Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning

17 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1905:81, Med förslag till lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 81.

1

N:o 81.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning;

gifven Kristiania slott den 6 mars 1905.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen förda

protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om inskränkning i

rätten att erhålla ägostyckning.

Kungl. Maj:t, förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Ossian Berger.

Bill. till Riksd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 40 Käft. (No 81).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Förslag

till

Lag

om inskränkning'' i rätten att erhålla ägostyckning.

Härigenom förordnas som följer:

I Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län må ej ägostyckning ske eller förordnande för landtmätare att

verkställa ägostyckning meddelas, utan att Konungens befallningshafvande

gifvit tillstånd till ägostyckningen.

Vill någon erhålla sådant tillstånd, ingifve till Konungens befallningshafvande

uppgift om sättet för den tillämnade styckningens verkställande.

Ej må tillstånd lämnas, med mindre hvarje lott, som komme

att erhålla inägor, skulle med hänsyn såväl till dessa ägors omfattning

som ock till den myckenhet husbehofsskog, odlings- och mulbetesmark,

som blefve lotten tilldelad, varda tjänlig för själfständigt jordbruk, eller

ock ägostyckningen erfordras för bildande af bostadslägenhet eller för

industriell anläggning eller för annat dylikt ändamål.

Öf ver Konungens befallningshafvandes beslut i ärende, hvarom nu

är sagdt, må klagan föras i den ordning, som för ekonomimål i allmänhet

är stadgad.

Denna lag träder genast i kraft och gäller till den 1 januari 1910.

Den äger tillämpning jämväl i afseende å ägostyckning, som före lagens

ikraftträdande blifvit sökt, men ännu icke fastställd; dock att, där ansökning

om förordnande för landtmätare att verkställa ägostyckning inkommit

till Konungens befallningshafvande före den 1 januari 1905, eller afhandling,

på grund hvaraf ägostyckning sökes, är upprättad före nyssnämnda

dag, denna lag i afseende å sådan ägostyckning ej skall tillämpas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

3

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott fredagen den 3 februari 1905.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe,

Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen,

Virgin.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet

anförde chefen för justitiedepartementet statsrådet Berger:

»Kommittén för utredande af frågan »huruledes den själfägande jordbrukande

befolkningens ställning i Norrland och Dalarne må kunna vidmakthållas

och stärkas och jordbrukets utveckling i nämnda landsdelar

befrämjas» har i sitt afgifna betänkande bland annat föreslagit särskilda

bestämmelser i afseende å ägostyckning i de fem norrländska länen. Af

motiven till detta förslag framgår, att kommittén gjort den erfarenheten,

att ägostyckning i nämnda län i stor utsträckning användts på ett sätt,

som vore till men för jordbruket, i det att inägojord afstyckades, utan att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

därmed följde erforderlig husbehofsskog, betes- och odlingsmark, hvilket

hade sin grund däri, att trävarubolagen på många platser vore villiga att

afhända sig den för bolagen ofta mera besvärliga än inbringande inägojorden,

men visade en afgjord och lätt förklarlig obenägenhet att låta

skogsmark medfölja.

I betänkandet framhålles vidare, att äfven om de af kommittén föreslagna

nya bestämmelserna om ägostyckning skulle blifva godkända, en

afsevärd tid likväl torde komma att förflyta, innan lag i ämnet kunde

blifva utfärdad. Under tiden kunde ägostyckningarna på trävaruindustriens

hemman utan tvifvel väntas komma att fortgå i en otillfredsställande

riktning. Det vore äfven att befara, att benägenheten för ägostyckning

under nämnda mellantid komrae att betydligt ökas. Om nämligen

sågverksbolagen och de enskilda skogsspekulanterna funne lagförslagets

bestämmelser för sig obekväma, skulle de utan tvifvel skynda sig att ägostycka

sina hemman och därigenom undandraga sig en eventuell ny lagstiftnings

inskränkningar i ägostyckningsfriheten. Härigenom kunde det

lätteligen komma att inträffa, att en antagen ny lag blefve så godt som

värdelös,. i det att det stora flertalet ägostyckningar, där det gällde att

afskilja jordbruksägorna från trävaruindustriens skogshemman, redan innan

lagen trädt i kraft blifvit undangjorda. Kommittén trodde sig därför böra

föreslå, att en provisorisk lag så skyndsamt som möjligt utfärdades, hvarigenom

rätten till ägostyckning i Norrland i viss mån inskränktes, till dess

ny lagstiftning om ägostyckning kunde blifva genomförd.

