Sök i Ratio Lex

Angående godkännande af öfverenskommelse rörande ekonomisk uppgörelse mellan Sverige och Norge i anledning af unionens upplösning

1906-03-23 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1906:144, Angående godkännande af öfverenskommelse rörande ekonomisk uppgörelse mellan Sverige och Norge i anledning af unionens upplösning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 144.

1

2f:o 144.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående godkännande

af öfverenskommelse rörande ekonomisk uppgörelse

mellan Sverige och Norge i anledning af unionens

upplösning; gifven Stockholms slott den 30 april

1906.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att godkänna den af Kungl. Maj:t den 23 nästlidne mars under

förutsättning af Riksdagens samtycke biträdda öfverenskommelse angående

ekonomisk uppgörelse mellan Sverige och Norge i anledning af unionens

upplösning.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Majestäts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Eric Trolle.

Bill. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 80 Häft. (N:o 144.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition N:o 144.

Utdrag af protokoll öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 30 april 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

SlDNER,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström.

Herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

Vid underdånig föredragning den 23 nästlidne mars godkände Kungl.

Maj:t för Sveriges del följande i samråd med den norska regeringen uppgjorda

förslag till öfverenskommelse angående ekonomisk uppgörelse mellan

Sverige och Norge i anledning af unionens upplösning:

Art. 1. Norge erlägger till Sverige den på första halfåret 1905

belöpande andelen af det i Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget

för nämnda år upptagna norska anslaget till kabinettskassan, samt, af Norges

anslag till kabinettskassans tillfälliga och oförutsedda utgifter samma år,

den på Norge belöpande andelen af de till svenska utrikesdepartementets

tjänstemän och betjänte för första halfåret 1905 utbetalda dyrtidstillägg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 144.

3

Art. 2. Norge erlägger till Sverige den på tiden 1 januari —31

oktober 1905 belöpande andelen af det i den gemensamma budgeten för

nämnda år upptagna norska anslaget till konsulskassan samt, dessutom

Norges andel i följande utgifter för 1904, hvilka icke bestridts med anslaget

för nämnda år, nämligen:

a) de verkliga ämbetsutgifterna vid konsulaten för hela år 1904;

samt

b) de verkliga kontorskostnadsersättningarna med redovisningsskyldighet

vid de lönade konsulaten under andra halfåret 1904.

Art. 3. Den konsulskassan tillfallande andel af de vid konsulaten

under tiden 1 januari—31 oktober 1905 i norska ärenden erlagda expeditionsafgifter

ingår till det svenska utrikesdepartementet för att, jämte

Sveriges och Norges direkta anslag samt konsulskassans andel i expeditionsafgifterna

i svenska ärenden för samma tid, användas till bestridande

af utgifter i konsulära ärenden år 1905.

Art. 4. De pensioner och den expektanslön, som utgå till i gemensam

diplomatisk eller konsulär tjänst förut anställda personer, skola utgöras

af det land, hvars undersåte pensions- eller expektanslöntagaren

för närvarande är. Utgår pension till änka efter sådan tjänsteman, utgöres

pensionen af det land, hvars undersåte den aflidne vid dödstillfället

var.

Denna bestämmelse tillämpas med afseende å de från kabinettskassan

utgående pensioner från den 1 juli 1905 samt beträffande pensioner och

expektanslön från konsulskassan från den 1 november 1905.

Art. 5. Hemflyttningskostnaderna för de förut i Sveriges och Norges

tjänst i Japan och Kina anställde diplomatiska och konsulära tjänstemän,

hvilka vid utnämning eller förordnande fått sig ersättning för berörda

kostnader tillförsäkrad, bestridas:

i fråga om de tjänstemän, hvilka varit anställda i Japan med anledning

af rysk-japanska kriget, af svenska utrikesdepartementet af anslagen

för år 1905; och

i fråga om annan tjänsteman af det land, hvars undersåte tjänstemannen

är.

Art. 6. a) Sverige tillöser sig Norges andel dels i de svenska utrikesdepartementets

lokal befintliga inventarier, sådana föremål dock undantagna,

till hvilkas anskaffande, efter hvad skäligen kan antagas, Norge icke

bidragit, dels ock i de vid beskickningarna i utlandet befintliga för gemensamma

medel inköpta inventarier. Värderingen af ifrågavarande inventarier

verkställes af sakkunniga personer och skall godkännas af de svenska

och norska utrikesdepartementen;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 144.

b) De för gemensamma medel inköpta inventarierna vid konsulaten fördelas

mellan Sverige och Norge utan föregående värdering på följande sätt:

Sverige erhåller inventarierna vid:

generalkonsulatet i Barcelona,

» » Hamburg,

» » Helsingfors,

» » Köpenhamn,

» » London,

» » Lybeck,

» » Quebec,

» » Shanghai,

konsulatet i Riga.

