Sök i Ratio Lex

Angående öfverlåtelse af Ränna—Norrtälje järnväg

30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1905:121, Angående öfverlåtelse af Ränna—Norrtälje järnväg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 121.

1

N:0 121.

Kung!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående

öfverlåtelse af Ränna—Norrtälje järnväg; gifven Stockholms

slott den 7 april 1905.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

bemyndiga fullmäktige i Riksgäldskontor

ej mindre att med Ränna—Norrtälje och Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag

träffa öfverenskommelse, hvarigenom, i sammanhang

med det Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolags koncession å järnvägen

mellan Ränna och Norrtälje jämte sagda järnväg med hvad därtill hör

öfverlåtas på Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, Ränna—Norrtälje

järnvägsaktiebolag befrias från sin skuld till staten på grund af det

bolaget beviljade lån för järnvägens anläggning samt Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag förbinder sig dels att senast vid tillträdet af järnvägen

kontant till Riksgäld skontoret inbetala 80,000 kronor samt afgifva

en med säkerhet af första inteckning i Ränna—Norrtälje järnväg försedd

skuldförbindelse å 500,000 kronor att jämte ränta betalas i enlighet

med af fullmäktige i Riksgäldskontoret föreslagna bestämmelser,

dels ock att enligt plan, som kan af Kungl. Maj:t varda fastställd,

verkställa ombyggnad af järnvägen på sådant sätt, att den kan trafikeras

med eu medelhastighet af 40 kilometer, samt anskaffa erforderlig

rullande materiel, äfvensom, därest ej af Kungl. Maj:t meddelas

annan bestämmelse, hafva ombyggnadsarbetet påbörjad t inom ett år efter

det järnvägen öfvertagits samt ombyggnaden fullbordad och materielen

anskaffad inom två år efter det arbetet påbörjats,

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Samt. 1 Afd. U Höft. (X:o 121.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 121.

än äfven att, om sådan öfverenskommelse icke kan komma till

stånd samt fullmäktige i Riksgäldskontoret vid järnvägens försäljning

å exekutiv auktion för statens räkning förvärfva järnvägen, till Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag öfverlåta densamma emot nyss angifna

villkor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Hjälmar Westring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms

slott den 7 april 1905.

Närvarande:

lians excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolre,

Statsråden: Ooelbeeg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Heroer,

Meyer,

von Friesen och.

Virgin.

Departementschefen, statsrådet Westring anförde vidare:

Uti en till chefen för civildepartementet ingifven skrift har styrelsen

för Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, under förbehåll af bolagsstämmans

godkännande, afgifvit anbud att mot vissa villkor för en köpeskilling

af 580,000 kronor med äganderätt förvärfva Ränna—Norrtälje

järnväg ined alla dess tillgångar och tillhörigheter, men utan skyldighet

att öfvertaga järnvägen enligt tilläfventyrs befintliga aftal åliggande

förpliktelser.

Med anledning häraf tillåter jag mig erinra om följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statslåns beviljande.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 121.

Genom nådig resolution den 17 februari 1882 bär Kungl. Maj:t, under

vissa villkor och förbehåll, beviljat Känna—Norrtälje järnvägsaktiebolag

rättighet att, enligt då jämväl fastställd plan, anlägga och till allmänt

begagnande mot afgift upplåta järnväg af 0,89 meters (3 fots) spårvidd

från Länna station å Uppsala—Känna järnväg förbi Almunge, Stora

Väsby, Knutby, Rånäs och Finsta till Norrtälje.

Vidare har Kungl. Maj:t genom nådig resolution den 6 oktober

1882 fastställt kostnadsförslag för ifrågavarande järnvägsanläggning att,

såvidt kostnaden skulle tagas till grund för beräknande af beloppet för

sökt statslån, sluta å 1,586,000 kronor, äfvensom beviljat Känna—Norrtälje

järnvägsaktiebolag för nämnda järnvägsanläggning ett lån af 750,000

kronor att af de medel till belopp af 5,000,000 kronor, som 1881 års

Riksdag ställt till Kungl. Maj:ts förfogande för att till låneunderstöd för

nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägar anvisas, utgå med 200,000

kronor af 1882 års anslag, med 200,000 kronor af 1883 års anslag,

med 200,000 kronor af 1884 års anslag och med 150,000 kronor af

1885 års anslag.

För tillgodonjutande af den bolaget sålunda förunnade förmån stadgades,

bland annat, följande villkor.

Annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknades till fem

procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först

skulle godtgöras ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgöra afbetalning därå. Anstånd med räntans

erläggande finge åtnjutas under tre år från lyftningsdagen, dock icke

utöfver ett år från den dag, den 1 januari 1886, då järnvägen skulle

vara färdig att för trafik öppnas; och skulle beloppet af den ränta, med

hvars erläggande anstånd sålunda medgifvits, till staten inbetalas, sedan

genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta, med hvars erläggande

anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande skulle

fortfaras så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars

erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt. Kapitalafbetalningen

skulle vidtaga den 1 januari 1889 och i sammanhang därmed

godtgörelse ske af därförinnan upplupen obetald ränta, för såvidt uppskof

med densammas erläggande icke beviljats; och skulle annuiteten

sedermera samma dag hvarje år erläggas, till dess försträckningen och

all därå upplupen ränta blifvit till fullo gulden. Därest förfallet inbetalningsbelopp

icke blefve i föreskrifven ordning erlagdt, skulle bolaget

därå gälda sex procent årlig ränta, intill dess samma belopp blefve behörigen

inbetaldt. Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader

och materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skulle utgöra

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

säkerhet för förevarande låneunderstöd och staten till säkerhet för sin

fordrans utbekommande erhålla inteckning- med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran i järnvägen. Till säkerhet för lånet har inteckning

med första förmånsrätt i järnvägen blifvit den 26 oktober 1885 fastställd

och den 4 maj 1903 senast förnyad.

I de för statslånets tillgodonjutande stadgade villkor hafva vissa

ändringar sedermera ägt rum.

Genom nådigt bref den 13 november 1885 har Kungl. Maj:t tillåtit

Lättna—Norrtälje järnvägsaktiebolag att, på sätt bolaget begärt, afhända

sig två lokomotiv under villkor, att af det bolaget den 6 oktober 1882

beviljade statslån skulle, till statens säkerhet, i riksgäldskontoret innestå

ett belopp af 6,000 kronor, intill dess bolaget styrkt sig hafva anskaffat

ytterligare materiel eller inventarier till det mot skillnaden mellan ifrågavarande

lokomotivs inköpspris 35,500 kronor och de af bolaget lör tillhopa

23,095 kronor 7 öre å järnvägsanläggningen nedlagda, i förslaget

för densamma ej beräknade kostnader svarande belopp af 12,404 kronor

93 öre, och att, därest sådant icke blifvit fullgjordt inom fem år därefter,

rätt till utbekommande af det sålunda innestående beloppet skulle

hafva förfallit. Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolag har sedermera under

åberopande af särskilda utaf vederbörande kronofogde utfärdade intyg,

utvisande att bolaget å järnvägsanläggningen med därtill hörande byggnader

och erforderligt jordförvärv utöfver hvad i kostnadsförslaget varit

beräknadt, nedlagt ett belopp af 9,538 kronor 12 öre, hos fullmäktige i

riksgäldskontoret anhållit att utfå det belopp af nämnda statslån, som

fullmäktige funne bolaget berättigadt att utbekomma. Efter det ärendet

af fullmäktige underställts Kungl. Maj:ts pröfning, har Kungl. Maj:t

genom nådigt bref den 10 juli 1886 förklarat, att Länna—Norrtälje

järnvägsaktiebolag genom nedläggande af omförmälda kostnader a

järnvägens förbättring, 9,538 kronor 12 öre, finge anses hafva till

motsvarande belopp fullgjort ifrågavarande i nådiga brefvet den 13

november 1885 stadgade villkor.

Vidare har enligt 1897 års Riksdags beslut den s. k. öfverräntan a

uteblifna inbetalningsbelopp blifvit nedsatt, så att den från och med ar

1898 beräknats efter endast 5 procent om året.

Styrelsen för Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag bär i den ingifna

ansökningen, med förmälan att fråga till bolagets styrelse framställts

därom, huruvida bolaget vore villigt öfvertaga Ränna—Norrtälje

järnväg, anfört följande.

