Angående en mellan Sverige och Tyska riket afslutad handelsoch sjöfartstraktat m. m
1906-05-08 · 168 sidor, varav 160 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 160 av 168 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1906:160, Angående en mellan Sverige och Tyska riket afslutad handelsoch sjöfartstraktat m. m
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 180.
1
N:o 1G0.
Kunql. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående en
mellan Sverige och Tyska riket afslutad handels- och
sjöfartstraktat m. m.; gifven Stockholms slott den 8 maj
1906.
Under åberopande af bilagda utdrag af två särskilda statsrådsprotokoll
öfver utrikesdepartements-, justitie-, civil- och finansärenden för denna
dag samt med öfverlämnande af en denna dag mellan Sverige och Tyska
riket afslutad handels- och sjöfartstraktat med tillhörande tariffer samt
slutprotokoll, hvilka samtliga aktstycken bilda ett oskiljaktigt helt, i hvars
bestämmelser någon förändring icke kan äga rum, vill Kungl. Maj:t härmed
äska Riksdagens godkännande af de bestämmelser i berörda traktat med
tillhörande tariffer och slutprotokoll, hvilka sådant kräfva.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse väl bevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF.
Eric Trolle.
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft. (N:o 160.)
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Handels- och sjöfartstraktat mellan
Sverige och Tyska riket.
Handels- und Schiffahrtsvertrag zwischen
Schweden und dem Deutschen Reiche.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
o
Hans Maj:t konungen af Sverige,
å ena sidan, och Hans Maj:t tyske
kejsaren, konung af Preussen, i Tyska
rikets namn, å andra sidan, ledda af
önskan att underlätta och utvidga
handelsförbindelserna mellan båda länderna,
hafva beslutit att för sådant
ändamål afsluta en handels- och sjöfartstraktat
samt till fullmäktige utsett:
Hans
Maj:t konungen af Sverige:
Sin
minister för utrikes ärendena
Eric Birger Trolle,
Landshöfdingen, förutvarande ministern
för utrikes ärendena, herr
grefve Ludvig Wilhelm August
Douglas,
Riksgäldsfullmäktiges ordförande,
ledamoten af Riksdagens första
kammare, juris d:r Per Axel
Henrik Cavalli,
Hans Maj:t tyske kejsaren, konung
af Preussen:
Sin envoyé extraordinaire och ministre
plénipotentiaire hos Hans
Maj:t konungen af Sverige Felix
von Muller,
Seine Majestät der König von Schweden,
einerseits, und Seine Majestät der
Deutsche Kaiser, König von Preussen,
irn Namen des Deutschen Reichs, andererseits,
von dem Wunsche geleitet,
die wirtschaftlichen Beziehungen zwischen
beiden Ländern zu erleichtern
und zu vermehren, haben beschlossen,
zu diesem Behufe einen Handels- und
Schiffahrtsvertrag abzuschliessen, und
zu Bevollmächtigten ernannt:
Seine Majestät der König von
Schweden:
Allerhöchstihren Minister des
Aussern Eric Birger Trolle,
den Landesgouverneur, vormaligen
Minister des Aussern, Grafen
Ludvig Wilhelm August
Douglas,
den Präsidenten des Reichsschuldencomptoirs,
Dr. Juris Per
Axel Henrik Cavalli, Mitglied
der ersten Kammer des Reichstags,
Seine Majestät der Deutsche
Kaiser, König von Preussen:
Allerhöchstihren ausserordentlichen
Gesandten und bevollmächtigten
Minister bei Seiner
Majestät dem König von Schweden
Felix von Möller,
hvilka, efter att hafva meddelat hvar- welche, nach Mitteilu ng ihrer in guter
andra sina fullmakter, som befunnos und gehöriger Form befindlichen Volli
god och behörig form, öfverenskom- machten, folgende Artikel vereinbart
mit om följande artiklar: haben:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
6
Artikel 1.
Undersåtar, tillhörande endera af de
traktatslutande parterna, skola, såframt
icke genom denna traktat undantag göras,
inom den andra partens område i afseende
å handel, sjöfart och andra näringar,
åtnjuta samma privilegier, befrielser
och förmåner af alla slag, hvilka
tillkomma eller framdeles tillerkännas
landets egna undersåtar.
Den ena partens undersåtar skola
inom den andra partens område,
såvidt och i den mån som den senare
partens undersåtar beviljas samma
rättigheter inom den förstnämndas
område, vara berättigade att, på samma
sätt som någon som helst tredje stats
undersåtar, förvärfva och besitta lös
eller fast egendom samt att däröfver
genom försäljning, byte, gåfva, testamente
eller på annat sätt förfoga äfvensom
att på grund af testamente eller
arf enligt lag förvärfva kvarlåtenskap.
Såframt icke genom denna traktat
undantag göras, skola den ena partens
undersåtar inom den andra partens
område hvarken för sin person
eller för sin affärs- eller yrkesutöfning
eller i afseende å sin lösa eller fasta
egendom vara underkastade andra eller
högre, allmänna eller lokala afgifter,
pålagor eller bördor än landets egna
undersåtar.
Artikel 2.
De traktatslutande parterna förplikta
sig att ömsesidigt taga i välvil
-
Artikel 1.
Die Angehörigen eines jeden der
vertragschliessenden Teile sollen, soweit
nicht der gegenwärtige Vertrag
Ausnahmen enthält, im Gebiete des
anderen Teiles in bezug auf Handel,
Schiffahrt und sonstige Gewerbe dieselben
Privilegien, Befreiungen und
Begunstigungen aller Art geniessen,
welche den Inländcrn zustehen oder
zustehen werden.
Die Angehörigen des einen Teiles
sollen im Gebiete des anderen Teiles,
sofern und insoweit den Angehörigen
des letzteren im Gebiete des ersteren
dieselben Rechte gewährt werden, in
gleicher Weise wie die Angehörigen
irgend eines dritten Staates befugt sein,
bewegliches oder unbewegliches Vermögen
zu erwerben, zu besitzen und
dar (Iber durch Verkauf, Tausch, Schenkung,
lctzten Willen oder auf andere
Weise zu verfugen sowie Erbschaften
vermöge letzten Willens oder kraft
Gesetzes zu erwerben.
Soweit nicht der gegenwärtige Vertrag
Ausnahmen enthält, sollen die
Angehörigen des einen Teiles im Gebiete
des anderen Teiles weder fur
ihre Person oder ihren Geschäfts- oder
Gewerbebetrieb noch in bezug auf ihre
beweglichen oder unbeweglichen Göter
anderen oder grösseren, allgemeinen
oder örtlichen Abgaben, Auflagen oder
Lasten unterliegen als die Inländer.
Artikel 2.
Die vertragschliessenden Teile verpflichten
sich, in freundschaftlichem
7
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
ligt öfvervägande frågan om svenska
arbetares behandling i Tyskland och
tyska arbetares behandling i Sverige
med hänsyn till arbetarförsäkringen i
ändamål att genom överenskommelser
härom tillförsäkra det ena landets
arbetare uti det andra landet en behandling,
som i möjligaste mån medgifver
dem lika fördelar.
Dessa överenskommelser skola oberoende
af denna traktats ikraftträdande
träffas genom ett särskildt aftal.
Artikel 3.
Tyskar i Sverige och svenskar i
Tyskland skola hafva full frihet att, i
likhet med respektive ländernas egna
undersåtar, vare sig personligen eller
genom efter eget val utsedt ombud
sköta sina affärer utan att vara skyldiga
att ersätta eller godtgöra mellanhänder,
i händelse de icke vilja betjäna
sig af sådana, och utan att i detta hänseende
vara underkastade andra inskränkningar
än dem, hvilka åro genom
landets allmänna lagar bestämda.
De skola hafva obehindradt tillträde
till domstolarna för fullföljande och
försvarande af sin rätt och i detta
hänseende åtnjuta alla de fri- och
rättigheter, som tillkomma landets egna
undersåtar, och i likhet med dessa
vara befogade att i hvarje mål betjäna
sig af sådana advokater, ombud eller
biträden, som enligt landets lagar må
därtill användas.
Einvemehmen die Behandlung der
schwedischen Arbeiter in Deutschland
lind der deutschen Arbeiter in Schweden
hinsichtlich der Arbeiterversicherung
zu dem Zwecke zu prttfen, um
durch geeignete Vereinbarungen den
Arbeitern des einen Ländes im anderen
Lande eine Behandlung zu sichern,
die ihnen möglichst gleichwertige Vorteile
bietet.
Diese Vereinbarungen werden unabhängig
von dem Inkrafttreten des
gegenwärtigen Vertrags durch ein besonderes
Abkommen festgesetzt werden.
Artikel 3.
Die Deutschen in Schweden und
die Schweden in Deutschland sollen
volle Freiheit haben, wie die Inländer
ihre Geschäfte entweder in Person oder
durch einen Unterhåndler ihrer eigenen
Wahl zu regeln, ohne verpflichtet zu
sein, Mittelspersonen eine Vergiitnng
oder Schadloshaltung zu zahlen, falls
sie sich derselben nicht bedienen wollen,
und ohne in dieser Beziehung
anderen Beschränkungen als solchen zu
unterliegen, welche durch die allgemeinen
Landesgesetze festgcstellt sind.
Sie sollen freien Zutritt zu den
Gerichten haben zur VerfoLrang und
Verteidigung ihrer Rechte und in dieser
Hinsicht alle Rechte und Befrei ungen
der Inländer geniessen und wie
diese befugt sein, sich in jeder Rechtssache
der durch die Landesgesetze zugelassenen
Anwälte, Bevollmächtigten
oder Beistände zu bedienen.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Artikel 4.
Den ena traktatslutande partens
undersåtar, hvilka bosatt sig eller tillfälligt
uppehålla sig inom den andra
partens område, kunna därstädes hvarken
förpliktas att göra personlig
tjänst i armén, flottan, landstormen
eller i någon annan militäriskt anordnad
institution eller att lämna någon
häremot svarande prestation.
De skola icke vara skyldiga utgöra
andra militära prestationer och
rekvisitioner i freds- och krigstid ån
sådana, som åligga landets egna undersåtar,
och skola de ömsesidigt äga anspråk
på det skadestånd, som genom
gällande lag är i hvartdera landet till
förmån för egna undersåtar fastställdt.
Artikel 5.
Aktiebolag och andra kommersiella,
industriella och flnansiella bolag, försäkringsbolag
däri inbegripna, hvilka
hafva sitt säte inom den ena traktatslutande
partens område och äro
bildade enligt dess lagar, skola äfven
inom den andra partens område erkännas
såsom lagligt bestående och
särskildt hafva rätt att inför domstol
kära eller svara.
Tillstånd för härofvan i första
stycket angifna bolag, tillhörande den
ena traktatslutande parten, att drifva
näring eller affär såväl som att förvärfva
fastighet och annan förmögenhet
Artikel 4.
Die Angehörigen des einen vertragschliessenden
Teiles, die sich in dem
Gebiete des anderen Teiles niedergelassen
haben oder aufhalten, können
dort weder zum persönlichen Dienste
im Heere, in der Marine, im Landsturm
oder in einein anderen militärisch
eingerichteten Verbande, noch zu
einer Ersatzleistung angehalten werden.
Sie sollen keinen anderen militärischen
Leistungen und Requisitionen
in Friedens- und Kriegszeiten
unterworfen scin als die Inländer und
beiderseits Anspruch auf die Entschädigungen
besitzen, die durch die
in den beiden Ländern geltenden
Gesetze zugunsten der Inländer festgesetzt
sind.
Artikel 5.
Aktiengesellschaften und andere
kommerzielle, industrielle und linanzielle
Gesellschaften mit Einschluss
der Versicherungsgesellschaften, die
in dem Gebiete des einen vertragschliessenden
Teiles ihren Sitz haben
und nach dessen Gesetzen errichtet
sind, sollen auch in dem Gebiete des
anderen Teiles als gesetzlich bestehend
anerkannt werden und insbesondere
das Recht haben, vor Gericht
als Ivläger oder Beklagte aufzutreten.
Die Zulassung der im Absatz 1
bezeichneten Gesellschaften des einen
vertragschliessenden Teiles zum Gewerbe-
oder Geschäftsbetriebe sowie
zum Erwerbe von Grundstucken und
9
Kungl. Maj:ts Nåd.
inom den andra partens område är
beroende af de därstädes gällande föreskrifter.
Dock skola bolagen inom
nämnda område i hvarje fall åtnjuta
samma rättigheter, hvilka tillkomma
likartade bolag tillhörande något tredje
land.
Artikel 6.
Köpmän, fabriks- och andra näringsidkare,
hvilka genom ett af vederbörande
myndigheter i hemlandet
utfärdadt närinecs-legitimationsbevis
styrka, att de uti den stat, där
de äga hemvist, erlägga stadgade
skatter och afgifter, skola vara berättigade
att personligen eller genom
i deras tjänst anställda resande inom
den andra traktatslutande partens område,
såvidt det är tillåtet för det
egna landets undersåtar, göra varuinköp
hos köpmän eller i öppna försäljningslokaler
eller hos personer,
hvilka producera varorna, eller att
söka beställningar hos köpmän i deras
affärslokaler eller hos personer, i hvilkas
rörelse varor af samma slag som
de utbjudna finna användning.
Tyska näringsidkare, försedda med
närings-legitimationsbevis (handelsresande),
må icke för berörda verksamhet
i Sverige underkastas högre
afgift än handelsresande för i utlandet
etablerade svenska handelshus
eller handelsresande, tillhörande den
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami.
Proposition N:o 160.
sonstigem Vermögen in dem Gebiete
des anderen Teiles bestimint sich nach
den dort geltenden Vorschriften. Doch
sollen die Gesellschaften in diesem
Gebiete jedenfalls dieselben Rechte
geniessen, welche den gleichartigen
Gesellschaften irgend eines dritten
Ländes zustehen.
Artikel 6.
Kaufleute, Fabrikanten und andere
Gewerbetreibende, welche sich durch
den Besitz einer von den Behörden
des Heimatlandes ausgefertigten Gewerbe-Legitimationskarte
daruber ausweisen,
dass sie in dem Staate, wo sie
ihren Wohnsitz haben, die gesetzlichen
Steuern und Abgaben entrichten,
sollen befugt sein, persönlich oder
durch in ihren Diensten stehende
Reisende iin Gebiete des anderen vertragschliessenden
Teiles, soweit es den
Angehörigen des eigenen Ländes gestattet
ist, bei Kaufleuten oder in offenen
Verkaufstellen oder bei solchen
Personen, welche die Waren produzieren,
Warenankäufe zu machen oder
bei Kaufleuten in deren Geschäftsräuinen
oder bei solchen Personen, in
deren Gewerbebetriebe Waren der
angebotenen Art Verwendung finden,
Bestellungen zu suchen.
Die mit einer Gewerbe-Legitimationskarte
versehenen deutschen Gewerbetreibenden
(Handlungsreisenden)
durfen för die bezeichnete Tätigkeit
in Schweden keiner höheren Abgabe
unterworfen werden als die Handlungsreisenden
im Ausland ansässiger
Afd. 94 Håft. 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
mest gynnade nation. Med dylikt
legitim ationsbe vis försedda svenska
näringsidkare (handelsresande) må i
Tyskland påläggas lika höga afgifter
som de, hvilka i Sverige påföras tyska
handelsresande.
Innehafvare af närings-legitimationsbevis
må medföra endast varuprof
men inga varor.
De traktatslutande parterna skola
meddela hvarandra, hvilka myndigheter
äro behöriga att utfärda näringslegitimationsbevis
och hvilka föreskrifter
innehafvarna af dylika bevis vid
utöfvande af sin verksamhet som
handelsresande hafva att iakttaga.
För tullpliktiga föremål, hvilka
såsom prof af bemälda handelsresande
införas, skall å ömse sidor
beviljas frihet från in- och utförselafgifter
under förutsättning, att dessa
föremål, såvida de icke öfvergått i
allmänna rörelsen, inom en tidrymd
af sex månader åter utföras och att
identiteten af de in- och åter utförda
föremålen är ställd utom tvifvel.
Denna bestämmelse skall tillämpas,
oafsedt öfver hvilken tullkammare föremålen
utföras.
För betryggande af återutförseln
af prof måste i båda länderna vid in
-
schwedischer Geschäftshäuser oder die
Handlungsreisenden des meistbegtinstigten
Ländes. Die mit einer solchen
Legitimationskarte versehenen schwedischen
Gewerbetreibenden (Handlungsreisenden)
durfen in Deutschland
mit gleich hohen Abgaben belegt
werden, wie sie in Schweden von
deutschen Handlungsreisenden zur
Hebung gelangen.
Die Inhaber der Gewerbe-Legitimationskarten
durfen nur Warenmuster,
aber keine Waren mit sich
fiihren.
Die vertragschliessenden Teile werden
sich gegenseitig Mitteilung daruber
machen, welche Behörden zur
Erteilung von Gewerbe-Legitimationskarten
befugt sein sollen, und welche
Vorschriften von den Inhabern dieser
Karten bei Austtbung ihrer Tätigkeit
als Handlungsreisender zu beachten
sind.
Fur zollpflichtige Gegenstände,
welche als Muster von den vorbezeichneten
Handlungsreisenden eingebracht
werden, wird beiderseits Befreiung von
Eingangs- und Ausgangsabgaben unter
der Voraussetzung zugestanden, dass
diese Gegenstände, falls sie nicht in
den freien Verkehr ubergegangen sind,
binnen einer Frist von sechs Monaten
wieder ausgefilhrt werden und die
Identität der ein- und wieder ausgefiihrten
Gegenstände ausser Zweifel
ist, wobei es gleichgultig sein soll,
iiber welches Zollamt die Gegenstände
ausgefilhrt werden.
Die Wiederausfuhr der Muster
muss in beiden Ländern bei der Ein
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
förseln därå belöpande tullumgälder
nedsättas eller säkerhet för desamma
ställas.
De igenkänningsmärken (stämplar,
sigill, plomber o. s. v.), hvilka för
profvens identifierande officiellt åsättas,
skola ömsesidigt godkännas. Sålunda
skola de af tullmyndigheterna
i utförsellandet anbragta märken äfven
i det andra landet tjäna till bevis
för identiteten. Båda parternas tullmyndigheter
vare dock obetaget att anbringa
ytterligare igenkänningsmärken,
därest sådant anses nödvändigt.
Artikel 7.
De traktatslutande parterna förbinda
sig att icke hämma det ömsesidiga
varuutbytet genom några slags
införsel-, utförsel- eller transitoförbud.
Undantag, såframt de tillämpas
på alla länder eller åtminstone på
alla de länder, för hvilka samma
förutsättningar äro för handen, kunna
i följande fall äga rum:
1. beträffande krigsförnödenheter
under utomordentliga omständigheter;
2.
med hänsyn till den allmänna
säkerheten;
3. med hänsyn till sundhetspolisväsendet
eller till skyddande
af djur och nyttiga växter mot
sjukdomar eller skadliga insekter
eller parasiter;
fuhr durch Niederlegung des Betrages
der bezuglichen Zollgebuhren oder
durch Sicherstellung gewährleistet werden.
Die Erkennungszeichen (Stempel,
Siegel, Bleie usw.), die zur Wahrung
der Identität der Muster amtlich angelegt
worden sind, sollen gegenseitig
anerkannt werden, und zwar in dem
Sinne, dass die von der Zollbehörde
des Ausfuhrlandes angelegten Zeichen
auch in dem andern Lande zum Beweise
der Identität dienen. Die beiderseitigen
Zollämter durfen jedoch
weitere Erkennungszeichen anlegen,
falls dies notwendig erscheint.
Artikel 7.
Die vertragschliessenden Teile verpflichten
sich, den gegenseitigen Verkehr
durch keinerlei Einfuhr-, Ausfuhr-
oder Durchfuhrverbote zu hemmen.
Ausnahmen, sofern sie auf alle oder
doch auf alle diejenigen Länder angewendet
werden, bei denen die gleichen
Voraussetzungen zutreffen, können in
folgenden Fallen stattfinden:
1. in Beziehung auf Kriegsbedarf
unter ausserordentlichen Umständen;
2.
aus Rucksichten auf die öffentliche
Sicherheit;
3. aus Rilcksichten der Gesundheitspolizei
oder zum Schutze
von Tieren oder Nutzpflanzen
gegen Krankheiten oder Schädlinge;
-
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
4. i ändamål att på främmande
varor tillämpa förbud eller inskränkningar,
h vilka genom den
inre lagstiftningen äro stadgade
rörande produktion, omsättning
eller transport af likartade inhemska
varor i det egna landet.
Artikel 8.
De i bifogade tariff A angifna
svenska natur- och industrialster må
införas till Tyskland på de i denna
tariff bestämda villkor.
De i bifogade tariff B angifna
tyska natur- och industrialster må införas
till Sverige på de i denna tariff
bestämda villkor.
Artikel 9.
Inhemska afgifter, hvilka inom den
ena af de traktatslutande parternas område,
vare sig för statens eller för
läns, kommuners eller korporationers
räkning, för närvarande äro lagda på
eller framdeles komma att läggas
på tillverkning, beredning eller förbrukning
af någon vara, må under
ingen förevändning drabba den andra
partens produkter med högre belopp
eller på mera betungande sätt än det
egna landets likartade produkter.
4. zu dem Zwecke, um auf fremde
Waren Verbote oder Beschränkungen
anzuwenden, die durch
die innere Gesetzgebung för die
Erzeugung, den Vertrieb oder
die Beförderung gleichartiger
einheimischer Waren im Inlande
festgesetzt sind.
Artikel 8.
Die in dem beiliegenden Tarife A
bezeichneten schwedischen Boden- und
Gewerbserzeugnisse werden bei ihrer
Einfuhr in Deutschland zu den durch
diesen Tarif festgestellten Bedingungen
zugelassen.
Die in dem beiliegenden Tarife B
bezeichneten deutschen Boden- und
Gewerbserzeugnisse werden bei ihrer
Einfuhr in Schweden zu den durch
diesen Tarif festgestellten Bedingungen
zugelassen.
Artikel 9.
Innere Abgaben, welche im Gebiete
des einen der vertragschliessenden
Teile, sei es fur Rechnung des
Staates oder för Rechnung von Provinzen,
Gemeinden oder Korporationen,
auf der Hervorbringung, der Zubereitung
oder dem Verbrauch eines Erzeugnisses
gegenwärtig ruhen oder
kilnftig ruhen möchten, durfen Erzeugnisse
des anderen Teiles unter
keinem Vorwande höher oder in lästi—
gerer Weise treffen als die gleichartigen
Erzeugnisse des eigenen Ländes.
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Ingen af de båda traktatslutande
parterna må, under förevändning af
inhemsk beskattning, vid införseln
lägga nya eller förhöjda afgifter å
varor, hvilka icke produceras inom
eget område och hvilka äro upptagna
uti tarifferna till denna traktat.
Om en af de traktatslutande
parterna finner nödigt pålägga någon
i tarifferna till denna traktat upptagen
vara af inhemskt ursprung eller
inhemsk tillverkning någon ny inre
skatt eller accisafgift eller någon tillläggsafgift,
skall likartad utländsk
vara genast kunna vid införseln beläggas
med tull eller tilläggstull till
lika belopp.
Artikel 10.
Beträffande in- och utförseltullar,
i hvad angår dessas belopp samt ställande
af säkerhet för och uppbärande
af desamma, såväl som beträffande
transitering, tullncderlag, (lokala) afgifter,
tullformaliteter, tullbehandling
och tullexpedition och vidare beträffande
de inre skatter och accisafgifter,
af alla slag, hvilka för statens
eller för läns, kommuns eller
korporations räkning kunna komma
att uppbäras, förbinder sig enhvar af
de traktatslutande parterna att låta
den andra komma i åtnjutande af
hvarje förmån, företrädesrättighet och
nedsättning i tarifferna, som den förra
parten må hafva medgifvit en tredje
makt.
Keiner der beiden vertragschliessenden
Teile wird Gegenstände, welche
im eigenen Gebiete nicht erzeugt werden,
und welche in den Tarifen zum
gegenwärtigen Vertrage begriffen sind,
unter dem Vorwande der inneren Besteuerung
mit neuen oder erhöhten
Abgaben bei der Einfuhr belegen.
Wenn einer der vertragschliessenden
Teile es nötig findet, auf einen
in den Tarifen zum gegenwärtigen
Vertrage begriffenen Gegenstand einheimischer
Erzeugung oder Fabrikation
eine neue irmere Steuer oder
Akzisegebiihr oder einen Gebtihrenzuschlag
zu legen, so soll der gleichartige
ausländische Gegenstand sofort
mit einem gleichen Zolle oder Zollzuschlage
bei der Einfuhr belegt werden
können.
Artikel 10.
Hinsichtlich des Betrages, der
Sicherstellung und der Erhebung der
Einfuhr- und Ausfuhrzölle sowie in
bezug auf die Durchfuhr, die zollamtlichen
Niederlagen, die (örtlichen) Geböhren,
die Zollformalitäten, die Zollbehandlung
und Zollabfertigung, ferner
in bezug auf die fur Rechnung
des Staates, einer Provinz, Gemeinde
oder Korporation zur Hebung gelangenden
inneren Steuern und Akzisegebuhren
jeder Art verpflichtet sich
jeder der vertragschliessenden Teile,
den anderen an jeder Begiinstigung,
jedein Vorrecht, und jeder Herabsetzung
in den Tarifen teilnehmen zu
lassen, welche er einer dritten Macht
gewährt haben sollte.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Likaledes skall hvarje förmån eller
befrielse, som framdeles medgifves
en tredje makt, genast ovillkorligen
och utan vadare komma den andra
traktatslutande parten till del.
Artikel 11.
Bestämmelserna i artikel 7 andra
stycket och i artikel 10 rörande tillerkännande
af mest gynnad nations
rätt afse icke:
1. de förmåner, hvilka nu äro eller
framdeles kunna komma att
beviljas angränsande stater till
underlättande af lokalsamfärdseln
inom gränsområdena på
båda sidorna, dock icke utöfver
en sträcka af 15 km. bredd
på hvardera sidan om gränsen;
2. de förpliktelser, hvilka åligga
någon af de traktatslutande parterna
på grund af bestämmelserna
för en tullförening, som
redan afslutats eller framdeles
må komma att afslutas.
Från tysk sida skola vidare de
särskilda förmåner, som af Sverige
äro medgifna eller framdeles må komma
att medgifvas norska undersåtar, norska
kommersiella, industriella eller
finansiella bolag eller norska naturoch
industrialster, icke på grund af
mest gynnad nations rätt tagas i anspråk,
så länge desamma icke medgifvas
äfven någon annan stats undersåtar,
bolag eller alster.
Ebenso soll jede späterhin einer
dritten Macht zugestandene Begiinstigung
oder Befreiung sofort bedingungslos
und ohne weiteres dem anderen
vertragschliessenden Teile zustatten
kommen.
Artikel 11.
Die Bestimmungen des Artikels 7
Absatz 2 und des Artikels 10 (iber
die Gewährung der Meistbegunstigung
beruhren nicht:
1. die Begunstigungen, welche anderen
angrenzenden Staaten zur
Erleichterung des örtlichen Verkehrs
innerhalb der beiderseitigen
Grenzbezirke, jedoch nicht uber
eine Zone hinaus von je 15 km
Breite, von der Grenze an gerechnet,
gegenwärtig gewährt
sind oder in Zukunft gewährt
werden sollten;
2. die Verbindlichkeiten, welche
sich fur einen der vertragschliessenden
Teile durch die Bestimmungen
einer schon abgeschlossenen
oder etwa kunftighin abzuschliessenden
Zolleinigung ergeben.
Deutscherseits werden ferner die
besonderen Begunstigungen, die von
Schweden den Angehörigen, den kommerziellen,
industriellen oder finanziellen
Gesellschaften oder den Boden- und
Gewerbserzeugnissen Norwegens zugestanden
sind oder kunftig zugestanden
werden möchten, so länge nicht auf
Grund des Meistbegttnstigungsrechtes
in Anspruch genom men werden, als
dieselben nicht auch den Angehörigen,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
15
den Gesellschaften oder den Erzeugnissen
irgend eines anderen Staates
eingeräumt werden.
Artikel 12.
o
A järnvägar skall hvarken med
afseende å befordringspris eller med
afseende å tid och sätt för expedition
någon åtskillnad göras mellan personer,
som äro bosatta inom de traktatslutande
parternas områden. Särskildt
skola å tyska järnvägar i fråga om
godssändningar, som befordras från
Sverige till tysk station eller genom
Tyskland, inga högre tariffer tillämpas
än för likartade, i samma riktning
och på samma trafiksträcka befordrade
tyska eller utländska produkter. Detsamma
skall å svenska järnvägar gälla
för godssändningar från Tyskland,
som befordras till svensk station eller
genom Sverige.
Undantag skola vara tillåtna, endast
så vidt det gäller transporter till
nedsatta priser för offentliga eller välgörande
ändamål.
Artikel 13.
Tyska fartyg och deras last skola
i Sverige och svenska fartyg och
deras last i Tyskland åtnjuta fullkomligt
samma behandling som landets
egna fartyg och dessas last, oafsedt
hvarifrån fartygen afgått eller
hvarthän de äro destinerade, och oaf
-
Artikel 12.
Auf Eisenbahnen soll weder hinsichtlich
der Beförderungspreise noch
der Zeit und Art der Abfertigung ein
Unterschied zwischen den Bewohnern
der Gebiete der vertragschliessenden
Teile gemacht werden. Insbesondere
sollen fur die aus Schweden nach einer
deutschen Station oder durch Deutschland
beförderten Gufei’sendungen auf
den deutschen Bahnen keine höheren
Tarife angewendet werden, als fur
gleichartige deutsche oder ausländische
Erzeugnisse in derselben Richtung und
auf derselben Verkehrsstrecke. Das
gleiche soll auf den schwedischen
Bahnen fur Gutersendungen aus
Deutschland gelten, die nach einer
schwedischen Station oder durch
Schweden befördert werden.
Ausnahmen sollen nur zulässig sein,
soweit es sich um Transporte zu ermässigten
Preisen för öffentliche oder
inilde Zwecke handelt.
Artikel 13.
Die deutschen Schiffe und ihre Ladungen
sollen in Schweden und die
schwedischen Schiffe und ihre Ladungen
sollen in Deutschland völlig auf
dem Fusse der inländischen Schiffe und
Ladungen behandelt werden, gleichviel,
von wo die Schiffe ausgelaufen oder
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
sedt hvarifrån lasten förskrifver sig
eller hvarthän den är bestämd.
Hvarje företrädesrättighet och befrielse,
som i detta hänseende kan
komma att af den ena af de traktatslutande
parterna medgifvas en tredje
makt, skola samtidigt och ovillkorligen
jämväl tillerkännas den andra parten.
Från förestående bestämmelser göres
undantag beträffande de särskilda förmåner,
hvilka nu må vara eller framdeles
kunna blifva inedgifna alstren
af den inhemska fiskerinäringen i det
ena eller andra landet.
För kustfarten gälla förestående
bestämmelser, dock med rätt för enhvar
af de traktatslutande parterna
att med ett års frist uppsäga desamma.
Begagnar sig den ena eller
andra parten af denna rätt, skall efter
uppsägningstidens förlopp enhvar af
de båda parterna äga att för sina
fartyg göra anspråk på alla rättigheter
och förmåner, hvilka den andra
parten medgifvit eller kan komma att
medgifva en tredje makt i fråga om
kustfarten, i den mån som den förra
parten beträffande sitt område inedgifver
den andra partens fartyg samma
rättigheter och förmåner.
Artikel 14.
Fartygs nationalitet skall ömsesidigt
erkännas på grund af de handlingar
och bevis, som af vederbörande
wohin sie bestimmt sind, und gleichviel,
woher die Ladungen stammen
oder wohin sie bestimmt sind.
Jedes Vorrecht und jede Befreiung,
welche in dieser Beziehung von einein
der vertragschliessenden Teile einer
dritten Macht eingeräumt werden sollte,
soll gleichzeitig und bedingungslos
auch dem anderen Teile zustehen.
Von den vorstehenden Bestimmungen
wird eine Ausnahme gemacht
in betreff derjenigen besonderen Begtinstigungen,
welche den Erzeugnissen
des inländischen Fischfangs in dem
einen oder dem anderen Lande jetzt
oder in Zukunft gewährt werden sollten.
Fur die Kustenschiffahrt gelten die
vorstehenden Bestiinmungen mit der
Massgabe, dass jeder der vertragschliessenden
Teile zur Kundigung mit einjähriger
Frist befugt ist. Macht der
eine oder der andere Teil von dieser
Befugnis Gebrauch, so soll nach Ablauf
der Ktindigungsfrist jeder der
beiden Teile alle Rechte und Begiinstigungen,
welche der andere Teil hinsichtlich
der Kustenschiffahrt irgend
einer dritten Macht eingeräumt hat
oder einräumen wird, insoweit fur
seine Schiffe in Anspruch nehmen
können, als er den Schiffen des anderen
Teiles fur sein Gebiet dieselben
Rechte und Begtinstigungen zugesteht.
Artikel 14.
Die Nationalität der Schiffe soll
beiderseits auf Grund der durch die
zuständigen Behörden in jedem der
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
myndigheter i hvartdera landet blifvit
för befälhafvare, fartygsredare eller
skeppare utfärdade.
Mätbref, som utfärdats af den ena
af de traktatslutande parterna, skola af
den andra parten godkännas i enlighet
med de särskilda överenskommelser,
som mellan de båda traktatslutande
länderna träffats eller framdeles
må komma att träffas.
Artikel 15.
Tyska fartyg, som inkomma till
svensk hamn, och svenska fartyg,
som inkomma till tysk hamn, för att
där allenast komplettera sin last eller
lossa en del af densamma, må,
under förutsättning att de rätta sig
efter de i de respektive staterna gällande
lagar och föreskrifter, behålla
ombord den del af lasten, som är
bestämd till annan hamn eller till
annat land, och återutföra densamma,
utan att för denna del af lasten behöfva
erlägga någon afgift utom bevakningsafgifter;
och må dessa afgifter
uppbäras allenast efter den för inhemsk
eller mest gynnad nations sjöfart bestämda
lägsta taxan.
Artikel 16.
Fullständigt befriade från fartygsumgälder
och expeditionsafgifBih.
till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami.
beiden Länder den Ivapitänen, Schiffseignern
oder Schiffern ausgestellten
Urkunden und Patente anerkannt
werden.
Die von dem einen der vertragschliessenden
Teile ausgestellten Schififsmessbriefe
werden nach Massgabe der
zwischen den beiden vertragschliessenden
Teilen getroffenen oder zu treffenden
besonderen Vereinbarungen von
dem anderen Teile anerkannt werden.
Artikel 15.
Die deutschen Schiffe, welche nach
einem schwedischen Hafen, und umgekehrt
die schwedischen Schiffe, welche
nach einem deutschen Hafen kommen,
utn daselbst nur ihre Ladung zu
vervollständigen oder einen Teil derselben
zu löschen, sollen, vorausgesetzt,
dass sie sich nach den Gesetzen und
Vorschriften des betreffenden Staates
richten, den nach einem anderen Hafen
desselben oder eines anderen Ländes
bestimmten Teil ihrer Ladung an Bord
behalten und ihn wieder ausfiihren
können, ohne gehalten zu sein, för
diesen letzteren Teil ihrer Ladung
irgend eine Abgabe zu bezahlen ausser
den Aufsichtsabgaben, welche ubrigens
nur nach dem fur die inländische oder
die meistbegiinstigte Schiffahrt bestimmten
niedrigsten Satze erhoben
werden durfen.
Artikel 16.
Von Tonnengeldern und Abfertigungsgebuhren
sollen in den Häfen
1 Afd. 94 Håft. 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
ter i de respektive ländernas hamnar
äro:
1. fartyg, som från någon ort, hvilken
det vara må, inkomma i
barlast och i barlast åter utgå;
2. fartyg, som komma från någon
hamn inom ett af de bägge
länderna till en eller flera hamnar
inom samma land samt
kunna styrka, att de i annan
hamn uti samma land redan
erlagt ifrågavarande afgifter;
3. fartyg, som frivilligt eller af
tvingande orsaker inkommit
i en hamn med last och därifrån
åter utlöpa utan att
hafva företagit någon som helst
handelsoperation.
Denna befrielse skall icke gälla
fyr- och båkafgifter, lotspengar, bogserings-,
karantäns- och andra på
fartyget hvilande afgifter, h vilka inhemska
och mest gynnad nations fartyg
hafva att i lika mån erlägga såsom
godtgörelse för trafiken tjänande
handräckningar och anordningar.
I händelse fartyg af tvingande
orsaker inlöper i en hamn, skola icke
såsom handelsoperationer anses: i och
för reparation af fartyget verkställd
lossning och återinlastning af varor;
öfverflyttande af last till ett annat
fartyg, i händelse af det förra fartygets
sjöoduglighet; nödiga inköp af
proviant för besättningen; samt försäljning
af sjöskadade varor efter
eines jeden der beiden Länder völlig
befreit sein:
1. die Schiffe, welche von irgend
einem Orte mit Ballast ein- und
damit wieder auslaufen;
2. die Schiffe, welche aus einem
Hafen des einen der beiden
Länder nach einem oder mehreren
Häfen desselben Ländes
kommen und sich tiber die in
einem anderen Hafen desselben
Ländes bereits erfolgte Zahlung
jener Abgaben ausweisen können;
3.
die Schiffe, welche freiwillig
oder notgedrungen mit Ladung
nach einem Hafen kommen und
ihn, ohne irgendwie Handel betrieben
zu haben, wieder verlassen.
Diese Befreiung wird nicht gewährt
för Leuchtturm-, Lotsen-, Remorkierungs-,
Quarantäne- und sonstige
auf dem Schiffskörper lastende
Abgaben, welche för dem Yerkehr
dienende Leistungen und Vorkehrungen
in gleichem Masse von den inländischen
und von den Schiffen der
meistbegönstigten Nation zu entrichten
sind.
Ist das Einlaufen durch Not veranlasst
worden, so gelten nicht als
Ausubung des Handelsbetriebes das
zur Ausbesserung des Schiffes erfolgte
Löschen und Wiedereinladen der Waren,
das Uberladen auf ein anderes
Schiff im Fälle der Seeuntuchtigkeit
des ersten, die zur Verproviantierung
der Schiffsmannschaft notwendigen
Aufwendungen und der Verkauf der
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
19
därtill af tullförvaltningen lämnadt tillstånd.
Artikel 17.
Om ett fartyg tillhörande det ena
af de traktatslutande länderna strandar
eller lider skeppsbrott å det
andra landets kuster, skola fartyg och
last åtnjuta samma förmåner och befrielser,
som respektive lands lagstiftning
under enahanda omständigheter
beviljar egna eller mest gynnad
nations fartyg. Hjälp och bistånd
skall lämnas befälhafvare och besättning
såväl för dem personligen som
för fartyg ocb last i samma omfattning
som det egna landets undersåtar.
De traktatslutande parterna komma
dessutom öfverens, att bärgade
varor icke skola vara underkastade
någon tullafgift, såvida de icke öfvergå
till förbrukning i landet.
Artikel 18.
Om inom den ena traktatslutande
partens område sjömän eller andra
till besättningen hörande personer
rymma från något den andra partens
fartyg, kunna den senare partens konsulära
representanter låta häkta och
återföra ombord eller hemsända de
förrymda. För sådant ändamål äga
de skriftligen vända sig till vederbörande
tjänstemän och medelst företeende
af behöriga, officiella handlingar
styrka, att de personer, hvilka rekla
-
beschädigten Waren mit Genehmigung
der Zollverwaltung.
Artikel 17.
Wenn ein Schiff eines der vertragschliessenden
Teile an den Kösten
des and eren Teiles strandet oder
Schiffbruch leidet, sollen Schiff und
Ladung dieselben Begunstigungen und
Befreiungen geniessen, welche die
Gesetzgebung des betreffenden Ländes
den eigenen Schiffen oder denen der
meistbegunstigten Nation in gleicber
Läge bewilligt. Es soll dem Fuhrer
und der Mannschaft sowohl för ihre
Person wie för Schiff und Ladung
Hilfe und Bcistand in demselben Umfang
wie den Angehörigen des eigenen
Ländes geleistet werden.
Die vertragschliessenden Teile kommen
ausserdem öberein, dass die geborgenen
Waren keiner Zollabgabe
unterliegen sollen, es sei denn, dass sie
in den inländischen Verbrauch ubergehen.
Artikel 18.
Wenn im Gebiete des einen vertragschliessenden
Teiles Seeleute oder
sonstige zur Besatzung gehörige Personen
von einem Schiffe des anderen
Teiles entweichen, so können die
konsularischen Vertreter des letzteren
die Entwichenen verhaften und an
Bord oder in ihre Heimat zuröcksenden
lassen. Zu diesem Zwecke
haben sie sich schriftlich an die zuständigen
Beamten zu wenden und
durch Vorlegung geeigneter amtlicher
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
mationen afser, verkligen hafva tillhört
fartygets besättning.
Allt bistånd skall lämnas nämnda
konsulatämbetsmän för efterspanande
och häktande af de ifrågavarande
rymmarna. Dessa skola på vederbörande
konsulatmyndighets skriftliga
begäran och på dess bekostnad hållas
i fängsligt förvar, intill dess tillfälle
yppar sig att återföra dem ombord å
det fartyg, de tillhöra, eller att hemsända
dem.
Skulle likväl sådant tillfälle icke
yppa sig inom två månader, räknadt
från den dag, häktningen ägde
rum, eller varda icke kostnaderna för
de rymdas hållande i fängsligt förvar
behörigen betalda, skola de häktade
försättas i frihet och må icke vidare
kunna häktas för samma sak.
Har rymmaren begått någon straffbar
handling i land, skall hans utlämnande
kunna af lokalmyndigheterna
uppskjutas, intill dess vederbörande
domstol fällt utslag och detta blifvit
verkställdt.
Bestämmelserna i denna artikel
äga icke tillämpning på sjömän eller
andra personer, som äro undersåtar
i det land, där rymningen ägt rum.
Artikel 19.
Fartygsbefälhafvare och fartyg,
hvilka tillhöra någon af de traktatslutande
parterna, skola äga att befai''a alla
Schriftstilcke nachzuweisen, dass die
reklamierten Personen wirklich zur
Schiffsbesatzung gehört haben.
Den erwähnten konsularischen Vertretern
soll jeder Beistand zur Aufsuchung
und Verhaftung der Entwichenen
gewährt werden. Diese sollen
auf schriftlichen Antrag und auf
Kosten der Konsularbehörde solange
in Gewahrsam gehalten werden, bis
sich eine Gelegenheit findet, sie an
Bord des Schiffes, zu dem sie gehören,
zurtickzubringen oder sie heimzusenden.
Sollte jedoch diese Gelegenheit
innerhalb zweier Monate, vom Tage
der Verhaftung an gerechnet, sich
nicht darbieten oder sollten die Kosten
der Gefangenhaltung nicht regelmässig
berichtigt werden, so sollen die
Gefangenen in Freiheit gesetzt werden
und aus demselben Grunde nicht
wieder verhaftet werden dilrfen.
Sollte der Entwichene am Lande
eine strafbare Handlung begången
haben, so kann die örtliche Behörde
die Auslieferung aussetzen, bis das Gericht
die Entscheidung gefällt hat und
diese vollstreckt worden ist.
Auf Seeleute oder andere Personen,
welche Angehörige des Ländes sind,
in welchein die Entweichung erfolgt
ist, finden die Bestimmungen dieses
Artikels keine Anwendung.
Artikel 19.
Zur Befahrung aller naturlichen
und kunstlichen Wasserstrassen in den
Gebieten der vertragschliessenden Teile
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
naturliga och konstgjorda vattenvägar
inom de båda parternas områden under
enahanda villkor som den mest
gynnade nations fartygsbefälhafvare
och fartyg.
Afgifterna för fartyg och last skola
uppbäras till samma belopp som för
inhemska fartyg och inhemsk last.
Artikel 20.
De traktatslutande parterna tillerkänna
hvarandra ömsesidigt rättighet
att utnämna konsuler i alla
den andra parten tillhörande hamnar
och handelsplatser, där anställande
af konsuler medgifves någon tredje
makt.
Konsuler, som äro anställda hos
endera af de traktatslutande parterna,
skola inom den andra partens område
åtnjuta samma företrädesrättigheter,
befrielser och behörighet, som tillkomma
eller framdeles kunna tillkomma
någon tredje makts konsuler. Likväl
skola nämnda företrädesrättigheter, befrielser
och behörighet icke medgifvas
dem i större utsträckning, än som
tillkommer den senare partens konsulära
representanter inom den förres
område.
Artikel 21.
Denna traktat omfattar äfven de
länder eller områden, hvilka nu äro
eller framdeles kunna komma i tull
-
sollen Schiffsfiihrer und Fahrzeuge,
welche einem derselben angehören,
unter denselben Bedingungen zugelassen
werden, wie Schiffsfiihrer und
Fahrzeuge des meistbegiinstigten
Ländes.
Die Abgaben von Schiff und Ladung
sollen in gleicher Höhe wie von
inländischen Schiffen und inländischer
Ladung erhoben werden.
Artikel 20.
Die vertragschliessenden Teile bewilligen
sich gegenseitig das Recht,
Konsuln in allen denjenigen Häfen
und Handelsplätzen des anderen Teiles
zu ernennen, in denen Konsuln irgend
eines dritten Staates zugelassen
werden.
Die Konsuln des einen der vertragschliessenden
Teile sollen in dem
Gebiete des anderen Teiles dieselben
Vorrechte, Befreiungen und Befugnisse
geniessen, deren sich die Konsuln
irgend eines dritten Staates gegenwärtig
oder ktlnftig erfreuen. Indes
sollen ihnen diese Vorrechte, Befreiungen
und Befugnisse nicht in
einem grösseren Ausmasse zustehen,
als sie den konsularischen Vertretern
des letzteren Teiles im Gebiete des
ersteren gewährt werden.
Artikel 21.
Der gegenwärtige Vertrag erstreckt
sich auch auf die mit dem einen der
vertragschliessenden Teile gegenwärtig
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
förbund med någon af de traktatslutande
parterna.
Artikel 22.
Därest mellan de traktatslutande
parterna meningsskiljaktighet skulle
uppstå rörande tolkningen eller tilllämpningen
af tarifferna till denna
traktat (bilaga A och B) eller rörande
tillämpningen af klausulen om mest
gynnad nations behandling med afseende
å det faktiska handhafvandet
af andra i kraft varande traktatstariffer,
skall denna tvist på endera
partens begäran afgöras genom skiljedom.
Skiljedomstolen skall för hvarje
tvist sammansättas sålunda, att hvarje
part till skiljedomare utser en lämplig
person bland sitt eget lands undersåtar
och att de båda parterna
till öfverskiljedomare välja en vänskapligt
sinnad tredje makts undersåte.
Parterna förbehålla sig rätt att
på förhand för en viss tidrymd utse
den person, som i förekommande fall
skall hafva att fullgöra uppdraget såsom
öfverskiljedomare.
I förekommande fall och under förbehåll
af särskild öfverenskommelse
därom skola de traktatslutande parterna
till skiljedom hänskjuta emellan dem
uppkommande meningsskiljaktigheter
rörande tolkningen eller tillämpningen
äfven af andra än de här ofvan i första
stycket angifna bestämmelser i denna
traktat.
oder kiinftig zollgeeinten Länder oder
Gebiete.
Artikel 22.
Wenn zwischen den vertragschliessenden
Teilen tiber die Auslegung
oder Anwendung der Tarife des gegenwärtigen
Vertrags (Anlage A und B)
oder uber die Anwendung der Meistbegiinstigungsklausel
hinsichtlich der
tatsächlichen Handhabung der sonstigen
in Kraft befindlichen Vertragstarife
eine Meinungsverschiedenheit
entsteht, so soll dieser Streit auf Verlangen
des einen oder anderen Teiles
durch Schiedsspruch erledigt werden.
Das Schiedsgericht wird fur jeden
Streitfall derart gebiidet, dass jeder
Teil aus den Angehörigen seines Ländes
eine geeignete Persönlichkeit zum
Schiedsrichter bestelit, und dass die
beiden Teile einen Angehörigen eines
befreundeten dritten Staates zum Obmann
wählen.
