Angående förvaltningen af Trollhätte kanaloch vattenverk m. in
57 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 54 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1905:90, Angående förvaltningen af Trollhätte kanaloch vattenverk m. in
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
1
N:o 90.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
förvaltningen af Trollhätte kanal- och vattenverk m. in.;
gifven Kristiania slott den 10 mars 1905.
Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
dels medgifva, att all den egendom, som Kungl. Maj:t och kronan
genom köpekontrakt den 31 maj 1904 förvärfvat från nya Trollhätte
kanalbolag, skall, under benämningen Kungl. Trollhätte kanal- och vattenverk,
från den tid, som af Kungl. Maj:t bestämmes, stå under förvaltning
af en styrelse, bestående af fem af Kungl. Maj:t för viss tid utsedda
ledamöter, af hvilka en, under benämning öfverdirektör, skall hafva
den närmaste ledningen och tillsynen öfver Trollhätte kanal- och
vattenverk;
dels godkänna ej mindre i statsrådsprotokollet omförmäldt förslag
till aflöningsstat för styrelsen och tjänstemännen vid Trollhätte kanaloch
vattenverk samt öfvergångsstat jämte till dessa stater hörande
villkor och bestämmelser i fråga om aflönings- och pensionsförhållanden
än äfven hvad som i statsrådsprotokollet föreslagits i fråga om statsbidrag
till beredande af pension åt änkor och oförsörjda barn efter
tjänstemän vid kanal- och vattenverket;
dels medgifva, att styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk
må i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
angifna grunder och enligt de särskilda föreskrifter, som må finnas
erforderliga och af Kungl. Maj:t utfärdas, ej mindre verkställa försäljning
af tomter från det till stadsplan indelade området vid Trollhättan
och ett inom det öster därom belägna, till stadsplanens utvidgning afsedda
området, sådant det blifvit till sina gränser angifvet å en af
Bill. till Riksd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 45 Käft. (N:o 90). 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
grefve C. G. Taube upprättad karta, afsatt område för egna hem,
omfattande omkring 100 tomter, än äfven genom utarrendering eller
på annat sätt, som linnes lämpligt, bereda afkastning af den öfriga
under styrelsens förvaltning ställda jordegendomen, som ej är för kanaloch
vattenverket omedelbart erforderlig, med stadgande att inflytande
arrendeafgifter skola ingå i kanal- och vattenverkets kassa, att köpeskillingarna
för försålda tomter skola förvaltas och bokföras såsom en
särskild fond, att af denna fond skola utgå ersättningar för byggnader,
då sådana skola af staten från tomtinnehafvare lösas, samt att räntan
å sagda fond skall ingå i kanal- och vattenverkets kassa;
dels ock medgifva att, sedan af kanal- och vattenverkets inkomster
guldits kostnaden för verkets förvaltning jämte utgifterna för nödiga
underhålls- och förbättringsarbeten, äfvensom af samma inkomster till
riksgäldskontoret öfverlämnats 3,6 procent af den x svenska statens 3,6
procent obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden af årliga inkomsten,
med undantag af hvad som inflyter för försäljning af tomter, må
öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Hjälmar Westring.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
3
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg enten i statsrådet å
Kristiania slott den 10 mars W05.
Närvarande:
Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe,
Statsråden: Westring,
Ramstedt och
Virgin.
Departementschefen statsrådet Westring yttrade:
Genom nådig proposition den 15 april 1904 (n:o 113) föreslog
Kungl. Maj:t Riksdagen att
ej mindre, med godkännande af upprättadt förslag till kontrakt
angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af Trollhätte
kanalverk och viss annan nya Trollhätte kanalbolags egendom,
medgifva, att Kungl. Maj:t finge i enlighet med samma kontrakt träffa
öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärfvande för statsverkets
räkning af den i kontraktet angifna egendom, äfvensom bemyndiga
fullmäktige i riksgäldskontor att verkställa likviden i enlighet med
kontraktet,
än äfven medgifva, dels att kanalverket med hvad till detsammas
Kung!
proposition
1904.
Riksdagsskrivelse
1904.
4 Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition N:o 90.
drift erfordrades i jord, byggnader, inventarier, materialier in. in. finge
ställas under. förvaltning af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
dels att till bestridande af kostnaden för denna förvaltning finge
utaf kanalverkets inkomster tillsvidare användas ett belopp af högst
120,000 kronor om året,
dels att, sedan af kanalverkets inkomster guldits såväl nyssnämnda
förvaltningskostnad som ock utgifterna för kanal verkets underhåll jämte
hvad därmed ägde sammanhang samt af samma inkomster till riksgäldskontoret
öfverlämnats 3,6 procent af den i svenska statens 3,6 procent
obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden af den årliga inkomsten
af kanalverket finge öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden,
dels ock att, beträffande de i köpet ingående delar af det till
stadsplan indelade området vid Trollhättan samt det öster därom belägna,
till stadsplanens utvidgning afsedda området, samma områden finge, intill
dess utredning hunnit verkställas såväl i fråga om villkoren för upplåtelser
från dessa områden som beträffande arrendevillkoren för redan
upplåtna tomter, sedan gällande arrendekontrakt gått till ända, stå
under den förvaltning, som af Kungl. Maj:t bestämdes, och kostnaden
för förvaltningen utgå af inflytande tomt- och andra afgifter.
Uti skrifvelse den 19 maj 1904 (n:o 161) anmälde Riksdagen sitt
beslut i anledning af denna framställning och yttrade därvid, att Riksdagen,
som ansåge den föreslagna öfverenskommelsen med bolaget vara
för statsverket antaglig, funnit sig böra godkänna densamma. Beträffande
förvaltningen af den egendom, som sålunda skulle af staten inköpas,
erinrade Riksdagen, att Kung]. Maj:t i den nådiga propositionen
omforma,It, att rörande förvaltningen af de i köpet ingående såsom
jordbruksfastigheter utarrenderade hemman och lägenheter särskilda
bestämmelser icke syntes erforderliga, enär i detta hänseende föreskrifterna
i kungörelsen den 10 november 1882 angående förändrade grunder
för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner vore på dem tillämpliga;
och förklarade sig Riksdagen icke hafva något att erinra emot afsikten
att ställa dessa fastigheter under domänstyrelsens förvaltning. Däremot
ansåg Riksdagen den af Kungl. Maj:t i öfrigt föreslagna anordningen
icke fullt lämplig. Dels hade det, säger Riksdagen, synts Riksdagen,
som om så väl kanalverket som de till stadsplanen redan utlagda eller
till dennas framtida utvidgning afsedda områdena allt framgent borde
stå under en och samma förvaltning, enär eljest möjligen en del frågor
skulle kunna af den ena förvaltningen handläggas på ett sätt, som
kunde medföra olägenheter för den andra, dels kunde det enligt Riks
-
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
dagens mening ej vara lämpligt att åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som så godt som uteslutande vore en kontrollerande myndighet,
uppdraga förvaltningen af en så pass omfattande affärsrörelse som
Trollhätte kanal- och slussverk, och ansåge Riksdagen med anledning
däraf, att med det slutliga ordnandet af förvaltningen af kanalverket
samt tomtområdena borde anstå, till dess Kungl» Maj:t framlagt ett för
den affärsmässiga skötseln mera betryggande, förslag än det då föreliggande.
Under tiden syntes det provisoriska ordnandet af förvaltningen
så i det ena som det andra hänseendet kunna öfverlämnas åt
Kungl. Maj:t, hvarvid det belopp af högst 120,000 kronor om året,
som af kanalverkets inkomster äskats för dettas förvaltning, syntes
kunna anses tillräckligt jämväl för förvaltningen af tomtområdena. Med
hänsyn slutligen till den utredning rörande frågorna om tomtupplåtelsen,
hvilken Kungl. Maj:t förklarat sig ämna låta verkställa, uttalade Riksdagen,
som jämväl funnit en dylik undersökning nödig, den förvissning,
att uti det förslag, som Kungl. Maj:t efter fullbordad utredning komrne
att för Riksdagen framlägga, tillbörlig hänsyn skulle tagas till de nuvarande
tomtinnehafvarnas befogade intressen.
Riksdagen tillkännagaf således, att Riksdagen på det sätt bifallit
Kungl. Maj:ts förslag, att Riksdagen
ej mindre, med godkännande af omförmälda förslag till kontrakt
angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af
Trollhätte kanalverk och viss annan nya Trollhätte kanalbolags egendom,
medgifvit, att Kungl. Maj:t finge i enlighet med samma kontrakt
träffa öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärfvande för statsverkets
räkning af den i kontraktet angifna egendom, äfvensom bemyndigat
fullmäktige i riksgäldskontor^ att verkställa likviden i enlighet
med kontraktet,
än äfven medgifvit, dels att såväl kanalverket med hvad till detsammas
drift erfordrades i jord, byggnader, inventarier, materialier m. m.
som de i köpet ingående delar af det till stadsplan indelade området
vid Trollhättan samt det öster därom belägna, till stadsplanens utvidgning
afsedda området finge, intill dess annorlunda blefve beslutadt, stå
under den förvaltning, som af Kungl. Maj:t bestämdes,
dels att till bestridande af kostnaden för denna förvaltning finge
utaf kanalverkets inkomster tills vidare användas ett belopp af högst
120,000 kronor om året,
dels ock att, sedan af kanalverkets inkomster guldits såväl nyssnämnda
förvaltningskostnad som ock utgifterna för kanalverkets under
-
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
håll jämte hvad därmed ägde sammanhang samt af samma inkomster
till riksgäldskontoret öfverlämnats 3,6 procent af den i svenska statens
3,6 procent obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden af den årliga
inkomsten af kanalverket finge öfvcrlämnas till handels- och sjöfartsfonden.
Köpets verk- Sedan jag, på grund af nådigt bemyndigande, den 31 maj 1904
st“lh^et å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar undertecknat omförmälda kontrakt
angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning
af Trollhätte kanalverk och viss annan nya Trollhätte kanalbolags
egendom, behagade Kungl. Maj:t vid ärendets förnyade föredragning
den 17 därpåföljande juni tillsätta två kommittéer med uppdrag, den
ena att uppgöra förslag till bestämmelser rörande förvaltningen genom
en för ändamålet tillsatt styrelse af så väl kanalverket med den för
detsammas drift erforderliga fasta och lösa egendom som ock de i köpet
ingående delar af det till stadsplan indelade området vid Trollhättan
samt det öster därom belägna, till stadsplanens utvidgning afsedda området,
och den andra att verkställa utredning i fråga om villkoren för
upplåtelse till enskilda af de från nya Trollhätte kanalbolag förvärfvade,
till tomter indelade eller afsedda områden.
De båda kommittéerna hafva inkommit med utlåtanden och förslag,
den förra den 8 november 1904 och den senare den 22 i samma månad.
Öfver det förra förslaget har väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
yttrande inhämtats.
Kommitté- Den kommitté, som fått i uppdrag att afgifva förslag till bestäm
försiag
om melser rörande förvaltningen af kanalverket jämte tillhörande egendom,
förvaltningen. n.. 0 °
autor löljand.6.
Vid uppgörande af sitt förslag hade kommittén icke kunnat undgå
att fästa uppmärksamheten därpå, att en elektrisk kraftstation för användande
af den staten tillhörande vattenkraften i Trollhättan omedelbart
borde komma till utförande för statens räkning. Platsen för denna
anläggning syntes med nödvändighet blifva i kanalens omedelbara närhet.
En sådan anläggning borde afse att i främsta rummet vid kraftstationen
lämna elektrisk kraft åt industriidkare eller andra, hvilka ville
därifrån leda kraft till sina anläggningar. Vid detta förhållande ansåge
sig kommittén böra utgå därifrån, att åt den styrelse, som kunde komma
att inrättas för Trollhätte kanal, lämpligen kunde lämnas i uppdrag
jämväl anläggningen och förvaltningen af den elektriska kraftstationen.
Omfattningen af de göromål, som kanalens förvaltning medförde
äfven under tiden för en blifvande ombyggnad af kanalen, utgjorde
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
icke något hinder för att åt kanal verkets styrelse gifva i uppdrag att
för kronans räkning låta anlägga och förvalta den närbelägna elektriska
kraftstationen.
Göromålen vid bådadera anläggningarna vore ock hvarandra lika
däld, att de afsåge förvaltningen för statens räkning af en industriell
anstalt. Då staten genom öfvertagande af den jordegendom, hvilken
tillhört aktieägarna i nya Trollhätte kanalbolag enskilda blifvit ägare
af mark, hvarå industriella anläggningar med fördel läte sig anordnas
för användning af elektrisk drifkraft, hämtad från Trollhättefallen,
skulle det sannolikt ej sällan komma att inträffa, att förhandlingar från
kronans sida med enskilda angående upplåtelse af elektrisk drifkraft
blefve förknippade med förhandlingar angående upplåtelser af kronans
mark till den anläggning, som skulle använda drifkraften. Fördelen
däraf att i sådana fall samma styrelse hade att föra förhandlingar angående
upplåtelse!'' af så väl det ena som det andra slaget vore uppenbar,
och då afsikten vore, att styrelsen för kanalverket skulle förvalta
den mark, som, angränsande kanalen, lämpade sig för ängdun ändamål,
läge äfven däri ett skäl för öfverlämnande åt denna styrelse af
förvaltningen af den elektriska kraftstationen.
Vid dessa förhållanden och då sammanförandet i eu styrelses hand
af förvaltningen af såväl kanalen med till densamma hörande jord, som
den elektriska kraftstationen icke syntes i öfrigt medföra någon olägenhet,
kunde genom en sådan anordning en lämplig styrelse för båda
anläggningarna erhållas med minsta kostnad för statsverket.
Den verksamhet för statens räkning, hvilken skulle tillkomma styrelsen
med afseende å de båda anläggningarna, vore enligt kommitténs
uppfattning i mycket likartad den verksamhet, som utöfvades af styrelsen
för ett större affärsföretag, tillhörande enskilda. En sådan anordning
al styrelsen syntes därför kommittén vara lämplig, att, med bibehållande
af de bestämmelser för styrelsen, hvilka kräfdes af de båda
anläggningarnas egenskap af statsinstitutioner, denna styrelse i någon
män anordnades efter de grunder, som af enskilda i liknande fall följdes.
Kommittén ansåge följaktligen, att styrelsen öfver Trollhätte kanal- och
vattenverk, med hvilken benämning den gemensamma styrelsen för Trollhätte
kanalverk med dithörande jord och den elektriska kraftstationen
syntes lämpligen kunna betecknas, borde bestå af en ledamot, utsedd
pa viss tid med en befogenhet, i viss mån motsvarande den, som i enskilda
affärsföretag vanligen tillkomme en disponent eller verkställande
direktör, och ett visst antal ledamöter, likaledes utsedda på viss tid och
8
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 90.
tagande del i afgörandet af de viktigare ärenden, Indika enligt instruktion
vore styrelsen in pleno förbehållna. Benämningen å förstnämnda
ledamot syntes lämpligen kunna blifva öfverdirektör. Antalet ledamöter
i styrelsen förutom öfverdirektören syntes böra bestämmas till fyra, och
hade kommittén, då den föreslagit detta antal, tänkt sig, att af styrelsens
ledamöter en särskildt skulle äga erfarenhet i handläggning af allmänna
ärenden, en äga tekniska insikter samt två vara industriidkare
eller andra affärsmän, särskildt representerande trafikanterna, den ene
med hufvud sakliga intressen å orter belägna nedanom kanalen och den
andre med sådana intressen å orter ofvanom densamma.
Inom styrelsen skulle ordförande förordnas af Kungl. Maj:t.
Då öfverdirektören, förordnad allenast på viss tid, saknade och i
hvarje fall icke heller borde hafva sådan förvissning om bibehållande
intill uppnådd pensionsålder af tjänsten, som innehafvande af statstjänst
i allmänhet medförde, måste, därest sannolikhet skulle förefinnas att till
denna befattning erhålla fullt lämplig person, aflönings- och pensionsförhållandena
för öfverdirektören ordnas på annat sätt än det i fråga
om statstjänst vanliga.
Beloppet af de honom tillkommande löneförmåner syntes böra bestämmas
i någon mån motsvarande disponentarfvodet i större affärsföretag,
hvarvid det ur flera synpunkter syntes vara lämpligt att låta
löneförmånen utgå dels i form af ett fast arfvode dels såsom tantiem å
den vid kanal- och vattenverket uppkommande nettovinsten för hvarje
år. Då denna tantiem, bland annat, hade till ändamål att uppbringa
öfverdirektörens löneförmåner utöfver det fasta arfvodet till ett belopp,
som kunde anses erforderligt för vinnande af angifna syfte, ansåge
kommittén densamma böra utgå efter procentsatser i viss man sjunkande
med nettovinstens stigande, hvarigenom allt för stora växlingar i öfverdirektörens
löneförmåner skulle förebyggas.
Med tillämpning af dessa grunder och under förutsättning att,
intill dess den elektriska kraftstationen blifvit anlagd och fullbordad,
öfverdirektören, i stället för den tantiem, som därefter af den behållna
inkomsten från kraftstationen syntes böra till honom utgå, komme att,
på grund af det ansvarsfulla arbete, som anläggningen af denna för
honom medförde, åtnjuta ett särskildt arfvode, utgående från det anslag,
som för kraftstationens anläggning kunde komma att anvisas, hade
kommittén funnit öfverdirektörens löneförmåner å kanalverkets stat böra
bestämmas till dels arfvode, 10,000 kronor, dels ock tantiem å nettobehållningen
af kanalverkets rörelse, beräknad till 4 % å hvad af netto
-
9
Kungl. MajitS Nåd. Proposition Nio 90.
behållningen ej öfverstege 50,000 kronor, till 3 % å hvad öfverstege
50,000 men icke 100,000 kronor samt till 2 % k hvad öfverstege 100,000
kronor.
