Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt folkbibliotek ro. ro

50 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 50 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1905:47, Angående understöd åt folkbibliotek ro. ro

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

1

N:o 47.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen, angående understöd

åt folkbibliotek ro. ro.; Gifven Stockholms slott den

31 december 1904.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att

dels antaga härvid fogade förslag till

l:o) lag angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, samt

2:o) lag angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863;

dels medgifva:

att understöd af statsmedel till ett belopp af högst 75 kronor, för år

räknadt, ml, under de i statsrådsprotokollet angifna villkor och enligt de

närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt meddela, utgå till

skoldistrikt utom Stockholm och Göteborg samt till territoriell församling

i nämnda städer för upprättande och underhåll af församlingsbibliotek

äfvensom till lokala föreningar, hvilka af Kungl. Maj:t förklaras härutinnan

likställda med skoldistrikt, för upprättande och underhåll af föreningsbibliotek;

samt

att understöd af statsmedel må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande jämväl

tilldelas sådana centrala föreningar, som verka såsom förmedlingsanstalter

åt bibliotek af omförmälda slag eller upprätta vandringsbibliotek, med ett

belopp af högst 1,500 kronor, för år räknadt, till hvarje sådan förening för

hvardera af nämnda verksamhetsgrenar, dock till ett sammanlagdt belopp

af högst 10,000 kronor;

Bih. till Rihsd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 27 Haft. (N:o 47.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

dels, för att till nu angifna ändamål användas, på ordinarie stat under

riksstatens åttonde hufvudtitel bevilja ett förslagsanslag, med titel: »Understöd

åt folkbibliotek», å 60,000 kronor;

dels ock, till bestridande af kostnaderna för inspektion genom folkskoleinspektörerna

af folkbibliotek, höja anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning

åt folkskoleinspektörer med 5,000 kronor, eller från dess

nuvarande belopp 105,000 kronor till 110,000 kronor.

i De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

Carl von Frusen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 47.

3

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

den 21 mars 1882.

Härigenom förordnas, att §§ 2, 9, 10, 13, 19, 21, 22, 36, 38 och 39

i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars

1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 2.

Till kyrkostämmas handläggning höra frågor om:

1) åtgärder till vidmakthållande af ordning under gudstjänsten;

2) folkskoleundervisningen och dithörande anstalter jämte församlingsbibliotek,

samt uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade

barn;

3) val af kyrkovärdar och öfriga ledamöter i kyrkoråd samt ledamöter

i skolråd, särskild biblioteksstyrelse och särskild barnavårdsnämnd,

äfvensom folkskolelärares, orgelnisters, klockares och annan kyrkobetjänings

tillsättande och afskedande, där ej annorlunda stadgadt är;

4) kyrkomedel användande samt granskning af kyrko- och skolråds

äfvensom särskild biblioteksstyrelses räkenskaper;

5) hushållning med och vård om kyrkans egendom;

6) byggnad och underhåll af kyrkan, med hvad därtill hörer, skolhus,

lokaler för församlingsbibliotek, samt boställen för präst, skollärare, klockare

och andra kyrkobot]änte;

7) bestämmande af afgifter till kyrka och folkskola jämte dithörande

anstalter, till församlingsbibliotek, samt för uppfostran åt vanartade och i

sedligt afseende försummade barn;

8) fördelning af bänkrum i kyrkan;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 47.

9) ordnande och fördelning af begrafningsplats»'', samt afgifter för

dem och för begagnande af kyrkklockor eller annan kyrkans egendom;

äfvensom

10) överenskommelser rörande prästerskaps, skollärares och kyrkobetjänings

löneförmåner.

§ 9.

Tre ordinarie kyrkostämmor skola årligen hållas: den första inom maj

månads utgång för besluts fattande om föregående årets räkenskaper och

förvaltning; den andra i oktober för bestämmande af utgifts- och inkomststat

för kyrka och skola, för församlingsbibliotek samt för uppfostran åt

vanartade och i sedligt afseende försummade barn, enligt hvad i § 36 sägs;

och den tredje inom utgången af december för debiteringslängdens granskning

samt för anställande af val till de under kyrkostämma hörande befattningar,

hvilka vid årets slut blifva lediga, äfvensom för val af revisorer.

Den, hvilken såsom ledamot af kyrkoråd eller skolråd eller eljest är

redovisningsskyldig till församlingen, må icke väljas till revisor af förvaltning,

för hvilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val af revisor

af sådan förvaltning eller i beslut i anledning af revisorernas granskning

af sagda förvaltning.

§ io.

Kyrkostämma hålles äfven, när Kungl. Maj:ts befallningshafvande, domkapitlet,

visitationsförrättare, magistraten, kyrko- eller skolrådet eller ock

särskild biblioteksstyrelse eller särskild barnavårdsnämnd, där sådan styrelse

eller nämnd finnes, det äskar, eller då ordföranden sådant nödigt finner.

Enskild man, som till talan i kyrkostämman berättigad är, äger ock

kyrkostämmas sammankallande för uppgifvet ärende begära. Finner ordföranden

ej skäl att sådan begäran bifalla, meddelar han, om så äskas, sitt

beslut skriftligen, jämte skälen därtill; och äger sökanden däröfver klagan

föra, på sätt i § 41 stadgas om besvär öfver kyrkostämmas beslut.

§ 13.

De ärenden, som skola å kyrkostämma till afgörande företagas, böra

förut vara vederbörligen beredda, antingen af kyrko- eller skolrådet eller

af särskild biblioteksstyrelse eller särskild barnavårdsnämnd, där sådan

styrelse eller nämnd finnes, eller ock af särskild! därtill utsedda personer,

då kyrkostämman, med afseende på ärendets beskaffenhet eller andra förhållanden,

finner sådant lämpligt eller nödigt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

§ 19.

Ordföranden åligger tillse, att utdrag af kyrkostämmans protokoll tillställes

kyrlco- eller skolrådet eller särskild biblioteksstyrelse eller särskild

barnavårdsnämnd, där sådan styrelse eller nämnd finnes, eller de andra

personer, åt hvilka verkställighet af stämmans beslut uppdrages. För öfrigt

äger en hvar, som det åstundan att af protokollet taga afskrift och att

utan lösen få afskriftens riktighet af ordföranden bestyrkt.

Protokollen, med bilagor, skola bland kyrkans öfriga handlingar förvaras.

§ 21.

I hvarje kyrkoförsamling skall finnas ett kyrkoråd och ett skolråd.

Inom samma pastorat eller stad må dock flera församlingar kunna om

gemensamt kyrkoråd eller skolråd sig förena.

Kyrkoråd och skolråd må, där så lämpligen sig göra låter, kunna till

ett gemensamt kyrko- och skolråd förenas.

Där kyrkostämman finner sådant lämpligt, må för förvaltning och

vård af församlingsbibliotek utses särskild styrelse. Sådan styrelse väljer

själf inom sig ordförande, men galle i öfrigt för biblioteksstyrelse i tilllämpliga

delar hvad om skolråd är stadgadt.

§ 22.

Kyrkorådet tillkommer

att, i afseende på hvad till religionens och sedernas vard hör, vaka

öfver efterlefnaden af därom gällande författningar;

att upptaga frågor om oordning och oskick vid samt försummelse

af gudstjänsten, om uteblifvande från läsförhör, om oenighet i äktenskap,

om olydnad mot föräldrar, samt om vårdslösad barnauppfostran;

att vaka där öfver, att spridande af vilseförande läror ma, sa vidt möjligt

är, förekommas, samt kyrklig tvedräkt och söndring förhindras; samt

att vårda kyrkans angelägenheter.

Skolrådet tillhör:

att utöfva vården om och befattningen med folkskolan; samt

att, därest särskild biblioteksstyrelse ej finnes, handhafva förvaltningen

och vården af församlingen tillhöriga bibliotek.

Om skolrådets befattning med ärenden angående uppfostran åt vanartade

och i sedligt afseende försummade barn galle hvad därom särskild!

stadgas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majrts Nåd. Proposition N:o 47.

Saväl kyrkorådet som skolrådet åligger, i hvad på hvartderas särskilda

befattning ankommer, därjämte:

oatt ombesörja verkställighet af kyrkostämmans beslut, i alla de fall, där

ej sådan verkställighet åt vissa därtill utsedda personer blifvit uppdragen;

att hafva öfverinseendet öfver de för särskilda verkställighetsbestyr af

kyrkostämman utsedda personers förvaltning;

att till kyrkostämman göra de framställningar och förslag, hvilfea omständigheterna

kunna påkalla; samt

att afgifva de förberedande utlåtanden, som af kyrkostämman infordras.

§ 36.

För hvarje år åligger det kyrkorådet att för kyrkan, samt skolrådet

att saväl för skolan som, där särskild biblioteksstyrelse och särskild barnavårdsnämnd

ej finnas, för församlingen tillhöriga bibliotek och för uppfostran

åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn, uppgöra

utgifts- och inkomstförslag. Finnes särskild biblioteksstyrelse, åligger&det

denna att uppgöra utgifts- och inkomstförslag för församlingsbiblioteken.

I utgiftsförslaget höra upptagas de utgifter, som redan äro beslutade

att under det nästföljande året utgå, äfvensom de, hvilka kyrko- eller skolrådet

eller, där särskild biblioteksstyrelse finnes, denna styrelse därutöfver

anser af behofvet påkallade att under samma år utgå.

Uti inkomstförslaget böra de ''inkomster upptagas, som för det nästföljande

året äro eller anses vara att påräkna.

§ 38.

Hvad kyrkostämman till uttaxering beslutat skall, allt efter ändamålets

beskaffenhet, genom kyrkorådet eller skolrådet eller, där särskild biblioteksstyrelse

finnes, genom denna styrelse delgifvas, i kyrkoförsamling på landet,

vederbörande kommunalnämnd och, i stad, drätselkammaren, hvilka det,

hvar i sin ort, åligger att debitering och uppbörd af dessa afgifter verkställa,

samt medlen till kyrko- eller skolrådet eller biblioteksstyrelsen, där

särskild sådan finnes, aflämna.

Skulle, till följd af särskilda förhallanden, annan ordning för uppbördens

verkställande finnas vara lämplig eller nödig, må kyrkostämman

kunna därom besluta.

§ 39.

Kyrko- och skolrådens räkenskaper så ock, där särskild biblioteksstyrelse

finnes, denna styrelses räkenskaper skola afslutas med kalenderår

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 47.

samt senast den 1 därpå följande mars aflämnas till de för deras granskning

utsedda revisorer.

Revisionsberättelsen skall senast den 1 april aflämnas till kyrkostämmans

ordförande, som öfver gjorda anmärkningar infordrar vederbörandes

förklaringar, hvarefter den kyrkostämma, som i maj månad sammanträder,

beslutar, huruvida anmärkning må förfalla, eller laglig åtgärd för bevarande

af församlingens rätt vidtagas skall.

Hvad nu om räkenskapernas granskning i kyrkostämma sagdt är, gör

icke någon ändring i hvad om särskild revision af kyrko- och skolräkenskaper

tinnes stadgadt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1906, dock att dessförinnan

de åtgärder må vidtagas, som äro erforderliga för lagens trädande i kraft

vid nämnda tid.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 47.

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm

den 20 november 1863.

Härigenom förordnas, att § 1 mom. 1, § 2, § 9 mom. 1, § 11, § 18

mom. 1, § 23, § 24 mom. 2, § 38 mom. 1 och 2 samt § 41 mom. 1 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den

20 november 1863 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 1 mom. 1.

Hvarje territoriell kyrkoförsamling äger att för handhafvande af kyrkans

samt vissa folkskolan och barnavården rörande angelägenheter äfvensom

frågor rörande församlingsbibliotek i kyrkostämma med kyrkoherden

sammanträda till öfverläggning och beslut, på sätt denna förordning stadgar.

Till kyrkostämmas handläggning höra frågor om:

1) åtgärder till vidmakthållande af ordning under gudstjänsten;

2) upprättande och underhåll af församlingsbibliotek;

3) uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn,

med undantag dock för det fall, att öfverstyrelsen för Stockholms stads

folkskolor är barnavårdsnämnd;

4) val af kyrkovärdar och öfriga ledamöter i kyrkoråd, ledamöter i

skolråd och särskild biblioteksstyrelse samt i de öfriga nämnder, styrelser

och andra myndigheter, hvilka församlingen enligt särskilda författningar

och stadganden antingen skall tillsätta eller i hvilka församlingen genom

deputerade skall deltaga, äfvensom af revisorer och andra ombud, dem

församlingen äger utse;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

5) orgelnisters, kyrkosångares och klockares tillsättande och afskedande;

6) användande af kyrkans och andra till församlingens disposition

ställda medel samt granskning af räkenskaper angående sådana medel;

7) hushållning med och vård om kyrkans och annan församlingen tillhörig

egendom;

8) byggnad, underhåll eller förbättrande af kyrka, med hvad därtill

hörer, skolhus, som af församlingen upplåtes och underhålles, lokaler för

församlingsbibliotek, samt boställe för präst eller kyrkobetjänte;

9) bestämmande af afgift till kyrka och församlingsbibliotek samt

sådant skolhus, som i 8) sägs, och boställe;

10) fördelning af bänkrum i kyrkan;

11) bestämmande af afgifter för begagnande af kyrkklockor eller annan

kyrkans tillhörighet;

12) överenskommelser rörande prästerskaps och kyrkobetjänings löneförmåner.

Om vård och förvaltning af vissa kyrkogårdar genom kyrkogårdsnämnd

är särskildt stadgadt.

§ 9 mom. 1.

Kyrkostämma hålles äfven när öfverståthållareämbetet, konsistorium,

visitationsförrättare, kyrko- eller skolrådet eller ock särskild biblioteksstyrelse

eller särskild barnavårdsnämnd, därest sådan styrelse eller nämnd

linnes, det äskar eller när ordföranden sådant nödigt finner.

§ 11.

De ärenden, som skola å kyrkostämma till afgörande företagas, böra

förut vara vederbörligen beredda antingen af kyrko- eller skolrådet eller

af särskild bibliotek sstyrelse eller särskild barnavårdsnämnd, därest sådan

styrelse eller nämnd finnes, eller ock af därtill särskildt utsedda personer,

då kyrkostämman med afseende på ärendets beskaffenhet eller andra förhållanden

finner sådant lämpligt eller nödigt.

§ 18 mom. 1.

Ordföranden åligger tillse, att utdrag af kyrkostämmans protokoll tillställes

kyrko- eller skolråd eller särskild bibliotek sstyrelse eller särskild

barnavårdsnämnd, därest sådan styrelse eller nämnd finnes, eller de andra

personer, åt hvilka verkställighet af stämmans beslut uppdrages.

För öfrigt äger en hvar, som det åstundan att af protokollet taga afskrift

och att utan lösen få afskriftens riktighet af kyrkonotarien bestyrkt.

Bill. till Biksd. Prof. ISO,5. 1 Sami. 1 Afä. ‘21 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.•t» Nåd. Proposition N:o 47.

§ 23.

Mom. 1. I hvarje territoriell kyrkoförsamling skall finnas ett kyrkoråd

och ett skolråd.

Mom. 2. Kyrkoråd och skolråd må, där så lämpligen sig göra låter,

kunna till ett gemensamt kyrko- och skolråd förenas.

Mom. 3. Därest kyrkostämman finner sådant lämpligt, må för förvaltning

och vård af församlingsbibliotek utses särskild styrelse. Sådan

styrelse väljer själf inom sig ordförande, men galle i öfrigt för biblioteksstyrelse

i tillämpliga delar hvad om skolråd är stadgadt.

§ 24 inom. 2.

Skolrådet tillhör:

a) att utöfva den vård om och befattning med folkskolan, som enligt

gällande författningar är åt skolrådet uppdragen;

b) att, därest särskild biblioteksstyrelse ej finnes, handhafva förvaltningen

och vården af församlingen tillhöriga bibliotek; samt

c) att i öfrigt förvalta egendom och medel, som stå under skolrådets vård.