Die beiden Teile behalten sich vor,
die Person, die iin gegebenen Fälle
das Amt des Obmanns zu versehen
haben wiirde, irn voraus fur einen
gewissen Zeitraum zu bestimmen.
Eintretendenfalls und vorbehaltlich
besonderer Verständigung werden die
vertragschliessenden Teile auch Meinungsverschiedenheiten
zum schiedsgerichtlichen
Austrag bringen, die
zwischen ihnen tlber die Auslegung
oder Amvendung anderer als der im
ersten Absatz bezeichneten Bestiinmungen
des gegenwärtigen Vertrages
entstehen könnten.
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Angående proceduren i de fall, då,
på grund af bestämmelserna i första
stycket här ofvan, skiljedom påkallas,
hafva mellan de traktatslutande parterna
följande öfverenskommits:
Vid första fall af tvist har skiljedomstolen
sitt säte inom svarandepartens
område, vid andra fallet inom
den andra partens och så omväxlande
i det ena eller andra af de
båda länderna. Den part, inom hvars
område skiljedomstolen sammanträder,
bestämmer platsen därför samt skall
sörja för tillgång till de lokaler och
den kansli- och tjänstepersonal, som
skiljedomstolen behöfver för sin verksamhet.
öfverskiljedoinaren är skiljedomstolens
ordförande. Afgörandet
sker efter röstpluralitet.
De traktatslutande parterna skola
för hvarje särskildt fall eller en
gång för alla öfverenskomma rörande
proceduren vid skiljedomstolen. I
brist på dylik .öfverenskommelse bestämmes
proceduren af skiljedomstolen
själf. Om ingen af de traktatslutande
parterna däremot gör invändning, kan
proceduren vara skriftlig. I detta
fall kan afvikelse göras från bestämmelsen
i närmast föregående stycke.
Beträffande delgifning af kallelse
till inställelse inför skiljedomstolen
och meddelande af annan handräckning,
som begärts af domstolen, skola
0ber das Verfahren in den Fallen,
in denen auf Grund des ersten Absatzes
ein schiedsgerichtlicher Austrag
stattfindet, wird zwischen den vertragschliessenden
Teilen folgendes vereinbart:
Beim
ersten Streitfall hat das
Schiedsgericht seinen Sitz irn Gebiete
des beklagten Teiles, beim zweiten
Streitfall im Gebiete des anderen
Teiles und so abwechselnd in dem
einen oder dem anderen der beiden
Länder. Derjenige Teil, in dessen
Gebiet das Schiedsgericht zusammenzutreten
hat, bcstimmt den Ort des
Gerichtssitzes; er hat för die Stellung
der Räumlichkeiten, der Schreibkräfte
und des Dienstpersonals zu sorgen,
deren das Schiedsgericht för seine
Tätigkeit bedarf. Der Obmann ist
Vorsitzender des Schiedsgerichts. Die
Entscheidungen ergehen nach Stimmenmehrheit.
Die vertragschl iessen den Teile werden
sich im einzelnen Fälle oder ein
för allemal öber das Verfahren des
Schiedsgerichts verständigen. In Ermangelung
einer solchen Verständigung
wird das Verfahren von dem
Schiedsgerichte selbst bestimmt. Das
Verfahren kann schriftlich sein, wenn
keiner der vertragschliessenden Teile
Einspruch erhebt. In diesem Fälle
kann von der Bestimmung des vorhergehenden
Absatzes abgewichen werden.
Hinsichtlich der Zustellung von
Vorladungen vor das Schiedsgericht
und der Erledigung der von diesem
ausgehenden Ersuchen werden die Be
-
24
Kungl. Maj tis Nåd. Proposition N:o 160.
myndigheterna i de respektive länderna,
på framställning från skiljedomstolen
till vederbörande regering,
lämna rättshjälp på samma sätt som
vid framställning från inhemska civildomstolar.
De traktatslutande parterna skola
för hvarje särskildt fall eller en gång
för alla öfverenskomma om fördelningen
af kostnaderna. I brist på
sådan öfverenskommelse skall artikel
57 i Haagkonventionen af den 29 juli
1899 tillämpas.
Artikel 23.
Denna traktat skall träda i kraft
från och med dagen efter utväxlingen
af ratifikationerna och förblifva
gällande till och med den 31
december 1910.
Med denna traktats ikraftträdande
skola de på sin tid mellan konungarikena
Sverige och Norge å ena sidan
och vissa tyska förbundsstater å andra
sidan afslutade handels- och sjöfartstraktater,
hvad angår förbindelserna
mellan Sverige å ena och vederbörande
tyska förbundsstater och Tyska riket
å andra sidan, upphöra att gälla.
Artikel 24.
Denna traktat skall ratificeras, och
ratifikationerna skola så snart som
möjligt utväxlas.
hörden jedes der vertragschliessenden
Teile, auf den von dem Schiedsgerichte
bei der betreffenden Regierung
zu stellenden Antrag, in derselben
Weise Rechtshilfe leisten wie
auf die Anträge der inländischen
Zivilgerichte.
Die vertragschliessenden Teile werden
sich iin einzelnen Fälle oder ein
fur allemal fiber die Verteilung der
Kosten verständigen. In Ermangelung
einer Verständigung soll Artikel
57 des Haager Abkommens vom 29.
Juli 1899 zur Anwendung gelangen.
Artikel 23.
Der gegen wärtige Vertrag soll mit
dem Beginn des auf den Austausch
der Ratifikationsurkunden folgenden
Tages in Kraft treten und bis zum
31. Dezember 1910 wirksam bleiben.
Mit dein Beginn der Wirksamkeit
des gegenwärtigen Vertrags treten die
seinerzeit zwischen den Königreichen
Schweden und Nonvegen einerseits
und einzelnen deutschen Bundesstaaten
andererseits geschlossenen Handels- und
Schiffahrtsverträge fur die Beziehungen
zwischen Schweden einerseits und den
betreffenden deutschen Bundesstaaten
und dem Deutschen Reiche andererseits
ausser Kraft.
Artikel 24.
Der gegenwärtige Vertrag soll
ratifiziert und die Ratifikationsurkunden
sollen sobald als möglich ausgetauscht
werden.
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Till yttermera visso hafva de respektive
fullmäktige undertecknat
denna traktat och försett densamma
med sina sigill.
Som skedde i Stockholm, uti två
exemplar, den 8 maj 1906.
Zu Urkund dessen haben die beiderseitigen
Bevollmächtigten den gegenwärtigen
Vertrag unterzeichnet und
ihre Siegel beigedrilckt.
So geschehen in doppelter Ausfertigung
zu Stockholm, den 8. Mai
1906.
ERIC TROLLE.
(l. s.)
DOUGLAS.
(l. s.)
H. CA VALLI.
(l. s.)
F. VON MULLER.
(l. s.)
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Häft.
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tariff A.
Införseltullar i Tyskland.
Tarif A.
Zölle bei der Einfuhr in Deutschland.
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Tariff A.
Införseltullar i Tyskland.
Den i denna tariff omnämnda tyska allmänna tariffen är tulltariffen den 25
december 1902, sådan den genom tyska rikslagen af samma dag blifvit till lydelsen
fastställd.
Nummer
i tyBka
allmänna
tariffen.
Artiklarnas benämning.
Tullsats för
100 kilogram.
Mark.
ur 36
Svampar, skurna i bitar, skalade, pressade, torkade,
bakade eller eljest enkelt tillredda.......
8
ur 47
Lingon, friska..................
fria
(ur 74/6) Byggnads- och gagnvirke, i allmänna ta- riffen ej specificeradt:
Anmärkning till n:r 75 och 76 i allmänna tariffen. Genom
blott sägning framställda späntade takspånsbräder tull- bebandlas efter n:r 76 som blott sägade.
I längdriktningen tillhugget, sägadt eller pä annat
sätt förarbetadt, icke hyiladt kantvirke (bjälkar, plankor
o. dyl.), hvilket blott är försedt med tapphål, tappar, nr- skärningar, falsar eller borrhål, drager, om det består af
mjuka träslag, de under n:r 75 och 76 bestämda tnllsat- serna med följande förhöjning:
i händelse förtullning sker efter vikt för
100 kg................0,20 mark,
i händelse förtullning sker efter rymdmått
för 1 festmeter...........1,20 >
0,72
eller för 1 festmeter
4,32
ur 76
sågadt i längdriktningen eller på annat sätt förar- j
betadt, icke hyfladt, af mjuka träslag......|
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
29
Tarif A.
ZöIIe bei der Einfuhr in Deutschland.
Der im gegenwärtigen Tarif erwähnte dcutsche allgemeine Tarif ist der Zolltarif
vom 25. Dezember 1902 in seiner durch das deutsche Reichsgesetz vom gleichen
Tage bestimmten Fassung.
Nummer
des
dcutschen
allgemeiuen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Zollsatz fur
1 Doppelzentner.
Mark.
aus 36
Pilze, zerkleinert, gescbält, gepresst, getrocbnet,
gedarrt, gebacken oder sonst einfach zubereitet. .
8
aus 47
Preisselbeeren, frisch...............
frei
(aus 74/6) Bau- und Nutzholz, im allgemeiuen Tarife
nicht besonders genannt:
Anmerkung zu Nr. 75 und 76 des allgemeinen Tarifs.
Durch biosses Sägen genutete Schindelbretter sind wie
bloss gesägte Schindelbretter nach Nr. 76 zu verzollen.
In der Längsrichtung beschlagene, gesägte oder in
anderer Weise vorgerichtete, nicht gehobelte Kanthölzer
(Balken, Bohlen und dergleichen), welche nur mit Zapfen- löchern, Zapfen, Schlitzen, Falzen oder Bohrlöchern ver- sehen sind, Tverden, wenn sie aus weichem Holze beste- hen, nach den Sätzen der Nr. 75 und 76 mit einem Zoll- zuschlage verzollt, welcher beträgt:
im Nalle der Verzollung nach Gewicht fur
1 Doppelzentner...........0,20 Mark,
im Fälle der Verzollung nach Baummass
för 1 Festmeter...........1,20 > .
aus 76
in der Längsrichtung gesägt oder in anderer Weise )
vorgerichtet, nicht gehobelt, weich........j
0,72
oder fur 1 Festmeter
4,32
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i tyska
allmänna
tariffen.
Artiklarnas
benämning.
Tullsats för
100 kilogram.
Mark.
ur 80
ur 81
ur 82
ur 85
87
88
89
96
Järnvägssyllar, bearbetade med yxa, äfven på icke
mer än en långsida sågade, icke hyfiade, af
mjuka träslag.................
Anmärkning. Järnvägssyllar, behandlade med ånga, impregnerade
eller eljest på kemisk väg behandlade, förtullas
utan förhöjning efter de i n:r 80 bestämda tullsatserna.
0,24
eller för 1 festmeter
1,44
Gatubeläggningskubbar af mjuka träslag.....
Anmärkning. Gatubeläggningskubbar af trä, behandlade
med ånga, impregnerade eller eljest på kemisk väg behandlade,
förtullas utan förhöjning efter de i n:r 81 bestämda
tullsatserna.
för 100 kg.
0,72
eller för 1 festmeter
4,32
Hjulnafvar, lötar, ekrar, äfvensom förarbetade, igenkännliga
ämnen därtill, af mjuka träslag . . . .
I
I
för 100 kg.
0,72
eller för 1 festmeter
4,32
Tunnbandsträ (klufvet till tunnband o. dyl.), äfven
rundböjdt:
skaladt, icke hyfladt; oskaladt och skaladt, hyfladt
eller försedt med de för omedelbar användning
som tunnband erforderliga inskärningarna,
s. k. hak..............
Anmärkning till n:r 84 och 85 i allmänna tariffen. En
glättning af klyfytan, som i samband med tillverkningen
af klufven korgpil och tunnbandsträ åstadkommes medelst
bandknif o. dyl., anses icke såsom afhyfling.
Bränsle (famnved, kubbved, risbränsle [äfven i knippor],
spån [affallsspån] och annat endast såsom
bränsle användbart träaffall, trärötter); barrkottar;
utlakadt garfträ och utlakad garfvarbark
(garflag), äfven i formade stycken (»Lohkuchen»)
för 100 kg.
3
fria
Träkol, äfven pulveriserade; träkolsbriketter . . . fria
Trämjöl och träull, äfven beredd för medicinskt
ändamål.................... 0,40
Starrgräs (»Waldhaar»), äfven torkadt, färgadt eller
sammansnodt till rep; vassrör, råa, oklufna; torfströ;
löf, barr, mossa och annat strö, alla slag . .
fria
Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 160.
31
Nummer
dos
Zollsatz fiir
deutschen
Benennung der Gegenstände.
1 Doppelzentner.
allgemeinen
Mark.
Tarifs.
aus 80
aus 81
aus 82
aus 85
87
88
89
96
Eisenbahnschwellen, mit der Axt bearbeitet, auch
auf nicht mehr als einer Längsseite gesägt, nicht
gehobelt, aus weichem Holze..........
Anmerlcung. Gedämpfte, getränkte (imprägnierte) oder sonst
auf chemischem Wege behandelte Eisenbahnschwellen werden
ohne Zollzuschlag nach den Sätzen der Nr. 80 verzollt.
Holzpflasterklötze aus weichem Holze.......
Anmerkung. Gedämpfte, getränkte (imprägnierte) oder sonst
auf chemischem Wege behandelte Holzpflasterklötze werden
ohno Zollzuschlag nach den Sätzen der Nr. 81 verzollt.
Naken, Helgen, Speichen, sowie fur diese G-egenstände
erkennbar vorgearbeitete Hölzer von weichem Holze •
Reifenstäbe (gespalten fur Hass- und ähnliche Reifen),
auch rund gebogen:
geschälte, nicht gehobelt; ungeschälte und geschälte,
gehobelt oder mit den zur unmittelbaren Verwendung
als Reifen erforderlichen Einschnitten,
dem sogenannten Schloss, versehen......
Anmerkung zu Nr. 84 und 85 des allgemeinen Tarifs.
Eine Glättung der Spaltfläche, die mit der Herstellungsweise
der gespaltenen Korbweiden und der Reifenstäbe
mitteis des Zugmessers oder dergleichen im Zusammenhange
steht, gilt nicht als Behobelnng.
Brennholz (Schichtholz [Klafterholz], Stockholz,
Reisig [auch in Bundeln], Späne [Abfallspäne] und
andere nur als Brennholz verwertbare Holzabfälle,
Wurzeln); Zapfen von Nadelhölzern; ausgelaugtes
Gerbholz und ausgelaugte Gerbrinden (Gerblohe),
auch geformt (Lohkuchen)...........
Holzkohlen, auch gepulvert; Holzkohlenbriketts . .
Holzmehl und Holzwolle, auch fiir Heilzwecke zubereitet.
...................
Seggen (Waldhaar), auch getrocknet, gefärbt oder
zu Strängen zusammengedreht; Schilfrohr, roh,
ungespalten; Torfstreu; Laub, Baumnadeln, Moos
und sonstige Streu aller Art..........
0,24
oder fiir 1 Festmeter
1,44
fhr 1 Doppelzentner
0,72
oder fiir 1 Festmeter
4,32
fiir 1 Doppelzentner
0,72
oder fiir 1 Festmeter
4,32
fiir 1 Doppelzentner
3
frei
frei
0,40
frei
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
[Nummer
i tyska
allmänna
Artiklarnas benämning.
Tullsats för
100 kilogram.
tariffen.
Mark.
ur 111
Hårbärande vildt, icke lefvande, äfven styckadt, icke
tillredt....................
20
Anmärkning till n:r 115—117 i allmänna tariffen. Fisk
(sill därunder inbegripen), som uteslutande till förvaring
under transporten beströtts med salt eller begjutits med
saltvatten, behandlas såsom färsk fisk; däremot drager
urtagen eller sönderskuren färsk fisk, om den inkommer
i saltlake, den för saltad fisk bestämda tullsatsen.
ur 122
Kräftor, lefvande eller blott kokta........
fria
156
Horn, äfven af hjortdjur, ben, bornkvickar, bofvar,
klöfvar, fågelnäbb, tänder, råa, äfven på tvären
skurna i bitar; färgade stycken af Hjorthorn,
sådana de vid tillverkning af knappar o. dyl.
tjäna som råämne; musselskal (äfven med pär- lor) och koraller, råa, äfven pulveri serade eller
malna; kauris, sköldpaddskal (hela), djurtaggar,
hvalfiskbarder (oarbetadt fiskben), äfvensom andra
animaliska skärbara ämnen, oarbetade......
fria
157
Kreaturstarmar och -magar, friska eller torkade,
äfven insaltade, icke afsedda som födoämnen;
blåsor af djur, med undantag af husbiås, friska
eller torkade; guldslagarhinna, tillskuren; löpe,
äfven tätnad, icke sprithaltig .........
fria
ur 161
Blod af slaktade kreatur, flytande eller torkad; djur- senor, äfven torkade; gödsel, animalisk (afträdes- och ladugårdsgödsel), äfven torkad.......
fria
191
Naturligt vatten, annat än mineralvatten, äfven de- stilleradt; is, rå, naturlig eller konstgjord . . .
fri
223
Lera, porslinslera (kaolin) däri inbegripen, samt an- nan lera, alla slag, äfven bränd, malen eller
slammad; schamotte- och dinasmurbruk.....
fria
224
Färgj ordarter (äfven krita), råa, äfvensom såsom råa
färgjordarter användbara affall och biprodukter
från industrien; grafit, rå (i stycken), malen eller
slammad...................
fria
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
33
Nummer
des
deutschen
allgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Zollsatz fur
1 Doppelzentner.
Mark.
aus 111
Haarwild, nicht lebend, auch zerlegt, nicht zubereitet
20
Anmerkung zu Nr. 115 bis 117 des allgemeinen Tarifs.
Fiscbe (einschliesslich der Heringe), die lediglicli zur Er- baltung wäbrend der Versendung mit Salz bestreut oder
mit Salzwasser begossen sind, werden als frische Fiscbe
behandelt; dagegen unterliegen ausgenommene oder zer- schnittene friscbe Fische, wenn sie in Salzlake eingehen,
dem Zollsatze för gesalzene Fiscbe.
aus 122
Siisswasserkrebse, lebend oder bloss abgekocht . . .
frei
156
Hörner, Geweihe, Knochen, Knochenzapfen, Hufe,
Klauen, Yogelschnäbel, Zähne, roh, auch in der
Querrichtung in einzelne Teile zerschnitten; ge- färbte Stiicke von Hirschgeweihen, wie sie bei oer
Herstellung von Knöpfen und ähnlichen Gegenstän- den als KohstofF dienen; Muschelschalen (anch mit
Perlen) und Korallen, roh, auch gepulvert oder
gemahlen; Kauris, Schildkrötenschalen (in ganzen
Gehäusen), Tierstacheln, Walfischbarten (rohes
Fischbein) sowie sonstige tierische SchnitzstofFe, roh
frei
157
Därme und Magen von Yieh, frisch oder getrocknet,
auch eingesalzen, nicht zum Genusse; tierische
Blasen, mit Ausnahme der Hausenblase, frisch oder
getrocknet; Goldschlägerhäutchen, zugeschnitten;
Lab, auch eingedickt, nicht weingeisthaltig . . .
frei
aus 161
Blut von geschlachtetem Yieh, flussig oder einge- trocknet; Tierflechsen, auch getrocknet; Diinger,
tierischer (Abtritt- und Stalldiinger), auch ge- trocknet ....................
frei
191
Naturliches Wasser, anderes als Mineralwasser, auch
destilliert; Eis, rohes, nattirliches und klinstliches
frei
223
Ton einschliesslich der Porzellanerde (Kaolin) und
Lehm aller Art, auch gebrannt, gemahlen oder
geschlemmt; Schamotte- und Dinasmörtel ....
frei
224
.Farberden (auch Kreide), roh, sowie als rohe Farb- erden verwendbare Abfälle und Nebenerzeugnisse
der Industrie; Graphit, roh (in Stucken), gemahlen
oder geschlemmt................
frei
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft.
5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i tyska
allmänna
tariffen.
Artiklarnas benämning.
Tullsats för
100 kilogram.
Mark.
226
Kiselgur (infusoriejord), kvarts, kvartssand; flinta,
rå, äfven bränd eller malen...........
fria
227
Kalk, kolsyrad, magnesit, dolomit, viterit, stron- tianit, äfven bränd; kalk, bränd, släckt; kalk-
murbruk; kalk, naturlig fosforsur........
Anmärkning till n:r 234 i allmänna tariffen. Under n:r
234 hänföras äfven råa eller blott råhnggna verkstenar.
Med blott råhnggna verkstenar förstås sådana, hvilka
endast utvisa en bearbetning med pikhacka (Spitzhammer)
eller med spetsmejsel, såsom brukas för att genom borttagan- det af öfvorflödiga delar göra dem lämpliga för transporten.
fria
236
Andra jordarter och råa mineralämnen, i allmänna
tariffen ej specificerade eller inbegripna, äfven
brända, slammade, malna eller renade; kritmassa
(af - krita, andra jordarter, lim o. dyl.) till for-
marearbeten..................
fria
ur 243
Beck, alla slag, med undantag af stenkolsbeck; beck- bottensats (återstod från beckberedning); beck- artade rester från rening af mineraloljor, såframt
de sjunka i vatten; torftjära, trätjära och björkolja
(daggert, björktjära)..............
fria
259
Vagnssmörja ..................
6
271
Ammoniakvatten (gasvatten), salmiaksprit ....
fria
289
Etsnatron, i fast form (natriumhydroxyd) eller i
flytande (natronlut); etskali, i fast form (kalium-
hydroxyd) eller i flytande (kalilut).......
3,50
297
Järnvitriol (grön vitriol, järnsulfat), zinkvitriol (hvit
vitriol, zinksulfat)...............
fria
309
Kalciumacetat (ättiksyrad och träättiksyrad kalk) .
Andra acetater, i allmänna tariffen ej specificerade,
0,50
äfvensom acetonolja..............
fria
337
Bläck och bläckpulver..............
4
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.
35
Nummer
des
Zollsatz fur
deutschen
allgemeinen
Benennung der Gegenstände.
1 Doppelzentuer.
Tarifs.
Mark.
226
Kieselgur (Infusorienerde), Quarz, Quarzsand; Feuer-
frei
steine, rot, auch gesehreckt oder gemahlen . . .
227
Kalk, kohlensaurer, Magnesit, Dolomit, Witherit,
Stron tianit, auck gebrannt; Kalk, gebrannter, ge- löscbt; Kalkmörtel; Kalk, natiirlicher phospbor-
saurer ....................
frei
Anmerkung zu Nr. 234 des allgemeinen Tarifs. Unter
Nr. 234 fallen auch rohe oder bloss roh behauene Werk- steine. Unter bloss roh behauenen Stelnen werden solcbe
verstanden, welche lediglich eine Bearbeltung mit dem
Zweispitz (Spitzhammer) oder mit dem SpitzmeisBel zeigen,
wie solcbe erfolgt, um von dem Stein iiberflnssige Teile
abzuschlagen und ibn zur Yersendung geeignet zu machen.
236
Sonstige Erden nnd robe mineraliscbe Stoffe, ander-
weit im allgemeinen Tarife nicht genannt oder
inbegriffen, auch gebrannt, geschlemmt, gemahlen
oder gereinigt; Kreidemasse (aus Kreide, ande- ren Erden, Leim und dergleichen) zu Former-
arbeiten....................
frei
ans 243
Pech aller Art, mit Ausnahme des Steinkohlenpechs;
Pechsatz (Ruckstand von der Pechbereitung);
pechartige Ruckstände von der Destination der
Mineralöle, soweit sie im Wasser untersinken;
Torf teer, Holzteer und Dagget (Daggert, Birken-
teer).....................
frei
259
Wagenschmiere.................
6
271
Ammoniakwasser (Gaswasser), Salmiakgeist ....
frei
289
Ätznatron, fest (Natriumhydroxyd) oder fltissig (Na-
tronlauge); Ätzkali, fest (Kaliumhydroxyd) oder
flussig (Kalilauge)...............
3,50
297
Eisenvitriol (grtiner Vitriol, Eisensulfat), Zinkvitriol
(weisser Vitriol, Zinksulfat)..........
frei
309
Calciumacetat (essigsaurer und holzessigsaurer Kalk)
Andere Acetate, anderweit im allgemeinen Tarif
0,50
nicht genannt, sowie Acetonöl.........
frei
337
Tinte und Tintenpulver............
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i tyska
allmänna
tariffen.
Artiklarnas benämning.
Tullsats för
100 kilogram.
Mark.
349
Träsprit (metylalkohol), rå; aceton, rå......
Anmärkning. Under n:r 349 bänföres träsprit, hvars styrka,
vid 15° 0. profvad med en alkoholometer efter viktsdelar
per % för brännvin, icke öfverstiger 95 %.
fria
ur 350
Träsprit, renad.................
8
378
Trätjäre- och torftjärekreosot..........
(ur 472/4) Linnegarn (garn af lin eller linblånor),
äfven blandadt med jute, dock utan inblandning
af andra textilämnen:
fria
ur 473
498
enkelt, blekt, färgadt, tryckt:
t. o. m. n:r 20 engelskt............
öfver n:r 20 t. o. m. n:r 35 engelskt......
öfver n:r 35 t. o. m. n:r 75 engelskt......
Täta väfnader af de under afdelning 5 D i allmänna
tariffen upptagna textilämnen, äfven blandade med
hästbår, dock utan inblandning af andra anima- liska textilämnen eller bomull, icke hänförliga
under n:r 486 t. o. m. 491 i allmänna tariffen,
försedda med mönster (råa, blekta, färgade, tryckta,
kulört väfda):
damast.................
andra....................j
13
16
21
150
tullsatserna under
n:r 492 och 493 i
allmänna tariffen
+ 10 mark.
ur 556
Skodon af skinn, alla slag, äfven af hudar med hår
eller af hudar af fiskar eller kräldjur, med andra
sulor än af trä:
tofflor, utan afseende på vikten........
Anmärkning. Såsom tofflor anses sådana skodon, hvilka
hvarken hafva ställning för vristen eller hälen och icke
heller på annat sätt (t. ex. genom snören, knappar eller
resårinsättningar) äro afsedda att fast omsluta foten. Den
traktatsenliga tullsatsen tillämpas äfven på tofflor, för- sedda med en enkel klacklapp, dock icke på sådana med
klackar.
60
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
37
Nummer
des
deutschen
allgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Zollsatz fur
1 Doppelzentner.
Mark.
349
Holzgeist (Methylalkohol), rot; Acetou, roh ....
Anmerlcung. Unter Nr. 349 fällt Holzgeist, dessen Starke,
bei 15 ° C. mit einem Alkoholometer nåck Gewichtsteilen
in Hundert för Branntwein festgestellt, nicht mehr als
95 Gewichtsteile beträgt.
frei
aus 350
Holzgeist, gereinigt..............
8
378
Holzteer- und Torfteerkreosot..........
(aus 472/4) Leinengarn (Garn aus Flachs oder Flachs- werg), auch gemisclit mit Jute, jedoch ohne Bei- mischung von anderen Spinnstoffen:
frei
aus 473
eindrähtig, gebleicht, gefärbt, bedruckt:
bis Nr. 20 engliscb.............
13
tiber Nr. 20 bis Nr. 35 englisch........
16
tiber Nr. 35 bis Nr. 75 englisch........
21
498
Dichte Gewebe aus Gespinsten von Spinnstoffen
des _ Abschnitts 5 D des allgemeinen Tarifs, auch
gemischt mit Pferdehaaren, jedoch ohne Beimi- schung von anderen tierischen Spinnstoffen oder
Baumwolle, nicht unter Nr. 486 bis 491 des all- gemeinen Tarifs fallend, gemustert (roh, gebleicht,
gefärbt, bedruckt, bunt gewebt):
Damaste ...............
|
150
Zollsätze der Nr. 492
andere............. J
und 493 des allge-
meinen Tarifs
+ 10 Mark.
aus 556
Schuhe aus Leder aller Art, auch aus behaarten
Häuten oder aus Häuten von Fischen oder Kriech- tieren, mit anderen Sohlen als Holzsohlen:
Pantoffel und Hausschuhe, ohne Bucksicht auf
das Gewicht................
Anmerlcung. Als Pantoffel nnd Haussclrahe sind solche
Schuhe anszusehen, die weder Histstellung noch Fersen- stellung haben uoch in anderer Weise (z. B. durch Zug- schnuro, Yerschlussknöpfe oder elastische Einsätze) zur fe- sten Umschliessung des Fusses eingerichtet sind. Der ver- tragsmäsBige Zollsatz ist auch auf Pantoffel und Haus- schuhe mit einem Absatzfleck, jedoch nicht auf solche
mit Absätzen (Stöckeln) anzuwenden.
60
38
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i tyska
allmänna
tariffen.
Artiklarnas benämning.
Tullsats för
100 kilogram.
Mark.
562
Handskar, helt eller delvis af skinn (med undantag
af med pälsverk vare sig öfverkladda eller fod- rade och af till sadelmakararbeten hänförliga,
stoppade fäkthandskar).............
125
ur 577
Skodon af kautschuk, äfven i förening med sulor af
andra ämnen, lackerade............
(ur 615/634) Trävaror:
80
615
Byggnads- och gagnvirke, hyfladt, falsadt, spåntadt,
med stämjärn urtaget, försedt med tappar eller
urskärningar, såframt det icke är hänförligt
under något annat nummer i afdelning 10 B i
allmänna tariffen:
oarbetadt:
knifskurna, fanerartade träskifvor af poppel-
eller alträ i små dimensioner ......
annat, så framt det icke är undantaget i an- märkningen till n:r 75 och 76 i allmänna
2
tariffen.................
3,25
bearbetadt ..................
10
ur 624
Spolar, äfven färgade..............
(ur 625/6) Möbler och möbeldelar, grofva (icke stop- pade), icke fanerade:
5
ur 625
af mjuka träslag, råa............
(ur 628/9) Snickar-, svarfvar- och vagnmakar- arbeten, grofva, äfvensom andra grofva trävaror,
i föregående nummer uti afdelning 10 B i all- männa tariffen ej specificerade:
4,50
ur 628
fönsterramar, dörrar, trappor, och delar af sådana,
profilerade trälister: råa............
Grofva, råa plattor af mjuka träslag, hvilka på
båda ytorna fullständigt öfverdragits med ett
genom ett bindemedel (cement eller dylikt) fast- satt enkelt eller flerfaldigt papplager (s. k. Compo-
4
board) .....................
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
39
Nummer
des
Zollsatz fur
deutschen
Benennung der Gegenstände.
1 Doppelzentner.
allgemeinen
Tarifs.
Mark.
562
aus 577
615
aus 624
aus 625
aus 628
Handschuhe ganz oder teilweise aus Leder (mit
Ausnahme der mit Pelzwerk tiberzogenen oder mit
solchem geftitterten Handschuhe und der als Sattlerware
zu behandelnden ausgepolsterten Fechthandschuhe).
.................
Schuhe aus Kautschuk, auch in Verbindung mit
Sohlen aus anderen Stoffen, lackiert......
(aus 615/634) Holzwaren:
Bau- und Nutzholz, gehobelt, gefalzt, genutet, gestemmt,
gezapft, geschlitzt, soweit es nicht unter
eine andere Nummer des Abschnitts 10 B des allgemeinen
Tarifs fällt:
roh:
durch Messerung hergestellte fnrnierartige
Brettchen aus Pappelholz oder Erlenholz in
kleinen Abmessungen..........
anderes, soweit es nicht in der Anmerkung
zu Nr. 75 und 76 des allgemeinen Tarifs
ausgenommen ist.............
bearbeitet..................
Spulen, auch gefärbt...............
(aus 625/6) Möbel und Möbelteile, grobe (nicht gepolstert),
unfurniert:
aus weichem Holze, roh...........
(aus 628/9) Tischler-, Drechsler- und Wagnerarbeiten,
grobe, sowie sonstige grobe Holzwaren, in den
vorhergehenden Nummern des Abschnitts 10 B des
allgemeinen Tarifs nicht genannt:
Pensterrahmen, Turen, Treppen, und Teile von solchen,
proiilierte Holzleisten: roh........
Grobe rohe Platten aus weichem Holz, die auf beiden
Breitseiten mit einer durch ein Bindemittel (Zement
oder dergleichen) befestigten einfachen oder
mehrfachen Pappschicht vollständig iiberzogen sind
(sogenanntes Compoboard)...........
125
80
3,25
10
5
4,50
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i tyska
allmänna
tariffen.
Artiklarnas benämning.
Tullsats för
100 kilogram.
Mark.
629
bearbetade:
fönsterramar, dörrar, trappor, och delar af sådana
11
andra .....................
(ur 649/50) Halffabrikat för pappers- och papptill- verkning, våt eller torr massa, äfven blekt eller
färgad eller försatt med mineralämnen, lim o. s. v.:
io_
650
af trä, halm, espartogräs eller andra växtfibrer:
trämassa (mekaniskt beredd trämassa, slip-
1,25
massa)..................
kemiskt beredd trämassa (cellulosa); halm-,
esparto- och annat fiberämne.......
1,25
ur 652
Papp, alla slag:
hvit eller med färg bestruken, öfverklistrad med
hvitt eller färgadt papper; målarpapp ....
10
655
Omslagspapper, icke hänförligt under n:r 654 i all-
männa tariffen.................
Annat papper, icke hänförligt under andra nummer
i allmänna tariffen, häri inbegripet kartongpapper,
3
äfven linjeradt, pergamenteradt eller kornigt . .
Anmärkning till n:r 654 och 655 i allmänna tariffen.
Såsom omslagspapper behandlas allt papper utan skillnad
till ämnet, hvaraf det är framställdt, som icke är till
tryck-, skrif-, sug- och ritpapper tjänligt, i synnerhet
påspapper såväl som de i regeln mer eller mindre limmade
papperssorter, hvilka vanligen tjäna till omslag eller in- packning. Papper af nämnda slag förtullas efter en tull- sats af 3 mark för 100 kg., äfven om det är på båda
sidor jämnt eller glättadt, i massan kulört färgadt eller
försedt med tryckta bruksanvisningar, varureklamer,
mönster o. dyl. Med underlag af textilvaror försedt
papper hänföres icke till omslagspapper. För särskiljande
af omslagspapper och papp tjänar i tvifvelaktiga fall
ytans förhållande till vikten som bestämmande på så
sätt, att som omslagspapper behandlas blott sådant
papper, af hvilket 1 meter i fyrkant väger mindre än
350 gram. Från förtullning såsom silkespapper undan- tages allt papper, hvars vikt för 1 meter i fyrkant öfver- stiger 30 gram.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
41
Nummer
des
deutschen
allgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Zollsatz fur
1 Doppelzentner.
Mark.
629
bearbeitet:
Fensterrahmen, Turen, Treppen, und Teile von
solehen...........
11
andere..........
10
650
(aus 649/50) Halbzeug (Halbstoff zur Papier- und
Pappenbereitung), breiartig oder in fester Form,
auch gebleicbt oder gefärbt oder mit mineralischen
Stoffen, Leim usw. versetzt:
aus Holz, Strob, Espartogras oder anderen
Pflanzenfasern:
Holzmasse (mecbanisch bereiteter Holzstoff,
Holzschliff).........
cbemiscb bereiteter Holzstoff (Zellstoff, Zellu- lose); Stroh-, Esparto- und anderer Faserstoff
1,25
1,25
aus 652
Pappen aller Art:
weiss oder farbig gestricben, mit weissem oder
farbigem Papier beklebt; Malerpappe.....
10
655
Packpapier nicht unter Nr. 654 des allgemeinen Ta- rifs fallend...........
3
Anderes Papier, nicht unter andere Nummern des
allgemeinen Tarifs fallend, einschliesslich des Kar- tonpapiers, auch liniiert, pergamentiert oder gekörnt
6
Anmerkung zu Nr. 654 und 655 des allgemeinen Tarifs.
Als Packpapier werden ohne Unterschied des Stoffes, aus
welchem das betreffende Papier hergestellt ist, alle Papiere
behandelt, welche sich zur Verwendung als Druck-, Schreib-,
Lösch- oder Zeichenpapier nicht eignen, insbesondere die
Gattung der Tiitenpupiere sowie die als Papier zum Ein- wickeln, Einschlagen oder Einpacken erkennbaren, in der
Regel mehr oder weniger geleimten Papiersorten. Papiere
dieser Art sind zum Satze von 3 Mark fur 1 Doppelzent- ner auch dann zu verzollen, wenn sie auf beiden Seiten
glatt oder geglättet, in der Masse bunt gefärbt oder mit
Gebrauchsanweisungen, "Warenanpreisungen, Mustern und
dergleichen bedruckt sind. Mit Gnterlagen von Gespinst- waren vorsehene Papiere gehören nicht zu den Packpa- pieren. Fur die Unterscheidung von Packpapier und
Pappa ist in Zweifelsfällen das Verhältnis der Fläche
zum Gewicht in der Weise massgebend, dass als Pack- papier nur solche Papiere zu behandeln sind, von denen
1 Meter im Geviert weniger als 350 Gramm wiegt. Von der
Verzollung als Seidenpapier sind alle Papiere ausgenommen,
deren Gewicht auf 1 Meter im Geviert 30 Gramm iibersteigt.
Bih.
till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft.
6
42
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i tyska
allmänna
tariffen.
Artiklarnas benämning.
Tullsats för
100 kilogram.
Mark.
667
Brefpapper, brefkort och. brefkuverter i askar etc.
af papper, papp eller trä (»Papierausstattung»):
i askar etc., öfverkladda (helt eller delvis) med
skinn eller textilvaror, helt eller delvis af
siden, eller därmed annorledes försedda . . .
i askar etc., af annan beskaffenhet:
35
af papper eller papp............
12
af trä ...................
Anmärkning. Tid små band af textilämnen, alla slag, med
bvilka brefpapper, brefkort ocb brefkuverter äro om- bundna, såväl som vid obetydliga utsmyckningar af själfva
askarna etc. med dylika små band, fästes icke afseende
vid tullbehandlingen.
15
681
Gatsten.....................
Anmärkning till n:r 682 i allmänna tariffen. Klufna,
på de smala sidorna råa eller blott råhuggna plattor af
granit af mer än 16 cm. tjocklek lämnas tullfria.
(ur 685/6) Stenhuggeriarbeten, oslipade, ohyflade,
äfven i förening med olackeradt, opoleradt trä
eller järn:
fri
nr 685
släta, icke profilerade, icke svarfvade, icke ut- sirade, af granit:
kantstenar för trottoarer, på två långsidor
och på båda kortsidorna slätt bearbetade,
eljest råa eller blott råhuggna.....
0,25
andra arbeten.....•........
Anmärkningar.
1. Såsom släta, icke profilerade stenhuggeriarbeten efter
n:r 685 behandlas oslipade, ohyflade, icke svarfvade
fönsterbänkar, gesimsdelar och andra byggnads- och
verkstenar med och utan kanter och med bearbetade,
släta eller buktiga ytor, såtillvida som bearbetningen,
i synnerhet med hänsyn till buktiga ytor, synbarligen
är betingad genom stenens tekniska användning.
2. Trappstenar af granit förtullas efter n:r 685, äfven då
de, i ändamål att få fotsteget bredare, äro försedda
med ett enkelt, icke profileradt utsprång.
0,50
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
43
Nummer
des
deutschen
allgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Zollsatz fur
1 Doppelzentner.
Mark.
667
Briefpapier, Briefkarten und Briefumschläge in Be- hältnissen aus Papier, Pappe oder Holz (Papieraus- stattung), und zwar:
in Behältnissen, mit Leder oder mit Gespinst- waren ganz oder teilweise aus Seide iiberzogen
(ganz oder teilweise) oder damit ausgestattet
35
in Behältnissen von anderer Beschaffenkeit:
aus Papier oder Pappe...........
12
aus Holz.................
15
Anmerkung. Bändchen aus Gespinsten jeder Art, mit denen
Briefpapier, Briefkarten nnd Briefumschläge gebunden sind,
sowie geringfugige Ansstattungen der Behältnisse selbst
mit solchen Bändchen bleiben bei der Verzollung ausser
Betracht.
681
Pflastersteine..................
frei
Anmerkung zu Nr. 682 des allgemeinen Tarifs. Gespal- tene, au den Schmalseiten rohe oder bloss roh behauene
Platten aus Granit von mehr als 16 Zentimeter Starke
werden zollfrei abgolassen.
aus 685
(aus 685/6) Steinmetzarbeiten, ungeschliffen, ungeho- belt, auch in Yerbindung mit unlackiertem, unpo- liertem Holze oder Eisen:
von schlichter, nicht profilierter Arbeit, nicht
abgedreht, nicht verziert, aus Granit:
Bandsteine ftir Biirgersteige, an zwei Längs- seiten und an den beiden Kopfseiten
schlicht bearbeitet, sonst roh oder bloss
roh behauen ..............
0,25
andere Arbeiten.............
0,50
Anmerkungen.
1. Als Steinmetzarbeiten von schlichter, nicht profilierter
Arbeit im Sinne der Nr. 685 sind ungeschliffene, unge- hobelte, nicht abgedrelite Fensterbänke, Gesimsteile
und andere Bau- und Werksteine mit und ohne Kan- ten und mit ebenen oder gekrummten Bearbeitungs- fiächen insoweit zu behandeln, als die Bearbeitung,
insbesondere diejenige in gekrummten Flächen, ersicht- lich durch die technische Zweckbestimmung des Steines
bedingt ist.
2. Stufen aus Granit sind auch dann nach Nr. 685 zu
verzollen, wenn sie zur Vergrösserung der Auftritt- breite mit einem einfachen, nicht gegliederten Wulst
versehen sind.
44
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i tyska
allmänna
tariffen.
Artiklarnas benämning.
Tullsats för
100 kilogram.
Mark.
693
Kvarnstenar, äfven i förening med järnband eller
metallhylsor..............
fria
ur 694
Slip- och brynstenar, helt eller delvis af karbo- rundum................
12
(ur 713/4) Murstenar (murtegel, tegelstenar) af tegel- lera, som färgar sig i bränningen, obrända eller
brända, oglaserade:
713
hålstenar (»Hohlsteine», »Lochsteine») och hålplattor,
skrofliga eller släta..............
0,15
formstenar, skrofliga eller släta..........
0,20
ur 716
Klinker, alla slag, af lera, oglaserade .......
0,20
ur 719
Kör af lera, oglaserade eller glaserade:
dräneringsrör...........
fria
724
Eldfasta stenar, alla slag (schamottstenar, dinas- och
andra kvartsstenar, bauxit- och magnesiastenar,
kolstenar för eldfast ugnsutmurning), oglaserade
eller glaserade:
rätvinkliga, vägande netto under 5 kg. pr stycke
0,35
rätvinkliga, vägande netto 5 kg. eller däröfver
pr stycke; andra än rätvinkliga utan afseende
på vikten pr stycke............
0,50
ur 728
Släta, oglaserade golfplattor af lera eller halfför- glasadt lergods (»gefrittetes Tonzeug»), genom sam- manpressning af olikfärgade lermassor försedda
med mönster.............
3
Anmärkning. Plattor af förenämnda slag, om de till tjock- leken öfverskrida 11/a centimeter, behandlas alltid såsom
golfplattor och undantagas från förtullningen såsom vägg- plattor efter n:r 729 i allmänna tariffen.
Anmärkningar till afdelning 14 i allmänna tariffen.
1. I motsats till murstenar och klinker behandlas såsom
gatubeläggningsplattor och golfplattor af lera blott
sådana till ytan parallellformiga lerkroppar, vid hvilka
såväl längden som äfven bredden uppgår till minst
fem gånger tjockleken.
Detta kännetecken tjänar äfven för skiljande af
eldfasta plattor från eldfasta stenar.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
45
Nummer
des
deutschen
allgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Zollsatz fiir
1 Doppelzentner.
Mark.
693
Miihlsteine, auch in Verbindung mit eisernen Reifen
oder Hetallhiilsen...............
frei
aus 694
Schleif- und Wetzsteine, ganz oder teilweise aus Kar- borund ...............
12
(aus 713/4) Mauersteine (Mauerziegel, Backsteine)
aus farbig sich brennendem Ziegelton, ungebrannt
oder gebrannt, unglasiert:
713
Hohlsteine, Locbsteine und Locbplatten, rauh oder
glatt .....................
0,15
Formsteine, rauh oder glatt...........
0,20
aus 716
Klinker aller Art aus Ton, unglasiert......
0,20
aus 719
Röhren aus Ton, unglasiert oder glasiert:
Drainröhren..................
frei
724
Feuerfeste Steine jeder Art (Schamottsteine, Dinas- und andere Quarzsteine, Bauxit- und Magnesia- steine, Kohlenstoffsteine fur feuerfeste Ofenausmaue- rung), unglasiert oder glasiert:
rechteckige bei einem Reingewiekte des Stiickes
von weniger als 5 Kilogramm.......
0,35
rechteckige bei einem Reingewichte des Stiickes
von 5 Kilogramm oder dariiber; andere als
rechteckige ohne Riicksicht auf das Gewicht
des Stiickes................
0,50
aus 728
Grlatte, nnglasierte Bodenplatten aus Ton oder ge- frittetem Tonzeug, durch Zusammenpressen ver- schiedenfarbiger Tonmassen mit Mustern versehen
3
Anmerlcung. Platten der vorstehend bezeichneten Art sind,
wenn ihre Starke mehr als 1 Va Zentimeter beträgt, stets
als Bodenplatten zu behandeln nnd von der Verzollnng
als Wandbekleidungsplatten nach Nr. 729 des allgemeinen
Tarifs ausgenommen.
Anmerkungen zu Abschnitt 14 des allgemeinen Tarifs.
1. Im Gegensatze zu Mauersteinen und Klinkern sind als
Pllasterplatten aus Ton und als Bodenplatten aus Ton
nur solche parallelflächige Tonkörper zu behandeln,
bei welchen sowohl die Länge als auch die Breite
mindestens dom Punlfacben der Dicke gleicbkommt.
Dieses Merkmal dient auch fur die Unterscheidung
der feuerfesten Platten von den feuerfesten Steinen.
46
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i tyska
allmänna
tariffen.
Artiklarnas benämning.
Tullsats för
100 kilogram.
Mark.
2. Lervaror, som framställts genom sammanpressning af
olikfärgade lermassor utan att likväl därigenom på
ytan vara försedda med mönster, förtullas icke såsom
flerfärgade utan som enfärgade.
ur 763
Glas, i allmänna tariffen ej specificeradt, äfven fram- ställdt genom pressning eller stansning, eller sli- padt, poleradt, mattslipadt, skuret, etsadt eller
försedt med mönster; glastråd och. glasull:
icke färgadt, icke ogenomskinligt.......
(ur 777/843) Järn och järnlegeringar:
Anmärkning till n:r 784 i allmänna tariffen. Under
knäppel förstås valsade, icke riktade (»adjustierte») stänger
från 30 t. o. m. 110 millimeters tjocklek med olika tvär- - snittsformer, men mest af kvadratisk, rutformig eller
ilat form, med mer eller mindre afrundade kanter.
12
785
Smidhart järn i stänger (valsadt, smidt eller draget),
äfven fasoneradt; äfvensom bandjärn:
icke öfver 12 cm. längd, för omsmältning . . .
1
med invalsade mönster eller ornamenter ....
5
annat ....................
(786/787) Plåt:
2,50
786
rå, utan valshud,riktad,glättad (»dressiert»), fernissad:
1 öfver 1 mm..........
3
af en tjocklek { - ,, n
0 [ 1 mm. eller därunder.....
Anmärkning. Under n:r 786 hänföres också glättad (>dres- siert>) plåt, som genom valsning erbållit en jämnt glatt,
glänsande, något speglande yta, änskönt den icke under- gått någon annan bearbetning efter valsningen.
4,50
787
slipad, lackerad, polerad, brunerad eller på annat
sätt med konst framställd oxidhinna, äfven öfver- dragen med en speglande oxidhinna:
1 öfver 1 mm..........
5
af en tjocklek { . „ 3u ,
J 1 1 mm. eller därunder.....
