Sök i Ratio Lex

Angående en inkomstskatt för år 1907

1906-04-20 · 16 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1906:132, Angående en inkomstskatt för år 1907

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 132.

1

N:o 132.

Kung!. May.ts nådiga proposition till Riksdagen angående en

inkomstskatt för år 1907; gifven Stockholms slott den

20 april 1906.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för

denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

dels att för år 1907 till upptagande i riksstaten för samma år

åtaga sig en särskild bevillning under namn af inkomstskatt af 12,000,000

kronor, att på enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt

af inkomst vid de år 1908 infallande uppbördsstämmor uppbäras och i

behörig ordning redovisas,

dels ock att besluta, att nämnda inkomstskatt skall utgå i enlighet

med gällande förordning om inkomstskatt, dock att 8, 15, 21

och 25 §§ i förordningen jämte det vid förordningen fogade uppgiftsformulär

skola erhålla den förändrade lydelse, som af härvid fogade

förslag utvisas.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Elof Biesért.

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 70 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 132.

Förslag

till

lydelse af 8, 15, 21 och 25 §.§ i den för år 1907 afsedda förordning

om inkomstskatt.

8 §•

1 mom. Från skattskyldigs inkomst må afdrag vidare ske för

skattskyldig åliggande ränta å gäld.

Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, äfvensom

ntlänning äge dock åtnjuta afdrag endast för ränta å sådan gäld,

som ådragits för förvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt

skall här i riket erläggas.

2 mom. Vid taxeringen för inkomstskatt må skattskyldig njuta

afdrag för sådan förlust å rörelse eller yrke, som ej är att hänföra

till kapitalförlust.

Utvisar vid beräkning enligt 7 § i) och c) af skattskyldigs inkomst

viss inkomstkälla förlust, må dylik förlust afdragas från den

skattskyldiges öfriga inkomst; dock må sådant afdrag ej åtnjutas af

svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskrifven, ej heller af

utlänning.

3 mom. Skattskyldig, hvars inkomst enligt de här ofvan i denna

förordning angifna grunder icke uppgår till 4,000 kronor, må vidare

njuta afdrag med 50 kronor för hvarje af den skattskyldige, på grund

af honom åliggande försörjningsplikt, underhållet barn, hvars ålder

vid början af det år, då taxeringen sker, understiger 15 år. För

barn, som själft åtnjuter inkomst, äger dock skattskyldig tillgodonjuta

afdrag allenast såvida barnets inkomst understiger nämnda afdragsbelopp

och i sådant fall icke för större belopp än det, hvarmed barnets

inkomst understiger 50 kronor.

Afdrag, hvarom i detta moment är fråga, må icke åtnjutas af

annan än svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven, och

oskiftadt stärbhus efter sådan svensk medborgare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 132.

3

15 §.

1 mom. Inkomstskatt erlägges icke af:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jämte andra fromma stiftelser;

c) landsting, hushållningssällskap, kommuner och andra menigheter

;

d) allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges

städer och hypoteksföreningar;

e) järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare;

samt

/) sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom

sådana inländska ränte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att

bereda vinst endast åt insättare.

2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af kapital och

arbete frikallas, i den mån här nedan sägs:

a) medlem af konungaätten:

för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital;

b) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande

personer jämte deras betjäning:

om de icke är o svenska medborgare:

för annan inkomst än den, som utgöres af från Sverige uppburen

allmän eller enskild pension eller erhålles genom här idkad

rörelse; dock att personer tillhörande olönade konsulat icke äro frikallade

från utgörande af inkomstskatt för utdelning, som i 3 § c)

omförmäles;

om de äro svenska medborgare:

för den inkomst, de åtnjuta af sin tjänst hos den främmande

makten;

c) utlänning, som här vistas för att idka studier:

för annan inkomst, än som i 3 § c) omförmäles; samt

d) lappallmogen:

för inkomst af renskötsel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 132.

21 §.

