Sök i Ratio Lex

Angående en mellan Sverige och Tyska riket afslutad handelsoch sjöfartstraktat m. m

1906-05-08 · 168 sidor, varav 160 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 160 av 168 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1906:160, Angående en mellan Sverige och Tyska riket afslutad handelsoch sjöfartstraktat m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 180.

1

N:o 1G0.

Kunql. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående en

mellan Sverige och Tyska riket afslutad handels- och

sjöfartstraktat m. m.; gifven Stockholms slott den 8 maj

1906.

Under åberopande af bilagda utdrag af två särskilda statsrådsprotokoll

öfver utrikesdepartements-, justitie-, civil- och finansärenden för denna

dag samt med öfverlämnande af en denna dag mellan Sverige och Tyska

riket afslutad handels- och sjöfartstraktat med tillhörande tariffer samt

slutprotokoll, hvilka samtliga aktstycken bilda ett oskiljaktigt helt, i hvars

bestämmelser någon förändring icke kan äga rum, vill Kungl. Maj:t härmed

äska Riksdagens godkännande af de bestämmelser i berörda traktat med

tillhörande tariffer och slutprotokoll, hvilka sådant kräfva.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Eric Trolle.

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft. (N:o 160.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Handels- och sjöfartstraktat mellan

Sverige och Tyska riket.

Handels- und Schiffahrtsvertrag zwischen

Schweden und dem Deutschen Reiche.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

o

Hans Maj:t konungen af Sverige,

å ena sidan, och Hans Maj:t tyske

kejsaren, konung af Preussen, i Tyska

rikets namn, å andra sidan, ledda af

önskan att underlätta och utvidga

handelsförbindelserna mellan båda länderna,

hafva beslutit att för sådant

ändamål afsluta en handels- och sjöfartstraktat

samt till fullmäktige utsett:
Hans

Maj:t konungen af Sverige:
Sin

minister för utrikes ärendena

Eric Birger Trolle,

Landshöfdingen, förutvarande ministern

för utrikes ärendena, herr

grefve Ludvig Wilhelm August

Douglas,

Riksgäldsfullmäktiges ordförande,

ledamoten af Riksdagens första

kammare, juris d:r Per Axel

Henrik Cavalli,

Hans Maj:t tyske kejsaren, konung

af Preussen:

Sin envoyé extraordinaire och ministre

plénipotentiaire hos Hans

Maj:t konungen af Sverige Felix

von Muller,

Seine Majestät der König von Schweden,

einerseits, und Seine Majestät der

Deutsche Kaiser, König von Preussen,

irn Namen des Deutschen Reichs, andererseits,

von dem Wunsche geleitet,

die wirtschaftlichen Beziehungen zwischen

beiden Ländern zu erleichtern

und zu vermehren, haben beschlossen,

zu diesem Behufe einen Handels- und

Schiffahrtsvertrag abzuschliessen, und

zu Bevollmächtigten ernannt:

Seine Majestät der König von

Schweden:

Allerhöchstihren Minister des

Aussern Eric Birger Trolle,

den Landesgouverneur, vormaligen

Minister des Aussern, Grafen

Ludvig Wilhelm August

Douglas,

den Präsidenten des Reichsschuldencomptoirs,

Dr. Juris Per

Axel Henrik Cavalli, Mitglied

der ersten Kammer des Reichstags,

Seine Majestät der Deutsche

Kaiser, König von Preussen:

Allerhöchstihren ausserordentlichen

Gesandten und bevollmächtigten

Minister bei Seiner

Majestät dem König von Schweden

Felix von Möller,

hvilka, efter att hafva meddelat hvar- welche, nach Mitteilu ng ihrer in guter

andra sina fullmakter, som befunnos und gehöriger Form befindlichen Volli

god och behörig form, öfverenskom- machten, folgende Artikel vereinbart

mit om följande artiklar: haben:

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

6

Artikel 1.

Undersåtar, tillhörande endera af de

traktatslutande parterna, skola, såframt

icke genom denna traktat undantag göras,

inom den andra partens område i afseende

å handel, sjöfart och andra näringar,

åtnjuta samma privilegier, befrielser

och förmåner af alla slag, hvilka

tillkomma eller framdeles tillerkännas

landets egna undersåtar.

Den ena partens undersåtar skola

inom den andra partens område,

såvidt och i den mån som den senare

partens undersåtar beviljas samma

rättigheter inom den förstnämndas

område, vara berättigade att, på samma

sätt som någon som helst tredje stats

undersåtar, förvärfva och besitta lös

eller fast egendom samt att däröfver

genom försäljning, byte, gåfva, testamente

eller på annat sätt förfoga äfvensom

att på grund af testamente eller

arf enligt lag förvärfva kvarlåtenskap.

Såframt icke genom denna traktat

undantag göras, skola den ena partens

undersåtar inom den andra partens

område hvarken för sin person

eller för sin affärs- eller yrkesutöfning

eller i afseende å sin lösa eller fasta

egendom vara underkastade andra eller

högre, allmänna eller lokala afgifter,

pålagor eller bördor än landets egna

undersåtar.

Artikel 2.

De traktatslutande parterna förplikta

sig att ömsesidigt taga i välvil
-

Artikel 1.

Die Angehörigen eines jeden der

vertragschliessenden Teile sollen, soweit

nicht der gegenwärtige Vertrag

Ausnahmen enthält, im Gebiete des

anderen Teiles in bezug auf Handel,

Schiffahrt und sonstige Gewerbe dieselben

Privilegien, Befreiungen und

Begunstigungen aller Art geniessen,

welche den Inländcrn zustehen oder

zustehen werden.

Die Angehörigen des einen Teiles

sollen im Gebiete des anderen Teiles,

sofern und insoweit den Angehörigen

des letzteren im Gebiete des ersteren

dieselben Rechte gewährt werden, in

gleicher Weise wie die Angehörigen

irgend eines dritten Staates befugt sein,

bewegliches oder unbewegliches Vermögen

zu erwerben, zu besitzen und

dar (Iber durch Verkauf, Tausch, Schenkung,

lctzten Willen oder auf andere

Weise zu verfugen sowie Erbschaften

vermöge letzten Willens oder kraft

Gesetzes zu erwerben.

Soweit nicht der gegenwärtige Vertrag

Ausnahmen enthält, sollen die

Angehörigen des einen Teiles im Gebiete

des anderen Teiles weder fur

ihre Person oder ihren Geschäfts- oder

Gewerbebetrieb noch in bezug auf ihre

beweglichen oder unbeweglichen Göter

anderen oder grösseren, allgemeinen

oder örtlichen Abgaben, Auflagen oder

Lasten unterliegen als die Inländer.

Artikel 2.

Die vertragschliessenden Teile verpflichten

sich, in freundschaftlichem

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

ligt öfvervägande frågan om svenska

arbetares behandling i Tyskland och

tyska arbetares behandling i Sverige

med hänsyn till arbetarförsäkringen i

ändamål att genom överenskommelser

härom tillförsäkra det ena landets

arbetare uti det andra landet en behandling,

som i möjligaste mån medgifver

dem lika fördelar.

Dessa överenskommelser skola oberoende

af denna traktats ikraftträdande

träffas genom ett särskildt aftal.

Artikel 3.

Tyskar i Sverige och svenskar i

Tyskland skola hafva full frihet att, i

likhet med respektive ländernas egna

undersåtar, vare sig personligen eller

genom efter eget val utsedt ombud

sköta sina affärer utan att vara skyldiga

att ersätta eller godtgöra mellanhänder,

i händelse de icke vilja betjäna

sig af sådana, och utan att i detta hänseende

vara underkastade andra inskränkningar

än dem, hvilka åro genom

landets allmänna lagar bestämda.

De skola hafva obehindradt tillträde

till domstolarna för fullföljande och

försvarande af sin rätt och i detta

hänseende åtnjuta alla de fri- och

rättigheter, som tillkomma landets egna

undersåtar, och i likhet med dessa

vara befogade att i hvarje mål betjäna

sig af sådana advokater, ombud eller

biträden, som enligt landets lagar må

därtill användas.

Einvemehmen die Behandlung der

schwedischen Arbeiter in Deutschland

lind der deutschen Arbeiter in Schweden

hinsichtlich der Arbeiterversicherung

zu dem Zwecke zu prttfen, um

durch geeignete Vereinbarungen den

Arbeitern des einen Ländes im anderen

Lande eine Behandlung zu sichern,

die ihnen möglichst gleichwertige Vorteile

bietet.

Diese Vereinbarungen werden unabhängig

von dem Inkrafttreten des

gegenwärtigen Vertrags durch ein besonderes

Abkommen festgesetzt werden.

Artikel 3.

Die Deutschen in Schweden und

die Schweden in Deutschland sollen

volle Freiheit haben, wie die Inländer

ihre Geschäfte entweder in Person oder

durch einen Unterhåndler ihrer eigenen

Wahl zu regeln, ohne verpflichtet zu

sein, Mittelspersonen eine Vergiitnng

oder Schadloshaltung zu zahlen, falls

sie sich derselben nicht bedienen wollen,

und ohne in dieser Beziehung

anderen Beschränkungen als solchen zu

unterliegen, welche durch die allgemeinen

Landesgesetze festgcstellt sind.

Sie sollen freien Zutritt zu den

Gerichten haben zur VerfoLrang und

Verteidigung ihrer Rechte und in dieser

Hinsicht alle Rechte und Befrei ungen

der Inländer geniessen und wie

diese befugt sein, sich in jeder Rechtssache

der durch die Landesgesetze zugelassenen

Anwälte, Bevollmächtigten

oder Beistände zu bedienen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Artikel 4.

Den ena traktatslutande partens

undersåtar, hvilka bosatt sig eller tillfälligt

uppehålla sig inom den andra

partens område, kunna därstädes hvarken

förpliktas att göra personlig

tjänst i armén, flottan, landstormen

eller i någon annan militäriskt anordnad

institution eller att lämna någon

häremot svarande prestation.

De skola icke vara skyldiga utgöra

andra militära prestationer och

rekvisitioner i freds- och krigstid ån

sådana, som åligga landets egna undersåtar,

och skola de ömsesidigt äga anspråk

på det skadestånd, som genom

gällande lag är i hvartdera landet till

förmån för egna undersåtar fastställdt.

Artikel 5.

Aktiebolag och andra kommersiella,

industriella och flnansiella bolag, försäkringsbolag

däri inbegripna, hvilka

hafva sitt säte inom den ena traktatslutande

partens område och äro

bildade enligt dess lagar, skola äfven

inom den andra partens område erkännas

såsom lagligt bestående och

särskildt hafva rätt att inför domstol

kära eller svara.

Tillstånd för härofvan i första

stycket angifna bolag, tillhörande den

ena traktatslutande parten, att drifva

näring eller affär såväl som att förvärfva

fastighet och annan förmögenhet

Artikel 4.

Die Angehörigen des einen vertragschliessenden

Teiles, die sich in dem

Gebiete des anderen Teiles niedergelassen

haben oder aufhalten, können

dort weder zum persönlichen Dienste

im Heere, in der Marine, im Landsturm

oder in einein anderen militärisch

eingerichteten Verbande, noch zu

einer Ersatzleistung angehalten werden.

Sie sollen keinen anderen militärischen

Leistungen und Requisitionen

in Friedens- und Kriegszeiten

unterworfen scin als die Inländer und

beiderseits Anspruch auf die Entschädigungen

besitzen, die durch die

in den beiden Ländern geltenden

Gesetze zugunsten der Inländer festgesetzt

sind.

Artikel 5.

Aktiengesellschaften und andere

kommerzielle, industrielle und linanzielle

Gesellschaften mit Einschluss

der Versicherungsgesellschaften, die

in dem Gebiete des einen vertragschliessenden

Teiles ihren Sitz haben

und nach dessen Gesetzen errichtet

sind, sollen auch in dem Gebiete des

anderen Teiles als gesetzlich bestehend

anerkannt werden und insbesondere

das Recht haben, vor Gericht

als Ivläger oder Beklagte aufzutreten.

Die Zulassung der im Absatz 1

bezeichneten Gesellschaften des einen

vertragschliessenden Teiles zum Gewerbe-

oder Geschäftsbetriebe sowie

zum Erwerbe von Grundstucken und

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd.

inom den andra partens område är

beroende af de därstädes gällande föreskrifter.

Dock skola bolagen inom

nämnda område i hvarje fall åtnjuta

samma rättigheter, hvilka tillkomma

likartade bolag tillhörande något tredje

land.

Artikel 6.

Köpmän, fabriks- och andra näringsidkare,

hvilka genom ett af vederbörande

myndigheter i hemlandet

utfärdadt närinecs-legitimationsbevis

styrka, att de uti den stat, där

de äga hemvist, erlägga stadgade

skatter och afgifter, skola vara berättigade

att personligen eller genom

i deras tjänst anställda resande inom

den andra traktatslutande partens område,

såvidt det är tillåtet för det

egna landets undersåtar, göra varuinköp

hos köpmän eller i öppna försäljningslokaler

eller hos personer,

hvilka producera varorna, eller att

söka beställningar hos köpmän i deras

affärslokaler eller hos personer, i hvilkas

rörelse varor af samma slag som

de utbjudna finna användning.

Tyska näringsidkare, försedda med

närings-legitimationsbevis (handelsresande),

må icke för berörda verksamhet

i Sverige underkastas högre

afgift än handelsresande för i utlandet

etablerade svenska handelshus

eller handelsresande, tillhörande den

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami.

Proposition N:o 160.

sonstigem Vermögen in dem Gebiete

des anderen Teiles bestimint sich nach

den dort geltenden Vorschriften. Doch

sollen die Gesellschaften in diesem

Gebiete jedenfalls dieselben Rechte

geniessen, welche den gleichartigen

Gesellschaften irgend eines dritten

Ländes zustehen.

Artikel 6.

Kaufleute, Fabrikanten und andere

Gewerbetreibende, welche sich durch

den Besitz einer von den Behörden

des Heimatlandes ausgefertigten Gewerbe-Legitimationskarte

daruber ausweisen,

dass sie in dem Staate, wo sie

ihren Wohnsitz haben, die gesetzlichen

Steuern und Abgaben entrichten,

sollen befugt sein, persönlich oder

durch in ihren Diensten stehende

Reisende iin Gebiete des anderen vertragschliessenden

Teiles, soweit es den

Angehörigen des eigenen Ländes gestattet

ist, bei Kaufleuten oder in offenen

Verkaufstellen oder bei solchen

Personen, welche die Waren produzieren,

Warenankäufe zu machen oder

bei Kaufleuten in deren Geschäftsräuinen

oder bei solchen Personen, in

deren Gewerbebetriebe Waren der

angebotenen Art Verwendung finden,

Bestellungen zu suchen.

Die mit einer Gewerbe-Legitimationskarte

versehenen deutschen Gewerbetreibenden

(Handlungsreisenden)

durfen för die bezeichnete Tätigkeit

in Schweden keiner höheren Abgabe

unterworfen werden als die Handlungsreisenden

im Ausland ansässiger

Afd. 94 Håft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

mest gynnade nation. Med dylikt

legitim ationsbe vis försedda svenska

näringsidkare (handelsresande) må i

Tyskland påläggas lika höga afgifter

som de, hvilka i Sverige påföras tyska

handelsresande.

Innehafvare af närings-legitimationsbevis

må medföra endast varuprof

men inga varor.

De traktatslutande parterna skola

meddela hvarandra, hvilka myndigheter

äro behöriga att utfärda näringslegitimationsbevis

och hvilka föreskrifter

innehafvarna af dylika bevis vid

utöfvande af sin verksamhet som

handelsresande hafva att iakttaga.

För tullpliktiga föremål, hvilka

såsom prof af bemälda handelsresande

införas, skall å ömse sidor

beviljas frihet från in- och utförselafgifter

under förutsättning, att dessa

föremål, såvida de icke öfvergått i

allmänna rörelsen, inom en tidrymd

af sex månader åter utföras och att

identiteten af de in- och åter utförda

föremålen är ställd utom tvifvel.

Denna bestämmelse skall tillämpas,

oafsedt öfver hvilken tullkammare föremålen

utföras.

För betryggande af återutförseln

af prof måste i båda länderna vid in
-

schwedischer Geschäftshäuser oder die

Handlungsreisenden des meistbegtinstigten

Ländes. Die mit einer solchen

Legitimationskarte versehenen schwedischen

Gewerbetreibenden (Handlungsreisenden)

durfen in Deutschland

mit gleich hohen Abgaben belegt

werden, wie sie in Schweden von

deutschen Handlungsreisenden zur

Hebung gelangen.

Die Inhaber der Gewerbe-Legitimationskarten

durfen nur Warenmuster,

aber keine Waren mit sich

fiihren.

Die vertragschliessenden Teile werden

sich gegenseitig Mitteilung daruber

machen, welche Behörden zur

Erteilung von Gewerbe-Legitimationskarten

befugt sein sollen, und welche

Vorschriften von den Inhabern dieser

Karten bei Austtbung ihrer Tätigkeit

als Handlungsreisender zu beachten

sind.

Fur zollpflichtige Gegenstände,

welche als Muster von den vorbezeichneten

Handlungsreisenden eingebracht

werden, wird beiderseits Befreiung von

Eingangs- und Ausgangsabgaben unter

der Voraussetzung zugestanden, dass

diese Gegenstände, falls sie nicht in

den freien Verkehr ubergegangen sind,

binnen einer Frist von sechs Monaten

wieder ausgefilhrt werden und die

Identität der ein- und wieder ausgefiihrten

Gegenstände ausser Zweifel

ist, wobei es gleichgultig sein soll,

iiber welches Zollamt die Gegenstände

ausgefilhrt werden.

Die Wiederausfuhr der Muster

muss in beiden Ländern bei der Ein
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

förseln därå belöpande tullumgälder

nedsättas eller säkerhet för desamma

ställas.

De igenkänningsmärken (stämplar,

sigill, plomber o. s. v.), hvilka för

profvens identifierande officiellt åsättas,

skola ömsesidigt godkännas. Sålunda

skola de af tullmyndigheterna

i utförsellandet anbragta märken äfven

i det andra landet tjäna till bevis

för identiteten. Båda parternas tullmyndigheter

vare dock obetaget att anbringa

ytterligare igenkänningsmärken,

därest sådant anses nödvändigt.

Artikel 7.

De traktatslutande parterna förbinda

sig att icke hämma det ömsesidiga

varuutbytet genom några slags

införsel-, utförsel- eller transitoförbud.

Undantag, såframt de tillämpas

på alla länder eller åtminstone på

alla de länder, för hvilka samma

förutsättningar äro för handen, kunna

i följande fall äga rum:

1. beträffande krigsförnödenheter

under utomordentliga omständigheter;
2.

med hänsyn till den allmänna

säkerheten;

3. med hänsyn till sundhetspolisväsendet

eller till skyddande

af djur och nyttiga växter mot

sjukdomar eller skadliga insekter

eller parasiter;

fuhr durch Niederlegung des Betrages

der bezuglichen Zollgebuhren oder

durch Sicherstellung gewährleistet werden.

Die Erkennungszeichen (Stempel,

Siegel, Bleie usw.), die zur Wahrung

der Identität der Muster amtlich angelegt

worden sind, sollen gegenseitig

anerkannt werden, und zwar in dem

Sinne, dass die von der Zollbehörde

des Ausfuhrlandes angelegten Zeichen

auch in dem andern Lande zum Beweise

der Identität dienen. Die beiderseitigen

Zollämter durfen jedoch

weitere Erkennungszeichen anlegen,

falls dies notwendig erscheint.

Artikel 7.

Die vertragschliessenden Teile verpflichten

sich, den gegenseitigen Verkehr

durch keinerlei Einfuhr-, Ausfuhr-

oder Durchfuhrverbote zu hemmen.

Ausnahmen, sofern sie auf alle oder

doch auf alle diejenigen Länder angewendet

werden, bei denen die gleichen

Voraussetzungen zutreffen, können in

folgenden Fallen stattfinden:

1. in Beziehung auf Kriegsbedarf

unter ausserordentlichen Umständen;
2.

aus Rucksichten auf die öffentliche

Sicherheit;

3. aus Rilcksichten der Gesundheitspolizei

oder zum Schutze

von Tieren oder Nutzpflanzen

gegen Krankheiten oder Schädlinge;
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

4. i ändamål att på främmande

varor tillämpa förbud eller inskränkningar,

h vilka genom den

inre lagstiftningen äro stadgade

rörande produktion, omsättning

eller transport af likartade inhemska

varor i det egna landet.

Artikel 8.

De i bifogade tariff A angifna

svenska natur- och industrialster må

införas till Tyskland på de i denna

tariff bestämda villkor.

De i bifogade tariff B angifna

tyska natur- och industrialster må införas

till Sverige på de i denna tariff

bestämda villkor.

Artikel 9.

Inhemska afgifter, hvilka inom den

ena af de traktatslutande parternas område,

vare sig för statens eller för

läns, kommuners eller korporationers

räkning, för närvarande äro lagda på

eller framdeles komma att läggas

på tillverkning, beredning eller förbrukning

af någon vara, må under

ingen förevändning drabba den andra

partens produkter med högre belopp

eller på mera betungande sätt än det

egna landets likartade produkter.

4. zu dem Zwecke, um auf fremde

Waren Verbote oder Beschränkungen

anzuwenden, die durch

die innere Gesetzgebung för die

Erzeugung, den Vertrieb oder

die Beförderung gleichartiger

einheimischer Waren im Inlande

festgesetzt sind.

Artikel 8.

Die in dem beiliegenden Tarife A

bezeichneten schwedischen Boden- und

Gewerbserzeugnisse werden bei ihrer

Einfuhr in Deutschland zu den durch

diesen Tarif festgestellten Bedingungen

zugelassen.

Die in dem beiliegenden Tarife B

bezeichneten deutschen Boden- und

Gewerbserzeugnisse werden bei ihrer

Einfuhr in Schweden zu den durch

diesen Tarif festgestellten Bedingungen

zugelassen.

Artikel 9.

Innere Abgaben, welche im Gebiete

des einen der vertragschliessenden

Teile, sei es fur Rechnung des

Staates oder för Rechnung von Provinzen,

Gemeinden oder Korporationen,

auf der Hervorbringung, der Zubereitung

oder dem Verbrauch eines Erzeugnisses

gegenwärtig ruhen oder

kilnftig ruhen möchten, durfen Erzeugnisse

des anderen Teiles unter

keinem Vorwande höher oder in lästi—

gerer Weise treffen als die gleichartigen

Erzeugnisse des eigenen Ländes.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Ingen af de båda traktatslutande

parterna må, under förevändning af

inhemsk beskattning, vid införseln

lägga nya eller förhöjda afgifter å

varor, hvilka icke produceras inom

eget område och hvilka äro upptagna

uti tarifferna till denna traktat.

Om en af de traktatslutande

parterna finner nödigt pålägga någon

i tarifferna till denna traktat upptagen

vara af inhemskt ursprung eller

inhemsk tillverkning någon ny inre

skatt eller accisafgift eller någon tillläggsafgift,

skall likartad utländsk

vara genast kunna vid införseln beläggas

med tull eller tilläggstull till

lika belopp.

Artikel 10.

Beträffande in- och utförseltullar,

i hvad angår dessas belopp samt ställande

af säkerhet för och uppbärande

af desamma, såväl som beträffande

transitering, tullncderlag, (lokala) afgifter,

tullformaliteter, tullbehandling

och tullexpedition och vidare beträffande

de inre skatter och accisafgifter,

af alla slag, hvilka för statens

eller för läns, kommuns eller

korporations räkning kunna komma

att uppbäras, förbinder sig enhvar af

de traktatslutande parterna att låta

den andra komma i åtnjutande af

hvarje förmån, företrädesrättighet och

nedsättning i tarifferna, som den förra

parten må hafva medgifvit en tredje

makt.

Keiner der beiden vertragschliessenden

Teile wird Gegenstände, welche

im eigenen Gebiete nicht erzeugt werden,

und welche in den Tarifen zum

gegenwärtigen Vertrage begriffen sind,

unter dem Vorwande der inneren Besteuerung

mit neuen oder erhöhten

Abgaben bei der Einfuhr belegen.

Wenn einer der vertragschliessenden

Teile es nötig findet, auf einen

in den Tarifen zum gegenwärtigen

Vertrage begriffenen Gegenstand einheimischer

Erzeugung oder Fabrikation

eine neue irmere Steuer oder

Akzisegebiihr oder einen Gebtihrenzuschlag

zu legen, so soll der gleichartige

ausländische Gegenstand sofort

mit einem gleichen Zolle oder Zollzuschlage

bei der Einfuhr belegt werden

können.

Artikel 10.

Hinsichtlich des Betrages, der

Sicherstellung und der Erhebung der

Einfuhr- und Ausfuhrzölle sowie in

bezug auf die Durchfuhr, die zollamtlichen

Niederlagen, die (örtlichen) Geböhren,

die Zollformalitäten, die Zollbehandlung

und Zollabfertigung, ferner

in bezug auf die fur Rechnung

des Staates, einer Provinz, Gemeinde

oder Korporation zur Hebung gelangenden

inneren Steuern und Akzisegebuhren

jeder Art verpflichtet sich

jeder der vertragschliessenden Teile,

den anderen an jeder Begiinstigung,

jedein Vorrecht, und jeder Herabsetzung

in den Tarifen teilnehmen zu

lassen, welche er einer dritten Macht

gewährt haben sollte.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Likaledes skall hvarje förmån eller

befrielse, som framdeles medgifves

en tredje makt, genast ovillkorligen

och utan vadare komma den andra

traktatslutande parten till del.

Artikel 11.

Bestämmelserna i artikel 7 andra

stycket och i artikel 10 rörande tillerkännande

af mest gynnad nations

rätt afse icke:

1. de förmåner, hvilka nu äro eller

framdeles kunna komma att

beviljas angränsande stater till

underlättande af lokalsamfärdseln

inom gränsområdena på

båda sidorna, dock icke utöfver

en sträcka af 15 km. bredd

på hvardera sidan om gränsen;

2. de förpliktelser, hvilka åligga

någon af de traktatslutande parterna

på grund af bestämmelserna

för en tullförening, som

redan afslutats eller framdeles

må komma att afslutas.

Från tysk sida skola vidare de

särskilda förmåner, som af Sverige

äro medgifna eller framdeles må komma

att medgifvas norska undersåtar, norska

kommersiella, industriella eller

finansiella bolag eller norska naturoch

industrialster, icke på grund af

mest gynnad nations rätt tagas i anspråk,

så länge desamma icke medgifvas

äfven någon annan stats undersåtar,

bolag eller alster.

Ebenso soll jede späterhin einer

dritten Macht zugestandene Begiinstigung

oder Befreiung sofort bedingungslos

und ohne weiteres dem anderen

vertragschliessenden Teile zustatten

kommen.

Artikel 11.

Die Bestimmungen des Artikels 7

Absatz 2 und des Artikels 10 (iber

die Gewährung der Meistbegunstigung

beruhren nicht:

1. die Begunstigungen, welche anderen

angrenzenden Staaten zur

Erleichterung des örtlichen Verkehrs

innerhalb der beiderseitigen

Grenzbezirke, jedoch nicht uber

eine Zone hinaus von je 15 km

Breite, von der Grenze an gerechnet,

gegenwärtig gewährt

sind oder in Zukunft gewährt

werden sollten;

2. die Verbindlichkeiten, welche

sich fur einen der vertragschliessenden

Teile durch die Bestimmungen

einer schon abgeschlossenen

oder etwa kunftighin abzuschliessenden

Zolleinigung ergeben.

Deutscherseits werden ferner die

besonderen Begunstigungen, die von

Schweden den Angehörigen, den kommerziellen,

industriellen oder finanziellen

Gesellschaften oder den Boden- und

Gewerbserzeugnissen Norwegens zugestanden

sind oder kunftig zugestanden

werden möchten, so länge nicht auf

Grund des Meistbegttnstigungsrechtes

in Anspruch genom men werden, als

dieselben nicht auch den Angehörigen,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

15

den Gesellschaften oder den Erzeugnissen

irgend eines anderen Staates

eingeräumt werden.

Artikel 12.

o

A järnvägar skall hvarken med

afseende å befordringspris eller med

afseende å tid och sätt för expedition

någon åtskillnad göras mellan personer,

som äro bosatta inom de traktatslutande

parternas områden. Särskildt

skola å tyska järnvägar i fråga om

godssändningar, som befordras från

Sverige till tysk station eller genom

Tyskland, inga högre tariffer tillämpas

än för likartade, i samma riktning

och på samma trafiksträcka befordrade

tyska eller utländska produkter. Detsamma

skall å svenska järnvägar gälla

för godssändningar från Tyskland,

som befordras till svensk station eller

genom Sverige.

Undantag skola vara tillåtna, endast

så vidt det gäller transporter till

nedsatta priser för offentliga eller välgörande

ändamål.

Artikel 13.

Tyska fartyg och deras last skola

i Sverige och svenska fartyg och

deras last i Tyskland åtnjuta fullkomligt

samma behandling som landets

egna fartyg och dessas last, oafsedt

hvarifrån fartygen afgått eller

hvarthän de äro destinerade, och oaf
-

Artikel 12.

Auf Eisenbahnen soll weder hinsichtlich

der Beförderungspreise noch

der Zeit und Art der Abfertigung ein

Unterschied zwischen den Bewohnern

der Gebiete der vertragschliessenden

Teile gemacht werden. Insbesondere

sollen fur die aus Schweden nach einer

deutschen Station oder durch Deutschland

beförderten Gufei’sendungen auf

den deutschen Bahnen keine höheren

Tarife angewendet werden, als fur

gleichartige deutsche oder ausländische

Erzeugnisse in derselben Richtung und

auf derselben Verkehrsstrecke. Das

gleiche soll auf den schwedischen

Bahnen fur Gutersendungen aus

Deutschland gelten, die nach einer

schwedischen Station oder durch

Schweden befördert werden.

Ausnahmen sollen nur zulässig sein,

soweit es sich um Transporte zu ermässigten

Preisen för öffentliche oder

inilde Zwecke handelt.

Artikel 13.

Die deutschen Schiffe und ihre Ladungen

sollen in Schweden und die

schwedischen Schiffe und ihre Ladungen

sollen in Deutschland völlig auf

dem Fusse der inländischen Schiffe und

Ladungen behandelt werden, gleichviel,

von wo die Schiffe ausgelaufen oder

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

sedt hvarifrån lasten förskrifver sig

eller hvarthän den är bestämd.

Hvarje företrädesrättighet och befrielse,

som i detta hänseende kan

komma att af den ena af de traktatslutande

parterna medgifvas en tredje

makt, skola samtidigt och ovillkorligen

jämväl tillerkännas den andra parten.

Från förestående bestämmelser göres

undantag beträffande de särskilda förmåner,

hvilka nu må vara eller framdeles

kunna blifva inedgifna alstren

af den inhemska fiskerinäringen i det

ena eller andra landet.

För kustfarten gälla förestående

bestämmelser, dock med rätt för enhvar

af de traktatslutande parterna

att med ett års frist uppsäga desamma.

Begagnar sig den ena eller

andra parten af denna rätt, skall efter

uppsägningstidens förlopp enhvar af

de båda parterna äga att för sina

fartyg göra anspråk på alla rättigheter

och förmåner, hvilka den andra

parten medgifvit eller kan komma att

medgifva en tredje makt i fråga om

kustfarten, i den mån som den förra

parten beträffande sitt område inedgifver

den andra partens fartyg samma

rättigheter och förmåner.

Artikel 14.

Fartygs nationalitet skall ömsesidigt

erkännas på grund af de handlingar

och bevis, som af vederbörande

wohin sie bestimmt sind, und gleichviel,

woher die Ladungen stammen

oder wohin sie bestimmt sind.

Jedes Vorrecht und jede Befreiung,

welche in dieser Beziehung von einein

der vertragschliessenden Teile einer

dritten Macht eingeräumt werden sollte,

soll gleichzeitig und bedingungslos

auch dem anderen Teile zustehen.

Von den vorstehenden Bestimmungen

wird eine Ausnahme gemacht

in betreff derjenigen besonderen Begtinstigungen,

welche den Erzeugnissen

des inländischen Fischfangs in dem

einen oder dem anderen Lande jetzt

oder in Zukunft gewährt werden sollten.

Fur die Kustenschiffahrt gelten die

vorstehenden Bestiinmungen mit der

Massgabe, dass jeder der vertragschliessenden

Teile zur Kundigung mit einjähriger

Frist befugt ist. Macht der

eine oder der andere Teil von dieser

Befugnis Gebrauch, so soll nach Ablauf

der Ktindigungsfrist jeder der

beiden Teile alle Rechte und Begiinstigungen,

welche der andere Teil hinsichtlich

der Kustenschiffahrt irgend

einer dritten Macht eingeräumt hat

oder einräumen wird, insoweit fur

seine Schiffe in Anspruch nehmen

können, als er den Schiffen des anderen

Teiles fur sein Gebiet dieselben

Rechte und Begtinstigungen zugesteht.

Artikel 14.

Die Nationalität der Schiffe soll

beiderseits auf Grund der durch die

zuständigen Behörden in jedem der

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

myndigheter i hvartdera landet blifvit

för befälhafvare, fartygsredare eller

skeppare utfärdade.

Mätbref, som utfärdats af den ena

af de traktatslutande parterna, skola af

den andra parten godkännas i enlighet

med de särskilda överenskommelser,

som mellan de båda traktatslutande

länderna träffats eller framdeles

må komma att träffas.

Artikel 15.

Tyska fartyg, som inkomma till

svensk hamn, och svenska fartyg,

som inkomma till tysk hamn, för att

där allenast komplettera sin last eller

lossa en del af densamma, må,

under förutsättning att de rätta sig

efter de i de respektive staterna gällande

lagar och föreskrifter, behålla

ombord den del af lasten, som är

bestämd till annan hamn eller till

annat land, och återutföra densamma,

utan att för denna del af lasten behöfva

erlägga någon afgift utom bevakningsafgifter;

och må dessa afgifter

uppbäras allenast efter den för inhemsk

eller mest gynnad nations sjöfart bestämda

lägsta taxan.

Artikel 16.

Fullständigt befriade från fartygsumgälder

och expeditionsafgifBih.

till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami.

beiden Länder den Ivapitänen, Schiffseignern

oder Schiffern ausgestellten

Urkunden und Patente anerkannt

werden.

Die von dem einen der vertragschliessenden

Teile ausgestellten Schififsmessbriefe

werden nach Massgabe der

zwischen den beiden vertragschliessenden

Teilen getroffenen oder zu treffenden

besonderen Vereinbarungen von

dem anderen Teile anerkannt werden.

Artikel 15.

Die deutschen Schiffe, welche nach

einem schwedischen Hafen, und umgekehrt

die schwedischen Schiffe, welche

nach einem deutschen Hafen kommen,

utn daselbst nur ihre Ladung zu

vervollständigen oder einen Teil derselben

zu löschen, sollen, vorausgesetzt,

dass sie sich nach den Gesetzen und

Vorschriften des betreffenden Staates

richten, den nach einem anderen Hafen

desselben oder eines anderen Ländes

bestimmten Teil ihrer Ladung an Bord

behalten und ihn wieder ausfiihren

können, ohne gehalten zu sein, för

diesen letzteren Teil ihrer Ladung

irgend eine Abgabe zu bezahlen ausser

den Aufsichtsabgaben, welche ubrigens

nur nach dem fur die inländische oder

die meistbegiinstigte Schiffahrt bestimmten

niedrigsten Satze erhoben

werden durfen.

Artikel 16.

Von Tonnengeldern und Abfertigungsgebuhren

sollen in den Häfen

1 Afd. 94 Håft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

ter i de respektive ländernas hamnar

äro:

1. fartyg, som från någon ort, hvilken

det vara må, inkomma i

barlast och i barlast åter utgå;

2. fartyg, som komma från någon

hamn inom ett af de bägge

länderna till en eller flera hamnar

inom samma land samt

kunna styrka, att de i annan

hamn uti samma land redan

erlagt ifrågavarande afgifter;

3. fartyg, som frivilligt eller af

tvingande orsaker inkommit

i en hamn med last och därifrån

åter utlöpa utan att

hafva företagit någon som helst

handelsoperation.

Denna befrielse skall icke gälla

fyr- och båkafgifter, lotspengar, bogserings-,

karantäns- och andra på

fartyget hvilande afgifter, h vilka inhemska

och mest gynnad nations fartyg

hafva att i lika mån erlägga såsom

godtgörelse för trafiken tjänande

handräckningar och anordningar.

I händelse fartyg af tvingande

orsaker inlöper i en hamn, skola icke

såsom handelsoperationer anses: i och

för reparation af fartyget verkställd

lossning och återinlastning af varor;

öfverflyttande af last till ett annat

fartyg, i händelse af det förra fartygets

sjöoduglighet; nödiga inköp af

proviant för besättningen; samt försäljning

af sjöskadade varor efter

eines jeden der beiden Länder völlig

befreit sein:

1. die Schiffe, welche von irgend

einem Orte mit Ballast ein- und

damit wieder auslaufen;

2. die Schiffe, welche aus einem

Hafen des einen der beiden

Länder nach einem oder mehreren

Häfen desselben Ländes

kommen und sich tiber die in

einem anderen Hafen desselben

Ländes bereits erfolgte Zahlung

jener Abgaben ausweisen können;
3.

die Schiffe, welche freiwillig

oder notgedrungen mit Ladung

nach einem Hafen kommen und

ihn, ohne irgendwie Handel betrieben

zu haben, wieder verlassen.

Diese Befreiung wird nicht gewährt

för Leuchtturm-, Lotsen-, Remorkierungs-,

Quarantäne- und sonstige

auf dem Schiffskörper lastende

Abgaben, welche för dem Yerkehr

dienende Leistungen und Vorkehrungen

in gleichem Masse von den inländischen

und von den Schiffen der

meistbegönstigten Nation zu entrichten

sind.

Ist das Einlaufen durch Not veranlasst

worden, so gelten nicht als

Ausubung des Handelsbetriebes das

zur Ausbesserung des Schiffes erfolgte

Löschen und Wiedereinladen der Waren,

das Uberladen auf ein anderes

Schiff im Fälle der Seeuntuchtigkeit

des ersten, die zur Verproviantierung

der Schiffsmannschaft notwendigen

Aufwendungen und der Verkauf der

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

19

därtill af tullförvaltningen lämnadt tillstånd.

Artikel 17.

Om ett fartyg tillhörande det ena

af de traktatslutande länderna strandar

eller lider skeppsbrott å det

andra landets kuster, skola fartyg och

last åtnjuta samma förmåner och befrielser,

som respektive lands lagstiftning

under enahanda omständigheter

beviljar egna eller mest gynnad

nations fartyg. Hjälp och bistånd

skall lämnas befälhafvare och besättning

såväl för dem personligen som

för fartyg ocb last i samma omfattning

som det egna landets undersåtar.

De traktatslutande parterna komma

dessutom öfverens, att bärgade

varor icke skola vara underkastade

någon tullafgift, såvida de icke öfvergå

till förbrukning i landet.

Artikel 18.

Om inom den ena traktatslutande

partens område sjömän eller andra

till besättningen hörande personer

rymma från något den andra partens

fartyg, kunna den senare partens konsulära

representanter låta häkta och

återföra ombord eller hemsända de

förrymda. För sådant ändamål äga

de skriftligen vända sig till vederbörande

tjänstemän och medelst företeende

af behöriga, officiella handlingar

styrka, att de personer, hvilka rekla
-

beschädigten Waren mit Genehmigung

der Zollverwaltung.

Artikel 17.

Wenn ein Schiff eines der vertragschliessenden

Teile an den Kösten

des and eren Teiles strandet oder

Schiffbruch leidet, sollen Schiff und

Ladung dieselben Begunstigungen und

Befreiungen geniessen, welche die

Gesetzgebung des betreffenden Ländes

den eigenen Schiffen oder denen der

meistbegunstigten Nation in gleicber

Läge bewilligt. Es soll dem Fuhrer

und der Mannschaft sowohl för ihre

Person wie för Schiff und Ladung

Hilfe und Bcistand in demselben Umfang

wie den Angehörigen des eigenen

Ländes geleistet werden.

Die vertragschliessenden Teile kommen

ausserdem öberein, dass die geborgenen

Waren keiner Zollabgabe

unterliegen sollen, es sei denn, dass sie

in den inländischen Verbrauch ubergehen.

Artikel 18.

Wenn im Gebiete des einen vertragschliessenden

Teiles Seeleute oder

sonstige zur Besatzung gehörige Personen

von einem Schiffe des anderen

Teiles entweichen, so können die

konsularischen Vertreter des letzteren

die Entwichenen verhaften und an

Bord oder in ihre Heimat zuröcksenden

lassen. Zu diesem Zwecke

haben sie sich schriftlich an die zuständigen

Beamten zu wenden und

durch Vorlegung geeigneter amtlicher

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

mationen afser, verkligen hafva tillhört

fartygets besättning.

Allt bistånd skall lämnas nämnda

konsulatämbetsmän för efterspanande

och häktande af de ifrågavarande

rymmarna. Dessa skola på vederbörande

konsulatmyndighets skriftliga

begäran och på dess bekostnad hållas

i fängsligt förvar, intill dess tillfälle

yppar sig att återföra dem ombord å

det fartyg, de tillhöra, eller att hemsända

dem.

Skulle likväl sådant tillfälle icke

yppa sig inom två månader, räknadt

från den dag, häktningen ägde

rum, eller varda icke kostnaderna för

de rymdas hållande i fängsligt förvar

behörigen betalda, skola de häktade

försättas i frihet och må icke vidare

kunna häktas för samma sak.

Har rymmaren begått någon straffbar

handling i land, skall hans utlämnande

kunna af lokalmyndigheterna

uppskjutas, intill dess vederbörande

domstol fällt utslag och detta blifvit

verkställdt.

Bestämmelserna i denna artikel

äga icke tillämpning på sjömän eller

andra personer, som äro undersåtar

i det land, där rymningen ägt rum.

Artikel 19.

Fartygsbefälhafvare och fartyg,

hvilka tillhöra någon af de traktatslutande

parterna, skola äga att befai''a alla

Schriftstilcke nachzuweisen, dass die

reklamierten Personen wirklich zur

Schiffsbesatzung gehört haben.

Den erwähnten konsularischen Vertretern

soll jeder Beistand zur Aufsuchung

und Verhaftung der Entwichenen

gewährt werden. Diese sollen

auf schriftlichen Antrag und auf

Kosten der Konsularbehörde solange

in Gewahrsam gehalten werden, bis

sich eine Gelegenheit findet, sie an

Bord des Schiffes, zu dem sie gehören,

zurtickzubringen oder sie heimzusenden.

Sollte jedoch diese Gelegenheit

innerhalb zweier Monate, vom Tage

der Verhaftung an gerechnet, sich

nicht darbieten oder sollten die Kosten

der Gefangenhaltung nicht regelmässig

berichtigt werden, so sollen die

Gefangenen in Freiheit gesetzt werden

und aus demselben Grunde nicht

wieder verhaftet werden dilrfen.

Sollte der Entwichene am Lande

eine strafbare Handlung begången

haben, so kann die örtliche Behörde

die Auslieferung aussetzen, bis das Gericht

die Entscheidung gefällt hat und

diese vollstreckt worden ist.

Auf Seeleute oder andere Personen,

welche Angehörige des Ländes sind,

in welchein die Entweichung erfolgt

ist, finden die Bestimmungen dieses

Artikels keine Anwendung.

Artikel 19.

Zur Befahrung aller naturlichen

und kunstlichen Wasserstrassen in den

Gebieten der vertragschliessenden Teile

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

naturliga och konstgjorda vattenvägar

inom de båda parternas områden under

enahanda villkor som den mest

gynnade nations fartygsbefälhafvare

och fartyg.

Afgifterna för fartyg och last skola

uppbäras till samma belopp som för

inhemska fartyg och inhemsk last.

Artikel 20.

De traktatslutande parterna tillerkänna

hvarandra ömsesidigt rättighet

att utnämna konsuler i alla

den andra parten tillhörande hamnar

och handelsplatser, där anställande

af konsuler medgifves någon tredje

makt.

Konsuler, som äro anställda hos

endera af de traktatslutande parterna,

skola inom den andra partens område

åtnjuta samma företrädesrättigheter,

befrielser och behörighet, som tillkomma

eller framdeles kunna tillkomma

någon tredje makts konsuler. Likväl

skola nämnda företrädesrättigheter, befrielser

och behörighet icke medgifvas

dem i större utsträckning, än som

tillkommer den senare partens konsulära

representanter inom den förres

område.

Artikel 21.

Denna traktat omfattar äfven de

länder eller områden, hvilka nu äro

eller framdeles kunna komma i tull
-

sollen Schiffsfiihrer und Fahrzeuge,

welche einem derselben angehören,

unter denselben Bedingungen zugelassen

werden, wie Schiffsfiihrer und

Fahrzeuge des meistbegiinstigten

Ländes.

Die Abgaben von Schiff und Ladung

sollen in gleicher Höhe wie von

inländischen Schiffen und inländischer

Ladung erhoben werden.

Artikel 20.

Die vertragschliessenden Teile bewilligen

sich gegenseitig das Recht,

Konsuln in allen denjenigen Häfen

und Handelsplätzen des anderen Teiles

zu ernennen, in denen Konsuln irgend

eines dritten Staates zugelassen

werden.

Die Konsuln des einen der vertragschliessenden

Teile sollen in dem

Gebiete des anderen Teiles dieselben

Vorrechte, Befreiungen und Befugnisse

geniessen, deren sich die Konsuln

irgend eines dritten Staates gegenwärtig

oder ktlnftig erfreuen. Indes

sollen ihnen diese Vorrechte, Befreiungen

und Befugnisse nicht in

einem grösseren Ausmasse zustehen,

als sie den konsularischen Vertretern

des letzteren Teiles im Gebiete des

ersteren gewährt werden.

Artikel 21.

Der gegenwärtige Vertrag erstreckt

sich auch auf die mit dem einen der

vertragschliessenden Teile gegenwärtig

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

förbund med någon af de traktatslutande

parterna.

Artikel 22.

Därest mellan de traktatslutande

parterna meningsskiljaktighet skulle

uppstå rörande tolkningen eller tilllämpningen

af tarifferna till denna

traktat (bilaga A och B) eller rörande

tillämpningen af klausulen om mest

gynnad nations behandling med afseende

å det faktiska handhafvandet

af andra i kraft varande traktatstariffer,

skall denna tvist på endera

partens begäran afgöras genom skiljedom.

Skiljedomstolen skall för hvarje

tvist sammansättas sålunda, att hvarje

part till skiljedomare utser en lämplig

person bland sitt eget lands undersåtar

och att de båda parterna

till öfverskiljedomare välja en vänskapligt

sinnad tredje makts undersåte.

Parterna förbehålla sig rätt att

på förhand för en viss tidrymd utse

den person, som i förekommande fall

skall hafva att fullgöra uppdraget såsom

öfverskiljedomare.

I förekommande fall och under förbehåll

af särskild öfverenskommelse

därom skola de traktatslutande parterna

till skiljedom hänskjuta emellan dem

uppkommande meningsskiljaktigheter

rörande tolkningen eller tillämpningen

äfven af andra än de här ofvan i första

stycket angifna bestämmelser i denna

traktat.

oder kiinftig zollgeeinten Länder oder

Gebiete.

Artikel 22.