Anmärkning till n:r 791 i allmänna tariffen. Under n:r
791 hänföres jämväl tråd, som omedelbart vid dragningen
eller valsningen fått ett blankt utseende, äfvensom tråd,
som blott till följd af användning af kopparsaltlösningar
vid dragningen företer en tunn kopparanstrykning.
5,50
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
47
Nummer
des
deutschen
allgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Zollsatz för
1 Doppelzentner.
Mark.
aus 763
2. Tonwaren, die dnrch Znsammenpressen yerschiedenfar- biger Tonmassen hergestellt, hierdurch jedoch nicht
auf der Schauseite mit Mnstern versehen sind, werden
nicht als mehrfarbig, sondera als einfarbig verzollt.
Glas, anderweit im allgemeinen Tarife nicht genannt,
auch durch Pressen oder Stanzen hergestellt oder
geschliffen, poliert, abgeriehen, geschnitten, geätzt,
gemustert; Glasgespinst nnd Glaswolle:
nicht gefärbt, nicht undurchsichtig......
12
785
(aus 777/843) Eisen und Eisenlegierungen:
Anmerkung zw Nr. 784 des allgemeinen Tarifs. TJnter
Knuppeln werden gewalzte, nicht gerichtete (adjnstierte)
Stäbe von 30 bis 110 Millimeter Dicke mit verschiedenen
Querschnittsformen, meist aber von qnadratischer, rauten- förmiger oder ilacher Form mit mehr oder weniger abge- rnndeten Kanten verstanden.
Schmiedbares Eisen in Stäben (gewalzt, geschmie-
det oder gezogen), auch geformt (fassoniert); fer- ner Bandeisen:
nicht ii b er 12 Zentimeter lång, zum Umschmelzen
1
mit eingewalzten Mustern oder Yerzierungen. .
5
anderes...................
2,50''
786
(786/787) Blech:
roh, entzundert, gerichtet, dressiert, gefirnisst:
( von mehr als 1 Millimeter . . .
3
in er tär ej VQn j Millimeter oder darnnter .
4,50
787
Anmerkung. Unter Nr. 786 fallen auch dressierte Bleche,
die durch Walzen eine gleichmässig glatte, glänzende,
etwas spiegelnde Oberfläche erhalten, jedoch keine dem
Walzen nachfolgende Bearbeitung erfahren haben.
abgeschliffen, lackiert, poliert, gebräunt oder sonst
ktinstlich oxydiert, auch mit spiegelnder Oxyd- schicht tiberzogen:
1 von mehr als 1 Milimeter. . .
5
in der Starke ( , , ,
[ von 1 Milimeter oder darunter
5,50
Anmerkung zu Nr. 791 des allgemeinen Tarifs. Unter
Nr. 791 fallen anch Drähte, die unmittelbar beim Ziehen
oder Walzen ein blankes Anssehen erhalten haben, ferner
Drähte, die nur infolge der Anwendung von Kupfersalz- lösnngen beim Ziehen einen diinnen Kupferanflug aufweisen.
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i tyska
allmänna
tariffen.
ur 792
ur 794
798
799
808
ur 813
Artiklarnas ben ä m ning.
Anmärkning till n:r 791/2 i allmänna tariffen. Under
träd förstås sådant draget eller valsadt järn, som utan
afseende på genomskärningens form icke i någon riktning
öfverskrider 5 millimeters tjocklek, och vidare, utan afseende
på tjockleken, allt i form af knippor inkommande
eller i form af ringar o. dyl. upprulladt, valsadt eller
draget järn. Likväl förtullas i form af knippor inkommande
eller i ringar o. dyl. upprulladt, valsadt eller draget
järn, om dess bredd öfverstiger 10 millimeter, såsom
bandjärn och, om bredden öfverstiger 25 centimeter, såsom
järnplåt.
Tråd, valsad eller dragen, fasonerad däri inbegripen,
förtennt, af cn tjocklek under 0,5 t. o. in. 0,22
millimeter...................
Rör, icke hänförliga under n:r 793 i allmänna tariffen,
valsade eller dragna, råa:
under 2 millimeters godstjocklek.......
(798/9) Smidbart gjutgods, smidesstycken och andra
varor af smidbart järn, i allmänna tariffen ej specificerade
:
raa:
med en netto
vikt pr stycke
bearbetade:
af mer än 150 kilogram.....
af mer än 1001, o. m. 150 kilogram
af mer än 25 t. o. m. 100 kilogram
af mer än 3 t. o. m. 25 kilogram.
af 3 kilogram eller därunder . . .
med en netto
vikt pr stycke^
af mer än 150 kilogram.....
af mer än 100 t. o. m. 150 kilogram
af mer än 25 t. o. m. 100 kilogram
af mer än 3 t. o. m. 25 kilogram.
af 3 kilogram eller därunder . . .
Spadar, skyfflar, bladhackor, kökspannor, kolskyfflar,
smältskopor, eldredskap, plogbillar och plogvändskifvor
....................
Stämjärn, hyfveljärn.............. .
Tullsats för
100 kilogram.
Mark.
4,75
10
3.50
3,75
4.50
6
6
5.50
6
7
10
13
4.50
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
49
Nummer
des
deutschen
allgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Zollsatz fur
1 Doppelzentner.
Mark.
aus 792
Anmerkung zu Nr. 791/2 des allgemeinen Tarifs. Unter
Draht ist dasjenige gezogene oder gewalzte Eisen zu
verstehen, welches oline Rucksicht auf die Form des Quer- sclinitts tei letzterem keine die Grenze von 5 Millimeter
tiberschreitende Abmessung zeigt, ferner auch, nnd zwar
obne Rucksicht auf die Starke, alles in Form von Bun- den, Ringen oder dergleichen aufgewundene gewalzte oder
gezogene Eisen. Jedoch ist das in Form von Bunden, Ringen
oder dergleichen aufgewundene gewalzte oder gezogene
Eisen, wenn seine Breite mehr als 10 Millimeter beträgt,
als Bandeisen, nnd wenn sie mehr als 25 Zentimcter be- trägt, als Eisenblech zu verzollen.
Draht, gewalzt oder gezogen, einschliesslich des ge-
formten (fassonierten), verzinnt, in der Stärke von
weniger als 0,5 Millimeter bis 0,22 Millimeter . .
4,75
aus 794
Röhren, nicht unter Nr. 793 des allgemeinen Tarifs
fallend, gewalzt oder gezogen, roh:
mit einer Wandstärke von weniger als 2 Milli- meter ...................
10
798
(798/9) Schmied
dere Waren
im allgemeinei
roh:
bei einem
lärer Gruss, Scbmiedestucke und an- ius scbmiedbarem Eisen, anderweit
i Tarif nicht genannt:
von mehr als 150 Kilogramm. . .
von mehr als 100 his 150 Kilogramm
3,50
3,75
Reingewichte ■
von mehr als 25 his 100 Kilogramm
4,50
des Stuckes
von mehr als 3 bis 25 Kilogramm
6
799
bearbeitet:
bei einem
von 3 Kilogramm oder darunter .
von mehr als 150 Kilogramm . .
von mehr als 100 bis 150 Kilogramm
6
5,50
6
Reingewichte <
von mehr als 25 bis 100 Kilogramm
7
des Stuckes
von mehr als 3 bis 25 Kilogramm
10
808
Spaten, Schaufe
von 3 Kilogramm oder darunter .
In, Blatthacken, Kuchenpfannen,
13
Kohlenlöffel, Schmelzlölfel, Feuergeräte, Pnugscha- ren und Pflugstreichbretter..........
4,50
aus 813 |
Stemmeisen, Hobeleisen..............
20
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft.
7
50
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i tyska
allmänna
tariffen.
Artiklarnas benämning.
Tullsats för
100 kilogram.
Mark.
Maskinknifvar..................
18
ur 816
Hästräfsor, vägande netto pr stycke 3 kilogram och
6
däröfver ....................
ur 820
Hästskor, råa..................
3
ur 824
Yagnsfjädrar, däri inbegripna fjädrar till järnvägs- vagnar, råa eller endast putsade å ändar och
kanter; buffertfjädrar.............
3
825
Trådlinor af minst 0,5 millimeter tjock järntråd . .
Hästskosöm; grof, icke bearbetad spik af minst 7
centimeters längd, smidd eller pressad, fyrkantig
5
och i spetsen oregelbundet trubbig.......
Andra trådlinor, stängseltråd, stängselduk, annan
trådduk, trådborstar, trådkorgar, klackjärn; skruf- var och nitar af högst 13 millimeter diam.; ha- kar och krokar, i allmänna tariffen ej specifice- rade; handtag till lådor och likkistor, sprintar,
krampor, spännen (med undantag af prydnadsspän- nen); rosettstift; resårer af tråd; hyskor och hakar;
spik, ej förut nämnd eller i allmänna tariffen ej
specificerad, äfven med hufvud af andra oädla me-
6
taller eller deras legeringar..........
8
836
Fint knifsmide (fina knifvar, fina saxar, blanka vapen
o. dyl.); pärlor och prydnadsspännen, såframt de
icke falla under n:r 887 i allmänna tariffen; finger- borgar, korkskrufvar, nötknäppare, stålkulor, knap- par (äfven af järnbleck) och andra fina järnvaror,
i allmänna tariffen ej specificerade:
råa.....................
15
bearbetade ..................
Anmärkning. Från förtullning efter n:r 836 såsom fina
järnvaror undantagas de under öfriga numren uti afdel- ning 17 A i allmänna tariffen specificerade järnvaror,
äfven om de äro fint bearbetade.
Anmärkningar till afdelning 17 A i allmänna tariffen.
1. Vid järnvaror anses en ojämn påstrykning af oljefärg
eller tjära äfvensom öfverstrykning med grafit icke
såsom bearbetning.
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
51
Nummer
des
deutschen
allgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Zollsatz fiir
1 Doppelzentner.
Mark.
Maschinenmesser.................
18
aus 816
Pferderechen, bei einem Reingewichte des Stiickes
von 3 Kilogramm und dariiber.........
6
aus 820
Hufeisen, roh..................
3
ans 824
Wagenfedern, einschliesslich der Eisenbahnwagenfe- dern, roh oder nur an den Blattenden und Seiten-
kanten abgeschliffen; Pufferfedern........
3
825
Drahtseile aus wenigstens 0,5 Millimeter starkem
Eisendraht..........•.......
Hufnägel; grobe nicht bearbeitete Nagel von wenig- stens 7 Zentimeter Länge, geschmiedet oder ge- presst, vierkantig und an der Spitze unregelmässig
5
abgestumpft..................
Andere Drahtseile, Stacheldraht, Drahtgellechte und
Drahtgewebe, Drahtbiirsten, Drahtkörbe, Stiefelei- sen; Schrauben und Niete von nicht mehr als 13
Millimeter Stiftstärke; Haken, anderweit im allge- meinen Tarif nicht genannt; Kisten- und Sarg- griffe, Splinte, Krampen, Schnallen (mit Ausnahme
der Schmuckschnallen); Rosettenstifte; Sprungfe- dern aus Draht; Häftel und Ösen; Nägei, weder
vorstehend noch anderweit im allgemeinen Tarif
genannt, auch mit Köpfen aus anderen unedlen
Metallen oder Legierungen unedler Metalle . . .
6
8
836
Feine Schneidwaren (feine Messer, feine Scheren,
blanke Watfen und dergleichen); Perlen und
Schmuckschnallen, soweit sie nicht unter Nr. 887
des allgemeinen Tarifs fallen; Eingerhiite, Kork- zieher, Nussknacker, Stahlkugeln, Knöpfe (auch
aus Blech) und sonstige feine Eisenwaren, ander- weit im allgemeinen Tarif nicht genannt:
roh.....................
15
bearbeitet..................
Anmerkung. Yon der Verzollung als feine Eisenwaren nach
Nr. 836 bleiben die in anderen Nummern des Abschnitts
17 A des allgemeinen Tarifs besonders genannten Eisenwaren
auch dann ausgenommen, wenn sie fein bearbeitet sind.
Anmerkungen zu Abschnitt 17 A des allgemeinen Tarifs.
1. Bei Eisenwaren wird ein rauher Ölfarben- oder Teeran- strich sowie das Uberstreichen mit Graphit nicht als
Bearbeitung angesehen.
24
52
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i tyska
allmänna
Artiklarnas benämning.
Tullsats för
100 kilogram.
tariffen.
Mark.
2. Järn i stänger, tråd, plåt, rör och andra järnvaror,
bvilka på mekanisk väg erbållit ett öfverdrag af koppar,
kopparlegeringar, nickel eller aluminium eller på ke- misk väg förnieklade, draga, för så vidt icke i allmänna
tariffen särskilda bestämmelser därom gälla, en tull- förhöjning af 50 %. Om för nämnda föremål — pole- rade eller i allmänhet bearbetade — särskilda bestäm- melser äro gällande, tullbehandlas de efter dessa.
875
Metallduk, alla slag, för industriella ändamål, i
synnerhet för pappersfabrikation, ändlös eller i
rullar eller stycken, af tråd af koppar eller koppar- legeringar, äfve med textilinlägg; förtryckvalsar
(egoutteurer) af koppar eller kopparlegeringar,
jämna eller räfflade, med eller utan vattenmärken
18
879
Koppar-, tombak- och mässingsvaror, med guld- eller
silfverfernissa öfverstrukna, målade eller förnick- lade, såframt de icke äro hänförliga till de under
n:r 887 i allmänna tariffen upptagna fint arbetade
prydnadsföremålen o. s. v. eller genom förening
med andra ämnen draga högre tullsatser:
förnieklade ramar och byglar af mässingsplåt
för cigarrfodral, plånböcker, penningbörsar,
hand- och resväskor samt andra liknande varor
50
andra hit hörande varor...........
60
ur 906
Mjölkskumningsmaskiner af alla system (mjölkcentri- fuger, separatorer, radiatorer o. s. v.):
af 40 kilogram eller därunder . .
10
med en
netto vikt
pr maskin
af mer än 40 t. o. m. 100 kilogram
af mer än 100 t. o. m. 200 kilogram
af mer än 200 t. o. m. 400 kilogram
af mer än 400 t. o. m. 500 kilogram
Anmärkning. Med radiatorer förstås sådana mjölkskumningsmaskiner,
hvilka i omedelbar anslutning till skumningen
ock i oafbruten följd framställa smör.
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
53
Nummer
des
deutschen
allgemeinon
Tarifs.
875
879
aus 906
Benennung der Gegenstände.
2. Bisen in Staben, Drabt, Blech, Röhren und andere
Eisenwaren, die amf mechaniscbem Wege mit Kupfer,
Kupferlegierungen, Nickel oder Aluminium tiberzogen
oder auf cbemischem "Wege yernickelt sind, unterliegen,
soweit nicht im allgemeinen Tarif besondere Bestimmungen
getroffen sind, einem Zollzuschlage von 50
vom Hundert. Sofern för die genannten Gegenstände
in poliertem oder allgemein in bearbeitetem Zustande
besondere Zollsätze bestehen, werden letztere der Berechnung
zugrunde gelegt.
Metalltuch aller Art för gewerbliche Zwecke, insbesondere
fur die Herstellung von Papier, endlos
oder in Rollen oder Stucken, aus Draht aus Kupfer
oder Kupferlegierungen, aucb mit Gespinsteinlagen;
Voraruckwalzen (Egoutteure) aus Kupfer
oder Kupferlegierungen, glatt oder gerippt, mit
oder obne Wasserzeichen............
Kupfer-, Tombak- und Messingwaren, verniert, gefärbt
oder vernickelt, soweit sie nicht zu den fein
gearbeiteten Sckmuckgegenständen usw. der Nr.
887 des allgemeinen Tarifs gehören oder durch
die Yerbindung mit anderen Stoffen unter höhere
Zollsätze fallen:
vernickelte Rahmen und Biigel aus Messingblech
ftir Zigarrentaschen, Brieftaschen, Geldtäschchen,
Handtaschen, Reisetascben und ähnliche
Täschnerwaren..............
andere hierher gehörige Waren........
Milchentrahmungsmascbinen aller Systeme (Milchzentrifugen,
Separatoren, Radiatoren usw.):
von 40 Kilogramm oder aarunter .
von mehr als 40 Kilogramm bis 1
Doppelzentner.........
bei einem von mehr als 1 Doppelzentner bis
Reingewichte 2 Doppelzentner........
der Maschine von mehr als 2 Doppelzentner bis
4 Doppelzentner........
von menr als 4 Doppelzentner bis
5 Doppelzentner........
Anmerkung. Unter Radiatoren werden solcbe Milcbentrah
mungsmaschinen
verstanden, welche im unmittelbaren Anschluss
au die Entrahmung in ununterbrochenom Verfabren
Butter herstellen.
Zollsatz för
1 Doppelzentner.
Mark.
18
50
60
10
10
9
8
7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tariff B,
Införseltullar i Sverige.
Tarif B.
Zölle bei der Einfuhr in Schweden.
56
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Tariff B.
Införseltullar i Sverige.
Den i denna tariff omnämnda svenska allmänna taxan är tulltaxan den 1 juli 1904.
Nummer
i svenska
allmänna
taxan.
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för
Tullsats
tullberäkningen.
Kronor.
Öre.
6
PrimärJcsalbum äfvensom igenkännliga delar däraf
1 kilogram
1
Brefkortsalbum äfvensom igenkännliga delar däraf
1 kilogram
1
50
16
Andra album, äfvensom delar däraf........
Apoteksvaror, i allmänna taxan ej specificerade, enkla
eller sammansatta, till införsel af apoteks förestån- dare eller, efter medicinalstyrelsens, vetenskaps- akademiens eller vederbörande universitetsfakul- tets hörande, af vetenskapsmän till begagnande för
vetenskapliga ändamål, eller ock, efter kommers- kollegii pröfning, af näringsidkare, som styrka sig
hafva behof af dylika varor för åstadkommande
1 kilogram
2
af sina tillverkningar.............
—
fria
18
20
Asbest, oarbetad, äfvensom arbeten däraf . ...
Askar och Dosor.
Anmärkning. Vid profning af frågan, huruvida askar och
dosor skola förtullas efter n:r 20, emedan de bestå af
sammansatta ämnen, fästes icke afseende vid låsinrätt- ningar (små lås med tillhörande nycklar, nyckelskyltar
och dylikt).
Band:
fr ii
l
22
silkessammets- och helsiden-..........
1 kilogram
6
—
23
halfsiden-...................
1 kilogram
2
50 |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
57
Tarif B.
Zölle bei der Einfuhr in Schweden.
Der im gegenwärtigen Tarif erwälmte schwedisclie allgemeine Tarif ist der Zolltarif vom 1. Juli 1904.
Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Verzollungs-
Zollsatz
massstab.
Krönen.
Öre.
6
Briefmarkenalbums sowie erkennbare Teile da von .
kg
i
Postkartenalbmns sowie erkennbare Teile davon . .
i
50
16
Andere Albums sowie Teile davon.........
Apothekerwaren, im allgemeinen Tarif anderweit
nicht genannt, einfach oder zusammengesetzt, ein- gefuhrt durch Yorsteher von Apotheken oder, nåck
Anhörung der Medizinalverwaltung, der Wissen- scbaftsakademie oder der zuständigen Universitäts- fakultät, durch Gelehrte zu wissensckaftlichen
Zwecken oder auch, nach Prufung des Kommerz- kollegiums, durch Giewerbetreibende, welche nach- weisen, dass sie solche Waren zur Herstellung
>
2
ihrer Fabrikate nötig haben..........
—
frei
18
20
Asbest, unbearbeitet, auch Arbeiten daraus ....
Schachteln und Dosen.
Anmerkung. Bei Prufung der Prage, ob Schachteln oder
Dosen, weil sie ans zusammengesetztem Material hestehen,
nach Nr. 20 zu verzollen sind, hleiben Schliessvorrich- tungen (kleine Schlösschen nebst zugehörigen Schlusseln,
Schlnsselschildern und dergleichen) ausser Betracht.
Bänder:
fre\
22
seidensamtne und ganzseidene.........
6
—
23
halbseidene..................
»
2
50
Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft. 8
58
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i svenska
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för
Tullsats
allmänna
taxan.
tullberäkningen.
Kronor.
Dre.
24
(Forts.: Band.)
andra slag, därunder inbegripna sådana elastiska,
äfven af silke, hvari kautschuk eller likartadt
ämne ingår.................
1 kilogram
i
75
35
i
Anmärkning till n:r 22, 23, 703 och 704. Sidenvaror af j
de nnder dessa nummer upptagna slag, i hvilka andra spå- nadsämnen till och med 15 % ingå, skola förtullas såsom j
helsiden. Såsom halfsiden förtullas alla andra dylika va- ror, i hvilka silke ingår. Dock skall afseende icke fästas
å silke, som, inspunnet i garn af annat spånadsämne, ej
följer garnets hela längd.
Dylika varor af sammet, fälb och plysch tullbehandlas
dessutom såsom helsiden, då hela ytan utgöres af silke,
ehuru frånsidan utvisar annat spånadsämne.
Konstgjordt silke skall vid tnllbehandlingen anses lika
med naturligt silke.
Bijouterivaror, af annat ämne än guld eller silfver,
enkla eller sammansatta, såsom armband, ärm- och
bröstknappar, bröstnålar, kedjor, kors, ringar, si- giller, spännen, urhakar m. m..........
1 kilogram
2
40
Blommor, konstgjorda, af tyg, papper, halm, fjäder
eller andra dylika ämnen............
1 kilogram
15
_
50
Blyertspennor, alla slag.............
1 kilogram
—
35
53
Anmärkning. Hit hänföras äfven i trä infattade färgstift
(Buntstifte).
Bläck, skrif-, kärlens vikt inberäknad.......
1 kilogram
8
55
Bokstaf sstämplar och Boktrycksstilar.......
1 kilogram
25
60
B orstbindar arbeten af andra ämnen än af fiber, gräs,
rötter eller andra vegetabiliska ämnen, med undan- tag af penslar, murar- och målarborstar, alla slag:
med annan infattning än af opoleradt eller rnå- ladt trä eller järn.............
1 kilogram
1
20
62
Brefkuverter och Papperspåsar..........
1 kilogram
—
30
Anmärkning. Brefpapper, brefkort och brefkuverter i askar
m. m. af papper, papp eller tTä (Papierausstattungen), dock
icke i förening med andra ämnen, skola förtullas efter en
tullsats af 0,25 kronor för 1 kg. Yid små band af spå- nadsämnen, alla slag, med hvilka brefpapper, brefkort och
1
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 160.
59
Nummer dos
schwedischen
allgemeinon
Tarifs.
Benennung der Gcgenstände.
Verzollungs-
Zollsatz
massstab.
Krönen
Öre.
24
(Noch: Bänder.)
andere Arten, darnnter elastische, auch aus Seide,
worin Kautschuk oder ähnliche Stoffe enthalten
sind.....................
kg
i
»O
35
Anmerkung zu Nr. 22, 23, 703 lind 701. Seidenwaren der
in diesen Nummern bezeiclineten Art, in welchen bis zu
15 t. H. andere Gespinste entbaiten sind, werden wie ganz- seidene verzollt. Wie balbseidene werden allo anderen
derartigen Waren yerzolit, in welcben Seide enthalten ist.
Jcdoch ist auf Seide, welche in Garn von anderen Gespin- sten eingesponnen ist und nicht der ganzen Länge des- selben folgt, keine Riicksicht zu nehmen.
Dergleichen Waren aus Samt, Velpel und Pliisch werden
ausserdem wie ganzseidene Waren verzollt, wenn die ganze
Schauseite aus Seide besteht, auch wenn an der Kehrseite
andere Gespinste ersichtlich sind.
Kunstliche Seide wird bei der Verzollung der naturli- clicn Seide gleich behandelt.
Bijouteriewaren, aus anderem Stoff als Gold und
Silben, einfacb oder zusammengesetzt, wie Arm- bänder, Ärmel- und Brustknöpfe, Busennadeln,
Ketten, Kreuze, Binge, Siegel, Spången, Uhrhaken
und dergleichen................
»
2
46
Kunstliche Blumen aus Zeug, Papier, Stroh, Federn
oder anderem ähnlichen Stoffe.........
»
15
50
Bleistiftc aller Art................
2>
—
35
53
Anmerkung. Hierunter fallen auch in Holz gefasste Farb- stifte (Buntstifte).
Schreibtinte, einschliesslicb der Behältnisse ....
»
8
55
Buchstabenstempcl und BuchdrucTctypen......
2>
—
25
60
Burstenbindenvaren aus anderem Material als aus
Fiber, Gräsern, Wurzeln oder sonstigen vegeta- biliscben Stoffen, ausgenommen Pinsel, Maurer- und Malerbiirsten aller Art:
mit anderer Einfassung als solcber von unpo- liertem oder bemaltem Holz oder Eisen . . .
»
1
20
62
Briefumschläge und Papierdiiten..........
—
30
Anmerkung. Briefpapier, Briefkarten und Briefumschläge
in Behältnisscn aus Papier, Pappe oder Holz (Papier- ausstattungon), jcdoch ohne Verbindung mit anderen Ha- terialien, werden zum Satze von 0,25 Krönen fur 1 kg
verzollt. Bändchen aus Gespinsten jeder Art, mit denen
60
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i svenska
allmänna
taxan.
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för
Tullsats
tullberäkningen.
Kronor.
Öre.
brefkuverter äro ombundna, såväl som dylika band eller
beslag, afsedda för lockets fasthållande eller för tillslutan- det af dithörande askar m. m., fästes icke afseende vid
tullbehandlingen. Likaså inverkar icke på tullbehandlin- gen, om askarna m. m. äro försedda med inredningar för
anbringandet af olika slag eller storlekar af brefpappers- ark, brefkort eller brefkuverter, såsom fackinredning, klot- sar o. dyl.
64
Broderade arbeten, i allmänna taxan ej specificerade,
färdiga eller påbörjade:
broderade remsor af annan bomullsväfnad än
tyll eller af linneväfnad, äfven om de äro för- sedda med annat sömnadsarbete, samt broderade
sådana väfnader, synbarligen afsedda att sön- derklippas till remsor...........
andra slag, icke hänförliga till n:r 63 i allmänna
taxan, draga lika tull med det tyg eller ämne,
hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af 100
procent.
1 kilogram
5
50
82
Böcker, på främmande språk tryckta samt med upp- höjda bokstäfver till begagnande af blinda . . .
_
fria
Anmärkning till n:r 81 och 82 i allmänna taxan. Hit
hänföras äfven bilderböcker och målarböcker för barn,
med förklarande text (på prosa eller poesi).
ur 87
Celluloid, arbetad, med undantag af tangentskifvor,
knifskaft och ämnen därtill: utan förening med
andra ämnen..................
80
ur 88
Cement, kärlens vikt inberäknad, med undantag af
järnslaggcement................
100 kilogram
—
60
99
Elektricitetsmätare................
100 kronor
10
—
100
Elektriska glödlampor..............
1 kilogram
1
50
101
Elektriska maskinerna dynamomaskiner, elektromoto- rer och transformatorer eller delar däraf ....
100 kronor
15
_
107
Etuier, med eller utan tillbehör, af sammansatta
eller i allmänna taxan såsom arbetade ej specifice- rade ämnen:
helt eller delvis öfverkladda med skinn eller
spånadsvaror, alla slag, eller därmed annor-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
61
Nummer des
schwedischer
allgemeinen
Tarifs.
Benen n ung der Gegenstände.
Verzollungs-
Zollsatz
massstab.
Krönen. Öre.
Briefpapier, Brief karten und Briefnmsckläge gebunden sind,
sowie solche Bändchen oder Beschläge zum Festbalten des
Deckels oder zum Schliessen der dazu gehörenden Behält- nisse bleiben bei der Verzollung aussor Betracbt. Ebenso
bleibt es auf die Verzollung ohne Einfluss, wenn die Be- hältnisse Elnrichtungen zur Unterbringung verschiedener
Arten oder Grössen von Briefbogen, Brief karten oder Brief- umschlägen, wie abgeschlossene Eächer, Briicken, Kiötzo
und dergleicben besitzen.
64
Stickereien, im _ allgemeinen Tarif anderweit nicht
genannt, fertig oder nnr angefangen:
gestickte Streifen aus anderem Baumwollen- gewebe als Tull oder aus Leinengewebe,
auch wenn mit anderer Näharbeit versehen,
und solche gestickte Gewebe, augenscheinlich
zum Zerschneiden in Streifen bestimmt . . .
anderer Art, nicht unter Nr. 68 des allgemeinen
Tarifs fallend, trägen den Zoll wie das Zeug
oder der Stoff, auf dem die Stickerei aus- geftthrt ist, mit 100 v. H. Zuschlag.
kg
5
50
82
Biicher in fremden Spracken gedruckt oder mit er- hahener Schrift fur Blinde........
fre
i
Anmerkung zu Nr. 81 und 82 des allgemeinen Tarifs. Hier- unter fallen auch Bilderböcker und Malbucher för Kinder,
mit erläuterndem Text (in Prosa oder Poesie).
aus 87
Zelluloid, verarbeitet, mit Ausnahme von Tasten,
Messergriffen und Material dazu: ohne Verbindung
mit anderen Stoffen.............
kg
80
aus 88
Zement, einschliesslich der Behältnisse, mit Aus- nahme von Eisenschlackenzement........
100 kg
60
99
Elektrometer..........
100 Krönen
10
—
100
Elektrische Gliihlampen.............
kg
1
50
101
Elektrische Maschinen: Dynamomaschinen, Elektro- motore und Träns formatoren sowie Teile davon. .
100 Krönen
15
_
107
Etuis mit oder ohne Zubehör, von zusammengesetz- tem oder im allgemeinen Tarif anderweit nicht
als hearbeitet aufgefiihrtem Material:
mit Leder oder Gespinstwaren aller Art ganz
oder teilweise iiberzogen oder damit ausge-
opaginerad Kontrollera mot PDF
02
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i svenska
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för
Tullsats
allmänna
taxan.
tullberäkningcn.
Kronor.
Öre.
(Forts.: Etuier.)
ledes försedda eller i förening med celluloid
eller dylika formbara ämnen........
1 kilogram
2
andra ....................
1 kilogram
1
50
110
Anmärkning. Vid pröfning af frågan, huruvida ett etui
skall förtullas efter n:r 107, emedan det består af sam- mansatta ämnen, fästes icke afseende vid låsinrättningar
(små lås med tillhörande nycklar, nyckclskyltar och dylikt).
Fernissa, med undantag af spritfernissa......
1 kilogram
30
ur 140
Gäss, lefvande..................
—
fria
142
Färger och Färgning sämnen:
alisarin samt anilin och andra tjärfärger ....
—
1
fria
144
Anmärkning till n:r 142 och 145. Tjärfärgniugsämnen
äro tullfria, äfven om de innehålla ringa mängd af sådana
ämnen som t. ex. ättiksyra, acetin, sulfid — dock icke
alkohol •—, hvars inblandning uteslutande har till ända- mål att mildra eller fixera färgtonen eller att förhindra
fällningen i badet eller också att gifva färgen andra dylika
egenskaper, hvilka göra den mer ägnad för sin användning.
bok-, sten- och koppartrycksfärg........
1 kilogram
7
145
indigo, indigoextrakt, indigokarmin och koschenill
—
fria
149
Anmärkning. Syntetisk indigo, torr eller i degig form, tull- behaudlas såsom naturlig.
Jfr äfven anmärkning vid n:r 142.
zinkhvitt...................
frit
t
150
Anmärkning. Hit hänföres äfven litopon.
andra slag, i allmänna taxan ej specificerade, obe- redda eller beredda.............
|
fria .
156
Garfsyra....................
1
fri
157
Garn:
ullgarn, alla slag:
enkelt:
ofärgadt och oblekt............
1 kilogram
20
158
färgadt, blekt eller tryckt.........
1 kilogram
—
35
159
två- eller flertrådigt:
ofärgadt och oblekt............
1 kilogram
—
25
160
färgadt, blekt eller tryckt, s. k. briljantgarn
därunder inbegripet ...........
1 kilogram
—
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
63
Nummer des
| schwedischen
J allgemeinen
Tarifs.
Benen n ung der Gegenstände.
Verzollungs-
massstab.
! Zollsatz
(Krönen. Öre.
! I
(Nocli: Etuis.'')
stattet oder in Verbindung mit Zelluloid oder
ähnlichen Formerstoffen..........
kg
2
andere ...................
1
50
.
110
Anmerkung. Bei Prufung der Brage, ob ein Etui, weil es
aus zusammengesetztem Material besteht, nacb Nr. 107 zu
yerzollen ist, bleiben Schliossvorriehtungen (kleine Schlöss- chen nebst zugehörigen Schlusseln, Sehliisselschildern und
dergleichen) ausser Betraeht.
Firnis, ausser Spirituslack............
30
aus140
G anse, lebende..................
—
frei
142
Farben und Farbstoffe:
Alizarin, Anilin und andere Teerfarben.....
1
frei
144
Anmerkung zu Nr. 142 und 145. Teerfarbstoffe sind zoll- frei, auch wenn sie geringe Mengen von Stoffen, wie z. B.
Essigsäure, Azetin, Sulfide -— jedoch nicht Alkohol —
enthalten, deren Beimischung lediglich bezweckt, den
Farbenton zu mildern oder zu fixieren oder die Fäilung
im Både zu verhindern oder auch der Farbe andere der- artige Eigenschaften zu geben, welche sie fur ihre Ver- wendung geeigneter machen.
Buch-, Stein- und Kupferdruckfarben......
kg
7
145
Indigo, Indigoextrakt,Indigokarmin und Kocbenille
—
frei
149
Anmerkung. Synthetischer Indigo, tracken oder in Teig- form, ist wie naturliclier zu behandeln.
Vgl. auch Anmerkung bei Nr. 142.
Zinkweiss...................
fre''
150
Anmerkung. Hierunter fällt auch Lithopon.
andere Arten, im allgemeinen Tarif anderweit nicht
genannt, unzubereitet oder zubereitet.....
frei
156
Gerbsäure....................
—
frei
157
Garn:
Wollengarn aller Art:
einfach:
ungefärbt und ungebieicht.........
kg
20
158
gefärbt, gebleicht oder bedruckt......
—
35
159
dubliert oder mehrdrähtig:
ungefärbt und ungebieicht.........
»
25
160
gefärbt, gebleicht oder bedruckt, auch soge- nanntes Glanzgarn ............
»
- 1
40
64
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i svenska
allmänna
taxan.
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för
Tullsats
tullberäkningen.
Kronor.
Öre.
161
(Ports.: Garn.)
linne- och hampgarn:
enkelt:
ofärgadt och oblekt............
1 kilogram
20
162
färgadt, blekt eller tryckt.........
1 kilogram
—
40
169
segel- och bindgarn:
ofärgadt och oblekt.............
1 kilogram
—
20
173
Gips:
bränd och malen, kärlens vikt inberäknad ....
100 kilogram
_
40
184
Glas:
fönster- och spegelglas:
folierade:
af t. o. m. V2 kv.-rn. yta..........
1 kilogram
30
185
af större dimensioner...........
1 kilogram
—
50
186
fotografiska torrplåtar eller s. k. emulsionsplåtar,
askars och pappers vikt inbegripen......
1 kilogram
—
30
187
andra slag, i allmänna taxan ej specificerade,
karaffiner och pressade eller slipade flaskor där- under inbegripna..............
1 kilogram
60
ur 194
Bis, poleradt..................
100 kilogram
6
50
198
Gulddrag ar arbeten: ägiljetter, kantiljer, paljetter,
galoner, gramaner, snören och andra i allmänna
taxan ej specificerade, äkta eller oäkta.....
1 kilogram
9
—
205
Anmärkning. Under n:r 198 upptagna varor, iivilka inne- hålla guldtrådar eller gulddrageri till en kvantitet af högst
15 % af varans hela vikt, tullbehandla icke såsom guld- dragararbeten efter n:r 198 utan efter deras beskaffenhet
i öfrigt.
Handslcar, alla slag...............
1 kilogram
6
219
Hudar och Shinn:
ej hänförliga till pälsverk:
beredda:
sulläder och bindsulläder..........
1 kilogram
40
220
andra slag.................
1 kilogram
—
65
226
Humle....................
1 kilogram
—
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
65
Nummer des
schwedischen
Benennung der Gegenstände.
Verzollungs-
Zollsatz
allgemeinen
Tarifs.
massstab.
Krönen.
löre.
(Noch: Garn.)
Leinen- und Hanfgarn:
einfacli:
161
ungefärbt und ungebleicht........
kg
_
20
162
gefärbt, gebleicbt oder bedruckt......
2>
_
40
Segelgarn und Bindfaden:
169
ungefärbt und ungebleicht..........
Gips:
1
—
20
173
gebrannt und gemahlen, einschliesslich der Gefässe
Glas:
Fenster- und Spegelglas:
belegt:
bis V2 qm Fläche...........
100 kg
40
184
kg
30
185
von grösseren Dimensionen.........
_
50
186
photographische Trockenplatten oder sogenannte
Emulsionsplatten, einschliesslich der Schachteln
und des Papiers...............
3>
_
30
187
andere Arten, im allgemeinen Tarif anderweit nicht
genannt, auch Karaffen und gepresste oder ge- schliffene Flaschen..............
_
60
ans 194
Reis, poliert.................
100 kg
6
50
198
Goldgespinstwaren: Nestelschnure, Kantillen, Flitter,
Borten, Besätze, Schnure und andere, im allge- meinen Tarif anderweit nicht genannt, echt oder
unecht ...................
kg
9
—
Anmerkung. Waren der in Nr. 198 bezeichneten Art, welciie
Goldfäden oder Goldgespinste bis zu höcbstens 15 y. H.
des Gesamtgewichts der Ware enthalten, sind nicht als
Goldgespinstwaren nach Nr. 198, sondern nach ihrer sonsti- gen Beschaffenheit zn verzollen.
205
Lederhandschuhe aller Art........
D
6
—
Rånte und Felle ausser Pelzwerb, zubereitet:
219
Sohlleder und Brandsohlleder..........
>
40
220
andere Arten.................
1
—
65
226 1
Ropfen..................
—
10
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Raft.
9
66
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i svenska
allmänna
taxan.
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för
Tullsats
tullberäkningen.
Krouor.
Öre.
230
Hår:
tagel.....................
1 kilogram
20
239
Anmärkning. Hit hänföres äfven krnsadt tagel (Krollbaare).
Instrumenter:
kirurgiska, matematiska, fysiska, kemiska ock na- vigations-, alla slag, i allmänna taxan ej speci- ficerade ...................
100 kronor
10
240
optiska, i allmänna taxan ej specificerade, därunder
inbegripna kikare, glasögon och infattade optiska
glas af alla slag...............
1 kilogram
2
barometrar, manometrar och termometrar ....
1 kilogram
1
—
241
musikaliska:
fortepianon, äfven begagnade:
tafflar och pianinon............
1 stycke
150
242
flyglar..................
1 stycke
200
—
245
ackordion eller delar däraf..........
1 kilogram
—
50
246
andra slag, äfvensom särskildt inkommande delar
och tillbehör, i allmänna taxan ej specificerade
100 kronor
15
—
253
Järnvägs- och spårvägsvagnar, äfvensom tendrar . .
100 kronor
15
—
263
Anmärkning. Till järnvägs- eller spärvägsvagnar hänföras
äfven sädana, i hvilka motor finnes anbragt.
Kali:
kolsyradt (pottaska) och surt kolsyradt.....
fri t
%
265
salpetersyradt (kalisalpeter)...........
—
frit
t
282
Kautschuk eller Gummi elasticum, vulkaniserad eller
icke, samt Guttaperka:
arbetad:
i skifvor utvalsad:
af 1 mm. tjocklek eller däröfver, med eller
utan väfinlägg.............
fn
ur 284
tråd och rör af hård kautschuk eller ebonit .
—
fri
285
andra slag, i allmänna taxan ej specificerade,
härunder inbegripna skodon och i trähylsa
infattad kautschuk .............
1 kilogram
1
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
67
Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Verzollungs-
Zollsatz
massstab.
Krönen.
Öre.
230
Eosshaare....................
kg
20
239
Anmerkung. Hierunter fallen auch Krollhaare.
Instrumente:
chirurgische, mathematische, physikalische, chemi- sche und Navigationsinstrumente aller Art, im
allgemeinen Tarif anderweit nicht geuannt . .
100 Krönen
10
240
optische, im allgemeinen Tarif anderweit nicht ge- v nannt, einschliesslich Fernrohre, Brillen, sowie
gefasste optische Gläser aller Art.......
kg
2
Barometer, Manometer und Thermometer ....
1
—
241
musikalische:
Pianofortes, auch gebrauchte:
tafelförmige und Pianinos..........
1 Stuck
150
242
Fliigel ..................
200
—
245
Akkordeons oder Teile davon.........
kg
—
50
246
andere Arten, auch einzeln eingehende Teile
lind Zubehör, im allgemeinen Tarif anderweit
nicht genannt ...............
100 Krönen
15
_
253
Eisenbahn. und Pferdebahnwagen, auch Tender. . .
15
—
263
Anmerkung. Als Eisenbahn- und Pferdebahnwagen sind auch
solche Wagen zu behandeln, in welchen Motore angebracht
sind.
Kali:
kohlensaures (Pottasche) und doppeltkohlensaures
fre
265
salpetersaures (Kalisalpeter)..........
—
fre
282
Kautschuk oder Gummielastikum, vulkanisiert oder
nicht vulkanisiert, sowie Guttapercha:
bearbeitet:
ausgewalzt in Platten:
von 1 mm Dicke oder mehr, mit oder ohne
Zeugeinlage..............
fre
aus 284
Fäden und Röhreri aus Hartkautschuk oder
E bonit................
fre\
285
andere Arten, im allgemeinen Tarif ander- weit nicht genannt, darunter auch Schuhzeug
und Kautschuk in Holzhulsen......
kg
1
20
68
Kungl. Majtts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i svenska
allmänna
taxan.
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för
tullberäkningen.
Tullsats
Kronor. Öre
288
289
efter 295
Kcmiskt-teknisica preparater, i allmänna taxan ej specificerade
:
guldklorid, kaliumguldklorid, natriumguldklorid
(guldsalt), kaliumplatinaklorur och platina
klorid.
..................
andra slag, med undantag af de under n:r 287 i
allmänna taxan specificerade........
Kläder, i allmänna taxan ej specificerade:
1 kilogram
100 kronor
15
klädespersedlar, af linne eller bomull, samt delar
af sadana, äfvensom sydda hushållspersedlar, alla
slag, såsom duktyg, handdukar, lakan, örngott,
gardiner med flera dylika:
försedda med broderier; förtullas med 100 procents
förhöjning i den tull, som är bestämd
för tyget, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln
hufvudsakligen består.
Anmärkning. Utgöres vid klädespersedlar af linne eller
bomull samt delar af sådana eller vid sydda hushållspersedlar,
alla slag, sömnaden endast af fållning och kantning,
ntgår tullförhöjningen med blott 10 procent af den
för tyget bestämda tull.
gångkläder och andra klädespersedlar, af annat
ämne än linne eller bomull, samt delar af sådana:
försedda med broderier, fransar, snörmakerier,
spetsar eller blonder eller med foder, som
drager högre tull än det tyg eller ämne,
hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består;
förtullas med 100 procents förhöjning i den
för sagda tyg eller ämne stadgade tull.
Anmärkningar.
1. För gångkläder tages öfvertyget till grund för tullberäkningen;
men uppstår svårighet att bestämma
hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det
material, som drager högsta tullafglften.
2. Klädespersedlar af celluloid tullbehandlas såsom Celluloid,
arbetad, efter n:r 87 i allmänna taxan, utan
förhöjning.
Kungl. Majtts Nåd. Proposition N:o 160.
69
Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Verzoilungs
massstab.
Zollsatz
Krönen, j Öre,
288
289
hinter 295
Chemisch-technische Präparate, im allgemeinen Tarif
anderweit nicht genannt:
Goldchlorid, Kaliumgoldchlorid, Natriumgoldchlorid
(Goldsalz), Kalium-Platinachlortir und
Platinachlorid............... kg
andere Arten, mit Ausnahme der in Nr. 287 des
allgemeinen Tarifs genannten........I 100 Krönen
Kleider, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt:
Kleidungsstticke
aus Leinwand oder Baumwolle
sowie Teile derselben, auch genähte Haushaltungsgegenstände
aller Art, wie Tischzeug,
Handtticher, Bettlaken, Kopfkissen, Gardinen
und dergleichen mehr:
versehen mit Stickereien, werden mit 100 v.
H. Aufschlag auf den Zoll för den Stoff
verzollt, aus welchem die Kleidungs- oder
Haushaltungsstticke hauptsächlich beste- I
hen.
Anmerkung. Bestelit bei Kleidungsstticken ans Leinwand
oder Banmwolle sowie Teilen derselben oder bei genähten )
Haushaltnngsgegenständen aller Art dle Näharbeit nur in
einem Säumen oder Einfassen, so beträgt der Aufscblag
auf den Zoll filr den Stoff nur 10 v. H.
Kleider und andere Kleidungsstticke aus anderem
Stoff als Leinwand oder Baumwolle sowie
Teile derselben:
versehen mit Stickereien, Fransen, Posamenten,
Spitzen, Blonden oder Futter, welches
einem höheren Zoll unterliegt als das Zeug
oder der Stoff, aus welchem die Kleidungsstticke
hauptsächlich bestehen, werden mit
100 v. H. Aufschlag auf den Zoll för das
betreffende Zeug oder den Stoff verzollt.
Anmerkung en.
1. Bei Kleidern wird das Oberzeug der Zollberechnung zu
Grunde gelegt; wenn es schwierig ist, den Hauptbestandteil
desselben zu bestimmen, wird dasjenige Material,
welches den höchsten Zoll trägt, als massgebend angenommen.
2. Kleidungsstticke aus Zelluloid werden ohne Aufscblag
wie verarbeitetes Zelluloid der Nr. 87 des allgemeinen
Tarifs verzollt.
15
70
Kunal. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i svenska
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för
Tullsats
allmänna
taxan.
tullberäkningen.
Kronor. <
3re.
(Forts.: Kläder o. s. v.)
kläder, som utgöras af knutna, stickade, virkade
eller på strumpstol tillverkade persedlar, eller
som äro förfärdigade af strumpstolsalngods, utan
tillbehör eller blott med vanliga tillbehör, för- tullas utan förhöjning, efter hvad för strumpor
och strumpstolsarbeten är bestämdt. Såsom van- liga tillbehör skola anses: knappar, knapplister,
remmar, dragsnören och dragband, rosetter, enkla
tofsar o. dyl.
|
Knappar, i allmänna taxan ej specificerade:
299
af sammansatta eller, såsom arbetade, i allmänna
taxan ej specificerade ämnen, med undantag af
knappar, i hvilka silke ingår.........
1 kilogram
i
—
andra slag, med undantag af sådana, i hvilka silke
ingår, tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.
Anmärkning. Då knappar icke annorlunda äro af samman- satta ämnen tillverkade, än att öglan är olikartad, för- tullas de på sätt taxan stadgar för det ämne, arbetadt,
hvaraf själfva knapparna äro förfärdigade.
317
Korgmakararbcten, med undantag af sådana af oska- lade kvistar och gröfre spån..........
1 kilogram
i
—
348
Leksaker, alla slag, utan afseende å materialet, äfven- som delar därtill...............
1 kilogram
i
20
Anmärkning. Hit hänföras äfven julgransprydnader, så- framt de icke efter sin beskaffenhet draga lägre tullsatser.
Lervaror, i allmänna taxan ej specificerade:
352
tegel:
eldfast, äfvensom s. k. fasadtegel samt trottoar- sten ....................
100 kilogram
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
71
Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Verzollungs-
Zollsatz
massstab.
Krönen
Öre.
(Noch: Kleider usw.)
Kleidungsstticke, bestekend aus geknoteten, ge- strickten oder gewirkten Gegenständen oder
aus Strumpfwirkerwaren, okne Zutaten oder
nur mit gewöhnlichen Zutaten, werden okne
Aufscklag nåck den fur Strtimpfe und Strumpf- wirkerwaren gegebenen Bestimmungen verzollt.
