en import af 6,884 ton spanmal och rotfrukter
om året för att lyfta den bofaste befolkningen i urskilda område till
den standard of life det svenska folket med hänsyn till vidrörda lifsförnödenheter
för närvarande i genomsnitt besitter. De uppgifter, som
å skilda orter inhämtas om den nuvarande varuinförseln till trafikområdet,
besanna i stort sedt föregående beräkningar, och spannmål, mjöl,
gryn och potatis äro därföre också några af de hufvudvaror, som upptagas
i den i det följande intagna trafikberäkningen, om ock densamma
i betraktande af befolkningens mindre bemedlade tillstånd måst belastas
med ett afsevärdt lägre totalbelopp af nämnda, varor, än det som enligt
det föregående framträder såsom ett normalt importbehof för de nordligare
trakterna af järnvägens trafikområde. Till undvikande af missförstånd
rörande kvantitetsuppgifterna i trafikberäkningen ma bär föröfrigt
uttryckligen påpekas, att 1 kg. malen spannmål måste raknas
motsvara en betydligt förhöjd vikt omalen. (Se härom närmare lab. 4
i texten till de officella berättelserna rörande jordbruk och boskaps
Sk<)t
Med boskapsskötsel är det i stort sedt afsevärdt bätte ställdt än
med det egentliga jordbruket inom ifrågavarande trakter, om densamma
också, såsom framgår af tab. 9, afsevärdt gått tillbaka under senaste
årtionden. År 1902 förefunnos enligt hushållningssällskapets mer berörda
berättelser inom hela järnvägens trafikområde
1,842 hästar,
130 unghästar,
152 tjurar och oxar,
7,667 kor,
1,805 ungnöt,
6,739 får,
3,043 getter och
1,083 svin.
Summa 22,461 kreatur.
Reduceras denna kreaturstock till nötkreatursenheter enligt i texten
till hushållningssällskapets berättelser angifna regler, blir resultatet, att
området i dess helhet hade att uppvisa 12,782 kreatursenheter eller 629
på 1,000 invånare. Då inom hela riket samma år räknades 659 nötkreatursenheter
mot 1,000 invånare, synes att tillståndet i det hela nåo-orlunda
närmar sig det normala. Stor skillnad råder emellertid härutinnan
mellan norra och södra delarne af området. Härjedalsområdet
14
Kung!,. Maj:ts Nåd. Broposition N:o 103.
hade nämligen att redovisa icke färre än 753 nötkreatursenheter på
1,000 invånare. Orsa Los däremot endast 491. För Härjedalsområdet
utvisa dessa siffror ett årligt öfverskott i förhållande till'' normalsiffran
Öl riket i dess helhet af inalles icke mindre ån 1,006 kreatursenheter.
i sistnämnda område drifves särskildt en stark uppfödning af kor, ungnöt,
hästar och får, hvaremot svinskötseln, som under slutet af ^SSOtalet
stod jämförelsevis ganska högt, numera är stadd på betänklig tillbakagång.
Kreatur utgöra också Härjedalens enda större exportartikel,
men är det gifvet att boskapen, som för närvarande i stora drifter på
landsvägarna föres ned åt landet, skall genom dessa långväga transporter
förlora mycket i handelsvärde.
export af 750 nötkreatur, hvarmed trafikberäkningen för
järnvägen belastats, torde ingalunda vara för högt tilltagen, då redan
nu med nuvarande svara kommunikationer omkring 500 stycken enligt
uppgift årligen vägdrifvas den 120 kilometer långa vägen till Ljusdal,
höi öflig! har i trafikberäkningen upptagits eu årlig import och export
af 250 hästar, afsedda för vinterdrifningarna i skogarne.
Angifna beräknade kreatursexport kommer efter järnvägens färdigbyggande
antagligen att så småningom ansenligen ökas. Stora förhoppningar
ställas nämligen på järnvägen med hänsyn till de nyodlingsmöjligheter,
som förefinnas inom trafikområdet. Hela området tillhör, enligt
hvad i den s. k. norrlandskommitténs betänkande finnes utredt,
endast med fa och små undantag, moränlidernas och de stora myrarnes
legion,, som utmärkes däraf, att moräntäcket, bildadt af en osorterad
blandning af block och stenar, gruskorn och fin jord, kvarligger sedan
urtiden oförändradt. Angående de inom denna region befintliga myrarnes
lämplighet för odling rada, som bekant, olika åsikter, men ortsbefolkningen
synes i allmänhet hysa de lifligaste och tillitsfullaste förhoppningar
om möjligheten att efter underlättad införsel af moderna landtbruksredskap.
och konstgjorda gödningsämnen kunna genom odling af
myrarne utvidga sitt jordbruk och framför allt boskapsskötseln. Till
och med de i jordbruksafseende särdeles svaga socknarna i Härjedalen,
där jorden .hufvudsakligen består af sand- eller grusjord utan kalk eller
ock af myrjord på sandbotten, hafva till nyssnämnda kommitté med
stol enstämmighet förklarats ega betydande för odling lämpliga lägenheter.
Rörande de inom ifrågavarande järnvägs trafikområde befintliga
myrarnes areal och odlingsbarhet hafva endast approximativa värdesättningar
kunnat erhållas, och har härvid den odlingsbara myrarealen i
Svegs tingslag taxerats till 10,000 hektar delvis mycket god myrjord,
hvaraf 4,000 hektar sammanhängande myr i Vemåns dalgång, samt inom
15
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Oroa socken till 5,000 liektar. Af till odling lämplig myr skulle således
förefinnas inom järnvägens trafikområde omkring 15,000 liektar. Huru
stor del af denna myrtillgång, i händelse af järnvägens färdigbyggande, i
verkligheten må komma att uppodlas under den närmaste framtiden, är
naturligtvis * omöjligt att förutspå. Med lokalförhållandena föitiogna
personer hafva anslagit den till ungefär 25 % af hela tillgången. 1 den
efterföljande trafikberäkningen, som är uppgjord för de närmaste 20
åren, hafva endast 1,000 har antagits under sagda tid blifva uppodlade.
Denna areal är emellertid att betrakta såsom ett årsmedeltal, ty antagligen
komma några år att åtgå, innan ens denna vidd hunnit uppodlas,
medan åter lika antagligt är, att nyodlingen under de senare åren af
trafikberäkningens 20-årsperiod skall betydligt hafva öfverskridit samma
mått. Hvad en nyodling af 1,000 hektar myr bör kunna betyda för
åkerbruket och boskapsskötseln, är naturligtvis svårt att med noggrannhet
angifva. Vid odlingsförsök med hafre, som anställts af jägmästaren
W. Pettersson i Orsa, har hafren visserligen ej gått till fullkomlig
mognad, beroende hufvudsakligen på otjänlig väderlek under de två senaste
somrarne, men hafren har uppnått eu längd af 1,5 meter samt
länmadt en grönfodersskörd af 6,000 kilogram pr hektar. Under antagande
af ett 5-årigt cirkulationsbruk, med 2 års hafresådd och 3
års vall, för hvilken senare man torde kunna beräkna 2,7 ton foder pr
hektar, skulle pr år och i medeltal kunna skördas 4 ton pr hektar eller
4.000 ton pr 1,000 hektar. Under förutsättning vidare, att 2 ton foder
erfordras till hvarje kreatursenhet, skulle genom eu nyuppodling af
1.000 har kreatursstocken kunna ökas med 2,000 nötkreatursenheter.
Såsom besannande för denna kalkyls riktighet må anföras, att inom
hela trafikområdet i medelskörd för perioden 1893—1902 skördades omkring
10,140 ton hö från odlad jord, att halmen af höst- och vårsäd
kan beräknas gifva omkring 2,900 ton samt att höet från naturlig äng
kan skattas till 11,550 ton, allt årligen. Med en årlig sammanlagd
skörd sålunda af omkring 24,590 ton hö och halm uppfödas, såsom redan
blifvit sagdt, inom området omkring 12,800 kreatursenheter, hvilken
förhållande synnerligen väl öfverensstämde med den föregående kalkylen,
att 4,000 ton grönfoder böra räcka till åt 2,000 kreatursenheter, när
sommarbetet under alla händelser torde vara fullt tillräckligt. Den föiökning
i kreatursstocken, som tillkommer Härjedalsområdet, bör gifvetvis
kunna odelad sättas in på exporten åt kreatur från denna landsända,
och bör således i framtiden äfven komma järnvägen till godo.
Den nyodling, som är att vänta genom järnvägens tillkomst, förutsätter
emellertid eu betydande import af kalk och konstgjorda god
-
16
Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
ningsämnen (kali, tomasfosfat ocli chilisalpeter) ocli med ledning'' af de
uppgifter, som jägmästaren Pettersson meddelat angående nyodlingars
behof af gödning, har i trafikberäkningen upptagits en viktmängd
dylika varor afsedd för 1,000 hektar. Skulle denna areal i framtiden,
såsom ortbefolkningen hoppas, komma att 4-dubblas, kolonier naturligtvis
därmed också den beräknade kreatursexporten och importen af
gödningsämnen att i motsvarande mån ökas.
Skogar.
Skogarna äro ifrågavarande trakters hufvudsakliga rikedom. Enligt
hvad förut blifvit anfördt upptagas enligt hushållningssällskapens berättelser
icke mindre än 956,902 hektar eller 77,7 procent af hela områdets
landareal af skogsmark. Allt från sin utgång från Orsa kyrkoby
löper också Orsa-Härjedalens järnväg genom idel skogsbygder. Under
de närmaste 4 å 5 milen passeras sågverksbolagens och socknemännens
enskilda skogar, därefter vidtager Orsa så kallade besparingsskog, med
en areal af inalles 69,259 har (häraf 13,636 har impediment) angående
hvars förvaltning m. m. jag hänvisar till närlagda bilaga, och därpå
Hamra ståtliga kronopark, om sammanlagd! 37,293 har (däraf 9,033 har
impediment), som aflöses af de dystra och ödsliga marker, som utbreda
sig mellan Härjedalens gräns i söder och banans slutstation Sveg. Sydost
om Hamra kronopark vid Woxna älf, omkring 10 kilometer från
järnvägslinjen, utbreder sig den så kallade Hamra besparingsskog, med
en ytvidd af 3,601 har (däraf 458 har impediment).
Hela landområdet är genomskuret af alfvar och åar, af livilka ett
flertal af naturen äro eller af menniskohand gjorts flottningsbara. De
viktigaste af dessa flottningsleder äro Ljusnan med ett vidtgrenadt nät
af bifloder inom Härjedalen, bland annat Vemån och Solnån, samt med
sin största biflod Woxnan, hvilken upprinner med flera källåar på gränstrakterna
af Härjedalen, Dalarne och Helsingland; vidare Oreälf, som
diar sin upprinnelse i Orsa Finnmark, och mottager biflöden från Emån,
Unån* med flera vattendrag, innan älfven söker sitt utlopp i Orsasjön
som står i förbindelse med Siljan och Dalälfven. Skogarna i Härjedalsområdet
utflottas på Ljusnan och dess bifloder, timret från Hamra ''kronopark
samt Hamra besparingsskog utflottas hufvudsakligen genom Woxnan,
som genom Björnån står i förbindelse med ett stort sjösystem i norr
(landsjön, Fågelsjön, Tyckeln med flera) och genom Kroksjöån med ett
dylikt vattensystem i sydost (Västersjön, Kroksjön etc.). Afverkningen
ur Orsa besparingsskog går dels genom sistnämnda sjösystem öfver
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Woxrxan, dels, liksom afverkningen nr de enskilda skogarne i Orsa, öfver
Oreälf och dess många bifloder till Dalälfven. Af det sagda torde genast
framgå, att det på det hela taget icke kan blifva tal om någon timmertransport
på ifrågavarande järnväg. Timret kommer nämligen i regel
otvifvelaktigt att allt fortfarande söka sig väg ut i världshandeln genom de
billiga flodlederna. Genom järnvägen skulle emellertid, såsom jägmästaren
J. E. Nilsson i begärdt utlåtande framhållit, skapas en möjlighet
för trävarubolag eller sågverksägare utefter Dalälfven att uppträda
såsom konkurrenter med virkeskonsumenterna utefter Woxnans och
Ljusnans vattendrag vid inköp af sågtimmerdimensioner ur Hamra kronopark.
Timmer ur större delen af denna park skulle nämligen pr järnvägen
kunna fraktas till Sundsjöåns flottled, där järnvägen korsar denna
strax intill den påtänkta stationen Sandsjö, SQm ligger endast 2 å 3
kilometer nedanför kronoparkens södra rågång. Den konkurrens, som
sålunda skulle uppstå mellan trävarubolag efter skilda flodområden skulle
med all säkerhet föranleda en prisstegring af minst 10 procent, hvilket
blir ett ganska afsevärdt belopp, då den årliga försäljningssumman af
sågtimmerträ ur kronoparken brukar vara omkring 250,000 kronor. 1
trafikberäkningen har med hänsyn till vidrörda konkurrensmöjlighet på
jägmästaren Nilssons förslag upptagits 20,000 kubikmeter timmer för de
första 10 åren samt därefter 12,500 kubikmeter med frakt mellan Tandsjö
och Sandsjö stationer, hvartill lagts eu mindre timmertransport till
sistnämnda station från Härjedalsområdet.
Oafsedt nu denna mindre betydande timmerforsling samt en antaglig,
äfvenledes mindre afsevärd transport af ved och byggnadsvirke
ned till Orsa kyrkoby, är det egentligen blott träkol och pappersved
som järnvägen har att upphämta ur de stora skogar den genomkorsar.