Den af kommittén i sådant syfte föreslagna bestämmelsen innehåller,

att i de fem norrländska länen ägostyckning tills vidare ej må äga rum i

annat fall än som omförmäles i 3 § af lagen om hemmansklyfning, ägostyckning

och jordafsöndring den 27 juni 1896.

Hvad kommittén vill hafva upphäfdt tills vidare är alltså den uti

2 § af nämnda lag medgifna rätt att få ägostyckning å hemman, som

tillhör en enda ägare eller ock flera delägare under samnad hand, hvaremot

ägostyckning fortfarande skulle få äga rum i det fall, att hemmanets

ägare till annan upplåtit viss till gränserna bestämd ägovidd att såsom

hemmansdel ägas. Kommitténs majoritet har ansett, att denna senare form

af ägostyckning borde bibehållas, emedan den vore ett institut, som ofta

kunde vara särskildt allmogen till afsevärd nytta såsom en snabb och

billig form för delning af ett hemmans jord, samt dessutom icke i någon

högre grad ägnade sig att användas i det syfte, man genom suspensionen

velat förekomma. En af kommitténs ledamöter har dock varit skiljaktig

och menat, att inskränkningen borde, för att blifva fullt verksam, omfatta

äfven sist omförmälda fall. A andra sidan framhåller denne leda
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

möt, att genom kommitténs förslag skulle förhindras, att ett stärbhus

kunde genom ägostyckning i stället för hemmansklyfning dela ett hemman

mellan de olika dekägarne, hvilket vid en tidigare ifrågasatt suspension

af ägostyckningslagen inom Riksdagen framhållits såsom en väsentlig olägenhet.

Omförmälde kommittéledamot har därför hemställt, att den provisoriska

inskränkningen i ägostyckningslagens tillämpning skall gälla alla

fall af ägostyckning med rätt för Konungens befallningshafvande att medgifva

ägostyckning, så snart den kan antagas ej komma att kränka något

verkligt jordbruksintresse. I denna hemställan har jämväl en annan kommittéledamot

instämt.

Öfver kommitténs förslag hafva utlåtanden infordrats dels från

landtmäteristyrelsen och dels från Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i de fem norrländska länen. Af dessa myndigheter har Eders Kungl. Majrts

befallningshafvande i Västerbottens län anslutit sig till den skiljaktiga

mening, jag här ofvan berört.

Förutom de anmärkningar, som i berörda reservation gjorts mot

kommitténs förslag, framhåller nämnde befallningshafvande ytterligare, att

detta förslag skulle komma att verka hindrande på bildande"^ af egnahemssamhällen.

Kommittén har visserligen ej förbisett denna omständighet,

men ansett, att det vore en för norrländska förhållanden främmande angelägenhet.

Denna uppfattning säger sig Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Västerbottens län ej kunna dela. Väl vore det sant, att

hittills ägostyckning till egnahemssamhällen ej tagit någon fart inom länet,

men det vore ej tillrådligt att för en obestämd tid framåt stänga eller

väsentligt försvåra möjligheten härtill. Tillika meddelas, att länets hushållningssällskap

för befrämjande af egnahemsrörelsen inom länet begärt

medel ur det för sådant ändamål till disposition ställda anslag.

Äfven landtmäteristyrelsen och Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Jämtlands län hafva framhållit faran, att den af kommittén föreslagna

bestämmelsen skulle verka till hinder för bildande af egna hem.

Eders Kungl. Majrts befallningshafvande i Gäfleborgs och Norrbottens

län hafva beträffande kommitténs förslag framhållit behofvet af öfvergångsstadganden

till förekommande af, att alla ägostyckningar, hvilka icke

hunnit föras till slut före lagens promulgerande, skulle afbrytas och ej få

verkställas.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västernorrlands län har

ej haft något att erinra mot kommitténs förslag.