Als gewöknlicke Zutaten sind anzuseken:
Knöpfe, Knopfleisten, Riemen, Zugscknure und
Zugbänder, Sckleifen, einfache Quasten und
dergleicken.
1
299
Knöpfe, im allgemeinen Tarif anderweit niekt ge- nannt:
aus zusammengesetztem oder im allgemeinen
Tarif nickt als bearbeitet aufgefiihrtem Stoffe,
mit Ausnakme von Knöpfen, in welcken Seide
entkalten ist................
andere Arten, mit Ausnahme solcker, in denen
Seide entkalten ist, werden wie der betreffende
Stoff, bearbeitet, verzollt.
kg
1
—
Anmerkung. Knöpfe nur mit Osen aus einem anderen Stoffe
werden wie der bearbeitete Stoff des Knopfes selbst yerzollt.
317
Korbivaren, ausgenommen solcke aus ungesckälten
Zweigen und gröberen Spänen.........
>
1
—
348
Spielzeug aller Art, okne Rucksickt auf das Material,
sowie Teile davon...............
Anmerkung. Hierunter fällt auch Christbaumschmuck, soweit
er nicht nach seiner Beschaffenheit niedrigeren Zollsätzen
nnterliegt.
Tonwaren, im allgemeinen Tarif anderweit nickt ge- nannt:
Ziegel:
feuerfeste, auck sogenannte Fassadeziegel und
Btirgersteigsteine............
1
20
352
100 kg
20
72
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i svenska
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för
Tullsats
allmänna
taxan.
tullberäkningen.
Kronor.
Dre.
354
(Forts.: Lervaror o. s. v.)
golf- och väggplattor (tiles, flisor):
af mindre tjocklek än 3 cm., äfvensom bygg- nadsornament :
oglaserade, enfärgade..........
100 kilogram
2
358
arbeten af äkta porslin:
hvita eller enfärgade.............
1 kilogram
—
30
359
förgyllda, försilfrade, målade eller tryckta . .
1 kilogram
—
60
360
andra arbeten af lera, i allmänna taxan ej speci- ficerade, såsom kakel och kakelugnsornament,
krukmakargods, arbeten af terrakotta, terralit,
maj olika, s. k. oäkta porslin och andra slag af
fajans m. m.:
hvita eller enfärgade............
1 kilogram
10
361
förgyllda, försilfrade, målade eller tryckta .
1 kilogram
—
16
368
Anmärkning till n:r 358—361. Hvita eller enfärgade ler- varor, å hvilka fabriksmärke eller fabrikens namn eller
ock en ingraverad rymdbeteckning finnes anbragt, skola
i följd däraf icke behandlas såsom målade eller tryckta.
Litografiska och Fotografiska arheten samt Koppar- sticks■-, Stålsticks- och Träsnittsaftryck, med eller
utan färgbeläggning, äfvensom Oljetryck, utan
afseende å materialet, hvarå de äro anbragta:
oinfattade, som icke tillhöra tryckta verk och
icke med dem inkomma.........
1 kilogram
50
373
Anmärkning till n-.r 367 och 368 i allmänna taxan. De
under n:r 367 och 368 upptagna varor behandlas efter
ofvannämnda nummer, äfven om pappet, papperet eller
pappersmassan, hvarå de äro anbragta, är lackeradt,
bronseradt, förgylldt eller försilfradt.
Magnesia och Magnesiasalter...........
fri
%
378
Maskiner, Redskap och Verktyg eller delar däraf, i
allmänna taxan ej specificerade........
100 kronor
10
—
ur 380
Mattor af kokostågor..............
1 kilogram
—
7
Kxingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
73
Nummer des
schwedische
allgemeinen
Benennnng der Gegenstände.
Verzollungs-
Zollsatz
Tarifs.
massstab.
Kröner
. Öre.
354
358
359
360
361
(Noch: Tonwaren usw.)
Fussboden- und Wandplatten (Tiles, Fliesen)
in der Dicke von weniger als 3 cm sowie
Bauornamente:
unglasiert, einfarbig ....
Waren aus echtem Porzellan:
weiss oder einfarbig . . .
vergoldet, versilbert, bemalt oder bedruckt. .
andere, im allgemeinen Tarif nicht genannte Ton- arbeiten wie Kacheln und Ofenornamente,
Töpferwaren, Terrakotta-, Terralitb- und Majo- likawaren, sogenanntes unechtes Porzellan und
andere Arten Fayence usw.:
weiss oder einfarbig.....
vergoldet, versilbert, bemalt oder bedruckt .
100 kg
kg
»
»
2
30
60
10
16
Anmerkung zu Nr. 358 bis 361. An sich weisse oder ein- farbige Tonwaren, welche die Marke, den Namen der Fabrik
oder eine eingravierte Bezeichnung des Fassungsraums
trägen, werden desbalb nicht als bemalte oder bedruckte
Waren behandelt.
368
Lithographische und photographische Arbeiten sowie
Kupferstiche, Stahlstiche und Holzschnitte mit oder
obne Farbendruck, auch ÖldruckUlder, ohne Etick- sicbt auf das Material, auf dem sie angebracht
sind:
uneingerahmt, nicht zu Drucksachen gehörend
und nicht mit solchen eingehend . . .
»
50
Anmerkung zu Nr. 367 und 368 des allgemeinen Tarifs.
Die in Nr. 367 nnd 368 aufgefuhrten Waren werden auch
dann nach diesen Nummern behandelt, wenn die Pappe,
das Papier oder das Papiermaché, worauf sie angebracht
sind, lackiert, bronziert, vergoldet oder versilbert ist.
373
Magnesia und Magnesiasalze ....
—
frei
378
Maschinen, Gerätschaften und Werkzeuge oder Teile
davon, im allgemeinen Tarif anderweit nicht ge- nannt ........
100 Krönen
10
aus 380
Matten aus Kokosfasern.....
kg
—
7
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Häft.
74
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i svenska
allmänna
taxan.
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för
tullberäkningen.
Tullsats
Kronor. Öre.
ur 383
391
ur 395
396
399
400
406
407
408
427
Metaller och i allmänna taxan ej specificerade arbeten
däraf:
A. Bly:
arbetadt:
plåt....................
B. Guld:
arbeten däraf, med undantag af tråd, äfven med
infattade stenar, pärlor m. m........
G. Järn och Stål:
balk-, hörn- och annat till järnvägsskenor ej
hänförligt s. k. fasonjärn:
vägande 60 kilogram eller däröfver per löpande
meter..............
af mindre vikt än 20 kg. per löpande meter
plåtar, valsade eller smidda, äfven om de äro
klippta, böjda, med hål försedda eller hafva
kanterna uppvikta:
utan slipning eller polering och utan öfverdrag
af annan metall eller annan å dem
anbragt ytbetäckning:
af 3 mm. tjocklek och däröfver ....
af mindre tjocklek.........
rör och rör delar:
smidda, valsade eller dragna........
tråd:
af 1,5 mm. tjocklek och däröfver......
af mindre tjocklek.............
arbeten däraf:
linor, stängsellinor däri inbegripna, stängselduk
och annan duk; beläggas med dubbla
tullbeloppet å tråden, hvaraf de äro förfärdigade.
andra, i allmänna taxan ej specificerade och till
Järnvägsmateriel eller Maskiner, Redskap och
Verktyg ej hänförliga järn- och stålvaror:
förnicklade, polerade, bronserade, emaljerade
eller lackerade.............
1 kilogram
100 kilogram
100 kilogram
100 kilogram
100 kilogram
100 kilogram
100 kilogram
fri
15
fria
2 150
1 kilogram
50
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
75
Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs.
Benennung
der
Gegenstände.
Verzollungs
massstab.
Zollsatz
Krönen.
Öre.
Metalle und im allgemeinen Tarif anderweit nicht
genannte Arbeiten aus Metall:
aus 383
(A) Blei:
bearbeitet:
Platten .
frei
391
aus 395
396
399
400
406
407
408
427
(B) Gold:
Arbeiten daraus, ausgenommen Draht, auch mit
gefassten Steinen, Perlen und dergleichen . .
(C) Bisen und Stahl:
Balken-, Eck- und anderes, nicht in Eisenbahnschienen
bestehendes sogenanntes Eassoneisen:
im Gewicht von 60 kg oder mehr auf das
laufende Meter............
von geringerem Gewicht als 20 kg auf das
laufende Meter.............
gewalzte oder geschmiedete Platten und Bleche,
auch geschnitten, gebogen und mit Löchern
oder umgebogenen Rändern:
weder abgeschliffen noch poliert sowie ohne
Uberzug von anderen Metallen und ohne
andere Elächenbedeckung:
von 3 mm Dicke und mehr......
von geringerer Dicke.........
Röhren und Röhrenteile, geschmiedet, gewalzt
oder gezogen...............
Draht:
von 1,5 mm Durchmesser und mehr.....
von geringerem Durchmesser........
Drahtwaren:
Seile, einschliesslich solcher zu Umzäunungen,
Zaungewebe und andere Gewebe werden mit
dem doppelten Zollbetrage fur den Draht
belegt, aus welchem sie verfertigt sind.
andere, im allgemeinen Tarif anderweit nicht
genannte und nicht unter Eisenbahnmaterial
oder Maschinen, Werkzeuge und Gerätschaften
zu rechnende Eisen- und Stahlwaren:
vernickelt, poliert, bronziert, emailliert oder
lackiert ...............
kg
100 kg
»
15
frei
50
3
4
4
4
8
50
76
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i svenska
allmänna
taxan.
428
440
441
442
444
445
Artiklarnas benämning.
(Forts.: Metaller o. s. v.)
andra slag, med undantag af förgyllda eller
försilfrade................
Anmärkningar:
1. Om en till andra i allmänna taxan ej specificerade
Järn- och Stålvaror hänförlig vara per stycke, i den
form den inkommer, väger mer än 10 kilogram, belägges
den för den Överskjutande vikten med en tull
af endast 4 öre per kilogram.
2. Till n:r 428 hänföras järnkonstruktioner till brobyggnader,
såframt de icke på grund af bearbetning å
ytan höra under n:r 427.
3. Vid järn- och stålvaror inverkar en ojämn påstrykning
af oljefärg eller tjära äfvensom öfverstrykning med
grafit icke på tullbehandlingen.
D. Koppar och däraf med zink, tenn eller annan
oädel metall framställda legeringar, såsom mässing,
brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:
arbetad:
tråd:
ompressad med bly eller armerad med järn,
äfven i förening med annat material,
samt elektriska ledningskablar, blyom
pressade
eller järnarmerade......
på annat sätt isolerad, äfvensom andra
elektriska ledningskablar, såframt dessa
artiklar icke äro bänförliga under nummer
436—439 i allmänna taxan ....
andra slag, såframt de icke äro bänförliga
under nummer 436—439 i allmänna
taxan ................
duk; belägges med dubbla tullbeloppet å
tråden, hvaraf den är förfärdigad.
andra arbeten, i allmänna taxan ej specificerade:
förnicklade,
fernissade, lackerade eller med
annan ytbetäckning försedda, med undantag
af förgyllda eller försilfrade . . .
andra slag, med undantag af förgyllda
eller försilfrade...........
Kvantitet för
tullberäkningen.
1 kilogram
100 kronor
1 kilogram
1 kilogram
1 kilogram
Tullsats
Kronor. Öre
20
fria
10
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
77
Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Verzollungs-
Zollsatz
massstab.
Krönen.
Öre.
428
440
441
442
444
445
(Noch: Metalle usw.)
andere Arten, mit Ausnahme der vergoldeten
oder versilberten.............
Anmerkungen:
1. Wenn eine Ware, welche unter die anderen, im allgemeinen
Tarif anderweit nicht genannten Eisen- und
Stahlwaren zu rechnen ist, in der Form, in welcher sie eingeht,
mehr als 10 kg fiir 1 Stuck wiegt, so wird das Mehrgewicht
mit einem Zolle von nur 4 Öre fur 1 kg belegt.
2. Unter Nr. 428 fallen Eisenkonstruktionen zu Briickenbauten,
soweit sie nicht nach ihrer Oberflächenbearbeitung
unter Nr. 427 gehören.
3. Bei Eisen- und Stahlwaren ist ein rauher Ölfarbenoder
Teeranstrich sowie das tjberstreichen mit Graphit
ohne Einfluss auf die Zollbehandlung.
(D) Kupfer und dessen Legierungen mit Zink, Zinn
oder anderen unedlen Metallen wie Messing,
Bronze, Neusilber, Britanniametall usw.:
bearbeitet:
Draht:
umgeben mit Blei oder armiert mit Eisen,
auch in Yerbindung mit anderem Material,
sowie elektrische Leitungskabel,
umgeben mit Blei oder armiert mit Eisen
in anderer Weise isoliert, auch andere
elektrische Leitungskabel, soweit diese
Artikel nicht unter die Nummern 436
bis 439 des allgemeinen Tarifs fallen .
andere Arten, soweit sie nicht unter die
Nummern 436 bis 439 des allgemeinen
Tarifs fallen.............
Gewebe werden mit dem doppelten Zollbetrage
fiir den Draht belegt, aus welchem
sie verfertigt sind.
andere im allgemeinen Tarif anderweit nicht
genannte Arbeiten:
vernickelt, gefirnisst, lackiert oder mit anderer
Flächenbedeckung versehen, mit Ausnahme
der vergoldeten oder versilberten
andere Arten, mit Ausnahme der vergoldeten
oder versilberten........
kg
20
100 Krönen
kg
frei
10
10
75
50
78
Kungh Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Tullsats
Nummer
i svenska
allmänna
taxan.
Kvantitet för
tullberäkningen.
Artiklarnas benämnm
Kronor. Ore
450
ur 458
466
477
481
488
itr 498
500
507
508
509
(Forts.: Metaller o. s. v.)
G. Silfver:
arbeten däraf, äfven förgyllda och med infattade
stenar, pärlor m. m., med undantag af plåt
och tråd .................
I. Zink, arbetad:
plåt ...................
Musikalier, icke bundna.............
Anmärkning till n:r 465 och 466 i allmänna taxan. Såsom
inbundna anses mnsikalicr blott i de fall, då pärmarna
äro försedda med rörliga ryggar.
Natron:
kolsyradt (soda) och surt kolsyradt.......
svafvelsyrligt, surt svafvelsyrligt och undersvaf
velsyriigt.
.................
Nålar, af annat ämne än guld eller silfver och ej
hänförliga till Bijouterivaror:
synålar och symaskinsnålar.........
andra slag.................
Oljor:
palmkärn- och kokosnötolja på fat, större eller mindre
flyktiga, vegetabiliska, i allmänna taxan ej specificerade,
kärlens vikt inbegripen:
i kärl, vägande brutto 1 kilogram eller där
öfver
..................
Papp, andra slag än förhydnings-, press- och takpapp
Papp-, Pappers- och Pappersmassearbeten, i allmänna
taxan ej specificerade:
olackerade..................
Anmärkning. Hit hänföras kragar, manschetter och lösa
skjortbröst af papper, äfven på ena eller båda sidorna
öfverdragna med hvit, färgad eller tryckt bomullsväfnad,
utan verklig sömnad. Eu genom pressning åstadkommen
imitation af sömnad skall ické anses såsom verklig sömnad.
lackerade, bronserade, förgyllda eller försilfrade
1 kilogram
1 kilogram
1 kilogram
1 kilogram
1 kilogram
1 kilogram
1 kilogram
15
fri
fria
fria
,.l
fria
fria
50
50
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.
79
Nummer des
Rchwedischen
Benennung der Gegenstände.
Yerzollungs-
Zollsatz
allgemeinen
Tarifs.
massstab.
Krönen.
Öre.
450
(Noch: Metalle usw.)
(G) Silber:
Arbeiten daraus, auch vergoldet und mit gefassten
Steinen, Perlen usw., mit Ausnahme von Blech
und Drabt................
kg
15
aus 458
(/) Zink, bearbeitet:
Blech....................
_
fre
466
Musikalien, nicht eingebunden..........
— •
fre
477
Anmerkung zu Nr. 465 und 466 des allgemeinen Tarifs.
Als eingebunden gelten Musikalien nur dann, wenn die
Einbanddeckel mit beweglichem Rucken versehen sind.
Natron:
kohlensaures (Soda) und doppeltkohlensaures . .
fre
481
schwefligsaures, doppeltschwefligsaures und unter- schwefligsaures................
—
1
frei
488
Nadeln, aus anderem Material als Gold und Silber,
sofern sie nicht unter die Bijouteriewaren gehören:
Nähnadeln und Nähmaschinennadeln......
kg
30
andere....................
—
40
aus 498
Palmkern- und Kokosnussöl in Fässern jeder Grösse
—
fre
500
Öle, fliichtige, vegetabilische, im allgemeinen Tarif
anderweit nicht genannt, einschliesslich der Be- hältnisse:
in Behältnissen von 1 kg Rohgewieht und dar- iiber...................
kg
2
507
Pappe, andere als Yerhäutungs-, Press- und Dachpappe
—
5
508
Papp-, Papier- und Papiermachéwaren, im allgemei- nen Tarif anderweit nicht genannt:
unlackiert..................
50
509
Anmerkung. Hierunter fallen Kragen, Manschetten und
Vorhemden aus Papier, auch auf einer oder beiden Seiten
mit weissem, farbigem oder bedrucktem Baumwollenstoff
uberzogen, ohne wirkliche Nähte. Eine durch Pressung
hervorgebrachte kiinstliche Nachahmung von Nähten ist
nicht als wirkliche Naht anzusehen.
lackiert, bronziert, vergoldet oder versilbert . .
1
50
80
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i svenska
allmänna
taxan.
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för
Tullsats
tull beräkningen.
Kronor.
Öre.
512
Papper:
förgylldt, försilfradt eller med annan metall be- lagdt eller annorlunda än i massan färgadt,
hvartill med hvit färg bestruket s. k. glacé- papper jämväl hänföres, äfvensom papper i för- ening med bomulls- eller linneväfnad.....
1 kilogram
20
513
andra slag, i allmänna taxan ej specificerade, lin- jeradt därunder inbegripet..........
1 kilogram
—
10
515
Papperstapeter och Bårder............
1 kilogram
—
25
519
Paraplyer och Parasoller: delar däraf:
ställningar, sammansatta............
1 kilogram
80
520
käppar, synbarligen afsedda till paraplyer eller
parasoller..................
1 kilogram
—
25
528
Piphufvuden, med eller utan beslag, med undantag
af sådana af sjöskum, äkta eller oäkta.....
1 kilogram
_
80
539
Portföljer, med undantag af sådana af hel- eller
halfsiden...................
1 kilogram
i
20
ur 540
543
Anmärkning. Hit hänföras äfven cigarrfodral, väskor, plån- böcker, penningbörsar och portmonnäer, alla dessa, såframt
de icke bestå af ädla metaller.
Potatis, frisk, under tiden från 1 augusti t. o. m.
14 februari..................
Pärlemor, arbetad, med undantag af knifskaft och
ämnen därtill.................
1 kilogram
fri
2
547
Remmar, läder-, hopsydda, bopnitade eller på annat
sätt bopfästade, samt andra, i allmänna taxan ej
specificerade, synbarligen ämnade att begagnas
såsom dragremmar till maskiner........
100 kronor
10
557
Sadelmakararbeten, i allmänna taxan ej specificerade,
med eller utan beslag.............
1 kilogram
1
20
560
Salt, kok-, alla slag...............
—
fritt
561
Saltsyra.....................
—
fri
efter 566
Schalar, Schaletter och andra Dukar:
väfda; tullbehandlas såsom Yäfnader.
Anmärkning. Med tillsydda eller påknutna fransar hänföras
under artikeln Kläder. Äro de endast fållade, förtnllas de
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ISO.
81
Nummer des
schwedi schen
allgemeinen
Tarifs.
Benennnng der Gegenstände.
Verzollnngs-
massstab.
Zollsf
Kronea.
itz
Öre.
512
Papier:
vergoldet, versilbert oder mit anderen Metallen
belegt oder änders als in der Masse gefärbt, dar- unter auch mit weisser Farbe bestrichenes so- genanntes Glacépapier sowie Papier in Ver bin- dning mit Baumwollen- oder Leinengewebe . . .
kg
20
513
andere, im allgemeinen Tarif nicht anderweit auf- gefiihrte Arten, auch liniiertes Papier.....
—
10
515
Papiertapeten und -iorten............
—
25
519
Schirmteile:
Grestelle, zusammengesetzt...........
80
520
Stöcke, ersichtlich fur Regen- oder Sonnenschirme
bestimmt..................
>
—
25
528
Pfeifenköpfe, mit oder ohne Beschlag, ausgenommen
solche aus echteni oder unechtem Meerschaum . .
_
80
539
Schreibmappen, ausgenommen solche aus Seide oder
Halbseide...................
T>
i
20
aus 540
Anmerkung. Hierunter fallen aueli Zigarrenetuis, Taschen,
Brieftaschen, Geldbeutel und Portemonnaies, alle diese,
soweit sio nicht aus edlen Metallen bestehen.
Kartoffeln, frisch, in der Zeit vom 1. August bis
14. Februar..................
frei
543
Perlmutter, bearbeitet, ausgenommen Messergriffe
und Material dazu...............
kg
2
_
547
Riemen aus Leder, zusammengenäht, zusammenge- nietet oder in anderer Weise ver bunden sowie an- dere, im allgemeinen Tarif anderweit nicht ge- nannt, ersichtlich als Treibriemen fiir Maschinen
bestimmt...................
100 Krönen
10
557
Sattlerwaren, im allgemeinen Tarif anderweit nicht
genannt, mit oder ohne Beschlag........
kg
1
20
560
Kochsalz aller Art................
—
frei
561
Salzsäure....................
—
frei
lanter 566
Schals neder Grösse, auch andere Tiicher:
gewebte werden wie Gewebe verzollt.
Anmerkung. Schals mit angenähten oder angekniipften
Fransen fallen unter die Position »Kleider». Nur gesäumte
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Ilåft.
11
82
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i svenska
allmänna
taxan.
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för
Tullsats
tullberäkningen.
Kronor.
5re.
574
(Forts.: Schalar o. s. v.)
på, sätt under artikeln Kläder stadgas i fråga om klädes- persedlar af linne eller bomull, å hvilka annan sömnad än
fållning och kantning icke nedlagts.
på strumpstol eller genom stickning, virkning eller
knytning tillverkade; hänföras till Strumpor
och strumpstolsarbeten.
Silke, färgadt eller blekt.............
1 kilogram
2
_
578
Skodon, i allmänna taxan ej specificerade:
af saffians-, karduans-, färgade, pressade eller lac- kerade skinn ................
1 kilogram
5
580
andra slag, icke hänförliga under n:r 576, 577
eller 579 i allmänna taxan..........
1 kilogram
2
—
584
Anmärkning till n:r 581 i allmänna taxan. Under n:r
581 hänföras skiffertaflor i vanlig träram.
Slöjdvaror eller Fabriks-, Handtverkeri- och Manu- fakturvaror, i allmänna taxan ej nämnda; förtullas
lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvud- sakligen bestå, eller, om detta ej kan bestämdt
urskiljas ...................
100 kronor
15
589
Snörmakar arheten, såsom fransar, galoner, gramaner,
ägiljetter, snodder, snören m. fl., i allmänna taxan
ej specificerade:
af hel- eller halfsiden............
1 kilogram
9
590
andra slag, därunder inbegripna sådana, äfven
af silke, hvari kautschuk eller likartadt ämne
ingår...................
1 kilogram
3
ur 596
Spannmål:
omalen:
råg, hvete, korn, ärter och bönor.......
100 kilogram
3
70
597
hafre och vicker...............
_
fria
600
malen:
mjöl och gryn, alla slag...........
100 kilogram
6
50
601
Sparris, emballagets vikt inberäknad.......
1 kilogram
—
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
83
Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Verzollungs-
Zollsatz
massstab.
Krönen.
Öre.
574
(Noch: Schals nsw.)
Schals werden nach den in der Position »Kleider» fur
Kleidungsstucke aus Leinen oder Baumwolle ohne andere
Näharheit als Säumen oder Einfassen gegebenen Bestim- mungen verzollt.
auf dem Strumpfwirkerstuhl angefertigte, ge- strickte, gehäkelte oder gekniipfte fallen unter
Striimpfe und Strumpfwaren.
Seide, gefärbt oder gebleickt...........
\
%
2
578
Schuhwaren, im allgemeinen Tarif anderweit nicht
genannt:
aus Saffian, Korduan, gefärbtem, gepresstem oder
lackiertem Leder..............
$
5
580
andere Arten, nicht unter Nr. 576, 577 oder 579
des allgemeinen Tarifs fallend.......
2
_
584
Anmerkung zu Nr. 581 des allgemeinen Tarifs. Unter
Nr. 581 fallen Schiefertafeln in gewöhnlichem Holzrahmen.
HandwerJcer-, Fabrik-, Hausfleiss- und Manufaktur- waren, im allgemeinen Tarif nicht aufgefiihrt,
werden wie Arbeiten aus dem Stoff verzollt, aus
welchem sie hauptsächlich bestehen; falls dieser
nicht mit Bestimmtheit festgestellt werden kann,
zahlen sie...................
100 Krönen
15
589
Posamentierwaren, wie Fransen, Borten, Besätze, Nes- telsehniire, Tressen, Schniire und dergleichen, im
allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt:
von Seide oder Halbseide...........
kg
9
590
andere Arten, darnnter solche, auch seidene, in
welchen Kautschuk oder ähnliche Materialien
enthalten sind...............
3
ans 596
Getreide :
ungemahlen:
Iloggen, Weizen, Glerste, Erbsen, Bohnen . . .
100 kg
3
70
597
Hafer und Wicken..............
_
frei
600
gemahlen:
Mehl und G-riess, aller Art..........
100 kg
6
50
601
Spargel einschliesslich der Behältnisse......
kg
—
20
84
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i svenska
allmänna
taxan.
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för
Tullsats
tullberäkningen.
Kronor.
Öre.
605
Spetsar och Blonder:
silkes-, med eller utan blandning af annat ämne
1 kilogram
12
606
andra slag..................
1 kilogram
4
—
619
Strumpor och andra på strumpstol eller genom stick- ning, virkning eller knytning tillverkade arbeten,
i allmänna taxan ej specificerade, med undantag
af sådana af siden eller halfsiden........
1 kilogram
1
75
625
Anmärkning till n:r 618 och 619 i allmänna taxan. Här- under hänföras äfven trikå och trikåvaror.
Superfosfat...................
100 kilogram
25
630
Symaskiner och Stickmaskiner eller delar däraf, i all- männa taxan ej specificerade .........
100 kronor
10
_
efter 634
651
Säckar, tomma, med undantag af tydligen brukade
och slitna, tullbehandlas lika med den väfnad,
hvaraf de bestå, med tillägg af 10 procent.
Tråd, bomulls-..................
1 kilogram
40
ur 655
Trävaror:
till cigarrlådor ämnade träskifvor af 7 mm. tjock- lek och därunder, med undantag af sådana af
furu eller gran...............
1 kilogram
10
658
svarfvar- och bildhuggararbeten, i allmänna taxan
ej specificerade................
1 kilogram
1
—
663
Anmärkning. Öfverstiger vikten per stycke 2 kilogram,
utgår för öfverskjutande vikten den tull, som för snickar- arbeten är bestämd.
snickararbeten samt alla andra mer eller mindre
bearbetade trävaror, i allmänna taxan ej speci- ficerade:
af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska,
i allmänna taxan ej specificerade träslag,
massiva eller därmed fanerade, äfvensom ar- beten, belagda med massa, utan målning
eller annan ytbetäckning .........
1 kilogram
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
85
Nummer des
schwedisehen
allgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Yerzollungs-
Zollsatz
massstab.
Krönen
Öre.
605
Spitzen und Blonden:
aus Seide, mit oder ohne Beimischung von anderen
Stoffen...................
kg
12
606
andere Arten.................
4
—
619
Strumpfe und andere auf dem Strumpfwirkerstuhl
angefertigte oder gestriokte, gehäkelte oder ge- bntipfte Arbeiten, im allgemeinen Tarif anderweit
nicht genannt, ausgenommen solche aus Seide oder
Halbseide...................
1
75
625
Anmerkung zu Nr. 618 und 619 des allgemeinen Tarifs.
Hierunter fallen auch Trikot und Trikotwaren.
Superphosphat.................
100 kg
25
630
Nähmaschinen und Strickmaschinen oder Teile da- von, im allgemeinen Tarif anderweit nicht genannt
100 Krönen
10
_
hinter634
651
Säcke, leere, ausgenommen augenscheinlich gebrauchte
und abgenutzte, werden wie der Stoff, aus dem
sie bestehen, mit einem Aufschlage von 10 v. H.
verzollt.
Baumwollenzwirn.................
kg
40
aus 655
Holzwaren:
Zigarrenkistenhölzer von 7 mm. Dicke und we- niger, ausgenommen solche aus Tannen- oder
Eichtenholz.................
10
658
Drechsler- und Bildhauerarbeiten, im allgemeinen
Tarif anderweit nicht genannt........
»
1
_
663
Anmerkung. Ubersteigt das Gewicht för 1 Stuck 2 kg, so
wird fiir das Mehrgewicht der för Tisehlerwaren bestebende
Zoll berechnet.
Tisehlerwaren, sowie alle anderen mehr oder we- niger bearbeiteten Holzwaren, im allgemeinen
Tarif anderweit nicht genannt:
aus Ulmen-, Eschen-, Birken-, Buchen-, Eichen- holz und anderen einheimischen, im allge- meinen Tarif anderweit nicht genannten
Holzarten, massiv oder damit furniert, auch
Arbeiten, mit Masse belegt, ohne Malerei
oder andere Flächenbedeckung......
>
30
86
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i svenska
allmänna
taxan.
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för
Tullsats
tullberäkningen.
Kronor.
Öre.
664
(Forts.: Trävaror.)
af päron och valnöt, samt af mahogny, jaka- randa och andra utländska träslag, massiva
eller därmed fanerade, äfvensom arbeten,
försedda med äkta eller oäkta förgyllning
eller belagda med färgad eller förgylld massa
1 kilogram
60
666
Tvål, parfymerad, äfvensom annan tvål i formade
hanclstycken, kulor, figurer o. s. v. samt s. k. trans- parent tvål (tillverkad med sprit, ehuru oparfy- merad) ....................
1 kilogram
i
ur 677
Ur: vägg- och studsar-, i foder, äfvensom urfoder,
lösa:
af metall.................
1 kilogram
75
678
af trä eller andra ämnen, med undantag af ala- baster eller porslin............
1 kilogram
_
80
679
lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsarur,
äfvensom delar af ur, i allmänna taxan ej speci- ficerade ...................
1 kilogram
i
682
ur 683
Vadd, icke med lim eller gummi bestruken, äfven
för medicinskt behof beredd..........
Vagnar: barnvagnar; motorvelocipeder och motor- vagnar, såframt de icke äro afseada att gå på räler
100 kronor
fri
15
687
Vantar, med undantag af hel- eller halfsiden- . . .
1 kilogram
1
75
693
Velocipeder, färdiga...............
1 stycke
25
—
Anmärkning till n:r 695 i allmänna taxan. Lättnader,
som medgifvas en tredje makt i fråga om tullbebandling
af viner, af något som helst slag, i synnerhet rödviner,
skola, så länge de äga bestånd gentemot den tredje makten,
äfven tillämpas på de tyska hvita vinerna.
Anmärkning till n:r 697 i allmänna taxan. Tullen per
liter för icke musserande hvita viner på buteljer skall
icke öfverstiga tullen per kilogram för hvita viner på fat
med mer än 0,35 kronor.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
87
Nummer des
schwedischen
allgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegens tände.
Yerzollungs-
Zollsatz
massstab.
Krönen
Öre.
664
(Noch: Ilolewaren.)
aus Birnen- oder Walnussholz sowie aus Ma- hagoni, Jakaranda und anderen ausländi- seben Holzarten, massiv oder damit furniert,
sowie Arbeiten mit echter oder unechter
Vergoldung versehen oder mit gefärbter oder
vergoldeter Masse belegt.........
kg
60
666
Seife, parfiimiert, auch andere Seife in geformten
Handstiicken, Kugeln, Figuren usw., sowie soge- nannte Transparentseife (mit Spiritus bereitet,
auch wenn nicht parfiimiert)..........
»
i
aus 677
Wand- und Stutznhren, in Gehäusen, auch einzelne
Uhrgehäuse:
aus Metall............
»
75
678
aus Holz oder anderem Material ausser Alabaster
oder Porzellan..............
80
679
lose oder uneingefasste Werke fur Wand- oder
Stutzuhren, sowie Uhrteile, im allgemeinen Tarif
anderweit nicht genannt...........
i
682
Wattc, nicht geleimt noch gummiert, einschliesslich
der zu medizinischen Zwecken zubereiteten . . .
_
frei
aus 683
Kinderwagen; Motorfahrräder und Motorwagen, sofern
sie nicht zum Fahren auf Schienengleisen bestimmt
sind..................
100 Krönen
15
687
Zeughandschuhe, ausgenommen ganz- oder halbseidene
kg
1
75
693
Fahrräder, fertige.........
1 Sttick
25
—
Anmerkung zu Nr. 695 des allgemeinen Tarifs. Erleich- terungen, die dritten Staaten för die Zollbehandlung von
Weinen irgend welcher Art, insbesondere von Rotweinen,
eingeräumt werden, sollen, solange sie den dritten Staaten
gegenuber besteben, auch auf die deutschen Weissweine
Anwendung Anden.
Anmerkung zu Nr. 697 des allgemeinen Tarifs. Der Zoll
per Liter fur nicht schänmende Weissweine in Flaschen 1
soll den Zoll per Kilogramm för Weissweine in Passera |
nicht um mehr als 0,35 Krönen ubersteigen.
88
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i svenska
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för
Tullsats
allmänna
taxan.
tullberäkningen.
Kronor.
Dre.
701
Visitkort och Adresskort, äfvensom s. k. gratulation s- kort samt pappkort till uppklistring af fotografier,
till matsedlar m. m...............
1 kilogram
50
703
Anmärkning. Guld- eller silfverpressning samt gnid- eller
silfvertryck pä kort, som i ocb för sig äro hänförliga
under n:r 701, skola icke utesluta kortens tullbeliandling
efter detta nummer.
Väfnader:
helsiden-, guld- och silfvertyg därunder inbegripna
1 kilogram
6
704
halfsiden-...................
1 kilogram
2
50
705
Se anmärkning vid n:r 22 och 23.
ylle-, af ull allena eller blandad till större eller
mindre del med lin, bomull eller andra ämnen
utom silke:
pressduk, äfvensom ändlös maskinfilt för fa- briksbehof ................
1 kilogram
25
706
mattor, alla slag, samt stampad (icke väfd) filt
1 kilogram
—
60
707
andra slag.................
1 kilogram
1
75
708
Anmärkning till n:r 706 och 707. Vid mattor och filtar
har ensamt öfverkastning af kanterna till förekommande
af uppfransning icke till följd, att varan förtullas såsom
sydda persedlar eller belägges med någon tullförhöjning.
af lin, hampa eller andra i allmänna taxan ej
specificerade vegetabiliska spånadsämnen, med
eller utan inblandning af bomull eller jute:
a) släta, tvåskaftade och sådana kyprade, hvilkas
hela yta är till väfnadssättet likartad (icke
mönsterväfd), satin eller atlasväfnad undan- tagen :
som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla
tillsammans högst 25 varp- och inslags- trådar, äfvensom all segelduk:
oblekta och ofärgade.........
1 kilogram
25
709
andra slag..............
1 kilogram
—
40
710
som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla
tillsammans mer än 25 till och med 35
varp- och inslagstrådar.........
1 kilogram
_
45
Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 160.
89
Nummer des
schwedischer
allgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Verzollungs-
Zollsatz
massstab.
Krönen
Öre.
701
Visitenkarten und Adresskarten, auch sogenannte Gra- tulationskarten sowie Pappbarten zum Aufkleben
von Photographien, fur Speisezettel usw.....
kg
50
703
Anmerkung. Gold- oder Silberprägung, Gold- oder Silber- druck auf Karten, die an sicb unter Nr. 701 fallen, sollen
die Zollbehandlung der Karten nacb dieser Nummer nicht
ausschliessen.
Gewebe:
ganzseidene, auch Gold- und Silberstoff.....
»
6
704
halbseidene..................
»
2
50
705
Siebe Anmerkung bei Nr. 22 und 23.
wollene, ganzwollene oder mehr oder weniger mit
Flachs, Baumwolle oder anderen Stoffen, aus- genommen Seide, gemischte:
Presstiicher, auch endloser Maschinenfilz fiir
Fabrikbedarf..............
»
25
706
Teppiche aller Art, auch gestampfte (nicht
gewebte) Filze..............
»
60
707
andere Arten...............
»
1
75
708
Anmerkung zu Nr. 706 und 707. Bei Teppichen und
Decken hat das blosse Umstechen der Itänder zur Ver- hiitung des Ausfransens -sveder die Verzollung als genähte
Gegenstände, noch die Belegung mit einem Zollzuschlage
zur Folge.
von Flachs, Hanf oder anderen, im allgemeinen
Tarif anderweit nicht genannten vegetabilischen
Gespinsten mit oder ohne Beimischung von Baum- wolle oder Jute:
a) glatte zweischäftige und solche geköperte
Gewebe, deren ganze Fläche von gleicnför- miger Webart (nicht gemustert) ist, ausge- nommen Satin oder Atlasgewebe:
auf einer Fläche von 1 c^cm höchstens 25
Schuss- und Einschlagfäden enthaltend,
auch Segeltuch aller Art:
ungebleicht und ungefärbt......
25
709
andere Arten............
>
_
40
710
auf einer Fläche von 1 qcm mehr als 25
bis einschliesslich 35 Schuss- und Ein- schlagfäden enthaltend........
45
Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Häft.
12
90
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Nummer
i svenska
Artiklarnas benämning.
Kvantitet för
Tullsats
allmänna
taxan.
tullberäkningen.
Kronor.
Öre.
711
(Forts.: Väfnad er.)
som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla
tillsammans mer än 35 till och med 50
varp- och inslagstrådar.........
1 kilogram
1
715
d) andra slag, såframt de icke äro hänförliga
under föregående nummer i allmänna taxan .
1 kilogram
1
50
722
bomulls-:
andra helt och hållet eller delvis glesa väfnader, så- som gas, stramalj m. fl., med undantag af tyll;
äfvensom täta tvåskaftade sådana, som öfverallt
eller delvis på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla
tillsammans minst 80 varp- och inslagstrådar
1 kilogram
1
75
724
Anmärkning. Med glesa väfnader förstås sådana, där mellan- rummet mellan trådarna är minst så stort som tjockleken
af en tråd.
andra slag, såframt de icke äro hänförliga under
föregående nummer i allmänna taxan:
blekta eller färgade...........
1 kilogram
90
725
tryckta eller pressade..........
1 kilogram
1
10
ur 732
vattentäta:
linoleummattor...............
1 kilogram
__
25
733
andra slag, såframt de icke äro hänförliga under
föregående nummer i allmänna taxan ....
1 kilogram
_
60
734
elastiska, innehållande trådar af kautschuk eller
annat likartadt ämne; tullbehandlas lika med
Band, andra slag,
Växter, lefvande, alla slag............
1 kilogram
7
735
Anmärkning. Väger en växt mer än 10 kilogram, skall
för den öfverskjutande vikten tullen beräknas efter endast
3 öre per kilogram.
Ångmaskiner, i allmänna taxan ej specificerade,
och Ångpannor................
100 kronor
10
740
Varor, i allmänna taxan ej specificerade, mer eller
mindre arbetade................
100 kronor
15
—
Anmärkningar till allmänna taxan.
1. Till polerade varor äro alla sådana att hänföra, som
till en större eller mindre del äro så polerade, att fil- eller slipningsstreck därå ej äro synliga.
2. Profkartor och profver i afskurna stycken eller varu- profver, som blott äro ägnade att såsom sådana an- vändas, lämnas tullfria.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
91
Nummer des
schwedischen
aUgemeinen
Tarifs.
Benennung der Gegenstände.
Verzollungs-
Zollsatz
massstab.
Krönen
Öre.
711
(Noch: Gewebe.)
auf einer Fläche von 1 qcm mehr als 35
bis einschliesslich 50 Schuss- und Ein- schlagfäden enthaltend........
kg
i
715
d) andere Arten, soweit sie nicht nnter die vor- hergehenden Nummern des allgemeinen Tarifs
fallen..................
»
i
50
722
baumwollene:
ganz oder teilweise undichte Gewebe, wie Gaze,
Stramm usw., ausgenommen Tlill; ancb dichte
zweischäftige, welche durcbweg oder teilweise
auf einer Fläche von 1 qcm zusammen minde- stens 80 Schuss- und Einschlagfäden enthalten
»
i
75
724
AnmerJcung. Unter undichten Geweben sind solche zu ver- stelien, bei welchen der Zwischenraum zwischen den Fäden
mindestens so gross wie die Dicke eines Fadens ist.
andere Arten, soweit sie nicht unter vorherge- hende Nummern des allgemeinen Tarifs fallen:
gebleicht oder gefärbt..........
»
90
725
bedruckt oder gepresst..........
»
i
10
aus 732
wasserdichte:
Linoleummatten...............
25
733
andere Arten, soweit sie nicht unter vorher- gehende Nummern des allgemeinen Tarifs fallen
»
60
734
elastische, mit Fäden von Kautschuk oder anderem
gleichartigen Material, werden wie Bänder, an- dere Arten, verzollt.
Gewuchse, lebende, aller Art...........
7
735
AnmerJcung. Bei Gewächsen im Gewiehte von mehr als 10
kg ist fur das uberschiessende Gewicht der Zoll mit nur
3 Öre fur 1 kg zu berechnen.
Pamp fm aschinen, im allgemeinen Tarif anderweit
nicht genannt, und Dampfkessel........
100 Krönen
10
740
Waren, im allgemeinen Tarif anderweit nicht ge- nannt, mehr oder weniger bearbeitet......
AnmerJcung zum allgemeinen Tarif.
1. Zu den polierten Waren sind alle diejenigen zu recbnen,
welche zum grösseren oder geringeren Teil so poliert sind,
dass die Feil- oder Schleifstriche daran nicht zusehen sind.
2. Musterkarten und Muster in Abschnitten oder Proben,
die nur zum Gebrauch als solche geeignet sind, werden
zollfrei zugelassen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
93
Slutprotokoll.
Vid undertecknandet denna dag
af handels- och sjöfartstraktaten mellan
Sverige och Tyska riket hafva de
båda parternas fullmäktige öfverenskommit
om följande anmärkningar,
förklaringar och aftal att intagas i
detta protokoll:
Till artikl arna 1, 3 och 6.
Utan hinder af bestämmelsen i
artikel 1 första stycket skall enhvar
af de bägge traktatslutande parterna
äga föreskrifva, att den andra partens
undersåtar, liksom alla andra utlänningar,
om de vilja drifva handel eller
näring i landet, härtill måste inhämta
regeringens tillstånd. Det skall äfven
stå enhvar af parterna fritt att för
den andra partens undersåtar, likasom
för alla andra utlänningar, göra tillståndet
till utöfvande af handel och
näring beroende däraf, att säkerhet
ställes för de skatter, som efter hvad
antagas kan skola komma att utgöras.
Det är vidare öfverenskommet, att
genom bestämmelserna uti denna traktat
ingen inskränkning äger rum uti
någon af de traktatslutande parternas
Schlussprotokoil.
Bei der am heutigen Tage stattgehabten
Unterzeichnung des Handelsund
Schiffahrtsvertrags zwischen Schweden
und dem Deutschen Reiche haben
die beiderseitigen Bevollinächtigten
folgende Bemerkungen, Erklärungen
und Verabredungen in das gegenwärtige
Protokoll niedergelegt:
Zu den Artikeln 1, 3 und 6.
Durch die Bestimmung des ersten
Absatzes des Artikels 1 soll keiner
der beiden vertragschliessenden Teile
behindert sein vorzuschreiben, dass
die Angehörigen des anderen Teiles
ebenso wie alle andoren Ausländer,
wenn sie im Lande Handel oder Gewerbe
betreiben wollen, hierzu die
Genehmigung der Staatsregierung einholen
milssen. Es bleibt auch unbenommen,
för die Angehörigen des
anderen Teiles ebenso wie för alle
anderen Ausländer die Zulassung zum
Handels- und Gewerbebetrieb von einer
Sicherstellung der voraussichtlich zu
entrichtenden Steuern abhängig zu
machen.
Es besteht ferner Einverständnis,
dass dem Rechte eines jeden der vertragschliessenden
Teile, Angehörigen
des anderen Teiles entweder infolge
94
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
rätt att vare sig på grund af domstols
beslut eller af hänsyn till statens
inre eller yttre säkerhet eller till den
allmänna ordningen samt i synnerhet
med hänsyn till fattig-, sundhets- och
sedlighetspolisväsendet i särskilda fall
förvägra den andra partens undersåtar
rätt till uppehåll i Jandet.
Det är slutligen öfverenskommet,
att bestämmelserna uti artiklarna 1,
3 och 6 icke skola hafva tillämpning
på gårdfarihandlare och andra personer,
hvilka draga omkring och utöfva
sitt yrke; dessa näringsidkare skola
behandlas på samma sätt som mest
gynnad nations undersåtar, hvilka utöfva
samma yrke.
Till artikel 6.
Den afgift, som i Sverige upptages
från tyska handelsresande för den i
första stycket af artikel 6 angifna verksamheten,
skall icke öfverstiga ett belopp
af 100 kronor för en tidrymd af
30 dagar och, om verksamheten utöfver
de första 30 dagarna utan afbrott
fortsättes, icke öfverstiga ett
belopp af 50 kronor för hvarje i omedelbar
anslutning därtill kommande
tidrymd af 15 dagar.
Tyska handelsresande i Sverige
skola vara förpliktade att på den
plats, hvarest de först utöfva sin verksamhet
i landet, inför vederbörande
polismyndighet för visering förete det
bevis, som emot erläggande af afgiften
för dem utfärdas; i öfrigt är det
gerichtlicher Verfugung oder aus Grilnden
der inneren oder äusseren Sicherheit
des Staates oder auch aus polizeilichen
Grunden, insbesondere aus
Grunden der Armen-, Gesundheitsund
Sittenpolizei, den Aufenthalt im
einzelnen Fälle zu versagen, durch die
Bestiinmungen des gegenwärtigen Vertrags
kein Eintrag geschieht.
Es besteht endlich Einverständnis,
dass die Bestimmungen der Artikel 1,
3 und 6 auf Hausierer und andere
Personen, welche ein im Umherziehen
ausgetibtes Gewerbe betreiben, keine
Anwendung finden; diese Gewerbetreibenden
sollen ebenso behandelt
werden, wie die Angehörigen des
meistbegunstigten Ländes, die dasselbe
Gewerbe betreiben.
Zu Artikel 6.
Die Abgabe, die in Schweden von
deutschen Handlungsreisenden fur die
im Absatz 1 des Artikels 6 bezeichnete
Tätigkeit erhoben wird, soll den
Betrag von 100 Krönen fur einen
Zeitraum von 30 Tagen, und, wenn
die Tätigkeit iiber die ersten 30 Tage
ohne Unterbrechung fortgesetzt wird,
den Betrag von 50 Krönen fur jeden
sich unmittelbar anschliessenden Zeitraum
von 15 Tagen nicht ubersteigen.
Die deutschen Handlungsreisenden
in Schweden sollen verpflichtet sein,
das Patent, das ihnen gegen Entrichtung
der Abgabe ausgefertigt wird,
am Orte ihrer ersten Tätigkeit im
Lande der zuständigen Polizeibehörde
zur Visierung vorzulegen; im iibrigen
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
95
tillräckligt, att de för kontroll medföra
beviset, utan att förnyad visering
på andra af dem besökta platser är erforderlig.
Under samma villkor som för prof,
som af handelsresande införas, medgifves
befrielse från in- och utförselafgifter
för sådana i och för sig tullpliktiga
varor, hvilka eljest införas
som prof från Tyskland till Sverige
eller från Sverige till Tyskland.