Visserligen flottas äfven kol- och pappersved i så kallade klampar särskild!
på Ljusnan, men flottningskostnaderna ställa sig icke minst med
hänsyn till den afsevärda sjunkning sprocent, som drabbar ifrågavarande
skogsprodukter, mycket höga och tillåta i regeln icke framflottning af
samma skogsprodukter i de mindre vattendragen. Detta har haft till
följd att härvarande skogar på stora vidder äro belamrade med affall af
toppar, lump och vrak efter timmerdrifningarne samt med rensningsoch
gallringsvirke, pappersved och dylikt, hvarigenom icke allenast en
afsevärd skogstillgång tillspillogifves, utan äfven en rationell och fullt
intensiv skoghushållning förhindras. Då de beräknade transportlängderna
per järnväg — för träkol cirka 300 kilometer, för pappersved cirka
150 kilometer — emellertid mycket väl medgifva en utförsel åt allt dylikt,
nu värdelöst och hindersamt virke, kommer Orsa—Härjedalens
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 A/d. 58 PLäft. 3*
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 103.
järnväg, den där stryker fram midt igenom skogsbältet, utan tvifvel att
i berörda hänseende utöfva det största inflytande på skogsbruket. I
ändamål att vinna sa tillförlitliga uppgifter som möjligt beträffande den
trafik af skogsprodukter, som ifrågavarande järnväg bär att emotse, bär
jag hänvändt mig till ett antal med skogsförhållandena i dess nejder
synnerligen förtrogna, sakkunniga personer, nämligen dels förvaltaren
af Orsa besparingsskog, jägmästaren W. Pettersson, dels förvaltaren af
Hamra kronopark förutnämnde jägmästaren J. E. Nilsson, dels slutligen
jägmästaren Carl Ricin Falcb i Lillherrdal, b vilka samtliga benäget afgift
af dem äskade utlåtanden i frågan. Enligt vidrörda utlåtanden,
Indika återfinnas bland bilagorna kan järnvägens trafikområde ur
skogssynpunkt — det vill säga i bär ifrågavarande fall med hänsyn
till de våglängder, som träkol och pappersved alltefter terrängens
och lutningsförhållandenas beskaffenhet tåla att fraktas, innan de nå
järnvägslinjen — beräknas omfatta inalles 198,300 hektar skogbärande
mark, enligt följande närmare fördelning:
Härjedalsområdet........
Hamra kronopark .....
()rsa besparingsskog
Orsa enskilda skogar
cirka ‘) 80,000 bär
» 28,300 »
» 40,000 »
» 50,000
Summa 198,300 har
Härtill torde dock kunna läggas ett område på 90,000 bar, hvaraf
54,000 bar skogbärande mark, i Härjedalen, hvilket område järnvägen
kan tillgodogöra sig genom Vemåns och Solnåns flottleder. Man bär
nämligen ansett, att träkolsved, som i separatflottniugar förts utför dessa
vattendrag, skall kunna uppdragas på flodernas sänka stränder och där
med fördel kolas för utfrakt pr järnvägen. T allt som allt skulle järnvägens
trafikområde ur skogssynpunkt sålunda uppgå till 252,300 hektar
skogbärande mark. Såsom jägmästaren Falck i sitt utlåtande framhåller,
förefinnes emellertid i Lill herr dals och Mora socknar omkring Härjesjön
och dess flottningsbara tillflöden ett stort skogsområde med en areal af
icke mindre än 210,000 hektar, häraf 143,000 hektar skogbärande mark,
hvilket visserligen med den direktion, som för banan för närvarande är
tilltänkt, icke kan af järnvägen tillgodogöras, men hvilket på ett eller
annat sätt, genom en omläggning af banlinjen inom Härjedalen eller
genom en bibana, jämförelsevis lätt borde kunna inryckas under järn
)
I bil. 5 angifyes detta område till 100,000 bär, men liar denna, vidd rabatterats
med 20,000 bär impediment.
19
Kung},. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
vägens trafikrayon. Med hänsyn till den störa betydelse berörda skogsområde
onekligen bör tillmätas ur trafiksynpunkt, har jag till den trafikberäkning,
som baserar sig på ett tillgängligt skogsområde af 252,300
hektar, utarbetat ett alternativ, där Härjesjöområdet blifvit medtaget i
kalkylerna, i hopp att såmedelst hafva vederbörligen hänledt uppmärksamheten
på nämnda skogst Ålgång och fördelarne af dess utnyttjande i
järnvägens intresse.
Med bortseende af Härjesjöområdet, anses, såsom framgår af tab.
10, hvilken utarbetats med ledning af förutnämnda sakkunniga personers
utlåtanden, järnvägen kunna påräkna en årlig transport under de
första tjugo åren af 66,190 stigar kol och 41,100 kbm. pappersved samt
under därpå följande tjugo år af 39,090 stigar kol och 17,900 kbm.
pappersved, hvilka kvantiteter, reducerade till ton, och behörigen upptagits
i trafikberäkningen vid sidan af de mindre alsevärda timmer- och
vedforslingar, hvarom i det föregående blifvit taladt.
Järnvägens största betydelse ur skogssynpunkt ligger, såsom af
allt framlyser, i dess möjliggörande af ett bättre tillvaratagande än hittills
varit möjligt af skogsaffall och mindre virke. Härigenom beredes
emellertid ock möjlighet att underkasta skogarne en fullt rationell hushållsplan,
hvilket gifvetvis är af en utomordentlig och varaktig betydelse,
den dock näppeligen låter sig i värde beräkna.
Industri.
l)et industriella lifvet är, såsom redan de befollmingsstatistiska data
torde gifvit vid handen, föga utveckladt inom ifrågavarande nejder.
Enligt uppgifter, som af vederbörande kronofogdar författningsenligt
insändts till K. kommerskollegium och som blifvit sammandragna i närlagda
tab. 11, voro under år 1903 inalles 28 industriella anläggningar
i verksamhet inom Orsa, Los och till järnvägens trafikområde hörande
socknar af Härjedalen. De flesta af dessa redovisade anläggningar voro
emellertid mycket obetydliga. De viktigaste voro Skattungbyns kalkbruk,
Orsa stenhuggeri samt Holens och Fågelsjö ångsågar. Från
Skattungbyn torde större mängder kalk i händelse åt järnvägens färdigbyggande
och myrarnes häraf beroende uppodling komma att transporteras
norrut på banan, men för öfrigt torde den 1. n. befintliga industrien
komma att utöfva ett mycket ringa inflytande på densammas
ekonomiska bärighet. Jag vill dock påpeka, att möjlighet föreligger,
att den vackra och hållbara sandsten, som bearbetats vid ofvannämnda
Orsa stenhuggeri och som för öfrigt förefinnes i riklig mängd här och
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
livar inom trafikområdet, kan med eu stigande kultur komma till användning''
som byggnadsmateriel o. d. inom närliggande städer. Såsom stöd
lör det rimliga i detta antagande må anföras, att denna sten blifvit
använd såsom byggnadsmaterial i en så pass från fyndorten aflägsen
plats som liufVudstaden (Stockholms handelsbank).
Om den nuvarande industrien måste anses skäligen obetydlig, så
synes utsikterna till att någon ny, mera afsevärd industri skall komma
att uppblomstra i den här ifrågavarande järnvägens spår icke häller
vara störa. Vattenfall i banans närhet förefinnas emellertid både i Oread'',
Emån, Woxnan och vid Härjesjön, och i orten talas det om planer
till anläggandet af ett träsliperi vid Oreho, en cellulosafabrik vid Stackmora,
en kolugn vid Härjesjön samt ett trädestilleringsverk vid Oreho
eller å annan lämplig plats. Till dessa framtidsplaner, Indika ännu tillhöra
förhoppningarnas och drömmarnas värld, har emellertid icke kunnat
tagas _ någon hänsyn vid uppgörandet af den trafikberäkning för
Orsa—Härjeådalens järnväg, som härefter följer.
Tv afibb er åkning.
Efterföljande trafikberäkning är uppgjord med hänsyn till de första
20 åren efter järnvägens öppnande för trafik. De allra första åren
torde dock trafiken blifva mindre än hvad här beräknats, beroende därpå,
att befolkningen först måste lära att tillgodogöra sig de förbättrade
existensvillkor, som en järnväg erbjuder. Så till exempel uppgår järnvägens
beräknade inkomst af träkolsfrakt till 52,500, alternativt 77,900
kr., men denna fraktinkomst kan ej påräknas, förr än befolkningen
öfver hela området vunnit nödig kännedom i kolareyrket, eller inflyttning
af yrkesskickliga kolare ägt rum.
Till hvilket belopp fraktinkomsterna efter dessa 20 år kunna uppgå
torde ej nu kunna ens tillnärmelsevis beräknas, då allt för många på
förhand oberäkneliga faktorer komma att spela in. I tabell 10 hafva
emellertid de antagliga skogstillgångarne efter 20 års förlopp inom
trafikområdet beräknats, och med stöd af dessa beräkningar kan
inkomstminskningen efter samma tid af transporten af skogsprodukter
värderas till omkring 50,000 kr. om året.
Med kännedom om den förmåga, järnvägar i allmänhet äga att
alstra nya, förut ej anade, förvärfskällor, torde man dock kunna antaga,
att minskningen i frakt af skogsprodukter skall uppvägas af inkomst
från transporter af andra varor. Särskildt gifva myrarnas stora utbredning
inom området liksom möjligheten af inlandsbanans dragande norrut
från Sveg näring åt detta antagande.
21
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 103.
Vid uppgörandet af trafikberäkningen bär antagits, att lastning af
skogsprodukter skall få äga rum vid hvarje å linjen förekommande station
eller mötesplats.
Dessa samt deras afstånd till Orsa, Falun och Gefle angifvas här
nedan:
Afstånd i kilometer till
1
Orsa
Falun
Gefle S
Orsa .............................................
._
102
i
194
Stackmora ....................................
4
106
198
Tallhed..........................................
11
113
205
Mötesplats ....................................
17
119
211
Lindsborg.......................................
28
130
222
Mötesplats ...................................
89
141
233
Grålle .........................................
51
153
245
Mötesplats ....................................
60
162
254
Sandsjö å (Sandsjö) ........................
69
171
263
Tandsjö..........................................
74
176
268
Fågelsjö .......................................
88
190
282
Mötesplats ....................................
101
203
295
Mötesplats ....................................
114
216
308
Sven1 ............................................
124
226
318
Hvad först beträffar person- och. poststrafiken äfvensom inkomsterna
däraf, har vid beräkningen af desamma hänsyn tagits till folkmängden
inom trafikområdet (20,222 personer), trafikområdets stora utsträckning
i förhållande till banlängden (99 kv.-km. per km. banlängd), banlängden
mellan trafikområdets bägge folkcentra (124 km.), mängden af lösa
skogsarbetare (cirka 4,000) samt persontrafikresultaten vid närliggande
järnvägar, och ställer sig beräkningens resultat sålunda:
1 2:dra klass: 95,000 personkilometer å 4,8 öre ......... kronor 4,100
L 3:dje » 1,269,000»å 2,9 » ......... » 86,800
Summa 1,364,000 personkilometer .............................. kronor 40,900
Resgods: 2,4 % af personbiljettinkomsten.............................. kronor 1,000
Post: 8 öre per postkupé och kilometer ........................ »7,200
Summa inkomst af person- och posttrafik ............... kronor 49,100
22
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Under förutsättning'' af ett tåg dagligen i hvardera riktningen
blefve hvarje tåg i medeltal besatt med 15 resande. Antalet personkilometer
per bankilometer skulle utgöra 11,000.
Till jämförelse må meddelas, att antalet personkilometer per bankilometer
vid de närliggande banorna Dala—Hälsingland och Mora—
Alfdalen utgjorde ar 1902 resp. 21,156 och 17,196. Inkomsten af personoch
posttrafik vid den förstnämnda af dessa banor belöpte sig till 39,8 %
cell för den senare till 46,8 % af hela bruttoinkomsten, medan den
här beräknade inkomsten af motsvarande trafik uppgår till 20,7 % af
totala bruttoinkomsten.
Medelinkomsten pr personkilometer är densamma som vid statsbanorna,
om månads- och familjebiljetter undantagas, enär dessa biljetttyper
ej kunna komma till vidsträcktare användning vid ifrågavarande
järnväg.
Godstrafikens storlek, uttryckt i tontal, har beräknats enligt grunder,
som förut blifvit angifna, och uppgår till följande belopp:
Godstrafik.
G o (1 s s 1 a
Ton.
Tonkilömeter.
Kronor.
j Pappersved .................
30,900
1,973.700
58,000
Träkol ......................
21,000
1,634,300
52.500
j Timmer..........
17,000
165,000
12.800
j Hafre, kli och hö .
2,800
325,200
13,300
Mjöl och gryn.............
1,700
194,300
8,400
I Potatis..............
400
49.600
2,000 i
i Kalk och gödningsämnen
2,300
174,100
4,500
Sågade trävaror, slipers, tjära...
1,000
74,000
2,400
Specerier, fisk, fläsk .
800
99,200
6,300
Järnvaror ...............
400
49,600
2,500
Ved och timmer till Oren............
500
8,500
500
Ofriga varuslag samt ila-ods
1,900
219,100
13,500 !
Summa
80,700
4,966.600
176,700 j
Kung}. Majds Nåd. Proposition N:o 103.
23
Med inräkning af trafik från Härjesjöns flottningsområde ställer
sig godstrafiken på följande sätt:
(r 0 (1 fi 8 1 a g*.
Ton.
Tonkilometer.
Kronor.
Ofvanberörda trafik...............................................
80,700
4.966,(300
176.700
Tillkommer:
Pappersved............................................................
7,200
820,800
19,400
Träkol ...................................................................
7,700
877,800
25,400
Timmer..................................................................
4,000
180,000
7,600
Diverse ................................................................
