Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående en särskild stämpelafgift för försäljning af punsch

1905-04-07 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1905:119, Med förslag till förordning angående en särskild stämpelafgift för försäljning af punsch

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 119.

1

N:o 119.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

förordning angående en särskild stämpelafgift för försäljning

af punsch; gifven Stockholms slott den 7 april

1905.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver finansärenden

för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning angående en särskild

stämpelafgift för försäljning af punsch.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Ernst Meyer.

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Samt. 1 Afd. 72 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!,. Maj ds Nåd. Proposition N:o 119.

Förslag

till

Förordning

angående en särskild stämpelafgift för försäljning af punsch.

1 §•

För punsch, som säljes till förtäring på stället, så ock för punsch,

som eljest inom riket säljes till annan än den, som innehar rättighet

till minuthandel med eller utskänkning af brännvin, skall, i den ordning

nedan sägs, erläggas en särskild afgift, beräknad efter sextio öre för

hvarje liter.

För punsch, som ur riket utföres, erlägges icke stämpelafgift.

2 §•

Punsch, som i 1 § afses, må icke säljas annat än i slutet kärl;

och må vid försäljning icke användas andra kärl än

dels buteljer om en sjättedels, en tredjedels, en half, två tredjedels

eller eu liters rymd,

dels krus eller s. k. damejeanner om tre, fem eller tio liters

rymd och

dels ankare och fat om tio, tjugu, fyrtio eller femtio liters rymd.

Vid bestämmande af kärlens rymd må afseende ej fästas därvid,

att rymden öfver- eller understiger måttet

för butelj om en sjättedels, en tredjedels eller en half liter med

intill två centiliter,

för butelj om två tredjedels eller en liter med intill fem centiliter,

för krus eller damejeanner med intill tio centiliter och

för ankare eller fat med bråkdel af en liter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.

3

3 §•

1 mom. Hvarje kärl, innehållande punsch, för hvilken enligt 1 §

afgift bör erläggas, skall, då varan utlämnas, vara försedt med beläggningsstämpel

(punschstämpel) å det belopp, som efter kärlets rymd

svarar mot den i nämnda § angifna afgift.

2 mom. Vid försäljning till förtäring på stället må kärlet ej

öppnas eller den därå anbringade stämpel rubbas, förr än kärlet blifvit

till köparen öfverlämnadt.

4 §•

Punschstämplar skola vara att tillgå af följande slag, nämligen

a) för buteljer, krus och damejeanner afsedda enkla stämplar

å 10, 20, 30, 40 och 60 öre samt 1,8 0, 3 och 6 kronor,

b) för ankare och fat afsedda dubbelstämplar å 6, 12, 24 och

30 kronor; skolande de bägge delar, hvaraf hvarje dubbelstämpel

består, hafva sins emellan olika bredd och vara märkta med ett och

samma ordningsnummer.

5 §.

1 mom. Punschstämpel skall fästas å kärlet med hela den limmade

sidan.

På butelj, krus och damejeanne skall stämpel så anbringas, att

den å stämpelns midt befintliga valörbeteckningen kommer midt öfver

korken, och flikarna nedvikas efter kärlets hals.

På ankare och fat skall den bredare stämpeldelen anbringas öfver

sprundet, den smalare öfver tapphålet, och detta så, att den bredare

stämpeldelens valörbeteckning kommer midt öfver sprundet och den

smalares midt öfver tapphålet, samt att flikarna å bägge stämpeldelarna

sträckas rätt ut åt sidorna. Stämpeldelar med olika ordningsnummer

få icke fästas på ett och samma kärl.

2 mom. Om kärl, som enligt denna förordning skall vara belagdt

med punschstämpel, förses med kapsyl, plåt eller annan skyddsanordning

öfver stämpeln, skall i det sålunda anbringade skyddsämnet finnas ett

cirkelrundt hål, så stort och afpassadt, att inom dess omkrets stämpelns

valörbeteckning kan framträda, och må skyddsanordningen ej sträcka

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 119.

sig^så_ långt öfver. stämpelns öfriga delar, att å de enkla stämplarna

de å flikarna befintliga vapen eller å dubbelstämplarna ordnirmsnumren

skylas.