Wenn zwischen den vertragschliessenden

Teilen tiber die Auslegung

oder Anwendung der Tarife des gegenwärtigen

Vertrags (Anlage A und B)

oder uber die Anwendung der Meistbegiinstigungsklausel

hinsichtlich der

tatsächlichen Handhabung der sonstigen

in Kraft befindlichen Vertragstarife

eine Meinungsverschiedenheit

entsteht, so soll dieser Streit auf Verlangen

des einen oder anderen Teiles

durch Schiedsspruch erledigt werden.

Das Schiedsgericht wird fur jeden

Streitfall derart gebiidet, dass jeder

Teil aus den Angehörigen seines Ländes

eine geeignete Persönlichkeit zum

Schiedsrichter bestelit, und dass die

beiden Teile einen Angehörigen eines

befreundeten dritten Staates zum Obmann

wählen.

Die beiden Teile behalten sich vor,

die Person, die iin gegebenen Fälle

das Amt des Obmanns zu versehen

haben wiirde, irn voraus fur einen

gewissen Zeitraum zu bestimmen.

Eintretendenfalls und vorbehaltlich

besonderer Verständigung werden die

vertragschliessenden Teile auch Meinungsverschiedenheiten

zum schiedsgerichtlichen

Austrag bringen, die

zwischen ihnen tlber die Auslegung

oder Amvendung anderer als der im

ersten Absatz bezeichneten Bestiinmungen

des gegenwärtigen Vertrages

entstehen könnten.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Angående proceduren i de fall, då,

på grund af bestämmelserna i första

stycket här ofvan, skiljedom påkallas,

hafva mellan de traktatslutande parterna

följande öfverenskommits:

Vid första fall af tvist har skiljedomstolen

sitt säte inom svarandepartens

område, vid andra fallet inom

den andra partens och så omväxlande

i det ena eller andra af de

båda länderna. Den part, inom hvars

område skiljedomstolen sammanträder,

bestämmer platsen därför samt skall

sörja för tillgång till de lokaler och

den kansli- och tjänstepersonal, som

skiljedomstolen behöfver för sin verksamhet.

öfverskiljedoinaren är skiljedomstolens

ordförande. Afgörandet

sker efter röstpluralitet.

De traktatslutande parterna skola

för hvarje särskildt fall eller en

gång för alla öfverenskomma rörande

proceduren vid skiljedomstolen. I

brist på dylik .öfverenskommelse bestämmes

proceduren af skiljedomstolen

själf. Om ingen af de traktatslutande

parterna däremot gör invändning, kan

proceduren vara skriftlig. I detta

fall kan afvikelse göras från bestämmelsen

i närmast föregående stycke.

Beträffande delgifning af kallelse

till inställelse inför skiljedomstolen

och meddelande af annan handräckning,

som begärts af domstolen, skola

0ber das Verfahren in den Fallen,

in denen auf Grund des ersten Absatzes

ein schiedsgerichtlicher Austrag

stattfindet, wird zwischen den vertragschliessenden

Teilen folgendes vereinbart:
Beim

ersten Streitfall hat das

Schiedsgericht seinen Sitz irn Gebiete

des beklagten Teiles, beim zweiten

Streitfall im Gebiete des anderen

Teiles und so abwechselnd in dem

einen oder dem anderen der beiden

Länder. Derjenige Teil, in dessen

Gebiet das Schiedsgericht zusammenzutreten

hat, bcstimmt den Ort des

Gerichtssitzes; er hat för die Stellung

der Räumlichkeiten, der Schreibkräfte

und des Dienstpersonals zu sorgen,

deren das Schiedsgericht för seine

Tätigkeit bedarf. Der Obmann ist

Vorsitzender des Schiedsgerichts. Die

Entscheidungen ergehen nach Stimmenmehrheit.

Die vertragschl iessen den Teile werden

sich im einzelnen Fälle oder ein

för allemal öber das Verfahren des

Schiedsgerichts verständigen. In Ermangelung

einer solchen Verständigung

wird das Verfahren von dem

Schiedsgerichte selbst bestimmt. Das

Verfahren kann schriftlich sein, wenn

keiner der vertragschliessenden Teile

Einspruch erhebt. In diesem Fälle

kann von der Bestimmung des vorhergehenden

Absatzes abgewichen werden.

Hinsichtlich der Zustellung von

Vorladungen vor das Schiedsgericht

und der Erledigung der von diesem

ausgehenden Ersuchen werden die Be
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj tis Nåd. Proposition N:o 160.

myndigheterna i de respektive länderna,

på framställning från skiljedomstolen

till vederbörande regering,

lämna rättshjälp på samma sätt som

vid framställning från inhemska civildomstolar.

De traktatslutande parterna skola

för hvarje särskildt fall eller en gång

för alla öfverenskomma om fördelningen

af kostnaderna. I brist på

sådan öfverenskommelse skall artikel

57 i Haagkonventionen af den 29 juli

1899 tillämpas.

Artikel 23.

Denna traktat skall träda i kraft

från och med dagen efter utväxlingen

af ratifikationerna och förblifva

gällande till och med den 31

december 1910.

Med denna traktats ikraftträdande

skola de på sin tid mellan konungarikena

Sverige och Norge å ena sidan

och vissa tyska förbundsstater å andra

sidan afslutade handels- och sjöfartstraktater,

hvad angår förbindelserna

mellan Sverige å ena och vederbörande

tyska förbundsstater och Tyska riket

å andra sidan, upphöra att gälla.

Artikel 24.

Denna traktat skall ratificeras, och

ratifikationerna skola så snart som

möjligt utväxlas.

hörden jedes der vertragschliessenden

Teile, auf den von dem Schiedsgerichte

bei der betreffenden Regierung

zu stellenden Antrag, in derselben

Weise Rechtshilfe leisten wie

auf die Anträge der inländischen

Zivilgerichte.

Die vertragschliessenden Teile werden

sich iin einzelnen Fälle oder ein

fur allemal fiber die Verteilung der

Kosten verständigen. In Ermangelung

einer Verständigung soll Artikel

57 des Haager Abkommens vom 29.

Juli 1899 zur Anwendung gelangen.

Artikel 23.

Der gegen wärtige Vertrag soll mit

dem Beginn des auf den Austausch

der Ratifikationsurkunden folgenden

Tages in Kraft treten und bis zum

31. Dezember 1910 wirksam bleiben.

Mit dein Beginn der Wirksamkeit

des gegenwärtigen Vertrags treten die

seinerzeit zwischen den Königreichen

Schweden und Nonvegen einerseits

und einzelnen deutschen Bundesstaaten

andererseits geschlossenen Handels- und

Schiffahrtsverträge fur die Beziehungen

zwischen Schweden einerseits und den

betreffenden deutschen Bundesstaaten

und dem Deutschen Reiche andererseits

ausser Kraft.

Artikel 24.

Der gegenwärtige Vertrag soll

ratifiziert und die Ratifikationsurkunden

sollen sobald als möglich ausgetauscht

werden.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Till yttermera visso hafva de respektive

fullmäktige undertecknat

denna traktat och försett densamma

med sina sigill.

Som skedde i Stockholm, uti två

exemplar, den 8 maj 1906.

Zu Urkund dessen haben die beiderseitigen

Bevollmächtigten den gegenwärtigen

Vertrag unterzeichnet und

ihre Siegel beigedrilckt.

So geschehen in doppelter Ausfertigung

zu Stockholm, den 8. Mai

1906.

ERIC TROLLE.

(l. s.)

DOUGLAS.

(l. s.)

H. CA VALLI.

(l. s.)

F. VON MULLER.

(l. s.)

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Häft.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tariff A.

Införseltullar i Tyskland.

Tarif A.

Zölle bei der Einfuhr in Deutschland.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Tariff A.

Införseltullar i Tyskland.

Den i denna tariff omnämnda tyska allmänna tariffen är tulltariffen den 25

december 1902, sådan den genom tyska rikslagen af samma dag blifvit till lydelsen

fastställd.

Nummer

i tyBka

allmänna

tariffen.

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

Mark.

ur 36

Svampar, skurna i bitar, skalade, pressade, torkade,

bakade eller eljest enkelt tillredda.......

8

ur 47

Lingon, friska..................

fria

(ur 74/6) Byggnads- och gagnvirke, i allmänna ta- riffen ej specificeradt:

Anmärkning till n:r 75 och 76 i allmänna tariffen. Genom

blott sägning framställda späntade takspånsbräder tull- bebandlas efter n:r 76 som blott sägade.

I längdriktningen tillhugget, sägadt eller pä annat

sätt förarbetadt, icke hyiladt kantvirke (bjälkar, plankor

o. dyl.), hvilket blott är försedt med tapphål, tappar, nr- skärningar, falsar eller borrhål, drager, om det består af

mjuka träslag, de under n:r 75 och 76 bestämda tnllsat- serna med följande förhöjning:

i händelse förtullning sker efter vikt för

100 kg................0,20 mark,

i händelse förtullning sker efter rymdmått

för 1 festmeter...........1,20 >

0,72

eller för 1 festmeter

4,32

ur 76

sågadt i längdriktningen eller på annat sätt förar- j

betadt, icke hyfladt, af mjuka träslag......|

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

29

Tarif A.

ZöIIe bei der Einfuhr in Deutschland.

Der im gegenwärtigen Tarif erwähnte dcutsche allgemeine Tarif ist der Zolltarif

vom 25. Dezember 1902 in seiner durch das deutsche Reichsgesetz vom gleichen

Tage bestimmten Fassung.

Nummer

des

dcutschen

allgemeiuen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz fur

1 Doppelzentner.

Mark.

aus 36

Pilze, zerkleinert, gescbält, gepresst, getrocbnet,

gedarrt, gebacken oder sonst einfach zubereitet. .

8

aus 47

Preisselbeeren, frisch...............

frei

(aus 74/6) Bau- und Nutzholz, im allgemeiuen Tarife

nicht besonders genannt:

Anmerkung zu Nr. 75 und 76 des allgemeinen Tarifs.

Durch biosses Sägen genutete Schindelbretter sind wie

bloss gesägte Schindelbretter nach Nr. 76 zu verzollen.

In der Längsrichtung beschlagene, gesägte oder in

anderer Weise vorgerichtete, nicht gehobelte Kanthölzer

(Balken, Bohlen und dergleichen), welche nur mit Zapfen- löchern, Zapfen, Schlitzen, Falzen oder Bohrlöchern ver- sehen sind, Tverden, wenn sie aus weichem Holze beste- hen, nach den Sätzen der Nr. 75 und 76 mit einem Zoll- zuschlage verzollt, welcher beträgt:

im Nalle der Verzollung nach Gewicht fur

1 Doppelzentner...........0,20 Mark,

im Fälle der Verzollung nach Baummass

för 1 Festmeter...........1,20 > .

aus 76

in der Längsrichtung gesägt oder in anderer Weise )

vorgerichtet, nicht gehobelt, weich........j

0,72

oder fur 1 Festmeter

4,32

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i tyska

allmänna

tariffen.

Artiklarnas

benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

Mark.

ur 80

ur 81

ur 82

ur 85

87

88

89

96

Järnvägssyllar, bearbetade med yxa, äfven på icke

mer än en långsida sågade, icke hyfiade, af

mjuka träslag.................

Anmärkning. Järnvägssyllar, behandlade med ånga, impregnerade

eller eljest på kemisk väg behandlade, förtullas

utan förhöjning efter de i n:r 80 bestämda tullsatserna.

0,24

eller för 1 festmeter

1,44

Gatubeläggningskubbar af mjuka träslag.....

Anmärkning. Gatubeläggningskubbar af trä, behandlade

med ånga, impregnerade eller eljest på kemisk väg behandlade,

förtullas utan förhöjning efter de i n:r 81 bestämda

tullsatserna.

för 100 kg.

0,72

eller för 1 festmeter

4,32

Hjulnafvar, lötar, ekrar, äfvensom förarbetade, igenkännliga

ämnen därtill, af mjuka träslag . . . .

I

I

för 100 kg.

0,72

eller för 1 festmeter

4,32

Tunnbandsträ (klufvet till tunnband o. dyl.), äfven

rundböjdt:

skaladt, icke hyfladt; oskaladt och skaladt, hyfladt

eller försedt med de för omedelbar användning

som tunnband erforderliga inskärningarna,

s. k. hak..............

Anmärkning till n:r 84 och 85 i allmänna tariffen. En

glättning af klyfytan, som i samband med tillverkningen

af klufven korgpil och tunnbandsträ åstadkommes medelst

bandknif o. dyl., anses icke såsom afhyfling.

Bränsle (famnved, kubbved, risbränsle [äfven i knippor],

spån [affallsspån] och annat endast såsom

bränsle användbart träaffall, trärötter); barrkottar;

utlakadt garfträ och utlakad garfvarbark

(garflag), äfven i formade stycken (»Lohkuchen»)

för 100 kg.

3

fria

Träkol, äfven pulveriserade; träkolsbriketter . . . fria

Trämjöl och träull, äfven beredd för medicinskt

ändamål.................... 0,40

Starrgräs (»Waldhaar»), äfven torkadt, färgadt eller

sammansnodt till rep; vassrör, råa, oklufna; torfströ;

löf, barr, mossa och annat strö, alla slag . .

fria

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 160.

31

Nummer

dos

Zollsatz fiir

deutschen

Benennung der Gegenstände.

1 Doppelzentner.

allgemeinen

Mark.

Tarifs.

aus 80

aus 81

aus 82

aus 85

87

88

89

96

Eisenbahnschwellen, mit der Axt bearbeitet, auch

auf nicht mehr als einer Längsseite gesägt, nicht

gehobelt, aus weichem Holze..........

Anmerlcung. Gedämpfte, getränkte (imprägnierte) oder sonst

auf chemischem Wege behandelte Eisenbahnschwellen werden

ohne Zollzuschlag nach den Sätzen der Nr. 80 verzollt.

Holzpflasterklötze aus weichem Holze.......

Anmerkung. Gedämpfte, getränkte (imprägnierte) oder sonst

auf chemischem Wege behandelte Holzpflasterklötze werden

ohno Zollzuschlag nach den Sätzen der Nr. 81 verzollt.

Naken, Helgen, Speichen, sowie fur diese G-egenstände

erkennbar vorgearbeitete Hölzer von weichem Holze •

Reifenstäbe (gespalten fur Hass- und ähnliche Reifen),

auch rund gebogen:

geschälte, nicht gehobelt; ungeschälte und geschälte,

gehobelt oder mit den zur unmittelbaren Verwendung

als Reifen erforderlichen Einschnitten,

dem sogenannten Schloss, versehen......

Anmerkung zu Nr. 84 und 85 des allgemeinen Tarifs.

Eine Glättung der Spaltfläche, die mit der Herstellungsweise

der gespaltenen Korbweiden und der Reifenstäbe

mitteis des Zugmessers oder dergleichen im Zusammenhange

steht, gilt nicht als Behobelnng.

Brennholz (Schichtholz [Klafterholz], Stockholz,

Reisig [auch in Bundeln], Späne [Abfallspäne] und

andere nur als Brennholz verwertbare Holzabfälle,

Wurzeln); Zapfen von Nadelhölzern; ausgelaugtes

Gerbholz und ausgelaugte Gerbrinden (Gerblohe),

auch geformt (Lohkuchen)...........

Holzkohlen, auch gepulvert; Holzkohlenbriketts . .

Holzmehl und Holzwolle, auch fiir Heilzwecke zubereitet.

...................

Seggen (Waldhaar), auch getrocknet, gefärbt oder

zu Strängen zusammengedreht; Schilfrohr, roh,

ungespalten; Torfstreu; Laub, Baumnadeln, Moos

und sonstige Streu aller Art..........

0,24

oder fiir 1 Festmeter

1,44

fhr 1 Doppelzentner

0,72

oder fiir 1 Festmeter

4,32

fiir 1 Doppelzentner

0,72

oder fiir 1 Festmeter

4,32

fiir 1 Doppelzentner

3

frei

frei

0,40

frei

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

[Nummer

i tyska

allmänna

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

tariffen.

Mark.

ur 111

Hårbärande vildt, icke lefvande, äfven styckadt, icke

tillredt....................

20

Anmärkning till n:r 115—117 i allmänna tariffen. Fisk

(sill därunder inbegripen), som uteslutande till förvaring

under transporten beströtts med salt eller begjutits med

saltvatten, behandlas såsom färsk fisk; däremot drager

urtagen eller sönderskuren färsk fisk, om den inkommer

i saltlake, den för saltad fisk bestämda tullsatsen.

ur 122

Kräftor, lefvande eller blott kokta........

fria

156

Horn, äfven af hjortdjur, ben, bornkvickar, bofvar,

klöfvar, fågelnäbb, tänder, råa, äfven på tvären

skurna i bitar; färgade stycken af Hjorthorn,

sådana de vid tillverkning af knappar o. dyl.

tjäna som råämne; musselskal (äfven med pär- lor) och koraller, råa, äfven pulveri serade eller

malna; kauris, sköldpaddskal (hela), djurtaggar,

hvalfiskbarder (oarbetadt fiskben), äfvensom andra

animaliska skärbara ämnen, oarbetade......

fria

157

Kreaturstarmar och -magar, friska eller torkade,

äfven insaltade, icke afsedda som födoämnen;

blåsor af djur, med undantag af husbiås, friska

eller torkade; guldslagarhinna, tillskuren; löpe,

äfven tätnad, icke sprithaltig .........

fria

ur 161

Blod af slaktade kreatur, flytande eller torkad; djur- senor, äfven torkade; gödsel, animalisk (afträdes- och ladugårdsgödsel), äfven torkad.......

fria

191

Naturligt vatten, annat än mineralvatten, äfven de- stilleradt; is, rå, naturlig eller konstgjord . . .

fri

223

Lera, porslinslera (kaolin) däri inbegripen, samt an- nan lera, alla slag, äfven bränd, malen eller

slammad; schamotte- och dinasmurbruk.....

fria

224

Färgj ordarter (äfven krita), råa, äfvensom såsom råa

färgjordarter användbara affall och biprodukter

från industrien; grafit, rå (i stycken), malen eller

slammad...................

fria

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

33

Nummer

des

deutschen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz fur

1 Doppelzentner.

Mark.

aus 111

Haarwild, nicht lebend, auch zerlegt, nicht zubereitet

20

Anmerkung zu Nr. 115 bis 117 des allgemeinen Tarifs.

Fiscbe (einschliesslich der Heringe), die lediglicli zur Er- baltung wäbrend der Versendung mit Salz bestreut oder

mit Salzwasser begossen sind, werden als frische Fiscbe

behandelt; dagegen unterliegen ausgenommene oder zer- schnittene friscbe Fische, wenn sie in Salzlake eingehen,

dem Zollsatze för gesalzene Fiscbe.

aus 122

Siisswasserkrebse, lebend oder bloss abgekocht . . .

frei

156

Hörner, Geweihe, Knochen, Knochenzapfen, Hufe,

Klauen, Yogelschnäbel, Zähne, roh, auch in der

Querrichtung in einzelne Teile zerschnitten; ge- färbte Stiicke von Hirschgeweihen, wie sie bei oer

Herstellung von Knöpfen und ähnlichen Gegenstän- den als KohstofF dienen; Muschelschalen (anch mit

Perlen) und Korallen, roh, auch gepulvert oder

gemahlen; Kauris, Schildkrötenschalen (in ganzen

Gehäusen), Tierstacheln, Walfischbarten (rohes

Fischbein) sowie sonstige tierische SchnitzstofFe, roh

frei

157

Därme und Magen von Yieh, frisch oder getrocknet,

auch eingesalzen, nicht zum Genusse; tierische

Blasen, mit Ausnahme der Hausenblase, frisch oder

getrocknet; Goldschlägerhäutchen, zugeschnitten;

Lab, auch eingedickt, nicht weingeisthaltig . . .

frei

aus 161

Blut von geschlachtetem Yieh, flussig oder einge- trocknet; Tierflechsen, auch getrocknet; Diinger,

tierischer (Abtritt- und Stalldiinger), auch ge- trocknet ....................

frei

191

Naturliches Wasser, anderes als Mineralwasser, auch

destilliert; Eis, rohes, nattirliches und klinstliches

frei

223

Ton einschliesslich der Porzellanerde (Kaolin) und

Lehm aller Art, auch gebrannt, gemahlen oder

geschlemmt; Schamotte- und Dinasmörtel ....

frei

224

.Farberden (auch Kreide), roh, sowie als rohe Farb- erden verwendbare Abfälle und Nebenerzeugnisse

der Industrie; Graphit, roh (in Stucken), gemahlen

oder geschlemmt................

frei

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i tyska

allmänna

tariffen.

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

Mark.

226

Kiselgur (infusoriejord), kvarts, kvartssand; flinta,

rå, äfven bränd eller malen...........

fria

227

Kalk, kolsyrad, magnesit, dolomit, viterit, stron- tianit, äfven bränd; kalk, bränd, släckt; kalk-

murbruk; kalk, naturlig fosforsur........

Anmärkning till n:r 234 i allmänna tariffen. Under n:r

234 hänföras äfven råa eller blott råhnggna verkstenar.

Med blott råhnggna verkstenar förstås sådana, hvilka

endast utvisa en bearbetning med pikhacka (Spitzhammer)

eller med spetsmejsel, såsom brukas för att genom borttagan- det af öfvorflödiga delar göra dem lämpliga för transporten.

fria

236

Andra jordarter och råa mineralämnen, i allmänna

tariffen ej specificerade eller inbegripna, äfven

brända, slammade, malna eller renade; kritmassa

(af - krita, andra jordarter, lim o. dyl.) till for-

marearbeten..................

fria

ur 243

Beck, alla slag, med undantag af stenkolsbeck; beck- bottensats (återstod från beckberedning); beck- artade rester från rening af mineraloljor, såframt

de sjunka i vatten; torftjära, trätjära och björkolja

(daggert, björktjära)..............

fria

259

Vagnssmörja ..................

6

271

Ammoniakvatten (gasvatten), salmiaksprit ....

fria

289

Etsnatron, i fast form (natriumhydroxyd) eller i

flytande (natronlut); etskali, i fast form (kalium-

hydroxyd) eller i flytande (kalilut).......

3,50

297

Järnvitriol (grön vitriol, järnsulfat), zinkvitriol (hvit

vitriol, zinksulfat)...............

fria

309

Kalciumacetat (ättiksyrad och träättiksyrad kalk) .

Andra acetater, i allmänna tariffen ej specificerade,

0,50

äfvensom acetonolja..............

fria

337

Bläck och bläckpulver..............

4

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.

35

Nummer

des

Zollsatz fur

deutschen

allgemeinen

Benennung der Gegenstände.

1 Doppelzentuer.

Tarifs.

Mark.

226

Kieselgur (Infusorienerde), Quarz, Quarzsand; Feuer-

frei

steine, rot, auch gesehreckt oder gemahlen . . .

227

Kalk, kohlensaurer, Magnesit, Dolomit, Witherit,

Stron tianit, auck gebrannt; Kalk, gebrannter, ge- löscbt; Kalkmörtel; Kalk, natiirlicher phospbor-

saurer ....................

frei

Anmerkung zu Nr. 234 des allgemeinen Tarifs. Unter

Nr. 234 fallen auch rohe oder bloss roh behauene Werk- steine. Unter bloss roh behauenen Stelnen werden solcbe

verstanden, welche lediglich eine Bearbeltung mit dem

Zweispitz (Spitzhammer) oder mit dem SpitzmeisBel zeigen,

wie solcbe erfolgt, um von dem Stein iiberflnssige Teile

abzuschlagen und ibn zur Yersendung geeignet zu machen.

236

Sonstige Erden nnd robe mineraliscbe Stoffe, ander-

weit im allgemeinen Tarife nicht genannt oder

inbegriffen, auch gebrannt, geschlemmt, gemahlen

oder gereinigt; Kreidemasse (aus Kreide, ande- ren Erden, Leim und dergleichen) zu Former-

arbeiten....................

frei

ans 243

Pech aller Art, mit Ausnahme des Steinkohlenpechs;

Pechsatz (Ruckstand von der Pechbereitung);

pechartige Ruckstände von der Destination der

Mineralöle, soweit sie im Wasser untersinken;

Torf teer, Holzteer und Dagget (Daggert, Birken-

teer).....................

frei

259

Wagenschmiere.................

6

271

Ammoniakwasser (Gaswasser), Salmiakgeist ....

frei

289

Ätznatron, fest (Natriumhydroxyd) oder fltissig (Na-

tronlauge); Ätzkali, fest (Kaliumhydroxyd) oder

flussig (Kalilauge)...............

3,50

297

Eisenvitriol (grtiner Vitriol, Eisensulfat), Zinkvitriol

(weisser Vitriol, Zinksulfat)..........

frei

309

Calciumacetat (essigsaurer und holzessigsaurer Kalk)

Andere Acetate, anderweit im allgemeinen Tarif

0,50

nicht genannt, sowie Acetonöl.........

frei

337

Tinte und Tintenpulver............

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i tyska

allmänna

tariffen.

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

Mark.

349

Träsprit (metylalkohol), rå; aceton, rå......

Anmärkning. Under n:r 349 bänföres träsprit, hvars styrka,

vid 15° 0. profvad med en alkoholometer efter viktsdelar

per % för brännvin, icke öfverstiger 95 %.

fria

ur 350

Träsprit, renad.................

8

378

Trätjäre- och torftjärekreosot..........

(ur 472/4) Linnegarn (garn af lin eller linblånor),

äfven blandadt med jute, dock utan inblandning

af andra textilämnen:

fria

ur 473

498

enkelt, blekt, färgadt, tryckt:

t. o. m. n:r 20 engelskt............

öfver n:r 20 t. o. m. n:r 35 engelskt......

öfver n:r 35 t. o. m. n:r 75 engelskt......

Täta väfnader af de under afdelning 5 D i allmänna

tariffen upptagna textilämnen, äfven blandade med

hästbår, dock utan inblandning af andra anima- liska textilämnen eller bomull, icke hänförliga

under n:r 486 t. o. m. 491 i allmänna tariffen,

försedda med mönster (råa, blekta, färgade, tryckta,

kulört väfda):

damast.................

andra....................j

13

16

21

150

tullsatserna under

n:r 492 och 493 i

allmänna tariffen

+ 10 mark.

ur 556

Skodon af skinn, alla slag, äfven af hudar med hår

eller af hudar af fiskar eller kräldjur, med andra

sulor än af trä:

tofflor, utan afseende på vikten........

Anmärkning. Såsom tofflor anses sådana skodon, hvilka

hvarken hafva ställning för vristen eller hälen och icke

heller på annat sätt (t. ex. genom snören, knappar eller

resårinsättningar) äro afsedda att fast omsluta foten. Den

traktatsenliga tullsatsen tillämpas äfven på tofflor, för- sedda med en enkel klacklapp, dock icke på sådana med

klackar.

60

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

37

Nummer

des

deutschen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz fur

1 Doppelzentner.

Mark.

349

Holzgeist (Methylalkohol), rot; Acetou, roh ....

Anmerlcung. Unter Nr. 349 fällt Holzgeist, dessen Starke,

bei 15 ° C. mit einem Alkoholometer nåck Gewichtsteilen

in Hundert för Branntwein festgestellt, nicht mehr als

95 Gewichtsteile beträgt.

frei

aus 350

Holzgeist, gereinigt..............

8

378

Holzteer- und Torfteerkreosot..........

(aus 472/4) Leinengarn (Garn aus Flachs oder Flachs- werg), auch gemisclit mit Jute, jedoch ohne Bei- mischung von anderen Spinnstoffen:

frei

aus 473

eindrähtig, gebleicht, gefärbt, bedruckt:

bis Nr. 20 engliscb.............

13

tiber Nr. 20 bis Nr. 35 englisch........

16

tiber Nr. 35 bis Nr. 75 englisch........

21

498

Dichte Gewebe aus Gespinsten von Spinnstoffen

des _ Abschnitts 5 D des allgemeinen Tarifs, auch

gemischt mit Pferdehaaren, jedoch ohne Beimi- schung von anderen tierischen Spinnstoffen oder

Baumwolle, nicht unter Nr. 486 bis 491 des all- gemeinen Tarifs fallend, gemustert (roh, gebleicht,

gefärbt, bedruckt, bunt gewebt):

Damaste ...............

|

150

Zollsätze der Nr. 492

andere............. J

und 493 des allge-

meinen Tarifs

+ 10 Mark.

aus 556

Schuhe aus Leder aller Art, auch aus behaarten

Häuten oder aus Häuten von Fischen oder Kriech- tieren, mit anderen Sohlen als Holzsohlen:

Pantoffel und Hausschuhe, ohne Bucksicht auf

das Gewicht................

Anmerlcung. Als Pantoffel nnd Haussclrahe sind solche

Schuhe anszusehen, die weder Histstellung noch Fersen- stellung haben uoch in anderer Weise (z. B. durch Zug- schnuro, Yerschlussknöpfe oder elastische Einsätze) zur fe- sten Umschliessung des Fusses eingerichtet sind. Der ver- tragsmäsBige Zollsatz ist auch auf Pantoffel und Haus- schuhe mit einem Absatzfleck, jedoch nicht auf solche

mit Absätzen (Stöckeln) anzuwenden.

60

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i tyska

allmänna

tariffen.

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

Mark.

562

Handskar, helt eller delvis af skinn (med undantag

af med pälsverk vare sig öfverkladda eller fod- rade och af till sadelmakararbeten hänförliga,

stoppade fäkthandskar).............

125

ur 577

Skodon af kautschuk, äfven i förening med sulor af

andra ämnen, lackerade............

(ur 615/634) Trävaror:

80

615

Byggnads- och gagnvirke, hyfladt, falsadt, spåntadt,

med stämjärn urtaget, försedt med tappar eller

urskärningar, såframt det icke är hänförligt

under något annat nummer i afdelning 10 B i

allmänna tariffen:

oarbetadt:

knifskurna, fanerartade träskifvor af poppel-

eller alträ i små dimensioner ......

annat, så framt det icke är undantaget i an- märkningen till n:r 75 och 76 i allmänna

2

tariffen.................

3,25

bearbetadt ..................

10

ur 624

Spolar, äfven färgade..............

(ur 625/6) Möbler och möbeldelar, grofva (icke stop- pade), icke fanerade:

5

ur 625

af mjuka träslag, råa............

(ur 628/9) Snickar-, svarfvar- och vagnmakar- arbeten, grofva, äfvensom andra grofva trävaror,

i föregående nummer uti afdelning 10 B i all- männa tariffen ej specificerade:

4,50

ur 628

fönsterramar, dörrar, trappor, och delar af sådana,

profilerade trälister: råa............

Grofva, råa plattor af mjuka träslag, hvilka på

båda ytorna fullständigt öfverdragits med ett

genom ett bindemedel (cement eller dylikt) fast- satt enkelt eller flerfaldigt papplager (s. k. Compo-

4

board) .....................

5

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

39

Nummer

des

Zollsatz fur

deutschen

Benennung der Gegenstände.

1 Doppelzentner.

allgemeinen

Tarifs.

Mark.

562

aus 577

615

aus 624

aus 625

aus 628

Handschuhe ganz oder teilweise aus Leder (mit

Ausnahme der mit Pelzwerk tiberzogenen oder mit

solchem geftitterten Handschuhe und der als Sattlerware

zu behandelnden ausgepolsterten Fechthandschuhe).

.................

Schuhe aus Kautschuk, auch in Verbindung mit

Sohlen aus anderen Stoffen, lackiert......

(aus 615/634) Holzwaren:

Bau- und Nutzholz, gehobelt, gefalzt, genutet, gestemmt,

gezapft, geschlitzt, soweit es nicht unter

eine andere Nummer des Abschnitts 10 B des allgemeinen

Tarifs fällt:

roh:

durch Messerung hergestellte fnrnierartige

Brettchen aus Pappelholz oder Erlenholz in

kleinen Abmessungen..........

anderes, soweit es nicht in der Anmerkung

zu Nr. 75 und 76 des allgemeinen Tarifs

ausgenommen ist.............

bearbeitet..................

Spulen, auch gefärbt...............

(aus 625/6) Möbel und Möbelteile, grobe (nicht gepolstert),

unfurniert:

aus weichem Holze, roh...........

(aus 628/9) Tischler-, Drechsler- und Wagnerarbeiten,

grobe, sowie sonstige grobe Holzwaren, in den

vorhergehenden Nummern des Abschnitts 10 B des

allgemeinen Tarifs nicht genannt:

Pensterrahmen, Turen, Treppen, und Teile von solchen,

proiilierte Holzleisten: roh........

Grobe rohe Platten aus weichem Holz, die auf beiden

Breitseiten mit einer durch ein Bindemittel (Zement

oder dergleichen) befestigten einfachen oder

mehrfachen Pappschicht vollständig iiberzogen sind

(sogenanntes Compoboard)...........

125

80

3,25

10

5

4,50

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i tyska

allmänna

tariffen.

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

Mark.

629

bearbetade:

fönsterramar, dörrar, trappor, och delar af sådana

11

andra .....................

(ur 649/50) Halffabrikat för pappers- och papptill- verkning, våt eller torr massa, äfven blekt eller

färgad eller försatt med mineralämnen, lim o. s. v.:

io_

650

af trä, halm, espartogräs eller andra växtfibrer:

trämassa (mekaniskt beredd trämassa, slip-

1,25

massa)..................

kemiskt beredd trämassa (cellulosa); halm-,

esparto- och annat fiberämne.......

1,25

ur 652

Papp, alla slag:

hvit eller med färg bestruken, öfverklistrad med

hvitt eller färgadt papper; målarpapp ....

10

655

Omslagspapper, icke hänförligt under n:r 654 i all-

männa tariffen.................

Annat papper, icke hänförligt under andra nummer

i allmänna tariffen, häri inbegripet kartongpapper,

3

äfven linjeradt, pergamenteradt eller kornigt . .

Anmärkning till n:r 654 och 655 i allmänna tariffen.

Såsom omslagspapper behandlas allt papper utan skillnad

till ämnet, hvaraf det är framställdt, som icke är till

tryck-, skrif-, sug- och ritpapper tjänligt, i synnerhet

påspapper såväl som de i regeln mer eller mindre limmade

papperssorter, hvilka vanligen tjäna till omslag eller in- packning. Papper af nämnda slag förtullas efter en tull- sats af 3 mark för 100 kg., äfven om det är på båda

sidor jämnt eller glättadt, i massan kulört färgadt eller

försedt med tryckta bruksanvisningar, varureklamer,

mönster o. dyl. Med underlag af textilvaror försedt

papper hänföres icke till omslagspapper. För särskiljande

af omslagspapper och papp tjänar i tvifvelaktiga fall

ytans förhållande till vikten som bestämmande på så

sätt, att som omslagspapper behandlas blott sådant

papper, af hvilket 1 meter i fyrkant väger mindre än

350 gram. Från förtullning såsom silkespapper undan- tages allt papper, hvars vikt för 1 meter i fyrkant öfver- stiger 30 gram.

6

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

41

Nummer

des

deutschen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz fur

1 Doppelzentner.

Mark.

629

bearbeitet:

Fensterrahmen, Turen, Treppen, und Teile von

solehen...........

11

andere..........

10

650

(aus 649/50) Halbzeug (Halbstoff zur Papier- und

Pappenbereitung), breiartig oder in fester Form,

auch gebleicbt oder gefärbt oder mit mineralischen

Stoffen, Leim usw. versetzt:

aus Holz, Strob, Espartogras oder anderen

Pflanzenfasern:

Holzmasse (mecbanisch bereiteter Holzstoff,

Holzschliff).........

cbemiscb bereiteter Holzstoff (Zellstoff, Zellu- lose); Stroh-, Esparto- und anderer Faserstoff

1,25

1,25

aus 652

Pappen aller Art:

weiss oder farbig gestricben, mit weissem oder

farbigem Papier beklebt; Malerpappe.....

10

655

Packpapier nicht unter Nr. 654 des allgemeinen Ta- rifs fallend...........

3

Anderes Papier, nicht unter andere Nummern des

allgemeinen Tarifs fallend, einschliesslich des Kar- tonpapiers, auch liniiert, pergamentiert oder gekörnt

6

Anmerkung zu Nr. 654 und 655 des allgemeinen Tarifs.

Als Packpapier werden ohne Unterschied des Stoffes, aus

welchem das betreffende Papier hergestellt ist, alle Papiere

behandelt, welche sich zur Verwendung als Druck-, Schreib-,

Lösch- oder Zeichenpapier nicht eignen, insbesondere die

Gattung der Tiitenpupiere sowie die als Papier zum Ein- wickeln, Einschlagen oder Einpacken erkennbaren, in der

Regel mehr oder weniger geleimten Papiersorten. Papiere

dieser Art sind zum Satze von 3 Mark fur 1 Doppelzent- ner auch dann zu verzollen, wenn sie auf beiden Seiten

glatt oder geglättet, in der Masse bunt gefärbt oder mit

Gebrauchsanweisungen, "Warenanpreisungen, Mustern und

dergleichen bedruckt sind. Mit Gnterlagen von Gespinst- waren vorsehene Papiere gehören nicht zu den Packpa- pieren. Fur die Unterscheidung von Packpapier und

Pappa ist in Zweifelsfällen das Verhältnis der Fläche

zum Gewicht in der Weise massgebend, dass als Pack- papier nur solche Papiere zu behandeln sind, von denen

1 Meter im Geviert weniger als 350 Gramm wiegt. Von der

Verzollung als Seidenpapier sind alle Papiere ausgenommen,

deren Gewicht auf 1 Meter im Geviert 30 Gramm iibersteigt.

Bih.

till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i tyska

allmänna

tariffen.

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

Mark.

667

Brefpapper, brefkort och. brefkuverter i askar etc.

af papper, papp eller trä (»Papierausstattung»):

i askar etc., öfverkladda (helt eller delvis) med

skinn eller textilvaror, helt eller delvis af

siden, eller därmed annorledes försedda . . .

i askar etc., af annan beskaffenhet:

35

af papper eller papp............

12

af trä ...................

Anmärkning. Tid små band af textilämnen, alla slag, med

bvilka brefpapper, brefkort ocb brefkuverter äro om- bundna, såväl som vid obetydliga utsmyckningar af själfva

askarna etc. med dylika små band, fästes icke afseende

vid tullbehandlingen.

15

681

Gatsten.....................

Anmärkning till n:r 682 i allmänna tariffen. Klufna,

på de smala sidorna råa eller blott råhuggna plattor af

granit af mer än 16 cm. tjocklek lämnas tullfria.

(ur 685/6) Stenhuggeriarbeten, oslipade, ohyflade,

äfven i förening med olackeradt, opoleradt trä

eller järn:

fri

nr 685

släta, icke profilerade, icke svarfvade, icke ut- sirade, af granit:

kantstenar för trottoarer, på två långsidor

och på båda kortsidorna slätt bearbetade,

eljest råa eller blott råhuggna.....

0,25

andra arbeten.....•........

Anmärkningar.

1. Såsom släta, icke profilerade stenhuggeriarbeten efter

n:r 685 behandlas oslipade, ohyflade, icke svarfvade

fönsterbänkar, gesimsdelar och andra byggnads- och

verkstenar med och utan kanter och med bearbetade,

släta eller buktiga ytor, såtillvida som bearbetningen,

i synnerhet med hänsyn till buktiga ytor, synbarligen

är betingad genom stenens tekniska användning.

2. Trappstenar af granit förtullas efter n:r 685, äfven då

de, i ändamål att få fotsteget bredare, äro försedda

med ett enkelt, icke profileradt utsprång.

0,50

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

43

Nummer

des

deutschen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz fur

1 Doppelzentner.

Mark.

667

Briefpapier, Briefkarten und Briefumschläge in Be- hältnissen aus Papier, Pappe oder Holz (Papieraus- stattung), und zwar:

in Behältnissen, mit Leder oder mit Gespinst- waren ganz oder teilweise aus Seide iiberzogen

(ganz oder teilweise) oder damit ausgestattet

35

in Behältnissen von anderer Beschaffenkeit:

aus Papier oder Pappe...........

12

aus Holz.................

15

Anmerkung. Bändchen aus Gespinsten jeder Art, mit denen

Briefpapier, Briefkarten nnd Briefumschläge gebunden sind,

sowie geringfugige Ansstattungen der Behältnisse selbst

mit solchen Bändchen bleiben bei der Verzollung ausser

Betracht.

681

Pflastersteine..................

frei

Anmerkung zu Nr. 682 des allgemeinen Tarifs. Gespal- tene, au den Schmalseiten rohe oder bloss roh behauene

Platten aus Granit von mehr als 16 Zentimeter Starke

werden zollfrei abgolassen.

aus 685

(aus 685/6) Steinmetzarbeiten, ungeschliffen, ungeho- belt, auch in Yerbindung mit unlackiertem, unpo- liertem Holze oder Eisen:

von schlichter, nicht profilierter Arbeit, nicht

abgedreht, nicht verziert, aus Granit:

Bandsteine ftir Biirgersteige, an zwei Längs- seiten und an den beiden Kopfseiten

schlicht bearbeitet, sonst roh oder bloss

roh behauen ..............

0,25

andere Arbeiten.............

0,50

Anmerkungen.

1. Als Steinmetzarbeiten von schlichter, nicht profilierter

Arbeit im Sinne der Nr. 685 sind ungeschliffene, unge- hobelte, nicht abgedrelite Fensterbänke, Gesimsteile

und andere Bau- und Werksteine mit und ohne Kan- ten und mit ebenen oder gekrummten Bearbeitungs- fiächen insoweit zu behandeln, als die Bearbeitung,

insbesondere diejenige in gekrummten Flächen, ersicht- lich durch die technische Zweckbestimmung des Steines

bedingt ist.

2. Stufen aus Granit sind auch dann nach Nr. 685 zu

verzollen, wenn sie zur Vergrösserung der Auftritt- breite mit einem einfachen, nicht gegliederten Wulst

versehen sind.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i tyska

allmänna

tariffen.

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

Mark.

693

Kvarnstenar, äfven i förening med järnband eller

metallhylsor..............

fria

ur 694

Slip- och brynstenar, helt eller delvis af karbo- rundum................

12

(ur 713/4) Murstenar (murtegel, tegelstenar) af tegel- lera, som färgar sig i bränningen, obrända eller

brända, oglaserade:

713

hålstenar (»Hohlsteine», »Lochsteine») och hålplattor,

skrofliga eller släta..............

0,15

formstenar, skrofliga eller släta..........

0,20

ur 716

Klinker, alla slag, af lera, oglaserade .......

0,20

ur 719

Kör af lera, oglaserade eller glaserade:

dräneringsrör...........

fria

724

Eldfasta stenar, alla slag (schamottstenar, dinas- och

andra kvartsstenar, bauxit- och magnesiastenar,

kolstenar för eldfast ugnsutmurning), oglaserade

eller glaserade:

rätvinkliga, vägande netto under 5 kg. pr stycke

0,35

rätvinkliga, vägande netto 5 kg. eller däröfver

pr stycke; andra än rätvinkliga utan afseende

på vikten pr stycke............

0,50

ur 728

Släta, oglaserade golfplattor af lera eller halfför- glasadt lergods (»gefrittetes Tonzeug»), genom sam- manpressning af olikfärgade lermassor försedda

med mönster.............

3

Anmärkning. Plattor af förenämnda slag, om de till tjock- leken öfverskrida 11/a centimeter, behandlas alltid såsom

golfplattor och undantagas från förtullningen såsom vägg- plattor efter n:r 729 i allmänna tariffen.

Anmärkningar till afdelning 14 i allmänna tariffen.

1. I motsats till murstenar och klinker behandlas såsom

gatubeläggningsplattor och golfplattor af lera blott

sådana till ytan parallellformiga lerkroppar, vid hvilka

såväl längden som äfven bredden uppgår till minst

fem gånger tjockleken.

Detta kännetecken tjänar äfven för skiljande af

eldfasta plattor från eldfasta stenar.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

45

Nummer

des

deutschen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz fiir

1 Doppelzentner.

Mark.

693

Miihlsteine, auch in Verbindung mit eisernen Reifen

oder Hetallhiilsen...............

frei

aus 694

Schleif- und Wetzsteine, ganz oder teilweise aus Kar- borund ...............

12

(aus 713/4) Mauersteine (Mauerziegel, Backsteine)

aus farbig sich brennendem Ziegelton, ungebrannt

oder gebrannt, unglasiert:

713

Hohlsteine, Locbsteine und Locbplatten, rauh oder

glatt .....................

0,15

Formsteine, rauh oder glatt...........

0,20

aus 716

Klinker aller Art aus Ton, unglasiert......

0,20

aus 719

Röhren aus Ton, unglasiert oder glasiert:

Drainröhren..................

frei

724

Feuerfeste Steine jeder Art (Schamottsteine, Dinas- und andere Quarzsteine, Bauxit- und Magnesia- steine, Kohlenstoffsteine fur feuerfeste Ofenausmaue- rung), unglasiert oder glasiert:

rechteckige bei einem Reingewiekte des Stiickes

von weniger als 5 Kilogramm.......

0,35

rechteckige bei einem Reingewichte des Stiickes

von 5 Kilogramm oder dariiber; andere als

rechteckige ohne Riicksicht auf das Gewicht

des Stiickes................

0,50

aus 728

Grlatte, nnglasierte Bodenplatten aus Ton oder ge- frittetem Tonzeug, durch Zusammenpressen ver- schiedenfarbiger Tonmassen mit Mustern versehen

3

Anmerlcung. Platten der vorstehend bezeichneten Art sind,

wenn ihre Starke mehr als 1 Va Zentimeter beträgt, stets

als Bodenplatten zu behandeln nnd von der Verzollnng

als Wandbekleidungsplatten nach Nr. 729 des allgemeinen

Tarifs ausgenommen.

Anmerkungen zu Abschnitt 14 des allgemeinen Tarifs.

1. Im Gegensatze zu Mauersteinen und Klinkern sind als

Pllasterplatten aus Ton und als Bodenplatten aus Ton

nur solche parallelflächige Tonkörper zu behandeln,

bei welchen sowohl die Länge als auch die Breite

mindestens dom Punlfacben der Dicke gleicbkommt.

Dieses Merkmal dient auch fur die Unterscheidung

der feuerfesten Platten von den feuerfesten Steinen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i tyska

allmänna

tariffen.

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

Mark.

2. Lervaror, som framställts genom sammanpressning af

olikfärgade lermassor utan att likväl därigenom på

ytan vara försedda med mönster, förtullas icke såsom

flerfärgade utan som enfärgade.

ur 763

Glas, i allmänna tariffen ej specificeradt, äfven fram- ställdt genom pressning eller stansning, eller sli- padt, poleradt, mattslipadt, skuret, etsadt eller

försedt med mönster; glastråd och. glasull:

icke färgadt, icke ogenomskinligt.......

(ur 777/843) Järn och järnlegeringar:

Anmärkning till n:r 784 i allmänna tariffen. Under

knäppel förstås valsade, icke riktade (»adjustierte») stänger

från 30 t. o. m. 110 millimeters tjocklek med olika tvär- - snittsformer, men mest af kvadratisk, rutformig eller

ilat form, med mer eller mindre afrundade kanter.

12

785

Smidhart järn i stänger (valsadt, smidt eller draget),

äfven fasoneradt; äfvensom bandjärn:

icke öfver 12 cm. längd, för omsmältning . . .

1

med invalsade mönster eller ornamenter ....

5

annat ....................

(786/787) Plåt:

2,50

786

rå, utan valshud,riktad,glättad (»dressiert»), fernissad:

1 öfver 1 mm..........

3

af en tjocklek { - ,, n

0 [ 1 mm. eller därunder.....

Anmärkning. Under n:r 786 hänföres också glättad (>dres- siert>) plåt, som genom valsning erbållit en jämnt glatt,

glänsande, något speglande yta, änskönt den icke under- gått någon annan bearbetning efter valsningen.