Vid beräkning af Länna—Norrtälje järnvägs kapitalvärde hade styrelsen

ansett sig kunna utgå från 1903 års trafikinkomst och drift
-

Stockholm—

Rimbo järnvägsaktiebolags

köpeanbud

.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Yttrande af

fullmäktige i

riksgäld.sköntbret.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 121.

kostnad såsom i det närmaste öfverensstämmande med medeltalet af sex

års sådan inkomst och kostnad. Därvid måste dock hänsyn taga» till

sådana mindre utvidgningar och anläggningar, som vore nödvändiga fölen

järnväg, huru ringa dess utveckling än vore. Kostnaderna därför

syntes böra beräknas till minst tio procent af årsvinsten, motsvarande

den för aktiebolag stadgade årliga afsättning till reservfonden. I följd

dåra! kunde högst ett belopp af 19,000 kronor anses tillgängligt för

annuitet. Som emellertid järnvägen befunne sig i så otillfredsställande

skick, att densamma med svårighet kunde trafikeras, ansåge styrelsen,

att Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, därest det blefve ägare till

järnvägen, måste verkställa fullständig ombyggnad af densamma och

därför nedlägga ett efter värdering till 390,000 kronor beräknadt kapital,

hvartill komme kostnader för ökning af rullande materiel, beräknade

till 100,000 kronor. Tillika måste beaktas, att ökade utgifter för slipersutbyte,

byggnader, stängsel, skenor och ballastning m. m. för banans

underhåll skulle uppkomma. Ehuru till följd däraf järnvägens förmåga

att förränta det för dess iståndsättande erforderliga kapital icke kunde

uppskattas till angifna belopp, 19,000 kronor, ansåge sig likväl sökande

bolagsstyrelsen kunna för ifrågavarande järnväg erbjuda ett belopp af

580,000 kronor, dock under förutsättning att däraf 500,000 kronor finge

innestå såsom lån mot 4 Vs procent ränta och två års anståndsränta,

och att järnvägen finge tillträdas den 1 juli innevarande år. Styrelsen

anhölle därför att för Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, under förbehåll

af bolagsstämmans godkännande, få afgifva anbud att för en

köpeskilling af 580,000 kronor med äganderätt förvärfva Lämna—Norrtälje

järnväg med alla dess tillgångar och. tillhörigheter, men utan

skyldighet att öfvertaga järnvägen enligt tilläfventyrs befintliga aftal

åliggande förpliktelser, mot villkor, att järnvägen finge tillträdas den 1

nästkommande juli, samt att af köpeskillingen 80,000 kronor erlades

kontant och återstående 500,000 kronor finge af bolaget innehafvas såsom

lån mot 4 Va procent årlig ränta och två års anståndsränta samt villkor

i öfrigt, som för järnvägslån plägade föreskrifvas, hvaremot Stockholm—

Rimbo järnvägsaktiebolag förbunde sig att så snart som möjligt ombygga

järnvägen på sådant sätt, att hinder ej mötte för järnvägens trafikerande

med en hastighet af 40 kilometer i timmen.

Öfver ansökningen hafva fullmäktige i riksgäldskontoret lämnats

tillfälle att yttra sig och uti skrifvelse den 9 mars 1905 till en början, bland

annat, meddelat, att Lämna—Norrtälje järnvägs aktiebolag af lånebeloppet

under åren 1883—1886 lyfta! sammanlagdt 746,197 kronor 94 öre,

hvaremot bolaget ej fullgjort de enligt nådiga brefven den 13 november

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

1885 och den 10 juli 1886 stadgade villkor för utbekommande af återstoden

3,802 kronor 6 öre. .

A skulden för statslånet hade bolaget dittills verkställt endast följande

inbetalningar:

år 1893

» 1895

-» 1896

» 1897

b 1898

» 1899

» 1900

Kl’.

B

B

B

B

B

B

10,000

5,000

10,000

5,000

5,000

5,000

5,000

hvilka belopp, tillsammans frigörande.kr. 45,000:—

afförts å ränteskulden för året. Då bolaget sålunda endast i mycket

ringa män kunnat fullgöra sin betalningsskyldighet hade dess skuld till

staten '' år för år ökats, så att densamma vid 1904 års slut uppgått till

följande belopp:

förfallet kapital........................................ kr. 84,765: 68

icke förfallet kapital............................... b 661,432: 26 ]a. 197- 94

ränta ................................................................. » 556,805: 14

öfverränta..................................... b 292,747: 42

anståndsränta.................................................. b 79,808: 91

kr. 1,675,559: 41

Bolagets aktiekapital utgjorde enligt ett fullmäktige tillhandakommet

utdrag af bolagets registerbok 799,300 kronor, fördeladt på aktier å

100 kronor, af liviika 2,100 stycken innehades af Norrtälje stad, 955

stycken af 5 landskommuner, 150 stycken af Öppsala-Länna järnvägsaktiebolag

och återstående 4,788 stycken af enskilda.

Vidare hafva fullmäktige anfört:

Sedan det under år 1901 blifvit utrönt, att aktiekapitalet till två

tredjedelar gått förloradt, hade Länna-Norrtälje järnvägsaktiebolag, jämlikt

föreskriften i 54 § af lagen om aktiebolag, under nämnda år brådt

i likvidation, hvilken fortfarande påginge. Med skrifvelse af den 27 november

1902 hade bolagets likvidatorer till fullmäktige i riksgäldskontoret

insändt instrument öfver eu på grund af 59 § i samma lag verkställd

värdering af järnvägen med rullande materiel och inventarier. Af

detta värd er i ngsinstr un lent främginge, att värderingsmännen, t. f. öfverdirektören

V. Klemming och bandirektören A. Wiberg uppskattat järn
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

vägens finansiella värde till 540,000 kronor men ansett att såsom förutsättning

för detta värde kräfdes rälsutbyte samt anskaffande af lokomotiv

oeli vagnar för ett sammanlagt belopp af 80,000 kronor, hvadan

alltså enligt värderingsmännens åsikt järnvägens finansiella värde i dess

dåvarande skick utgjorde allenast 460,000 kronor. Värderingsmännen

hade kommit till nämnda siffror under den förutsättning att järnvägsdriften

lämnade ett årligt öfverskott af 27,000 kronor, hvilket belopp utgjorde

ränteafkastningen efter 5 för 100 å ett kapital af 540,000 kronor.

Af ett utaf fullmäktige infordradt sammandrag öfver den behållning,

som under tioårsperioden 1895—1904 uppstått å järnvägsdriften

framginge emellertid, att öfverskottet af bruttoinkomsten öfver driftkostnaden

utgjort i medeltal för dessa tio År 20,460 kronor och för perioden

1900—1904 21,000 kronor årligen. I detta sammanhang syntes

böra nämnas, att skenvikten å bolagets järnväg utgjorde endast 15 kilogram

pr meter och att tåg å densamma icke finge framföras med större

hastighet än 30 kilometer i timmen.

Att staten skulle öfvertaga och för framtiden trafikera Länna-Norrtälje

järnväg syntes ej ens kunna ifrågasättas, då densamma vore smalspårig

och ej berörde statsbanenätet, utan borde i stället järnvägen försäljas

till högsta möjliga pris, äfven om, enligt hvad af det anförda

vore uppenbart, staten vid en blifvande realisation af densamma

icke kunde påräkna att på långt när få sin fordran jämte därå upplupna

räntor betäckt. Vid förhandlingar, som under hand blifvit förda i syfte

att utröna möjligheten af ett för staten antagligt anbuds erhållande,

hade det visat sig, att nu föreliggande af Stockholm — Rimbo järnvägsaktiebolag

afgifna anbud vore vida bättre än de, som från andra håll

ställts i utsikt. Utom det att den af nämnda bolag bjudna köpeskillingen

580,000 kronor med ej mindre än 120,000 kronor öfverstege

järnvägens uppskattade värde i det skick, hvari den befunne sig år

1902, erbjöde detta anbud åtskilliga andra beaktansvärda fördelar. Med

kännedom om Stockholm—liimbo järnvägsaktiebolags ekonomiska ställning

ansåge fullmäktige sålunda det med allt skäl kunna förväntas, att bolaget,

därest det blefve ägare till känna—Norrtälje järnväg, skulle kunna i

enlighet med de af bolaget angifna villkor förränta och amortera den

del af köpeskillingen, som icke redan vid tillträdet kontant erlades.

Vidare hade bolaget erbjudit sig att så snart som möjligt ombygga

järnvägen på sådant sätt, att hinder ej mötte för järnvägens trafikerande

med en hastighet af 40 km. i timmen. Därigenom komme ej allenast

den realsäkerhet, som staten på grund af inteckning redan innehade för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

sill fordran, att betydligt ökas utan. äfven järnvägen att blifva till större

gagn för den ort, söm densamma genomlöpte.

Beträffande sättet för köpeskillingens gäldande både fullmäktige

ej något att erinra mot hvad bolaget i sådant afseende erbjudit. Enligt

detta erbjudande skulle bolaget kontant erlägga 80,000 kronor och inne-r

hafva återstoden 500,000 kronor såsom lån mot 41 s procent ränta men

med åtnjutande af två års anståndsränta, och skulle för lånets återbetalning

i (ifrigt gälla de villkor, som plägade föreskrifva» för statslån

till enskilda järnvägar. I öfverensstämmelse därmed skulle den ränta,

som under de två första åren upplöpte å lånet, inbetalas först efter det

skulden i öfrig! så till kapital som ränta blifvit till fullo gulden. Amorteringen

af lånet skulle ske genom erläggande årligen, med början tre

år efter tillträdesdagen, af en annuitet till belopp af 5 procent å ursprungliga

lönesumman, af hvilken annuitet först skulle beräknas ränta

efter 4Va procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgöra afbetalning

därå. Därjämte skulle det åligga bolaget att, därest till betalning

förfallet belopp icke i föreskrifven ordning erlades, därå gälda 5

procent årlig ränta intill dess samma belopp blifvit behörigen inbetaldt.