3 mom. Ansvarigheten för iakttagande af föreskrifterna i denna §

åligger den, som försäljer punsch under sådana omständigheter, att

kärlet, hvari punschen inneslutes, skall vara åsatt stämpel.

6 §•

Statskontoret skall i Stockholm genom därtill antagna försäljningsman

och i länen genom Konungens befallningshafvande låta tillhandahålla

punschstämplar; åliggande Konungens befallningshafvande att för

stämplarnas tillhandahållande förordna försäljningsmän för hvarje stad

äfvensom, till erforderligt antal, för landet.

Den myndighet, som försäljningsman förordnat, äger, när så

skäligt pröfvas, honom entlediga. Däröfver må klagan ej föras.

7 §•

Försäljningsman vare skyldig att för sin uppbörd ställa behörigen

godkänd borgen eller ock nedsätta obligationer i enlighet med därom

gällande föreskrifter; ägande försäljningsman att efter rekvisition hos den

myndighet, som honom förordnat, få stämplar sig tillställda inom det

belopp, för hvilket säkerhet sålunda blifvit ställd.

För stad förordnad försäljningsman åligger att hafva den till

försäljningen afsedda lägenhet för allmänheten tillgänglig hvarje söckendag

å tid, som bestämmes af den myndighet, som försäljningsmannen

förordnat.

8 §•

Beträffande uppbörd och redovisning för punschstämplar skall i

tillämpliga delar iakttagas hvad som finnes föreskrifvet i förordningen

angående stämpelafgiften, dock att försäljningsman i redovisning för

punschstämplar icke äger att såsom ersättning för besvär och kostnader

räkna sig till godo mer än en procent af det belopp, för hvilket punschstämplar

under året försålts.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 119.

5

9 §.

Har, sedan punschstämpel anbragts å kärl på sätt i 5 § sägs

kärlet blifvit förstördt eller skadadt, så att varan gått förlorad eller undergått

sådan förändring, att den icke kan till försäljning användas, eller häraf

annan orsak varan förstörts eller förändrats såsom nu är sagdt, då

må, därest med intyg, i stad af borgmästare, polismästare, notarius

publicus eller stadsfiskal och å landet af kronofogde eller länsman,

styrkes, ej mindre att nu nämndt förhållande inträffat, än ock att betryggande

åtgärd vidtagits till förhindrande af stämpelns vidare användning

för sitt ändamål, statskontoret eller i landsorten Konungens

befallningshafvande på ansökning medgifva restitution af stämpelafgiften.

10 §.

1 mom. Förbrytelse mot 3 § 1 mom. straffes med böter från och

med 100 kronor till och med 500 kronor eller, där särskildt förmildrande

omständigheter föreligga, med böter från och med 10 kronor till och

med 100 kronor; och vare den skyldige tillika pliktig erlägga afgift

enligt 1 § för den försålda punschen.

2 mom. Öfverträdelse af bestämmelserna i 2 §, i 3 § 2 mom.

eller i 5 § 1 och 2 mom. straffes med böter från och med 5 kronor

till och med 100 kronor; dock att, därest genom öfverträdelsen afgift

enligt 1 § undandraga statsverket, öfverträdelsen varde ansedd efter

hvad i 1 mom. är stadgadt.

3 mom. Husbonde ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap

mot denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete

antagen person, likasom vore förbrytelsen af husbonden själf gjord.

4 mom. Af böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfaller

hälften åklagaren och hälften kronan. Finnes särskild angifvare, tage

han hälften af åklagarens andel.

5 mom. Vid bristande tillgång förvandlas böterna enligt allmän

strafflag.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1906.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen Regent en i statsrådet å

Stockholms slott den 7 april 1905.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe,

Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Kamstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen,

Virgin.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde:

Sedan Kungl. Maj:t i nådig proposition den 30 januari 1903 föreslagit

Riksdagen att antaga ett vid propositionen fogadt förslag till

förordning angående en särskild stämpelafgift för punsch samt Riksdagen

med underdånig skrifvelse den 15 därpåföljande maj öfverlämnat

en af Riksdagen med anledning af den nådiga propositionen antagen

förordning angående en särskild stämpelafgift för försäljning af punsch

utfärdade Kungl. Maj:t den 22 maj 1903 nådig förordning i ämnet,

hvilken förordning i enlighet med Riksdagens beslut skulle gälla från

och med den 1 januari 1904 tillsvidare, dock ej längre än till utgången

af år 1905, såframt ej annorlunda blefve i grundlagsenlig ordning

bestämdt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 119.