Utan att för närvarande vilja yttra mig angående de af kommittén

föreslagna särskilda bestämmelser beträffande ägostyckning i Norrland,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 81.

anser jag, i likhet med de hörda myndigheterna, det vara önskvärd t, att

åtgärder vidtagas till förekommande af att en eventuell lagstiftning blifver

gagnlös. Det stadgande, som kommitténs majoritet i sådant syfte föreslagit,

synes mig emellertid vara alltför lätt att kringgå. Om ändamålet skall

vinnas, tror jag det vara nödvändigt att såsom regel upphäfva all rätt

till ägostyckning, men på samma gång hålla en utväg öppen att få ägostyckning

till stånd, ifall sådan, efter särskild pröfning, finnes icke stå i

strid med de intressen, som det gäller att skydda, eller ock erfordras för

ett ändamål, för hvilket jordbruksintresset får vika. Anledning af sistantydda

art synes mig vara för handen, om ägostyckning erfordras för

bildande af egna hem, för industriell anläggning eller för annat dylikt

ändamål. Den erforderliga särskilda pröfningen synes lämpligast böra

öfverlämnas åt vederbörande befallningshafvande med rätt att öfverklaga

dess beslut i den ordning, som för ekonomimål i allmänhet är stadgad.

Lagens giltighet torde böra begränsas till den tid, som högst kan anses

åtgå innan kommitténs hufvudsakliga förslag blifvit slutligen pröfvade och

de i följd däraf beslutade åtgärder genomförda, och jag föreslår i sådant

afseende den 1 januari 1910. Hvad angår lagens tillämpning å redan påbörjade

ägostyckningar anser jag, för ändamålets vinnande, erforderligt,

att lagen i regeln tillämpas på hvarje ägostyckning, som ej vid lagens ikraftträdande

blifvit fastställd; dock synes mig billigheten kräfva, att undantag

sker till förmån för ägostyckningar, som blifvit igångsatta på en tid,

då kommittéförslagen kunna antagas icke hafva varit för allmänheten kända,

t. ex. före den 1 januari 1905».

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i öfverensstämmelse

med hans nu afgifna yttrande affattadt förslag till lag om

inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning, af den lydelse bilagan litt. A

till detta protokoll utvisar, hemställde han i underdånighet, att högsta

domstolens utlåtande öfver förslaget måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen

omförmäler, genom note ur protokollet inhämtas.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Makt Konungen i nåder lämna

bifall.

Ur protokollet

Aug. von Hartmansdorff.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

7

Bil. litt. A.

Förslag

till

Lag

om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning.

Härigenom förordnas som följer:

I Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län må ägostyckning ej ske, utan att Konungens befallningshafvande

därtill lämnat tillstånd. Sådant tillstånd må ej meddelas, med mindre de

särskilda lotter, som genom ägostyckningen skulle uppkomma, äro tjänliga

för jordbruk, eller ock ägostyckningen erfordras för bildande af egna hem,

eller för industriell anläggning eller för annat dylikt ändamål.

öfver Konungens befallningshafvandes beslut i ärende, hvarom nu är

sagd t, må klagan föras i den ordning, som för ekonomimål i allmänhet är

stadgad.

Denna lag träder genast i kraft och gäller till den 1 januari 1910.

Den äger tillämpning jämväl i afseende å ägostyckning, som före lagens

ikraftträdande blifvit sökt men ännu icke fastställd; dock att, där ansökning

om förordnande för landtmätare att verkställa ägostyckning inkommit

till Konungens befallningshafvande före den 1 januari 1905, denna

lag i afseende å sådan ägostyckning ej skall tillämpas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kungl. Maj:ts

högsta domstol tisdagen den 14 februari 1905.

Andra rummet.

Närvarande:

Justi tieråden

Skarin,

Cassel,

Quensel,

Silverstolpe,

friherre Marks

VON WURTEMBERG.

