Sök i Ratio Lex

Angående lindrad lydelse af vissa delar af värnpliktslagen

35 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1905:97, Angående lindrad lydelse af vissa delar af värnpliktslagen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

1

N:o 97.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående

lindrad lydelse af vissa delar af värnpliktslagen; gifven

Kristiania slott den 10 mars 1905.

Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen

att antaga en så lydande

Lag

om ändrad lydelse af vissa delar af värnpliktslagen.

Härigenom förordnas, att §§ 6, 27, 34, 36 och 52 värnpliktslagen

skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 6.

Äfven före det år, värnplikten inträder, må yngling anmäla sig

till inskrifning och därvid uppgifva det truppslag vid hären eller

den tjänst vid flottan, hvari han önskar inskrifvas. För bifall härtill

fordras, att han är vapenför och i öfrigt lämplig till den tjänstgöring,

hvartill han anmäler sig; dock ma jämväl sådan till krigstjänst

duglig men icke vapenför yngling inskritvas, hvilken med visshet kan

förutses icke blifva vapenför till inträdet i värnpliktsåldern.

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Åfd. 52 Höft. (N:o 97.)

Inskrifning

före värnpliktsåldern.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

Sålunda inskrifven värnpliktig tillhör likväl första uppbådet, intill

dess antalet af hans tjänstår i beväringen uppgår till åtta, räknade från

och med det år, då han fyllde tjuguett år.

Hvad i denna lag stadgas om värnpliktige gäller i tillämpliga

delai för de enligt denna § inskrifna, äfven innan de i värnplikts åldern

inträdt.

§ 27.

uttfiidnlngatid . L . Värnpliktig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin

utbildning tjänstgöra under fredstid i det antal dagar, som här nedan

angifves, nämligen:

a) vid fotfolket, positionsartilleriet, fästning sartilleriet, fästningsingenjörtrupperna

och trängen i sammanlagdt tvåhundrafyrtio dagar, hvilken

tjänstgöring, på sätt. Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med eu första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundrafemtio dagar

under andra året samt

med en repetitions-(regements-)öfning om trettio dagar under hvart

och ett af andra, tredje och fjärde åren;

b) vid rytteriet, fältartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

\ sammanlagdt trehundrasextiofem dagar, hvilken tjänstgöring, på

sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om tvåhundraåttioen dagar,

som tager sin början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)öfning om fyrtiotvå dagar under

hvart och ett af andra och tredje åren;

c) vid flottan i sammanlagdt trehundra dagar, hvilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

af de i § 25 mom. 1 a) nämnde värnpliktige äfvensom af andra

å sjömanshus inskrift^ värnpliktige till det antal Konungen bestämmer

i en följd med början under andra året,

_ af till fästningstjänst inskrifne värnpliktige med en första tjänstgöring

om tvåhundrafemtioåtta dagar, som tager sin början underförstå

eller andra året, och med en repetitionsöfning om fyrtiotvå dagar

under fjärde året, samt

af flottans öfrige värnpliktige med en första tjänstgöring om tvåhundra

dagar under andra året samt med en repetitionsöfning om etthundra

dagar under fjärde året.

Värnpliktig, uttagen till trängen i förvaltningstjänst eller egentligsjukvårdstjänst,

till stationstjänst vid flottan eller till särskild befattning

vid hären eller flottan, så ock värnpliktig, -som för utbildning vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

Gottlands infanteriregemente nttagits från annat regementes inskiifningsområde,

må, på sätt Konungen finner godt förordna, fullgöra

honom åliggande tjänstgöring i eu följd.

Värnpliktig, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort

omedelbart därefter följande föreskrifven propedeutisk tjänstgöring vid

universitetsklinikerna, äfvensom värnpliktig, hvilken aflagt tandläkarexamen,

må, på sätt Konungen förordnar, fullgöra två eller flera repetitionsöfningar

i en följd.

Repetitionsöfning må icke, där ej Konungen finner nödigt att tor

särskilda fall annorlunda förordna, äga rum

vid de inom Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län förlagda fotfolksregementen under tiden från och

med den 11 juli till och med den 31 augusti samt

vid öfriga fotfolksregementen, med undantag af. de for sjotastningarne

afsedda, under tiden från och med den 11 juli till och med

den 9 september. _ _ ,

2. Varder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hmdradt att återkomma

till station af flottan och blifva afmönstradt, innan tiden föi

den tjänstgöring, till hvilken den värnpliktige inkallats, gått till ända,

är denne likväl skyldig att tjänstgöra ombord, till dess afmönstringen

ruin.

Ersättning för den öfverskjutande tjänstgöringstiden eihaller den

värnpliktige enligt särskilda bestämmelser.

3. Har värnpliktig under i mom. 1 föreskrifven tjänstgöring

blifvit'' fälld till straff för rymning, eller har hans tjänstgöring afbrutits

för verkställighet af straffarbete eller omedelbart ådömdt fängelsestraff,

skall den tid, under hvilken han var rymd eller hans tjänstgöring

sålunda var afbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid,

där ej Konungen för särskilda fall annorledes förordnar.. I hvad mån

den värnpliktige må tillgodoräkna sig fullgjord del af tjänstgöringen,

samt i hvilken ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöiingsskyldighet,

bestämmer Konungen.

§ 34-

1. Den, som innehaft fast anställning vid hären eller flottan eller

vid härens eller flottans reserv under sammanlagdt minst två år, skall

efter afgången från sagda anställning, så länge han i följd af sin värnplikt

kvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd. Sådan värnpliktig

anses hafva fullgjort den i § 27 föreskrifna första tjänstgöring,

Värnpliktig,

som tillhört

harens eller

flottans fast

anställda personal

m. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 07.

men är skyldig att med vederbörlig åldersklass deltaga i repetitionsömmg.

Detsamma gäller ock den, som innehaft fast anställning vid liären

eller dess reserv under kortare tid än två år, såframt han undergått

rekrytutbildning samt deltagit i två repetitionsöfningar.

“• Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande

vid. universitet eller annan statens högskola eller aflagt examen vid

navigationsskola, tillhör likaledes första uppbådet under hela sin tjänstetid

i beväringen.

§ 36.

“Sr rn L. För liemortens försvar må Konungen, efter statsrådets hörande,

till tjänstgöring inkalla landstormen eller de större eller mindre delar

däraf, som finnas behöfliga.

Landstormens inkallande till tjänstgöring sker på sätt i S 29 mom.

2 är föreskrifvet.

paktum • u‘ ^rnpliktig, som tillhör landstormen, är underkastad de i kritiiihöf’land-

mmahag för krigsmakten gifna bestämmelser såväl under afl tjänst
underkastad

gÖTmg n°ch ™arsch eUer annan färd, ''då lian står under militärbefäl,

krigslag. <xy 1 Dåga om åtlydnad af inkallelse i enlighet med § 29 mom.

2 till tjänstgöring, som i mom. 1 här ofvan omförmäles.

Öfvergångsstadgauden.

Värnpliktigs

utbildning under

öfvergängstiden.

§ 52.

. 1; Under år 1902 skall värnpliktig, som tillhör andra klassen och

är inskrifven vid fotfolket, artilleriet, ingenjörtrupperna eller trängen,

för sm utbildning tjänstgöra under tjugutvå dagar.

. beträffande värnpliktig, som inskrifves under något af åren

1902, 1903, 1904, 1905, 1906 eller 1907, skola, utom i det fall härnedan

sägs, föreskrifterna uti § 27 mom. 1 angående värnpliktigs tjänstgöimgsskyldigliet

under fredstid icke tillämpas. Sådan värnpliktig är i

stället skyldig att för sin utbildning tjänstgöra under fredstid i sammanlagdt

etthundrasjuttiotvå dagar, hvilken tjänstgöring, på sätt Konungen

närmare förordnar, skall fullgöras:

a) vid fotfolket, jo ositionsar tiller iet, fästning sartilleriet, fästninqsinqenjörtrupperna

och trängen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl Maj.is Nåd. Proposition N:o 97.

med en första tjänstgöring- (rekrytskola) om ettlmndratolf dagar

under första året samt

med en repetitions-(regements-)öfning om trettio dagar under hvart

och ett af andra och tredje åren;

b) vid rytteriet, fältartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna:
med

en första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundratrettiosju

dagar under första året samt

med en repetitions-(regements-)öfning om trettiofem dagar under

andra året;

c) vid flottan:

af de i § 25 mom. 1 a) nämnde värnpliktige äfvensom af andra

å sjömanshus inskrifne värnpliktige, till det antal Konungen bestämmer,

i en följd med början under första eller andra året,

af till fästningstjänst inskrifne värnpliktige med en första tjänstgöring

om etthundratrettiosju dagar, som tager sin början under första

eller andra året, och med en repetitionsöfning om trettiofem dagar

under tredje året, samt

af flottans öfrige värnpliktige med en första tjänstgöring om åttiosex

dagar under första året samt med en repetitionsöfning om åttiosex

dagar under andra året.

Yngling, som under åren 1906 och 1907 inskrifves på grund åt

§ 6 i denna lag, men först år 1908 eller därefter uppnår värnpliktsåldern,

är skyldig att, i den ordning Konungen bestämmer, tjänstgöra

under så lång tid, som i § 27 föreskrifves.

Värnpliktig, uttagen till trängen i förvaltningstjänst eller egentlig

sjukvårdstjänst, till stationstjänst vid flottan eller till särskild befattning

vid hären eller flottan, så ock värnpliktig, som för utbildning vid

Gottlands infanteriregemente uttagits från annat regementes inskrifningsområde,

må, på sätt Konungen tinner godt förordna, fullgöra

honom åliggande tjänstgöring i en följd.

Värnpliktig, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort

omedelbart därefter följande föreskrifven propedeutisk tjänstgöring vid

universitetsklinikerna, äfvensom värnpliktig, hvilken aflagt tandläkarexamen,

må, på sätt Konungen förordnar, fullgöra två eller flera repetitionsöfningar

i en följd.

3. Värnpliktig, som fullgjort honom åliggande första tjänstgöringsenare

än den åldersklass, som han tillhör, är skyldig fullgöra den

tjänstgöringsskyldighet, som åligger värnpliktig i den klass, med hvilken

han fullgör första tjänstgöringen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

Stadgandet i § 34 mom. 1, att värnpliktig, som afses i andra

stycket af samma moment, anses hafva fullgjort den i § 27 föreskrift^

törsta tjänstgöring, skall vinna tillämpning genast efter utfärdandet af

denna lag.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Otto Virgin.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 97.

7

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Kristiania slott den 10 mars 1905.

Närvarande:

Hans exellens herr ministern för utrikes ärendena grefve G-yldenstolpe,

Statsråden Westring,

Ramstedt,

Virgin.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet

anförde departementschefen, statsrådet Virgin.

»Enligt § 6 i gällande värnpliktslag må yngling äfven före det

år, värnplikten inträder, anmäla sig till inskrifning och därvid uppgifva lagen,

det truppslag vid hären eller den tjänst vid flottan, hvari han önskar

inskrifvas. För bifall härtill fordras, att han är till krigstjänst duglig

och i öfrigt lämplig till den tjänstgöring, hvartill han anmäler sig.