Uppgift, som i 20 § omförmäles, skall, i enlighet med fastställdt

formulär, skriftligen afgifvas och utvisa:

dels den fasta egendom, för hvilken uppgiftspliktig är skyldig

erlägga fastighetsbevillning, egendomens beskaffenhet af jordbruksfastighet

eller annan fastighet eller frälseränta, samt, därest egendomen

varit under nästföregående år åsatt taxeringsvärde, nämnda värde,

dels beloppet af hans inkomst nästföregående år af kapital och

arbete,

dels ock de afdrag för skuldränta och för förlust samt för underhåll

af barn, som han yrkar få tillgodonjuta vid taxeringen, äfvensom,

då inländskt aktiebolag eller enskildt bankbolag yrkar afdrag, hvarom i

9 § förmäles, beloppet af inbetaldt aktie- eller lottkapital och den bestämda

utdelningen därå.

Uppgift enligt 20 § 2 mom., som infordrats af ordförande i bevillningsberedning

eller kronans ombud hos taxeringsnämnd, må skattskyldig

dock äga att muntligen hos bevillningsberedningen eller nämnden

meddela.

Vid uppgift för verk eller bolag, som i 20 § 1 mom a) sägs, skall

fogas dels bestyrkt utdrag af verkets eller bolagets senast afsiutade

räkenskaper, utvisande beloppet af hela den under räkenskapsåret uppkomna

vinst, ränta å eget kapital inräknad, dels ock bestyrkt afskrift

eller tryckt exemplar af verkets eller bolagets revisionsberättelse för

senaste räkenskapsår.

Uppgift för utländsk försäkringsanstalt skall innehålla, förutom

hvad ofvan föreskrifvits om fast egendom, antalet försäkringar och

premiebeloppet för nästföregående år inom riket äfvensom beloppet af

under samma tid utbetalade återförsäkringspremier.

25 §.

Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter

meddelas:

a) af styrelse för litförsäkrings- eller lifränteanstalt eller af syssloman

för utländsk sådan anstalt:

uppgift å namn och, där så ske kan, hemvist på enhvar person,

till hvilken under nästföregående år lifränta å minst 200 kronor utbetalts,

samt å lifräntans belopp;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 132.

b) af styrelse för enskildt bankbolag samt aktiebolag, som under

nästföregående år lämnat utdelning till delägarne:

l:o) i fråga om enskildt bankbolag och sådant aktiebolag, därifrån

utdelning å aktie, på grund af lag eller bolagsordning, icke får

uppbäras af annan än den, som i behörig ordning styrkt sin rätt till

aktien:

uppgift å namn på och hemvist för delägare, som uppburit eller

ägt uppbära utdelningen, samt å utdelningens belopp,

2:o) i fråga om öfriga aktiebolag:

enahanda uppgift, som under l:o) omförmäles, i den mån ägare

af aktie är för styrelsen känd;

c) af kommanditbolag:

uppgift, innehållande upplysningar enligt fastställdt formulär i de

uti 21 § omförmälda afseenden äfvensom om den en hvar delegare i

bolaget tillkommande andel af bolagets inkomst; samt

d) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap

:

uppgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst

af kapital för nästföregående år.

Här ofvan omförmälda uppgifter skola upprättas särskildt för

hvarje kommun på landet och hvarje territoriel församling i stad.

Bih. till Riksd. Prof. 1906.

1 Sami.

1 Åfd. 70 Häft.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 132.

7

Skyldige att utan särskild anmaning afgifva uppgifter angående sin inkomst äro:

a) verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom

aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll, samt

b) annan skattskyldig, som nästföregående år taxerats för eller åtnjutit minst

2,000 kronors inkomst eller minst 1,000 kronors inkomst af fast egendom eller kapital,

därunder inbegripen utdelning å aktier och banklotter.

I skattskyldigs uppgift om inkomst skall innefattas äfven hustruns inkomst.

Bostads- och andra förmåner böra till sitt värde i penningar uppgifvas.

Uppgift skall afgifvas före den'' 1 april. Möter hinder att inom bestämd tid atlämna

uppgift, må anstånd åtnjutas intill maj månads utgång, om skriftlig anmälan därom

göres hos ordföranden i bevillningsberedningen.

Uppgift aflämnas eller insändes i betaldt bref med allmänna posten antingen till

ordföranden i bevillningsberedningen eller ock i Stockholm till Öfverståthållareämbetet

och i öfriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten i den

stad eller kronofogden i det fögderi, där taxeringen anses skola äga rum eller den skattskyldige

är bosatt (mantalsskrifningsorten).

