Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrad lydelse af §§ 31, 43 och 53 regeringsformen samt §§ 10 till och med 22 äfvensom §§ 25 och 38 riksdagsordningen så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen

50 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 45 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1906:55, Med förslag till ändrad lydelse af §§ 31, 43 och 53 regeringsformen samt §§ 10 till och med 22 äfvensom §§ 25 och 38 riksdagsordningen så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

1

S:o 55.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

ändrad lydelse af §§ 31, 43 och 53 regeringsformen samt

§§ 10 till och med 22 äfvensom §§ 25 och 38 riksdagsordningen

så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen;

gifven Stockholms slott den 21 februari 1906.

Under åberopande af bifogade i statsrådet förda protokoll vill Kungl.

Maj:t härmed till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning framlägga

följande

Förslag

till

ändrad lydelse af §§ 31, 43 och 53 regeringsformen samt §§ SO till och

med 22 äfrensom §§ 25 och 38 riksdagsordningen så ock till öfvergångsstadgande

i riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 31.

Till borgmästaretjänst i stad äge där bosatta och i stadens allmänna

angelägenheter röstberättigade män att föreslå tre behöriga personer, då

Konungen en af dem utnämna. På lika sätt förhålles med rådmans- och

magistratssekreteraresysslorna i Stockholm.

§ 49.

Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger Rikets Ständer, tillkomma hädanefter Riksdagen.

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 25 Håft. (.N:o 55). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Den fördelas i två kamrar, första kammaren och andra kammaren, hvilkas

ledamöter väljas på sätt riksdagsordningen och, beträffande ledamöterna i

andra kammaren, jämväl särskild af Konungen och Riksdagen gemensamt

stiftad lag stadga. Kamrarna-------— sammankalla.

Hos urtima riksdag---—----sammanhang.

o o

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande förändringar

i grundlagarna, så ock i vallag, hvarom i 49 § förmäles, att yttranden däröfver

till Riksdagen afgifva samt att granska de i statsrådet förda protokoll;

ett statsutskott, att utreda — — —■ — kyrkolagarnas förbättring.

A urtima riksdag skola — —--förekommande ärenden.

Riksdagsordningen.

§ 10.

Val till första kammaren förrättas med slutna sedlar. Finnes valsedel

lyda å person, som ej är valbar, eller på flera eller färre, än som

vid valtillfället böra väljas, eller innefattar valsedel någon tvetydighet i

anseende till den eller de valdes namn, skall samma sedel anses ogill.

Åro valsedlar till större antal än hälften ogilla och finnes det inverka

på valets utgång, varde nytt val anställdt.

De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas under försegling

och förvaras, till dess valets giltighet vederbörligen afgjorts.

§ 11-

För den, som---(lika med nuvarande § 10)---Ort och tid.

§ 12.

År någon missnöjd---(lika med nuvarande § 11)---afgöras.

§ 13.

Riksdagsman —--(lika med nuvarande § 12)---befall
ningshafvande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

b) Andra kammaren.

§ 14.

1. Andra kammarens ledamöter skola till ett antal af tvåhundratrettio,

däraf etthundrasextiofem för landet och sextiofem för städerna,

väljas för en tid af tre år, räknade från och med januari månads början

året näst efter det, under hvithet valet sbett.

2. Riket skall vara indeladt i valkretsar, som välja hvar en riksdagsman.

„

cD o ^

3. A landet, hvartill i fråga om riksdagsmannaval äfven räknas

köpingar, utgör hvarje domsaga en valkrets. Understiger domsagornas

antal etthundrasextiofem, skola, för ernående af det bestämda antalet riksdagsmän,

de folkrikaste domsagorna, såvidt ske kan häradsvis, indelas i

två valkretsar, öfverstiger domsagornas antal etthundrasextiofem, skola,

i den mån sådant erfordras, domsagor, som gränsa intill hvarandra och

hafva minsta sammanlagda folkmängden, förenas, två och två, till en

valkrets.