500
57,000
3,500
Summa
100,100
6,902,200
232,600
Inkomsterna för trävarutransporter uppgå utan inräkning af Härjesjöns
flottningsområde till 71 % och med inräkning af nämnda område
till 77 % af hela godstrafikinkomsten.
Trafikens beräknade storlek per bankilometer, fördelad after norroeli
södergående riktning, åskådliggöres genom följande tabellsammandrag:
-
B a n s t r ä c k a.
.
Trafikområdet utan Härjesjöns
flottningsområde.
Trafikområdet med Härjesjöns i
flottningsområde.
Tonkilometer per bankilometer
i egentlig godstrafik.
Tonkilometer per bankilometer |
i egentlig godstrafik.
i söder
gående
trafik.
I norr
gående
trafik.
Inalles.
I söder
gående
trafik.
I norr
gående
trafik.
Inalles.
Orsa—km. 17......................
52,900
10,800
63,700
68,300
10,800
79,100
Km. 17—km. 28..................
50,100
10,800
60,900
65,500
10,800
76,300
» 28— » 39................
45,400
9,700
55,100
60,800
9,700
70,500
» 39— .. 51..................
40,800
9,700
50,500
56,200
9,700
65,900
» 51— » 60.............
26,700
9,700
36,400
42,100
9,700
51,800
» 60— » 69..................
24,700
9,700
34,400
40,100
9,700
49,800-
» 69— » 74..................
37,700
8,600
46,300
57,100
8,600
65,700
» 74— » 114.................
16,400
8,100
24,500
35,800
8,100
43,900
'' » 114—Sveg...........:.........
7.200
8,100
15,300
7,200
8,100
15,300
Hela järnvägen
30,795
9,258
40,053
46,405
9,258
55,663
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.
Inkomsterna af godstrafiken äro beräknade enligt gällande samtrafikstariffer,
och har därvid för gods, befordradt till banans lokala
trafikområde, antagits som äfsändningsstätion:
Grålle, för hafre, mjöl, specerier, fläsk, järnvaror och kalisalter,
Storvik för hö och potatis,
Skattungbyn för kalk,
Domnarfvet för tomasfosfat,
Alfta för tegel,
Falun för slipers och öfrigt gods,
och för gods, befordradt från banans lokala trafikområde, som mottagningsstation
:
Bredsjö för träkol och
Grycksbo för pappersved.
Trafikinkomsterna för pappersved hafva beräknats enligt tariff 12,
da nedsättning från tariff 11 till tariff 12 i regeln beviljas för masstransporter
af detta slag.
Djurtransporter och inkomster häraf hafva beräknats som nedan:
Export af 750 kreatur från Härjedalen
)) )) 250 hästar » »
Import » 250 » till »
............. kronor 3,000: —
.............. )) 1,600: —
.............. » 1,600: —
Summa kronor 6,200: —
Inkomsterna af djurtransporterna äro beräknade enligt gällande
samtrafikstariffer för en banlängd af inalles 280 km.
Inkomsterna af plats och magasinshyror, telegram in. m. har förslagsvis
upptagits till 5,000 kr.
flrafikinkomsterna för de första 20 åren skulle alltså inalles utgöra
pr år:
Inkomst af person- och postbefordran...... kr. 49,100:—, per bankm. 396
» » godstransport ........................ » 176,700:—, » » 1,425
)) » djurtransport............................. » 6,200: —, » » 50
» » plats- och magasinshyror m.m. x> 5,000:—, » » 40
Summa kr. 237,000:—, per bankm. 1,911
25
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Med inräkning af Härjesjöns flottningsområde skulle trafikinkomsterna
i deras helhet däremot ställa sig som följer:
Inkomst af person- och postbefordran.......................... kronor 49,100: —
» y> godstransport.................................................. » 232,600: —
)'' » djurtransport.................................................. » 6,200: —
:» » plats- och magasin shyror ........................... » 5,000: —
Summa kronor 292,900: —
Per dag och bankilometer utgöra dessa inkomster enligt den första
beräkningen kr. 5,24, enligt den senare kr. 6,47.
Till jämförelse må meddelas att inkomsten pr dag och bankilometer
år 1903 uppgick vid samtliga statsbanor till i genomsnitt 33,59 kr., vid
följande statsbanelinjer till nedanstående belopp, nämligen:
vid Boden—Morjärv...................................... till 2,os kr.
» Boden''—Bräcke.......................................... » 8,65 »
» Storlien—Sundsvall............................... » 15,83 »
y> linjerna norr om Storvik ................. » 20,45 »
samt vid Dala—Hälsinglands och Mora—Elfdalens enskilda järnvägar
till resp. 5,89 och 4,03 kronor.
Den minskning i Orsa—Härjedalens järnvägs inkomster af transporterade
skogsprodukter, som enligt det föregående är att förutse skola
inträffa efter 20 års förlopp, bör uppgå till enahanda belopp vare sig
Härjesjöns flottningsområde sättes i förbindelse med järnvägen eller icke.
För Härjedalsskogarne och alldeles speciellt för Härjesjöns flottningsområde
har nämligen icke kunnat beräknas samma snabba utnyttjande
af skogstillgångarne, som för de mera centralt belägna skogarne i Orsa
och Hamra. Härjesjön torde också därför för en mycket lång tid
framåt kunna förblifva en alltjämt lika väl försedd virkesreservoar för
järnvägen.
Att på grund af den påpekade sannolika minskningen af inkomsterna
för trävara- och träkolstransporterna antaga en efter 20 år inträdande
absolut förminskning i järnvägens inkomster torde emellertid
vara förhastadt. Järnvägars höjande och lifgifvande inverkan på jordbruk
och näringar, deras förmåga att bryta bygd i ödemark och att
så småningom framtrolla trafik, där ingen trafik före dem fins, är så
ofta i verkligheten ådagalagd, att man ej kan behöfva befara, att ifrågavarande
inkomstförminskning icke skall komma att kompenseras af andra
ännu ej bestämbara trafikinkomster,
Stockholm den 31 dec. 1904. j. Jr .
g Karl Key-Åberg.d
Bih. till Riks]-, Prat. 1005. 1 Sami, 1 Afd. 58 Käft. 4*
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Tab. 1.
Järnvägens inflytande å forslingskostnader och varupris inom till trafikområdet
hörande socknar af Härjedalen.
Socknar.
Kyrkobyns landsväg3- afstånd till
Afståndet
till
järnvägs-
station
förkortas
med
Minsta forslings- kostnad per 100 kg.
Forslings-
kostnadon
till
järnvägs-
station
minskas
med
Beräknad minskning i varupris på
grund af reducerad landsvägs- frakt4) å prisen för
nuva-
rande
närmaste
järnvägs-
station.
närmaste
ångbåts-
station.
Svegs
järnvägs-
station.
till nu- varande
närmaste
järnvägs- station.
till
Svegs
järnvägs-
station.
Hafre
Hö
Salt
Kalk
Tegel
Kilo
mete
r.
Krono
r.
P i
O C O
n t.
Sveg...........
>) 120
''
120
3,oo
3,oo
25
36
55
65
71
Linsell.......
6 153
—
33
120
3,82
0,82
3,oo
23
33
47
55
60
Elfros .........
>) 100
—
20
80
2,50
0,50
2,oo
17
26
40
49
54
Lillkerrdal....
'') 151
—
31
120
3,77
0,77
3,oo
23
33
48
56
60
Ytterhogdal..
*) 98
s) 85
55
43
2,45
.1,38
1,07
9
14
22
26
30
Öfverhogdal .
*) 113
3) 70
70
43
1 2,82
1,75
1,07
9
13
20
24
27
Hede...........
2) 130
3) 108
78
52
3,25
1,95
1,30
11
15
23
27
29
Vemdalen ....
-) no
s) 88
78
32
2,75
1,95
0,80
7
10
15
18
20
*) Ljusdal.
2) Östavall.
8) Berg.
) \id denna beräkning har hänsyn ej tagits till att under sommaren en del förnödenheter tagas öfver Berg, se kol. 3.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
27
Tab. 2.
Folkmängdens fördelning efter yrken, kön och ålder år 1900.
Öfver 15 år.
Under 15 år.
Summa.
%
1
Män.
Kv.
Män.
Kv.
llärjedals området.
Jordbrukare ........................................
1,925
1,681
883
905
5,394
50,97
Skogs- och trävarurörelse.........................
832
493
412
397
2,134
20,16
Annan industri.......................................
241
185
142
115
683
6,45
Handlande och handelsbokhållare...............
68
52
37
48
205
1,94
Öfrige..................................................
650
921
296
301
2,168
20,48
Summa
3,716
3,332
1,770
1,766
10,584
100
Los och Hamra.
Jordbrukare ...........................................
388
367
230
212
1,197
49,44 j
Skogs- och trävarurörelse.........................
268
154
148
142
712
29,41
Annan industri............................... ......
46
33
33
25-
137
5,66
Handlande och handelsbokhållare...............
16
22
12
11
61
2,52
Öfrige...................................................
76
136
48
54
314
12,97 i
Summa
794
712
471
444
2,421
100
1
Orsa (med Skattunge kap.).
1 Jordbrukare ...........................................
1,435
1,465
754
689
4,343
63,4 9
i Skogs- och trävarurörelse.........................
61
49
39
35
184
2,69
! Annan industri......................................
142
124
104
88
458
6,69
1 Handlande och handelsbokhållare...............
39
36
22
36
133
1,94
i Öfrige...................................................
514
597
335
277
1,723
25,19
Summa
2,191
2,271
1,254
1,125
6,841
100
Hela området.
1 Jordbrukare ..........................................
3,748
3,513
1,867
1,806
10,934
55,09
1 Skogs- och trävarurörelse........................
1,161
696
599
574
3,030
15,27
1 Annan industri...................................
429
342
279
228
1,278
6,44
Handlande och handelsbokhållare..............
123
no
71
95
399
2,01 j
j Öfrige..................................................
1,240
1,654
679
632
1 4,205
21,19
Summa
6,701
6,315
3,495
3,335
19,846
100
13,016 6,830
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Idb. 3.
Folkmängdens yrkesfördelning år 15)00.
Socknar.
1
Antal
hushåll.
Jord-
brukare.
! Industriidkare
Hand-
lande
och
handels-
bok-
hållare.
Öfrig
befolk-
ning.
Summa.
Häraf
I medel- tal per
hushåll.
vid
skogs- o
trävaru- rörelse.
andra
män
kv.
Sveg.............
523
1,065
427
195
59
314
2,060
1,073
987
1 3,9
Linsell..........................
286
493
137
51
17
352
1,050
562
488
3,7 ''
Elfros..............
200
427
157
54
31
188
857
429
428
4,3 j
Lillherrdal.......
432
743
670
85
36
205
1,739
904
835
4,0
Ytterhogdal..........
471
959
446
117
34
391
1,947
991
956
4,1
ÖfVerkogdal............
90
214
85
18
1
25
343
188
155
3,8 j
Hede (inkl. lappf.)..........
438
870
85
103
23
518
1,599
824
775
3,7
Vem dalen......................
243
623
127
60
4
175
9S9
515
474
4,1 !
Härj edalsområdet
2,683
5,894
2,134
6,83
205
2,168
10,584
5,486
5,098
3,9
procent
—
50,97
20,ie
6,45
1,94
20,48
100
51,83
48,17
—
Los..............................
351
707
431
104
44
213
1,499
787
712
4,3
Hamra kapellag ............
219
490
281
33
17
101
922
478
444
4,2
Tillsammans
570
1,197
712
137
61
314
2,421
1,265
1,156
4,2
procent
—
49,44
29,41
5,66
2,52
12,97
10»
52,25
47,75
—
Orsa (med Skattunge kap.)
1,466
4,343
184
458
133
1,723
6,841
3,445
3,396
4,7
procent
—
63,49
2,69
6,69
1,94
25,19
100
50,3 6
49,64
— s
Hela området
4,710
10,934
3,030
1,278
399
4,205 t
19,846
10,196
9,650
4,2 1
procent
— |
55,09
15,27
6,44
2,oi 1
21,19
100
51,38
48,62
— 1
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
29
Tab. 4.
1903 års inkomsttaxering enligt bevillningsförordningen, med fördelning
af de taxerade i inkomstgrupper.
Af pröfnings nämn den uppskattad in k
o in s t.
Socknar.
Under 500
kronor.
500 intill
1,200 kronor.
1,200 intill
1,800 kronor.
Minst 1,800
kronor.
Summa
Summa
Antal
per-
soner.
S amman- lagdt
belopp.
Antal
per-
soner.
Samman-
lagdt
belopp.
Antal
per-
soner.
Samman-
lagdt
belopp.
Antal
por-
soner.
Samman- lagdt
belopp, j
per-
soner.
belopp.
Härjedalsområdet.
Sveg...................
2
700
189
111,119
7
10,090
24
126,643
222
248,552
Linsell .................
1
250
76
41,425
4
5,500
2
4,280
83
51,455
Elfros..................
—
—
84
49,387
—
—
1
2,500
85
51,887
Lillherrdal............
1
350
155
88,500
8
11,550
6
22,708
170
123,108
Ytterhogdal...........
2
469
210
120,113
10
13,347
15
37,772
237
171,701
Öfverliogdal..........
—
—
34
18,350
1
1,400
2
5,248
37
24,998
| Hede....................
i
300
98
58,326
9
12,425
8
26,636
116
97,687
| V em dalen..............
2
600
78
43,940
1
1,700
4
14,070
85
60,310
Tillsammans
9
2,069
924
531,160
40
56,012
62
239,857
1,035
829,698
Los .....................
--
—
226
126,100
14
20,470
13
41,400
253
187,970
Hamra kap..........