Verk eller bolag, hvarom ofvan sägs, skall vid uppgift om sin inkomst foga föreskrifna

räkenskapshandlingar.

Den, som underlåter att inom stadgad tid aflämna uppgift, förlorar rätten att

fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse.

År uppgiften ofullständig, äger enahanda påföljd rum i fråga om beloppet af

utelämnad inkomst.

Uppgiftspliktig, som i aflämnad uppgift mot bättre vetande lämnar oriktigt meddelande

och därigenom föranleder, att inkomst icke eller endast till någon del taxeras,

bötar från och med fyra till och med tio gånger det inkomstskattebelopp, som genom

det svikliga förfarandet undandraga, dock minst tjugufem kronor.

Enhvar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom åliggande uppgiftsskyldighet

eller sättet för dess fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända

sig till vederbörande bevillningsberedningsordförande.

Lön och annan inkomst, som utgår i spannmål eller persedlar, upptages med det

kontanta belopp, den efter senast för orten fastställdt markegångspris utgör.

Svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven, och oskiftadt stärbhus efter

sådan svensk medborgare äro med nedan angifna inskränkningar berättigade åtnjuta

afdrag med 50 kronor för hvarje af den skattskyldige på grund af honom åliggande

försörjningsplikt underhållet barn, hvars ålder vid början af det år, då taxeringen sker,

understiger 15 år. Sådan skattskyldig äger dock åtnjuta dylikt afdrag allenast i det

fall, att den skattskyldiges inkomst enligt de i 1—7 §§ samt 8 § 1 och 2 mom. inkomstskatteförordningen

angifna grunder icke uppgår till 4,000 kronor. Vid ifyllandet af

detta formulär må alltså afdrag för underhåll af barn yrkas, endast ifall summan af den

skattskyldiges inkomst efter de afdrag för ränta å gäld och för förlust, som af honom

under de särskilda afdragsrubrikerna a) och b) kunna påyrkas, understiger 4,000 kronor.

Har barnet själft inkomst och uppgår inkomsten till 50 kronor eller därutöfver, är afdrag

för underhåll af barnet icke i något fall medgifvet. Understiger åter barnets inkomst

50 kronor, åtnjutes afdrag för skillnaden mellan 50 kronor och barnets inkomstbelopp.

Bih. till liilcsd. Prat. 1906.

1 Sami. 1 Afd. 70 Höft.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 132.

Mantalsskrifningsort:

(för bolag: styrelsens sate)

stad socken

härad.

län.

U p p gift

till ledning vid undertecknads taxering år 19

A. Inkomst af fast egendom.

Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som är genom fastighetsbevillning beskattad.

Denna inkomst beräknas efter det fastigheten för nästföregående år åsätta taxeringsvärde

och anses utgöra a) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af

taxeringsvärdet samt b) af annan fastighet och frälseränta fem kronor för hvarje fulla etthundra

kronor af taxeringsvärdet.

Delägare i vanligt handelsbolag skall lämna uppgift beträffande den på honom belöpande

andel af bolaget tillhörig fastighet.

Undertecknad äger följande fastighet.....

Likställd med ägare är sådan innehafvare af fast egendom, som därför enligt bevillningsförordningen

erlägger bevillning.

l:o) jordbruksfastighet:

i --------------------- socken; tax.-värde

i ............... » »

kr.

Summa

kr.; 6 % därå

2:o) annan fastighet och frälseränta:

-- i ...... stad™; tax.-värde

............................ i ______________ » »

frälseränta af _________________________________________ »

kr.

i

Summa......... kr.; 5 % därå

Summa inkomst af fast egendom

B. Inkomst af arbete.

l:o) Inkomst af tjänst eller pension.

Härunder uppgifvas aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, därest densamma icke

är såsom löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, samt annan med allmän eller enskild

tjänst förenad förmån; inkomst och förmån af särskildt uppdrag; pension, årligt understöd, lifränta

och undantagsförmån. Afdrag må ske endast för dels hvad som anvisats till bestridande

af de med erhållen tjänst förenade särskilda kostnader (se 7 % d) inkomstskatteförordningen), dels

de med ämbete och tjänst förenade utgifter, som omförmälas i 7 § e) samma förordning.