Tyska handelsresande må i Sverige
resa med ostämplade prof af arbeten af
ädla metaller. De äro förpliktade att
åter utföra dessa prof inom sex månader
och att ställa säkerhet för uppfyllandet
af denna förpliktelse. Det
belopp, för hvilket säkerhet skall ställas,
må icke öfverstiga vid silfverarbeten
den dubbla och vid guldarbeten den
femdubbla tullafgiften. Genom säkerhetens
förfallande uteslutes icke laga
beifran af öfverträdelser emot gällande
bestämmelser angående handel med
arbeten af ädla metaller.
Till artikel 7.
Vid den i Sverige i utsikt ställda
revision af föreskrifterna angående
arsenikhaltiga varors behandling skola
följande grunder iakttagas:
Förbudet mot omsättning af arsenikhaltiga
varor skall inskränkas till
gentigt es, dass sie das Patent zur
Kontrolle mit sich fuhren, ohne dass
an den anderen von ihnen besuchten
Orten eine abermalige Visierung erforderlich
ist.
Unter den gleichen Bedingungen
wie fur Muster, die von Handlungsreisenden
eingebracht werden, wird
die Befreiung von Eingangs- und Ausgangsabgaben
auch fur diej enigen an
sich zollpflich tigen Waren zugestanden,
welche sonst als Muster aus
Deutschland nach Schweden oder aus
Schweden nach Deutschland eingrebracht
werden.
Die deutschen Handlungsreisenden
durfen in Schweden mit unpunzierten
Mustern von Edelmetallwaren reisen.
Sie sind verpflichtet, diese Muster
binnen sechs Monaten wieder auszuftihren,
und haben die Erfullung dieser
Verpflichtung sicherzustellen. Der
sicherzustellende Betrag soll bei Silberwaren
das Doppelte, bei Gol d waren
das Funffache des Zollbetrags nicht
tibersteigen. Durch Verfall der Sicherheit
wird die strafrechtliche Verfolgung
von Zuwiderhandlungen gegen
die geltenden Bestimmungen betreffend
den Flandel mit Edelmetallwaren nicht
ausgeschlossen.
Zu Artikel 7.
Bei der in Schweden in Aussicht
genommenen Neuregelung der Vorschriften
(iber die Behandlung arsenikhaltiger
Waren werden folgende Grundsätze
beobachtet werden:
Das Verbot des Vertriebes arsenikhaltiger
Waren soll auf solche Waren
96
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
sådana varor, hvilkas arsenikhalt
öfverstiger en till siffran fastställd
maximumkvantitet. För fastställande
af denna gräns skall endast hänsyn
till skydd för mänsklig hälsa vara
bestämmande. Blotta befintligheten af
en arsenikspegel skall icke utgöra
grund för förbud.
Undersökningen af arsenikhalt skall
äga rum endast genom D en särskildt
kvalificerad sakkunnig. Atnöjes varuägaren
icke med dennes utlåtande,
äger han rätt att inhämta en annan
dylik sakkunnigs utlåtande. Afvika de
båda utlåtandena från hvarandra, skall
från ett fackvetenskapligt institut inhämtas
nytt utlåtande, hvilket blifver
afgörande.
Till artikel 8.
I. Tariffer A och B. — Införseltullar
i båda länderna.
Såframt de denna traktat bilagda
tariffer A och B göra den tull, som
skall erläggas för en vara, beroende
af den för en annan vara bestämda
tullen och vid den senare flera tullsatser
för tariffpositionen i fråga på
grund af allmänna tariffen eller på
grund af traktater ifrågakomma, skall
till grund för tullberäkningen läggas
den lägsta af de olika tullsatser, som
äro tillämpliga på den andra traktatslutande
partens produkter.
beschränkt werden, deren Gehalt an
Arsenik eine ziffermässigfestzusetzende
Höchstmenge tibersteigt. Fur die Bestimmung
dieser Grenze wird allein
der Schutz der menschlichen Gesundheit
massgebend sein. Das blosse Vorhandensein
eines Arsenikspiegels soll
das Verbot nicht begrunden.
Die Prtifung auf den Arsenikgehalt
soll nur durch einen besonders qualifizierten
Sachverständigen erfolgen.
Ist der Warenbesitzer mit dem Gutachten
nicht einverstanden, so soll er
das Recht haben, das Gutachten eines
anderen derartigen Sachverständigen
einzuholen. Weichen die beiden Gutachten
von einander ab, so wird das
Gutachten eines fachwissenschaftlichen
Instituts eingeholt werden, das endgultig
ist.
Zu Artikel 8.
I. Tarife A und B. — Eingangszölle
O O
in beiden Ländern.
Soweit die dem gegenwärtigen
Vertrage beigefugten Tarife A und B
den von einer Ware zu erhebenden
Zoll von dem fur eine andere Ware
festgesetzten Zolle abhängig machen
und bei diesem mehrere Sätze fur die
betreffende Tarifposition auf Grund
des allgemeinen Tarifs oder auf Grund
von Verträgen in Frage kommen,
Avird bei der Berechnung des abhängigen
Zolles von dem niedrigsten
unter diesen verschiedenen Sätzen
ausgegangen, der auf die Erzeugnisse
des anderen vertragschliessenden Teiles
anwendbar ist.
97
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
II. Tariff B. — Införseltullar i
Sverige.
1. De i tariff B bestämda värdetullar
beräknas efter varans inköpspris
med tillägg af emballagets värde
jämte assurans, frakt och annan därå
använd kostnad, intill dess den anländt,
därest den fraktats med fartyg,
till den hamn, dit den är destinerad
eller där den för vidare befordran till
destinationsorten ur fartyget lossas,
och, därest den fraktats å annat sätt,
till första svenska tullplats.
Afgörandet af uppstående tvist
mellan tullmyndigheten och varuimportören
skall tills vidare äga
rum i enlighet med bestämmelserna
i § 5, första stycket, punkterna 2—5,
af nu i Sverige gällande tulltaxeunderrättelser.
Den svenska regeringen
är berättigad att företaga ändringar
af dessa bestämmelser. Begagnar
sig regeringen af denna rättighet,
skola följande grunder iakttagas:
a. I händelse tullförvaltningen anser
det af importören uppgifna värde
för lågt, skall importören erhålla
ett anstånd af minst fem
dagar för att besluta sig, huruvida
han vill godkänna det af tullförvaltningen
utrönta värdet eller hänskjuta
bestämmandet till de sakkunniga
eller myndigheter, hvilka
afgörandet af sådan tvist tillkommer.
Bill. till Piksd. Prof. 1006. 1 Sami.
II. Tarif B. — Eingangszölle
in Schweden.
1. Die im Tarif B festgesetzten
Wertzölle sind zu berechnen nach dem
Einkaufspreise der Ware unter Hinzurechnung
des Wertes der Verpackung
sowie der Versicherungs-, Fracht- und
sonstigen Kosten, die auf die Ware
verwendet werden, bis sie — im Fälle
der Versendung zu Schiff — im Hafen,
wohin sie bestimmt ist oder wo sie
zur Weiterbeförderung nach dem Bestimmungsorte
gelöscht wird, und —
im Fälle anderer Beförderung — an der
ersten schwedischen Zollstelle eintrifft.
Die Entscheidung der zwischen der
Zollbehörde und dem Wareneinfilhrer
entstehenden Streitigkeiten soll bis auf
weiteres nach den Bestimmungen des
§ 5, Absatz 1, Satz 2 bis 5, der zur
Zeit in Schweden geltenden Anweisung
iiber die Anwendung des Zolltarifs
erfolgen. Die schwedische Regierung
ist zur Anderung diesel- Bestimmungen
befugt. Macht sie von diesel- Befugnis
Gebrauch, so sollen folgende
Grundsätze beobachtet werden:
a. Falls die Zollstelle den von dem
Einfuhrer erklärten Wert fur ungeniigend
erachtet, soll dem Einfuhrer
eine Frist von mindestens
ftinf Tagen gewährt werden, urn
sich schlilssig zu machen, ob er
den von der Zollstelle ermittelten
Wert anerkennen oder es auf die
Entscheidung der mit dem Austrage
des Streites betrauten Sachverständigen
oder Behörde ankommen
lassen will.
1 Afd. 04 Håft.
13
98
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
b. Varuimportören skall erhålla tillfälle
att inför behöriga sakkunniga
eller behörig myndighet personligen
eller skriftligen försvara
sin värdeuppgift.
c. Straff skall i allt fall icke ådöinas,
om skillnaden mellan det
uppgifna och det af tullförvaltningen,
de behöriga sakkunniga
eller den behöriga myndigheten
fastställda värdet icke uppgår till
10 procent af det senare värdet.
Denna bestämmelse är icke tilllämplig,
ifall det bevisas, att importören
uppgifvit för lågt värde
i afsikt att tullförsnilla. I alla fall
skall tull erläggas efter det högre
värdet, utan afseende å skillnadens
storlek.
2. Sverige förbehåller sig rätt att
anordna och indela svenska tulltaxan
annorlunda än hittills.
Genom en sådan åtgärd få de
tullsatser, hvilka fastställts för de i
tariff B nämnda artiklar, icke ändras
— rätten till nedsättning likväl obetagen.
Sverige är likväl berättigad! att
förändra de i tariff B fastställda värdetullarna
till specifika tullar till motsvarande
belopp. För sådant ändamål
skall den svenska regeringen träda i
förbindelse med den tyska regeringen.
Skulle inom en frist af tre månader
efter dagen för meddelandet till
den tyska regeringen enighet angående
b. Dem Einfuhrer soll die Möglichkeit
gegeben werden, seine Werterklärung
vor den zuständigen
Sachverständigen oder der zuständigen
Behörde persönlich oder
schriftlich zu rechtfertigen.
c. Eine Strafe soll jedenfalls dann
nicht verhängt werden, wenn der
Unterschied zwischen dem erklärten
und dem von der Zollstelle,
den zuständigen Sachverständigen
oder der zuständigen Behörde festgestellten
Wert nicht 10 v. H. dieses
letzteren Wertes erreicht. Diese
Regel findet keine Anwendung,
falls nachgewiesen wird, dass der
Einfuhrer eine ungenögende Werterklärung
in der Äbsicht der Zollhinterziehunjj
ab°ngeben hat. In
allen Fallen wird vom dem Mehrwert
ohne Rucksicht auf dessen
Höhe der Zoll erhoben.
2. Schweden behält sich die Befugnis
vor, den schwedischen Zolltarif
änders als bisher anzuordnen und einz
uteilen.
Durch eine solche Massregel durfen
för die im Tarif B genannten Gegenstände
die dort festgesetzten Zollsätze,
unbeschadet des Rechtes der Ermässigung,
nicht geändert werden.
Schweden ist jedoch berechtigt, die
in Tarif B festgesetzten Wertzölle in
gleichwertige spezifische Zölle umzuwandeln.
Zu diesem Zwecke wird
die schwedische Regierung mit der
deutschen Regierung in Verbindung
treten. Sollte innerhalb einer Frist
von drei Monaten nach dem Tage der
Mitteilung an die deutsche Regierung
Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 160.
99
de föreslagna tullsatserna icke hafva
uppnåtts, skall i enlighet med artikel
22 skiljedomstolen anlitas, och förändringen
kan blott äga rum i öfverensstämmelse
med skiljedomstolens
utslag.
3. Med hänsyn till de i Tyskland
gällande föreskrifter rörande meddelandet
af officiella upplysningar i tullsaker
är svenska regeringen beredd
att så snart som möjligt utfärda bestämmelser,
hvarigenom det skall möjliggöras
för varuimportören att på
officiell väg erhålla bindande upplysning
rörande tullbehandlingen af varor
vid deras införsel till Sverige.
4. Till tariffnummer 261, till
positionen »Kläder» (efter nr. 295),
och till tariffnummer 395. I händelse
Sverige skulle företaga tullförändringar
för följande varor, skola de
nya tullarna icke öfverstiga nedan
angifna tullsatser:
kaustikt kali: 3 kronor för 100
kg-;
klädespersedlar, af linne eller bomull,
samt delar af sådana, äfvensom
sydda hushållspersedlar,
alla slag, såsom duktyg, handdukar,
lakan, örngott, gardiner med
flera dylika, andra än sådana med
broderier: 75 procents förhöjning
i tullen för tyget, hvaraf persedeln
hufvudsakligen består;
gångkläder och andra klädespersedlar,
af annat ämne än linne
die Einigung fiber die vorgeschlagenen
Sätze nicht erzielt worden sein, so
wird nach Massgabe des Artikels 22
das Schiedsgericht angerufen werden,
und die Umwandlung kann nur entsprechend
der Entscheidung dieses
Gerichts erfolgen.
3. In Anbetracht der in Deutschland
geltenden Vorschriften fiber die
Erteilung amtlicher Ausktinfte in Zollsachen
ist die schwedische Regierung
bereit, so båld als möglich Bestimmungen
zu erlassen, durch die es den
Wareneinfuhrern ermöglicht werden
soll, auf amtlichem Wege fiber die
Zollbehandlung von Waren bei deren
Einfuhr nach Schweden verbindliche
Auskunft zu erhalten.
4. Zur Tarifnummer 2 61, zur
Position »Kleider» (hinter Nr. 295),
und zur Tarifnummer 395. Falls
Schweden fur folgende Waren Zolländerungen
vornehinen sollte, werden
die neuen Zölle die nachstehend angegebenen
Sätze nicht fibersteigen:
kaustisches Kali: 3 Krönen för 100
kg;
Kleidungsstucke aus Leinwand oder
Baumwolle sowie Teile derselben,
auch genähte Haushaltungsgegenstände
aller Art, wie Tischzeug,
Handtöcher, Bettlaken,
Kopfkissen, Gardinen und dergleichen,
andere als solche mit
Stickereien: 75 v. H. Aufschlag
auf den Zoll för den Stoff, aus
welchem das betreffende Stuck
hauptsächlich besteht;
Kleider und andere Kleidungsstucke
aus anderem Stoff als Leinwand
opaginerad Kontrollera mot PDF
100
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
eller bomull, samt delar af sådana,
andra än sådana med broderier,
fransar, snörmakerier,
spetsar eller blonder eller med
foder, som drager högre tull än
det tyg eller ämne, hvaraf klädespersedeln
hufvudsakligen består:
75 procents förhöjning i tullen
för tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen
består;
balk-, hörn- och annat till järnvägsskenor
ej hänförligt s. k. fasonjärn,
vägande mindre än 60
kg. till och med 20 kg. per löpande
meter: 1,50 kronor för
100 kg.
5. Till tariffnumren 378 och
7 35. Sverige äger rätt att under
denna traktats bestånd företaga en
tullförändring därhän, att tullen för
de under n:r 378 och 735 fallande
maskinerna (med undantag af redskap
och verktyg), såvidt vikten per maskin
belöper sig till 1000 kg. eller
därunder, höjes med högst 5 procent
af värdet, om samtidigt för dessa
maskiner, såvidt vikten per maskin
belöper sig till öfver 10000 kg., en nedsättning
i tullen med samma procentsats
af värdet beviljas.
Samma tullförändring skall äga
ruin för maskindelar, hvilka uppenbarligen
tillhöra de i anseende till tullen
höjda eller nedsatta maskinerna
eller äro afsedda för dessa.
oder Baumwolle sowie Teile derselben,
andere als solche mit
Stickereien, Fransen, Posamenten,
Spitzen,Blondenoder Flitter,
welches eincm höheren Zoll unterliegt
als der Stoff, aus dem die
Klcidungsstucke hauptsächlich
bestehen: 75 v. IT. Aufschlagauf
den Zoll för den Stoff, aus
welchem das betreffende Stuck
hauptsächlich besteht;
Balken-, Eck- und anderes, nicht
in Eisenbahnschienen bestehendes
sogenanntes Fassoneisen, im
Gewichte von weniger als 60
kg bis 20 kg auf das laufende
Meter: 1,50 Krönen för 100 kg.
5. Zu den Tårifnummern 378
und 735. Schweden ist befugt, während
der Dauer des gegenwärtigen
Vertrags, eine Änderung des Zolles
dahin vorzunehmen, dass die unter
die Nrn. 378 und 735 fallenden Maschinen
(mit Ausschluss der Gerätschaften
und Werkzeuge), soweit ihr
Einzelgewicht 1000 kg oder dar unter
beträgt, bis um 5 v. H. vom Werte
im Zolle erhöht werden, wenn gleichzeitig
för diese Maschinen, soweit ihr
Einzelgewicht iiber 10000 kg beträgt,
eine Ermässigung des Zolles um denselben
Prozentsatz vom Werte gewährt
wird.
Die gleiche Zolländerung soll för
Teile von Maschinen Platz greifen,
die erkennbar zu den im Zolle
erhöhten oder ermässigten Maschinen
gehören oder för diese bestimmt sind.
Kungl. Maj:ts JVåd. Proposition N:o 160.
101
Till artikel 9.
Genom artikel 9 beröras icke de
bestämmelser i den svenska lagstiftningen,
enligt hvilka högre skatt erlägges
för alkohol, som framställes af
utländsk potatis, än för alkohol af
inhemsk potatis.
Till artikel 10.
I.
De natur- och industrialster af
hvad ursprung det vara må, hvilka
föras igenom den ena traktatslutande
partens område, skola vid införseln i
den andra partens område icke vara
underkastade andra eller högre tullar,
fin om de infördes omedelbart från
ursprungslandet.
II.
Under denna traktats bestånd må
icke i Sverige järnmalm vid utförseln
beläggas med tull.
Till artikel 13.
Från tysk sida skall man icke på
grund af mest gynnad nations rätt
göra anspråk på tillämpningen af bestämmelserna
i deklarationen mellan
Sverige och Danmark den 22 sep
-
Zu Artikel 9.
Durch Artikel 9 werden die Bestimmungen
der schwedischen Gesetzgebung
nicht beruhrt, nach denen von
Alkohol, der aus ausländischen lvartoffeln
hergestellt ist, eine höhere
Steuer erhoben wird als von dem Erzeugnis
aus inländischen Kartoffeln.
Zu Artikel 10.
1.
Die Boden- und Gewerbserzeugnisse
irgend welcher Herkunft, welche
durch das Gebiet eines der vertragschliessenden
Teile durchgefuhrt werden,
sollen bei ihrem Eingang in das
Gcbict des anderen Teiles keinen anderen
oder höheren Zöllen unterworfen
werden, als wenn sie unmittelbar aus
dem Ursprungsland eingefuhrt worden
wären.
II.
Während der Dauer des gegenwärtigen
Vertrages werden in Schweden
Eisenerze bei der Ausfuhr nicht
mit Zoll belegt werden.
Zu Artikel 13.
Die Bestimmungen der Deklaration
zwischen Schweden und Dänemark
vom 22. September 1871 zur Regelung
gewisser Handels- und Schiffahrtsverhältnisse
im Öresund sowie die
102
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
tember 1871 till ordnande af vissa
handels- och sjöfartsförhållanden i Öresund
äfvensom aftalen mellan Sverige
och Norge rörande handels- och sjöfartsförhållandena
i Idefjorden och
Svinesund, så länge samma bestämmelser
icke utsträckas till andra stater.
Till artikel 19.
Från tysk sida skall man icke på
grund af mest gynnad nations rätt
göra anspråk på de särskilda förmåner,
som i fråga om befarande af svenska
insjöar, floder och kanaler äro medgifna
eller framdeles må komma att
medgifvas den norska sjöfarten, så
länge samma förmåner icke medgifvas
någon annan stats sjöfart.
Detta protokoll skall samtidigt med
traktaten föreläggas de traktatslutande
parterna och, i händelse den senare
ratificeras, skola äfven de i det förstnämnda
intagna förklaringar och aftal
utan ytterligare formell ratifikation
gälla såsom stadfästa.
Som skedde i Stockholm, uti två
exemplar, den 8 maj 1906.
ERIC TROLLE.
(l. s.)
DOUGLAS.
(l. s.)
H. CA VALLI.
(l. s.)
Abmachungen zwischen Schweden und
Norwegen ilber die Handels- und
Schiffahrtsverhältnisse im Idefjord und
Swinesund werden deutscherseits solange
nicht auf Grund des Meistbegunstigungsrechtes
in Anspruch genommen
werden, als sie nicht auf
andere Staaten erstreckt werden.
Zu Artikel 19.
Deutscherseits werden die besonderen
Begiinstigungen, die der norwegischen
Schiffahrt fur die Befahrung
der schwedischen Binnengewässer zugestanden
sind oder kilnftig zugestanden
werden inöchten, so länge nicht
auf Grund des Meistbegunstigungsrechtes
in Anspruch genommen werden,
als sie nicht der Schiffahrt eines
anderen Staates eingeräumt werden.
Das gegenwärtige Protokoll soll
zugleich mit dem Vertrage den vertragschliessenden
Teilen vorgelegt werden,
und im Fälle der Ratifikation
des letzteren sollen auch die in dem
ersteren enthaltenen Erklärungen und
Verabredungen ohne weitere förmliche
Ratifikation als genehmigt gelten.
So geschehen in doppelter Ausfertigung
zu Stockholm, den 8. Mai
1906.
F. von MULLER.
(l. s.)
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.
103
Utdrag af protokollet öfver ett blandadt utrikesdepartements-,
justitie-, civil- och finansärende, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 8 maj 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,
Biesért,
friherre Marks von Wurtemberg,
Tamm,
SlDNER,
Hellner,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:
»Den
25 december 1902 utfärdades i Tyskland ny tulltarifflag med
tillhörande tulltariff att träda i kraft å dag, som framdeles blefve bestämd.
I jämförelse med Tysklands föregående tulltariff af den 15 juli 1879 och
de nedsättningar däri, som Tyskland under åren 1891—1894 genom handelstraktater
med åtskilliga europeiska länder medgifvit, och hvilka nedsatt
-
104
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
ningar tillgodokommo samtliga länder, som tillförsäkrats mest gynnad
nations behandling, medförde den nya tariffen i allmänhet högst väsentliga
tullförhöjningar å ett stort antal varor, hvarjämte tull åsattes åtskilliga
artiklar, som dittills varit tullfria. Genom aftal, som Tyskland sedermera
under åren 1904 och 1905 träffat angående tillägg till nyssberörda handelstraktater,
har Tyskland, beträffande flertalet i den nya tulltariffen upptagna
positioner, för viss tid medgifvit nedsättning af tullsatserna eller
bundit desamma vid det bestämda beloppet, resp. tullfrihet, hvarigenom
hvart och ett land, som med Tyskland ingått de ifrågavarande traktaterna,
i största möjliga utsträckning tillgodosett sin exportindustri.
Sverige tillhör visserligen på grund af äldre, ännu bestående traktater
med enskilda tyska stater, hvilka traktater faktiskt ansetts bindande
jämväl för Tyska riket, de länder, som äga åtnjuta mest gynnad nations
behandling; och alla de förmåner, andra länder genom traktater tillvunnit sig
i Tyskland, skulle sålunda komma äfven Sverige till godo. Men förstnämnda
traktater kunna numera uppsägas att upphöra ett år efter uppsägningen.
Sker sådan uppsägning från tysk sida, skulle således ett år därefter den
nya tyska allmänna tariffen komma att i hela sin utsträckning tillämpas
gentemot Sverige och emot detta land nästan ensamt, hvilket otvifvelaktigt
skulle i allmänhet komma att innebära ett afstångande af den tyska marknaden
för en stor del af den svenska exporten.
Ett sådant osäkerhetstillstånd som det, hvari Sveriges nuvarande
handelsförhållanden till Tyskland befinna sig, lär redan i och för sig utgöra
en stor olägenhet för vår exportindustri, och då därtill kommer, att,
äfven med tillgodonjutande af mest gynnad nations rätt, åtskilliga af våra
exportartiklar och däribland vissa af stor betydenhet, i allt fall skulle
genom den nya tyska tulltariffen drabbas af väsentligt högre tullsatser än
förut, syntes det vara jämväl för Sverige synnerligen angeläget att genom
aftal med Tyskland söka för viss tid tillförsäkra sig ej mindre stabilitet i
fråga om rätten till mest gynnad nations behandling än äfven tullnedsättningar
för sådana artiklar, som utgjorde föremål för svensk export, men
beträffande hvilka ställningen såsom mest gynnad nation ej täckte den svenska
exportens intresse.
Sedan man därför på diplomatisk väg inhämtat underrättelse om utsikterna
för en öfverenskommelse med Tyskland angående ordnandet af det
handelsrättsliga förhållandet de båda länderna emellan och förvissning
erhållits, att Tyskland, om det än för egen del icke funne anledning att
taga initiativet till inledande af traktatsunderhandlingar, likväl vore villigt
att inträda i sådana underhandlingar, fann Kungl. Maj:t, på föredragning
af dåvarande chefen för finansdepartementet, den 25 maj 1905 godt
105
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
i princip besluta inledande af underhandlingar om afslutande af en öfverenskommelse
mellan Sverige och Tyska riket till ordnande af de båda
ländernas ömsesidiga handelsförbindelser.
Officiell inbjudning till öppnande af sådana underhandlingar beslöts
af Kungl. Maj:t den 30 augusti 1905, och sedan underhandlare å ömse
sidor blifvit utsedda, hafva • underhandlingar mellan dessa förts dels i
Stockholm under tiden från och med den 30 oktober till och med den
16 december 1905, dels i Berlin från och med den 7 till och med den 26
februari innevarande år. Sistnämnda dag undertecknades af underhandlarna
förslag till en handels- och sjöfartstraktat jämte tulltariffer och slutprotokoll.
I fråga om två punkter hade emellertid enighet icke uppnåtts mellan
underhandlarna, nämligen dels den af Tyskland framställda, men från
svensk sida då icke bifallna fordran om tillförsäkran af frihet för exporttull
å järnmalm vid utförsel från Sverige, dels ock den af Sverige framställda''
fordran å nedsättning af den tyska införseltullen å fönsterramar
och dörrar m. fl. grofva snickeriartiklar, hvilken fordran de tyska underhandlarna
icke tillmötesgått i sådan utsträckning, som från svensk sida
ansågs nödvändigt för tillgodoseende af den svenska snickeriindustriens
behof. Sedan numera enighet vunnits jämväl i nämnda två frågor, får
jag härmed anhålla att till Kungl. Maj:ts pröfning få framlägga det sålunda
utarbetade traktatsförslaget.»
Sedan herr ministern för utrikes ärendena därefter redogjort för
innehållet af berörda förslag till traktat med bilagor, anförde chefen för
finansdepartementet i underdånighet följande:
»Den fara för Sveriges handel och industri, som låg i antagandet
af den af herr ministern för utrikes ärendena omnämnda tyska tulltariffen
af den 25 december 1902, har redan tidigare och kort efter tariffens
utfärdande utgjort föremål för de svenska statsmakternas uppmärksamhet.
I skrifvelse den 28 februari 1903 anhöll nämligen Riksdagen,
att Kungl. Maj:t täcktes, efter verkställd utredning, taga under ompröfning,
hvilka åtgärder som kunde vidtagas för att i möjligaste mån mildra
de olägenheter, hvilka kunde komma att förorsakas Sveriges näringar genom
de nyligen beslutade förhöjda tyska tullsatserna.
För verkställande af den af Riksdagen sålunda begärda utredningen
tillsattes, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 8 maj 1903, inom finansdepartementet
en kommission af fem personer, hvilka den 22 mars 1904
Bih. till Pilcsd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft.
14
106
Tysklands
hittillsvarande
tulllagstiftning
-
Sveriges
han delspolitiska
ställning
till
Tysldand.
Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 160
och den 31 mars 1905 afgåfvo betänkanden angående Sveriges handelsförhållanden
till Tyskland.
Af dessa betänkanden och den utredning i frågan, jag i öfrigt låtit
verkställa, framgår hufvudsakligen följande.
Redan före antagandet af 1902 års tulltariff och afslutandet af ofvanberörda,
därefter ingångna traktater var Tysklands tullpolitik fotad på
systemet af en »allmän» tulltariff och en traktatstariff, innefattande de
medgifvanden, som tillförsäkrats särskilda länder genom med dem afslutade
traktater. Under rikskansleren grefve Caprivis tid hade nämligen
Tyskland åren 1891—1894 afslutat tarifftraktater med Österrike-Ungern,
Italien, Belgien, Schweiz, Serbien, Rumänien och Ryssland. Genom fredsfördraget
i Frankfurt år 1871 är Frankrike från Tysklands sida tillförsäkradt
lika gynnsam behandling som England, Belgien, Nederländerna, Schweiz,
Österrike och Ryssland. Sedan ett äldre, med England ingånget handelsfördrag
upphört att gälla den 30 juli 1898, har detta land tid efter annan
genom särskilda lagar tillförsäkrats behandling såsom mest gynnad
nation. Härförutom hafva ej mindre Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna,
Spanien, Turkiet och Grekland än äfven Nordamerikas förenta
stater samt åtskilliga andra utomeuropeiska länder dels genom äldre, med
enskilda tyska stater ingångna handelstraktater, dels genom med den tyska
»Zollverein» eller Tyska riket afslutade fördrag fått sig tillförsäkrad behandling
såsom mest gynnad nation, i följd hvaraf dessa länder komma i
åtnjutande af hvarje tullnedsättning, som af Tyskland medgifves något
annat land.
Hvad särskildt angår Sveriges nuvarande handelspolitiska ställning
till Tyskland, äro ännu i kraft vissa äldre traktater, som Sverige afslutat
med åtskilliga enskilda tyska stater, nämligen
med Preussen af den 14 mars 1827,
» Hannover » » 16 mars 1837,
» Hamburg » » 1 maj 1841,
» Bremen » » 1 maj 1841,
t Oldenburg » » 1 april 1843,
» Mecklenburg-Schwerin af den 10 okt. 1846 och
» Lybeck af den 14 sept. 1852.
Af dessa traktater innehålla de fem sistnämnda tillförsäkran om behandling
såsom mest gynnad nation, men saknas sådan i de två förstnämnda.
Traktaterna äro ursprungligen afslutade på fem år och löpa därefter med ett
107
Kungl. MajUs Nåd. Proposition N:o 160.
års uppsägning; de äro sålunda för närvarande uppsägbara men i hvarje
fall gällande ett år efter uppsägningen.
Den tarifftraktatspolitik, Tyskland under slutet af 1800-talet drif- Tysklands
vit på basis af sin tulltariff af år 1879 och som, i anseende till denna Stiftning''
tariffs formella bristfällighet, särskildt med hänsyn till dess ofullständiga
specifikation af olika varuslag, icke kunde med den gamla tariffens bibehållande
bringas till fulländning, har vidare utvecklats och satts i system
genom 1902 års tulltariff och de med anslutning till denna därefter ingångna
traktaterna. Dessa traktater äro följande:
med Italien tilläggstraktat den 3 december 1904 till handels-, tulloch
sjöfartstraktaten den 6 december 1891,
med Belgien tilläggstraktat den 22 juni 1904 till handels- och tulltraktaten
den 6 december 1891,
med Ryssland tilläggstraktat den 28 juli 1904 till handels- och sjöfartstraktaten
den 10 februari 1894,
med Rumänien tilläggstraktat den 8 oktober 1904 till handels-, tulloch
sjöfartstraktaten den 21 oktober 1893,
med Schweiz tilläggstraktat den 12 november 1904 till handels-och
tulltraktaten den 10 december 1891,
med Serbien tilläggstraktat den 29 november 1904 till handels- och
tulltraktaten den 21 augusti 1892,
med Österrike-Ungern tilläggstraktat den 25 januari 1905 till handels-
och tulltraktaten den 6 december 1891 och i sammanhang därmed
öfverenskommelse angående kreaturssjukdomar, samt
med Bulgarien handels-, tull- och sjöfartstraktat den 1 augusti 1905.
Samtliga dessa traktater äro numera ratificerade och hafva -— åtminstone
hvad beträffar Tyskland — trädt i kraft å samma dag, som, på
grund af särskild förordning, den nya allmänna tulltariffen, eller den 1
mars innevarande år.
Vid en jämförelse mellan den sålunda åvägabragta nya tullagstiftningen
och den förut gällande i afseende af de olika tullsatsernas höjd
faller genast i ögonen de afsevärda tullförhöjningar, som i allmänhet företagits
i fråga om spannmål och åtskilliga andra födoämnen och hvilka
framgå af följande tabell.
108
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.
N:r
i
nya
tarif-
fen.
Varuslag.
Tull per 100 kg.
Enligt
den gamla
allmänna
tariffen.
Rmk.
Enligt
den gamla
traktats- tariffen.
Rmk.
Enligt den
nya allmänna
tariffen.
Rmk.
Enligt den
nya traktats- tariffen.
Rmk.
1
Råg..................
5: —
3: 50
7:- (5) >)
5:-
2
Hvete och spalt.............
5: —
3: 50
7: 50 (5; 50)2)
5: 50
3
Maltkorn................
2: 25
2: —
7: - (4) >)
4:-
3
Annat korn...............
2: 25
2: —
7: —
1: 30
4
Hafre..................
4: —
2: 80
7:-(5) »)
5: —
5
Bohvete.................
2: —
2:-
5: -
—
9
Malt af korn..............
4:-
3: 60
10: 25
5: 75
9
D:o » hafre..............
4: —
—
11: —
—
30
Humle.................
20: —
14: -
70: —
20: —
47
Lingon .................
fria
fria
5: —
5:-
47
Andra bär, ej särskildt nämnda.....
fria
fria
5: —
fria
47
Plommon, körsbär, friska.........
fria
fria
6: —
O.
Av. -
48
Plommon, torkade............
4:-
4: —
10 ä 15: —
4 ä 8
103
Kor...................
2: 25 a)
2: 25 2)
18: —
8: —
103
Oxar..................
6: — 2)
5: 10 2)
18: —
8:-
104
Får...................
1 (st.)
1 (st.)
18: —
8: —
106
Svin..................
5: — 2)
4: 17 2)
18:-
9: —
107
Gäss..................
fria
fria
24: —
fria
107
Annat fjäderfä.............
fritt
fritt
6: —
4: —
108
Kött, färskt, äfven fruset........
20:-
15: —
45: —
27 ä 45
108
D:o. enkelt tillredt...........
20: —
17: —
60: —
35: —
108
D:o, på finare sätt tillredt........
60: —
60:-
120: —
75: —
114
Korf..................
20: —
17: —
70:-
40:-
134
Smör..................
20:-
16: —
30: —
20: —
135
Ost...................
20:-
20 (15)
SO: —
20: - (15)
136
Ägg..................
3:-
2: —
6: —
2:-
162
Hafremjöl................
10: 50
7: SO
18:75
—
162
Mjöl af annan spannmål.........
10:50
7: 30
18: 75
10: 20
163
Ris, poleradt..............
4: —
4: —
6:-
4:-
164
Gryu..................
10: 50
7: 30
18: 75
12: —
198
Bröd, enkelt..............
10: 50
7:30
16: —
10:20
*) Minimitull.
’) Vid en antagen lefvande vikt af 400 kg. för kor, 500 kg. för oxar och 120 kg. för svin.
109
Kungl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 160.
Det förnämsta syftet med den nya tariffen har varit att undanröja
de tullättnader å jordbrukets alster, som medgifvits genom 1890-talets
traktater.
Hvad industrien beträffar, har det visserligen — såsom den tyska
regeringen i sin proposition om den nya tariffen framhåller — varit afsikten
att bereda äfven denna ökadt skydd, om än icke genom införande
af så allmänna och starka tullskärpningar som i fråga om landtmannaprodukterna.
De för industrien behöfliga råämnena hafva genom de nya tarifferna
i allmänhet bibehållits vid de gamlas tullfrihet eller låga tullsatser. Fria
från tull äro sålunda nu såsom förut malmer, oarbetade metaller, rå eller
blott råhuggen sten (utom skiffer och gatsten), lera, alla slags jordarter,
gips, stenkol och koks samt öfriga brännmaterialier, bomull, lin, hampa,
ull, oberedda hudar och skinn, tagel och borst. Vidare äro fortfarande
tullfria: tjära, beck, asfalt och harts samt kreatursfoder och gödningsämnen
m. m. A en stor del af dessa varuslag har tullfriheten bundits genom
de nya traktatstarifferna, liksom förhållandet var enligt de gamla.
Beträffande slutligen industriella hel- och halffabrikat, innehåller den
nya allmänna tariffen afsevärda tullförhöjningar å ett flertal af dessa, företrädesvis
å de mera bearbetade artiklarna, som genom den vunna ökade
specialiseringen utbrutits från de öfriga. Genom! de nya traktatstarifferna
hafva emellertid betydande reduktioner gjorts i ett stort antal af de sålunda
beslutade tullförhöjningarna, i många fall till samma nivå som i
de gamla traktatstarifferna. I några fall har tullen genom de nya tarifferna
sänkts under det förut gällande beloppet. Af särskild betydelse
för Sverige är i detta afseende, att tullen å plankor, battens och bräder,
som enligt den gamla (allmänna och traktats-) tariffen utgjorde 80 pf. och
i den nya allmänna tariffen höjts till rmk 1,25, i den nya traktaten med
Osterrike-Ungern nedsatts till 72 pf., allt per 100 kg. Lägre tullsatser
än de förut gällande hafva jämväl åsatts vissa andra af trävaruindustriens
halffabrikat. Däremot kvarstå beträffande åtskilliga artiklar äfven för
traktatsländerna tullförhöjningar af stor betydelse. Bland de för Sveriges
export betydelsefulla artiklar, som sålunda från och med den 1 mars innevarande
år drabbas af ogynnsammare tullbehandling än förut, vill jag
redan nu särskildt framhålla gröfre snickeriarbeten, gatsten, gröfre stenhuggeriarbeten,
lingon, klinker, mjölkskuinningsmaskiner samt renad
träsprit.
Statistik.
110 Kungl. Majits nåd. Proposition N:o 160.
Innan jag närmare ingår på utredandet af de olägenheter, som
skulle vållas Sveriges näringar, om Sverige icke genom särskild traktat
med Tyska riket för framtiden tillförsäkrar sig lättnader i de höjda tullar,
den nya allmänna tyska tariffen innebär, torde det vara på sin plats att
med några statistiska siffror belysa storleken och betydelsen af Sveriges
handelsomsättning med Tyskland.
Värdet af Sveriges hela handelsomsättning med Tyskland under de
senaste tre åren dels enligt tysk och dels enligt svensk statistik framgår
af nedanstående tabell:
1 9 0 4.
1 9 0 3.
1 9 0 2.
Enligt tysk statistik.
flink.
Kink.
Rmk.
Införsel från Tyskland..............
151,011,000
132,321,000
119,054,000
! Utförsel till > ..............
99,879,000
90,107,000
80,398,000
Införselöfverskott
51,132,000
42,214,000
38,050,000
Nämnda summor förvandlade till svenskt mynt.
Kr.
Kr.
Kr.
[ Införsel från Tyskland..............
134,399,790
117,766,000
105,958,000
Utförsel till > ..............
88,892,310
80,195,000
71,554,000
Införselöfyerskott
45,507,480
87,571,000
34,404,000
Enligt svensk statistik.
Införsel från Tyskland..............
221,936,000
205,634,000
196,971,000
j Utförsel till * ..............
71,729,000
71,260,000
62,781,000
Införselöfveiskott
150,207,000
134,421,000
134,190,000
Härvid faller genast i ögonen den stora skillnaden mellan den svenska
och den tyska statistikens resultat för ifrågavarande år. Det torde emellertid
icke råda något tvifvel om, att härvid företrädet bör lämnas åt den tyska
statistiken. Till den 1 oktober 1904, då den nya tullstadgan af den 1 juli
samma år trädde i kraft, tillämpades nämligen inom den svenska statistiken i
111
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
vissa afseenden sådana grunder, att resultatet måste betraktas såsom missvisande.
Hvad införselvarorna beträffar, upptogos de nämligen icke såsom
kommande från det ursprungliga produktionslandet, utan från det land, där
varorna blifvit inlastade, och utförselvarorna fördes på det land, till livilket
de omedelbart blifvit försända, i stället för på det land, till hvilket de blifvit
försålda. Följden häraf blef, att till den 1 oktober 1904 i Sveriges import från
Tyskland medräknats exempelvis alla kolonialvaror, som öfver Hamburgs
frihamn anländt till Sverige, men att i exporten till Tyskland ej medräknats
de betydande kvantiteter järnmalm och järnvaror m. m., som via
Belgien och Nederländerna förts till Tyskland.
Äfven i annat afseende är den svenska statistiken, särskildt hvad
utförseln beträffar, behäftad med bristfälligheter. För utförseln utgöras
nämligen primäruppgifterna nästan uteslutande af afsändarnes exportinlagor,
hvilka mången gång kunna vara helt summariskt affattade och
stundom icke alls aflämnas, hvadan ej utan skäl kan antagas, att utförseln
i statistiken upptages med för låga belopp. Denna bristfällighet i den
svenska statistiken har ännu ej afhjälpts.
Äfven sättet för bestämmandet af varornas värden är i Sverige
allt fortfarande otillfredsställande.
Af nu anförda skäl bör man vid undersökningar om handelsutbytet
mellan Sverige och Tyskland hufvudsakligen hålla sig till den tyska statistiken.
Endast när det gäller att utröna storleken af införseln af något
visst under en särskild tullrubrik i svenska tulltaxan fallande varuslag, bör
man anlita den svenska statistiken, som är uppställd med anslutning till
nämnda tulltaxa. Detta kan göras med så mycket större skäl, som de från
Tyskland till Sverige införda artiklar, med hvilka jag i detta sammanhang har
anledning sysselsätta mig, otvifvelaktigt äro tyska tillverkningsartiklar och
alltså den svenska statistikens på felaktig ursprungsbeteckning beroende
missvisningar här sakna betydelse. I öfriga fall äro nedanstående uppgifter
grundade på tysk statistik.
Värdet af Sveriges hela liandelsomsättning med Tyskland åren 1880—
1.904 enligt tysk statistik framgår af följande tabell, hvars resultat jag,
för vinnande af större åskådlighet, jämväl torde få belysa genom en i anslutning
därtill uppgjord grafisk tablå.
112 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Å r.
Införsel från
Tyskland.
Rmk.
Utförsel till
Tyskland.
Rmk.
Införsel-
öfverskott.
Rmk.
Införseln från
Tyskland till
Sverige i pro- cent af Tysk- lands hela
utförsel.
Utförseln från
Sverige till
Tyskland i
procent af
Tysklands hela
införsel.
1880 ........
48,859,000
12,631,000
36,228,000
1.6
0.4
1881........
48,945,000
14,400,000
34,545,000
1.6
0.5
1882 ........
51,124,000
15,114,000
36,010,000
1.6
0.5
1883 ........
57,848,000
15,702,000
42,146,000
1.7
0.5
1884 ........
58,021,000
17,873,000
40,148,000
1.8
0.5
| 1885 ........
58,361,000
20,786,000
37,575,000
2.0
0.7
1886 ........
51,668,000
20,357,000
31,311,000
1.7
0.7
1887 ........
50,371,000
26,684,000
23,687,000
1.6
0.8
1888 ........
54,050,000
35,038,000
19,012,000
l.C
1.0
1889 ........
71,359,000
50,103,000
21,256,000
2.2
1.2
1890 ........
91,559,000
46,076,000
45,483,000
2.7
1.1
1891........
73,531,000
52,154,000
21,377,000
2.2
1.2
1892 ........
67,536,000
55,723,000
11,813,000
2.1
1.3
1893 ........
70,791,000
61,406,000
9,385,000
2.2
1.5
1894 ........
73,119,000
63,443,000
9,676,000
2.4
1.5
1895 ........
76,593,000
62,925,000
13,668,000
2.2
1.5
1896 ........
78,890,000
74,018,000
4,872,000
2.1
1.6
1897 ........
92,915,000
87,528,000
5,387,000
2.5
1.8
1898 ........
106,969,000
102,939,000
4,030,000
2.7
1.9
1899 ........
136,149,000
104,177,000
31,972,000
3.1
1.8
1900 ........
138,314,000
104,859,000
33,455,000
2.9
1.7
1901........
111,397,000
84,291,000
27,106,000
2.5
1.5
1902 ........
119,054,000
80,398,000
38,656,000
2.5
1.4
1903 ........
132,321,000
90,107,000
42,214,000
2.6
1.4
1904 ........
1 151,011,000
99,879,000
51,132,000
2.8
1.5
Vid granskning af denna tabell faller i ögonen den starka och
frånsedt några enstaka undantag — oafbrutna ökningen af såväl införseln
som utförseln under perioden, ökningen är dock ojämförligt starkare i
fråga om utförseln än beträffande införseln, ity att den förstnämnda under
sagda år ökats från 12,631,000 Rmk till 99,879,000 Rmk och alltså nära
åttadubblats, under det att den senare ökats från 48,859,000 Rmk till
151,011,000 Rmk och alltså föga mer än tredubblats.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
113
Grafisk framställning,
utvisande värdet i riksmark af Sveriges handelsomsättning i det hela med
Tyskland åren 1880—1904 enligt tysk statistik.
33 1300 01 1302 03 1306-
1300 01 1301. 03 130m.
Bih. till Iliksd. Prot. 1606. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft.
15
114
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.
Hvad beträffar de olika varuslag, som ingått i såväl införseln som
utförseln år 1904, meddelas ur den tyska statistiken följande sammanställningar.
De för Sveriges utförsel viktigaste varuslagen utgjordes af
Millioner
Riksmark
Byggnads- och gagnvirke af mjuka träslag.......31,9
däraf sågadt virke "29,6 mill. Rmk.
Järnmalm.....................25,3
Sten, rå eller blott råhuggen.............10,4
Grofva snickeriarbeten................ 4,o
Smidbart järn i stänger etc............... 3,2
Pappersmassa.................... 2,4
Lingon....................... 1,8
Maskiner och maskindelar (utom lokomotiv m. m.) .... 1,5
Tackjärn...................... 1,4
Färsk fisk (däraf sill 1,2 mill. Rmk.)............. 1,4
Kalf hudar, råa och saltade............... l,o
Järntråd, rå..................... 0,9
Af införselvarorna åter hafva följande de högsta värdena:
Millioner
Riksmark
Hvete.......................10,o
Råg........................ 9,8
Ylleväfnader, tryckta................. 6,3
Maskiner och maskindelar (utom lokomotiv m. m.) .... 5,4
Ullgarn (utom kaingarn etc.)............. 5,o
Hafre....................... 3,9
Lackeradt och färgadt läder, handskskinn, karduan o. s. v. 3,5
Myntadt guld.................... 3,i
Oljekakor, oljekaksmjöl................ 3,1
Kreaturshudar, färska................. 2,5
Hörn- och vinkeljärn................. 2, t
Humle....................... 1,8
Elektriska kablar.................. 1,7
Anilin- och andra tjärfärgämnen............ 1,7
Kaustikt kali.................... 1,7
Grofva järnvaror, icke slipade, fernissade o. s. v...... 1,0
Konstull, ylleaffall.................. 1,5
115
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
För att visa i hvad mån de olika näringarna bidragit till de ofvan
påvisade förändringarna i handelsomsättningens storlek under perioden
1880—1904, äfvensom den utveckling, de hvar för sig undergått under
samma period, har jag vidare låtit uppgöra två tabeller, utvisande värdet i
1,000 Rmk enligt tysk statistik af de till beloppen mera afsevärda eller af
annan anledning särskildt betydelsefulla varuslag, som utgjort föremål för
utförsel till eller införsel från Tyskland under perioden.
Af dessa tabeller, hvilka torde få såsom bilagor (Bil. a och b) åtfölja
detta protokoll, framgår, hvad först Sveriges utförsel till Tyskland beträffar,
huru åtskilliga af våra nu betydelsefulla exportindustrier från obefintlighet
eller ytterst låg siffra i början af 1880-talet på jämförelsevis kort
tid utvecklat sig till en för våra förhållanden betydande omfattning. Sålunda
förete järnmalms- och tackjärnsexporterna ett stort uppsving, under
det stångjärnsexporten, ehuruväl visande en kraftig stegring, likväl redan vid
periodens början spelade en betydande roll. Utförseln af plankor, battens och
bräder visar en nästan oafbruten stegring från år 1886. För åren 1880—1885
hafva rörande sistnämnda varuslag inga siffror kunnat införas i tabellen, på
grund af att statistiken under denna tid fördes efter andra grunder; men
tillgängliga statistiska uppgifter gifva dock vid handen, att stegringen var
afsevärd jämväl under denna tid. Den betydande utförsel af kreatur, som
ägde rum från slutet af 1880-talet och som under hvart och ett af åren
1893—1896 inbragte omkring 3 V2 millioner Rmk, upphörde under år 1897
fullständigt på grund af det då utfärdade importförbudet från Tysklands
sida. Af råvaror och till icke manufakturerade varor hänförliga artiklar
har för öfrigt endast hafreexporten minskats.