1
150
158
86,040
4
5,510
1
5,300
164
97,000
Tillsammans
1
150
384
212,140
18
25,980
14
46,700
417
284,970
Orsa (med Skatt.)...
2
800
162
128,301
73
101,027
67
299,747
304
529,875
Hela området.....
12
3,619
1,470
871,601
131
183,019 143
586,304
1,756
1,644,543
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Tab. 5.
1908 års taxering enligt inkomstskatteförordningen med fördelning af de taxerade
i inkomstgrupper.
Af
pröfningsnämndo
n uppskattad
inkomst
S o c k n a r.
från 1,000
intill 2,000 kr
från 2,000
intill 3,000 kr
från 3,000
intill 4,000 kr.
från 4,000
intill 6,000 kr
6,000 kr.
och däröfver.
Summa
Summa
Antal
per-
sonor.
Samman-
lagdt
belopp.
Antal
per-
soner.
j Samman-
lagd t
belopp.
Antal
per-
soner.
j Samman- lagdt
belopp.
Antal
per-
soner
1 Samman- lagdt
belopp.
Antal
per-
soner.
Samman- lagd t
belopp.
per-
soner.
belopp.
Härjedalsområdet.
Sveg...................
21
27,200
10
24,500
i
3,200
4
20,600
6
73,900
42
149,400
| Linsell................
8
10,800
1
2,400
—
—
—
—
—
—
9
13,200
i Elfros.................
3
3,900
1
2,500
—
—
—
—
—
—
4
0,400
Lillkerrdal...........
15
20,600
—
—
1
3,400
—
—
2
16,900
.18
40,900
1 Ytteriiogdal..........
17
22,000
11
26,300
3
9,500
2
9,400
1
9,800
34
77,000
Öfverhogdal.........
3
4,000
—
—
1
3,800
—
—
—
—
4
7,800
Hode..................
10
12,600
4
9,800
2
7,300
2
10,000
—
—
18
39,700
Vemdalen............
2
2,800
2
5,500
—
—
2
9,400
—
—
(>
17,700
Tillsammans
79
108,000
29
71,000
8
27,200
10
49,400
9
100,000
135
352,100
Los.....................
17
23,100
7
16,900
4
13,600
2
9,600
1
12,100
31
75,300
Hamra................
8
9,500
2
4,400
—
—
1
5,700
—
—
11
19,000
Tillsammans
25
32,000
9
21,300
4
13,009
3
15,300
1
12,100
42
94,900
Orsa (med Skatt.)
17G
229,700
34
79,400
10
55,600
9
42,700
. j
20
183,700
255
591,100
Hela området....!
2S0
300,200
72
171,700
28
90,400
22
107,400
30
298,400
432
1,038,100
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
31
''Idb. 6.
Sammandrag af 1903 års inkomsttaxering inom trafikområdet enligt kevillnings-
och inkomstskatteförordningarne, med angifvande af den
uträknade kevillningen ocli inkomstskatten.
.
Socknar.
Af pröfning3nämnden
uppskattad inkomst
enligt bevillningsförord- ningen.
enligt inkomstskatte- förordningen.
Hela beloppet.
Kr.
Uträknad
bevillning.1)
Kr.
Hela beloppet.
Kr.
Uträknad in- komstskatt.2)
Kr.
Härjeådalsområdet.
Sveg......................................................
248,552
1,636
149,400
1,617
Linsell...................................................
51,455
165
13,200
62
i Elfros.....................................................
51,887
147
6,400
34
[ Lillherrdal...............................................
123,108
517
40,900
309
! Ytterhogdal.............................................
171,701
765
77,000
575
| Öfverhogdal.............................................
'' 24,998
100
7,800
50
j Hede......................................................
97,687
521
39,700
285
1 Vemdalen................................................
60,310
247
17,700
149
Tillsammans
829,698
4,098
352,100
3,081 !
1 Los........................................................
187,970
858
75,300
O
5
o
I Hamra kapellag........................................
97,000
249
19,600
120
Tillsammans
284,970
1,107
94,900
720 ]
Orsa (mod Skattunge)................................
529,875
4,467
| 591,100
4,749
Hela området
1,644,543
9,672
1,038,100
8,550
Efter afdrag enligt § 11 i bevillningsförordningen.
2) Efter afdrag eller tillägg enligt § 10 i inkomstskattoförordningen.
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Idb. 7.
1903 års fastighetstaxering inom trafikområdet.
Socken.
Af pröfningsnämnden uppskattadt värde
kronor å fastighet
Uträknad
bevillning
tillhörig staten
tillhörig
kommu- ner, me- nigheter
in. fl.
summa
fastig- heter, för
hvilka
bevill- ning ej
erlägges.
tillhörig enskilde
för
jord-
bruks-
fastig-
het.
Kr.
föi-
annan
fastig-
het.
Kr.
jordbruks-
fastighet.
annan
fastig-
het.
aktiebolag
andra ägare
Summa.
jordbruks-
fastighet.
annan
fastigh.
jordbruks-
fastighet.
annan
fastigh.
Härjedalsområdet.
Sveg...................
—
—
113,500
113,500
1,314,600
31,800
763,700
54,600
2,164,700
1,247
43
Linsell............
14,200
—
33,300
47,500
651,300
2,500
213,900
6,900
874,600
519
5
Elfros.................
—
—
39,200
39,200
528,200
4,000
400,300
15,100
947,600
557
10
Lillherrdal...........
—
—
59,400
59,400
1,170,100
5,000
407,600
12,900
1,595,600
947
9
Ytterhogdal.........
111,000
—
39,000
150,000
1,204,300
3,500
830,100
24,400
2,062,300
1,221
14
Öfverhogdal.........
—
—
14,000
14,000
159,000
—
234,400
4,800
398,200
236
2
Hede..................
130,000
—
89,000
219,000
502,700
7,500
365,800
21,500
897,500
521
15
Vemdalen............
—
—
29,100
29,100
278,600
7,700
472,900
7,800
707.000
451
8
Summa
’) 255,200
—
416,500
671,700
5,808,800
62,000
3,688,700
148,000
9,707,500
5,699
106
Los.....................
2.) 284,600
—
42,200
326,800
1,011,700
13,800
429,000
58,600
1,513,100
865
37
Hamra..............
3) 2,000,000
—
40,000
2,040,000
207,200
—
4) 2,016,900
24,900
2,249,000
4) 1,334
12
Tillsammans
2,284,000
—
82,200
2,366,800
1,218,900
13,800
2,445,900
83,500
3,762,100
2,199
49
Orsa (med Skatt.)
—
4,000
515,400
519,400
2,344,800
191,000
5) 11,970,500
548,900
15,055.200
5''8,589
370
Hela området....
2,539,800
4,0001,014,100 3,557,900|j9,372,500
266,800
18,105,100
780,400 28,524,80o|
16,487
525
*) Hela beloppet med undantag af 45,200 kr. afser kronoparker (Hede, Voxna. Stensjo m. fl,).
) Hela beloppet med undantag af 2,400 kr. afser kronoparker (Vastorsjö, Gtullmyreberg m. fl.).
3) Hela beloppet afser Hamra kronopark.
) Häri ingå Orsa besparingsskog med ett värde af 1,068,000 kr., hvarå bevillning påförts med 1,000 kr. 80 öre samt
Hamra besparingsskog med ett värde åt 155,000 kr., hvarå påförts en bevillning af 93 kronor.
5) Häri ingår Orsa besparingsskog med ett värde af 3,891,300 kronor, hvarå bevillning påförts med 2,334 kronor 78 öre.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
33
Tab. 8.
Utsäde och skörd i trafikområdet 1893—1902.
Å r.
R
åg
Korn
Hafre
Blandsäd
Potatis
utsäde.
Hl.
skörd.
Hl.
utsäde.
Hl.
skörd.
Hl.
utsäde.
Hl.
skörd.
Hl.
utsäde.
Hl.
skörd.
III.
utsäde.
Hl.
skörd.
Hl.
Södra området.
1893 Orsa.............
350
4,200
2,500
17,450
975
5,265
2,360
16,520
2,185
18,697''
Los...............
3
58
386
2,951
314
1,513
4
33
1,246
8,868
1894 Orsa.............
350
4,095
1,350
11,205
1,720
14,276
2,150
17,200
1,975
21,600
Los...............
3
30
386
2,860
314
1,200
4
30
1,246
8,450
1895 Orsa.............
288
2,880
875.
4,375
1,450
7,975
1,987
9,935
1,827
14,616
Los...............
3
25
386
3,090
314
--
4
—
1,246
7,160
1896 Orsa.............
273
3,549
830
7,470
1,045
9,405
2,050
18,450
1,805
15,342
Los...............
3
35.
386
4,080
314
1,010
4
—
1,246
10,370
1897 Orsa.............
308
3,961
720
4,680
925
7,400
1,868
14,944
2,410
19,280
Los...............
3
30
386
2,160
314
—
4
—
1,246
8,320
1898 Orsa.............
331
2,306
654
1,524
1,480
8,880
1,516
9,854
2,875
6,900
Los...............
3
30
386
1,160
314
—
4
—
1,246
2,240
1899 Orsa.............
138
1,500
720
6,500
1,790
9,850
80
500
2,785
5,350
Los...............
3
20
386
1,110
314
—
4
—
1,246
5,343
1900 Orsa.............
114
1,221
715
5,720
2,043
14,505
92
690
2,484
18,133
Los...............
3
25
386
3,740
314
—
4
—
1,246
11,120
1901 Orsa.............
135
1,350
648
4,212
2,820
19,740
78
546
2,112
12,672
Los...............
3
30
386
3,750
.314
—
4
—
1,246
12,000
1902 Orsa.............
112
302
536
2,680
2,805
8,400
68
—
2,280
10,200
Los...............
3
20
386
1,380
314
__
4
—
1,246
5,600
Summa
2,429
25,667
13,408
92,097
20,193
109,419
12,289
88,702
35,198
222,261
Bill. till Rihsd. Prof.
1905. 1 Sami.
1 Afd.
58 Haft.
5*
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Råg
Ii o r n
Hafre
Blandsäd
Potatis
Å r.
utsäde.
in.
skörd.
Hl.
utsäde.
in.
skörd.
Hl.
utsäde.
Hl.
skörd.
in.
utsäde.
in.
skörd.
in.
utsäde.
Hl.
skörd.
Hl.
Norra området.
1893.....................
64
546
1,762
9,365
459
1,540
15
90
3,345
23,235
1894.....................
87
690
1,575
11,850
450
2,780
10
60
2,650
17,080
1895.....................
87
720
1,575
10,410
450
2,195
10
60
2,650
15,800
1896.....................
80
905
1,625
12,220
400
2,390
10
70
2,710
17,550
1897.....................
83
753
1,608
13,915
415
2,460
13
91
2,171
15,415
1898....................
72
406
1,615
7,522
662
1,454
37
in
2,733
11,525
1899 ..................
37
211
1,658
7,930
663
—
40
90
2,895
10,650
1900.....................
58
306
. 1,673
8,260
660
260
12
36
2,833
11,612
1901.....................
51
292
1,670
10,268
633
2,624
6
30
2,706
16,593
1902.....................
56
55
1,790
4,715
533
—
—
—
2,855
8,545
Summa
675
4,884
16,551
96,455
5,325
15,703
153
688
27,608
148,005
Hela området
3,104
30,551
29,959
188,552
25,518
125,122
12,442
89,340
62,806
370,266
27,447
158,593
99,604
76,898
307,460
Tillgång i kg. *)....
1,838,949
9,198,394
4,382,576
3,844,900
20,292,360
I årsmedeltal per
inv.; kg.............
9,i
45,5
21,7
19,o
100,3
N ormalbehof per inv.;
kg....................
124,3
45,3
156,8
30,4
249,3
Importbehof per inv.;
kg....................
115,2
-
185,i
11,4
149,o
Total importbehof i
ton...................
2,330
—
2,732
231
3,013
*) Vid redaktion hafva tioårsmedeltal beträffande de olika sädesslagens
Jämtlands län blifvit använda, så att
1 hl. råg beräknats väga 67 kg.
1 n korn » » 58 »
1 » hafre » » 4J »
1 » blandsäd » » 50 » samt
1 » potatis » » 66 » .
me del vikt
i Kopparbergs, Gäflefcorgs cd
Kungl. Ma:jts Nåd. Proposition N:o 103.
35
Tab 0.
Folkmängd, odlad jord, kreatursuppsättning ocli timmerdrifning under åren 1880—1902.
Folkmängd.
K r o a
t u r
8 S t O
c k.
Flottning.
År.
Invå-
nare.
Årlig
ökning
(-f) eller
minsk- ring (—).
Odlad
jord.
Hästar.
Nöt-
krea-
tur.
Får.
Getter.
Svin.
Itedu- cerad till
nöt-
kreaturs- enheter.3)
Årlig
ökning
(+) eller
minsk- ning (—).
Timmer
och
bjälkar.
Träkols-
och
pappers-
ved.
Antal.
Procent.
Hektar.
A n
tal.
Procent.
Stycken.
j Norra om-
rådet.
1880
8,924
—
l) 924
1,184
7,134
7.350
2,495
195
9,122
—
okänd
okänd
1881-1885
8,985
|+ 0,76
0 915
1,209
7,170
7,394
2,448
262
9,294
+ 0,92
))
))
1886-1890
9,504
'') 1,488
1,107
6,780
7,198
2,624
852
8,915
— 2,11
))
))
1891-1895
9,778
+ 0,66
3,348
1,120
7,607
5,775
2,280
418
9,396
+ 2,05
2) 1,315,782
2) 149,647
1896-1900
10,315
+ 1,26
3,294
1,156
7,408
5,864
1,973
532
9,279
— 0,88
1,443,862
225,473
1901
10,724
- 1,32
3,267
1,173
7,154
5,831
1,745
608
9,083
— 0,14
1,797,480
479,391
1902
10,697
— 0,25
3,281
1,166
6,201
4,880
1,685
598
8,059
— 11,27
1,187,101
560,974
j Södra om- rådet.