Tillförordnade byråchefen för lagärenden, konstituerade revisionssekreteraren

Hellner anmälde

note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 3 innevarande februari, utvisande,

att Kungl. Maj:t i nåder förordnat, att högsta domstolens utlåtande skulle,

för det ändamål § 87 regeringsformen omförmälde, inhämtas öfver upprättadt

förslag till lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning;

och föredrog tillförordnade byråchefen Hellner berörda under litt. B vid

detta protokoll fogade förslag.

Vid granskning af förslaget anfördes af:

Justitierådet friherre Marks von Wurtemberg: »Det af den så kallade

Norrlandskommittén afgifna förslag till särskilda bestämmelser om ägostyckning

i de norrländska länen torde såväl till sitt hufvudsyfte — att

på lagstiftningens väg motarbeta uppkomsten af skoglösa eller skogfattiga

hemmanslotter — som ock beträffande detaljerna komma att framkalla

meningsskiljaktighet. Men såframt man ej redan från början är beredd

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

att utan närmare undersökning afvisa förslaget, synes det uppenbart, att,

på sätt kommittén framhållit, provisoriska lagstiftningsåtgärder böra med

det snaraste vidtagas till förhindrande däraf, att fastighetsägare, just med

hänsyn till förslaget, skynda att i större omfattning påkalla ägostyckning

enligt nu gällande bestämmelser, något som tydligen skulle i väsentlig

grad omintetgöra verkningarna af de ifrågasatta nya föreskrifterna.

Här åsyftade provisoriska lagstiftning kunde enligt min tanke lämpligen

hafva gått ut på att under vissa år fullständigt inställa ägostyckningen

i Norrland. Att sålunda under en kortare tid låta jorddelningen

försiggå allenast i de två former — klyfning och afsöndring — som intill

helt nyligen voro de enda af lagen erkända, torde under här föreliggande

förhållanden näppeligen kunna anses innefatta någon hänsynslöshet

mot fastighetsägarne, och några praktiska svårigheter skulle, såvidt jag

förstår, ej hafva varit att befara af en dylik lagstiftningsåtgärd.

Det remitterade förslaget går emellertid eu annan väg. Enligt detsamma

skall det nämligen ankomma på administrativ myndighet att i

hvarje särskildt fall efter vissa i lagen angifna grunder pröfva, huruvida

ägostyckning må komma till stånd. Utan att förbise de fördelar denna

anordning innebär framför det ovillkorliga förbudet hyser jag dock någon

tvekan angående möjligheten att på den väg, som här afses,"få till stånd

en säker, följdriktig och enhetlig tillämpning af de regler, som innehålla

villkoren för ägostycknings tillåtande.

Då det emellertid, såsom nyss framhållits, ej kan anses innebära

någon rättskränkning, om en eller annan jordägare utan tillräcklig anledning

skulle under några år hindras att ägostycka. sin jord, samt någon

afsevärd olägenhet ej heller torde uppstå däraf, att tillstånd till ägostyckning

lämnas i ett eller annat enstaka fall, där sådan tillåtelse, strängt

taget, ej borde ifrågakomma, anser jag med hänsyn till angelägenheten af

att här åsyftade provisoriska lagstiftning snarast möjligt kommer till stånd

mig ej böra afstyrka förslagets framläggande för Riksdagen.

I afseende å vissa detaljer i förslaget nödgas jag emellertid framställa

erinringar.

Sålunda kan jag ej finna annat än att, då såsom villkor för ägostycknings

tillåtande uppställes, att de tillämnade ägolotterna skola hvar

för sig vara tjänliga för jordbruk, förslaget går längre än med dess allmänna

ståndpunkt är förenligt. Då man öfverger den rena förbudsståndpunkten

och anordnar pröfning af omständigheterna i hvarje särskildt fall,

är det svårt att inse, hvarför, såsom enligt förslaget skulle blifva fallet,

tillstånd till ägostyckning skulle vägras, där det hemman eller den hemmansdel,

som skulle styckas, består uteslutande af skogsmark, eller där

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 40 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

genom styckningen skulle uppkomma — jämte en eller flera lotter af inägor

med nödig skog, odlingsmark och mulbete — tillika någon lott, som

uteslutande eller hufvudsakligen bestode af skogsmark. I intetdera af

dessa fall torde något jordbruksintresse stå i vägen för ägostyckning, och

enligt de af kommittén föreslagna definitiva bestämmelserna skulle hinder

därför ej heller möta.