Undertecknad har under nästföregående år åtnjutit inkomst af följande tjänst.....................

och uppdrag:

uppburit pension från

Undertecknads inkomst af tjänst eller pension nästföregående år har icke öfverstigit

2:o) Inkomst af rörelse eller yrke.

Vid inkomstens uppgifvande må afdrag icke äga rum för utskylder eller lefnadskostnader, i

för ränta å den skattskyldiges eget kapital eller för hvad som användes till fast egendoms för-1

bättring, tillökning af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld. Däremot må afdrag ske \

Transport

b u m m a

Ånm. Skattskyldig, som är delägare i kommanditbolag, bör i en summa utan sammanblandning med skattskyldigs inkomst i öfrigt angifva den

honom tillkommande andel af bolagets inkomst nästföregående år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 132.

9

Transport

för det hyresvärdet motsvarande belopp af 5 % af taxeringsvärdet å egen fastighet, som användes

till utöfvande af rörelsen eller yrket, samt för omkostnader för bedrifvande däraf (se 7 § a,

b) och c) inkomstskatteförordningen), så ock för ränta å lånt rörelsekapital äfvensom för förlust,

som icke är att hänföra till kapitalförlust. Drifver skattskyldig flera rörelser, som äro att

betrakta såsom i förhållande till hvarandra själfständiga, må dock vid beräkningen af den

under denna punkt upptagna inkomst ränta å lånt rörelsekapital och förlust icke ske från

inkomst af annan rörelse än den, hvari rörelsekapitalet användes eller förlusten inträffat. Angående

afdrag i öfrigt se här nedan.

Undertecknad har under nästföregående år idkat följande särskilda slag af rörelse

eller yrkesverksamhet:

(Härunder angifves äfven rörelse, som idkas i vanligt handelsbolag, enkelt bolag eller rederi.)

Undertecknads inkomst af rörelse eller yrke nästföregående år har icke öfverstigit;

3:o) Annan inkomst af arbete.

Härunder uppgifvas skattepliktiga intäkter, som ej böra under annan rubrik upptagas,

såsom inkomst af arrende af kronoegendom, vinst å spekulationsaffärer, som ej drifvas såsom

yrke, inkomst af fastighet i utlandet, utdelning å aktier i utländska aktiebolag m. m.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit

Summa inkomst af arbete

C. Inkomst .Tf kapital.

Härunder uppgifvas:

l:o) ränta af ntlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller hos penningförvaltande

verk eller enskilde insatta penningar samt krono- och kyrkotionde

eller ersättning därför, som åtnjutes af patronus ecclesiae.

Från uppburen dylik inkomst må afdrag ske endast för ränta å upplånadt kapital, i den

mån afdrag därför ej under B 2:o skett såsom för ränta å lånt rörelsekapital. För förvaltningskostnad

får sålunda afdrag ej äga rum.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit

2:o) utdelning å aktier i inländska aktiebolag samt lotter i inländska bankbolag.

Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit

Summa inkomst af kapital

Summa inkomster

Från det uppgifna inkomstbeloppet yrkas afdrag:

a) för ränta å gäld under nästföregående år, därför afdrag förut ej ägt rum

b) för den förlust å rörelse eller yrke under nästföregående år, som icke under B 2:o)

afdragits _______________________________________________________________________________

(Obs. Sådan förlust får ej afdragas, därest icke den skattskyldige meddelar uppösning,

å hvilken rörelse förlusten uppstått.)

c) för underhåll af----------- barn, som vid början af detta år icke fyllt 15 år

(Se de härutinnan lämnade anvisningarna å detta formulärs första sida.)

d) (enskilda6bank!»olagI för utdelningen, i den mån densamma icke öfverstigit sex procent

a bolagets inbetalta aktie- eller lottkapital; och som utdelningen utgjort

kronor eller procent å inbetalta kapitalet, utgörande ______________________ kronor,

uppgår berör a afdrag till _________________

(Hvad såsom inbetaldt kapital skall anses stadgas i 9 § inkomstskatteförordningen.)