Norge erhåller inventarierna vid:

generalkonsulatet i Antwerpen,

» » Archangel,

» » Genua,

» » Havre,

» » Kobe,

» » Lissabon,

konsulatet i Bilbao,

» » Leith,

» » Newyork.

Art. 7. Den af den gemensamma konsulskassan år 1877 inköpta

till år 1945 gällande besittningsrätten till konsulathuset i London, hvilket

för närvarande innehafves af den svenske generalkonsuln därstädes, skall

försäljas genom det svenska generalkonsulatets försorg. Köpeanbud skall,

innan det antages, godkännas af de svenska och norska utrikesdepartementen.

Köpeskillingen fördelas lika mellan Sverige och Norge.

För tiden från det norska general konsulatets afflyttning från konsulathuset

och så länge Sveriges generalkonsulat är där inrymdt, skall Sverige

till norska statskassan erlägga hyresersättning med belopp motsvarande 4

procent för år räknadt, på Norge3 andel af den blifvande försäljningssumman.

Under samma tid utgör Sverige kostnaderna för husets underhåll

samt de å detsamma hvilande utgifter och onera.

Art. 8. Vid de konsulat, hvarest hyra för de af konsulaten förhyrda

kontorslokaler bestridts med de konsulaten tillagda kontorskostnadsersättningar

mot redovisningsskyldighet, skola hyresbeloppen för tiden från

den 1 november 1905 utgöras af de båda rikena särskildt, hvartdera riket

för de kontorslokaler, som af dess konsulat efter nämnda dag disponerats.

Art. 9. Denna öfverenskommelse skall ratificeras.

Biträdandet af öfverenskommelsen ägde rum under förbehåll af att

densamma jämväl af Riksdagen godkändes.

Öfverenskommelsen har förelagts det norska stortingets pröfning

men ännu icke blifvit föremål för dess behandling.

Under åberopande af hvad jag i ärendet anfört vid den underdåniga

föredragningen den 23 nästlidne mars, däraf utdrag af protokollet torde

få biläggas, får jag i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t behagade

i nådig proposition föreslå Riksdagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 144.

att godkänna den af Kungl. Maj:t den 23 nästJidne

mars under förutsättning af Riksdagens samtycke biträdda

öfverenskommelse angående ekonomisk uppgörelse

mellan Sverige och Norge i anledning af unionens upplösning.

Hvad herr ministern sålunda

hemställt, däruti statsrådets öfriga ledamöter

instämde, behagade H. K. H.

Kronprinsen-Regenten bifalla, och

skulle proposition till Riksdagen aflåtas

af den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

C. G. v. Heidenstam.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 144.

Bil.

Utdrag af protokoll öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten å Stockholms

slott den 23 mars 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

SlDNER,

Hellnek,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström.

Hans excellens herr ministern för utrikesärendena anförde i underdånighet:
Unionens

upplösning påkallar med nödvändighet en ekonomisk uppgörelse

mellan Sverige och Norge. Denna fråga har dock icke af Riksdagen

tillagts den vikt, att densamma borde göras till föremål för underhandling,

innan Sverige erkände Norge såsom en från unionen med Sverige

skild stat, hvadan frågan icke berördes vid de i Karlstad förda förhandlingarna.

Sedermera hafva emellertid underhandlingar uti ifrågavarande

syfte förts med den norska regeringen och ledt till det resultat,

att för närvarande föreligger ett i samråd uppgjordt förslag till sådan

uppgörelse. Jag anhåller nu att få inför Kungl. Maj:t anmäla detta förslag

äfvensom att i korthet få angifva hufvuddragen af detsamma.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 144.

Beträffande anslagen å kabinettskassan har föreslagits, att Norge

skulle till Sverige erlägga den på första halfåret 1905 belöpande andelen

af det i den gemensamma utrikesbudgeten för år 1905 upptagna norska

anslaget till nämnda kassa. Vid utgången af juni månad 1905 hade alla

förutvarande i den gemensamma diplomatiens tjänst anställde norrmän

frivilligt eller på anmodan lämnat densamma med undantag af en enda

tjänsteman, som emellertid sedermera förvärfvat svensk medborgarrätt.

Ej heller kunna efter denna tid de svenska tjänstemännen inom utrikesdepartementet

och vid beskickningarna sägas hafva varit sysselsatta med

handläggandet af politiska angelägenheter, som enbart rört Norge. Vid

sådant förhållande har jag icke ansett mig böra framställa anspråk på

ytterligare bidrag till kabinettskassan.