Hvad förslaget innehåller om tillåtande af ägostyckning, där densamma

erfordras för bildande af egna hem, synes jämväl gifva anledning

till erinran. Om, såsom väl får antagas, uttrycket »egna hem» här skall

äga den betydelse, som detsamma erhållit genom den under senare tid

framträdande så kallade egnahemsrörelsen, lära därunder innefattas ej

allenast bostadslägenheter på landsbygden utan ock smärre jordbrukslägenheter,

innehafda af själfägande brukare, som dock ej uteslutande lifnära

sig af sitt jordbruk. Skulle nu, så snart ägostyckning ifrågakomma

för bildande af en dylik jordbrukslägenhet, tillstånd till styckningen meddelas

utan hänsyn till befintligheten eller saknaden af nödig skogsmark,

blefve följden lätt den man velat undvika, nämligen att ägostyckningen

äfven framgent komme att i afsevärd omfattning användas till bildande

af jordbruksfastigheter med ringa eller ingen skog. Skall ej syftemålet

med den provisoriska lagstiftningen äfventyras, torde det alltså vara omöjligt

att däri taga hänsyn till andra »egna hem» än sådana, där bostaden

är det väsentliga, Någon egentlig olägenhet af att förslaget ändras i sådan

riktning lärer ej vara att befara, då egnahemsrörelsens syften i hufvudsaklig

grad kunna, åtminstone under de år provisoriet varar, tillgodoses

på jordafsöndringens väg. Orden »egna hem» torde alltså i förslaget böra

utbytas mot »bostadslägenhet».

Hvad slutligen angår den föreslagna öfvergångsbestämmelsen, så

innebär densamma att, med undantag allenast för de fall, där ansökning

om förordnande för landtmätare att verkställa ägostyckning blifvit gjord

före den 1 januari 1905, de föreslagna nya stadgandena skola genast erhålla

tillämpning och detta äfven i afseende å ägostyckning, som redan

blifvit påbörjad. Om alltså någon för längre tid tillbaka genom aftal

förvärfvat ett område att ägas såsom hemmansdel men underlåtit att före

sistnämnda dag vidtaga åtgärd för ägostycknings åvägabringande, skulle

han jämlikt den nya lagstiftningen kunna förhindras att erhålla ägostyckning

och följaktligen gå miste om de fördelar, han afsett att genom aftalet

bereda sig. Att sålunda en rättighet, som någon förvärfvat under

hägnet af bestående lag och tilläfventyrs utan tanke på möjligheten af en

lagförändring, skulle kunna i lagstiftningsväg omintetgöras, är enligt min

tanke ej förenligt med de grundsatser, som hos oss såväl som annorstädes

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

gjort sig gällande i fråga om ikraftträdandet af privaträttsliga lagstadganden,

och en dylik retroaktiv tillämpning lärer ej heller låta sig försvara

med några som helst socialpolitiska eller praktiska grunder. Dylika grunder

torde, såvidt fråga är om ägostyckning på grund af föregående aftal, på

sin höjd böra föranleda en i så måtto tillbakaverkande tillämpning af

lagen att, om aftalet är tillkommet före lagens promulgerande, men efter

en viss dag, infallande någon kort tid efter förslagets framläggande för

Riksdagen, Konungens befallningshafvandes tillstånd till styckningen skall

erfordras.»