4. Stad, hvars folkmängd uppgår till en sextiofemtedel men understiger

två sextiofemtedelar af folkmängden i rikets alla städer, skall utgöra

en valkrets.

5. Stad, hvars folkmängd är större än nyss är närnndt, skall

indelas i så många valkretsar, som dess folkmängdssiffra innehåller

sextiofemtedelar af folkmängdssiffran för rikets alla städer. Vid denna

indelning skall iakttagas, att icke i någon valkrets folkmängden må med

mera än en tjugondedel öfver- eller understiga det tal, som erhålles vid

delning af stadens folkmängdssiffra med antalet valkretsar i staden; att

området för hvarje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande

gränslinje, så framt ej i särskildt fall sådant hindras däraf, att under staden

lydande mark är skild från dess öfriga område; att delning af byggnadskvarter

ej utan synnerliga skäl må äga rum; samt att förening af territoriell

församling eller del däraf med annan sådan församling eller del

däraf icke må äga rum i vidare mån, än tillämpningen af de förut i detta

mom. gifna stadganden påkallar.

6. Städer med mindre folkmängd än i 4 mom. är sagdt ordnas,

så vidt lämpligen ske kan länsvis, i så många valkretsar, som erfordras

för uppnående af det i 1 mom. föreskrifna antal riksdagsmän för städerna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

7. Uppgår städernas folkmängd till mer än sextiofem tvåhundratrettiondedelar

af folkmängden i hela riket, skall det här ofvan föreskrifna

antalet riksdagsmän tvåhundratrettio utses för landet och för

städerna efter förhållandet mellan folkmängden å landet och i städerna.

Stadgandena i 3, 4, 5 och 6 mom. skola i sådant fall äga motsvarande

tillämpning.

8. Valkretsindelning verkställes, efter ofvan angifna grunder, hvart

nionde år af Konungen. I stad, som i 5 mom. afses, skall förslag till

valkretsindelning upprättas af magistraten och stadsfullmäktiges yttrande

däröfver inhämtas. Den fastställda ordningen vinner ej tillämpning förr

än i afseende å de val, hvilka näst därefter enligt 16 § 1 mom. skola

äga rum. Utan afseende å inträffade förändringar länder den sedermera

till ovillkorlig efterrättelse intill dess ny indelning, på sätt nu är stadgadt,

träder i tillämpning.

§ 15.

Valrätt tillkommer en hvar välfrejdad svensk man från och med kalenderåret

näst efter det, hvarunder han uppnått tjugufyra års ålder, dock ej

a) den, som står under förmynderskap eller är i konkurstillstånd;

b) den, som häftar för understöd, hvilket under löpande eller sistförflutna

kalenderåret af fattigvårdssamhäl 1 e tilldelats honom själf, hans

hustru eller minderåriga barn;

c) den, som icke erlagt de honom påförda utskylder till stat och

kommun, hvilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren;
d)

värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången

af sistförflutna kalenderåret åliggande värnpliktsöfningar.

Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd; och skall, på sätt

i vallagen finnes närmare bestämdt, valrätten grundas på förhållandena

vid tiden för röstlängdens tillkomst, ändå att förändring före valet inträffar.

§ 16.

1. Val till riksdagsmän — — — (lika med nuvarande § 15

mom. 1)--— valen gälla.

2. Förordnar Konungen---(lika med nuvarande § 15 mom.

2)--— återstående tiden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

§ 17.

5

Valen till andra kammaren äro omedelbara. Vid dessa val tillkommer

hvarje röstande en röst. Har någon erhållit godkända röster till

större antal än hälften af alla afgifna röster, vare han till riksdagsman

utsedd. Har ej någon erhållit sådan röstöfversikt, skall inom tre veckor

från valets slutliga handläggning omval äga rum. Den, som därvid erhållit

flera godkända röster än någon annan, vare lagligen vald, och skilje

lotten emellan dem, som erhållit lika rösttal. Aro vid omvalet valsedlar

till större antal ån hälften ogilla, och finnes det inverka på valets utgång,

varde nytt omval anställdt.

§ 18.