I sin ifrågavarande skrift hade Stockholm—Rimbo järnvägsaktie^

bolag uttryckligen framhållit, att bolaget icke skulle vara skyldigt att

öfvertaga de j ärnvägen enligt tilläfventyrs befintliga aftal åliggande förpliktelser,

och hade bolaget därjämte såsom villkor för det afgifna anbudet

uppställt, att järnvägen skulle få af bolaget tillträdas den 1 juli

1905. Det vore ock anledning antaga, att Ränna—Norrtälje jämvägsaktiebolag

skulle befinnas villigt att, mot befrielse ifrån sin skuld till

staten, utan vidare förbehåll afstå från sin järnväg mod tillhörigheter att

af nye ägaren tillträdas nämnda dag. Skulle emellertid detta antagande

visa sig ej gå i fullbordan, stode det alltid fullmäktige Öppet att med

anlitande af exekutiv försäljning förvärfva järnvägen fri från alla förpliktelser

för att sedan öfverlåta densamma till ny ägare. Detta förfarande

skulle emellertid föranleda så lång tidsutdräkt, att tillträdet af

järnvägen icke kunde ske inom förut angifna tid. Då råd sådant förhållande

Stockholm—Rim bo järnvägsaktiebolag icke vidare skulle vara

bundet af sitt nu gjorda anbud, syntes defi vara önskvärdt, att fullmäktige

erhölle bemyndigande att för träffande af uppgörelse med bolaget

om järnvägens öfverlåtande å detsamma medgifva de jämkningar

i öfverlåtelsevillkoren, som kunde befinnas vara af omständigheterna

påkallade.

: På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställde fullmäktig^ att,

Bih. till liilcsd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. lå Saft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

K.ungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

därest Kung]. Maj:t skulle finna skäl att i detta ärende till Riksdagen

aflåta proposition, Kungl. Maj:t täcktes däruti föreslå Riksdagen

att ej mindre bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att vidtaga

åtgärder, hvarigenom Länna—Norrtälje järnväg försåldes till Stockholm

—Rimbo järnvägsaktiebolag på sådana villkor, att staten för sin fordran

hos Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolag godtgjordes med 580,000 kronor

på det sätt, att Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag senast vid tillträdet

af järnvägen kontant till riksgäldskontoret inbetalade 80,000 kronor

samt afgåfve en med hypotek af första inteckning- i Länna—Norrtälje

järnväg försedd skuldförbindelse å 500,000 kronor att jämte ränta betalas

i enlighet med de bestämmelser, som af fullmäktige i det underdåniga

utlåtandet angifvits, än äfven, för den händelse att de af Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag för dess nu afgifna anbud uppställda

förbehåll icke skulle kunna uppfyllas, lämna fullmäktige bemyndigande

att för vinnande af uppgörelse med bolaget om öfverlåtande å detsamma

af ifrågavarande järnväg medgifva de jämkningar i öfver!åtelsevi 11 boren;

som kunde befinnas vara af omständigheterna påkallade.

Vid fullmäktiges utlåtande var i bestyrkt afskrift fogadt nämnda

värderingsinstrument, så lydande:

värdering af Undertecknade, som anmodats af likvidatorerna i Länna—Norrtälje

järnvägen, jämvägsaktiebolag att värdera bolagets järnväg och därtill hörande byggnader,

rullande materiel och öfriga inventarier, få, på grund af hvad vid

besiktning af järnvägen med dess utrustning iakttagits samt med ledning

af de uppgifter ur bolagets räkenskaper, som oss delgifvits, afgifva

följande utlåtande:

l:o) Rörande järnvägens tekniska värde sådant det framgår af räkenskapen

och underhållet.

Järnvägsbyggnadens bokförda värde den 31 december

1901 är enligt revisorernas berättelse .................... kr. 1,528,207: 53

hvilket värde under innevarande år ökats genom nybyggnader

med............................................................ » 687: 45

Den rullande materielens bokförda värde den 31 december

1901 är .............................................................. » 216,875:80

hvilket under innevarande år ökats genom inköp af

7 st. öppna godsvagnar med....................................... » 7,630: —

Inventariers bokförda värde den 31 december 1901,

som sedan dess ej ändrats, är ...................... » 22,121: 88

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

Andel i det med Upsala—Länna järnväg gemensamma

materialförrådet uppskattas till .................................... kr. 5,000: —

Enligt räkenskapen är således det nuvarande bokförda

värdet af järnvägsanläggningen med rullande materiel,

inventarier och materialförråd............................ » 1,780,522:66

Delas denna kostnad med banans längd 60,6 kilometer, så erhålles

en anläggningskostnad per kilometer af 29,380 kronor, hvilket är 880

kronor högre än byggnadskostnaden i medeltal enligt 1900 års allmänna

svenska järn vägsstatistik för samtliga smalspåriga järnvägar i

landet. Järnvägens anläggningskostnad kan således, ehuru icke billig,

likväl icke sägas vara onaturligt hög och torde icke blifva mindre, om

densamma skulle nu utföras med likadant byggnadssätt.

Emellertid anse vi, att ur teknisk-ekonomisk synpunkt det bokförda

värdet bör underkastas en minskning. Icke så att vi anse järnvägen

med tillbehör vara illa underhållen; tvärtom hålla vi före, att den är

med hänsyn till den sparsamhet, som ålegat järnvägsförvaltningen, väl

underhållen och gäller detta i synnerhet sådana delar, som hafva inflytande

på trafiksäkerheten. Spårutökningar och nya byggnader hafva

visserligen under årens lopp företagits, men endast där sådana varit

högst nödvändiga, och representerar det bokförda värdet af sådana arbeten

endast en summa af 25,022: 81 kronor, hvilken förts på kapitalkontot.

Spåret, hvilket ursprungligen var lagd! med järnräler af delvis

rätt dålig beskaffenhet, har redan tidigt kraft större rälsutbyten än vid

andra järnvägar af likartad natur pläga förekomma, och därigenom vissa

år vållat betungande utgifter, men ännu återstå sammanlagda sträckor i

hufvudspåret af 33,6 kilometer belagda med de ursprungliga rälerna,

Indika enligt vår mening inom den närmaste tiden måste utbytas. Kostnaden,

som detta medför, beräkna vi till 40,000 kronor, då afdrag göres

för det belopp, som kan erhållas genom de gamla rälernas försäljning,

och anse vi, att, så länge detta utbyte icke har skett, järnvägens tekniska

värde bör nedskrifvas med samma belopp. Själfva banvallen med

brobyggnader, trummor, ballast, sliprar och hägnad får anses icke hafva

undergått någon försämring, som berättigar till en värdenedsättning.

Husbyggnaderna äro hållna i ett godt, brukbart skick, men vi anse, att

de hafva undergått en värdeminskning genom ålder af 20,000 kronor.

Den rullande materielen, som utgöres af 2 fyrkopplade och 2 sexkopplade

tanklokomotiv, 10 personvagnar, 19 täckta och 82 öppna godsvagnar,

har, hvad lokomotiven beträffar, underhållits med stor omsorg samt, hvad

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

person- och godsvagnar vidkommer, i hufvudsak tillfredsställande. Den

till förstärkning under åren 1895—1902 inköpta materielen har betingat

en kostnad af 50,249 kronor, som påförts kapitalkontot. Däremot har

afskrifning för slitning och föråldring af materielen endast skett sedan

år 1894 och med blott 2 procent å den ursprungligen inköpta materielens

bokförda värde, under det att vi anse att afskrifning bör ske med 3 procent

per år å hvarje fordons inköpspris, hvarigenom vi komma till en

total afskrifningssumma af 112,817 kronor. Invenfaldekontot är utan

afskrifning bokfördt till 22,128: 88 kronor, hvilket värde bör nedsättas

till 9,000 kronor. A materialförlagets uppskattade värde är ingen

ändring behöflig.

Utföras de sålunda af oss beräknade afskrifningarne, så erhållas

följande värden i afrundade tal:

Järnvägsbyggnaden med dess fasta tillbehör.

Rullande materiel ...................................................

Inventarier ................................................................

Materialförlaget .................i:................................:.

~~S

........... kronor 1,468,000: —

» 135,000: —

.......... » 9,000: —

........... :»_5,000: -

limma kronor 1,617,000: —-

hvilken summa, skulle angifva Länna—Norrtälje järnvägs nuvarande tekniska

värde..

. 2:ö) Rörande järnvägens finansiella värde, beräknadt efter det uppnådda

driftresultatet.

i

För att bestämma järnvägens värde med hänsyn till möjligheten,

att dess nettoafkastning skall lemna skälig ränta å företaget, har uppgjorts

nedanstående tablå öfver trafikinkomster, driftkostnaden,

öfverskott och driftkostnadsprocent från och med år 1885 — järnvägens

första hela trafikår — till och med innevarande år, hvarvid är att märka

att för det sistnämnda året införts inkomster och utgifter, som beräknats

genom proportionering för fullt kalenderår af de summor, som uppnåtts

till den 1 oktober.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121. 13

.

m o :v , - i-, b ■ • .-c

År

Trafik-

inkomster.

Drift- kostnader, V

Trafik-

öfverskott.

Drift-

kostnads-

proeont.

1885 ...............................................

78,992

56

59,689

32

19,303

24

75,5 ''

1886 ................................................

84,891

77

68,833

04

16,058

73

81,o''

1887 ................................................

76,959

38

57,871

84

19,087

54

72,6

1888 ................................................

94,049

66

69,407

43

24,642

23

73,6

1889 ......................................

99,425

03

80,592

78

18.832

25

81,o

1890 ..............................................

113,579

81

83,440

83

30,138

98

73,4

1891 ...............................................

96,621

74

83,549

67

13,07207

86,5

! 1892 ..............................................

94,982

99

85,697

59

9,285 40

90,2

| 1893 ................................................

92,655

60

82,363

58

10,29202

88,9

1 .1894 ................................................