Hvad åter angår konsulskassan skulle enligt förslaget Norges bidragsskyldighet

till densamma först upphöra med utgången af oktober

månad 1905. Under hela sommaren 1905 voro fortfarande norske män anställda

i den gemensamma konsulskåren, hvilken äfven i viss mån tillvaratog

vården om Norges konsulära ärenden. På grund häraf synes äfven

bidrag till denna kassa böra från norsk sida fortfarande under nämnda

tid utgå. Likaledes bör äfven den konsulskassan tillfallande andelen af

de vid konsulaten under samma tid i norska ärenden erlagda expeditionsafgifter

ingå till det svenska utrikesdepartementet.

Det torde i detta sammanhang böra påpekas, att något bidrag från

Norge till den gemensamma utrikesbudgeten efter den 1 april 1905 icke

från norsk sida beviljats, ehuruväl norska regeringen förskottsvis utbetalt

det på kvartalet 1 april—30 juni belöpande belopp.

Uti Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget förekom årligen

å konsulskassan under hufvudrubriken skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter ett anslag för ämbetsutgifter vid konsulaten. Dessa ämbetsutgifter,

hvilka icke godtgjordes vederbörande konsuler förrän efter utgången

af det år, för hvilket anslaget beviljades, redovisades ej heller i konsulskassans

räkenskap för samma år, utan uti det näst därpåföljande årets räkenskap.

Sålunda ersattes 1904 års ämbetsutgifter icke af det i nämnda års

budget till ämbetsutgifter upptagna anslag, hvilket användes till bestridande

af ämbetsutgifter vid konsulaten under år 1903, utan först under loppet

af år 1905; och komma de att redovisas i konsulskassans ännu icke afsl

utande räkenskap för detta senare år.

Då nu Norge enligt det uppgjorda förslaget skall betala den på tiden

1 januari—31 oktober 1905 belöpande andelen af det i den gemensamma

budgeten för nämnda år upptagna norska anslaget till konsulskassan,

ingår däri anslaget för ämbetsutgifter vid konsulaten för samma tid.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 144.

Däremot, tinnes, på sätt af ofvan lämnade redogörelse framgår, icke något

norskt anslag till bestridande af ämbetsutgifterna under år 1904. Det har

därför föreslagits, att Norge utöfver anslaget till konsulskassan för tiden

1 januari—31 oktober 1905 vidare skall till utrikesdepartementet inbetala

sin andel af det verkliga beloppet af ämbetsutgifterna vid konsulaten

under år 1904.

På samma sätt förhåller det sig med kontorskostnadsersättningarna

mot redovisningsskyldighet vid de lönade konsulaten allenast med den

skillnad, att det icke är ersättningarna för hela kalenderåret utan endast

för den senare hälften af detsamma, som icke gäldas af anslaget för det

löpande året utan i stället först redovisas i konsulskassans räkenskaper för

det påföljande året. På grund häraf har föreslagits, att Norge skall till

utrikesdepartementet särskildt inbetala jämväl sin andel af de verkliga

kontorskostnadsersättningarna mot redovisningsskyldighet vid de lönade

konsulaten för senare halfåret af 1904.

Beträffande de pensioner, hvilka utgöras till i gemensam diplomatisk

eller konsulär tjänst förut anställda personer har tillämpats den grundsatsen,

att hvarje land för framtiden öfvertager utgörande af pensioner

till dess undersåtar. Liknande grundsats är äfven föreslagen i fråga om

pensioner till änkor efter sådana tjänstemän.

I förslaget till öfverenskommelse äro äfven intagna bestämmelser

angående gäldandet af hemflyttningskostnaderna för förut i Sveriges och

Norges tjänst i Kina och Japan anställda diplomatiska och konsulära

tjänstemän, hvilka vid utnämning eller förordnande fått sig ersättning

härför tillförsäkrad. Af bemälda tjänstemän hafva två varit anställda i

Japan med anledning af det rysk-japanska kriget. Då detta i verkligheten

upphörde under sommaren 1905, om än det officiella fredsslutet icke ägde

rum förrän i september samma år, och Norge enligt öfverenskommelsen

skulle komma att erlägga den på Norge belöpande andelen af nämnda års

anslag till kabinettskassan för hela första halfåret och till konsulskassan

för tiden 1 januari till 31 oktober, har ansetts med billighet öfverensstämmande,

att kostnaderna för nämnda tjänstemäns hemflyttning bestridas

af utrikesdepartementet medelst anslagen för 1905.

Beträffande öfriga till förevarande kategori hörande tjänstemän,

hvilka innehaft eller på förordnande bestridt på stat uppförda befattningar,

föreslås, att kostnaderna gäldas af det land, hvars undersåte tjänstemannen

är. Af sistnämnda tjänstemän är en svensk och två norrmän.

