Sök i Ratio Lex

Angående förändrad lydelse af 2, 10 och 17 §§ i nådiga förordningen angående villkoren för tillverkning af brännvin den 13 juli 1887

1905-04-07 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1905:124, Angående förändrad lydelse af 2, 10 och 17 §§ i nådiga förordningen angående villkoren för tillverkning af brännvin den 13 juli 1887

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 124.

1

N:o 124.

Kungl. Ma j ds nådiga proposition till Riksdagen angående förändrad

lydelse af 2, 10 och 17 §§ i nådiga förordningen

angående villkoren för tillverkning af brännvin den

13 juli 1887; gifven Stockholms slott den 7 april 1905.

Under åberopande af härvid fogade utdrag- af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen att antaga bilagda förslag till förändrad lydelse af 2, 10 och

17 §§ i nådiga förordningen angående villkoren för tillverkning af

brännvin den 13 juli 1887.

I sammanhang härmed föreslår Kungl. Maj:t, att de förändrade

bestämmelserna skola träda i kraft den 1 oktober 1905.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Ernst Meyer.

Bill. till Biksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 77 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

Förslag

till förändrad lydelse af 2, 10 och 17 §§ i nådiga förordningen

angående villkoren för tillverkning af brännvin

den 13 juli 1887.

9 S

é-1 V.

1. Brännvinstillverkning vare i allmänhet tillåten allenast från

klockan tolf på clagen första helgfria dag i oktober månad till första

helgfria dag i maj månad det därpå följande året vid samma timme.

2. I sammanhang med pressjästberedning äfvensom vid bränneri,

där allt det tillverkade brännvinet göres till förtäring obrukbart (denatureras),

må jämväl under den del af året, då brännvinstillverkning på

grund af 1 mom. i allmänhet icke är tillåten, brännvinstillverkning äga

rum under de särskilda villkor, Kungl. Maj:t pröfvar erforderliga.

3. Brännvinstillverkning eller mäskberedning därtill vare ej

medgifven från klockan tio om aftonen näst före sön- eller helgdag till

klockan tio om aftonen å sådan dag; dock att, om för särskilda tillverkningsmetoders

begagnande undantag från denna bestämmelse skulle

finnas oundgängligen nödigt, Kungl. Maj:t vill på särskild underdånig

ansökning pröfva, huruvida sådant undantag må medgifvas.

4. Kungl. Maj:t vare, oberoende af hvad förut i denna § är stadgadt,

obetaget att, där högst viktiga omständigheter sådant föranleda, föreskrifva

inställande under viss tid af all brännvinstillverkning.

10 §.

1. För brännvin, tillverkadt inom landet, skall efter afdrag af

två procent, som äro skattefria, tillverkaren påföras skatt med 65 öre

för hvarje liter af normalstyrka, hvarmed förstås brännvin, som vid + 15*

å Celsii termometer innehåller 50 volymprocent alkohol.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

2. Inbetalning af tillverkningsskätt verkställes i landtränteriet,

dock hvarje gång icke för mindre än 1,500 liter.

3. Vid utförsel af brännvin må, efter hvad särskild! finnes stadgadt,

åtnjutas restitution med 66,3 öre för hvarje liter renadt och. med

65 öre för hvarje liter icke renadt brännvin af normalstyrka.

4. Restitution af tillverkningsskätt må under de villkor och den

kontroll, Kungl. Maj:t vill föreskrifva, åtnjutas

för brännvin, som vid staten tillhörigt krutbruk användes för tillverkning

af krut, afsedt för krigsbruk eller för öfningar i försvarsändamål;
för

finkelolja, afsedd till tekniskt ändamål; samt

för brännvin, som denaturerats.

För brännvin, som denaturerats vid bränneri, där tillverkningsrätt

gäller, må åtnjutas skattefrihet.

Afgift för undersökning af finkelolja i och för restitution af tillverkningsskatt

utgår med två öre och för denaturering- af brännvin

med ett öre för hvarje liter af normalstyrka; dock att sistnämnda afgift

icke utgår för brännvin, tillverkadt vid bränneri, där allt det tillverkade

brännvinet denatureras.

17 §.

1. Öfver kontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t till erforderligt

antal att hafva tillsyn å förordningens efterlefnad. Ofverkontrollör

åtnjuter det arfvode samt den ersättning för rese- och expeditionskostnader,

som af Kungl. Maj:t bestämmas.

2. Tillsyn vid bränneri skall, då, efter erhållet tillståndsbevis,

tillverkningsrätt där är medgifven, utöfvas af kontrollör.

3. Kung]. Maj:ts befallningshafvande äger att, efter förslag af

vederbörande ofverkontrollör, utse kontrollörer.