Justitierådet Silverstolpe: »Det föreliggande lagförslaget afser att

medelst en provisorisk inskränkning i rätten att inom de norrländska länen

erhålla ägostyckning söka förebygga, att genom fortsatt ägostyckning enligt

nu gällande bestämmelser en eventuell lagstiftning i ämnet i den riktning,

som af den så kallade Norrlandskommittén angifvits, skulle blifva

gagnlös. Jag finner väl på de af justitierådet friherre Marks von Wurtemberg

anförda skäl en dylik provisorisk lagstiftningsåtgärd vara af nöden,

men densamma lärer i hvarje fall icke böra sträckas längre, än omständigheterna

oundgängligen föranleda. De af kommittén föreslagna nya

stadgande^ om ägostyckning inom de norrländska länen hafva, såsom i

kommitténs betänkande särskilt framhållits, uteslutande till mål jordbrukets

bevarande därstädes. På sätt af justitierådet friherre Marks von

Wurtemberg närmare utvecklats, skulle emellertid enligt förslaget i vissa

af honom angifna fall ägostyckning blifva förbjuden, ehuru i dessa fall

icke något jordbruksintresse kan anses lägga hinder i vägen därför. Till

undvikande af denna fullkomligt onödiga inskränkning i rätten att erhålla

ägostyckning torde förslaget böra underkastas sådan omarbetning, att

ägostyckning i berörda fall må efter tillstånd af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

kunna äga rum.

Vidare synes i lagen böra tydligt uttalas, att Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

tillstånd till ägostyckning, där sådan finnes kunna ske,

skall lämnas, innan förordnande för landtmätare att verkställa ägostyckningen

meddelas.

_ I fråga om den föreslagna öfvergångsbestämmelsen instämmer jag

med justitierådet friherre Marks von Wurtemberg.»

Justitierådet Quensel: »Jag anser förslaget böra omarbetas i de af

justitierådet friherre Marks von Wurtemberg anmärkta afseenden.

Tillika anser jag önskligt, att lagen med erforderlig tydlighet utmärker,

huruvida Kungl. Maj:ts befallningshafvandes tillstånd till ägostyckningen

skall inhämtas, innan landtmätare erhåller förordnande att

verkställa ägostyckningen.»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Justitierådet Cassel, att han ansåg förslaget ej föranleda annan anmärkning

än såvidt anginge den föreslagna öfvergångsbestämmelsen, i

hvilket afseende justitierådet på de af justitierådet friherre Marks von Wiirtemberg

anförda skäl hemställde, att förslaget i denna del måtte till undvikande

af de utaf justitierådet friherre Marks von Wurtemberg påpekade

olägenheter undergå erforderlig jämkning.

Justitierådet Skärm: »Förslaget synes mig sakna erforderlig klarhet

och tydlighet beträffande det förfaringssätt, som för erhållande af ägostyckning

enligt förslaget bör iakttagas. Ägostyckning får uti de ifrågavarande

länen ej ske, heter det, utan Kungl. Maj-.ts befallningshafvandes

tillstånd, och sådant tillstånd får ej utom i vissa angifna fall meddelas,

med mindre de särskilda lotter, som skulle genom ägostyckningen uppkomma,

äro »tjänliga för jordbruk». För att Kungl. Maj:ts befallningshafvande

skulle kunna meddela den pröfning, en tillståndsansökan föranleder,

förutsattes således, att för Kungl. Maj:ts befallningshafvande framlägges

en fullständig plan för styckningen med så utförlig beskrifning på de

ägor, som skola tilldelas hvarje lott, att däraf lottens tjänlighet för jordbruk

kan bedömas, klar skifte nyligen ågått hemmanet, torde väl i allmänhet

skifteshandlingarna lämna erforderliga upplysningar om ägornas

beskaffenhet; men är hemmanet oskiftadt, eller hafva dess ägor efter ett

för längre tid sedan verkställdt skifte genom odling, skogsavverkning eller

annorledes kommit uti ett väsentligen förändradt skick, lärer särskild beskrifning

erfordras; och i alla händelser synes en karta, utvisande planen

för styckningen och för öfrigt inrättad såsom 16 § af ägostyckningslagen

föreskrift er, i de flesta fall böra för Kungl. Maj:ts befallningshafvande företes.

Då styckningen ej får verkställas annorlunda än Kungl. Maj:ts befallningshafvande

tillåter, och den af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkända

planen följaktligen skall vid förrättningen lända till noggrann efterrättelse,

lära de preliminära åtgärder, som sålunda må erfordras för erhållande

af Kungl. Maj:ts befallningshafvandes tillstånd, väl ej kunna eller

böra vidtagas af annan än en af Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnad

landtmätare. Den, som önskar erhålla ägostyckning, kan emellertid

ej af förslaget vinna nödig upplysning hur han för sådant ändamål har

att lämpligast förfara.