1880
6,510
2,557
1,272
5,797
8,409
7,440
880
8,574
—
okänd
okänd
1881-1885
6,636
1+ 1,68
2,562
1,216
5,615
7,916
6,992
886
8,294
— 0,54
»
»
1886-1890
7,353
2,751
1,216
5,395
6,650
5,053
983
7,849
— 1,79
))
»
1891-1895
8,179
+ 2,38
3,198
1,256
4,365
5,278
2,893
1,017
6,731
— 5,80
))
))
1896—1900
9,057
+ 1,38
2,833
983
3,497
2,696
1,616
663
5,193
— 3,60
»
»
11901
9,420
+ 1,70
2,794
781
3,588
1,859
1,358
485
4,834
+ 0,00
»
»
1902
9,625
+ 2,18
2,798
806
3,423
1,859
1,358
485
4,723
— 2,30
»
»
x) Dessa uppgifter, livilka hämtats från hushållningssällskapens berättelser, synas ej tillförlitliga.
2) I medeltal pr åren 1894—1895.
8) Vid denna reduktion räknas 1 nötkreatur = 2/s häsjt = 10 får == 12 getter = 4 svin. Ett ungföl räknas som
l/% häst och ett ungnöt såsom x/2 nöt.
36
Kungl. Ma.jts Nåd. Proposition N:o 103.
Tab. 10.
Trafikområde ur skogssynpunkt samt beräknad
.
Skogar.
i
Trafik- område
ur skogs- synpunkt.
H ä
oanvänd
mark.
r a f
bärande
skogsmark.
H
e k t a
r.
Inom norra området.
Utmed järnvägen.....
90,000
18,000
72,000
tillgängliga genom mindre flottleder .. .
10,000
2,000
8,000
tillgängliga genom Solnåns och Yemåns flottleder ...
.................
90,000
36,000
54,000
Summa
190,000
56,000
134.000
Inom södra området.
Hamra kronopark........
37,300
9,000
28,300
Orsa besparingsskog .
46,500
6,500
40,000
Orsa enskilda skogar .......
62,000
12,000
50,000
Summa
145,800
27,500
118,300
Summa för hela området
335,800
83,500
252,300
Härjesjöns flottningsområde ......
210,000
67,000
143,000 j
Summa inkl. Härjesjöns flottningsområde
545,800
150,500
395,300
*) 40 års omloppstid.
2) 20 års omloppstid.
3) 40 års omloppstid,
exporteras å flottleder.
Totala årliga afverkningen uppgifven till 19,200 kubikmeter, hvaraf hälften anses komma att
Kungl. Ma.jts Nåd. Proposition N:o 103.
37
järnvägstransport af skogsprodukter.
Beräknad årlig kolning
Beräknad årlig aftorkning af pappersved
för export å järnväg
Transport af timmer
till Sundsjöån
under de första
20 åren
under därpå följande
20 år
under de första
20 åren
under därpå följande
20 år
å hela
området.
pr hektar
bärande
skogsmark.
å hela
området.
pr hektar
bärande
skogsmark.
å hela
området.
pr hektar
bärande
skogsmark.
å hela
området.
pr hektar
bärande
skogsmark.
under de
första
20 åren.
under därpå
följande
20 år.
S t i
B a r.
K
u b i k
mete
r.
Kubik
meter.
12,150
0,17
12,150
-0,17
9,600
0,13
9,600
0,13
2,700
2,700
1,360
0,17
1,360
0,17
—
—
—
—
—
9,180
0,17
9,180
0,17
—
—
—
—
—
—
'') 22,690
0,17
22,090
0,17
>) 9,600
0,13
9,600
0,13
2,709
2,700
13,500
0.48
2,000
0,07
2,000
0,07
2,000
0,07
20,000
12,500
14,000
0,35
6,600
0,16
12,500
0,31
2,800
0,07
—
—
16,000
0,35
7,800
0,16
17,000
0,34
3,500
0,07
—
-—-
2) 43,500
0,37
16,400
0,14
2) 31,500
0,27
8,300
0,07
20,000
12,500
60,190
0,26
39,090
0,16
41,100
0,16
17,900
0,07
22,700
15,200
*) 24,310
0,17
24,310
0,17
3) 9,600
0,07
9,600
0,07
5,300
5,300
90,500
0,23
63,400
0,16
j 50,700
0,13
27,500
0,07
28,000
20,500
38
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.
Tab. 11.
Industriella anläggningar inom trafikområdet år 1903.
Anläggningens namn.
1
i
Antal
arbe- ts re.
Föräd- lingslön
för fram
mande
varor.
Kr. -
Egen
tillverk-
nings
värde.
Kr.
Anläggningens namn.
Antal
arbe-
tare.
Föräd- lingslön
för främ- mande
varor.
Kr.
Egen
tillverk- nings 1
värde.
Kr.
Orsa socken med Skattunqe
Icapélläg.
Enå tullvattenskvarn
2
1.000
, —
Los socken med Hamra
Fredsliammars »
i
1,010
2,340
kapellag.
Hansj ö )>
2
675
—
Kroksj öå tull vattenkvarn ^ ....
1
125
2,500
Nykvarn ■ »
i
1,200
—
Karlsfors »
1
775
—
j Skattunge »
i
300
—
Sandsjö bryggeri.........
2
—
896
j Storåbro bryggeri.. .
4
_
15,500
11
927
7 120
j Henriksborgs garfveri (numera
KroksjSång vattensåg5) .........
8
7,360 1
nedlagdt) ..................
1
1,500
—
Los brynstenssliperi............
3
—
1,050
Bvns vattensåg......... ..
*
0
6,039
5,216
Summa
26
1,837
18,926 1
Skattunge » ..........
*
1,500
2,250
Stackmora » .........
3
805
3,125
!
Slättbergs »
2
1,084
432
1
Holens ångsåg1) ............
13
1,067
15,712
Härjeädalens socknar:
Skattungbyns kalkbruk2) ......
16
—
30,600
Svegs svagdricksbryggeri ......
2
—
2,510
Orsa stenhuggeri3)..............
3
29 000
Målga snickeri i Elfros ..
4
_
1,871
Orsa slipstensbrott4) .....;... .
66
2 871
Lillherrdals ångsåg............
9
850
1
Handfors liebruk..................
5
1,600
Elfros »
11
9,950
413 1
Bröderna Ohlséns accidens-l
Orrmo ångsåg i Lillherrdal...
3
1,200
|
tryckeri...........................1
2
—
3,280
Summa
29 !
12,000 |
4,794 |
Summa!
132
17,810 |
110,326
Hela trafikområdet
187 |
31,637
134,046
*) Ägare Holens Sågyerksakticbolag.
2) » Aktiebolaget Skattungbyns kalkbruk.
3) » Aktiebolaget Orsa Stenhuggeri.
4) » Orsa eockens jordägare.
5) » Hamra kapellags jordägare.
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
39
Afskrift.
Bil. 1.
Afskrift ur Norrlandskommitténs
betänkande.
Orsa besparingsskog.
Genom nådigt bref den 19 september 1879 har Kung!. Maj:t medgifvit,
att af skogsmarken inom Orsa sockens och Hamra kapellags
(i Gefleborgs län) gemensamma afvittringslag hvarje besutenhet finge
tilldelas 250 tunnland, dock att af de sålunda uppkommande samfälda
skogsanslagen en tredjedel skulle särskild! för Orsa socken och särskildt
för Hamra kapellag afsättas såsom besparingsskog eller allmänning,
däraf inkomsten skulle användas till gäldande afjorden åliggande
skatter och onera samt af kostnader för fattigvård, folkundervisning
in. in. enligt reglemente, som skulle af Konungens befallningshafvande
i respektive län pröfvas och fastställas.
Den 24 november 1886 har Konungens befallningshafvande i Kopparbergs
län fastställt »reglemente för vården och förvaltningen af Orsa
sockens skogsmedelsfond och besparingsskog», hvilket den 3 juni 1887
af Kung!. Maj:t, efter anförda besvär, gillats. Detta reglemente innehåller
hufvudsakligen följande:
Skogsmedelsfonden bildas af de tillgångar, som uppkomma vid försäljning
af afverkningsrätt å socknens besparingsskog. Afverkningsrätt
upplåtes i enlighet med af Konungens befallningshafvande efter delegarnes
hörande bestämda villkor å offentlig auktion inför Konungens
befallningshafvande. Anbud får ej antagas, om det understiger af deiegarne
före hvarje försäljning bestämdt minimipris. Jordegarne kunna
ock under hand upplåta afverkningsrätt under villkor af Konungens
befallningskafvandes godkännande. Till gäldande af auktions- och indrifningskostnader
och dylikt utgår Va procent af köpeskillingen, att
af Konungens befallningshafvande disponeras.
Grunden för delaktighet i skogsmedelsfonden är det reducerade
jordtalet. Dess kapital får ej förminskas.
Konungens befallningshafvande beslutar efter förslag af jordegarne
å kommunal- och kyrkostämma samt i enlighet med reglementet, om
användningen af fondens årliga afkastning.
Fondens afkastning användes:
1) i främsta rummet till bestridande af kostnaderna för skogens
förvaltning och bevakning, för åtgärder till främjande af skogens återväxt
och för fondens förvaltning;
40
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 103.
2) dernäst till bildande af en fond till befolkningens understöd vid
inträffande missväxter. Till denna fond afsättes årligen Vio af den bekänna.
ränteafkastningen, till dess fonden nått 300,000 kronor. I mån
af anlitande skall fonden genom årliga afsättningar återbringas till sitt
maximibelopp. Konungens befallningshafvande pröfvar behofvet af begärdt
understöd;
3) dernäst till godtgörande af å jordbruksfastigheterna belöpande
ränta, kronotionde, fastighetsbevillning, landstingsskatt samt bidrag till
presterskapets aflöning och skjutsentreprenaderna, rotering, väglagning1
sommar- och vintertid samt andra dylika onera;
4) dernäst till ändamål, som för kommunen i allmänhet äro nödiga
och gagneliga (läkarvård, fattigvård, folkundervisning, jordbrukets förbättring
genom utdikning eller annorledes, boskapsskötselns utveckling
polismyndighetens förstärkning, anläggande af nya eller förbättring af
gamla vägar m. in.); dock med enahanda inskränkning, som är stadgad
iöi Luna och Transtrands socknar (ang. på kommunens medlemmar
enligt lag uttaxeringsbara utgifter);
5) till bildande af en fond för jordbrukets förbättring genom afdikning
eller annorledes och för boskapsskötselns utveckling. Fondens
maximibelopp och storleken af de årliga afsättningarna till fonden bestämmas
af Konungens befallningshafvande efter delegarnas hörande
°„ ^ jV£^des fonden under de villkor, Konungens befallningshafvande
sars kila t föresknfver. I mån af anlitande skall fonden återbringas till
maximibeloppet;
6) till bildande af en fond för iståndsättande och underhåll på gemensam
bekostnad af by- och fäbodevägar äfvensom af enskilda broar.
Bildandet af denna fond har gjorts beroende af öfverenskommelse å
kommunalstämma om de nämnda arbetenas utförande på gemensam bekostnad
Angående fondens maximibelopp, årliga afsättningarnas storlek
och villkoren för dess användande gäller samma som omnämnts under 5).
Skogsmedelsfonden förvaltas på samma sätt som Lima och Transtrands
socknars skogsmedelsfond, med undantag af att Konungens befallningshafvande
bestämmer aflöningen till Styrelsen och af denna antagna
tjänstemän samt att endast egare af jord ha beslutanderätt.
Socknemännens rätt i frågor rörande besparingsskogens förvaltning
bevakas af en å kommunalstämma vald allmänningsstyrelse. Denna
ékaH under Konungens befallningshafvandes öfverinseende och i ennjed
»f Konungens befallningshafvande efter jordegarnas hörande
uthärdad instruktion, med uppmärksamhet följa alla flottnings- regleringsiragor,
granska skogsförvaltarens förslag till arbeten å skogen, förvalta
Kungl. Maj:ts Nåd. proposition N:o 103.
41
dertill anvisade medel, förordna om mindre skogsförsäljningar, granska
skogsförvaltarens redovisningar samt tillsätta skogsförvaltare och skogvaktare,
för hvilka dock Konungens befallningshafvande utfärdar förordnande.
Skogs förvaltaren handhafva den omedelbara vården och förvaltningen
af skogen.
Allmänningsstyrelsens, skogsförvaltarens och skogvaktarnas aflöning
bestämmes af Konungens befallningshafvande.
Besvär öfver Konungens befallningshafvandes beslut i enlighet med
reglementet få anföras hos Kungl. Maj:t enligt Kungl. förordningen den
14 december 1866.
Förslag till ändring i reglementet få väckas å kommunalstämma
eller af Konungens befallningshafvande, skogsmedelsfondens styrelse
eller revisorerna, men pröfvas af Konungens befallningshafvande.
Den 31 oktober 1895 har Konungens befallningshafvande fastställt
»instruktion för Orsa sockens allmänningsstyrelse samt för skogsförvaltaren
och skogvaktare å socknens besparingsskog». Derur torde här allenast
böra framhållas, att allmänningsstyrelsens beslut om tillfälliga försäljningar
af virke till högre värde än 1,000 kronor i en post skola för
att vinna bindande kraft, underställas Konungens befallningshafvandes
pröfning.
Orsa sockens besparingsskog innehåller:
i Kopparbergs län:
i Gefleborgs »
28,356: 79 härd
40,901:87 » J
= 69,258: 66 har.