Kontrollör åtnjuter af staten:

a) arfvode under tjänstgöringstiden med tio kronor om dagen vid

tillsyn å ett och tolf kronor om dagen vid tillsyn å två brännerier;

b) reseersättning med femton kronor för hvarje gång, han inträder

i tjänstgöring eller från ett till annat bränneri förflyttas; och

c) ersättning för skrif- och förseglingsmaterialier samt postporto

med tio öre för hvarje dag, han varit i tjänstgöring;

dock att vid bränneri, där allt det tillverkade brännvinet denatureras,

det åligger tillverkaren att godtgöra statsverket hvad sålunda i

arfvode eller ersättning till kontrollör vid bränneriet utgått.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 124.

4. Kontrollör skall hafva sin bostad vid eller så nära intill

bränneriet, som öfverkontrollören anser erforderligt. Möter hinder att

anskaffa bostad och kost på tillräckligt närbeläget ställe, vare tillverkare

på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig att mot tre kronor om dagen,

som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godtgöras genom afdrag å

kontrollörsarfvodet, tillhandahålla kost samt ett möbleradt, eldadt och

städadt boningsrum å plats, som af öfverkontrollören godkännes.

5. Nederlag vid bränneri, där tillverkningsrätt upphört, skall

handhafvas af särskild tillsyningsman.

6. Tillsyningsman förordnas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som äfven bestämmer honom tillkommande arfvode; och åligger det

tillverkaren att före nederlagets utrymmande eller öfverlämnande till

kontrollör hafva till tillsyningsmannen betalt arfvode.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mafits Nåd. Proposition N:o 124.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 7 april 1905.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe,

Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Pal årder,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meter,

vox Friesen,

Virgin.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde:

Genom kungl. förordningen den 13 juli 1887 angående villkoren

för tillverkning af brännvin medgafs för första gången, att, då brännvin

under de villkor och den kontroll, Kungl. Maj:t föreskrifver, göres till

förtäring obrukbart (denatureras), restitution må åtnjutas för den på

brännvinet belöpande tillverkningsskatten. Den sålunda beviljade rättigheten

till skatterestitution inträdde med början af år 1888, och denaturerades

under detta år 725,575 liter brännvin af normalstyrka. Beloppet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kuncjl. Maj ds Nåd. Proposition No 124.

af det årligen

hade sålunda redan år 1891 stigit till mera än en million och år 1897

till två millioner liter brännvin; år 1903 öfverskreds den tredje millionen

och sistlidet år uppgick beloppet till 3,152,879,4 liter brännvin, allt af

normalstyrka. För de senaste åren har dock härvid äfven medräknats

det brännvin, som vid Åkers krutbruk användes för tillverkning af krut

och för hvithet skatt restituera^, fastän brännvinet ej undergår någon

särskild denaturering.

Det denaturerade brännvinet användes för skilda ändamål. Sålunda

förbrukas vid åtskilliga vetenskapliga institutioner mindre belopp, tillsammans

uppgående till 10,000 å 20,000 liter om året. Vid offentliga

sjukhus användas numera omkring 20,000 liter om året. För ättiktillverkning

förbrukas omkring 300,000 liter och för tillverkning af

fernissa, polityr och dylikt dels vid särskilda färg- och fernissfabriker

dels hos enskilda vrkesidkare- omkring 350,000 liter. Till kruttillverkningen

åtgick sistlidet år något mer än 400,000 liter. Vid sockertillverkningen

användes under åren 1888 —1895 denatureradt brännvin

till belopp växlande mellan 60,000 och 100,000 liter årligen.

Det brännvin, som nu omnämnts och som uppgår till sammanlagdt

något mer än eu million liter, har blifvit denatureradt hos industrikikarna

skälfva, men till än större belopp uppgår det brännvin, som i

och för försäljning denatureras hos destilleringsverken, vid brännerier

eller af handlande, som därtill erhållit tillstånd.

Beträffande handeln med denatureradt brännvin stadgades i kungi.

förordningen angående restitution af tillverkningsskatt för brännvin,

som användes för tekniskt eller vetenskapligt behof, den 18 november

1887, dels att innehafvare af rättighet till minuthandel med brännvin

kunde erhålla rätt till återbekommande af tillverkningsskatt för brännvin,

som han låtit denaturera för att hålla till salu, dels ock att denatureradt

brännvin ej linge säljas i mindre myckenhet än tio liter och

endast till den, som företedde bevis, utfärdadt af Kung!. Maj:ts befallningshafvande

om rättighet att för tekniskt eller vetenskapligt behof

inköpa viss myckenhet denatureradt brännvin. Trots dessa inskränkningar

blefvo under de tre år, nyssnämnda förordning förblef gällande,

följande belopp brännvin denaturerade för försäljning, nämligen år 1888:

175,000 liter, år 1889: 256,000 liter och år 1890: 334,000 liter. Genom

kungl. förordningen angående denaturering af brännvin den 10 oktober

1890 blef handeln med denatureradt brännvin i det närmaste fri, i det

att en hvar utan all inskränkning blef berättigad inköpa denatureradt

brännvin, under det att tillstånd att sälja sådant brännvin skulle sökas

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 124.

hos Kung!, Maj:ts befallningshafvande. Beloppet af brännvin, som denaturerats

för försäljning, steg till följd af den sålunda införda förändringen

redan år 1891 till nära 542,000 liter och har sedermera fortsatt att

stiga, så att det under de senaste åren uppgått till omkring två millioner

liter.

