Sök i Ratio Lex

Angående anslag till elfte internationella antialkoholkongressen i Stockholm år 1907

1906-05-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1906:155, Angående anslag till elfte internationella antialkoholkongressen i Stockholm år 1907

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 155.

1

N:o 155.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag

till elfte internationella antialkoholkongressen i Stockholm

år 1907; gifven Stockholms slott den 4 maj 1906.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för den elfte internationella

antialkoholkongressens hållande i Stockholm år 1907 bevilja

ett anslag af 15,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bih. till Bilad. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 90 Raft. (N:o 155.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 155

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-JRegenten i statsrådet å Stockholms

slott den 4 maj 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesert,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

Sidner,

Hellner,

Sciiotte,

Berg,

Brrgström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde härefter:

Från kommittén för ordnande af den elfte internationella antialkoholkongressen

i Stockholm år 1907 genom direktören Ernst Beckman,

biskopen K. H. Gez. von Schéele, direktören Edv. Wawrinsky, professorn

Curt Wallis, friherre Josef Hermelin, medicine doktorn Knut Kjellberg

och fabrikören A. Forsell har den 2 innevarande maj till Kungl.

Maj:t inkommit en så lydande framställning:

»Den tionde internationella kongressen mot alkoholmissbruket beslöt

förra året i Budapest att mottaga den dåvarande svenska regeringens

inbjudning att låta nästa kongress äga rum i Stockholm sommaren 1907.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

é

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 155.

Dessa internationella kongresser började år 1885 i Antwerpen och

hafva sedan dess sammanträdt 9 gånger, nämligen 1887 i Ziirich, 1890

i Kristiania, 1893 i Haag, 1895 i Basel, 1897 i Briissel, 1899 i Paris,

1901 i Wien, 1903 i Bremen och 1905 i Budapest. Kongressernas ändamål

har varit att till sakkunniga och utredande debatter sammanföra

personer från olika länder och ur olika samhällsklasser, intresserade för

frågan att motverka de svåra samhällsolyckor, som resultera ur det vidt

spridda missbruket af rusdryckerna. Kongresserna hafva alltmera antagit

en rent saklig och med vetenskapens medel utredande metod att

studera de alkoholfrågan berörande och af densamma berörda många

viktiga samhällsspörsmålen, och i samma mån har anslutningen till dem

blifvit lifligare och deltagarnas intresse för förhandlingarna ökats. Dessa

kongresser ha i hög grad gagnat genom att bidraga till att i vida kretsar

sprida kunskapen om den moderna alkohologiens resultat. De ha

gjort viktiga inlägg i debatterna om det större eller mindre värdet

af de åtgärder, hvilka af enskilda, kommuner eller regeringar vidtagits

för att stäfja alkoholmissbruket, och de ha visat sig synnerligen

verksamma att härigenom i länder, där sträfvandena att motverka alkoholmissbruket

varit föga lifskraftiga, väcka dessa sträfvanden till lifligare

verksamhet och på ställen, där striden mot rusdrycksmissbruket redan

varit ganska kraftig, förläna densamma större djup och styrka.

Att förhandlingarna vid kongresserna varit rikhaltiga och värdefulla

bevisas af innehållet i de stora publikationer af dessa förhandlingar,

som af hvarje kongress ombesörjts och som för de senare kongresserna

uppgå till volymer om 600—1,200 sidors storlek och hvartill flera högt

stående vetenskapsmän bidragit. Att kongresserna omfattats med allt

större intresse framgår af de stigande medlemssiflrorna. Medan de första

kongresserna bevistades af blott några hundra medlemmar, hafva de

sista fem besökts hvardera af 1,000—2,200 personer.

Äfven regeringarna hafva i allt högre grad skänkt uppmärksamhet

åt kongressernas arbete. Sålunda deltog i Briissel Belgiens statsminister

LeJeune i förhandlingarna, i Wien öppnade den österrikiska ministerpresidenten

v. Körber förhandlingarna med ett tal, som visade hans

behjärtande af kongressernas arbete, i Bremen talade den tyske civilministern

grefve von Posadovvsky i hälsningstalet varmhjärtadt och förstående

för kongressernas syfte, och i Budapest höll undervisningsministern

Lucacz ett hälsningstal, som visade hvilket stort värde den ungerska

regeringen satte på kongressens möte i Budapest.