Därjämte syntes böra tillkomma öfverdirektören fri bostad och vedbrand,
och upplyste kommittén, att tillgång till bostad för öfverdirektören
kunde beredas i Trollhättan, utan att någon nybyggnad där af föranleddes.
Ofverdirektörens pensionsförhållanden syntes böra ordnas så, att
han dels efter vissa tjänstår utan hänsyn till uppnådd lefnadsålder
skulle vara berättigad till full pension, hvilken lämpligen syntes kunna
bestämmas till 6,000 kronor, dels så att, därest han antingen på grund
af sjukdom af sådan beskaffenhet, att den gjorde honom för framtiden
oförmögen att sköta sin befattning, eller ock utan egen begäran eljest
före uppnådd pensionsålder afginge från sin befattning utan att genom
tjänstefel hafva förverkat densamma, han erhölle någon ersättning,
hvilken lämpligen syntes kunna utgå under formen af afkortad pension.
Då näppeligen kunde antagas att till öfverdirektör någon blefve
förordnad, hvars ålder afsevärdt understege 40 år, och enligt kommitténs
förslag förordnande för öfverdirektör skulle gifvas på 6 år i sänder, syntes
antalet tjänstår, livilka skulle berättiga öfverdirektör till full pension,
ej böra sättas högre än till 24 år.
I fråga om den afkortade pensionen syntes i öfverensstämmelse
därmed densamma, hvilken icke borde sättas lägre än till 4,500 kronor,
höra bestämmas till detta belopp, om entledigandet ägt rum före eller
vid 12 tjänstår, och utgå med 5,000 kronor efter 12 men före eller
vid 18 tjänstår samt med 5,500 kronor efter 18 men före 24 tjänstår.
För öfriga styrelseledamöter syntes, då deltagande i styrelsegöromålen
antagligen för dem i regeln icke kunde komma att medföra synnerligt
besvär eller i afsevärd mån upptaga deras tid, vara erforderligt endast
ett ersättningsbelopp motsvarande vanligt styrelsearfvode i enskilda
affärsföretag af liknande omfattning, i hvilket afseende ett arfvode fölen
hvar af dessa ledamöter af 1,500 kronor jämte reseersättning syntes
vara tillräckligt.
För förande af protokoll vid styrelsens sammanträden och för uppsättande
af från styrelsen utgående expeditioner syntes ett arfvodesbelopp
af 600 kronor böra upptagas i kanalverkets stat.
Bill. till Riksd. Prat. 1905. 1 Sami. 1 Afä. 45 Häft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
För kanalens skötsel vore för närvarande anställd följande personal
med nedan angifna löneförmåner:
Pension efter
Kontant af-
Ålderstillägg.
sammanlagdt
95 lefnads-
och tj anstår.
0. '' h -i. •
5,000
Två å 500 kronor,\
det ena efter fem
4,600
1 mekanikus.....................................................
inalles tio års inne- hafvande af tjänsten
med godt vitsord:
1 kamrerare och materialförvaltare.......................
4,500
—
ö:o d:o
4,200
—
''Två å 300 kronor,''
det ena efter förn
.
1 kontrollinspektor, tillika bokhållare ..................
2,500
—
och det andra efter
inalles tio års inne-
2,400
—
hafvande af tjänsten
med godt vitsord.
1 bokhållare.....................................................
1,800
—
o
di
o
1,800.
—
1 » .....................................................
1,600
—
o
r©
O
di
1,600
—
j 1 kanalinspektor i Vänersborg.............................
2,200
—
©
di
c
di
2,200
—
i 1 » vid Brinkebergskulle...................
2,200
—
©
di
©
di
2,200
—
j 1 » vid Ström.................................
2,200
—
d:o d:o
2,200
—
Efter kanalverkets öfvergång till staten syntes enligt kommitténs
uppfattning, intill dess en ombyggnad af kanalen eller anläggning af
en ny kanal ifrågakomme ocli ovillkorligen erfordrade ökadt tekniskt
biträde, för kanalens skötsel hufvudsakligen samma tjänstepersonal, som
den för närvarande anställda, vara behöflig allenast med följande jämkningar.
Nödig kassakontroll erfordrade anställandet af en särskild kassör,
helst enligt kommitténs förslag någon kassadirektör icke skulle finnas
bland styrelsens ledamöter. Kassörens åliggande skulle blifva att emottaga
och kvittera alla ingående medel, verkställa ifrågakommande utbetalningar
samt föra kassaboken, hvaremot kassakontrollboken skulle
föras af kamreraren.
Från kamreraren syntes skyldigheten att vara materialförvaltare
böra öfverflyttas å kontrollinspektoren, hvilkens öfriga göromål medgåfve
en sådan öfverflyttning.
Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 90.
11
Tredje bokhållarplatsen syntes kunna indragas ock ersättas genom
förordnande af en extra bokhållare under seglationstiden.
Kanalinspektorsplatsen i Vänersborg, vid hvilken station göromålen
vore af ringa omfattning, syntes lämpligen kunna indragas vid nuvarande
innehafvare^ afgång, och kanalinspektorens åligganden därstädes,
under tillsyn af kanalinspektoren vid Brinkebergskulle, ombesörjas mot
ett särskildt arfvode af någon bland kanalbetjänte såsom stationsmästare.
De aflöningsförmåner, hvilka för närvarande utginge till tjänstemännen
vid kanalverket, syntes vara väl afpassade och borde därför i
det hela bibehållas i den blifvande staten för kanalverket. Aflöningsförmånerna
för kassören kunde lämpligen upptagas till samma belopp,
som för närvarande utginge till kontrollinspektoren, hvilken tillika vore
bokhållare.
Då kommittén vore af den uppfattning att, i öfverensstämmelse
med hvad vanligast vore fallet, pensionen för ifrågavarande tjänstemän
borde sättas lika med den egentliga lönen, däri jämväl inbegripna
ålderstilläggen, hade fördelningen af aflöningsförmånerna i lön och tjänstgöringspenningar
skett med hänsyn till beloppet af den pension, som
enligt kommitténs mening borde till de särskilda tjänstinnehafvarna
utgå. Därvid hade kommittén ansett de pensionsbelopp, som för närvarande
förefunnes vid de olika tjänstebefattningarna, böra bibehållas,
allenast med det undantag att pensionsbeloppet för öfveringenjören, hvilken
benämning kommittén användt i stället för mekanikus, föreslagits
till 4,500 kronor, under det att för närvarande pension till mekanikus
vid kanalen utginge med 4,600 kronor.
Hvad pensionsåldern åter vidkomme, vore för närvarande de vid
kanalverket anställda tjänstemän pensionsberättigade, då de uppnått
sammanlagdt 95 lefnads- och tjänstår. Kommittén ansåge emellertid, att
vid detta liksom i allmänhet vid statens verk pensionsrätt icke borde
inträda före uppnådda 65 lefnadsår.
Då antagligt vore, att öfveringenjören först vid högre ålder än den
för inträde i statens tjänst vanliga finge anställning vid kanal ver ket,
och möjlighet borde förefinnas att besätta öfveringenjörsplatsen med
lämplig person, oafsedt om denne förut varit i statens tjänst eller icke,
syntes för pensionsrätt för öfveringenjören tjänståren icke höra sättas
högre än till 30. För öfriga tjänstemän åter syntes den vanliga fordran
å 35 tjänstår böra bibehållas.
Hvad öfriga villkor och bestämmelser för åtnjutande af de före-''
slagna löneförmånerna anginge, syntes dessa böra uppställas i hufvudsaklig
likhet med de bestämmelser, hvilka af Riksdagen gifvits vid senast
fastställda lönestater.
12
Kungl■ Maj:ts Nåd, Proposition N;o 90,
Däribland hade kommittén intagit föreskriften, att tjänstinnehafvare
skulle såsom bidrag’ till kostnader för beredande af pension erlägga en
pensionsafgift, hvars belopp kommittén beräknat såväl för öfverdirektören
som för tjänstemännen enligt de grunder, som af senaste kommittén
för ordnandet af det civila pensionsväsendet blifvit följda, och hvilka af
senaste Riksdag tillämpats å då fastställda lönestater såsom allmänna
läroverkens stat och tullstaten.
Enligt sålunda angifna grunder hade kommittén upprättat följande
förslag till aflöningsstat jämte öfvergångsstat:
A. Aflöningsstat för styrelsen och tjänstemännen vid Trollliätte kanalverk.
L ö n .
Tjänst-
görings-
penningar.
Summa
arfvode.
1 öfverdirektör.............................
10,000
1 ledamot af styrelsen.................
—
—
—
—
1.500
4.500
600
1 protokollsförare ..........................
_
_
_
_
''_''
Lönen kan höjas efter
1 öfveringenjör..............................
3,500
—
1,500
—
5,000
—
, 5 iir med 500 kro- '' nor och efter 10 år
1 kamrerare.................................
3,200
—
1,300
’ -
4,500
—
J med ytterligare 500
kronor.
1 kassör, tillika bokhållare.............
1 kontrollinspektor och materiaiför-
1,800
—
700
—
2,500
—
vältare, tillika bokhållare...........
1,800
—
700
—
2,500
—
Lönen kan höjas efter
5 år med 300 kro-
1 bokhållare.................................
1,200
—
600
—
1,800
—
. nor och efter 10 år
1 kanalinspektor (vid Ströms station)
1 » (vid Brinkebergskulle
1,600
—
600
—
2,200
—
med ytterligare 300
kronor.
station) ...................................
1,600
—
600
-
2,200
—
Anm. 1. Öfverdirektören, öfveringenjören, kamreraren, kassören,
köntrollinspektoren, bokhållaren samt kanalinspektorerna åtnjuta förmånen
af fri bostad och vedbrand samt de i Trollhättan boende elektrisk
belysning, allt efter styrelsens bestämmande.
Anm. 2. Öfverdirektören äger uppbära tantiem å nettobehållningen
af kanalverkets rörelse, sådan denna behållning, efter det räkenskaperna
för året blifvit afslutade och af revisorerna granskade, af Kungl. Maj:t
bestämmes, och skall denna tantiem utgå med 4 procent å hvad af
13
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
nettobehållningen icke öfverstiger 50,000 kronor, 3 procent å hvad
öfverstiger 50,000 kronor, men icke 100,000 kronor, samt 2 procent å
hvad öfverstiger 100,000 kronor.
Amu. 3. Felräkningspenningar tillkomma kassören med 500 kronor
samt en hvar af kontrollinspektoren och bokhållaren med 150 kronor,
allt för år räknad!.
Anm. 4. Så länge kanalinspektorerna vid Ströms och Brinkebergskulles
stationer äga uppbära provision, den förre å honom af Göteborgs
hamnstyrelse och den senare å honom af styrelsen för betryggande af
sjöfarten å Vänern anförtrodd uppbörd, af dragas från hvarje års lön
60 procent af det belopp, hvarmed provisionen under nästföregående
år öfverstigit för kanalinspektoren vid Ströms station 1,200 kronor och
för kanalinspektoren vid Brinkebergskulles station 1,000 kronor, dock
att i intet fall detta afdrag må ske för någondera af dem med större
belopp än 1,200 kronor.
Anm. 5. För åtnjutande af de i aflöningsstaten för öfver direktören
uppförda aflöningsförmåner skola gälla följande villkor och bestämmelser
:
att öfverdirektören skall vara bosatt i Trollhättan eller dess omedelbara
närhet;
att innehafvare af öfverdirektörsbefattningen skall ej mindre vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som kan varda föreskrifven, än äfven, i händelse beslut
fattas om anläggning af en elektrisk kraftstation vid Trollhättan, vara
pliktig, att mot den särskilda ersättning, som kan blifva bestämd, fullgöra
de åligganden beträffande kraftstationens anläggning och förvaltning,
som åt öfverdirektören kunna blifva öfverlämnade;
att med öfverdirektörsbefattningen icke må förenas annan tjänst å
rikets, riksdagens eller kommuns stat ej heller annan tjänstebefattning,
med mindre den vid pröfning af Kungl. Maj:t befinnes icke vara
hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid kanal- och vattenverket
;
att, där öfverdirektör beviljats ledighet och vikarie för honom förordnats,
på pröfning af Kung!. Maj:t beror, huru stor del af arfvodet
skall till vikarien afstås;
att öfverdirektör, hvilken i minst 24 år innehaft öfverdirektörs förordnande,
skall var berättigad att i pension uppbära 6,000 kronor;
att den öfverdirektör, hvilken, innan han uppnått 24 tjänstår,
antingen på grund af sjukdom befinnes till nöjaktig vidare tjänstgöring
oförmögen eller ock utan egen begäran nödgas afgå från sin befatt
-
14 Kungl. May.ts Nåd. Fr oposition N:o 90.
ning, utan att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, skall
vara berättigad att i pension uppbära 4,500 kronor, där afgången sker
före eller vid 12 tjänstår, 5,000 kronor, där afgången sker efter 12
men före eller vid 18 tjänstår, samt 5,500 kronor, där afgången sker
efter 18 men före 24 tjänstår;
att öfverdirektör, där lian före utgången af den tid, erhållet förordnande
afser, befinn es af sjukdom oförmögen till vidare nöjaktig tjänstgöring,
skall vara underkastad skyldighet att afgå mot åtnjutande
af det pensionsbelopp, som enligt nyss angifna bestämmelser honom tillkommer;
samt
att såsom pensionsafgift skall å det för öfverdirektören bestämda
arfvodet af dragas och till statsverket ingå ett belopp af 360 kronor.
Anm. 6. För åtnjutande af ofvan i aflöningsstaten för öfveringenjören,
kamreraren, kassören, kontrollinspektoren, bokhållaren och
kanalinspektorerna uppförda begynnelseaflöning med därtill hörande
ålderstillägg skola gälla följande allmänna villkor och bestämmelser:
att tjänstinnehafvaren skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som kan varda
föreskrifven;
att med tjänst ATid kanal- och vattenverket ej må förenas annan
tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat ej heller annan tjänstebefattning,
med mindre den And pröfning i stadgad ordning befinnes
icke vara hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen And kanal- och
vattenverket;
att tjänstgörings- och felräkningspenningar få uppbäras endast för
den tid, befattningshafvande verkligen tjänstgjort, dock att han jämväl
under tjänstledighet under sammanlagdt högst 30 dagar af samma kalenderår
äger uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgörings- och felräkningspenningar
;
att den, som undfår ledighet under mer än 30 dagar af samma
kalenderår, äger, därest han af sjukdom hindras att sin befattning
förrätta, uppbära hela lönen; undfår han ledighet för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskild! uppdrag, eller är han
från tjänstgöring afstängd eller eljest lagligen förhindrad att befattningen
sköta, kan han förpliktas att utöfver tjänstgörings- och felräkningspenningarna
af aflöningen afstå så mycket, som för tjänstens
uppehållande under tiden ytterligare erfordras eller eljest pröfvas
skäligt;
att den, som är sjuk i följd af kroppsskada, ådragen i tjänstutöfning,
äger under högst sex månader uppbära samtliga aflöningsför
-
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
maner oafkortade samt efter denna tid det belopp af aflöningsförmånerna,
som af Kungl. Maj:t bestämmes;
att, om tjänstinnehafvare aflider i följd af olyckshändelse under
tjänstutöfning, ett belopp motsvarande en månads aflöning skall såsom
begrafningshjälp tilldelas stärbhuset;
att med afseende å rätt till ålderstillägg tjänstinnehafvare indelas i
följande grader, nämligen:
Andra graden: öfver ingenjören och
kamreraren;
Första graden: kassören,
bokhållarna samt
kanalinspektorerna;
att rätt till första ålderstillägget inträder efter fem år och rätt
till andra ålderstillägget efter tio år, sedan tjänstinnehafvaren tillträdt
innehafvande tjänst, eller tjänst tillhörande samma ålderstilläggsgrad, under
villkor att tjänstinnehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstgöringstid,
som erfordras för att vinna nämnda uppflyttning, med nit och
skicklighet bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan
statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att
härvid icke må föras honom till last den tid lian åtnjutit sådan kostnadsfri
ledighet, som härofvan finnes angifven;
att hvart och ett af dessa ålderstillägg ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern
blifvit uppnådd, börande löntagaren därvid tillgodoräknas den
tid, som må hafva förflutit från hans tillträde till motsvarande befattning
hos nya Trollhätte kanalbolag;
att löntagare, som befordras till tjänst i andra ålderstilläggsgraden
från tjänst i den första, må tillgodoräknas den tid intill fem år, under
hvilken han må hafva innehaft och bestridt tjänst i sistnämnda
grad, sedan han där intjänt stadgad tid för rätt till båda ålderstillläggen;
att
löntagare, hvilken, då han intjänt stadgad tid för erhållande
af ålderstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som
berättigar honom till pension, icke må samma ålderstillägg tillträda;
att tjänstinnehafvare skall vara förpliktad att, öfveringenjören då
han uppnått 65 lefnads- och minst 30 tjänstår samt annan tjänstinnehafvare
då han uppnått '' 65 lefnads- och minst 35 tjänstår, med
oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kungl. Maj:t eller
styrelsen, där det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obe
-
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
taget att låta med detsamma anstå, därest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt
gagna det allmänna och kan finnas villig ätt i densamma kvarstå;
skolande vid beräkning af tjänståren inräknas den tid, under hvilken
tjänstinneliafvaren kan hafva varit anställd såsom tjänsteman hos nya
Trollhätte kanalbolag;
att tjänstinneliafvaren skall vara skyldig underkasta sig de förändrade
bestämmelser rörande pensionering'', som kunna varda stadgade,
samt
att, intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension trädt i kraft, å de bestämda löneförmånerna för en
hvar af förut nämnda tjänstemän skola af dragas och till statsverket
ingå följande belopp nämligen:
föi-
Öfveringenjören
vid lön
utan ålderstillägg......,...................................