§ 38 mom. 1 och 2.

Mom. 1. För hvarje år åligger det kyrkorådet att för kyrkan, samt

skolrådet att saväl för skolan, såvidt. frågan församlingen enskildt angår,

som. därest särskild biblioteksstyrelse ej finnes, för församlingen tillhöriga

bibliotek, ° uppgöra utgifts- och inkomstförslag. Finnes särskild biblioteksstyrelse,

åligger det denna att uppgöra utgifts- och inkomstförslag för

församlingsbibliotek en.

Mom 2. I utgiftsförslaget böra upptagas de utgifter, som redan äro

beslutade att under det nästföljande året utgå, äfvensom de, Indika kyrkoeller

skolrådet eller, därest särskild biblioteksstyrelse finnes, denna styrelse

därutöfver anser af behofvet påkallade att utgå under samma år.

§ 41 mom. 1.

Räkenskaperna för såväl kyrkans medel som de medel, skolrådet och,

därest särskild biblioteksstyrelse finnes, denna styrelse hafva under sin förvaltning,

skola afslutas med kalenderår samt senast den 1 därpå följande

mars aflämnas till de för deras granskning utsedda revisorer.

oDenna lag träder i kraft den 1 januari 1906, dock att dessförinnan

de åtgärder må vidtagas, som äro erforderliga för lagens trädande i kraft

vid nämnda tid.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

11

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

december 1904.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe,

Statsråden Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meter,

von Friesen,

Virgin.

Departementschefen, statsrådet von Friesen, yttrade härefter:

»Genom motion i Andra Kammaren vid 1902 års riksdag (n:o 90) väcktes ^MbibUotef

fråga om statsbidrag åt sockenbibliotek och med dem jämförliga boksam-J

lingar. Motionen, som innehöll redogörelse för hithörande boksamlingars uppkomst

och utveckling samt de ansatser, som dittills gjorts för deras upphjälpande

ur iråkadt förfall, föranledde underdånig skrifvelse den 8 maj 1902,

däri Riksdagen anförde: De skäl. som föranleda att föreläsningsföreningar och

arbetareinstitut sedan ganska lång tid åtnjöte statsunderstöd, syntes äfven

tala för, att ekonomiskt understöd från statens sida lämnades sockenbibliotek

och med dem jämförliga boksamlingar. Genom dessa anstalter

främjades själfstudiet och lämnades för många samhällsmedlemmar ett välbehöfligt

tillfälle att underhålla sin i barndomen förvärfvade folkskole
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

bildning''. Af särskild vikt vore att kunna bereda de unga möjlighet att

erhålla en god och sund läsning. I detta afseende skulle mycket kunna

uträttas genom statens bistånd till upprättandet och underhållandet af omförmälda

anstalter. Dä Riksdagen funne förslaget om statens understödjande

af sockenbibliotek och med dem jämförliga boksamlingar, under vissa

villkor och med nödig begränsning, väl förtjäna att tagas under ompröfning

och utredas, ville Riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

taga i öfvervägande, om och på hvilka villkor statsbidrag skulle kunna

lämnas till sockenbibliotek och med dem jämförliga boksamlingar, samt

för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen kunde föranleda.

Öfver denna skrifvelse hafva underdåniga, yttranden afgifvits af öfverbibliotekarien

vid kungl. biblioteket, bibliotekarierna vid Uppsala och Lunds

universitetsbibliotek, föreningen för nyttig folkläsnings spridande inom

Karlstads stift, föreningen för folkbibliotek och läsestugor, sällskapet för

nyttiga kunskapers spridande, föreningen Heimdal, föreningen Yerdandi

och patriotiska sällskapet.

Sedan dessa yttranden jämte åtskilliga skrifvelser och handlingar

rörande folkbibliotek i andra länder, som införskaffats genom utrikesdepartementet,

öfverlämnats till svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran,

det ar 18ot stiftade svenska nykterhetssällskapet, inkom detta

sällskap med underdånigt utlåtande, däri, bland annat, lämnas en jämförande

framställning åt hithörande förhållanden i andra länder och en

sammanfattning af de till sällskapet öfverlämnade yttrandena.

Efter det centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskolelärareförening

till mig aflatit en skrifvelse i ämnet, hafva slutligen infordrade underdåniga

yttranden inkommit från Eders Kungl. Maj:ts samtliga befallningshafvande,

som hört vederbörande folkskoleinspektörer, från öfverståthållareämbetet,

som hört kyrkoråden i de territoriella församlingarna i Stockholm, från

öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor äfvensom från samtliga

domkapitel.

. 1 sammanhang med detta ärende anhåller jag att få inför Eders Kungl.

Maj:t anmäla ett i visst samband därmed stående ärende, som jämväl varit

föremal för utredning, nämligen frågan om hvilken kommunal myndighet

det bör tillkomma att handlägga ärenden angående sockenbibliotek och

med dem jämförliga inrättningar.

iefogenhTråuf ? -^2 års folkskolestadga, där sockenbiblioteken upptogos såsom med

handlägga folkskoleväsendet nära förbundna anstalter, ålades prästerskapet att upp^/of/Xwo^emun^,

ra inrättande och begagnande af sådana bibliotek samt att föreslå

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

därtill tjänliga böcker. Sedan genom 1882 års folkskolestadga denna skyldighet

öfverflyttats till skolråden, har i nu gällande folkskolestadga af

den 10 december 1897 föreskriften härom funnit uttryck i § 11, som

stadgar att »för vidmakthållande och utvidgning af i skolan förvärfvade

insikter och i allmänhet för väckande och underhållande af lusten för god

läsning bör skolrådet befrämja inrättandet och begagnandet af socken- och

skolbibliotek samt tillse, att lämpliga böcker därtill anskaffas».

Till följd af bestämmelserna, att sockenbiblioteken skulle lyda under

prästerskap och skolråd, och väl äfven af deras samhörighet med folkundervisningen

synas frågor rörande dessa bibliotek i allmänhet hafva

handlagts å kyrkostämma, ända till dess Kungl. Maj:t uti ett fullföljdt mål

genom resolution den 8 februari 1867 förklarat det tillkomma kommunalstämma

att handlägga dylika frågor. Sedan å särskilda kommunalstämmor

förrättats val af ledamöter i styrelserna för två sockenbibliotek, om hvars

inrättande beslut fattats, samt hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande yrkats,

att kommunalstämma inåtte förklaras obehörig att taga befattning med

dylika frågor och nämnda kommunalstämmobeslut i följd däraf förklaras

ogiltiga, yttrade nämligen Kungl. Maj:t i anledning af fullföljda besvär,

att, enär, "enligt § 7 i nådiga förordningen om kommunalstyrelse på landet

den 21 mars 1862, från de kommunala angelägenheter, hvilka skulle till

öfverläggning och beslut i kommunalstämma upptagas, endast vore undantagna

sådana, om hvilka särskilt stadgades, att de till behandling å kyrkostämma

skulle upptagas, samt bland de ärenden, hvilka uti §12 af nådiga

förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd uppräknades

såsom tillhörande kyrkostämmas handläggning, icke funnes nämnda frågor

om ordnande och förvaltning af sockenbibliotek, hvilka inrättningar icke heller

kunde betraktas såsom anstalter för den egentliga folkundervisningen, funne

Kungl. Maj:t ifrågavarande kommunalstämmobeslut icke hafva legat utom deras

befogenhet, som besluten fattat. Därjämte förklarade Kungl. Maj:t, att

vid denna målets utgång all vidare verkan komme att förfalla af ett i målet

jämväl öfverklagadt beslut på kyrkostämma, hvarigenom räkenskaperna

öfver utgifterna för det ena sockenbiblioteket godkänts.

Den genom nämnda kungl. resolution fastslagna grundsats, att biblioteksärenden

höra under kommunalstämma, har emellertid ej allestädes

vunnit tillämpning. I vissa landsdelar är det ännu regel, att kyrkostämman

beviljar de för biblioteken erforderliga anslagen. Den osäkerhet, som nu

råder, och den splittring af ansvaret, som uppkommit, därigenom att skol

biblioteken fortfarande måste räknas bland de till folkskoleundervisningen

hörande anstalter och förty lyda under kyrkostämman, har helt naturligt

verkat förlamande på hela bibliotekssaken. Det har därför ifrågasatts,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

huruvida det vore lämpligt, att kommunalstämman har bestämmanderätten i

en angelägenhet, hvars närmaste omvårdnad enligt folkskolestadgan åtminstone

till viss del åligger skolrådet, en myndighet, som ej är kommunalstämman

underordnad. Då det ansågs vara af vikt att genom lagbestämmelser

bringa reda i hithörande förhållanden, anbefalldes för frågans utredningEders

Kungl. Majrts samtliga befallningshafvande, öfverståthållareämbetet,

samtliga domkapitel och öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor att —

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter vederbörande folkskoleinspektörers

hörande och öfverståthållareämbetet efter inhämtande af yttranden

från kyrkoråden i lmfvudstadens territoriella församlingar — afgifva underdåniga

utlåtanden, huruvida det kunde anses lämpligt att genom lag bestämma,

att frågor om sockenbibliotek och med dem jämförliga inrättningar

skulle tillhöra kyrkostämmas handläggning, jämte förslag till de bestämmelser,

som syntes böra i nämnda hänseenden meddelas. Dessa utlåtanden

hafva nu inkommit.

På grund af den sålunda förebragta utredningen har jag låtit inom

ecklesiastikdepartementet utarbeta förslag till de lagbestämmelser i ämnet,

som jag anser böra utfärdas. Då det förslag rörande statsunderstöd åt

folkbibliotek, som jag har för afsikt att nu framlägga för Eders Kungl.

Maj:t, i viss mån är byggdt på berörda lagbestämmelser, torde det vara

lämpligast, att jag först redogör för frågan om dessa bestämmelser.

Af de hörda myndigheterna hafva Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i femton län, samtliga domkapitel och de flesta folkskoleinspektörer

tillstyrkt lagbestämmelser, afseende biblioteksangelägenheternas förläggande

under kyrkostämman. Till stöd härför bär anförts hufvudsakligen,

att då skolbiblioteken oskiljaktigt sammanhörde med folkskolan, och

sockenbiblioteken, hvilka vore afsedda att bygga vidare på den grund, som

lagts i folkskolan, tjänade samma ändamål som denna eller folkupplysningen,

borde ock biblioteken sortera under den myndighet, som handhade

folkskolans angelägenheter. Kyrkostämman hade ock i sin ordförande en

ämbetsman med nödiga kvalifikationer för biblioteksärendenas beredning,

under det i sådant afseende fullt kompetent person ej alltid stode kommunalstämman

till buds. Det hade visat sig, att bibliotekssaken, som

företett en kraftig uppblomstring, så länge dess angelägenheter ansetts tillhöra

kyrkostämmans handläggning, sedermera efter meddelande af den

förut omnämnda resolutionen den 8 februari 1867 allt mera gått tillbaka.

Orsaken härtill hade varit den, att inom den kommunala representationen

ofta nog sparsamhetsintresset varit öfvervägande, och nödig insikt saknats

om vikten af biblioteks inrättande och vidmakthållande. Skolråden, som

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

skulle befrämja inrättandet och begagnandet af biblioteken och tillse, att

tjänliga böcker anskaffades, kunde vid utöfvandet af denna verksamhet

allt för sällan påräkna villig medverkan af kommunalstämman, och folkskoleinspektörerna,

som allt från folkskoleinspektionens inrättande haft sig

uppdragen tillsynen öfver sockenbiblioteken, kunde icke med oförminskad

kraft och myndighet uppträda kontrollerande öfver den kommunala myndigheten,

hvarför ock med 1870-talets början inspektörernas förut kraftiga

initiativ i denna sak nästan försvunnit.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Älfsborgs, Västernorrlands

och Västerbottens län samt två folkskoleinspektörer anse bibliotekens förläggande

under kyrkostämman ej vara att tillråda, utan att kommunalstämman

fortfarande borde handlägga dylika ärenden, därvid jämväl föreslagits

uttrycklig bestämmelse i sådant syfte. Man har framhållit, att

genom bibliotekens förläggande under de kyrkliga myndigheterna bibliotekssaken

möjligen skulle kunna hämmas i sin utveckling, i det allt för stor

ensidighet vid bokurvalet skulle göra sig gällande, samt att den borgerliga

representationen vore mest kompetent att bedöma, hvilka böcker som kunde

för en större läskrets vara af intresse. Nödvändigt vore ej, att kommunalnämnden

skulle bereda biblioteksärendena, då ju kommunalstämman vore

oförhindrad att härför tillsätta en särskild biblioteksstyrelse, däri för biblioteken

nitälskande personer med erforderlig kompetens kunde beredas plats.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län, som håller

före, att sockenbiblioteken och med dem jämförliga boksamlingar böra

ställas under förvaltning af särskild styrelse, bestående af inom församlingen

boende, för uppdraget lämpliga personer, anser kommunalstämman

vara lika kompetent som kyrkostämman att anställa val af ledamöter i

biblioteksstyrelse samt besluta såväl i anslagsfrågor rörande folkbiblioteken

som ock i andra bibliotekens angelägenheter, hvadan denne Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande för sin del icke anser lämpligt, att genom lag

bestämmes, att hithörande frågor skola ankomma på kyrkostämmans handläggning.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands län anser likaledes,

att någon lagstiftning i syfte att till kyrkostämma öfverflytta ärenden

angående folkbibliotek icke för närvarande bör ifrågakomma, utan

att man bör afvakta, huru vederbörande kommunala myndigheter komma

att ställa sig till folkbiblioteksinstitutionen, sedan statens understödjande

af dessa bibliotek blifvit en verklighet. Ett öfverflyttande till

kyrkostämman af frågor om folkbibliotek bör i allt fall ske allenast beträffande

landsbygden. Sistnämnda åsikt har jämväl uttalats af en folkskoleinspektör.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Eders Kung! Maj:ts befallningshafvande i Uppsala, Södermanlands,

Kopparbergs och Jämtlands län anse, att skolbiblioteken såsom hörande

till undervisningsväsendet böra sortera under kyrkostämman, men samma

myndigheter — utom Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands

län — förmena, att öfriga bibliotek fortfarande böra sortera

under kommunalstämman, därvid Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Kopparbergs län, med hänsyn till det uppsving föreläsningsverksamheten

på senare tiden tagit, ej hyser någon tvekan, att icke kommunalstämmorna

skola vara fullt lika kompetenta som den kyrkliga representationen att

handlägga ärenden rörande folkbibliotek. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Södermanlands län åter håller före, att något bestämdt stadgande

om hvilken representation, som skall handlägga frågor rörande de

egentliga sockenbiblioteken, ej bör gifvas, utan att därmed må förfaras, på

sätt å olika orter hittills varit brukligt.

Beträffande förhållandena i hufvudstaden hafva samtliga de hörda

kyrkoråden tillstyrkt lagstadgande därom, att de af församlingarna upprättade

biblioteken skola lyda under kyrkostämman. Öfverståthållareämbetet

anser, att, då kyrkostämman i Stockholm är den enda församlingsvis

anordnade kommunala representationen och kyrkostämmorna allmänt medverkat

till församlingsbibliotekens upprättande, de ock böra handhafva

dessa biblioteks angelägenheter. I fråga om skolbiblioteken däremot framhåller

öfverståthållareämbetet, att, sedan skolväsendet blifvit en för staden

i dess helhet gemensam angelägenhet, medel till dessa bibliotek liksom till

skolväsendet i öfrigt beviljas af stadsfullmäktige, hvarför ärenden rörande

skolbiblioteken fortfarande böra handläggas af den kommunala representationen.