4,50

787

slipad, lackerad, polerad, brunerad eller på annat

sätt med konst framställd oxidhinna, äfven öfver- dragen med en speglande oxidhinna:

1 öfver 1 mm..........

5

af en tjocklek { . „ 3u ,

J 1 1 mm. eller därunder.....

Anmärkning till n:r 791 i allmänna tariffen. Under n:r

791 hänföres jämväl tråd, som omedelbart vid dragningen

eller valsningen fått ett blankt utseende, äfvensom tråd,

som blott till följd af användning af kopparsaltlösningar

vid dragningen företer en tunn kopparanstrykning.

5,50

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

47

Nummer

des

deutschen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz för

1 Doppelzentner.

Mark.

aus 763

2. Tonwaren, die dnrch Znsammenpressen yerschiedenfar- biger Tonmassen hergestellt, hierdurch jedoch nicht

auf der Schauseite mit Mnstern versehen sind, werden

nicht als mehrfarbig, sondera als einfarbig verzollt.

Glas, anderweit im allgemeinen Tarife nicht genannt,

auch durch Pressen oder Stanzen hergestellt oder

geschliffen, poliert, abgeriehen, geschnitten, geätzt,

gemustert; Glasgespinst nnd Glaswolle:

nicht gefärbt, nicht undurchsichtig......

12

785

(aus 777/843) Eisen und Eisenlegierungen:

Anmerkung zw Nr. 784 des allgemeinen Tarifs. TJnter

Knuppeln werden gewalzte, nicht gerichtete (adjnstierte)

Stäbe von 30 bis 110 Millimeter Dicke mit verschiedenen

Querschnittsformen, meist aber von qnadratischer, rauten- förmiger oder ilacher Form mit mehr oder weniger abge- rnndeten Kanten verstanden.

Schmiedbares Eisen in Stäben (gewalzt, geschmie-

det oder gezogen), auch geformt (fassoniert); fer- ner Bandeisen:

nicht ii b er 12 Zentimeter lång, zum Umschmelzen

1

mit eingewalzten Mustern oder Yerzierungen. .

5

anderes...................

2,50''

786

(786/787) Blech:

roh, entzundert, gerichtet, dressiert, gefirnisst:

( von mehr als 1 Millimeter . . .

3

in er tär ej VQn j Millimeter oder darnnter .

4,50

787

Anmerkung. Unter Nr. 786 fallen auch dressierte Bleche,

die durch Walzen eine gleichmässig glatte, glänzende,

etwas spiegelnde Oberfläche erhalten, jedoch keine dem

Walzen nachfolgende Bearbeitung erfahren haben.

abgeschliffen, lackiert, poliert, gebräunt oder sonst

ktinstlich oxydiert, auch mit spiegelnder Oxyd- schicht tiberzogen:

1 von mehr als 1 Milimeter. . .

5

in der Starke ( , , ,

[ von 1 Milimeter oder darunter

5,50

Anmerkung zu Nr. 791 des allgemeinen Tarifs. Unter

Nr. 791 fallen anch Drähte, die unmittelbar beim Ziehen

oder Walzen ein blankes Anssehen erhalten haben, ferner

Drähte, die nur infolge der Anwendung von Kupfersalz- lösnngen beim Ziehen einen diinnen Kupferanflug aufweisen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i tyska

allmänna

tariffen.

ur 792

ur 794

798

799

808

ur 813

Artiklarnas ben ä m ning.

Anmärkning till n:r 791/2 i allmänna tariffen. Under

träd förstås sådant draget eller valsadt järn, som utan

afseende på genomskärningens form icke i någon riktning

öfverskrider 5 millimeters tjocklek, och vidare, utan afseende

på tjockleken, allt i form af knippor inkommande

eller i form af ringar o. dyl. upprulladt, valsadt eller

draget järn. Likväl förtullas i form af knippor inkommande

eller i ringar o. dyl. upprulladt, valsadt eller draget

järn, om dess bredd öfverstiger 10 millimeter, såsom

bandjärn och, om bredden öfverstiger 25 centimeter, såsom

järnplåt.

Tråd, valsad eller dragen, fasonerad däri inbegripen,

förtennt, af cn tjocklek under 0,5 t. o. in. 0,22

millimeter...................

Rör, icke hänförliga under n:r 793 i allmänna tariffen,

valsade eller dragna, råa:

under 2 millimeters godstjocklek.......

(798/9) Smidbart gjutgods, smidesstycken och andra

varor af smidbart järn, i allmänna tariffen ej specificerade

:

raa:

med en netto

vikt pr stycke

bearbetade:

af mer än 150 kilogram.....

af mer än 1001, o. m. 150 kilogram

af mer än 25 t. o. m. 100 kilogram

af mer än 3 t. o. m. 25 kilogram.

af 3 kilogram eller därunder . . .

med en netto

vikt pr stycke^

af mer än 150 kilogram.....

af mer än 100 t. o. m. 150 kilogram

af mer än 25 t. o. m. 100 kilogram

af mer än 3 t. o. m. 25 kilogram.

af 3 kilogram eller därunder . . .

Spadar, skyfflar, bladhackor, kökspannor, kolskyfflar,

smältskopor, eldredskap, plogbillar och plogvändskifvor

....................

Stämjärn, hyfveljärn.............. .

Tullsats för

100 kilogram.

Mark.

4,75

10

3.50

3,75

4.50

6

6

5.50

6

7

10

13

4.50

20

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

49

Nummer

des

deutschen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz fur

1 Doppelzentner.

Mark.

aus 792

Anmerkung zu Nr. 791/2 des allgemeinen Tarifs. Unter

Draht ist dasjenige gezogene oder gewalzte Eisen zu

verstehen, welches oline Rucksicht auf die Form des Quer- sclinitts tei letzterem keine die Grenze von 5 Millimeter

tiberschreitende Abmessung zeigt, ferner auch, nnd zwar

obne Rucksicht auf die Starke, alles in Form von Bun- den, Ringen oder dergleichen aufgewundene gewalzte oder

gezogene Eisen. Jedoch ist das in Form von Bunden, Ringen

oder dergleichen aufgewundene gewalzte oder gezogene

Eisen, wenn seine Breite mehr als 10 Millimeter beträgt,

als Bandeisen, nnd wenn sie mehr als 25 Zentimcter be- trägt, als Eisenblech zu verzollen.

Draht, gewalzt oder gezogen, einschliesslich des ge-

formten (fassonierten), verzinnt, in der Stärke von

weniger als 0,5 Millimeter bis 0,22 Millimeter . .

4,75

aus 794

Röhren, nicht unter Nr. 793 des allgemeinen Tarifs

fallend, gewalzt oder gezogen, roh:

mit einer Wandstärke von weniger als 2 Milli- meter ...................

10

798

(798/9) Schmied

dere Waren

im allgemeinei

roh:

bei einem

lärer Gruss, Scbmiedestucke und an- ius scbmiedbarem Eisen, anderweit

i Tarif nicht genannt:

von mehr als 150 Kilogramm. . .

von mehr als 100 his 150 Kilogramm

3,50

3,75

Reingewichte ■

von mehr als 25 his 100 Kilogramm

4,50

des Stuckes

von mehr als 3 bis 25 Kilogramm

6

799

bearbeitet:

bei einem

von 3 Kilogramm oder darunter .

von mehr als 150 Kilogramm . .

von mehr als 100 bis 150 Kilogramm

6

5,50

6

Reingewichte <

von mehr als 25 bis 100 Kilogramm

7

des Stuckes

von mehr als 3 bis 25 Kilogramm

10

808

Spaten, Schaufe

von 3 Kilogramm oder darunter .

In, Blatthacken, Kuchenpfannen,

13

Kohlenlöffel, Schmelzlölfel, Feuergeräte, Pnugscha- ren und Pflugstreichbretter..........

4,50

aus 813 |

Stemmeisen, Hobeleisen..............

20

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i tyska

allmänna

tariffen.

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

Mark.

Maskinknifvar..................

18

ur 816

Hästräfsor, vägande netto pr stycke 3 kilogram och

6

däröfver ....................

ur 820

Hästskor, råa..................

3

ur 824

Yagnsfjädrar, däri inbegripna fjädrar till järnvägs- vagnar, råa eller endast putsade å ändar och

kanter; buffertfjädrar.............

3

825

Trådlinor af minst 0,5 millimeter tjock järntråd . .

Hästskosöm; grof, icke bearbetad spik af minst 7

centimeters längd, smidd eller pressad, fyrkantig

5

och i spetsen oregelbundet trubbig.......

Andra trådlinor, stängseltråd, stängselduk, annan

trådduk, trådborstar, trådkorgar, klackjärn; skruf- var och nitar af högst 13 millimeter diam.; ha- kar och krokar, i allmänna tariffen ej specifice- rade; handtag till lådor och likkistor, sprintar,

krampor, spännen (med undantag af prydnadsspän- nen); rosettstift; resårer af tråd; hyskor och hakar;

spik, ej förut nämnd eller i allmänna tariffen ej

specificerad, äfven med hufvud af andra oädla me-

6

taller eller deras legeringar..........

8

836

Fint knifsmide (fina knifvar, fina saxar, blanka vapen

o. dyl.); pärlor och prydnadsspännen, såframt de

icke falla under n:r 887 i allmänna tariffen; finger- borgar, korkskrufvar, nötknäppare, stålkulor, knap- par (äfven af järnbleck) och andra fina järnvaror,

i allmänna tariffen ej specificerade:

råa.....................

15

bearbetade ..................

Anmärkning. Från förtullning efter n:r 836 såsom fina

järnvaror undantagas de under öfriga numren uti afdel- ning 17 A i allmänna tariffen specificerade järnvaror,

äfven om de äro fint bearbetade.

Anmärkningar till afdelning 17 A i allmänna tariffen.

1. Vid järnvaror anses en ojämn påstrykning af oljefärg

eller tjära äfvensom öfverstrykning med grafit icke

såsom bearbetning.

24

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

51

Nummer

des

deutschen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz fiir

1 Doppelzentner.

Mark.

Maschinenmesser.................

18

aus 816

Pferderechen, bei einem Reingewichte des Stiickes

von 3 Kilogramm und dariiber.........

6

aus 820

Hufeisen, roh..................

3

ans 824

Wagenfedern, einschliesslich der Eisenbahnwagenfe- dern, roh oder nur an den Blattenden und Seiten-

kanten abgeschliffen; Pufferfedern........

3

825

Drahtseile aus wenigstens 0,5 Millimeter starkem

Eisendraht..........•.......

Hufnägel; grobe nicht bearbeitete Nagel von wenig- stens 7 Zentimeter Länge, geschmiedet oder ge- presst, vierkantig und an der Spitze unregelmässig

5

abgestumpft..................

Andere Drahtseile, Stacheldraht, Drahtgellechte und

Drahtgewebe, Drahtbiirsten, Drahtkörbe, Stiefelei- sen; Schrauben und Niete von nicht mehr als 13

Millimeter Stiftstärke; Haken, anderweit im allge- meinen Tarif nicht genannt; Kisten- und Sarg- griffe, Splinte, Krampen, Schnallen (mit Ausnahme

der Schmuckschnallen); Rosettenstifte; Sprungfe- dern aus Draht; Häftel und Ösen; Nägei, weder

vorstehend noch anderweit im allgemeinen Tarif

genannt, auch mit Köpfen aus anderen unedlen

Metallen oder Legierungen unedler Metalle . . .

6

8

836

Feine Schneidwaren (feine Messer, feine Scheren,

blanke Watfen und dergleichen); Perlen und

Schmuckschnallen, soweit sie nicht unter Nr. 887

des allgemeinen Tarifs fallen; Eingerhiite, Kork- zieher, Nussknacker, Stahlkugeln, Knöpfe (auch

aus Blech) und sonstige feine Eisenwaren, ander- weit im allgemeinen Tarif nicht genannt:

roh.....................

15

bearbeitet..................

Anmerkung. Yon der Verzollung als feine Eisenwaren nach

Nr. 836 bleiben die in anderen Nummern des Abschnitts

17 A des allgemeinen Tarifs besonders genannten Eisenwaren

auch dann ausgenommen, wenn sie fein bearbeitet sind.

Anmerkungen zu Abschnitt 17 A des allgemeinen Tarifs.

1. Bei Eisenwaren wird ein rauher Ölfarben- oder Teeran- strich sowie das Uberstreichen mit Graphit nicht als

Bearbeitung angesehen.

24

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i tyska

allmänna

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

tariffen.

Mark.

2. Järn i stänger, tråd, plåt, rör och andra järnvaror,

bvilka på mekanisk väg erbållit ett öfverdrag af koppar,

kopparlegeringar, nickel eller aluminium eller på ke- misk väg förnieklade, draga, för så vidt icke i allmänna

tariffen särskilda bestämmelser därom gälla, en tull- förhöjning af 50 %. Om för nämnda föremål — pole- rade eller i allmänhet bearbetade — särskilda bestäm- melser äro gällande, tullbehandlas de efter dessa.

875

Metallduk, alla slag, för industriella ändamål, i

synnerhet för pappersfabrikation, ändlös eller i

rullar eller stycken, af tråd af koppar eller koppar- legeringar, äfve med textilinlägg; förtryckvalsar

(egoutteurer) af koppar eller kopparlegeringar,

jämna eller räfflade, med eller utan vattenmärken

18

879

Koppar-, tombak- och mässingsvaror, med guld- eller

silfverfernissa öfverstrukna, målade eller förnick- lade, såframt de icke äro hänförliga till de under

n:r 887 i allmänna tariffen upptagna fint arbetade

prydnadsföremålen o. s. v. eller genom förening

med andra ämnen draga högre tullsatser:

förnieklade ramar och byglar af mässingsplåt

för cigarrfodral, plånböcker, penningbörsar,

hand- och resväskor samt andra liknande varor

50

andra hit hörande varor...........

60

ur 906

Mjölkskumningsmaskiner af alla system (mjölkcentri- fuger, separatorer, radiatorer o. s. v.):

af 40 kilogram eller därunder . .

10

med en

netto vikt

pr maskin

af mer än 40 t. o. m. 100 kilogram

af mer än 100 t. o. m. 200 kilogram

af mer än 200 t. o. m. 400 kilogram

af mer än 400 t. o. m. 500 kilogram

Anmärkning. Med radiatorer förstås sådana mjölkskumningsmaskiner,

hvilka i omedelbar anslutning till skumningen

ock i oafbruten följd framställa smör.

10

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

53

Nummer

des

deutschen

allgemeinon

Tarifs.

875

879

aus 906

Benennung der Gegenstände.

2. Bisen in Staben, Drabt, Blech, Röhren und andere

Eisenwaren, die amf mechaniscbem Wege mit Kupfer,

Kupferlegierungen, Nickel oder Aluminium tiberzogen

oder auf cbemischem "Wege yernickelt sind, unterliegen,

soweit nicht im allgemeinen Tarif besondere Bestimmungen

getroffen sind, einem Zollzuschlage von 50

vom Hundert. Sofern för die genannten Gegenstände

in poliertem oder allgemein in bearbeitetem Zustande

besondere Zollsätze bestehen, werden letztere der Berechnung

zugrunde gelegt.

Metalltuch aller Art för gewerbliche Zwecke, insbesondere

fur die Herstellung von Papier, endlos

oder in Rollen oder Stucken, aus Draht aus Kupfer

oder Kupferlegierungen, aucb mit Gespinsteinlagen;

Voraruckwalzen (Egoutteure) aus Kupfer

oder Kupferlegierungen, glatt oder gerippt, mit

oder obne Wasserzeichen............

Kupfer-, Tombak- und Messingwaren, verniert, gefärbt

oder vernickelt, soweit sie nicht zu den fein

gearbeiteten Sckmuckgegenständen usw. der Nr.

887 des allgemeinen Tarifs gehören oder durch

die Yerbindung mit anderen Stoffen unter höhere

Zollsätze fallen:

vernickelte Rahmen und Biigel aus Messingblech

ftir Zigarrentaschen, Brieftaschen, Geldtäschchen,

Handtaschen, Reisetascben und ähnliche

Täschnerwaren..............

andere hierher gehörige Waren........

Milchentrahmungsmascbinen aller Systeme (Milchzentrifugen,

Separatoren, Radiatoren usw.):

von 40 Kilogramm oder aarunter .

von mehr als 40 Kilogramm bis 1

Doppelzentner.........

bei einem von mehr als 1 Doppelzentner bis

Reingewichte 2 Doppelzentner........

der Maschine von mehr als 2 Doppelzentner bis

4 Doppelzentner........

von menr als 4 Doppelzentner bis

5 Doppelzentner........

Anmerkung. Unter Radiatoren werden solcbe Milcbentrah
mungsmaschinen

verstanden, welche im unmittelbaren Anschluss

au die Entrahmung in ununterbrochenom Verfabren

Butter herstellen.

Zollsatz för

1 Doppelzentner.

Mark.

18

50

60

10

10

9

8

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tariff B,

Införseltullar i Sverige.

Tarif B.

Zölle bei der Einfuhr in Schweden.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Tariff B.

Införseltullar i Sverige.

Den i denna tariff omnämnda svenska allmänna taxan är tulltaxan den 1 juli 1904.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

6

PrimärJcsalbum äfvensom igenkännliga delar däraf

1 kilogram

1

Brefkortsalbum äfvensom igenkännliga delar däraf

1 kilogram

1

50

16

Andra album, äfvensom delar däraf........

Apoteksvaror, i allmänna taxan ej specificerade, enkla

eller sammansatta, till införsel af apoteks förestån- dare eller, efter medicinalstyrelsens, vetenskaps- akademiens eller vederbörande universitetsfakul- tets hörande, af vetenskapsmän till begagnande för

vetenskapliga ändamål, eller ock, efter kommers- kollegii pröfning, af näringsidkare, som styrka sig

hafva behof af dylika varor för åstadkommande

1 kilogram

2

af sina tillverkningar.............

—

fria

18

20

Asbest, oarbetad, äfvensom arbeten däraf . ...

Askar och Dosor.

Anmärkning. Vid profning af frågan, huruvida askar och

dosor skola förtullas efter n:r 20, emedan de bestå af

sammansatta ämnen, fästes icke afseende vid låsinrätt- ningar (små lås med tillhörande nycklar, nyckelskyltar

och dylikt).

Band:

fr ii

l

22

silkessammets- och helsiden-..........

1 kilogram

6

—

23

halfsiden-...................

1 kilogram

2

50 |

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

57

Tarif B.

Zölle bei der Einfuhr in Schweden.

Der im gegenwärtigen Tarif erwälmte schwedisclie allgemeine Tarif ist der Zolltarif vom 1. Juli 1904.

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

massstab.

Krönen.

Öre.

6

Briefmarkenalbums sowie erkennbare Teile da von .

kg

i

Postkartenalbmns sowie erkennbare Teile davon . .

i

50

16

Andere Albums sowie Teile davon.........

Apothekerwaren, im allgemeinen Tarif anderweit

nicht genannt, einfach oder zusammengesetzt, ein- gefuhrt durch Yorsteher von Apotheken oder, nåck

Anhörung der Medizinalverwaltung, der Wissen- scbaftsakademie oder der zuständigen Universitäts- fakultät, durch Gelehrte zu wissensckaftlichen

Zwecken oder auch, nach Prufung des Kommerz- kollegiums, durch Giewerbetreibende, welche nach- weisen, dass sie solche Waren zur Herstellung

>

2

ihrer Fabrikate nötig haben..........

—

frei

18

20

Asbest, unbearbeitet, auch Arbeiten daraus ....

Schachteln und Dosen.

Anmerkung. Bei Prufung der Prage, ob Schachteln oder

Dosen, weil sie ans zusammengesetztem Material hestehen,

nach Nr. 20 zu verzollen sind, hleiben Schliessvorrich- tungen (kleine Schlösschen nebst zugehörigen Schlusseln,

Schlnsselschildern und dergleichen) ausser Betracht.

Bänder:

fre\

22

seidensamtne und ganzseidene.........

6

—

23

halbseidene..................

»

2

50

Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Dre.

24

(Forts.: Band.)

andra slag, därunder inbegripna sådana elastiska,

äfven af silke, hvari kautschuk eller likartadt

ämne ingår.................

1 kilogram

i

75

35

i

Anmärkning till n:r 22, 23, 703 och 704. Sidenvaror af j

de nnder dessa nummer upptagna slag, i hvilka andra spå- nadsämnen till och med 15 % ingå, skola förtullas såsom j

helsiden. Såsom halfsiden förtullas alla andra dylika va- ror, i hvilka silke ingår. Dock skall afseende icke fästas

å silke, som, inspunnet i garn af annat spånadsämne, ej

följer garnets hela längd.

Dylika varor af sammet, fälb och plysch tullbehandlas

dessutom såsom helsiden, då hela ytan utgöres af silke,

ehuru frånsidan utvisar annat spånadsämne.

Konstgjordt silke skall vid tnllbehandlingen anses lika

med naturligt silke.

Bijouterivaror, af annat ämne än guld eller silfver,

enkla eller sammansatta, såsom armband, ärm- och

bröstknappar, bröstnålar, kedjor, kors, ringar, si- giller, spännen, urhakar m. m..........

1 kilogram

2

40

Blommor, konstgjorda, af tyg, papper, halm, fjäder

eller andra dylika ämnen............

1 kilogram

15

_

50

Blyertspennor, alla slag.............

1 kilogram

—

35

53

Anmärkning. Hit hänföras äfven i trä infattade färgstift

(Buntstifte).

Bläck, skrif-, kärlens vikt inberäknad.......

1 kilogram

8

55

Bokstaf sstämplar och Boktrycksstilar.......

1 kilogram

25

60

B orstbindar arbeten af andra ämnen än af fiber, gräs,

rötter eller andra vegetabiliska ämnen, med undan- tag af penslar, murar- och målarborstar, alla slag:

med annan infattning än af opoleradt eller rnå- ladt trä eller järn.............

1 kilogram

1

20

62

Brefkuverter och Papperspåsar..........

1 kilogram

—

30

Anmärkning. Brefpapper, brefkort och brefkuverter i askar

m. m. af papper, papp eller tTä (Papierausstattungen), dock

icke i förening med andra ämnen, skola förtullas efter en

tullsats af 0,25 kronor för 1 kg. Yid små band af spå- nadsämnen, alla slag, med hvilka brefpapper, brefkort och

1

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 160.

59

Nummer dos

schwedischen

allgemeinon

Tarifs.

Benennung der Gcgenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

massstab.

Krönen

Öre.

24

(Noch: Bänder.)

andere Arten, darnnter elastische, auch aus Seide,

worin Kautschuk oder ähnliche Stoffe enthalten

sind.....................

kg

i

»O

35

Anmerkung zu Nr. 22, 23, 703 lind 701. Seidenwaren der

in diesen Nummern bezeiclineten Art, in welchen bis zu

15 t. H. andere Gespinste entbaiten sind, werden wie ganz- seidene verzollt. Wie balbseidene werden allo anderen

derartigen Waren yerzolit, in welcben Seide enthalten ist.

Jcdoch ist auf Seide, welche in Garn von anderen Gespin- sten eingesponnen ist und nicht der ganzen Länge des- selben folgt, keine Riicksicht zu nehmen.

Dergleichen Waren aus Samt, Velpel und Pliisch werden

ausserdem wie ganzseidene Waren verzollt, wenn die ganze

Schauseite aus Seide besteht, auch wenn an der Kehrseite

andere Gespinste ersichtlich sind.

Kunstliche Seide wird bei der Verzollung der naturli- clicn Seide gleich behandelt.

Bijouteriewaren, aus anderem Stoff als Gold und

Silben, einfacb oder zusammengesetzt, wie Arm- bänder, Ärmel- und Brustknöpfe, Busennadeln,

Ketten, Kreuze, Binge, Siegel, Spången, Uhrhaken

und dergleichen................

»

2

46

Kunstliche Blumen aus Zeug, Papier, Stroh, Federn

oder anderem ähnlichen Stoffe.........

»

15

50

Bleistiftc aller Art................

2>

—

35

53

Anmerkung. Hierunter fallen auch in Holz gefasste Farb- stifte (Buntstifte).

Schreibtinte, einschliesslicb der Behältnisse ....

»

8

55

Buchstabenstempcl und BuchdrucTctypen......

2>

—

25

60

Burstenbindenvaren aus anderem Material als aus

Fiber, Gräsern, Wurzeln oder sonstigen vegeta- biliscben Stoffen, ausgenommen Pinsel, Maurer- und Malerbiirsten aller Art:

mit anderer Einfassung als solcber von unpo- liertem oder bemaltem Holz oder Eisen . . .

»

1

20

62

Briefumschläge und Papierdiiten..........

—

30

Anmerkung. Briefpapier, Briefkarten und Briefumschläge

in Behältnisscn aus Papier, Pappe oder Holz (Papier- ausstattungon), jcdoch ohne Verbindung mit anderen Ha- terialien, werden zum Satze von 0,25 Krönen fur 1 kg

verzollt. Bändchen aus Gespinsten jeder Art, mit denen

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

brefkuverter äro ombundna, såväl som dylika band eller

beslag, afsedda för lockets fasthållande eller för tillslutan- det af dithörande askar m. m., fästes icke afseende vid

tullbehandlingen. Likaså inverkar icke på tullbehandlin- gen, om askarna m. m. äro försedda med inredningar för

anbringandet af olika slag eller storlekar af brefpappers- ark, brefkort eller brefkuverter, såsom fackinredning, klot- sar o. dyl.

64

Broderade arbeten, i allmänna taxan ej specificerade,

färdiga eller påbörjade:

broderade remsor af annan bomullsväfnad än

tyll eller af linneväfnad, äfven om de äro för- sedda med annat sömnadsarbete, samt broderade

sådana väfnader, synbarligen afsedda att sön- derklippas till remsor...........

andra slag, icke hänförliga till n:r 63 i allmänna

taxan, draga lika tull med det tyg eller ämne,

hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af 100

procent.

1 kilogram

5

50

82

Böcker, på främmande språk tryckta samt med upp- höjda bokstäfver till begagnande af blinda . . .

_

fria

Anmärkning till n:r 81 och 82 i allmänna taxan. Hit

hänföras äfven bilderböcker och målarböcker för barn,

med förklarande text (på prosa eller poesi).

ur 87

Celluloid, arbetad, med undantag af tangentskifvor,

knifskaft och ämnen därtill: utan förening med

andra ämnen..................

80

ur 88

Cement, kärlens vikt inberäknad, med undantag af

järnslaggcement................

100 kilogram

—

60

99

Elektricitetsmätare................

100 kronor

10

—

100

Elektriska glödlampor..............

1 kilogram

1

50

101

Elektriska maskinerna dynamomaskiner, elektromoto- rer och transformatorer eller delar däraf ....

100 kronor

15

_

107

Etuier, med eller utan tillbehör, af sammansatta

eller i allmänna taxan såsom arbetade ej specifice- rade ämnen:

helt eller delvis öfverkladda med skinn eller

spånadsvaror, alla slag, eller därmed annor-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

61

Nummer des

schwedischer

allgemeinen

Tarifs.

Benen n ung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

massstab.

Krönen. Öre.

Briefpapier, Brief karten und Briefnmsckläge gebunden sind,

sowie solche Bändchen oder Beschläge zum Festbalten des

Deckels oder zum Schliessen der dazu gehörenden Behält- nisse bleiben bei der Verzollung aussor Betracbt. Ebenso

bleibt es auf die Verzollung ohne Einfluss, wenn die Be- hältnisse Elnrichtungen zur Unterbringung verschiedener

Arten oder Grössen von Briefbogen, Brief karten oder Brief- umschlägen, wie abgeschlossene Eächer, Briicken, Kiötzo

und dergleicben besitzen.

64

Stickereien, im _ allgemeinen Tarif anderweit nicht

genannt, fertig oder nnr angefangen:

gestickte Streifen aus anderem Baumwollen- gewebe als Tull oder aus Leinengewebe,

auch wenn mit anderer Näharbeit versehen,

und solche gestickte Gewebe, augenscheinlich

zum Zerschneiden in Streifen bestimmt . . .

anderer Art, nicht unter Nr. 68 des allgemeinen

Tarifs fallend, trägen den Zoll wie das Zeug

oder der Stoff, auf dem die Stickerei aus- geftthrt ist, mit 100 v. H. Zuschlag.

kg

5

50

82

Biicher in fremden Spracken gedruckt oder mit er- hahener Schrift fur Blinde........

fre

i

Anmerkung zu Nr. 81 und 82 des allgemeinen Tarifs. Hier- unter fallen auch Bilderböcker und Malbucher för Kinder,

mit erläuterndem Text (in Prosa oder Poesie).

aus 87

Zelluloid, verarbeitet, mit Ausnahme von Tasten,

Messergriffen und Material dazu: ohne Verbindung

mit anderen Stoffen.............

kg

80

aus 88

Zement, einschliesslich der Behältnisse, mit Aus- nahme von Eisenschlackenzement........

100 kg

60

99

Elektrometer..........

100 Krönen

10

—

100

Elektrische Gliihlampen.............

kg

1

50

101

Elektrische Maschinen: Dynamomaschinen, Elektro- motore und Träns formatoren sowie Teile davon. .

100 Krönen

15

_

107

Etuis mit oder ohne Zubehör, von zusammengesetz- tem oder im allgemeinen Tarif anderweit nicht

als hearbeitet aufgefiihrtem Material:

mit Leder oder Gespinstwaren aller Art ganz

oder teilweise iiberzogen oder damit ausge-

opaginerad Kontrollera mot PDF

02

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningcn.

Kronor.

Öre.

(Forts.: Etuier.)

ledes försedda eller i förening med celluloid

eller dylika formbara ämnen........

1 kilogram

2

andra ....................

1 kilogram

1

50

110

Anmärkning. Vid pröfning af frågan, huruvida ett etui

skall förtullas efter n:r 107, emedan det består af sam- mansatta ämnen, fästes icke afseende vid låsinrättningar

(små lås med tillhörande nycklar, nyckclskyltar och dylikt).

Fernissa, med undantag af spritfernissa......

1 kilogram

30

ur 140

Gäss, lefvande..................

—

fria

142

Färger och Färgning sämnen:

alisarin samt anilin och andra tjärfärger ....

—

1

fria

144

Anmärkning till n:r 142 och 145. Tjärfärgniugsämnen

äro tullfria, äfven om de innehålla ringa mängd af sådana

ämnen som t. ex. ättiksyra, acetin, sulfid — dock icke

alkohol •—, hvars inblandning uteslutande har till ända- mål att mildra eller fixera färgtonen eller att förhindra

fällningen i badet eller också att gifva färgen andra dylika

egenskaper, hvilka göra den mer ägnad för sin användning.

bok-, sten- och koppartrycksfärg........

1 kilogram

7

145

indigo, indigoextrakt, indigokarmin och koschenill

—

fria

149

Anmärkning. Syntetisk indigo, torr eller i degig form, tull- behaudlas såsom naturlig.

Jfr äfven anmärkning vid n:r 142.

zinkhvitt...................

frit

t

150

Anmärkning. Hit hänföres äfven litopon.

andra slag, i allmänna taxan ej specificerade, obe- redda eller beredda.............

|

fria .

156

Garfsyra....................

1

fri

157

Garn:

ullgarn, alla slag:

enkelt:

ofärgadt och oblekt............

1 kilogram

20

158

färgadt, blekt eller tryckt.........

1 kilogram

—

35

159

två- eller flertrådigt:

ofärgadt och oblekt............

1 kilogram

—

25

160

färgadt, blekt eller tryckt, s. k. briljantgarn

därunder inbegripet ...........

1 kilogram

—

40

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

63

Nummer des

| schwedischen

J allgemeinen

Tarifs.

Benen n ung der Gegenstände.

Verzollungs-

massstab.

! Zollsatz

(Krönen. Öre.

! I

(Nocli: Etuis.'')

stattet oder in Verbindung mit Zelluloid oder

ähnlichen Formerstoffen..........

kg

2

andere ...................

1

50

.

110

Anmerkung. Bei Prufung der Brage, ob ein Etui, weil es

aus zusammengesetztem Material besteht, nacb Nr. 107 zu

yerzollen ist, bleiben Schliossvorriehtungen (kleine Schlöss- chen nebst zugehörigen Schlusseln, Sehliisselschildern und

dergleichen) ausser Betraeht.

Firnis, ausser Spirituslack............

30

aus140

G anse, lebende..................

—

frei

142

Farben und Farbstoffe:

Alizarin, Anilin und andere Teerfarben.....

1

frei

144

Anmerkung zu Nr. 142 und 145. Teerfarbstoffe sind zoll- frei, auch wenn sie geringe Mengen von Stoffen, wie z. B.

Essigsäure, Azetin, Sulfide -— jedoch nicht Alkohol —

enthalten, deren Beimischung lediglich bezweckt, den

Farbenton zu mildern oder zu fixieren oder die Fäilung

im Både zu verhindern oder auch der Farbe andere der- artige Eigenschaften zu geben, welche sie fur ihre Ver- wendung geeigneter machen.

Buch-, Stein- und Kupferdruckfarben......

kg

7

145

Indigo, Indigoextrakt,Indigokarmin und Kocbenille

—

frei

149

Anmerkung. Synthetischer Indigo, tracken oder in Teig- form, ist wie naturliclier zu behandeln.

Vgl. auch Anmerkung bei Nr. 142.

Zinkweiss...................

fre''

150

Anmerkung. Hierunter fällt auch Lithopon.

andere Arten, im allgemeinen Tarif anderweit nicht

genannt, unzubereitet oder zubereitet.....

frei

156

Gerbsäure....................

—

frei

157

Garn:

Wollengarn aller Art:

einfach:

ungefärbt und ungebieicht.........

kg

20

158

gefärbt, gebleicht oder bedruckt......

—

35

159

dubliert oder mehrdrähtig:

ungefärbt und ungebieicht.........

»

25

160

gefärbt, gebleicht oder bedruckt, auch soge- nanntes Glanzgarn ............

»

- 1

40

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

161

(Ports.: Garn.)

linne- och hampgarn:

enkelt:

ofärgadt och oblekt............

1 kilogram

20

162

färgadt, blekt eller tryckt.........

1 kilogram

—

40

169

segel- och bindgarn:

ofärgadt och oblekt.............

1 kilogram

—

20

173

Gips:

bränd och malen, kärlens vikt inberäknad ....

100 kilogram

_

40

184

Glas:

fönster- och spegelglas:

folierade:

af t. o. m. V2 kv.-rn. yta..........

1 kilogram

30

185

af större dimensioner...........

1 kilogram

—

50

186

fotografiska torrplåtar eller s. k. emulsionsplåtar,

askars och pappers vikt inbegripen......

1 kilogram

—

30

187

andra slag, i allmänna taxan ej specificerade,

karaffiner och pressade eller slipade flaskor där- under inbegripna..............

1 kilogram

60

ur 194

Bis, poleradt..................

100 kilogram

6

50

198

Gulddrag ar arbeten: ägiljetter, kantiljer, paljetter,

galoner, gramaner, snören och andra i allmänna

taxan ej specificerade, äkta eller oäkta.....

1 kilogram

9

—

205

Anmärkning. Under n:r 198 upptagna varor, iivilka inne- hålla guldtrådar eller gulddrageri till en kvantitet af högst

15 % af varans hela vikt, tullbehandla icke såsom guld- dragararbeten efter n:r 198 utan efter deras beskaffenhet

i öfrigt.

Handslcar, alla slag...............

1 kilogram

6

219

Hudar och Shinn:

ej hänförliga till pälsverk:

beredda:

sulläder och bindsulläder..........

1 kilogram

40

220

andra slag.................

1 kilogram

—

65

226

Humle....................

1 kilogram

—

10

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

65

Nummer des

schwedischen

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

allgemeinen

Tarifs.

massstab.

Krönen.

löre.

(Noch: Garn.)

Leinen- und Hanfgarn:

einfacli:

161

ungefärbt und ungebleicht........

kg

_

20

162

gefärbt, gebleicbt oder bedruckt......

2>

_

40

Segelgarn und Bindfaden:

169

ungefärbt und ungebleicht..........

Gips:

1

—

20

173

gebrannt und gemahlen, einschliesslich der Gefässe

Glas:

Fenster- und Spegelglas:

belegt:

bis V2 qm Fläche...........

100 kg

40

184

kg

30

185

von grösseren Dimensionen.........

_

50

186

photographische Trockenplatten oder sogenannte

Emulsionsplatten, einschliesslich der Schachteln

und des Papiers...............

3>

_

30

187

andere Arten, im allgemeinen Tarif anderweit nicht

genannt, auch Karaffen und gepresste oder ge- schliffene Flaschen..............

_

60

ans 194

Reis, poliert.................

100 kg

6

50

198

Goldgespinstwaren: Nestelschnure, Kantillen, Flitter,

Borten, Besätze, Schnure und andere, im allge- meinen Tarif anderweit nicht genannt, echt oder

unecht ...................

kg

9

—

Anmerkung. Waren der in Nr. 198 bezeichneten Art, welciie

Goldfäden oder Goldgespinste bis zu höcbstens 15 y. H.

des Gesamtgewichts der Ware enthalten, sind nicht als

Goldgespinstwaren nach Nr. 198, sondern nach ihrer sonsti- gen Beschaffenheit zn verzollen.

205

Lederhandschuhe aller Art........

D

6

—

Rånte und Felle ausser Pelzwerb, zubereitet:

219

Sohlleder und Brandsohlleder..........

>

40

220

andere Arten.................

1

—

65

226 1

Ropfen..................

—

10

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Raft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Krouor.

Öre.

230

Hår:

tagel.....................

1 kilogram

20

239

Anmärkning. Hit hänföres äfven krnsadt tagel (Krollbaare).

Instrumenter:

kirurgiska, matematiska, fysiska, kemiska ock na- vigations-, alla slag, i allmänna taxan ej speci- ficerade ...................

100 kronor

10

240

optiska, i allmänna taxan ej specificerade, därunder

inbegripna kikare, glasögon och infattade optiska

glas af alla slag...............

1 kilogram

2

barometrar, manometrar och termometrar ....

1 kilogram

1

—

241

musikaliska:

fortepianon, äfven begagnade:

tafflar och pianinon............

1 stycke

150

242

flyglar..................

1 stycke

200

—

245

ackordion eller delar däraf..........

1 kilogram

—

50

246

andra slag, äfvensom särskildt inkommande delar

och tillbehör, i allmänna taxan ej specificerade

100 kronor

15

—

253

Järnvägs- och spårvägsvagnar, äfvensom tendrar . .

100 kronor

15

—

263

Anmärkning. Till järnvägs- eller spärvägsvagnar hänföras

äfven sädana, i hvilka motor finnes anbragt.

Kali:

kolsyradt (pottaska) och surt kolsyradt.....

fri t

%

265

salpetersyradt (kalisalpeter)...........

—

frit

t

282

Kautschuk eller Gummi elasticum, vulkaniserad eller

icke, samt Guttaperka:

arbetad:

i skifvor utvalsad:

af 1 mm. tjocklek eller däröfver, med eller

utan väfinlägg.............

fn

ur 284

tråd och rör af hård kautschuk eller ebonit .

—

fri

285

andra slag, i allmänna taxan ej specificerade,

härunder inbegripna skodon och i trähylsa

infattad kautschuk .............

1 kilogram

1

20

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

67

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

massstab.

Krönen.

Öre.

230

Eosshaare....................

kg

20

239

Anmerkung. Hierunter fallen auch Krollhaare.

Instrumente:

chirurgische, mathematische, physikalische, chemi- sche und Navigationsinstrumente aller Art, im

allgemeinen Tarif anderweit nicht geuannt . .

100 Krönen

10

240

optische, im allgemeinen Tarif anderweit nicht ge- v nannt, einschliesslich Fernrohre, Brillen, sowie

gefasste optische Gläser aller Art.......

kg

2

Barometer, Manometer und Thermometer ....

1

—

241

musikalische:

Pianofortes, auch gebrauchte:

tafelförmige und Pianinos..........

1 Stuck

150

242

Fliigel ..................

200

—

245

Akkordeons oder Teile davon.........

kg

—

50

246

andere Arten, auch einzeln eingehende Teile

lind Zubehör, im allgemeinen Tarif anderweit

nicht genannt ...............

100 Krönen

15

_

253

Eisenbahn. und Pferdebahnwagen, auch Tender. . .

15

—

263

Anmerkung. Als Eisenbahn- und Pferdebahnwagen sind auch

solche Wagen zu behandeln, in welchen Motore angebracht

sind.

Kali:

kohlensaures (Pottasche) und doppeltkohlensaures

fre

265

salpetersaures (Kalisalpeter)..........

—

fre

282

Kautschuk oder Gummielastikum, vulkanisiert oder

nicht vulkanisiert, sowie Guttapercha:

bearbeitet:

ausgewalzt in Platten:

von 1 mm Dicke oder mehr, mit oder ohne

Zeugeinlage..............

fre

aus 284

Fäden und Röhreri aus Hartkautschuk oder

E bonit................

fre\

285

andere Arten, im allgemeinen Tarif ander- weit nicht genannt, darunter auch Schuhzeug

und Kautschuk in Holzhulsen......

kg

1

20

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Majtts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats

Kronor. Öre

288

289

efter 295

Kcmiskt-teknisica preparater, i allmänna taxan ej specificerade

:

guldklorid, kaliumguldklorid, natriumguldklorid

(guldsalt), kaliumplatinaklorur och platina
klorid.

..................

andra slag, med undantag af de under n:r 287 i

allmänna taxan specificerade........

Kläder, i allmänna taxan ej specificerade:

1 kilogram

100 kronor

15

klädespersedlar, af linne eller bomull, samt delar

af sadana, äfvensom sydda hushållspersedlar, alla

slag, såsom duktyg, handdukar, lakan, örngott,

gardiner med flera dylika:

försedda med broderier; förtullas med 100 procents

förhöjning i den tull, som är bestämd

för tyget, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln

hufvudsakligen består.

Anmärkning. Utgöres vid klädespersedlar af linne eller

bomull samt delar af sådana eller vid sydda hushållspersedlar,

alla slag, sömnaden endast af fållning och kantning,

ntgår tullförhöjningen med blott 10 procent af den

för tyget bestämda tull.

gångkläder och andra klädespersedlar, af annat

ämne än linne eller bomull, samt delar af sådana:

försedda med broderier, fransar, snörmakerier,

spetsar eller blonder eller med foder, som

drager högre tull än det tyg eller ämne,

hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består;

förtullas med 100 procents förhöjning i den

för sagda tyg eller ämne stadgade tull.

Anmärkningar.

1. För gångkläder tages öfvertyget till grund för tullberäkningen;

men uppstår svårighet att bestämma

hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det

material, som drager högsta tullafglften.

2. Klädespersedlar af celluloid tullbehandlas såsom Celluloid,

arbetad, efter n:r 87 i allmänna taxan, utan

förhöjning.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtts Nåd. Proposition N:o 160.

69

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzoilungs
massstab.

Zollsatz

Krönen, j Öre,

288

289

hinter 295

Chemisch-technische Präparate, im allgemeinen Tarif

anderweit nicht genannt:

Goldchlorid, Kaliumgoldchlorid, Natriumgoldchlorid

(Goldsalz), Kalium-Platinachlortir und

Platinachlorid............... kg

andere Arten, mit Ausnahme der in Nr. 287 des

allgemeinen Tarifs genannten........I 100 Krönen

Kleider, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt:
Kleidungsstticke

aus Leinwand oder Baumwolle

sowie Teile derselben, auch genähte Haushaltungsgegenstände

aller Art, wie Tischzeug,

Handtticher, Bettlaken, Kopfkissen, Gardinen

und dergleichen mehr:

versehen mit Stickereien, werden mit 100 v.

H. Aufschlag auf den Zoll för den Stoff

verzollt, aus welchem die Kleidungs- oder

Haushaltungsstticke hauptsächlich beste- I

hen.

Anmerkung. Bestelit bei Kleidungsstticken ans Leinwand

oder Banmwolle sowie Teilen derselben oder bei genähten )

Haushaltnngsgegenständen aller Art dle Näharbeit nur in

einem Säumen oder Einfassen, so beträgt der Aufscblag

auf den Zoll filr den Stoff nur 10 v. H.

Kleider und andere Kleidungsstticke aus anderem

Stoff als Leinwand oder Baumwolle sowie

Teile derselben:

versehen mit Stickereien, Fransen, Posamenten,

Spitzen, Blonden oder Futter, welches

einem höheren Zoll unterliegt als das Zeug

oder der Stoff, aus welchem die Kleidungsstticke

hauptsächlich bestehen, werden mit

100 v. H. Aufschlag auf den Zoll för das

betreffende Zeug oder den Stoff verzollt.

Anmerkung en.

1. Bei Kleidern wird das Oberzeug der Zollberechnung zu

Grunde gelegt; wenn es schwierig ist, den Hauptbestandteil

desselben zu bestimmen, wird dasjenige Material,

welches den höchsten Zoll trägt, als massgebend angenommen.

2. Kleidungsstticke aus Zelluloid werden ohne Aufscblag

wie verarbeitetes Zelluloid der Nr. 87 des allgemeinen

Tarifs verzollt.

15

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kunal. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor. <

3re.

(Forts.: Kläder o. s. v.)

kläder, som utgöras af knutna, stickade, virkade

eller på strumpstol tillverkade persedlar, eller

som äro förfärdigade af strumpstolsalngods, utan

tillbehör eller blott med vanliga tillbehör, för- tullas utan förhöjning, efter hvad för strumpor

och strumpstolsarbeten är bestämdt. Såsom van- liga tillbehör skola anses: knappar, knapplister,

remmar, dragsnören och dragband, rosetter, enkla

tofsar o. dyl.

|

Knappar, i allmänna taxan ej specificerade:

299

af sammansatta eller, såsom arbetade, i allmänna

taxan ej specificerade ämnen, med undantag af

knappar, i hvilka silke ingår.........

1 kilogram

i

—

andra slag, med undantag af sådana, i hvilka silke

ingår, tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt,

hvaraf de bestå.

Anmärkning. Då knappar icke annorlunda äro af samman- satta ämnen tillverkade, än att öglan är olikartad, för- tullas de på sätt taxan stadgar för det ämne, arbetadt,

hvaraf själfva knapparna äro förfärdigade.

317

Korgmakararbcten, med undantag af sådana af oska- lade kvistar och gröfre spån..........

1 kilogram

i

—

348

Leksaker, alla slag, utan afseende å materialet, äfven- som delar därtill...............

1 kilogram

i

20

Anmärkning. Hit hänföras äfven julgransprydnader, så- framt de icke efter sin beskaffenhet draga lägre tullsatser.

Lervaror, i allmänna taxan ej specificerade:

352

tegel:

eldfast, äfvensom s. k. fasadtegel samt trottoar- sten ....................

100 kilogram

20

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

71

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

massstab.

Krönen

Öre.

(Noch: Kleider usw.)

Kleidungsstticke, bestekend aus geknoteten, ge- strickten oder gewirkten Gegenständen oder

aus Strumpfwirkerwaren, okne Zutaten oder

nur mit gewöhnlichen Zutaten, werden okne

Aufscklag nåck den fur Strtimpfe und Strumpf- wirkerwaren gegebenen Bestimmungen verzollt.

Als gewöknlicke Zutaten sind anzuseken:

Knöpfe, Knopfleisten, Riemen, Zugscknure und

Zugbänder, Sckleifen, einfache Quasten und

dergleicken.