Regeringarna ha också uppmärksammat kongresserna genom att till

dem sända delegerade med uppdrag att följa och tillgodogöra sig kon
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 155.

gressernas arbete, och statsmakterna i de länder, där kongresserna ägt

rum, hafva lämnat kongresserna sitt ekonomiska stöd.

Kongressen sammanträder 1907 för första gången i Sverige, och

detta med anledning af det af de svenska delegerade vid kongressen i

Budapest, biskop K. H. Gez. v. Scliéele och professor Curt Wallis, till

kongressen i bref från dåvarande civilministern, statsrådet Johan Widén,

lämnade meddelandet, »att den svenska regeringen gärna ser, att Stockholm

utses till samlingsort för härnäst år 1907 infallande antialkoholkongress».

Redan vid kongressen i Bremen år 1903 uttalades af många

kongressmedlemmar önskan att följande kongress skulle sammanträda i

Sveriges hufvudstad, men då ingen inbjudning från Sverige förelåg och

däremot den ungerska regeringen inbjudit kongressen till Budapest,

valdes det senare stället.

Vid kongressen i Budapest föranledde det ofvan citerade meddelandet

från den svenska regeringen kongressen att med stor majoritet

utse Stockholm till, samlingsplats för nästa kongress oaktadt en samtidigt

gjord inbjudning till London förelåg, till kongressen inlämnad från

de stora engelska nykterhetsorganisationerna, och torde alla i Sverige

för nykterhetsarbetet intresserade med oblandad tacksamhet och glädje

hafva förnummit denna den svenska regeringens åtgärd.

Vid sammanträde den 2 mars d. å. konstituerades på uppdrag af

kongressernas permanenskommitté en kommitté för ordnandet af den elfte

internationella antialkoholkongressen i Stockholm. Kommittén utgöres

af följande personer: byråchefen V. Almqvist, direktör E. Beckman,

lektor J. Bergman, kassör C. Ekman, fabrikör A. Forssell, friherre

J. Hermelin, doktor K. Kjellberg, fattigvårdsinspektören A. Lindblom,

redaktör E. Ljunggren, general A. Rappe, f. d. polismästaren S. Rubenson,

professor W. Rudin, biskop Iv. H. G. von Scliéele, professor F.

von Schéele, fabrikör C. J. Svanfeldt, lektor P. Waldenström, professor

Curt Wallis, direktör E. Wavrinsky, generaldirektör S. Wieselgren och

doktorinnan E. Wretlind. Denna kommitté valde till ordförande direktör

E. Beckman, till vice ordförande biskop von Schéele och direktör

Wavrinsky samt till sekreterare professor Wallis, hvilka jämte friherre

Hermelin, doktor Kjellberg och fabrikör Forssell skulle bilda ett verkställande

utskott, hvilket utskott bland andra uppdrag äfven fick det

att hos regeringen anhålla om kungl. proposition till Riksdagen för

erhållandet af det statsbidrag, som kunde anses nödvändigt att trygga

kongressens ekonomi.

Detta utskott har att i ärendet anföra hufvudsakligen följande:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition K:o 155.