Att döma efter förhållandena under åren 1888—1890, då, såsom

nyss nämndes, denatureradt brännvin endast ilek säljas för att användas

till tekniskt eller vetenskapligt behof, torde numera ungefär 500,000

liter af det till försäljning denaturerade brännvinet kunna beräknas åtgå

till dylikt behof, under det att återstoden, omkring 1,500,000 liter, användes

till andra ändamål, i främsta rummet till brännsprit för kokapparater

och i någon ringa mån för lampor, samt vidare till rengöring

och andra husliållsändamål. Tagel’ man i betraktande, att priset på

denatureradt brännvin med eu styrka af 95 procent alkohol sällan om

ens någonsin nedgått under 50 öre för liter utan i allmänhet varit

betydligt högre, måste man medgifva, att användningen af denatureradt

brännvin till senast omnämnda ändamål tagit en oväntadt stor utsträckning.

I utlandet har emellertid denatureradt brännvin funnit ännu

större användning, hvithet, hvad exempelvis Tyskland beträffar, framgår

af den reseberättelse, som professor H. Juhlin-Dannfelt och ingenjör

G. Dillner afgifvit till Kungl. Maj:t öfver ett af dem med understöd af

statsmedel år 1902 aflagdt besök vid spritindustriutställningen i Berlin

och hvilken berättelse finnes intagen i »Meddelanden från kungl. jordbruksdepartementet)).

Anledningen till den vida större användning, denatureradt brännvin

erhållit i Tyskland mot i Sverige, är gifvetvis att söka i det tyska

denaturerade brännvinets låga pris såväl i och för sig som ock i "förhållande

till priset å fotogen. Medan t. ex. under nästlidet år i Sverige

priset å denatureradt brännvin om 95 procent styrka i regel utgjorde

omkring 50 öre för liter och å fotogen i allmänhet torde hafva varierat

mellan 12 och 18 öre för liter, utgjorde priset å denatureradt brännvin

af nämnda styrka i Tyskland vid samma tid endast omkring SO öre

för liter, under det att priset å fotogen vid samma tid därstädes synes hafva

hållit sig några öre högre än i Sverige. Det låga tyska priset på

denatureradt brännvin beror i någon mån på billiga råmaterial och billig

arbetskostnad men hufvudsakligen på den i Tyskland genomförda sammanslutningen

mellan brännvinstillverkarne, genom hvilken det blifvit

möjligt för tillverkarne att hålla priset för det till förtäring sålda brännvinet

så högt, att det för tekniska behof afsedda brännvinet kan säljas

till lågt pris och därigenom vinna stor användning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

Under senare tid har emellertid äfven en sträfvän gjort sig gällande

att söka anskaffa billigare material för tillverkning af brännvin, särskildt

sådant som afses till denaturering. Sålunda hafva försök anställts med

såväl sågspån som torf.

Ehuru i Sverige försök, åtminstone i större skala, ej gjorts att

framställa brännvin af dessa råämnen, lära dock, enligt hvad till min

kännedom kommit, planer vara å bane för anläggande i vårt land af

eu fabrik för tillverkning af brännvin af torf. Denna tillverkning tillgår

på följande sätt. Den ur mossen upptagna torfven införes efter föregående

pressning i stora kokapparater af metall, där den tillsammans

med svafvelsyra kokas någon tid under högt tryck, hvarvid en del af

dess cellulosa förvandlas till socker. Efter slutad kokning pressas den

kokade massan, hvarefter den utpressade saften efter vederbörlig behandling

bringas till jäsning. Då torfven, trots den första pressningen,

innehåller mycket vatten, kommer mäsken att blifva synnerligen utspädd,

hvarför till dess afverkning fordras stora redskap och mycket bränsle.

Anläggningen blir således tydligen ganska dyrbar, hvarför det synes

vara ett nödvändigt villkor för dess räntabilitet, att tillverkningen kan

drifvas i stor skala. Häremot lägger emellertid nu gällande lagstiftning

i viss män hinder i. vägen.