Vid behandlingen af de bestämmelser, som borde angående biblioteken

meddelas, hafva de flesta hörda myndigheterna berört frågan om skolrådens

ställning. Några af dem, som föreslå biblioteksärendenas öfverflyttande

till kyrkostämman, anse, att skolråden böra genom lag tillförbindas

att handhafva vården af biblioteken. Andra af dessa myndigheter

föreslå en särskild biblioteksstyrelse, utsedd antingen af kyrkostämman eller

af skolrådet eller delvis af den kyrkliga och delvis af den kommunala representationen,

därvid angående styrelsens sammansättning framställts olika

meningar. Så vilja några, att pastor skall vara själfskrifven ordförande i

biblioteksstyrelsen, andra vilja där bereda plats åt medlem af kyrkoråd,

skolråd eller lärarepersonal. Af dem, som förorda bibehållandet af det

nuvarande tillståndet, hafva de flesta uttalat önskvärdheten af eu särskild

styrelse, utsedd af kommunalstämman.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Vidare föreslå en del myndigheter detaljerade bestämmelser rörande

de skolråd eller biblioteksstyrelse åliggande skyldigheter, hvarom jag längre

fram skall lämna en utförlig redogörelse.

1 fråga om de nya lagbestämmelser, som skulle erfordras beträffande

biblioteksärendens handläggning, har endast Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Uppsala län ifrågasatt dessa bestämmelsers sammanförande i

särskild författning. De flesta öfriga hafva menat, att erforderliga föreskrifter

böra gifvas genom vissa ändringar i och tillägg till förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 samt i

motsvarande delar af samma förordning för Stockholm den 20 november

1863. Domkapitlet i Uppsala och två folkskoleinspektörer anse emellertid

några särskilda bestämmelser ej erforderliga.

De §§ i förordningen den 21 mars 1862, uti hvilka ändring ifrågasatts,

äro § 2, där biblioteksärendena skulle upptagas såsom hörande under

kyrkostämmans handläggning, § 9, däri skulle införas särskilt stadgande om

att å årets andra ordinarie kyrkostämma skulle bestämmas utgifts- och inkomststat

jämväl för biblioteken, § 10 för inrymmande af befogenhet för biblioteksstyrelse

att påkalla kyrkostämma, § 13 för bestämmelse att biblioteksärenden

skola beredas af skolråd eller särskild biblioteksstyrelse, § 19 för

verkställighet af kyrkostämmas beslut i biblioteksärende, § 22 för bestämmande

af skolråds eller biblioteksstyrelses åligganden i fråga om biblioteken,

§ 36, däri skulle stadgas om uppgörande af utgifts- och inkomstförslag

för biblioteken, samt § 39 för intagande af bestämmelser om granskning

af bibliotekens räkenskaper.

Lika med flertalet af de myndigheter, som yttrat sig i frågan, anser jag

det böra tillkomma kyrkostämma och icke kommunalstämma att handlägga

ärenden rörande folkbibliotek. Skolbiblioteken måste såsom ett led i folkskolans

verksamhet — utom i Stockholm och Göteborg, hvarest folkskoleväsendet

utgör en kommunens gemensamma angelägenhet, som handlägges af

stadsfullmäktige — lyda under kyrkostämman; och det torde icke kunna förnekas,

att, om också frågor rörande sockenbibliotek, strängt taget, icke äro

att hänföra till »frågor om folkskoleundervisningen och dithörande anstalter»,

dessa bibliotek, såsom verkande för samma ändamål som nämnda anstalter,

dock stå i det närmaste samband med dessa. Det synes mig därför

vara en naturlig följd, att, därest icke särskilda förhållanden kräfva

motsatsen, ärenden rörande skol- och sockenbibliotek böra vara föremål

för samma kommunala myndigheters bestämmanderätt och omvårdnad.

Denna åsikt har Eders Kungl. Maj:t jämväl uttalat i § 11 af gällande folkskolestadga,

där det föreskrifves, att för vidmakthållande och utvidgning af i

Bill. till Riksd. Prot. 190 J. 1 Sami. 1 Afd. 27 Häfc. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kunjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

skolan förvärfvade insikter och i allmänhet för väckande och underhållande

åt lasten för god läsning skolrådet bör befrämja inrättandet och begagnandet

af socken- och skolbibliotek samt tillse, att lämpliga böcker därtill

anskaffas. Då enligt kyrkostämmoförordningen skolrådet har »att till

kyrkostämman göra de framställningar och förslag, hvilka omständigheterna

kunna påkalla», synes mig nyssnämnda bestämmelse i folkskolestadgan icke

stå väl tillsammans med en föreskrift därom, att ärenden rörande sockenbibliotek

skola tillhöra kommunalstämmas handläggning. Det bör därför

vara synnerligen starka skäl, som skola föranleda därtill, att man icke

tillerkänner kyrkostämman befogenheten att behandla dessa ärenden. Några

sådana hafva dock icke anförts. Ått kommunalstämman skulle vara mera

kompetent att handlägga biblioteksärenden än kyrkostämman, kan icke

med fog påstås, dä det i hufvudsak är samma personer, som äga rösträtt

ä kyrkostämma och å kommunalstämma. Det är ej heller en sådan åsikt,

som är grunden till obenägenheten på somliga håll att tillerkänna kyrkostämman

beslutanderätten rörande sockenbibliotek, utan denna torde, såsom

i en del af de afgifna utlåtandena i ärendet antydts, ligga i farhågor,

att skolrådet i sådant fall skulle hafva närmaste vården af biblioteken

och att detta,, särskild! på grund häraf att pastor i församlingen är

själfskrifven ordförande i skolrådet, komme att medföra en viss ensidighet

i valet af böcker, hvilket å sin sida skulle verka hämmande på bibliotekssakens

utveckling. Dessa farhågor äro, enligt hvad jag vågar tro, ogrundade.

Enligt min åsikt har man tvärtom skäl antaga, att man, åtminstone

i de allra flesta fall, uti skolrådets ordförande skall hafva en person, som

med erforderliga kvalifikationer förenar nit och intresse för bibliotekssakens

främjande. Erfarenheter från sockenbibliotekens första tid gifva

äfven stöd för ett sådant antagande. Men äfven om nyssnämnda farhågor

icke skulle vara utan grund, behöfva desamma icke föranleda därtill, att

ärenden rörande sockenbiblioteken förläggas under kommunalstämman.

Jag anser nämligen, att, ehuru vården jämväl af sockenbiblioteken med fullt

förtroende kan lämnas åt skolrådet, det dock icke bör i lag bestämmas, att

denna befogenhet alltid skall tillhöra skolrådet, utan jag anser fast hellre,

att i lagen bör uttryckligen utsägas, att församlingen äger att, där den

så finner lämpligt, utse en särskild styrelse för bibliotekens förvaltning;

och bör det öfverlärnnas åt församlingen att i denna styrelse invälja de

personer, som den anser vara för uppdraget mest lämpliga. Angående

styrelsens sammansättning anser jag i lagen böra stadgas, att styrelsen

själf inom sig väljer sin ordförande. Om bestämmelser af det innehåll,

jag nu antydt, varda meddelade, torde de förut omförmälda farhågorna

icke böra tillmätas någon betydelse. Såsom ett ytterligare skal, hvarför

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

såväl socken- som skolbiblioteken böra tillhöra kyrkostämmas handläggning,

karl anföras, att i mindre kommuner dessa bibliotek utgöra en gemensam

boksamling och att en utskiftning af denna skulle orsaka ökade

kostnader och säkerligen icke vara till fromma för biblioteksrörelsens utveckling

därstädes.

Enligt de bestämmelser, jag sålunda tänkt mig, skulle församlingen

eller, därest denna icke sammanfaller med skoldistriktet, detta senare vara

området för ifrågavarande biblioteks verksamhet. Församlingsbibliotek

synes mig därför vara den lämpligaste benämningen på dessa bibliotek;

och af dessa skulle sålunda — utom i Stockholm och Göteborg — skolbiblioteken

utgöra eu underafdelning.

Å förhållandena i en del städer, nämligen dem, i hvilka stadsfullmäktigeinstitutionen

är införd, äger hvad nyss anförts ej sin fulla tillämpning.

I flera af dessa städer hafva stadsfullmäktige med lifligt intresse

omfattat bibliotekssaken och inrättat s. k. stad sbibliotek, xasestugor med

flera liknande anstalter, Indika vunnit en hastig utveckling; och det kan

naturligtvis icke komma ifråga att beröfva stadsfullmäktige befogenheten

att äfven framdeles besluta om inrättande för staden af dylika folkbibliotek,

utan böra fullmäktige framdeles såsom hittills äga utan några särskilda

föreskrifter fritt bestämma om sitt biblioteksväsen, såsom de för

godt finna. Likaledes skola, naturligtvis i Stockholm och Göteborg, dår,

såsom jag förut nämnt, folkskoleväsendet utgör en kommunens gemensamma

angelägenhet, ärenden rörande skolbibliotek fortfarande behandlas

på samma sätt som öfriga ärenden rörande folkskoleundervisningen, hvaremot

frågor angående de inom de särskilda territoriella församlingarna inrättade

församiingsbiblioteken höra behandlas i enlighet med de af mig

förut antydda bestämmelserna.

Några ytterligare bestämmelser beträffande församiingsbiblioteken anser

jag ej lämpligen böra genom lag fastslås, då man genom allt för mycket

reglementerande torde äfventyra att hämma bibliotekssakens framgång.

Bättre synes mig vara att för statsbidrags erhållande föreskrifva de villkor,

som anses erforderliga till vinnande af garanti för, att statens medel komma

till rätt användning, och att biblioteksrörelsen utvecklar sig i en god

riktning.

1 fråga om formen för de ifrågasatta lagbestämmelserna är jag med

flertalet hörda myndigheter ense därom, att dessa lämpligen höra gifvas

genom ändringar i tillämpliga delar af gällande förordningar om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd.

I öfverensstämmelse med de af mig nu uttalade åsikter hafva, såsom

jag förut nämnt, inom ecklesiastikdepartementet uppgjorts förslag till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Folk
bibliotekens
gagn.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

lagar i det ämne, hvarom nu tär fråga. Jag torde angående desamma

höra framhålla, att, för undvikande af onödig upprepning, ansetts ändamålsenligt

att i sammanhang med stadgande om bibliofeksstyrelses utseende

intaga bestämmelse därom, att för sådan styrelse skall i tilllämpliga

delar gälla hvad om skolråd finnes i vederbörande förordningar

föreskrifvet.

Jag anhåller att härefter få öfvergå till det af mig först omförmälda

ärendet eller frågan, om och på hvilka villkor statsbidrag bör lämnas till

folkbibliotek.

Beträffande folkbibliotekens gagn hafva alla, som yttrat sig i ärendet,

enstämmigt framhållit deras stora betydelse för folkupplysningen. De skäl,

som härför anförts, äro af svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran

uttryckta sålunda:

Sällskapet hölle före, att i samma mån som fulla politiska rättigheter

öfverginge till allt bredare folklager, måste det för samhällets lugna och

jämna utveckling varda allt nödvändigare, att dessa genom tillräckliga kunskaper

vunne nödig politisk erfarenhet och mognad. Såsom ett godt medel

för detta syfte vore folkbiblioteken att betrakta, icke blott därför, att deras

böcker tillförde läsarne direkta kunskaper i hvarjehanda ämnen och därmed

ökad omdömesförmåga, utan äfven därigenom, att de kunde förädla

dem, stärka deras fosterlandskärlek och höja dem i sedligt hänseende. Icke

blott den särskild! härå riktade litteraturen utan äfven den historiska och

skönlitterära medverkade härtill. Ja, i viss mån kunde det sägas om all

god, intresseväckande litteratur. Ty all sådan vore ägnad att motarbeta

och undanröja frestelser till sysslolöshet och skadliga tidsfördrif, bland

hvilka i all synnerhet torde vara att bemärka värdshuslifvet med dess vanliga

följder: dryckenskap och osedlighet, dessa farliga fiender till ett

sundt och lyckligt familje- och samhällslif. Sådana böcker vore äfven de

bästa kämparne mot den myckna så väl till innehåll som form usla kolportagelitteratur,

som bland både de uppväxande och vuxna så lätt funne

sin kundkrets och som nog borde tagas med i räkningen, då man sökte

efter orsakerna till den ungdomens råhet och förvisning, som flerstädes

framträdde. Slutligen läge nog ock i öppen dag, att det för ett lands

näringslif hade den största betydelse, att de näringsidkande klasserna genom

studier blefve alltmera hemmastadda i sina fack. För att ett land

skulle kunna hålla ut i den skarpa konkurrensen med andra länder, läge

det synnerligen stor vikt därpå, att, jämte det fackstudierna därinom gjordes

djupare och mera omfattande, den allmänna bildningsnivån höjdes och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

därmed äfven åstadkommes ett förstärkande af intresset bland fackmännen att

på det mest rationella sätt inom alla områden göra landets naturliga tillgångar

fruktbärande. Då genom folkbiblioteken en betydlig teknisk kunskap

genom tillhandahållande af hithörande litteratur kunde utbredas, torde de

alltså äfven för näringslifvet vara af stor betydelse. Dessa synpunkter

torde vara tillräckliga för att ådagalägga, att folkbibliotek ägde eu stor

betydelse för samhället. De kunde bidraga till ökandet af nationens välstånd,

af dess politiska erfarenhet, dess fosterlandskärlek och sedliga kraft.

De summor, som nedlades på folkskolor och andra bildningsanstalter liksom

på föreläsningsverksamhet för den stora allmänheten, torde först genom

goda folkbibliotek kunna blifva fullt fruktbärande. Den läskunnighet

och de kunskaper, som i skolan förvärfvades, erhölle endast då en

verklig betydelse för lifvet, om de utgjorde grunden för fortsatta studier

af undervisande och fostrande litteratur; och huru intresseväckande, uppryckande

och lärorik eu populär föreläsning än kunde vara, vore det dock

icke sagd!, att den gåfve samma behållning, som en väl och lättfattligt

skrifveri bok i samma ämne kunde bereda den vetgirige läsaren. Oemotsägligt

torde emellertid vara, att, jämte våra skolor, folkbiblioteken och

föreläsningarna måste anses vara de nödvändiga medlen för folkundervisningens

ändamålsenliga fullföljd.

Vid besvarande af spörsmålet, huruvida statsunderstöd bör lämnas åtbsj£^™9*ck

folkbiblioteken, har allenast Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Skara- lämplighet^

borgs län ställt sig afvisande. Alla öfriga tillstyrka, att staten till befrämjande

af folkbibliotekens verksamhet lämna dessa ekonomiskt stöd.

De skäl, som härför anförts, äro i hufvudsak följande.

Oriktigt vore utan tvifvel att i de elementära kunskaper, som folkskolan

meddelade, se det mål, med hvars ernående staten uppfyllt sin plikt

såsom folkuppfostrans ledare. Så länge man ej satte den ungdom, som

nyss kommit ut i lifvet, liksom äfven de till mognare år komna i tillfälle

att på egen hand genom läsning underhålla och utveckla sina kunskaper

från skolan, vore de stora kostnader, som af stat och kommun nedlades

på barnens skolundervisning, ett till stor del ofruktbart kapital. Att göra

detta kapital fruktbärande vore en uppgift af den vikt, att dess lösning

borde ingå i hvarje plan för en folkuppfostran, och understödjandet af

folkbiblioteken, som borde innehålla för olika åldrar lämplig litteratur,

vore därför af statsintresset synnerligen påkalladt. Det förfall, hvari sockenbiblioteken

råkat, berodde dels på bristande medel för deras förseende

med lämplig litteratur dels på dålig ledning. Därest statsbidrag till folkbiblioteken

lämnades, skulle dessa kunna för framtiden bibehållas i ett

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

tidsenligt skick, och genom de villkor, som fästes vid statsanslaget, skulle

kunna öfvervakas, att folkbiblioteksrörelsen ej insloge på mindre riktiga

banor. Staten hade redan genom beviljande af anslag till fortsättningsskolor,

folkhögskolor och arbetareföreläsningar behjärtat sin skyldighet såsom

folkuppfostrare på ett högre stadium än folkskolans. Folkbibliotekens

uppgift vore i mycket likartad med arbetareföreläsningarnas. I fråga om

föreläsningarna gällde ,det i själfva verket i ännu högre grad än i fråga

om folkskolorna, att de på dem nedlagda penningarna först då blefve riktigt

fruktbärande, då möjlighet bereddes ähörarne att genom själfstudier

intränga i de ämnen och frågor, för Indika deras intresse genom någon

föreläsning blifvit väckt. Under nuvarande förhållanden hotade dessa

populära föreläsningar att nedsjunka från allvarliga bildningsmedel till endast

en förevisning af roande bilder med åtföljande förklaringar. Folkbiblioteken

vore ock ett lättare tillgängligt bildningsmedel än föreläsningarna,

hvilka endast med långa mellanrum återkomme, ocli hvilkas besökande

ofta genom långa afstånd försvårades. Vårt land vore i mycket ett

förgångsland på folkundervisningens område, men i afseende å folkbiblioteken

vore vi efterblifna, då i våra grannländer numera statsunderstöd för

ändamålet lämnades. Då emellertid det gagn, sådana boksamlingar kunde

göra samhället i dess helhet, berodde på det intresse, medborgarna visade

för saken, och hela folkbiblioteksväsendet måste uppbäras af ett allmänt

utbredt lefvande kunskapsbegär, vore cj lämpligt, att bibliotek upprättades

uteslutande på statens bekostnad, utan syntes statens intresse af folkbiblioteks

upprättande och vidmakthållande bäst befrämjas genom att understödja

enskildas, kommuners, föreningars med fleres företagsamhet på detta område.