1

299

Knöpfe, im allgemeinen Tarif anderweit niekt ge- nannt:

aus zusammengesetztem oder im allgemeinen

Tarif nickt als bearbeitet aufgefiihrtem Stoffe,

mit Ausnakme von Knöpfen, in welcken Seide

entkalten ist................

andere Arten, mit Ausnahme solcker, in denen

Seide entkalten ist, werden wie der betreffende

Stoff, bearbeitet, verzollt.

kg

1

—

Anmerkung. Knöpfe nur mit Osen aus einem anderen Stoffe

werden wie der bearbeitete Stoff des Knopfes selbst yerzollt.

317

Korbivaren, ausgenommen solcke aus ungesckälten

Zweigen und gröberen Spänen.........

>

1

—

348

Spielzeug aller Art, okne Rucksickt auf das Material,

sowie Teile davon...............

Anmerkung. Hierunter fällt auch Christbaumschmuck, soweit

er nicht nach seiner Beschaffenheit niedrigeren Zollsätzen

nnterliegt.

Tonwaren, im allgemeinen Tarif anderweit nickt ge- nannt:

Ziegel:

feuerfeste, auck sogenannte Fassadeziegel und

Btirgersteigsteine............

1

20

352

100 kg

20

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Dre.

354

(Forts.: Lervaror o. s. v.)

golf- och väggplattor (tiles, flisor):

af mindre tjocklek än 3 cm., äfvensom bygg- nadsornament :

oglaserade, enfärgade..........

100 kilogram

2

358

arbeten af äkta porslin:

hvita eller enfärgade.............

1 kilogram

—

30

359

förgyllda, försilfrade, målade eller tryckta . .

1 kilogram

—

60

360

andra arbeten af lera, i allmänna taxan ej speci- ficerade, såsom kakel och kakelugnsornament,

krukmakargods, arbeten af terrakotta, terralit,

maj olika, s. k. oäkta porslin och andra slag af

fajans m. m.:

hvita eller enfärgade............

1 kilogram

10

361

förgyllda, försilfrade, målade eller tryckta .

1 kilogram

—

16

368

Anmärkning till n:r 358—361. Hvita eller enfärgade ler- varor, å hvilka fabriksmärke eller fabrikens namn eller

ock en ingraverad rymdbeteckning finnes anbragt, skola

i följd däraf icke behandlas såsom målade eller tryckta.

Litografiska och Fotografiska arheten samt Koppar- sticks■-, Stålsticks- och Träsnittsaftryck, med eller

utan färgbeläggning, äfvensom Oljetryck, utan

afseende å materialet, hvarå de äro anbragta:

oinfattade, som icke tillhöra tryckta verk och

icke med dem inkomma.........

1 kilogram

50

373

Anmärkning till n-.r 367 och 368 i allmänna taxan. De

under n:r 367 och 368 upptagna varor behandlas efter

ofvannämnda nummer, äfven om pappet, papperet eller

pappersmassan, hvarå de äro anbragta, är lackeradt,

bronseradt, förgylldt eller försilfradt.

Magnesia och Magnesiasalter...........

fri

%

378

Maskiner, Redskap och Verktyg eller delar däraf, i

allmänna taxan ej specificerade........

100 kronor

10

—

ur 380

Mattor af kokostågor..............

1 kilogram

—

7

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kxingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

73

Nummer des

schwedische

allgemeinen

Benennnng der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

Tarifs.

massstab.

Kröner

. Öre.

354

358

359

360

361

(Noch: Tonwaren usw.)

Fussboden- und Wandplatten (Tiles, Fliesen)

in der Dicke von weniger als 3 cm sowie

Bauornamente:

unglasiert, einfarbig ....

Waren aus echtem Porzellan:

weiss oder einfarbig . . .

vergoldet, versilbert, bemalt oder bedruckt. .

andere, im allgemeinen Tarif nicht genannte Ton- arbeiten wie Kacheln und Ofenornamente,

Töpferwaren, Terrakotta-, Terralitb- und Majo- likawaren, sogenanntes unechtes Porzellan und

andere Arten Fayence usw.:

weiss oder einfarbig.....

vergoldet, versilbert, bemalt oder bedruckt .

100 kg

kg

»

»

2

30

60

10

16

Anmerkung zu Nr. 358 bis 361. An sich weisse oder ein- farbige Tonwaren, welche die Marke, den Namen der Fabrik

oder eine eingravierte Bezeichnung des Fassungsraums

trägen, werden desbalb nicht als bemalte oder bedruckte

Waren behandelt.

368

Lithographische und photographische Arbeiten sowie

Kupferstiche, Stahlstiche und Holzschnitte mit oder

obne Farbendruck, auch ÖldruckUlder, ohne Etick- sicbt auf das Material, auf dem sie angebracht

sind:

uneingerahmt, nicht zu Drucksachen gehörend

und nicht mit solchen eingehend . . .

»

50

Anmerkung zu Nr. 367 und 368 des allgemeinen Tarifs.

Die in Nr. 367 nnd 368 aufgefuhrten Waren werden auch

dann nach diesen Nummern behandelt, wenn die Pappe,

das Papier oder das Papiermaché, worauf sie angebracht

sind, lackiert, bronziert, vergoldet oder versilbert ist.

373

Magnesia und Magnesiasalze ....

—

frei

378

Maschinen, Gerätschaften und Werkzeuge oder Teile

davon, im allgemeinen Tarif anderweit nicht ge- nannt ........

100 Krönen

10

aus 380

Matten aus Kokosfasern.....

kg

—

7

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Häft.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats

Kronor. Öre.

ur 383

391

ur 395

396

399

400

406

407

408

427

Metaller och i allmänna taxan ej specificerade arbeten

däraf:

A. Bly:

arbetadt:

plåt....................

B. Guld:

arbeten däraf, med undantag af tråd, äfven med

infattade stenar, pärlor m. m........

G. Järn och Stål:

balk-, hörn- och annat till järnvägsskenor ej

hänförligt s. k. fasonjärn:

vägande 60 kilogram eller däröfver per löpande

meter..............

af mindre vikt än 20 kg. per löpande meter

plåtar, valsade eller smidda, äfven om de äro

klippta, böjda, med hål försedda eller hafva

kanterna uppvikta:

utan slipning eller polering och utan öfverdrag

af annan metall eller annan å dem

anbragt ytbetäckning:

af 3 mm. tjocklek och däröfver ....

af mindre tjocklek.........

rör och rör delar:

smidda, valsade eller dragna........

tråd:

af 1,5 mm. tjocklek och däröfver......

af mindre tjocklek.............

arbeten däraf:

linor, stängsellinor däri inbegripna, stängselduk

och annan duk; beläggas med dubbla

tullbeloppet å tråden, hvaraf de äro förfärdigade.

andra, i allmänna taxan ej specificerade och till

Järnvägsmateriel eller Maskiner, Redskap och

Verktyg ej hänförliga järn- och stålvaror:

förnicklade, polerade, bronserade, emaljerade

eller lackerade.............

1 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

fri

15

fria

2 150

1 kilogram

50

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

75

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung

der

Gegenstände.

Verzollungs
massstab.

Zollsatz

Krönen.

Öre.

Metalle und im allgemeinen Tarif anderweit nicht

genannte Arbeiten aus Metall:

aus 383

(A) Blei:

bearbeitet:

Platten .

frei

391

aus 395

396

399

400

406

407

408

427

(B) Gold:

Arbeiten daraus, ausgenommen Draht, auch mit

gefassten Steinen, Perlen und dergleichen . .

(C) Bisen und Stahl:

Balken-, Eck- und anderes, nicht in Eisenbahnschienen

bestehendes sogenanntes Eassoneisen:

im Gewicht von 60 kg oder mehr auf das

laufende Meter............

von geringerem Gewicht als 20 kg auf das

laufende Meter.............

gewalzte oder geschmiedete Platten und Bleche,

auch geschnitten, gebogen und mit Löchern

oder umgebogenen Rändern:

weder abgeschliffen noch poliert sowie ohne

Uberzug von anderen Metallen und ohne

andere Elächenbedeckung:

von 3 mm Dicke und mehr......

von geringerer Dicke.........

Röhren und Röhrenteile, geschmiedet, gewalzt

oder gezogen...............

Draht:

von 1,5 mm Durchmesser und mehr.....

von geringerem Durchmesser........

Drahtwaren:

Seile, einschliesslich solcher zu Umzäunungen,

Zaungewebe und andere Gewebe werden mit

dem doppelten Zollbetrage fur den Draht

belegt, aus welchem sie verfertigt sind.

andere, im allgemeinen Tarif anderweit nicht

genannte und nicht unter Eisenbahnmaterial

oder Maschinen, Werkzeuge und Gerätschaften

zu rechnende Eisen- und Stahlwaren:

vernickelt, poliert, bronziert, emailliert oder

lackiert ...............

kg

100 kg

»

15

frei

50

3

4

4

4

8

50

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

428

440

441

442

444

445

Artiklarnas benämning.

(Forts.: Metaller o. s. v.)

andra slag, med undantag af förgyllda eller

försilfrade................

Anmärkningar:

1. Om en till andra i allmänna taxan ej specificerade

Järn- och Stålvaror hänförlig vara per stycke, i den

form den inkommer, väger mer än 10 kilogram, belägges

den för den Överskjutande vikten med en tull

af endast 4 öre per kilogram.

2. Till n:r 428 hänföras järnkonstruktioner till brobyggnader,

såframt de icke på grund af bearbetning å

ytan höra under n:r 427.

3. Vid järn- och stålvaror inverkar en ojämn påstrykning

af oljefärg eller tjära äfvensom öfverstrykning med

grafit icke på tullbehandlingen.

D. Koppar och däraf med zink, tenn eller annan

oädel metall framställda legeringar, såsom mässing,

brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:

arbetad:

tråd:

ompressad med bly eller armerad med järn,

äfven i förening med annat material,

samt elektriska ledningskablar, blyom
pressade

eller järnarmerade......

på annat sätt isolerad, äfvensom andra

elektriska ledningskablar, såframt dessa

artiklar icke äro bänförliga under nummer

436—439 i allmänna taxan ....

andra slag, såframt de icke äro bänförliga

under nummer 436—439 i allmänna

taxan ................

duk; belägges med dubbla tullbeloppet å

tråden, hvaraf den är förfärdigad.

andra arbeten, i allmänna taxan ej specificerade:
förnicklade,

fernissade, lackerade eller med

annan ytbetäckning försedda, med undantag

af förgyllda eller försilfrade . . .

andra slag, med undantag af förgyllda

eller försilfrade...........

Kvantitet för

tullberäkningen.

1 kilogram

100 kronor

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

Tullsats

Kronor. Öre

20

fria

10

10

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

77

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

massstab.

Krönen.

Öre.

428

440

441

442

444

445

(Noch: Metalle usw.)

andere Arten, mit Ausnahme der vergoldeten

oder versilberten.............

Anmerkungen:

1. Wenn eine Ware, welche unter die anderen, im allgemeinen

Tarif anderweit nicht genannten Eisen- und

Stahlwaren zu rechnen ist, in der Form, in welcher sie eingeht,

mehr als 10 kg fiir 1 Stuck wiegt, so wird das Mehrgewicht

mit einem Zolle von nur 4 Öre fur 1 kg belegt.

2. Unter Nr. 428 fallen Eisenkonstruktionen zu Briickenbauten,

soweit sie nicht nach ihrer Oberflächenbearbeitung

unter Nr. 427 gehören.

3. Bei Eisen- und Stahlwaren ist ein rauher Ölfarbenoder

Teeranstrich sowie das tjberstreichen mit Graphit

ohne Einfluss auf die Zollbehandlung.

(D) Kupfer und dessen Legierungen mit Zink, Zinn

oder anderen unedlen Metallen wie Messing,

Bronze, Neusilber, Britanniametall usw.:

bearbeitet:

Draht:

umgeben mit Blei oder armiert mit Eisen,

auch in Yerbindung mit anderem Material,

sowie elektrische Leitungskabel,

umgeben mit Blei oder armiert mit Eisen

in anderer Weise isoliert, auch andere

elektrische Leitungskabel, soweit diese

Artikel nicht unter die Nummern 436

bis 439 des allgemeinen Tarifs fallen .

andere Arten, soweit sie nicht unter die

Nummern 436 bis 439 des allgemeinen

Tarifs fallen.............

Gewebe werden mit dem doppelten Zollbetrage

fiir den Draht belegt, aus welchem

sie verfertigt sind.

andere im allgemeinen Tarif anderweit nicht

genannte Arbeiten:

vernickelt, gefirnisst, lackiert oder mit anderer

Flächenbedeckung versehen, mit Ausnahme

der vergoldeten oder versilberten

andere Arten, mit Ausnahme der vergoldeten

oder versilberten........

kg

20

100 Krönen

kg

frei

10

10

75

50

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungh Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Tullsats

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Kvantitet för

tullberäkningen.

Artiklarnas benämnm

Kronor. Ore

450

ur 458

466

477

481

488

itr 498

500

507

508

509

(Forts.: Metaller o. s. v.)

G. Silfver:

arbeten däraf, äfven förgyllda och med infattade

stenar, pärlor m. m., med undantag af plåt

och tråd .................

I. Zink, arbetad:

plåt ...................

Musikalier, icke bundna.............

Anmärkning till n:r 465 och 466 i allmänna taxan. Såsom

inbundna anses mnsikalicr blott i de fall, då pärmarna

äro försedda med rörliga ryggar.

Natron:

kolsyradt (soda) och surt kolsyradt.......

svafvelsyrligt, surt svafvelsyrligt och undersvaf
velsyriigt.

.................

Nålar, af annat ämne än guld eller silfver och ej

hänförliga till Bijouterivaror:

synålar och symaskinsnålar.........

andra slag.................

Oljor:

palmkärn- och kokosnötolja på fat, större eller mindre

flyktiga, vegetabiliska, i allmänna taxan ej specificerade,

kärlens vikt inbegripen:

i kärl, vägande brutto 1 kilogram eller där
öfver

..................

Papp, andra slag än förhydnings-, press- och takpapp

Papp-, Pappers- och Pappersmassearbeten, i allmänna

taxan ej specificerade:

olackerade..................

Anmärkning. Hit hänföras kragar, manschetter och lösa

skjortbröst af papper, äfven på ena eller båda sidorna

öfverdragna med hvit, färgad eller tryckt bomullsväfnad,

utan verklig sömnad. Eu genom pressning åstadkommen

imitation af sömnad skall ické anses såsom verklig sömnad.

lackerade, bronserade, förgyllda eller försilfrade

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

15

fri

fria

fria

,.l

fria

fria

50

50

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.

79

Nummer des

Rchwedischen

Benennung der Gegenstände.

Yerzollungs-

Zollsatz

allgemeinen

Tarifs.

massstab.

Krönen.

Öre.

450

(Noch: Metalle usw.)

(G) Silber:

Arbeiten daraus, auch vergoldet und mit gefassten

Steinen, Perlen usw., mit Ausnahme von Blech

und Drabt................

kg

15

aus 458

(/) Zink, bearbeitet:

Blech....................

_

fre

466

Musikalien, nicht eingebunden..........

— •

fre

477

Anmerkung zu Nr. 465 und 466 des allgemeinen Tarifs.

Als eingebunden gelten Musikalien nur dann, wenn die

Einbanddeckel mit beweglichem Rucken versehen sind.

Natron:

kohlensaures (Soda) und doppeltkohlensaures . .

fre

481

schwefligsaures, doppeltschwefligsaures und unter- schwefligsaures................

—

1

frei

488

Nadeln, aus anderem Material als Gold und Silber,

sofern sie nicht unter die Bijouteriewaren gehören:

Nähnadeln und Nähmaschinennadeln......

kg

30

andere....................

—

40

aus 498

Palmkern- und Kokosnussöl in Fässern jeder Grösse

—

fre

500

Öle, fliichtige, vegetabilische, im allgemeinen Tarif

anderweit nicht genannt, einschliesslich der Be- hältnisse:

in Behältnissen von 1 kg Rohgewieht und dar- iiber...................

kg

2

507

Pappe, andere als Yerhäutungs-, Press- und Dachpappe

—

5

508

Papp-, Papier- und Papiermachéwaren, im allgemei- nen Tarif anderweit nicht genannt:

unlackiert..................

50

509

Anmerkung. Hierunter fallen Kragen, Manschetten und

Vorhemden aus Papier, auch auf einer oder beiden Seiten

mit weissem, farbigem oder bedrucktem Baumwollenstoff

uberzogen, ohne wirkliche Nähte. Eine durch Pressung

hervorgebrachte kiinstliche Nachahmung von Nähten ist

nicht als wirkliche Naht anzusehen.

lackiert, bronziert, vergoldet oder versilbert . .

1

50

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tull beräkningen.

Kronor.

Öre.

512

Papper:

förgylldt, försilfradt eller med annan metall be- lagdt eller annorlunda än i massan färgadt,

hvartill med hvit färg bestruket s. k. glacé- papper jämväl hänföres, äfvensom papper i för- ening med bomulls- eller linneväfnad.....

1 kilogram

20

513

andra slag, i allmänna taxan ej specificerade, lin- jeradt därunder inbegripet..........

1 kilogram

—

10

515

Papperstapeter och Bårder............

1 kilogram

—

25

519

Paraplyer och Parasoller: delar däraf:

ställningar, sammansatta............

1 kilogram

80

520

käppar, synbarligen afsedda till paraplyer eller

parasoller..................

1 kilogram

—

25

528

Piphufvuden, med eller utan beslag, med undantag

af sådana af sjöskum, äkta eller oäkta.....

1 kilogram

_

80

539

Portföljer, med undantag af sådana af hel- eller

halfsiden...................

1 kilogram

i

20

ur 540

543

Anmärkning. Hit hänföras äfven cigarrfodral, väskor, plån- böcker, penningbörsar och portmonnäer, alla dessa, såframt

de icke bestå af ädla metaller.

Potatis, frisk, under tiden från 1 augusti t. o. m.

14 februari..................

Pärlemor, arbetad, med undantag af knifskaft och

ämnen därtill.................

1 kilogram

fri

2

547

Remmar, läder-, hopsydda, bopnitade eller på annat

sätt bopfästade, samt andra, i allmänna taxan ej

specificerade, synbarligen ämnade att begagnas

såsom dragremmar till maskiner........

100 kronor

10

557

Sadelmakararbeten, i allmänna taxan ej specificerade,

med eller utan beslag.............

1 kilogram

1

20

560

Salt, kok-, alla slag...............

—

fritt

561

Saltsyra.....................

—

fri

efter 566

Schalar, Schaletter och andra Dukar:

väfda; tullbehandlas såsom Yäfnader.

Anmärkning. Med tillsydda eller påknutna fransar hänföras

under artikeln Kläder. Äro de endast fållade, förtnllas de

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ISO.

81

Nummer des

schwedi schen

allgemeinen

Tarifs.

Benennnng der Gegenstände.

Verzollnngs-

massstab.

Zollsf

Kronea.

itz

Öre.

512

Papier:

vergoldet, versilbert oder mit anderen Metallen

belegt oder änders als in der Masse gefärbt, dar- unter auch mit weisser Farbe bestrichenes so- genanntes Glacépapier sowie Papier in Ver bin- dning mit Baumwollen- oder Leinengewebe . . .

kg

20

513

andere, im allgemeinen Tarif nicht anderweit auf- gefiihrte Arten, auch liniiertes Papier.....

—

10

515

Papiertapeten und -iorten............

—

25

519

Schirmteile:

Grestelle, zusammengesetzt...........

80

520

Stöcke, ersichtlich fur Regen- oder Sonnenschirme

bestimmt..................

>

—

25

528

Pfeifenköpfe, mit oder ohne Beschlag, ausgenommen

solche aus echteni oder unechtem Meerschaum . .

_

80

539

Schreibmappen, ausgenommen solche aus Seide oder

Halbseide...................

T>

i

20

aus 540

Anmerkung. Hierunter fallen aueli Zigarrenetuis, Taschen,

Brieftaschen, Geldbeutel und Portemonnaies, alle diese,

soweit sio nicht aus edlen Metallen bestehen.

Kartoffeln, frisch, in der Zeit vom 1. August bis

14. Februar..................

frei

543

Perlmutter, bearbeitet, ausgenommen Messergriffe

und Material dazu...............

kg

2

_

547

Riemen aus Leder, zusammengenäht, zusammenge- nietet oder in anderer Weise ver bunden sowie an- dere, im allgemeinen Tarif anderweit nicht ge- nannt, ersichtlich als Treibriemen fiir Maschinen

bestimmt...................

100 Krönen

10

557

Sattlerwaren, im allgemeinen Tarif anderweit nicht

genannt, mit oder ohne Beschlag........

kg

1

20

560

Kochsalz aller Art................

—

frei

561

Salzsäure....................

—

frei

lanter 566

Schals neder Grösse, auch andere Tiicher:

gewebte werden wie Gewebe verzollt.

Anmerkung. Schals mit angenähten oder angekniipften

Fransen fallen unter die Position »Kleider». Nur gesäumte

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Ilåft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

5re.

574

(Forts.: Schalar o. s. v.)

på, sätt under artikeln Kläder stadgas i fråga om klädes- persedlar af linne eller bomull, å hvilka annan sömnad än

fållning och kantning icke nedlagts.

på strumpstol eller genom stickning, virkning eller

knytning tillverkade; hänföras till Strumpor

och strumpstolsarbeten.

Silke, färgadt eller blekt.............

1 kilogram

2

_

578

Skodon, i allmänna taxan ej specificerade:

af saffians-, karduans-, färgade, pressade eller lac- kerade skinn ................

1 kilogram

5

580

andra slag, icke hänförliga under n:r 576, 577

eller 579 i allmänna taxan..........

1 kilogram

2

—

584

Anmärkning till n:r 581 i allmänna taxan. Under n:r

581 hänföras skiffertaflor i vanlig träram.

Slöjdvaror eller Fabriks-, Handtverkeri- och Manu- fakturvaror, i allmänna taxan ej nämnda; förtullas

lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvud- sakligen bestå, eller, om detta ej kan bestämdt

urskiljas ...................

100 kronor

15

589

Snörmakar arheten, såsom fransar, galoner, gramaner,

ägiljetter, snodder, snören m. fl., i allmänna taxan

ej specificerade:

af hel- eller halfsiden............

1 kilogram

9

590

andra slag, därunder inbegripna sådana, äfven

af silke, hvari kautschuk eller likartadt ämne

ingår...................

1 kilogram

3

ur 596

Spannmål:

omalen:

råg, hvete, korn, ärter och bönor.......

100 kilogram

3

70

597

hafre och vicker...............

_

fria

600

malen:

mjöl och gryn, alla slag...........

100 kilogram

6

50

601

Sparris, emballagets vikt inberäknad.......

1 kilogram

—

20

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

83

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

massstab.

Krönen.

Öre.

574

(Noch: Schals nsw.)

Schals werden nach den in der Position »Kleider» fur

Kleidungsstucke aus Leinen oder Baumwolle ohne andere

Näharheit als Säumen oder Einfassen gegebenen Bestim- mungen verzollt.

auf dem Strumpfwirkerstuhl angefertigte, ge- strickte, gehäkelte oder gekniipfte fallen unter

Striimpfe und Strumpfwaren.

Seide, gefärbt oder gebleickt...........

\

%

2

578

Schuhwaren, im allgemeinen Tarif anderweit nicht

genannt:

aus Saffian, Korduan, gefärbtem, gepresstem oder

lackiertem Leder..............

$

5

580

andere Arten, nicht unter Nr. 576, 577 oder 579

des allgemeinen Tarifs fallend.......

2

_

584

Anmerkung zu Nr. 581 des allgemeinen Tarifs. Unter

Nr. 581 fallen Schiefertafeln in gewöhnlichem Holzrahmen.

HandwerJcer-, Fabrik-, Hausfleiss- und Manufaktur- waren, im allgemeinen Tarif nicht aufgefiihrt,

werden wie Arbeiten aus dem Stoff verzollt, aus

welchem sie hauptsächlich bestehen; falls dieser

nicht mit Bestimmtheit festgestellt werden kann,

zahlen sie...................

100 Krönen

15

589

Posamentierwaren, wie Fransen, Borten, Besätze, Nes- telsehniire, Tressen, Schniire und dergleichen, im

allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt:

von Seide oder Halbseide...........

kg

9

590

andere Arten, darnnter solche, auch seidene, in

welchen Kautschuk oder ähnliche Materialien

enthalten sind...............

3

ans 596

Getreide :

ungemahlen:

Iloggen, Weizen, Glerste, Erbsen, Bohnen . . .

100 kg

3

70

597

Hafer und Wicken..............

_

frei

600

gemahlen:

Mehl und G-riess, aller Art..........

100 kg

6

50

601

Spargel einschliesslich der Behältnisse......

kg

—

20

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

605

Spetsar och Blonder:

silkes-, med eller utan blandning af annat ämne

1 kilogram

12

606

andra slag..................

1 kilogram

4

—

619

Strumpor och andra på strumpstol eller genom stick- ning, virkning eller knytning tillverkade arbeten,

i allmänna taxan ej specificerade, med undantag

af sådana af siden eller halfsiden........

1 kilogram

1

75

625

Anmärkning till n:r 618 och 619 i allmänna taxan. Här- under hänföras äfven trikå och trikåvaror.

Superfosfat...................

100 kilogram

25

630

Symaskiner och Stickmaskiner eller delar däraf, i all- männa taxan ej specificerade .........

100 kronor

10

_

efter 634

651

Säckar, tomma, med undantag af tydligen brukade

och slitna, tullbehandlas lika med den väfnad,

hvaraf de bestå, med tillägg af 10 procent.

Tråd, bomulls-..................

1 kilogram

40

ur 655

Trävaror:

till cigarrlådor ämnade träskifvor af 7 mm. tjock- lek och därunder, med undantag af sådana af

furu eller gran...............

1 kilogram

10

658

svarfvar- och bildhuggararbeten, i allmänna taxan

ej specificerade................

1 kilogram

1

—

663

Anmärkning. Öfverstiger vikten per stycke 2 kilogram,

utgår för öfverskjutande vikten den tull, som för snickar- arbeten är bestämd.

snickararbeten samt alla andra mer eller mindre

bearbetade trävaror, i allmänna taxan ej speci- ficerade:

af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska,

i allmänna taxan ej specificerade träslag,

massiva eller därmed fanerade, äfvensom ar- beten, belagda med massa, utan målning

eller annan ytbetäckning .........

1 kilogram

30

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

85

Nummer des

schwedisehen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Yerzollungs-

Zollsatz

massstab.

Krönen

Öre.

605

Spitzen und Blonden:

aus Seide, mit oder ohne Beimischung von anderen

Stoffen...................

kg

12

606

andere Arten.................

4

—

619

Strumpfe und andere auf dem Strumpfwirkerstuhl

angefertigte oder gestriokte, gehäkelte oder ge- bntipfte Arbeiten, im allgemeinen Tarif anderweit

nicht genannt, ausgenommen solche aus Seide oder

Halbseide...................

1

75

625

Anmerkung zu Nr. 618 und 619 des allgemeinen Tarifs.

Hierunter fallen auch Trikot und Trikotwaren.

Superphosphat.................

100 kg

25

630

Nähmaschinen und Strickmaschinen oder Teile da- von, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt

100 Krönen

10

_

hinter634

651

Säcke, leere, ausgenommen augenscheinlich gebrauchte

und abgenutzte, werden wie der Stoff, aus dem

sie bestehen, mit einem Aufschlage von 10 v. H.

verzollt.

Baumwollenzwirn.................

kg

40

aus 655

Holzwaren:

Zigarrenkistenhölzer von 7 mm. Dicke und we- niger, ausgenommen solche aus Tannen- oder

Eichtenholz.................

10

658

Drechsler- und Bildhauerarbeiten, im allgemeinen

Tarif anderweit nicht genannt........

»

1

_

663

Anmerkung. Ubersteigt das Gewicht för 1 Stuck 2 kg, so

wird fiir das Mehrgewicht der för Tisehlerwaren bestebende

Zoll berechnet.

Tisehlerwaren, sowie alle anderen mehr oder we- niger bearbeiteten Holzwaren, im allgemeinen

Tarif anderweit nicht genannt:

aus Ulmen-, Eschen-, Birken-, Buchen-, Eichen- holz und anderen einheimischen, im allge- meinen Tarif anderweit nicht genannten

Holzarten, massiv oder damit furniert, auch

Arbeiten, mit Masse belegt, ohne Malerei

oder andere Flächenbedeckung......

>

30

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

664

(Forts.: Trävaror.)

af päron och valnöt, samt af mahogny, jaka- randa och andra utländska träslag, massiva

eller därmed fanerade, äfvensom arbeten,

försedda med äkta eller oäkta förgyllning

eller belagda med färgad eller förgylld massa

1 kilogram

60

666

Tvål, parfymerad, äfvensom annan tvål i formade

hanclstycken, kulor, figurer o. s. v. samt s. k. trans- parent tvål (tillverkad med sprit, ehuru oparfy- merad) ....................

1 kilogram

i

ur 677

Ur: vägg- och studsar-, i foder, äfvensom urfoder,

lösa:

af metall.................

1 kilogram

75

678

af trä eller andra ämnen, med undantag af ala- baster eller porslin............

1 kilogram

_

80

679

lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsarur,

äfvensom delar af ur, i allmänna taxan ej speci- ficerade ...................

1 kilogram

i

682

ur 683

Vadd, icke med lim eller gummi bestruken, äfven

för medicinskt behof beredd..........

Vagnar: barnvagnar; motorvelocipeder och motor- vagnar, såframt de icke äro afseada att gå på räler

100 kronor

fri

15

687

Vantar, med undantag af hel- eller halfsiden- . . .

1 kilogram

1

75

693

Velocipeder, färdiga...............

1 stycke

25

—

Anmärkning till n:r 695 i allmänna taxan. Lättnader,

som medgifvas en tredje makt i fråga om tullbebandling

af viner, af något som helst slag, i synnerhet rödviner,

skola, så länge de äga bestånd gentemot den tredje makten,

äfven tillämpas på de tyska hvita vinerna.

Anmärkning till n:r 697 i allmänna taxan. Tullen per

liter för icke musserande hvita viner på buteljer skall

icke öfverstiga tullen per kilogram för hvita viner på fat

med mer än 0,35 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

87

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegens tände.

Yerzollungs-

Zollsatz

massstab.

Krönen

Öre.

664

(Noch: Ilolewaren.)

aus Birnen- oder Walnussholz sowie aus Ma- hagoni, Jakaranda und anderen ausländi- seben Holzarten, massiv oder damit furniert,

sowie Arbeiten mit echter oder unechter

Vergoldung versehen oder mit gefärbter oder

vergoldeter Masse belegt.........

kg

60

666

Seife, parfiimiert, auch andere Seife in geformten

Handstiicken, Kugeln, Figuren usw., sowie soge- nannte Transparentseife (mit Spiritus bereitet,

auch wenn nicht parfiimiert)..........

»

i

aus 677

Wand- und Stutznhren, in Gehäusen, auch einzelne

Uhrgehäuse:

aus Metall............

»

75

678

aus Holz oder anderem Material ausser Alabaster

oder Porzellan..............

80

679

lose oder uneingefasste Werke fur Wand- oder

Stutzuhren, sowie Uhrteile, im allgemeinen Tarif

anderweit nicht genannt...........

i

682

Wattc, nicht geleimt noch gummiert, einschliesslich

der zu medizinischen Zwecken zubereiteten . . .

_

frei

aus 683

Kinderwagen; Motorfahrräder und Motorwagen, sofern

sie nicht zum Fahren auf Schienengleisen bestimmt

sind..................

100 Krönen

15

687

Zeughandschuhe, ausgenommen ganz- oder halbseidene

kg

1

75

693

Fahrräder, fertige.........

1 Sttick

25

—

Anmerkung zu Nr. 695 des allgemeinen Tarifs. Erleich- terungen, die dritten Staaten för die Zollbehandlung von

Weinen irgend welcher Art, insbesondere von Rotweinen,

eingeräumt werden, sollen, solange sie den dritten Staaten

gegenuber besteben, auch auf die deutschen Weissweine

Anwendung Anden.

Anmerkung zu Nr. 697 des allgemeinen Tarifs. Der Zoll

per Liter fur nicht schänmende Weissweine in Flaschen 1

soll den Zoll per Kilogramm för Weissweine in Passera |

nicht um mehr als 0,35 Krönen ubersteigen.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Dre.

701

Visitkort och Adresskort, äfvensom s. k. gratulation s- kort samt pappkort till uppklistring af fotografier,

till matsedlar m. m...............

1 kilogram

50

703

Anmärkning. Guld- eller silfverpressning samt gnid- eller

silfvertryck pä kort, som i ocb för sig äro hänförliga

under n:r 701, skola icke utesluta kortens tullbeliandling

efter detta nummer.

Väfnader:

helsiden-, guld- och silfvertyg därunder inbegripna

1 kilogram

6

704

halfsiden-...................

1 kilogram

2

50

705

Se anmärkning vid n:r 22 och 23.

ylle-, af ull allena eller blandad till större eller

mindre del med lin, bomull eller andra ämnen

utom silke:

pressduk, äfvensom ändlös maskinfilt för fa- briksbehof ................

1 kilogram

25

706

mattor, alla slag, samt stampad (icke väfd) filt

1 kilogram

—

60

707

andra slag.................

1 kilogram

1

75

708

Anmärkning till n:r 706 och 707. Vid mattor och filtar

har ensamt öfverkastning af kanterna till förekommande

af uppfransning icke till följd, att varan förtullas såsom

sydda persedlar eller belägges med någon tullförhöjning.

af lin, hampa eller andra i allmänna taxan ej

specificerade vegetabiliska spånadsämnen, med

eller utan inblandning af bomull eller jute:

a) släta, tvåskaftade och sådana kyprade, hvilkas

hela yta är till väfnadssättet likartad (icke

mönsterväfd), satin eller atlasväfnad undan- tagen :

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla

tillsammans högst 25 varp- och inslags- trådar, äfvensom all segelduk:

oblekta och ofärgade.........

1 kilogram

25

709

andra slag..............

1 kilogram

—

40

710

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla

tillsammans mer än 25 till och med 35

varp- och inslagstrådar.........

1 kilogram

_

45

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 160.

89

Nummer des

schwedischer

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

massstab.

Krönen

Öre.

701

Visitenkarten und Adresskarten, auch sogenannte Gra- tulationskarten sowie Pappbarten zum Aufkleben

von Photographien, fur Speisezettel usw.....

kg

50

703

Anmerkung. Gold- oder Silberprägung, Gold- oder Silber- druck auf Karten, die an sicb unter Nr. 701 fallen, sollen

die Zollbehandlung der Karten nacb dieser Nummer nicht

ausschliessen.

Gewebe:

ganzseidene, auch Gold- und Silberstoff.....

»

6

704

halbseidene..................

»

2

50

705

Siebe Anmerkung bei Nr. 22 und 23.

wollene, ganzwollene oder mehr oder weniger mit

Flachs, Baumwolle oder anderen Stoffen, aus- genommen Seide, gemischte:

Presstiicher, auch endloser Maschinenfilz fiir

Fabrikbedarf..............

»

25

706

Teppiche aller Art, auch gestampfte (nicht

gewebte) Filze..............

»

60

707

andere Arten...............

»

1

75

708

Anmerkung zu Nr. 706 und 707. Bei Teppichen und

Decken hat das blosse Umstechen der Itänder zur Ver- hiitung des Ausfransens -sveder die Verzollung als genähte

Gegenstände, noch die Belegung mit einem Zollzuschlage

zur Folge.

von Flachs, Hanf oder anderen, im allgemeinen

Tarif anderweit nicht genannten vegetabilischen

Gespinsten mit oder ohne Beimischung von Baum- wolle oder Jute:

a) glatte zweischäftige und solche geköperte

Gewebe, deren ganze Fläche von gleicnför- miger Webart (nicht gemustert) ist, ausge- nommen Satin oder Atlasgewebe:

auf einer Fläche von 1 c^cm höchstens 25

Schuss- und Einschlagfäden enthaltend,

auch Segeltuch aller Art:

ungebleicht und ungefärbt......

25

709

andere Arten............

>

_

40

710

auf einer Fläche von 1 qcm mehr als 25

bis einschliesslich 35 Schuss- und Ein- schlagfäden enthaltend........

45

Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Häft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

711

(Forts.: Väfnad er.)

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla

tillsammans mer än 35 till och med 50

varp- och inslagstrådar.........

1 kilogram

1

715

d) andra slag, såframt de icke äro hänförliga

under föregående nummer i allmänna taxan .

1 kilogram

1

50

722

bomulls-:

andra helt och hållet eller delvis glesa väfnader, så- som gas, stramalj m. fl., med undantag af tyll;

äfvensom täta tvåskaftade sådana, som öfverallt

eller delvis på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla

tillsammans minst 80 varp- och inslagstrådar

1 kilogram

1

75

724

Anmärkning. Med glesa väfnader förstås sådana, där mellan- rummet mellan trådarna är minst så stort som tjockleken

af en tråd.

andra slag, såframt de icke äro hänförliga under

föregående nummer i allmänna taxan:

blekta eller färgade...........

1 kilogram

90

725

tryckta eller pressade..........

1 kilogram

1

10

ur 732

vattentäta:

linoleummattor...............

1 kilogram

__

25

733

andra slag, såframt de icke äro hänförliga under

föregående nummer i allmänna taxan ....

1 kilogram

_

60

734

elastiska, innehållande trådar af kautschuk eller

annat likartadt ämne; tullbehandlas lika med

Band, andra slag,

Växter, lefvande, alla slag............

1 kilogram

7

735

Anmärkning. Väger en växt mer än 10 kilogram, skall

för den öfverskjutande vikten tullen beräknas efter endast

3 öre per kilogram.

Ångmaskiner, i allmänna taxan ej specificerade,

och Ångpannor................

100 kronor

10

740

Varor, i allmänna taxan ej specificerade, mer eller

mindre arbetade................

100 kronor

15

—

Anmärkningar till allmänna taxan.

1. Till polerade varor äro alla sådana att hänföra, som

till en större eller mindre del äro så polerade, att fil- eller slipningsstreck därå ej äro synliga.

2. Profkartor och profver i afskurna stycken eller varu- profver, som blott äro ägnade att såsom sådana an- vändas, lämnas tullfria.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

91

Nummer des

schwedischen

aUgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

massstab.

Krönen

Öre.

711

(Noch: Gewebe.)

auf einer Fläche von 1 qcm mehr als 35

bis einschliesslich 50 Schuss- und Ein- schlagfäden enthaltend........

kg

i

715

d) andere Arten, soweit sie nicht nnter die vor- hergehenden Nummern des allgemeinen Tarifs

fallen..................

»

i

50

722

baumwollene:

ganz oder teilweise undichte Gewebe, wie Gaze,

Stramm usw., ausgenommen Tlill; ancb dichte

zweischäftige, welche durcbweg oder teilweise

auf einer Fläche von 1 qcm zusammen minde- stens 80 Schuss- und Einschlagfäden enthalten

»

i

75

724

AnmerJcung. Unter undichten Geweben sind solche zu ver- stelien, bei welchen der Zwischenraum zwischen den Fäden

mindestens so gross wie die Dicke eines Fadens ist.

andere Arten, soweit sie nicht unter vorherge- hende Nummern des allgemeinen Tarifs fallen:

gebleicht oder gefärbt..........

»

90

725

bedruckt oder gepresst..........

»

i

10

aus 732

wasserdichte:

Linoleummatten...............

25

733

andere Arten, soweit sie nicht unter vorher- gehende Nummern des allgemeinen Tarifs fallen

»

60

734

elastische, mit Fäden von Kautschuk oder anderem

gleichartigen Material, werden wie Bänder, an- dere Arten, verzollt.

Gewuchse, lebende, aller Art...........

7

735

AnmerJcung. Bei Gewächsen im Gewiehte von mehr als 10

kg ist fur das uberschiessende Gewicht der Zoll mit nur

3 Öre fur 1 kg zu berechnen.

Pamp fm aschinen, im allgemeinen Tarif anderweit

nicht genannt, und Dampfkessel........

100 Krönen

10

740

Waren, im allgemeinen Tarif anderweit nicht ge- nannt, mehr oder weniger bearbeitet......

AnmerJcung zum allgemeinen Tarif.

1. Zu den polierten Waren sind alle diejenigen zu recbnen,

welche zum grösseren oder geringeren Teil so poliert sind,

dass die Feil- oder Schleifstriche daran nicht zusehen sind.

2. Musterkarten und Muster in Abschnitten oder Proben,

die nur zum Gebrauch als solche geeignet sind, werden

zollfrei zugelassen.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

93

Slutprotokoll.

Vid undertecknandet denna dag

af handels- och sjöfartstraktaten mellan

Sverige och Tyska riket hafva de

båda parternas fullmäktige öfverenskommit

om följande anmärkningar,

förklaringar och aftal att intagas i

detta protokoll:

Till artikl arna 1, 3 och 6.

Utan hinder af bestämmelsen i

artikel 1 första stycket skall enhvar

af de bägge traktatslutande parterna

äga föreskrifva, att den andra partens

undersåtar, liksom alla andra utlänningar,

om de vilja drifva handel eller

näring i landet, härtill måste inhämta

regeringens tillstånd. Det skall äfven

stå enhvar af parterna fritt att för

den andra partens undersåtar, likasom

för alla andra utlänningar, göra tillståndet

till utöfvande af handel och

näring beroende däraf, att säkerhet

ställes för de skatter, som efter hvad

antagas kan skola komma att utgöras.

Det är vidare öfverenskommet, att

genom bestämmelserna uti denna traktat

ingen inskränkning äger rum uti

någon af de traktatslutande parternas

Schlussprotokoil.

Bei der am heutigen Tage stattgehabten

Unterzeichnung des Handelsund

Schiffahrtsvertrags zwischen Schweden

und dem Deutschen Reiche haben

die beiderseitigen Bevollinächtigten

folgende Bemerkungen, Erklärungen

und Verabredungen in das gegenwärtige

Protokoll niedergelegt:

Zu den Artikeln 1, 3 und 6.

Durch die Bestimmung des ersten

Absatzes des Artikels 1 soll keiner

der beiden vertragschliessenden Teile

behindert sein vorzuschreiben, dass

die Angehörigen des anderen Teiles

ebenso wie alle andoren Ausländer,

wenn sie im Lande Handel oder Gewerbe

betreiben wollen, hierzu die

Genehmigung der Staatsregierung einholen

milssen. Es bleibt auch unbenommen,

för die Angehörigen des

anderen Teiles ebenso wie för alle

anderen Ausländer die Zulassung zum

Handels- und Gewerbebetrieb von einer

Sicherstellung der voraussichtlich zu

entrichtenden Steuern abhängig zu

machen.

Es besteht ferner Einverständnis,

dass dem Rechte eines jeden der vertragschliessenden

Teile, Angehörigen

des anderen Teiles entweder infolge

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

rätt att vare sig på grund af domstols

beslut eller af hänsyn till statens

inre eller yttre säkerhet eller till den

allmänna ordningen samt i synnerhet

med hänsyn till fattig-, sundhets- och

sedlighetspolisväsendet i särskilda fall

förvägra den andra partens undersåtar

rätt till uppehåll i Jandet.

Det är slutligen öfverenskommet,

att bestämmelserna uti artiklarna 1,

3 och 6 icke skola hafva tillämpning

på gårdfarihandlare och andra personer,

hvilka draga omkring och utöfva

sitt yrke; dessa näringsidkare skola

behandlas på samma sätt som mest

gynnad nations undersåtar, hvilka utöfva

samma yrke.

Till artikel 6.

Den afgift, som i Sverige upptages

från tyska handelsresande för den i

första stycket af artikel 6 angifna verksamheten,

skall icke öfverstiga ett belopp

af 100 kronor för en tidrymd af

30 dagar och, om verksamheten utöfver

de första 30 dagarna utan afbrott

fortsättes, icke öfverstiga ett

belopp af 50 kronor för hvarje i omedelbar

anslutning därtill kommande

tidrymd af 15 dagar.

Tyska handelsresande i Sverige

skola vara förpliktade att på den

plats, hvarest de först utöfva sin verksamhet

i landet, inför vederbörande

polismyndighet för visering förete det

bevis, som emot erläggande af afgiften

för dem utfärdas; i öfrigt är det

gerichtlicher Verfugung oder aus Grilnden

der inneren oder äusseren Sicherheit

des Staates oder auch aus polizeilichen

Grunden, insbesondere aus

Grunden der Armen-, Gesundheitsund

Sittenpolizei, den Aufenthalt im

einzelnen Fälle zu versagen, durch die

Bestiinmungen des gegenwärtigen Vertrags

kein Eintrag geschieht.

Es besteht endlich Einverständnis,

dass die Bestimmungen der Artikel 1,

3 und 6 auf Hausierer und andere

Personen, welche ein im Umherziehen

ausgetibtes Gewerbe betreiben, keine

Anwendung finden; diese Gewerbetreibenden

sollen ebenso behandelt

werden, wie die Angehörigen des

meistbegunstigten Ländes, die dasselbe

Gewerbe betreiben.

Zu Artikel 6.

Die Abgabe, die in Schweden von

deutschen Handlungsreisenden fur die

im Absatz 1 des Artikels 6 bezeichnete

Tätigkeit erhoben wird, soll den

Betrag von 100 Krönen fur einen

Zeitraum von 30 Tagen, und, wenn

die Tätigkeit iiber die ersten 30 Tage

ohne Unterbrechung fortgesetzt wird,

den Betrag von 50 Krönen fur jeden

sich unmittelbar anschliessenden Zeitraum

von 15 Tagen nicht ubersteigen.

Die deutschen Handlungsreisenden

in Schweden sollen verpflichtet sein,

das Patent, das ihnen gegen Entrichtung

der Abgabe ausgefertigt wird,

am Orte ihrer ersten Tätigkeit im

Lande der zuständigen Polizeibehörde

zur Visierung vorzulegen; im iibrigen

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

95

tillräckligt, att de för kontroll medföra

beviset, utan att förnyad visering

på andra af dem besökta platser är erforderlig.

Under samma villkor som för prof,

som af handelsresande införas, medgifves

befrielse från in- och utförselafgifter

för sådana i och för sig tullpliktiga

varor, hvilka eljest införas

som prof från Tyskland till Sverige

eller från Sverige till Tyskland.

Tyska handelsresande må i Sverige

resa med ostämplade prof af arbeten af

ädla metaller. De äro förpliktade att

åter utföra dessa prof inom sex månader

och att ställa säkerhet för uppfyllandet

af denna förpliktelse. Det

belopp, för hvilket säkerhet skall ställas,

må icke öfverstiga vid silfverarbeten

den dubbla och vid guldarbeten den

femdubbla tullafgiften. Genom säkerhetens

förfallande uteslutes icke laga

beifran af öfverträdelser emot gällande

bestämmelser angående handel med

arbeten af ädla metaller.

Till artikel 7.

Vid den i Sverige i utsikt ställda

revision af föreskrifterna angående

arsenikhaltiga varors behandling skola

följande grunder iakttagas:

Förbudet mot omsättning af arsenikhaltiga

varor skall inskränkas till

gentigt es, dass sie das Patent zur

Kontrolle mit sich fuhren, ohne dass

an den anderen von ihnen besuchten

Orten eine abermalige Visierung erforderlich

ist.

Unter den gleichen Bedingungen

wie fur Muster, die von Handlungsreisenden

eingebracht werden, wird

die Befreiung von Eingangs- und Ausgangsabgaben

auch fur diej enigen an

sich zollpflich tigen Waren zugestanden,

welche sonst als Muster aus

Deutschland nach Schweden oder aus

Schweden nach Deutschland eingrebracht

werden.

Die deutschen Handlungsreisenden

durfen in Schweden mit unpunzierten

Mustern von Edelmetallwaren reisen.