Han tillhör likväl första uppbådet, intill dess åtta år förflutit från och

med det år, då han fyllde tjuguett år.

Härigenom har lagstiftningen velat vid värnpliktens fullgörande

för den enskilde bereda en lättnad, som ansetts utan men för det allmänna

kunna lämnas. Redan i de första förslagen till svensk värnpliktslag

återfinnes motsvarande stadgande. 1874 års landtförsvarskommitté

anförde såsom motiv för detsamma, bland annat, att om en

värnpliktig, som blifvit tidignre utvecklad, skulle önska att före. uppnåendet

af den i allmänhet fastställda åldern genomgå de öfningar,

som fullgörandet af hans värnplikt alade honom, så borde detta medgifvas

honom, såvidt han vore till krigstjänst duglig, enär ett dylikt

medgifvande vore till fördel för mången, som till följd af den lefnads
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

bana, han valt, behöfde tidigt sluta den honom under freden åliggande

militärtjänstgöringen.

Emellertid har erfarenheten visat, att tillämpandet af ofvannämnda

bestämmelse medfört afsevärda olägenheter ur allmän synpunkt bland

annat därigenom, att den medgifna rättigheten till inskrifning i förtid

under olika år användts af betydligt olika antal ynglingar, hvarigenom

årskontingenterna af de värnpliktige i motsvarande mån till antalet

växlat vid truppförbanden. Såsom exempel härpå kan anföras, att under

nedannämnda år inskrifvits följande antal underårige, nämligen

Dessa olägenheter skulle visserligen kunna undanrödja^ genom meddelandet

af bestämmelser därom, att endast ett visst antal ynglingar

hvarje år finge före värnpliktsåldern inskrifvas, men dels blefve den

därigenom framtvungna gallringen bland dem, som anmälde sig, svår

att fullt rättvist utföra, dels skulle den nu i lagen principiellt medgifna

lindringen icke kunna af alla därtill berättigade erhållas. Andra utvägar

torde därför böra sökas.

Att år 1901 ynglingar i så stort antal som det nämnda begärde

att blifva inskrifna före värnpliktsåldern hade utan tvifvel sin orsak i

den väntade ökningen af tjänstgöringstiden. Då enahanda förhållande

vore att emotse under åren 1906 och 1907 eller de närmaste före år

1908, då tjänstgöringstiden skall ökas från 172 till minst 240 dagar,

anmodade jag genom skrifvelse den 19 november 1903 chefen för generalstaben

att inkomma med underdånigt förslag till sådan ändring i

värnpliktslagen, att värnpliktige under de år, som närmast föreginge

öfvergången till den slutligt bestämda värnpliktstjänstgöringen, icke

kunde genom inskrifning i förtid undandraga sig ett senare års längre

tjänstgöring. Chefen för generalstaben har den 30 december samma

år afgifvit dylikt förslag, hvaröfver yttranden infordrats från samtliga

arméfördelningschefer, militärbefälhafvaren på Gottland samt chefen för

flottans stab.

Chefen för generalstaben framhåller nödvändigheten däraf, att vissa

inskränkningar vidtagas i rätten att såsom värnpliktig inskrifvas före

inträdet i värnpliktsåldern, såväl för att i allmänhet förekomma de olägenheter,

som uppstå af tidigare inskrifning, som särskilt för att minska

det stora tillopp af underårige, som under de närmaste åren kan förväntas.

år 1901

» 1902

» 1903

» 1904

6,315

3,924

2,839

2,948

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

I förstnämnda afseende föreslår lian, bland annat, att de i § 6 af

värnpliktslagen uppställda villkor för tidigare inskrifning måtte skärpas.

För bifall till ansökning härom fordrades för närvarande allenast, att

sökande skulle vara till krigstjänst duglig och i ifrigt lämplig till den

tjänstgöring, hvartill han anmälde sig. Värnpliktslagens uttryck »till

krigstjänst duglig» omfattade emellertid- icke blott vapenföre utan äfven

icke vapenföre men för inskrifning till särskild befattning lämpliga ynglingar.

Man kunde därför icke förvägra en yngling att i förtid inskrifvas,

därest han uppfyllde de för sådan befattning i föreskrifterna om läkarbesiktningen

uppställda villkor, ätven om han kunde antagas till uppnådd

värnpliktsålder erhålla den utveckling, som kräfdes för duglighet

till vapentjänst. Till följd af värnpliktslagens medgifvande för alla »till

krigstjänst dugliga» ynglingar att i förtid inskrifvas, ginge alltså krigsmakten

miste om en del vapenföre värnpliktige. Chefen för generalstaben

föreslår med anledning häraf, att § 6 i värnpliktslagen måtte så ändras,

att endast till vapentjänst dugliga ynglingar måtte få i förtid inskrifvas.

I likhet med samtliga i ärendet hörda myndigheter anser jag mig

böra biträda syftet med detta förslag. Fn yngling, som före värnpliktsåldern

inskrifves såsom icke vapenför, men vid inträdet i nämnda

ålder skulle vara fullt duglig till vapentjänst, vinner icke blott den med

lagbestämmelsen åsyftade förmånen att i förtid afsluta sin tjänstgöring,

hvilken af honom får fullgöras i en följd, utan äfven den fördelen

att vid mobilisering ej behöfva inträda i de stridandes led, livilket —

utom att det utgör en förlust för försvaret — gent emot hans i ordinarie

tid inskrifna kamrater innebär en obillighet, som så vidt ske kan

bör undvikas. Värnpliktslagen bör ej lämna rum för en sådan tolkning,

som kan innebära en frestelse för den värnpliktiga ungdomen att

med tillhjälp däraf tillskansa sig en fördel, hvilken i lagen ej är afsedd,

och torde frestelsen i detta fall blifva större med inträdet af ökad

tjänstgöring, fördelad på flera år.

Det afsedda ändamålet torde dock kunna ernås med en mindre

genomgripande lagändring än den af chefen för generalstaben föreslagna.

Det synes mig nämligen innebära en onödigt sträng skärpning

af ifrågavarande föreskrift, om därigenom äfven ynglingar, hvilkas kroppsbeskaffenhet

är sådan, att de med visshet kunna antagas icke blilva

vapenföre vid inträdet i värnplilctsåldern, beröfvades den ofta nog för

dem i högre grad än för deras normalt utvecklade kamrater viktiga

förmånen att kunna få tidigare inskrifvas. Vissa lindrigare kroppsfel

och lyten af mera stadigvarande art, såsom förlust af ett öga, döfhet

å ettdera örat, frånvaro af en eller två fingrar in. m. utgöra nämligen

Bill. till Riks. Prot. 1905. 1 Sami, 1 Afd. 52 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Ändring af ;

52 mom. 2

värnpliktslagen.

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

hinder för inskrifning i vapentjänst, men medföra ej befrielse från inskrifning

såsom icke vapenför i särskild befattning. Ingen anledning

torde finnas att förvägra en med sådant kroppsfel eller lyte behäftad

yngling att inskrifvas före värnpliktsåldern. Fördenskull torde en sådan

förändring af 6 § i värnpliktslagen vara tillfyllestgörande, att inskrifning^

före 21 års ålder må medgifvas utom vapenföre endast sådana

ynglingar, som med säkerhet kunna förutses icke blifva vapenföre vid

inträdet i värnpliktsåldern. Att en sådan ändring jämväl skulle bidraga

därtill, att den årliga inskrifningen af ynglingar, som ej uppnått

värnpliktsåldern, blefve jämnare med hänsyn till antalet är otvifvelaktigt.

Vidare föreslår generalstabschefen, att inskrifning före 21 års ålder

icke skulle medgifvas annan än den, som kunde visa, att tjänstgöringens

fullgörande i ordinarie tid skulle för honom själf eller hans nära

anhöriga medföra större olägenheter, än om den ägde rum tidigare.

Mot detta förslag har dock erinrats, att det blefve svårt och i vissa

fall omöjligt att pröfva de anförda skälen, då det i dessa fall gällde

förhållanden, som rörde framtiden. Instämmande häri anser jag mig

icke kunna förorda detta förslag.

Chefen för generalstaben ifrågasätter äfven, att inskrifning icke

skulle få äga rum före det år, under hvithet den sökande uppnår 19

års ålder. Mot detta förslag kan dock invändas, att den inskrifningssökandes

kroppsliga och andliga utveckling samt däraf beroende förmåga

att tillgodogöra sig den militära utbildningen böra framför hans

ålder vara bestämmande för bifall till eu dylik framställning. I anledning

häraf kan ej heller detta förslag af mig tillstyrkas.

Jämväl i andra stycket af denna paragraf är en mindre ändring

önskvärd för att bringa den däri meddelade bestämmelsen till fullständig

öfverensstämmelse med §§ 3 och 5.

För att minska antalet af de ansökningar om tidigare inskrifning,

hvilka af förut angifna skäl kunna förväntas under de närmaste

åren, skulle det enligt generalstabschefens uppfattning vara lämpligt,

att ynglingar, hvilka under loppet af år 1908 eller senare fyllde 21 år

men inskrefves före nämnda år, ej finge åtnjuta den minskning i tjänstgöringen,

som afsåges i § 52 värnpliktslagen, utan måste fullgöra den längre

tjänstgöring, som enligt § 27 i nämnda lag skulle följa med deras inskrifning

i ordinarie tid. En sådan ändring af värnpliktslagens ifrågavarande

bestämmelse vore säkerligen för ändamålet tillräcklig, och detta

utan att den med samma bestämmelse åsyftade lättnaden för den värn
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kunrjl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 97.

pliktige träddes för nära. Härigenom skulle ej heller de här afsedda

underårige vinna sådana fördelar framför dem af sina kamrater i samma

åldersklass, som inskrefves i ordinarie tid, att de kunde anses obehörigen

gynnade framför de senare, eller försvaret lida däraf, att de

erhölle öfning under kortare tid än andra värnpliktige, tillhörande 1908

års eller senare åldersklass.

Under förutsättning att denna längre tjänstgöringsskyldighet blefve

lagstadgad för sådana underårige, har chefen för generalstaben afgifvit

förslag till ordnande af deras tjänstgöring.

Vid fotfolket, positionsartilleriet, fästning sartilleriet, fästning smgenjortrupperna

och trängen, elär öfningstiden sammanlagdt skulle omfatta 240

dagar, kunde tjänstgöringen fullgöras med en rekrytskola om 150 dagai

under första året samt tre repetitionsöfningar, hvardera om 30 dagar,

den ena under första året och de öfriga under andra och tredje åren.

Vid rytteriet, fältartilleri samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna,

hvarest tjänstgöringen från och med år 1908 komme att utgöra 365

dagar, skulle, enligt generalstabschefens förslag, de underårige fullgöra

sina öfningar på enahanda sätt som i 27 § värnpliktslagen föreskrefves,

eller med en rekrytskola om 281 dagar, som toge sin början underförstå

året, samt med en repetitionsöfning under hvart och ett af andra

och tredje åren. De för ifrågavarande truppförband tillgängliga lokaler

både ej hinder i vägen härför. .