För sitt afstyrkande har Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande i

Skaraborgs län såsom skäl anfört, att det bär gällde ett rent kommunalt

intresse, och att statens mellankomst skulle verka hindrande för en framgångsrik

kommunal självstyrelse. Genom statsanslag finge man endast åter

en redan erlagd skatt. Finge biblioteken vara en ren kommunalangelägenhet,

blefve visserligen kommunalskatten större, men skatten till staten

minskades i motsvarande grad, och en mängd af statsbidragets beviljande

framkallade förvaltnings bestyr och däraf föranledda kostnader skulle undvikas.

Statsutgifterna för ändamålet skulle säkerligen blifva alltför stora.

Siffran kunde knappast sättas lägre än 200,000 kronor årligen, om något

skulle uträttas på ett betydligare antal orter.

Jag är, lika med alla dem, som i ärendet yttrat sig, lifligt öfvertygad

om, att folkbiblioteksväsendet, rätt organiseradt, är af synnerligen stor betydelse

för folkbildningens befrämjande, och jag instämmer till fullo i de

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 47.

skal, som anförts för, att staten bör lämna bidrag till dessa biblioteks

upprätthållande. Intresset för desamma är för närvarande stort, och jag

anser synnerligen lyckligt, om staten genom bidrags beviljande kan gifva

fart åt den pågående rörelsen samt reglerande ^ingripa, på det denna må

hindras att komma på afvägar. Den uttalade åsikten, att folkbiblioteken

böra helt och hållet "lämnas att bero af kommunerna, kan jag sålunda icke

biträda. Erfarenheten af de gamla sockenbiblioteken har tillräckligt tydligt

ådagalagt, att statens ingripande är behöflig!, och, lika väl som staten

under vissa villkor lämnar bidrag till andra folkbildningsanstalter, kan

staten anses böra understödja folkbiblioteken, da ju dessa hafva till ändamål

att bereda tillfälle att genom själfstudier vidmakthålla och utvidga

kunskaper, som förvärfvats vid andra redan statsunderstödda anstalter.

Kostnadsfrågan torde nog ej heller, såsom jag anhåller framdeles få visa,

behöfva taga så stora proportioner, som förutsatts af Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i Skaraborgs län.

Angående hvilka slag af folkbibliotek, som borde komma i åtnjutande^*»^“/

af statsunderstöd, hafva de allra flesta förordat, att understöd lämnas el; afsutten.

de af kommunerna anordnade fasta biblioteken. Dit räknas skolbiblioteken, nnderstodjas.

hvilkas stora betydelse starkt betonats. Svenska nykterhetssällskapet har

beträffande dessa framhållit, att, om man ville söka höja läslusten och

kärleken till boklig bildning hos ett helt folk, vore det till dess ungdom,

man i första hand måste vånda sig, och målet blefve aldrig nådt, förrän

en vid unga år för bokläsning vunnen generation hunnit växa upp till

mogen ålder. Det vore ur donna synpunkt, som skolbibliotekens betydelse

blefve så oerhördt stor, och som anskaffandet af ett godt urval verkliga

ungdomsböcker ej nog kunde behjärtas. Till sann bildning hörde icke i

första rummet stora kunskaper. Dit hörde väsentligast sinnets ädelhet, en

god och upphöjd karaktär. Denna skulle grundas i ungdomen, och därvid

kunde goda ungdomsböcker gorå den allra största nytta. De kunde

genom sina lifsbilder gorå inbillningskratten rik utan att gifva den

herraväldet, viljan stark utan att den förhärdades, hjärtat varmt och friskt

utan att det sloge öfver till känslosamhet. De kunde öppna ögonen icke

blott för fosterlandets och hembygdens natur utan äfven väcka och

nära känslan af samhörighet med värt folks lif i gångna tider och i den

nuvarande, en känsla, som för sin näring behöfde mer än fosterländska

fester och skolans historieundervisning. Ju starkare denna känsla, vore,

desto starkare vore fosterlandskärleken. Goda ungdomsböcker bringade

barnen ljus, friskhet, glädje, allvar, intressen, bklroge därigenom till

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

deras harmoniska utveckling och därmed till att skydda dem från felsteg

och förvillelser.

Ett skolbibliotek borde emellertid ej uteslutande innehålla böcker, afsedda

för lärjungarna, utan äfven litteratur, som kunde vara lärarna till

gagn vid undervisningsarbetet. För ett par mansåldrar sedan sattes ganska

allmänt folkskolelärarens hufvudsaldiga uppgift däruti, att han skulle

vara läxförhörare samt på sin höjd därjämte äfven läxförberedare. Numera

ställde man på honom vida större kraf; man fordrade, att han skulle verka

utvecklande och uppfostrande på sina lärjungar, och för detta ändamål

begärde man, att han skulle meddela en åskådlig och intresseväckande

undervisning. Men härför kräfdes vid sidan af de korta och sammanträngda

läroböckerna äfven andra och rikare hjälpmedel; en lärare utan sådana

vore en soldat utan vapen, en arbetare utan redskap.

Vidare borde understöd naturligtvis lämnas till sockenbiblioteken, som

vore till antalet de flesta och äfven afsedda för den största delen af landets

befolkning, hvarjämte de redan af gammalt genom folkskoleinspektionen

varit föremål för uppmärksamhet från statens sida och i viss mån underkastade

statsmyndigheternas kontroll. Dessa bibliotek befunne sig ock i

stort sedt i ett tillstånd af bedröfligt och snar hjälp kräfvande förfall. Med

sockenbibliotek vore jämförliga stadsbibliotek och för samling sbibliotek.

De flesta af de hörda myndigheterna och sällskapen hafva tillstyrkt,

att statsunderstöd skulle lämnas äfven åt på enskildt initiativ tillkomna

fasta folkbibliotek såsom bruks-, fabriks-, arbetare- och förening sbibliotek,

hvilka liksom sockenbiblioteken afsåge den allmänna folkbildningens

höjande. Åtskilliga hafva dock yttrat betänkligheter häremot och därvid

särskildt framhållit svårigheten att öfver sådana bibliotek öfva nödig

kontroll. Svenska nykterhetssällskapet har framhållit, att sistnämnda

bibliotek närmast afsåge att tillgodose arbetareklassens allt starkare

framträdande bildningsbegär och bildningsbehof. Ingenting kunde vara

för eu ^ lugn och lycklig samhällsutveckling mera gynnsamt, än att

sagda sa manstarka klass, hvars inflytande i allt högre grad måste komma

att göra sig gällande, bereddes lätta tillfällen att öka sina insikter och

vidga sina vyer, och då arbetarne själfva, ej sällan härvid understödda af sina

arbetsgivare, utvecklat eu liflig verksamhet för att bereda sig de hjälpmedel

härför, som för dem afsedda bibliotek erbjöde, kunde det icke

ifragasättas, att ju icke ock staten borde känna sig uppfordrad att i deras

sträfvande räcka dem en hjälpande hand. Sällskapet ansåge därför, att

äfven svenska staten, liksom de utländska stater, som gåfve penning- eller

bokunderstöd till folkbiblioteken, borde i möjlig mån gifva äfven detta

slags bibliotek sitt understöd.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Iiungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 47.

I fråga om de så kallade v ändring sbiblioteken, som äro afsedda att

kringsändas från ort till annan, har styrelsen för svenska sällskapet för

nykterhet och folkuppfostran, med hvilket Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Kronobergs och Norrbottens län, domkapitlen i Uppsala och

Visby samt sex folkskoleinspektörer instämt, väl erkänt dessa biblioteks

störa betydelse och synnerliga lämplighet, särskildt för mera aflägset

liggande delar af vårt land, men då de enligt sällskapets asikt genom sin

säregna beskaffenhet näppeligen kunde hänföras under rubriken ^sockenbibliotek

och med dem jämförliga boksamlingar», har sällskapet icke kunnat

finna dem tillhöra de slag af sådana, om hvilkas understödjande Riksdagen

väckt fråga.

Två reservanter inom nämnda styrelse och de flesta öfriga, som yttrat

sig i ärendet, hafva emellertid uttalat en motsatt asikt. Nämnda reservanter

hafva härom anfört följande.

Ett hufvudsyfte vid fördelningen af ett eventuellt statsanslag för folkbiblioteken

borde vara, att bidrag lämnades ej blott till stora och lifskraftiga,

i jämförelsevis förmögnare kommuner redan förefintliga bibliotek,

från hvilka ansökningar val närmast kunde väntas inkomma, utan att

äfven fattigare och mera vid sidan åt de stora kulturvågarna belägna

kommuners behof af högre bildningsmedel tillgodosåges. För glest befolkade

skogsbygder — såsom större delen af Norrland och sönderskurna

skärgårdar erfordrades andra anordningar än annorstädes!. Kommunerna

hade ej alltid något gifvet centrum, någon plats, lämplig för ett

fast sockenbibliotek. Om man här ville främja annan bokläsning ån den

kringvandrande kolportageromanförsäljare medförde, måste man använda

vandringsbibliotek, d. v. s. små boksamlingar, förvarade i särskildt afpassade

lådor, hvilka på lämpliga mellantider flyttades från by till by.

De betänkligheter, som styrelsen för svenska sällskapet för nykterhet och

folkuppfostran hyste mot art räkna dylika småbibliotek till i riksdagsskrifvelsen

omnämnda »sockenbibliotek och med dem jämförliga boksamlingar»,

kunde reservanterna icke dela. Det utmärkande för ett. därtill

hänförligt bibliotek kunde ej vara, att det vore fast.; så hade ej heller

styrelsen direkt förklarat, hvilket gjorde, att ambulatoriska bibliotek inom

en och samma kommun möjligen skulle kunna inräknas bland de bibliotek,

som enligt dess mening borde komma i åtanke vid eventuella statsanslags

fördelning. Men man borde, syntes det reservanterna, gå längre och uttryckligen

medtaga vandringsbibliotek i allmänhet, alldenstund de hade

till uppgift att, där förhållandena så kräfde, supplera de fasta biblioteken.

Reservanternas uppfattning härutinnan bestyrktes för öfrigt af den erfarenhet,

som redan i vårt land vunnits om vandringsbibliotekens använd
Bih.

till Riksd. Prat. 1803. I Samt. 1 Åfd. 27 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

barhet och stora nytta. De syntes för öfrigt vara fullt ut lika »jämförliga»

med de fasta biblioteken som de arbetare- och fackföreningsbibliotek,

hvilka medtagits i förteckningen på de bibliotek, som vid statsanslags

fördelning borde kunna ifrågakomma.

Slutligen bär framhållits, att med folkbibliotek kunna i viss mån

likställas biblioteken i kaserner och ä lägerplatser, som hade en synnerligen

viktig uppgift att fylla, men att, då dessa boksamlingar sorterade under

landt- och sjöförsvarsdepartementen och deras upprättande och förkofran

vore en uteslutande statsangelägenhet, de icke syntes kunna räknas till de

»folkbibliotek», som Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse åsyftat.

Till de . bibliotek, som enligt min tanke böra af staten understödjas,

räknar jag i främsta rummet församlingsbiblioteken, med hvilket namn

jag, såsom förut nämnts, afser sådana bibliotek, som inrättats eller ägas

af församlingarna, och. till hvilka jag — utom i Stockholm och Göteborg

äfven räknar skolbibliotek, såväl för lärare som lärjungar.

Betydelsen af lärjungebiblioteken anser jag ej kunna skattas nog högt.

De utgöra enligt min tanke ett nödvändigt supplement till folkskoleundervisningen

och lämna barnen under god ledning tillgång till en för

deras utvecklingsstandpunkt lämplig litteratur, hvarigenom läslusten hos

dem uppmuntras, de vänjas vid boklån och sporras till att, sedan de

lämnat skolan, genom anlitande af församlingsbiblioteken för de äldre

skaffa sig tillgång till böcker, som äro lämpliga för fortsatt själfstudium.

Skolbiblioteken anser jag desslikes böra innehålla litteratur, lämpad för

folkskolelärarne, då dessa genom att efter genomgången lärokurs kunna på

egen hand utvidga sitt vetande hindras att hemfalla åt slentrian, lättare

bibehålla . intresset för sitt viktiga kall och bättre sättas i stånd att gorå

undervisningen lefvande och intresseväckande.

Församlingsbiblioteken för de äldre synas mig böra innehålla ej allenast

böcker, lämpliga för en till mogen ålder kommen läsekrets, titan

äfven litteratur, afpassad efter smaken hos den uppväxande ungdom, som

redan lämnat skolan. Lusten för själfstudier torde, såsom erfarenheten

gifvit vid handen, vara störst i åldern omkring 20 år, och skulle församlingsbiblioteken

vara i saknad af för denna ålder lämpliga böcker, är fara

värdt, att de goda ansatser till anlitande af biblioteken, som bibragts

ungdomen under skolåldern, komme att i många fall för den mognare

åldern leda till jämförelsevis små resultat.

. De i vissa städer genom stadsfullmäktiges försorg inrättade folkbibliotek.

anser jag ej böra tilldelas understöd af allmänna medel. Dessa

stadsbibliotek äro af den omfattning och åtnjuta af kommunerna så stora an
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

slag, att det jämförelsevis obetydliga statsbidrag, som skulle kunna ifrågakomma,

icke för dem torde hafva någon betydelse.

Af de på enskildt initiativ tillkomna biblioteken anser jag vissa, hvilka

i fråga om omfattningen af sin verksamhet kunna anses vara likställda

med församlingsbiblioteken, böra af staten understödjas, dock endast under

villkor att desamma fylla de fordringar, som ställas på församlingsbiblioteken

och hvartill jag längre fram skall återkomma.

Hit räknar jag s. k. föreningsbibliotek, eller sådana, som inrättats och

handhafvas af någon förening, såsom arbetare-, fackförenings-, nykterhetsföreningsbibliotek

och andra dylika.

Däremot anser jag af enskilda personer eller industriella bolag

upprättade bibliotek icke böra komma i åtnjutande af statsunderstöd. De

förra äro synnerligen svåra att kontrollera och torde ofta nog äga karaktären

af s. k. lånbibliotek, hvilkas innehafvare drifva rörelse genom utlånande

af böcker mot betalning. Bolagens bibliotek sakna vanligen^ den

tillgänglighet för allmänheten, som måste uppställas såsom fordran på ett

statsunderstödt bibliotek, i det de gemenligen äro afsedda endast för den

i bolagens tjänst anställda personalen.