Med afseende därå att den nu gällande förordningen i ämnet sålunda

skulle upphöra att gälla med utgången af innevarande år, uttalade

jag redan vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 14 sistlidne januari

af de till statsregleringen för år 1906 hörande frågor den åsikt, att, då

den inkomst, som kunde beredas statsverket genom en särskild beskattning

af punsch, vore fortfarande behöflig samt nämnda artikel i min

tanke erbi öde ett synnerligen lämpligt beskattningsföremål, förnyadt förslag

angående en särskild stämpelafgift för punsch borde Riksdagen

föreläggas.

Det förslag, jag i sådant afseende nu går att framlägga, öfverensstämmer

i allt väsentligt med nu gällande förordning i ämnet. Särskild!

har jag icke funnit anledning till någon rubbning i de nuvarande grunderna

för skattens utgörande eller i den nu fastställda skattesatsen.

I den nuvarande förordningen är stadgadt, att vid försäljning af

punsch, för hvilken stämpelafgift utgår, icke må användas buteljer af

annan rymd än en sjättedels, en tredjedels, två tredjedels eller en liter.

Enär emellertid enligt det för Riksdagen framlagda förslaget till ny

förordning angående försäljning af brännvin, dit enligt förslaget äfven

punsch är att hänföra, det minsta tillåtna försäljningsbeloppet vid utminutering

skulle utgöra eu half, i stället för, såsom nu är fallet, en

hel liter, synes, därest berörda förslag i nämnda del vinner godkännande,

däraf böra blifva en följd, att vid försäljning af punsch, för

hvilken stämpelafgift skall utgå, må begagnas äfven buteljer om en

half liters rymd. Under sådan förutsättning böra tydligen äfven enkla

stämplar å 30 öres valör, afsedda att användas för stämpelbeläggning

af sådana buteljer, finnas att tillgå. För detta ändamål har i 2

och 4 §§ af det nu föreliggande förslaget erforderliga jämkningar vidtagits.

I det vid 1903 års Riksdag framlagda förslaget till förordning i

förevarande ämne fanns i 5 § 2 mom. intagen en bestämmelse, att

punschstämpel skulle, till skydd för densamma, täckas, på butelj, kras

eller damejeanne med eu. kapsyl af stanniol samt på ankare och fat

med en plåt af lämplig metall. Härom yttrade Riksdagen i sin ofvannämnda

skrifvelse af den 15 maj 1903, att, då ifrågavarande kapsyler

och plåtar endast hade till ändamål att utgöra skydd för de å kärlen

anbringade stämplar, men icke ägde någon som helst betydelse ur

kontrollsynpunkt, ingen anledning syntes förefinnas att ålägga försäljare

af punsch en ovillkorlig skyldighet att å kärlen anbringa dylika skyddsmedel.

I många fall vore dessa skyddsmedel, åtminstone kapsyler, alldeles

obehöfliga, och anbringandet däraf skulle endast förorsaka en

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.

onödig utgift, hvartill komme, att vid brådskande påsättning af kapsyler

det lätt skulle kunna hända, att den därunder befintliga stämpeln söndersletes.

Riksdagen ansåge på dessa grunder, att det visserligen

borde vara försäljare af punsch tillåtet men däremot ej åläggas dem

såsom en skyldighet att förse punschkärlen med betäckning af ofvanberörda

slag; och blef ifrågavarande stadgande i förordningen alfattadt.

i enlighet med den af Riksdagen sålunda uttalade mening.

Den erfarenhet, som vunnits under det år, nu gällande förordning

varit i tillämpning, har emellertid visat, att stämplar, anbragta ä punschbuteljer,

som icke äro försedda med kapsyl, lätt lossna, särdeles ifall,

såsom vid servering ofta förekommer, buteljerna förvaras på is, samt

att stämplarna därvid ofta nog affalla alldeles oskadade, så att de utan

svårighet kunna ånyo användas.