Kongressmedlemmarna hafva vid alla hittillsvarande kongresser utgjorts

af personer ur olika samhällsklasser, och flertalet hafva tillhört

de mindre bemedlade, nämligen folkskollärarekåren. Medlemsafgifterna

hafva därför alltid satts lågt; de uppgingo vid kongressen i. Bremen

till 5 riksmark, vid kongressen i Budapest till 6 öster, kronor, alltså

vid hvardera kongressen till omkring 4 Vs svenska kronor. Häraf har

följden blifvit, att kongresserna nödgats vädja till de respektive ländernas

statsmakters ekonomiska hjälp, alldenstund utgifterna för så stora

kongresser blifva ganska dryga, särskildt genom den värdefulla, men

också dyra publikationen af kongressernas förhandlingar, hvilka kostnadsfritt

tillhandahållas medlemmarna för att dessa förhandlingar skola

kunna göra den största möjliga nytta. Till kongressen i Bremen lämnade

tyska regeringen 10,000 rmk., till kongressen i Budapest lämnade

ungerska staten 30,000 österrikiska kronor. Statsbidragets storlek beror

väsentligen på storleken af det medlemsantal, som vid en kongress kan

påräknas. I Bremen uppgick antalet till 2,200 personer, hvarigenom

kongressen hade att förfoga öfver 11,000 rmk i ledamotsafgifter, hvilka

jämte statsbidraget, 10,000 rmk., enligt uppgift i det närmaste räckt till

kongresskostnadernas betäckande. I Budapest, såsom varande en mera

aflägsen plats, kunde man ej beräkna samma stora medlemsantal som

i Bremen, Wien eller Paris — antalet uppgick endast till något öfver

1,000 personer — och därför nödgades man i högre grad anlita statens

bistånd. I Stockholm torde förhållandena gestalta sig närmast

i likhet med i Budapest. Stockholms mera aflägsna läge torde hindra

att ett lika stort antal medlemmar, som förekommit vid kongresserna å

mera centrala platser i Europa, infinner sig från utlandet, och de vid

dessa kongresser använda utländska språken torde hindra, att så många

svenskar i kongressen deltaga, att medlemsantalet sväller ut till det

som i Bremen förekom. Snarare torde ett medlemsantal af omkring

1.000 personer — detsamma som i Budapest — kunna antagas blifva

Stockholmskongressens, och då skulle det statsanslag, som för kongressens

hållande i Stockholm blir erforderligt, uppgå till en summa af

15.000 kronor. Kongressens kostnader kunna nämligen anslås till ungefär

desamma som Bremenkongressens. Dessa uppgingo enligt inhämtade

upplysningar till något öfver 20,000 kronor och fördelade sig dels

på kongressens organisation (trycksaker såsom program, cirkulär m. m.,

upplysnings- och inkvarteringsbyrå, hyror och administration af den

utställning af ä s k åd ni ngsm åter iel, statistiskt-grafiska framställningar etc.

som vid kongresserna bildat en värdefull länk i deras upplysningsarbete,

hyror för samlingslokalerna m. m.), dels på utgifvandet i tryck af kongressens

vidlyftiga förhandlingar.

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 90 Höft.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefens
yttrande.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 155.

Då Stockholmskongressens inkomster af medlemsafgifter icke torde

kunna uppskattas till mer än 4,000—5,000 kronor, synes ett statsanslag

af 15,000 kronor vara erforderligt för att betrygga dess ekonomi.

Under hänvisning till ofvanstående framställning och på grund af

det oss lämnade uppdraget våga vi till Eders Kungl. Maj:t framföra

organisationskommitténs underdåniga anhållan om ett statsbidrag till den

elfte internationella antialkoholkongressen i Stockholm 1907 af 15,000

kronor.»

I häröfver afgifvet yttrande har medicinalstyrelsen, under framhållande

af kongressens betydelse, förordat framställningen.

De skäl, som anförts för framställningen om statsanslag för ifrågavarande

kongress, synas mig i allo behjärtansvärda. Riksdagen har

också vid flera tillfällen beviljat medel till internationella eller skandinaviska

kongressers hållande i Stockholm.

Då det i och för vidtagande af erforderliga förberedelser är nödigt,

att frågan om anslag till förevarande kongress, ehuru så sent väckt,

kommer till afgörande vid innevarande riksdag, hemställer jag, på grund

af hvad i ärendet förekommit och uttalats, att Kungl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för den elfte internationella

antialkoholkongressens hållande i Stockholm år 1907 bevilja

ett anslag af 15,000 kronor.

Till hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt täcktes Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,

på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter,

lämna bifall; och skulle proposition i ärendet

af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, till

Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Carl G. Edman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1906:152 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till elfte internationella antialkoliollcongressen i Stockholm år 1907. s. 20 i texten