I förslaget upptagas vidare bestämmelser, som afse upplösningen af

hittills bestående gemensam äganderätt till vissa i utrikesdepartementet samt

vid beskickningarna och konsulaten befintliga inventarier. Dessa bestäm
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 144.

melser lära i allmänhet icke tarfva någon närmare utveckling. Det torde

vara tillräckligt att påpeka, att vid fördelningen af de vid konsulaten befintliga

inventarier, hvilka inköpts för gemensamma medel, i allmänhet

följts den grundsats, att ett hvart land behölle inventarierna vid de konsulat,

där konsulsbefattningen senast beklädts af dess undersåte. Värdet

af såväl dessa som vid beskickningen befintliga för gemensamma medel

inköpta inventarier uppgå endast till obetydliga belopp.

De beskickningshus, som å vissa platser utomlands stå till beskickningschefernas

förfogande tillhöra samtliga Sverige ensamt, hvarför någon öfverenskommelse

härvidlag icke behöft träffas. Däremot hafva Sverige och Norge

gemensamt förvärfvat besittningsrätten å viss tid till ett konsulathus i London,

kör närvarande är allenast Sveriges generalkonsulat därstädes inrymdt. Omedelbart

efter unionens upplösning afHyttade nämligen det norska konsulatet

därifrån. Huset synes böra försäljas och köpeskillingen lika fördelas

mellan de båda länderna, hvarjämte det bör tillkomma Sverige att för den

tid, vårt land ensamt drager nytta af huset, till Norge utgifva viss hyresersättning,

hvilken lämpligen ansetts böra bestämmas till 4 procent å

Norges andel af den blifvande köpeskillingen.

Slutligen afser art. 8 i förslaget att reglera utgörandet af den hyreskostnad,

som för tiden efter den 1 november 1905 belöper å vissa

gemensamt förhyrda kontorslokaler vid konsulaten. Såsom rimligt är,

skall kostnaden härför utgöras af hvartdera riket för de lokaler, som af

dess konsulat disponeras.

Förslaget är afsedt att ratificeras. Jag anser nämligen, att detsamma

för att vinna slutlig stadfästelse bör underställas Riksdagens godkännande.

Det är dock under förutsättning att förslaget skulle af Kungl.

Maj:t godkännas icke min afsikt att föreslå dess omedelbara framläggande

för Riksdagen, utan synes härmed lämpligen böra anstå, till dess frågan

om den slutliga pröfningen af utgifterna å tredje hufvudtiteln varder innevarande

Riksdag förelagd. I detta sammanhang tillåter jag mig erinra,

hurusom Kungl. Maj:t i den till Riksdagen i år aflåtna statsverkspropositionen

föreslagit Riksdagen att till bestridande af en del af den på Norge

belöpande andelen af kabinetts- och konsulkassornas utgifter år 1905 bland

de extra anslagen för 1907 upptaga ett förslagsvis beräknadt belopp af

300,000 kronor. På sätt jag anförde vid ärendets föredragning inför Kungl.

Maj:t den 13 sistlidne januari kommer tydligen på storleken af det belopp,

som för nu berörda ändamål behöfves, att äfven inverka utgången af de

nu afslutade underhandlingarna med Norge. Det synes mig således lämpligt,

att ifrågavarande öfverenskommelse underställes Riksdagens pröfning

Bih. till Piksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 80 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 144.

först samtidigt med föreläggandet af proposition angående reglerande af

utgifterna å tredje hufvudtiteln.

Efter hvad jag inhämtat, lärer äfven den norska regeringen, hvilken

för Norges del redan godkänt ifrågavarande förslag till öfverenskommelse,

underställa detsamma Stortingets pröfning.

Efter att härefter hafva uppläst ifrågavarande förslag fortsatte herr

ministern:

Emot detta i samråd uppgjorda och af den norska regeringen redan

godkända förslag har jag icke någon erinran att framställa. Jag får således

i underdånighet hemställa,

att förslaget måtte af Kungl. Maj:t godkännas för

Sveriges del, under förbehåll af ratificering, sedan Riksdagen

härtill gifvit sitt samtycke.

Till hvad herr ministern sålunda

anfört och hemställt, däruti

öfrige närvarande statsrådsledamöter

i underdånighet förenade sig, behagade

H. K. H. Kronprinsen-Regenten

i nåder lämna bifall.

Ur protokollet

C. G. v. Heidenstam.

Stockholm 1906. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt k Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1906:178 Skrifvelse till Konungen angående godkännande af öfverenskommelse rörande ekonomisk uppgörelse mellan Sverige och Norge i anledning af unionens upplösning. a1 i texten
  2. SU 1906:157 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående godkännande af öfverenskommelse rörande ekonomisk uppgörelse mellan Sverige och Norge a1 i texten