Hvad vandringsbiblioteken beträffar, anser jag dessa hafva sin stora

betydelse för orter, där på grund af gles befolkning eller svara kommunikationer

ett fast bibliotek ej skulle göra motsvarande nytta, hvarför jag, som

till fullo instämmer med dem, hvilka anse dessa bibliotek val kunna inbegripas

bland de med sockenbibliotek jämförliga boksamlingar, som i

Riksdagens af mig förut omförmälda skrifvelse afses, finner statsbidrag

böra kunna beviljas jämväl för sådana bibliotek, såvida desamma äro upprättade

af centrala föreningar. De af vissa landsting inrättade vandringsbiblioteken

torde däremot icke böra erhålla del åt clet ifrågasätta statsunderstödet.

Frågan om understöd åt biblioteken i kaserner och å lägerplatser torde

ej böra i detta sammanhang upptagas till bedömande, då dessa bibliotek

hufvudsakligen tillhöra staten.

Rörande den form, under hvilken statsunderstödet borde lämnas, har

annat än kontant bidrag ifrågasatts allenast af en folkskoleinspektör, som

anser, att understödet borde utgå antingen i penningar eller i form af

nedsatta bokpris.

För min del håller jag före, att statsunderstöd till ifrågavarande bibliotek

bör utgå allenast såsom kontanta bidrag. Öfriga förfaringssätt, såsom

t. ex. att gratis eller till nedsatt pris tillhandahålla lämpliga böcker, skulle

Statsunderstödets

form.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

innebära betydlig omgång, föranleda stort arbete för den centrala myndighet,

som närmast skulle verkställa understödens utdelande, samt medföra

kostnader, som onödigtvis skulle tynga på det ifrågasatta statsanslaget.

^(fördelning* f fråga om statsbidragens fördelning och belopp har så godt som

och belopp, samstämmigt uttalats, att detta bör utgå för de särskilda biblioteken. Endast

Eders Kungl. Majrts befallningshafvande i Jönköpings län*och en folkskoleinspektör

framhålla lämpligheten af, att understöden tilldelas församlingarna,

oberoende af de därinom befintliga bibliotekens antal.

Alla hafva varit ense därom, att statsunderstödet bör stå i visst förhållande

till det belopp, som på annan väg står till ett biblioteks förfogande.

De flesta mena, ,att lika stort belopp som statsunderstödet skall

af kommun eller enskilda tillskjutas. Eu folkskoleinspektör anser, att staten

bör bidraga med två tredjedelar af kostnaden samt kommunen, som anskaffar

lokal och inredning äfvensom afiönar bibliotekarie, med en tredjedel.

Tre folkskoleinspektörer anse, att i fråga om skolbiblioteken staten bör bidraga

med dubbelt mot kommun. En annan folkskoleinspektör slutligen

anser, att staten bör tillsläppa allenast hälften mot kommun eller enskilda.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala län och två folkskoleinspektörer

fordra för statsbidrags beviljande garanti för kommunens eller

enskildas bidrag under fem år. Eu annan inspektör förutsätter dylik garanti

för fem till tio år, om statsbidrag skulle beviljas för tre år åt gången.

De allra flesta hafva uttalat sig för årligen återkommande anslag. Sällskapet

för nyttig folkläsnings spridande inom Karlstads stift och en folkskoleinspektör

hafva förordat anslags beviljande för tre år i sänder, och en

annan dylik inspektör har som sin åsikt framhållit, att ett större anslagför

en gång vore till mera gagn än årligen återkommande mindre bidrag.

Utom de årliga anslagen har af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

Hallands län och sju folkskoleinspektörer ifrågasatts särskildt anslag vid

biblioteks nyinrättande. Detta belopp har föreslagits till 100 eller 200

kronor.

Under det att sällskapet för nyttig folkläsnings spridande inom Karlstads

stift vill fixera det årliga statsunderstödet till 50 kronor, hafva öfriga

ansett, att beloppets storlek bör för hvarje särskildt fall bestämmas. Därvid

har emellertid nästan undantagslöst förordats, att ett maximum för

statsanslaget fastslås. Rörande dettas belopp hafva olika åsikter uttalats.

Flertalet bär förenat sig med svenska nykterhetssällskapet, att statsanslaget

bör till hvarje bibliotek utgå med högst 200 kronor. Andra hafva föreslagit

mindre belopp. Det lägsta, eller 50 kronor, ifrågasattes af Eders

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungi. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 47.

Kung!. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län och en folkskoleinspektör.

Den inspektör, som föreslagit bidrags beviljande för tre år i sänder,

anser detta böra bestämmas till högst 50 kronor för hvarje år. Tre folkskoleinspektörer

föreslå olika maximibelopp för de olika biblioteken: för

skolbibliotek 50 kronor och för öfriga bibliotek 100 kronor. Två af dessa

inspektörer anse dock, att bibliotek vid större skolor äfven borde kunna

tilldelas 100 kronor. Bibliotekarien vid Lunds universitetsbibliotek, som

jämväl föreslagit 200 kronor, framhåller emellertid såsom lämpligt, att

regeringen icke blefve absolut bunden i fråga om maximibeloppets storlek,

utan berättigades att i undantagsfall öfverskrida detsamma, ty tillfällen

kunde helt visst inträffa, då sådant vore motiveradt, till exempel därest

det vore fråga om upprättande af bibliotek på ort, där sådant syntes särskilt

behöfligt. Häremot anför svenska nykterhetssällskapet, att. ett maximum

af 200 kronor måste anses så högt tilltaget, att det ej finge öfverskridas.

Då det motsvarades af en minst lika stor summa, som den sökande

anskaffat, och sålunda 400 kronor på en gång blefve disponibla för ifrågavarande

bibliotek samt anslaget dessutom efter ett eller annat år kunde

förnyas, måste sällskapet anse, att det vore väl sörjdt äfven för det af

bibliotekarien i Lund omnämnda fall.

Bestämmandet af ett minimibelopp för statsbidraget har af de flesta

antingen ej ifrågasatts eller direkt afstyrkts. Sällskapet för nyttiga kunskapers

spridande, bibliotekarien vid Lunds universitetsbibliotek och en

folkskoleinspektör föreslå emellertid, att statsbidraget ej skulle utgå med

mindre än 50 kronor. Föreningen Heimdal anser minimibeloppet böra vara

40 kronor, domkapitlet i Lund 30 kronor, tio folkskoleinspektörer 25 kronor

och en sådan inspektör 10 kronor. Fn inspektör förmenar detta sistnämnda

minimum böra. för skolbibliotek höjas till 20 kronor, en annan att det för

dylika bibliotek bör sänkas till 5 kronor. Föreningen Heimdal anser, att

en alltför långt drifven sönderstyckning af statsunderstödet skulle minska

dess effektivitet, i det att erfarenheten gåfve vid handen, att ett eller annat

tiotal af kronor — de periodiska anslag, som flertalet enbart kommunalunderstödda

sockenbibliotek i regeln fått nöja sig med — ej på långt när

varit tillräckligt för att trygga deras lifskraft och utvecklingsmöjligheter.

Svenska nykterhetssällskapet finner det olämpligt, att en minimigräns fastställes,

då detta kunde verka för syftet hämmande. Sattes minimisumman

af statsunderstöd till 40 kronor och en kommun, inom hvilken frågan vore

ny och intresset svagt, bestämde ett något mindre belopp, skulle den alltså

icke kunna bli delaktig af statsunderstöd. Och dock skulle den, om sådant

erhölles, kunna förskaffa sig åtskilliga värdefulla böcker. Dessa skulle kunna

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungi. Maj.is Nåd. Proposition N:o 47.

öka läslusten och höja intresset, som därmed ock skulle kunna bli i stånd

att sporra den måhända fattiga kommunens ansträngningar för bibliotekets

utvidgande. Detta borde ock vara ett säkrare sätt för åstadkommande af

en vidsträcktare utbredning och en kraftigare utveckling af folkbibliotek

än att genom statsunderstödets fixerande till 40 kronor söka tvinga kommunerna

att höja sina årsanslag till åtminstone denna summa. Funnes icke

intresset att göra några nämnvärda uppoffringar för sockenbibliotek, torde

det ej kunna väckas af utsikten till statsunderstöd. Åtminstone lämnade

icke ett fixerande af minimibeloppet någon garanti för, att sockenbibliotekens

lifskraft och utvecklingsmöjligheter blefve tryggade.

Universitetsbibliotekarierna i Uppsala och Lund samt sällskapet för nyttiga

kunskapers spridande hafva uttalat sig för, att alla kommuner ej skulle

hafva lika rätt till statsbidrag, utan att detta företrädesvis skulle tilldelas

dem, som läge aflägset och vore behöfvande, under det större stadssamhällen

och förmögnare landskommuner, som kunde bekosta sina bibliotek

helt och hållet själfva, ej borde vid ett eventuellt anslags fördelning komma

i åtanke. De båda bibliotekarierna framhålla emellertid vanskligheten af

att bestämma, hvilka kommuner som borde betraktas såsom aflägsna eller

behöfvande. Bibliotekarien i Uppsala föreslår, att bestämmanderätten härom,

utan på förhand gifna föreskrifter, helt och hållet lägges i regeringens hand.

Gent emot det sålunda framställda förslaget till statsunderstödets begränsning

har centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskolelärareförening

framhållit, att enligt centralstyrelsens uppfattning ett sådant sätt vore i hög

grad olämpligt och opraktiskt. Statens befrämjande af biblioteksrörelsen

skulle därigenom få karaktären af ett slags fattigunderstöd och följaktligen

blifva alldeles olikartad med dess verksamhet för befordrande af andra

samhälleliga bildningsmedel: folkskolorna, folkhögskolorna, de populärvetenskapliga

föreläsningarna m. fl. Från understöds erhållande skulle dessutom

i så fall förmodligen blifva uteslutna alla bibliotek, som ej tillhörde kommuner,

och af kommunala bibliotek komme just de att lämnas utan uppmuntran,

hvilka — i händelse sådan kunde erhållas — ägde förutsättningar

att utveckla sig kraftigast och att tjäna såsom föredömen för andra.

Någon norm, efter hvilken de bidragssökande kommunernas medellöshet

skulle kunna på ett tillfredsställande sätt bedömas, torde för (ifrigt icke

vara möjlig att utgrunda.

Beträffande biblioteksanslagets fördelning vill jag ansluta mig till den

mening, som uttalats af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings

län och en folkskoleinspektör, nämligen att understöd tillerkännes

de olika skoldistrikten eller församlingarna, oberoende af antalet inom de
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

samma befintliga bibliotek. Som skäl härtill vill jag anföra, förutom större

öfverskådlighet och större möjlighet att beräkna erforderliga kostnader, att

det synes mig, som om. de kommuner, hvilka förmå anslå medel till ett flertal

bibliotek, äro mindre i behof af statens hjälpande mellankomst samt att

en dylik föreskrift omöjliggör försök att genom upprättande af ett flertal

mindre bibliotek förskaffa sig större statsbidrag än om boksamlingarna, måhända

till fromma för sitt ändamål, äro sammanförda på ett enda ställe.

Däremot anser jag, att det bör vara vederbörande biblioteksstyrelse obetaget

att efter godtfinnande fördela erhållet statsbidrag mellan de olika biblioteken

inom skoldistriktet eller församlingen. På samma sätt som skoldistrikt

och församlingar anser jag i detta fall lokala föreningar böra betraktas.

Beträffande åter de af centrala föreningar upprättade vandringshiblioteken,

synes mig lämpligast, att hvarje dylik förening tillerkännes

statsbidrag beroende af omfånget af dess verksamhet i nu berörda afseende.

Ansökningar i sådant syfte hafva ock ingifvits af föreningarna

Folkbildningsförbundet, Västra Sveriges folkbildningsförbund och Sydöstra

Sveriges folkbildningsförbund.

Liksom de liesta, som i ärendet yttrat sig, anser jag, att statsbidraget

ej bör öfverstiga det belopp, som på annan väg står till vederbörandes

förfogande. XJppbäres ej biblioteksrörelsen af sådant intresse, att

man ikläder sig någon uppoffring för ändamålet, lärer ej statens mellankomst

kunna medföra varaktigt gagn, och den af mig nu uttalade principen

är redan i ett flertal fall tillämpad, särskildt med afseende å anslagen till

föreläsningar för arbetsklassen, hvilka ju tjäna samma ändamål som folkbiblioteken.

För hvarje år beviljade mindre bidrag anser jag vara att föredraga framför

en för en gång beviljad större summa. Det senare alternativet möjliggör

visserligen anskaffande omedelbart af ett större antal böcker, men innebär

ingen garanti för, att biblioteket framdeles genom nya bokförvärf hålles i

tidsenligt skick. Att vid ny upprättan de af bibliotek bevilja ett särskildt

understöd vid sidan af det årliga bidraget anser jag olämpligt såsom utgörande

en förmån, däraf de kommuner, som, måhända med stora uppoffringar,

redan inrättat tillräckligt antal bibliotek, ej skulle komma i åtnjutande.

För att ej summan af statsbidragen må stiga till för stort belopp,

torde vara nödvändigt att bestämma ett maximum för statsbidraget. I

fråga om storleken af detta maximum har jag varit något tveksam. En

hel del olika belopp hafva föreslagits. Det största, 200 kronor, synes mig

väl högt, och skulle för statsverket betyda eu afsevärd årlig utgift. Det

lägsta föreslagna, 50 kronor, är måhända väl lågt för att kunna medföra

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

nöjaktig verkan. Jag tror mig därför nu, innan någon erfarenhet föreligger

om, huru ett eventuellt statsanslag skulle komma att verka, ej böra föreslå

mer än 75 kronor. Om skoldistrikt eller förening på annat sätt åstadkommer

samma summa, blifver sålunda för ett är 150 kronor disponibla,

ett belopp, som jag anser någorlunda tillräckligt för ändamålet. Förslaget,

att faststålldt maximibelopp skulle kunna för vissa fall öfverskridas, anser

jag mig ej böra förorda.

I fråga om statsbidragets minimibelopp instämmer jag med dem, som

anse, att ett dylikt ej bör bestämmas. Fastmera torde utsikten till ett, om

, ock ringa, statsbidrag verka sporrande för de i ekonomiskt afseende mindre

lyckligt lottade kommunerna att förskaffa sig bibliotek, som, ehuru till

en början obetydliga, dock genom åtnjutande under ett flertal år af

bidrag från kommunen och staten skulle kunna komma att någorlunda

motsvara sitt ändamål.

Likaledes anser jag olämpligt att från statsunderstöd utesluta vissa

kommuner på grund af deras större ekonomiska bärkraft. Utom svårigheten

att bestämma, hvilka vore att räkna till dessa, skulle därigenom införas

en grundsats, som icke förut hlifvit för statens folkuppfostrande verksamhet

tillämpad. Om maximibeloppet sättes så lågt som till 75 kronor,

torde ej heller den föreslagna inskränkningen komma att få allt för stor

betydelse.

dill fragan om storleken af det statsbidrag, som bör tillerkännas centrala

föreningar för upprättande af vandringsbibliotek, torde jag framdeles

få återkomma vid behandlingen af en annan sida af dessa föreningars

verksamhet.

InjZTd/i} Angående villkoren för erhållande af statsbidrag för folkbibliotek hafva

statsbidrag, en hel del olika bestämmelser föreslagits. I några af de afgifna yttrandena har

ock framhållits, att ej för stränga villkor borde föreskrifvas, då biblioteken genom

alltför mycket reglementerande endast skulle hämmas i sin verksamhet.

De allra flesta äro ense därom, att biblioteken skola stå under en

styrelse, som handhar deras angelägenheter, sköter bokinköpen m. m. Angående

styrelsens sammansättning hafva uti de i detta ärende afgifna utlatandena

de mest olika åsikter uttalats. Dessa öfverensstämma i hufvudsak

med dem, som uttalats i yttrandena uti frågan, om kyrkostämma eller

kommunalstämma borde handlägga ärenden rörande folkbibliotek, för hvilka

uttalanden jag redan redogjort. Svenska nykterhetssällskapet, med hvilket

en del instämt, uppsätter tillvaron af biblioteksstyrelse som villkor för

statsunderstöd, men anser dock på samma gång, att intet bör bestämmas

om sättet för styrelsens väljande.