Jämväl vid flottan, där tjänstgöringstiden efter ingången åt ar 190»

komme att utgöra 300 dagar, kunde öfningarna för de underårige, som

dessförinnan inskrefves, ordnas etter samma grunder, som framdeles

skulle tillämpas.

Värnpliktig, uttagen till trängen i förvaltningstjänst eller egentlig

sjukvårdstjänst, till stationstjänst vid flottan eller särskild befattning

vid hären eller flottan, äfvensom värnpliktig, som för utbildning vi

Gottlands infanteriregemente uttagits från annat regementes inskiifningsområde,

må, enligt § 27 värnpliktslagen, fullgöra honom åliggande

tjänstgöring i en följd, på sätt Konungen förordnar. Omjamval

de underårige, som tillhöra 1908 eller senare ars klasser, men före ai

1908 in skr ifvas till sådan tjänst, skulle fullgöra sin fredstjänstgöring

under lika lång tid, som deras jämnåriga, anser chefen för generalstaben

intet hinder möta för att äfven för dem ändamålsenligt ordna tjänst
Generalstabschefens

förslag att ynglingar, livilka först år 1908 eller

senare inträda i värnpliktsåldern men före nämnda ar inskrifvas, skola

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ändring af §

27 och § 52"

värnpliktslagen.

Ktingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

fullgöra hela den tjänstgöring, som ålegat dem, om de inskrifvits i

ordinarie tid, hafva af de myndigheter, som öfver förslaget yttrat sig,

— med ett undantag — förordats, och för egen del anser jag det böra

vinna bifall. På grund af föregående erfarenhet kan man under de

närmaste åren förvänta en betydlig tillströmning af ansökningar från ynglingar,

som ännu icke ingått i värn plikt såldern, att i förtid få fullgöra

sm fredstjänstgöring, och det synes mig därför vara nödvändigt att i

tid vidtaga åtgärder, ägnade att förminska denna tillströmning. För

försvaret vore det en stor olägenhet, om ynglingar i större antal kunde

undandraga sig en del af den i alla händelser knappt tilltagna tjänstgöring,

som efter ingången af år 1908 åligger dem för utbildning till

värnandet af fosterlandet. Det skulle ock förvisso väcka stor och berättigad

misstämning bland de värnpliktige, hvilka inskrifvas efter uppnådd

värnpliktsålder och därför från och med år 1908 måste underkasta

sig den längre öfningstiden, om deras jämnåriga lyckats komma

lindrigare ifrån sin värnplikt. Därest en bestämmelse sådan som den

nu föreslagna varder beslutad, finnes å ena sidan ingen anledning antaga,

att antalet underåriga värnpliktige åren 1906 och 1907 skall blifva

större än det normala, under det att, å andra sidan, de värnpliktige,

som hafva verkligt behof af att i förtid få fullgöra dem åliggande fredstjänstgöring,

kunna erhålla denna förmån.

Jag anser mig sålunda böra tillstyrka ifrågavarande förslag, hvilket

förutsätter en sådan ändring i § 52 mom. 2 af värnpliktslagen, att med

stöd af § 6 inskrifna ynglingar, som år 1908 eller senare uppnå värnpliktsåldern,

undantagas från dem, pa hvilka § 27 icke skall tillämpas. Angående

sättet för fullgörandet af den längre tjänstgöring, som vid bifall härtill

skulle komma att under de närmaste åren åligga ifrågavarande värnpliktige,

synes mig generalstabschefens förslag, hvilket ansluter sig till

föreskrifterna i § 27, fullt tillfredsställande, och torde jag, då det lärer

tillkomma Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser härom, framdeles,

därest den föreslagna ändringen af värnpliktslagen varder beslutad,

ånyo få i underdånighet anmäla denna fråga.

I underdånig skrifvelse den 27 november 1902 har medicinska fakulteten

i Uppsala hemställt, det Kungl. Maj:t täcktes i nåder förordna,

att värnpliktig, som efter fullgjord beväringsrekrytskola inför vederbörande

inskrifningsmyndigheter styrkte sig tillhöra medicinsk fakultet

och idka medicinska studier, skrtlle äga att på därom gjord anhållan

för ett år i sänder erhålla uppskof med repetitionsöfning, dock icke

längre än till det år, då han fyllde 27 lefnadsår, hvarefter han skulle

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

vara skyldig fullgöra återstående del af sin värnpliktstjänstgöring i den

ordning Kung!. Maj:t bestämde.

1 § 17 mom. 3 värnpliktslagen stadgas, att uppskof till nästföljande

år med i § 27 föreskrifven repetitionsöfning må beviljas i den ordning

Konungen bestämmer. Det torde visserligen kunna ifrågasättas, att detta

stadgande skulle så tolkas, att dylikt uppskof med samma repetitionsöfning

finge meddelas allenast en gång, men då fullt giltiga skäl för

en sådan tolkning icke torde kunna anföras, lärer Kungi. Maj:t vara

oförhindrad att genom behöflig ändring i inskrifningsförordningen meddela

de bestämmelser, som, i händelse af bifall till medicinska fakultetens

framställning, äro för frågan om uppskof med repetitionsöfningarna

behöfliga. Då det emellertid blifvit föreslaget, att ifrågavarande

värnpliktige skulle i en följd fullgöra den tjänstgöring, som eljest enligt

föreskrifterna i §§ 27 och 52 värnpliktslagen skulle beträffande dem,

som tillhöra armén, fördelas på repetitionsöfningar under olika år, erfordras

för bifall härtill ändring af sistnämnda lagrum.

Såsom motiv för sin anhållan anför fakulteten, att, då enligt värnpliktslagen

repetitionsöfningarna för större delen af de värnpliktige

torde infalla under september och oktober månader, de vid universitetet

studerande värnpliktige skulle komma att under 2 a 3 år hindras från

närvaro vid detsamma under en god del af höstterminen. Denna

olägenhet vore kännbar i synnerhet för de medicine studerande, beroende

icke blott på läkarkursens betydande omfång utan äfven och framför

allt på den omständigheten, att studiearbetet inom den medicinska

fakulteten till väsentlig del utgjordes af praktiska öfningar, hvilka för

att icke öfver höfvan förlänga studietiden måste vara anordnade i afgränsade

kurser och fördelade på hela det akademiska läsåret.

Under nuvarande förhållanden vore de värnpliktige medicine studerande

hindrade från deltagandet i vissa under höstterminen infallande

kurser. Medicinska fakulteten ansåge, att berörda olägenheter skulle

kunna undvikas därigenom, att de medicine studerande efter genomgången

beväringsrekrytskola erhölle uppskof med de återstående (repetitions-)

öfningarna, till dess de aflagt medicine kandidatexamen och afslutat den

omedelbart därefter följande, under 6 månader pågående propedeutiska

tjänstgöringen å universitetsklinikerna. Efter denna tid vore nämligen

de blifvande läkarna i regeln vida mindre beroende af terminsindelning

och dylikt. De kunde därefter mycket lättare disponera den för militärtjänstens

fullgörande nödiga tiden. Då nu medicine kandidatexamen

aflades vid i medeltal 25 års ålder, skulle medgifvande af uppskof med

repetitionsöfningarna till högst 27 års ålder för flertalet medicine stude
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

rande möjliggöra ett tämligen obehindradt fortgående af deras studier.

Enligt medicinska fakultetens mening skulle, då ju de värnpliktiga

läkarkandidaterna vore afsedda att i händelse af mobilisering tjänstgöra

å militärläkarplatser, landets försvar bättre tillgodoses, därest dessa

erhölle speciel fackteknisk utbildning, vare sig denna bibragtes dem i

en särskild reservläkarkurs, eller därigenom att de tjänstgjorde vid de

årliga vapenöfningarna, än om de fullgjorde hela sin tjänstgöring i beväringen

under vapen. Men det vore först efter aflagd medicine kandidatexamen

och någon tids klinisk tjänstgöring, som de medicine studerande

ägde nödiga förutsättningar för att fullt kunna tillgodogöra sig

en speciellt militär-medicinsk utbildning.

I häröfver infordradt yttrande bar kommittén för afgifvande af

utlåtande och förslag angående undervisnings-, examens- och studieväsendet

vid rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet

tillstyrkt den gjorda framställningen och i sammanhang därmed

anfört, att med afseende å de studerande, som tillhörde andra fakulteter

än den medicinska, anledning icke, såvidt komnnttén kunnat

finna, förelåge att medgifva uppskof med repetitionsöfningarnas fullgörande

i vidare mån, än inskrifningsförordningen nu tilläte.

Jämväl medicinalstyrelsen har i afgifvet underdånigt utlåtande tillstyrkt

ifrågavarande framställning under förutsättning, att de medicine studerandes

repetitionsöfningar kunde anordnas på ett sätt, som komme

den militära sjukvården till godo. Medicinalstyrelsen har i detta

afseende framhållit lämpligheten häraf, att dessa repetitionsöfningar finge

fullgöras i en följd, enär, därest tjänstgöringen skulle fördelas på två

eller tre år, vinsten med uppskofvet säkerligen blefve för den enskilde

studeranden liten eller kanske ingen, hvarjemte det från statens synpunkt

icke vore förmånligt, att dessa värnpliktige måhända först under

tjugunionde lefnadsåret komme att hafva fullgjort sin värnplikt.

Enligt medicinalstyrelsens åsikt skulle det hafva varit önskvärd!, att

de värnpliktige medicine kandidaternas repetitionsöfningar kunnat, såsom

medicinska fakulteten ifrågasatt, användas hufvudsakligen för deras speciella

utbildning såsom militärläkare, men, enär det vid 1903 års Riksdag

väckta förslaget om anordnande af aspirantkurser för blifvande

militärläkare, i sammanhang hvarmed berörda utbildning kunnat äga

rum, icke vunnit Riksdagens bifall, måste denna tanke öfvergifvas, och

det återstode enligt medicinalstyrelsens åsikt icke någon annan utväg,

för att dessa värnpliktiges repetitionsöfningar skulle komma den militära

sjukvården till godo, än att låta dem vid någon trängkårs sjukvårdskompani

genomgå en sjukvårdsunderofficersskola. Genom en

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

dylik kurs kunde de värnpliktige medicine kandidaterna tillägna sig den

äfven för militärläkare viktiga förmågan att instruera och leda mindre

truppstyrkor, hvarjämte de skulle erhålla kännedom om den reglementerade

sjukvårdsmaterielen, packningsplaner m. m. Äfven borde reglementet

för sjukvården i fält inläras samt åtminstone någon kunskap

inhämtas om sjuk vårdsformationernas taktiska användning.

I olikhet'' med medicinalstyrelsen har marinöfverläkaren i afgifvet

utlåtande uttalat önskvärdheten däraf, att ifrågavarande värnpliktiges

repetitionsöfningar anordnades såsom eu förberedande militärläkarkurs.