84,171

51

72,588j28

11,583

23

86,2

1895 ................................................

90,405

65

78,925 11

11,480

54

87,3

1896 ...............................................

100,434

30

’ 75,495157

24,938

73

75,2

1897 ................................................

106,627

45

90,725

35

15,902

10

85,9

1898 ................................................

118,567

39

92,309

93

26,257

46

77,9

1899 ...............................................

127,229

80

106,161

17

21,068

63

83,4

1900 ................................................

135,700

70

124,269

39

11,431

31

91,6

1901 ...............................................

135,560 64

118,955

01

16,605

63

87,7

1902 ..............................................

144.200

115,300

—

28,900

—

80,o

! Summa

1,875,055 98

1,546,175j89

328,880 09

! 82,4*)

Af denna tablå framgår, att traf!kinkoiustema varit under denna

period i ständig tillväxt, om man bortser från en ringa tillbakagång

vid endast tre tillfällen, så att innevarande års trafikinkomster kunna

antagas blifva 82,5 procent högre än första trafikårets. Förhållandet

har dock varit alldeles likartad! med driftkostnaderna, som under samma

tid ökats med 73,1 procent. Driftkostnadsprocenten har visserligen än

stigit, än sjunkit, men i allmänhet varit hög: under den första 5-årsI

»er jod eu var den i medeltal 76,8, under de 18 år banan varit trafikerad

har den i medeltal varit 82,4 och under den sistförflutna 5-års perioden

i medeltal 84,2. Till jämförelse antecknas, att medeldriftskostnaden för

landets smalspåriga järnvägar varit 61 procent i medeltal för åren

1896—1900.

*) Medeldriftkostnadsprocenten för 18 år.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

Det af denna jemförelse för Länna—Norrtälje järnvägs framträdande

ogynnsamma förhållandet kan förklaras af två omständigheter: den ena

att rälsutbytet fick börja tidigt och måste fortgå i ovanligt hög grad,

beroende på det redan anförda sakförhållandet, att banan hade byggts

med järnskenor af delvis dålig kvalitet, och den andra att transportarbetet

är dyrbart, emedan det hufvudsakligaste godset är tungt. Samtidigt

är inkomsten af transportarbetet ringa, emedan det mesta godset

gifver låga frakter, enär det betalas efter de lägsta tarifferna och endast

transporteras korta sträckor, i medeltal 20 kilometer. Att resultatet

blir dåligt framgår häraf, att trafikinkomsten per bankilometer varit i

medeltal för åren 1896—1900 endast 1,960 kronor, under det att medeltalet

under samma period varit för samtliga smalspåriga banor 3,550

kronor. Såsom medverkande omständigheter kan äfven anföras: att antalet

lokomotiv varit för knappt och att godsvagnarnes utnyttjande varit

ofördelaktigt. Från början hade bolaget 5 lokomotiv, men måste redan

under de första åren för penningebrist sälja (med vederbörligt tillstånd)

och har sedermera i afräkningarne med Uppsala—Larma järnväg i regel

fått ett saldo i lokomotivhyra att betala. Det ogynnsamma resultatet

af godsvagnarnes användning beror därpå, att vagnarne efter en kort

färd på egen bana utgå på grannbanorna, där de blifva borta lång tid

mot eu obetydlig ersättning.

Möjligheten att nedbringa utgiftsprocenten är att söka i ett kapitalutlägg

för snart utbyte af hela det återstående partiet järnräler i hufvudspåret,

för inköp af ett starkt godstågslokomotiv och för iståndsättande

af vagnparken. Sker detta, så kan med säkerhet förväntas,

att utgiftsprocenten skall kunna nedbringas från 84,2 under senaste 5-årsperiod

till 80 och detta dess hellre, som slipersutbytet, underhållet af

husbyggnader och stängsel samt reparationer å lokomotiven nu kommit

in i ett utjämnadt läge, då de årliga utgiftsposterna blifva mera likformiga.

Utgå vi från antagandet, att eu afgiftsprocent af 80 är möjlig att

här fasthålla såsom maximum, och förutsätta vi såsom sannolikt, att

trafikinkomsterna, som under de sista 5 åren vuxit från 118,600 till

144,200 kronor och i medeltal utgjort 132,250 kronor, icke komma att

gå ned under 135,000 kronor, så skulle med utgiftsprocenten 80 järnvägen

lämna en årlig behållning af 27,000 kronor. Efter en räntefot

af 5 procent motsvarar denna behållning ett kapitalvärde hos järnvägen

af 540,000 kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

Förutsättningarna för en lägre utgiftsprocent äro emellertid:

att rälsutbytet skall vara fullbordadt, hvilket betingar

ett utlägg af.............................................................. kr. 40,000: —

att ett starkt godstågslokomotiv inköpes, hvilket betingar

ett utlägg af ........................................................................ » 22,000: —

och att vagnparken iståndsättes, hvilket krafvel- .................. » 18,000: •—-

hvadan ett kapitalutlägg genast erfordras af....................... :>> 80,000: —

Dragés detta belopp från det efter afkastningen bestämda

värdet af den iståndsätta banan, så skulle följaktligen

banans finansiella värde i sitt nuvarande skick vara » 460,000: —

Ofvertager ett bolag järnvägen för sistnämnda summa och nedlägger

på de erforderliga förbättringarna 80,000 kronor, så kan på hela

kapitalet beräknas en afkastning af 5 procent, hvilken skulle möjliggöra

förräntning efter 4Vs procent af obligationslån och aktiekapital till belopp

af 540,000 kronor samt afskrifning med ''. ■> procent å kapitalvärdet.

Mot det af oss satta nuvarande värdet 460,000 kronor är att förvänta

uttalanden, såväl att det är för lågt som ock att det är för högt.

Mot ett uttalande i förstnämnda riktning få vi erinra, att en ökning i

trafikinkomsterna visserligen kan på goda skäl vara att förvänta, men

trafikinkomsten pr bankilometer kommer dock alltid att hålla sig, relativt

andra banor, låg och i följd däraf medföra en hög driftkostnadsprocent.

Denna senare kommer äfven att fortfarande vara hög i följd af

naturen af banans trafik och slutligen äfven i följd af material- och

arbetsprisens höjning under samtidigt oförändrade eller nedgående transportafgifter.

Utsikten, att nya järnvägslinier skola uppstå och borttaga

eller afleda trafik, manar äfven till att icke ställa förhoppningarne om

uppsving för känna—Norrtälje järnväg för högt.

Mot åsikten att värdet skulle vara för högt få vi uttala, att vi utgått

från den förutsättningen, att en rekonstruering af järnvägsbolaget

icke skall ske genom finansmän, som beräkna en hög och hastig vinst,

utan från de i banan redan intresserade kommuner, bolag och personer,

hvilka önska, att företaget, framdeles som hittills, må skötas så, att järnvägen

blir till möjligast stora gagn för de orter, hvilkas trafikbehof den

skall tillgodose.

Stockholm den 25 november 1902.

Viktor Klemming.

A. Wiberg.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Järnvägs
styrelsens
utlåtande.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 121.

Vidare både riksgäldsfuIlmäktiges utlåtande bifogats förberörda

räkenskaps s ainmandr ag öfver behållningen å järnvägsdriften under tioårsperioden

1895—1904, hvarur till fullständigande af värderingsniännens

tablå öfver'' trafikinkomster, driftkostnad och trafiköfverskott här meddelas

de senaste årens siffror: ■

_ * * " ~~

Trafik-

Drift-

Trafik-

Å r.

,.t. ;.,g i;:’- -

inkomster.

kostnader.''

öfverskott.

‘ ■ -O

1902.....................................................

142,696

66

|

113,108 ! 98

29,587

68

1903.......................................................

140,464

60

118.916 71

21,547

89 .

1904.........................................................

146,036

33

120,196 27

25,840

.06 j

Till följd af nådig remiss har järnvägsstyrelsen den 21 mars 1905

afgifvit underdånigt utlåtande, därvid järnvägsstyrelsen, som ansett sig

i förevarande ärende böra afgifva yttrande allenast beträffande frågan,

huruvida staten såsom enda betydande fordringsägaren kunde finna med

sin fördel förenligt att inköpa järnvägen samt själf förvalta och trafikera

densamma, hänvisat till hvad styrelsen anfört i sitt den 14 april 1904

afgifna yttrande i anledning af då föreliggande förslag om lämpligaste

utvägen för uppgörelse af statens mellanhafvande med Vislanda—Bolmens

järnvägsaktiebolag. I berörda yttrande hade styrelsen framhållit, hurusom

det läge i sakens natur, att en smalspårig bana icke kunde förvaltas

och trafikeras efter samma grunder, som vid statsbanornas skötsel

konmio till tillämpning. Svårigheter af hvarjehanda art skulle helt

naturligt uppstå. Så t. ex. skulle ytterligare rullande materiel, såväl vagnar

som lokomotiv, behöfva anskaffas, hvilken emellertid blefve af helt andra

typer än statens, järnvägars öfrig», rullande materiel och därför icke kunde

med full fördel utnyttjas. Reparationer af samma materiel skulle icke

heller lämpligen kunna äga rum vid statens järnvägars egna verkstäder,

hvar jämte andra olägenheter beträffande förvaltningen skulle uppstå.