Sie sind verpflichtet, diese Muster

binnen sechs Monaten wieder auszuftihren,

und haben die Erfullung dieser

Verpflichtung sicherzustellen. Der

sicherzustellende Betrag soll bei Silberwaren

das Doppelte, bei Gol d waren

das Funffache des Zollbetrags nicht

tibersteigen. Durch Verfall der Sicherheit

wird die strafrechtliche Verfolgung

von Zuwiderhandlungen gegen

die geltenden Bestimmungen betreffend

den Flandel mit Edelmetallwaren nicht

ausgeschlossen.

Zu Artikel 7.

Bei der in Schweden in Aussicht

genommenen Neuregelung der Vorschriften

(iber die Behandlung arsenikhaltiger

Waren werden folgende Grundsätze

beobachtet werden:

Das Verbot des Vertriebes arsenikhaltiger

Waren soll auf solche Waren

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

sådana varor, hvilkas arsenikhalt

öfverstiger en till siffran fastställd

maximumkvantitet. För fastställande

af denna gräns skall endast hänsyn

till skydd för mänsklig hälsa vara

bestämmande. Blotta befintligheten af

en arsenikspegel skall icke utgöra

grund för förbud.

Undersökningen af arsenikhalt skall

äga rum endast genom D en särskildt

kvalificerad sakkunnig. Atnöjes varuägaren

icke med dennes utlåtande,

äger han rätt att inhämta en annan

dylik sakkunnigs utlåtande. Afvika de

båda utlåtandena från hvarandra, skall

från ett fackvetenskapligt institut inhämtas

nytt utlåtande, hvilket blifver

afgörande.

Till artikel 8.

I. Tariffer A och B. — Införseltullar

i båda länderna.

Såframt de denna traktat bilagda

tariffer A och B göra den tull, som

skall erläggas för en vara, beroende

af den för en annan vara bestämda

tullen och vid den senare flera tullsatser

för tariffpositionen i fråga på

grund af allmänna tariffen eller på

grund af traktater ifrågakomma, skall

till grund för tullberäkningen läggas

den lägsta af de olika tullsatser, som

äro tillämpliga på den andra traktatslutande

partens produkter.

beschränkt werden, deren Gehalt an

Arsenik eine ziffermässigfestzusetzende

Höchstmenge tibersteigt. Fur die Bestimmung

dieser Grenze wird allein

der Schutz der menschlichen Gesundheit

massgebend sein. Das blosse Vorhandensein

eines Arsenikspiegels soll

das Verbot nicht begrunden.

Die Prtifung auf den Arsenikgehalt

soll nur durch einen besonders qualifizierten

Sachverständigen erfolgen.

Ist der Warenbesitzer mit dem Gutachten

nicht einverstanden, so soll er

das Recht haben, das Gutachten eines

anderen derartigen Sachverständigen

einzuholen. Weichen die beiden Gutachten

von einander ab, so wird das

Gutachten eines fachwissenschaftlichen

Instituts eingeholt werden, das endgultig

ist.

Zu Artikel 8.

I. Tarife A und B. — Eingangszölle

O O

in beiden Ländern.

Soweit die dem gegenwärtigen

Vertrage beigefugten Tarife A und B

den von einer Ware zu erhebenden

Zoll von dem fur eine andere Ware

festgesetzten Zolle abhängig machen

und bei diesem mehrere Sätze fur die

betreffende Tarifposition auf Grund

des allgemeinen Tarifs oder auf Grund

von Verträgen in Frage kommen,

Avird bei der Berechnung des abhängigen

Zolles von dem niedrigsten

unter diesen verschiedenen Sätzen

ausgegangen, der auf die Erzeugnisse

des anderen vertragschliessenden Teiles

anwendbar ist.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

II. Tariff B. — Införseltullar i

Sverige.

1. De i tariff B bestämda värdetullar

beräknas efter varans inköpspris

med tillägg af emballagets värde

jämte assurans, frakt och annan därå

använd kostnad, intill dess den anländt,

därest den fraktats med fartyg,

till den hamn, dit den är destinerad

eller där den för vidare befordran till

destinationsorten ur fartyget lossas,

och, därest den fraktats å annat sätt,

till första svenska tullplats.

Afgörandet af uppstående tvist

mellan tullmyndigheten och varuimportören

skall tills vidare äga

rum i enlighet med bestämmelserna

i § 5, första stycket, punkterna 2—5,

af nu i Sverige gällande tulltaxeunderrättelser.

Den svenska regeringen

är berättigad att företaga ändringar

af dessa bestämmelser. Begagnar

sig regeringen af denna rättighet,

skola följande grunder iakttagas:

a. I händelse tullförvaltningen anser

det af importören uppgifna värde

för lågt, skall importören erhålla

ett anstånd af minst fem

dagar för att besluta sig, huruvida

han vill godkänna det af tullförvaltningen

utrönta värdet eller hänskjuta

bestämmandet till de sakkunniga

eller myndigheter, hvilka

afgörandet af sådan tvist tillkommer.

Bill. till Piksd. Prof. 1006. 1 Sami.

II. Tarif B. — Eingangszölle

in Schweden.

1. Die im Tarif B festgesetzten

Wertzölle sind zu berechnen nach dem

Einkaufspreise der Ware unter Hinzurechnung

des Wertes der Verpackung

sowie der Versicherungs-, Fracht- und

sonstigen Kosten, die auf die Ware

verwendet werden, bis sie — im Fälle

der Versendung zu Schiff — im Hafen,

wohin sie bestimmt ist oder wo sie

zur Weiterbeförderung nach dem Bestimmungsorte

gelöscht wird, und —

im Fälle anderer Beförderung — an der

ersten schwedischen Zollstelle eintrifft.

Die Entscheidung der zwischen der

Zollbehörde und dem Wareneinfilhrer

entstehenden Streitigkeiten soll bis auf

weiteres nach den Bestimmungen des

§ 5, Absatz 1, Satz 2 bis 5, der zur

Zeit in Schweden geltenden Anweisung

iiber die Anwendung des Zolltarifs

erfolgen. Die schwedische Regierung

ist zur Anderung diesel- Bestimmungen

befugt. Macht sie von diesel- Befugnis

Gebrauch, so sollen folgende

Grundsätze beobachtet werden:

a. Falls die Zollstelle den von dem

Einfuhrer erklärten Wert fur ungeniigend

erachtet, soll dem Einfuhrer

eine Frist von mindestens

ftinf Tagen gewährt werden, urn

sich schlilssig zu machen, ob er

den von der Zollstelle ermittelten

Wert anerkennen oder es auf die

Entscheidung der mit dem Austrage

des Streites betrauten Sachverständigen

oder Behörde ankommen

lassen will.

1 Afd. 04 Håft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

b. Varuimportören skall erhålla tillfälle

att inför behöriga sakkunniga

eller behörig myndighet personligen

eller skriftligen försvara

sin värdeuppgift.

c. Straff skall i allt fall icke ådöinas,

om skillnaden mellan det

uppgifna och det af tullförvaltningen,

de behöriga sakkunniga

eller den behöriga myndigheten

fastställda värdet icke uppgår till

10 procent af det senare värdet.

Denna bestämmelse är icke tilllämplig,

ifall det bevisas, att importören

uppgifvit för lågt värde

i afsikt att tullförsnilla. I alla fall

skall tull erläggas efter det högre

värdet, utan afseende å skillnadens

storlek.

2. Sverige förbehåller sig rätt att

anordna och indela svenska tulltaxan

annorlunda än hittills.

Genom en sådan åtgärd få de

tullsatser, hvilka fastställts för de i

tariff B nämnda artiklar, icke ändras

— rätten till nedsättning likväl obetagen.

Sverige är likväl berättigad! att

förändra de i tariff B fastställda värdetullarna

till specifika tullar till motsvarande

belopp. För sådant ändamål

skall den svenska regeringen träda i

förbindelse med den tyska regeringen.

Skulle inom en frist af tre månader

efter dagen för meddelandet till

den tyska regeringen enighet angående

b. Dem Einfuhrer soll die Möglichkeit

gegeben werden, seine Werterklärung

vor den zuständigen

Sachverständigen oder der zuständigen

Behörde persönlich oder

schriftlich zu rechtfertigen.

c. Eine Strafe soll jedenfalls dann

nicht verhängt werden, wenn der

Unterschied zwischen dem erklärten

und dem von der Zollstelle,

den zuständigen Sachverständigen

oder der zuständigen Behörde festgestellten

Wert nicht 10 v. H. dieses

letzteren Wertes erreicht. Diese

Regel findet keine Anwendung,

falls nachgewiesen wird, dass der

Einfuhrer eine ungenögende Werterklärung

in der Äbsicht der Zollhinterziehunjj

ab°ngeben hat. In

allen Fallen wird vom dem Mehrwert

ohne Rucksicht auf dessen

Höhe der Zoll erhoben.

2. Schweden behält sich die Befugnis

vor, den schwedischen Zolltarif

änders als bisher anzuordnen und einz

uteilen.

Durch eine solche Massregel durfen

för die im Tarif B genannten Gegenstände

die dort festgesetzten Zollsätze,

unbeschadet des Rechtes der Ermässigung,

nicht geändert werden.

Schweden ist jedoch berechtigt, die

in Tarif B festgesetzten Wertzölle in

gleichwertige spezifische Zölle umzuwandeln.

Zu diesem Zwecke wird

die schwedische Regierung mit der

deutschen Regierung in Verbindung

treten. Sollte innerhalb einer Frist

von drei Monaten nach dem Tage der

Mitteilung an die deutsche Regierung

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 160.

99

de föreslagna tullsatserna icke hafva

uppnåtts, skall i enlighet med artikel

22 skiljedomstolen anlitas, och förändringen

kan blott äga rum i öfverensstämmelse

med skiljedomstolens

utslag.

3. Med hänsyn till de i Tyskland

gällande föreskrifter rörande meddelandet

af officiella upplysningar i tullsaker

är svenska regeringen beredd

att så snart som möjligt utfärda bestämmelser,

hvarigenom det skall möjliggöras

för varuimportören att på

officiell väg erhålla bindande upplysning

rörande tullbehandlingen af varor

vid deras införsel till Sverige.

4. Till tariffnummer 261, till

positionen »Kläder» (efter nr. 295),

och till tariffnummer 395. I händelse

Sverige skulle företaga tullförändringar

för följande varor, skola de

nya tullarna icke öfverstiga nedan

angifna tullsatser:

kaustikt kali: 3 kronor för 100

kg-;

klädespersedlar, af linne eller bomull,

samt delar af sådana, äfvensom

sydda hushållspersedlar,

alla slag, såsom duktyg, handdukar,

lakan, örngott, gardiner med

flera dylika, andra än sådana med

broderier: 75 procents förhöjning

i tullen för tyget, hvaraf persedeln

hufvudsakligen består;

gångkläder och andra klädespersedlar,

af annat ämne än linne

die Einigung fiber die vorgeschlagenen

Sätze nicht erzielt worden sein, so

wird nach Massgabe des Artikels 22

das Schiedsgericht angerufen werden,

und die Umwandlung kann nur entsprechend

der Entscheidung dieses

Gerichts erfolgen.

3. In Anbetracht der in Deutschland

geltenden Vorschriften fiber die

Erteilung amtlicher Ausktinfte in Zollsachen

ist die schwedische Regierung

bereit, so båld als möglich Bestimmungen

zu erlassen, durch die es den

Wareneinfuhrern ermöglicht werden

soll, auf amtlichem Wege fiber die

Zollbehandlung von Waren bei deren

Einfuhr nach Schweden verbindliche

Auskunft zu erhalten.

4. Zur Tarifnummer 2 61, zur

Position »Kleider» (hinter Nr. 295),

und zur Tarifnummer 395. Falls

Schweden fur folgende Waren Zolländerungen

vornehinen sollte, werden

die neuen Zölle die nachstehend angegebenen

Sätze nicht fibersteigen:

kaustisches Kali: 3 Krönen för 100

kg;

Kleidungsstucke aus Leinwand oder

Baumwolle sowie Teile derselben,

auch genähte Haushaltungsgegenstände

aller Art, wie Tischzeug,

Handtöcher, Bettlaken,

Kopfkissen, Gardinen und dergleichen,

andere als solche mit

Stickereien: 75 v. H. Aufschlag

auf den Zoll för den Stoff, aus

welchem das betreffende Stuck

hauptsächlich besteht;

Kleider und andere Kleidungsstucke

aus anderem Stoff als Leinwand

opaginerad Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

eller bomull, samt delar af sådana,

andra än sådana med broderier,

fransar, snörmakerier,

spetsar eller blonder eller med

foder, som drager högre tull än

det tyg eller ämne, hvaraf klädespersedeln

hufvudsakligen består:

75 procents förhöjning i tullen

för tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen

består;

balk-, hörn- och annat till järnvägsskenor

ej hänförligt s. k. fasonjärn,

vägande mindre än 60

kg. till och med 20 kg. per löpande

meter: 1,50 kronor för

100 kg.

5. Till tariffnumren 378 och

7 35. Sverige äger rätt att under

denna traktats bestånd företaga en

tullförändring därhän, att tullen för

de under n:r 378 och 735 fallande

maskinerna (med undantag af redskap

och verktyg), såvidt vikten per maskin

belöper sig till 1000 kg. eller

därunder, höjes med högst 5 procent

af värdet, om samtidigt för dessa

maskiner, såvidt vikten per maskin

belöper sig till öfver 10000 kg., en nedsättning

i tullen med samma procentsats

af värdet beviljas.

Samma tullförändring skall äga

ruin för maskindelar, hvilka uppenbarligen

tillhöra de i anseende till tullen

höjda eller nedsatta maskinerna

eller äro afsedda för dessa.

oder Baumwolle sowie Teile derselben,

andere als solche mit

Stickereien, Fransen, Posamenten,

Spitzen,Blondenoder Flitter,

welches eincm höheren Zoll unterliegt

als der Stoff, aus dem die

Klcidungsstucke hauptsächlich

bestehen: 75 v. IT. Aufschlagauf

den Zoll för den Stoff, aus

welchem das betreffende Stuck

hauptsächlich besteht;

Balken-, Eck- und anderes, nicht

in Eisenbahnschienen bestehendes

sogenanntes Fassoneisen, im

Gewichte von weniger als 60

kg bis 20 kg auf das laufende

Meter: 1,50 Krönen för 100 kg.

5. Zu den Tårifnummern 378

und 735. Schweden ist befugt, während

der Dauer des gegenwärtigen

Vertrags, eine Änderung des Zolles

dahin vorzunehmen, dass die unter

die Nrn. 378 und 735 fallenden Maschinen

(mit Ausschluss der Gerätschaften

und Werkzeuge), soweit ihr

Einzelgewicht 1000 kg oder dar unter

beträgt, bis um 5 v. H. vom Werte

im Zolle erhöht werden, wenn gleichzeitig

för diese Maschinen, soweit ihr

Einzelgewicht iiber 10000 kg beträgt,

eine Ermässigung des Zolles um denselben

Prozentsatz vom Werte gewährt

wird.

Die gleiche Zolländerung soll för

Teile von Maschinen Platz greifen,

die erkennbar zu den im Zolle

erhöhten oder ermässigten Maschinen

gehören oder för diese bestimmt sind.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts JVåd. Proposition N:o 160.

101

Till artikel 9.

Genom artikel 9 beröras icke de

bestämmelser i den svenska lagstiftningen,

enligt hvilka högre skatt erlägges

för alkohol, som framställes af

utländsk potatis, än för alkohol af

inhemsk potatis.

Till artikel 10.

I.

De natur- och industrialster af

hvad ursprung det vara må, hvilka

föras igenom den ena traktatslutande

partens område, skola vid införseln i

den andra partens område icke vara

underkastade andra eller högre tullar,

fin om de infördes omedelbart från

ursprungslandet.

II.

Under denna traktats bestånd må

icke i Sverige järnmalm vid utförseln

beläggas med tull.

Till artikel 13.

Från tysk sida skall man icke på

grund af mest gynnad nations rätt

göra anspråk på tillämpningen af bestämmelserna

i deklarationen mellan

Sverige och Danmark den 22 sep
-

Zu Artikel 9.

Durch Artikel 9 werden die Bestimmungen

der schwedischen Gesetzgebung

nicht beruhrt, nach denen von

Alkohol, der aus ausländischen lvartoffeln

hergestellt ist, eine höhere

Steuer erhoben wird als von dem Erzeugnis

aus inländischen Kartoffeln.

Zu Artikel 10.

1.

Die Boden- und Gewerbserzeugnisse

irgend welcher Herkunft, welche

durch das Gebiet eines der vertragschliessenden

Teile durchgefuhrt werden,

sollen bei ihrem Eingang in das

Gcbict des anderen Teiles keinen anderen

oder höheren Zöllen unterworfen

werden, als wenn sie unmittelbar aus

dem Ursprungsland eingefuhrt worden

wären.

II.

Während der Dauer des gegenwärtigen

Vertrages werden in Schweden

Eisenerze bei der Ausfuhr nicht

mit Zoll belegt werden.

Zu Artikel 13.

Die Bestimmungen der Deklaration

zwischen Schweden und Dänemark

vom 22. September 1871 zur Regelung

gewisser Handels- und Schiffahrtsverhältnisse

im Öresund sowie die

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

tember 1871 till ordnande af vissa

handels- och sjöfartsförhållanden i Öresund

äfvensom aftalen mellan Sverige

och Norge rörande handels- och sjöfartsförhållandena

i Idefjorden och

Svinesund, så länge samma bestämmelser

icke utsträckas till andra stater.

Till artikel 19.

Från tysk sida skall man icke på

grund af mest gynnad nations rätt

göra anspråk på de särskilda förmåner,

som i fråga om befarande af svenska

insjöar, floder och kanaler äro medgifna

eller framdeles må komma att

medgifvas den norska sjöfarten, så

länge samma förmåner icke medgifvas

någon annan stats sjöfart.

Detta protokoll skall samtidigt med

traktaten föreläggas de traktatslutande

parterna och, i händelse den senare

ratificeras, skola äfven de i det förstnämnda

intagna förklaringar och aftal

utan ytterligare formell ratifikation

gälla såsom stadfästa.

Som skedde i Stockholm, uti två

exemplar, den 8 maj 1906.

ERIC TROLLE.

(l. s.)

DOUGLAS.

(l. s.)

H. CA VALLI.

(l. s.)

Abmachungen zwischen Schweden und

Norwegen ilber die Handels- und

Schiffahrtsverhältnisse im Idefjord und

Swinesund werden deutscherseits solange

nicht auf Grund des Meistbegunstigungsrechtes

in Anspruch genommen

werden, als sie nicht auf

andere Staaten erstreckt werden.

Zu Artikel 19.

Deutscherseits werden die besonderen

Begiinstigungen, die der norwegischen

Schiffahrt fur die Befahrung

der schwedischen Binnengewässer zugestanden

sind oder kilnftig zugestanden

werden inöchten, so länge nicht

auf Grund des Meistbegunstigungsrechtes

in Anspruch genommen werden,

als sie nicht der Schiffahrt eines

anderen Staates eingeräumt werden.

Das gegenwärtige Protokoll soll

zugleich mit dem Vertrage den vertragschliessenden

Teilen vorgelegt werden,

und im Fälle der Ratifikation

des letzteren sollen auch die in dem

ersteren enthaltenen Erklärungen und

Verabredungen ohne weitere förmliche

Ratifikation als genehmigt gelten.

So geschehen in doppelter Ausfertigung

zu Stockholm, den 8. Mai

1906.

F. von MULLER.

(l. s.)

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.

103

Utdrag af protokollet öfver ett blandadt utrikesdepartements-,

justitie-, civil- och finansärende, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 maj 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

SlDNER,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:
»Den

25 december 1902 utfärdades i Tyskland ny tulltarifflag med

tillhörande tulltariff att träda i kraft å dag, som framdeles blefve bestämd.

I jämförelse med Tysklands föregående tulltariff af den 15 juli 1879 och

de nedsättningar däri, som Tyskland under åren 1891—1894 genom handelstraktater

med åtskilliga europeiska länder medgifvit, och hvilka nedsatt
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

ningar tillgodokommo samtliga länder, som tillförsäkrats mest gynnad

nations behandling, medförde den nya tariffen i allmänhet högst väsentliga

tullförhöjningar å ett stort antal varor, hvarjämte tull åsattes åtskilliga

artiklar, som dittills varit tullfria. Genom aftal, som Tyskland sedermera

under åren 1904 och 1905 träffat angående tillägg till nyssberörda handelstraktater,

har Tyskland, beträffande flertalet i den nya tulltariffen upptagna

positioner, för viss tid medgifvit nedsättning af tullsatserna eller

bundit desamma vid det bestämda beloppet, resp. tullfrihet, hvarigenom

hvart och ett land, som med Tyskland ingått de ifrågavarande traktaterna,

i största möjliga utsträckning tillgodosett sin exportindustri.

Sverige tillhör visserligen på grund af äldre, ännu bestående traktater

med enskilda tyska stater, hvilka traktater faktiskt ansetts bindande

jämväl för Tyska riket, de länder, som äga åtnjuta mest gynnad nations

behandling; och alla de förmåner, andra länder genom traktater tillvunnit sig

i Tyskland, skulle sålunda komma äfven Sverige till godo. Men förstnämnda

traktater kunna numera uppsägas att upphöra ett år efter uppsägningen.

Sker sådan uppsägning från tysk sida, skulle således ett år därefter den

nya tyska allmänna tariffen komma att i hela sin utsträckning tillämpas

gentemot Sverige och emot detta land nästan ensamt, hvilket otvifvelaktigt

skulle i allmänhet komma att innebära ett afstångande af den tyska marknaden

för en stor del af den svenska exporten.

Ett sådant osäkerhetstillstånd som det, hvari Sveriges nuvarande

handelsförhållanden till Tyskland befinna sig, lär redan i och för sig utgöra

en stor olägenhet för vår exportindustri, och då därtill kommer, att,

äfven med tillgodonjutande af mest gynnad nations rätt, åtskilliga af våra

exportartiklar och däribland vissa af stor betydenhet, i allt fall skulle

genom den nya tyska tulltariffen drabbas af väsentligt högre tullsatser än

förut, syntes det vara jämväl för Sverige synnerligen angeläget att genom

aftal med Tyskland söka för viss tid tillförsäkra sig ej mindre stabilitet i

fråga om rätten till mest gynnad nations behandling än äfven tullnedsättningar

för sådana artiklar, som utgjorde föremål för svensk export, men

beträffande hvilka ställningen såsom mest gynnad nation ej täckte den svenska

exportens intresse.

Sedan man därför på diplomatisk väg inhämtat underrättelse om utsikterna

för en öfverenskommelse med Tyskland angående ordnandet af det

handelsrättsliga förhållandet de båda länderna emellan och förvissning

erhållits, att Tyskland, om det än för egen del icke funne anledning att

taga initiativet till inledande af traktatsunderhandlingar, likväl vore villigt

att inträda i sådana underhandlingar, fann Kungl. Maj:t, på föredragning

af dåvarande chefen för finansdepartementet, den 25 maj 1905 godt

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

i princip besluta inledande af underhandlingar om afslutande af en öfverenskommelse

mellan Sverige och Tyska riket till ordnande af de båda

ländernas ömsesidiga handelsförbindelser.

Officiell inbjudning till öppnande af sådana underhandlingar beslöts

af Kungl. Maj:t den 30 augusti 1905, och sedan underhandlare å ömse

sidor blifvit utsedda, hafva • underhandlingar mellan dessa förts dels i

Stockholm under tiden från och med den 30 oktober till och med den

16 december 1905, dels i Berlin från och med den 7 till och med den 26

februari innevarande år. Sistnämnda dag undertecknades af underhandlarna

förslag till en handels- och sjöfartstraktat jämte tulltariffer och slutprotokoll.

I fråga om två punkter hade emellertid enighet icke uppnåtts mellan

underhandlarna, nämligen dels den af Tyskland framställda, men från

svensk sida då icke bifallna fordran om tillförsäkran af frihet för exporttull

å järnmalm vid utförsel från Sverige, dels ock den af Sverige framställda''

fordran å nedsättning af den tyska införseltullen å fönsterramar

och dörrar m. fl. grofva snickeriartiklar, hvilken fordran de tyska underhandlarna

icke tillmötesgått i sådan utsträckning, som från svensk sida

ansågs nödvändigt för tillgodoseende af den svenska snickeriindustriens

behof. Sedan numera enighet vunnits jämväl i nämnda två frågor, får

jag härmed anhålla att till Kungl. Maj:ts pröfning få framlägga det sålunda

utarbetade traktatsförslaget.»

Sedan herr ministern för utrikes ärendena därefter redogjort för

innehållet af berörda förslag till traktat med bilagor, anförde chefen för

finansdepartementet i underdånighet följande:

»Den fara för Sveriges handel och industri, som låg i antagandet

af den af herr ministern för utrikes ärendena omnämnda tyska tulltariffen

af den 25 december 1902, har redan tidigare och kort efter tariffens

utfärdande utgjort föremål för de svenska statsmakternas uppmärksamhet.

I skrifvelse den 28 februari 1903 anhöll nämligen Riksdagen,

att Kungl. Maj:t täcktes, efter verkställd utredning, taga under ompröfning,

hvilka åtgärder som kunde vidtagas för att i möjligaste mån mildra

de olägenheter, hvilka kunde komma att förorsakas Sveriges näringar genom

de nyligen beslutade förhöjda tyska tullsatserna.

För verkställande af den af Riksdagen sålunda begärda utredningen

tillsattes, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 8 maj 1903, inom finansdepartementet

en kommission af fem personer, hvilka den 22 mars 1904

Bih. till Pilcsd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Tysklands

hittillsvarande

tulllagstiftning
-

Sveriges

han delspolitiska

ställning

till

Tysldand.

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 160

och den 31 mars 1905 afgåfvo betänkanden angående Sveriges handelsförhållanden

till Tyskland.

Af dessa betänkanden och den utredning i frågan, jag i öfrigt låtit

verkställa, framgår hufvudsakligen följande.

Redan före antagandet af 1902 års tulltariff och afslutandet af ofvanberörda,

därefter ingångna traktater var Tysklands tullpolitik fotad på

systemet af en »allmän» tulltariff och en traktatstariff, innefattande de

medgifvanden, som tillförsäkrats särskilda länder genom med dem afslutade

traktater. Under rikskansleren grefve Caprivis tid hade nämligen

Tyskland åren 1891—1894 afslutat tarifftraktater med Österrike-Ungern,

Italien, Belgien, Schweiz, Serbien, Rumänien och Ryssland. Genom fredsfördraget

i Frankfurt år 1871 är Frankrike från Tysklands sida tillförsäkradt

lika gynnsam behandling som England, Belgien, Nederländerna, Schweiz,

Österrike och Ryssland. Sedan ett äldre, med England ingånget handelsfördrag

upphört att gälla den 30 juli 1898, har detta land tid efter annan

genom särskilda lagar tillförsäkrats behandling såsom mest gynnad

nation. Härförutom hafva ej mindre Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna,

Spanien, Turkiet och Grekland än äfven Nordamerikas förenta

stater samt åtskilliga andra utomeuropeiska länder dels genom äldre, med

enskilda tyska stater ingångna handelstraktater, dels genom med den tyska

»Zollverein» eller Tyska riket afslutade fördrag fått sig tillförsäkrad behandling

såsom mest gynnad nation, i följd hvaraf dessa länder komma i

åtnjutande af hvarje tullnedsättning, som af Tyskland medgifves något

annat land.

Hvad särskildt angår Sveriges nuvarande handelspolitiska ställning

till Tyskland, äro ännu i kraft vissa äldre traktater, som Sverige afslutat

med åtskilliga enskilda tyska stater, nämligen

med Preussen af den 14 mars 1827,

» Hannover » » 16 mars 1837,

» Hamburg » » 1 maj 1841,

» Bremen » » 1 maj 1841,

t Oldenburg » » 1 april 1843,

» Mecklenburg-Schwerin af den 10 okt. 1846 och

» Lybeck af den 14 sept. 1852.

Af dessa traktater innehålla de fem sistnämnda tillförsäkran om behandling

såsom mest gynnad nation, men saknas sådan i de två förstnämnda.

Traktaterna äro ursprungligen afslutade på fem år och löpa därefter med ett

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. MajUs Nåd. Proposition N:o 160.

års uppsägning; de äro sålunda för närvarande uppsägbara men i hvarje

fall gällande ett år efter uppsägningen.

Den tarifftraktatspolitik, Tyskland under slutet af 1800-talet drif- Tysklands

vit på basis af sin tulltariff af år 1879 och som, i anseende till denna Stiftning''

tariffs formella bristfällighet, särskildt med hänsyn till dess ofullständiga

specifikation af olika varuslag, icke kunde med den gamla tariffens bibehållande

bringas till fulländning, har vidare utvecklats och satts i system

genom 1902 års tulltariff och de med anslutning till denna därefter ingångna

traktaterna. Dessa traktater äro följande:

med Italien tilläggstraktat den 3 december 1904 till handels-, tulloch

sjöfartstraktaten den 6 december 1891,

med Belgien tilläggstraktat den 22 juni 1904 till handels- och tulltraktaten

den 6 december 1891,

med Ryssland tilläggstraktat den 28 juli 1904 till handels- och sjöfartstraktaten

den 10 februari 1894,

med Rumänien tilläggstraktat den 8 oktober 1904 till handels-, tulloch

sjöfartstraktaten den 21 oktober 1893,

med Schweiz tilläggstraktat den 12 november 1904 till handels-och

tulltraktaten den 10 december 1891,

med Serbien tilläggstraktat den 29 november 1904 till handels- och

tulltraktaten den 21 augusti 1892,

med Österrike-Ungern tilläggstraktat den 25 januari 1905 till handels-

och tulltraktaten den 6 december 1891 och i sammanhang därmed

öfverenskommelse angående kreaturssjukdomar, samt

med Bulgarien handels-, tull- och sjöfartstraktat den 1 augusti 1905.

Samtliga dessa traktater äro numera ratificerade och hafva -— åtminstone

hvad beträffar Tyskland — trädt i kraft å samma dag, som, på

grund af särskild förordning, den nya allmänna tulltariffen, eller den 1

mars innevarande år.

Vid en jämförelse mellan den sålunda åvägabragta nya tullagstiftningen

och den förut gällande i afseende af de olika tullsatsernas höjd

faller genast i ögonen de afsevärda tullförhöjningar, som i allmänhet företagits

i fråga om spannmål och åtskilliga andra födoämnen och hvilka

framgå af följande tabell.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.

N:r

i

nya

tarif-

fen.

Varuslag.

Tull per 100 kg.

Enligt

den gamla

allmänna

tariffen.

Rmk.

Enligt

den gamla

traktats- tariffen.

Rmk.

Enligt den

nya allmänna

tariffen.

Rmk.

Enligt den

nya traktats- tariffen.

Rmk.

1

Råg..................

5: —

3: 50

7:- (5) >)

5:-

2

Hvete och spalt.............

5: —

3: 50

7: 50 (5; 50)2)

5: 50

3

Maltkorn................

2: 25

2: —

7: - (4) >)

4:-

3

Annat korn...............

2: 25

2: —

7: —

1: 30

4

Hafre..................

4: —

2: 80

7:-(5) »)

5: —

5

Bohvete.................

2: —

2:-

5: -

—

9

Malt af korn..............

4:-

3: 60

10: 25

5: 75

9

D:o » hafre..............

4: —

—

11: —

—

30

Humle.................

20: —

14: -

70: —

20: —

47

Lingon .................

fria

fria

5: —

5:-

47

Andra bär, ej särskildt nämnda.....

fria

fria

5: —

fria

47

Plommon, körsbär, friska.........

fria

fria

6: —

O.

Av. -

48

Plommon, torkade............

4:-

4: —

10 ä 15: —

4 ä 8

103

Kor...................

2: 25 a)

2: 25 2)

18: —

8: —

103

Oxar..................

6: — 2)

5: 10 2)

18: —

8:-

104

Får...................

1 (st.)

1 (st.)

18: —

8: —

106

Svin..................

5: — 2)

4: 17 2)

18:-

9: —

107

Gäss..................

fria

fria

24: —

fria

107

Annat fjäderfä.............

fritt

fritt

6: —

4: —

108

Kött, färskt, äfven fruset........

20:-

15: —

45: —

27 ä 45

108

D:o. enkelt tillredt...........

20: —

17: —

60: —

35: —

108

D:o, på finare sätt tillredt........

60: —

60:-

120: —

75: —

114

Korf..................

20: —

17: —

70:-

40:-

134

Smör..................

20:-

16: —

30: —

20: —

135

Ost...................

20:-

20 (15)

SO: —

20: - (15)

136

Ägg..................

3:-

2: —

6: —

2:-

162

Hafremjöl................

10: 50

7: SO

18:75

—

162

Mjöl af annan spannmål.........

10:50

7: 30

18: 75

10: 20

163

Ris, poleradt..............

4: —

4: —

6:-

4:-

164

Gryu..................

10: 50

7: 30

18: 75

12: —

198

Bröd, enkelt..............

10: 50

7:30

16: —

10:20

*) Minimitull.

’) Vid en antagen lefvande vikt af 400 kg. för kor, 500 kg. för oxar och 120 kg. för svin.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 160.

Det förnämsta syftet med den nya tariffen har varit att undanröja

de tullättnader å jordbrukets alster, som medgifvits genom 1890-talets

traktater.

Hvad industrien beträffar, har det visserligen — såsom den tyska

regeringen i sin proposition om den nya tariffen framhåller — varit afsikten

att bereda äfven denna ökadt skydd, om än icke genom införande

af så allmänna och starka tullskärpningar som i fråga om landtmannaprodukterna.

De för industrien behöfliga råämnena hafva genom de nya tarifferna

i allmänhet bibehållits vid de gamlas tullfrihet eller låga tullsatser. Fria

från tull äro sålunda nu såsom förut malmer, oarbetade metaller, rå eller

blott råhuggen sten (utom skiffer och gatsten), lera, alla slags jordarter,

gips, stenkol och koks samt öfriga brännmaterialier, bomull, lin, hampa,

ull, oberedda hudar och skinn, tagel och borst. Vidare äro fortfarande

tullfria: tjära, beck, asfalt och harts samt kreatursfoder och gödningsämnen

m. m. A en stor del af dessa varuslag har tullfriheten bundits genom

de nya traktatstarifferna, liksom förhållandet var enligt de gamla.

Beträffande slutligen industriella hel- och halffabrikat, innehåller den

nya allmänna tariffen afsevärda tullförhöjningar å ett flertal af dessa, företrädesvis

å de mera bearbetade artiklarna, som genom den vunna ökade

specialiseringen utbrutits från de öfriga. Genom! de nya traktatstarifferna

hafva emellertid betydande reduktioner gjorts i ett stort antal af de sålunda

beslutade tullförhöjningarna, i många fall till samma nivå som i

de gamla traktatstarifferna. I några fall har tullen genom de nya tarifferna

sänkts under det förut gällande beloppet. Af särskild betydelse

för Sverige är i detta afseende, att tullen å plankor, battens och bräder,

som enligt den gamla (allmänna och traktats-) tariffen utgjorde 80 pf. och

i den nya allmänna tariffen höjts till rmk 1,25, i den nya traktaten med

Osterrike-Ungern nedsatts till 72 pf., allt per 100 kg. Lägre tullsatser

än de förut gällande hafva jämväl åsatts vissa andra af trävaruindustriens

halffabrikat. Däremot kvarstå beträffande åtskilliga artiklar äfven för

traktatsländerna tullförhöjningar af stor betydelse. Bland de för Sveriges

export betydelsefulla artiklar, som sålunda från och med den 1 mars innevarande

år drabbas af ogynnsammare tullbehandling än förut, vill jag

redan nu särskildt framhålla gröfre snickeriarbeten, gatsten, gröfre stenhuggeriarbeten,

lingon, klinker, mjölkskuinningsmaskiner samt renad

träsprit.

s. 110 Kontrollera mot PDF

Statistik.

110 Kungl. Majits nåd. Proposition N:o 160.

Innan jag närmare ingår på utredandet af de olägenheter, som

skulle vållas Sveriges näringar, om Sverige icke genom särskild traktat

med Tyska riket för framtiden tillförsäkrar sig lättnader i de höjda tullar,

den nya allmänna tyska tariffen innebär, torde det vara på sin plats att

med några statistiska siffror belysa storleken och betydelsen af Sveriges

handelsomsättning med Tyskland.

Värdet af Sveriges hela handelsomsättning med Tyskland under de

senaste tre åren dels enligt tysk och dels enligt svensk statistik framgår

af nedanstående tabell:

1 9 0 4.

1 9 0 3.

1 9 0 2.

Enligt tysk statistik.

flink.

Kink.

Rmk.

Införsel från Tyskland..............

151,011,000

132,321,000

119,054,000

! Utförsel till > ..............

99,879,000

90,107,000

80,398,000

Införselöfverskott

51,132,000

42,214,000

38,050,000

Nämnda summor förvandlade till svenskt mynt.

Kr.

Kr.

Kr.

[ Införsel från Tyskland..............

134,399,790

117,766,000

105,958,000

Utförsel till > ..............

88,892,310

80,195,000

71,554,000

Införselöfyerskott

45,507,480

87,571,000

34,404,000

Enligt svensk statistik.

Införsel från Tyskland..............

221,936,000

205,634,000

196,971,000

j Utförsel till * ..............

71,729,000

71,260,000

62,781,000

Införselöfveiskott

150,207,000

134,421,000

134,190,000

Härvid faller genast i ögonen den stora skillnaden mellan den svenska

och den tyska statistikens resultat för ifrågavarande år. Det torde emellertid

icke råda något tvifvel om, att härvid företrädet bör lämnas åt den tyska

statistiken. Till den 1 oktober 1904, då den nya tullstadgan af den 1 juli

samma år trädde i kraft, tillämpades nämligen inom den svenska statistiken i

s. 111 Kontrollera mot PDF

111

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

vissa afseenden sådana grunder, att resultatet måste betraktas såsom missvisande.

Hvad införselvarorna beträffar, upptogos de nämligen icke såsom

kommande från det ursprungliga produktionslandet, utan från det land, där

varorna blifvit inlastade, och utförselvarorna fördes på det land, till livilket

de omedelbart blifvit försända, i stället för på det land, till hvilket de blifvit

försålda. Följden häraf blef, att till den 1 oktober 1904 i Sveriges import från

Tyskland medräknats exempelvis alla kolonialvaror, som öfver Hamburgs

frihamn anländt till Sverige, men att i exporten till Tyskland ej medräknats

de betydande kvantiteter järnmalm och järnvaror m. m., som via

Belgien och Nederländerna förts till Tyskland.

Äfven i annat afseende är den svenska statistiken, särskildt hvad

utförseln beträffar, behäftad med bristfälligheter. För utförseln utgöras

nämligen primäruppgifterna nästan uteslutande af afsändarnes exportinlagor,

hvilka mången gång kunna vara helt summariskt affattade och

stundom icke alls aflämnas, hvadan ej utan skäl kan antagas, att utförseln

i statistiken upptages med för låga belopp. Denna bristfällighet i den

svenska statistiken har ännu ej afhjälpts.

Äfven sättet för bestämmandet af varornas värden är i Sverige

allt fortfarande otillfredsställande.

Af nu anförda skäl bör man vid undersökningar om handelsutbytet

mellan Sverige och Tyskland hufvudsakligen hålla sig till den tyska statistiken.

Endast när det gäller att utröna storleken af införseln af något

visst under en särskild tullrubrik i svenska tulltaxan fallande varuslag, bör

man anlita den svenska statistiken, som är uppställd med anslutning till

nämnda tulltaxa. Detta kan göras med så mycket större skäl, som de från

Tyskland till Sverige införda artiklar, med hvilka jag i detta sammanhang har

anledning sysselsätta mig, otvifvelaktigt äro tyska tillverkningsartiklar och

alltså den svenska statistikens på felaktig ursprungsbeteckning beroende

missvisningar här sakna betydelse. I öfriga fall äro nedanstående uppgifter

grundade på tysk statistik.

Värdet af Sveriges hela liandelsomsättning med Tyskland åren 1880—

1.904 enligt tysk statistik framgår af följande tabell, hvars resultat jag,

för vinnande af större åskådlighet, jämväl torde få belysa genom en i anslutning

därtill uppgjord grafisk tablå.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Å r.

Införsel från

Tyskland.

Rmk.

Utförsel till

Tyskland.

Rmk.

Införsel-

öfverskott.

Rmk.

Införseln från

Tyskland till

Sverige i pro- cent af Tysk- lands hela

utförsel.

Utförseln från

Sverige till

Tyskland i

procent af

Tysklands hela

införsel.

1880 ........

48,859,000

12,631,000

36,228,000

1.6

0.4

1881........

48,945,000

14,400,000

34,545,000

1.6

0.5

1882 ........

51,124,000

15,114,000

36,010,000

1.6

0.5

1883 ........

57,848,000

15,702,000

42,146,000

1.7

0.5

1884 ........

58,021,000

17,873,000

40,148,000

1.8

0.5

| 1885 ........

58,361,000

20,786,000

37,575,000

2.0

0.7

1886 ........

51,668,000

20,357,000

31,311,000

1.7

0.7

1887 ........

50,371,000

26,684,000

23,687,000

1.6

0.8

1888 ........

54,050,000

35,038,000

19,012,000

l.C

1.0

1889 ........

71,359,000

50,103,000

21,256,000

2.2

1.2

1890 ........

91,559,000

46,076,000

45,483,000

2.7

1.1

1891........

73,531,000

52,154,000

21,377,000

2.2

1.2

1892 ........

67,536,000

55,723,000

11,813,000

2.1

1.3

1893 ........

70,791,000

61,406,000

9,385,000

2.2

1.5

1894 ........

73,119,000

63,443,000

9,676,000

2.4

1.5

1895 ........

76,593,000

62,925,000

13,668,000

2.2

1.5

1896 ........

78,890,000

74,018,000

4,872,000

2.1

1.6

1897 ........

92,915,000

87,528,000

5,387,000

2.5

1.8

1898 ........

106,969,000

102,939,000

4,030,000

2.7

1.9

1899 ........

136,149,000

104,177,000

31,972,000

3.1

1.8

1900 ........

138,314,000

104,859,000

33,455,000

2.9

1.7

1901........

111,397,000

84,291,000

27,106,000

2.5

1.5

1902 ........

119,054,000

80,398,000

38,656,000

2.5

1.4

1903 ........

132,321,000

90,107,000

42,214,000

2.6

1.4

1904 ........

1 151,011,000

99,879,000

51,132,000

2.8

1.5

Vid granskning af denna tabell faller i ögonen den starka och

frånsedt några enstaka undantag — oafbrutna ökningen af såväl införseln

som utförseln under perioden, ökningen är dock ojämförligt starkare i

fråga om utförseln än beträffande införseln, ity att den förstnämnda under

sagda år ökats från 12,631,000 Rmk till 99,879,000 Rmk och alltså nära

åttadubblats, under det att den senare ökats från 48,859,000 Rmk till

151,011,000 Rmk och alltså föga mer än tredubblats.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

113

Grafisk framställning,

utvisande värdet i riksmark af Sveriges handelsomsättning i det hela med

Tyskland åren 1880—1904 enligt tysk statistik.

33 1300 01 1302 03 1306-

1300 01 1301. 03 130m.

Bih. till Iliksd. Prot. 1606. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.

Hvad beträffar de olika varuslag, som ingått i såväl införseln som

utförseln år 1904, meddelas ur den tyska statistiken följande sammanställningar.

De för Sveriges utförsel viktigaste varuslagen utgjordes af

Millioner

Riksmark

Byggnads- och gagnvirke af mjuka träslag.......31,9

däraf sågadt virke "29,6 mill. Rmk.

Järnmalm.....................25,3

Sten, rå eller blott råhuggen.............10,4

Grofva snickeriarbeten................ 4,o

Smidbart järn i stänger etc............... 3,2

Pappersmassa.................... 2,4

Lingon....................... 1,8

Maskiner och maskindelar (utom lokomotiv m. m.) .... 1,5

Tackjärn...................... 1,4

Färsk fisk (däraf sill 1,2 mill. Rmk.)............. 1,4

Kalf hudar, råa och saltade............... l,o

Järntråd, rå..................... 0,9

Af införselvarorna åter hafva följande de högsta värdena:

Millioner

Riksmark

Hvete.......................10,o

Råg........................ 9,8

Ylleväfnader, tryckta................. 6,3

Maskiner och maskindelar (utom lokomotiv m. m.) .... 5,4

Ullgarn (utom kaingarn etc.)............. 5,o

Hafre....................... 3,9

Lackeradt och färgadt läder, handskskinn, karduan o. s. v. 3,5

Myntadt guld.................... 3,i

Oljekakor, oljekaksmjöl................ 3,1

Kreaturshudar, färska................. 2,5

Hörn- och vinkeljärn................. 2, t

Humle....................... 1,8

Elektriska kablar.................. 1,7

Anilin- och andra tjärfärgämnen............ 1,7

Kaustikt kali.................... 1,7

Grofva järnvaror, icke slipade, fernissade o. s. v...... 1,0

Konstull, ylleaffall.................. 1,5

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

För att visa i hvad mån de olika näringarna bidragit till de ofvan

påvisade förändringarna i handelsomsättningens storlek under perioden

1880—1904, äfvensom den utveckling, de hvar för sig undergått under

samma period, har jag vidare låtit uppgöra två tabeller, utvisande värdet i

1,000 Rmk enligt tysk statistik af de till beloppen mera afsevärda eller af

annan anledning särskildt betydelsefulla varuslag, som utgjort föremål för

utförsel till eller införsel från Tyskland under perioden.

Af dessa tabeller, hvilka torde få såsom bilagor (Bil. a och b) åtfölja

detta protokoll, framgår, hvad först Sveriges utförsel till Tyskland beträffar,

huru åtskilliga af våra nu betydelsefulla exportindustrier från obefintlighet

eller ytterst låg siffra i början af 1880-talet på jämförelsevis kort

tid utvecklat sig till en för våra förhållanden betydande omfattning. Sålunda

förete järnmalms- och tackjärnsexporterna ett stort uppsving, under

det stångjärnsexporten, ehuruväl visande en kraftig stegring, likväl redan vid

periodens början spelade en betydande roll. Utförseln af plankor, battens och

bräder visar en nästan oafbruten stegring från år 1886. För åren 1880—1885

hafva rörande sistnämnda varuslag inga siffror kunnat införas i tabellen, på

grund af att statistiken under denna tid fördes efter andra grunder; men

tillgängliga statistiska uppgifter gifva dock vid handen, att stegringen var

afsevärd jämväl under denna tid. Den betydande utförsel af kreatur, som

ägde rum från slutet af 1880-talet och som under hvart och ett af åren

1893—1896 inbragte omkring 3 V2 millioner Rmk, upphörde under år 1897

fullständigt på grund af det då utfärdade importförbudet från Tysklands

sida. Af råvaror och till icke manufakturerade varor hänförliga artiklar

har för öfrigt endast hafreexporten minskats.

Äfven vår utförsel af manufakturerade varor utvisar stegring ehuru

i mindre mån än nyssnämnda varor. Fallande tendens utvisas egentligen

endast af tändsticksexporten.

Hvad därefter angår införseln, torde det kunna sägas, att flertalet varor

visar samma stadigt stigande tendens, som utmärker införseln i det hela.

Särskildt anmärkningsvärda i detta afseende äro alizarin, anilin och andra

tjärfärger, hörn- och vinkeljärn, grofva och fina järnvaror, maskiner,

kablar för elektriska ledningar, lackeradt och färgadt skinn samt handskskinn,

färgtryck och kopparstick äfvensom asfalt- och tjärpapp. Fallande

tendens utmärker däremot kläder, underkläder och modevaror af siden etc.

samt underkläder af bomull och linne. Importen af sprängämnen, som började

på slutet af 1880-talet, nådde sin kulmen år 1897, men upphörde få år därefter.

