Sök i Ratio Lex

Angående försäljning af förra hoj''stallängarna Gorsingeholm n.ris 1 och 2 samt Stubbängen n:o 1 i Södermanlands län

7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1905:35, Angående försäljning af förra hoj''stallängarna Gorsingeholm n.ris 1 och 2 samt Stubbängen n:o 1 i Södermanlands län

Dokumentets text

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

*

N:o 85.

Kungi. Majds nådiga proposition till Riksdagen, angående försäljning

af förra hoj''stallängarna Gorsingeholm n.ris 1 och

2 samt Stubbängen n:o 1 i Södermanlands län; gifven

Stockholms slott den 11 november 1904.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att medgifva,

dels att förra hofstallängarna Gorsingeholm mris 1 och 2 samt

Stubbängen n:o 1 i Strängnäs socken och Åkers härad af Södermanlands

län må, sedan saluvärdering å egendomen i vanlig ordning ägt rum,

under de i kungl. brefvet den 29 maj 1874 omförmälda villkor å

offentlig auktion till den högstbjudande försäljas med tillträdesrätt för

köpare den 14 mars 1906,

dels ock att de medel, som genom ifrågavarande försäljning inflyta,

må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre

kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af skogbärande

eller till skogsodling tjänlig mark.

De till ärendet hörande handlingar och karta skola Riksdagens

vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Theodor Odelberg.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

23

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11

november 1904.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

WestrinG,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen och

Virgin.

20:o.

Departementschefen, statsrådet Odelberg anförde vidare.

I underdånig skrifvelse den 27 sistlidne maj har domänstyrelsen

gjort framställning i fråga om dispositionen af de för statsverkets

räkning genom styrelsens kontrakt den 24 april 1885 mot en arrendeafgift

af 1,600 kronor till den 14 mars 1906 utarrenderade förra

hofstallängarna Gorsingeholm n:ris 1 och 2 samt Stubbängen n:o 1 i

Strängnäs socken och Åkers härad af Södermanlands län, därvid styrelsen

tillika öfverlämnat instrument öfver å denna kronoegendom under år

1903 förrättad arrendeuppskattning- jämte en af förste landtmätaren

H. R. Linder år 1902 öfver egendomen upprättad karta med tillhörande

beskrifning äfvensom öfriga till ärendet hörande handlingar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Af omförmälda handlingar inhämtas:

att mangården å egendomen vore belägen nära Mälaren, 0,5 mil

från Strängnäs stad;

att å egendomen ej funnes annat laga hus än en år 1894 uppförd

logbyggnad, 38,5 meter lång, 14,9 meter bred och 6 meter hög, innehållande

två sädesgolf, frosk- och rensbottnar samt försedd med vandringshus

och två uppkörsbroar, hvarjämte vid Mälarens strand vore utbyggd

en kronan tillhörig lastbrygga, som dock på grund af sjöns uppgrundning

numera icke användes;

att arrendatorn ägde följande å egendomen uppförda hus, nämligen:

ett boningshus i två våningar, innehållande 5 rum med kök och

källare in. m., ett boningshus, innehållande 2 rum och kök, källare och

bod, ett stathus i två våningar, inredt till 2 större och 2 mindre rum

samt bod i två afdelningar, eu ladugårdsbyggnad, inrymmande fähus

för 49 större kreatur, stall för 7 hästar och foderlada, en byggnad,

innehållande brygghus och spannmålsbod i tre bottnar, ett svinhus i 8

afdelningar. får- och hönshus, vagn- och vedbod, reservstall med redskapslider

samt en större förfallen hölada vid lastbryggan, hvilka hus

blifvit försäkrade mot eldskada för sammanlagdt 9,800 kronor;

att det egendomen tillhörande ägoområde, enligt ofvanberörda

kart beskrifning omfattande en areal af 128,019 hektar, bestode af

79,410 hektar tomter och åker, 15,145 hektar äng, 3,601 hektar odlingsmark,

26,322 hektar backar, betes- och hagmark samt 3,535 hektar

impediment;

att jordmånen i åkern utgjordes af dels god lerjord, dels dyjord

och dels till eu mycket stor anpart af mer eller mindre ofullständigt

förmultnad mylla, som synbarligen lede brist på kalk;

att en mindre del af den odlade jorden läge för lågt i förhållande

till Mälarens vattenyta för att kunna fullständigt afdikas och eu annan

del däraf ej sällan besvärades af vatten därigenom, att hufvudafloppen

icke vore rymliga nog att hastigt afföra det vatten, som inkomme från

högre belägna främmande ägor;

att vid tiden för arrendeuppskattningen påginge eu år 1902 beslutad

afdikning, berörande ifrågavarande och åtskilliga andra egendomar.