Dessa af styrelsen anförda skäl ägde än mer sin giltighet i förevarande

fall, där den smalspåriga banan icke ens anslöte till statsbanenätet, utan

allenast genom annan smalspårig bana därmed stode i förbindelse. Helt

naturligt skulle i följd däraf uppstå än större svårigheter och olägenheter

för statsbaneförvaltningeu att. handhafva trafikskötseln å denna afskild»

bansträcka.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 121.

På grund af det anförda har styrelsen för sin del uttalat, att ett

förvärfvande för statens räkning eller trafikerande genom Stats!)aneförvaltningens

försorg af ifrågavarande smalspåriga järnväg icke kunde

anses vara med statens järnvägars fördel förenligt.

Uti infordradt underdånigt utlåtande af den 24 mars 1905 liar vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, som förmält sig på grund af ärendets brådskande

beskaffenhet icke hafva varit i tillfälle att närmare undersöka

Länna—Norrtälje järnvägs nuvarande värde och beskaffenhet i öfrigt,

anfört följande.

Då anbudsgifvaren, styrelsen för Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag,

bland annat, anförde, att Länna—Norrtälje järnväg befunne sig i

så otillfredsställande skick, att densamma med svårighet kunde trafikeras,

hvarför Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, därest det blefve

ägare till järnvägen, måste verkställa fullständig ombyggnad af densamma

och därför nedlägga ett efter värdering till 390,000 kronor beräknadt

kapital äfvensom öka rullande materielen för eu kostnad af

100,000 kronor, så öfverensstämde uppgiften om järnvägens tillstånd

hvarken med det uttalande, som därom gjorts i det i ärendet ingifna

besiktningsinstrument, där värderingsmännen framhölle, att järnvägen

med hänsyn till den sparsamhet, som ålegat järnvägsförvaltningen, vore

väl underhållen, och ej heller med de till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

från vederbörande distriktsclief inkommande berättelserna öfver de

årligen å järnvägen utförda inspektionerna, vid hvilka några mera betydande

anmärkningar icke gjorts mot järnvägens med tillhörande rullande

materiel beskaffenhet och underhåll. Bolagsstyrelsens uttalande

syntes därför afse, att Länna—Norrtälje järnväg, hvarå största tillåtna

tåghastigheten för närvarande vore 30 kilometer i timmen, icke vore

lämplig att trafikeras med en medelhastighet af 40 kilometer och att,

då bolagsstyrelsen ställde i utsikt att med järnvägens öfverlåtande till

Stockholm—Rimbo järnväg skulle följa en så betydligt ökad snabbhet

vid trafikeringen, så måste, för ernående al detta resultat, den nuvarande

järnvägen undergå en afsevärd ombyggnad.

I likhet med fullmäktige i riksgäldskontoret ansåge jämväl vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, att den sålunda af Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag utlofvade förbättringen af Länna—Norrtälje järnväg

skulle för orten och det allmänna vara af så stort gagn, att ernåendet

däraf utgjorde ett tungt vägande skäl för bifall till den gjorda framställningen.

Vid öfverlåtelsen af järnvägen till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag

syntes därför böra i första hand fästas det villkor, att

Bill. till lliksd. Fiol 190f). 1 Sami. 1 Afl. 74 Käft. 3

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens

utlåtande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

■Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

förberörda ombyggnad inom en ej alltför aflägsen framtid blefve genomförd

på sådant sätt, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kunde blifva

i tillfälle att till den ifrågasatta ökade tåghastigheten å järnvägen i vanlig

ordning lämna sitt tillstånd.

Då här emellertid förelåge fråga om större ombyggnad af för allmän

trafik upplåten järnväg, syntes nödigt, att själfva ombyggnadsarbetet

utfördes på sådant sätt, att trafiken kunde obehindradt fortgå utan

att trafiksäkerheten å järnvägen i någon mån äfventyrades. Det mindre

tillfredsställande sätt, hvarpå Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag utförde

dubbelspårsanläggning å bolagets järnväg å sträckan Stockholm—

Osby, hade ådagalagt, att, då fråga vore om arbete, som berörde trafiksäkerheten

å för allmän trafik upplåten järnväg, arbetet borde från vägocli

vattenbyggnadsstyrelsens sida ställas under eu mer ingående kontroll

än den, som utöfvades vid. vanlig nybyggnad af järnväg, och syntes

därför bolaget, vid bifall till dess framställning om öfverlåtelse på

bolaget af Länna—Norrtälje järnväg, jämväl böra tillförbindas att dels

underkasta sig förbemälda särskilda kontroll och dels bestrida de med

anställandet af en af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordnad arbetskontrollant

förenade kostnader.

Då vidare styrelsen för Stockholm—Rimbo järn vägsaktiebolag vid

sitt anbud fogat det förbehållet, att med öfverlåtelsen till bolaget af

Ränna—Norrtälje järnväg icke skulle följa skyldighet att öfvertaga järnvägen

enligt tilläfventyrs befintliga aftal åliggande förpliktelser, syntes

detta uttryck icke få anses innebära, att icke bolaget skulle vilja underkasta

sig hvarken de förpliktelser, som följde med inneliafvandet af

koncessionen för järnvägen, och ej heller de uppgörelser, Länna—Norrtälje

järnvägsaktiebolag träffat med den personal, som vore fast anställd

vid Ränna—Norrtälje järnväg och som vid en öfverlåtelse af ifrågavarande

slag icke borde efter en långvarig tjänstgöring göras beroende

uteslutande på den nye ägarens godtfinnande. På det att emellertid

icke missförstånd i berörda afseende skulle kunna uppstå, borde enligt

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens mening fullt tydliga bestämmelser i

denna del fästas vid öfverlåtelsen.

Beträffande slutligen storleken af statens fordran hos järnvägsaktiebolaget

hade fullmäktige i riksgäldskontoret beräknat, att densamma

vid 1904 års slut uppgått till 1,675,000 kronor. I afseende på järnvägens

värdering hade de förbemälda, af likvidatorerna utsedda värderingsmännen

dels förklarat, att enligt bolagets räkenskaper vore bokförda

tekniska värdet å järnvägen med rullande materiel, inventarier och

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kutig!,. Maj :ts Nåd. Proposition N:o 121.

materialförråd i slutet af år 1902 1,780,522 kronor 66 öre, hvilket belopp

enligt förrättningsmännens mening borde minskas genom vissa afskrifningar

till 1,617,000 kronor, dels beräknat, att järnvägens dåvarande

finansiella värde, beräknadt efter det uppnådda driftresultatet, vore

allenast 460,000 kronor.

Då nu fullmäktige i riksgäldskontoret funnit skäl att godkänna de

ifrågasatta öfverlåtelsevillkoren och värdesättningen för känna—Norrtälje

järnväg med dess tillhörigheter, både väg- och vattenby ggnadsstyrelsen

icke funnit anledning till någon anmärkning däremot, och då

enligt styrelsens mening en sammanslagning af Stockholm—Rimbo och

känna—Norrtälje järnvägar, under förutsättning af den senare järnvägens

ombyggnad på föreslaget sätt, skulle för det allmänna medföra

snabbare och vid nuvarande samtrafiksafgifters bortfallande billigare

förbindelser mellan Stockholm och de af känna—Norrtälje järnväg berörda

orterna än under nu rådande förhållanden kunnat ernås, så hemställde

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, därest Kungl. Maj:t funne

för godt att till Riksdagen aflåta proposition i detta ärende i öfverensstämmelse

med fullmäktiges i riksgäldskontoret omförmälda framställning,

Kungl. Maj:t därvid täcktes, som villkor för öfverlåtelsen af

känna—Norrtälje järnväg till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag,

föreslå Riksdagen, utöfver hvad af fullmäktige i riksgäldskontoret framhållits,

att Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag skulle åligga att inom ett

år efter öfverlåtelsen och i enlighet med en af Kungl. Maj:t fastställd

plan påbörja och på högst två år fullborda ombyggnad af känna—Norrtälje

järnväg på sådant sätt, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

tillstånd kunde erhållas att trafikera järnvägen med 40 kilometers medelhastighet,

äfvensom att underkasta sig och bekosta den särskilda, med

hänsyn till pågående trafik ordnade kontroll, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ansåges böra utöfvas öfver järnvägens ombyggnad,

att rullande materielen skulle ökas för ett belopp af minst 100,000

kronor,

att Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag skulle på sig erhålla öfverlåtelse

af koncessionen för känna—Norrtälje järnväg,

att Stockholm—Rimbo och känna—Norrtälje järnvägar skulle i samtrafiksafseende

räknas som en järnväg, så att samtrafiksafgifter för trafik

mellan dessa järnvägar bortfölle,

samt att Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag skulle vara skyldigt

öfvertaga de förpliktelser, känna—Norrtälje järnvägsaktiebolag på sin

tid åtagit sig mot den vid järnvägen fast anställda personalen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Larma—Norrtälje

järnvägsaktiebolags

yttrande.

Kung1. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 121.

Genom nådig- remiss den 18 mars 1905 har Kung''!. Majt:s befallningshafvande

i Stockholms län anbefallts lämna styrelsen för känna—

Norrtälje järnvägsaktiebolag i likvidation tillfälle att i ärendet yttra sig

samt med det yttrande, som sålunda kunde komma att afgifvas, äfvensom

eget underdånigt utlåtande till Kungi. Maj:t inkomma.