................. 160
kronor
» ))
med ett » ..........................................
................. 180
))
)- :>>
med två » ...........................................
................. 200
»
föi-
kamreraren
vid lön
utan ålderstillägg...........................................
................. 135
»
» »
med ett » ...........................................
................. 155
»
)) »
med två » ..........................................
................. 175
»
föi-
kassören och kontrollinspektoren
vid lön
utan ålderstillägg.............................:............
............... 55
»
)) D
med ett » ..............................
................. 65
»
)) D
med två » ...........................................
................. 75
»
föi-
bokhållaren
vid lön
utan ålderstillägg...........................................
................. 35
»
5) ))
med ett » ...........................................
................. 45
» »
med två )> ...........................................
................. 55
för
kanalittspektor
vid lön
utan ålderstillägg...........................................
................. 50
»
» »
med ett » ...........................................
................. 60
»
» »
med två » .............................
............... 70
»
Anm. 7. Tjänsteman, som vid kanalverkets öfvertagande af Kungl.
Maj:t och kronan är där anställd och enligt § 12 i det emellan Kungl.
Maj:t och kronan och nya Trollhätte kanalbolag den 31 maj 1904
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition JN:o 90.
afskräde kontrakt äger rätt att utan minskning i honom tillkommande
aflönings- och pensionsförmåner öfvergå i statsverkets tjänst, äger ej,
så framt han icke före den 1 januari 1906 förklarat sig villig ingå
på den nya staten, uppbära andra löne- eller pensionsförmåner än
dem, som genom nämnda kontrakt blifvit honom tillförsäkrade.
B. Öfvergångsaflöningstat.
•
Kontant
aflöning.
Ålderstillägg.
Pension efter
sammanlagdt
95 lefnads- ocli tj anstår.
Kanalinspektoren i Vänersborg Axel Hjalmar Ossian
Schagerström..............................
2,200
Två å 300 kronor
det ena efter fem
och det andra efter
2,200
inalles tio års inne- hafvande af tjänsten
med godt vitsord
Föreståndarinnan för flickslöj dskolan Sigrid Magda-
.
lena Cecilia Lagercrantz...............................
900
—
800
—
Till tjänsteman, hvilken enligt 12 § i det emellan Kungl. Maj:t
och kronan samt kanalbolaget den 30 maj 1904 afslutade kontrakt
äger rätt att utan minskning i honom tillkommande aflöningsförmåner
öfvergå i statsverkets tjänst och förklarat sig icke vilja ingå på den
nya staten, skall aflöningen utgå enligt bestämmelserna i nämnda kontrakt.
Kommittén yttrar vidare.
I de af Riksdagen under senare tider fastställda stater, till exempel
för statens järnvägar, telegrafverket, postverket med flera, lämnades
från statsverket under en eller annan form bidrag till pensioner för
tjänstemännens. änkor och oförsörjda barn. Billigheten syntes därför
kräfva, att äfven de vid kanalverket anställda tjänstemän komme i
åtnjutande af något statsunderstöd för nämnda ändamål.
Antalet af dessa tjänstemän vore emellertid så ringa, att upprättandet
af egen änke- och pupillkassa för dem icke kunde ifrågakomma,
och icke heller syntes utsikt förefinnas, vare sig att inträde kunde för
dem beredas i någon förutvarande af staten understödd änke- och pupillkassa,
eller att staten själf skulle åtaga sig pensionering af deras
änkor och oförsörjda barn. Vid sådant förhållande hade kommittén
ansett en lämplig utväg för uppnående af det åsyftade ändamålet kunna
Bill. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sanil. 1 Afd. 45 Höft. 3
18
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 90.
vinnas därigenom, att till de tjänstemän, Indika i allmänna änke- och
pupillkassans premieafdelning vunnit delaktighet för beredande af pension
åt efterlefvande änka och oförsörjda barn, från statsverket lämnades ett
bestämdt bidrag till år spremier.
Kommittén hade härvid icke förbisett, att enligt allmänna änkeoch
pupillkassans reglemente den, som vid ansökan om inträde befunnes
vara behäftad med mycket svår sjukdom, icke erhölle inträde i
kassan och att sålunda i sådant fall den af kommittén föreslagna anordningen
icke ledde till målet, men till ett sådant sällsynt undantagsfall
syntes i detta sammanhang hänsyn icke behöfva tagas.
Vid beräkningen af storleken af det bidrag, hvithet skulle för änkepensioneringen
från statsverket lämnas, hade kommittén utgått därifrån,
att begynnelsepensionen till änka och oförsörjda barn skulle uppgå för
öfveringenjörens och kamrerarens till 750 kronor och för öfriga tjänstemäns
till 500 kronor, hvilka begynnelsepensioner på grund af villkoren
i allmänna änke- och pupillkassans premieafdelning konnne att stiga i
förhållande till den tid mannen lefde efter inträdet i kassan. Då premierna
i kassan vore växlande och utginge i förhållande till såväl mannens
som hustruns ålder vid inträdet, måste, vid en beräkning af premiernas
storlek, man utgå från sannolika medeltalet dels af mannens
inträdesålder dels ock af åldersskillnaden emellan mannen och hustrun..
Af kommittén hade antagits såsom mannens sannolika ålder vid inträdet
40 år för öfveringenjören och 30 år för öfriga tjänstemän och
såsom sannolikt medeltal för åldersskillnaden emellan man och hustru
fem år.
Under förenämnda antaganden skulle årliga premien, då sådan
erlades, så länge under försäkringstagarens lifstid pensionären lefde,
blifva för öfveringenjören 300 kronor, för kamreraren 270 kronor och
för öfriga tjänstemän 170 kronor. Halfva beloppet af de sålunda beräknade
årspremierna syntes kommittén lämpligen kunna bestämmas såsom
statens bidrag. Därvid syntes dock böra fästas de villkor, att tjänstemannen
själf för ifrågavarande ändamål bidroge med minst lika stort
belopp och att tjänstemannens andel i premierna afdroges å hans lön
eller pension.
Kommittén föresloge därför,
att i staten upptoges ett belopp af 710 kronor att användas såsom
bidrag till pensionsafgifter å premieafdelningen i allmänna änke- och
pupillkassan för tjänstemännens vid Trollhätte kanalverk änkor och
oförsörjda barn med 150 kronor till öfveringenjören, 135 kronor till
kamreraren samt 85 kronor till hvar och en af öfriga tjänstemän, med
19
Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 90.
villkor att tjänstemannen bidroge till pensionspremien till minst lika
belopp som statsbidraget och medgåfve, att hans bidrag till pensionspremien
afdroges å den honom tillkommande lön eller pension.
I aflöningsstaten borde, yttrar kommittén vidare, förutom redan omförmälda
anslag, upptagas anslag till arfvoden för e. o. tjänstemän, för
biträden vid kontrollräkning och siffergranskning samt för stationsmästare
och biträden åt kanalinspektorerna. Med anledning af hvad
för närvarande utginge för sådant ändamål syntes beloppet af detta
anslag kunna sättas till 4,600 kronor.
Vidare borde i nämnda stat upptagas anslag till aflönande af kanal-,
bro- och slussvakter samt till material- och nattvakter. Dessa vakter
hade dittills antagits genom kontrakt med tre månaders uppsägningstid,
. och bestämdes i kontrakten, bland annat, att kanalbetjänt, som
varit i kanalbolagets tjänst i 25 år, ägde, där sammanlagda antalet af
hans lefnads- och tjänstår uppginge till 85, erhålla en pension af 300
kronor om året, och, där detta icke vore fallet, efter direktionens bepröfvande
kunde erhålla i pension så många åttiofemtedelar af 300 kronor,
som svarade mot sammanlagda antalet af hans lefnads- och tjänstår,
äfvensom att änka efter kanalbetjänt, som aflidit, under det han vore i
tjänst eller uppbure pension, kunde, så länge hon lefde ogift, tilldelas
i pension högst så många åttiofemtedelar af 200 kronor, som svarade
mot sammanlagda antalet af mannens lefnads- och tjänstår.
De vakter, hvilka vid kanalens öfvergång till staten funnes anställda,
vore genom aftalet med nya Trollhätte kanalbolag försäkrade att bibehållas
vid de i kontrakten bestämda förmåner; och enligt kommitténs
uppfattning borde äfven hädanefter vakter antagas genom kontrakt i
hufvudsak öfverensstämmande med de äldre kontrakten, hvarigenom åt
sistnämnda vakter skulle gifvas samma förmåner med afseende å pension
för sig och änka, som åtnjötes af de af kanalboläget antagna
vaktbetjänte.
Kostnaden för de särskilda slagen af vaktbetjänte utgjorde för närvarande
omkring 41,000 kronor, och ett anslag af detta belopp syntes
därför för dessa betjänte böra i staten upptagas.
Aflöning till arbetsförmän, bogserångbåtsbefälhafvare och maskinister
uppginge för närvarande till omkring 10,500 kronor, hvadan till deras
aflöning borde i staten upptagas detta belopp. I likhet med vaktbetjänte
syntes äfven dessa böra antagas genom kontrakt och tillförsäkras
motsvarande förmåner i fråga om pension för sig och änka.
20
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
Genom § 5 i aftalet med nya Trollhätte kanalbolag både Knngl.
Maj:t och kronan förpliktats att från tillträdesdagen öfvertaga ansvarigheten
för pensioner och understöd till före detta direktörer,
tjänstemän och betjänte vid kanalverket med deras änkor och barn till
ett belopp, i september månad 1904 uppgående till 11,269 kronor 88 öre.
Därjämte skulle Kungl. Maj:t och kronan ansvara dels för ersättningar
till strandägare utmed kanalen till ett belopp af omkring 6,700
kronor dels för afgifter till kyrkoherden, till skolläraren och till kyrkan
till ett sammanlagdt belopp af omkring 2,600 kronor.
I utgiftsstaten för kanalverket syntes följaktligen böra upptagas för
pensioner 11,269 kronor 88 öre och till ersättningar och onera 9,300
kronor.
Å omkostnadsstaten syntes böra upptagas följande poster i regeln
beräknade efter medeltalet, hvartill de under senaste fem åren hade
uppgått, nämligen:
Underhåll af kanalen med därtill hörande byggnader
och anläggningar............................................................
Ömkostnader för direktionsbyggnaden, tjänstemännens
bostadslägenheter och ved för tjänstemännen......
Förbättringsarbeten vid kanalen..........................................
Expenser.......................................................................................
Resekostnader för styrelsens ledamöter och revisions
kostnader
...........................................................................
Diverse omkostnader: sjukunderstöd, läkarevård, medicin
m. m............................................................................
kronor 50,000: —
» 7,000: —
» 10,000: —
» 5,000: —
», 2,000: —
» 2,520: 12
Enligt Riksdagens beslut skulle af kanalverkets inkomster till riksgäldskontoret
öfverlämnas 3,6 % å köpeskillingen, erlagd i svenska statens
3,6 % obligationer, i följd hvaraf i utgiftsstaten borde upptagas till
räntor ett belopp af 208,800 kronor.
Hvad inkomsterna anginge, kunde kanalafgifterna efter nuvarande
förhållanden beräknas uppgå till 500,000 kronor.
I den köpeskilling för Trollhätte kanalverk och viss annan nya
Trollhätte kanalbolags egendom, hvarå ränta skulle af kanalverkets
inkomster till riksgäldskontoret erläggas, inginge jämväl köpeskillingen
såväl för tomterna vid Trollhättan som för den jord, hvilken skulle
öfverlämnas till domänstyrelsens förvaltning. Vid nämnda förhållande
syntes ej mindre tomtafgifterna än äfven den behållna afkastningen af
sistnämnda jord böra användas såsom bidrag till ifrågavarande rånte
-
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
likvid; och hade kommittén ansett inkomsten af arrenden och tomtören
tillika med diverse andra smärre inkomster kunna upptagas till 15,000
kronor.
Då för närvarande icke vore afgjordt, hvilka af nuvarande tjänstemän
vid kanalverket komme att ingå på den nya lönestaten, kunde
bland inkomsterna pensionsafgifter icke upptagas till högre belopp än
400 kronor, utgörande sådan afgift af öfverdirektören och kassören.
Sammanfattades utgifts- och inkomstposterna, sådana de af kommittén
föreslagits, skulle utgifts- och inkomststaten för Trollhätte kanalocli
vattenverk blifva följande:
Utgifter.
I. Aflöningsstaten:
Styrelsens arfvoden..........
Tjänstemännens aflöning.
16,600
20,700
1,100
800
II.
Ålderstillägg ..........:.....
F elräkningspenningar.
Arfvoden till e. o. tjänstemän, biträden
för kontrollräkning och siffergranskning,
stationsmästare och biträden åt kanal
inspektorerna.
..................................................
och ved till kanal-, bro- och
slussvakter samt material- och nattvakter
(förslagsanslag) .............................................
Aflöning till arbetsförmän, bogserbåtsbefälhafvare
och maskinister (förslagsanslag)
Öfvergångsstaten:
Kanalinspektoren i V änersborg
ärarinnan...........................
Aflöning
2,200:
900:
39,200:
4,600: —
41,000:
10,500:
95,300:
3,100:
III. Peiisionsstaten:
Pensioner............................................................... 11,269: 88
Bidrag till afgifter för änkors och barns
pensionering .................................................. 710: — 11 979; gg
Transport 110,379: 88
22
Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 90.
IV. Ersättningar och oncra:
Ersättningar: Vänersborgs stad
strandägare.........
Onera: kyrkoherden
skolläraren...
kyrkan ........
Transport 110,379: 88
3,000: —
3770Q:— 6,700: —
1,540: —
560: —
5QQ: ~~ 2,600: —
9,300: —
V. Omkostnadsstaten (förslagsanslag).
Underhåll af kanalen samt därtill hörande
byggnader och anläggningar ..................
Omkostnader för direktionsbyggnaden samt
för bostadslägenheter och ved för öfver
direktören
och tjänstemännen..................
Förbättringsarbeten vid kanalen..................
Expenser............................................................•>
Resekostnader för styrelsens ledamöter och
revisionskost nåder........................................
Diverse omkostnader, sjuknnderstöd, läkarvård,
medicin m. m.....................................
50,000: —
7,000: —
10,000: —
5,000: —
2,000: —
2,520: 12
76,520: 12
VI. Kantor:
Till riksgäldskontor 3,6 % å kronor 5,800,000 ......... 208,800: —
Kronor 405,000: —
Inkomster.
Kanalafgifter .................................................................
.................... 500,000: —
Arrenden, tomtafgifter och diverse inkomster ....
Pensionsafgifter.............................................................
.................. 15,000: —
.................. 400: —
Afdrag å kanalinspektorernas löner.........................
.................. 1,600: —
Kronor 517,000: —
Afgå utgifter.......................................................
................... 405,000: —
Nettobehållning...................................................
................... 112,000: —
23
Kungl. MajHs Nåd. Proposition N:o 90.
Tantiem: 4 % å 50,000 = 2,000: —
3 % å 50,000 = 1,500: —
2 å 12,000= 240: — 3,740: —
Till handels- och sjöfartsfonden ........................... kronor 108,260: —
Såsom redan i det föregående blifvit antydt vore kommitténs förslag
i fråga om öfverdirektörens aflöningsförmåner å kanalverkets stat
grnndadt på den förutsättning, att öfverdirektören redan från början af
sin tjänstgöring såsom öfverdirektör erhölle ett särskild! arfvode för
befattning med anläggningen af en elektrisk kraftstation vid Trollhättan;
och ville kommittén framhålla, att, med hänsyn till det maktpåliggande
arbete, som i sådant afseende lomme att blifva åt honom uppdraget,
detta arfvode syntes lämpligen kunna bestämmas till ett årligt belopp af
6,000 kronor.
Vid sitt utlåtande fogade komittén jämväl förslag till instruktion
för styrelsen samt karta öfver det område, som ansåges böra tillhöra
kanal- och vattenverket.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uti sitt öfver kommittéförslaget
afgifna underdåniga utlåtande, hvilket är dagtecknadt den 14
december 1904, anfört följande.
Kommitténs förslag syntes på ett betryggande sätt tillgodose det allmännas
intressen och styrelsens sammansättning innebära trygghet för
att de insikter på olika områden, som kunde anses erforderliga för en
rationell skötsel af kanal- och vattenverket, blefve representerade, äfven
om organisationsplanen innebure en ganska vidlyftig förvaltningsapparat
med däraf följande rätt stora kostnader. Mot antalet ledamöter,
som skulle af Kungl. Maj:t förordnas att tills vidare fungera, eller
fyra, syntes intet vara att erinra, ehuru möjligen detsamma kunde inskränkas
till tre, däraf en ordförande, en ledamot besittande tekniska
insikter och en ledamot för industriens eller handelns intressen, då det
kunde ifrågasättas, huruvida intressena behöfde så specialiseras, att
representanter erfordrades för trafikanter från orter belägna nedanom och
ofvanom kanalen.
Beträffande aflöningsförmånerna till verkställande direktören vore
desamma visserligen föreslagna att utgå i väsentligt gynsammare mån
än hvad hittills anvisats till ämbetsmän af motsvarande eller högre grad;
men då å andra sidan förslaget vore uppgjordt efter de förhållanden,
som i allmänhet vore rådande vid större affärsföretag, och förvaltningen,
när anläggningarna vunnit den omfattning, kommittén syntes hafva tänkt
sig, afsåge värdefull statsegendom, som kunde inbringa betyd
-
Väg- och
vattenbyggr
nadsstyrelsena
utlåtande.