Då Kungl. Maj:ts förenämnda framställning om anordnande af en aspirantkurs

för militärläkare icke vunnit Riksdagens bifall, gåfve denna

utgång af frågan anledning till noggrann undersökning, huruvida icke

nu ifrågavarande repetitionsöfningar kunde användas såsom ersättningför

denna aspirantkurs. Några oöfvervinneliga praktiska svårigheter

härför borde icke finnas, ty hade man ansett sig kunna vid garnisonssjukhuset

i Stockholm anordna en aspirantkurs. för medicine kandidater,

som man hoppats skola frivilligt söka inträde i fältläkarkaien, sa torde

man ock kunna därstädes anordna en mindre omfattande utbildningskurs

för medicine studerande, som på grund af sin värnplikt maste

vid mobilisering inträda i nämnda kår.

Slutligen har yttrande i ämnet afgifvits af chefen för generalstaben,

hvilken tillstyrkt förslaget om rätt för medicine studerande att erhålla

uppskof med repetitionsöfning i vidsträcktare mån än nu är medgifvet.

Beträffande förslaget, att repetitionsöfningarna för dem, som sålunda

erhållit uppskof, skulle få fullgöras i en följd, har generalstabschefen

icke haft annat att erinra, än att denna förmån borde medgifvas endast

dem, som afiagt medicine kandidatexamen och genomgått föreskrifven

propedeutisk tjänstgöring å universitetsklinikerna.

I sammanhang härmed har emellertid chefen för generalstaben

föreslagit, att såsom vederlag för de afsevärda förmåner, nvilka härigenom

skulle medgifvas de medicine studerande, det måtte. åläggas

dem att tillhöra beväringens första uppbåd under hela deras tjänstetid

såsom värnpliktige. Behofvet af läkare vid mobilisering vore vida större

än tillgången, så att ett tillskott af läkarkrafter voie oundgängligen

nödvändigt.

Under förutsättning af bifall till de gjorda framställningarna har

chefen för generalstaben afgifvit förslag till ändrad lydelse af § ul

mom. 1 och § 52 mom. 2 äfvensom af § 34 mom. 2 värnpliktslagen.

För bedömande af den föreliggande frågan har det synts mig vara

af intresse att taga kännedom om de sätt, hvarpå de värnpliktige

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

medicine studerandes utbildning- är ordnad i några af Europas öfriga

arméer, och har jag därom inhämtat följande:

I Norge utskrifvas de medicine studerande till sanitetskåren. Under

första tjänstgöringsåret genomgå de först tillsammans med kårens

sjukbärare eu rekrytskola under 48 dagar samt därefter 24 dagars

regernent,söfning, hvarefter följer en korpralskurs om 24 dagar. Undervisningen

i denna kurs afser bibringande af kännedom om reglementen

och underofficerstjänst, praktisk instruktion och befälsföring

med exercis, hygien, anatomi, fysiologi, behandling af sjuka och sårade

samt biträde vid mindre kirurgiska operationer, bandagelära, sjuktransport

och sjukhusmateriel, improvisation af nödfallsmateriel samt kort

öfversikt öfver fältsanitetsväsendet, hvarjämte företagas utmarscher med

öfningar i terrängen. Under de följande åren tjänstgöra de såsom

samtetskorpraler i antingen 48 dagar under andra tjänstgöringsåret

eller 24 dagar under hvardera af andra och tredje tjanstgöringsåret

samt ytterligare i 24 dagar under sjunde tjänstgöringsåret (vid landvärnet),

och detta antingen vid truppförband, sanitetskompanier eller å

militära sjukhus, i hvarje fall alltid som instruktörer.

I Danmark kunna vid de årliga sessionerna värnpliktige, som antingen

äling t läkarexamen vid Köpenhamns universitet eller minst 2

år tjänstgjort vid ett af de större sjukhusen i nämnda stad, utskrifvas

till underläkare. De kunna inkallas till högst 6 månaders utbildning,

men i själfva verket räcker deras utbildningstid för närvarande endast

2 fa månader. Under denna tid erhålla de först under 16 dagar militärutbildning

vid ett infanteritruppförband. Denna militära utbildning

omfattar exercis, gymnastik, tjänsteförhållanden m. m. Efter denna utbildnings

slut kommenderas de till garnisonssjukhuset i Köpenhamn

under en tid af omkring 4 veckor för erhållande af fackutbildning.

Denna äger rum i en särskild skola under generalläkarens öfverledning

och med flera militärläkare såsom lärare. Undervisningen

omfattar den militära sjukvårdsmaterielen och dess användning, fältsanitetsreglementet,

militär hygien, tjänsten å sjukhus samt klinisk undervisning

med hänsyn till sjukdomarnas betydelse för militärtjänsten äfvensom

regler för bedömandet af militärisk tjänstduglighet. Dessutom

skall den officer, som ledt underläkarnas militära utbildning underkursen,

meddela dem undervisning i tjänsteförhållandena vid hären, härordning

och reglerna för förplägnaden. Undervisningen i denna kurs

afslutas med eu examen. Härefter kommenderas de sålunda utbildade

underläkarna ut på truppförbanden för att omkring en månads tid

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

under vederbörande truppläkares ledning deltaga i sanitetstjänstens

praktiska utöfvande.

Medicine studerande i Tyskland, hvilka såsom varande studenter

vid ett universitet äro berättigade till ettårig, frivillig tjänst, kunna pa

af dem själfva vald tidpunkt utbildas G månader under vapen vid

hvilket truppförband som helst; efter tjänstgöringens slut böra de från

sitt militärbefäl erhålla ett tjänsteintyg därom, att de genom uppförande,

lämplighet för tjänsten och karaktär visat sig passande samt efter graden

af förvärfvade kunskaper i tjänsten kvalificerade att bekläda befälsplats

inom sanitetskåren. De permitteras därefter såsom sanitetsunderofficerare

till reserven, under förbehåll att efter aflagd läkarexamen fullgöra återstoden

af den aktiva tjänstetiden, eller 6 månader. För detta, ändamål

anmäla de sig efter afslutad examen för generalläkaren vid den

armékår, vid hvilken de önska tjänstgöra, och fördelas af honom på

underlydande truppförband. Generalläkaren anordnar för dem undervisningskurser,

hvarvid de af en högre militärläkare erhålla undervisning

i de militära förhållanden, som angå dem, i det militära sanitetsväsendet

och i utöfvandet af sanitetstjänstens säiskilda gienai. \id

början af sista månaden anställes med dem i fördelningsläkarens närvaro

examen, och är godkännande i denna villkor för deras eventuella

anställning som assistentläkare i reserven. Under samma tid, som

denna undervisning pågår, äro dessa värnpliktige i regeln kommenderade

två månader såsom biträdande läkare till något militärsjukhus samt göia

under de fyra återstående månaderna trupptjänst. Efter afslutad sex

månaders tjänstgöring öfverföras de till reserven i egenskap af underläkare.

Äfven i andra europeiska arméer användes, på ett eller annat sätt,

en del af den värnpliktige medicine studerandens tjänstgöringstid för

hans utbildning till tjänstgöring såsom militärläkare.

I vårt land torde medicine studerandes tjänstgöring i beväringen

jämväl böra ordnas på ett sätt, som visserligen lämnar dem tillräcklig

"militärutbildning, men också bibringar dem insikter och färdigheter

i de speciella ämnen, som kunna vara erforderliga för den blifvande

militärläkaren. Den militära utbildningen bör, för att vara tillfyllest

och motsvara det med densamma afsedda ändamålet, gifvas dem i

ungefär samma utsträckning, som kommer öfriga värnpliktige till del

i rekrytskolan. Detta är af vikt särskildt därför, att den blifvande

militärläkaren bör under en tillräckligt lång tid hafva lefvat soldatens

lif för att rätt kunna bedöma hvad man af denna kan fordra i kraft
Bili.

till Eilcscl. Prof. 1905. 1 Samt. 1 Afd. 52 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 97.

ansträngning. ^ Tiden för repetitionsöfningarna bör däremot lämpligen

kunna anslås åt den särskilda fackutbildningen.

donna anledning kan jag icke annat än till fullo ansluta mig

till medicinska fakultetens i Uppsala förslag om framflyttandet af de

medicine studerandes repetitionsöfningar till tiden efter aflagd medicine

kandidatexamen och afslutad propedeutisk tjänstgöring vid universitetsklinikerna,

då de först torde vara i stånd att fullt tillgodogöra siodylik

fackutbildning. Ej heller hafva de myndigheter, som blifvit i

ärendet hörda, i detta hänseende haft något att erinra mot förslaget.

Beträffande åter sättet för den omförmälda fackutbildningens anordnande

hafva, såsom af det ofvan anförda framgår, olika meningar

gjort sig- gällande. Jag har fördenskull sökt att jämväl från annat

sakkunnigt håll erhålla ytterligare utredning'' härom, och anser jag- mig-,

på grund, af hvad därvid förekommit, böra i hufvudsak ansluta mig till

den mening, som af marinöfverläkaren uttalats, enligt hvilken ifrågavarande

utbildning borde anordnas såsom en aspirantkurs för militärläkare.

Härtill synes mig så mycket större skäl föreligga, som vid

behandlingen inom Riksdagen af det år 1903 framlagda förslaget om inrättandet

af en dylik kurs, hvars genomgående skulle utgöra kompetensvillkor

för anställning såsom militärläkare, den uppfattningen uttalades

och vann tillslutning, att större delen af sådan utbildning-, som genom

ifrågavarande kurs skulle bibringas militärläkaraspiranterna, med fördel

såväl för staten som för dessa aspiranter kunde meddelas dem under

deras tjänstgöring såsom värnpliktige. Den af mig nu förordade anordningen

skulle dessutom medföra den fördelen, att icke blott blifvande

militärläkare utan äfven alla öfriga värnpliktige läkare därigenom erhölle

någon fackutbildning.

.Enligt infordrade upplysningar från rikets samtliga inskrifningsomradesbefälkafvare

utgör antalet värnpliktige, hvilka, inskrifna såsom

medicine studerande, vapenöfvats under beväringsrekrytskolorna åren

1902 1904, i medeltal 17 per år. Om man finge antaga, att samtliga

till vapentjänst dugliga medicine studerande begagnade sig- af förmånen

att få sina repetitionsöfningar på föreslaget sätt uppskjutna, samt att

ungefär lika antal studerande först efter fullgjord beväringsrekrytskola

aflade examen för inskrifning i den medicinska fakulteten, torde man

kunna beräkna, att omkring SO medicine kandidater årligen skulle

komma att genomgå särskild utbildning i tjänstgöring såsom militärläkare.