Summa afdrag

Summa återstående inkomst

S u m m a

Hela beloppet af den undertecknad åliggande ränta å gäld, därför afdrag här ofvan gjorts uppgår till kr.

Att inkomsten nästföregående år icke öfverstigit hvad här ofvan uppgifvits, betygas på heder och

................. den 19

samvete.

Hamn:

Titel eller yrke:

Adress: .................

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 132.

Här nedan må skattskyldig afgifva de upplysningar i öfrig!, som han vill till ledning för sin taxering meddela.

För undvikande af förfrågningar från taxeringsmyndigheterna ligger det i skattskyldigs eget intresse att här

lämna så fullständiga upplysningar som möjligt.

Undertecknads omförmälda ............... rörelse har bedrifvits på nedannämnda olika beskattningsorter,

och anser undertecknad, att den beskattningsbara inkomsten däraf, utgörande kronor, bör emellan de särskilda

orterna fördelas sålunda:

i ............................... .......... *

i _________________________________________________________________________—.....-- -------------------------------------------------------------- »

Summa kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 132.

11

Utdrag af protokollet öfver finmisär endera hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 20 april 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre Marks von Wurtemberg.

Tamm,

Sidner,

Hellner,

ScHOTTE,

Berg,

Bergström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Biesért anförde i underdånighet:
Vid

föredragning den 13 sistlidne januari af de till statsregleringen

för år 1907 hörande ämnen hemställde jag, att i samma års

riksstat skulle upptagas skattetiteln inkomstskatt med en beräknad

afkastning af 12,000,000 kronor. Denna beräkning gjordes under förutsättning,

att inkomstskatten för nämnda år utginge enligt väsentligen

samma grunder som den inkomstskatt, hvilken Riksdagen för innevarande

år åtagit sig. Visserligen påginge, såsom jag vid sagda tillfälle jämväl

erinrade, inom finansdepartementet arbete för revision af gällande

Bih. till Riksd. Prof, 1906. 1 Samt. 1 Afd. 70 Höft. 4

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 132.

bestämmelser rörande inkomstskatten i syfte hufvudsakligen att åstadkomma

en jämnare och rättvisare fördelning af skattebördan. Flera af

hithörande frågor hade emellertid visat sig vara af den invecklade och

svårlösta beskaffenhet, att något förslag till en mera fullständig reform

af inkomstskattelagstiftningen säkerligen icke kunde framläggas för

innevarande års Riksdag. Denna förmodan har äfven besannats, men,

såsom jag vid sagda tillfälle jämväl framhöll, synes dock hinder icke böra

möta, att förslag till förändrade bestämmelser i vissa mera fristående delar

af samma lagstiftning, i den mån så kan finnas möjligt och lämpligt,

göres till föremål för särskild framställning till Riksdagen. Vid fastställandet

af de grunder, hvilka böra tillämpas för en inkomstskatt för

år 1907, torde därför lämpligen kunna tagas under öfvervägande frågan

om en utvidgning af den för närvarande medgifna rätten till skattefria

afdrag för de mindre inkomsttagarna.

Beträffande bevillningsförordningen har jag redan haft tillfälle

att inför Kungl. Maj:t anmäla denna fråga; och i Kungl. Maj:ts proposition

den 16 nästlidne mars om ändrad lydelse af vissa §§ i nämnda

förordning in. m. hafva förändrade bestämmelser rörande allmänna

bevillningen i förevarande afseende framlagts till Riksdagens pröfning.