Till åtlydnad häraf har Kungl. Maj:ts bemälde befallningshafvande

inkommit med yttrande i ärendet af styrelsen för Länna—Norrtälje

järnvägsaktiebolag i likvidation äfvensom eget underdånigt utlåtande

af den 28 mars 1905, hvarjämte Kungl, Maj:ts befallningshafvande

öfverlämnat en af stadsfullmäktige i Norrtälje ingifven skrift i ämnet,

Bolagsstyrelsen har i det afgifna yttrandet till en början anhållit

få nedlägga en bestämd protest mot styrelsens för Rimbobanan i dess

köpeanbud framkastade påstående, att Länna—Norrtälje järnväg befunne

sig i så otillfredsställande skick, att densamma med svårighet kunde

trafikeras, och att Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, därest det

blefve ägare till järnvägen, måste verkställa fullständig ombyggnad af

densamma. I detta afseende tilläte sig styrelsen dels framhålla, att

hvarken från myndigheter eller från allmänheten något klander dittills

anförts mot järnvägens trafikerande, dels hänvisa till det omdöme om

järnvägens beskaffenhet, som lämnats uti det af t. f. öfverdircktören

V. Klemming och bandirektoren A. Wiberg upprättade värderingsinstrument,

hvarur särskildt anfördes värderingsmännens yttrande, att

järnvägen vore med hänsyn till den sparsamhet, som ålegat järnvägsförvaltningen,

väl underhållen, och gällde detta i synnerhet sådana

delar, som hade inflytande på trafiksäkerheten, samt i fråga om järm

vägsbyggnadens bokförda värde af kronor 1,528,894: 98, samt att själfva

banvallen med brobyggnader, trummor, ballast, sliprar och hägnad finge

anses icke hafva undergått någon försämring, som berättigade till en

värdenedsättning.

Likaledes önskade styrelsen anmärkningsvis framhålla, att den förbindelse

att ombygga järnvägen för större trafikhastighet, som af

Rimbobanans styrelse lämnats i köpeanbudet och hvilket för fullmäktige

i riksgäldskontoret tycktes utgöra ett skäl att förorda försäljningen,

vore ytterst sväfvande och utan alla garantier, ställd, som den vore på

en oviss framtid.

Därjämte har bolagsstyrelsen anfört. Hvad själfva saken beträffade,

så innehölle styrelsens för Rimbobanan anbud å järnvägen uttryckligt

förbehåll, att järnvägen skulle af bolaget öfvertagas utan skyldighet för

bolaget att jämväl öfvertaga järnvägen enligt tilläfventyrs befintliga

aftal åliggande förpliktelser, och fullmäktige i riksgäldskontoret om
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition N:o 121.

nämnde i sitt utlåtande inga andra villkor för öfverlåtelsen, än att

staten för sin fordran hos känna—Norrtälje j ärn vägs aktiebok g godt-i

gjordes med visst belopp, känna—Norrtälje järnvägsaktiebolag både

emellertid förpliktelser ej blott mot staten,'' och ansåge styrelsen sig

därför för sin del ingalunda kunna medgifva försäljning åt järnvägen

på nu föreslagna villkor, att bolagets affärer därvid ordnades endast i

förhållande till staten.

Skulle banan försäljas under hand, ansåge sig styrelsen därför böra

uppställa som villkor, först och främst att alla bolagets förpliktelser

öfvertoges af eu blifvande köpare. Bland dessa förpliktelser ansåge

sig styrelsen särskildt böra framhålla den skyldighet, som ålåge bolaget

enligt det underdåniga yttrandet närslutet reglemente för Uppsala—känna

och känna—Norrtälje järnvägsaktiebolags pensions- samt äuke- och pupillkassa

§§ 1 och 8.'' Till bildande af denna kassa, för närvarande uppgående

till omkring 80,000 kronor, hade järnvägens personal genom

afdrag å sin lön bidragit med halfva beloppet, och ansåge sig styrelsen

skyldig att så vidt möjligt vore tillse, att kassan bibehölles och stärktes,

så''att densamma blefve satt i tillfälle fortfarande bestrida, de pensioner,

till hvilka delägarna vore berättigade.

Styrelsen ansåge sig vidare böra uppställa den fordran, att i järnvägens

tjänst anställda personer, hvilka inom tre år etter järnvägens

öfvertagando af ny ägare vore berättigade till full pension, skulle

bibehållas vid nu innehafvande löneförmåner, intill dess pensionsålder åt

dem uppnåddes, samt att järnvägens personal fortfarande bibehölles vid

personalen nu tillförsäkrad uppsägningstid.

Dessutom borde alla de förbindelser, som i gällande koncession

för järnvägen föreskrefves, lända till efterrättelse jämväl för en blifvande

köpare.

Vid bedömande af förevarande fråga syntes för öfrigt billigt, att

någon hänsyn toges till anledningen till järnvägens ekonomiska betryck.

Detta både föranledts, bland annat, af öfver måttan höga expropriationskostnader,

sämre beskaffenhet af inköpt räls, hvars underhåll och

ersättande med ny sedermera vållat bolaget dryga omkostnader, bristande

tillgång till anskaffande af för järnvägsdriften erforderliga trafikinventarier

samt den minskning i beräknad godstrafik från Västmanlands

bergslag, som redan från början vållades bolaget genom fraktnedsättning

å annan bana,

Det otillfredsställande resultatet af järnvägsdriften syntes alltså till

hufvudsaklig del få fiUskrifvas omständigheter, på hvilka bolaget ej

kunnat inverka. Det syntes under sådana förhållanden väl hardt för

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Yttrande af

stadsfullmäktige

i

Norrtälje.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

dem, som bidragit till järnvägens åstadkommande, att utan bestämda

garantier för framtiden se järnvägen öfverlämnad i andra händer och

de stora belopp, som af kommuner och enskilda nedlagts i företaget,

hjälplöst förlorade. Särskild! gällde detta det flertal af kommuner, som

ännu under många år nödgades fortsätta med inbetalningar för gäldande

af den skuld, de ådragit sig för aktieteckning i järnvägen. Och

då fråga nu vore om anläggning af två järnvägar norrut från Länna—

Norrtälje järnväg, genom hvilka bansträckor järnvägen skulle tillföras

betydligt ökad trafik och bolaget följaktligen komma i bättre ställning,

så syntes det ensidigt, att frågan om järnvägens försäljning icke omedelbart

måtte företagas till afgörande.

Styrelsen ansåge sig därför underdånigst böra hemställa, att bolaget

måtte komma i åtnjutande af samma förmåner, som Vislanda—Bolmens

järnvägsaktiebolag erhållit, för att möjligen kunna efter rekonstruerande

af det gamla bolaget lämna ett antagligt anbud å järnvägen.

Af bestämmelserna i förberörda, af Kung! Maj:ts befallningshafvande

i Stockholms län den 27 juni 1891 fastställda reglemente för Uppsala—

Länna och känna—Norrtälje järnvägsaktiebolags pensions- samt änkeoch

pupillkassa framgår, att kassans inkomster utgöras hufvudsakligen

af dels delägarnas bidrag, nämligen inträdesafgifter, årsafgifter och

ålderstillägg samt afgifter vid aflöningsförhöjningar, och dels järnvägsbolagens

kontanta bidrag, som utgår med lika stort belopp som delägarnas

årsafgifter tillhopa.

Stadsfullmäktige i Norrtälje hafva uti den af dem ingifna skriften

andragit. Då Norrtälje stad ägde aktier i Länna—Norrtälje järnväg för det

betydliga belopp af 210,000 kronor, vore det helt naturligt, att staden

med bekymmer motsåge det förhållande, att icke allenast detta kapital

skulle jämte därå tills dato utgifna räntor och amortering gå oåterkalleligen

förloradt, utan äfven att staden skulle mista allt inflytande

i afseende å järnvägens trafikerande. Tanke hade därför uppstått på

möjligheten för staden att antingen ensam eller i förening med andra

lika olyckligt lottade aktieägare förvärfva järnvägen. Men då därför

erfordrades så betydliga förberedelser, att anbud omöjligen lumde afgifvas

inom de närmaste månaderna, föranlätes stadsfullmäktige till den

underdåniga anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes, i hvad på Kungl. Maj:t

berodde, låta med försäljningen af järnvägen anstå åtminstone till början

af nästa års Riksdag, då, efter det nödig utredning och underhandling

ägt rum, ett eventuellt anbud från stadsfullmäktige kunde inkomma;

och hoppades stadsfullmäktige så mycket säkrare på bifall till denna

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

begäran, som, stadfullmäktige veterligt, icke något tillkommit, som gjorde,

att försäljningen borde vara så synnerligen brådskande.