Sedan Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala län, med anledning

af en utaf polismyndigheten i Uppsala gjord anmälan, att, enligt

hvad erfarenheten gåfve vid handen, fara för missbruk i berörda hänseende

i ganska stor utsträckning förefunnes, gjort framställning om

ändring af förordningen i syfte att förekomma detta, har ock statskontoret,

hvars yttrande häröfver infordrats, i underdånigt inlåtande

den 12 april 1904 såsom sin mening framhållit, att, enligt hvad af

den gjorda anmälan framginge, det vore att befara, att, därest åtgärd

i berörda syfte ej vidtoges, missbruket af punschstämplars användning

möjligen skulle kunna blifva af sådan omfattning, att statsverket däraf

tillskyndades afsevärd förlust, och med anledning häraf ifrågasatt, huruvida

icke 5 § 2 mom. i förordningen borde ändras till hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad i 1903 års nådiga proposition i ämnet

föreslagits och sålunda ovillkorlig föreskrift meddelas därom, att å

punschstämpel, fästad å kärl, hvarom i förordningen vore fråga, skulle

anbringas sådan betäckning, som jag förut omförmält.

För egen del hyser jag enahanda uppfattning som statskontoret

om behöfligheten af ett stadgande i nyss angifna syfte. På sätt jag

till det vid årets statsverksproposition fogade protokollet öfver finansärenden

den 14 sistlidne januari antydt, hade det ock varit min afsikt

att tillstyrka en ändring af ifrågavarande bestämmelse i sådan riktning.

Då emellertid, enligt hvad jag sedermera inhämtat, patent utverkats å

kapsyler af det slag, som härvid skulle komma i fråga att användas,

och väckt rättegång om patentets giltighet ännu icke blifvit slutligen

afgjord, har jag ansett det icke vara lämpligt att nu företaga en dylik

ändring, utan synes frågan härom hellre böra tillsvidare anstå.

I 9 § af gällande förordning om stämpelafgift för försäljning af

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 119.

punsch är stadgande meddeladt om villkoren och sättet för erhållande

af restitution i vissa fall af erlagd stämpelafgift. Då Riksdagen vid

behandlingen af 1903 års proposition i ämnet föreliade denna del af

förslaget, ifrågasattes, huruvida icke det föreslagna restitutionsförfarandet,

hvilket antoges komme att vålla såväl vederbörande myndigheter

som restitutionssökandena mycket besvär, borde utbytas mot

en annan, enklare anordning; och anförde Riksdagen i sådant afseende,

hurusom det, efter hvad Riksdagen inhämtat, i en i Tyskland

gällande lag angående stämpelafgift för mousserande viner af den

9 maj 1902 vore stadgadt, att hvarje tillverkare finge räkna sig till

godo en rabatt af 5 procent å värdet af samtliga vid hans fabrik

under året använda stämpelmärken. Införandet af bestämmelse om ett

sådant rabattafdrag skulle enligt Riksdagens mening vara en lämplig

åtgärd, ägnad att på en gång tillgodose punschfabrikanternas och försälj

arnes skäliga anspråk på vederlag för stämplar i ifrågavarande fall

samt på ett enkelt och praktiskt sätt undvika restitutionsförfarandet.

Då emellertid en ändring i antydd riktning af bestämmelserna om restitution

icke syntes kunna genomföras utan att gällande föreskrifter om

försäljning af stämplar samt uppbörd och redovisning af stämpelmedel

i vissa delar underkastades omarbetning, hade Riksdagen icke för det

dåvarande velat vidtaga någon ändring i berörda hänseende i Kungl.

Maj:ts förslag, men ansåge Riksdagen frågan härom böra vid utarbetande

af ett eventuellt nytt författningsförslag i ämnet tagas under ompröfning.

För att utröna i hvad mån en ändring af nu gällande bestämmelser

i nyssberörda hänseende må anses vara af behofvet påkallad,

har jag dels låtit göra förfrågan i statskontoret, dels infordrat uppgifter

från Kungl. Maj:ts befallningshafvande i samtliga län, i hvilken utsträckning

ansökningar om sådan restitution förekommit under år 1904.