.
24
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 90,
liga belopp, kunde den föreslagna aflöningen vid jämförelse med hvad privata
affärsföretag erbjöde, icke anses för hög. Vid jämförelse med de avlöningsförmåner,
som för närvarande vore anvisade åt chefer i ämbetsverk,
hvilka hade sig anförtrodda förvaltning af statsegendom, hvaraf
betydliga statsinkomster härflöte, vore däremot de föreslagna aflöningsförmånerna
rikligt tilltagna; men då en helt ny princip gjort sig gällande
vid ifrågavarande organisationsförslag, syntes någon anmärkning
emot de för verkställande direktören föreslagna aflöningsförmåner ej
kunna framställas.
Däremot syntes de föreslagna pensionsförmånerna till verkställande
direktören eller öfverdirektören kunna i viss mån jämkas, utan att därigenom
äfventyrades att icke för befattningen fullt lämplig och kompetent
person skulle kunna erhållas. Kommittén hade föreslagit, att, därest öfverdirektör
antingen på grund af sjukdom af sådan beskaffenhet, att den
gjorde honom för framtiden oförmögen att sköta sin befattning, eller
ock utan egen begäran eljest före uppnådd pensionsålder afginge från
sin befattning utan att genom tjänstefel hafva förverkat densamma, lian
skulle erhålla någon ersättning, hvilken lämpligen kunde utgå under
formen af afkortad pension. I detta afseende föresloge kommittén, att
sådan pension icke borde sättas lägre än till 4,500 kronor, om entledigandet
ägde rum före eller vid 12 tjänstår, och utgå med 5,000 kronor
efter 12 men före eller vid 18 tjänstår samt med 5,500 kronor efter 18
men före 24 tjänstår. Förutsättningen om för tidig afgång utan öfverdirektörens
egen begäran och utan att genom tjänstefel hafva förverkat
befattningen syntes afse, att öfverdirektören af eu eller annan anledning
icke skulle för sitt uppdrag belinnas lämplig. Under sådana omständigheter
syntes den lägsta pension, som skulle tillkomma öfverdirektören,
kunna bestämmas till 3,000 kronor med ökning af 500 kronor efter
samma förhållande, som kommittén föreslagit, och borde denna nedsättning
i förmånerna icke äga någon afgörande betydelse vid tillsättningen
af den i öfrigt i aflöning^- och pensionshänseende ganska väl tillgodosedda
öfverdirektörsbefattningen.
Emot kommitténs förslag om tjänstinnehafvares skyldighet att erlägga
årliga pensionsafgifter och sättet för beredande af pension åt
tjänstemännens änkor och oförsörjda barn äfvensom beloppet af statens
bidrag för tjänstinnehafvarnas avgifter till allmänna änke- och pupillkassan
hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen intet att erinra.
Förutom hvad beträffande öfverdirektörens aflönings- och pensionsförmåner
framhållits hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke någon
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
anmärkning att framställa emot kommitténs förslag'' till inkomst- och
utgiftsstat för Trollhätte kanal- och vattenverk.
Den af kommittén framlagda planen för förvaltningen vore uppgjord
under förutsättning att staten själf komme att icke allenast anlägga
utan ock för framtiden drifva den eller de anläggningar, som erfordrades
för tillgodogörande af statens vattenkraft vid Trollhättan. Hvarken
af Riksdagens vid köpets godkännande gjorda uttalande eller genom de
uteslutande från tekniska synpunkter verkställda utredningar, som afsett
olika förslag för tillgodogörande af statens vattenkraft i Trollhättan,
framginge såsom eu gifven följd, att staten själf borde anlägga och drifva
en elektrisk kraftstation därstädes eller ombyggnaden af kanalen anförtros
åt samma förvaltning, som omhänderhade kanaltrafiken. Frågan
därom vore ännu icke så skärskådad och ej heller i kommitténs utlåtande
utvecklad så, att ett beslut borde fattas i sammanhang med förslaget
till ett definitivt ordnande af förvaltningen vid Trollhättan. Med
det nu sagda hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen emellertid icke velat
påstå, att det icke kunde befinnas ändamålsenligt att staten bedrefve
den af kommittén föreslagna affärsrörelsen. Då organisationsförslaget
således grundade sig på en ännu icke bestämd men omfattande verksamhet,
vore det påtagligt, att de föreslagna anordningarna under nuvarande
förhållanden vore allt för vidlyftiga och dyrbara. Den föreslagna
>förvaltningsstyrelsens verksamhet inskränktes därför i betydlig mån och
återstode, sedan jordbruksfastigheterna undantagits, hvilka jämlikt Riksdagens
medgifvande skulle tillhöra domänstyrelsens förvaltning, förvaltningen
af kanalen såsom trafikled och de vid inköpet af kanalbolagets
egendom ingående delar af det till stadsplan indelade området vid Trollhättan
samt de för stadsplanens utvidgning afsedda jordarealer eller
sålunda ungefär enahanda bestyr, som tillkommit dittillsvarande bolagsstyrelse.
Vid sådant förhållande syntes det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
icke vara behöflig! att för uppehållande af dessa förvaltningsbestyr,
hvilka, så länge kanalen ej vore ombyggd, ej kunde afsevärdt tillväxa,
för närvarande inrätta en särskild styrelse af den omfattning kommittén
föreslagit. Kanaltrafikens dagliga tillsyn och skötsel hade dittills på
ett fullt tillfredsställande sätt kunnat äga rum genom de vid kanalen
anställda tjänstemän, oaktadt bolagets styrelse och verkställande direktör
hade haft sitt säte i Stockholm. På ungefär enahanda sätt förvaltades
Göta kanalbolags angelägenheter, fastän denna kanals trafikled vore
väsentligen större än Trollhätte kanals. Någon sådan penningförvaltning,
som ägt rum vid Trollhätte kanalbolag, kunde ej heller ifrågakomma,
Bil. till Eiksd. Prof. 1905. 1 Samt. 1 Afd. 45 Haft. 4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
sedan kanalen öfvergått till statsegendom, ity att de influtna medel, som
icke erfordrades för bestridande af utgifter för kanalens räkning, syntes
böra öfverlämnas till statskontorets förvaltning.
Med bibehållande af den förvaltningsform, som dittills iakttagits
vid kanalverket, skulle dess styrelse tills vidare kunna hafva sitt säte i
Stockholm och bestå af en ordförande samt fyra ledamöter, af hvilka
en vore verkställande direktör. Arfvoden till ordförande och de tre
ledamöterna syntes böra bestämmas enligt kommitténs förslag till 1,500
kronor för år till en hvar, förutom reseersättning. Arfvodet till verkställande
direktören syntes af följande skäl kunna begränsas till
6,000 kronor för år räknadt jämte reseersättning i likhet med föredragande
ledamot i centralt ämbetsverk. Då kanalbolagets dittills varande
verkställande direktör tillåtits innehafva annan befattning och
hans göromål under det provisoriska ordnandet icke kunde ökas, syntes
det icke böra honom förmenas att tills vidare innehafva annan befattning
eller utöfva annan verksamhet, så länge Kungl. Maj:t pröfvade
sådant icke vara hinderlig! för verkställande direktörsbefattningen.
Därjämte syntes böra afses arfvode för protokollsförare äfvensom juridiskt
biträde åt styrelsen, hvartill det för sådant ändamål vid kanalbolaget
utgående arfvode 1,500 kronor syntes böra beräknas. För sm del ansåge
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, därest kanalens administration
förlädes till Stockholm, kassaredovisningen borde dit ingå och''''
ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad styrelsen, under
förutsättning att förvaltningen öfverflyttades till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
föreslagit uti sin skrifvelse den 10 mars 1904, däruti
styrelsen afgifvit yttrande och förslag rörande förvaltningen af Trollhätte
kanal, för den händelse aftal komme till stånd om förvärfvande för
kronans räkning af nya Trollhätte kanalbolags egendom. I följd däraf
upptoges för sådant ändamål beräknad kostnad med 7,000 kronor. Hela
årliga kostnaden skulle alltså blifva:
Arfvoden till ordförande och 3 styrelseledamöter......... kronor 6,000: —
Arfvode till verkställande direktör.................................... » 6,000: —
Ersättningar för protokollsföring, till juridiskt biträde,
bokförings-, revisions- och kontrollkostnader ...... )> 8,500: —
kronor 20,500: —.
Redan i förutnämnda skrifvelse den 10 mars 1904 hade väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, att förvaltningen af Trollhätte kanal
-
27
Kmgl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 90.
verk, i likhet med hvad förhållandet vore beträffande statens förut
ägande Väddö och Ålbrektssunds kanaler, skulle anförtros åt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, och detta förslag, som endast afsåge kanalen
och trafiken därå, biträddes af Kung!. Maj:t.
I anledning af hvad Riksdagen anfört emot detta förslag, hade vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen endast velat erinra, att enligt såväl förutvarande
som nu gällande instruktion väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsförvaltning omfattade handläggning af tekniska och administrativa
ärenden, som anginge olika slag af allmänna väg- och vattenbyggnadsarbeten,
och bland sådana äfven dem, som utfördes af staten och
på dess bekostnad genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omedelbara
försorg, äfvensom sådana, hvilka fortfarande vore ställda under
styrelsens öfverinseende och förvaltning.
Ett annat förslag till ordnande af ifrågavarande förvaltning ansåge
sig_ väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ock böra framställa, helst detta
enligt styrelsens förmenande vore lämpligaste sättet att ordna denna angelägenhet.
Förvaltningen kunde nämligen öfverlämnas till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, för hvilket ändamål skulle hos styrelsen anställas
en föredragande, hvilken skulle handlägga alla Trollhätte kanalverk
rörande angelägenheter, med undantag af ärenden rörande uppbörd,
redovisning och bokföring, hvilka skulle behandlas af byrådirektören
för administrativa ärenden. Denne föredragande borde äga samma befogenhet,
som dittills tillkommit verkställande direktören, samt därför endast
de ärenden, som nu afgjordes af kanalbolagets styrelse, anmälas till behandling
och afgörande i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i närvaro
af st}Telsens chef, byråchefen för allmänna tekniska ärenden samt byrådirektören
för administrativa ärenden, hvilka personer vid handläggningen
af den mångfald olikartade ärenden, som hörde under väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsförvaltning, däribland äfven kanaler,
förvärfvat erfarenhet och kunde förutsättas besitta erforderliga insikter,
jämväl när fråga gällde att pröfva och afgöra ärenden rörande Trollhätte
kanal.
Denna anordning skulle jämväl ur ekonomisk synpunkt medföra
minsta kostnader för staten. Föredraganden för kanalärendena skulle
åtnjuta det för honom såsom verkställande direktör föreslagna arfvodet,
6,000 kronor med det jämväl föreslagna medgifvandet om förening af
annan befattning samt i öfrigt anvisas endast 8,500 kronor för bestridande
af ersättningar till protokollsföring, juridiskt biträde, revisionsmed
flera göromål, som angåfves i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
Departementschefens
yttrande
rörande
organisationen
af
förvaltningen.
28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
förutnämnda skrifvelse den 10 mars 1904. Aflöningen för administrationen
skulle i så fall begränsas till 6,000 kronor emot de af kommittén
föreslagna arfvoden 16,000 kronor, förutom tantiem till verkställande
direktören.
Beträffande i kanalbolagets tjänst anställda personer, hvilka vore
tillförsäkrade att bibehållas vid innehafvande aflönings- och pensionsförmåner,
syntes någon nedsättning för närvarande eller under den provisoriska
anordningen icke kunna ifrågakomma.
Då Riksdagen vid behandlingen år 1904 af Kungl. Maj:ts proposition
angående inköp af nya Trollhätte kanalbolags egendom uttalade sig
emot förslaget, att kanalens förvaltning skulle uppdragas åt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, åberopades såsom skäl härför, dels att kanalverket
samt de till stadsplanen redan utlagda eller till dennas framtida
utvidgning afsedda områdena allt framgent borde stå under en och
samma förvaltning, dels ock att man borde söka erhålla en för den
affärsmässiga skötseln af kanalverket mera betryggande anordning åt
dess förvaltning. Att det är af synnerlig vikt, att den ifrågavarande
betydande trafikleden kommer att skötas på ett sätt, som ur affärsmässig
synpunkt blir fullt tillfredsställande, är jämväl uppenbart. Det
förslag, som nu afgifvits af den för frågans utredning tillsatta kommittén,
synes mig ock hafva på ett synnerligen lyckligt sätt löst uppgiften
att söka finna en sådan anordning, n på samma gång kommitténs
förslag i öfrig! synes vara godt. Äfven väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har ansett kommitténs förslag på ett betryggande
sätt tillgodose det allmännas intresse och funnit den föreslagna styrelsens
sammansättning innebära trygghet för att de insikter pa olika
områden, som kunde anses erforderliga för en rationell skötsel af kanalverket,
blefve representerade. Den af kommittén föreslagna styrelsen
synes jämväl vara väl lämpad för att öfvertaga förvaltningen af tomtområdena.
Den hufvudsakliga anledningen, hvarför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ansett den af kommittén förordade anordningen icke genast
böra träda i verket, har varit, att kommittén afsett att den blifvande
styrelsen från början skulle få befattning med de anläggningar, som
erfordras för tillgodogörande af statens vattenkraft vid Trollhättan, men
att, enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt, denna fråga ännu
icke vore så utredd, att något beslut i berörda hänseende kunde redan
nu komma till stånd. Sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen afgaf
sitt yttrande i fråga om förvaltningen, har från styrelsen den 22 sistlidna
februari inkommit ett den 20 december 1904 dagtecknadt utlåtande
29
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
rörande tillgodogörandet af vattenkraften; och inhämtas häraf, att styrelsen
funnit anläggningen för vattenkraftsuttagningen, utan hinder af
de anordningar, som erfordras för ombyggnad af kanalen, kunna med
största fördel utföras på den staten nu tillhöriga östra stranden, äfvensom
hemställt om ofördröj ligt upprättande af sådana detaljerade förslag, som
vore erforderliga för att söka domstols tillstånd till utförande af de för
vattenkraftens tillgodogörande nödiga vattenbyggnader. Genom den af
väg- och vattenbyggnadsstyrelselsen sålunda verkställda utredningen af
frågan om vattenkraftsuttagningen torde denna viktiga fråga, som icke
bör uppskjutas, hafva förts ett stort steg fram emot sin lösning. Att
anläggningen och förvaltningen af en blifvande kraftstation bör anförtros
åt styrelsen öfver kanalen synes mig äfven gifvet, då bägge anläggningarna
stå i ett synnerligen nära samband med hvarandra, och
kommitténs förslag visar, att det icke möter svårighet att organisera
styrelsen så, att den väl lämpar sig jämväl att leda kraftstationens förvaltning.
Äfven de arbeten, som snarast möjligt böra äga rum till
fortsatt utredning af frågan om anordningarna för vattenkraftsuttagningen,
synas lämpligen kunna öfverlämnas åt den föreslagna styrelsen.
Vid nu angifna förhållanden förfaller hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört till stöd för en provisorisk anordning under den närmaste
tiden.
För öfrigt synes väg- och vattenbyggnadsstyrelsens i sådant hänseende
framställda alternativa förslag i allt fall icke böra vinna godkännande.
Enligt det ena alternativet skulle kanalens förvaltning under
provisoriet öfverlämnas åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Då emellertid
Riksdagen år 1904 uttalade sig mot en sådan anordning och
kommittéförslaget, på sätt förut anförts, synes gifva garanti för att det
af Riksdagen angifna viktiga önskemålet i afseende å förvaltningen
vinnes, lärer icke förefinnas skäl att nu åter upptaga frågan om förvaltningens
uppdragande åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Icke
heller torde det andra alternativet böra ifrågasättas, enligt hvithet kanalverkets
styrelse tills vidare skulle förläggas till Stockholm och aflöningsförmånerna
till verkställande direktören betydligt nedsättas men honom
i stället medgifvas innehafva annan befattning. Det synes mig alldeles
gifvet, att en sådan anordning icke kan lämna lika stor garanti för en
god förvaltning som den af kommittén föreslagna. Det är icke möjligt
annat än att, därest direktören bor på platsen och ägnar sig helt och hållet
åt kanalverket och hvad därmed äger samband, han skall kunna på ett
vida mer effektivt sätt leda och öfvervaka verkets skötsel och utveckling,
än om han bor i Stockholm och har sin direktörsplats allenast såsom en
30
Äling!. Maj:ts Nåd. Proposition No 90.
bisyssla bredvid eu annan kräfvande befattning. Att direktören finnes
på platsen erfordras jämväl med hänsyn till den tomtförvaltning, som
skulle tillkomma styrelsen. Den större kostnad, som blir en följd af
kommitténs förslag, skall helt säkert mer än uppvägas af högre behållen
inkomst af kanalverket.
På nu anförda skäl tvekar jag icke att biträda kommitténs förslag
om upprättande af en särskild styrelse för Trollhätte kanal- och vattenverk
med säte i Trollhättan; och synes den föreslagna styrelsens sammansättning,
med afseende å verkets beskaffenhet och omfattning, för
sitt ändamål lämpligt anordnad beträffande så väl styrelseledamöternas
antal som deras af kommittén antydda personliga kvalifikationer.
Beträffande de föreslagna aflöningsförmånerna för den blifvande
öfverdirektören äro dessa visserligen beräknade efter en högre måttstock
än den för statens tjänstemän i allmänhet gällande. Sådant synes emellertid
i detta fall icke kunna undvikas, för så vidt staten skall kunna
påräkna att till den viktiga befattningen erhålla fullt lämplig person.