Behållningen af socknens skogsmedelsfond uppgick vid 1900 års
slut till 9,647,856 kronor 61 öre.
Afskrift.
Bil. 2.
Afskrift ur Norrlandskommitténs
betänkande.
Hamra kapellags besparingsskog.
Angående bildandet af Hamra kapellags besparingsskog, se under
Orsa sockens besparingsskog refererade nådiga bref den 19 september
1879.
Bih. till Riksä. Prof. 1005. 1 Sami, 1 Åfd. 58 Käft. 6*
42
Kung!. Maj.is 1Viol. Proposition X:o 103.
»Reglemente för vården och förvaltningen af Hamra kapellags besparingsskog
och skogsmedelsfönd» har den 31 december 1890 af Konungens
befallningshafvande fastställts samt, efter anförda besvär, af Kung!.
Maj:t den 18 november 1892 med viss ändring gillats. Reglementet
innehåller följande:
Af Konungens befallningshafvande granskad hushållningsplan ligger
till grund för skogens förvaltning; dock må delegarna kunna hos Konungens
befallningshafvande göra framställning om ändring deri eller om
extra ordinarie afverkning.
Skogens vård ombesörjes under Konungens befallningshafvandes
inseende af en allmänningsstyrelse, deraf Konungens befallningshafvande
utser ordföranden och delegarna fyra ledamöter.
\ irkesförsäljning sker a offentlig auktion inför allmänningsstyrélsen
i enlighet med kommunalstämmans beslut. Kapellagets jordegare och
brukare skola alltid förbehållas företrädesrätt till arbete vid skogens afverkning
och utdrifning emot i orten gångbara priser.
Konungens befallningshafvande förordnar skogstjensteman att tillhandagå
allmänningsstyrélsen vid skogens vård och'' förvaltning, hvaremot
styrelsen antager skogvaktare.
Ersättning till allmänningsstyrelsens ordförande och den af Konungens
befallningshafvande förordnade skogstjensteman bestämmes af
Konungens befallningshafvande, men allmänningsstyrelsens ledamöters
samt skogvaktarnes aflöning bestämmes af kommunalstämman.
Skogsmedelsfonden, hvari kapellagets jordegare hafva del efter
reduceradt jordtal, får icke minskas. Dess årliga afkastning användes:
1) till gäldande af kostnaderna för skogens förvaltning, vård och
bevakning, för befrämjande af dess återväxt och för fondens förvaltning;
^
2) till bildande af en fond till befolkningens understöd vid inträffande
missväxtår. Härtill afsättes årligen 1 io af ränteafkastningen,
tills fonden uppnått 30,000 kronor. Fonden skall i mån af anlitande
återbringas till maximibeloppet. Konungens befallningshafvande pröfvar
behofvet af begärdt understöd, sedan kommunalstämman yttrat sig
därom;
3) till gäldande af jordbruksfastigheternas skatter och onera samt
jordegares och brukares med familjer och nödiga tjenare personliga utskylder
till stat och kommun, utom inkomstbevillning;
4) . till ändamål, som för kapellaget i allmänhet äro nödiga och
gagmeliga, såsom jordbruksförbättringar, läkarvård, boskapsskötselns utveckling,
anläggande af nya samt förbättring och underhåll af gamla vägar,.
43
Kuvgl. Majds Nåd. Proposition Nio 103.
m. in. dylikt; dock med samma inskränkning som, gäller för Dalasocknarna
beträffande å medlemmarna i kommunen uttaxeringsbara utgifter.
Kommunalstämman besluter angående sådan användning af afkastningen,
som här afses, men beslutet skall underställas Konungens befallningshafvandes
pröfning;
5) till eu fond för bildande af en brandstodsförening för ått skydda
jordegarna eller brukarna mot förlust vid eldsvådor. Härtill afsättes
20,000 kronor af skogsmedelsfondens kapital, och ökas brandstodsfonden
genom årlig afsättning af 500 kronor af skogsmedelsfondens räntemedel.
Brandstodsfondens maximibelopp är bestämdt till 50,000 kronor och
skall i mån af anlitande återbringas till detta belopp.
Skogsmedelsfondens tillgångar förvaltas under Konungens befallningshafvandes
inseende af allmänningsstyrelsen.
Räkenskaperna granskas af tre revisorer, af Indika Konungens befallningshafvande
utser en och delegarna två. Af delegarna godkänd
anmärkning mot räkenskaperna underställes Konungens befallningshafvande,
som förordnar om rättelse eller hänvisar till talans utförande.
I öfverlägffninhar och beslut uti alla sådana å kommunalstämma
förekommande frågor, som afse fondens förvaltning, räntemedlens användande
eller vården och förvaltningen af besparingsskogen, få endast
jordegare deltaga efter reduceradt jordtal.
Öfver Konungens befallningshafvandes beslut enligt reglementet
få besvär anföras hos Kungl. Maja jemlikt Kungl. förordningen den
14 december 1866.
Förslag till ändring af reglementet väckes af delegare, allmänningsstyrelsen
eller revisorerna eller framställes af Konungens befallningshafvande,
som pröfva!'' förslaget.
Hamra kapellags besparingsskog innehåller 3,600: 98 har.
Afskrift.
Bil. 3.
P.M.
rörande järnvägen ÖrSa—Härjedalens beräknade trafik af skogsprodukter från
Orsa besparingsskog ocli enskilda skogar in. in.
Anmodad att yttra mig öfver några å blifvande trafiken å Orsa—
Härjeådalens jernvägsaktiebolags under byggnad varande jernväg Orsa—
44
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.
Sveg inverkande faktorer, särskilt rörande Orsa socken och Orsa sockens
besparingsskog, får jag härmed i sådant afseende vördsamt anföra:
Orsa sockens areal utgöres af:
Inegor (åker och skog)................................. 6,200 har
Skogsmark......................................................... 111,000 »
Myrar....................
Berg och vatten
27,000
12,800
»
))
Summa areal 157,000 har
Af denna areal kommer inom järnvägens trafikområde:
Skogsmark ............................''............................. 50,000 har
Myrar.................................................................... 12,000 »
Af de sednare anses 3,000 har med fördel kunna odlas till åker
och igensåning till vall.
Orsa sockens besparingsskogsareal utgöres af:
Skogsmark ......................................................... 55,250 har
Myrar.................................................................... 9,000 »
Berg och vatten............................................... 5,000 »
Summa areal 69,250 har
Åt denna areal kommer inom järnvägens trafikområde:
Skogsmark.......................................................... 40,000 har
Myrar................................................................... 6,500 :»
Af de sednare anses 2,000 har med fördel kunna odlas.
Vid en rationell skötsel och föryngring af dessa inom järnvägens
trafikområde fallande, till sammanlagdt 90,000 har uppgående skogsmarker
bör under närmaste 20 åren årligen i medeltal afverkas och å
jernvägen utfraktas:
Pappersved.....
Kubikmeter......
. 29,600
Träkol...............
Stigar å 20 hektoliter.
. 30,000
Af detta gods
kommer
3,900 kubikmeter pappersved och 3,400 stigar träkol att fraktas
69 kil.
2,000
»
» 1,700 »
»
» »
65
:»
13,700
»
»
» 11,900 »
»
» »
54
j)
4,000
»
» 5,200 »
a
» »
39
»
4,000
»
» 5,200 »
»
)) »
27
»
2,000
»
.»
» 2,600 >:>
»
D ))
11
45
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
De här ofvannämnda till 5,000 härs areal uppgående, till odling
tjenliga myrar, kunna ej med fördel odlas utan möjlighet af järnvägsfrakt
för kalk och konstgjorda gödningsämnen. På undertecknads föranstaltande
har Svenska mosskulturföreningens kulturingeniör verkställt
undersökning och analyser af olika myrars odlingsvärde samt deras
behof af gödningsämnen och kalk vid odling, hvarefter undertecknad
sedermera anordnat odlingsförsök efter de sålunda gifna anvisningarna.
Dervid har det visserligen visat sig, att hafren ej gått till fullkomligmognad,
beroende hufvudsakligen på otjenlig väderlek de 2:ne sednaste
somrarne, men att grönfoderskörden varit riklig. Tysk mosshafre har
uppnått en längd af 1,5 meter och lemnadt eu grönfoderskörd af 6,000
kilogram per har.
Efter en beräkning för hvarje femårsperiod af följande gödning pr
har: 100 hektoliter osläckt kalk, 400 kg. 37 % kali, 800 kg. tomasfosfat
och 400 kg. chilisalpeter erfordras då dessa myrar blifvit odlade
minst 800 ton gödningsämnen och 100,000 hektoliter kalk pr år, hvilket
så småningom kommer järnvägens trafik tillgodo.
Som Orsa sockens nu odlade jord ej uppgår till 1 % af hela
arealen och inga andra odlingsmarker finnas, är det all utsikt att stora
dylika odlingar komma att utföras så fort järnvägen blir färdig,
helst socknens tillgångar tillåta underlättandet af dylika nyttiga företag
genom kostnadsfritt upptagande af afloppskanalerna.
Genom dessa odlingar kommer naturligtvis annan trafik äfven att
afsevärdt ökas.
Min karta öfver Orsa socken och Hamra kapellag med derå insatta
jernvägar och andra vägar bifogas.
Orsa den 3 december 1904.
Vördsamt
Vilhelm Pettersson.
Afskrift.
Bil. 4.
P. M.
rörande järnvägen Orsa—Härjedalens beräknade trafik af skogsprodukter från
Hamra kronopark in. in.
Har härmed äran lämna af Eder begärda upplysningar ang. påtänkta
jernvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg.
46
Käng!. Majds Nåd. Proposition No 103.
Hamra kronopark bär eu areal af 37,293 bär deraf 28,260 Improduktiv
skogsmark och 9,033 bär impediment.
Af verkningarna omfatta dels uttagande af den för indelningsperioden
beräknade ordinarie afkastningen, som utgör 48,500 träd af råskog årligen,
. dels tillgodogörande genom extra afverkning- af förefintliga torra
och vindfälda träd samt insektskadad skog i den mån sådant lämpligen
kan ske, och där det är förenadt med ekonomisk fördel, och bar genom
dylik extra afverkning under de sista 10 åren uttagits i medeltal per
år c:a 30,000 träd, så att hela årsafverkningen under senare 10-årsperioden
bar utgjort i medeltal 78,500 träd.
Under de sista 10 åren hafva årligen framflottats c:a 120,000 sågtimmerstockar
samt c:a 40,000 klampar af trämasse- och kolved, de
senare i korta längder om 10 fot.
För Hamra kronopark kommer jernvägen att blifva af stor ekonomisk
betydelse. Virke af alla slag få derigenom ett högre värde,
och eu massa eljest värdelösa skogsprodukter kunna genom träkolsberedning,
tjärti 11 verkning o. d. tillgodogöras. Pappersved kan utdrifvas
till lägre dimensioner än förut. Beträffande särskilt sågtimmerdimensionerna,
som utgöra öfver 90 % af hela försäljningsvärdet, hafva de
hittills på grund af kronoparkens läge till de stora hufvud vattendragen
ej kunnat köpas af andra än virkeskonsumenter efter Ljusnans vattendrag,
men genom en jernväg blir det möjligt äfven för trävarubolag
eller sagverksegare efter Dalelfven att köpa sådana från eu stor del
cd parken, då desamma kunna transporteras på jernväg till Sundsjöåns
flottled, der jernvägen korsar denna strax intill påtänkta jernvägsstationen
Sandsjö, som ligger endast 2 å 3 kilometer nedanför kronoparkens
södra rågång. Den konkurrens som derigenom skulle uppstå
mellan trävarubolag efter skilda flodområden föranledde med all säkerhet
eu prisstegring af minst 10 ®, livilket blir ett ganska afsevärdt belopp,
då den .årliga försäljningssumman af sågtimmerträd brukar vara
c:a 250,000 kronor.
Äfven i andra afseenden kunna genom eu jernväg påräknas fördelar
af ganska stor ekonomisk betydelse. Så t. ex. blefve lifsförnödenheter
åt alla slag billigare, livilket åter skulle verka nedsättande å
arbetsomkostnaderna, och detta särskildt vid de stora virkesutdrifningarna
å parken. För närvarande måste all proviant till de samma tagas
från Ljusdal eller Voxna, hvarifrån frakten till Tandsjö, som ligger ungefär
midt pa parken, kostar 3 å 4 öre pr kgr. Härigenom blir priset
på t. ex. mjöl 20 % dyrare, hafre 30 % och hö 50® dyrare i Tandsjö
än i Ljusdal och
Kung!,. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 103.
47
i värde utgörande tillsammans mer än Vs af de lifsförnödenheter, som
förbrukas vid virkesutdrifningar, framgår, hvilket värde en jernväg
kommer att få för Hamra kronopark, då årligen utbetalas c:a 100,000
kronor för nedlagdt arbete vid afverkningar, flottningar och skogsskötsel
deraf största utgiften eller c:a Va kommer på afverkningarna.
Äfven ur skogsvårdssynpunkt blir jernvägen af stor betydelse för
Hamra kronopark, ty i och med detsamma, som afsättningsförhållandena
genom en jernväg blifva afsevärdt förbättrade, kan skogen skötas mera
intensivt och skogsvårdsåtgärder vidtagas för att trygga återväxten och
höja markens afkastningsförmåga.
Å kronoparken finnes c:a 7,500 har mossar, hvilka dock på grund
af sin beskaffenhet och sin bildning — en småningom försiggången
försumpning af skogsmark — ej lämpa sig för odling af foderväxter,
ty i allmänhet äro mossarne grunda och hvad botten beträffar utgöres
den af sten och grus, mig veterligt ingenstädes af lera. Deremot
lämpa de sig särdeles val för skogsbörd, och om det någonstädes lönar
sig att afdika myrmarker just för sådant ändamål, så är det på Hamra
kronopark, tv dels äro lutningsförhållandena i allmänhet mycket goda,
dels hafva mossarne mestadels ett ringa djup, så att de för en jemförelsevis
ringa kostnad kunna torrläggas.