I händelse af mobilisering komma de, som afslutat sina medicinska

examina, och i större eller mindre utsträckning äfven medicine kandi
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

(later att tjänstgöra såsom läkare vid truppförband, sjukvårdskompanier

samt fält- eller fasta sjukhus. Den facktekniska utbildningen under

tjänstgöringstiden i beväringen bör således otvifvelaktigt ordnas med

fästadt afseende härå. Med antagande af ofvan nämnda antal medicine

kandidater, synes mig lämpligast vara att under den första tiden af repetitionsöfningarna

sammanföra dem till ett ställe, där undervisning skulle

meddelas i: 1) militär hälsovårdslära (äfven omfattande navalhygien

för de till flottan inskrifna), 2) metoderna för besiktning af volontärer

och värnpliktige, 3) kännedom om gällande reglementen angående

militärläkares tjänsteåligganden och de delar af strafflagen för krigsmakten

oqji af disciplinstadgan, som angå militärläkare, äfvensom uppsättning

af tjänsteskrifvelser samt afgifvande af rapporter och sjukbesked,

4) sanitätstjänst i hvad den afser kännedom om fältsjukvårdsreglementet

jämte vissa delar af några öfriga fältförvaltningsreglementen,

5) kirurgisk operationslära och 6) ridning; således med undantag

af kännedom om sanitätsmaterielen samma ämnen, som ingingo i det

för 1903 års Riksdag framlagda förslaget om eu aspirantkurs.

Enär den i Stockholm förlagda trängkåren inom den närmaste

tiden kommer att förflyttas till annan ort, kan den föreslagna mera

teoretiska delen af de värnpliktige medicine kandidaternas fackutbildning

icke förläggas till denna kar, utan torde den böra, såsom

äfven marinöfverläkaren ansett lämpligt, anordnas vid garnisonssjukhuset i

Stockholm, hvarigenom äfven beredes tillfälle till sjukhustjänstgöring.

För de här ofvan angifna 5 första grupperna af undervisningsämnen

anses tillsammans 180 undervisning-stimmar erforderliga, hvilka

lämpligen kunde fördelas med 5 timmar i medeltal på 36 arbetsdagar.

Under denna tid borde undervisningen ordnas gemensam för härens

och flottans värnpliktige medicine kandidater, för hvilka senare undervisning

i ridning icke skulle meddelas, men i stället undervisning i

navalhygien tillkomme.

Sedan föreskrifven kurs å garnisonssjukhuset genomgåtts, borde de

vid flottan inskrifna medicine studerande öfvergå till fortsatt särskild

fackutbildning vid flottan. De vid hären inskrifne medicine studerandena

borde allt efter antalet kommenderas till en eller flera trängkårer, för

att under en tid af omkring 14 dagar dels erhålla kännedom om den

reglementerade sanitätsmaterielen, dels deltaga i sjukbärarnas öfningar

i bårexercis äfvensom i tillämpningsöfningar i form af upprättandet

af hufvudförbandsplatser och etablerandet af fältsjukhus. Därefter

skulle de vid hären inskrifna medicine kandidaterna kommenderas till

truppförband, att därstädes under regementsöfningarna biträda veder
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

börande läkare såväl vid den egentliga sjukvården, med hvad därmed

stode i sammanhang, som vid sjukvårdsmanskapets undervisning in. m.

Möjligen borde slutligen såväl härens som flottans värnpliktige medicine

kandidater under 5—G dagar, i den mån det lämpligen kunde ske,

kommenderas till inskrifningsförrättningar att biträda de vid dessa

tjänstgörande läkarne.

Om^ de värnpliktige medicine kandidaternas repetitionsöfningar ordnades

på nu föreslaget sätt, skulle, såsom redan ofvan är antydt, ifrågavarande

värnpliktige erhålla en utbildning, som anses tillräcklig att i

händelse åt krigsutbrott göra dem användbara såsom militärläkare.

Kostnaderna för ifrågavarande kurs för värnpliktige medicine studerande

torde komma att uppgå till ungefär samma belopp, som beräknades

för den vid 1903 års Riksdag föreslagna aspirantkursen för blifvande

militärläkare, eller till omkring 2,700 kronor om året. Något

anslag för detta ändamål erfordras dock icke ännu. Då de nya uppskofsbestämmelserna

icke torde komma att tillämpas förrän under år

1906, kan någon kurs icke komma att anordnas förrän tidigast år 1907

och sannolikt ej heller då. Skulle emellertid en dvlik kurs behöfva

dessförinnan hållas, torde kostnaderna, med hänsyn bil det obetydliga

antal deltagare däri, som är att motse, ej blifva större, än att de

kunna bestridas af medel, som stå till Kungl. Majrts disposition.

Först sedan andra perioden af den för öfvergången till den nya

härordningen beräknade tiden inträdt, hvarefter repetitionsöfningarna

vid en del af arméns trupper komma att omfatta sammanlagdt 90 och vid

de _ öfriga 84 dagar, kunna ifrågavarande kurser anordnas fullständigt

enligt den angifna planen.

Beträffande chefens för generalstaben förslag om införande af

skyldighet för ifrågavarande studerande att under hela sin värnpliktstid

kvarstå i beväringens första uppbåd anser jag mig icke kunna tillstyrka

detsamma, enär därigenom större skyldigheter skulle åläggas

dem än andra vid universitet studerande värnpliktige. Enligt § 34

i värnpliktslagen skola nämligen alla de, hvilka minst två år varit inskrifna

såsom studerande vid universitet eller annan statens högskola,

tillhöra första uppbådet under hela deras tjänstetid i beväringen.

Att utsträcka detta stadgande så, att de medicine studerande skulle

tillhöra första uppbådet jämväl under den tid, de eljest skulle tillhöra

landstormen, torde icke tillräckligt motiveras af de för dem ifrågasatta

förmånerna, att under några år kunna erhålla uppskof med repetitionsöfningarna

och att sedermera fullgöra dem i eu följd.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

Uti en till Kungl. Maj:t ingifven skrift liar Svenska tandläkarsällskapet

hemställt, det Kungl. Maj:t täcktes förordna, att värnpliktig, som

efter fullgjord beväringsrekrytskola inför vederbörande inskrifningsmyndigheter

styrker sig tillhöra tandläkarinstitutet och där idka studier,

skulle äga, på därom gjord anhållan, för ett år i sänder erhålla^ uppskof

med repetitionsöfning, dock icke längre än till det år, då lian

fyller 25 lefnadsår, äfvensom att han därefter skulle vara skyldig fullgöra

återstående del af sin värnpliktstjänstgöring i den ordning Kungl.

Maj:t bestämde.

Till stöd för denna framställning har tandläkarsällskapet anfört,

att, enär repetitionsöfningarna för större delen af de värnpliktige infölle

under september och oktober månader, de värnpliktige studerande

vid tandläkarinstitutet tvingades att för en betydande del af höstterminen

afbryta tjänstgöring och studier vid institutets olika afdelningar.

Olägenheterna häraf" blefve så mycket mera kännbara för dessa

studerande, som undervisningen vid institutet under de två senare årskurserna

till största delen bestode i kliniska och laboratorieöfningai

enligt för hvarje särskild termin och årskurs fastställdt, planmässigt

arbetsschema, hvars fullföljande under den termin, då_ afbrott för repetitionsöfningarna

måste göras, mötte oöfverstigliga hinder, hvarigenom

den värnpliktige studeranden blefve nödsakad att för hvarje af repetitionsöfnings

fullgörande föranledt afbrott taga ytterligare en termin i

anspråk för fullgörande af de fordringar, som berättigade till admission

till tandläkarexamen.

Tandläkarsällskapet har vidare påpekat, att då den ena af årets

examensperioder, vare sig det gällde den förberedande s. k. kandidatexamen

eller den slutliga tandläkarexamen, infölle under september

månad, en värnpliktig studerande, som genomgått samtliga för anmälan

till examen föreskrifna kurser och öfningar, kunde, genom skyldigheten

att deltaga i repetitionsöfning, nödgas uppskjuta anmälan till undergående

af den stadgade pröfningen till näst därefter infallande examensperiod.

På grund af nämnda förhållanden komme ett afbrott i studierna

för repetitionsöfningarnas fullgörande att vålla de studerande vid tandläkarinstitutet

en tidsförlust, som kunde medföra studietidens utsträckande

med 1 å 11 /2 år utöfver den tidslängd, som i institutets

stadgar beräknades för tandläkarexamens afläggande. . Tandläkarsällskapet

kunde icke finna, att dessa för de vid institutet studerande

afsevärda olägenheter kunde undvikas på annat sätt, än att de

studerande efter genomgången beväringsrekrytskola kunde beviljas upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

skof med de återstående vapenöfningarna, till dess de aflagt tandläkarexamen,

livilket i medeltal skedde under det tjugufemte lefnadsåret.

k/fter aflagd tandläkarexamen vore sådan värnpliktig lämplig att till

fördel för för svaret användas i sjukvårdstjänst såväl under öfningstiden

som vid arméns försättande på fältfot.

I häröfver afgifvet yttrande har medicinalstyrelsen tillstyrkt bifall

till tandläkarsällskapets förslag och därvid åberopat ett från lärarerådet

vid karolinska mediko-kirurgiska institutets tandläkarinstitut intordradt

utlåtande i ämnet. Lärareradet anser den gjorda framställningen

^ vara synnerligen beaktansvärd och anför bland annat, att undervisningen

vid tandläkarinstitutet, hvilken hvarje läsår toge sin

början med andra veckan af september, afslutades med maj månads

utgång. Efter första årskursen aflades vid närmast följande hösttermins

början, inom andra veckan af september, den teoretiska examen

och efter ytterligare tvenne årskurser, likaledes under september månad,

tandläkarexamen. Sommarmånaderna och julferierna upptoges af

undervisnings- och öfningskurser för dem, som under närmast5 föregående

läsetermin af eu eller annan anledning icke kunnat förvärfva

erforderligt kvalificerad! tjänstgöringsbetyg, men det oaktadt hade erfai

enheter! från de senaste åren visat, att endast undantagsvis manlig

lärjunge kunnat efter tre års studier undergå slutexamen. Utan tvifvel

vore förnämsta anledningen härtill att söka uti de afbrott i studierna,

som värnplikten vållade de studerande.

Lärarerådet ville^ jämväl, i likhet med tandläkarsällskapet, framhålla,

att den utexaminerade tandläkaren kunde göra försvaret väsentligen

stol re gagn än den studerande. Hans större fackkunskaper och

förvärfvade färdigheter i behandling af vissa sjukdomar och kroppsskador

kunde på olika sätt tillgodogöras i sjukvårdstjänst. I sammanhang

härmed har lärareradet framhållit vikten af regelbunden tandvård

för manskapet vid armen och flottan äfvensom af fackmässig teknisk

hjälp för fall af käkskador och dylikt under krig.

Likaledes har marinöfverläkaren i afgifvet underdånigt yttrande

förordat förslaget och framhållit den stora betydelsen däraf, att vid

armén och flottan finnes tillgång på utbildade militärtandläkare.

Såsom jag förut i fråga om förslaget, att medicine studerande

skulle kunna erhålla upprepadt uppskof med repetitionsöfningarna,

anfört, torde värnpliktslagen icke lägga hinder i vägen för Kungl.

Maj.t att utfärda bestämmelser i det syfte, som med tandläkarsällskapets

förenämnda skrifvelse afses. Skall emellertid försvaret

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

erhålla den fördel, som står att vinna genom de utexaminerade tandläkarnes

användande i sjukvårdstjänst, böra de fullgöra sina repetitionsöfningar

i en följd, där dessa eljest enligt värnpliktslagens föreskrift skolat

fördelas på två eller tre år. Att detta skulle innebära en fördel äfven

för dem själfva är naturligt. Men härför erfordras ändring i värnpliktslagen,

hvartill Riksdagens medgifvande måste begäras.