Af de inkomna svaren framgår, att dylika ansökningar under året

förekommit allenast i två fall. I det ena fallet beviljades restitution

till ett belopp af 24 kronor, i det andra fallet afslogs ansökningen. Då

således under första året, författningen varit i tillämpning, anspråk på

restitution af stämpelafgift endast i sällsynta undantagsfall kommit i

fråga och anledning alltså synes förefinnas till antagande, att dylika

anspråk äfven framdeles endast sällan komma att framställas, har jag

ansett tillräckliga skäl saknas för vidtagande af en ändring i författningen

i den riktning, Riksdagen angifvit, helst en sådan ändring tydligen

skulle medföra en rätt afse värd förlust för statsverket och i många

fall en obehörig skattelindring för den enskilde.

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 72 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 119.

I sin berörda skrifvelse har Riksdagen vidare upptagit frågan,

huruvida icke i förordningen borde införas ett stadgande om rätt till

utbyte af punsclistämplar, som blifvit för sitt ändamål obrukbara. Riksdagen

har emellertid icke förbisett, att lösningen af denna fråga vore

förenad med störa svårigheter. Det lede nämligen enligt Riksdagens

uppfattning intet tvifvel, att en väsentlig skillnad förefunnes i fråga

om säkerheten för missbruk af rätten till utbyte af stämplar, då utbytet

gällde vanliga stämplar och då detsamma gällde punschstämplar.

I de flesta fall syntes det vara omöjligt att bedöma, huruvida en

söndersliten punschstämpel användts för sitt ändamål eller icke, men,

å andra sidan, kunde det icke bestridas, att mången gång sådana omständigheter

kunde vara för handen, att rätt till utbyte af stämplar,

som gått förlorade utan att hafva blifvit använda, borde förefinnas.

Riksdagen, som icke för det dåvarande ansett sig böra i förordningen

införa ett stadgande angående en sådan rätt, ansåge emellertid

äfven denna fråga böra komma under öfvervägande vid utarbetande

af nytt förslag till förordning i ämnet.

Icke heller i nu berörda afseende har emellertid, såvidt jag kunnat

utröna, framträdt något praktiskt behof af den betydelse, att på grund

häraf lagbestämmelser i det af Riksdagen angifna syfte kunna anses

vara af behofvet påkallade. Med afseende härå och då, på sätt äfven

Riksdagen framhållit, de ifrågasatta bestämmelserna angående rätt till

utbyte af punschstämplar svårligen kunna så affattas, att icke missbruk

däraf alltför lätt kan uppstå, har jag icke ansett mig böra tillstyrka

införande i förordningen af bestämmelser i sådan riktning.

Såsom jag förut nämnt, antogs nu gällande förordning angående

en särskild stämpelafgift för försäljning af punsch af Riksdagen att

gälla endast till utgången af år 1905. Anledningen till att giltighetstiden

för förordningen sålunda begränsades, synes, enligt hvad af Riksdagens

ofvanberörda skrifvelse framgår, hufvudsakligen hafva varit

den, att man, innan bestämmelserna rörande en dylik beskattning, som

då hos oss utgjorde eu nyhet, för längre tid fastsloges, ville vinna

någon erfarenhet om, huru desamma i praktiken skulle verka. Då

emellertid numera nödig erfarenhet härutinnan vunnits och förordningens

bestämmelser i det stora hela torde hafva befunnits efter förhållandena

väl lämpade, synes anledning till eu dylik begränsning nu icke längre

föreligga.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i

enlighet med de af honom sålunda uttalade åsikter affattadt förslag till

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.

förordning angående en särskild stämpelafgift för försäljning af punsch

äfvensom erinrat om sin i annat sammanhang gjorda hemställan, att

skattetiteln punschskatt måtte i riksstaten för år 1906 upptagas till ett

belopp af 1,300,000 kronor, hemställde departementschefen i underdånighet,

att Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen

att antaga det af honom nyss upplästa förslaget till förordning'' angående

en särskild stämpelafgift för försäljning af punsch.

Hvad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten bifalla; och

skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den

lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Sven Köhler.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1905:135 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående en särskild stämpelafgift för försäljning af punsch. a1 i texten
  2. BevU 1905:25 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25 s. 1 i texten