Det torde slutligen vara anmärkningsvärd^ att införseln af fårull och ullgarn

visar en i det hela kraftig stegring, särskildt hvad beträffar sistnämnda

vara, under det att införseln af ylleväfnader varit i det närmaste konstant.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Af den förut omtalade tabellen angående Sveriges handelsomsättning

med Tyskland åren 1880—1904 (sida 112) framgår slutligen, att Sveriges handelsomsättning

med Tyskland varit i stigande icke blott absolut utan äfven

i förhållande till Tysklands handelsomsättning i det hela. Ar 1880 var procenttalet

lägst för såväl införseln som utförseln, nämligen 1,6 för den förra

och 0,4 för den senare. Maximum under perioden uppnåddes af införseln

år 1899, då procenttalet för denna nära fördubblats, och af utförseln år

1898, då en nära femdubbel siffra mot 1880 uppnåtts.

Det hade varit önskligt att kunna bilda sig en liknande föreställning

i fråga om förhållandet mellan Sveriges handelsomsättning med Tyskland

och den svenska handelsomsättning en i det hela. Då emellertid, såsom förut

anförts, den svenska statistikens uppgifter äro vilseledande för detta ändamål

och sammanställningar af uppgifter, hämtade från olika länders statistik,

icke hafva synnerligt värde, då i de olika länderna mer eller mindre olika

statistiska metoder användas, låter det sig icke göra att med ledning af

statistiken draga några till siffran bestämda konklusioner rörande relationen

emellan vår handelsomsättning med Tyskland och den med andra

länder, utan lärer man få inskränka sig till att konstatera, att enligt svensk

statistik i fråga om Sveriges införsel Tyskland står i första, England i andra

och Danmark i tredje rummet, samt att i fråga om utförsel England står i

första, Tyskland i andra och Danmark i tredje rummet, hvarvid dock är att

märka, att man icke heller beträffande England och Danmark känner, i hvad

mån dessa länder utgöra verkliga ursprungsländer för de varor, som utgöra

föremål för vår införsel, eller i hvad mån de äro verkliga afsättningsmarknader

för svenska varor.

Af något större värde är emellertid den svenska statistiken, om sistberörda

förhållanden mellan Sveriges handelsutbyte med olika länder sammanställas

för en längre följd af år och man icke fäster sig vid relationerna

i och för sig, utan endast vid den utveckling, desamma undergått.

Enligt den svenska statistiken hafva värdena af till Tyskland och

till England utfördt gods i förhållande till Sveriges hela export utgjort

i medeltal under de fem sista femårsperioderna af 1800-talet. samt under

åren 1901—1904:

Till Tyskland. Till England.

1876—1880 6,87 % 51,98 %

1881—18 8 5 7,78 » 49,02 >

1886—1890 10,65 » 46,23 >

1891 — 1895 13,36 » 44,15 »

1896 — 1900 14,47 » 42,90 »

1901—19 04 16,62 » 38,35 »

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

117

Införselvärdena i förhållande till Sveriges hela import utgjorde

under samma perioder:

Från Tyskland. Från England.

1876—1880 ........ 22,oo % 28,76 %

1881—1885 27,79 » 25,93 »

1886—1890 30,34 » 27,es »

1891—1895 33,25 » 27,os »

1896—1900 34,6i » 30,53 »

1901—1904 ........ 38,oi * 26,47 »

Det visar sig häraf, att handelsutbytet med Tyskland under ifrågavarande

tidsperiod varit stadt i en kraftig stegring i alltjämt fortlöpande

följd, under det att utförseln till England aftagit och införseln därifrån

varit väsentligen stationär.

Det nu uppgjorda traktatsförslaget afser ett ordnande i fullständigaste Den f6re~

möjliga omfattning af Sveriges och Tysklands ömsesidiga handels- och traktatens

sjöfarsförhållanden. hufvudsak
Förslaget

innehåller sålunda bestämmelser om de rättigheter, hvartdera l''9ainnehål1- landets undersåtar skola åtnjuta i det andra landet i afseende å handel,

sjöfart och andra näringar, deras rättigheter i afseende å egendomsförvärf,

tillträde till domstolar, frihet från värnplikt, delaktighet i bolag, anlitande

af handelsresande m. m. I fråga om sjöfarten innehåller traktatsförslaget

särskilda utförliga stadganden.

Hufvudspörsmålet vid traktatverkets utarbetande har emellertid varit

ordnandet af tullbeskattningen i hvartdera landet af varor från det andra

landet.

I afseende härå, liksom beträffande flertalet andra frågor, är den

föreslagna traktaten i första rummet baserad på principen om mest gynnad

nations behandling, hvarom den (i artikel 10) innehåller ömsesidig tillförsäkran.

Härjämte innehåller traktatsförslaget, som redan nämnts, särskilda

tariffer rörande införseltullar i hvartdera landet å åtskilliga varor från det

andra landet. De i dessa tariffer fastlagna tullsatser äro i några fall lägre

än de, som bestämts i motsvarande, för hvartdera landet eljet gällande tulltaxa,

och innebära alltså en tullnedsättning. I flertalet fall äro däremot

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

tullsatserna desamma, som gälla enligt sistberörda taxa, hvadan traktatstariffens

bestämmelse i sådana fall endast går ut på s. k. bindning eller

afsägelse af rätten att under traktatstiden höja ifrågavarande tullsats hvad

beträffar varor, kommande från det kontraherande landet.

Frågan om bindande af tullsatser har helt naturligt vid förhandlingarna

spelat en mycket betydande roll. Vid underhandlingarnas början

hade Tyskland visserligen i ganska stor utsträckning framställt kraf om

tullnedsättningar. Men under förhandlingarnas gång befanns Tyskland i

flertalet fall villigt att åtnöja sig med allenast bindning af de i Sverige

nu gällande tullsatser. Det visade sig, att för Tyskland liksom för Sverige

det förnämsta syftemålet med traktaten var att vinna stabilitet i fråga

om tullbeskattningen i det andra landet.

Hvad beträffar bindandet af de tyska införseltullarna, har visserligen

denna fråga i så måtto varit förenad med mindre svårigheter, som Tyskland

redan genom sina förut afslutade traktater med andra länder för tiden

till och med den 31 december 1917 bundit flertalet af sina tullsatser och

frågan om i hvad mån dessa bindningar skulle tillgodokomma jämväl

Sverige lösts genom blott och bart tillförsäkran om mest gynnad nations

behandling. Samtliga af Tyskland med andra länder afslutade traktater

gälla nämligen till sistberörda dag, med undantag af traktaten med Bulgarien,

som utlöper den 28 februari 1911. Traktaten med Österrike-Ungern

kan emellertid 12 månader före den 31 december 1915 uppsägas till sistnämnda

dag.

För Sverige däremot, som för närvarande icke har någon tarifftraktat,

har en afsägelse af den fria dispositionsrätten öfver större eller mindre

delar af tulltaxan inneburit en högst af se värd svårighet.

Ett tillmötesgående af Tysklands fordringar i. detta afseende i så

yi igiesi stor utsträckning, som varit nödvändigt för afslutande af en traktat, befanns

under förhandlingarnas gång icke möjligt, om traktaten skulle erhålla

så lång giltighetstid som till 1917 års utgång.

Sverige och Tyskland befinna sig nämligen i tullpolitiskt hänseende

i mycket olika ställning.

Tyskland har vid afslutandet af sina nya traktater haft att utgå

från en ny, just med hänsyn till den fortsatta utvecklingen af Tysklands

traktatpolitik utarbetad tulltariff, hvilken ej blott medfört en så fullständig

uppdelning af olika varuslag, som härför ansågs behöflig, utan jämväl

innehåller minst så höga tullsatser, som i hvarje speciellt fall kundo

vara erforderligt för tillgodoseende af de olika industrigrenarnas kraf.

Sverige däremot har en tulltaxa, hvilken såväl i afseende å uppställning

och rubrikernas uppdelning som med hänsyn till tullsatsernas

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

höjd i hufvudsak daterar sig från år 1892. Och om än tullarna enligt

denna taxa med däri tills dato gjorda ändringar i det stora hela äro tillmätta

i syfte att lämna industrien nödigt skydd och jämväl för detta ändamål

i allmänhet äro tillräckliga, lider dock den svenska tulltaxan i nu

befintligt skick, på grund af sin ålder och de förändrade förhållanden, som

särskildt på industriens område inträdt sedan taxans upprättande, af det

betydande felet af alltför ringa uppdelning af de olika varuslagen. Olägenheten

häraf framträder tydligast just vid förhandlingar med en främmande

makt om bindningar för längre tid af gällande tullsatser, i det att

i ett stort antal fall tullsatserna väl befinnas fullt tillräckliga för enklare

slag af de under en tullposition hänförliga artiklar, men otillräckliga att

gifva skydd åt den inhemska tillverkningen af de finare varuslag, som falla

under samma position. Beträffande nu gällande svenska tulltaxa gäller

detta framförallt om de till textilgruppen hänförliga varuslag samt om

gruppen maskiner, redskap och verktyg, äfvensom om kautschukvaror,

etuier, galanterivaror, vissa metallvaror m. fl.

Den ställning gentemot den tyska industrien, hvari den svenska på

grund häraf befinner sig, kräfver så mycket mera försiktighet med hänsyn

till de handelspolitiska förhållandenas ordnande för framtiden, som den

svenska industrien — trots sitt starka uppsving under senare år och framförallt

sin sträf van att fortskrida till framställandet af fabrikat af allt högre

grad af bearbetning — ännu så länge just i detta hänseende är den tyska

industrien i synnerligen hög grad underlägsen.

Af nu anförda skäl har det befunnits omöjligt att för längre tid

binda något större antal af nu i Sverige gällande tullsatser.

Däremot hafva hinder icke synts föreligga för tillmötesgående i erforderlig

utsträckning af Tysklands fordringar om bindningar af tullsatser

för sa lång tid, som kunde anses erforderligt för en fullständig revision af

vår tulltaxa.

Då enligt det nu utarbetade förslaget traktatens giltighetstid bestämts

till den 31 december 1910, eller något mer än 472 år, torde en

tillräcklig tidrymd hafva tillmätts för berörda vidlyftiga revisionsarbete

jämte de underhandlingar om ny handelstraktat med Tyskland och eventuellt

äfven andra länder, som kunna blifva inledda på den sålunda vunna

grundvalen.

Till frågan om de åtgärder, som i första hand blifva erforderliga

för den svenska tulltaxans omarbetande efter tidsenliga grundsatser, skall

jag tillåta mig att framdeles återkomma.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Den nyss af mig berörda underlägsenhet, särskildt i afseende å kvalitet

och genomsnittsvärde, af hvilken den svenska industrien lider i förhållande

till den tyska, har anförts såsom ett skäl mot ingående af någon

tarifftraktat alls med det mäktiga industrilandet Tyskland. Det har därvid

anförts, att, då det gifvetvis vore en lifsfråga för Sveriges ekonomiska

framtid att skaffa icke blott största möjliga utan äfven den ekonomiskt

mest fördelaktiga användning för svensk arbetskraft, som kunde erhållas,

men sådan stode att vinna endast genom att den svenska industrien själf

förädlade sina rika naturtillgångar så vidt möjligt ända fram till fullfärdiga

fabrikat, det under inga omständigheter ginge an att »binda» tullarna å

dessa sistnämnda vid belopp, som i en framtid kunde visa sig otillräckliga

för beredande af nödigt skydd åt den svenska industrien i konkurrensen

med den högt utvecklade, kapitalstarka och rikt specialiserade tyska. Ur

det allmännas synpunkt vore det därvid af underordnad betydelse, om sådana

råämnes- eller halffabrikatsindustrier som t. ex. sten- och sågverksindustrierna

bragtes i tillfälligt trångmål och delvis måste nedläggas; de i

dessa använda arbetare skulle härigenom endast tvingas att söka anställning

inom andra industrier, där den mänskliga arbetskraften erhölle en

mera lönande användning och i längden bättre bevarades i den inhemska

produktionens tjänst.

I detta resonemang finnes den kärnan af sanning, att den svenska

industrien oaflåtligen måste arbeta på att hinna fram till högre grader af

bearbetning hos sina alster. Men detta mål kan svårligen nås genom medel,

som skulle innebära ett äfventyrande af de redan upparbetade, om

ock jämförelsevis enkla industribranscher, i Indika den svenska arbetskraften

redan nu funnit lönande användning, och ett afklippande af möjligheten

att på denna väg förvärfva nödigt kapital för en ytterligare utveckling af

vår industri. Det torde tvärtom vara just på grundvalen af de redan

upparbetade industrigrenarna som den svenska industrien måste arbeta sig

vidare framåt, och dessa få ej blindvis offras för en förädlingsindustri, som

i Sverige ännu icke vunnit den mognad, att den kan göra de förra obehöfliga.

Men väl bör omsorgen om denna förädlingsindustris framtida

tillväxt föranleda, att Sverige icke under eu tid, då det icke i sin tulltaxa

har fullt tillräckligt skydd för samma industri, för en alltför lång

tid binder denna taxas för detta ändamål otillräckliga tullsatser.

Systemet af hela tulltaxans reviderande periodvis i förening med afsägelse

för hvarje period af den fria bestämmanderätten öfver större eller

mindre delar af tulltaxan skulle visserligen innebära ett brytande med den

praxis, som rådt i Sverige allt sedan de sista tarifftraktater, Sverige haft

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

med främmande länder, nämligen med Frankrike, Spanien och Portugal,

upphörde att gälla eller åtminstone att hafva egenskapen af tarifftraktater,

eller sedan den 1 februari 1892. Men för min del kan jag ej finna annat,

än att genom ett sådant system fördelar stå att vinna, hvilka i värde

ojämförligt öfverträffa de med detsamma förbundna olägenheter.

Förutom nämligen fördelen af det motsvarande bindandet af vissa

delar af det, eller eventuellt de andra kontraherande ländernas tulltaxor,

hvilket i utbyte står att vinna, och af den häraf följande tryggheten i

afseende å bibehållandet af afsättningsmöjligheter å dessa länders marknader

— fördelar, som till följd af den af Tyskland inledda och af andra

länder i allt starkare omfattning under senare år följda tarifftraktatspolitiken

icke mera stå att vinna utan beträdande af samma väg — måste

stabilitet äfven i fråga om den egna tulltaxan utöfva en gynnsam inverkan

å ett lands inhemska industriella och kommersiella förhållanden.

Partiella ändringar i tulltaxan måste nämligen, isynnerhet i den

mån de ofta förekomma, ur flera synpunkter betecknas såsom mindre fördelaktiga,

och allt oftare hafva, särskildt från de praktiska yrkesutöfvarnes

sida, under senare år önskningar uttalats, att större stabilitet i fråga om

den svenska tulltaxan måtte blifva rådande, än hvad under senare år varit

händelsen i Sverige.

De förändringar, hvilka vidtagits i den tulltaxa, som efter tullskyddssystemets

införande år 1892 trädde i kraft, hafva i flertalet fall tillkommit

på enskilda motionärers förslag och hafva då alltid afsett en viss detalj.

Vid riksdagarna 1893—1905 hafva förekommit tillhopa 211 enskilda motioner

eller förslag af bevillningsutskottet angående ändringar i tulltaxan.

Af dessa motioner eller förslag hafva visserligen åtskilliga vid samma

riksdag afsett samma tullsats, men andra åter hafva hvar för sig afsett

flera olika tullsatser. De af Riksdagen under sagda period beslutade ändringar

i tulltaxan uppgå till ett antal af 114.

Dessa talrika och därjämte ej sällan osystematiskt skedda förändringar

i tulltaxan hafva verkat skadligt både inåt och utåt; inåt, i det att nya

tullkraf alltjämt uppstått, framkallade af tulltaxans ådagalagda lättrörlighet,

hvarjämte tillgodoseendet af framställdt anspråk inom ett område

visats medföra menlig inverkan å ett annat, hvilken inverkan måst i

sin ordning rättas, och utåt, i det föränderligheten väckt missnöje och föranledt

klagomål i andra länder, med hvilka Sverige står i handelsförbindelse.

Hvad särskildt beträffar Tyskland, hafva därifrån starka klagomål

anförts öfver det osäkerhetstillstånd, hvari den tyska exportindustrien

på Sverige härigenom försatts.

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160

Helt visst vore det till fördel, om praxis i framtiden i stället

komme att gå i den riktningen, att tulltaxan i sin helhet periodvis

underkastades revision och under mellantiderna uppkommande önskningar

om tullförändringar pröfvades samtidigt vid sådana revisioner, samt

ändringar dessemellan endast då toges i ompröfning, när desamma påkallades

af ändrad beskattningslagstiftning eller af andra statsfinansiella

eller eljest viktiga skäl.

På grund af den korta giltighetstid, som af nu anförda skäl blifvit

föreslagen för traktaten, har densamma mera karaktären af ett provisorium,

afsedt att sätta Sverige i tillfälle att företaga berörda revision af sin tulltaxa

och på grundvalen af en mera tidsenlig sådan upptaga nya förhandlingar

om handelstraktat med Tyskland.

Fördelarna för Sverige att redan under den för berörda revisionsarbete

erforderliga tiden träda i tarifftraktatsförhållande till Tyskland synas

oomtvistliga. Tyskland intager ett af de främsta rummen bland de länder,

med hvilka Sverige står i handelsförbindelse, och särskildt exporten till

Tyskland är stadd i stark stegring. Ett äfventyrande af denna export

eller ett afbrytande af vissa delar af densamma, hvilket i åtskilliga fall

skulle blifva följden, om ingen traktat nu komme till stånd, skulle tvifvelsutan

tillfoga den svenska industrien allvarsam skada. Den marknad,

Sverige redan vunnit i Tyskland för många betydande exportartiklar, lärer,

om den nu skulle gå förlorad, blifva svår att återvinna. De skäl, som

öfverhufvud taget tala för afslutande af en tarifftraktat med Tyskland,

gälla icke i mindre mån för en sådan traktats afslutande under den för

revision af den svenska tulltaxan behöfliga tid; tvärtom synes det vara

särskildt önskvärdt, att Sverige under denna tid beredes tryggadt åtnjutande

af så vidt möjligt samma förmåner i afseende å handelsutbytet med

Tyskland, som det hittills haft.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Fördelarna för Sveriges industri af, att ett handelsfördrag med Tyskland

komme till stånd, skulle hufvudsakligen bestå dels däri, att Sverige

för framtiden skulle kunna erhålla trygghet att i Tyskland åtnjuta mest

gynnad nations behandling, dels och däri, att åtskilliga sådana för Sveriges

exportindustri betydelsefulla artiklar, som icke beröras af de redan afslutade

tyska traktaterna, skulle kunna undgå att drabbas af de betydande

tullförhöjningar, som eljest beträffande samma artiklar komme att inträda.

Hvad först beträffar betydelsen af trygghet för framtiden att i Tyskland

åtnjuta mest gynnad nations behandling, framgår af följande tabell

ej mindre sammanlagda värdena å ena sidan af de svenska utförselvaror

till Tyskland år 1903, i fråga om hvilka Tyskland genom sina nya traktater

medgifvit tullnedsättningar eller tullfrihet eller ock bundit den allmänna

tariffens tullsatser, och å andra sidan af de utförselvaror, som icke

beröras af någon traktat, än äfven de procenttal af Sveriges hela utförsel

till Tyskland, hvartill berörda värden uppgå, hvarvid för jämförelse äfven

meddelas de värden och procenttal, samma ''Utförselvaror representera med

utgående från den gamla tariffen och de gamla traktaterna. Då emellertid

utförselvarornas antal är synnerligen stort och bland dem finnas många,

hvilkas värde är mycket ringa, redovisas i tabellen icke alla utförselvaror, utan

endast varor till sammanlagdt värde af 89,663,000 kronor, motsvarande 99,5

procent af den till ett värde af 90,107,000 kronor uppgående hela utförseln.

Enligt gamla tariffen

och gamla traktaterna.

Enligt nya tariffen och

nya traktaterna.

Värde i

Rmk.

% af hela

utför- seln.

Värde i

Rmk.

% af hela

utför- seln.

I. Tullpliktiga varor:

a) å hvilka tnllsatserna äro genom traktat nedsatta

b) å hvilka tullsatserna äro bnndna till lika belopp

31,387,000

35,0

48,094,000

53,6

med den allmänna tariffens tullsatser.....

10,094,000

11,2

3,635,000

4,1

c) hvilka icke beröras af någon traktat.....

3.017,000

3,4 1

2,163,000

2,4

Summa

44,498,000

49,6

53,892,000

00,1

II. Tullfria varor:

a) för hvilka tullfriheten är genom traktat bunden

41,341,000

46,1

33,884,000

37,8

b) andra....................

3,824,000

4,3 1

1,887,000

2.1

Summa

45,105,000

50,4 j

35,771,000

39,!)

Fördelarna

för Sverige

af tariff - traktat med

Tyskland.

Mest gynnad

nations

behandling.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Häraf framgår, att Sveriges intresse af att i Tyskland åtnjuta mest

gynnad nations behandling, om än stort redan under den tullagsstiftning,

som gick till ända med utgången af nästlidne februari månad, blifvit

ändå större nu, sedan den nya tariffen och de nya traktaterna trädt i kraft.

Medan procenttalet af de varor, såväl tullpliktiga som tullfria, hvilka icke

beröras af någon traktat, sjunkit från 7,7 till 4,5, har procenttalet för de

varor, å hvilka tullsatserna äro genom traktat nedsatta, ökats från 35,o

till 53,6.

De i Sveriges export till Tyskland år 1904 ingående särskilda varuslag,

å hvilka tullarna genom de nya traktaterna nedsatts eller bundits,

äro hufvudsakligen följande.

V a r u s 1 a g.

Värdet i Rmk

af Sveriges

utförsel till

Tyskland år

1904 enligt

tysk

statistik.

Tullsats

per 1(

enligt den

nya allmänna

tariffen.

i Rmk

)0 kg.

enligt den

nya traktats- tariffen.

A. Varor, å hvilka tullarna nedsatts.

Jordbruksprodukter:

håg..........................

1,000

7

5

Hvete.........................

9,000

7,50

5,50

Maltkorn........................

1

f 4

} 2,000

7

Annat korn......................

)

l 1,30

Hafre.........................

17,000

7

5

Arter.........................

7,000

4

1,50

Vicker.........................

3,000

2,50

1,50

Klöfverfrö.......................

59,000

5

fritt

Gräsfrö........................

11,000

2

fritt

Humle.........................

11,000

70

20

Äpplen, färska.....................

1,000

> varierande belopn.

Torkad frukt......................

1,000

Skogsprodukter:

Byggnads- och gagn virke, obearbetadt etc., af mjuka träslag

57,000

0,20

0,12

D:o , biladt, > > >

2,257,000

0,50

0,24

D:o , sågadt, af mjuka och hårda träslag

29,554,000

1,25

0,72

Transport

31,990,000

-

—

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

125

Värdet i Rmk

af Sveriges

utförsel tiU

Tullsats i Rmk

per 100 kg.

Varualag.

Tyskland år

1904 enligt

tysk

statistik.

enligt den

nya allmänna

tariffen.

enligt den

nya traktats- tariffen.

Transport

31,990,000

_

_

Tnnnstäfver etc.....................

68,000

0,40

0,30

Garfvarbark......................

63,000

1,50

fri

Djur och andra alster ur djurriket:

Hästar.........................

6,000

Varierande belopp.

Kött, enkelt tillredt..................

34,000

60

35

nårbärande vildt, ej lefvande, ej tillredt.........

| 11,000

| 30

20

Fjäderfä > > .........

\ 45

20

Kaviar m. m......................

1,000

300

150

Hummer........................

18,000

100

65

Svinister........................

2,000

12,50

10

Smör m. m.......................

40,000

30

20

Andra näringsmedel:

Ris, poleradt (skaladt).................

6,000

6

4

Mjölksocker ......................

1,000

80

40

Bakverk, enkelt....................

2,000

16

10,20

Näringsmedel, på finare sätt tillredda, ej spec.......

5,000

75

60

Kemiska preparater m. m.:

Natron, svafvelsvradt m. m................

76,000

0,25

fritt

Kopparvitriol (blå)...................

146,000

2

fri

Kalciumkarbid.....................

182,000

4

fri

Zinkoxid (zinkhvitt, zinkgrått m. m.)..........

95,000

2

fri

Krita, slammad.....................

78,000

0,40

0,30

Alster af textilindustrien:

Ylleväfnader, vissa slag.................

1,000

175

150

Spetsar, tyll, broderier.................

11,000

350

300

Transport

32,836,000

—

—

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

slag.

Värdet i Rmk

af Sveriges

utförsel till

Tyskland år

1904 enligt

tysk

statistik.

enligt den

nya allmänna

tariffen.

Tullsats i Rmk

per 100 kg.

enligt den

nya traktatstariffen.

Transport

Lädervaror:

Fina skodon af eller i förening med läder

Fina lädervaror.

Korgmakarearbeten:

Korgmakarearbeten, grofva, obearbetade eller färgade m. m.

Snickerivaror:

Möbler m. m. af mjuka träslag.............

» > hårda » ... ..........

Fanerade möbler....................

Trävaror, fina m. m...................

Stoppade möbler, klädda................

Papp, papper och arbeten däraf:

Pappersmassa, mekanisk.................

D:o , kemisk..................

Papp, ej särskildt nämndt................

Omslagspapper, oglättadt................

D:o , glättadt .................

Läskpapper (utom grått), silkespapper m. m.........

Kulört papper, guld- och silfverpapper..........

Papperstapeter.....................

Stenvaror:

Sten i sågade block ...................

Ingen utförsel 1904, men betydande sådan de föregående

åren och likaså år 1905.

Transport

32,836,000

14.000

79.000

51.000

11.000

20,000

8,000

2,000

536.000

2,410,000

167.000

44.000

400.000

37.000

78.000

6,000

36,699,000

85

120

180

65

80

120

4

10

8

12

12

15

15

20

60

80

90

50

65

80

120

3

10

4,50

10

10

12

10

15

Varierande belopp.

4

4

10

10

10

24

0,30

1,25

1,50

3

3

6

8

12

0,25

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

127

Värdet i Em]

Tullsats i Emk

af Sveriges

per 100 kg.

Varuslag.

utförsel till

Tyskland år

1904 enligt

enligt den

enligt den

tysk

nya allmänna

nya traktats-

statistik.

tariffen.

tariffen.

Transport

36,699,000

_

Plattor af granit:

icke slipade etc....................

3

2,50

slipade etc............

J upptaget.

15

10

Stenhuggeriarbeten, oslipade, finare, af granit m. in.....

2,000

3,50

2,50

lervaror:

Eldfast tegel, oglaseradt.........

123,000

/ 0,35

\ 0,60

0,35

0,50

Oädla metaller och varor däraf:

Eör af smidbart järn, valsade eller dragna, råa:

med en godstjocklek af 2 mm. eller däröfver . .

| 723,000

/ C

5

med ringare godstjocklek.........

1 io

10

Obs. Den svenska exporten ntgöres hufvudsakligen

af förstnämnda slag.

Grof va järnvaror, råa......

151,000

4,50—8

3,50—6

D:o d:o , bearbetade...........

266,000

7-13

5,50—13

Summa

37,964,000

—

—

B. Varor, å hvilka tullarna bundits.

Frö, ej spec...........

2,000

fritt

fritt

Lin, rått, bråkadt etc.......

45,000

fritt

fritt

Dref (blånor).........

36,000

fri

fri

Bomullsaffall........

37,000

fritt

fritt

Mossa..........

6,000

fri

fri

Trämasseved..........

26,000

fri

fri

Ved till bränsle..........

20,000

fri

fri

Träkol...........

14,000

fritt

fritt

Djur, ej särskildt nämnda......

4,000

fria

fria

Pisk, färsk, sötvattens- (utom karp).........

436,000

fri

fri

> > saltvattens-..............

1,407,000

fri

fri

Transport

2,033,000

—

—

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Varuslag.

Värdet i Kmk

af Sveriges

utförsel till

Tyskland år

1904 enligt

tysk

statistik.

Tullsats i Kink

per 100 kg.

enligt den

nya allmänna

tariffen.

enligt den

nya traktats- tariffen.

Transport

2,033,000

—

—

Fisk, enkelt tillredd med ättika, olja eller kryddor ....

6,000

12

12

277,000

fria

fria

Fårull.........................

30,000

fri

fri

Djurhår, andra slag...................

106,000

fritt

fritt

Tagel.........................

138,000

fritt

fritt

Borst.........................

1,000

fri

fri

Hndar ock skinn till läderkeredning...........

2,620,000

fria

fria

Har- ock kaninskinn, råa................

3,000

fria

fria

Skinn till pälsverk...................

475,000

fria

fria

Horn, kofvar, ken etc...................

36,000

fria

fria

Affall af animaliska ämnen...............

127,000

fria

fria

Blåsor, tarmar etc....................

41,000

fria

fria

3,000

fritt

fritt

Kli, maltgroddar, risaffall etc...............

137,000

fria

fria

Kaolin, fältspat, eldfast lera...............

568,000

fria

fria

Grafit, oformad.....................

1,000

fri

fri

Kalk, naturlig, kolsyrad etc................

13,000

fri

fri

1,000

fri

fri

Marmor, råkuggen...................

14,000

fri

fri

Sten, ej spec., råa klock.................

886,000

fri

fri

> , andra slag, äfven malen..............

330,000

fri

fri

Byggnadssten, klott kuggen...............

2,656,000

fri

fri

Jordarter, ej särskildt nämnda..............

7,000

fria

fria

Blymalm........................

212,000

fri

fri

Järnmalm.......................

25,345,000

fri

fri

Kokolt- ock nickelmalm.................

85,000

fri

fri

Kopparmalm......................

39,000

fri

fri

Järnmalmsslagg, slaggull................

252,000

fri

fri

Zinkmalm.......................

314,000

fri

fri

Malm, ej särskildt nämnd................

15,000

fri

fri

Tjära........................ •

86,000

fri

fri

Transport

36,857,000

—

-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

129

Värdet i Rmk

af Sveriges

utförsel till

Tullsats i Rmk

per 100 kg.

Varuslag.

Tyskland år

1904 enligt

tysk

statistik.

enligt den

nya allmänna

tariffen.

enligt den

nya traktats- tariffen.

Transport

36,857,000

_

Beck utom asfalt................

6,000

fri

fri

Glycerin, rå...............

33,000

fri

fri

> , renad .................

2,000

fri

fri

Ammoniak vatten etc...............

4,000

fritt

fritt

Ammoniak, kolsyrad salmiaksprit............

13,000

fria

fria

K Iorsvradt kali och natron.........

207,000

fria

fria

Kalciumacetat...............

101,000

1

1

Anilin och andra tjärfärgämnen...........

3,000

fria

fria

Terpentinolja och annan kådolja.............

29,000

fria

fria

Kemiska preparat, ej spec................

114,000

fria

fria

Konstull, ullaffall...................

19,000

fria

fria

Ylleväfnader, vissa slag.................

10,000

135

135

Anmärkning. I öfrigt uppgår sammanlagda värdet

af utförseln till Tyskland af textilalster till mer än

sammanlagdt omkring 500,000 Rmk. Den större delen

af de talrika häremot svarande tariffpositionerna hafva

bundits i de af Tyskland afslutade traktaterna.

Tunnbindarvaror, grafva, betsade......

1,000

10

10

Böcker, musikalier etc.................

278,000

fria

fria

Målningar, ritningar...............

75,000

fria

fria

Smidbart järn i stänger m. m............

3,172,000

[ 2,50

1

2,50

Zink, obearbetad..............

74,000

fri

fri

Fina varor af koppar ............ , .

> > > mässing.................

10,000

101,000

j- 30

30

Samma

41,109,000

—

—

Af denna förteckning framgår betydelsen för Sverige af mest gynnad

nations behandling i Tyskland. Visserligen finnas bland de varor, å hvilka

tullen genom Tysklands tarifftraktater nedsatts eller bundits, ej få, höga

utförselvärden representerande råvaror, t. ex. järnmalm, hvilka Tyskland

icke skulle kunna antagas komma att belägga med tull, äfven om det förbehållit

sig frihet härtill. Men i förteckningen återfinnes å andra sidan

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

äfven åtskilliga half- och helfabrikat med stora utförselvärden, särskild!

inom trävaruindustrien, den kemisk-tekniska industrien, pappersindustrien

och metallindustrierna.

För att rätt bedöma betydelsen af traktatbunden tillförsäkran af

mest gynnad nations behandling under en följd af år, bör man emellertid

icke endast fästa sig vid förhållandena, sådana de gestaltat sig under ett

visst redan förflutet år. Den svenska industrien befinner sig för närvarande

i ett nydaningsskede och många nya exportkraftiga förädlingsindustrier

hafva under de senare åren uppstått. Det torde icke vara förmätet

att för framtiden göra sig räkning på, att den lifskraftiga svenska

industrien skall visa sig i stånd att på allt flera områden öppna export

på utlandet. För detta ändamål är det af yttersta vikt, att de utländska

afsättningsområdena icke stängas genom oöfverstigliga tullmurar. För öppenhållandet

af den tyska marknaden icke blott för redan befintlig svensk

exportindustri utan jämväl för de industrier, som i framtiden kunna

uppstå eller nå fram till exportduglighet, är det af största vikt för Sverige

att i Tyskland skaffa sig trygghet att få vara i åtnjutande af de förmåner,

Tyskland genom sina tarifftraktater tillförsäkrat andra länder. Ty

genom, dessa traktater har Tyskland i själfva verket nedsatt eller bundit den

ojämförligt största delen af sina tullar. Om man bortser från råämnen

och sådana alldeles enkelt bearbetade varor eller halffabrikat (t. ex. tackjärn,

smältstycken, råskenor och göten samt obearbetad koppar och mässing),

å hvilka en tullförhöjning icke gärna är tänkbar, då Tyskland bundit

tullarna å de mera förädlade fabrikaten inom hithörande industrigrenar,

är antalet tullpositioner, hvilka Tyskland icke genom sina traktater bundit,

ytterst ringa. Gentemot ett land, som Tyskland genom traktat tillförsäkrat

mest gynnad nations behandling, kommer alltså den allmänna tariffen

till tillämpning allenast i fråga om ett försvinnande fåtal varuslag.

Under den diskussion, som offentligen och enskildt förts angående

betydelsen för Sverige af en eventuell tarifftraktat med Tyskland, har ofta

uttalats den åsikten, att Sveriges exportindustri i det hela icke skulle vara

beroende af de tullar, Tyskland genom sin nya allmänna tariff åsatt de

svenska utförselvarorna, och detta af den anledningen, att samma varor

förnämligast utgjordes af råvaror och halffabrikat, af hvilka den tyska

förädlingsindustrien oundgängligen vore i behof, då den icke — åtminstone

icke utan afsevärd nackdel — kunde fylla sitt behof från annat håll.

Särskildt har detta argument andragits i fråga om sågverksprodukterna

plankor, battens och bräder. I fråga om dessa har yttrats, att den

svenska varans kvalitet och de utomordentligt gynnsamma transportförhållandena

såväl från skogen till sågverket som från detta till afsättnings
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

131

orten gjorde, att den svenska sågverksindustrien icke hade något att frukta

af högre tullar i Tyskland, utan alltfort kunde påräkna att få bibehålla

den tyska marknaden. På sin höjd kunde de höjda tyska tullarna leda

till minskad vinst för sågverksbolagen, men till stor del komine dessa

tullar att drabba de tyska konsumenterna.

Men redan för de gångna åren, under hvilka Sverige åtnjutit lika

gynnsam behandling som något annat land, talar statistiken ett annat

språk. De länder, som på detta område förnämligast konkurrera med

Sverige utgöras af Österrike-Ungern, Nordamerikas förenta stater, Ryssland

och Finland äfvensom Rumänien. Från sydöstra Europa skeppas numera

betydliga kvantiteter virke till Holland, därifrån det å Rhen inkommer i

Tyskland. Den dels sålunda, dels landvägen från Österrike-Ungern till

Tyskland införda granen är visserligen af mindre god beskaffenhet, men

utgör en farlig konkurrent för svensk utskottsvara. Under det nu, såsom

framgår af följande tabell, Sveriges export till Tyskland af ifrågavarande

slag af varor under senare år varit väsentligen stationär, har exporten

från samtliga öfriga nämnda länder, med undantag af Ryssland, visat en

i det hela uppåtgående tendens. Exporten från nedannämnda länder till

Tyskland af ifrågavarande sågverksprodukter utgjorde nämligen:

Tysklands

hela inför- sel.

D

ä r a f

f r å

n

Å r.

Sverige.

Ryssland.

Finland.

Österrike-

Ungern.

Nordameri- kas förenta

stater.

Rumänien.

Ton.

Ton

Ton.

Ton.

Ton.

Ton.

Ton.

1897 ........

1,260,077

422,089

248,412

63,232

283,332

152,864

15,285

1898 ........

1,398,606

456,547

229,213

54,264

360,885

200,453

12,556

1899 ........

1,545,996

471,859

184,311

113,623

444,257

247,820

14,834

1900 ........

1,642,551

477,326

195,068

101,871

507,473

256,878

39,609

1901........

1,366,699

380,703

162,063

120,234

384,189

223,936

39,608

1902 ........

1,447,648

439,678

160,775

132,649

387,988

241,188

24,584

1903 ........

1,729,528

452,044

243,513

145,103

480,265

316,583

30,566

1904 ........

1,783,812

484,474

236,117

160,567

485,680

293,761

50,951

Skulle nu dessa länder, som, med bestående likhet i tullförhållanden,

kunnat ensamma taga i anspråk de senare årens ökade konsumtion af

ifrågavarande varor i Tyskland, få en sådan fördel framför Sverige, som

att i tull därför skulle betalas endast 72 pf., då för den svenska varan

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

måste erläggas Rmk 1,25, torde en hastig minskning i den svenska exporten

till Tyskland vara att motse.

För öfrigt bör i detta afseende märkas, att Tysklands tillförsel af

virke till större delen består af oarbetade stockar, som det själf försågar,

och är denna import i hastig tillväxt. Af sådant oarbetadt virke utgjorde

nämligen Tysklands hela införsel:

år 1902 ..............ton 1,931,145

» 1903 ..............» 2,453,033

» 1904 ..............» 2,646,938

Detta virke kommer till alldeles öfvervägande del från österrikeUngern

och Ryssland. Af nämnda införselkvantitet år 1904 kommo

nämligen 1,343,856 ton från Österrike-Ungern och 1,220,587 ton från

Ryssland.

Särskildt från Ryssland och Finland torde konkurrensen i och för sig

vara farlig och skulle otvifvelaktigt blifva det i ännu högre grad, om det

svenska virket vore belagdt med högre tull än det ryska eller finska.

Jämväl i fråga om flertalet andra svenska halffabrikat t. ex. pappersmassa

torde gälla, att Tyskland kan få sitt behof fylldt från andra håll,

och att alltså den svenska industrien blir utestängd, om dess alster skola

draga högre tullar än andra länders. I fråga om såväl mekanisk som

kemisk trämassa är tullskillnaden så betydande som Rmk 3 och Rmk 1,25.

Rörande den svenska exporten i det hela har man slutligen hört

den satsen framställas, att det behof i Tyskland, som nu fy lies från Sverige,

skulle, därest denna marknad stängdes för oss, komma att fyllas från

annat håll, hvarigenom i världsomsättningen skulle komma att på något

håll uppstå ett tomrum, och detta tomrum kunde då fyllas med de svenska

varor, som icke längre kunde införas till Tyskland. Sålunda har man

sagt, att, om exempelvis våra trävaror ej längre kunde exporteras till

Tyskland, så skulle Tysklands behof däraf fyllas exempelvis från Ryssland,

hvarigenom detta lands export till andra länder skulle i motsvarande

grad minskas, och denna minskning kunna fyllas af våra från Tyskland

utestängda trävaror.

En sådan sats torde dock icke ens teoretiskt vara hållbar, då den

uppenbart hvilar på den förutsättningen, att alla länders export nu uppnått

kulmen. Skulle emellertid i det anförda exemplet Ryssland kunna

genom ökning af sin trävaruproduktion — och den lärer enligt tillförlitlig

uppgift kunna mångdubblas — fylla den del af Tysklands behof, som nu

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 160.

tillgodoses med svenska dylika varor, utan att behöfva minska sin export

till andra länder, skulle ju den anförda satsen ej längre hafva någon giltighet

rörande den angifna artikeln.

För öfrigt, hvilken giltighet man än må tillerkänna dylika teorier,

lärer erfarenheten gifva vid handen, huru svårt det i praktiken är att förvärfva

nya afsättningsområden. Dessutom kunna omständigheter lätt inträffa,

som från den ena dagen till den andra förändra den allmänna

handelsekonomiska situationen. Äfven andra länder än Tyskland kunna

komma att höja sina tullar och därigenom lägga hinder i vägen för den

svenska exporten.

Då, såsom ofvan visats, den tyska marknaden spelar en mycket betydande

roll för den svenska exportindustrien och utförseln dit är i oafbrutet

stigande icke blott kvantitativt utan äfven kvalitativt, måste på det

kraftigaste betonas, att oc/ynnsammare behandling i Tyskland af vår export

^ än af exporten från andra länder skulle för den svenska industrien

medföra ett högst afsevärdt afbräck, och att tryggande för framtiden af

mest gynnad _ nations behandling i Tyskland är af största betydelse för

denna industri.

Häremot skulle nu kunna invändas,, att — såsom framgår af den

föregående utredningen om Sveriges handelspolitiska ställning till Tyskland

Sverige icke skulle hafva behof att för vinnande häraf afsluta någon

tarifftraktat. Det bör emellertid icke förbises, att hvad industrien behöfver

för att med framgång kunna arbeta på export å främmande marknader,

är framför allt stabilitet i fråga om tullförhållandena å dessa. För

exportändamål är det icke tillräckligt att faktiskt för tillfället få sina varor

gynnsamt tullbehandlade, utan det fordras trygghet, att för visst antal år

tullförhöjningar icke äro att befara, för att med hänsyn härtill kunna ordna

sina leveranser och företaga de utvidgningar i fabrikation och transport,

som härför äro behöfliga. Men det är naturligtvis alldeles otänkbart, att

Tyskland, som genom traktater med andra länder bundit nästan hela sin

tulltaxa, skulle med Sverige, som icke är bundet af någon traktat utan

har oinskränkt frihet att höja sina tullar, ingå aftal för visst antal dr

allenast om ömsesidig behandling som mest gynnad nation. Trygghet att

för viss längre tid komma i åtnjutande af de fördelar, Tysklands traktatstariff

medför, kan Sverige icke vinna annat än genom att själf med Tyskland

afsluta tarifftraktat, hvarigenom Sverige å sin sida till vissa delar

afsäger sig rätten att företaga ändringar i sin tulltaxa. I hvad mån detta

befunnits nödvändigt skall jag i det följande visa.

Genom traktatsförslaget, sådant det nu föreligger, har Sverige, utöfver Särskilda

tryggheten att få åtnjuta behandling i Tyskland såsom mest gynnad nation, af *“^,1*^''

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 160.

Tyskland utverkat sig tullnedsättning å följande för den svenska exportindustrien

speciellt betydelsefulla varuslag, i fråga om Indika Tyskland i

de förut afslutade traktaterna antingen icke beviljat någon tullnedsättning

alls eller medgifvit sådan allenast till belopp, som för den svenska industrien

måste anses oantagliga.

Den nya tyska tulltariffen.

Värdet af

Sveriges utförsel

till Tyskland

år 1904 enligt

tysk statistik.

Tullsats per 100 kg.

Med gifven

tullsats

per

N:r.

V arusla g.

enligt den

allmänna

tariffen.

enligt

traktats-

tariffen.

100 kg.

Mark

Mark

Mark

Mark

nr 47

ur 309

Lingon, friska............

Kalciumacetat (ättiksyrad och. träättik-

5:-

—

fria

1,778,000

syrad kalk)............

1: —

1: —

0:50

101,000

337

Bläck och bläckpulver........

5: —

—

4: —

31,000

ur 350

ur 577

Träsprit, renad...........

Skodon af kautschuk, äfven i förening

20: —

—

8: —

87,000

ur 628

med sulor af andra ämnen, lackerade

Snickare-, svarfvare- och vagnmakare- arbeten, grofva, äfvensom andra grofva

trävaror, ej specificerade:

fönsterramar, dörrar, trappor och

100: —

80: —

84,000

delar af sädana........

profilerade trälister; råa.....

grofva, råa plattor af mjuka träslag,

hvilka på båda ytorna fullstän- digt öfverdragits med ett genom

ett bindemedel (cement eller dylikt)

fastsatt enkelt eller flerfaldigt

8: —

8: —

6: —

5:-

1 -

4,550,000

papplager (s. k. Compoboard) . .

30: —

30: —

5: —

Ej särsk. uppt.

681

ur 685

Gatsten...............

Stenhuggeriarbeten, oslipade, ohyflade,

äfven i förening med olackeradt, opo- leradt trä eller järn:

släta, icke profilerade, icke svarf- vare, icke utsirade, af granit:

kantstenar för trottoarer på två

långsidor och på båda kort- sidorna slätt bearb., eljest råa

0:40

0: 20

fri

6,501,000

eller blott råhuggna ....

andra arbeten........

| 1:25

1: —

1 0:25

\ 0:60

| 672,000

Transport

—

1 -

1 -

13,804,000

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

135

Den nya tyska tulltariffen.

Medgifven

tullsats

per

100 kg.

Värdet af

Sveriges utförsel

till Tyskland

år 1904 enligt

tysk statistik.

N:r.

Varuslag.

Tullsats per 100 kg.

enligt den

allmänna

tariffen.

enligt

traktats-

tariffer.

Mark

Mark

Mark

Mark

Transport

—

—

—

13,804,000

ur 716

Klinker, alla slag, af lera, oglaserade .

0: 50

—

0: 20

215,000

ur 792

Järntråd, valsad eller dragen, fasonerad

däri inbegripen, förtent, af en tjock-

lek under 0,5 t. o. m. 0,22 mm. . .

5:60

5: 50

4: 75

Ej särsk. uppt.1

ur 816

Hästräfsor, vägande netto per stycke

3 kg. och däröfver.........

8

—

—

6: —

> > >

ur 820

Hästskor, råa............

5

—

5:-

3: —

» > >

ur 824

Vagnsfjädrar, råa eller endast putsade

å

ändar och kanter; buffertfjädrar:

fjädrar tiU järnvägsvagnar ....

4

—

3:-

1 3-

andra slag...........

4

—

—

f 3-

825

Trådlinor af minst 0,5 mm. tjock järntråd

8

—

8: —

5:-

—

>

Hästskosöm, grof, icke bearbetad spik af

minst 7 em. längd, smidd eUer pressad,

fyrkantig och i spetsen oregelbundet

trubbig ..............

8

—

8:-

6: —

Ej särsk. uppt.

ur 906

Mjölkskumningsmaskiner af alla system

(Hjölkcentrifuger, separatorer, radia-

torer o. s. v.)

af 40 kg. eller därunder ....

15

—

—

10: —

Eg,

> mer än 40 t. o. m. 100 kg. .

12

—

—

10: —

Hi V)

> > > 100 » 200 » .

10

—

—

9: —

1,221,000

P ©

GC C+-

> > > 200 > 400 >

9

_

—

8:-

Ef ©

p* ''

> > » 400 > 500 >

7

—

—

7: —

Summa

_

_

_

15,240,000

Genom dessa medgifvanden har Tyskland tillmötesgått de mera betydande

önskemål, som Sverige under underhandlingarnas gång framställt.