Uti sitt förberörda utlåtande har Kungl. Maj:ts befallningshafvande Kungi. Maj-.ts

i Stockholms län anfört, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

likhet med fullmäktige i riksgäldskontoret ansåge det af Rimbobolaget utlåtande,

gjorda erbjudande om öfvertagande af Känna—Norrtäljehanan mot

580,000 kronor vara för staten så fördelaktigt som under förhandenvarande

förhållanden kunde påräknas. Visserligen hade såväl af

stadsfullmäktige i Norrtälje som af Känna—Norrtäljebolagets styrelse

framkastats, att planer vore å bane att söka genom en sammanslutning

mellan de största aktieägarna åvägabringa en rekonstruktion af

sistnämnda bolag för öfvertagande af Känna—Norrtäljebanan, hvarigenom

skulle för de gamla aktieägarna vinnas åtminstone den fördelen

i ersättning för .gjorda uppoffringar, att de finge bibehålla inflytande

öfver järnvägens drift och förvaltning, om de än icke — hvad ju ej

heller vore möjligt — kunde påräkna att rädda någon del af sitt i

järnvägen redan nedlagda aktiekapital. Men hvarken från stadsfullmäktiges

sida eller af bolagsstyrelsen hade lämnats någon antjMan om

det pris för banan, som skulle tagas till utgångspunkt vid den sålunda

tillämnade rekonstruktionen af det gamla bolaget, än mindre hade

någon som helst garanti lämnats, för att en sådan rekonstruktion vore

möjlig att genomföra på lika gynnsamma eller åtminstone ej afsevärdt

sämre betingelser för staten, än Rimbobolagets anbud erbjöde. Vid

sådant förhållande och då anstånd med åtgärderna för järnvägens

realiserande skulle föranleda, att Rimbobolaget blefve löst från sitt

köpeanbud, funne Kungl. Maj:ts befallningshafvande, huru önskvärd!

det än vore, att de gamla aktieägarna kunde på något sätt tillgodoses

för deras gjorda uppoffringar för järnvägens bringande till stånd, det

betänkligt att understödja den af stadsfullmäktige och Känna—Norrtäljebolagets

styrelse framställda begäran om sådant anstånd för erhållande

af tid till rekonstruktionsplanernas förberedande och utförande.

Däremot ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande det riktigt, att

Rimbobolaget, på sätt Känna—Norrtäljebolagets styrelse fordrat, iklädde

sig den skyldighet, som ålåge sistnämnda bolag på grund af det för

bolaget och Uppsala—Känna järnvägsaktiebolag gemensamma reglemente

rörande pensions- samt änke- och pupillkassan för dessa bolags

befattningshafvande, äfvensom att Rimbobolaget tillmötesginge det af

Känna—Norrtäljebolaget framställda kraf i fråga om bibehållande i

järnvägens tjänst af vid järnvägens öfvertagande där anställda personer.

-Kungl. Maj:ts befallningshafvande hemställde därför, att Rimbo
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 121.

bolagets styrelse måtte, innan ärendet afgjördes, höras öfver berörda, från

Lämna — Norrtäljebolagets sida framställda fordringar eller ock uppdraglämnas

fullmäktige i riksgäldskontoret, att förhandla med de båda bolagen

angående dessa frågor.

I öfrigt anslöte sig Kungl. Maj ds befallningshafvande till de af

fullmäktige i riksgäldskontoret i ärendet uttalade åsikter!

Ny skrift Sedermera har Kungl. Maj ds befallningshafvande till civildeparte
frän«je

ment,et öfverlämnat eu till Kungl. Majd ställd skrift, däruti stadfullfuiimäkti-e.

mäktige i Norrtälje anfört, att vid förfrågan under hand hos större

aktieägare uti Lända—Nortälje järnvägsaktiebolag benägenhet att

deltaga i rekonstruerande af sagda bolag icke försports, samt att stadsfullmäktige

för öfrigt genom lämnad upplysning från vederbörande

kommit till insikt om, att det icke gåfves någon möjlighet att med de

inkomster från järnvägen, hvilka under närmaste'' åren kunde beräknas,

förränta och amortera ens köpesumman 580,000 kronor, ännu mindre

det belopp, som för järnvägens förbättrande och ny materiels anskaffande

därutöfver erfordrades. På grund däraf och då följaktligen

det uppskof med järnvägens försäljning, hvarom stadsfullmäktige hos

Kung]. Magt gjort underdånig framställning, syntes onödigt, återkallade

stadsfullmäktige denna uppskofsbegäran.

skrift åt Slutligen har styrelsen för Stockholm—Rimbo järn vägsaktiebolag

rimbo°-un eu till Kungl. Maj:t ingifven skrift anfört följande,

vägsaktie- Då styrelsen för Stockholm—llimbo järnvägsaktiebolag vid afgif
b°iag.

vandet af sitt anbud att (öfvertaga Känna—Norrtälje järnväg gjorde det

förbehåll, att Rimbobolaget icke skulle åläggas skyldighet att öfvertaga

Länna—Norrtälje järnväg åliggande förbindelser, afsåge styrelsen, som

ej hade någon kännedom om de förbindelser, Länna—Norrtälj obolaget

kunde hafva iklädt sig, att genom nämnda förbehåll förekomma, ätt

sådana tilläfventyrs förekommande förbindelser, som icke medförde motsvarande

förmåner, skulle åläggas bolaget. Däremot hade styrelsen ej

för afsikt att icke i möjligaste mån tillgodose de rimliga anspråk, som

från den nu vid Länna—Norrtälje järnväg anställda personals sida kunde

framställas, ehuru styrelsen ansäge fråga därom såsom berörande alldeles

privata aftal icke kunna eller böra dragas inför Kungl. Maj:ts

afgörande. Hvad sätskildt an ginge omförmälda personals pensionsförhållanden,

vore styrelsen — som ansåge sig icke kunna därutinnan

ikläda sig några förbindelser under andra villkor, än att den samrätt,

som för närvarande ägde rum mellan Länna—Norrtälje och Uppsala—

Länna järnvägar, upphörde och att den andel i den gemensamma kassan,

som tilikomme Känna—Norrtälje järnväg eller dess personal, öfverläm
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition N:o 121.

nades till förvaltning af Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, samt att

sakkunnig utredning verkställdes angående kassans ställning i förhållande

till densamma åliggande förbindelser och att, därest sådan utredning

gåfve vid handen, att brist i kassan förefunnes, denna brist blefve

Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag ersatt — villig att på anförda

villkor öfvertaga pensioneringsskjddiglieten, dock att, därest möjlig

brist i kassan icke kunde fyllas, Rimbobolaget ej ålades bestrida pensionering

i större omfattning än i förhållande till kassans tillgång. Vidkommande

personalförhållandena i öfrigt vore styrelsen, som ej, såsom

Ränna—Norrtäljebolaget ifrågasatt, kunde ikläda sig större skyldigheter

än detta bolag, villig att öfvertaga de rättigheter och skyldigheter,

som tillkomme Ränna—Norrtälje järnväg gent emot den personal,

som hade befattning allenast vid denna järnväg. Men ifråga om den

personal, som innehade förenad befattning vid Ränna—Norrtälje och

Uppsala—Ränna järnvägar, hvilka järnvägar hade gemensam trafik,

ansåge sig styrelsen icke för närvarande eller förr än delning af ifrågavarande

personal mellan nämnda järnvägar ägt rum kunna ikläda

sig några förbindelser; men sedan så skett, vore Rimbobolaget villigt

att gent emot den personal, som blefve tilldelad Ränna—Norrtälje järnväg,

öfvertaga Ränna—Norrtäljebolagets skyldigheter och rättigheter.

Hvad anginge öfriga af Ränna—Norrtäljebolaget möjligen ingångna

förbindelser, kunde naturligtvis Rimbobolaget icke, utan att

utredning om dessa förbindelsers art och beskaffenhet förelåge, ikläda

sig någon ansvarighet därför, så att den för järnvägen erbjudna köpesumman

ökades.

Vidkommande de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna

villkor, erinrade bolagsstyrelsen till en början, att bolagsstyrelsen i sitt

anbud förbundit sig att så snart som möjligt ombygga järnvägen på

sådant sätt, att hinder ej mötte för järnvägens trafikerande med en

hastighet af 40 kilometer i timmen. Under medgifvande att, såsom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, påbörja järnvägsbyggnaden

inom ett år efter öfverlåtelsen och på tvä år hafva fullbordat arbetet,

ansåge sig bolagsstyrelsen, därest väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hemställan kunde anses innebära strängare villkor än hvad

bolagsstyrelsen i anbudet och genom berörda medgifvande åtagit sig,

ej böra obetingadt ingå därpå, liksom bolagsstyrelsen ej kunde finna

skäl föreligga att i förevarande fall ikläda sig någon särskild kostnad

för kontroll utöfver hvad i sådant afseende vid andra järnvägsbyggnadsföretag

vore vanligt, hvaremot bolagsstyrelsen ej hade något att

erinra däremot, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utöfvade all den

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 1 Kami. 1 Ap!. 74 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Länna—Norrtälje

bolags

ställning.

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

kontroll, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kunde anse erforderlig.

Mot hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i öfrigt för sin del hemställt

hade bolagsstyrelsen icke något att erinra.

Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolags ställning framgår af likvidatorernas

berättelse öfver bolagets förvaltning för år 1904, som är så

lydande:

Likvidatorernas berättelse till Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolag.

Enligt bolagsordningens föreskrift få likvidatorerna härmed till

bolagsstämman afgifva berättelse öfver förvaltningen för 1904.

Bolagets ställning har under räkenskapsåret varit följande:

Balans från 1903:

Skuld vid 1904 års ingång ............................................... kr. 2,428,254: 78

Tillgångar vid årets början ........... kr. 1,842,571: 96

Skulder utöfver tillgångarna............ » 585,682: 82 y) 2 428 254’ 78

''1 ''raft kinlcomsier och driftkostnader:

Trafikinkomster .................................... kr. 145,292: 58

Diverse inkomster .............................. » 743: 75 kr. 146 036: 33

Motsvarande inkomster 1903............................................... » 140,464: 60

Driftkostnader för

byråafdelningen .. kr. 7,618: 91

Driftkostnader för

banafdelningen...... » 32,100: 01

Driftkostnader för

trafikafdelningen... » 39,285: 24

Driftkostnader för

maskinafdelningen

» 41,192: 11 kr

120,196: 27

Trafiköfverskott.........