Jämte det i propositionen sålunda föreslagits vissa ändringar i den

fasta afdragsskalan, hvarigenom gränsen för skattefrihet skulle höjas

från 500 kronor till 600 kronor och gränsen för åtnjutande af skattelindring

från 1,800 kronor till 2,100 kronor, skulle tillika, enligt det

vid propositionen fogade förslag till ändringar i bevillningsförordningen,

från enskild skattskyldigs uppskattade inkomst af kapital och arbete

kunna få afdragas, dels, där den sammanräknade årsinkomsten icke öfverstege

2,000 kronor, för den skattskyldige själf ett visst för orten i dess

helhet gällande belopp af högst 150 kronor, dels ock, där den sammanräknade

årsinkomsten icke öfverstege 3,000 kronor, för hvarje af den

skattskyldige på grund af honom åliggande försörjningsplikt underhållet

barn, hvars ålder vid början af det år taxeringen skedde, understege

15 år, ett visst likaledes för orten i dess helhet gällande belopp

af högst 50 kronor. Af dessa afdrag, hvilka taxeringsmyndighet i

orten ägde att bestämma, skulle afdraget för barn icke medgifvas i fall,

då barnet själft åtnjöte inkomst till samma belopp, hvartill afdraget

bestämts eller däröfver. Uppginge barnets inkomst icke till detta

belopp, skulle den skattskyldige icke få afräkna större belopp än skillnaden

mellan barnets inkomst och det på orten bestämda afdragsbelopp

för barn.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 132.

I mitt vid tillstyrkandet af nämnda proposition till statsrådsprotokollet

afgifna yttrande, hvartill jag tillåter mig hänvisa, anförde jag i

afseende å nyssberörda afdrag bland annat, att lefnadskostnaderna å

orten och familjens storlek kunde anses såsom de normala omständigheter,

hvilka bestämde skatteförmågan vid en viss inkomst. Till dessa

omständigheter borde lagstiftningen därför lämpligen taga hänsyn genom

afdrag af en mera regelbunden art. Sålunda borde bestämmas dels afdrag

för den skattskyldige personligen och dels afdrag med hänsyn

till storleken af den familj, han hade att försörja, hvilket sistnämnda

afdrag för vinnande af nödig enkelhet borde utgå efter antalet barn.

Ett allmänt bevillningsfritt afdrag på sistnämnda grund stötte emellertid

på den svårigheten, att motsvarande lättnad i beskattningen icke tillika

kunde komma till godo den stora grupp af skattskyldige, som utgjordes

af fastighetsägarne. Hänsyn härtill förde mig till den öfvertygelsen,

att man beträffande bevillningsförordningen måste undvika ett för hela

riket lika afdrag för barn och i stället söka lösningen af den föreliggande

uppgiften på det sätt, att det öfverlämnades åt de lokala taxeringsmyndigheterna

att afgöra, om ett afdrag för barn vore behöfligt på

orten och huruvida det kunde genomföras utan allt för stora rubbningar.

Uppenbarligen vore ett afdrag för barn framför allt behöfligt på orter

med särdeles höga lefnadskostnader och i regeln mindre behöfligt på

den egentliga landsbygden. Man borde därför öfverlämna åt taxeringsmyndigheterna

att, där lefnadskostnaderna å orten befunnes vara särdeles

höga, fastställa ett visst för orten i dess helhet gällande afdrag.

Med en sådan bestämmelse kunde man förutsätta, att ett bevillningsfritt

afdrag för barn skulle komma att införas öfverallt, där det vore af förhållandena

särskildt påkalladt, medan kommuner, där ett dylikt afdrag

skulle medföra bet}Mande olägenheter, säkerligen skulle afstå från detsamma.

De skäl, som föranledt de sålunda föreslagna lindringarna i bevillningen,

torde emellertid endast delvis äga sin tillämpning i fråga

om inkomstskatten. Till en början må framhållas, att, äfven efter vidtagande

af de föreslagna ändringarna med afseende å den fasta afdragsskalan

i bevillningsförordningen, denna förordning skulle bereda

de mindre inkomsttagarne betydligt mindre skattelindringar än som

nu åtnjutas enligt inkomstskatteförordningen. Utom det att skyldighet

att utgöra inkomstskatt, om man frånser inkomst af fast egendom,

icke inträder, förrän inkomst uppgår till minst 1,000 kronor, är att

märka, såväl att skattelindring enligt inkomstskatteförordningen får åt
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 132.

njutas af inkomst ända upp intill 4,000 kronor, och att äfven i fråga

om inkomster, som icke öfverstiga gränsen för skattelindring enligt de

föreslagna ändringarna i bevillningsförordningen, lindringen i inkomstskatt

är vida större än lindringen i bevillning. Därjämte synes mig

degressionsskalan för inkomstskatten, hvilken ju fastställts så nära i tiden

som år 1902 och alltså icke tillämpats mera än tre år, i och för sig taga

den hänsyn till skatteförmågan i allmänhet hos de mindre inkomsttagarne,

att något särskilt afdrag för den skattskyldige personligen,

på sätt i fråga om allmänna bevillningen föreslagits, icke för närvarande

torde böra ifrågakomma.