hvilket företag beräknats kosta omkring 6,000 kronor, däraf

på kronoegendomen komme att belöpa 35,5 6 procent;

att dikningsföretaget, som sannolikt icke blefve fullbordadt under

den nu löpande arrendeperioden för egendomen, blott fortskridit genom

den fastare delen af åkern, hvadan utdikningsmöjligheten för den bortre,

lägre liggande jorden, som vid tiden för uppskattningsförrättningen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35. 25

varit till stor del förlagd till bete, ej kunnat vid förrättningen till fullo

bedömas;

att åkern, som i allmänhet hade en våt, lös och kall botten,

hvarigenom förmultningen af växtämnen ginge långsamt, och dessutom,

enligt uppgift, ofta vore utsatt för skadegörande frost både vår och

höst, i följd häraf lämpade sig endast för prodncering af midsommarråg;

att ängen bestode af jämna, men mycket vattensjuka marker, som

nog framdeles torde kunna odlas, sedan det visat sig, om den pågående

utdikningen gjorde tillfyllest, samt ej kräfde ett alltför dyrbart eller,

såsom kunde befaras, ofta behöfligt rensningsarbete;

att af den å kartan upptagna odlingsmarken endast två angifna

ägofigurer om tillsammans 1,24a hektar för närvarande syntes böra

ifrågakomma till odling, under det den öfriga odlingsmarken vida bättre

syntes lämpa sig att, såsom nu skedde, inhägnas tillika med betesmarken;

att betet, som förefunnes i tre med ek och annan löfskog bevuxna

hagar, varit endast hjälpligt för de kreatur, som hittills underhållits å

egendomen, samt, då bottenlagret i den kuperade marken utgjordes

nästan endast af grus och sten, näppeligen kunde äfven med tillägg af

den ängsmark, som ej för närvarande borde odlas, blifva tillräckligt

för de kreatur, som hädanefter borde kunna vid egendomen vinterfödas;

att skogen ej vore tillräcklig för husbehofvet, då densamma enligt

skriftligt utlåtande från jägmästaren i orten, som tillstädeskommit vid

arrendeuppskattningen, af denne beräknats under hela den arrendeperiod,

som började den 14 mars 1906, ej lämna större virkesafkastning än

1,000 kubikmeter, bestående af 550 vrakekar samt 77 kubikmeter torr

och vindfälld skog;

att den å egendomen anställda tjänarpersonalen bestode af 5

män och 1 hjon, hvarjämte i lega för arbete årligen åtginge omkring

1,500 kronor;

att egendomens taxeringsvärde utgjorde 38,000 kronor;

att. då egendomen icke vore försedd med annat laga hus än den

förut omförmälda logen och samtliga öfverloppshusen befunne sig i så

svagt skick, att det ej kunde blifva fråga om deras inlösande af staten

och antagligen ej heller af en blifvande arrendator, såvida det ej kunde

ske till ett mycket reduceradt pris, synemännen ansåge nödigt, att

kronan här företoge större nybyggnad;

att därvid i första rummet borde uppföras bostad åt arrendator^

hvarefter snart nog tillkomme byggandet af såväl ladugård och stall

som arbetarbostäder och spannmålsmagasin med redskapshus;

Bih. till Riksd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 21 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ~35.

att det emellertid vore olämpligt att på eu gång som kontraktsvillkor

stadga mer än eu större byggnad, helst öfverloppshusen kunde

vara användbara ännu en tid framåt för gårdens folk, för erforderlig

kreatursbesättning och för spannmålens inrymmande;

att uppskattningsmännen ansåge kostnaden för nytt boningshus,

uppfördt i enlighet med af dem uppgjordt, i instrumentet intaget förslag,

kunna stanna vid ett belopp af 9,500 kronor;

att en blifvande arrendator syntes uppskattningsmännen böra

genom arrendekontrakt tillförbindas att verkställa, förutom nyssberörda

^byggnad, omläggning af taket å logen, som bestode af sågad spån,

med tegel, för hvilket arbete erfordrades, enligt synemännens beräkning,

materialier till ett värde af 1,000 kronor, däri inberäknad kostnaden

för behöflig förstärkning af takresningen;

att enligt uppskattningsmännens åsikt arrendatorn borde för utförandet

af de föreslagna byggnadsarbetena tillerkännas ersättning genom

afräkning å arréndet med ett belopp, motsvarande de båda ofvan upptagna

summorna eller således med 10,500 kronor;

att uppskattningsmännen, som tillstyrkt, att nuvarande arrendatorn

af egendomen måtte vid den förnyade utarrenderingen af densamma

komma i åtnjutande af optionsrätt, föreslagit arrendevärdet för egendomen

till 1,500 kronor; samt

att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande förklarat sig icke

hafva något att erinra vare sig mot uppskattningen eller mot förrättningsmännens

yttrande i fråga om optionsrätten.

För egen del har domänstyrelsen anfört följande.