1 Värdet af Sveriges hela utförsel till Tyskland år 1904 af förtent järntråd Rmk 11OOO.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Det förtjänar särskildt framhållas, att af de artiklar, å hvilka nedsättning

sålunda medgifvits, alla utom lingon och gatsten utgöra helfabrikat,

mestadels af ganska hög grad af bearbetning.

Af de särskilda varuslagen äro företrädesvis följande att bemärka

:

1. Snickeriarbeten, grafva, icke bearbetade. Härunder falla fönsterramar,

dörrar, trappor, och delar af sådana, äfvensom profilerade trälister,

hvaraf speciellt dörrar utgöra föremål för svensk export till Tyskland.

Exporten på Tyskland har under åren 1900—1904 uppgått till ett värde

af i medeltal 3,923,000 Kink med maximum år 1900 af 4,948,000 Kink

och minimum år 1901 af 3,057,000 Rmk. Af intet annat helfabrikat kan

Sverige uppvisa så stor export till Tyskland. Exporten till Tyskland uppgår

till fullt ut hälften af Sveriges hela export af nämnda vara och en

förlust af nämnda marknad torde komma att medföra ruin för en stor

del af de till öfver ett trettiotal uppgående fabriker, hvilka idka tillverkning

för export af dessa varor, och vid hvilka, enligt en till Kungl. Maj:t

ingifven petition i ämnet, årligen äro sysselsatta 2,789 vuxna och minderåriga

arbetare samt förmän med en årlig aflöning åt sammanlagdt 2,568,150

kronor.

Tullen utgjorde enligt den gamla tariffen 3 Rmk. I den nya allmänna

tariffen bestämdes den till 8 Rmk., som i traktaten med österrikeUngern

nedsatts, för fönsterramar, dörrar, trappor och delar däraf till

6 Rmk och för profilerade trälister till 5 Rmk.

Då dessa nedsättningar enligt sakkunniges uttalanden icke på långt

när varit tillräckliga för den svenska exportindustriens behof, har ett af

de förnämsta sträfvandena för Sverige under traktatsunderhandlingarna

utgjort att ytterligare nedbringa denna tull, som bland snickeriindustriens

intressenter framkallat en viss oro.

Dessa sträfvanden hafva i så måtto krönts med framgång, att tullen

å ifrågavarande varuslag nedsatts till 4 Rmk, hvilken tullnedsättning torde

få anses såsom synnerligen beaktansvärd, då genom densamma vunnits, att

export till Tyskland af nu ifrågavarande varor fortfarande med fördel kan

äga rum.

2. Gatsten. Äfven tullen å denna vara har bland yrkesutöfvare

inom branschen framkallat stora betänkligheter, hvarom bäst vittnar den

masspetition, som till Kungl. Maj:t ingifvits af arbetare och andra, som

hafva sin utkomst af stenindustrien. Exportens värde uppgick i medeltal

för åren 1900—1904 till 5,765,000 Rmk med maximum år 1904

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition ÅT:o 160.

af 6,501,000 Rmk och minimum år 1901 af 5,087,000 Rmk. Gatsten

räknas visserligen till råämnen, men då materialet i Sverige anses nästan

värdelöst, representerar så godt som hela exportvärdet godt^örelse för

mänskligt arbete.

Gatstenen har hittills varit tullfri i Tyskland. Den nu åsätta tullen

af 40 pf. per 100 kg. skulle enligt sakkunniges uttalanden hafva till

verkan, att den svenska gatstensexporten till Tyskland i allmänhet skulle

omöjliggöras, med undantag för vissa bättre stensorter, som hade afsättning

i Berlin, äfvensom i fråga om den gatsten, som förbrukades i de omedelbart

vid kusten belägna städerna, där tullen endast komme att verka

som finanstull. I öfrigt vore att befara, att den svenska varan undanträngdes

af gatsten från stenbrott i Tysklands mellersta och södra delar,

hufvudsakligen Sachsen, Schlesien och Bayern, äfvensom af asfalt och

andra, nyare gatubeläggningsmaterial. Större delen af den gatsten, som

nu tillverkas i Sverige, finner afsättning i Tyskland, och någon ersättning

för den tyska marknaden lärer icke stå att erhålla. Det svenska

intresset torde därför ej kunna tillgodoses med mindre än att tullfrihet

vid införsel till Tyskland utverkas.

3. Gröfre stenhugg er iarbeten. Jämväl de i afseende å dessa vunna

eftergifterna från tysk sida torde vara betydelsefulla för den svenska stenindustrien.

Särskildt är tullens nedsättning till 25 pf. å kantstenar för

trottoarer anmärkningsvärd, då dylika steDar ännu användas jämväl i de

centrala delarna af Berlin, där den svenska gatstenen i öfrigt redan utträngts

af asfalt m. m.

4. Träsprit, renad. Tyskland importerar stora myckenheter af

denna vara, särskildt från Österrike-Ungern och Nordamerikas förenta

stater. På Sveriges del kommer ännu endast en ringa del af denna import,

men då nu rationellare grunder för kolning börjat tillämpas, hvilka

möjliggöra ett bättre tillvaratagande än hittills af åtskilliga biprodukter,

däribland träsprit, synes artikeln kunna för framtiden blifva föremål för

betydande export till Tyskland, som har stort behof däraf för tekniska

ändamål. När kolugnar kommit till användning i Sverige i stället för

milkolning, lärer, enligt en ^ sakkunnigs uppgift, träsprit kunna tillverkas

inom landet till värde af 5 å 7 millioner kronor om året.

Den vunna tullnedsättningen, som motsvarar hvad som är nödvändigt

för den svenska industrien för exportens bibehållande, är alltså af

betydelse särskildt ined afseende på framtiden.

5. Klinker. Äfven den å denna artikel vunna tullnedsättningen

torde vara af vikt för den svenska industrien. Liksom gatstenen hotas

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sarnl. 1 Afd. 94 Håft. 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.

nämligen de svenska klinkcrna, till följd af tullförhöjningen, att undanträngas

af asfalt och annat trottoarbeläggningsmaterial, men då nödig

tullnedsättning nu vunnits, torde en afsevärd klinkerexport vara att påräkna;

och af ännu större betydelse än den vunna tullnedsättningen

lärer vara den i traktatsförslaget intagna anmärkningen om hvad med

klinker skall förstås.

De tullättnader, som utverkats af Tysklands öfriga traktatländer,

tillgodokomma, som nämndt, Sverige genom den i traktaten intagna

tillförsäkran om behandling som mest gynnad nation. Då emellertid

under underhandlingarna traktaten med "Österrike-Ungern ännu icke var

ratificerad och ovisshet rent af syntes råda, om den skulle blifva det, framställdes

från svensk sida yrkande, att de af Tyskland i tariffen till nämnda

traktat medgifna förmåner skulle, i den mån de vore af intresse för Sverige,

intagas i den svenska traktaten. Då från tysk sida häremot ingen invändning

gjordes, utarbetades det af delegerade uppgjorda traktatsförslaget i

öfverensstämmelse härmed. Numera har visserligen traktaten med Osterrike-Ungern

blifvit ratificerad. Men då åtskilliga af de häri förekommande

tullnedsättningar och bindningar äro af betydelse för de svenska intressena,

har det synts öfverensstämmande med Sveriges fördel att bibehålla den en

gång utverkade tryggheten att hafva dessa medgifvanden intagna i den

egna traktaten.

Bland de på grund häraf i föreliggande ti''aktat intagna medgifvanden

förtjäna särskildt framhållas tullnedsättningarna i fråga om plankor,

hattens och bräder af mjuka träslag (export från Sverige år 1904 till värde

af 29,532,000 Rmk), pappersmassa, mekanisk, (536,000 Rmk), pappersmassa,

kemisk, (2,410,000 Rmk) samt vissa slag af omslagspapper (400,000

Rmk), äfvensom anmärkningen under n:is 654 och 655 i tariffen rörande

tullbehandlingen af omslagspapper, i enlighet hvarmed, bland annat, fastslagits,

att ingen skillnad i tullbehandlingshänseende får göras mellan omslagspapper

af cellulosa och sådant af slipmassa. Möjlighet att göra sådan

skillnad förelåg enligt den allmänna tariffens bestämmelser och hade redan

framkallat oro bland de svenska pappersfabrikanterna, alldenstund härigenom

cellulosapapperet, hvaraf Sveriges export förnämligast utgöres, hade

kunnat beläggas med en tull af 10 Rmk i stället för den tull af 3 Rmk,

som nu skall erläggas för detsamma. Genom ifrågavarande stadgande

har till och med ett gynnsammare förhållande inträdt än efter den gamla

tariffen, ity att nu större trygghet vunnits i afseende å denna varas

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 160. 139

förtullning, som hittills varit omtvistad och ganska olikartad på skilda

platser.

Beloppen af de tullättnader, som — med utgående från 1904 års

statistik — skulle tillgodokomma hvart och ett af de i den svenska utförseln

till Tyskland samma år ingående mera afsevärda varuslag, å hvilka

tullen genom föreliggande traktat nedsatts, framgå — såvidt dylik uträkning

kunnat göras — af följande tablå, hvars sifferkolumn alltså angifver

skillnaden mellan den tull, som enligt Tysklands nya allmänna tariff skulle

vara att erlägga för så stor kvantitet af hvarje särskildt varuslag, som

enligt tysk statistik år 1904 utförts från Sverige till Tyskland, och den

tull, samma varukvantiteter skulle betinga efter de lägre tullsatser, som

genom nu föreliggande traktat tillförsäkrats Sverige.

Varuslag.

Tullskillnad

Emk

A. Artiklar, å hvilka Sverige själf utverkat sig

tullnedsättning.

Lingon ..........................

404,175

Kalciumacetat.......................

2,889

Bläck och bläckpulver...................

311

Träsprit, renad......................

14,940

Skodon af kautschuk, lackerade...............

3,060

Snickerivaror: fönsterramar, dörrar etc............

535,308

Gatsten..........................

1,444,644

Grofva stenhuggeriarbeten.................

63,035*

Klinker.......................• . .

47,713

Mjölkskumningsmaskiner..................

12,2062

B. Artiklar, å hvilka tullnedsättning tillgodokonuner

Sverige på grund af mest gynnad nations behandling.

2,528,281

Hafre..........•................

1,620

Klöfverfrö......•..................

2,350

Transport

2,532,251

1 Efter nedsättning till endast 0: 50 Rmk för hela kvantiteten.

2 Efter en nedsättning af 2 Rmk för hela utförseln.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 160.

Varuslag.

Tullskillnad

R,mk

Transport

2,532,251

Gräsfrö.......

180

Humle.........

3,500

Byggnads- och gagnvirke, oarketadt.............

1,468

» > » biladt............

124,841

» » > sågadt..............

2,567,604

Tunnstäfver.......

1,584

Garfvarbark .......

14,420

Kött enkelt tillredt......

11,850

Hummer..........

1,680

Smör..........

1,980

Natron svafvelsyrsalt.......

6,321

Kopparvitriol..........

7,186

Kalciumkarbid...........

35,528

Zinkoxyd........... .

4,620

Krita, slammad..............

3,879

Spetsar, tyll, broderier.............

350

Pappersmassa, mekanisk............

104,265

» kemisk................

241,017

Papp, ej särskildt nämndt..........

28,720

Omslagspapper, oglättadt..............

2,117

> glättadt ...............

80,066

Läskpapper, silkespapper m. m...........

1,248

Kulört papper m. m..............

580

Papperstapeter..............

804

Stenhuggeriarbeten, finare.............

105

Järnrör .................

40,065

5,818,229

De tullättnader som genom traktaten komine att vinnas för den

svenska utförseln till Tyskland, uppgå sålunda till ganska betydande belopp.

Och icke heller denna sida af saken torde böra lämnas ur räkningen, om

det än å andra sidan icke får glömmas, att det icke är tullbeloppet i och

för sig, som är afgörande, utan att hufvudsaken är, att den svenska industriens

alster icke genom mötande tullar i Tyskland förlora sin kon
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160. 141

kurrensförmåga i förhållande till vare sig tyska eller andra länders produkter.

I _ åtskilliga fall där olika tolkningar vid tullbehandlingen skulle

kunna inverka på varornas förtullande ined en högre eller lägre tullsats,

har man genom införande i traktatstariffen af vissa anmärkningar gjort

sig försäkrad om en viss tillfredsställande tolkning. I sådant afseende hcåfva

utverkats, bland andra, följande i tariffen förekommande bestämmelser:

1) Under n:is 115 och 117 i tariffen. Stadgande angående tullbehandling

såsom färsk fisk äfven af sill, som uteslutande för bevarande

under transporten, öfvergjutits med salt eller saltlake;

2) Under n:o 234. Stadgande angående tullbehandlingen af råa

eller endast råhuggna byggnad sstenar (Werksteine) och om hvad med »endast

råhuggen» skall förstås;

3) Under n:o 685. Föreskrift att på visst sätt bearbetade fönstersocklar,

gesimsdelar och andra byggnad sstenar skola anses såsom grofva,

icke profilerade stenhuggeriarbeten;

4) Under afdelning 4 i tariffen förut omförmålda stadgande om

hvad med klinker skall förstås;

5) hinder d:o. Bestämmelse om tullbehandlingen af lervaror, som

framställts genom sammanpressande af olikfärgade lermassor;

6) Under n:o 784. Föreskrift om hvad med Knäppel (ämnen vid

järntillverkning) skall förstås;

7) Under n:o 791. Särskild bestämmelse angående vissa slag af oarbetad

järntråd-,

8) Under n:is 791 och 792. Stadgande om hvad med järntråd i motsats

till stångjärn och bandjärn skall förstås; samt

9) Under afdelning 17 A tariffen. Föreskrift att i fråga om järnvaror

öfverstrykning med rå olja, tjära eller grafit ej skall anses som bearbetning.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

De från

svensk sida

i traktatsförslaget

gjorda medgifvanden.

Tullned
sättningar.

Bland de medgifvanden, som från svensk sida måst göras i föreliggande

traktatsförslag för uppnående af de fördelar för Sverige, samma

förslag, enligt hvad jag nu utvecklat, innehåller, märkes först och främst

tillförsäkran äfven från Sveriges sida om behandling som mest gynnad

nation. Men då Sverige icke med annat land har någon tarifftraktat, är

denna försäkran åtminstone för det närvarande utan reell betydelse för

Tyskland och innebär intet utöfver hvad redan äger rum och hvad som

äfven framdeles skulle äga rum, så länge Sverige ej inlåtit sig på differentialtullsystemet.

I afseende å några positioner i tulltaxan hafva äfven från Sveriges

sida nedsättningar måst göras, nämligen i fråga om följande varuslag med

nedan angifna införselvärden från Tyskland år 1904 enligt svensk statistik:

Nu gällande svenska tulltaxa.

I traktaten

medgifven

tullsats.

Värdet af

Sveriges införsel

N:r.

Varuslag.

Tullsats

per kg.

från Tyskland

år 1904.

Er.

Er.

Er.

ur 6

(Frimärkesalbum 1 .

{ > äfvensom igenkännliga delar daraf

|Brefkortsalbum |

2: —

( 1:- \ 1:50

| Ej särsk. uppt.'')

22

Band, silkessammets- och helsiden-........

8: —

6:-

277,000

23

> halfsiden-................

3:-

2:50

542,000

53

Bläck, skrif-, kärlens vikt inberäknad......

0: 10

0: 08

2,000

ur 62

Brefpapper, bref kort och bref kuverter i askar m. m.

af pappor, papp eller trä (»Papierausstattungen»),

dock icke i förening med andra ämnen.....

0: 30

0:25

Ej särsk. uppt.’)

ur 107

Etuier, med eller utan tillbehör, af sammansatta

eller såsom arbetade, ej specificerade ämnen:

andra slag (än helt eller delvis öfverkladda med

skinn eller spånadsvaror, alla slag, eller där- med annorledes försedda eller i förening med

celluloid eller dylika formbara ämnen) . . .

2: —

1: 50

Ej särsk. uppt.8)

198

Gulddragarearbeten: ägiljetter, kantiljer, paljetter,

galoner, gramaner, snören och andra ej specifice- rade, äkta eller oäkta.............

12: —

9: —

54,000

ur 240

Barometrar, manometrar och termometrar.....

2: —

1: —

Ej särsk. uppt.4)

245

Ackordion eller delar däraf...........

1: —

0: 50

227,000

Transport

—

—

1,102,000

*) Värdet af införseln från Tyskland af samtliga nnder rubriken fallande varor kr. 12,055.

2)>»> » » >> > > > >> 84,021.

*)»>> > »»» > » » >» 114,520.

*)»>»» »»» > » » >» 583,100.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

143

Nu gällande svenska tulltaxa.

I traktaten

medgifven

tullsats.

Värdet af

Sveriges införsel

från Tyskland

år 1904.

N:r.

Varuslag.

Tullsats

per kg.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

—

—

1,102,000

348

Leksaker, alla slag, utan afseende ä materialet,

äfvensom delar därtill............

2: —

1: 20

348,000

354

Lervaror, ej specificerade:

golf- och väggplattor (tiles, flisor) af mindre tjock- lek än 3 cm., äfvensom byggnadsornament:

oglaserade, enfärgade...........

0: 03

0: 02

8,000

ur 488

Nålar af annat ämne än guld eller silfver och ej

hänförliga till bijouterivaror:

synålar och symaskinsnålar.........

0: 40

0: 30

Ej särsk. uppt.1)

509

Papp, pappers- och pappersmassearbeten, ej speci- ficerade:

lackerade, bronserade, förgyllda eller försilfrade

2: —

1: 60

73,000

578

Skodon, ej specificerade,

af saffians-, karduans-, färgade, pressade eller

lackerade skinn..............

6: —

5: —

115,000

601

Sparris, emballagets vikt inberäknad.......

0: 30

0: 20

16,000

ur 677

Ur: vägg- och studsar- i foder, äfvensom urfoder,

lösa:

af metall.................

1: 50

0: 75

Ej särsk. uppt.2)

703

Väfnader:

helsiden-, gnid- och silfvertyg därunder inbegripna

8: —

6: —

1,802,000

704

halfsiden-..................

3:-

2: 50

1,762,000

734

Växter, lefvande, alla slag...........

0: 10

0: 07

227,000

Summa

—

5,453,000

Såsom nyss meddelades, har Tyskland beviljat Sverige — utöfver de

tullnedsättningar till synnerligen ansenliga belopp, som följa af mest gynnad

nations behandling — på grund af de af Sverige själf genomdrifna fordringar

tullnedsättningar i fråga om 17 positioner, afseende artiklar med

ett, såvidt utredas kunnat, till 15,240,000 Rrnk, eller 13,563,600 kronor,

för år 1904 uppgående värde vid införsel till Tyskland. Häremot har

Sverige beviljat Tyskland tullnedsättningar i fråga om 19 positioner med

ett, såvidt statistiken utvisar, allenast till 5,453,000 kronor för nämnda år

uppgående värde vid införsel till Sverige.

*) Värdet af införseln från Tyskland af samtliga under rubriken fallande varor kr. 213,528.

*)>>> > >>> > > > >> 191,196.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Om de af Tyskland beviljade tullnedsättningar tror jag mig hafva

visat, att de kunna väntas blifva den svenska exportindustrien till betydande

gagn. A andra sidan torde om de tullnedsättningar, som af Sverige medgifvits,

utan öfverdrift kunna sägas, att, om än desamma helt naturligt medföra fördel

för Tyskland, nämnda inedgifvanden likväl icke, eller åtminstone icke i

afsevärd mån, äro af natur att kunna lända den svenska industrien till skada.

Af hela det till 5,453,000 kronor uppgående införselvärdet å nämnda

svenska importartiklar falla nämligen icke mindre än 4,383,000 kronor å

band och andra väfnader af hel- eller halfsiden m. m., för hvilka varors

framställande numera icke i Sverige finnas andra fabriker än ett par

mindre, för vissa specialiteter afsedda fabriker.

Icke, såvidt kändt, föremål för tillverkning inom Sverige äro vidare

af ifrågavarande varuslag följande: frimärkesalbum, ackordion (dragharmonikor),

synålar och sy maskinsnålar samt väggur och bordsstudsare i foder af

metall. Hit kunna äfven räknas ej mindre det slags etuier, å hvilka tullnedsättning

medgifvits, alldenstund någon fabriksmässig tillverkning af detta

slags etuier icke förekommer i Sverige, utan sådana här i landet tillverkas

allenast på beställning för särskildt uppgifna ändamål, hvarför äfven vederbörande

industriidkare förklarat sig icke hafva något emot tullnedsättning

till det medgifna beloppet, än äfven barometrar, manometrar och termometrar,

hvilka jämväl i Sverige tillverkas endast på beställning och af från

utlandet importerade lösa delar, som här allenast sättas ihop. Jämväl i

fråga om nämnda slags instrument förklaras af svenska fabriksidkare tullnedsättningen

utan betydelse för svensk industri.

Härefter återstående varuslag hafva ett i statistiken redovisadt införselvärde

af allenast 843,000 kronor; och märkes angående de skilda

varuslagen följande.

Brefkortsalbum utgöra visserligen i någon mån föremål för tillverkning

inom landet. Men då detta slags album äro på samma gång afsevärdt

tyngre än fotografialbum och utgöra en vida enklare och billigare

produkt än de senare, har, med instämmande från tillverkare inom landet,

tullen å brefkortsalbum ansetts kunna utan olägenhet nedsättas under den

för fotografialbum bestämda tullsats, som befunnits för de sistnämnda tillräcklig

och visat sig möjliggöra en afsevärd inhemsk fabrikation i sammanhang

med minskning i importen från utlandet.

Af bläck uppgår införseln från Tyskland till ett värde af allenast

2.000 kronor, under det värdet af Sveriges utförsel till Tyskland utgör

31.000 Rmk. Den nu öfverenskomna ömsesidiga nedsättningen i tullen

med 20 % — i Tyskland från 5 till 4 Pf. och i Sverige från 10 till 8 öre

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

per kg. — har af industriidkare inom branschen ansetts utgöra en vinst

för den svenska industrien.

S. k. »Papeterier» eller, med den tyska benämningen »Papierausstattungem

(brefpapper och kuvert i askar m. m.) utgöra enligt från sakkunnigt

håll lämnad upplysning icke föremål för någon mera betydande tillverkning

inom Sverige. Endast enklare sorter tillverkas. Det nu medgifva

tullbeloppet står i öfverensstämmelse med redan förut i Sverige

tillämpad praxis att — därest askarna äro af papper eller papp — förtulla

ifrågavarande artikel med halfva vikten såsom papper (efter tulltaxerubrikerna

n:r 512 eller 513 med tull af resp. 20 och 10 öre per kg.) och

med den andra hälften såsom kuvert (n:r 62 med tull af 30 öre per kg.).

Gulcldragarearbeten. Om tullen å denna vara sättes, såsom nu, till

12 eller, såsom i traktatsförslaget skett, till 9 kr. per kg., är utan betydelse

för den svenska tillverkningen på grund af varans höga pris, som, enligt

lämnad uppgift, utgör 130 å 180 kronor per kg. för äkta vara (förgylld

silfvertråd) och omkring 70 kronor för oäkta (förgylld koppartråd). Genom

nedsättning af tullen till 9 kronor skulle däremot ur tullteknisk synpunkt

den fördelen vinnas, att samma tullsats blefve bestämd för denna artikel

och för snörmakararbeten af hel- och halfsiden, mellan hvilka artiklar

gränsen ofta kan vara svår att uppdraga.

Leksaker. Enligt ett på noggranna kalkyler grundadt uttalande af

innehafvaren af en betydande svensk leksaksfabrik skulle nedsättning af

tullen å leksaker från kronor 2: — till kronor 1: 20 icke kunna skada den

svenska tillverkningen, vare sig den fabriksmässiga eller hemslöjdsindustrien,

som särskildt lärer förekomma i Skåne. I Sverige tillverkas nämligen

leksaker hufvudsakligen af trä, hvaremot importen från utlandet

mestadels utgöres af leksaker af järn och andra metaller, mekaniska

och andra komplicerade. Det tyska yrkandet om nedsättning af denna

tull har synts icke med fog kunna helt tillbakavisas, då tullen är mycket

hög, nämligen ej mindre än 662/3 procent af varans till 3 kronor per kg.

beräknade värde. Äfven efter nedsättningeri koinme tullen att uppgå

till 40 procent af detta värde. Under den gifna förutsättningen att den

svenska leksaksindustrien icke skulle tillskyndas något men af tullnedsättningen,

skulle å andra sidan denna nedsättning vara önsklig ur kulturell

synpunkt, då mångenstädes i utlandet tillverkas leksaker af stort instruktivt

värde, hvilka på grund af den höga tullen nu icke blifva tillgängliga för

andra barn än de förmögnares, hvarförutom det torde vara önskvärdt, att

leksaker i allmänhet äro att erhålla för billigt pris.

Golf- och väggplattor af lera af mindre tjocklek än 3 cm., äfvensom

byggnadsornament: oglaserade, enfärgade■ Enligt enstämmigt uttalande af

Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft. 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kun fl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

svenska tillverkare inom branschen är nedsättning från 3 till 2 kronor af

denna tull icke förenad med någon olägenhet för svensk industri. Nedsättningen

beviljades från svensk sida i samband med uppställandet af

fordran om nedsättning i den tyska klinkertullen, genom hvars bifallande

en afsevärd fördel vunnits för den svenska lervaruindustrien.

Papp-, pappers- och papper smassearbeten, lackerade, bronsera de, förgyllda

eller försilfrade. Tullsatsen å nämnda artiklar, 2 kr. per kg., får i

''förhållande till den å olackerade arbeten bestämda, 50 öre per kg., anses

hög, och framgår detta äfven därutaf, att värdet är i den svenska statistiken

upptaget för olackcrade arbeten till 3 kr. och för lackerade till

5 kr. per kg. Tullsatsen för lackerade arbeten utgör således 40 procent

af varans värde, och denna höga tullsats är isynnerhet betungande för sådana

papparbeten, som blott till en ringa del äro lackerade eller bronserade,

samt för arbeten af papier-maché, hvilka oftast äro af mycket tung

beskaffenhet och nästan alltid lackerade. En nedsättning till l,so kr. per

kg. för lackerade papparbeten borde därför kunna medgifvas, och nämnda

tullsats vore äfven mera öfverensstämmande med den för olackerade arbeten

fastställda. Äfven med denna nedsättning kommer tullen att uppgå

till 30 procent af varans värde; alltså i alla händelser en relativt hög

tullsats. Af näringsidkare inom branschen har det gjorda medgifvandet

förklarats kunna lämnas utan olägenhet för den svenska tillverkningen.

Skodon af soffans-, karduans-, färgade, pressade eller lackerade skinn.

Jämväl denna tullnedsättning har medgifvits med stöd af uttalanden från

vederbörande industriidkare, som ansett densamma icke vara af natur att

kunna medföra olägenhet för den svenska skodontillverkningen, hvilken

under det nu rådande tullskyddet nått en storartad utveckling och nu intar

en konkurrenskraftig ställning.

Hvad slutligen angår såväl sparris som lefvande växter, hafva de

gjorda medgifvandena lämnats på grund af det från sakkunnigt håll

fällda uttalandet, att nedsättning af tullarna å dessa artiklar vore att tillstyrka,

om genom traktaten något kunde vinnas af betydelse för det

svenska landtbruket. Och då en så betydande förmån ställes i utsikt

som ett återupptagande af den svenska kreatursexporten på Tyskland, har

tvekan icke synst böra råda om möjligheten att lämna ifrågavarande, i sig

själf obetydande medgifvanden.

De sålunda medgifna tullnedsättningarna måste gifvetvis, om traktaten

kommer till stånd, tillgodokomma samtliga länder, som af Sverige

tillförsäkrats mest gynnad nations behandling. Med hänsyn såväl till Riksdagens

flerfaldiga gånger, senast vid 1890 års riksmöte, uttalade uppfatt
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.

147

ning, att differentialtullsystemet icke borde vinna tillämpning i Sverige, som

till sakens innebörd i öfrigt torde dessa tullnedsättningar böra bringas till

stånd på sådant sätt, att de utan vidare införas i den svenska tulltaxan och

sålunda tillgodokomma samtliga länder, som stå i handelsutbyte med Sverige.

Den minskning i tullinkomster, som skulle förorsakas statsverket genom

berörda tullnedsättningar, komme — med utgående från de varumängder,

som år 1904 enligt svensk statistik införts till Sverige dels från

Tyskland dels från öfriga länder — att för ifrågavarande varuslag uppgå

till, såvidt dylik uträkning kunnat göras, följande belopp.

Minskad tullinkomst för

Varuslag.

frän Tysk-

från öfriga

Summa.

land införda

länder in-

varor.

förda varor.

Kr.

Kr.

Kr.

Band af helsiden m. m..................

12,866

3,180

16,046

> > halfsiden....................

9,672

1,817

11,489

Bläck.........................

75

131

206

Gulddragarearbeten...................

2,295

999

3,294

Ackordion.......................

28,416

2,406

30,822

Leksaker ........................

92,690

14,726

107,416

Golf- och yäggplattor af mindre tjocklek än 3 cm.....

782

1,217

1,999

Pappersarbeten, lackerade etc...............

7,275

3,315

10,590

Skodon af lackerade skinn etc...............

5,741

1,546

7,287

Sparris........................

1,595

1,131

2,726

Väfnader af helsiden m. m................

73,570

24,312

97,882

> > halfsiden..................

30,383

7,925

38,308

Lefvande växter....................

6,814

8,789

15,603

Summa

272,174

71.494

343,668

Hvad först beträffar det till 272,174 kronor kalkylerade beloppet af

de tullnedsättningar, som genom föreliggande traktat skulle beredas Tysklands

införsel till Sverige, torde böra erinras, att, såsom förut påvisats,

de tullättnader, som genom traktaten skulle beredas Sveriges utförsel till

Tyskland, skulle efter enahanda beräkningsgrund uppgå till ett mångdubbelt

högre belopp, nämligen 5,818,129 Rmk, eller 5,178,135 kronor.

I fråga åter om hela den till 343,668 kronor beräknade minskningen

i tullinkomster i Sverige, bör häremot ställas den minskning i skatter,

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

som skulle blifva en följd af de förluster, hvilka tvifvelsutan skulle tillskyndas

viktiga grenar af Sveriges industri, i händelse ingen öfverenskommelse

med Tyskland komme till stånd och i följd däraf dessa industrigrenar

blefve beröfvade den tyska marknaden. I betraktande häraf torde

med visshet kunna sägas, att föreliggande traktat jämväl i fiskaliskt hänseende

är för Sverige gynnsam.

Bind- Af skäl, som förut framhållits, och i betraktande af den relativt

nvrqäUarule k°rta giltighetstid, som blifvit öfverenskoinmen för traktaten, har ett tilltulUatser.

mötesgående af Tysklands fordringar om bindande af tullpositioner i den

svenska tulltaxan ansetts kunna utan afsevärd olägenhet för den svenska

industrien bifallas i ganska stor utsträckning. Härvid har dock naturligtvis

tillsetts, att icke Sveriges bestämmanderätt öfver sin tulltaxa ens

för berörda inskränkta traktatstid blefve mer kringskuren än som kräfdes

för vinnande af de fördelar, som ansetts behöfliga att ernå för den svenska

industrien, äfvensom att framför allt de tullsatser lämnades oberörda af

traktaten, där af särskilda skäl möjlighet kunde föreligga, att en tullförhöjning

blefve önskvärd redan under traktatens giltighetstid.

De varuslag, å hvilka tullarna i traktaten bundits, och de värden,

hvartill införseln från Tyskland till Sverige af samma varuslag år 1904

uppgått enligt svensk statistik, äro följande.

Den svenska tulltaxan.

Värdet af

Sveriges införsel

från Tyskland

år 1804

Kr.

N:r.

Varuslag.

Tullsats

pr kg

Kr.

6

Album, andra slag än frimärks- och brefkortsalbum......

2:-

12,000 >)

16

Apoteksvaror, ej specificerade etc...............

fria

421,000

18

Asbest, oarbetad, äfvensom arbeten däraf...........

fria

259,000

24

Band, andra slag än af hel- eller halfsiden etc.........

1: 75

553,000

35

Bijouterivaror etc......................

2: —

337,000

46

Blommor konstgjorda etc...................

15: —

137,000

50

Blyertspennor.......................

0: 35

134,000

55

Bokstafsstämplar och Boktrycksstilar.............

0:25

193,000

60

Borstbindararbeten, vissa finare slag.............

1: 20

135,000

62

Brefkuverter och papperspåsar................

0: 30

84,0002)

Transport

—

2,265,000

*) Häri ingå frimärks- och brefkortsalbum, å hvilka tallen bundits.

s) Häri ingå »Papierausstattungen», å hvilka tullen nedsatts.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.

149

Den svenska tulltaxan.

Värdet af

N:r.

Tullsats

från Tyskland

Varuslag.

per kg

år 1904

Kr.

Kr.

Transport

2,265,000

Broderade arbeten:

64

broderade remsor, vissa slag..........

andra slag; draga lika tull med det tyg eller ämne, hvarå

5: 50

605,000

broderiet är anbragt, med tillägg af 1Ö0 procent.....

—

579,000

82

Böcker, på främmande språk tryckta m. fl......

fria

561,000

ur 87

Celluloid, arbetad (med vissa undantag) utan förening med andra

ämnen............

0: 80

190,000[)

ur 88

Cement, med undantag af järnslaggcement......

per 100 kg

0: GO

226,000*)

99

Elektricitetsmätare.................

10 % af v.

339,000

100

Elektriska glödlampor ..............

per kg

1: 50

291,000

101

Elektriska maskinerna dynamomaskiner. elektromotorer och träns-

formatorer eller delar däraf..........

10 % af v.

240,000

107

Etuier, helt eller delvis öfverkladda med skinn eller spånads- varor, alla slag, eller därmed annorledes försedda eller i

förening med celluloid eller dylika formbara ämnen.....

2:-

115,000*)

110

Fernissa, med undantag af spritfernissa.......

0: 30

88,000

ur 140

Gäss...................

fria

Ej särsk. uppt.

142

Eärger och färgningsämnen:

alisarin, anilin och andra tjärfårger...........

fria

2,693,000

144

bok-, sten- och koppartrycksfärg...........

0: 07

161,000

145

indigo m. m................

fri

209,000

149

zinkhvitt.................

fritt

576,000

150

andra slag, ej specificerade.............

fria

1,006,000

156

Garfsyra.................

Garn:

fri

2,700,000

ullgarn, alla slag:

enkelt:

157

ofärgadt och oblekt ...............

0: 20

1,258,000

158

159

färgadt blekt eller tryckt...........

två- eller flertrådigt:

0: 35

643,000

ofärgadt och oblekt ............

0:25

1,613,000

160

iärgadt, blekt eller tryckt s. k. briljantgarn därunder in-

begripet..................

0:40

800,000

Transport

- 1

17,158,000

*) Häri ingår införseln af alla under rubriken fallande varuslag.

*) Någon införsel af järnslaggcement torde ej hafva förekommit.

*) Häri ingå alla slags etuier, äfven sådana å hvilka tullen nedsatts.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 160.

Den svenska tulltaxan.

Värdet af

Sveriges införsel

Tullsats

från Tyskland

N:r.

Varuslag.

per kg

år 1904

Kr.

Kr.

Transport

_

17,158,000

Garn:

linne- och hampgarn:

enkelt:

161

ofärgadt och oblekt ..................

0:20

171,000

162

färgadt blekt eller tryckt...............

0:40

51,000

segel- och bindgarn:

169

ofärgadt och oblekt ...................

0: 20

56,000

173

Gips:

per /00 kg

0: 40

238,000

Glas:

fönster- och spegelglas:

folierade:

per tg

87,000

184

af t. o. m. ''/a kv.-m. yta...............

0:30

185

af större dimensioner.................

0: 50

30,000

186

fotografiska torrplåtar...................

0:30

149,000

187

andra slag, ej specificerade etc...............

0: 60

344,000

per 400 kg

ur 194

Ris, poleradt........................

6: 50

Ej särsk. uppt.

per kg

223,000

205

Handskar, alla slag.....................

Hudar och skinn:

6: —

ej hänförliga till pälsverk:

219

beredda:

sulläder och hindsulläder...............

0:40

155,000

220

0:65

2,972,000

226

0:10

2,744,000

230

Hår:

0: 20

276,000

Instrumenter:

10 % af v.

552,000

239

kirurgiska, matematiska, fysiska etc.............

240

musikaliska:

2: —

583,000'')

fortepianon, äfven begagnade:

per st. 150

172,000

241

tafflar och pianinon.................

242

flyglar........................

> » 200

38,000

246

andra slag etc......................

15 % af v.

242,000

253

15 > > >

27,000

Transport

—

| 26,268,000

») Häri ingå jämväl barometrar, manometrar och termometrar, hvarå tnllen nedsatts.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ISO.

151

Den svenska tulltaxan.

Yärdet af

Sveriges införsel

från Tyskland

år 1904

Kr.

■ N:r.

Y arusla g.

Tullsats

per kg

Kr.

Transport

26,268,000

263

Kali:

kolsyradt (pottaska) etc..................

fritt

355,000

265

salpetersyradt (kalisalpeter)................

fritt

145,000

282

Kautschuk etc. arbetad:

i skifvor utvalsad:

af 1 mm. tjocklek eller däröfver etc............

fri

230,000

ur 284

tråd och rör af hård kautschuk eller ehonit........

fria

Ej särsk. uppt.

285

andra slag, härunder inbegripna skodon etc.........

1: 20

315,000

288

Kemisk-tekniska preparater, ej spec.:

guldklorid, m. fl......................

0: 08

22,000

289

andra slag........................

15 % af v.

354,000

efter 295

Kläder, ej specificerade:

klädespersedlar af linne eller bomull etc.:

försedda med broderier; förtullas med 100 % förhöjning i

tullen för tyget.............

76,000

Anm. För endast fållade eller kantade kläder utgör

tullförhöjningeu endast 10 %............

_

689,000

gångkläder och andra klädespersedlar af annat ämne än linne

eller bomull:

försedda med broderier etc.; förtullas med 100 % förhöj- ning i tullen för tyget...............

417,000

299

Knappar, ej specificerade:

af sammansatta etc. ämnen etc...............

1: —

254,000

317

Korgmakarearheten, vissa finare slag.............

1: —

122,000

352

Lervaror, ej specificerade:

tegel:

eldfast m. m.....................

per 400 kg

0: 20

151,000

358

arbeten af äkta porslin:

hvita eller enfärgade..................

per kg

0: 30

299,000

359

förgyllda, försilfrade, målade eller tryckta........

0: 60

411,000

360

andra arbeten af lera etc.:

hvita eller enfärgade..................

0: 10

29,000

361

förgyllda, försilfrade, målade eller tryckta........

0: 16

140,000

368

Litografiska och fotografiska arbeten etc.:

oinfattade etc.......................

0: 60

1,303,000

373

Magnesia och magnesiasalter.................

fria

104,000

378

Maskiner, redskap och verktyg eller delar däraf, ej specificerade

10 % af v.

7,408,000

ur 380

Mattor af kokostågor....................

0: 07

Ej särsk. uppt.

ur 383

Bly: arbetadt:

plåt...........................

fri

Ej särsk. uppt.

Transport

—

39,092,000

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Den svenska tulltaxan.

Värdet af

Sveriges införsel

från Tyskland

år 1904

Kr.

N:r.

Varuslag.

Tullsats

per kg

Kr.

391

Transport

Guld:

arbeten däTaf, med vissa Undantag.............

15: —

39,092,000

94,000

ur 395

Järn och stål:

balk-, hörn- ocb annat till järnvägsskenor ej hänförligt s. k.

fasonjärn:

vägande 60 kg eller däröfver per löpande meter ....

fria

Ej särsk. uppt.

396

af mindre vikt än 20 kg per löpande meter......

per 100 kg

2: 50

158,000

399

plåtar, valsade eller smidda etc.:

utan slipning etc.:

af 3 cm. tjocklek ocb däröfver............

3: —

162,000

400

af mindre tjocklek..................

4:-

191,000

40G

rör ocb rördelar:

smidda, valsade eller dragna...............

4: —

530,000

407

tråd:

af 1,5 mm. tjocklek ocb däröfver............

4: —

299,000

408

af mindre tjocklek...................

8:-

37,000

427

arbeten däraf:

linor, stängselduk etc., belägges med dubbla tullbeloppet å

tråden, hvaraf de äro förfärdigade...........

andra ej specificerade järn- ocb stålvaror:

förnicklade etc......................

per kg

0: 50

15,000

1,618,000

428

andra slag (ej förgyllda etc.)..............

0: 20

2,211,000

440

Koppar ocb legeringar däraf:

arbetad:

tråd:

ompressad med bly etc. samt elektriska ledningskablar .

fria

3,458,000

441

på annat sätt isolerad etc...............

10 % af v.

467,000

442

andra slag etc.....................

0: 10

232,000

444

duk, belägges med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf den

är förfärdigad....................

andra arbeten, ej specificerade:

förnicklade, fernissade etc................

0: 75

34,000

1,472,000

445

andra slag (ej förgyllda etc.).............

0: 50

899,000

450

Silfver:

arbeten däraf, vissa slag.................

15: —

199,000

ur 458

Zink, arbetad:

plåt...........................

fri

Ej särsk. uppt.

466

Musikalier, icke bundna...................

fria

82,000

477

Natron:

kolsyradt (soda) etc....................

fritt

415,000

481

svafvelsyrligt etc.....................

fritt

91,000

Transport

—

51,756,000

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

153

Den svenska tulltaxan.

Värdet af

Sveriges införsel

från Tyskland

år 1904

Kr.

N:r.

Varuslag.

Tullsats

per kg

Kr.

488

Transport

51,756,000

Nålar:

andra slag än synålar och symaskinsnålar.........

0: 40

214,000'')

ur 498

Oljor

palm- och kokosnötolja på fat...............

fria

Ej särsk. uppt.

500

flyktiga, vegetabiliska, ej specificerade:

i kärl, vägande brutto 1 kg. eller däröfver........

2: —

202,000

507

Papp, andra slag än förhydnings-, press- och takpapp.....

0: 05

31,000

508

Papp-, pappers- och pappersmassearbeten, ej specificerade:

olackerade ........................

0: 50

375,000

512

Papper:

förgylldt, försilfradt etc..................

0: 20

626,000

513

andra slag, ej specificerade, etc...............

0: 10

647,000

515

Papperstapeter och bårder..................

0: 25

419,000

519

Paraplyer och parasoller: delar däraf:

ställningar, sammansatta.................

0: 80

61,000

520

käppar, synbarligen afsedda till paraplyer eller parasoller . .

0: 25

100,000

528

Pipliufvuden (ej af sjöskum) etc...............

0: 80

185,000

539

Portföljer (ej af hel- eller halfsiden) äfvensom cigarrfodral, plån- böcker, portmonnäer etc..................

1: 20

373,000

ur 540

Potatis, frisk, under tiden ’/a—14/>..............

fri

759,0002)

543

Pärlemor, arbetad, med vissa undantag............

2:-

93,000

547

Remmar, läder- etc......................

10 # af v.

536,000

557

Sadelmakararbeten, ej specificerade, etc............

1: 20

90,000

560

Salt-, kok-, alla slag....................

fritt

486,000

561

Saltsyra..........................

fri

160,000

574

Silke, färgadt eller blekt..................

2: —

983,000

580

Skodon, ej specificerade:

andra slag än af lackerade m. fl. skinn..........

2: —

71,000

584

Slöjdvaror etc.j förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de

hufvudsakligen bestå, eller, om detta ej kan bestämdt urskiljas

15# af v.

128,000

589

Snörmakararbeten etc.:

af hel- eller halfsiden...................

9: —

150,000

590

andra slag etc.......................

3: —

60,000

Transport

- 1

58,505,000

*) Häri inbegripna synålar och symaskinsnålar, hvarå tullen nedsatts.

2) Importen för hela året.

Bih. till Biksd. Prot. 1006. 1 Sami. 1 AIfd. 04 Höft.

20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Den svenska tulltaxan.

Värdet af

Sveriges införsel

från Tyskland

år 1904

Kr.

N:r.

Varuslag.

Tullsats

per kg

Kr.

nr 596

Transport

Spannmål:

omalen:

råg, hvete, korn, ärter och hönor ............

per 100 kg

3: 70

58.505.000

24.812.000

597

hafre och vicker....................

fria

7,196,000

GOO

malen:

mjöl och gryn, alla slag................

6: 50

1,451,000

G05

Spetsar och blonder:

silkes- etc.........................

per ka

12: —

94,000

G06

andra slag........................

4: —

147,000

619

Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning etc.

tillverkade arheten, ej af siden eller halfsiden......

1: 75

369,000

625

Snperfosfat.........................

per 100 kg

0: 25

225,000

630

Symaskiner och stickmaskiner etc...............

10 % af v.

550,000

efter 634

651

Säckar, tomma, med undantag af tydligen brukade eller slitna,

tullbehandla® lika med den väfnad, hvaraf de bestå med tillägg

af 10 % .........................

Tråd, bomulls-.......................

per kg

0: 40

180,000

528,000

ur 655

Trävaror:

till cigarrlådor ämnade träskifvor, vissa slag........

0: 10

Ej särsk. nppt.

658

663

svarfvar och bildhuggararbeten, ej specificerade.......

snickararbeten etc.

af inhemska träslag etc. (med undantag af furu och gran) .

1: —

0: 30

73,000

105,000

664

af utländska träslag etc.................

0: CO

112,000

666

Tvål, parfymerad etc.....................

1: —

42,000

678

Ur: vägg- och studsar- etc.:

i foder etc., af trä etc...................

0: 80

160,000

679

lösa eller oinfattade verk etc................

1: —

932,000

682

Vadd etc.............

fri

197,000

ur 683

Vagnar: barnvagnar, motorvelocipeder och motorvagnar, så framt

de ej äro afsedda att gå på räler.............

15 % af v.

Ej särsk. uppt.

687

Vantar, ej af hel- eller halfsiden............. .

1: 75

385,000

693

Velocipeder, färdiga ....................

289,000

701

Visitkort och adresskort etc..................

0: 50

155,000

705

Väfnader:

ylle- etc.:

pressduk, äfvensom ändlös maskinfilt för fabriksbehof . . .

0: 25

167,000

706

mattor etc........................

0: GO

544,000

Transport

97,218,000

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

155

Den svenska tulltaxan.

Värdet af

Sveriges införsel

från Tyskland

år 1904

Kr.

N:r.

Varuslag.

Tullsats

per kg

Kr.

707

Transport

Väfnader:

ylle- etc.:

andra slag.......................

1: 75

97,218,000

7,150,000

708

af lin, hampa etc.:

a) släta tvåskaftade etc.:

med högst 25 varp- och inslagstrådar per kv.-cm.:

oblekta och ofärgade ................

0: 25

198,000

709

andra slag.....................

0: 40

88,000

710

med 26—35 varp- och inslagstrådar per kv.-cm......

0: 45

400,000

711

med 36—50 d:o d:o..................

1: —

151,000

715

d) andra slag etc....................

1: 50

142,000

722

bomulls-:

andra glesa väfnader, såsom gas, stramalj etc.......

1: 75

424,000

724

andra slag etc.:

blekta eller färgade..................

0: 90

1,036,000

725

tryckta eller pressade.................

1: 10

733,000

ur 732

vattentäta:

linoleummattor....................

0: 25

Ej särsk. upp t.