«

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. proposition N:o 47. 33

En af styrelsen utsedd biblioteksföreståndare har jämväl föreslagits.

Denne skulle med styrelsen deltaga i bestämmandet af bokinköpen samt

under styrelsens öfverinseende sköta den löpande förvaltningen, hvartill

skulle höra hufvudsakligen bokförrådets ordnande och katalogisering samt

förande af lånejournal och räkenskaper. Bibliotekarien vid universitetsbiblioteket

i Uppsala säger sig i frågan om arfvode åt bibliotekarien, hvilken

väl kunde antagas tillsvidare nästan öfverallt blifva folkskoleläraren, vara

benägen att se ett af folkbibliotekens betänkligaste spörsmål. Det vore ej

sagd t, att, äfven där arbetet ställde sig jämförelsevis lättare, synnerligen

många skulle vara benägna att utan särskild ersättning förrätta det, och

i den mån man genom sträng reglementering ökade bibliotekariens börda,

och i Ofri g t, med bibliotekets stegrade användning, hans eget arbete för

detta växte, kunde han knappast och torde ej heller vara benägen att göra

det utan skälig ersättning. Och ersattes ej hans arbete såsom billigheten

kraf de, tröttnade han eller mottoge ej uppdraget. Skulle åter detta förhindras

genom stegrade kraf på kommunen, så hände, att denna å sin sida

sviktade och tröttnade. Det vore med ögat fäst på denna fara, som bibliotekarien

önskade varna för allt reglementerande af den art, att det, utan

att vara absolut nödvändigt, stegrade bibliotekariens arbete. Och i det

störa hela torde man få gifva noga akt uppå, att icke den ekonomiska

bördan för kommunen genom lön åt bibliotekarien, anskaffande af lokal

och medel till böckers inköpande blefve så tung, att man därigenom för

tvinsot utsatte den sak, som man velat förhjälpa till nytt lif. Svenska

nykterhetssällskapet finner det fullt befogade, att arfvode under vissa förhållanden

gifves, men ^påpekar, att ibland torde lämplig arbetskraft utan

ersättning vara att erhålla, och att på sina håll också arbetet torde blifva

för litet, för att något arfvode borde komma i fråga. Därför borde enligt

sällskapets förmenande intet nämnas om arfvode till bibliotekarien bland

villkoren för statsunderstöd.

Domkapitlet i Lund föreslår, att reglemente för bibliotek och instruktion

för bibliotekarie skola fastställas af domkapitlet.

Vidare har föreslagits, att en bestämd bibliotekslokal skall af kommunen

anskaffas på dess bekostnad och af den art, att böckerna kunna

där i god ordning uppställas och deras vårdare utan onödig svårighet

sköta sitt värf. Bristen på egen lokal hade säkerligen i hög grad medverkat

till bibliotekens vanvård och förfall. Det sade sig nästan själft, at.t

en boksamling, som förvarades i kyrkan eller undanskötes i en skräpvrå

eller påträngdes en trångbodd skollärare, hvarken kunde rätt vårdas eller

på lämpligt sätt tillgodogöras, ej heller tillvinna sig den hänsyn och det

Bill. till B ilcsd. Bro!, 190.5. 1 Sami. 1 Af cl. 27 Haft.

O

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

intresse, soin vore nödvändigt för dess fortbestånd och verksamma lif. Eget

hem vore dess första villkor.

Angående bibliotekens tillgänglighet har i allmänhet föreslagits, att

de borde under vissa bestämda tider hållas tillgängliga för allmänheten

antingen kostnadsfritt eller mot låg afgift. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Stockholms län föreslår öppenhållande en dag i veckan och en

folkskoleinspektör föreslår en årsafgift af 50 öre. En del folkskoleinspekr

törel’ anse, att skolbiblioteken endast borde vara tillgängliga för skolungdomen,

men däremot kostnadsfritt. Bibliotekarien vid universitetsbiblioteket

i Uppsala anför, att frågan om låneafgifters upptagande borde helt

och hållet öfverlämnas åt skolstyrelsen att afgöra. Ju mera utlåningen

lättades, dess bättre vore det för saken, och afgifter kunde i-många fall bli

till hinder. Å andra sidan läge däri något berättigad^ och det hade visat

sig, att en helt låg afgift stundom verkat som en eggelse, i det för mången

en sak ej finge något värde, därest den icke förde till någon uppoffring.

Rörande statsbidragets användning anse Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Uppsala län och domkapitlet i Lund, att detta endast skulle

användas till inköp af böcker och inbindning, under det åtskilliga andra

föreslagit, att till dessa ändamål skulle anslås statsbidraget jämte däremot

svarande, på annat sätt anskaffade medel. En folkskoleinspektör bär ansett

tre fjärdedelar af alla bidrag böra användas till bokinköp, eu annan att

därtill skulle användas tre fjärdedelar af statsanslaget och däremot svarande

belopp.

Man har framhållit, att böcker-, som undergräfva religion och sedlighet,

icke böra förefinnas i folkbiblioteken. Vidare har -man därifrån velat

utesluta alla agitationsskrifter i politiska och religiösa frågor. Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i Hallands län och en folkskoleinspektör hafva

emellertid ansett det senare olämpligt, då det vore ytterst svårt att bestämma

skillnaden mellan agitationsskrifter och opartiska framställningar

af dagens frågor, hvilka ju icke borde undanhållas folkbibliotekens läsekrets.

Det har ifrågasatts, att endast sådana böcker skulle få inköpas, som

vore upptagna i en af staten auktoriserad katalog. Mot detta förslag har

emellertid framhållits, att hvarje sådant tvång skulle lägga en kraftig hämsko

på det enskilda intresset, som vore folkbibliotekens lifsnerv, att det

vore att beklaga, om icke folkbiblioteken satte däraf intresserade i stånd

att få religiösa, politiska och sociala frågor utredda och sedda från olika

synpunkter, att vid all censur ödesdigra misstag kunde begås, och att folkbiblioteken,

såsom de redan fritt utvecklat sig, alls icke gjort sig förtjänta

af något berättigadt klander med afseende på valet af inköpt litteratur.

Årlig redogörelse till ecklesiastikdepartementet för såväl medelförvalt
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kung!» Maj;ts Nåd. Proposition No 47.

35

ningen som bibliotekens verksamhet, åtföljd af förteckning öfver inköpta

böcker, har föreslagits. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands

län anser, att redogörelsen bör insändas till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som skulle hafva att, efter vederbörande folkskoleinspektörs

hörande, insända den till ecklesiastikdepartementet.

Bibliotekens försäkring emot brandskada har jämväl föreslagits som

villkor för statsbidrag. Svenska nykterhetssällskapet anser denna fråga

kunna utan risk öfverlämnas åt vederbörandes på eget intresse beroende

tillvägagående men påpekar, hurusom nog fall ändå kunna förekomma,

där ett dylikt villkor kunde verka gagneligt, då mångenstädes på landsbygden

försäkringsmöjligheten allt för litet beaktas.

Vidare hafva föreslagits bestämmelser, att, då enskild!, statsunderstödt

bibliotek upplöses, däri befintliga böcker skola tillfalla vederbörande kommuns

eller annat bibliotek.

I fråga om vandringsbiblioteken har framhållits af Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i Jämtlands län, att dessa borde omfatta hvartdera ett

län eller del af sådant, samt af en folkskoleinspektör, att de, för att ej

kunna urarta till bokförläggarespekulationer, skulle understödjas endast, då

de afsåge viss kommun.

Slutligen hafva alla varit ense därom, att de statsunderstödda folkbiblioteken

böra vara underkastade verksam kontroll från statens sida.

Om sättet, hvarpå denna kontroll skulle utöfvas, hafva åsikterna varit stridiga.

De flesta anse, att denna funktion bör läggas i folkskoleinspektörernas

händer. Betänkligheter hafva emellertid uttalats, huruvida folkskoleinspektörerna

skulle medhinna jämväl biblioteksinspektionen. Svenska nykterhetssällskapet

samt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvunde i Stockholms,

Alfsborgs och Värmlands län äfvensom två folkskoleinspektörer föreslå,

att inspektörerna utses af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande bland

därtill kvalificerade personer. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

Kristianstads län menar, att inspektionen kan utöfvas af folkskoleinspektörerna,

därest auktoriserad katalog följes vid inköpen, men att i annat

fall särskilda inspektörer böra utses antingen af en central biblioteksstyrelse

eller af stiftsstyrelsen, enär det för Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

blefve förenad! med svårigheter att bedöma den lämplighet och

kompetens, som erfordrades hos inspektörerna. Några vilja under folkskoleinspektörerna

lägga alla kommunens bibliotek men öfriga under inspektörer,

utsedda af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande. Föreningen

Heimdal förordar ett antal af staten utsedda särskilda inspektörer. Föreningen

Verdandi och en folkskoleinspektör föreslå en särskildt utsedd folkbiblioteksinspektör

för hela riket. En annan folkskoleinspektör ifrågasätter

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

anställande af en öfverinspektor inom ecklesiastikdepartementet, som under

sig skulle hafva of Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande utsedda underinspektörer.

För egen del vill jag till en början såsom min bestämda åsikt uttala,

att för erhållande af statsunderstöd åt folkbibliotek icke böra föreskrifvas

flera och strängare villkor, än som nödvändigt fordras för kontroll däröfver,

att statsunderstödet varder för det därmed afsedda ändamålet användt,

enär man, såsom i flera af de i ärendet afgifna yttrandena framhållits,

genom för mycket reglementerande löper fara att hämma den nu

lifliga biblioteksrörelsen i dess verksamhet.

Då beträffande de särskilda slag af folkbibliotek, som enligt min åsikt

böra blifva delaktiga af det ifrågasatta statsanslaget, icke kunna uppställas

samma villkor för understödets erhållande, skall jag först yttra mig endast

beträffande församlingsbiblioteken.

I annat sammanhang har jag redan angifvit ett af de villkor, som jag

anser böra stadgas, nämligen att för biblioteket af vederbörande skoldistrikt

eller församling eller på annat sätt tillskjutes minst lika stort belopp som

af staten.

Därest det förslag om ändringar i gällande kyrkostämmoförordningar,

för hvilka jag förut redogjort, vinner godkännande, erfordras i fråga om

församlingsbiblioteken inga ytterligare föreskrifter rörande området för deras

verksamhet eller sammansättningen af deras styrelse.

Däremot bör det stadgas, att biblioteksstyrelsen skall utse en föreståndare

eller bibliotekarie, som tillhandagå!’ allmänheten vid bibliotekets anlitande

samt utöfvar den närmaste vården öfver boksamlingen. Frågan om

arfvode åt denne torde kunna lämnas åt biblioteksmyndigheternas bedömande.

Biblioteket bör vara uppställdt i lämplig lokal antingen på ett ställe

eller ock på flera orter inom området. Hinder bör ej heller möta för,

att bibliotek inom sitt område stundom flyttas från ort till annan.

Af vikt synes mig vara, att vederbörande tillförbindas att hafva biblioteket

försäkradt mot eldskada.

Ett hufvudvillkor anser jag vara, att bibliotek regelbundet vissa tider

i veckan hålles tillgängligt för allmänheten inom biblioteksområdet, således

ej endast för vissa åldrar eller samhällsklasser. Om tiden för öppenhållandet

eller huruvida afgift skall erläggas för boklån anser jag ej bestämmelse

böra gifvas i annan mån, än att, om afgift bestämmes, densamma

sättes låg.

Några särskilda föreskrifter angående instruktion för bibliotekarien

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kutigl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47. 37

eller reglemente för biblioteket torde ej behöfva intagas bland villkoren

för statsunderstöd.

Bokinköpen anser jag böra beslutas af styrelsen, som har att tillse,

att ej böcker af osedligt innehåll införlifvas med biblioteken. Att föreskrifva,

det vissa skrifter i politiska och religiösa ämnen icke få inköpas,

anser jag mindre välbetänkt, då svårt är att bestämma, hvad häraf må

betraktas såsom agitationsskrifter eller såsom opartiska framställningar,

I statens inspektion och granskningen vid bidragens utdelande torde för

öfrigt ligga ett korrektiv mot, att statens medel lämnas till sådana bibliotek,

som” användas för att göra propaganda i ena eller andra riktningen. Ej

heller anser jag lämpligt intvinga bokanskaffningen inom ramen af en

auktoriserad katalog, då det torde vara svårt att i en sådan tillgodose alla

smakriktningar, och därigenom hämsko lägges på det enskilda initiativet.

Nödvändigheten af att katalog, tryckt eller skrifven, öfver boksamling

finnes för allmänheten tillgänglig, synes mig påtaglig. Sådan katalog bör

upprättas af bibliotekarien.

Redogörelse till ecklesiastikdepartementet anser jag ej erforderlig, då,

efter hvad jag framdeles kommer att föreslå, de vid ansökningen om statsbidrag

fogade uppgifterna kunna lämna tillräckligt material för bedömande

af ett biblioteks verksamhet.

I fråga om dispositionen öfver beviljadt statsbidrag anser jag, att vederbörande

icke bör lämnas full frihet. I enlighet med hvad flera myndigheter

föreslagit, torde det tvärtom höra stadgas, att statsbidraget endast

må användas till inköp och inbindning af böcker samt tryckning af katalog.

Allmänt, och med rätta, anses nämligen, att nyanskaffning och inbindning

äfvensom tillhandahållande af katalog äro bland de viktigaste betingelserna

för folkbibliotekens fortbestånd och utveckling. Erfarenheten beträffande

de gamla sockenbiblioteken bestyrker detta. Otillräcklig eller uraktlåten

nyanskaffning torde nämligen, jämte ensidighet i bokurvalet, hafva varit

hufvudsakliga orsaken till det förfall, hvari nämnda bibliotek råkat, Jag

anser emellertid, att icke endast hela statsbidraget skall användas för nyssnämnda

ändamål, utan att för samma ändamål äfven bör användas det

mot statsbidraget svarande belopp, hvars tillskjutande, såsom nyss nämnts,

skulle utgöra ett af villkoren. Beträffande de sålunda inköpta böckerna

bör vidare stadgas, att desamma icke fa afhändas biblioteket.

Det är uppenbart, att de statsunderstödda biblioteken böra vara underkastade

inspektion. Denna kan enligt min åsikt lämpligast anförtros åt

folkskoleinspektörerna. Att uteslutande för biblioteken anställa särskilda

inspektörer skulle medföra onödiga kostnader, och en dylik inspektör med

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

hela riket till verksamhetsområde skulle svårligen kunna utöfva en effektiv

kontroll. Att. såsom i fråga om föreläsningskurserna för arbetsklassen, Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande skulle utse inspektörer, som utan ersättning

och ansvar utöfvade denna funktion, synes mig mindre lämpligt, då svårighet

måhända flerstädes skulle förefinnas att för uppdragen erhålla kvalificerade

personer, och, till följd däraf att biblioteken vore spridda på en mängd

platser äfvensom pa grund af de däraf föranledda resorna för inspektörerna,

dessa svårligen skulle kunna ägna biblioteken erforderlig tillsyn. Folkskoleinspektörerna

åter äro aflönade tjänstemän och för uppdraget väl kvalificerade.

De stå genom sin nuvarande verksamhet i liflig förbindelse med

just de myndigheter, som i de flesta fall komma att handhafva biblioteksverksamheten.

De kunna fördenskull på sina af folkskoleinspektionen föranledda

resor jämförelsevis lätt ägna tillsyn jämväl åt biblioteken. Härtill

kommer, att, om denna inspektion anförtros åt folkskoleinspektörerna,

statsverkets utgifter för densamma ej torde blifva afsevärda, utan endast

komma att utgöras af någon ökning i den af folkskoleinspektionen betingade

resekostnads- och traktamentsersättningen. Genom inspektionen öfver

biblioteken komme visserligen folkskoleinspektörernas arbete att något

ökas, men jag håller före, att, därest denna inspektion, såsom jag nyss

sagt, sammanställes med skolinspektionen, denna ökning ej bör blifva alltför

betungande. Något hinder att ålägga folkskoleinspektörerna en sådan

inspektion förefinnes icke, enär Eders Kung!. Maj:t vid utfärdandet af ny

instruktion för inspektionsperioden 1905—1910 gifvit, bestämmelsen om

den inspektörerna förut åliggande skyldighet att inspektera vissa bibliotek

härför erforderlig affattning.

livad härefter angår föreningsbiblioteken, så skulle, såsom jag förut nämnt,

för dessa kunna erhållas statsunderstöd endast, såvida de med afseende ä

omfattningen af sin verksamhet kunna anses likställda med församlingsbiblioteken.