I 1885 års värnpliktslag stadgades, att den, som innehaft anställ- Ändring af §

ning vid härens eller flottans stam under minst två år, skulle anses 34 T“gnePhkts‘

hafva fullgjort sin beväringsöfning. Ifrågavarande stadgande, som år

1892 utsträcktes att gälla äfven den, hvilken i sammanlagdt två år

haft anställning vid härens eller flottans reserv, bibehölls i öfrigt oförändradt

till år 1901, då med hänsyn till den utsträckta tjänstgöringstiden

för de värnpliktige och dennas fördelning föreskrefs, att den,

som innehaft fast anställning vid hären eller flottan eller vid härens

eller flottans reserv under sammanlagdt minst två år, skulle anses

hafva fullgjort allenast den i § 27 af värnpliktslagen föreskrifna första

tjänstgöring, men vara skyldig att med vederbörlig åldersklass deltaga

i repetitionsöfning. Skyldigheten för sådan värnpliktig att, så länge han

kvarstode i beväringen, tillhöra dess första uppbåd bibehölls oförändrad.

Enligt detta stadgande äro alltså allenast sådana f. d. fäst anställda,

hvilka tjänat vid krigsmakten i fulla två år, befriade från deltagande

i beväringsrekrytskolan. Det finnes emellertid vissa kategorier

af fast anställda vid hären, hvilka icke tjänat i två år, men ändock

hafva erhållit samma utbildning som de förstnämnda, och alltså med

samma skäl borde kunna erhålla befrielse från genomgående af beväringsrekrytskolan

efter afgång från fast anställning. Det stadgas nämligen

i nådiga brefvet den 20 december 1901, angående bestämmelser

i fråga om sättet för volontärs antagande och afskedande, att volontär

vid första anställningen visserligen i allmänhet skall antagas för en

tid, som efter vederbörande chefs bepröfvande bestämmes till minst

två år, räknadt från och med den 1 därpå följande november; men att

för värnpliktig, som under det år han genomgår sin första utbildning

antages till volontär under tiden mellan beväringsrekrytskolans början

och den 31 oktober, samt för den, som antages så kort tid efter den

1 november, att han anses kunna ingå i pågående rekrytskola, anställningstiden,

som i dessa fall må understiga 2 år, räknas från och med

den 1 i månaden näst efter den, under hvilken aftalet göres, och slutar

den 31 oktober det år tiden för aftalet utgår.

Värnpliktige, hvilka under sålunda angifven tid öfvergått till fast

anställning, samt andra ynglingar, som tagit fast anställning efter den

s. 24 Kontrollera mot PDF

Ändring af §

36 värnpliktslagen.

24 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 97.

1 november, men inom sådan tid, att de Kunna t ingå i då pågående

rekrytskola, kunna alltså afgå ur tjänst å samma tid och med samma utbildning

som de, hvilka haft fast anställning i fulla två år. De kunna

dock enligt nuvarande lydelsen af nämnda stadgande i värnpliktslagen

icke på grund af berörda tjänstgöring befrias från deltagande i

beväringsrekrytskola och äro ej heller skyldiga att under hela tjänstetiden

i beväringen tillhöra dess första uppbåd. Någon anledning att i

dessa hänseenden tillämpa olika bestämmelser å dem, som varit fast

anställda i fulla två år, och å dem, hvilka innehaft något kortare fast

anställning, men bibringats samma utbildning, finnes icke, och denna

skiljaktighet synes därför böra undanrödjas. Då erfarenheten därjämte

visat, att ganska stora svårigheter mött för rekryteringen af det fast

anställda manskapet, torde en lagändring i nu angifna syfte vara önskvärd

äfven med hänsyn till rekryteringens befrämjande genom den

lättnad i fullgörandet af värnplikten, som därigenom skulle beredas en

del af dem, som toge fast anställning.

Ifrågavarande volontärer skola under alla omständigheter antagas å sådan

tid under året, att de kunna genomgå eller såsom värnpliktige genomgått

rekrytskola, innan de deltaga i den första repetitionsöfningen. Efter

denna kommenderas de i allmänhet till korpralskola. Med hänsyn härtill

och då tjänstgöringen för dem, som erhållit fast anställning på allenast två

år eller kortare tid, under andra året afslutas med en andra repetitionsöfning,

torde den ifrågasatta lagändringen lämpligast kunna ske genom meddelande

af bestämmelse därom, att hvad som föreskrifves i mom. 1 af denna

paragraf äfven skall gälla den, som innehaft fast anställning vid hären

eller dess reserv under kortare tid än två år, såframt han undergått

rekrytutbildning och deltagit i två repetitionsöfningar. Då det är i

hög grad önskvärd!, att de ynglingar, som redan nu fullgjort denna

tjänstgöring men innevarande år skola inställa sig till genomgående af

beväringsrekrytskolan, komma i åtnjutande af den afsedda förmånen,

har bland öfvergångsstadgandena i 52 § införts förslag till bestämmelse

i detta syfte.

Föreskrifterna angående fast anställning vid flottan gifva ej anledning

till sådan ändring af paragrafen, i hvad den rör denna del af krigsmakten,

som den nu beträffande armén föreslagna.

I anledning af den inom Sjätte arméfördelningen pågående organisationen

af landstormen, hvartill hörer, bland annat, upprättandet af

land stormsförråd, innehållande gevär, ammunition och intendenturutrustning

för landstormsmännen, har chefen för nämnda arméfördelning

i underdånig skrifvelse den 14 november 1904 framhållit nödvändig
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 97.

heten däraf, att dessa förråd kunna i händelse af fientligt infall skyddas.

För detta ändamål borde landstormen närmast tagas i anspråk, men,

på grund af nuvarande lydelsen af § 36 mom. 1 yärnpliktslagen, kunde

landstormen ej i så god tid inkallas och. tråda i verksamhet, att den

förmådde trygga invid kusten eller gränsen belägna landstormsförråd.

Nämnda lagrum borde därför ändras i enlighet med det förslag, Kungl.

Makt framlagt för 1901 års Riksdag.

I nuvarande värnpliktslag har § 36 mom. 1 följande lydelse:

»Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut fattats att för rikets försvar

till tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller viss del däraf,

må Konungen i den ordning, som för inkallande af beväringens andra

uppbåd i mom. 2 af samma § är föreskrifven, för hemortens försvar

till tjänstgöring inkalla landstormen eller de större eller mindre delar

däraf, som finnas beliöfliga.»

8 28 mom. 2 lyder sålunda: _

»Därest i anseende till krig eller för afvärjande af befaradt eller

börjadt angrepp det för rikets försvar finnes nödigt, att beväringens

andra uppbåd eller någon del däraf i skilda orter eller vid olika truppslag

af hären eller vid flottan inkallas, må Konungen därom förordna,

sedan han statsrådet hört och, så vida Riksdagen ej är samlad eller

inom trettio dagar sammanträda skall, låtit riksdagskallelse utgå.»

Enligt Kungl. Maj:ts förslag till 1901 års Riksdag skulle § 36 mom.

1 värnpliktslagen erhållit följande lydelse:

»Till hemortens försvar må Konungen, efter statsrådets hörande,

till tjänstgöring inkalla landstormen eller de större eller mindre delar

däraf, som finnas behöfliga, Värnpliktig etc.».

I fråga om den föreslagna ändringen af ifrågavarande lagrum erinrade

dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet

till statsrådsprotokollet för den 7 januari 1901, hurusom t. f. chefen

för generalstaben i underdånig skrifvelse den 11 februari 1896 framhållit,

att, om landstormen skulle kunna fullt tillgodogöras för kusteller

gränsförsvaret, föreskriften i § 36 mom. 1 värnpliktslagen borde

ändras därhän, att landstormen skulle kunna till hemortens försvar inkallas,

redan då fara för krig förefunnes. För en hastigt påkommande

fientlig brandskattning af viktigare orter utefter Sveriges vidsträckta

kuster under mobiliseringstiden eller för afvärjande af mindre, fientliga

företag mot kustbanor och telegraflinjer i afsikt att fördröja svenska

härens mobilisering och koncentrering eller ock till förmildrande åt

fiendens ostörda besittningstagande af för hans flotta lämpliga hamnplatser,

för alla sådana företag vore landstormen af ingen nytta, enär

Bih. till Rifod. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Åfd. 52 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

kriget ofta utbröte först i och med dessa fientligheter, men Konungen,

enligt värnpliktslagens dåvarande lydelse, icke kunde förrän efter krigets

utbrott fatta beslut om landstormens inkallande. Någon tid för landstormens

organisation vore jämväl af nöden, innan densamma kunde träda

i verksamhet. Erfarenheten gåfve dessutom i afseende å tidpunkten för

krigsutbrott vid handen, att endast i ett fåtal fall krigsförklaring föregått

fientligheternas öppnande. Att landstormen icke kunde tagas i anspråk

under själfva mobiliseringen innebure så mycket större fara, som under

denna tidpunkt öfriga trupper — bundna som de då vore genom det

pågående mobiliseringsarbetet — omöjligen kunde påräknas för kustförsvaret.

Landstormens uppbådande samtidigt med mobiliseringsorderns

utgifvande kunde hafva stor betydelse särskild! för Gottland.

För försvaret af nämnda ö (häfdande af neutraliteten därstädes) vore

det emellertid icke nog med, att landstormen å densamma kunde i tid

inkallas till kustortens omedelbara försvar, utan borde beväringens båda

uppbåd under alla förhållanden genast vid krigsutbrott på Konungens

befallning efter statsrådets hörande vara till förfogande för att ingå i

de mobiliserade linjeafdelningarna och för detta ändamål borde § 28

uti värnpliktslagen undergå erforderlig ändring.

På grund af denna hemställan af t. f. chefen för generalstaben

hade den 4 februari 1898 till Riksdagen aflåtits nådig proposition, uti

hvilken föreslagits, bland annat, att beväringens andra uppbåd å Gottland

skulle kunna, i den mån det funnes erforderligt, inkallas samtidigt

med första uppbådet, samt att landstormen å Gottland skulle kunna

inkallas äfven vid fara för krig. Afstyrkt af lagutskottet — hufvudsakligen

på grund af betänkligheter mot skapandet af eu undantagslagstiftning

på Gottland — hade emellertid ifrågavarande proposition

icke blifvit af Riksdagen bifallen.