Trafikberäkning.
Kol. Då någon kolning af betydenhet ej kan påräknas å den del
af kronoparken, som ligger efter Yoxna eif, emedan dels lutningsförhållandena
delvis lägga hinder i vägen, då det blir för stark motlut
äfven för transport af kol, dels flottningskostnaderna efter Voxna eif
ställa sig så billiga, att ganska små dimensioner äfven af torrskogkunna
med fördel dit utdrifvas, torde kolningsområdet komma att begränsas
till 1 5 af arealen skogsmark eller c:a 23,000 har. Med hänsyn
dels till att inom detta område tinnas stora trakter, der kolved förefinnes
i endast obetydlig mängd, att den derstädes ej med fördel kan
tillgodogöras, samt att på grund af dyrare arbetskraft och transportkostnad
det ej lönar sig att så väl uttaga kolveden, som vid jernbruken,
dels till att det stora flertalet torrfuror från och med 10” vid brösthöjd
fördelaktigare kan afsätta^ i form af sågtimmer och sleepers samt att
gran, äfven torrgran, lämnar större behållning som pappersved än förädlad
till kol, torde å hela området ej kunna påräknas mer än 30 kbm.
kolved per har eller 690,000 kbm. å hela ytan. Då omloppstiden för
träkolsberedning af nu förefintlig kolved ej bör sättas högre än till 20
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.
år, åtminstone för Hamra kronopark, då en stor del ved redan nu är
betydligt gammal och foskig, hvarigenom kolen blifva lösa och afstybbningen
stor, skulle således en årlig kolning af nu befintlig kolved kunna
verkställas af 34,500 kbm. Lägges härtill det årligen tillkommande
virkesaffallet från afverkningarna, som kan beräknas till 6,000 kbm.,
kommer kolningen i sin helhet att omfatta 40,500 kbm., hvaraf kan
påräknas en tillverkning af 13,500 stigar kol årligen under de första
20 åren, sedermera endast 2,000 stigar.
Sågtimmer och pappersved. Beträffande transport på jernväg af
sågtimmer och pappersved är den svårare att beräkna, ty den kommer
att blifva mycket beroende på dels om köplusten blir större hos virkesförbrukare
efter Dalelfvens flodområde än hos dem efter Ljusnans vattendrag,
dels huru flottningskostnaderna från Hamra kronopark i framtiden
komma att ställa sig för de mindre dimensionerna. Af allt att
döma för närvarande torde dock komma att befraktas å jernvägen åtminstone
det virke, som kan utdrifvas till Tandsjön och deri utmynnande
flottleden Kölsjöån, och som kan beträffande sågtimmer beräknas
till 40 % af årsafverkningen under de första 10 åren, emedan just det
område, som lutar mot Tandsjön och Kölsjöån blifvit mycket sparadt,
samt derefter till 25 % och utgöra för första 10-årsperioden c:a
20,000 kbm. samt derefter c:a 12,500 kbm., för livilket virke dock ej
kan beräknas längre frakt än mellan Tandsjö och Sandsjö stationer,
vid hvilken senare det antagligen till allra största delen kommer att
släppas i flottleden, samt beträffande pappersved beräknas till 2,000
kbm. årligen.
Frakt af öfriga skogsprodukter. Äfven torde komma att befraktas
sleepers, alexandriasparrar, props, tjära m. m. men detta antagligen ej
i någon afsevärd mängd.
Persontrafik. Den bofasta befolkningen inom kronoparkens yttre
rågångar utgör c:a 150 personer. Dessutom torde i medeltal finnas
c:a 50 st. lösa arbetare, och för händelse af jernväg kunna ytterligare
c:a 100 st. sådana sysselsättas å parken.
Banans terräng genom kronoparken är bra.
Vattenfall af någon betydenhet finnas ej i banans närhet.
Edsbyn den 30 november 1904.
•/. E. Nilsson.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
49
Afskrift.
Bil. 5.
P. M.
rörande järnvägen Orsa—Härjedalens beräknade trafik af skogsprodukter från
Härjedalen in. in.
De Härjeådalsområden, hvarifrån skogseffekter kunna tillföras Orsa
—Svegs-banan, utgöras — efter beräkning'' af 2 mil på hvardera sidan
om banan och eu längd 4,5 mil — af delar inom Svegs, Elfros och
Lilllierrdals socknar med en sammanlagd areal af ...... 90,000 hektar1)
samt ytterligare delar af Svegs och Elfros socknar,
hvilka delar genom tillhjelp af flottning kunna hänföras
dit, till areal ............................................................... 10,000 »
och dessutom möjligen det område af Lillherrdals och
Mora socknar, hvarifrån skogseffekter flottas till
Härjeåsjön, förädlas der och sedermera köras till
Svegs station, hvilket område upptager areal............ 210,000 »
Summa 310,000 hektar
dock torde nog detta sista område få uteslutas från beräkningen, såsom
efterföljande kalkyl visar.
Kolvedtillgången på ofvannämnde arealer under de närmaste 40
åren utgör 544 kubikfot per hektar.
På hela området, 310,000 hektar, utfaller således 168,640,000 kubikfot
kolved, som i kolutbyte — med beräkning af 100 kubikfot fast
massa pr stig å 20 hektoliter — lemna 1,686,400 stigar kol å 20 hektoliter,
eller per år ........................................................................... 42,160 stigar.
Pappersvedtillgången på dessa arealer utgör under de närmaste 40
åren 70 kubikfot per tunland eller 142 kubikfot per hektar. På hela
området, 310,000 hektar, utfaller således 44,020,000 kubikfot pappersved
eller pr år................................................................................ 1,100,500 kubikfot.
Dessa på ofvannämnda arealer utfallande skogseffekter representera
på rot eller der de i skogen befinnas ett värde af: *)
*) Häraf 1:0,060 hektar impediment.
Bil. till Rihd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 58 Haft.
7*
50
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposiiion N:o 103.
Kolved 168,640,000 kubikfot å 2...................................... kr. 3,372,800: —
Pappersved 44,020,000 kubikfot å 3................................. > 1,320,600: —
Kronor 4,693,400: —
Kalkyl för kol, som skulle tillföras banan från Härjeåsjöns område:
Tillverkningskostnad pr stig å 20 hektoliter, deri in
-
beräknadt allt utom flottning af veden, bidraget ..................... 3: 50
flottning af veden per stig ............................................................... 0: 60
körning till Svegs station 2,2 mil................................................. 3: 50
värdet af veden per stig .................................................................. 2: 00 g. qq
och då kol, levererad vid Svegs station, ej torde få beräknas
högre än pr stig ............................................................... 7:50
så uppstår förlust.
Kalkyl för kol, som skulle tillföras banan från område, som direkt
beröres af densamma:
i
tillverkningskostnad ......................................................................... 3: 25
körningskostnad 1 mil medelväg ............................................... 1: 50
vedvärde ............................................................................................... 2: — g. 75
Om banan från »Fogelsjöändan» dragés till Härjeåsjön och vidare
till Sveg, hvilket lätt skulle kunna gå för sig och till och med efter
utsago blifva billigare, så synes af ofvanstående beräkning, hvilka fördelar
vunnes. Tillgången af skogseffekter förändrades ej heller, deraf
1 någon afsevärd grad, ty det Lillherrdals område, äfvensom det område
norr om Sveg och största delen af området söder om Sveg, som
allt är beräknadt i 90,000 hektar, skulle dock komma att beröra banan;
likaså de särskild! upptagna 10,000 hektar.
En minskning i området, som skulle beröra banan, uppstår af möjligen
20,000 hektar. Men så komma deremot hela Lillherrdalsbygden
2 mil närmare kommunikation, hvithet är en nödvändighet för denna
orts uppsving och dermed förenade fördelar för jern vägen. Sveg skulle
deraf ej lida det minsta.
Alla ofvannämnda skogseffekter äro beräknade att tillföras banan
om den stryker förbi Härjeåsjön, men kommer den att gå såsom nu
beräknadt är, så kan ej skogsprodukterna från Härjeåsjöns område få
51
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 103.
medtagas i beräkningen, ty dessa blifva då delvis nedflottade och delvis
till största mängd qvarliggande för förruttnelse i skogarna.
Lillherrdal den 13 december 1904.
Carl Rich. Falck,
e. jägmästare.
Uppgift å gods, som under år 1903 afsändts med forman från Ljusdal
till Härjeådalen.
Kilogram
Hafre och kli 1,323,345
Hö .......................................... 196,044
Mjöl, gryn, ärter............... 1,026,160
Kaffe...................................... 72,052
Socker.................................... 115,523
Sill......................................... 123,514
Fisk ................................... 33,700
Frö..................................... 13,765
Fläsk..................................... 165,960
Potatis................. 7,360
Järnvaror.............................. 296,870
Diverse ................................. 1,256,392
4,630,685
Anmärkning. Redogörelsen omfattar ej varor, som köparne själfva
afhämtat, och ej heller de varor, som fraktats till Härjedalen med den
s. k. expressen, en transport af smågods på en å två hästar under
hvarje vecka året om. Det gods, som föres med posten är ej häller
inräknadt. Postturerna mellan Ljusdal och Sveg äro fyra i hvardera
riktningen under hvarje vecka och i regel användas för färden upp till
Härjedalen två hästar. Ibland blir paketposten så stor, att hästantalet
ökas till tre, fyra och någon gång ända till fem.
Sveg den 22 Nov. 1904
Olof Bromée.
52
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 103.
Från Ljusdal afeändt gods till Los och Hamra under år 1903.
Hafre...........................
Mjöl, gryn och ärter
Kaffe...........................
Socker........................
Sill..............................
Fläsk........................
Glas .........................
Diverse .....................
Summa
1,040 kg.
113,675 *
8,479 »
8,297 *
9,430 »
15,530 »
1,365 »
69,293 »
227,109 kg.
Ljusdal den 29/''n 1904
Alex. Jeansson,
Speditör.
Mjöl ............
Hafre............
Maskingods
Diverse ......
Ljusdal den 21/n 1904
C. Ljunggren.
.............. 38,580 kg.
.............. 8,700 »
.............. 2,891 *
.............. 41,813 »
Summa 91,984 kg.
Sammandrag öfver till Los, Hamra, Sandsjö och Fogelsjö afsända
varor från Woxna järnvägsstation under år 1903.
Aflemningsplats.
Mjöl.
Hö.
Hafre.
Specerier.
Fläsk.
Smide,
spik m. m.
Kalk.
Gödnings-
ämnen.
Diverse
gods.
Kg.
Kg.
Kg.
Kg.
Kg.
Kg.
Kg.
Kg.
Kg. |
Los.................
38,020
24,872
18,700
1,062
2,720
''
7,472
50,000
40,000
11,884
Hamra ............
7,460
—•
—
—
—
—
—
—
_
Sandsjö............
—
25,260
15,000
—
—
—
—
—
_
Fogelsjö..........
17,800
43,909
57,625
5,235
4,313
5,495
—
—
—
Summa
63,280
94,041
91,325
6,297
7,033
12,967
50,000
40,000
11,884
53
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 103.
Dessutom tiar från köpman i Edsbyn afsändts till bandsjö direkte
landsvägen från Edsbyn mjöl, bo, hafre, specerier och fläsk till ungefär
lika vigtmängd med från Woxna till Los.
Woxna den 22 Nov. 1904.
Oscar Bergman.
Stationsinspektor.
Sammandrag af uppgifter från ett antal affärsmän i Orsa ang.
deras varuförsändelser norrut under år 1903.
Hafre......................................................................................
Hö.............................................................................................
Fläsk.......................................................................................
Järnvaror ..........................................................................■■■■
Diverse ej specif. matvaror samt ospecif. spanmål
Kilogram
.............. 58.377
.............. 37,804
.............. 9,365
.............. 150
............. 39,976
Summa 145,732
Dessutom fyra vagnslaster murtegel samt »diverse köpmansgods»,
som icke kunnat till sin vikt angifvas.
Carl Strandell. Joh. E. Hedin. P. E. Pettersson.
E. Ericson. H. Lund ([cist.
8*
Bill. till Riksd. Prof- 1905. 1 Sami. 1 Afl. 58 Haft.
opaginerad Kontrollera mot PDF
;/
V V / SWvhitn.
\ X L O—,
fytUva.Uf,\ • \ V^U.Siyi-vaXUnsyörv Y
\ V* ''A* \*V. f
K \ \SörviUtiie.t ''•Ji
Fä-b
*Y PJMdaic j
Bölberg
z''mw3-*i^Qh Fäb. r v \V*
Orundagen/^ jHUitsfän V o\V
BaBs/ötbryf\ <\ S&oktfem;^
Pfö&B^hy '' '' N~~. ^
l / sy'' uovss
VS) ''Jfäflosct ~F /
* \ A . Ay vam/ings
* \’''<y. i?°/■ boga
! / taoo
SteniiSén
X~<! I ?lloirrfe7^r^. i
''y^Jtpfsda^n A J %
„ / . •"• ^~/Fåb. . •••* ■• -
** '' AX V Fäb.
StugnvåJa
Fä?- Fäb.
1 Söderåsen^ ^
isäuk *
Q^v^vllsJiVi
V,^ V,JVi
V i • iFabj ^kFäd''. \\\
Fäb.
—~^Fäb.^y
^önSttpnrYk^-,
. , /w- \ i .. V'' \V ! H /
■\ \ '' / . ^igg ingåsen. \ ! V -- Y\’ ^
? ''■• ■ ''----.A.. -■
,-‘Bernt nr tv ^_X_N''''x Fäb.