........................ »

25,840: 06 kr

146,036: 33

Förlust- och

vinstkonto visar följande ställning:

Debet:

Balanserad brist från

föregående år kr.

585,682: 82

Afskrifningar..............

.......................... »

5,397: 58

Räntor..........................

.......................... B

61,222: 19 kr

652,302: 59

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

27

Kredit:

Trafiköfverskott.................................... kr. 25,840: 06

Balanserad brist från föregående år » 585,682: 82

Förlust år 1904.................................... » 40,779: 71

652,302: 59

Bolagets ställning vid 1904 års slut.

Skulder:

Aktieägarnas räkning ....................... kr. 801,200: —

Joh. Lundström & C:ni Stockholm » 17,700: 62

Riksgäldskontoret:

Kapital ............... kr. 746,197: 94

Ränta................ x> 556,805: 14

Anståndsränta... » 79,808: 91

öfverränta...... » 292,747:42 ^^075^59. 41 ^ g 494 460: 03

Tillgångar:

J ärnvägsanlägg
ningen

........... kr. 1,561,505: 18

Rullande materiel

Diverse inven-

»

242,150:

—

tarier ..............

»

22,255:

67

Kasserade skenor

Uppsala1—Känna

»

8,903:

37

—Norrtälje

järnvägstrafik

)>

32,883:

28

Rimbo—Sunds

järnvägsbolag

»

300:

—

Skulder utöfver till g

ångarna......

kr. 1,867,997: 50

» 626,462: 53 kr 2,494,460: 03.

Till järnvägens underhåll har för påfyllning i ballasten användts

c:a 2,020 kubikmeter grus samt för rälsutbyte 150 ton 15 kg. räls

jämte skarfförbindelser sträckande sig öfver en banlängd af 5 kilometer.

Årets trafiköfverskott har användts på följande sätt:

s. 28 Kontrollera mot PDF

Departementschefens

yttrande.

28

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 121.

o

Återstående afbetalning på af herrar Nyqvist

motiv.......................................................................

rälsinköp m. in.......................................................

rullande materiel.......................................................

diverse inventarier...................................................

& Holm levereradt. loko
.

.................kr. 11,850: —

.................. » 12,374: 42

................. » 1,173: 10

.................. » 380: 21

Å likvidatorernas vägnar:

Carl Quénnerstedt.

Af den utredning'' som i ärendet förebragts framgår, att Länna—

Norrtälje järnvägsaktiebolags skuld till staten ständigt vuxit, i det att

endast några år inbetalningar till riksgäldskontor kunnat äga rum,

utan att dock någon gång hafva uppgått till stadgad ränta å bolagets

kapitalskuld. Bolagets ställning är för öfrigt sådan, att med hänsyn

till det belopp, hvartill nämnda skuld nu stigit, utsikt ej finnes, att

bolaget skall kunna återbetala densamma. Detta förhållande, som naturligtvis

icke kan fortfara, bör på något sätt ordnas.

Att staten skulle förvärfva järnvägen för att behålla och trafikera

densamma kan, på sätt riksgäldsfullmäktige och järnvägsstyrelsen äfven

framhållit, icke gärna sättas ifråga, då järnvägen ej är b}7ggd med

samma spårvidd som statens järnvägar och ej heller ens ansluter sig

till statsbanenätet utan endast genom annan smalspårig bana står i

förbindelse därmed.

Däremot framstår, enligt min uppfattning, det af Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag nu gjorda erbjudandet såsom antagligt. Jag förbiser

därvid icke den från Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolag frarnhållna

synpunkten, att detta bolag skulle af billighetshänsyn lämnas

tillfälle att efter rekonstruerande af det gamla bolaget om möjligt lämna

ett antagligt anbud å järnvägen. Men, såsom Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Stockholms län i sitt underdåniga utlåtande riktigt

anmärkt, har därvid icke någon som helst garanti företetts för att en

dylik rekonstruktion skulle vara genomförbar på villkor, som någorlunda

motsvarade Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolags anbud. Stadsfullmäktige

i Norrtälje, som i egenskap af stor aktieägare i Ränna—

Norrtälje järnvägsaktiebolag till en början- anhållit om anstånd med

järnvägens försäljning för att kunna inkomma med eventuellt anbud,

hafva också, såsom jag omnämnt, sedermera återkallat sin uppskofsbegäran,

enär benägenhet hos de större aktieägarna saknats att deltaga

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung}. Maj ds Nåd, Proposition N:o 121.

i bolagets rekonstruktion och det för öfrigt icke syntes någon möjlighet

att med järnvägens inkomster förränta och amortera ens den åt

Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag erbjudna köpesumman 580,000

kronor.

Då således något annat antagligt anbud icke föreligger an det åt

sistnämnda bolag gjorda och detta bolags ekonomiska ställning är sådan,

att någon tvekan icke bör förefinnas därom, att detsamma äfven kan

fullgöra de förpliktelser, som dess anbud innehåller, anser jag, att

anbudet icke bör afvisas.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hafva förutsatt, att, därest Länna

—-Norrtälje järnvägsaktiebolag går in på den ifrågasatta uppgörelsen,

bolaget skulle befrias från sin återstående skuld till statsverket. Med

hänsyn till hvad som blifvit upplyst om bolagets ställning finner jag

icke någon betänklighet möta häremot. Hvad beträffar de i Girigt dels

af sagda bolag och dels af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna

särskilda villkor för uppgörelsen, synes det uppenbart, att Stockholm

—Rimbo järnvägsaktiebolag icke kan åläggas en allmän ansvarighet

för Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolags förbindelser utom statslånet.

I. fråga särskildt om detta bolags förpliktelser i afseende å den vid

järnvägen anställda personal och den för denna personal och Uppsala

—Länna järnvägs personal gemensamma pensionskassan har Stockholm

■—Rimbo järnvägsaktiebolag förklarat sig villigt tillmötesgå de framställda

anspråken under vissa villkor och med vissa restriktioner, ehuru

bolaget ville låta denna fråga blifva beroende pa privat aftal. Med afseende

å hvad i detta hänseende förekommit torde ej vara erforderligt,

likasom det knappast är möjligt att nu stadga något härom. I anledning

af hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört torde böra bestämmas

viss tid, inom hvilken bolaget har att verkställa den tilltänkta

ombyggnaden äf järnvägen och anskaffa erforderlig rörlig materiel.

Därest särskilda bestämmelser om bolagets skyldighet att underkasta

sig kontroll från det allmännas sida öfver arbetets utförande finnas

nödiga, synas de lämpligast böra meddelas först i sammanhang med

fastställelse af plan därför. Stadgandena i gällande samtrafiksaftal beträffande

de s. k. banafgifterna tolkas, enligt hvad jag inhämtat, sålunda,

att särskilda järnvägar, som tillhöra samma ägare, i förevarande

afseende betraktas såsom en järnväg, hvadan någon bestämmelse härom

nu ej lärer erfordras.

På grund af hvad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret

ej mindre att med Länna—Norrtälje och Stockholm—Rimbo järnflit.

till Riktd. Prat. 1005. 1 Sami. 1 Åfd. 74 Raft. 5

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

vägsaktiebolag träffa öfverenskommelse, hvarigenom,'' i sammanhang med

det Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolags koncession å järnvägen mellan

Känna och Norrtälje jämte sagda järnväg med hvad därtill hör Öfverlåtes

på Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolag

befrias från sin skuld till staten på grund af det bolaget

beviljade lån för järnvägens anläggning samt Stockholm—-Rimbo järnvägsaktiebolag

förbinder sig dels att senast vid tillträdet af järnvägen

kontant till Riksgäldskontorét inbetala 80,000 kronor samt afgifva eu

med säkerhet af forsta inteckning i Länna—Norrtälje järnväg försedd

skuldförbindelse å 500,000 kronor att jämte ränta betalas i enlighet

med de af fullmäktige i Riksgäldskontorét föreslagna bestämmelser,

dels ock att enligt plan, som kan af Kungl. Maj:t varda fastställd, verkställa

ombyggnad af järnvägen på sådant sätt, att den kan trafikeras

med en medelhastighet af 40 kilometer, samt anskaffa erforderlig rullande

materiel, äfvensom, därest ej af Kungl. Maj:t ineddelas annan

bestämmelse, hafva ombyggnadsarbetet påbörjadt inom ett år efter det

järnvägen öfvertagits samt ombyggnaden fullbordad och materiel®!! anskaffad

inom två år efter det arbetet påbörjats,

än äfven att, om sådan öfverenskommelse icke kan komma till

stånd samt fullmäktige i Riksgäldskontorét vid järnvägens försäljning

å exekutiv auktion för statens räkning förvärfva järnvägen, till Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag öfverlåta densamma emot nyss angifna

villkor. ;;''Hrn:=? :: sö. *

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnade, att proposition

* i ärendet skulle, af den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Jo sias Montgömery ° •;

no

Btockholm, K. L. Beckmana Boktr., 1905,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1905:122 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfverlåtelse af Länna—Norrtälje järnväg. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1905:162 Riksdagens Skrifvelse N:o 162 s. 10 i texten
  3. Rskr. 1905:163 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kmgl. Maj:ts proposition om öfverlåtelse af Ränna—Norrtälje järnväg. s. 1 i texten