733

andra slag etc.....................

0: 60

256,000

735

Ångmaskiner, ej specificerade, och ångpannor.........

10 % af v.

31,000

740

Varor, som icke kunna hänföras under någon af tulltaxans be- stämmelser:

mer eller mindre bearbetade...............

15 % af v.

910,000

Summa

108,737,000

Af nämnda slutsumma, 108,737,000 kronor,„motsvaras 37,448,000

af spannmål samt andra närings- och njutningsmedel. Återstående 71,289,000

kronor representera industrialster.

I afseende å ett af de varuslag, å hvilka tullarna sålunda bundits,

nämligen de under n:r 378 och 735 fallande maskiner, har Sverige, enligt

slutprotokollet till artikel 8, förbehållit sig rätt att under traktatstiden

höja tullen med högst 5 procent af värdet å maskiner, hvilkas vikt per

styck belöper sig till högst 1,000 kilogram (1 ton), under villkor att samtidigt

för maskiner med en vikt per styck af mer än 10,000 kilogram

(10 ton) en nedsättning i tullen med samma procentsats af värdet beviljas.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Mtullar1'' Vidare har Sverige (slutprotokollet till artikel 8) i fråga om nedan
“

ar'' nämnda fyra varuslag lämnat medgifvande om s. k. maximaltullar, d. v. s.

förbundit sig att under traktatstiden icke å dessa varor höja tullarna öfver

nedan angifna belopp, nämligen:

Den svenska tulltaxan.

Maximal-

tull.

Värdet af

Sveriges in- försel från

Tyskland

år 1904.

Kronor.

N:r.

Varuslag.

Tullsats.

261

Kali, kaustikt..........per 100 kilogram

fritt

3 kr.

2,450,000

efter 295

Kläder, ej specificerade:

klädespersedlar af linne eller bomull etc.:

ej försedda med broderier etc.; förhöjning i tullen

för tyget.............''.....

gångkläder och andra klädespersedlar af annat ämne

än linne eller bomull etc.:

50 %

75 *

930,000

ej försedda med broderier etc.; förhöjning i tullen

för tyget ..................

50 %

75 %

659,000

ur 395

Balk-, hörn- och annat till järnvägsskenor ej hänför- ligt s. k. fasonjärn:

vägande mindre än 60 kilogram till och med 20

kilogram per löpande meter . per 100 kilogram

fria

1,50 kr.

1,064,000 1

Summa

—

—

5,103,000

Tillförsäk- Slutligen har Sverige beträffande sin tullagstiftning gjort ännu ett

frielse från medgiivanae, hvarom i detta sammanhang torde böra yttras några ord.

exporttull å Såsom herr ministern för utrikes ärendena redan förut omförmält,

jarnmam. framställdes unclei. förhandlingarna redan tidigt från tysk sida den fordran,

att försäkran skulle gifvas därom, att exporttull å järnmalm vid utförsel

däraf från Sverige under traktatstiden icke skulle ifrågakomma. Under

förhandlingarnas gång framstod det ock omsider såsom uppenbart,

att de medgifvanden från tysk sida, som befunnos nödvändiga för åstadkommande

af en handelstraktat med Tyskland af beskaffenhet att på ett

nöjaktigt sätt tillgodose den svenska industriens intressen, icke stode att

erhålla, med mindre nyssberörda fordran från svensk sida vunne tillmötesgående.

Enär — på sätt chefen för civildepartementet vid underdånig föredragning

denna dag af frågan om ordnande på ett mera varaktigt sätt

1 Häri inräknade jämväl fasonjärn, vägande 60 kilogram eller däröfver per löpande meter, därå

tullfriheten hundits.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kurujl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

af förhållandena mellan svenska staten, å ena, samt de järnmalmsexporterande

bolagen Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare

malmfält oeh trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund framhållit — därtill

kom, att bolagen vid de underhandlingar, som i sådant syfte sedan någon

tid mellan staten och bolagen pågått, såsom ett af de viktigaste villkoren

för att ingå på ifrågasatt öfverenskommelse om framtida öfverlåtelse

å staten af den väsentligare delen af bolagens grufegendom i Norrbottens

län, uppställde, att trygghet skulle vinnas för att järnmalm från berörda

grufvor icke skulle drabbas af exporttull under den tid, öfverenskommelsen

skulle gälla, var det helt naturligt, att spörsmålet, huruvida åsättande

af sådan tull under den närmare tiden borde ifrågakomma eller icke såväl

vid traktatsförhandlingarna som äfven under berörda underhandlingar med

bolagen kommit under allvarligt öfvervägande. Med hänsyn å ena sidan

till vikten däraf, att en tillfredsställande öfverenskommelse angående ordnandet

af Sveriges handelsförhållanden med Tyskland måtte kunna komma

till stånd, som ock, å andra sidan, till de högst afsevärda fördelar, svenska

staten genom det ifrågasatta aftalet med bolagen skulle vinna, har jag

utan tvekan ansett mig böra tillstyrka icke blott, att i aftalet med bolagen

inrymdes bestämmelser, hvarigenom dessa tillförsäkrades rätt att, därest

under den tid aftalet skulle gälla, exporttull åsattes järnmalm, af staten

erhålla godtgörelse för hvad de af sådan grund måst slutligen vidkännas

för malm, hvilken brutits i någon uti samma aftal afsedd fyndighet, utan

äfven — hvarom ju här närmast är fråga — att i traktaten med Tyskland

må inflyta en bestämmelse, enligt hvilken Sverige afsäger sig rätten

att, så länge traktaten äger giltighet, vid utförsel af järnmalm belägga

densamma med tull. De förmåner, svenska staten genom den åsyftade

traktaten jämte berörda med bolagen träffade aftal vinner, äro nämligen

enligt min uppfattning så betydande, att ett afstående från nämnda rättighet

under den tid, traktaten är afsedd att gälla, mer än väl af samma

fördelar uppväges.

Resultatet af de i föreliggande traktat i fråga om tullsatser å ömse Sammansidor

gjorda medgifvanden framgår af följande tablå, i fråga om \w\\-fattning af

ken emellertid bör ihågkommas, att de varuslag, å hvilka tullarna från sidor gjorda

Tysklands sida nedsatts eller bundits genom försäkran om mest gynnad medgtfvannations

behandling, kunnat i tablån införas allenast med de värden, som

betingas af 1904 års statistik rörande Sveriges utförsel till Tyskland, men

att i själfva verket — såsom förut framhållits — det ojämförligt största

antalet positioner i den tyska tulltariffen äro nedsatta elier bundna genom

de af Tyskland ingångna traktater.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Af Tyskland lämnade medgifvanden.

Värdet af Sveriges

utförsel till

Tyskland år 1904

af de afsedda

varnslagen.

Förestående

värden i procent

af värdet af

Sveriges hela

utförsel till Tysk- land år 1904

(99,879,000 Rmk).

Rmk.

%.

1) Tullnedsättningar:

a) på grund af försäkran om mest gynnad nations behandling

37,964,000

38,01

b) på grund af särskild! medgifvande...........

15,240,000

15,26

Summa nedsättningar

58,204,000

53,27

2) Bindningar.......................

41,109,000

41,16

Summa

»4,813,000

94,43

Af Sverige lämnade medgifvanden.

Värdet af Sveriges

införsel från

Tyskland år 1904

af de afsedda

varuslagen.

Förestående

värden i procent

af värdet af

Sveriges hela in- försel från Tysk- land år 1904

(151,OH,OOORmk).

Rmk.

%■

1) Tullnedsättningar (5,453,000 kronor)...........

6,127,000

4,06

2) Bindningar (108,737,000 kronor).............

122,176,000

80,91

3) Maximaltullar (5,103.000 kronor).............

5,734,000

3,80

Summa

134,037,000

88,77

Liksom i tariffen rörande införseltullar i Tyskland har i den tariff,

soin afser införseltullar i Sverige intagits åtskilliga anmärkningar, innehållande

bestämmelser om viss tolkning af tulltaxan. Af dessa återfinnas

åtskilliga redan nu i den svenska tulltaxan, i hvilket fall anmärkningens

intagande i traktatstariffen endast innebär ett bindande af bestämmelsen.

Så är fallet exempelvis med anmärkningarna under rubriken kläder, att

för gångkläder öfvertyget skall tagas till grund för tullberäkningen etc.

samt att klädespersedlar af celluloid skola tullbehandlas såsom varor af

detta ämne. I vissa fall åter äro bestämmelserna nya, t. ex. anmärknin
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1t>0.

garna under n:r 20 askar och dosor samt n:r 107 etuier, att vid pröfning

åt frågan, huruvida till någon af dessa positioner skola kunna hänföras

askar, dosor eller etuier af sammansatta ämnen, afseende icke skall fästas

vid låsinrättningar (små lås med tillhörande nycklar, nyckelskyltar och

dylikt). Såsom regel torde kunna sägas, att dessa bestämmelser icke innehålla

annat än förklaringar, gående ut på en sund och med den allmänna

uppfattningen öfverensstämmande tolkning af tulltaxans bestämmelser och

alltså endast afse att förekomma alltför formalistiska tolkningar af taxans

bestämmelser samt ojämnhet och godtycke vid dess tillämpande.

Jämväl i fråga om de bestämmelser i traktaten, som icke hafva afseende

å de kontraherande ländernas tulltaxor, är densamma i första rummet

baserad på principen om mesjt gynnad nations behandling. Nationell

behandling, d. v. s. samma behandling som landets egna undersåtar, har i

traktaten medgifvits endast i vissa speciella fall.

I fråga om traktatens särskilda stadganden, såvidt desamma beröra

till finansdepartementets föredragning hörande frågor, märkes hufvudsakligen

följande.

Artikel 1 första stycket innehåller ömsesidig tillförsäkran om åtnjutande

i afseende ä handel, sjöfart och andra, näringar af samma privilegier, befrielser

och förmåner af alla slag, hvilka tillkomma eller framdeles tillerkännas

hvartdera landets egna undersåtar. Såsom af slutprotokollet

närmare framgår, har genom detta stadgande intet medgifvande gjorts

i afseende å själfva rättigheten att utöfva näring, i fråga hvarom hvardera

parten förbehållit sig rätt att, såsom nu är förhållandet i Sverige, föreskrifva,

att för förvärfvande af sådan rätt måste utverkas Kungl. Maj:ts

tillstånd. Stadgandet innebär intet utöfver hvad Sverige genom traktaten

med Frankrike den 30 december 1881 (art. 1) medgifvit detta land.

Jämväl i tredje stycket af artikel 1 är nationell behandling tillförsäkrad

det andra landets undersåtar, nämligen i fråga om frihet för afgifter,

pålagor och bördor för person, näring eller egendom, i hviiket afseende

i slutprotokollet undantag gjorts för personer, hvilka draga omkring

och utöfva ett yrkö. Förbehåll har alltså gjorts såväl för föreskrifven bevillningsafgift

af utlänningar för konserter och dramatiska eller andra föreställningar

som för gårdfarihandlare.

Traktatens

innehåll i

(ifrigt.

Artikel 1.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.

Artikel 6

Handelsresande.

Inom industriella och kommersiella kretsar i Tyskland hafva, som

kändt, under senare år önskemål uttalats om lättnader i afseende å de

föreskrifter, som för närvarande gälla i Sverige beträffande behandlingen

af utländska handelsresande. Dessa önskemål hafva rört sig dels om handelsresandenas

bevillningsafgifter och om kontrollföreskrifterna rörande

afgifternas erläggande, dels ock om gällande bestämmelser angående tullbehandlingen

af medförda varuprof.

I Tyskland upptagas inga särskilda afgifter af handelsresande, hvaremot

i Sverige handelsresande har att erlägga en afgift af 100 kronor för

hvarje tidrymd af 30 på hvarandra följande dagar. Vidare äro prof,

hvilka endast såsom sådana kunna användas, tullfria i Tyskland. Någon

motsvarande bestämmelse i Sverige har hittills icke funnits''

I dessa hänseenden äro sålunda de tyska bestämmelserna gynnsammare

för handelsresandena än de svenska.

Å andra sidan förekommer i Sverige ingen inskränkning i fråga om

omfattningen af handelsresandenas verksamhet, utan de få upptaga order

hos hvem som helst. I 1 yskland gäller i detta afseende vissa inskränkande

bestämmelser. Med undantag för vissa särskilda varuslag, som få

utbjudas hos hvilka personer som helst, få nämligen handelsresande upptaga

beställningar å varor endast a) hos köpmän i deras affärslokaler samt

b) hos sådana personer, i hvilkas affär varor af det utbjudna slaget finna

användning. Detta gäller emellertid endast handelsresande i egentlig mening,

d. v. s. sådana, som äro försedda med ett af vederbörande. myndighet

i hemortslandet efter särskildt formulär upprättadt näringslegitimationskort

(»Gewerbelegitimationskarte»). Detta slags handelsresande få, liksom i

Sverige, icke medföra varor. Andra handelsresande måste å hvarje plats,

där de önska drifva verksamhet, af vederbörande ortsmyndighet utverka

särskildt »Wandergewerbescheim. Dylika handelsresande få upptaga beställningar

å varor hos hvem som helst äfvensom — i likhet med svenska

gårdfarihandlare, med hvilka detta slags handelsresande äro att jämnställa

— till salu utbjuda medhafda varor. Men verksamheten är inskränkt

genom talrika polisföreskrifter, ocli tillstånd till dess utöfvande kan vägras.

Svenska exportörer lära endast i mycket ringa omfattning begagna

sig af handelsresande, hvaremot tyska handelsresande i stor utsträckning

besöka Sverige. Då den svenska'' statistiken icke redovisar de utländska

handelsresande, som här erlägga bevillningsafgifter, efter de olika länder

de tillhöra, kan icke angifvas, huru stort antal af dessa, som äro tyska

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

161

undersåtar, men torde på goda grunder kunna antagas, att flertalet äro

tyskar. Hela antalet utländska handelsresande, som åren 1900—1904 besökt

Sverige, samt sammanlagda beloppet af de af dem erlagda afgifter

utgjorde enligt den officiella statistiken:

år 1900 ....... 2,209 st. 255,300 kronor

» 1901 ....... 2,163 » 259,500 »

» 1902 ...... . 2,210 » 258,800 »

» 1903 ....... 2,176 » 260,400 »

» 1904 ....... 2,332 » 264,300 »

Härvid torde dock böra erinras, att föreskrifven afgift antagligen i

flera fall erlagts af en och samma person å flera skilda orter, hvarför

nyss angifna antal utan tvifvel innefattar åtskilliga dubbelräkningar.

Bevillningsafgiften af utländska handelsresande utgjorde enligt bevillningsstadgan

den 6 april 1858 för enhvar af de 3 första månaderna

50 rdr rmt och för hvarje månad därutöfver 20 rdr rmt, hvilka afgifter

genom bevillningsstadgan den 17 maj 1861 höjdes till dubbla beloppen

eller resp. 100 och 40 rdr rmt. Med anledning af förhållanden, som stodo

i samband med afslutandet af handelstraktaten med Frankrike den 30 december

1881, afgaf Kungl. Maj:t såväl till 1882 som 1883 års riksdagar

proposition om afgiftens sänkning ti0ll resp. 50 och 20 kronor, men

blef förslaget båda gångerna afslaget. Ar 1889 bestämdes afgiften till

100 kronor »per kalendermånad», som genom nu gällande kungörelse den

21 maj 1897 ändrats till 100 kronor »för hvarje tidrymd af 30 på hvarandra

följande dagar».

Då redan nu antalet i Sverige förekommande handelsresande är betydligt

och ett ökande däraf, hvilket en nedsättning af afgiftsbeloppet

sannolikt skulle hafva till följd, icke är önskvärdt, har ett tillmötesgående

af Tysklands önskan om afgiftens sänkning icke ansetts böra äga ruin.

Däremot har (se slutprotokollet till art. 6) hinder icke synts föreligga,

vare sig att lämna försäkran, att denna afgift icke under traktatstiden

komme att höjas, eller att medgifva, att, om handelsresande utan afbrott

fortsätter sin verksamhet utöfver de första 30 dagarna, afgiften må utgå

med 50 kronor för hvarje i omedelbar anslutning därtill kommande tidrymd

af 15 dagai’ Det synes nämligen, hvad sistberörda medgifvande

angår, obilligt, att en handelsresande, som erlagt afgift med 100 kronor

för 30 dagar men behöfver fortsätta sin verksamhet endast ett mindre

antal dagar utöfver denna tid, skall nödgas för dessa dagar ånyo erlägga

full afgift af 100 kronor.

Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft.

21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.

Denna bestämmelse, liksom öfriga öfverenskommelse!'' i traktaten,

som röra handelsresande, afse endast sådana handelsresande, som, försedda

med vederbörligt legitimationskort, upptaga beställningar å varor allenast

hos köpmän i deras affärslokaler samt hos sådana personer, i hvilkas affär

varor af det utbjudna slaget finna användning. Skulle det alltså i Sverige

befinnas önskvärdt, att vare sig i detta eller andra afseenden andra föreskrifter

utfärdas i fråga om handelsresande, som utbjuda varor hos privatpersoner,

möter härför intet hinder i traktaten.

Beträffande kontrollen å bevillning saf giftens erläggande innehåller nu

gällande förordning det stadgande, att handelsresande skall, innan handel

å någon ort inledes, i stad inför borgmästare, stadsfiskal eller poliskommissarie

eller ock å polisvaktkontor samt å landet inför vederbörande

kronofogde eller länsman eller ordföranden i socknens kommunalnämnd

styrka, att han behörigen erlagt den stadgade afgiften, hvarvid bevis om

sådan anmälan på begäran meddelas; och åligger det handelsresanden att på

anfordran uppvisa kvittens å erlagd afgift. Idkar handelsresande handel

utan att hafva erlagt afgiften eller utan att hafva hos vederbörande myndighet

företett bevis om afgiftens erläggande, är han förfallen till böter

från och med 100 till och med 500 kronor.

Denna bestämmelse har ansetts onödigt betungande, i det handelsresanden,

efter att hafva anländt till ett hotell i t. ex. en köping eller ett

municipalsamhälle eller till en gästgifvargård på landet, på grund af berörda

stadgande måste, innan han får utöfva sin verksamhet, äfven om

aldrig så lämpligt tillfälle därtill erbjuder sig, först uppsöka kronofogden,

länsmannen eller ordföranden i socknens kommunalnämnd, hvilka personer

kunna vara boende långt därifrån.

I kontrollhänseende torde få anses tillfyllestgörande, om — såsom stadgats

i slutprotokollet till artikel 6 andra stycket — handelsresande på platsen

för deras första verksamhet i landet inför vederbörande polismyndighet

för visering förete tillståndsbeviset och i öfrigt för kontroll föra det

med sig, utan att en förnyad visering på andra af dem besökta platser är

erforderlig.

För uppfyllande af nu berörda utfästelser i afseende å lättnader

beträffande handelsresandes bevillningsafgifter och kontrollen å afgifternas

erläggande erfordras ändring i gällande förordning i ämnet, hvadan särskild

framställning till Riksdagen härutinnan erfordras.

I fråga om tullbehandlingen af medförda varuprof har först och

främst i en anmärkning under traktatstariffen intagits den bestämmelsen,

att profkartor och prof i afskurna stycken eller varuprofver, som blott äro

ägnade att såsom sådana användas, skola lämnas tullfria.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

163

Vidare har i förevarande artikel intagits stadgande om rätt till

restitution af den för medhafda varuprof erlagda tullafgift under förutsättning

af profvens återutförsel inom viss tid samt af iakttagande af behöriga

kontrollföreskrifter för konstaterande af de in- och utförda profvens identitet.

Då sådan rätt, på grund af gällande traktat, redan tillkommer

franska handelsresande, innehåller detta stadgande intet utöfver hvad som

i alla händelser skulle tillkomma Tyskland såsom mest gynnadt land. Rörande

ordnandet af de i detta afseende nödiga kontrollföreskrifter skall

jag, med anledning af hvad under traktatsförhandlingarna förekommit,

tillåta mig att senare för Kungl. Maj:t framlägga förslag.

Likaledes skall jag, om traktaten blir ratificerad, i underdånighet

göra framställning om de särskilda bestämmelser, som blifva nödiga på grund

däraf, att, med hänsyn till lydelsen af artikel 6 i traktaten, svenska handelsresande

i Tyskland hädanefter komma att vara i behof af legitimationskort.

Äfven för svenska handelsresande i Tyskland hafva i samband med

traktaten lättnader ställts i utsikt. I norra Tyskland resa nämligen svenska

lingonförsäljare, hvilka medföra varor. Dessa äro alltså att hänföra till

sådana handelsresande, som måste utverka sig ett »Wandergewerbeschein».

För rättighet till verksamhetens utöfvande hafva dessa hittills inom vissa

tyska stater, särskildt Lybeck — den förnämsta afsättningsorten för den

svenska lingonexporten — måst erlägga dels vid verksamhetens början årligen

en afgift för patentet af 38 Rmk dels ock för hvarje vecka en »Wanderlagersteuer»

af 40 Rmk med tillägg af 1,50 Rmk i lösen för beviset om afgiftens

erläggande, hvilka afgifter upptagas och bestämmas af staten Lybeck.

Under traktatsförhandlingarna har från tysk sida meddelats, att man

funnit utväg att ordna saken så, att i Lybeck svenska lingonhandlare

hädanefter skulle åtnjuta befrielse från nämnda »Wanderlagersteuer» och

endast hafva att erlägga afgift för patentet med 38 Rmk om året.

Sjöfart.

För de i traktaten förekommande stadganden rörande sjöfarten gäller Artikel 13.

såsom allmän regel, att genom dem inga andra förmåner medgifvits än

de, af hvilka hvardera parten redan är i åtnjutande. Det är alltså endast

status quo, som här upprätthållits.

Flvad beträffar sjöfarten i allmänhet, hvarom talas i första och andra

styckena af artikel 13, innehålla dessa stadganden intet utöfver hvad enligt

gängse praxis vänskapligt sinnade nationer medgifva hvarandra. Nationell

behandling på detta område tillhör mellanfolklig kutym.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Annorlunda är i viss mån förhållandet med den s. k. kustfarten,

hvarmed, som bekant, förstås rätten att intaga last i någon af ett lands

hamnar och befordra densamma till annan hamn inom samma land för att

där lossas. Rätt till kustfart i Sverige berättigar alltså till att exempelvis

intaga last i Stockholm och befordra densamma till en eller flere norrländska

hamnar, men under kustfart faller icke att af t. ex. i Hamburg

intagen last lossa en del i Stockholm, en annan del i Gäfle o. s. v. Icke

inom alla länder är rätt till kustfart medgifven fartyg af främmande

nationalitet. På grund af reciprocitet blifva dessa länder uteslutna från

rätt till kustfart i andra länder.

I Sverige är rätt till kustfart medgifven endast belgiska, danska,

italienska, nederländska, norska, engelska och tyska fartyg.

Hvad tyska fartyg beträffar, tillkommer dem rätt till kustfart i

Sverige enligt kungl. kungörelse den 27 mars 1885. Förut hade sådan

rätt på grund af särskilda, åren 1855—1859 afslutade traktater, tillkommit

fartyg allenast från vissa enskilda tyska stater, nämligen Preussen, Mecklenburg-Schwerin,

Lybeck och Oldenburg. Af Tysklands sjöfartsidkande stater

voro sålunda Hamburg och Bremen uteslutna från rätt till kustfart mellan

svenska hamnar. Men sedan Tyskland genom kungörelse den 29 december

1881 förklarat svenska fartyg berättigade att idka kustfart mellan tyska

rikets samtliga hamnar, äfven när dessa voro belägna inom områden, tillhörande

stater, hvilka icke genom särskild konvention rnedgifvit Sverige

sådan rätt, blef genom nämnda kungörelse den 27 mars 1885, under förutsättning

af ömsesidighet, rätten att idka kustfart mellan svenska hamnar

utsträckt till fartyg från hvilken tysk ort som helst.

Kustfart drifves icke för närvarande i någon mera betydande omfattning

vare sig af svenska fartyg i Tyskland eller af tyska fartyg i

Sverige. Såvidt utrönas kunnat, är emellertid den af svenska fartyg i

Tyskland bedrifna kustfart af något större omfattning, särskildt hvad beträffar

antalet i sådan fart sysselsatta fartyg, än den, som af tyska fartyg

idkas i Sverige.

Då kustfartsrätten af fackmän inom området ansetts vara af en särskildt

grannlaga natur och ett bindande för längre tid af denna rätt ansetts

under vissa förutsättningar kunna medföra olägenheter, har medgifvande

om nationell behandling i afseende å kustfart ansetts böra lämnas

allenast med förbehåll om rätt till ett års uppsägning af detta medgifvande,

hvarvid föreskrifvits, att om endera parten begagnar sig af denna uppsägningsrätt,

mest gynnad nations behandling skall inträda för den återstående

traktatstiden.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

165

I fråga om rätten för främmande nationers fartyg att befara »naturliga Artikel 19.

och konstgjorda vattenvägar» inom Sverige, eller rätten till fart d insjöar,

floder och kanaler, gäller för närvarande, att främmande nations fartyg,

som med last ankommer från utrikes ort, är berättigadt att ingå till hvarje

vid nu ifrågavarande vattendrag belägen stapelstad och därstädes lossa

lasten, samt att äfven utförsel af varor från hamnar vid insjöar, floder och

kanaler må äga rum, dock under villkor att utförseln sker direkt till

utrikes ort och att fartygen utklarera vid vederbörlig tullkammare. Däremot

är icke medgifvet andra främmande nationers fartyg än norska att

idka fraktfart mellan hamn vid insjö, flod eller kanal inom Sverige och

annan svensk hamn, dock med det undantag att, sedan vissa vid ifrågavarande

inre vattendrag belägna städer tilldelats förmånen af stapelstadsrätt,

häraf följt, att — ehuruväl kustfart i sig innebär fraktfart allenast mellan

rikets vid saltsjön belägna hamnar — främmande, till kustfart berättigade

nationers fartyg erhållit tillstånd att gå i sådan fart äfven till och från

nyssnämnda stapelstäder.

Något utsträckande af den rätt, som för närvarande gäller i detta

afseende, har ansetts icke böra lämnas, hvadan artikel 19, i fråga om

själfva rätten att idka ifrågavarande slags fraktfart, tillerkänner allenast

mest gynnad nations behandling.

Hvad däremot beträffar afgifterna vid sådan fraktfart, har hinder

icke synts föreligga att tillförsäkra tyska fartyg enahanda behandling som

den, hvilken i berörda hänseende tillkommer inhemska fartyg.

Då, såsom jag ofvan sökt visa, Sverige enligt det föreliggande traktatsförslaget

skulle ernå alla de mera betydande medgifvanden, som varit behöfliga

för bibehållandet och utvecklandet af den marknad, som den svenska

industrien vunnit i Tyskland, samt å andra sidan de af Sverige lämnade

medgifvandena icke äro af natur att kunna medföra någon mera afsevärd

nackdel för de svenska intressena, synes det mig vara till fördel för Sverige,

att traktaten kommer till stånd.»

Herr ministern för utrikes ärendena yttrade härefter:

»Då på de af chefen för finansdepartementet närmare utvecklade skäl

den föreslagna traktaten synes mig innebära en för Sverige tillfredsställlande

grund för ordnandet af Sveriges och Tysklands ömsesidiga handelsoch

sjöfartsförbindelser, hemställer jag i underdånighet, att Kungl. Maj:t

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

måtte för Sin del godkänna det uppgjorda förslaget till handels- och sjöfartstraktat

mellan Sverige och Tyska riket.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifalla.

Ur protokollet:

C. G. von Heidenstam.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Bilaga a. Värdet i 1,000 riksmark af vissa från Sverige till Tysk
-

Varuslag.

1904.

1903.

1902.

1901.

1900.

1899.

1898.

1897.

1896.

1895.

Tändstickor..............

61

93

73

118

74

69

84

75

77

96

Tackjärn...............

1,430

1,150

1,285

690

1.747:

1,477

1,131

1,401

1.043-

749

Stångjärn m. m.............

3,172

3,144

3,544

3,133

4,980

3,698

2,755

3,477

2,388:

1,908

Smältstycken, råskenor, göten (>Ingots>) .

325

134

158

144

287

107

85

61

106 i

60

Järntråd, rå..............

901

875

1,005

1,129

1,403

1,308

1,147

790

840

848

D:o , förkopprad, förtennt m. m, . .

11

18

18

10

33

39

24

5

41

3

Rör, smidda, valsade m. m. . ......

723

452

428

457

774

589

369,

725

511

192

Kaolin, fältspat, eldfast lera1) .....

568

478

495

355

674

470

4531

395

541

373

Järnmalm2)..............

25,345

22,954

17,160

23,634

26,595

25,104

23,149:

19,540

11,420

8,595

Järnmalmslagg, slaggull m. m......

252

371

257

145

303

322

252

235

334

263

Zinkmalm...............

314

420

293

506

709

777

479

237

62

29

Hafre.................

17

20

15

11

5

9

45

13

61

13

Bär, friska (lingon) m. m........

1,779

2,017

1,278

1,090

1,573

331

1,216

840

447

521

Kreatursliudar.............

2,2S6

2,697

2,286

2,147

2,017

2,193

2,105.

1,921

1,771

2,366

Bilade bjälkar och sparrar.......

2,257

2,517

2,336

1,381

2,586

3,947

5,165:

3,148

3,128

2,758

Tnnnstäfver, icke af ek, ofärgade ....

68

20

70

80

134

209

192

138

171

98

Plankor, battens ock bräder.......

29,554

28,029

26,381

23,061

32,697

37,749

34,241

29,546

22,019

17,061

Snickeriarbeten, grofva, råa3)......

4,550

3,148

3,900

3,057

4,948

4,594

4,231

2,906

2,063

1,916

Maskiner, utom lokomotiv ock lokomobiler

1,491

1,090

367

449

487

322

202

153

126

144

Däraf öfvervägande af gjutjärn. . . .

1 Under

dessa år grupperas i

statistiskt hänseende

maski-

j 70

101

> s > smidesjärn. . .

('' nerna efter ändamålet.

| 48

36

Koppar, rå..............

0

285

294

25

241

313

348

250

190

70

Kött af nötkreatur, färskt samt enkelt

tillredt...............

34

34

41

34

55

51

213

152

217

204

Pisk, färsk..............

1,843

1,399

992

2,071

1,024

4,063

11,735

4,364

9,930

7,279

Sill, saltad, på fat...........

225

155

318

304

334

629

546

753

678 1,030

Trämassa, mekanisk..........

536

350

155

1,858

425

301

371

410

415

264

D:o, kemisk...........

2,410

1,226

1,207

2,643

1,265

1.222

930

745

543

310

Omslagspapper, glättadt........

400

342

353

305

461

325

269

199

205

100

Pärgadt papper samt guld- oek silfver-

papper ...............

78

86

98

123

74

55

71

27

72

62

Läskpapper, utom grått, silkespapper etc.

37

64

109

116

120

124

102

115

135

114

Sten: råa block4)...........

886

543

621

601

632

440

298

]

» annan rå, äfven malen......

330

286

407

714

1,023

891

900

l k osq

6 £or

7 266

> »Werksteine», endast råkuggna . .

2,656

2,411

2,112

1,891

! 1,957

863

665

» gatsten, endast råkuggen.....

6,501

5,608

5,454

5,087

I 6,166

4,696

3,952

1

Slip- ock brynstenar..........

47

31

34

26

68

46

35

4C

72

.177

Sten i sågade block..........

74

44

159

1 144

1 22

5

l 291

22£

162

Stenkuggeriarbeten, grofva, oslipade . . .

672

460

525

627

842

5 594

544

Tjära .................

86

71

117

23

V.

5:

92

75

105

109

Kräftor................

277

224

256

199

166

12C

60

91

101

56

Murtegel, vanligt, oglaseradt; klinker . .

215

185

158

173

f 206

191

157

19"

121

111

Eldfast tegel, oglaseradt........

122

110

138

171

194

J 20C

190

20C

12f

146

545

74(

1,114

Tjurar................

435

66''

795

Oxar.................

49

90E

92S

Ungnöt, intill S1/* år..........

32(

421

578

t Svin, utom spädgrisar.........

-

355

65i

271

Anni. 0 = värdet understigande 500 rmk.

— = ingen utförsel.

. = statistiken förd efter andra grunder.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

land åren 1880—1904 utförda varor, enligt tysk statistik,

169

1894.

1893.

1892.

1891.

1890.

1889.

1888.

1887.

1886.

1885.

1884.

1

1883.

1882.

1881.

1880.

96

[

128 126

158

187

225

146

121

118

35

308

19C

173

191

125

51C

595 6öy

60C

743

311

128

115

95

81

153

85

101

95

21

2,002

1,688 ! 2,392

2,505

2,795

2,487

1,825

1,813

1,729

1,789

1,637

1,688

1,696

1,428

1.067

48

34

22

12

13

26

2£

11

6

20

1

21

’ 67

'' 3C

23

796

986

921

981

1,076

1,06£

91?

0

1

0

0

0

2

o

[ 554

476

401

487

573

516

405

356

95

10

0

0

0

1

0

1

2

353

425

436

287

310

360

250

109

57

57

60

1

1

0

0

2

3,292

2,059

1,581

1,348

1,756

1,343

459

250

2

}• 154

101

267

316

250

142

99

'' 57

32

10

4

0

36

51

68

15

193

378

487

362

234

36

180

190

182

16

332

173

66

12

533

984

;>4

64

23

17

26

4

10

20

107

22

54

308

324

272

510

610

359

581

519

235

.

1,595

1,327

1,113

1,022

1,137

781

807

1,008

1,214

937

661

272

258

165

287

2,893

3,298

3,319

2,918

2,643

3,317

2,438

1,727

1,428

110

73

71

70

53

50

11

4

32

18,912

18,844

15,541

14,924

12,785 16,261

9,157

6,206

5,522

1,644

1,295

1.408

1,499

1,423

1,971

899

641

501

483

154

106

77

73

53

358

379

299

320

229

214

1,042

112

69

43

55

55

33

18

17

306

324

255

270

210

204

1,026

105

62

36

52

53

29

11

14

46

45

36

36

15

3

3

3

3

1

2

1

1

4

1

26

213

206

93

96;

41

118

37

72

158

123

76

96

359

193

197

118

141

88

2!

1

1

3

1

6

3

1

2

8

2

10,694

8,325

9,211

7,756

4,450

7,086

8,643

6,990

4,224

892;

909

929

1,212

845

1,130’

1,204

207

81

22

26!

31

225

287

35

106!

305

913

643

256

438

233

} 474

301

118

54!

94

288

323

139

218

94

28

51

103

98

191]

146

130

102

92

114

129

54

30

21

7

13

15

1

0

0

42

39

25

—

1

_

0

0

9

24

14

2

1

0

5;

104

182

148

107

24!

22

36

16

31

6

1

5

,

1

1

1

0

8,548

8,278

7,982,

7,509

7,285

5,889

2,794

1,785

1,498

1,374

2,749j

2,437

2,206

2,673

2,295]

90

114

79

72

89

46

49

45

60

70

74

122

71

140

115

114

37

64

64

40

51

6

21

25

6

l!

2

5

2

1

172

131

176

153

158

91

109

114

129

146

129;

94

117

136

244

80

105

72

92

57j

48

28

31

24!

19

118

119

175

102

76

298

249

0

2]

l|

111

127

162

155

173

144

102

95]

71

114)

| 78]

68

56

37

27

955

771

109

66

68

8

1

1

11

744

623

308

255

327

164

49

123

4

._I

_1

1

1

1,278

1,203

284

84

28;

—

—

0

_

0

533

685

248

140

163

67

20

35

4

—

4

6

_

164

180

138

85

4[|

—

0

43

8

1!

1''

46

38

1

0

*) Före 1885 endast kaolin (porslinslera); före l/V 88 ej inbegripet eldfast lera men däremot piplera.

2) 1896 inberäknadt starkt järnbal tigt konvertorslagg.

*) Före 1884 ingår äfven trätråd, rå, men beloppet däraf obetydligt.

4) I de statistiska uppgifterna angående >sten> (801—805) förekomma några olikbeter mellan de skilda åren i

afseende å grunderna för uppställningen, bvilka olikbeter dock äro af ringa betydelse.

Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Häft.

22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Bilaga 1». Värdet i 1,000 riksmark af vissa från Tyskland till Sve
-

Varuslag.

[ Bomullsgarn..............j

| Bomullsväfnader, m. m..........

j Boktrycksstilar, klischéer m, m. af bly . j

Sprängämnen.............I

Allzarin, anilin och andra tjärfärger . .

I Blyhvitt, zinkhvitt, zinkgrått m. m.. . .

j Hörn- och vinkeljärn..........j

i Jänvägsskenor.............I

Helt grofva järnvaror.........j

Däraf rör, smidda, valsade m. m. . . j

j Grofva järnvaror............

| Fina järnvaror.............

Hvete.................

Räg.................

Potatis................

! Humle................|

Fortepianon m. m............i

! Maskiner, utom lokomotiv och lokomohiler

I Kantsc.huksvaror............

Kläder, underkläder och modevaror af siden |

m. m................j

! Kläder m. m. af bomull, ylle etc., nnderj

kläder af ylle, snörlif utom af siden j

och halfsiden............[

I Kläder m. m. af väfnader, öfverdragna med j

kautschuk m. m...........j

| Underkläder af bomull och linne ....

j Herrhattar af filt...........

Kablar för elektriska ledningar.....

Lackeradt och färgadt skinn, handskskinn

m. m................

Fina lädervaror, varor af fin vaxduk m. m.

j Jute-, hamp- och linneväfnader.....

Böcker, kartor, musikalier.......

j Färgtryck, kopparstick m. m.......

j Mjöl af spannmål m. m.........

Socker................

I Olj ekakor...............

I Asfalt- och tjärpapp..........

j Skrif-, tryck-, ritpapper m. m......

Sidenväfnader m. m...........

Halfsidenväfnader, m. m.........

Fårull, rå, m. m............

Ullgarn................

I Ylleväfnader, äfven i förening med bomull,

m. m................

1904.

1903.

1902.

1901.

1900. j|

1899.

1898.

1897.

1896.

1895.

1.248

1,370''

1,286

1,051

1.173

1,325

1,320

1,100

481

355

3,666

3,345!

2,968

3,080

3.328

3.277

2,809

2,686

2,146

2,271

320

399

273

339

262

303

197

233

185

234

o]

2

0

—

l!

Oj

95

112

106

100]

1,825

1.742

1,655

1,571

1,736

1,809

1,782

1)775]

1,404

1,569

715

580

509

550

6121

455

348

226

315

230]

2,100

1.878

1,282

1,298

1,699.

1,222

1,135

555

715

376!

632

1,099

894

311

225

153

157

179

165

76

1,725

1,641

939

883

1,636

934

809

620

584

4571

428

536

398

386

414

228

211

344

368

336]

2,439

2,810

3,140

2,402

3.099

2.769

2,213

2,060

1,874

1,314

3,028

2,305

2,368

2,899

5,458!

2,875

3.745

2,510

1.681

685

9,973

12,352

5,280

4.126

13,001

11,312

6,457

4,307

4.142

3.109

9,783

5,554

3,179

952

3,713

5,496

2,640

653

674

758

586

1,097

4,281

2,640

1,885

3,153

1,676

42

93

52

1,759

1,976

1,040

710

1,684

1,047

1,509

1.253

745

1,829

394

284

303

290

383i

304

304

279

269

195

5,875

5,369

4,897

4,296

5,844;

6,910

6,126

5,348

5,565

2,838

1,851

1,620

1,358

1,310

1,973

2.362

2,244

1,189

906

853

296

276

264

241

370

555

440

375

470

540

1,963

1,743

1,659

1,711

1,885

1,484

886

1,238

1,369

1,578

91

64

39

38

32

53

60

56

57

76

583

463

483

749

802

917

820

584

422

424

162

144

127

92

149

185

217

151

186

198

1,743

2,145

1,389

1,321

1,174

909

678

363

396

435

3,478

2,699

2,560

1,812

1,134

1,835

1.616

1,209

787

1.290

''923

684

718

957

1,271

1,788

1.414

1,775

2,144

2,377

1,060

1,108

814

887

1,016

1.081

988

833

837

837

1,393

1,298

1,444

1,482

1,350

1.288

1,324

1,185

1,082

949

1,139

932

2,052

1,821

1,218

1,076

1,064

1,027

716

798

936

535

470

357

1,207

1,417

574

921

1,089

1,117

1.173

225

71

57

1,432

1.819

56

79

288

557

3A05

1,873

2,058

1,417

1,606

1,481

1,065

1.127

1,110 874

118

178

185

128

130

151

137

109

2C

4r>;

384

347

390

368

454

263

291

359

251

165!

1,546

1.412

1,201

1,325

1,618

1,342

995

1,218

987

832

U893

2,139

2,109

2,556

2,786

3,427

2.681

2,030

1,811

2,056''

925

1,426

1,522

1,188

1,430

1,688

1,12(

765

975

1,125

5,027

4,729

5,126

4,631

5,779

7,092

4,994

4,142

2,844

2,418;

8,150

7,893

7,599

8,128

10,027

10,977

10,205

9,696

8,331

8,989''

Anm. 0 = värdet understigande 500 rmk.

— = ingen införsel.

. = statistiken förd efter andra grunder.

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

rige åren 1880—1904 införda varor, enligt tysk statistik.

| 1894.

1893.

1892.

1891.

•

1890.

1889.

1888.

1887.

1886.

1885.

1884.

1883.

1882.

1881.

1880.

i

| 27£

439

385

351

463

419

199

7C

113

298

462

1,120

909

93C

942

! 1,781

1,909

1,694

1,866

2,235

1,836

1,322

1,3&

1,433

1,636

1,739

1,434

1,408

1,246

1,429

119

141

106

165

188

138

100

97

8c

106

124

108

124

'' 52

49

58

33

27

8

£

2

20

2

2

_

1.277

1,047

724

609

705

549

379

339

376

307

234

249

237

193

202

221

214

199

204

283

213

311

323

348

345

329

297

284

271

295

375

297

164

147

9b

40

48

7

7

1

0

0

1

83

62

131

128

129

71

122

103

535

225

39

341

704

211

694

450

355

277

308

515

348

147

137

80

72

319

263

225

146

168

333

293

176

237

397

303

90

52

23

36

114

118

63

22

| 35

1,009

853

857

1,004

1,319

1,259

1,447

664

842

1,024

1,498

1,383

1,144

849

7581

578

523

552

541

592

512

575

430

435

472

772

680

''633

585

4941

3.910

4

0

8

0

92

1

0

20

0

456

1,062

922

1.231

454!

1,382

0

3

0

—

0

0

0

0

1

2

5

160

135

103

42

126

163

300

287

59

6

5

57

253

619

121

22

11

154

756

1,747

869

1,017

2,365

406

689

517

432

563

846

1,318

1,321

628

654

191

154

155

145

198

155

238

234

288

399

484

455

471

427

321

3,744

1,779

2,499

2,775

4,188

2,195

1,443

1,076

1.317

1,964

1.128

1,135

795

538

391

647

576

709

934

1,117

727

620

580

479

614

563

726

658

428

412!

715

750

1,530

2,567

3,432

2,567

2,439

2,268

1,989

2,070

1,191

1,365

1,413

1,669

2,549

1,736

678

837

875

1,072

■ 2,128

1,593

1,466

1,422

1,690

65

64

51

25

31

16

6

9

12

6

)

391

337

368

305

374

344

369

370

377

5371

674

966

935

1,034

997

158

182

372

395

657

429

293

387

382

500!

605

542

414

430

490

175

235

75

407

104

6

3

16

20

10

955

801

621

601

643

489

461

338

401

487

327

358

289

251

235

1,945

1,782

2,486

2,611

3,670

2,536

1,891

1,694

1.467

1,916

1,806

1,976

1,354

1,148

1,160

667

641

659

577

537

364

288

229

240

278

326

''337

222

172

244

877

953.

803

813

792

566

531

517

416

457

467!

473

431

413

364;

583

439

447

495

506

288

215

286

212

251

249

174

162

124

147,

4,183

4,426

3,260

2.817

2,623

4,049

3,024

4,632

5.053

4,488

3,361

2,779

2,158

497

1,117

2,802

6,246

4,135

5,185

6,187

5,184

5,262

4,484

5,371

5,839

7,848:

8^225

6,628

6,850

6,685

989

1,012

804

888

1,005

600

708

728

732

916

1,098

613

''586

935

''997

42

59

55

69

85

37

29

11

1

16

170

195

206

222

264

222

315

328

345

387

520

501

1,091

1,159

1,331

999

1.167

433

443

712

629

749

991

1,106

743

1,244

1,728

1,962

1,887

2,509

1.752

1,058

1,606

1,094

983

873

779

796

909

1,449

1,033

1,558

750

1,112

1,745

1,094

805

926

874

648

544

696

679

562

617

1,951

1,094

1,308

2,250

1,935

1,131

1,465

1,996

2,413

1,340

1,405

1,310

953

838

8,709

9,347''

9,005

10,341

12,731

11,437

8,438

7,556;

7,989

9,058

9,526

9,827

8,232

9,771

10,206

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Utdrag af protokoll öfver ministeriellt ärende, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten å Stockholms slott

den 8 maj 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,

Statsrådet Biesert.

Under erinran att Kungl. Maj:t förut denna dag för Sin del godkänt

ett förslag till handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket,

hemställde herr ministern i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes uppdraga

åt herr ministern att jämte landshöfdingen m. in. herr grefve Ludvig

Wilhelm August Douglas och riksgäldsfullmäktiges ordförande, juris doktorn

m. m. Per Axel Henrik Cavalli att underteckna ett aftal, affattadt i enlighet

med ofvanberörda förslag.

Jämlikt öfriga närvarande statsrådsledamöters

underdåniga tillstyrkan behagade Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, med bifall till herr ministerns

hemställan, i nåder förordna att fullmakter för afslutande

och undertecknande af ifrågavarande handels- och

sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket skulle för

herr ministern samt för herr grefve Douglas och juris

doktorn Cavalli i vanlig ordning utfärdas.

Ur protokollet:

C. G. von Heidenstam.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

173

Utdrag af protokollet öfver ett blandadt utrikesdepartements-,

justitie-, civil- och finansärende, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 maj 1906.

Närvarande:

Hans excellens her statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

Sidner,

Hellnek,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:
»Sedan

Kungl. Maj:t vid underdånig föredragning af ministeriella

ärenden denna dag uppdragit åt mig att jämte landshöfdingen m. m. herr

grefve Ludvig Wilhelm August Douglas och riksgäldsfullmäktiges ordförande,

juris doktorn m. m. Per Axel Henrik Cavalli underteckna uppgjort

förslag till handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska

riket, hafva de från svensk sida sålunda utsedde fullmäktige denna dag

sammanträdt med Tyska rikets ombud; och har därvid traktaten undertecknats.

Med åberopande af hvad förut i detta ärende andragits får jag nu

i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t måtte — med öfverlämnande

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

af samma handels- och sjöfartstraktat med tillhörande tariffer samt slutprotokoll,

hvilka aktstycken bilda ett oskiljaktigt helt, i hvars bestämmelser

någon förändring icke kan äga rum — i nådig proposition äska

Riksdagens godkännande af de bestämmelser i berörda traktat med tillhörande

tariffer och slutprotokoll, hvilka sådant kräfva.»

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan litt vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. G. von Heidenstam.

Stockholm 1906. Kungl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1906:186 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj ds ''proposition angående en mellan Sverige och Tyska riket af slutad handelsoch sjöfartstraktat m. m. s. 1 i texten
  2. BevU 1906:25 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25 s. 1 i texten