Då det uppenbarligen vore af synnerligen stor betydelse lör landet,

ifall de stora tillgångar på torf, som finnas i våra torfmossar, skulle

kunna på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt tillgodogöras för tillverkning

af brännvin, afsedt ej till förtäring utan uteslutande till denaturering,

och därigenom inom landet frambringas ett material, användbart, utom

till andra ändamål, särskildt såsom bränsle och måhända ägnadt att i

stor utsträckning ersätta det från utlandet i stor myckenhet importerade

fotogenet, anser jag det vara synnerligen angeläget, att lagstiftningen

inrättas så, att, om möjligt, en dylik industri må kunna inom landet

uppstå och på ett lönande sätt bedrifvas. Gifvct är, att de lättnader, som

för sådant ändamål synas böra medgifvas, böra gälla icke blott det fall

att vid tillverkningen användes ett visst råämne, t. ex. torf, utan att

desamma böra äga tillämpning å hvarje bränneri, där allt det tillverkade

brännvinet denatureras.

I 2 § af förordningen angående villkoren för tillverkning af brännvin

den 13 juli 1887 stadgas, att brännvinstillverkning, såvida den icke

äger rum i sammanhang med pressjästberedning, endast må pågå under

tiden från början af oktober månad till början af maj månad påföljande

år men ej under den öfriga delen af året.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 124.

Vill man möjliggöra drifvandet af en sådan industri, som här är

i fråga, lärer det emellertid, då denna, som nämndt, förutsätter en tillverkning,

drifven i stor skala, vara nödvändigt att medgifva, att vid

bränneri, där allt det tillverkade brännvinet denatureras, tillverkningen

må bedrifvas äfven under den del af året, då brännvinstillverkning i

allmänhet icke får äga rum.

För brännvin, som vid bränneri denatureras, utgår visserligen ingen

skatt; och då de tilläggsafgifter, hvarom stadgas i 11 §, endast afse

brännerier, där beskattningsbart brännvin tillverkas, kunna tydligen där

omförmälda utgifter icke ifrågakomma beträffande brännvin, framställdt

vid bränneri, där hela tillverkningen denatureras. Men enligt 10 §

4 mom. skall för denatureringen erläggas eu afgift af ett öre för hvarje

liter af normalstyrka. Skulle en dylik afgift utgå för brännvin, tillverkadt

i den skala, som här är i fråga, blefve densamma alltför betungande.

Jag har därför tänkt mig, att vid bränneri, där allt det

tillverkade brännvinet undergår denaturering, denna skulle kunna utan

någon särskild ersättning utföras af den vid bränneriet anställde kontrollören

och följaktligen den i 10 § 4 mom. stadgade denatureringsafgiften,

som väl egentligen endast afser att täcka kostnaden för den

ersättning, som utgår till kontrollanten för bestyret med denatureringen,

bortfalla.

Kontrollör vid bränneri, hvarom här är fråga, bör naturligen åtnjuta

enahanda förmåner som kontrollör vid annat bränneri. Kostnaden

härför bör visserligen i första hand erläggas af staten, men, då statsverket

icke uppbär någon skatt för den vid bränneriet tillverkade varan,

måste det gifvetvis åläggas tillverkaren att i sista hand bestrida kontrollkostnaden

och godtgöra statsverket densamma.

I det syfte, jag förut angifvit, har jag låtit verkställa erforderlig

omarbetning af vissa bestämmelser i brännvinstillverkningsförordningen.

De stadganden i förordningen, som däraf beröras, äro 2 §, 10 § 4 mom.

och 17 § 3 mom.

Därest de föreslagna ändringarna bifallas, torde däraf föranledas

vissa ändringar äfven i ordningsstadgan för brännvinsbrännerierna i

riket äfvensom i förordningen angående denaturering af brännvin; och

torde det tillåtas mig att framdeles därom framlägga förslag.

De föreslagna ändringarna i tillverkningsförordningen torde lämpligen

böra träda i kraft den 1 nästkommande oktober, då nytt tillverkningsår

tager sin början.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst förslag

till ändrad lydelse af 2, 10 och 17 §§ af nu gällande förordning anBih.

till Piksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 77 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 124.

gående villkoren för tillverkning af brännvin, hemställde departementschefen,

att Kungl. Maj:t täcktes genom nådig proposition dels föreslå

Riksdagen att antaga samma förslag dels ock i sammanhang därmed

föreslå, att de förändrade bestämmelserna skulle tråda i kraft den 1

oktober 1905.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten

bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo:

Sven Köhler.

t

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1905,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1905:137 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förändrad lydelse af §§ 2, 10 och 17 i förordningen angående villkoren för tillverkn a1 i texten
  2. BevU 1905:27 Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förändrad lydelse af §§ 2, 10 och 17 i kungl. förordningen angående villkoren för tillverkning af s. 1 i texten