Beträffande afdrag för underhåll af barn ställer sig frågan helt

annorlunda. Såsom jag redan vid tillstyrkandet af nämnda proposition

framhöll, måste samma skäl, som anförts i fråga om rätt för skattskyldig

att vid bevillningstaxering åtnjuta afdrag för barn, hafva sin

fulla tillämpning jämväl å inkomstskattelagstiftningens område.

Vid fastställandet af reglerna för dylikt afdrag å sistnämnda område

har man emellertid betydligt friare händer än i fråga om allmänna

bevillningen.

Hvarje ändring i skyldigheten att utgöra bevillning berör ju

betydligt mera de kommunala skatteintressena än statens. Vid den

föreslagna reformeringen af bestämmelserna om frihet från och lindring

i bevillningen bär man därför måst framgå med större försiktighet än

nödigt varit, om den kommunala skattskyldigheten icke varit afhängig

af skattskyldigheten till staten. Hänsynen härtill samt till den omständigheten

att afdraget icke kunde komma fastiglietsägarne till godo

har sålunda bjudit att, på sätt redan nämnts, ej blott till kommuner, där

lefnadskostnaderna äro synnerligen höga, begränsa medgifvandet af

afdrag för underhåll af barn utan äfven i hvarje fall göra sådant medgifvande

beroende af taxeringsmyndighets i orten beslut.

Det är emellertid uppenbart, att, i fråga om de mindre inkomsttagarne,

skatteförmågan, oafsedt om lefnadskostnaderna å orten äro

synnerligen höga eller icke, i afsevärd mån är beroende på storleken

af den familj, den skattskyldige har att underhålla. Det kan således

icke vara annat än med rättvisa och billighet öfverensstämmande att,

då ej tvingande omständigheter stå hindrande i vägen, vid beskattningen

taga full hänsyn till sagda förhållande. Hvad rättvisa och billighet i förevarande

afseende fordra, kan ock utan svårighet tillgodoses. Inkomstskatten

är nämligen så anordnad, att lindringar i densamma å ena sidan icke

kunna öfva något inflytande på den kommunala skattskyldigheten och å

andra sidan komma alla inkomsttagare, således äfven fastighetsägarne, till

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 132.

godo. På grund häraf, och då, äfven om afdraget bestämdes till högre

belopp än där detsamma, enligt min mening, bör stanna, inkom stskattesumman

i allt fall, på sätt jag strax skall visa, icke torde sjunka

under det för år 1907 i senast afgifna statsverksproposition beräknade

belopp, tvekar jag icke att föreslå, att nedom en viss gräns lindring i

inkomstskatten, oberoende af lefnadskostnaderna å orten, beredes samtliga

inkomsttagare, som hafva barn att underhålla och uppfostra.

Afdrag för barn skulle enligt de föreslagna bestämmelserna i

bevillningsförordningen kunna uppgå till högst 50 kronor. Motsvarande

afdrag i fråga om inkomstskatten synes mig böra bestämmas till jämnt

nämnda belopp.

Jag vill emellertid framhålla, att det afdrag af 50 kronor, som

sålunda skulle komma att gälla äfven på orter med normala lefnadskostnader,

ingalunda motsvarar de nödvändiga utgifterna för ett barn.

Af den vid propositionen angående ändringar i bevillningsförordningen

fogade statistiska utredningen angående lefnadskostnaderna på olika

orter i Sverige finner man, att kostnaderna för allenast föda på de billigaste

däri upptagna orterna måste beräknas till åtminstone 75 kronor för

hvarje barn. Om nu också motsvarande kostnader på den egentliga

landsbygden stundom skulle vara lägre, är det dock sannolikt, att

det föreslagna afdraget på alla orter understiger genomsnittet af

samtliga nödvändiga utgifter för underhåll och uppfostran af ett barn

under 15 år, åtminstone om man endast tager hänsyn till sådana

familjer, som träffas af inkomstskatten. Nödig försiktighet har emellertid

bjudit att åtminstone för närvarande stanna vid omförmälda belopp,

50 kronor.