Aflöningen bör tydligen vara så afpassad, att den motsvarar de aflöningsförmåner,
som pläga tillkomma chefer för enskilda affärsföretag
af jämförlig omfattning. Hvad kommittén härutinnan föreslagit, eller
10,000 kronor i kontant lön och tantiem, på visst sätt beräknad, af
nettoinkomsten af kanalverkets rörelse jämte fri bostad och vedbrand,
synes vara af förhållandena påkalladt och därför böra vinna godkännande.
Jag har redan förut yttrat, att jag anser, att till den blifvande
styrelsen bör öfverlämnas att verkställa utredning af frågan rörande
kraftstationens anläggande. Denna utredning torde hufvudsakligen
komma att utföras af öfverdirektören. På sätt kommittén föreslagit,
torde särskild ersättning böra utgå till öfverdirektören för detta arbete
liksom ock för det arbete, som, efter det anläggandet af kraftstationen
blifvit definitivt beslutadt, må» komma att af öfverdirektören utföras för
kraftstationens anordnande. Likaledes lärer, på sätt kommittén ansett,
sedan kraftstationen kommit i gång, öfverdirektören böra erhålla ersättning
för förvaltningen däraf. Storleken af den ersättning, som i dessa
afseenden bör tillkomma öfverdirektören, torde emellertid lämpligen icke
böra nu bestämmas, utan synes frågan därom böra stå öppen till dess
vidare bestämmelser komma att meddelas i kraftstationsfrågan.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framställt anmärkning mot
de af kommittén för öfverdirektören föreslagna pensionsbestämmelserna,
i det att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som icke haft något att erinra
mot, att öfverdirektören efter 24 tjänstår blefve berättigad till eu
31
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 90.
årlig- pension af 6,000 kronor, ansett den afkortade pension, som enligt
kommitténs förslag under vissa förutsättningar skulle komma att utgå
till öfverdirektören, kunna väsentligen minskas. Kommittén liar föreslagit
denna pension att utgå med 4,500 kronor, om, under de af kommittén.
angifna förutsättningar, öfverdirektören komme att entledigas
före eller vid 12 tjänstår, med 5,000, om entledigandet ägde rum efter
12 men före eller vid 18 tjänstår, och med 5,500 efter 18 men före
24 tjänstår. Väg- ock vattenbyggnadsstyrelsen kar ansett begynnelsepensionen
kunna sättas till 3,000 kronor med ökning af 500 kronor
efter samma förhållande, som kommittén föreslagit.
Då jag, såsom jag redan yttrat, anser de af kommittén för öfverdirektören
föreslagna aflöningsförmånerna böra vinna godkännande, kan
jag icke, då pensionen måste stå i visst förhållande till aflöningen, anse
den af kommittén föreslagna pension af 6,000 kronor efter 24 års tjänst
såsom öfverdirektör vara för högt tilltagen. Emellan denna pension
ock afkortad pension synes ock höra råda en viss proportion. Detta
synes väg- ock vattenbyggnadsstyrelsen icke hafva beaktat, då med
tillämpning af styrelsens förslag det skulle inträffa att, om öfverdirektören
entledigades efter t. ex. 23 tjänstår men före 24, den afkortade
pensionen komme att utgå med 4,000 kronor, under det att, om han
komme att kvarstå i tjänsten endast ett år till, pensionen skulle utgå
med 6,000 kronor. Detta kan jag icke finna vara öfverensstämmande
med rättvisa ock billighet. Däremot anser jag den afkortade pensionen,
sådan den af kommittén föreslagits, vara i'' förhållande till den oafkortad
väl anpassad; och finner jag mig följaktligen kunna biträda kommitténs
förslag jämväl i denna del.
Emot de föreslagna arfvodena till styrelsens öfriga ledamöter och
till styrelsens protokollsförare synes icke något vara att erinra.
1 afseende å kanalverkets tjänstemannapersonal har kommittén föreslagit
allenast smärre ändringar uti den organisation, personalen ägde
vid statens öfvertagande af kanalbolagets egendom, liksom också allenast
obetydligare jämkningar föreslagits beträffande tjänstemännens aflöningsoch
pensionsförmåner.
Dessa ändringar och jämkningar synas, lika litet som de af kommittén
föreslagna villkor och bestämmelser för åtnjutande af de för öfverdirektören
och tjänstemännen föreslagna aflöning^- och pensionsförmåner,
kunna gifva anledning till anmärkning, då kommittén uti sitt förslag
tagit tillbörlig hänsyn till den i § 12 af det mellan Kungl. Maj:t
och kronan samt nya Trollhätte kanalbolag upprättade köpekontrakt
intagna bestämmelse om de i bolagets tjänst anställda personers rätt
Departementschefens
yttrande
rörande den
egendom, som
skulle ställas
under
styrelsens
för Trollhätte
kanal- och
vattenverk
torv ältning.
32 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 90.
att med oförminskade aflöning^- och pensionsförmåner öfvergå i statens
tjänst.
Under åberopande af de skäl, kommittén anfört till stöd för sitt
förslag om skyldighet för pensionstagare att med årligt belopp bidraga
till sin pensionering och om statens deltagande i kostnaden för pensionering
af tjänstemäns änkor och barn, instämmer jag uti kommitténs
förslag härutinnan.
Mot den af kommittén gjorda utgifts- och inkomstberäkning,
grundad som den är dels på de föreslagna aflönings- och pensionsbestämmelserna
och dels på hittills varande förhållanden, synes icke vara
något att erinra.
Den sålunda gjorda beräkningen kan emellertid icke i sina detaljer
gälla för framtiden. Många af de däri ingående posterna äro af natur
att vara underkastade växlingar; och då det för det affärsmässiga bedrifvandet
af ifrågavarande rörelse lärer vara af vikt att största möjliga
frihet i afseende å förvaltningen lämnas åt Kungl. Maj:t och
verkets blifvande styrelse, synes nu ej böra fastställas mer än aflöningsstater
för styrelsen och tjänstemännen med därtill hörande villkor och
bestämmelser.
Hvad beträffar den egendom, som bör öfverlämnas till den blifvande
styrelsens förvaltning, erinrar jag, att kronan enligt 1 § af kontraktet
den 31 maj 1904 förvärfvat Trollhätte kanalverk med alla dess tillhörigheter
1 fast och löst, med visst särskildt angifvet undantag, äfvensom
kanalbolagets öfriga, från själfva kanalverket särskilda och kanalbolagets
aktieägare enskildt tillhöriga egendom.
Kanalverket med dess tillhörigheter angifves i kontraktet omfatta:
1) den rätt kanalbolaget ägde på grund af det af Kungl. Maj:t för
kanalbolaget i nåder gifna privilegium af den 2 februari 1838;
2) den rätt kanalbolaget ägde till de af Kungl. Maj:t och kronan
till kanalbolaget på perpetuel^ arrende upplåtna och med kanalverket
oskiljaktigt förenade hemman, verk och lägenheter eller därför lämnadt
vederlag;
3) kanalen med dess dammar, slussar och andra inrättningar;
4) all den rätt till jord och vatten, som genom förberörda nådiga
privilegium tillagts kanalbolaget eller eljest för kanalverket förvärfvats;
5) samtliga de kanalbolaget tillhöriga hus och byggnader, som vore
belägna å de i punkt 2) angifna fastigheter;
G) alla kanalverket tillhöriga telefon- och signalledningar med därtill
hörande apparater;
33
Kwngl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 90.
7) samtliga till kanalverket hörande materialier och matrum entälier,
möbler och andra lösören af hvad slag de vara måtte.
Från köpet nndantogos de kanalverket tillhöriga Sveriges allmänna
hypoteksbanks 4 procent obligationer, hvari kanalverkets reparationsfond
redovisades.
De af Knngl. Maj:t och kronan till kanalbolaget på perpetuellt
arrende npplåtna och med kanal verket oskiljaktigt förenade hemman,
verk och lägenheter eller därför lämnadt vederlag utgjordes af:
åttondelshemmanet Hnlan vid Carls graf;
fj ärdedelshemmanet Hj ulkvarnen;
fem sextondelar i hemmanet Stora Hojum;
en tjärdedel i hemmanet Olidan samt den rättighet, Kungl. Maj:t
och kronan af enskilda tillköpt sig att draga kanalen öfver Trollhättebergen;
två
mjölkvarnar, den ena vid Carls graf och den andra vid Trollhättan
;
en finbladig såg med de husbyggnader, som åtföljde sågen och de
två kvarnarna;
en kalk- och en cementngn samt krntbodarna;
Vi mantal Åkerström med tillhörande mjölkvarn; samt
hela Kafledammen vid Trollhättan med stranden därifrån till öfra
ändan af slussen i Polhems kanal.
Betäffande dessa hemman, verk och lägenheter har jag inhämtat
följande.
Åttondelshemmanet Hulan vid Carls graf är för närvarande upplåtet
till boställsjord åt kanalinspektoren vid Brinkebergskulle.
Fjärdedelshemmanet Hjulkvarnen, beläget vid Göta älf och i öster
begränsadt af hemmanet Stafvered, är utarrenderadt på tjugu år, räknadt
från den 1 november 1902, till aktiebolaget Nydqvist & Holm.
Genom laga skiften, som år 1867 fastställts af Väno ägodelningsrätt,
hafva 5/is mantal Stora Hojum och 1U mantal Olidan undfått den
mark, å hvilken kanalen framgår, med dess slussar från Trollhättan till
nedersta slussen vid Göta älf samt utmål och ett smalt område å ömse
sidor om kanalen, hvarförutom Stora Hojum tillagts ett ägoskifte, beläget
öster om men icke invid kanalen. Af det område, som tilldelats
dessa hemman invid kanalen och som hufvudsakligen är att anse såsom
utmål till kanalen, äro vissa delar disponerade till boställslägenheter för
i kanalverkets tjänst anställda personer och några delar utarrenderade.
Det hemmanet Stora Hojum tillagda ägoskiftet österut är utarrenderadt
såsom jordbruksfastighet.
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 45 Höft.
5
34
Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 90.
De omnämnda mjölkvarnarna vid Carls graf och vid Trollhättan
samt den finbladig^ sågen äro för länge sedan nedlagda och de till
dessa verk hörande husbyggnader samt kalk- och cementugnarna äfvensom,
krutbodarna finnas ej heller kvar numera.
Hemmanet hd mantal Åkerström, beläget längre ned vid Göta
älf på västra sidan af älfven vid gränsen mot Göteborgs och Bohus
län, är utarrendera^ såsom jordbrukslägenliet på 20 år från den 14
mars 1895 till Alfred Jonsson. Den till hemmanet hörande mjölkvarnen
är numera nedlagd.
Den fastighet, som betecknas med »hela kafledammen vid Trollhättan
med stranden därifrån till öfre ändan af slussen i Polhems kanal»
utgör en strandremsa mellan kanalen och Göta älf och ingår numera i
hemmanet Lilla , Hojum. Å denna fastighet äro uppförda skola, fiskodlingsanstalt
och badhus, hvarförutan delar af densamma äro uthyrda
till upplagsplatser.
Den egendom, som i kontraktet angifves såsom aktieägarna enskild!
tillhörig och som ingick i köpet, utgöres af:
1) följande fastigheter inom Vane härad, nämligen:
11 i ig mantal kronoskatte Stora Hojum med Hojums och Kafles kvarnar;
Vs mantal frälse Lilla Hojum;
Vä mantal frälse Åker;
V24 mantal kronoskatte Stafvered med 1 4 i Stafvereds mosse;
samt Stubbereds skattlägga tullmjölkyarn om ett par stenar jämte
den mark, hvarå de till kvarnen hörande byggnader äro uppförda;
med undantag af från nämnda fastigheter försåld och afsöndrad jord;
2) 17 Vb kappland af ängslyckan n:o 255 af den till staden Vänersborg
donerade jord;
3) den s. k. Krullska tomten vid Gropbron, hvarå rådhusrätten i
Vänersborg den 24 augusti 1835 meddelat fasta för Trollhätte kanaloch
slussverks bolag;
4) den s. k. Tullplatsen vid Lilla Edet, som »Trollhätte bolag» å
offentlig auktion den 30 januari 1832 inköpt från generaltullstyrelsen;
5) all den rätt till jord eller vatten, som eljest tillkommit kanalbolaget
såsom aktieägarna enskild! tillhörig;
6) samtliga å de under 1), 2), 3) och 4) angifna fastigheter belägna,
kanalbolaget tillhöriga hus och andra byggnader jämte därtill
hörande telefonledningar och apparater; samt
7) de porträtt, taflor, möbler och andra husgeråd, som v c. ris afsedda
för direktionsbyggnaden vid Trollhättan.
35
Kutig!''. Mdj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
1 fråga om huru de i köpet ingående, aktieägarna förut enskildt
tillhöriga fastigheterna för närvarande äro disponerade är jag i tillfälle
meddela följande.
De delar af hemmanen 11 /1 g mantal Störa Hojum och V2 mantal
Lilla Hojum, som äro belägna öster om Nydqvist & Holms järnväg, äro
jämte förutnämnda till hemmanet 5/ie mantal Stora Hojum hörande, österut
belägna ägoskifte genom kontrakt den 1 november 1898 utarrenderade
såsom jordbruksfastigheter till Frans Andersson för tiden till den
1 november 1918. Likaledes är genom kontrakt den 1 november 1898
till samme Frans Andersson för tiden till den 1 november 1918 utarrenderad
såsom jordbruksfastighet den öster om nyssnämnda järnväg belägna
delen af hemmanet f/24 mantal Stafvered. Efter öfverenskommelse
med arrendatorn hafva dessa arrendekontrakt blifvit uppsagda
till den 1 november 1905. Det till stadsplan redan utlagda området
vid Trollhättan utgöres af delar af Störa och Lilla Hojum samt Stafvered.
Såsom redan är nämn dt, ingår jämväl i hemmanet Lilla Hojum en strandremsa
mellan kanalen och Göta älf. Till hemmanet Stora Hojum hör
ock ett söder därom beläget område mellan kanalen och älfven. Äfven
från detta område äro en del mindre arrendeupplåtelser gjorda, men i
öfrigt har detsamma varit under kanalbolagets disposition. Hemmanet
V2 mantal Åker, hvaraf Vf mantal äfven benämnes Åkersberg, utgör
Troll b ätteom råd ets sydliga del och är hufvudsakligen upplåtet såsom
boställsjord till kanalverkets mekanikus och kamrerare.
Stubbereds kvarn, belägen på östra sidan af Göta älf midt emot
hemmanet Åkerström, är utarrenderad med 1 års uppsägning till C. E.
Htegel- i Lilla Edet.
Krullska tomten, belägen vid kanalens (Carls grafs) utträde ur sjön
Vassbotten, och den något söder därom på kanalens östra sida belägna
del af ängslyckan N:o 255 disponeras för kanalens behof.
Den s. k. tullplatsen vid Lilla Edet fullhustomten vid Lilla Edet
jämte gamla kanalen och slussen därstädes), belägen å älfvens östra sida,
är utarrenderad till C. E. Hunger på 49 år från den 1 juli 1894.
Uti nådiga propositionen den 15 april 1904 föreslogs, att sjkifva
kanalverket med hvad till detsammas drift erfordrades i jord, byggnader,
inventarier, materialier m. in. skulle ställas under förvaltning af vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen och att det till stadsplan redan utlagda
området vid Trollhättan samt det öster därom belägna, till stadsplanens
utvidgning afsedda området skulle tillsvidare stå under särskild förvaltning;
och förutsattes härvid, att jordbruksfastigheterna skulle komma att
förvaltas af domänstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
86
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 90.
I enlighet med Riksdagens uttalande, att så val kanalverket som
de till stadsplan redan utlagda eller till dennas framtida utvidgning
afsedda områdena allt framgent borde stå under en och samma förvaltning,
men att denna förvaltning icke lämpligen borde uppdragas åt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har den för afgifvande af förslagrörande
ordnandet af förvaltningen tillsatta kommittén uti sitt utlåtande
föreslagit tillsättande af en särskild styrelse för hela denna egendoms
gemensamma förvaltning.
I det föregående har jag redogjort för kommitténs förslag rörande
denna styrelses sammansättning, och har jag uttalat min anslutningtill
hvad kommittén härutinnan föreslagit. Då sålunda förvaltningen af
kanalverket torde böra omhänderliafvas af eu särskild styrelse, synes
mig också helt naturligt vara, att jämväl åt denna styrelse anförtros förvaltningen
af de till stadsplan redan utlagda och till deras framtida utvidgning
afsedda områdena. Då uti propositionen till 1904 års Riksdag föreslagits,
att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle omhänderhafva kanalverkets
förvaltning-, men denna styrelse icke ansågs lämpligen kunna
ombestyra förvaltningen af jordbruksfastigheter, hade, på sätt jag nyss
erinrat, uti propositionen förutsatts, att förvaltningen af jordbruksfastigheterna
skulle öfvertagas af domänstyrelsen. Kommer nu eu särskild
styrelse till stånd med uppgift att handhafva förvaltningen af kanalverket
med dess tillhörigheter, har detta skäl för domänstyrelsens öfvertagande
af förvaltningen af jordbruksfastigheterna förfallit. Visserligen
kunde det oaktadt ifrågasättas, att dessa jordbruksfastigheter skulle ställas
under förvaltning af domänstyrelsen, under hvilken myndighets inseende
kronans jordbruksdomäner i allmänhet äro ställda. Åtskilliga skäl synas
mig dock tala mot en sådan anordning. Sålunda torde till en början böra
bemärkas, att äfven jordbruksfastigheterna ingått i det köp, hvarigenom
kronan förvärfvat Trollhätte kanalverk, och att af sådan anledning äfven
afkomsten af dessa fastigheter af kommittén föreslagits skola ingå bland
kanalverkets inkomster och deltaga i räntebetalningarna å köpeskillingen.