Antingen kan han ju hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande söka

förordnande för landtmätare att verkställa styckningen. Kungl. Maj:ts befallningshafvande

meddelar kanske ett sådant förordnande under förutsättning

eller möjligen med uttrycklig föreskrift att landtmätaren, innan förrättningen

afslutas, förskaffar Kungl. Maj:ts befallningshafvandes tillstånd till

densamma. Men det kan ju också tänkas, att Kungl. Maj:ts befallnings
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

jKungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

13

hafvande vägrar meddela det begärda förordnandet, innan tillstånd sökts

och meddelats. I detta senare fall får väl sökanden ånyo vända sig till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande med anhållan om förordnande för landtmätare

att vidtaga på honom ankommande åtgärder, för att tillstånd må

kunna sökas och erhållas, och, sedan sådant tillstånd lämnats, begära nytt

förordnande för landtmätare att verkställa själfva förrättningen.

Eller också kan sökanden börja med ansökan om förordnande beträffande

preliminäråtgärderna och efter vunnet tillstånd söka förordnande

till styckningen.

Det synes mig vara att befara att utan bestämdare föreskrifter i

detta hänseende i olika län kommer att olika förfaras, därigenom onödiga

kostnader, tidsutdräkt och andra olägenheter kunna uppstå.

Jag instämmer i hvad friherre Marks von Wurtemberg anmärkt

mot förslaget, såvidt detsamma kan anses innefatta hinder mot styckning

af ett uteslutande af skogsmark bestående hemman, eller mot utläggande

af någon lott, som består uteslutande af skogsmark.

Uttrycket »tjänliga för jordbruk», som väl är tillämpligt äfven på

lägenhet, som saknar husbehofsskog, betes- och odlingsmark, återger väl ej

hvad här menas.

Hvad som bör förstås med »egna hem» torde ej vara i lag fastslaget.

Af Kung!, kungörelsen den 17 juni 1904 synes, att till egna hem hänföras

jämte bostadslägenheter, där bostaden är det väsentliga, äfven jordbrukslägenheter,

afsedda för idkande af jordbruk. Till sistnämnda slag af

egna hem kunna ju hänföras lägenheter af mycket ringa omfattning utan

all husbehofsskog, betes- eller odlingsmark och väl i allmänhet hvarje litet

område, där jordbruk kan idkas; men det är ju ej förslagets mening

att en dylik lägenhet eller ett dylikt område skall få utläggas såsom särskild

lott vid ägostyckning.

Uttrycken »tjänliga för jordbruk» och »egna hem» synas mig därför

kunna verka vilseledande och föranleda en lagtillämpning stridande mot

förslagets mening.

Innebörden af stadgandet i mellersta stycket om rätt till klagan är

väl den, att sökande, hvars begäran om tillstånd af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

lämnats utan bifall, må öfver sådant Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

beslut föra klagan i den ordning, som för ekonomimål i

allmänhet är stadgad. Rätt till klagan öfver ett Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

beslut, hvarigenom tillstånd meddelats, är ej någon förbehållen.

Det synes mig, som om stadgandets mening skulle kunna tydligare och

riktigare uttryckas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Då emellertid behof af en skyndsam lagstiftningsåtgärd i förslagets

syfte uppenbart förefinnes, och vederbörande Kungl. Maj:ts befallningshafvande

utan allt tvifvel vid pröfning af tillståndsansökningar komma att

tillse det berörda syfte, såvidt möjligt, iakttages, synas mig de anmärkningar,

jag funnit kunna mot förslaget göras, icke vara af den vikt, att de

böra utgöra hinder för förslagets antagande eller föranleda annat afseende

än de jämkningar i redaktionen, som må kunna af dem påkallas.»

Ur protokollet

Aug. von Hartmansdorff.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

15

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet infor

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Kristiania slott måndagen den 6 mars 1905.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikesärendena grefve Gyldenstolpe,

Statsråden: Ramstedt,

Berger,

Meter.

Justitieråden: Lindbäck,

Claéson.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet

anmälde chefen för justitiedepartementet statsrådet Berger

Högsta domstolens genom not ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden

för den 3 sistlidne februari inhämtade utlåtande öfver upprättadt^

förslag till lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning.