Äfven vår utförsel af manufakturerade varor utvisar stegring ehuru
i mindre mån än nyssnämnda varor. Fallande tendens utvisas egentligen
endast af tändsticksexporten.
Hvad därefter angår införseln, torde det kunna sägas, att flertalet varor
visar samma stadigt stigande tendens, som utmärker införseln i det hela.
Särskildt anmärkningsvärda i detta afseende äro alizarin, anilin och andra
tjärfärger, hörn- och vinkeljärn, grofva och fina järnvaror, maskiner,
kablar för elektriska ledningar, lackeradt och färgadt skinn samt handskskinn,
färgtryck och kopparstick äfvensom asfalt- och tjärpapp. Fallande
tendens utmärker däremot kläder, underkläder och modevaror af siden etc.
samt underkläder af bomull och linne. Importen af sprängämnen, som började
på slutet af 1880-talet, nådde sin kulmen år 1897, men upphörde få år därefter.
Det torde slutligen vara anmärkningsvärd^ att införseln af fårull och ullgarn
visar en i det hela kraftig stegring, särskildt hvad beträffar sistnämnda
vara, under det att införseln af ylleväfnader varit i det närmaste konstant.
116
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Af den förut omtalade tabellen angående Sveriges handelsomsättning
med Tyskland åren 1880—1904 (sida 112) framgår slutligen, att Sveriges handelsomsättning
med Tyskland varit i stigande icke blott absolut utan äfven
i förhållande till Tysklands handelsomsättning i det hela. Ar 1880 var procenttalet
lägst för såväl införseln som utförseln, nämligen 1,6 för den förra
och 0,4 för den senare. Maximum under perioden uppnåddes af införseln
år 1899, då procenttalet för denna nära fördubblats, och af utförseln år
1898, då en nära femdubbel siffra mot 1880 uppnåtts.
Det hade varit önskligt att kunna bilda sig en liknande föreställning
i fråga om förhållandet mellan Sveriges handelsomsättning med Tyskland
och den svenska handelsomsättning en i det hela. Då emellertid, såsom förut
anförts, den svenska statistikens uppgifter äro vilseledande för detta ändamål
och sammanställningar af uppgifter, hämtade från olika länders statistik,
icke hafva synnerligt värde, då i de olika länderna mer eller mindre olika
statistiska metoder användas, låter det sig icke göra att med ledning af
statistiken draga några till siffran bestämda konklusioner rörande relationen
emellan vår handelsomsättning med Tyskland och den med andra
länder, utan lärer man få inskränka sig till att konstatera, att enligt svensk
statistik i fråga om Sveriges införsel Tyskland står i första, England i andra
och Danmark i tredje rummet, samt att i fråga om utförsel England står i
första, Tyskland i andra och Danmark i tredje rummet, hvarvid dock är att
märka, att man icke heller beträffande England och Danmark känner, i hvad
mån dessa länder utgöra verkliga ursprungsländer för de varor, som utgöra
föremål för vår införsel, eller i hvad mån de äro verkliga afsättningsmarknader
för svenska varor.
Af något större värde är emellertid den svenska statistiken, om sistberörda
förhållanden mellan Sveriges handelsutbyte med olika länder sammanställas
för en längre följd af år och man icke fäster sig vid relationerna
i och för sig, utan endast vid den utveckling, desamma undergått.
Enligt den svenska statistiken hafva värdena af till Tyskland och
till England utfördt gods i förhållande till Sveriges hela export utgjort
i medeltal under de fem sista femårsperioderna af 1800-talet. samt under
åren 1901—1904:
Till Tyskland. Till England.
1876—1880 6,87 % 51,98 %
1881—18 8 5 7,78 » 49,02 >
1886—1890 10,65 » 46,23 >
1891 — 1895 13,36 » 44,15 »
1896 — 1900 14,47 » 42,90 »
1901—19 04 16,62 » 38,35 »
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
117
Införselvärdena i förhållande till Sveriges hela import utgjorde
under samma perioder:
Från Tyskland. Från England.
1876—1880 ........ 22,oo % 28,76 %
1881—1885 27,79 » 25,93 »
1886—1890 30,34 » 27,es »
1891—1895 33,25 » 27,os »
1896—1900 34,6i » 30,53 »
1901—1904 ........ 38,oi * 26,47 »
Det visar sig häraf, att handelsutbytet med Tyskland under ifrågavarande
tidsperiod varit stadt i en kraftig stegring i alltjämt fortlöpande
följd, under det att utförseln till England aftagit och införseln därifrån
varit väsentligen stationär.
Det nu uppgjorda traktatsförslaget afser ett ordnande i fullständigaste Den f6re~
möjliga omfattning af Sveriges och Tysklands ömsesidiga handels- och traktatens
sjöfarsförhållanden. hufvudsak
Förslaget
innehåller sålunda bestämmelser om de rättigheter, hvartdera l''9ainnehål1- landets undersåtar skola åtnjuta i det andra landet i afseende å handel,
sjöfart och andra näringar, deras rättigheter i afseende å egendomsförvärf,
tillträde till domstolar, frihet från värnplikt, delaktighet i bolag, anlitande
af handelsresande m. m. I fråga om sjöfarten innehåller traktatsförslaget
särskilda utförliga stadganden.
Hufvudspörsmålet vid traktatverkets utarbetande har emellertid varit
ordnandet af tullbeskattningen i hvartdera landet af varor från det andra
landet.
I afseende härå, liksom beträffande flertalet andra frågor, är den
föreslagna traktaten i första rummet baserad på principen om mest gynnad
nations behandling, hvarom den (i artikel 10) innehåller ömsesidig tillförsäkran.
Härjämte innehåller traktatsförslaget, som redan nämnts, särskilda
tariffer rörande införseltullar i hvartdera landet å åtskilliga varor från det
andra landet. De i dessa tariffer fastlagna tullsatser äro i några fall lägre
än de, som bestämts i motsvarande, för hvartdera landet eljet gällande tulltaxa,
och innebära alltså en tullnedsättning. I flertalet fall äro däremot
118
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
tullsatserna desamma, som gälla enligt sistberörda taxa, hvadan traktatstariffens
bestämmelse i sådana fall endast går ut på s. k. bindning eller
afsägelse af rätten att under traktatstiden höja ifrågavarande tullsats hvad
beträffar varor, kommande från det kontraherande landet.
Frågan om bindande af tullsatser har helt naturligt vid förhandlingarna
spelat en mycket betydande roll. Vid underhandlingarnas början
hade Tyskland visserligen i ganska stor utsträckning framställt kraf om
tullnedsättningar. Men under förhandlingarnas gång befanns Tyskland i
flertalet fall villigt att åtnöja sig med allenast bindning af de i Sverige
nu gällande tullsatser. Det visade sig, att för Tyskland liksom för Sverige
det förnämsta syftemålet med traktaten var att vinna stabilitet i fråga
om tullbeskattningen i det andra landet.
Hvad beträffar bindandet af de tyska införseltullarna, har visserligen
denna fråga i så måtto varit förenad med mindre svårigheter, som Tyskland
redan genom sina förut afslutade traktater med andra länder för tiden
till och med den 31 december 1917 bundit flertalet af sina tullsatser och
frågan om i hvad mån dessa bindningar skulle tillgodokomma jämväl
Sverige lösts genom blott och bart tillförsäkran om mest gynnad nations
behandling. Samtliga af Tyskland med andra länder afslutade traktater
gälla nämligen till sistberörda dag, med undantag af traktaten med Bulgarien,
som utlöper den 28 februari 1911. Traktaten med Österrike-Ungern
kan emellertid 12 månader före den 31 december 1915 uppsägas till sistnämnda
dag.
För Sverige däremot, som för närvarande icke har någon tarifftraktat,
har en afsägelse af den fria dispositionsrätten öfver större eller mindre
delar af tulltaxan inneburit en högst af se värd svårighet.
Ett tillmötesgående af Tysklands fordringar i. detta afseende i så
yi igiesi stor utsträckning, som varit nödvändigt för afslutande af en traktat, befanns
under förhandlingarnas gång icke möjligt, om traktaten skulle erhålla
så lång giltighetstid som till 1917 års utgång.
Sverige och Tyskland befinna sig nämligen i tullpolitiskt hänseende
i mycket olika ställning.
Tyskland har vid afslutandet af sina nya traktater haft att utgå
från en ny, just med hänsyn till den fortsatta utvecklingen af Tysklands
traktatpolitik utarbetad tulltariff, hvilken ej blott medfört en så fullständig
uppdelning af olika varuslag, som härför ansågs behöflig, utan jämväl
innehåller minst så höga tullsatser, som i hvarje speciellt fall kundo
vara erforderligt för tillgodoseende af de olika industrigrenarnas kraf.
Sverige däremot har en tulltaxa, hvilken såväl i afseende å uppställning
och rubrikernas uppdelning som med hänsyn till tullsatsernas
119
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
höjd i hufvudsak daterar sig från år 1892. Och om än tullarna enligt
denna taxa med däri tills dato gjorda ändringar i det stora hela äro tillmätta
i syfte att lämna industrien nödigt skydd och jämväl för detta ändamål
i allmänhet äro tillräckliga, lider dock den svenska tulltaxan i nu
befintligt skick, på grund af sin ålder och de förändrade förhållanden, som
särskildt på industriens område inträdt sedan taxans upprättande, af det
betydande felet af alltför ringa uppdelning af de olika varuslagen. Olägenheten
häraf framträder tydligast just vid förhandlingar med en främmande
makt om bindningar för längre tid af gällande tullsatser, i det att
i ett stort antal fall tullsatserna väl befinnas fullt tillräckliga för enklare
slag af de under en tullposition hänförliga artiklar, men otillräckliga att
gifva skydd åt den inhemska tillverkningen af de finare varuslag, som falla
under samma position. Beträffande nu gällande svenska tulltaxa gäller
detta framförallt om de till textilgruppen hänförliga varuslag samt om
gruppen maskiner, redskap och verktyg, äfvensom om kautschukvaror,
etuier, galanterivaror, vissa metallvaror m. fl.
Den ställning gentemot den tyska industrien, hvari den svenska på
grund häraf befinner sig, kräfver så mycket mera försiktighet med hänsyn
till de handelspolitiska förhållandenas ordnande för framtiden, som den
svenska industrien — trots sitt starka uppsving under senare år och framförallt
sin sträf van att fortskrida till framställandet af fabrikat af allt högre
grad af bearbetning — ännu så länge just i detta hänseende är den tyska
industrien i synnerligen hög grad underlägsen.
Af nu anförda skäl har det befunnits omöjligt att för längre tid
binda något större antal af nu i Sverige gällande tullsatser.
Däremot hafva hinder icke synts föreligga för tillmötesgående i erforderlig
utsträckning af Tysklands fordringar om bindningar af tullsatser
för sa lång tid, som kunde anses erforderligt för en fullständig revision af
vår tulltaxa.
Då enligt det nu utarbetade förslaget traktatens giltighetstid bestämts
till den 31 december 1910, eller något mer än 472 år, torde en
tillräcklig tidrymd hafva tillmätts för berörda vidlyftiga revisionsarbete
jämte de underhandlingar om ny handelstraktat med Tyskland och eventuellt
äfven andra länder, som kunna blifva inledda på den sålunda vunna
grundvalen.
Till frågan om de åtgärder, som i första hand blifva erforderliga
för den svenska tulltaxans omarbetande efter tidsenliga grundsatser, skall
jag tillåta mig att framdeles återkomma.
120
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Den nyss af mig berörda underlägsenhet, särskildt i afseende å kvalitet
och genomsnittsvärde, af hvilken den svenska industrien lider i förhållande
till den tyska, har anförts såsom ett skäl mot ingående af någon
tarifftraktat alls med det mäktiga industrilandet Tyskland. Det har därvid
anförts, att, då det gifvetvis vore en lifsfråga för Sveriges ekonomiska
framtid att skaffa icke blott största möjliga utan äfven den ekonomiskt
mest fördelaktiga användning för svensk arbetskraft, som kunde erhållas,
men sådan stode att vinna endast genom att den svenska industrien själf
förädlade sina rika naturtillgångar så vidt möjligt ända fram till fullfärdiga
fabrikat, det under inga omständigheter ginge an att »binda» tullarna å
dessa sistnämnda vid belopp, som i en framtid kunde visa sig otillräckliga
för beredande af nödigt skydd åt den svenska industrien i konkurrensen
med den högt utvecklade, kapitalstarka och rikt specialiserade tyska. Ur
det allmännas synpunkt vore det därvid af underordnad betydelse, om sådana
råämnes- eller halffabrikatsindustrier som t. ex. sten- och sågverksindustrierna
bragtes i tillfälligt trångmål och delvis måste nedläggas; de i
dessa använda arbetare skulle härigenom endast tvingas att söka anställning
inom andra industrier, där den mänskliga arbetskraften erhölle en
mera lönande användning och i längden bättre bevarades i den inhemska
produktionens tjänst.
I detta resonemang finnes den kärnan af sanning, att den svenska
industrien oaflåtligen måste arbeta på att hinna fram till högre grader af
bearbetning hos sina alster. Men detta mål kan svårligen nås genom medel,
som skulle innebära ett äfventyrande af de redan upparbetade, om
ock jämförelsevis enkla industribranscher, i Indika den svenska arbetskraften
redan nu funnit lönande användning, och ett afklippande af möjligheten
att på denna väg förvärfva nödigt kapital för en ytterligare utveckling af
vår industri. Det torde tvärtom vara just på grundvalen af de redan
upparbetade industrigrenarna som den svenska industrien måste arbeta sig
vidare framåt, och dessa få ej blindvis offras för en förädlingsindustri, som
i Sverige ännu icke vunnit den mognad, att den kan göra de förra obehöfliga.
Men väl bör omsorgen om denna förädlingsindustris framtida
tillväxt föranleda, att Sverige icke under eu tid, då det icke i sin tulltaxa
har fullt tillräckligt skydd för samma industri, för en alltför lång
tid binder denna taxas för detta ändamål otillräckliga tullsatser.
Systemet af hela tulltaxans reviderande periodvis i förening med afsägelse
för hvarje period af den fria bestämmanderätten öfver större eller
mindre delar af tulltaxan skulle visserligen innebära ett brytande med den
praxis, som rådt i Sverige allt sedan de sista tarifftraktater, Sverige haft
121
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
med främmande länder, nämligen med Frankrike, Spanien och Portugal,
upphörde att gälla eller åtminstone att hafva egenskapen af tarifftraktater,
eller sedan den 1 februari 1892. Men för min del kan jag ej finna annat,
än att genom ett sådant system fördelar stå att vinna, hvilka i värde
ojämförligt öfverträffa de med detsamma förbundna olägenheter.
Förutom nämligen fördelen af det motsvarande bindandet af vissa
delar af det, eller eventuellt de andra kontraherande ländernas tulltaxor,
hvilket i utbyte står att vinna, och af den häraf följande tryggheten i
afseende å bibehållandet af afsättningsmöjligheter å dessa länders marknader
— fördelar, som till följd af den af Tyskland inledda och af andra
länder i allt starkare omfattning under senare år följda tarifftraktatspolitiken
icke mera stå att vinna utan beträdande af samma väg — måste
stabilitet äfven i fråga om den egna tulltaxan utöfva en gynnsam inverkan
å ett lands inhemska industriella och kommersiella förhållanden.
Partiella ändringar i tulltaxan måste nämligen, isynnerhet i den
mån de ofta förekomma, ur flera synpunkter betecknas såsom mindre fördelaktiga,
och allt oftare hafva, särskildt från de praktiska yrkesutöfvarnes
sida, under senare år önskningar uttalats, att större stabilitet i fråga om
den svenska tulltaxan måtte blifva rådande, än hvad under senare år varit
händelsen i Sverige.
De förändringar, hvilka vidtagits i den tulltaxa, som efter tullskyddssystemets
införande år 1892 trädde i kraft, hafva i flertalet fall tillkommit
på enskilda motionärers förslag och hafva då alltid afsett en viss detalj.
Vid riksdagarna 1893—1905 hafva förekommit tillhopa 211 enskilda motioner
eller förslag af bevillningsutskottet angående ändringar i tulltaxan.
Af dessa motioner eller förslag hafva visserligen åtskilliga vid samma
riksdag afsett samma tullsats, men andra åter hafva hvar för sig afsett
flera olika tullsatser. De af Riksdagen under sagda period beslutade ändringar
i tulltaxan uppgå till ett antal af 114.
Dessa talrika och därjämte ej sällan osystematiskt skedda förändringar
i tulltaxan hafva verkat skadligt både inåt och utåt; inåt, i det att nya
tullkraf alltjämt uppstått, framkallade af tulltaxans ådagalagda lättrörlighet,
hvarjämte tillgodoseendet af framställdt anspråk inom ett område
visats medföra menlig inverkan å ett annat, hvilken inverkan måst i
sin ordning rättas, och utåt, i det föränderligheten väckt missnöje och föranledt
klagomål i andra länder, med hvilka Sverige står i handelsförbindelse.
Hvad särskildt beträffar Tyskland, hafva därifrån starka klagomål
anförts öfver det osäkerhetstillstånd, hvari den tyska exportindustrien
på Sverige härigenom försatts.
Bill. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft.
16
122
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160
Helt visst vore det till fördel, om praxis i framtiden i stället
komme att gå i den riktningen, att tulltaxan i sin helhet periodvis
underkastades revision och under mellantiderna uppkommande önskningar
om tullförändringar pröfvades samtidigt vid sådana revisioner, samt
ändringar dessemellan endast då toges i ompröfning, när desamma påkallades
af ändrad beskattningslagstiftning eller af andra statsfinansiella
eller eljest viktiga skäl.
På grund af den korta giltighetstid, som af nu anförda skäl blifvit
föreslagen för traktaten, har densamma mera karaktären af ett provisorium,
afsedt att sätta Sverige i tillfälle att företaga berörda revision af sin tulltaxa
och på grundvalen af en mera tidsenlig sådan upptaga nya förhandlingar
om handelstraktat med Tyskland.
Fördelarna för Sverige att redan under den för berörda revisionsarbete
erforderliga tiden träda i tarifftraktatsförhållande till Tyskland synas
oomtvistliga. Tyskland intager ett af de främsta rummen bland de länder,
med hvilka Sverige står i handelsförbindelse, och särskildt exporten till
Tyskland är stadd i stark stegring. Ett äfventyrande af denna export
eller ett afbrytande af vissa delar af densamma, hvilket i åtskilliga fall
skulle blifva följden, om ingen traktat nu komme till stånd, skulle tvifvelsutan
tillfoga den svenska industrien allvarsam skada. Den marknad,
Sverige redan vunnit i Tyskland för många betydande exportartiklar, lärer,
om den nu skulle gå förlorad, blifva svår att återvinna. De skäl, som
öfverhufvud taget tala för afslutande af en tarifftraktat med Tyskland,
gälla icke i mindre mån för en sådan traktats afslutande under den för
revision af den svenska tulltaxan behöfliga tid; tvärtom synes det vara
särskildt önskvärdt, att Sverige under denna tid beredes tryggadt åtnjutande
af så vidt möjligt samma förmåner i afseende å handelsutbytet med
Tyskland, som det hittills haft.
123
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Fördelarna för Sveriges industri af, att ett handelsfördrag med Tyskland
komme till stånd, skulle hufvudsakligen bestå dels däri, att Sverige
för framtiden skulle kunna erhålla trygghet att i Tyskland åtnjuta mest
gynnad nations behandling, dels och däri, att åtskilliga sådana för Sveriges
exportindustri betydelsefulla artiklar, som icke beröras af de redan afslutade
tyska traktaterna, skulle kunna undgå att drabbas af de betydande
tullförhöjningar, som eljest beträffande samma artiklar komme att inträda.
Hvad först beträffar betydelsen af trygghet för framtiden att i Tyskland
åtnjuta mest gynnad nations behandling, framgår af följande tabell
ej mindre sammanlagda värdena å ena sidan af de svenska utförselvaror
till Tyskland år 1903, i fråga om hvilka Tyskland genom sina nya traktater
medgifvit tullnedsättningar eller tullfrihet eller ock bundit den allmänna
tariffens tullsatser, och å andra sidan af de utförselvaror, som icke
beröras af någon traktat, än äfven de procenttal af Sveriges hela utförsel
till Tyskland, hvartill berörda värden uppgå, hvarvid för jämförelse äfven
meddelas de värden och procenttal, samma ''Utförselvaror representera med
utgående från den gamla tariffen och de gamla traktaterna. Då emellertid
utförselvarornas antal är synnerligen stort och bland dem finnas många,
hvilkas värde är mycket ringa, redovisas i tabellen icke alla utförselvaror, utan
endast varor till sammanlagdt värde af 89,663,000 kronor, motsvarande 99,5
procent af den till ett värde af 90,107,000 kronor uppgående hela utförseln.
Enligt gamla tariffen
och gamla traktaterna.
Enligt nya tariffen och
nya traktaterna.
Värde i
Rmk.
% af hela
utför- seln.
Värde i
Rmk.
% af hela
utför- seln.
I. Tullpliktiga varor:
a) å hvilka tnllsatserna äro genom traktat nedsatta
b) å hvilka tullsatserna äro bnndna till lika belopp
31,387,000
35,0
48,094,000
53,6
med den allmänna tariffens tullsatser.....
10,094,000
11,2
3,635,000
4,1
c) hvilka icke beröras af någon traktat.....
3.017,000
3,4 1
2,163,000
2,4
Summa
44,498,000
49,6
53,892,000
00,1
II. Tullfria varor:
a) för hvilka tullfriheten är genom traktat bunden
41,341,000
46,1
33,884,000
37,8
b) andra....................
3,824,000
4,3 1
1,887,000
2.1
Summa
45,105,000
50,4 j
35,771,000
39,!)
Fördelarna
för Sverige
af tariff - traktat med
Tyskland.
Mest gynnad
nations
behandling.
124
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Häraf framgår, att Sveriges intresse af att i Tyskland åtnjuta mest
gynnad nations behandling, om än stort redan under den tullagsstiftning,
som gick till ända med utgången af nästlidne februari månad, blifvit
ändå större nu, sedan den nya tariffen och de nya traktaterna trädt i kraft.
Medan procenttalet af de varor, såväl tullpliktiga som tullfria, hvilka icke
beröras af någon traktat, sjunkit från 7,7 till 4,5, har procenttalet för de
varor, å hvilka tullsatserna äro genom traktat nedsatta, ökats från 35,o
till 53,6.
De i Sveriges export till Tyskland år 1904 ingående särskilda varuslag,
å hvilka tullarna genom de nya traktaterna nedsatts eller bundits,
äro hufvudsakligen följande.
V a r u s 1 a g.
Värdet i Rmk
af Sveriges
utförsel till
Tyskland år
1904 enligt
tysk
statistik.
Tullsats
per 1(
enligt den
nya allmänna
tariffen.
i Rmk
)0 kg.
enligt den
nya traktats- tariffen.
A. Varor, å hvilka tullarna nedsatts.
Jordbruksprodukter:
håg..........................
1,000
7
5
Hvete.........................
9,000
7,50
5,50
Maltkorn........................
1
f 4
} 2,000
7
Annat korn......................
)
l 1,30
Hafre.........................
17,000
7
5
Arter.........................
7,000
4
1,50
Vicker.........................
3,000
2,50
1,50
Klöfverfrö.......................
59,000
5
fritt
Gräsfrö........................
11,000
2
fritt
Humle.........................
11,000
70
20
Äpplen, färska.....................
1,000
> varierande belopn.
Torkad frukt......................
1,000
Skogsprodukter:
Byggnads- och gagn virke, obearbetadt etc., af mjuka träslag
57,000
0,20
0,12
D:o , biladt, > > >
2,257,000
0,50
0,24
D:o , sågadt, af mjuka och hårda träslag
29,554,000
1,25
0,72
Transport
31,990,000
-
—
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
125
Värdet i Rmk
af Sveriges
utförsel tiU
Tullsats i Rmk
per 100 kg.
Varualag.
Tyskland år
1904 enligt
tysk
statistik.
enligt den
nya allmänna
tariffen.
enligt den
nya traktats- tariffen.
Transport
31,990,000
_
_
Tnnnstäfver etc.....................
68,000
0,40
0,30
Garfvarbark......................
63,000
1,50
fri
Djur och andra alster ur djurriket:
Hästar.........................
6,000
Varierande belopp.
Kött, enkelt tillredt..................
34,000
60
35
nårbärande vildt, ej lefvande, ej tillredt.........
| 11,000
| 30
20
Fjäderfä > > .........
\ 45
20
Kaviar m. m......................
1,000
300
150
Hummer........................
18,000
100
65
Svinister........................
2,000
12,50
10
Smör m. m.......................
40,000
30
20
Andra näringsmedel:
Ris, poleradt (skaladt).................
6,000
6
4
Mjölksocker ......................
1,000
80
40
Bakverk, enkelt....................
2,000
16
10,20
Näringsmedel, på finare sätt tillredda, ej spec.......
5,000
75
60
Kemiska preparater m. m.:
Natron, svafvelsvradt m. m................
76,000
0,25
fritt
Kopparvitriol (blå)...................
146,000
2
fri
Kalciumkarbid.....................
182,000
4
fri
Zinkoxid (zinkhvitt, zinkgrått m. m.)..........
95,000
2
fri
Krita, slammad.....................
78,000
0,40
0,30
Alster af textilindustrien:
Ylleväfnader, vissa slag.................
1,000
175
150
Spetsar, tyll, broderier.................
11,000
350
300
Transport
32,836,000
—
—
126
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
slag.
Värdet i Rmk
af Sveriges
utförsel till
Tyskland år
1904 enligt
tysk
statistik.
enligt den
nya allmänna
tariffen.
Tullsats i Rmk
per 100 kg.
enligt den
nya traktatstariffen.
Transport
Lädervaror:
Fina skodon af eller i förening med läder
Fina lädervaror.
Korgmakarearbeten:
Korgmakarearbeten, grofva, obearbetade eller färgade m. m.
Snickerivaror:
Möbler m. m. af mjuka träslag.............
» > hårda » ... ..........
Fanerade möbler....................
Trävaror, fina m. m...................
Stoppade möbler, klädda................
Papp, papper och arbeten däraf:
Pappersmassa, mekanisk.................
D:o , kemisk..................
Papp, ej särskildt nämndt................
Omslagspapper, oglättadt................
D:o , glättadt .................
Läskpapper (utom grått), silkespapper m. m.........
Kulört papper, guld- och silfverpapper..........
Papperstapeter.....................
Stenvaror:
Sten i sågade block ...................
Ingen utförsel 1904, men betydande sådan de föregående
åren och likaså år 1905.
Transport
32,836,000
14.000
79.000
51.000
11.000
20,000
8,000
2,000
536.000
2,410,000
167.000
44.000
400.000
37.000
78.000
6,000
36,699,000
85
120
180
65
80
120
4
10
8
12
12
15
15
20
60
80
90
50
65
80
120
3
10
4,50
10
10
12
10
15
Varierande belopp.
4
4
10
10
10
24
0,30
1,25
1,50
3
3
6
8
12
0,25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
127
Värdet i Em]
Tullsats i Emk
af Sveriges
per 100 kg.
Varuslag.
utförsel till
Tyskland år
1904 enligt
enligt den
enligt den
tysk
nya allmänna
nya traktats-
statistik.
tariffen.
tariffen.
Transport
36,699,000
_
Plattor af granit:
icke slipade etc....................
3
2,50
slipade etc............
J upptaget.
15
10
Stenhuggeriarbeten, oslipade, finare, af granit m. in.....
2,000
3,50
2,50
lervaror:
Eldfast tegel, oglaseradt.........
123,000
/ 0,35
\ 0,60
0,35
0,50
Oädla metaller och varor däraf:
Eör af smidbart järn, valsade eller dragna, råa:
med en godstjocklek af 2 mm. eller däröfver . .
| 723,000
/ C
5
med ringare godstjocklek.........
1 io
10
Obs. Den svenska exporten ntgöres hufvudsakligen
af förstnämnda slag.
Grof va järnvaror, råa......
151,000
4,50—8
3,50—6
D:o d:o , bearbetade...........
266,000
7-13
5,50—13
Summa
37,964,000
—
—
B. Varor, å hvilka tullarna bundits.
Frö, ej spec...........
2,000
fritt
fritt
Lin, rått, bråkadt etc.......
45,000
fritt
fritt
Dref (blånor).........
36,000
fri
fri
Bomullsaffall........
37,000
fritt
fritt
Mossa..........
6,000
fri
fri
Trämasseved..........
26,000
fri
fri
Ved till bränsle..........
20,000
fri
fri
Träkol...........
14,000
fritt
fritt
Djur, ej särskildt nämnda......
4,000
fria
fria
Pisk, färsk, sötvattens- (utom karp).........
436,000
fri
fri
> > saltvattens-..............
1,407,000
fri
fri
Transport
2,033,000
—
—
128 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Varuslag.
Värdet i Kmk
af Sveriges
utförsel till
Tyskland år
1904 enligt
tysk
statistik.
Tullsats i Kink
per 100 kg.
enligt den
nya allmänna
tariffen.
enligt den
nya traktats- tariffen.
Transport
2,033,000
—
—
Fisk, enkelt tillredd med ättika, olja eller kryddor ....
6,000
12
12
277,000
fria
fria
Fårull.........................
30,000
fri
fri
Djurhår, andra slag...................
106,000
fritt
fritt
Tagel.........................
138,000
fritt
fritt
Borst.........................
1,000
fri
fri
Hndar ock skinn till läderkeredning...........
2,620,000
fria
fria
Har- ock kaninskinn, råa................
3,000
fria
fria
Skinn till pälsverk...................
475,000
fria
fria
Horn, kofvar, ken etc...................
36,000
fria
fria
Affall af animaliska ämnen...............
127,000
fria
fria
Blåsor, tarmar etc....................
41,000
fria
fria
3,000
fritt
fritt
Kli, maltgroddar, risaffall etc...............
137,000
fria
fria
Kaolin, fältspat, eldfast lera...............
568,000
fria
fria
Grafit, oformad.....................
1,000
fri
fri
Kalk, naturlig, kolsyrad etc................
13,000
fri
fri
1,000
fri
fri
Marmor, råkuggen...................
14,000
fri
fri
Sten, ej spec., råa klock.................
886,000
fri
fri
> , andra slag, äfven malen..............
330,000
fri
fri
Byggnadssten, klott kuggen...............
2,656,000
fri
fri
Jordarter, ej särskildt nämnda..............
7,000
fria
fria
Blymalm........................
212,000
fri
fri
Järnmalm.......................
25,345,000
fri
fri
Kokolt- ock nickelmalm.................
85,000
fri
fri
Kopparmalm......................
39,000
fri
fri
Järnmalmsslagg, slaggull................
252,000
fri
fri
Zinkmalm.......................
314,000
fri
fri
Malm, ej särskildt nämnd................
15,000
fri
fri
Tjära........................ •
86,000
fri
fri
Transport
36,857,000
—
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
129
Värdet i Rmk
af Sveriges
utförsel till
Tullsats i Rmk
per 100 kg.
Varuslag.
Tyskland år
1904 enligt
tysk
statistik.
enligt den
nya allmänna
tariffen.
enligt den
nya traktats- tariffen.
Transport
36,857,000
_
Beck utom asfalt................
6,000
fri
fri
Glycerin, rå...............
33,000
fri
fri
> , renad .................
2,000
fri
fri
Ammoniak vatten etc...............
4,000
fritt
fritt
Ammoniak, kolsyrad salmiaksprit............
13,000
fria
fria
K Iorsvradt kali och natron.........
207,000
fria
fria
Kalciumacetat...............
101,000
1
1
Anilin och andra tjärfärgämnen...........
3,000
fria
fria
Terpentinolja och annan kådolja.............
29,000
fria
fria
Kemiska preparat, ej spec................
114,000
fria
fria
Konstull, ullaffall...................
19,000
fria
fria
Ylleväfnader, vissa slag.................
10,000
135
135
Anmärkning. I öfrigt uppgår sammanlagda värdet
af utförseln till Tyskland af textilalster till mer än
sammanlagdt omkring 500,000 Rmk. Den större delen
af de talrika häremot svarande tariffpositionerna hafva
bundits i de af Tyskland afslutade traktaterna.
Tunnbindarvaror, grafva, betsade......
1,000
10
10
Böcker, musikalier etc.................
278,000
fria
fria
Målningar, ritningar...............
75,000
fria
fria
Smidbart järn i stänger m. m............
3,172,000
[ 2,50
1
2,50
Zink, obearbetad..............
74,000
fri
fri
Fina varor af koppar ............ , .
> > > mässing.................
10,000
101,000
j- 30
30
Samma
41,109,000
—
—
Af denna förteckning framgår betydelsen för Sverige af mest gynnad
nations behandling i Tyskland. Visserligen finnas bland de varor, å hvilka
tullen genom Tysklands tarifftraktater nedsatts eller bundits, ej få, höga
utförselvärden representerande råvaror, t. ex. järnmalm, hvilka Tyskland
icke skulle kunna antagas komma att belägga med tull, äfven om det förbehållit
sig frihet härtill. Men i förteckningen återfinnes å andra sidan
Bill. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft. 17
130
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
äfven åtskilliga half- och helfabrikat med stora utförselvärden, särskild!
inom trävaruindustrien, den kemisk-tekniska industrien, pappersindustrien
och metallindustrierna.
För att rätt bedöma betydelsen af traktatbunden tillförsäkran af
mest gynnad nations behandling under en följd af år, bör man emellertid
icke endast fästa sig vid förhållandena, sådana de gestaltat sig under ett
visst redan förflutet år. Den svenska industrien befinner sig för närvarande
i ett nydaningsskede och många nya exportkraftiga förädlingsindustrier
hafva under de senare åren uppstått. Det torde icke vara förmätet
att för framtiden göra sig räkning på, att den lifskraftiga svenska
industrien skall visa sig i stånd att på allt flera områden öppna export
på utlandet. För detta ändamål är det af yttersta vikt, att de utländska
afsättningsområdena icke stängas genom oöfverstigliga tullmurar. För öppenhållandet
af den tyska marknaden icke blott för redan befintlig svensk
exportindustri utan jämväl för de industrier, som i framtiden kunna
uppstå eller nå fram till exportduglighet, är det af största vikt för Sverige
att i Tyskland skaffa sig trygghet att få vara i åtnjutande af de förmåner,
Tyskland genom sina tarifftraktater tillförsäkrat andra länder. Ty
genom, dessa traktater har Tyskland i själfva verket nedsatt eller bundit den
ojämförligt största delen af sina tullar. Om man bortser från råämnen
och sådana alldeles enkelt bearbetade varor eller halffabrikat (t. ex. tackjärn,
smältstycken, råskenor och göten samt obearbetad koppar och mässing),
å hvilka en tullförhöjning icke gärna är tänkbar, då Tyskland bundit
tullarna å de mera förädlade fabrikaten inom hithörande industrigrenar,
är antalet tullpositioner, hvilka Tyskland icke genom sina traktater bundit,
ytterst ringa. Gentemot ett land, som Tyskland genom traktat tillförsäkrat
mest gynnad nations behandling, kommer alltså den allmänna tariffen
till tillämpning allenast i fråga om ett försvinnande fåtal varuslag.
Under den diskussion, som offentligen och enskildt förts angående
betydelsen för Sverige af en eventuell tarifftraktat med Tyskland, har ofta
uttalats den åsikten, att Sveriges exportindustri i det hela icke skulle vara
beroende af de tullar, Tyskland genom sin nya allmänna tariff åsatt de
svenska utförselvarorna, och detta af den anledningen, att samma varor
förnämligast utgjordes af råvaror och halffabrikat, af hvilka den tyska
förädlingsindustrien oundgängligen vore i behof, då den icke — åtminstone
icke utan afsevärd nackdel — kunde fylla sitt behof från annat håll.
Särskildt har detta argument andragits i fråga om sågverksprodukterna
plankor, battens och bräder. I fråga om dessa har yttrats, att den
svenska varans kvalitet och de utomordentligt gynnsamma transportförhållandena
såväl från skogen till sågverket som från detta till afsättnings
-
Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
131
orten gjorde, att den svenska sågverksindustrien icke hade något att frukta
af högre tullar i Tyskland, utan alltfort kunde påräkna att få bibehålla
den tyska marknaden. På sin höjd kunde de höjda tyska tullarna leda
till minskad vinst för sågverksbolagen, men till stor del komine dessa
tullar att drabba de tyska konsumenterna.
Men redan för de gångna åren, under hvilka Sverige åtnjutit lika
gynnsam behandling som något annat land, talar statistiken ett annat
språk. De länder, som på detta område förnämligast konkurrera med
Sverige utgöras af Österrike-Ungern, Nordamerikas förenta stater, Ryssland
och Finland äfvensom Rumänien. Från sydöstra Europa skeppas numera
betydliga kvantiteter virke till Holland, därifrån det å Rhen inkommer i
Tyskland. Den dels sålunda, dels landvägen från Österrike-Ungern till
Tyskland införda granen är visserligen af mindre god beskaffenhet, men
utgör en farlig konkurrent för svensk utskottsvara. Under det nu, såsom
framgår af följande tabell, Sveriges export till Tyskland af ifrågavarande
slag af varor under senare år varit väsentligen stationär, har exporten
från samtliga öfriga nämnda länder, med undantag af Ryssland, visat en
i det hela uppåtgående tendens. Exporten från nedannämnda länder till
Tyskland af ifrågavarande sågverksprodukter utgjorde nämligen:
Tysklands
hela inför- sel.
D
ä r a f
f r å
n
Å r.
Sverige.
Ryssland.
Finland.
Österrike-
Ungern.
Nordameri- kas förenta
stater.
Rumänien.
Ton.
Ton
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
1897 ........
1,260,077
422,089
248,412
63,232
283,332
152,864
15,285
1898 ........
1,398,606
456,547
229,213
54,264
360,885
200,453
12,556
1899 ........
1,545,996
471,859
184,311
113,623
444,257
247,820
14,834
1900 ........
1,642,551
477,326
195,068
101,871
507,473
256,878
39,609
1901........
1,366,699
380,703
162,063
120,234
384,189
223,936
39,608
1902 ........
1,447,648
439,678
160,775
132,649
387,988
241,188
24,584
1903 ........
1,729,528
452,044
243,513
145,103
480,265
316,583
30,566
1904 ........
1,783,812
484,474
236,117
160,567
485,680
293,761
50,951
Skulle nu dessa länder, som, med bestående likhet i tullförhållanden,
kunnat ensamma taga i anspråk de senare årens ökade konsumtion af
ifrågavarande varor i Tyskland, få en sådan fördel framför Sverige, som
att i tull därför skulle betalas endast 72 pf., då för den svenska varan
132
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
måste erläggas Rmk 1,25, torde en hastig minskning i den svenska exporten
till Tyskland vara att motse.
För öfrigt bör i detta afseende märkas, att Tysklands tillförsel af
virke till större delen består af oarbetade stockar, som det själf försågar,
och är denna import i hastig tillväxt. Af sådant oarbetadt virke utgjorde
nämligen Tysklands hela införsel:
år 1902 ..............ton 1,931,145
» 1903 ..............» 2,453,033
» 1904 ..............» 2,646,938
Detta virke kommer till alldeles öfvervägande del från österrikeUngern
och Ryssland. Af nämnda införselkvantitet år 1904 kommo
nämligen 1,343,856 ton från Österrike-Ungern och 1,220,587 ton från
Ryssland.
Särskildt från Ryssland och Finland torde konkurrensen i och för sig
vara farlig och skulle otvifvelaktigt blifva det i ännu högre grad, om det
svenska virket vore belagdt med högre tull än det ryska eller finska.
Jämväl i fråga om flertalet andra svenska halffabrikat t. ex. pappersmassa
torde gälla, att Tyskland kan få sitt behof fylldt från andra håll,
och att alltså den svenska industrien blir utestängd, om dess alster skola
draga högre tullar än andra länders. I fråga om såväl mekanisk som
kemisk trämassa är tullskillnaden så betydande som Rmk 3 och Rmk 1,25.
Rörande den svenska exporten i det hela har man slutligen hört
den satsen framställas, att det behof i Tyskland, som nu fy lies från Sverige,
skulle, därest denna marknad stängdes för oss, komma att fyllas från
annat håll, hvarigenom i världsomsättningen skulle komma att på något
håll uppstå ett tomrum, och detta tomrum kunde då fyllas med de svenska
varor, som icke längre kunde införas till Tyskland. Sålunda har man
sagt, att, om exempelvis våra trävaror ej längre kunde exporteras till
Tyskland, så skulle Tysklands behof däraf fyllas exempelvis från Ryssland,
hvarigenom detta lands export till andra länder skulle i motsvarande
grad minskas, och denna minskning kunna fyllas af våra från Tyskland
utestängda trävaror.
En sådan sats torde dock icke ens teoretiskt vara hållbar, då den
uppenbart hvilar på den förutsättningen, att alla länders export nu uppnått
kulmen. Skulle emellertid i det anförda exemplet Ryssland kunna
genom ökning af sin trävaruproduktion — och den lärer enligt tillförlitlig
uppgift kunna mångdubblas — fylla den del af Tysklands behof, som nu
133
Kungl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 160.
tillgodoses med svenska dylika varor, utan att behöfva minska sin export
till andra länder, skulle ju den anförda satsen ej längre hafva någon giltighet
rörande den angifna artikeln.
För öfrigt, hvilken giltighet man än må tillerkänna dylika teorier,
lärer erfarenheten gifva vid handen, huru svårt det i praktiken är att förvärfva
nya afsättningsområden. Dessutom kunna omständigheter lätt inträffa,
som från den ena dagen till den andra förändra den allmänna
handelsekonomiska situationen. Äfven andra länder än Tyskland kunna
komma att höja sina tullar och därigenom lägga hinder i vägen för den
svenska exporten.
Då, såsom ofvan visats, den tyska marknaden spelar en mycket betydande
roll för den svenska exportindustrien och utförseln dit är i oafbrutet
stigande icke blott kvantitativt utan äfven kvalitativt, måste på det
kraftigaste betonas, att oc/ynnsammare behandling i Tyskland af vår export
^ än af exporten från andra länder skulle för den svenska industrien
medföra ett högst afsevärdt afbräck, och att tryggande för framtiden af
mest gynnad _ nations behandling i Tyskland är af största betydelse för
denna industri.
Häremot skulle nu kunna invändas,, att — såsom framgår af den
föregående utredningen om Sveriges handelspolitiska ställning till Tyskland
Sverige icke skulle hafva behof att för vinnande häraf afsluta någon
tarifftraktat. Det bör emellertid icke förbises, att hvad industrien behöfver
för att med framgång kunna arbeta på export å främmande marknader,
är framför allt stabilitet i fråga om tullförhållandena å dessa. För
exportändamål är det icke tillräckligt att faktiskt för tillfället få sina varor
gynnsamt tullbehandlade, utan det fordras trygghet, att för visst antal år
tullförhöjningar icke äro att befara, för att med hänsyn härtill kunna ordna
sina leveranser och företaga de utvidgningar i fabrikation och transport,
som härför äro behöfliga. Men det är naturligtvis alldeles otänkbart, att
Tyskland, som genom traktater med andra länder bundit nästan hela sin
tulltaxa, skulle med Sverige, som icke är bundet af någon traktat utan
har oinskränkt frihet att höja sina tullar, ingå aftal för visst antal dr
allenast om ömsesidig behandling som mest gynnad nation. Trygghet att
för viss längre tid komma i åtnjutande af de fördelar, Tysklands traktatstariff
medför, kan Sverige icke vinna annat än genom att själf med Tyskland
afsluta tarifftraktat, hvarigenom Sverige å sin sida till vissa delar
afsäger sig rätten att företaga ändringar i sin tulltaxa. I hvad mån detta
befunnits nödvändigt skall jag i det följande visa.
Genom traktatsförslaget, sådant det nu föreligger, har Sverige, utöfver Särskilda
tryggheten att få åtnjuta behandling i Tyskland såsom mest gynnad nation, af *“^,1*^''
134
Kungl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 160.
Tyskland utverkat sig tullnedsättning å följande för den svenska exportindustrien
speciellt betydelsefulla varuslag, i fråga om Indika Tyskland i
de förut afslutade traktaterna antingen icke beviljat någon tullnedsättning
alls eller medgifvit sådan allenast till belopp, som för den svenska industrien
måste anses oantagliga.
Den nya tyska tulltariffen.
Värdet af
Sveriges utförsel
till Tyskland
år 1904 enligt
tysk statistik.
Tullsats per 100 kg.
Med gifven
tullsats
per
N:r.
V arusla g.
enligt den
allmänna
tariffen.
enligt
traktats-
tariffen.
100 kg.
Mark
Mark
Mark
Mark
nr 47
ur 309
Lingon, friska............
Kalciumacetat (ättiksyrad och. träättik-
5:-
—
fria
1,778,000
syrad kalk)............
1: —
1: —
0:50
101,000
337
Bläck och bläckpulver........
5: —
—
4: —
31,000
ur 350
ur 577
Träsprit, renad...........
Skodon af kautschuk, äfven i förening
20: —
—
8: —
87,000
ur 628
med sulor af andra ämnen, lackerade
Snickare-, svarfvare- och vagnmakare- arbeten, grofva, äfvensom andra grofva
trävaror, ej specificerade:
fönsterramar, dörrar, trappor och
100: —
80: —
84,000
delar af sädana........
profilerade trälister; råa.....
grofva, råa plattor af mjuka träslag,
hvilka på båda ytorna fullstän- digt öfverdragits med ett genom
ett bindemedel (cement eller dylikt)
fastsatt enkelt eller flerfaldigt
8: —
8: —
6: —
5:-
1 -
4,550,000
papplager (s. k. Compoboard) . .
30: —
30: —
5: —
Ej särsk. uppt.
681
ur 685
Gatsten...............
Stenhuggeriarbeten, oslipade, ohyflade,
äfven i förening med olackeradt, opo- leradt trä eller järn:
släta, icke profilerade, icke svarf- vare, icke utsirade, af granit:
kantstenar för trottoarer på två
långsidor och på båda kort- sidorna slätt bearb., eljest råa
0:40
0: 20
fri
6,501,000
eller blott råhuggna ....
andra arbeten........
| 1:25
1: —
1 0:25
\ 0:60
| 672,000
Transport
—
1 -
1 -
13,804,000
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
135
Den nya tyska tulltariffen.
Medgifven
tullsats
per
100 kg.
Värdet af
Sveriges utförsel
till Tyskland
år 1904 enligt
tysk statistik.
N:r.
Varuslag.
Tullsats per 100 kg.
enligt den
allmänna
tariffen.
enligt
traktats-
tariffer.
Mark
Mark
Mark
Mark
Transport
—
—
—
13,804,000
ur 716
Klinker, alla slag, af lera, oglaserade .
0: 50
—
0: 20
215,000
ur 792
Järntråd, valsad eller dragen, fasonerad
däri inbegripen, förtent, af en tjock-
lek under 0,5 t. o. m. 0,22 mm. . .
5:60
5: 50
4: 75
Ej särsk. uppt.1
ur 816
Hästräfsor, vägande netto per stycke
3 kg. och däröfver.........
8
—
—
6: —
> > >
ur 820
Hästskor, råa............
5
—
5:-
3: —
» > >
ur 824
Vagnsfjädrar, råa eller endast putsade
å
ändar och kanter; buffertfjädrar:
fjädrar tiU järnvägsvagnar ....
4
—
3:-
1 3-
andra slag...........
4
—
—
f 3-
825
Trådlinor af minst 0,5 mm. tjock järntråd
8
—
8: —
5:-
—
>
Hästskosöm, grof, icke bearbetad spik af
minst 7 em. längd, smidd eUer pressad,
fyrkantig och i spetsen oregelbundet
trubbig ..............