De skola sålunda icke vara tillgängliga allenast för ett ringa antal

föreningsmedlemmar utan böra stå öppna för en större allmänhet. Att

uti villkoren för statsunderstöds erhållande närmare precisera detta torde

icke vara lämpligt, utan bör Eders Kungl. Maj:t beträffande hvarje särskilt

föreningsbibliotek, för hvilket statsbidrag ifrågasattes, pröfva, huruvida detsamma

uti ifrågavarande afseende kan anses vara att likställa med församlingsbiblioteken.

Jämväl beträffande föreningsbiblioteken skall, såsom förut anmärkts,

gälla, att förening, som vill gorå anspråk på statsbidrag till ett af densamma

inrättadt bibliotek, skall för detsamma anskaffa ett lika stort belopp

som statsbidraget.

För föreningsbiblioteken bör tydligtvis liksom för församlingsbiblioteken

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o

47.

finnas en styrelse. Om denna bör föreskrifvas, att densamma skall utgöras

af minst fem personer och utses af föreningsmedlemmarna. _ I ifrigt bör

beträffande dessa bibliotek gälla samma villkor, som föreslagits i fråga om

församlingsbib 1 io t eken, med det tillägg, att, därest föreningsbibliotek, för

hvilket åtnjutits statsunderstöd, upplöses, skola de böcker, som inköpts fin

sådant understöd och däremot svarande belopp, kostnausfritt öfveilämnas

till det skoldistrikt eller i Stockholm och Göteborg den territoriella församling,

hvarinom biblioteket närmast haft sin verksamhet, för att införlifvas

med vederbörande församlingsbibliotek. Att föreskrifva, att hela

det befintliga biblioteket i dylikt fall sålunda skall öfverlämnas, sj nes mig

obilligt. .

Statsunderstödet för upprättande af vandringsbibliotek skulle, enligt

hvad jag redan tidigare antydt, utgå till vissa centrala föreningar, i hvilkas

ändamål bland annat ingår tillhandahållande åt kommuner och enskilda af

dylika bibliotek. Några särskilda villkor för sadant understöds erhållande

anser jag lämpligen ej böra på förhand uppställas. På sätt jag strax skall

nämna, är det min mening, att till dessa centrala föreningar skulle kunna

beviljas statsbidrag äfven för en annan verksamhetsgren, som sammanhänger

med folkbiblioteken. Jag skall i nämnda sammanhang återkomma

till vandringsbibiioteken.

I sammannang lueu vmKurcu — “-----anordningar.

skilliga önskemål uttalats, afseende underlättande af bibliotekens verksamhet.

Så föreslå föreningen för folkbibliotek och läsestugor, föreningarna

Heimdal och Verdandi, Eders Ivungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings

län och en folkskoleinspektör upprättandet i hufvudstaden af en

central organisation, bekostad af staten, med uppgift att pa begäran sta

folkbiblioteken till tjänst med bokförteckningar, råd och upplysningar, förmedling

af bokinköp, utgifvande af förteckning öfver nyutkomna böcker

jämte anmälningar om deras innehall samt att i allmänhet följa folkbiblioteksarbetet

i in- och utlandet. .

Svenska nykterhetssällskapet, centralstyrelsen för Sveriges allmänna

folkskolelärareförening, Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, i Kopparbergs,

Gäfleborgs och Västernorrlands län samt tre folkskoleinspektörer

anse emellertid, att denna funktion skulle kunna fyllas af centrala för

eningar, som för sin verksamhet, i händelse af behof, tillerkändes understöd

af staten. .

Officiell förteckning å för folkbiblioteken lämpliga böcker till ledning

vid inköpen men utan tvång att följa densamma har af många föreslagits.

Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande i Hallands, Göteborgs och Bohus

sammanhang med villkoren för statsbidrags erhållande hafva åt
-

Centrala

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kung!. l\laj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

samt Västmanlands län äfvensom elfva folkskoleinspektörer mena, att dylik

förteckning bör årligen utgifvas af ecklesiastikdepartementet. Två folkskoleinspektörer

anse en dylik förteckning hvart tredje år tillräcklig.

Anställande inom ecklesiastikdepartementet af ett sakkunnigt biträde,

som skulle tillhandagå med råd och upplysningar, har föreslagits af Eders

Kung] Maj:ts befallningshafvande i Hallands län och sju folkskoleinspektörer.

... „ Ytligen bär en inspektör föreslagit, anordnande af pristäflinoar för

författare af ungdomslitteratur.

jJag torde här få nämna, att föreningarna Folkbildningsförbundet och

oydöstra Sveriges folkbildningsförbund, i sammanhang med förut omförmälda

ansökningar om statsbidrag till vandringsbibliotek, äfven gjort

framställning om beredande af understöd för föreningarnas verksamhet såsom

förmedlingsanstalter för folkbiblioteken.

I fråga härom har föreningen Folkbildningsförbundet anfört, att det

torde vara af största betydelse för folkbiblioteken, att en förmedling af

bokinköp ordnades på ett tillfredsställande sätt. Såväl vid upprättande af

f un- ®om vid sedermera skeende nyanskaffningar af böcker torde

biblioteksförestandarna endast i undantagsfall vara i tillfälle att själfva

göia inköpen, och ofta vore de ej nog bevandrade inom litteraturen för

att pa egen hand kunna göra ett lämpligt val. Därtill komme, att bokinköpet

folie sig väsentligt dyrare, om hvarje bibliotek för sig underhandlade

med förläggare eller bokhandlare, än när genom eu bokförmedlingsbyra

uppgörelse kunde träffas i större omfattning. Genom föreningens i

nufvudstaden förlagda centralbyrå för bokförmedling, som utan tidsutdrägt

kunde från därstädes befintliga förläggare, antikvariat och bokhandlare

anskaffa böckerna, underlättades rekvirenternas arbete högst betydligt

och en afsevärd rabatt erhölles. Ridare lämnade byrån på anmodan

förslag till bokinköp, tillhandahölle bokkataloger samt utgåfve en

särskild tidskrift, »holkbiblioteksbladet», som lämnade uppgift på nyutkommen,

för folkbibliotek lämplig litteratur och i öfrigt meddelade råd

angående handhafvande! af större eller mindre bibliotek. Slutligen vore

byran i tillfälle att lämna biblioteken anvisningar och råd angående katalogisenngs-

^ och utlåningssystem och tillhandahölle härför behöflig! material.

Att byråns verksamhet fyllde ett länge kändt behof, syntes framgå däraf,

att under ar 1903 densamma på rekvisition förmedlat bokinköp för ett

sammanlagdt belopp (bokhandelspris) af 13,000 kronor och under de första

sju manaderna af år 1904 för ett belopp af 10,550 kronor.

Såsom åt afgifna utlåtanden framgår har en ledande och stödjande

verksamhet af här antydt slag i någon mån utöfvats, hvad skolbiblioteken

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

41

angår, af centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskolelärareförening samt,

livad folkbiblioteken beträffar, af föreningarna Verdandi och Heimdal.

Af de önskemål, som framställts för underlättande af folkbibliotekens

verksamhet, anser jag mig ej kunna förorda annat än förslaget, att

statsunderstöd beviljas centrala föreningar för deras befattning med upprättande

af bokförteckningar, förmedling af inköp in. in. Öfriga förslag

skulle kräfva nya organisationer, som för statsverket skulle medföra betydligt

större utgifter. De af Folkbildningsförbundet anförda skäl för

nödvändigheten af förmedlingsbyråer för folkbiblioteken synas mig fullt

öfvertygande, och då, efter hvad jag trott mig finna, de föreningar, som

sysselsatt sig med dylik verksamhet, hittills tillfredsställande fyllt denna

sin uppgift, synes man ej behöfva befara, att dessa föreningar, understödda

af statsmedel, icke skola motsvara de kraf, som en ökad biblioteksverksamhet

på dem kommer att ställa.

Såsom förut anförts, anser jag, att centrala föreningar jämväl böra

tillerkännas understöd för upprättandet af vandringsbibliotek. Föreningen

Folkbildningsförbundet har uppgifvit, att densamma till uthyrning upprättat

ej mindre än 23 vandringsbibliotek för en kostnad, uppgående i

medeltal till 165 kronor för hvarje, samt att, då hyresafgiften måste sättas

lågt, endast 3 kronor i månaden, för att biblioteken skulle komma till

användning äfven på den fattigaste landsbygden, hyresinkomsterna kunde

räcka blott till underhåll af biblioteken. Västra Sveriges folkbildningsförbund

har i sin ansökning om statsunderstöd för upprättande af vandringsbibliotek,

hvilken ansökning är dagtecknad den 28 oktober 1904, anfört,

att förbundet då ägde 13 vandringsbibliotek, hvilka, sedan anslag af

landstingsmedel erhållits till belopp af 1,000 kronor, vore ämnade att

till början af år 1905 ökas med 3 eller 4 nya. Denna gren af förbundets

verksamhet hade rönt synnerligen stort beaktande. Från Hallands,

Göteborgs och Bohus, Alfsborgs, Skaraborgs och Jönköpings län hade

rekvisitioner ingått i sådan mängd, att biblioteken ständigt varit upptagna

och rekvirenterna i flera fall måst vänta ganska länge på de

önskade biblioteken. Äfven med den ökning i antal, biblioteken snart

skulle erhålla, kunde man af redan dittills ingångna rekvisitioner se, att

de komme att blifva till antalet otillräckliga, hvarför förbundet vore i

behof af ytterligare inkomster för att på ett tillfredsställande sätt sköta

ifrågavarande gren af sin verksamhet. Afgifterna för lån af bibliotek

vore satta så lågt som möjligt: i det län, hvars landsting lämnat anslag

till förbundets biblioteksverksamhet, 2 kronor i månaden, lika högt för

de föreläsningsanstalter, som erlade afgift till förbundets materiellkassa,

och i öfriga fall 3 kronor i månaden. Dessa afgifter vore afsedda till

Bih. till Riksd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 27 Raft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition X:o 47.

betäckande af utgifter för bibliotekens underhåll och torde i bästa fall

förslå därtill, men till bibliotekariens aflöning och till nyanskaffning af

bibliotek försloge de ej.

Föreningen Folkbiblioteksförbundet har för sin verksamhet, som jämväl

omfattar anordnandet af föreläsningar, ifrågasatt statsbidrag för år 1906 af

4,000 kronor, Västra Sveriges folkbildningsförbund har för vandringsbiblioteks

upprättande, underhåll och vård i nyssberörda ansökning anhållit

om ett anslag för år 1905 af 1,000 kronor, och Sydöstra Sveriges folkbildningsförbund,

som äfven förmedlar föreläsningar för arbetsklassen, har

begärt statsunderstöd för sin verksamhet med 1,000 kronor eller, därest

detta ej . kunde beviljas, det mindre belopp, Eders Kungl. Majit kunde

finna skäligt.

Jag föreställer mig, att de centrala föreningarna lämpligen skulle

kunna för hvarje år tillerkännas ett statsunderstöd, beroende på omfånget

af deras verksamhet för bibliotekssakens främjande å ena sidan genom

förmedling af bokinköp, upprättande af kataloger å lämpliga böcker, meddelande

af anvisningar och råd om katalogers och låneböckers uppställande

och skötande äfvensom bibliotekens ordnande och vård samt å andra

sidan genom upprättande af vandringsbibliotek. Jag anser emellertid, att

här liksom vid anslagen till församlings- och föreningsbiblioteken ett

maximum bör fastställas för understödet. I betraktande af de inkomna

ansökningarna och då ingen erfarenhet ännu föreligger om, huru många

föreningar kunna komma att göra anspråk på dylikt understöd, anser jag

mig nu ej kunna föreslå detta maximum till högre belopp än 1,500 kronor

för hvardera slaget af nyssnämnda båda verksamhetsgrenar.

sanct för Rörande sättet för statsbidragets fördelande hafva de allra flesta, som

utdelande, där om yttrat sig, föreslagit, att, liksom i fråga om understöden till anordnande

af föreläsningskurser för arbetsklassen, ansökningar, åtföljda af

erforderliga uppgifter, skulle inlämnas till Eders Kungl. Majits vederbörande

befallningshafvande, samt att Eders Kung]. Maj:t sedermera, efter mottagande

af ansökningarna och Eders Kungl. Majits befallningshafvandes däröfver

afgifna utlåtanden, skulle bestämma om anslagens fördelning. Endast

eu folkskoleinspektör har föreslagit, att ansökningarna skola afgöras af

Eders Kungl. Majits befallningshafvande i orterna.

I fråga om de fasta biblioteken är jag sinnad ansluta mig till den

af nämnde folkskoleinspektör uttalade åsikt. Med stöd af den erfarenhet,

som vunnits vid fördelningen af anslaget för arbetareföreläsningarna, nödgas

jag uttala, att arbetet med fördelning af ett eventuellt biblioteksanslag

skulle, om än till eu början möjligt, snart nog, då ansökningarna komma

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

43

att ökas till tusental, blifva för ecklesiastikdepartementet allt för betungande

och omöjligt att med den nuvarande personalen utföra. Härtill

kommer, att Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande med sin närmare

kännedom om förhållandena på de olika orterna torde hafva lättare att bedöma

de olika omständigheter, som vid statsbidrags beviljande böra komma

under pröfning; och då statsbidragen till biblioteken skulle blifva jämförelsevis

små, torde pröfningen mycket väl kunna öfverlämnas åt de lokala

myndigheterna.

Jag har tänkt mig, att skoldistrikt eller — i Stockholm och Göteborg

— territoriell församling skulle äga att för hvarje år inom viss föreskrifven

tid ingå till Eders Kung!. Majrts vederbörande befallningshafvande med

ansökning om och, därest föreskrifna villkor blifvit uppfyllda, få sig beviljadt

statsbidrag till af skoldistriktet eller församlingen inrättadt församlingsbibliotek.

Öfver beslut om vägradt statsbidrag borde klagan kunna

hos Eders Kungl. Maj:t anföras på enahanda sätt som i fråga om vägradt

anslag till folkskoleväsendet.

Dylik rätt torde emellertid ej utan vidare böra medgifvas de lokala

föreningarna, utan torde sådan förening, som önskar erhålla statsunderstöd

för ett af föreningen inrättadt föreningsbibliotek, innan dylikt understöd

åt densamma får beviljas, böra af Eders Kungl. Maj:t, på särskild därom

gjord underdånig ansökning, få sig tillerkänd rätt att för viss tid med

afseende å understöd från biblioteksanslaget anses likställd med skoldistrikt.

Vid ansökning hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande om statsbidrag

för bibliotek böra enligt min mening fogas:

1) redogörelse, upprättad enligt fastställdt formulär, för bibliotekets

verksamhet under näst föregående år, utvisande, bland annat, antal af

under året inköpta volymer, antal volymer vid årets slut, antal boklån,

såväl hemlån som lån på stället, kostnader för bokinköp, inbindning, lokal

samt ved, ljus, renhållning in. m.,

2) tryckt katalog, om sådan finnes,

3) kvitterade räkningar i original eller styrkt afskrift, utvisande de

böcker, för hvilkas inköp statsbidrag begäres, kostnaden för bokinbindning

och kostnaden för tryckning af katalog, samt

4) vederbörande folkskoleinspektörs yttrande öfver ansökningen.

Lokala föreningar böra därjämte vid ansökning om statsbidrag foga

Eders Kungl. Maj:ts medgifvande att kunna erhålla understöd.