De utarrenderade jordbruksfastigheterna utgöras af '' 4 mantal Hjulkvarnen,
delar af 1 mantal Stora Hojum, V* mantal Lilla Hojum och 6/u mantal Stafverod
äfvensom 1U mantal Åkerström. På grund af utredning, till
hvilken jag framdeles återkommer, hafva bägge de för ifrågavarande
ärendes utredning tillsatta kommittéer ansett, att det område, som vore
behöfligt till utvidgning af nuvarande tomtområdet vid Trollhättan, borde
omfatta hela den utarrenderade delen af hemmanet Stafvered samt de icke
odlade delarna af det utarrenderade området af hemmanen Stora och Lilla
Hojum. Goda skäl synas tala för, att det till tomtområdets utvidgning
37
Kung!. Moj:ts Nåd. Proposition. N:o 90.
afsedda området till sina gränser bestämmes på sätt, sålunda föreslagits.
Då genom den redan omnämnda uppsägningen af arrendekontrakten
kronan efter den 1 november 1905 kan fritt förfoga öfver de
hittills utarrenderade delarna af Stora och Lilla Hojum samt Stafvered,
utgöra icke arrendeupplåtelserna numera hinder för ett sådant bestämmande
af det utvidgade tomtområdet. Vid nu angifna förhållanden torde
icke vara lämpligt, att de för närvarande utarrenderade delarna af Stora
och Lilla Hojum samt Stafvered ställas under domänstyrelsens förvaltning,
utan synas de böra förvaltas i sammanhang med Trollhätte kanalverks
öfriga egendom. Hvad beträffar de jämförelsevis obetydliga hemmanen
Hjulkvarnen och Åkerström, som ligga intill kanalen och beröras
af dess eventuella ombyggnad, torde anledning saknas att frånskilja dem
från den öfriga egendom, som ingått i köpet af Trollhätte kanalverk,
för att ställa dem under domänstyrelsens förvaltning.
Under den blifvande styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk
förvaltning skulle sålunda komma afl den egendom, hvartill Kungl.
Maj:t och kronan genom köpeaftalet med nya Trollhätte kanalbolag
förvärfvat ägande- eller dispositionsrätt.
I detta sammanhang tillåter jag mig erinra, att Kungl. Maj:t den
21 december 1904 föreskri fvit, att kanalverket äfvensom all den öfriga
egendom, till hvilken Kling!. Maj:t och kronan genom köpekontraktet
den 31 maj samma år förvärfvat ägande- eller dispositionsrätt, med
undantag tills vidare af de områden af hemmanen Stora Hojum, Lilla
Hojum och Stafvered, som enligt kontrakt innehades på arrende af
Frans Andersson, skulle intill dess annorlunda kunde varda bestämdt,
under benämning af Kungl. Trollhätte kanal- och vattenverk, stå under
förvaltning af en direktör, äfvensom förordnat kaptenen F. V. Hansen
att från och med den 1 januari 1905 tills vidare uppehålla nämnda
befattning.
Vid tiden för anordnandet af denna provisoriska förvaltning hade
arrendekontrakten rörande hemmanen Stora och Lilla Hojum samt
Stafvered ännu icke blifvit uppsagda.
Jag öfvergår härefter till frågan om villkoren för upplåtelse till enskilda
åt de från nya Trollhätte kanalbolag förvärfvade, till tomter indelade
eller afsedda områden. I denna fråga inkom redan den 11
maj 1904 från Trollhättans kommun en skrift, däruti kommunen, med
uttalande af sitt gillande och instämmande i en af Trollhättans husägarförening
till Kungl. Maj:t den 24 mars 1904 ingifven skrift, anhållit,
att Kungl. Maj:t måtte upptaga samma skrift såsom varande
kommunens egen. Husägarföreningens skrift är af följande innehåll.
Skrifvelse
från Trollhätte
kommun i
fråga om tomtupplåtelse.
38
Kmv)l. Maj.is Nåd. Proposition N:o 00.
Bland nya Trollhätte kanalbolags egendom inginge äfven den
del af det mellan kanalen ocli Nydkvist & Holms järnbanespår belägna
området, å livilket byggnadsstadgan för rikets städer ägde tillämpning
och där hufvudparten af Trollhättans befolkning vore boende. Enligt
hvad framginge af en skriften bifogad förteckning öfver bolaget tillhöriga
tomter inom detta område, uppginge dessa tomter till icke mindre än
269, där af de flesta vore mot årlig »tomtskatt» för viss tid upplåtna åt
enskilda, som där uppfört bostadshus.
Den för dessa tomter utgående tomtskatten hade dittills varit ganska
låg. Enligt en bilagd tablå rörande 49 på måfå utvalda dylika tomter
utgjorde tomtskatten för 15 af dessa mellan 4 och 7 kronor, för 23
tomter mellan 7 och 10 kronor samt endast för 11 mer än 10 kronor.
I följd däraf hade för Trollhättans talrika arbetarbefolkning och andra
mindre bemedlade därstädes varit möjligt att, genom arrendering af
tomter och uppförande därå af byggnader antingen blott för eget behof
eller för ännu någon familj, skapa en art af egna hem med lind vikande
af de olägenheter, som alltid åtföljde de stora hyreskasernerna. I hvilken
omfattning detta skett, kunde slutas däraf, att åbyggnaderna å de nämnda
49 tomterna ägde i 31 fall ett taxeringsvärde af 3,000 kronor eller därunder,
i endast 9 fall ett värde af 3,001—5,000 kronor samt i likaledes
9 fall högre värde än 5,000 kronor.
Äfven med den dittillsvarande billiga tomtskatten hade hyrorna
för arbetarbostäder i Trollhättan icke ställt sig allt för låga utan i
medeltal utgjort för ett rum och kök 75—110 kronor samt för två rum
och kök 140—200 kronor. Då kostnaden för uppförande af en byggnad
med endast en lägenhet alltid ställde sig proportionsvis högre än vid en
byggnad med flera lägenheter af motsvarande storlek, syntes kunna antagas,
att för dem, Indika bebyggt arrenderade tomter endast för eget
behof, utgifterna för bostad komme att starkt närma sig de angifna
maximitalen.
De nuvarande arrendekontrakten beträffande bolaget tillhöriga tomter
utginge emellertid år 1906. Nu hade för kort tid sedan verkställts ny
värdering* af ifrågavarande tomter, därvid dessa för eventuell försäljning*
åsatts ett pris, växlande mellan 2 kronor 50 öre. och 10 kronor per
kvadratmeter. Af de nämnda 49 tomterna skulle 5 betinga ett pris af
2,000—3,000 kronor, 27 ett pris af 3,000—5,000 kronor, 12 ett pris
af 5,000—10,000 kronor och 5 ett pris af mer än 10,000 kronor. Vid
en jämförelse af det satta priset för kvadratmeter med prisuppgifter från
vissa andra kommuner visade sig, att tomtprisen i arbetarsamhäflet Trollhättan
blefve vida högre än i det närbelägna Ström slund, i Tulla Edet
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90. 39
och i residensstaden Vänersborg samt nära jämförliga med tomtprisen i
Uddevalla.
Därest vid öfverlåtelse å kronan af dessa tomter priset å desamma
leomme att beräknas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med sålunda satta
tomtvärden, tedde sig förhållandena för den mindre bemedlade befolkningen
i Trollhättan ganska allvarsamma. Då ju ej kunde tänkas, att
staten skulle finnas villig realisera tomterna med ren förlust, skulle dessa
tomter, där endast ränta och amortering å köpeskillingen kräfde minst
200—300 kronor årligen, blifva oåtkomliga för mindre bemedlade under
annan förutsättning, än att de sammansloge sig för uppförande af byggnader
med ett större antal lägenheter i hvarje och således uppgåfve
tanken på egentliga egna hem. Men tillfälle skulle ej ens vidare stå
dem öppet att arrendera dessa tomter, ty tomtskatten måste ju uppenbarligen
ställas i relation till tomtpriset. Bolaget hade också för sin del
gifvit tillkänna, att detsamma ärnat i årlig tomtskatt fordra för åren
1906-—1910 4 % och för åren 1911—1915 5 % af tomtvärdet. Redan
under den förra perioden skulle således af de nämnda 49 tomterna IG
betinga eu årlig tomtskatt af 89—150 kronor, 27 eu tomtskatt af 151
—300 kronor och 6 en tomtskatt af mer än 300 kronor. Vid jämförelse
med nuvarande tomtskatt för samma lägenheter skulle detta innebära
minst en tjugudubbling af skatten. Om nu än kunde tänkas, att staten
vid bestämmande af tomtskatten utginge från eu något lägre räntefot,
torde dock denna, under förutsättning att tomtpriset skulle förräntas, svårligen
kunna sättas lägre, än att tomtskatten komme att blifva 12 a 15
gånger högre än den nuvarande. Men eu dylik ''ökning i de årliga utgifterna
för bostad med 110—140 kronor kunde ej bäras af en arbetare
eller mindre bemedlad.
Hårdast skulle emellertid däraf drabbas de, hvilka genom sparsamhet
och försakelser lyckats å arrenderade tomter uppföra egna hem.
Dessa skulle de nödgas rifva och bortföra kanske medan ännu för åtskilliga
år en dryg amorteringsafgift för byggnadernas uppförande påhvilade
dem.
Naturligen vågade tomtinnehafvarna ej sträcka sina förhoppningar
så långt, att de skulle behållas vid sin nyttjanderätt till tomt, äfven
om tillfälle erbjöde sig till dess gynnsamma försäljning. Men mycket
vore redan vunnet, om dem bereddes möjlighet att, där försäljning af
tomten till annan ej skedde, få under viss tid, så pass vidsträckt tilltagen,
att byggnadskostnaden kunde tänkas amorterad, disponera tomten
mot eu årlig afgift, som icke allt för mycket öfverstege den nu utgående,
och vidare syntes goda skäl tala äfven för det medgifvande att,
Kommittcförslag
om
tomtupplåtelse.
40 Kimjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
där tomt förr eller senare såldes, arrendator!! ej tvingades nedrifva de
honom tillhöriga åbyggnader, till afsevärd ekonomisk förlust för sig,
utan att lösen efter gode mäns bestämmande finge honom för åbyggnaderna
tillförsäkras.
Därest kanalbolaget fortfarande skulle varit ägare af ifrågavarande
område efter år 1906, då nu gällande tomtarrenden upphörde, hade,
efter hvad man trodde sig veta, åtminstone i vissa fall en modifikation
af bolagets bestämmelser varit att förvänta i nyss berörda syfte.
I sammanhang därmed påpekades ännu en omständighet, som för
Trollhättans talrika arbetarbefolkning vore af synnerligt intresse. Det
tilltänkta köpet omfattade äfven ett öster om Nydqvist & Holms järnvägsspår
beläget, till tomter planlagdt område, hvilket af kanalbolaget
torde varit afsedt att upplåtas för bildande af egna hem. Därest nu
å området väster om nämnda järnvägsspår ej vidare funnes tillfälle till
skapande af egna hem, vore uppenbarligen desto mera angeläget, att
för sådant ändamål bevarades området öster om järnvägsspåret.
På grund däraf hemställdes att, därest köp för kronans räkning
af nya Trollhätte kanalbolags egendom komme till stånd, bestämmelser
tillika måtte meddelas i syfte att
dels nuvarande innehafvare af i köpet ingående tomt, hvarå vore
uppförd byggnader till värde af högst 10,000 kronor, berättigades att,
därest ej tomten blefve till annan försåld, under någon längre tid,
exempelvis 30 år, bevaras vid sin besittningsrätt mot årlig afgift,
som icke allt för mycket öfverstege hvad i sådant hänseende nu erlades,
dels vid försäljning af bebyggd tomt, som under nyttjanderätt innehades,
innehafvaren finge komma i åtnjutande af ersättning efter gode
mäns bestämmande för därå varande åbyggnader,
och dels det närmast öster om Nydqvist & Holms järnvägsspår
belägna, till tomter indelade området måtte upplåtas hufvudsakligen åt
arbetare eller andra mindre bemedlade för bildande, å billiga villkor, af
egna hem.
Den kommitté, hvilken, på sätt förut är nämndt, fått i uppdrag*
att afgifva förslag uti förevarande ämne och till hvilken nyss omförmälda
skrift öfverlämnats, har i sitt utlåtande yttrat följande.
Kommittén hade gått i författning om upprättande af en förteckning
öfver de af staten förvärfvade, inom det till stadsplan indelade
området belägna tomter, upptagande för hvarje tomt det af nya Trollhätte
kanalbolag åsätta försäljningsvärdet jämte därå befintliga byggnaders
brandförsäkrings- och taxeringsvärden äfvensom den årliga afgäld, som
enligt de af kommittén antagna grunder borde utgå för tomt, som,
41
Kung}’. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
förut till enskild upplåten, kolumn att älven efter den nuvarande
arrendetidens utgång af arrendatorn med nyttjanderätt innehafva».
Därjämte hade kommittén, beträffande det område, som borde afse»
för blifvande utvidgning af stadsplanen, funnit nödigt, att närmare
bestämmelser, än de dittills angifna, om dess storlek och gränser
blefve meddelade; och som kommittén, i likhet med den för uppgörande
af förslag rörande förvaltningen af Trollhätte kanalverk tillsatta
kommitté, vid samtidigt hållen besiktning på stället kommit till
den uppfattning, att — med hänsyn till dels det mycket stora behof af
så väl fabriks- som bostadstomter, h vilket, då vattenkraften i Trollhätte
strömmar eu gång blefve tillgodogjord, otvifvelaktigt komme att göja
sig gällande, och dels den af markens naturliga beskaffenhet. angifna
lämpliga gränsen mellan fabriks- och bostadsområdet, å ena sidan, samt
jordbruksområdet, å andra sidan — betydligt vidsträcktare marker, än
dittills ifrågasatts, borde frånskiljas jordbruksegendomen och tilläggas
området för framtida bebyggande, hade kommittén låtit genom vice
kommissionslandtmätaren Grefve G. G. Taube utstaka och kartlägga
gränserna för ett område, som, enligt kommitténs åsikt, inom en icke
allt för aflägsen framtid skulle finnas erforderligt, och uträkna arealen
af detsamma.
Det område, för hvilket Kungl. Maj :t den 14 oktober 1904 fastställt
stadsplan, omfattade — jämte gator, torg och allmänna platser,
hvilka, sådana de å stadsplanen utlagts, syntes,, i enlighet med § 5
i köpekontraktet emellan Kung!. Maj:t och kronan samt nya. Trollhätte
kanalbolag, böra till kommunen gratis öfverlämnas, samt tomter,
som före detta kronans förvärf föryttrats till enskilda personer, — 264
af staten inköpta tomter eller delar af sådana, af hvilka tomtér och
tomtdelar dock, i enlighet med det i § 8 i berörda köpekontrakt gjorda
förbehåll, 20 blifvit inom utgången af oktober månad 1904 af bolaget
försålda. Af öfriga 244 tomter och tomtdelar voro 191 upplåtna på
arrende till enskilda personer, 190 intill den 1 januari 1906 och 1 på
obestämd tid, under det de återstående 53 dels vore med eu kortare
uppsägningstid upplåtna till upplagsplatser, planterings!and o. d., dels
vore under ägarens fria disposition.
Då innehafvarna af de intill den 1 januari 1906 utarrenderade tom.
terna å dem uppfört byggnader under grundadt antagande af upplåtelsekontraktens
förnyande vid arrendetidens slut, kunde kommittén icke annat
än till fullo instämma i Riksdagens uttalade mening därom, att vid ordnande
för framtiden af förhållandet mellan kronan såsom ägare och omförmälda
arrendatorer hänsyn borde tagas till arrendatorernas befogade intressen.
Bill. till Riksd. Prat. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 45 Haft. 6
42
Kmigl.May.ts
Detta syntes kommittén böra ske dels därigenom, att möjligheten
för arrendator att blifva ägare till af honom innehafd tomt underlättades,
och dels genom vidtagande af sådana anordningar, att arrendator,
som ändock icke förmådde inköpa den arrenderade tomten, finge vid
ny ttj anderätten till densamma bibehållas samt, i händelse kronan vid
arrendetidens slut eller dessförinnan ville disponera tomten, komma i
åtnjutande af skälig ersättning för sina därå befintliga byggnader.
Möjligheten för innehafvare af tomt att inköpa densamma berodde
på pris och betalningsvillkor.
I fråga om priset hade kommittén tagit i betraktande, att värdet
af samtliga af staten förvärfvade tomter inom det planlagda området,
för hvilket jämväl tomtindelning af Trollhättans kommun antagits, men
ännu icke vunnit fastställelse, blifvit, såsom af tomtförteckningen inhämtades,
af kanalbolaget upptaget till 1,237,718 kronor, under det att
kronan för samma tomter betalt endast det af värderingsmännen därå
satta värdet 973,000 kronor. Vid sådant förhållande och då kronan
för de utaf kanalbolaget för tillhopa 55,353 kronor 50 öre försålda 20
tomterna erhölle godtgörelse genom afdrag å köpeskillingen, skulle försäljningspriset
för samtliga oförsålda tomter, därest de genast försåldes,
kunna utan förlust för kronan nedsättas med 264,718 kronor. Kommittén
funne sig dock icke böra i allmänhet föreslå motsvarande nedsättning
i tomtpriset, utan ansåge lämpligare, att staten i stället bidroge
till tomternas förbättring genom att deltaga i kostnaderna för ett för
Trollhättans kommun såväl i sanitärt som i andra hänseenden högst
nödigt företag, nämligen dränering af hela det planlagda området och
dess förseende med vattenledning. Detta, i anseende till den i allmänhet
bergiga grunden, ganska dyrbara företag hade kommunen redan
beslutit utföra för en beräknad kostnad af 400,000 kronor och ämnade
utverka sig nådigt tillstånd att för ändamålet upptaga ett amorteringslån
å nämnda belopp. Då dräneringen och vattenledningen, jämte det
gagn den beredde de delar af ifrågavarande område, som förblefve i
kronans ägo, otvifvelaktigt komme att ej mindre göra de öfriga tomterna
därstädes mera begärliga för enskilda köpare, hvarigenom den
önskvärda försäljningen af dessa främjades, än äfven bereda utlopp för
vattnet från det område, som vore afsett till utvidgning af stadsplanen,
ansåge kommittén staten böra bidraga till utförande af detta företag.