FJufbcrgj ( LäJJbfil
\ Xs i
W
Sivmjsj&n^J
Ä * 619 A
Fäb.
Fäb. il BolbPt
‘ Tränsbst
\
Fn ii tf nr»
Fäb.
J «Ä>
r-Aspsvcden
I Vadgåj-drn
+ i
+. /* &t. Ffotät
Iläééhnj
Fjäll
Skoj#
FFfätcn\
Utom.*, MfJtailen
Y ^''o«l . \ it- *-■'' V
/ V \ V. F^Fa/nniajy-n
Y ""''1Fäb. \ / V^VN ''V ^5
V^g. X/oskAalsvalZ,
...Mrn/len\''& \\ \ A
■ \ .•■ \ v i ■-.. y« j. ■••. \
■fejare >«Å \ \ ^tykfysvailen Y\
..rr^Ar5^ v\'' \£. ( v \ V
AÖlTa;.s^YYv. \ Vi / A—- “A
V(X ''S l <4 / • IT ,. «\ ”J*
•• -V ''«T8 -l-;A ) \ / i Fysättfn, y
dan,
Hysätettv
^ygg&tigens X&BMvj BrätvaUenJ
^ Ö '' A> '' ■]
%
-Fn/åsen
\FnarjF
iberPer
SV E g S
\ \\ K
T l
Lefversten
~}R l/jr tum Fäb.
L A G
.. \ i StrasVöri-.
/Fäb. N 1
Äuöerrsji
//Fäb. \ \
<Y \
R''rgvglle+i
''Fjvilblästa Y
\%
-Ä39"
AVa\inyv\v
i fu£
6 ^varvv^ö
4a- Ö^C?
. 577 l
>?
/. ,
/ ''tchsjävallett.
Ttisberg ^ Krpspfyx^ö^bege
I />« Y V_ dalberget \ (
/ < \ \''é Asen/å \ Östat uM
/| W fe .U\
| f \a " U 0rrmo8\ö^f\v „
V
s V-, 7»9
äpt.\ ''''li''% \
V
IS Orrmosjöii! • „
'' - l . I
1 Fldbenfet
/ V.Vd. \s
Fäb.
7
•\Roänu
''r.F
t
"TlRölMsgaTV
irokroUnC
Hcrtäsen
\ ~‘p a*,
• M .,■■■'' , „
jFMjä från FAsarne
^ .....
. Gräns åsen
^FtennZ/en Y
OcéjövaUen
Jfyptyyy** )/ + ^ 1 \
^>A K.iUmI.m'',uvu,^.
/ Fäb/ V ^---\
•Hornberget Gr^/åvaHen WTlBVt''Ä''
f
Strupr-at/en/S
\ / 4J f‘pyä^*Ä \ ''^>sA \jf
• In fyrrc i -a äe/iS^/
Gttinnijkätem \e/B
fÄ \ A l / ■
| / \cA V A y€\ i
FäbSi
Fäb...- ''—/n . y
åt -)
''®-V<
\ YY •I''ä4,A^oä ^
\ finna* äämstugan i/
Fäb. ,r~y
SwAisjyyvvTN
5 ’ XX'') > - l
i "/V
, « / \ *;*-’-*-*-» Sk''"''hnh,-rgrl
\ \ J \ \ ...... ~+~+''t-+-J
*■ ■ *»y
t \ V • ........ ■*fc"
^
YY. *
i ° A. -
t ......^
\-". Fäb/ (
/.Hällen
iBjdTV
till
undersökningar iör järnväg
Malung—Svag,
mmm Rälslagd del af Orsa—Svegs järnväg
_* Orsa—Svegs järnvägs sträckning norr om den
rälslagda delen, enligt Järnvägsstyrelsens
förslag.
Genom Järnvägsstyrelsens försorg verkställda
undersökningar:
____ Okulärt undersökta linjer.
Möjligen användbar linje för vinnnande af förkortning
af sträckan Malung—Orsa.
På grund af tillgängligt kartmaterial som möjlig
ifrågasatt del af sträckan Malung—
Älfdalen—Sveg.
— Ifrågasatt ny sträckning för Dala—Hälsinglands
järnväg.
Af W. Lindegren definitivt undersökt linje
Älfdalen—Sveg.
Af L. Sparr okulärt undersökt linje öfver Sårna.
Skala 1:500000
10 5 0 10 20
1 ■ ■ ■ 1 ■—1 — I — I- ■ -< km.
Veu/ tf i\sätertia
w
•''ÄKsi&ttfN \‘tybodai
... YöivtttjenyU
väl............Yfe/
/ \ • bror lära lira
yka^ptägt j \ V)W^V?
FtrJvälieteiben ! ''
\fbtå/Nå.
-lr \
Kolmörk, ''
pragga , A . Skarf,,
X 083
w\y
Bortåt
y—S. • - \.
''faun
"\ \ l‘pr,
\ | Kriickelbäckm f
\Hyn 1
HRansJ
1
V Bäcks ve.deii''
J
/ 21 '' '' /fyörkberg
<?,
\Har,(bat);/it
\ ilhml \Sedmdatr%''~
o
o
VJIälcr
Ijatiilådal / ^ijdhfrn^Jdbeken
; '' '' Mlsbo
Autntnarsbo
\SörsJÖ>, j. r
feé****-/ vT A Yäw \
V. .
Frns/ö
kfisbodabne \
iwflf
gen
-
"t, Bratijsättii
X
\ Fleksti
bfarttnsbod
Fund
:Skinnfii7/såof/
''■■ > 1
\
borgen
.c^
Bosdbenj
''j
,E L F D
Pä- \ Bredvad *
BytnnuS'' \ )j~—A
V \) /
J. j Byhréb^en. \ m»
Vy /
”YX *
i A
i I afluberyet
,''Fm \ ( \L /
i! I j
joberg^--.. i
HedbehpväUltuV
\M''ggs/övaZi&t
LttslferrM ForpmSk’.
N \. (5,31 C
661 \ \ | 1 /
GrifMberg/ \
Taksten,
Grundset
-
H ,(Hbo fasett, •tru» h ^ •sm t ----- . .
- Bomvasätrtvbjfdgstrdnt/ A*1
''/ T/<>.r va/in iiset
kf Fla
« ''TSi/Hoberget . ... ______
no esa ten, ! AGrufvnn. I, .—^rWtaseäqgen \ ''
YxL _) \J Säjfsåtra/ .........^»vidsbodar
b ludd rtten/S’ Stort/raft-ea Sätrtt . /
Åse
\ . ''s\y*’^vbMn,
''Hedbodarne Y Matsal
ckädadé/h\ , YY
jlHitzert i^johattstorp
^?kBär/;arä\d ''l^Ö^ore,
sTundberä
''yt dä sen i /
foberget IY SlfTaslåsen^
T''^N^ Broby
Spad
Vars liten
Gvmosbo
. 1 • .voxn
s Fäb>
''^ÖtKaltböt,
\ jHällbéng
O R
O&sti
i <
Sto tivoli
/"Bilberget
•Sä/en
Bölsbd''. i
¥t''
fräckesb a"
\ Lenabo
Ylpnunelbo''^ -v eXnin.
SV.&V
öifiärbticksnäsK
yjfedskog
pyra/btjöA
<e
OuVkylrVs iVsv**v]
\vV\ X§\)en v«33^ia
" '' \Y?
■{tlYly SY~1_ \
fands//,cuidsjön
I y\ Storhogeri''.
jÄÄiÖtsj''
V " ''‘(lArnnm
A J \ FBrändÅ\pMn \ >, • V
/ .......- A.
m __j. \y Värdera
1 r?uistr;nv(l+\; Kulla,,
\jfatUshoet''
■Sju.,
°‘/i JSrtndfcsf \ 7.....\
Värderas ''A\ V Dvsbod
t I. '' '' .
r G r1*0**»-
|».\iÖts\öxv Tve \ ''V-ä. _
''^SY: ^ f
Mortuis
t ..... ■ .,Ä
''v"''"yu\, jQk
"Y MöBä/tu, ''A
L.....i/Yl \ Y f (någon''
\ \ ...... s -
. -Y^• tipndJtedAfi ''It, Barkkaka \%J^,f>»darne
% Mossberg i. Vfutetitit ijgRpfufyn
■MT v \ <WX*T
•''/r^ YY>v. |4f“? '' ’ jw- n
@ ‘Wfnl Ve,KY
B.pötenT// ''•-..
siiovtjövc^y
S.L äten.
h Av»- vAt< . . vv
v! Yssi01v V
,
■ ;• , V ''•
LIMeoSFORSEI,W;:2f„. f 11
Heden- \V
''Bodarne,
\Yv äyindalen-s'' . ..
. \Jx A V ''v. V ^ . wrlMv.tt/''7^WM
l '' Vn^,/ "MUsätraX T i
\ —----\" 7 \ I Vptn/lo yfåO. Tanda (
'',3‘t \ y. y /r/yYY Åy j
“"j«* \ --5-5-^
% / Y> \ otor&rni
..■•Bisbbrg y ^
IvilY \ M/Osen. ,, « /fFndi
• ^e^aljM thgerasgt j
/*• ^
........... -""A./ ;a
1 Yp&angdalen ''^isas TF.Gafberg ^
Y Y?1 ( Y SJlenudberihl.
Vb r I;a '' åä
T ''---r g s
—-''.S.6arbefg VIKA^ *"•
v^s ''-•... \/ j fvlalerq ■ 1 g],
h. ^i ., Hörnbod, \ _/
aunoiit reiicKeivnb x /Grafbeni^lfj/X
. ''Örsblee/»i \ \ /Y • ,
r i/u i ''''Staeket tara * Fnäbceg P/y—i rliPPa Ru/b/ra j
\ J
■Boghm^^ttfibefg^<\ Ö.Gru/uLberg ........ /'' FaiMtu 51’
HO\/k&t. • '' ^Hrtsbyn, ............. - ! J 5''
r : / .Y* y r - \ ;
n .. -i ( sitttv liv .......................... \ . __ Högsta.-en\ .
Foruiss?., J \ Wssel/rrd ^ HäOberu\ Yri ■•• \ ’ \ .*.’ . \S
Y_ !■ ( ”''|X El c,^,/-y * \ Irksj„ / it— m du2lerasen>\
,7/ . _ ... ......
R A TJJ V j. K S -......t i Mest A G
( ''N ''* ° Öoäfl^.. , / . :VV . Ys X.Väkerqet t
Bornera*», V /mimjr/ij -lauuen. ,iV~ÄÄajirf ( svåUttiget. Pilj'''' jj
"X;. \ ........,/( ’ÄnJ j X
/garnbom
Sotbrändshodarn^ \
, .•prpbodbme ) \
................■ ? '' /Btabergsasen ‘ Björk boc/atyie. *y ***\
ÖGisszJrbodar/L , ‘^r,rsbo7atn\ ) S.Flät •"
- »%*• E : '' k5ääffi\ \ Y;Y
”" \ ) ä*1 / A-''^''
''Härfasett)./ |öcVtvoi». MV^&scjv
An/leraseÅ . l \ V/t
rr<i<?Å Y. / Silf,’er ber o et C.tt.V^vY _ ”“Fbrtgejf'' \ ^ YX :!\V*
/‘Solberga.
, , W8**»- j........ .............. / \", ufy /i/lppsbo
V i-C.Y \, .Y sujaM/
\ Ondalen, 0 udn . i _
''Matsal
Yy Y»»<»
•oa. 7 \\ "■ Yj® ''7 ''yU..........
\J ^ Xfoerpsbo
%J£r A \^ •: i / / Af''
•Uyia X^ tM)»k ••-■: “ 117 y -W* iMyiJut, % • i
Tnt9bP,.
''''PsYjY
... .-i&orsWt AY
Rc/Z(jtycfyibo Fallby) ^
^ Kl.
- H)U ......v. j
wio *•* //L’ . *v ; / *\ ''LangTiahi'' j " —Yj
1 A".''v ‘ Gårdvik/ M
, -XrwrgaKjaij lUgpL TOKna
, v jr,.. .. —.—t-t- -nn..» ~ii ~~ / Y/ JBctekabro,y*
*//!$pnru% / /j y.jmuis \ 5V7
•% lUETEXJ;''j/7i"/'''' n‘u;n,rir!vJ, /-/U-Yf, ;V
/i,/e/:; ,fr^>t>e^gh, »fe yrf^rt
7 Smb.rjr@w2/*y??Zi;F'' F-nyp y7X»\\.rX" r kirn,ll)«>r''i,*
/''t \ 4,
!«6 . Y \ 2{)7Y y Torebery; J,
Vsunvi v t, Y
^ J». i.nuutS
\ ^vvx\ (VayV-i
-
\ \
JvWä,-
ij/v/Z/^yvAj
j Guniorslidcri
Flqberoel . *
r»u ^ '' / /......;; jt
t
Fåsjöbergig '' y '' V
C-V--
SJOU. V ) :
jenUa/’
"Ffgasen
>t\pu/gar<lse
~ ~--Y \ Y
\ \y Yt"
\ ''j ^ ^ bo fberg el HöskktfipyX\
VMi4beruet. \ / 1 r* .Jfr«a&@aipr/* ir\\c\^,^«.
X f Z onnberget S A 1
*
■ it 1. r-N r : Kolibri.,
vi eu. Stab. Lit..
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1905:152 Skrifvelse till Konungen, angående beviljande af ytterligare låneunderstöd för anläggning af järnväg från Orsa till Sveg. s. 1 i texten
- SU 1905:106 Utlåtande i anledning af väckta förslag om beviljande af ytterligare låneunderstöd för anläggning af järnväg från Orsa till Sveg. s. 1 i texten