Understöden till de centrala föreningarna för deras verksamhet såsom

förmedlingsbyråer för folkbiblioteken och upprättandet af vandringsbibliotek

anser jag lämpligast böra af Eders Kungl. Maj:t bestämmas på därom

gjorda särskilda underdåniga ansökningar. Dylika ansökningar för visst

år synas mig böra göras mot slutet af det näst föregående året, därvid

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Storleken

of det statsanslag

erfordras.

Vissa statistiska

uppgifter

rörande folkbiblioteken.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

föreningarna hafva att bifoga detaljerade uppgifter dels om sin föregående

verksamhet i berörda afseenden dels ock om det sätt, hvarpå föreningen

vill betjäna bibliotekssaken under det år, för hvilket understöd sökes, allt

för att tjäna som material vid bedömande af storleken af det statsunderstöd,

som bör eu hvar af dem tilldelas.

Beträffande slutligen det anslag, som bör af Riksdagen äskas för

folkbibliotekssakens understödjande i enlighet med de af mig nu föreslagna

grunder, torde bidragens utdelande genom Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

nödvändiggöra, att detta anslag bestämmes såsom förslagsanslag.

Intet hinder möter emellertid för, att inom ramen af detta förslagsanslag

ett visst belopp ställes till Eders Kungl. Maj:ts disposition att

användas till understöd åt de centrala föreningarna, på sätt nyss sagts.

Vid beräkningen af det ungefärliga belopp, hvartill ifrågavarande förslagsanslag

bör sättas, erbjuda våra grannländer åtskilliga jämförelsepunkter.

I Korge, hvars folkmängd år 1900 var 2,239,880 invånare, beviljas årligen

30,000 kronor till folkbiblioteken, Indika åtnjuta statsbidrag, växlande

mellan 200 och 10 kronor. I Danmark, som år 1901 hade 2,464.770

invånare, offras årligen af staten 34,000 kronor för ändamålet. Då Sverige

äger ungefär dubbelt så många invånare som hvartdera af dessa länder,

synes jämförelsen påkalla ett understöd i Sverige af 60,000 kronor. Detta

är ock den summa, hvartill jag efter gjorda beräkningar kommit. Skoldistriktens

antal — undantagandes Stockholm och Göteborg — utgjorde

vid slutet af år 1903 2,401. Läggas därtill i nämnda två städer befintliga

15 territoriella församlingar, skulle antalet af de kommuner, som finge

rätt till statsunderstöd, bestiga sig till 2,416. Då man svårligen torde

kunna beräkna att, åtminstone till en början, flera än bortåt en tredjedel

af dessa komma att anhålla om dylikt understöd, samt de enskilda föreningar,

som blefve likställda med skoldistrikt, knappast torde kunna beräknas

till flera än 200, synas ungefär 1,000 särskilda statsbidrag komma

att genom Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande utdelas. Beräknas ett

medeltal af 50 kronor för hvarje, skulle sålunda härför erfordras 50,000

kronor. Till understödjande af de centrala föreningarna enligt förut omförmälda

grunder synes mig ett belopp af 10,000 kronor tillräckligt.

Behofvet skulle sålunda kunna tillgodoses genom ett förslagsanslag af

60,000 kronor.

I sammanhang med denna kostnadsberäkning är jag i tillfälle att

.förete en statistik öfver de kostnader för biblioteksväsendet, som landsbygdens

kommuner åtagit sig under år 1901.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

45

Samtliga landskommuner,mantal och folkmängd; landskommuner, som

beviljat medel till socken- o. d. bibliotek, antal, folkmängd och

anslagsbelopp, år 1901. Länsvis.

Län.

Samtliga kommuner.

Anslagsgifvande kommuner.

Antal.

Folkmängd, j

Antal.

Folkmängd.

Anslagsbelopp.

Kronor.

öre.

Stockholms län........................

109

160,530

36

58,793

2,362

46

Uppsala » ........................

85

96,902

26

33,489

1,187

36

Södermanlands län ...............

92

140.707

47

70,053

1,904

06

Östergötlands » ...............

149

216,795

25

49,183

1,580

33

Jönköpings » ...............

127

172,507

15

23,507

474

72

Kronobergs » ...............

85

150,835

7

18,562

450

00

Kalmar » ...............

101

193,640

14

29,235

415

53

Gottlands » ...............

92

44,446

35

19,513

1,175

76

Blekinge » ...............

35

.1 09,855

9

43,267

410

78

Kristianstads » ...............

143

203,663

55

89,490

3,473

95

Malmöhus » ...............

241

278,321

71

93,925

3,958

69

Hallands » ................

86

114,303

7

9,838

605

36

Göteborgs och Bohus län ...

86

189,684

2

7,719

200

00

Älfsborgs län...........................

220

249,268

22

39,629

2,026

75

Skaraborgs » ...........................

260

212,089

35

40,183

1,040

51 i

Värmlands » ...........................

87

227,297

27

80,731

1,519

39

Örebro » ...........................

58

168,227

28

110,190

2,080

01

Västmanlands län ..................

68

120,113

39

76,402

2,898

02

Kopparbergs » ..................

47

206,330

27

117,993

2,8S6

23

Gäfleborgs » ..................

47

194,912

25

111,590

2,809

42

V ästernorrlands » ..................

63

209,122

13

58,898

2,190

97

Jämtlands » ..................

59

105,756

8

16,972

465

19

Västerbottens » ..................

24

140.549

6

47,945

350

00

Norrbottens » ..................

21

124.957

t

7,811

90

00!

Rikets landsbygd

2,385

4,028.808

580

1,254.918

36,555

49

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 47.

Landskommuner, som beviljat medel till socken- o. d. bibliotek, antal,

folkmängd och anslagsbelopp, år 1901. I grupper efter folkmängden.

Kommuner med en folkmängd af:

Antal.

Folkmängd.

Anslagsbelopp.

Kronor.

öre.

T. o. in. 500 personel''.......................................

52

18,630

978

86

Öfver 500 t. o. m. 1,000 personer ...............

131

98,100

4,414

46

» 1,000 t. o. m. 2,000 personer ............

191

276.347

9,597

20

» 2,000 » 5,000 » ............

154

460,768

12,621

47

» 5,000 personer..........................................

52

401,073

8,943

50

Summa

580

1,254,918

36,555

49

Anmärkningar.

Siffrorna rörande landskommunernas anslag till socken- o. d. bibliotek äro hämtade

ur de till kungl. statistiska centralbyrån insända primäruppgifterna till den officiella statistiken

angående kommunernas finanser. I formuläret till dessa uppgifter, för så vidt de

röra de å kommunalstämma granskade räkenskaperna, finnes en särskild rubrik för utgifter

till sockenbibliotek, hvadan man torde kunna antaga, att anslag till detta ändamål därunder

äro antecknade, i den händelse de författningsenligt beslutats å kommunalstämma.

I åtskilliga fall handläggas emellertid hithörande ärenden å kyrkostämma, och äro

därför de till statistiska centralbyrån inkomna sammandragen af å denna stämma granskade

räkenskaper äfvenledes genomgångna. Då likväl blanketten för sistnämnda sammandrag

icke innehåller en sådan särskild rubrik för utgifter till sockenbibliotek, är det sannolikt,

att dessa stundom ingå i någon där upptagen post för diverse utgifter (till »öfriga behof»

el. dyl.). De bär meddelade siffrorna äro därför att anse som något för låga, huru mycket

är ej möjligt att afgöra, men förmodligen ej i någon högre grad.

Då vidare sträng skillnad mellan socken- och skolbibliotek ofta nog icke göres i

uppgifterna och äfven torde vara onödig att genomföra, hafva anslagen till de senare, då

de särskildt redovisas (i sammandraget af kyrkostämmans räkenskaper), äfven här inräknats.

»Landskommun» är här taget i samma bemärkelse som i den officiella statistiken

öfver kommunernas finanser, d. v. s. de köpingar, som i afseende på beräkningsgrunden

för utdebitering af kommunala utskylder äro likställda, med städerna och hvilkas räkenskapssainmandrag

till sagda statistik liksom städernas sakna särskild rubrik för anslag till

sockenbibliotek, hafva här icke kunnat upptagas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

47

Medeltal anslagsbelopp i de landskommuner, som beviljat medel till sockeno.

d. bibliotek samt dessa kommuners antal och folkmängd i

förhållande til! samtliga landskommuners, år 1901. Länsvis.

L

ä n.

Medeltal anslagsbelopp

Antal anslags- gifvande kom- muner i %

af samtliga.

Folkmängd

i de anslags- gifvande kom- munerna i %

af hela länets

landsbygds.

pr anslags- gifvande

kommun.

Kronor.

pr invånare

i de anslags- gifvande kom- munerna.

Öre.

Stockholms län

65-62

4*0

33*0

36*6

Uppsala »

45*67

3-5

30-6

34*6

Södermanlands län.........................

40''51

2*7

51*1

49*8

Östergötlands

»

63-21

3-2

16*8

22-7

Jönköpings

»

31*65

2*0

11*8

13-6

Kronobergs

»

64''29

2-4

8-2

12-3

Kalmar

»

29-68

1*4

13*9

15*1

Gottlands

»

33-59

6-0

38*0

43*9

Blekinge

»

45-64

0*9

253

39-4

Kristianstads

»

63*16

3-9

38-5

43*9

Malmöhus

»

55*76

4*2

29*5

34*0

Hallands

»

86-48

6*2

8-1

8-6

Göteborgs och

Bohus län ...............

100*00

2*6

2*3

4*1

Alfsborgs

län.............................

92-13

5*1

10*o

15*9

Skaraborgs

»

29-73

2-6

13-5

18-9

V ärmlands

»

56"27

1*9

3ro

35-5

Örebro

»

74-29

1*9

48-3

65*5

Västmanlands

» ..............................

74-31

3*8

57*4

63''6

Kopparbergs

»

106"90

2-4

573

57-2

| Gäfieborgs

»

112-38

2-5

53-2

57*3

| Västernorrlands

»

] 68*54

3-7

20*6

28-2

Jämtlands

»

58*15

2*7

13-6

* 16''o

Västerbottens

»

58*33

0*7

25''0

34-1

Norrbottens

»

90-00

1-2

4*8

6*3

Rikets landsbygd

63*03

2*9

24-3 ,

31*1

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Höjning af

anslaget till

folkskoleinspektörerna,

Medeltal ansiagsbelopp i de landskommuner, som beviljat medel till

socken- o. d. bibliotek, år 1901. Gruppvis efter folkmängden.

Kommuner med eu folkmängd af:

Medeltal ansiagsbelopp

pr anslags- gifvande kom- mun.

Kronor.

pr invånare i

de anslags- gifvande kom- munerna.

Öre.

T. o. m. 500 personer......................................................

18*82

5*3

Öfver 500 t. o. m. 1,000 personer..........................

33*70

4*5

» 1,000 » » » 2,000 > ...........................

50*25

3*5

:> 2,000 » » » 5,000 » ...........................

81*90

2*7

2 5,000 personer ....................................................

171*99

2*2

Samtliga

63*03

2*9

Af denna statistik framgår, att år 1901 blott 580 landskommuner

för ändamålet beviljat tillsammans 36,555 kronor 49 öre. Den beräknade

anslagssumman torde, med hänsyn till att städernas församlingar ej

uppgå till mer än 105, följaktligen under den närmaste framtiden vara

fullt tillräcklig.

För den händelse de statsunderstödda biblioteken ställas under folkskoleinspektörernas

inspektion, torde, såsom förut påpekats, någon ökning

i de till dessa inspektörer utgående rese- och traktamentsersättningar vara

att förutse. Utom det att bibliotek ej alltid är beläget på samma ort som

folkskola, måste också själfva förrättningen taga någon tid. Beräknar man,

att biblioteken i medeltal inspekteras hvartannat är, skulle, med min

nyss gjorda uppskattning af deras antal, traktamentsersättning för biblioteksinspektionen

komma att utgå hvarje år för 500 förrättningsdagar. Efter

6 kronor för dag skulle således härför erfordras 3,000 kronor. Ökningen

i reseersättningarna synes mig ej behöfva beräknas högre än till

2,000 kronor om året. Biblioteksinspektionen skulle sålunda kräfva en

statsutgift af ungefär 5,000 kronor årligen.»

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Departementschefen uppläste härefter omförmälda inom ecklesiastikdepartementet

uppgjorda två lagförslag, hvarefter departementschefen, under

åberopande af hvad han i ärendet yttrat, hemställde, det Kungi. Maj:t

täcktes förslå Riksdagen att

dels antaga de upplästa förslagen till

l:o) lag angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 samt

2:o) lag angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863;

dels medgifva,

att understöd af statsmedel till ett belopp af högst 75 kronor, för år

räknadt, må enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt meddela, utgå till skoldistrikt utom Stockholm och Göteborg samt

till territoriell församling i nämnda städer för upprättande och underhåll

af församlingsbibliotek äfvensom till lokala föreningar, hvilka af Kungl.

Maj:t förklaras härutinnan likställda med skoldistrikt, för upprättande och

underhåll af föreningsbibliotek, under följande villkor:

att föreningsbiblioteks angelägenheter vårdas af en styrelse, som utgöres

af fem af föreningen valda ledamöter;

att biblioteksstyrelse för hvarje bibliotek utser föreståndare eller bibliotekarie,

som handhafver den närmaste skötseln af boksamlingen och däröfver

upprättar katalog;

att bibliotek är uppställdt i lämplig lokal och regelbundet vissa tider

i veckan kostnadsfritt eller mot låg afgift hålles tillgängligt för allmänheten

inom bibliotekets verksamhetsområde;

att bibliotek hålles försäkradt mot eldskada;

att böcker af osedligt innehåll ej må med bibliotek införlifvas;

att beviljadt statsbidrag må användas endast till inköp och inbindning

af böcker samt tryckning af katalog;

att vederbörande skoldistrikt, församling eller förening för samma

ändamål anslagit eller annorledes anskaffat minst lika stort belopp som

statsbidraget;

att böcker, som inköpts för statsbidrag och nyssnämnda af skoldistrikt,

församling eller förening anskaffade medel, ej må afhändas biblioteket;
att,

då föreningsbibliotek, för hvilket åtnjutits statsunderstöd, upplöses,

till vederbörande skoldistrikt eller församling skola för införlifvande

med dess bibliotek öfverlämnas de böcker, som på nyssnämnda sätt förvärfvats;

och

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 1 Smil. 1 Afd. 21 Höft.

V

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 47.

att biblioteken skola vara underkastade inspektion af vederbörande

folkskoleinspektörer;

samt att understöd af statsmedel må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

jämväl tilldelas sådana centrala föreningar, som verka såsom förmedlingsanstalter

åt bibliotek af omförmälda slag eller upprätta vandringsbibliotek,

med ett belopp af högst 1,500 kronor, för år räknadt, till hvarje

sådan förening för hvardera af nämnda verksamhetsgrenar, dock till ett

sammanlagdt belopp af högst 10,000 kronor;

dels, för att till nu angifna ändamål användas, på ordinarie stat under

riksstatens åttonde hufvudtitel bevilja ett förslagsanslag, med titel: »TJndei''- stöd åt folkbibliotek», å 60,000 kronor;

dels ock till bestridande af kostnaderna för inspektion genom folkskoleinspektörerna

af folkbibliotek höja anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning

åt folkskoleinspektörer med 5,000 kronor, eller från

dess nuvarande belopp, 105,000 kronor, till 110,000 kronor.

På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter behagade

Hans Magt Konungen i nåder gilla och bifalla

hvad departementschefen sålunda hemställt, och skulle

nådig preposition till Riksdagen afl åtas af den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Gustaf Norström.

Stockholm, Ivar Haeggströms Boktryckeri A, B., 1905.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1905:114 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående . understöd åt folkbibliotek m. m. s. 1 i texten
  2. SLU 1905:11 Sammansatta Stats- (och Lagfutskottets Utlåtande N:o 11 s. 1 i texten