8
—
8:-
6: —
Ej särsk. uppt.
ur 906
Mjölkskumningsmaskiner af alla system
(Hjölkcentrifuger, separatorer, radia-
torer o. s. v.)
af 40 kg. eller därunder ....
15
—
—
10: —
Eg,
> mer än 40 t. o. m. 100 kg. .
12
—
—
10: —
Hi V)
> > > 100 » 200 » .
10
—
—
9: —
1,221,000
P ©
GC C+-
> > > 200 > 400 >
9
_
—
8:-
Ef ©
p* ''
> > » 400 > 500 >
7
—
—
7: —
Summa
_
_
_
15,240,000
Genom dessa medgifvanden har Tyskland tillmötesgått de mera betydande
önskemål, som Sverige under underhandlingarnas gång framställt.
1 Värdet af Sveriges hela utförsel till Tyskland år 1904 af förtent järntråd Rmk 11OOO.
136
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Det förtjänar särskildt framhållas, att af de artiklar, å hvilka nedsättning
sålunda medgifvits, alla utom lingon och gatsten utgöra helfabrikat,
mestadels af ganska hög grad af bearbetning.
Af de särskilda varuslagen äro företrädesvis följande att bemärka
:
1. Snickeriarbeten, grafva, icke bearbetade. Härunder falla fönsterramar,
dörrar, trappor, och delar af sådana, äfvensom profilerade trälister,
hvaraf speciellt dörrar utgöra föremål för svensk export till Tyskland.
Exporten på Tyskland har under åren 1900—1904 uppgått till ett värde
af i medeltal 3,923,000 Kink med maximum år 1900 af 4,948,000 Kink
och minimum år 1901 af 3,057,000 Rmk. Af intet annat helfabrikat kan
Sverige uppvisa så stor export till Tyskland. Exporten till Tyskland uppgår
till fullt ut hälften af Sveriges hela export af nämnda vara och en
förlust af nämnda marknad torde komma att medföra ruin för en stor
del af de till öfver ett trettiotal uppgående fabriker, hvilka idka tillverkning
för export af dessa varor, och vid hvilka, enligt en till Kungl. Maj:t
ingifven petition i ämnet, årligen äro sysselsatta 2,789 vuxna och minderåriga
arbetare samt förmän med en årlig aflöning åt sammanlagdt 2,568,150
kronor.
Tullen utgjorde enligt den gamla tariffen 3 Rmk. I den nya allmänna
tariffen bestämdes den till 8 Rmk., som i traktaten med österrikeUngern
nedsatts, för fönsterramar, dörrar, trappor och delar däraf till
6 Rmk och för profilerade trälister till 5 Rmk.
Då dessa nedsättningar enligt sakkunniges uttalanden icke på långt
när varit tillräckliga för den svenska exportindustriens behof, har ett af
de förnämsta sträfvandena för Sverige under traktatsunderhandlingarna
utgjort att ytterligare nedbringa denna tull, som bland snickeriindustriens
intressenter framkallat en viss oro.
Dessa sträfvanden hafva i så måtto krönts med framgång, att tullen
å ifrågavarande varuslag nedsatts till 4 Rmk, hvilken tullnedsättning torde
få anses såsom synnerligen beaktansvärd, då genom densamma vunnits, att
export till Tyskland af nu ifrågavarande varor fortfarande med fördel kan
äga rum.
2. Gatsten. Äfven tullen å denna vara har bland yrkesutöfvare
inom branschen framkallat stora betänkligheter, hvarom bäst vittnar den
masspetition, som till Kungl. Maj:t ingifvits af arbetare och andra, som
hafva sin utkomst af stenindustrien. Exportens värde uppgick i medeltal
för åren 1900—1904 till 5,765,000 Rmk med maximum år 1904
137
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition ÅT:o 160.
af 6,501,000 Rmk och minimum år 1901 af 5,087,000 Rmk. Gatsten
räknas visserligen till råämnen, men då materialet i Sverige anses nästan
värdelöst, representerar så godt som hela exportvärdet godt^örelse för
mänskligt arbete.
Gatstenen har hittills varit tullfri i Tyskland. Den nu åsätta tullen
af 40 pf. per 100 kg. skulle enligt sakkunniges uttalanden hafva till
verkan, att den svenska gatstensexporten till Tyskland i allmänhet skulle
omöjliggöras, med undantag för vissa bättre stensorter, som hade afsättning
i Berlin, äfvensom i fråga om den gatsten, som förbrukades i de omedelbart
vid kusten belägna städerna, där tullen endast komme att verka
som finanstull. I öfrigt vore att befara, att den svenska varan undanträngdes
af gatsten från stenbrott i Tysklands mellersta och södra delar,
hufvudsakligen Sachsen, Schlesien och Bayern, äfvensom af asfalt och
andra, nyare gatubeläggningsmaterial. Större delen af den gatsten, som
nu tillverkas i Sverige, finner afsättning i Tyskland, och någon ersättning
för den tyska marknaden lärer icke stå att erhålla. Det svenska
intresset torde därför ej kunna tillgodoses med mindre än att tullfrihet
vid införsel till Tyskland utverkas.
3. Gröfre stenhugg er iarbeten. Jämväl de i afseende å dessa vunna
eftergifterna från tysk sida torde vara betydelsefulla för den svenska stenindustrien.
Särskildt är tullens nedsättning till 25 pf. å kantstenar för
trottoarer anmärkningsvärd, då dylika steDar ännu användas jämväl i de
centrala delarna af Berlin, där den svenska gatstenen i öfrigt redan utträngts
af asfalt m. m.
4. Träsprit, renad. Tyskland importerar stora myckenheter af
denna vara, särskildt från Österrike-Ungern och Nordamerikas förenta
stater. På Sveriges del kommer ännu endast en ringa del af denna import,
men då nu rationellare grunder för kolning börjat tillämpas, hvilka
möjliggöra ett bättre tillvaratagande än hittills af åtskilliga biprodukter,
däribland träsprit, synes artikeln kunna för framtiden blifva föremål för
betydande export till Tyskland, som har stort behof däraf för tekniska
ändamål. När kolugnar kommit till användning i Sverige i stället för
milkolning, lärer, enligt en ^ sakkunnigs uppgift, träsprit kunna tillverkas
inom landet till värde af 5 å 7 millioner kronor om året.
Den vunna tullnedsättningen, som motsvarar hvad som är nödvändigt
för den svenska industrien för exportens bibehållande, är alltså af
betydelse särskildt ined afseende på framtiden.
5. Klinker. Äfven den å denna artikel vunna tullnedsättningen
torde vara af vikt för den svenska industrien. Liksom gatstenen hotas
Bill. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sarnl. 1 Afd. 94 Håft. 18
138
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.
nämligen de svenska klinkcrna, till följd af tullförhöjningen, att undanträngas
af asfalt och annat trottoarbeläggningsmaterial, men då nödig
tullnedsättning nu vunnits, torde en afsevärd klinkerexport vara att påräkna;
och af ännu större betydelse än den vunna tullnedsättningen
lärer vara den i traktatsförslaget intagna anmärkningen om hvad med
klinker skall förstås.
De tullättnader, som utverkats af Tysklands öfriga traktatländer,
tillgodokomma, som nämndt, Sverige genom den i traktaten intagna
tillförsäkran om behandling som mest gynnad nation. Då emellertid
under underhandlingarna traktaten med "Österrike-Ungern ännu icke var
ratificerad och ovisshet rent af syntes råda, om den skulle blifva det, framställdes
från svensk sida yrkande, att de af Tyskland i tariffen till nämnda
traktat medgifna förmåner skulle, i den mån de vore af intresse för Sverige,
intagas i den svenska traktaten. Då från tysk sida häremot ingen invändning
gjordes, utarbetades det af delegerade uppgjorda traktatsförslaget i
öfverensstämmelse härmed. Numera har visserligen traktaten med Osterrike-Ungern
blifvit ratificerad. Men då åtskilliga af de häri förekommande
tullnedsättningar och bindningar äro af betydelse för de svenska intressena,
har det synts öfverensstämmande med Sveriges fördel att bibehålla den en
gång utverkade tryggheten att hafva dessa medgifvanden intagna i den
egna traktaten.
Bland de på grund häraf i föreliggande ti''aktat intagna medgifvanden
förtjäna särskildt framhållas tullnedsättningarna i fråga om plankor,
hattens och bräder af mjuka träslag (export från Sverige år 1904 till värde
af 29,532,000 Rmk), pappersmassa, mekanisk, (536,000 Rmk), pappersmassa,
kemisk, (2,410,000 Rmk) samt vissa slag af omslagspapper (400,000
Rmk), äfvensom anmärkningen under n:is 654 och 655 i tariffen rörande
tullbehandlingen af omslagspapper, i enlighet hvarmed, bland annat, fastslagits,
att ingen skillnad i tullbehandlingshänseende får göras mellan omslagspapper
af cellulosa och sådant af slipmassa. Möjlighet att göra sådan
skillnad förelåg enligt den allmänna tariffens bestämmelser och hade redan
framkallat oro bland de svenska pappersfabrikanterna, alldenstund härigenom
cellulosapapperet, hvaraf Sveriges export förnämligast utgöres, hade
kunnat beläggas med en tull af 10 Rmk i stället för den tull af 3 Rmk,
som nu skall erläggas för detsamma. Genom ifrågavarande stadgande
har till och med ett gynnsammare förhållande inträdt än efter den gamla
tariffen, ity att nu större trygghet vunnits i afseende å denna varas
Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 160. 139
förtullning, som hittills varit omtvistad och ganska olikartad på skilda
platser.
Beloppen af de tullättnader, som — med utgående från 1904 års
statistik — skulle tillgodokomma hvart och ett af de i den svenska utförseln
till Tyskland samma år ingående mera afsevärda varuslag, å hvilka
tullen genom föreliggande traktat nedsatts, framgå — såvidt dylik uträkning
kunnat göras — af följande tablå, hvars sifferkolumn alltså angifver
skillnaden mellan den tull, som enligt Tysklands nya allmänna tariff skulle
vara att erlägga för så stor kvantitet af hvarje särskildt varuslag, som
enligt tysk statistik år 1904 utförts från Sverige till Tyskland, och den
tull, samma varukvantiteter skulle betinga efter de lägre tullsatser, som
genom nu föreliggande traktat tillförsäkrats Sverige.
Varuslag.
Tullskillnad
Emk
A. Artiklar, å hvilka Sverige själf utverkat sig
tullnedsättning.
Lingon ..........................
404,175
Kalciumacetat.......................
2,889
Bläck och bläckpulver...................
311
Träsprit, renad......................
14,940
Skodon af kautschuk, lackerade...............
3,060
Snickerivaror: fönsterramar, dörrar etc............
535,308
Gatsten..........................
1,444,644
Grofva stenhuggeriarbeten.................
63,035*
Klinker.......................• . .
47,713
Mjölkskumningsmaskiner..................
12,2062
B. Artiklar, å hvilka tullnedsättning tillgodokonuner
Sverige på grund af mest gynnad nations behandling.
2,528,281
Hafre..........•................
1,620
Klöfverfrö......•..................
2,350
Transport
2,532,251
1 Efter nedsättning till endast 0: 50 Rmk för hela kvantiteten.
2 Efter en nedsättning af 2 Rmk för hela utförseln.
140
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 160.
Varuslag.
Tullskillnad
R,mk
Transport
2,532,251
Gräsfrö.......
180
Humle.........
3,500
Byggnads- och gagnvirke, oarketadt.............
1,468
» > » biladt............
124,841
» » > sågadt..............
2,567,604
Tunnstäfver.......
1,584
Garfvarbark .......
14,420
Kött enkelt tillredt......
11,850
Hummer..........
1,680
Smör..........
1,980
Natron svafvelsyrsalt.......
6,321
Kopparvitriol..........
7,186
Kalciumkarbid...........
35,528
Zinkoxyd........... .
4,620
Krita, slammad..............
3,879
Spetsar, tyll, broderier.............
350
Pappersmassa, mekanisk............
104,265
» kemisk................
241,017
Papp, ej särskildt nämndt..........
28,720
Omslagspapper, oglättadt..............
2,117
> glättadt ...............
80,066
Läskpapper, silkespapper m. m...........
1,248
Kulört papper m. m..............
580
Papperstapeter..............
804
Stenhuggeriarbeten, finare.............
105
Järnrör .................
40,065
5,818,229
De tullättnader som genom traktaten komine att vinnas för den
svenska utförseln till Tyskland, uppgå sålunda till ganska betydande belopp.
Och icke heller denna sida af saken torde böra lämnas ur räkningen, om
det än å andra sidan icke får glömmas, att det icke är tullbeloppet i och
för sig, som är afgörande, utan att hufvudsaken är, att den svenska industriens
alster icke genom mötande tullar i Tyskland förlora sin kon
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160. 141
kurrensförmåga i förhållande till vare sig tyska eller andra länders produkter.
I _ åtskilliga fall där olika tolkningar vid tullbehandlingen skulle
kunna inverka på varornas förtullande ined en högre eller lägre tullsats,
har man genom införande i traktatstariffen af vissa anmärkningar gjort
sig försäkrad om en viss tillfredsställande tolkning. I sådant afseende hcåfva
utverkats, bland andra, följande i tariffen förekommande bestämmelser:
1) Under n:is 115 och 117 i tariffen. Stadgande angående tullbehandling
såsom färsk fisk äfven af sill, som uteslutande för bevarande
under transporten, öfvergjutits med salt eller saltlake;
2) Under n:o 234. Stadgande angående tullbehandlingen af råa
eller endast råhuggna byggnad sstenar (Werksteine) och om hvad med »endast
råhuggen» skall förstås;
3) Under n:o 685. Föreskrift att på visst sätt bearbetade fönstersocklar,
gesimsdelar och andra byggnad sstenar skola anses såsom grofva,
icke profilerade stenhuggeriarbeten;
4) Under afdelning 4 i tariffen förut omförmålda stadgande om
hvad med klinker skall förstås;
5) hinder d:o. Bestämmelse om tullbehandlingen af lervaror, som
framställts genom sammanpressande af olikfärgade lermassor;
6) Under n:o 784. Föreskrift om hvad med Knäppel (ämnen vid
järntillverkning) skall förstås;
7) Under n:o 791. Särskild bestämmelse angående vissa slag af oarbetad
järntråd-,
8) Under n:is 791 och 792. Stadgande om hvad med järntråd i motsats
till stångjärn och bandjärn skall förstås; samt
9) Under afdelning 17 A tariffen. Föreskrift att i fråga om järnvaror
öfverstrykning med rå olja, tjära eller grafit ej skall anses som bearbetning.
142
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
De från
svensk sida
i traktatsförslaget
gjorda medgifvanden.
Tullned
sättningar.
Bland de medgifvanden, som från svensk sida måst göras i föreliggande
traktatsförslag för uppnående af de fördelar för Sverige, samma
förslag, enligt hvad jag nu utvecklat, innehåller, märkes först och främst
tillförsäkran äfven från Sveriges sida om behandling som mest gynnad
nation. Men då Sverige icke med annat land har någon tarifftraktat, är
denna försäkran åtminstone för det närvarande utan reell betydelse för
Tyskland och innebär intet utöfver hvad redan äger rum och hvad som
äfven framdeles skulle äga rum, så länge Sverige ej inlåtit sig på differentialtullsystemet.
I afseende å några positioner i tulltaxan hafva äfven från Sveriges
sida nedsättningar måst göras, nämligen i fråga om följande varuslag med
nedan angifna införselvärden från Tyskland år 1904 enligt svensk statistik:
Nu gällande svenska tulltaxa.
I traktaten
medgifven
tullsats.
Värdet af
Sveriges införsel
N:r.
Varuslag.
Tullsats
per kg.
från Tyskland
år 1904.
Er.
Er.
Er.
ur 6
(Frimärkesalbum 1 .
{ > äfvensom igenkännliga delar daraf
|Brefkortsalbum |
2: —
( 1:- \ 1:50
| Ej särsk. uppt.'')
22
Band, silkessammets- och helsiden-........
8: —
6:-
277,000
23
> halfsiden-................
3:-
2:50
542,000
53
Bläck, skrif-, kärlens vikt inberäknad......
0: 10
0: 08
2,000
ur 62
Brefpapper, bref kort och bref kuverter i askar m. m.
af pappor, papp eller trä (»Papierausstattungen»),
dock icke i förening med andra ämnen.....
0: 30
0:25
Ej särsk. uppt.’)
ur 107
Etuier, med eller utan tillbehör, af sammansatta
eller såsom arbetade, ej specificerade ämnen:
andra slag (än helt eller delvis öfverkladda med
skinn eller spånadsvaror, alla slag, eller där- med annorledes försedda eller i förening med
celluloid eller dylika formbara ämnen) . . .
2: —
1: 50
Ej särsk. uppt.8)
198
Gulddragarearbeten: ägiljetter, kantiljer, paljetter,
galoner, gramaner, snören och andra ej specifice- rade, äkta eller oäkta.............
12: —
9: —
54,000
ur 240
Barometrar, manometrar och termometrar.....
2: —
1: —
Ej särsk. uppt.4)
245
Ackordion eller delar däraf...........
1: —
0: 50
227,000
Transport
—
—
1,102,000
*) Värdet af införseln från Tyskland af samtliga nnder rubriken fallande varor kr. 12,055.
2)>»> » » >> > > > >> 84,021.
*)»>> > »»» > » » >» 114,520.
*)»>»» »»» > » » >» 583,100.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
143
Nu gällande svenska tulltaxa.
I traktaten
medgifven
tullsats.
Värdet af
Sveriges införsel
från Tyskland
år 1904.
N:r.
Varuslag.
Tullsats
per kg.
Kr.
Kr.
Kr.
Transport
—
—
1,102,000
348
Leksaker, alla slag, utan afseende ä materialet,
äfvensom delar därtill............
2: —
1: 20
348,000
354
Lervaror, ej specificerade:
golf- och väggplattor (tiles, flisor) af mindre tjock- lek än 3 cm., äfvensom byggnadsornament:
oglaserade, enfärgade...........
0: 03
0: 02
8,000
ur 488
Nålar af annat ämne än guld eller silfver och ej
hänförliga till bijouterivaror:
synålar och symaskinsnålar.........
0: 40
0: 30
Ej särsk. uppt.1)
509
Papp, pappers- och pappersmassearbeten, ej speci- ficerade:
lackerade, bronserade, förgyllda eller försilfrade
2: —
1: 60
73,000
578
Skodon, ej specificerade,
af saffians-, karduans-, färgade, pressade eller
lackerade skinn..............
6: —
5: —
115,000
601
Sparris, emballagets vikt inberäknad.......
0: 30
0: 20
16,000
ur 677
Ur: vägg- och studsar- i foder, äfvensom urfoder,
lösa:
af metall.................
1: 50
0: 75
Ej särsk. uppt.2)
703
Väfnader:
helsiden-, gnid- och silfvertyg därunder inbegripna
8: —
6: —
1,802,000
704
halfsiden-..................
3:-
2: 50
1,762,000
734
Växter, lefvande, alla slag...........
0: 10
0: 07
227,000
Summa
—
5,453,000
Såsom nyss meddelades, har Tyskland beviljat Sverige — utöfver de
tullnedsättningar till synnerligen ansenliga belopp, som följa af mest gynnad
nations behandling — på grund af de af Sverige själf genomdrifna fordringar
tullnedsättningar i fråga om 17 positioner, afseende artiklar med
ett, såvidt utredas kunnat, till 15,240,000 Rrnk, eller 13,563,600 kronor,
för år 1904 uppgående värde vid införsel till Tyskland. Häremot har
Sverige beviljat Tyskland tullnedsättningar i fråga om 19 positioner med
ett, såvidt statistiken utvisar, allenast till 5,453,000 kronor för nämnda år
uppgående värde vid införsel till Sverige.
*) Värdet af införseln från Tyskland af samtliga under rubriken fallande varor kr. 213,528.
*)>>> > >>> > > > >> 191,196.
144
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Om de af Tyskland beviljade tullnedsättningar tror jag mig hafva
visat, att de kunna väntas blifva den svenska exportindustrien till betydande
gagn. A andra sidan torde om de tullnedsättningar, som af Sverige medgifvits,
utan öfverdrift kunna sägas, att, om än desamma helt naturligt medföra fördel
för Tyskland, nämnda inedgifvanden likväl icke, eller åtminstone icke i
afsevärd mån, äro af natur att kunna lända den svenska industrien till skada.
Af hela det till 5,453,000 kronor uppgående införselvärdet å nämnda
svenska importartiklar falla nämligen icke mindre än 4,383,000 kronor å
band och andra väfnader af hel- eller halfsiden m. m., för hvilka varors
framställande numera icke i Sverige finnas andra fabriker än ett par
mindre, för vissa specialiteter afsedda fabriker.
Icke, såvidt kändt, föremål för tillverkning inom Sverige äro vidare
af ifrågavarande varuslag följande: frimärkesalbum, ackordion (dragharmonikor),
synålar och sy maskinsnålar samt väggur och bordsstudsare i foder af
metall. Hit kunna äfven räknas ej mindre det slags etuier, å hvilka tullnedsättning
medgifvits, alldenstund någon fabriksmässig tillverkning af detta
slags etuier icke förekommer i Sverige, utan sådana här i landet tillverkas
allenast på beställning för särskildt uppgifna ändamål, hvarför äfven vederbörande
industriidkare förklarat sig icke hafva något emot tullnedsättning
till det medgifna beloppet, än äfven barometrar, manometrar och termometrar,
hvilka jämväl i Sverige tillverkas endast på beställning och af från
utlandet importerade lösa delar, som här allenast sättas ihop. Jämväl i
fråga om nämnda slags instrument förklaras af svenska fabriksidkare tullnedsättningen
utan betydelse för svensk industri.
Härefter återstående varuslag hafva ett i statistiken redovisadt införselvärde
af allenast 843,000 kronor; och märkes angående de skilda
varuslagen följande.
Brefkortsalbum utgöra visserligen i någon mån föremål för tillverkning
inom landet. Men då detta slags album äro på samma gång afsevärdt
tyngre än fotografialbum och utgöra en vida enklare och billigare
produkt än de senare, har, med instämmande från tillverkare inom landet,
tullen å brefkortsalbum ansetts kunna utan olägenhet nedsättas under den
för fotografialbum bestämda tullsats, som befunnits för de sistnämnda tillräcklig
och visat sig möjliggöra en afsevärd inhemsk fabrikation i sammanhang
med minskning i importen från utlandet.
Af bläck uppgår införseln från Tyskland till ett värde af allenast
2.000 kronor, under det värdet af Sveriges utförsel till Tyskland utgör
31.000 Rmk. Den nu öfverenskomna ömsesidiga nedsättningen i tullen
med 20 % — i Tyskland från 5 till 4 Pf. och i Sverige från 10 till 8 öre
145
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
per kg. — har af industriidkare inom branschen ansetts utgöra en vinst
för den svenska industrien.
S. k. »Papeterier» eller, med den tyska benämningen »Papierausstattungem
(brefpapper och kuvert i askar m. m.) utgöra enligt från sakkunnigt
håll lämnad upplysning icke föremål för någon mera betydande tillverkning
inom Sverige. Endast enklare sorter tillverkas. Det nu medgifva
tullbeloppet står i öfverensstämmelse med redan förut i Sverige
tillämpad praxis att — därest askarna äro af papper eller papp — förtulla
ifrågavarande artikel med halfva vikten såsom papper (efter tulltaxerubrikerna
n:r 512 eller 513 med tull af resp. 20 och 10 öre per kg.) och
med den andra hälften såsom kuvert (n:r 62 med tull af 30 öre per kg.).
Gulcldragarearbeten. Om tullen å denna vara sättes, såsom nu, till
12 eller, såsom i traktatsförslaget skett, till 9 kr. per kg., är utan betydelse
för den svenska tillverkningen på grund af varans höga pris, som, enligt
lämnad uppgift, utgör 130 å 180 kronor per kg. för äkta vara (förgylld
silfvertråd) och omkring 70 kronor för oäkta (förgylld koppartråd). Genom
nedsättning af tullen till 9 kronor skulle däremot ur tullteknisk synpunkt
den fördelen vinnas, att samma tullsats blefve bestämd för denna artikel
och för snörmakararbeten af hel- och halfsiden, mellan hvilka artiklar
gränsen ofta kan vara svår att uppdraga.
Leksaker. Enligt ett på noggranna kalkyler grundadt uttalande af
innehafvaren af en betydande svensk leksaksfabrik skulle nedsättning af
tullen å leksaker från kronor 2: — till kronor 1: 20 icke kunna skada den
svenska tillverkningen, vare sig den fabriksmässiga eller hemslöjdsindustrien,
som särskildt lärer förekomma i Skåne. I Sverige tillverkas nämligen
leksaker hufvudsakligen af trä, hvaremot importen från utlandet
mestadels utgöres af leksaker af järn och andra metaller, mekaniska
och andra komplicerade. Det tyska yrkandet om nedsättning af denna
tull har synts icke med fog kunna helt tillbakavisas, då tullen är mycket
hög, nämligen ej mindre än 662/3 procent af varans till 3 kronor per kg.
beräknade värde. Äfven efter nedsättningeri koinme tullen att uppgå
till 40 procent af detta värde. Under den gifna förutsättningen att den
svenska leksaksindustrien icke skulle tillskyndas något men af tullnedsättningen,
skulle å andra sidan denna nedsättning vara önsklig ur kulturell
synpunkt, då mångenstädes i utlandet tillverkas leksaker af stort instruktivt
värde, hvilka på grund af den höga tullen nu icke blifva tillgängliga för
andra barn än de förmögnares, hvarförutom det torde vara önskvärdt, att
leksaker i allmänhet äro att erhålla för billigt pris.
Golf- och väggplattor af lera af mindre tjocklek än 3 cm., äfvensom
byggnadsornament: oglaserade, enfärgade■ Enligt enstämmigt uttalande af
Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft. 19
146
Kun fl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
svenska tillverkare inom branschen är nedsättning från 3 till 2 kronor af
denna tull icke förenad med någon olägenhet för svensk industri. Nedsättningen
beviljades från svensk sida i samband med uppställandet af
fordran om nedsättning i den tyska klinkertullen, genom hvars bifallande
en afsevärd fördel vunnits för den svenska lervaruindustrien.
Papp-, pappers- och papper smassearbeten, lackerade, bronsera de, förgyllda
eller försilfrade. Tullsatsen å nämnda artiklar, 2 kr. per kg., får i
''förhållande till den å olackerade arbeten bestämda, 50 öre per kg., anses
hög, och framgår detta äfven därutaf, att värdet är i den svenska statistiken
upptaget för olackcrade arbeten till 3 kr. och för lackerade till
5 kr. per kg. Tullsatsen för lackerade arbeten utgör således 40 procent
af varans värde, och denna höga tullsats är isynnerhet betungande för sådana
papparbeten, som blott till en ringa del äro lackerade eller bronserade,
samt för arbeten af papier-maché, hvilka oftast äro af mycket tung
beskaffenhet och nästan alltid lackerade. En nedsättning till l,so kr. per
kg. för lackerade papparbeten borde därför kunna medgifvas, och nämnda
tullsats vore äfven mera öfverensstämmande med den för olackerade arbeten
fastställda. Äfven med denna nedsättning kommer tullen att uppgå
till 30 procent af varans värde; alltså i alla händelser en relativt hög
tullsats. Af näringsidkare inom branschen har det gjorda medgifvandet
förklarats kunna lämnas utan olägenhet för den svenska tillverkningen.
Skodon af soffans-, karduans-, färgade, pressade eller lackerade skinn.
Jämväl denna tullnedsättning har medgifvits med stöd af uttalanden från
vederbörande industriidkare, som ansett densamma icke vara af natur att
kunna medföra olägenhet för den svenska skodontillverkningen, hvilken
under det nu rådande tullskyddet nått en storartad utveckling och nu intar
en konkurrenskraftig ställning.
Hvad slutligen angår såväl sparris som lefvande växter, hafva de
gjorda medgifvandena lämnats på grund af det från sakkunnigt håll
fällda uttalandet, att nedsättning af tullarna å dessa artiklar vore att tillstyrka,
om genom traktaten något kunde vinnas af betydelse för det
svenska landtbruket. Och då en så betydande förmån ställes i utsikt
som ett återupptagande af den svenska kreatursexporten på Tyskland, har
tvekan icke synst böra råda om möjligheten att lämna ifrågavarande, i sig
själf obetydande medgifvanden.
De sålunda medgifna tullnedsättningarna måste gifvetvis, om traktaten
kommer till stånd, tillgodokomma samtliga länder, som af Sverige
tillförsäkrats mest gynnad nations behandling. Med hänsyn såväl till Riksdagens
flerfaldiga gånger, senast vid 1890 års riksmöte, uttalade uppfatt
-
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.
147
ning, att differentialtullsystemet icke borde vinna tillämpning i Sverige, som
till sakens innebörd i öfrigt torde dessa tullnedsättningar böra bringas till
stånd på sådant sätt, att de utan vidare införas i den svenska tulltaxan och
sålunda tillgodokomma samtliga länder, som stå i handelsutbyte med Sverige.
Den minskning i tullinkomster, som skulle förorsakas statsverket genom
berörda tullnedsättningar, komme — med utgående från de varumängder,
som år 1904 enligt svensk statistik införts till Sverige dels från
Tyskland dels från öfriga länder — att för ifrågavarande varuslag uppgå
till, såvidt dylik uträkning kunnat göras, följande belopp.
Minskad tullinkomst för
Varuslag.
frän Tysk-
från öfriga
Summa.
land införda
länder in-
varor.
förda varor.
Kr.
Kr.
Kr.
Band af helsiden m. m..................
12,866
3,180
16,046
> > halfsiden....................
9,672
1,817
11,489
Bläck.........................
75
131
206
Gulddragarearbeten...................
2,295
999
3,294
Ackordion.......................
28,416
2,406
30,822
Leksaker ........................
92,690
14,726
107,416
Golf- och yäggplattor af mindre tjocklek än 3 cm.....
782
1,217
1,999
Pappersarbeten, lackerade etc...............
7,275
3,315
10,590
Skodon af lackerade skinn etc...............
5,741
1,546
7,287
Sparris........................
1,595
1,131
2,726
Väfnader af helsiden m. m................
73,570
24,312
97,882
> > halfsiden..................
30,383
7,925
38,308
Lefvande växter....................
6,814
8,789
15,603
Summa
272,174
71.494
343,668
Hvad först beträffar det till 272,174 kronor kalkylerade beloppet af
de tullnedsättningar, som genom föreliggande traktat skulle beredas Tysklands
införsel till Sverige, torde böra erinras, att, såsom förut påvisats,
de tullättnader, som genom traktaten skulle beredas Sveriges utförsel till
Tyskland, skulle efter enahanda beräkningsgrund uppgå till ett mångdubbelt
högre belopp, nämligen 5,818,129 Rmk, eller 5,178,135 kronor.
I fråga åter om hela den till 343,668 kronor beräknade minskningen
i tullinkomster i Sverige, bör häremot ställas den minskning i skatter,
148
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
som skulle blifva en följd af de förluster, hvilka tvifvelsutan skulle tillskyndas
viktiga grenar af Sveriges industri, i händelse ingen öfverenskommelse
med Tyskland komme till stånd och i följd däraf dessa industrigrenar
blefve beröfvade den tyska marknaden. I betraktande häraf torde
med visshet kunna sägas, att föreliggande traktat jämväl i fiskaliskt hänseende
är för Sverige gynnsam.
Bind- Af skäl, som förut framhållits, och i betraktande af den relativt
nvrqäUarule k°rta giltighetstid, som blifvit öfverenskoinmen för traktaten, har ett tilltulUatser.
mötesgående af Tysklands fordringar om bindande af tullpositioner i den
svenska tulltaxan ansetts kunna utan afsevärd olägenhet för den svenska
industrien bifallas i ganska stor utsträckning. Härvid har dock naturligtvis
tillsetts, att icke Sveriges bestämmanderätt öfver sin tulltaxa ens
för berörda inskränkta traktatstid blefve mer kringskuren än som kräfdes
för vinnande af de fördelar, som ansetts behöfliga att ernå för den svenska
industrien, äfvensom att framför allt de tullsatser lämnades oberörda af
traktaten, där af särskilda skäl möjlighet kunde föreligga, att en tullförhöjning
blefve önskvärd redan under traktatens giltighetstid.
De varuslag, å hvilka tullarna i traktaten bundits, och de värden,
hvartill införseln från Tyskland till Sverige af samma varuslag år 1904
uppgått enligt svensk statistik, äro följande.
Den svenska tulltaxan.
Värdet af
Sveriges införsel
från Tyskland
år 1804
Kr.
N:r.
Varuslag.
Tullsats
pr kg
Kr.
6
Album, andra slag än frimärks- och brefkortsalbum......
2:-
12,000 >)
16
Apoteksvaror, ej specificerade etc...............
fria
421,000
18
Asbest, oarbetad, äfvensom arbeten däraf...........
fria
259,000
24
Band, andra slag än af hel- eller halfsiden etc.........
1: 75
553,000
35
Bijouterivaror etc......................
2: —
337,000
46
Blommor konstgjorda etc...................
15: —
137,000
50
Blyertspennor.......................
0: 35
134,000
55
Bokstafsstämplar och Boktrycksstilar.............
0:25
193,000
60
Borstbindararbeten, vissa finare slag.............
1: 20
135,000
62
Brefkuverter och papperspåsar................
0: 30
84,0002)
Transport
—
2,265,000
*) Häri ingå frimärks- och brefkortsalbum, å hvilka tallen bundits.
s) Häri ingå »Papierausstattungen», å hvilka tullen nedsatts.
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.
149
Den svenska tulltaxan.
Värdet af
N:r.
Tullsats
från Tyskland
Varuslag.
per kg
år 1904
Kr.
Kr.
Transport
2,265,000
Broderade arbeten:
64
broderade remsor, vissa slag..........
andra slag; draga lika tull med det tyg eller ämne, hvarå
5: 50
605,000
broderiet är anbragt, med tillägg af 1Ö0 procent.....
—
579,000
82
Böcker, på främmande språk tryckta m. fl......
fria
561,000
ur 87
Celluloid, arbetad (med vissa undantag) utan förening med andra
ämnen............
0: 80
190,000[)
ur 88
Cement, med undantag af järnslaggcement......
per 100 kg
0: GO
226,000*)
99
Elektricitetsmätare.................
10 % af v.
339,000
100
Elektriska glödlampor ..............
per kg
1: 50
291,000
101
Elektriska maskinerna dynamomaskiner. elektromotorer och träns-
formatorer eller delar däraf..........
10 % af v.
240,000
107
Etuier, helt eller delvis öfverkladda med skinn eller spånads- varor, alla slag, eller därmed annorledes försedda eller i
förening med celluloid eller dylika formbara ämnen.....
2:-
115,000*)
110
Fernissa, med undantag af spritfernissa.......
0: 30
88,000
ur 140
Gäss...................
fria
Ej särsk. uppt.
142
Eärger och färgningsämnen:
alisarin, anilin och andra tjärfårger...........
fria
2,693,000
144
bok-, sten- och koppartrycksfärg...........
0: 07
161,000
145
indigo m. m................
fri
209,000
149
zinkhvitt.................
fritt
576,000
150
andra slag, ej specificerade.............
fria
1,006,000
156
Garfsyra.................
Garn:
fri
2,700,000
ullgarn, alla slag:
enkelt:
157
ofärgadt och oblekt ...............
0: 20
1,258,000
158
159
färgadt blekt eller tryckt...........
två- eller flertrådigt:
0: 35
643,000
ofärgadt och oblekt ............
0:25
1,613,000
160
iärgadt, blekt eller tryckt s. k. briljantgarn därunder in-
begripet..................
0:40
800,000
Transport
- 1
17,158,000
*) Häri ingår införseln af alla under rubriken fallande varuslag.
*) Någon införsel af järnslaggcement torde ej hafva förekommit.
*) Häri ingå alla slags etuier, äfven sådana å hvilka tullen nedsatts.
150
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 160.
Den svenska tulltaxan.
Värdet af
Sveriges införsel
Tullsats
från Tyskland
N:r.
Varuslag.
per kg
år 1904
Kr.
Kr.
Transport
_
17,158,000
Garn:
linne- och hampgarn:
enkelt:
161
ofärgadt och oblekt ..................
0:20
171,000
162
färgadt blekt eller tryckt...............
0:40
51,000
segel- och bindgarn:
169
ofärgadt och oblekt ...................
0: 20
56,000
173
Gips:
per /00 kg
0: 40
238,000
Glas:
fönster- och spegelglas:
folierade:
per tg
87,000
184
af t. o. m. ''/a kv.-m. yta...............
0:30
185
af större dimensioner.................
0: 50
30,000
186
fotografiska torrplåtar...................
0:30
149,000
187
andra slag, ej specificerade etc...............
0: 60
344,000
per 400 kg
ur 194
Ris, poleradt........................
6: 50
Ej särsk. uppt.
per kg
223,000
205
Handskar, alla slag.....................
Hudar och skinn:
6: —
ej hänförliga till pälsverk:
219
beredda:
sulläder och hindsulläder...............
0:40
155,000
220
0:65
2,972,000
226
0:10
2,744,000
230
Hår:
0: 20
276,000
Instrumenter:
10 % af v.
552,000
239
kirurgiska, matematiska, fysiska etc.............
240
musikaliska:
2: —
583,000'')
fortepianon, äfven begagnade:
per st. 150
172,000
241
tafflar och pianinon.................
242
flyglar........................
> » 200
38,000
246
andra slag etc......................
15 % af v.
242,000
253
15 > > >
27,000
Transport
—
| 26,268,000
») Häri ingå jämväl barometrar, manometrar och termometrar, hvarå tnllen nedsatts.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ISO.
151
Den svenska tulltaxan.
Yärdet af
Sveriges införsel
från Tyskland
år 1904
Kr.
■ N:r.
Y arusla g.
Tullsats
per kg
Kr.
Transport
26,268,000
263
Kali:
kolsyradt (pottaska) etc..................
fritt
355,000
265
salpetersyradt (kalisalpeter)................
fritt
145,000
282
Kautschuk etc. arbetad:
i skifvor utvalsad:
af 1 mm. tjocklek eller däröfver etc............
fri
230,000
ur 284
tråd och rör af hård kautschuk eller ehonit........
fria
Ej särsk. uppt.
285
andra slag, härunder inbegripna skodon etc.........
1: 20
315,000
288
Kemisk-tekniska preparater, ej spec.:
guldklorid, m. fl......................
0: 08
22,000
289
andra slag........................
15 % af v.
354,000
efter 295
Kläder, ej specificerade:
klädespersedlar af linne eller bomull etc.:
försedda med broderier; förtullas med 100 % förhöjning i
tullen för tyget.............
76,000
Anm. För endast fållade eller kantade kläder utgör
tullförhöjningeu endast 10 %............
_
689,000
gångkläder och andra klädespersedlar af annat ämne än linne
eller bomull:
försedda med broderier etc.; förtullas med 100 % förhöj- ning i tullen för tyget...............
417,000
299
Knappar, ej specificerade:
af sammansatta etc. ämnen etc...............
1: —
254,000
317
Korgmakarearheten, vissa finare slag.............
1: —
122,000
352
Lervaror, ej specificerade:
tegel:
eldfast m. m.....................
per 400 kg
0: 20
151,000
358
arbeten af äkta porslin:
hvita eller enfärgade..................
per kg
0: 30
299,000
359
förgyllda, försilfrade, målade eller tryckta........
0: 60
411,000
360
andra arbeten af lera etc.:
hvita eller enfärgade..................
0: 10
29,000
361
förgyllda, försilfrade, målade eller tryckta........
0: 16
140,000
368
Litografiska och fotografiska arbeten etc.:
oinfattade etc.......................
0: 60
1,303,000
373
Magnesia och magnesiasalter.................
fria
104,000
378
Maskiner, redskap och verktyg eller delar däraf, ej specificerade
10 % af v.
7,408,000
ur 380
Mattor af kokostågor....................
0: 07
Ej särsk. uppt.
ur 383
Bly: arbetadt:
plåt...........................
fri
Ej särsk. uppt.
Transport
—
39,092,000
152
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Den svenska tulltaxan.
Värdet af
Sveriges införsel
från Tyskland
år 1904
Kr.
N:r.
Varuslag.
Tullsats
per kg
Kr.
391
Transport
Guld:
arbeten däTaf, med vissa Undantag.............
15: —
39,092,000
94,000
ur 395
Järn och stål:
balk-, hörn- ocb annat till järnvägsskenor ej hänförligt s. k.
fasonjärn:
vägande 60 kg eller däröfver per löpande meter ....
fria
Ej särsk. uppt.
396
af mindre vikt än 20 kg per löpande meter......
per 100 kg
2: 50
158,000
399
plåtar, valsade eller smidda etc.:
utan slipning etc.:
af 3 cm. tjocklek ocb däröfver............
3: —
162,000
400
af mindre tjocklek..................
4:-
191,000
40G
rör ocb rördelar:
smidda, valsade eller dragna...............
4: —
530,000
407
tråd:
af 1,5 mm. tjocklek ocb däröfver............
4: —
299,000
408
af mindre tjocklek...................
8:-
37,000
427
arbeten däraf:
linor, stängselduk etc., belägges med dubbla tullbeloppet å
tråden, hvaraf de äro förfärdigade...........
andra ej specificerade järn- ocb stålvaror:
förnicklade etc......................
per kg
0: 50
15,000
1,618,000
428
andra slag (ej förgyllda etc.)..............
0: 20
2,211,000
440
Koppar ocb legeringar däraf:
arbetad:
tråd:
ompressad med bly etc. samt elektriska ledningskablar .
fria
3,458,000
441
på annat sätt isolerad etc...............
10 % af v.
467,000
442
andra slag etc.....................
0: 10
232,000
444
duk, belägges med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf den
är förfärdigad....................
andra arbeten, ej specificerade:
förnicklade, fernissade etc................
0: 75
34,000
1,472,000
445
andra slag (ej förgyllda etc.).............
0: 50
899,000
450
Silfver:
arbeten däraf, vissa slag.................
15: —
199,000
ur 458
Zink, arbetad:
plåt...........................
fri
Ej särsk. uppt.
466
Musikalier, icke bundna...................
fria
82,000
477
Natron:
kolsyradt (soda) etc....................
fritt
415,000
481
svafvelsyrligt etc.....................
fritt
91,000
Transport
—
51,756,000
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
153
Den svenska tulltaxan.
Värdet af
Sveriges införsel
från Tyskland
år 1904
Kr.
N:r.
Varuslag.
Tullsats
per kg
Kr.
488
Transport
51,756,000
Nålar:
andra slag än synålar och symaskinsnålar.........
0: 40
214,000'')
ur 498
Oljor
palm- och kokosnötolja på fat...............
fria
Ej särsk. uppt.
500
flyktiga, vegetabiliska, ej specificerade:
i kärl, vägande brutto 1 kg. eller däröfver........
2: —
202,000
507
Papp, andra slag än förhydnings-, press- och takpapp.....
0: 05
31,000
508
Papp-, pappers- och pappersmassearbeten, ej specificerade:
olackerade ........................
0: 50
375,000
512
Papper:
förgylldt, försilfradt etc..................
0: 20
626,000
513
andra slag, ej specificerade, etc...............
0: 10
647,000
515
Papperstapeter och bårder..................
0: 25
419,000
519
Paraplyer och parasoller: delar däraf:
ställningar, sammansatta.................
0: 80
61,000
520
käppar, synbarligen afsedda till paraplyer eller parasoller . .
0: 25
100,000
528
Pipliufvuden (ej af sjöskum) etc...............
0: 80
185,000
539
Portföljer (ej af hel- eller halfsiden) äfvensom cigarrfodral, plån- böcker, portmonnäer etc..................
1: 20
373,000
ur 540
Potatis, frisk, under tiden ’/a—14/>..............
fri
759,0002)
543
Pärlemor, arbetad, med vissa undantag............
2:-
93,000
547
Remmar, läder- etc......................
10 # af v.
536,000
557
Sadelmakararbeten, ej specificerade, etc............
1: 20
90,000
560
Salt-, kok-, alla slag....................
fritt
486,000
561
Saltsyra..........................
fri
160,000
574
Silke, färgadt eller blekt..................
2: —
983,000
580
Skodon, ej specificerade:
andra slag än af lackerade m. fl. skinn..........
2: —
71,000
584
Slöjdvaror etc.j förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de
hufvudsakligen bestå, eller, om detta ej kan bestämdt urskiljas
15# af v.
128,000
589
Snörmakararbeten etc.:
af hel- eller halfsiden...................
9: —
150,000
590
andra slag etc.......................
3: —
60,000
Transport
- 1
58,505,000
*) Häri inbegripna synålar och symaskinsnålar, hvarå tullen nedsatts.
2) Importen för hela året.
Bih. till Biksd. Prot. 1006. 1 Sami. 1 AIfd. 04 Höft.
20
154
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Den svenska tulltaxan.
Värdet af
Sveriges införsel
från Tyskland
år 1904
Kr.
N:r.
Varuslag.
Tullsats
per kg
Kr.
nr 596
Transport
Spannmål:
omalen:
råg, hvete, korn, ärter och hönor ............
per 100 kg
3: 70
58.505.000
24.812.000
597
hafre och vicker....................
fria
7,196,000
GOO
malen:
mjöl och gryn, alla slag................
6: 50
1,451,000
G05
Spetsar och blonder:
silkes- etc.........................
per ka
12: —
94,000
G06
andra slag........................
4: —
147,000
619
Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning etc.
tillverkade arheten, ej af siden eller halfsiden......
1: 75
369,000
625
Snperfosfat.........................
per 100 kg
0: 25
225,000
630
Symaskiner och stickmaskiner etc...............
10 % af v.
550,000
efter 634
651
Säckar, tomma, med undantag af tydligen brukade eller slitna,
tullbehandla® lika med den väfnad, hvaraf de bestå med tillägg
af 10 % .........................
Tråd, bomulls-.......................
per kg
0: 40
180,000
528,000
ur 655
Trävaror:
till cigarrlådor ämnade träskifvor, vissa slag........
0: 10
Ej särsk. nppt.
658
663
svarfvar och bildhuggararbeten, ej specificerade.......
snickararbeten etc.
af inhemska träslag etc. (med undantag af furu och gran) .
1: —
0: 30
73,000
105,000
664
af utländska träslag etc.................
0: CO
112,000
666
Tvål, parfymerad etc.....................
1: —
42,000
678
Ur: vägg- och studsar- etc.:
i foder etc., af trä etc...................
0: 80
160,000
679
lösa eller oinfattade verk etc................
1: —
932,000
682
Vadd etc.............
fri
197,000
ur 683
Vagnar: barnvagnar, motorvelocipeder och motorvagnar, så framt
de ej äro afsedda att gå på räler.............
15 % af v.
Ej särsk. uppt.
687
Vantar, ej af hel- eller halfsiden............. .
1: 75
385,000
693
Velocipeder, färdiga ....................
289,000
701
Visitkort och adresskort etc..................
0: 50
155,000
705
Väfnader:
ylle- etc.:
pressduk, äfvensom ändlös maskinfilt för fabriksbehof . . .
0: 25
167,000
706
mattor etc........................
0: GO
544,000
Transport
97,218,000
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
155
Den svenska tulltaxan.
Värdet af
Sveriges införsel
från Tyskland
år 1904
Kr.
N:r.
Varuslag.
Tullsats
per kg
Kr.
707
Transport
Väfnader:
ylle- etc.:
andra slag.......................
1: 75
97,218,000
7,150,000
708
af lin, hampa etc.:
a) släta tvåskaftade etc.:
med högst 25 varp- och inslagstrådar per kv.-cm.:
oblekta och ofärgade ................
0: 25
198,000
709
andra slag.....................
0: 40
88,000
710
med 26—35 varp- och inslagstrådar per kv.-cm......
0: 45
400,000
711
med 36—50 d:o d:o..................
1: —
151,000
715
d) andra slag etc....................