Af innehållet i instrumentet öfver arrendeuppskattningen å egendomen

i fråga framginge, att till denna hörande åker och äng i följd

af markens ringa höjd öfver Mälarens yta vore i hög grad vattensjuka

samt att med visshet ej kunde bedömas, om en fullständig afdikning

af någon väsentlig del af marken kunde ske, liksom ej heller, ifall

en sådan afdikning läte sig verkställa, huruvida kostnaden för densamma

kunde begränsas, så att företaget blefve lönande. Med afseende

härå och då å egendomen ej funnes annan kronan tillhörig byggnad

ån en loge, syntes styrelsen, i händelse af egendomens utbjudande på

nytt arrende och om därvid nuvarande arrendatorn, såsom uppskattningsmännen

hållit för sannolikt, ej begagnade sin optionsrätt, högeligen

tvifvelaktigt, huruvida ny arrendator skulle kunna erhållas på de

åt uppskattningsmännen föreslagna villkor, bland hvilka ej inginge bestämd

utfästelse från kronans sida att bekosta uppförandet vid egendomen

af annan byggnad än ett boningshus för arrendator!).

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35. 27

De byggnader, som, jämte boningshus, måste anses utöfver den

vid egendomen befintliga logen för eu arrendator nödiga, vore statbyggnad,

inredd till bostad för fyra familjer och ett rum för ogifta

arbetare, med erforderligt uthus, ladugård, stall, oxhus och vagnbod.

spannmåls- och visthusbod, svinhus och vedbod samt källare, hvilkas

uppförande enligt styrelsens beräkning skulle medföra minst följande

kostnader: för stafbyggnad med uthus 6,000 kronor, för ladugård 9,000

kronor, för stall, oxhus och vagnbod 4,000 kronor, för spannmåls- och

visthusbod 1,200 kronor, för svinhus och vedbod 500 kronor samt för

källare 200 kronor eller tillhopa 20,900 kronor. Då kostnaden för

boningshuset, såsom förut nämnts, upptagits till 9,500 kronor, skulle

utgifterna i sin helhet för egendomens fullständiga bebyggande, för

hvilkas bestridande styrelsen ej disponerade andra medel än arrendeafgifterna

för egendomen, i den mån de förfölle, uppgå till mer än den

totala arrendeinkomst, egendomen af uppskattningsmännen ansetts kunna

under den af dem föreslagna arrendetiden af 20 år lämna.

Med afseende å hvad sålunda anförts syntes styrelsen vidare

utarrendering af egendomen ej böra ifrågakomma, utan denna i stället

för statsverkets räkning böra försäljas.

I fall beslut fattades härom, kunde ifrågasättas, om ej egendomen

med afseende å dess närbelägenhet till stad borde efter styckning säljas

i delar, afpassade för mindre jordbruk. Häremot mötte emellertid för

närvarande hinder i inägornas vattensjuka beskaffenhet. Att kronan

för undanröjande af detta hinder skulle gå i författning om ägornas

afdikning på egen bekostnad, kunde styrelsen ej tillstyrka, då i följd

af de upplysningar, som i uppskattningsinstrumentet meddelats angående

den ifrågavarande markens höjdläge i förhållande till vattenytan

i Mälaren, det ej vore antagligt, att företaget skulle lämna ett fullt

tillfredsställande resultat, som tillika uppvägde kostnaden för utförandet.

På grund af hvad i ärendet anförts har styrelsen hemställt, att

egendomen måtte ostyckad försäljas å auktion enligt bestämmelserna i

nådiga brefvet den 29 maj 1874.

De skäl, hvilka af domänstyrelsen anförts för ifrågavarande egendoms

försäljning, synas mig fullt giltiga. Enligt hvad jag under hand

af domänintendenten i Södermanlands län inhämtat, voro äfven arrendeuppskattningsmännen

af den åsikt, att en sådan försäljning borde komma

till stånd, men funno de sig förhindrade att afgifva förslag därom, då

dylikt förslag författningsenligt kunde göras endast i det fall, att styckning

ifrågasattes, samt ansågo förevarande egendom vara för styckning

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

särdeles olämplig. Med afseende å hvad af domänintendenten i sistnämnda

hänseende sålunda upplysts och på grund af hvad domänstyrelsen

anfört mot styckning af egendomen finner jag mig äga all

anledning biträda styrelsens förslag jämväl i fråga om sättet för egendomens

försäljning.

Åberopande hvad i ärendet förekommit, hemställer jag alltså i

underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå

Riksdagen att medgifva,

dels att förra hofstallängarna Gorsingeholm n:ris 1 och 2 samt

Stubbängen n:o 1 i Strängnäs socken och Åkers härad af Södermanlands

län må, sedan saluvärdering å egendomen i vanlig ordning ägt rum,

under de i nådiga brefvet den 29 maj 1874 omförmälda villkor å

offentlig auktion till den högstbjudande försäljas med tillträde srätt för

köpare den 14 mars 1906,

dels ock att de medel, som genom ifrågavarande försäljning inflyta,

må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre

kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af skogbärande

eller till skogsodling tjänlig mark.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

af den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,

skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

G. Zethelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1905:33 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maf.ts proposition angående försäljning af förra hofstalläng ärna Gorsingéholm n:is 1 och 2 samt Stubbängen n:o s. 14 i texten
  2. SU 1905:27 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, angående försäljning af förra hofstalläng ärna Gorsingeholm n.ris 1 och 2 samt Stubbängen n:o 1 i Södermanl s. 15 i texten