Afdrag, hvarom nu är fråga, torde, i likhet med hvad som gäller

om skattefria afdrag enligt den nu gällande degressionsskalan för inkomstskatten,

icke böra tillkomma annan än svensk medborgare, som är i

riket mantalsskrifven, och oskiftadt stärbhus efter sådan svensk medborgare,

och i hvarje fall allenast för så vidt inkomsten är så ringa,

att densamma enligt nu gällande regler icke anses tillräckligt stark

att kunna bära full skatt. Endast inkomster under 4,000 kronor skulle

alltså komma i åtnjutande af omförmälda afdrag.

Om jag frånser den nu föreslagna utvidgningen af de skattefria

afdragen äfvensom, vidkommande de bestämmelser, som återfinnas i 15 § af

gällande förordning om inkomstskatt, en mindre ändring, hvilken betingas

af unionens upplösning, synes mig inkomstskatten för år 1907

böra utgå i enlighet med nämnda förordning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 132.

Bestämmelserna om afdrag för underhåll af barn torde lämpligen

kunna inordnas såsom ett tredje moment i 8 § af förordningen.

Utom öfriga för inkomstskatten speciella afdrag skulle sålunda uppgiftspliktig

skattskyldig äga att själf i deklaration yrka afdrag för underhåll

af barn, hvilkas antal därvid bör uppgifvas. Jämte ett stadgande

härom, som bör införas i 21 § af förordningen, måste tillika i sammanhang

därmed vidtagas en ändring i sj kifva uppgiftsformuläret, en ändring,

som jag ansett böra kompletteras med en kortfattad anvisning å formulärets

yttersida till ledning för uppgiftspliktig. Af samma anledning, som

den, på grund hvaraf i propositionen angående ändringar i bevillningsförordningen

föreslagits viss ändrad lydelse af 14 § i samma författning,

bör vidare 25 § af inkomstskatteförordningen ändras därhän, att förmyndarekammare

och gode män för tillsyn öfver förmynderskap ålägges att

lämna uppgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst

af kapital för nästföregående år, oberoende af inkomstens storlek.

Såsom jag förut nämnt, torde den föreslagna utvidgningen af de

skattefria afdragen icke föranleda rubbning i den för år 1907 redan

beräknade inkomstskattesumman. Inkomstskatten, som för år 1907

beräknats gifva 12,000,000 kronor, har nämligen enligt statskontorets

numera utkomna generalsammandrag öfver 1905 års bevillning och

inkomstskatt för samma år lämnat icke mindre än i rundt tal 12,682,000

kronor eller öfver 600,000 kronor mera än under år 1904. Äfven om

ökningen i inkomstskatten icke under åren 1906 och 1907 kommer att

fortgå i samma grad som under hittills gångna år, torde i allt fall

öfverskottet af den för år 1907 beräknade inkomstskattesumman mera

än betäcka summan af de lindringar, skattskyldige genom det ifrågasatta

afdraget för underhåll af barn skulle erhålla.

Sedan departementschefen härefter uppläst ett i anslutning till

hvad han i förevarande ämne anfört uppgjordt förslag till lydelse af

8, 15, 21 och 25 §§ i den för år 1907 afsedda förordningen om inkomstskatt

och det till förordningen hörande uppgiftsformulär, hemställde

departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen dels att

för år 1907 till upptagande i riksstaten för samma år åtaga sig en

särskild bevillning under namn af inkomstskatt af 12,000,000 kronor,

att på enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt af inkomst

vid de år 1908 infallande uppbördsstämmor uppbäras och i behörig

ordning redovisas, dels ock att besluta, att nämnda inkomstskatt skulle

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 132.

utgå i enlighet med gällande förordning om inkomstskatt, dock att 8,

15, 21 och 25 §§ i förordningen jämte det vid förordningen fogade

uppgift sformulär skulle erhålla den förändrade lydelse, som af nämnda

förslag utvisades.

Med bifall till denna, af statsrådets öfriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten förordna, att till Riksdagen skulle

aflåtas nådig proposition i ämnet af den lydelse, bilagan

litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hjalmar Retlig.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1906:19 Betänkande angående en inkomstskatt för år 1907 m. m. s. 1 i texten