1: 50
142,000
722
bomulls-:
andra glesa väfnader, såsom gas, stramalj etc.......
1: 75
424,000
724
andra slag etc.:
blekta eller färgade..................
0: 90
1,036,000
725
tryckta eller pressade.................
1: 10
733,000
ur 732
vattentäta:
linoleummattor....................
0: 25
Ej särsk. upp t.
733
andra slag etc.....................
0: 60
256,000
735
Ångmaskiner, ej specificerade, och ångpannor.........
10 % af v.
31,000
740
Varor, som icke kunna hänföras under någon af tulltaxans be- stämmelser:
mer eller mindre bearbetade...............
15 % af v.
910,000
Summa
108,737,000
Af nämnda slutsumma, 108,737,000 kronor,„motsvaras 37,448,000
af spannmål samt andra närings- och njutningsmedel. Återstående 71,289,000
kronor representera industrialster.
I afseende å ett af de varuslag, å hvilka tullarna sålunda bundits,
nämligen de under n:r 378 och 735 fallande maskiner, har Sverige, enligt
slutprotokollet till artikel 8, förbehållit sig rätt att under traktatstiden
höja tullen med högst 5 procent af värdet å maskiner, hvilkas vikt per
styck belöper sig till högst 1,000 kilogram (1 ton), under villkor att samtidigt
för maskiner med en vikt per styck af mer än 10,000 kilogram
(10 ton) en nedsättning i tullen med samma procentsats af värdet beviljas.
156
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Mtullar1'' Vidare har Sverige (slutprotokollet till artikel 8) i fråga om nedan
“
ar'' nämnda fyra varuslag lämnat medgifvande om s. k. maximaltullar, d. v. s.
förbundit sig att under traktatstiden icke å dessa varor höja tullarna öfver
nedan angifna belopp, nämligen:
Den svenska tulltaxan.
Maximal-
tull.
Värdet af
Sveriges in- försel från
Tyskland
år 1904.
Kronor.
N:r.
Varuslag.
Tullsats.
261
Kali, kaustikt..........per 100 kilogram
fritt
3 kr.
2,450,000
efter 295
Kläder, ej specificerade:
klädespersedlar af linne eller bomull etc.:
ej försedda med broderier etc.; förhöjning i tullen
för tyget.............''.....
gångkläder och andra klädespersedlar af annat ämne
än linne eller bomull etc.:
50 %
75 *
930,000
ej försedda med broderier etc.; förhöjning i tullen
för tyget ..................
50 %
75 %
659,000
ur 395
Balk-, hörn- och annat till järnvägsskenor ej hänför- ligt s. k. fasonjärn:
vägande mindre än 60 kilogram till och med 20
kilogram per löpande meter . per 100 kilogram
fria
1,50 kr.
1,064,000 1
Summa
—
—
5,103,000
Tillförsäk- Slutligen har Sverige beträffande sin tullagstiftning gjort ännu ett
frielse från medgiivanae, hvarom i detta sammanhang torde böra yttras några ord.
exporttull å Såsom herr ministern för utrikes ärendena redan förut omförmält,
jarnmam. framställdes unclei. förhandlingarna redan tidigt från tysk sida den fordran,
att försäkran skulle gifvas därom, att exporttull å järnmalm vid utförsel
däraf från Sverige under traktatstiden icke skulle ifrågakomma. Under
förhandlingarnas gång framstod det ock omsider såsom uppenbart,
att de medgifvanden från tysk sida, som befunnos nödvändiga för åstadkommande
af en handelstraktat med Tyskland af beskaffenhet att på ett
nöjaktigt sätt tillgodose den svenska industriens intressen, icke stode att
erhålla, med mindre nyssberörda fordran från svensk sida vunne tillmötesgående.
Enär — på sätt chefen för civildepartementet vid underdånig föredragning
denna dag af frågan om ordnande på ett mera varaktigt sätt
1 Häri inräknade jämväl fasonjärn, vägande 60 kilogram eller däröfver per löpande meter, därå
tullfriheten hundits.
157
Kurujl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
af förhållandena mellan svenska staten, å ena, samt de järnmalmsexporterande
bolagen Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare
malmfält oeh trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund framhållit — därtill
kom, att bolagen vid de underhandlingar, som i sådant syfte sedan någon
tid mellan staten och bolagen pågått, såsom ett af de viktigaste villkoren
för att ingå på ifrågasatt öfverenskommelse om framtida öfverlåtelse
å staten af den väsentligare delen af bolagens grufegendom i Norrbottens
län, uppställde, att trygghet skulle vinnas för att järnmalm från berörda
grufvor icke skulle drabbas af exporttull under den tid, öfverenskommelsen
skulle gälla, var det helt naturligt, att spörsmålet, huruvida åsättande
af sådan tull under den närmare tiden borde ifrågakomma eller icke såväl
vid traktatsförhandlingarna som äfven under berörda underhandlingar med
bolagen kommit under allvarligt öfvervägande. Med hänsyn å ena sidan
till vikten däraf, att en tillfredsställande öfverenskommelse angående ordnandet
af Sveriges handelsförhållanden med Tyskland måtte kunna komma
till stånd, som ock, å andra sidan, till de högst afsevärda fördelar, svenska
staten genom det ifrågasatta aftalet med bolagen skulle vinna, har jag
utan tvekan ansett mig böra tillstyrka icke blott, att i aftalet med bolagen
inrymdes bestämmelser, hvarigenom dessa tillförsäkrades rätt att, därest
under den tid aftalet skulle gälla, exporttull åsattes järnmalm, af staten
erhålla godtgörelse för hvad de af sådan grund måst slutligen vidkännas
för malm, hvilken brutits i någon uti samma aftal afsedd fyndighet, utan
äfven — hvarom ju här närmast är fråga — att i traktaten med Tyskland
må inflyta en bestämmelse, enligt hvilken Sverige afsäger sig rätten
att, så länge traktaten äger giltighet, vid utförsel af järnmalm belägga
densamma med tull. De förmåner, svenska staten genom den åsyftade
traktaten jämte berörda med bolagen träffade aftal vinner, äro nämligen
enligt min uppfattning så betydande, att ett afstående från nämnda rättighet
under den tid, traktaten är afsedd att gälla, mer än väl af samma
fördelar uppväges.
Resultatet af de i föreliggande traktat i fråga om tullsatser å ömse Sammansidor
gjorda medgifvanden framgår af följande tablå, i fråga om \w\\-fattning af
ken emellertid bör ihågkommas, att de varuslag, å hvilka tullarna från sidor gjorda
Tysklands sida nedsatts eller bundits genom försäkran om mest gynnad medgtfvannations
behandling, kunnat i tablån införas allenast med de värden, som
betingas af 1904 års statistik rörande Sveriges utförsel till Tyskland, men
att i själfva verket — såsom förut framhållits — det ojämförligt största
antalet positioner i den tyska tulltariffen äro nedsatta elier bundna genom
de af Tyskland ingångna traktater.
158
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Af Tyskland lämnade medgifvanden.
Värdet af Sveriges
utförsel till
Tyskland år 1904
af de afsedda
varnslagen.
Förestående
värden i procent
af värdet af
Sveriges hela
utförsel till Tysk- land år 1904
(99,879,000 Rmk).
Rmk.
%.
1) Tullnedsättningar:
a) på grund af försäkran om mest gynnad nations behandling
37,964,000
38,01
b) på grund af särskild! medgifvande...........
15,240,000
15,26
Summa nedsättningar
58,204,000
53,27
2) Bindningar.......................
41,109,000
41,16
Summa
»4,813,000
94,43
Af Sverige lämnade medgifvanden.
Värdet af Sveriges
införsel från
Tyskland år 1904
af de afsedda
varuslagen.
Förestående
värden i procent
af värdet af
Sveriges hela in- försel från Tysk- land år 1904
(151,OH,OOORmk).
Rmk.
%■
1) Tullnedsättningar (5,453,000 kronor)...........
6,127,000
4,06
2) Bindningar (108,737,000 kronor).............
122,176,000
80,91
3) Maximaltullar (5,103.000 kronor).............
5,734,000
3,80
Summa
134,037,000
88,77
Liksom i tariffen rörande införseltullar i Tyskland har i den tariff,
soin afser införseltullar i Sverige intagits åtskilliga anmärkningar, innehållande
bestämmelser om viss tolkning af tulltaxan. Af dessa återfinnas
åtskilliga redan nu i den svenska tulltaxan, i hvilket fall anmärkningens
intagande i traktatstariffen endast innebär ett bindande af bestämmelsen.
Så är fallet exempelvis med anmärkningarna under rubriken kläder, att
för gångkläder öfvertyget skall tagas till grund för tullberäkningen etc.
samt att klädespersedlar af celluloid skola tullbehandlas såsom varor af
detta ämne. I vissa fall åter äro bestämmelserna nya, t. ex. anmärknin
-
159
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1t>0.
garna under n:r 20 askar och dosor samt n:r 107 etuier, att vid pröfning
åt frågan, huruvida till någon af dessa positioner skola kunna hänföras
askar, dosor eller etuier af sammansatta ämnen, afseende icke skall fästas
vid låsinrättningar (små lås med tillhörande nycklar, nyckelskyltar och
dylikt). Såsom regel torde kunna sägas, att dessa bestämmelser icke innehålla
annat än förklaringar, gående ut på en sund och med den allmänna
uppfattningen öfverensstämmande tolkning af tulltaxans bestämmelser och
alltså endast afse att förekomma alltför formalistiska tolkningar af taxans
bestämmelser samt ojämnhet och godtycke vid dess tillämpande.
Jämväl i fråga om de bestämmelser i traktaten, som icke hafva afseende
å de kontraherande ländernas tulltaxor, är densamma i första rummet
baserad på principen om mesjt gynnad nations behandling. Nationell
behandling, d. v. s. samma behandling som landets egna undersåtar, har i
traktaten medgifvits endast i vissa speciella fall.
I fråga om traktatens särskilda stadganden, såvidt desamma beröra
till finansdepartementets föredragning hörande frågor, märkes hufvudsakligen
följande.
Artikel 1 första stycket innehåller ömsesidig tillförsäkran om åtnjutande
i afseende ä handel, sjöfart och andra, näringar af samma privilegier, befrielser
och förmåner af alla slag, hvilka tillkomma eller framdeles tillerkännas
hvartdera landets egna undersåtar. Såsom af slutprotokollet
närmare framgår, har genom detta stadgande intet medgifvande gjorts
i afseende å själfva rättigheten att utöfva näring, i fråga hvarom hvardera
parten förbehållit sig rätt att, såsom nu är förhållandet i Sverige, föreskrifva,
att för förvärfvande af sådan rätt måste utverkas Kungl. Maj:ts
tillstånd. Stadgandet innebär intet utöfver hvad Sverige genom traktaten
med Frankrike den 30 december 1881 (art. 1) medgifvit detta land.
Jämväl i tredje stycket af artikel 1 är nationell behandling tillförsäkrad
det andra landets undersåtar, nämligen i fråga om frihet för afgifter,
pålagor och bördor för person, näring eller egendom, i hviiket afseende
i slutprotokollet undantag gjorts för personer, hvilka draga omkring
och utöfva ett yrkö. Förbehåll har alltså gjorts såväl för föreskrifven bevillningsafgift
af utlänningar för konserter och dramatiska eller andra föreställningar
som för gårdfarihandlare.
Traktatens
innehåll i
(ifrigt.
Artikel 1.
160
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.
Artikel 6
Handelsresande.
Inom industriella och kommersiella kretsar i Tyskland hafva, som
kändt, under senare år önskemål uttalats om lättnader i afseende å de
föreskrifter, som för närvarande gälla i Sverige beträffande behandlingen
af utländska handelsresande. Dessa önskemål hafva rört sig dels om handelsresandenas
bevillningsafgifter och om kontrollföreskrifterna rörande
afgifternas erläggande, dels ock om gällande bestämmelser angående tullbehandlingen
af medförda varuprof.
I Tyskland upptagas inga särskilda afgifter af handelsresande, hvaremot
i Sverige handelsresande har att erlägga en afgift af 100 kronor för
hvarje tidrymd af 30 på hvarandra följande dagar. Vidare äro prof,
hvilka endast såsom sådana kunna användas, tullfria i Tyskland. Någon
motsvarande bestämmelse i Sverige har hittills icke funnits''
I dessa hänseenden äro sålunda de tyska bestämmelserna gynnsammare
för handelsresandena än de svenska.
Å andra sidan förekommer i Sverige ingen inskränkning i fråga om
omfattningen af handelsresandenas verksamhet, utan de få upptaga order
hos hvem som helst. I 1 yskland gäller i detta afseende vissa inskränkande
bestämmelser. Med undantag för vissa särskilda varuslag, som få
utbjudas hos hvilka personer som helst, få nämligen handelsresande upptaga
beställningar å varor endast a) hos köpmän i deras affärslokaler samt
b) hos sådana personer, i hvilkas affär varor af det utbjudna slaget finna
användning. Detta gäller emellertid endast handelsresande i egentlig mening,
d. v. s. sådana, som äro försedda med ett af vederbörande. myndighet
i hemortslandet efter särskildt formulär upprättadt näringslegitimationskort
(»Gewerbelegitimationskarte»). Detta slags handelsresande få, liksom i
Sverige, icke medföra varor. Andra handelsresande måste å hvarje plats,
där de önska drifva verksamhet, af vederbörande ortsmyndighet utverka
särskildt »Wandergewerbescheim. Dylika handelsresande få upptaga beställningar
å varor hos hvem som helst äfvensom — i likhet med svenska
gårdfarihandlare, med hvilka detta slags handelsresande äro att jämnställa
— till salu utbjuda medhafda varor. Men verksamheten är inskränkt
genom talrika polisföreskrifter, ocli tillstånd till dess utöfvande kan vägras.
Svenska exportörer lära endast i mycket ringa omfattning begagna
sig af handelsresande, hvaremot tyska handelsresande i stor utsträckning
besöka Sverige. Då den svenska'' statistiken icke redovisar de utländska
handelsresande, som här erlägga bevillningsafgifter, efter de olika länder
de tillhöra, kan icke angifvas, huru stort antal af dessa, som äro tyska
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
161
undersåtar, men torde på goda grunder kunna antagas, att flertalet äro
tyskar. Hela antalet utländska handelsresande, som åren 1900—1904 besökt
Sverige, samt sammanlagda beloppet af de af dem erlagda afgifter
utgjorde enligt den officiella statistiken:
år 1900 ....... 2,209 st. 255,300 kronor
» 1901 ....... 2,163 » 259,500 »
» 1902 ...... . 2,210 » 258,800 »
» 1903 ....... 2,176 » 260,400 »
» 1904 ....... 2,332 » 264,300 »
Härvid torde dock böra erinras, att föreskrifven afgift antagligen i
flera fall erlagts af en och samma person å flera skilda orter, hvarför
nyss angifna antal utan tvifvel innefattar åtskilliga dubbelräkningar.
Bevillningsafgiften af utländska handelsresande utgjorde enligt bevillningsstadgan
den 6 april 1858 för enhvar af de 3 första månaderna
50 rdr rmt och för hvarje månad därutöfver 20 rdr rmt, hvilka afgifter
genom bevillningsstadgan den 17 maj 1861 höjdes till dubbla beloppen
eller resp. 100 och 40 rdr rmt. Med anledning af förhållanden, som stodo
i samband med afslutandet af handelstraktaten med Frankrike den 30 december
1881, afgaf Kungl. Maj:t såväl till 1882 som 1883 års riksdagar
proposition om afgiftens sänkning ti0ll resp. 50 och 20 kronor, men
blef förslaget båda gångerna afslaget. Ar 1889 bestämdes afgiften till
100 kronor »per kalendermånad», som genom nu gällande kungörelse den
21 maj 1897 ändrats till 100 kronor »för hvarje tidrymd af 30 på hvarandra
följande dagar».
Då redan nu antalet i Sverige förekommande handelsresande är betydligt
och ett ökande däraf, hvilket en nedsättning af afgiftsbeloppet
sannolikt skulle hafva till följd, icke är önskvärdt, har ett tillmötesgående
af Tysklands önskan om afgiftens sänkning icke ansetts böra äga ruin.
Däremot har (se slutprotokollet till art. 6) hinder icke synts föreligga,
vare sig att lämna försäkran, att denna afgift icke under traktatstiden
komme att höjas, eller att medgifva, att, om handelsresande utan afbrott
fortsätter sin verksamhet utöfver de första 30 dagarna, afgiften må utgå
med 50 kronor för hvarje i omedelbar anslutning därtill kommande tidrymd
af 15 dagai’ Det synes nämligen, hvad sistberörda medgifvande
angår, obilligt, att en handelsresande, som erlagt afgift med 100 kronor
för 30 dagar men behöfver fortsätta sin verksamhet endast ett mindre
antal dagar utöfver denna tid, skall nödgas för dessa dagar ånyo erlägga
full afgift af 100 kronor.
Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Håft.
21
162
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 160.
Denna bestämmelse, liksom öfriga öfverenskommelse!'' i traktaten,
som röra handelsresande, afse endast sådana handelsresande, som, försedda
med vederbörligt legitimationskort, upptaga beställningar å varor allenast
hos köpmän i deras affärslokaler samt hos sådana personer, i hvilkas affär
varor af det utbjudna slaget finna användning. Skulle det alltså i Sverige
befinnas önskvärdt, att vare sig i detta eller andra afseenden andra föreskrifter
utfärdas i fråga om handelsresande, som utbjuda varor hos privatpersoner,
möter härför intet hinder i traktaten.
Beträffande kontrollen å bevillning saf giftens erläggande innehåller nu
gällande förordning det stadgande, att handelsresande skall, innan handel
å någon ort inledes, i stad inför borgmästare, stadsfiskal eller poliskommissarie
eller ock å polisvaktkontor samt å landet inför vederbörande
kronofogde eller länsman eller ordföranden i socknens kommunalnämnd
styrka, att han behörigen erlagt den stadgade afgiften, hvarvid bevis om
sådan anmälan på begäran meddelas; och åligger det handelsresanden att på
anfordran uppvisa kvittens å erlagd afgift. Idkar handelsresande handel
utan att hafva erlagt afgiften eller utan att hafva hos vederbörande myndighet
företett bevis om afgiftens erläggande, är han förfallen till böter
från och med 100 till och med 500 kronor.
Denna bestämmelse har ansetts onödigt betungande, i det handelsresanden,
efter att hafva anländt till ett hotell i t. ex. en köping eller ett
municipalsamhälle eller till en gästgifvargård på landet, på grund af berörda
stadgande måste, innan han får utöfva sin verksamhet, äfven om
aldrig så lämpligt tillfälle därtill erbjuder sig, först uppsöka kronofogden,
länsmannen eller ordföranden i socknens kommunalnämnd, hvilka personer
kunna vara boende långt därifrån.
I kontrollhänseende torde få anses tillfyllestgörande, om — såsom stadgats
i slutprotokollet till artikel 6 andra stycket — handelsresande på platsen
för deras första verksamhet i landet inför vederbörande polismyndighet
för visering förete tillståndsbeviset och i öfrigt för kontroll föra det
med sig, utan att en förnyad visering på andra af dem besökta platser är
erforderlig.
För uppfyllande af nu berörda utfästelser i afseende å lättnader
beträffande handelsresandes bevillningsafgifter och kontrollen å afgifternas
erläggande erfordras ändring i gällande förordning i ämnet, hvadan särskild
framställning till Riksdagen härutinnan erfordras.
I fråga om tullbehandlingen af medförda varuprof har först och
främst i en anmärkning under traktatstariffen intagits den bestämmelsen,
att profkartor och prof i afskurna stycken eller varuprofver, som blott äro
ägnade att såsom sådana användas, skola lämnas tullfria.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
163
Vidare har i förevarande artikel intagits stadgande om rätt till
restitution af den för medhafda varuprof erlagda tullafgift under förutsättning
af profvens återutförsel inom viss tid samt af iakttagande af behöriga
kontrollföreskrifter för konstaterande af de in- och utförda profvens identitet.
Då sådan rätt, på grund af gällande traktat, redan tillkommer
franska handelsresande, innehåller detta stadgande intet utöfver hvad som
i alla händelser skulle tillkomma Tyskland såsom mest gynnadt land. Rörande
ordnandet af de i detta afseende nödiga kontrollföreskrifter skall
jag, med anledning af hvad under traktatsförhandlingarna förekommit,
tillåta mig att senare för Kungl. Maj:t framlägga förslag.
Likaledes skall jag, om traktaten blir ratificerad, i underdånighet
göra framställning om de särskilda bestämmelser, som blifva nödiga på grund
däraf, att, med hänsyn till lydelsen af artikel 6 i traktaten, svenska handelsresande
i Tyskland hädanefter komma att vara i behof af legitimationskort.
Äfven för svenska handelsresande i Tyskland hafva i samband med
traktaten lättnader ställts i utsikt. I norra Tyskland resa nämligen svenska
lingonförsäljare, hvilka medföra varor. Dessa äro alltså att hänföra till
sådana handelsresande, som måste utverka sig ett »Wandergewerbeschein».
För rättighet till verksamhetens utöfvande hafva dessa hittills inom vissa
tyska stater, särskildt Lybeck — den förnämsta afsättningsorten för den
svenska lingonexporten — måst erlägga dels vid verksamhetens början årligen
en afgift för patentet af 38 Rmk dels ock för hvarje vecka en »Wanderlagersteuer»
af 40 Rmk med tillägg af 1,50 Rmk i lösen för beviset om afgiftens
erläggande, hvilka afgifter upptagas och bestämmas af staten Lybeck.
Under traktatsförhandlingarna har från tysk sida meddelats, att man
funnit utväg att ordna saken så, att i Lybeck svenska lingonhandlare
hädanefter skulle åtnjuta befrielse från nämnda »Wanderlagersteuer» och
endast hafva att erlägga afgift för patentet med 38 Rmk om året.
Sjöfart.
För de i traktaten förekommande stadganden rörande sjöfarten gäller Artikel 13.
såsom allmän regel, att genom dem inga andra förmåner medgifvits än
de, af hvilka hvardera parten redan är i åtnjutande. Det är alltså endast
status quo, som här upprätthållits.
Flvad beträffar sjöfarten i allmänhet, hvarom talas i första och andra
styckena af artikel 13, innehålla dessa stadganden intet utöfver hvad enligt
gängse praxis vänskapligt sinnade nationer medgifva hvarandra. Nationell
behandling på detta område tillhör mellanfolklig kutym.
164
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Annorlunda är i viss mån förhållandet med den s. k. kustfarten,
hvarmed, som bekant, förstås rätten att intaga last i någon af ett lands
hamnar och befordra densamma till annan hamn inom samma land för att
där lossas. Rätt till kustfart i Sverige berättigar alltså till att exempelvis
intaga last i Stockholm och befordra densamma till en eller flere norrländska
hamnar, men under kustfart faller icke att af t. ex. i Hamburg
intagen last lossa en del i Stockholm, en annan del i Gäfle o. s. v. Icke
inom alla länder är rätt till kustfart medgifven fartyg af främmande
nationalitet. På grund af reciprocitet blifva dessa länder uteslutna från
rätt till kustfart i andra länder.
I Sverige är rätt till kustfart medgifven endast belgiska, danska,
italienska, nederländska, norska, engelska och tyska fartyg.
Hvad tyska fartyg beträffar, tillkommer dem rätt till kustfart i
Sverige enligt kungl. kungörelse den 27 mars 1885. Förut hade sådan
rätt på grund af särskilda, åren 1855—1859 afslutade traktater, tillkommit
fartyg allenast från vissa enskilda tyska stater, nämligen Preussen, Mecklenburg-Schwerin,
Lybeck och Oldenburg. Af Tysklands sjöfartsidkande stater
voro sålunda Hamburg och Bremen uteslutna från rätt till kustfart mellan
svenska hamnar. Men sedan Tyskland genom kungörelse den 29 december
1881 förklarat svenska fartyg berättigade att idka kustfart mellan tyska
rikets samtliga hamnar, äfven när dessa voro belägna inom områden, tillhörande
stater, hvilka icke genom särskild konvention rnedgifvit Sverige
sådan rätt, blef genom nämnda kungörelse den 27 mars 1885, under förutsättning
af ömsesidighet, rätten att idka kustfart mellan svenska hamnar
utsträckt till fartyg från hvilken tysk ort som helst.
Kustfart drifves icke för närvarande i någon mera betydande omfattning
vare sig af svenska fartyg i Tyskland eller af tyska fartyg i
Sverige. Såvidt utrönas kunnat, är emellertid den af svenska fartyg i
Tyskland bedrifna kustfart af något större omfattning, särskildt hvad beträffar
antalet i sådan fart sysselsatta fartyg, än den, som af tyska fartyg
idkas i Sverige.
Då kustfartsrätten af fackmän inom området ansetts vara af en särskildt
grannlaga natur och ett bindande för längre tid af denna rätt ansetts
under vissa förutsättningar kunna medföra olägenheter, har medgifvande
om nationell behandling i afseende å kustfart ansetts böra lämnas
allenast med förbehåll om rätt till ett års uppsägning af detta medgifvande,
hvarvid föreskrifvits, att om endera parten begagnar sig af denna uppsägningsrätt,
mest gynnad nations behandling skall inträda för den återstående
traktatstiden.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
165
I fråga om rätten för främmande nationers fartyg att befara »naturliga Artikel 19.
och konstgjorda vattenvägar» inom Sverige, eller rätten till fart d insjöar,
floder och kanaler, gäller för närvarande, att främmande nations fartyg,
som med last ankommer från utrikes ort, är berättigadt att ingå till hvarje
vid nu ifrågavarande vattendrag belägen stapelstad och därstädes lossa
lasten, samt att äfven utförsel af varor från hamnar vid insjöar, floder och
kanaler må äga rum, dock under villkor att utförseln sker direkt till
utrikes ort och att fartygen utklarera vid vederbörlig tullkammare. Däremot
är icke medgifvet andra främmande nationers fartyg än norska att
idka fraktfart mellan hamn vid insjö, flod eller kanal inom Sverige och
annan svensk hamn, dock med det undantag att, sedan vissa vid ifrågavarande
inre vattendrag belägna städer tilldelats förmånen af stapelstadsrätt,
häraf följt, att — ehuruväl kustfart i sig innebär fraktfart allenast mellan
rikets vid saltsjön belägna hamnar — främmande, till kustfart berättigade
nationers fartyg erhållit tillstånd att gå i sådan fart äfven till och från
nyssnämnda stapelstäder.
Något utsträckande af den rätt, som för närvarande gäller i detta
afseende, har ansetts icke böra lämnas, hvadan artikel 19, i fråga om
själfva rätten att idka ifrågavarande slags fraktfart, tillerkänner allenast
mest gynnad nations behandling.
Hvad däremot beträffar afgifterna vid sådan fraktfart, har hinder
icke synts föreligga att tillförsäkra tyska fartyg enahanda behandling som
den, hvilken i berörda hänseende tillkommer inhemska fartyg.
Då, såsom jag ofvan sökt visa, Sverige enligt det föreliggande traktatsförslaget
skulle ernå alla de mera betydande medgifvanden, som varit behöfliga
för bibehållandet och utvecklandet af den marknad, som den svenska
industrien vunnit i Tyskland, samt å andra sidan de af Sverige lämnade
medgifvandena icke äro af natur att kunna medföra någon mera afsevärd
nackdel för de svenska intressena, synes det mig vara till fördel för Sverige,
att traktaten kommer till stånd.»
Herr ministern för utrikes ärendena yttrade härefter:
»Då på de af chefen för finansdepartementet närmare utvecklade skäl
den föreslagna traktaten synes mig innebära en för Sverige tillfredsställlande
grund för ordnandet af Sveriges och Tysklands ömsesidiga handelsoch
sjöfartsförbindelser, hemställer jag i underdånighet, att Kungl. Maj:t
166
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
måtte för Sin del godkänna det uppgjorda förslaget till handels- och sjöfartstraktat
mellan Sverige och Tyska riket.
Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifalla.
Ur protokollet:
C. G. von Heidenstam.
168
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Bilaga a. Värdet i 1,000 riksmark af vissa från Sverige till Tysk
-
Varuslag.
1904.
1903.
1902.
1901.
1900.
1899.
1898.
1897.
1896.
1895.
Tändstickor..............
61
93
73
118
74
69
84
75
77
96
Tackjärn...............
1,430
1,150
1,285
690
1.747:
1,477
1,131
1,401
1.043-
749
Stångjärn m. m.............
3,172
3,144
3,544
3,133
4,980
3,698
2,755
3,477
2,388:
1,908
Smältstycken, råskenor, göten (>Ingots>) .
325
134
158
144
287
107
85
61
106 i
60
Järntråd, rå..............
901
875
1,005
1,129
1,403
1,308
1,147
790
840
848
D:o , förkopprad, förtennt m. m, . .
11
18
18
10
33
39
24
5
41
3
Rör, smidda, valsade m. m. . ......
723
452
428
457
774
589
369,
725
511
192
Kaolin, fältspat, eldfast lera1) .....
568
478
495
355
674
470
4531
395
541
373
Järnmalm2)..............
25,345
22,954
17,160
23,634
26,595
25,104
23,149:
19,540
11,420
8,595
Järnmalmslagg, slaggull m. m......
252
371
257
145
303
322
252
235
334
263
Zinkmalm...............
314
420
293
506
709
777
479
237
62
29
Hafre.................
17
20
15
11
5
9
45
13
61
13
Bär, friska (lingon) m. m........
1,779
2,017
1,278
1,090
1,573
331
1,216
840
447
521
Kreatursliudar.............
2,2S6
2,697
2,286
2,147
2,017
2,193
2,105.
1,921
1,771
2,366
Bilade bjälkar och sparrar.......
2,257
2,517
2,336
1,381
2,586
3,947
5,165:
3,148
3,128
2,758
Tnnnstäfver, icke af ek, ofärgade ....
68
20
70
80
134
209
192
138
171
98
Plankor, battens ock bräder.......
29,554
28,029
26,381
23,061
32,697
37,749
34,241
29,546
22,019
17,061
Snickeriarbeten, grofva, råa3)......
4,550
3,148
3,900
3,057
4,948
4,594
4,231
2,906
2,063
1,916
Maskiner, utom lokomotiv ock lokomobiler
1,491
1,090
367
449
487
322
202
153
126
144
Däraf öfvervägande af gjutjärn. . . .
1 Under
dessa år grupperas i
statistiskt hänseende
maski-
j 70
101
> s > smidesjärn. . .
('' nerna efter ändamålet.
| 48
36
Koppar, rå..............
0
285
294
25
241
313
348
250
190
70
Kött af nötkreatur, färskt samt enkelt
tillredt...............
34
34
41
34
55
51
213
152
217
204
Pisk, färsk..............
1,843
1,399
992
2,071
1,024
4,063
11,735
4,364
9,930
7,279
Sill, saltad, på fat...........
225
155
318
304
334
629
546
753
678 1,030
Trämassa, mekanisk..........
536
350
155
1,858
425
301
371
410
415
264
D:o, kemisk...........
2,410
1,226
1,207
2,643
1,265
1.222
930
745
543
310
Omslagspapper, glättadt........
400
342
353
305
461
325
269
199
205
100
Pärgadt papper samt guld- oek silfver-
papper ...............
78
86
98
123
74
55
71
27
72
62
Läskpapper, utom grått, silkespapper etc.
37
64
109
116
120
124
102
115
135
114
Sten: råa block4)...........
886
543
621
601
632
440
298
]
» annan rå, äfven malen......
330
286
407
714
1,023
891
900
l k osq
6 £or
7 266
> »Werksteine», endast råkuggna . .
2,656
2,411
2,112
1,891
! 1,957
863
665
» gatsten, endast råkuggen.....
6,501
5,608
5,454
5,087
I 6,166
4,696
3,952
1
Slip- ock brynstenar..........
47
31
34
26
68
46
35
4C
72
.177
Sten i sågade block..........
74
44
159
1 144
1 22
5
l 291
22£
162
Stenkuggeriarbeten, grofva, oslipade . . .
672
460
525
627
842
5 594
544
Tjära .................
86
71
117
23
V.
5:
92
75
105
109
Kräftor................
277
224
256
199
166
12C
60
91
101
56
Murtegel, vanligt, oglaseradt; klinker . .
215
185
158
173
f 206
191
157
19"
121
111
Eldfast tegel, oglaseradt........
122
110
138
171
194
J 20C
190
20C
12f
146
545
74(
1,114
Tjurar................
435
66''
795
Oxar.................
49
90E
92S
Ungnöt, intill S1/* år..........
32(
421
578
t Svin, utom spädgrisar.........
-
355
65i
271
Anni. 0 = värdet understigande 500 rmk.
— = ingen utförsel.
. = statistiken förd efter andra grunder.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
land åren 1880—1904 utförda varor, enligt tysk statistik,
169
1894.
1893.
1892.
1891.
1890.
1889.
1888.
1887.
1886.
1885.
1884.
1
1883.
1882.
1881.
1880.
96
[
128 126
158
187
225
146
121
118
35
308
19C
173
191
125
51C
595 6öy
60C
743
311
128
115
95
81
153
85
101
95
21
2,002
1,688 ! 2,392
2,505
2,795
2,487
1,825
1,813
1,729
1,789
1,637
1,688
1,696
1,428
1.067
48
34
22
12
13
26
2£
11
6
20
1
21
’ 67
'' 3C
23
796
986
921
981
1,076
1,06£
91?
0
1
0
0
0
2
o
[ 554
476
401
487
573
516
405
356
95
10
0
0
0
1
0
1
2
353
425
436
287
310
360
250
109
57
57
60
1
1
0
0
2
3,292
2,059
1,581
1,348
1,756
1,343
459
250
2
}• 154
101
267
316
250
142
99
'' 57
32
10
4
0
36
51
68
15
193
378
487
362
234
36
180
190
182
16
332
173
66
12
533
984
;>4
64
23
17
26
4
10
20
107
22
54
308
324
272
510
610
359
581
519
235
.
1,595
1,327
1,113
1,022
1,137
781
807
1,008
1,214
937
661
272
258
165
287
2,893
3,298
3,319
2,918
2,643
3,317
2,438
1,727
1,428
110
73
71
70
53
50
11
4
32
18,912
18,844
15,541
14,924
12,785 16,261
9,157
6,206
5,522
1,644
1,295
1.408
1,499
1,423
1,971
899
641
501
483
154
106
77
73
53
358
379
299
320
229
214
1,042
112
69
43
55
55
33
18
17
306
324
255
270
210
204
1,026
105
62
36
52
53
29
11
14
46
45
36
36
15
3
3
3
3
1
2
1
1
4
1
26
213
206
93
96;
41
118
37
72
158
123
76
96
359
193
197
118
141
88
2!
1
1
3
1
6
3
1
2
8
2
10,694
8,325
9,211
7,756
4,450
7,086
8,643
6,990
4,224
892;
909
929
1,212
845
1,130’
1,204
207
81
22
26!
31
225
287
35
106!
305
913
643
256
438
233
} 474
301
118
54!
94
288
323
139
218
94
28
51
103
98
191]
146
130
102
92
114
129
54
30
21
7
13
15
1
0
0
42
39
25
—
1
_
0
0
9
24
14
2
1
0
5;
104
182
148
107
24!
22
36
16
31
6
1
5
,
1
1
1
0
8,548
8,278
7,982,
7,509
7,285
5,889
2,794
1,785
1,498
1,374
2,749j
2,437
2,206
2,673
2,295]
90
114
79
72
89
46
49
45
60
70
74
122
71
140
115
114
37
64
64
40
51
6
21
25
6
l!
2
5
2
1
172
131
176
153
158
91
109
114
129
146
129;
94
117
136
244
80
105
72
92
57j
48
28
31
24!
19
118
119
175
102
76
298
249
0
2]
l|
111
127
162
155
173
144
102
95]
71
114)
| 78]
68
56
37
27
955
771
109
66
68
8
1
1
11
744
623
308
255
327
164
49
123
4
._I
_1
1
1
1,278
1,203
284
84
28;
—
—
0
_
0
533
685
248
140
163
67
20
35
4
—
4
6
_
164
180
138
85
4[|
—
0
43
8
1!
1''
46
38
1
0
*) Före 1885 endast kaolin (porslinslera); före l/V 88 ej inbegripet eldfast lera men däremot piplera.
2) 1896 inberäknadt starkt järnbal tigt konvertorslagg.
*) Före 1884 ingår äfven trätråd, rå, men beloppet däraf obetydligt.
4) I de statistiska uppgifterna angående >sten> (801—805) förekomma några olikbeter mellan de skilda åren i
afseende å grunderna för uppställningen, bvilka olikbeter dock äro af ringa betydelse.
Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 94 Häft.
22
170
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Bilaga 1». Värdet i 1,000 riksmark af vissa från Tyskland till Sve
-
Varuslag.
[ Bomullsgarn..............j
| Bomullsväfnader, m. m..........
j Boktrycksstilar, klischéer m, m. af bly . j
Sprängämnen.............I
Allzarin, anilin och andra tjärfärger . .
I Blyhvitt, zinkhvitt, zinkgrått m. m.. . .
j Hörn- och vinkeljärn..........j
i Jänvägsskenor.............I
Helt grofva järnvaror.........j
Däraf rör, smidda, valsade m. m. . . j
j Grofva järnvaror............
| Fina järnvaror.............
Hvete.................
Räg.................
Potatis................
! Humle................|
Fortepianon m. m............i
! Maskiner, utom lokomotiv och lokomohiler
I Kantsc.huksvaror............
Kläder, underkläder och modevaror af siden |
m. m................j
! Kläder m. m. af bomull, ylle etc., nnderj
kläder af ylle, snörlif utom af siden j
och halfsiden............[
I Kläder m. m. af väfnader, öfverdragna med j
kautschuk m. m...........j
| Underkläder af bomull och linne ....
j Herrhattar af filt...........
Kablar för elektriska ledningar.....
Lackeradt och färgadt skinn, handskskinn
m. m................
Fina lädervaror, varor af fin vaxduk m. m.
j Jute-, hamp- och linneväfnader.....
Böcker, kartor, musikalier.......
j Färgtryck, kopparstick m. m.......
j Mjöl af spannmål m. m.........
Socker................
I Olj ekakor...............
I Asfalt- och tjärpapp..........
j Skrif-, tryck-, ritpapper m. m......
Sidenväfnader m. m...........
Halfsidenväfnader, m. m.........
Fårull, rå, m. m............
Ullgarn................
I Ylleväfnader, äfven i förening med bomull,
m. m................
1904.
1903.
1902.
1901.
1900. j|
1899.
1898.
1897.
1896.
1895.
1.248
1,370''
1,286
1,051
1.173
1,325
1,320
1,100
481
355
3,666
3,345!
2,968
3,080
3.328
3.277
2,809
2,686
2,146
2,271
320
399
273
339
262
303
197
233
185
234
o]
2
0
—
l!
Oj
95
112
106
100]
1,825
1.742
1,655
1,571
1,736
1,809
1,782
1)775]
1,404
1,569
715
580
509
550
6121
455
348
226
315
230]
2,100
1.878
1,282
1,298
1,699.
1,222
1,135
555
715
376!
632
1,099
894
311
225
153
157
179
165
76
1,725
1,641
939
883
1,636
934
809
620
584
4571
428
536
398
386
414
228
211
344
368
336]
2,439
2,810
3,140
2,402
3.099
2.769
2,213
2,060
1,874
1,314
3,028
2,305
2,368
2,899
5,458!
2,875
3.745
2,510
1.681
685
9,973
12,352
5,280
4.126
13,001
11,312
6,457
4,307
4.142
3.109
9,783
5,554
3,179
952
3,713
5,496
2,640
653
674
758
586
1,097
4,281
2,640
1,885
3,153
1,676
42
93
52
1,759
1,976
1,040
710
1,684
1,047
1,509
1.253
745
1,829
394
284
303
290
383i
304
304
279
269
195
5,875
5,369
4,897
4,296
5,844;
6,910
6,126
5,348
5,565
2,838
1,851
1,620
1,358
1,310
1,973
2.362
2,244
1,189
906
853
296
276
264
241
370
555
440
375
470
540
1,963
1,743
1,659
1,711
1,885
1,484
886
1,238
1,369
1,578
91
64
39
38
32
53
60
56
57
76
583
463
483
749
802
917
820
584
422
424
162
144
127
92
149
185
217
151
186
198
1,743
2,145
1,389
1,321
1,174
909
678
363
396
435
3,478
2,699
2,560
1,812
1,134
1,835
1.616
1,209
787
1.290
''923
684
718
957
1,271
1,788
1.414
1,775
2,144
2,377
1,060
1,108
814
887
1,016
1.081
988
833
837
837
1,393
1,298
1,444
1,482
1,350
1.288
1,324
1,185
1,082
949
1,139
932
2,052
1,821
1,218
1,076
1,064
1,027
716
798
936
535
470
357
1,207
1,417
574
921
1,089
1,117
1.173
225
71
57
1,432
1.819
56
79
288
557
3A05
1,873
2,058
1,417
1,606
1,481
1,065
1.127
1,110 874
118
178
185
128
130
151
137
109
2C
4r>;
384
347
390
368
454
263
291
359
251
165!
1,546
1.412
1,201
1,325
1,618
1,342
995
1,218
987
832
U893
2,139
2,109
2,556
2,786
3,427
2.681
2,030
1,811
2,056''
925
1,426
1,522
1,188
1,430
1,688
1,12(
765
975
1,125
5,027
4,729
5,126
4,631
5,779
7,092
4,994
4,142
2,844
2,418;
8,150
7,893
7,599
8,128
10,027
10,977
10,205
9,696
8,331
8,989''
Anm. 0 = värdet understigande 500 rmk.
— = ingen införsel.
. = statistiken förd efter andra grunder.
171
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
rige åren 1880—1904 införda varor, enligt tysk statistik.
| 1894.
1893.
1892.
1891.
•
1890.
1889.
1888.
1887.
1886.
1885.
1884.
1883.
1882.
1881.
1880.
i
| 27£
439
385
351
463
419
199
7C
113
298
462
1,120
909
93C
942
! 1,781
1,909
1,694
1,866
2,235
1,836
1,322
1,3&
1,433
1,636
1,739
1,434
1,408
1,246
1,429
119
141
106
165
188
138
100
97
8c
106
124
108
124
'' 52
49
58
33
27
8
£
2
20
2
2
_
1.277
1,047
724
609
705
549
379
339
376
307
234
249
237
193
202
221
214
199
204
283
213
311
323
348
345
329
297
284
271
295
375
297
164
147
9b
40
48
7
7
1
0
0
1
83
62
131
128
129
71
122
103
535
225
39
341
704
211
694
450
355
277
308
515
348
147
137
80
72
319
263
225
146
168
333
293
176
237
397
303
90
52
23
36
114
118
63
22
| 35
1,009
853
857
1,004
1,319
1,259
1,447
664
842
1,024
1,498
1,383
1,144
849
7581
578
523
552
541
592
512
575
430
435
472
772
680
''633
585
4941
3.910
4
0
8
0
92
1
0
20
0
456
1,062
922
1.231
454!
1,382
0
3
0
—
0
0
0
0
1
2
5
160
135
103
42
126
163
300
287
59
6
5
57
253
619
121
22
11
154
756
1,747
869
1,017
2,365
406
689
517
432
563
846
1,318
1,321
628
654
191
154
155
145
198
155
238
234
288
399
484
455
471
427
321
3,744
1,779
2,499
2,775
4,188
2,195
1,443
1,076
1.317
1,964
1.128
1,135
795
538
391
647
576
709
934
1,117
727
620
580
479
614
563
726
658
428
412!
715
750
1,530
2,567
3,432
2,567
2,439
2,268
1,989
2,070
1,191
1,365
1,413
1,669
2,549
1,736
678
837
875
1,072
■ 2,128
1,593
1,466
1,422
1,690
65
64
51
25
31
16
6
9
12
6
)
391
337
368
305
374
344
369
370
377
5371
674
966
935
1,034
997
158
182
372
395
657
429
293
387
382
500!
605
542
414
430
490
175
235
75
407
104
6
3
16
20
10
955
801
621
601
643
489
461
338
401
487
327
358
289
251
235
1,945
1,782
2,486
2,611
3,670
2,536
1,891
1,694
1.467
1,916
1,806
1,976
1,354
1,148
1,160
667
641
659
577
537
364
288
229
240
278
326
''337
222
172
244
877
953.
803
813
792
566
531
517
416
457
467!
473
431
413
364;
583
439
447
495
506
288
215
286
212
251
249
174
162
124
147,
4,183
4,426
3,260
2.817
2,623
4,049
3,024
4,632
5.053
4,488
3,361
2,779
2,158
497
1,117
2,802
6,246
4,135
5,185
6,187
5,184
5,262
4,484
5,371
5,839
7,848:
8^225
6,628
6,850
6,685
989
1,012
804
888
1,005
600
708
728
732
916
1,098
613
''586
935
''997
42
59
55
69
85
37
29
11
1
16
170
195
206
222
264
222
315
328
345
387
520
501
1,091
1,159
1,331
999
1.167
433
443
712
629
749
991
1,106
743
1,244
1,728
1,962
1,887
2,509
1.752
1,058
1,606
1,094
983
873
779
796
909
1,449
1,033
1,558
750
1,112
1,745
1,094
805
926
874
648
544
696
679
562
617
1,951
1,094
1,308
2,250
1,935
1,131
1,465
1,996
2,413
1,340
1,405
1,310
953
838
8,709
9,347''
9,005
10,341
12,731
11,437
8,438
7,556;
7,989
9,058
9,526
9,827
8,232
9,771
10,206
172
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
Utdrag af protokoll öfver ministeriellt ärende, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten å Stockholms slott
den 8 maj 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,
Statsrådet Biesert.
Under erinran att Kungl. Maj:t förut denna dag för Sin del godkänt
ett förslag till handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket,
hemställde herr ministern i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes uppdraga
åt herr ministern att jämte landshöfdingen m. in. herr grefve Ludvig
Wilhelm August Douglas och riksgäldsfullmäktiges ordförande, juris doktorn
m. m. Per Axel Henrik Cavalli att underteckna ett aftal, affattadt i enlighet
med ofvanberörda förslag.
Jämlikt öfriga närvarande statsrådsledamöters
underdåniga tillstyrkan behagade Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, med bifall till herr ministerns
hemställan, i nåder förordna att fullmakter för afslutande
och undertecknande af ifrågavarande handels- och
sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket skulle för
herr ministern samt för herr grefve Douglas och juris
doktorn Cavalli i vanlig ordning utfärdas.
Ur protokollet:
C. G. von Heidenstam.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
173
Utdrag af protokollet öfver ett blandadt utrikesdepartements-,
justitie-, civil- och finansärende, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 8 maj 1906.
Närvarande:
Hans excellens her statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,
Biesért,
friherre Marks von Wurtemberg,
Tamm,
Sidner,
Hellnek,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:
»Sedan
Kungl. Maj:t vid underdånig föredragning af ministeriella
ärenden denna dag uppdragit åt mig att jämte landshöfdingen m. m. herr
grefve Ludvig Wilhelm August Douglas och riksgäldsfullmäktiges ordförande,
juris doktorn m. m. Per Axel Henrik Cavalli underteckna uppgjort
förslag till handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska
riket, hafva de från svensk sida sålunda utsedde fullmäktige denna dag
sammanträdt med Tyska rikets ombud; och har därvid traktaten undertecknats.
Med åberopande af hvad förut i detta ärende andragits får jag nu
i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t måtte — med öfverlämnande
174
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.
af samma handels- och sjöfartstraktat med tillhörande tariffer samt slutprotokoll,
hvilka aktstycken bilda ett oskiljaktigt helt, i hvars bestämmelser
någon förändring icke kan äga rum — i nådig proposition äska
Riksdagens godkännande af de bestämmelser i berörda traktat med tillhörande
tariffer och slutprotokoll, hvilka sådant kräfva.»
Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan litt vid detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
C. G. von Heidenstam.
Stockholm 1906. Kungl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt & Söner.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1906:186 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj ds ''proposition angående en mellan Sverige och Tyska riket af slutad handelsoch sjöfartstraktat m. m. s. 1 i texten
- BevU 1906:25 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25 s. 1 i texten