Efter att hafva redogjort för utlåtandets innebörd anförde föredragande

departementschefen:

»Med anledning af de inom högsta domstolen framställda anmärkningar

har förslaget undergått en omarbetning. För de ändringar, som

härvid företagits, torde jag i allmänhet få åberopa de inom högsta domstolen

anförda skål, och anhåller jag nu allenast att få uppehålla mig vid

hvad som angår öfvergångsbestämmelsen. Flertalet af högsta domstolens

ledamöter hafva framställt anmärkning mot denna, såvidt den rörer ägostyckning

på grund af föregående aftal. Det må gärna medgifvas, att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

det skalle vara önskvärd! att all retroaktiv tillämpning af de föreslagna

stadgandena kunde undvikas, men om lagen skall erhålla åsyftad verkan,

torde det vara nödvändigt att i detta fall göra en afvikelse från vanliga

regler. Detta erkännes ock af de ledamöter, som framställt ifrågavarande

anmärkning, men flertalet af dem hysa den uppfattning, att det för ändamålets

vinnande vore tillräckligt att gifva lagen en tillbakaverka,nde tilllämpning

i så måtto, att om aftalet tillkommit före lagens promulgerande,

men efter en viss dag, infallande någon kort tid efter förslagets framläggande

för Riksdagen, Konungens befallningshafvandes tillstånd skulle

erfordras. Jag befarar emellertid att, om denna anvisning följdes, en utväg

skulle öppnas att på förhand omintetgöra lagens verkan. Det är

ganska sannolikt, att äfven en kort tidrymd efter lagens framläggande för

Riksdagen skulle vara tillräcklig för dem, som ville undgå lagens verkningar,

att uppgöra försäljningsaftal, som sedermera kunde åberopas såsom

grund för ägostyckning. A andra sidan skulle man ej heller genom att

följa berörda anvisning kunna alldeles förebygga, att icke i fullkomligt god

tro försäljningsaftal komme att före lagens promulgerande träffas, hvilka

drabbades af lagens bestämmelser. Gifvet är emellertid, att dylika händelser

såvidt möjligt böra undvikas, och jag anser därför riktigt att i anledning

af den inom högsta domstolen gjorda anmärkningen jämka öfvergångsstadgandet

därhän, att aftal, som ingåtts t. ex. före den 1 januari

1905, må kunna föranleda ägostyckning äfven om förrättningen ej sökes

förrän efter nämnda dag.»

Sedan departementschefen härefter uppläst i enlighet med det nu

afgifna yttrandet affattadt förslag till lag om inskränkning i rätten att

erhålla ägostyckning, hemställde departementschefen i underdånighet, att

förslaget måtte, jämlikt 87 § regeringsformen, genom nådig proposition

för Riksdagen till antagande framläggas.

Justitierådet Claeson, med hvilken justitierådet Lindbäck förenade

sig, yttrade: »Enligt det nu framlagda lagförslaget skall förbud mot ägostyckning

gälla i fråga om hvarje afhandling, som uppgjorts efter innevarande

års början. Härigenom tillerkännes lagen tillbakaverkande kraft.

Men detta torde icke öfverensstämma med de grundsatser, hvilka hittills

i allmänhet följts på det civila lagstiftningsområdet. Aftal, som träffats

under skydd af gällande lag, synes böra i allo respekteras. Jag anser mig

fördenskull böra i underdånighet tillstyrka, att åt öfvergångsbestämmelsen

i lagförslaget gifves den förändrade affattning, att lagen ej må tillämpas

på afhandlingar om ägostyckning, hvilka upprättats innan lagen träder

i kraft.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 81.

17

Statsrådets

hemställan;

öfrige ledamöter tillstyrkte bifall till departementschefens

och täcktes med bifall till denna hemställan Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten förordna, att till

Riksdagen skulle aflåtas nådig proposition i ämnet af

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Erik Olander.

\

Bih. till Piksd. Prof. 1905. 1 Sand. 1 Afd. 40 Haft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. LU 1905:64 Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning, dels ock tvenne i anledning af a2 i texten