Alltmer hade, enligt departementschefens uppfattning, betydelsen af

att redan vid fara för krig kunna taga landstormen i anspråk för hemortens

försvar trängt in uti vårt folks medvetande. Därom vittnade bland annat de

önskningsmål, som framburits, och de åtgärder, som framhållits vara behöfliga

för att mot fientliga öfverfall trygga vissa kuststäder, äfvensom, i sin

mån, den utveckling, som det frivilliga skytteväsendet erhållit. Ju mer

man sökte göra sig förtrogen med kust- och gränsförsvaret, dess mer framträdde

ock vikten af att uti de särskilda orterna redan under mobiliseringstiden,

ja, före densamma, vid behof kunna uppbåda landstormsmännen

för vidtagandet af de vid sådan tidpunkt erforderliga försvarsåtgärder,

såsom att hindra fientliga afdelningar uti deras företag mot

kuststäder och hamnplatser, mot järnvägs- och telegraflinjer, att uppehålla

framträngandet af sådana afdelningar, att skydda signalstationer

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl- Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

och kabelfästen, m. m. dylikt, Det vore i betraktande häraf, som

departementschefen funne det synnerligen angeläget, att § 36 inom. 1

i värnpliktslagen erhölle den förändrade lydelse, som förverkligandet åt

nu antydda ändamål betingade.

I sin med anledning af Kungl. Maj:ts proposition om ny härordning

m. m. den 2 juni 1901 aflåtna skrifvelse förklarade sig Riksdagen

anse en ändring af ifrågavarande lagrum i det syfte, som åt chefen för

landtförsvarsdepartementet angifvits, vara af synnerlig vikt. Enligt det

framlagda förslaget skulle emellertid Kungl. Maj:t äga rätt att vid tala

för krig till hemortens försvar inkalla landstormen, oberoende däraf,

huruvida order om mobilisering af beväringens första och andra uppbåd

uto-ått eller beslut därom ens fattats samt utan att riksdagskallelse

behöfde& utfärdas. Då värn pliktslagens mening dittills uppenbarligen

varit, att landstorm eu i regeln skulle kunna för rikets försvar anlitas endast

i sista hand, sedan rikets försvarskrafter i öfrigt hufvudsakligen redan

tagits i anspråk, samt denna grundsats icke borde undergå rubbning i

annan mån, än som för vinnande af det med Kungl. Maj:ts förslag afsedda

ändamålet vore nödvändigt, ansage Riksdagen, att landstormens

inkallande icke borde ifrågakomma, förr än beslut om inkallande af

beväringens första uppbåd jämlikt § 28 mom. 1 värnpliktslagen i statsrådet

fattats. Att såsom villkor för landstormens uppbådande ovillkorligen

stadga, att förordnande om inkallelse jämväl af beväringens

andra uppbåd beslutats, hade däremot, med hänsyn därtill, att dess

hufvudsakliga uppgift vid mobilisering vore att bilda reserv- och

ersättningstrupper, icke ansetts lämpligt. _

Om än således enligt Riksdagens mening andra uppbådets inkallande

icke i lagen borde göras till uttryckligt villkor för landstormens

uppbådande, ansåge Riksdagen dock, att enahanda konstitutionella^ toimer,

som värnpliktslagen fordrade för inkallande af andra uppbådet,

borde stadgas för landstormens inkallande. Att i förut gällande lag så

icke skett, hade uppenbarligen berott däraf, att landstormen då endast

fått inkallas, sedan krig redan utbrutit, men då landstormens ställning

nu i viss mån blifvit en annan, ansåge Riksdagen en dylik bestämmelse

böra inflyta i lagen. .

I enlighet härmed erhöll detta lagrum den lydelse, jag förut angifvit.

På grund häraf får landstormen alltså icke uppbådas, förr än dels

beslut om inkallande af beväringens första uppbåd eller viss del däraf

blifvit fattadt, dels ock Konungen, efter det han hört statsrådet, låtit

utfärda riksdagskallelse, såvida Riksdagen ej är samlad eller skall sammanträda

inom trettio dagar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 97.

Uti afgifvet yttrande öfver chefens för Sjätte arméfördelningen

omförmälda skrifvelse den 14 november 1904 har chefen för generalstaben

anfört, bland annat, att grundsatsen om landstormens inkallande

först efter beväringens första uppbåd syntes hafva varit stödd därpå,

att landstormen hittills saknat fredsorganisation, planer för mobilisering

samt decentraliserade utrustningsförråd, hvarigenom dess användbarhet

varit i hög grad begränsad, särslcildt om man afsett att draga nytta af

densamma före eller under fälthärens mobilisering. Sedan emellertid

landstormen numera komme att erhålla en fast organisation och förses

med utrustningspersedlar, hade frågan om landstormens användande

inträdt i ett nytt läge, som framför allt kräfde ändrade bestämmelser

om den ordning, i hvilken de olika kategorierna af värnpliktsklasser

borde tagas i anspråk för landets försvar. För att landstormen

skulle blifva till den nytta, som numera verkligen kunde påräknas af

densamma, måste inkallelsen kunna ske redan vid fara för krig och

innan det krigspolitiska läget nödvändiggjort fälthärens mobilisering

genom inkallande af första uppbådet. Ehuru § 36 mom. 1 af värnpliktslagen,

enligt dess nuvarande lydelse, gåfve Kungl. Maj:t någon

större frihet med afseende å landstormens inkallande än enligt förut

gällande lag, vore likväl det praktiska värdet af denna utvidgade rätt

väsentligen inskränkt till följd af de villkor, som vore förbundna med

dess utöfvande. Chefen för generalstaben delade därför chefens för

Sjätte arméfördelningen betänkligheter i fråga om nämnda bestämmelse

och ansåge en ändring i densamma uti den af arméfördelningschefen

antydda riktningen vara särdeles angelägen. Måhända kunde den invändningen

göras, att behofvet af skyddsåtgärders vidtagande strax före

ett befaradt krigsutbrott i viss mån öfverskattats, eller att, därest skyddsåtgärder

verkligen erfordrades före fälthärens mobilisering, de möjligen

kunde vidtagas utan inkallande af landstormen, t. ex. genom användande

af för tillfället i tjänst varande fast anställd personal, truppförbandens

skolor eller dylikt. Hvad den förstnämnda invändningen anginge,

ville generalstabschefen erinra, hurusom erfarenheterna från krigen

mellan Spanien och Nordamerikas förenta stater samt mellan Ryssland

och Japan jämväl gifvit vid handen, att fientligheter kunna komma att

taga sin början utan föregående krigsförklaring. Frankrike, som under

1870 1871 årens krig fått dyrt plikta för sin försummelse att i tid

ägna uppmärksamhet åt skyddet af sin gräns, hade sedan dess fullständigt

organiserat den vår landstorm motsvarande territorialarméns reserv,

som nu vid minsta fara för krig kunde inkallas. Inga omständigheter

förelåge, som gåfve stöd för den uppfattningen, att vi skulle hafva

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 97.

större anledning än andra folk att anse oss vara trygga för faran af

plötsliga fientliga öfverfall såsom inledning till ett allmänt krig. Helt säkert

läge det enda pålitliga skyddet för våra obefästade kuststäder, hamnplatser,

järnvägs- och telegraflinjer, kabelfästen, signalstationer, landstormsförråd

o. s. v. däruti, att land stormstrupper kunde vid första tecken till

krigsfara för sådant ändamål inkallas. Beträffande den invändningen,

att delar af arméns fast anställda personal — särskild! infanteriets och

kavalleriets skolor — kunde vid fara för krig användas till skydd för

hotade viktiga punkter, anför chefen för generalstaben, att rubbningar

och oreda uti hela gången af mobiliseringen för infanteriet och kavalleriet

skulle därigenom vållas, att eu ökad brist uti den redan nu svaga

kaderpersonalen vid de flesta af fälthärens infanteri- och kavalleriregementen

kunde uppstå, att eu stor del af det bästa underbefälet vid

nämnda truppslag komrne att förbrukas för sekundära ändamål, att

skolornas personal, nu centraliserad på ett fåtal orter, svårligen skulle

kunna komma fram i rätt tid till alla de hotade punkter, för hvilka de

olika kontingenterna kunde komma att afses, samt att den i förhållande

till landstormen fåtaliga personalen i alla fall icke kunde räcka till för

ändamålet, utan att sålunda många viktiga punkter måste förblifva blottade

på erforderligt skydd.

1 betraktande af dessa olägenheter kunde det med skäl ifrågasättas,

om icke ett sådant sönderdelande af våra infanteri- och kavalleriregementens

kaderstyrkor med däraf följande afsevärd nedgång i fälthärens

krigsvärde kunde medföra till och med större olyckor än om

viktiga punkter måste prisgifvas åt fiendens företag. På dessa och i

öfrig! anförda skäl har chefen för generalstaben tillstyrkt sådan ändring

af § 36 mom. 1 i värnpliktslagen, som chefen för Sjätte arméfördelningen

föreslagit. Jämväl chefen för flottans stab har förordat detta

förslag.

Utan tvifvel skulle genom den sålunda ifrågasatta ändringen af §

36 i värnpliktslagen landstormen kunna användas på ett för försvaret

afsevärdt mera praktiskt och fördelaktigt sätt än nu kan ske. I Riksdagens

omförmälda skrifvelse den 2 juni 1901 anföres väl, att värnpliktslagens

mening hittills uppenbarligen varit, att landstormen i regel

skulle kunna för rikets försvar anlitas endast i sista hand, sedan rikets

försvarskrafter i öfrigt hufvudsakligen redan tagits i anspråk, och

denna uppfattning har utan tvifvel sitt berättigande i flera afseenden,

särskild! om det gällde att i händelse af behof insätta en del

af landstonnen i fälthären, men då landstormens uppgift är att

försvara hemorten, synes mig, med de förändrade förhållanden, som

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

genom lanclstormens organiserande och förseende med särskild! befäl och

särskilda förråd af vapen och utrustning inträda föreskrifterna jämväl

böra undergå den ändring, att fullgörandet af denna skyldighet, som i

farans stund torde af de flesta komma att uppfattas såsom en rättighet,

må kunna under alla förhållanden leda till det åsyftade målet, hemortens

skydd, närhelst den hotas. Med nuvarande lagstiftning kan, sedan

beslut fattats om inkallande af beväringens första uppbåd helt eller delvis

samt riksdagskallelse, där sådan erfordras, blifvit utfärdad, d. v. s. i regel

sedan kriget kan anses utbrutit, landstormen användas i sådana orter, som

ligga utanför den egentliga krigsskådeplatsen, till skydd mot fientliga ströfkårer

eller mot fientliga landstigningsförsök, men, innan dessa förberedande

åtgärder ägt ruin, kan landstormen ej inkallas för att med anlitande af

de förråd, som i orterna komma att finnas, mot dylik fara försvara sin

hemort Detta är, såsom jämväl myndigheterna framhållit, så mycket

betänkligare, som under den kritiska period, då mobiliseringen pågår,

störaade anfall af fiendens förtrupper höra i möjligaste mån förekommas.

Fördelarna af den ifrågasatta lagändringen synas mig fördenskull

ligga i öppen dag. Kunna då olägenheterna häraf vara så öfvervägande,

att de böra få ställa sig hindrande i vägen därför? Så synes

mig ej vara förhållandet. I detta hänseende bör beaktas, att landstormen

icke kommer att betungas med någon tjänstgöring af ifrågavarande

slag vid andra tillfällen, än då verklig fara för krig eller för neutralitetens

brytande föreligger, och vid sådana tillfällen torde det fordrade

offret icke kunna anses för stort. I allmänhet måste ju landstormen i

allt fall, om än något senare, inkallas i de orter, där kriget utbryter, och

pa tiden för dess inkallande i andra orter torde den ifrågasatta ändringen

af föreskrifterna icke komma att utöfva något inflytande. Om emellertid

landstormen vid fara för krig blifvit i en eller flera orter inkallad,

men fredsbrott kunnat undvikas, finnes ju intet hinder för, att skälig

ersättning beredes de inkallade landstormsmännen för deras tjänstgöring.