I fråga om i hvad mån sådant borde ske, ansåge kommittén, vid det
förhållande att, enligt hvad kommittén inhämtat, kommunen af nya
Trollhätte kanalbolag för dess fastigheter och rörelse dittills uppburit
kommunalutskylder, som i medeltal för de senaste fem åren uppgått till
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
43
16,8 procent af kommunens hela. kommunalskatt, men staten vore för
sådana utskylder fri, rättvisa och billighet fordra, att statens bidrag
icke sattes lägre än detta procenttal, att utgå antingen genom anslag
på en gång eller genom deltagande i förräntning och amortering af
det lån, kommunen komme att för ändamålet upptaga.
Under förutsättning att staten komme att, på sätt nu antydts, bidraga
till dränering och vattenledning hade kommittén funnit skäligt,
att de af kanalbolaget åsätta, i omförmälda tomtförteckning upptagna tomtvärden
borde tills vidare och intill dess ändrade förhållanden kunde
betinga andra pris vid försäljning i allmänhet följas, dock med rätt för
den myndighet, som finge försäljningen sig anförtrodd, att i särskilda
fall, då tomt på grund af markens mera oländiga beskaffenhet eller af
andra skäl funnes vara för bebyggande mindre lämplig, nedsätta priset
intill 80 procent af tomtens i berörda förteckning upptagna försäljningsvärde,
ett medgifvande, som äfven det borde finna stöd i skillnaden
emellan statens inköpspris och det föreslagna försäljningspriset.
Förekomme anledning till vidare prisnedsättning, syntes Kungl.
Maj:ts medgifvande därtill böra inhämtas.
Emellertid vore, enligt det af kommunalmyndigheterna antagna
förslaget till tomtindelning, många tomter till arealen så stora i förhållande
till därå uppförda åbyggnader, att det försäljningspris, hvarje
tomt enligt kommitténs nu framställda förslag skulle betinga, kunde
antagas i allmänhet ställa sig väl högt i förhållande till innehafvarens
köpförmåga. En önskvärd ändring därutinnan syntes åtminstone delvis
kunna vinnas genom en omreglering af tomtindelningen; och som gällande
byggnadsstadga föranledde därtill att, sedan stadsplanen, men
icke tomtindelningen, blifvit af Kungl. Maj:t fastställd, kvarterens indelning
i tomter måste underställas pröfning af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i länet, torde kunna förväntas, att en blifvande
förvaltningsmyndighet komme att därvid framlägga ett till nuvarande byggnadsförhållanden
å hvarje tomt mera lämpadt förslag till tomtindelning.
Den svårighet, som oaktadt sådan omreglering möjligen kunde
förefinnas för innehafvare af utarrenderad tomt att blifva ägare af tomten,
undanröjdes eller åtminstone minskades i väsentlig mån därigenom,
att, såsom kommittén ansåge sig böra förorda, tomtinneliafvare vid köp
af tomten medgåfves rätt att få åtnjuta samma förmånliga betalningsvillkor,
som genom nådiga brefvet till domänstyrelsen den 25 september
1896 vore bestämda, eller rätt att under tio år med en tiondel om året
inbetala köpeskillingen, för hvilken annan säkerhet under betalningstiden
än inteckning i lägenheten icke syntes vara erforderlig.
44
Kungit. Majds Nåäi Proposition N:o 90.
Däremot syntes vid försäljning'' af utarrenderad tomt till annan än
arrendator^ liksom vid försäljning* af tomt, hvartill staten själ!’ innehadedispositionsrätten,
hela köpeskillingen höra erläggas vid tillträde^. .
Då vid nti föreslagna förmånliga betalningsvillkor för tomtinnehäfvare,
som ville förvärfva äganderätten till af honom innehafd tomt,
val kunde antagas, att inom en jämförelsevis kort tidrymd de flesta
tomterna blifvit försålda, men en del tomtinnehafvare måhända ändock
icke vore i tillfälle att förvärfva äganderätt till respektive tomter, hade
kommittén ansett böra fastställas, att med innehafvare af tomt skulle
kunna upprättas kontrakt, hvarigenom han bibehölles vid besittningen
i högst tjugu år från den 1 januari 1906, under staten förbehållen rätt
att äfven före arrendetidens utgång för föryttrande eller af annan anledning
efter uppsägning återtaga tomten, hvilkens dittills varande innehafvare
i ty fall, och såvida han ej själf vore köparen, skulle äga att
för byggnad, hvars uppförande påbörjats före år 1905, af staten bekomma
ersättning efter värdering i den ordning i lagen om skiljemän
den 28 oktober 1887 vore stadgadt, dock ej med högre belopp än 1904
års taxeringsvärde.
Tomtinnehafvare borde sålunda icke vid nuvarande arrendetidens
utgång erhålla ny upplåtelse af besittningsrätten till innehafd tomt för
längre tid än tjugu år, efter hvilken tids förlopp nya bestämmelser,
lämpade efter då rådande förhållanden, syntes böra gifvas. Likväl syntes
redan nu kunna bestämmas att, därest vid utgången af berörda
tjuguåriga arrendetid nytt arrendeaftal icke kunde komma till stånd af
den anledning, att kronan ville disponera tomten, ersättning efter värdering,
på sätt förut sagts, borde af staten utgifvas till afgående arrendatorn
för byggnad, hvars uppförande påbörjats före år 1905. Äfven den arrendator,
som för närvarande innehade tomt, hvilken i följd af läget eller af
annat skäl funnes vid utgången af arrendetiden — den 1 januari 1906
— icke böra till enskild ånyo upplåtas, borde skäligen tillerkännas ersättning
för byggnad, som uppförts före år 1905, efter förenämnda grunder.
Vid bestämmande af det arrendebelopp, som under förlängd besittningstid
borde af tomtinnehafvaren årligen utgifvas, både kommittén
tagit hänsyn ej mindre till de förhållanden, hvarunder samhället uppvuxit
och tomterna förut upplåtits, än till tomternas försäljningsvärden
och — i viss mån med hänsyn till statens här föreslagna eventuella
inlösningsskyldighet och möjlighet för tomtinnehafvare att erhålla
inkomst af uthyrda lägenheter — värdena af därå uppförda åbyggnader,
därvid kommittén efter verkställda sådana beräkningar, som framginge
af omförmälda tomtförteckning med däri upptagna värden, funnit skäligt
föreslå, att årliga afgälden måtte beräknas
Kungl. Majds ]8åd. Proposition ■jN:o QO''.f
45
för tomt, hvars försäljningsvärde uppginge till sex kronor kvadratmetern
eller därutöfver, till två öre kvadratmetern jämte en procent å
taxeringsvärdet af A byggnader enligt 1904 års taxeringslängd, samt
för tomt, hvars försäljningsvärde understege sex kronor kvadratmetern,
till ett öre kvadratmetern jämte en procent å taxeringsvärdet
af åbyggnader enligt 1904 års taxeringslängd.
Då denna föreslagna afgäld komme att ifråga om flertalet tomter
understiga en procent af tomtens försäljningsvärde, för öfriga utgöra
en procent eller däröfver, men endast i några få fall, då åbyggnaderna
vore af mera värde, uppgå till eller öfverstiga två procent af försäljningsvärdet,
måste afgälden betecknas såsom för tomtinnehafvaren synnerligen
förmånlig och syntes sålunda motsvara Riksdagens uttalade mening,
att tomtinnehafvarnas berättigade intressen borde tillgodoses; men då
samma afgäld ändock ställde sig väsentligen högre än den afgäld, som
för närvarande utginge, borde likväl tomfinnehafvarna i allmänhet, känna
sig manade att med hjälp af de billiga betalningsvillkor, kommittén
ansett för underlättande af tomtförsäljningen Röra fastställas, söka blifva
ägare af innehafda tomter. ,
Arrendeupplåtelse för längre tid af tomt, som icke förut varit till
enskild upplåten, komme nog endast undantagsvis att blifva ifrågasatt
och borde icke ske för tid utöfver tjugu år eller för afgäld, understigande
fyra procent af tomtens, enligt hvad förut sagts, antagna försäljningsvärde.
På kortare tid borde tomt kunna uthyras mot lägre
afgäld. I bägge dessa fall borde dock kronan förbehållas rätt .att efter
kort uppsägningstid få återtaga tomt utan någon skyldighet att lösa
därå uppförda byggnader.
Det område, kommittén funnit böra beräknas såsom erforderligt för
utvidgning af stadsplanen, begränsades enligt den af vice kommissionslandtmätären
grefve Taube upprättade kartan med beskrifning, i väster
af firman Xydqvist & Holms järnväg, i norr af hemmanen Hjulkvarn,
Stallbacka och Dannebacken, i öster af jordbruksegendomen och i söder
af hemmanet Sylte Kronogärden samt omfattade en areal af 174 hektar
30 ar eller 1,743,000 kvadratmeter.
Kommittén, som vid beräkning af denna areal tagit hänsyn till de
för industriens utveckling gynsamma förhållandena inom Trollhättan,
ansåge emellertid icke nuvarande folkmängd och industriella inrättningar
därstädes betinga, att hela detta område genom dränering och anläggning
af gator m. in. redan inom den närmaste framtiden lämpades för bebyggande.
Tills vidare vore det, enligt kommitténs mening, tillräckligt att
inom ifrågavarande område ordna två mindre områden, det ena till fabrikstomter
och det andra till tomter för så kallade egna hem.
46
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
De marker, som läge närmast intill Trollhättans järnvägsstation
och utefter firman Nydqvist & Holms järnväg, och hvilka på grund af
detta sitt läge vore synnerligen lämpliga för anläggning af fabriker,
borde afsättas för tomter till sådana ändamål samt för erforderliga gator
och järnvägsspår, hvilka dock syntes behöfva utläggas endast i den män,
föryttring af fabrikstomter kunde ske.
Genom indelning af en del af det öfriga området till tomter för så
kallade egna hem blefve behofvet af ökadt bostadsområde, som gjorde
sig kännbart hufvudsakligast inom den kroppsarbetande befolkningen,
tillgodosedt, och syntes ett förslag till sådan tomtindelning icke för närvarande
böra omfatta mer än omkring ett hundratal tomter, ett antal,
som måste anses fullt tillräckligt för den närmaste framtiden.
För att vinna upplysning angående eu antaglig medelkostnad för
ordnande af ett dylikt egnahemsområde hade på kommitténs uppdraglöjtnanten
i väg- och vattenbyggnadskåren O. Nordenstrahl utarbetat
kostnadsberäkningar med afseende å en plan, omfattande etthundratjugutvå
tomter, hvarvid lagts till grund ett på nya Trollhätte kanalbolags
föranstaltande uppgjordt förslag till stadsplan å ägorna närmast öster
om firman Nydqvist & Holms järnväg, hvilket förslag synts väl kunna
tjäna till ledning för ifrågavarande beräkningar, äfven om detsamma
icke vid en blifvande utläggning af stadsplan syntes böra i allt följas.
Nämnda kostnadsberäkningar hade uppgjorts för tvenne alternativa
förslag, här betecknade med alternativ I och alternativ II.
Alt. I omfattade gatornas planering och makadamisering till full
bredd, med undantag af tillfartsvägarna och en del af yttergatorna kring
området, hvilka endast upptagits till 6 meters bredd, samt alla gatornas
förseende med behöfliga afloppsledningar, däri dock icke servisledningar
från tomterna inginge.
Alt. II omfattade ordnandet af alla gator och tillfartsvägar med
endast 6 meters bredd, då detta till en början väl kunde vara tillfyllest
och kostnaden därigenom kunde betydligt nedbringas. Behöfliga afloppsledningar
inginge till samma utsträckning som i alt. I.
Approximativ kostnad för alt. I:
plansprängning af gator och vägar........
................................. 35,000
—
planering och makadamisering.................
.................................... 41,000
—
sprängning af rörgrafvar.............................
.................................... 20,000
—
afloppsledningar...............................................
............................. 20,000
—
diverse ............................................................
.................................... 10,000
—
Summa kronor 126,000
—
47
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90,
plansprängning af gator och vägar.......................
..................... 19,000: —
planering och makadamisering ................................
.................... 27,000: —
sprängning af rörgrafvar...........................
..................... 20,000: —
afloppsledningar........................................
................... 20,000: —
diverse ........................................................................
..................... 8,000: —
Summa kronor 94,000
De genom dessa arbeten tillgängliga tomterna uppginge till ett
antal af 122 stycken och innehölle en sammanlagd areal af cirka 82,000
kvadratmeter. Kostnaden för ordnandet, fördelad per kvadratmeter tomtyta,
utgjorde således
för alt. I............................................................... kronor 1,54
” alt. Il ............................................................ » 1,15
V id kommitténs beräkningar hade blifvit förutsatt, att gator, torg och
andra allmänna platser komme att gratis öfverlämnas till kommunen,
äfvensom att vid ordnandet af här afsedda egnahemsområde i öfverensstämmelse
med byggnadsstadgans bestämmelser angående anläggning
af ny stadsdel gatornas bredd skulle, för prisbillighetens skull, bestämmas
till den minsta medgifna eller tolf meter, hvilket för stadsdel af ifrågavarande
beskaffenhet syntes vara tillfyllest. Med iakttagande däraf hade
sålunda. en medelväg tagits emellan de af K orden strahl beräknade två
alternativen, så att kostnaden för hvarje kvadratmeter tomtyta kunde
beräknas uppgå till en krona 32 V2 öre. När nu staten för 600,000
kvadratmeter af ifrågavarande marker betalt 250,000 kronor, så skulle,
efter afdrag af till gator, torg och andra allmänna platser anslagna
180.000 kvadratmeter, detta inköpspris, då det fördelades på det återstående
till tomtupplåtelse afsedda området, blifva 60 öre för kvadratmeter.
f omtvärdet skulle sålunda på detta område uppgå till en krona
92 Va öre, men då för fabrikstomterna borde kunna betingas ett vida högre
pris och hela området utöfver berörda 600,000 kvadratmeter eller
1.143.000 kvadratmeter af staten betalts endast efter markens jordbruksvärde,
syntes berörda tomtvärde kunna skäligen nedsättas och bestämmas
till en krona 50 öre kvadratmetern, ett försäljningspris, som
syntes vara väl afvägdt med hänsyn ej mindre till tomtområdets välbelägen!^
än äfven till pris och öfriga köpevillkor om deltagande i
dränering och i vissa gators anläggning och underhåll m. in., hvarom
aftal skedde vid köp af de mindre välbelägna tomterna å . andra sidan
af älfven, där under senare år ett samhälle af ett ganska stort antal så
48
Kungl. Majtts Nåd. Proposition '' No 90,
kallade egna hem uppstått. Medgåfves därjämte, såsom kommittén föresloge,
åt köpare af tomt inom egnahemsområdet att få åtnjuta de
gynnsamma betalningsvilkor, som genom omförmälda nådiga brefvet till
domänstyrelsen den 25 september 1896 blifvit bestämda, bereddes honom
en förmån, som borde göra ifrågavarande tomter för köpare synnerligen
begärliga. Af köpare, som begagnade sig af nämnda förmån med afseende
å köpeskillingens erläggande, borde genom inteckning i den köpta lägenheten
ställas säkerhet för köpeskillingen.
Under förutsättning att pris och betalningsvilkor vid försäljning al
egna hems tomter blefve bestämda i enlighet med hvad kommittén sålunda
föreslagit, ansåge kommittén, att upplåtelse af sådana tomter på arrende
under viss tid icke vore af behof vet påkallad och icke heller borde
ifrågakomma.
Fabrikstomt, hvarom förut nämnts, borde hafva åtminstone samma
värde, hvartill närliggande byggnadstomter inom det till stadsplan indelade
området blifvit upptagna. I den mån vattenkraften i älfven blefve
tillgodogjord, syntes fabrikstomternas försäljningsvärde böra komma att afsevärdt
stiga. Kommittén ansåge, att sådan tomt borde föryttras till det pris,
hvartill konjunkturerna föranledde, dock icke understigande tomtens
förenämnda värde i förhållande till närliggande byggnadstomt a planlagda
området eller annorledes än mot kontant likvid vid tillträdet.
Hvad beträffade slutligen frågan om sättet för försäljning och utarrendering
till enskilda af tomter å det till stadsplan utlagda och det
till utvidgning af stadsplanen föreslagna område samt om hvilken myndighet,
som borde därmed hafva befattning, syntes, då de bestämmelser i
dessa hänseenden, som i allmänhet gällde i fråga om kronans fastigheter,
i betraktande af här förevarande säregna förhållanden och det stora
antal tomter, hvars försäljning eller utarrendering förestode, icke syntes
kunna utan stor olägenhet, omgång och tidsutdräkt tillämpas, ett enklare
och mera affärsmässigt förfarande här böra äga rum, och funne kommittén
ingen betänklighet vid att föreslå, att den styrelse, som finge sig förvaltningen
af ifrågavarande områden anförtrodd, äfven bemyndigades att,
sedan på styrelsens förslag blifvit af Kungl. Maj:t bestämdt, hyilka
delar af ifrågavarande områden borde under kronans egen disposition
bibehållas, å kronans vägnar, i enlighet med de grunder och villkor,
som för försäljning och utarrendering blefve fastställda, sluta aftal om
försäljning eller utarrendering af öfriga tomter och lägenheter.
På grund af hvad sålunda anförts och under förutsättning att staten
till dränering och vattenledning å det planlagda området bidroge med
minst 16,8 procent af kostnaden, föresloge kommittén i underdånighet
följande bestämmelser att tjäna till efterrättelse:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
49
A. I fråga om upplåtelse af tomt, belägen Inom det område, för livilket
stadsplan är fastställd:
l:o. Vid försäljning:
a) Det tomt åsätta värde, som finnes upptaget i omförmälda tomtförteckning,
utgör tomtens försäljningspris.
b) År tomt oländig eller af annan orsak för bebyggande mindre
tjänlig, må försäljningspriset nedsättas intill 80 procent af tomtens i
tomtförteckningen upptagna värde.
c) Förekommer anledning till vidare nedsättning i tomts försäljningspris,
skall frågan därom underställas Kungl. Maj:ts pröfning.
d) Vid försäljning af tomt, som icke varit på arrende upplåten, eller
af tomt, som varit utarrenderad, men efter uppsägning återtagits af
staten, skall köparen tillförbindas att vid tillträdet inbetala hela köpeskillingen.
e) Innehafvare af tomt, som redan före äganderättens öfvergång
till staten varit på arrende upplåten, skall vid köp af samma tomt äga
inbetala köpeskillingen under loppet af tio år med en tiondel årligen,
såvida för köpeskillingen ställes säkerhet genom inteckning i lägenheten.
2:o. Vid arrendeupplåtelse:
a) Tomt, hvartill besittningsrätten redan före äganderättens öfvergång
till staten varit till enskild upplåten genom kontrakt, gällande
intill den 1 januari 1906, må ånyo till samme innehafvare upplåtas på
arrende i högst tjugu år från och med nämnda dag, mot skyldighet för
arrendatorn att, om sådant från kronans sida påfordras, när som helst
under arrendetiden efter sex månaders uppsägning afträda tomten och
att under den förlängda besittningstiden erlägga årlig afgäld, som beräknas
för
tomt, hvars värde enligt tomtförteckningen beräknas efter sex
kronor kvadratmetern eller därutöfver, till två öre kvadratmetern jämte
en procent å taxeringsvärdet af åbyggnader enligt 1904 års taxeringslängd,
samt
för tomt, hvars i tomtförteckningen upptagna värde understiger sex
kronor kvadratmetern, till ett öre kvadratmetern jämte en procent å
taxeringsvärdet af åbyggnader enligt 1904 års taxeringslängd.
Bih. till Riksd. Prat. 1905. 1 Samt. 1 Afl. 45 Höft.
7
50
Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 90.
b) Innehafvare af arrenderad tomt, som vid utgången af arrendetid
måste afträda tomt af den anledning, att kronan vill disponera tomten,
eller nödsakas att på grund af uppsägning, hvarom i nästförestående moment
sägs, afträda tomten före arrendetidens slut, skall af staten bekomma
ersättning för byggnader, hvilkas uppförande påbörjats före år 1905,
efter värdering i den ordning i lagen om skiljemän den 28 oktober
1887 är stadgadt, dock ej med högre belopp än byggnadernas värde
enligt 1904 års taxeringslängd.
c) Tomt, som är under statens egen disposition, må, då särskild
anledning därtill föranleder, antingen utarrenderas för tid intill tjugu år
från och med den 1 januari 1906 mot årlig afgäld, motsvarande fyra
procent af det tomten åsätta värde, sådant det upptagits i omförmälda
tomtförteckning, eller för kortare tid uthyras till upplagsplats, planteringsland
eller dylikt mot lägre afgäld; skolande vid sådan upplåtelse,
hvarom här är fråga, staten förbehållas rätt att under arrendetiden efter
kort uppsägningstid återtaga tomten utan skyldighet att lösa därå uppförda
byggnader.
B. I fråga om upplåtelse af tomt, belägen inom <let till stadsplanens
utvidgning afsedda området enligt den däröfver af vice kommissions
laiultmätaren
Grefve Taube upprättade kartan med beskrifning.
a) Sedan af detta område, där det är beläget intill Trollhättans
järnvägsstation samt utefter firman Nydqvist & Holms järnväg, erforderlig
mark till fabrikstomter, gator och järnvägsspår blifvit afsatt samt
inom öfriga området genom dränering och anläggning af gator in. m.
anordnats ett mindre egna hems område, omfattande ett hundratal tomter,
hvardera af omkring sexhundra kvadratmeters areal, må upplåtelse
till enskilda af ej mindre fabrikstomter än egna hems lägenheter genom
försäljning äga rum.
b) Inom det till fabrikstomter anslagna området må till gata, torg
eller annan allmän plats icke afsedd mark försäljas till det högsta pris,
hvartill omständigheterna kunna föranleda, dock icke understigande
värdet af närliggande tomter inom det till stadsplan indelade området;
och skall köpare vid tillträdet inbetala hela köpeskillingen.
c) Inom egna hems området belägen tomt försäljes till pris af en
krona 50 öre kvadratmetern; och äger köparen inbetala köpeskillingen
under loppet af tio år med eu tiondel om året, såvida han för oguldna
delen af köpeskillingen ställer säkerhet genom inteckning i tomten.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
51
C. I fråga om verkställigheten af försäljning och utarrendering
af tomter:
Med fastställande af dessa grunder och villkor för upplåtelse till
enskilda af tomter inom de till stadsplan indelade och till framtida utvidgning
af stadsplanen afsedda områden, bemyndigas den styrelse, åt
hvilken förvaltningen däraf varder anförtrodd, att i enlighet med samma
grunder och villkor å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar försälja eller
utarrendera alla inom ifrågavarande områden belägna tomter, Indika
Kungl. Maj:t icke förklarat skola under kronans egen disposition bibehållas.
Den i kommitténs utlåtande omförmälda tomtförteckning är af följande
innehåll:
60
Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
Departementschefens
yttrande
i fråga om
tomtupplåtelser.
Kvarterets namn.
fet
O
Areal, kv.-m.
å pris.
Värde, kronor.
Brandförsäkringsvärde.
Taxeringsvärde.
Nuvarande tomtarrende.
Ny afgift.
tomter å 6 kr. och
därutöfver samt 1 öre
för d:o under 6 kr.
plus 1 % af taxeringsv.
af åbyggnader.
2 öre pr kv.-m. för 1
Vulcan ........................
849
5
_
4,245
_
3,000
_
3,000
6
33
38
49
Hoppet .....................
1
1,236
4
—
4,944
)) .......................
2
1,236
5
—
6,180
—
pt-
—
—
—
—
—
—
—
» ........................
3
1,236
5
—
6,180
T-
—
—
—
—
—
—
—
—
» .......................
4
1,236
5
—
6,180
-r
—
—
—
—
—
—
—
—
» ........................
5
1,236
4
—
4,944
—
v*
—
—
—
—
—
—
—
)) ........................
6
1,236
4
—
4,944
—
Kronor
1,182,364
50
—
—
—
—
1,777
59
9,840
10
Värdet af de tomter, söm af
nya Trollhätte
kanalbolags direktion tills dato blifvit för-
sålda, sedan kontrakt med Kung!. Maj:t och
kronan den 5/s 1904 upprättades ....
55,353
50
Summa Kronor
1,237,718
_
»
Af deri föregående redogörelsen inhämtas, att af de tomter inom
Trollhättans municipalsamhälle, hvilka med köpet af Trollhätte kanalbolags
egendom öfvergått till kronan, de flesta äro upplåtna på arrende
till enskilda personer, hvilka i allmänhet hafva dem tillhöriga hus där å
uppförda. Gifvet är, att för dessa husägare skall vara af största in tress e
att kunna erhålla mera betryggad rätt till de tomter, de innehafva. För
municipalsamhällets utveckling är det emellertid af vikt att jämväl för
nybyggnader mark må kunna erhållas på betryggande villkor. Det är
med hänsyn till nu angifna omständigheter som kommittén föreslagit
stadganden, enligt hvilka. Kungl. Maj:t skulle bemyndigas att till enskilda
försälja så väl de kronan tillbörliga tomterna inom municipalsamhället
som ock tomterna inom förutnämnda till stadsplanens utvidgning
afsedda området.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.
61
Det synes mig emellertid höra ifrågasättas, huruvida staten bör sålunda,
låt vara endast så småningom, afhända sig äganderätten till hela
ifrågavarande område. Man har på senare tider kommit till erfarenhet
häraf att det är vikt, att i städer och därmed likställda platser med
tätare sammanträngd befolkning en ej allt för obetydlig del af den mark,
å hvilken samhället är beläget, äges af samhället eller staten, som då
bör kunna upplåta mark under nyttjanderätt antingen för all framtid
eller för tid, som väsentligen öfverskrider den för nyttjanderättsupplåtelser
i allmänhet medgifna. Genom en sådan anordning har man ansett,
att städernas bebyggande befordras, ett ändamålsenligt ordnande af deras
bostads- och hyresförhållanden underlättas och den naturliga stegringen
af tomtvärdet åt det allmänna bevaras. Af dessa grunder har ock lagberedningen
i sitt den 4 februari 1905 afgifna betänkande rörande ny
lagstiftning om nyttjanderätt till fast egendom framställt förslag om införande
af ett nytt rättsinstitut under benämning tomträtt, enligt hvilket
förslag inom stad, köping eller annat samhälle, där byggnadsstadgan
för städerna tillämpas, skulle af samhället eller kronan kunna upplåtas
tomt inom det planlagda området för viss tid minst 26 och högst 100
år. Detta förslag synes mig vara förtjänt af det allra största beaktande.
Då det emellertid helt nyligen afgifvits, torde det dröja någon tid,
innan det kan blifva pröfvadt. Att i afvaktan på sådan pröfning inställa
all försäljning af tomter vid Trollhättan synes mig emellertid icke
tillrådligt. Det skulle lägga alldeles för stort hinder i vägen för samhällets
utveckling. Det torde ej häller vara ur den omförmälda synpunkten
erforderligt. Såsom lagberedningen påpekat, vore det icke
önskligt, att den nya upplåtelseformen blefve den i fråga om byggnadsmark
i städerna uteslutande använda; det enskilda intresset är äfven
härvidlag en faktor, som ej utan skada kan uteslutas eller förlamas.
Det viktiga är, att det område, som förbehålles det allmänna, är tillräckligt
stort för att från det allmännas sida må kunna bibehållas tillbörligt
inflytande å utvecklingen. Med afseende å hvad sålunda anförts har jag
trott det vara lämpligt att för närvarande icke ifrågasätta bemyndigande
af Riksdagen att försälja mer än dels de tomter, som äro belägna inom
det planlagda området, och dels tomterna inom det egnahemsområde,
som enligt kommitténs förslag borde afsättas utanför den nuvarande
stadsplanen. Då hela det planlagda området innehåller omkring 61
hektar och till egna hem skulle afsättas närmare 7 hektar, men det till
stadsplanens utvidgning afsedda området i dess helhet innefattar öfver
174 hektar, skulle det område, som för närvarande blefve alldeles ute
-
Tiden för den
nya organisationens
ikraftträdande.
62 Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 90.
slutet från försäljning, blifva så stort, att staten därigenom finge i
sin hand att reglera utvecklingen. I öfrigt skulle naturligtvis de till
försäljning afsedda obebyggda tomterna icke afyttras annat än i den
mån byggnadsbehof förefinnes.
Hvad beträffar villkoren för försäljning af de tomter, som sålunda
skulle kunna afyttras, har jag icke någon erinran att göra emot kommitténs
förslag.
Likaledes biträder jag hvad kommittén föreslagit i fråga om utarrendering
af tomter inom det nu till stadsplan utlagda området.
Öfver de delar af det till stadsplanens utvidgning afsedda området,
livilka komma att tills vidare bibehållas i statens hand, likasom äfven
den öfriga jordegendomen lärer förvaltningen böra få förfoga på lämpligaste
sätt antingen genom upplåtelse på sådana villkor, att staten må
kunna förfoga öfver marken, när så erfordras, eller annorledes, efter
som i hvarje fall pröfvas lämpligt.
Arrendeafgifter för all den egendom, som ställes under den ifrågasatta
särskilda förvaltningen, torde, på sätt först omförmälda kommitterade
ansett, böra ingå i kanal- och vattenverkets kassa.
Beträffande användningen af de medel, som torde komma att inflyta
för försäljning af tomter, föreligger för närvarande icke sådan utredning,
att förslag därutinnan nu kan framläggas. Jag vill endast i detta sammanhang
erinra, att kommittén vid bestämmandet af försäljningsvärdet
å tomter från det ännu oreglerade området tagit i beräkning kostnaden
för anläggande af vägar och gator, afloppsledningar och dylikt. Tills
vidare torde dessa medel böra af styrelsen för Trollhätte kanal- och
vattenverk förvaltas och bokföras såsom en särskild fond och endast
räntan därå ingå i kanalverkets kassa; och torde ur denna fond böra utgå
den ersättning för byggnader, som, enligt hvad förut angifvits, i vissa
fall skall af staten till tomtinnehafvare gäldas.
Rörande kommitténs förslag att staten skulle deltaga i kostnaden
för anordnande af dränering och vattenledning inom det planlagda området
vid Trollhättan, synes nog sådant vara öfverensstämmande med
billighet, men torde äfven denna fråga för närvarande böra lämnas
öppen. Det synes mig nämligen, som om denna fråga icke lämpligen
borde afgöras förr, än den blifvande styrelsen för Trollhätte kanal- och
vattenverk kommit i tillfälle att yttra sig och afgifva förslag i ämnet.
Den föreslagna nya förvaltningen torde lämpligen böra träda i
verksamhet så snart som möjligt. Detta är af vikt särskilt med
hänsyn till utredningen af frågan om vattenkraftsuttagningen. Det
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90. 68
närmare bestämmandet af tidpunkten torde kunna öfverlämnas åt
Kungl. Maj:t.
Under åberopande af hvad jag'' sålunda anfört, får jag i underdånighet
hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
dels medgifva, att all den egendom, som Kungl. Maj:t och kronan
genom köpekontrakt den 31 maj 1904 förvärfvat från nya Trollhätte
kanalbolag, skall, under benämningen Kungl. Trollhätte kanal- och
vattenverk, från den tid, som af Kungl. Maj:t bestämmes, stå under
förvaltning af en styrelse, bestående af fem af Kungl. Maj:t för viss
tid utsedda ledamöter, åt hvilka en, under benämning öfverdirektör,
skall hafva den närmaste ledningen och tillsynen öfver Trollhätte kanaloeh
vattenverk;
dels godkänna ej mindre förenämnda förslag till aflöningsstat för
styrelsen och tjänstemännen vid Trollhätte kanal- ocli vattenverk samt
öfvergångsstat jämte till dessa stater hörande villkor och bestämmelser
i fråga om aflönings- och pensionsförhållanden än äfven hvad som föreslagits
i fråga om statsbidrag till beredande af pension åt änkor och
oförsörjda barn efter tjänstemän vid kanal- och vattenverket;
dels medgifva, att styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk
ma i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förut angifna grunder och
enligt de särskilda föreskrifter, som må finnas erforderliga och af Kungl.
Maj:t utfärdas, ej mindre verkställa försäljning af tomter från det till
stadsplan indelade området vid Trollhättan och ett inom det öster därom
belägna, till stadsplanens utvidgning afsedda området, sådant det blifvit
till sina gränser angifvet å den af Grefve C. G. Taube upprättade
kartan, af satt område för egna hem, omfattande omkring 100 tomter,
än äfven genom utarrendering eller på annat sätt, som finnes lämpligt,
bereda afkastning af den öfriga under styrelsens förvaltning ställda jordegendomen,
som ej är för kanal- och vattenverket omedelbart erforderlig,
med stadgande att inflytande arrendeafgifter skola ingå i kanal- och
vattenverkets kassa, att köpeskillingarna för försålda tomter skola
förvaltas och bokföras såsom en särskild fond, att af denna fond skola
utgå ersättningar för byggnader, då sådana skola af staten från tomtinnehafvare
lösas, samt att räntan å sagda fond skall ingå i kanal- och
vattenverkets kassa;
dels ock medgifva att, sedan af kanal- och vattenverkets inkomster
gnidits kostnaden för verkets förvaltning jämte utgifterna för nödiga
underhålls- och förbättringsarbeten äfvensom af samma inkomster till
riksgäldskontoret öfverlämnats 3,c procent af den i svenska statens 3,g
Departementschefens
hemställan.
64
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 90.
procent obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden af årliga inkomsten,
med undantag af hvad som inflyter för försäljning af tomter, må
öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnade, att proposition
skulle till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
J. V. Wallin.
■Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1905.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nvdqvisl
& Holms
verkstäder
1 10 000
300
IDOG meter
Karta. ojt/ar dn äsfer om Trollkätlans planlagda område It agande
dal ar af5l □r a. o c k
5 □ttl ära afsmida "jon t Itjv and a t nmtLncLEln.i.rtcj
-after jtrEtedda 1 artnr upprättad an ISO1} a.-^
J. KaTTlTmS ST-DTlslaTT dtmä tara
/^y *• c
—
séd>-z^S~ -— <
Gen. Stab. lit. Ans t. Sto ckh.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1905:185 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förvaltningen af Irollliätte kanaloch vattenverk m. m. s. 1 i texten
- SU 1905:99 Memorial i anledning af hamrar nas skiljaktiga beslut i fråga om förvaltningen af Trollhätte kanaloch vattenverk rn. m. s. 1 i texten
- SU 1905:85 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förvaltningen af Trollliätte kanaloch vattenverk m. m. s. 1 i texten