Af dessa och öiriga af de militära myndigheterna anförda

skäl anser jag frågan om ändring af ifrågavarande paragraf af värnpliktslagen

böra ånyo underställas Riksdagens pröfning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 97.

På grund af livad jag sålunda anfört får jag i underdånighet

hemställa, det Kung! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga en så

lydande

Lag
om

ändrad lydelse af vissa delar af värnpliktslagen.

Härigenom förordnas, att §§ 6, 27, 34, 36 och 52 värnpliktslagen

skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 6.

Äfven före det år, värnplikten inträder, må yngling anmäla sig

till inskrifning och därvid uppgifva det truppslag vid hären eller den

tjänst vid flottan, hvari han önskar inskrifvas. För bifall härtill fordras,

att han är vapenför och i öfrigt lämplig till den tjänstgöring, hvartill

han anmäler sig; dock må jämväl sådan till krigstjänst duglig men

icke vapenför yngling inskrifvas, hvilken med visshet kan förutses icke

blifva vapenför till inträdet i värnpliktsåldern.

Sålunda inskrifven värnpliktig tillhör likväl första uppbådet, intill

dess antalet af hans tjänstår i beväringen uppgår till åtta, räknade

från och med det år, då han fyllde tjuguett år.

Hvad i denna lag stadgas om värnpliktige gäller i tillämpliga

delar för de enligt denna § inskrifna, äfven innan de i värnpliktsåldern

inträdt.

§ 27.

1. Värnpliktig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin

utbildning tjänstgöra under fredstid i det antal dagar, som här nedan

angifves, nämligen:

a) vid fotfolket, p o sitionsar tilleriet, fästning sartilleriet, fästning singenjörtrupperna

och trängen i sammanlagdt tvahundrafyrtio dagar, hvilken

tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundrafemtio dagar

under andra året samt

med eu repetitions-(regements-)öfning om trettio dagar under hvart

och ett af andra, tredje och fjärde åren;

b) vid rytteriet, fältartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraj-trupperna

i sammanlagdt trehundrasextiofem dagar, hvilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

Inskrifning

före värnpliktsåldern.

Värnpliktigs

utbildnings
tid.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om tvåhundraåttioen dagar,

som tager sin början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)öfning om fyrtiotvå dagar under

hvart och ett af andra och tredje åren;

c) vid flottan i sammanlagd t trehundra dagar, hvilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

af de i § 25 mom. 1 a) nämnde värnpliktige äfvensom af andra

å sjömanshus inskrifne värnpliktige till det antal Konungen bestämmer

i en följd med början under andra året,

af till fästningstjänst inskrifne värnpliktige med en första tjänstgöring

om tvåhundrafemtioåtta dagar, som tager sin början under

första eller andra året, och med en repetitionsöfning om fyrtiotvå dagar

under fjärde året, samt

af flottans öfrige värnpliktige med en första tjänstgöring om tvåhundra

dagar under andra året samt med en repetitionsöfning om etthundra

dagar under fjärde året.

Värnpliktig, uttagen till trängen i förvaltningstjänst eller egentlig

sjukvårdstjänst, till stationstjänst vid flottan eller till särskild befattning

vid hären eller flottan, så ock värnpliktig, som för utbildning vid

Gottlands infanteriregemente uttagits från annat regementes inskrifningsområde,

må, på sätt Konungen finner godt förordna, fullgöra

honom åliggande tjänstgöring i en följd.

Värnpliktig, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort

omedelbart därefter följande föreskrifven propedeutisk tjänstgöring vid

universitetsklinikerna, äfvensom värnpliktig, hvilken aflagt tandläkarexamen,

må, på sätt Konungen förordnar, fullgöra två eller flera repetitionsöfningar

i en följd.

Repetitionsöfning må icke, där ej Konungen finner nödigt att för

särskilda fall annorlunda förordna, äga rum

vid de inom Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län förlagda fotfolksregementen under tiden från och

med den 11 juli till och med den 31 augusti samt

vid öfriga fotfolksregementen, med undantag af de för sjöfästningarne

afsedda, under tiden från och med den 11 juli till och med

den 9 september.

2. Varder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindradt att återkomma

till station af flottan och blifva afmönstradt, innan tiden för

den tjänstgöring, till hvilken den värnpligtige inkallats, gått till ända,,

är denne likväl skyldig att tjänstgöra ombord, till dess afmönstringen

ägt rum.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

Ersättning för den Överskjutande tjänstgöringstiden erhåller den

värnpliktige enligt särskilda bestämmelser.

3. Har värnpliktig under i inom. 1 föreskrifven tjänstgöring

blifvit'' fälld till straff för rymning, eller har hans tjänstgöring afbrutits

för verkställighet af straffarbete eller omedelbart ådömdt fängelsestraff,

skall den tid, under hvilken han var rymd eller hans tjänstgöring

sålunda var afbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid,

där ej Konungen för särskilda fall annorledes förordnar. _ I hvad mån

den värnpliktige må tillgodoräkna sig fullgjord del af tjänstgöringen,

samt i hvilken ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet,

bestämmer Konungen.

§ 34.

1. Den, som innehaft fast anställning vid hären eller flottan eller

vid härens eller flottans reserv under sammanlagdt minst två år, skall efter

afgången från sagda anställning, så länge han i^ följd af sin värnplikt

kvarstår i boväringen, tillhöra dess första uppbåd. Sådan värnpliktig

anses hafva fullgjort den i § 27 föreskrifna första tjänstgöring, men

är skyldig att med vederbörlig åldersklass deltaga i repetitionsöfning.

Detsamma gäller ock den, som innehaft fast anställning vid hären

eller dess reserv under kortare tid än två år, såframt han undergått

rekrytutbildning samt deltagit i två repetitionsöfningar.

2. Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande

vid universitet eller annan statens högskola eller aflagt examen

vid navigationsskola, tillhör likaledes första uppbådet under hela sin

tjänstetid i beväringen.

§ 36.

1. För hemortens försvar må Konungen, efter statsrådets hörande,

till tjänstgöring inkalla landstormen eller de större eller mindre delar

däraf, som finnas behöfliga. _ _ „

Landstormens inkallande till tjänstgöring sker på sätt i § ^9 mom.

2 är föreskrifvet. , . .....

2. Värnpliktig, som tillhör landstormen, är underkastad de i kriminallag

för krigsmakten gifna bestämmelser såväl under afl tjänstgöring

och marsch eller annan färd, då han står under militärbefäl,

som ock i fråga om åtlydnad af inkallelse i enlighet med § 29 mom.

2 till tjänstgöring, som i mom. 1 här ofvan omförmäles.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 52 Häft. 5

Värnpliktig,

som tillhört

härens eller

flottans fast

anställda

personal

m. m.

Landstormens

inkallande.

När värnpliktig,

som

tillhör landstormen,

är

underkastad

krigslag.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

Värnpliktigs

utbildning

under öfvergångstiden.

Öfrergåiigsstadgandeii.

§ 52.

... . 1- ,ynder " 1902 skall värnpliktig, som tillhör andra klassen och

ai mskrifven vid fotfolket, artilleriet, ingeniörtrupperna eller trängen

tor sm utbildning tjänstgöra under tjugutvå dagar.

i qa92‘ 10A?ra,fnA,de iy”5rnpliktig, som inskrifves under något af åren

1902, 1903, 1904, 1905, 1906 eller 1907, skola, utom i det fall här

nedan saga, föreskrifterna uti § 27 mom. 1 angående värnpliktigs tjänstgoringsskyldighet

under fredstid icke tillämpas. Sådan värnpliktig är i

stallet skyldig att för. sm utbildning tjänstgöra under fredstid i sammanlagdt

etthundrasjuttiotvå dagar, hvilken tjänstgöring, på sätt Konungen

närmare förordnar, skall fullgöras:

a) vid fotfolket, positionsartilleriet, fästning sartilleriet, fästning sina eniörtrupperna

och trängen:

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundratolf dagar

under törsta aret samt

med en repetitions-(regements-)öfning om trettio dagar under hvart

och ett af andra och tredje åren;

pern^ Vid rytteriet'' fö^rtilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrup
-

med en första tjänstgöring (rekrytskola) om etthundratrettiosju

dagar under första året samt

med en repetitions-(regements-)öfning om trettiofem dagar under

andra aret;

c) vid flottan:

„ . de * § 25 mom. 1 a) nämnde värnpliktige äfvensom af andra

a sjömanshus inskrift värnpliktige, till det antal Konungen bestämmer,

i en iöljd med början under första eller andra året,

. fästningstjänst inskrift^ värnpliktige med en första tjänst
göring

om etthundratrettiosju dagar, som tager sin början under första

eller andra året, och med en repetitionsöfning om trettiofem dagar

under tredje året, samt

af flottans ö frige värnpliktige med en första tjänstgöring om åttiosex

dagar under första året samt med en repetitionsöfning om åttiosex

dagar under andra året.

Yngling, som under åren 1906 och 1907 inskrifves på grund af

§ i denna lag, men först år 1908 eller därefter uppnår värnplikts
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

åldern, är skyldig att, i den ordning Konungen bestämmer, tjänstgöra

under så lång tid, som i § 27 föreskrifves. .

Värnpliktig, uttagen till trängen i förvaltningstjänst eller egen ig

siukvårdstjänst, till stationstjänst vid flottan eller till särskild befattning

vid hären eller flottan, så ock värnpliktig, som for utbildning vid

Gottlands infanteriregemente uttagits från annat regementes mskrifningsområde,

må, på sätt Konungen finner godt förordna, fullgöra

honom åliggande tjänstgöring i en följd , u • t

Värnpliktig, som aflagt medicine kandidatexamen . och tullgjoit

omedelbart därefter följande föreskrifven propedeutisk tJan8tg™| ^1

universitetsklinikerna, äfvensom värnpliktig hvilken a^gt tandlak

examen, må, på sätt Konungen förordnar, fullgöra tva eller flera repeti

tionsofmngar i^^ Jgom fuiigjort honom åliggande första tjänstgöring

senare än den åldersklass, som han tillhör, är skyldig fullgöra den

tjänstgöringsskyldighet, som åligger värnpliktig i den klass, med hvil

ken han fullgör första tjänstgöringen.

Stadgandet i S 34 mom. 1, att värnpliktig, som afses i andra

stycket af samma iment, anses hafva fullgjort den i § föresena

första tjänstgöring, skall vinna tillämpning genast efter utfärdandet åt

denna lag.»

Hvad departementschefen sålunda hemställt, däruti

statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla;

och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas åt

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

J. V. Wallin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. LU 1905:54 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse af vissa delar af värnpliktslagen. s. 1 i texten