Till ledamot i andra kammaren kan endast utses man, som äger

valrätt inom valkretsen eller, där fråga är om stad, bestående af flera

valkretsar, inom någon af dessa.

§ 19.

För den, som blifvit utsedd till ledamot af andra kammaren, skall,

på sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas i två

exemplar, af hvilka det ena öfverlämnas åt den valde och det andra insändes

till justitiedepartementet.

§ 20.

Riksdagsman, som för andra kammaren vald blifvit, må ej denna

befattning sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl för afsägelse.

Såsom sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen upptager såsom laga förfall;

2. ålder öfver 60 år;

3. att den valde tillförene såsom riksdagsman bevistat tre lagtima

riksdagar.

Afsägelse af riksdagsmannauppdrag, som göres vid valtillfälle, pröfvas

af den myndighet, som enligt vallagen lägger slutlig hand vid valet.

Sker afsägelse efteråt, mellan riksdagar, pröfvas den af Konungens befallningshafvande.

§ 21.

Närmare bestämmelser om valen meddelas i vallagen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

§ 22.

1. Är någon missnöjd med val till riksdagsman i andra kammaren,

må han däröfver anföra besvär hos Konungens befallningshafvande i den

ort, där myndighet, som enligt vallagen lägger slutlig hand vid valet, har

sitt säte. För sådant ändamål äger klaganden hos nämnda myndighet äska

behörigt protokollsutdrag, hvilket genast eller inom högst två dagar därefter

bör till klaganden utlämnas; och skall han, vid förlust af talan, sist

inom åtta dagar efter den slutliga handläggningen ingifva sina besvär till

Konungens befallningshafvande, som, på sätt i 12 § stadgas, lämnar vederbörande

tillfälle att sig förklara samt sist innan nästa dags utgång, efter

det den för förklarings afgifvande bestämda tid tilländalupit, sitt utslag i

målet utfärdar. Varder omval utsatt, såsom i 17 § sägs, må öfver det

första valet ej föras klagan annorledes än i sammanhang med besvär öfver

omvalet.

2. Den med Konungens befallningshafvandes utslag missnöjde äger

att, sist inom åtta dagar efter däraf erhållen del, till Konungens befallningshafvande

inlämna sina besvär, ställda till Konungen, hvarefter med

målet vidare så förhålles, som ofvan i 12 § sägs.

3. Vill någon klaga öfver beslut, hvarigenom af honom gjord afsägelse

af riksdagsmannauppdrag ej blifvit godkänd, förfares i afseende

därå, om afsägelsen ägt rum vid valtillfälle, enligt 1 inom. i denna § och,

om afsägelsen efteråt skett hos Konungens befallningshafvande, enligt

2 mom.

§ 25.

Fel, som vid riksdagsmannaval förelupit, må ej föranleda valets

upphäfvande med mindre felet kan antagas hafva inverkat på valets utgång.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar

och vallag, hvarom i 49 § regeringsformen förmäles, samt att hos Riksdagen

föreslå de ändringar däruti, dem utskottet anser högst nödiga eller

nyttiga och möjliga att verkställa, så ock att meddela utlåtande öfver de

från kamrarna till utskottet hänvisade grundlags- och vallagsfrågor.

2. Utskottet — — — stadgadt.

3. Utskottet---proposition.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

7

Öfvergångsstadgande.

Intill dess nya val i hela riket till andra kammaren första gången

förrättas efter det dessa bestämmelser trädt i kraft, skola i fråga om val

till kammaren tillämpas de före ikraftträdandet gällande stadganden. Valkretsindelning,

som i § 14 mom. 8 sägs, skall emellertid ofördröjligen

verkställas och vinna tillämpning i afseende å förstnämnda val. Ny valkretsindelning

skall därefter företagas året innan allmänna val jämlikt §

16 mom. 1 för fjärde gången efter den första valkretsindelningen äga ram.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Karl Staaff.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Utdrag af protokollet öfver justitiedcharteraentsärenden, hållet å

Stockholms slott onsdagen den 21 februari 1906 inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet, därvid Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen jämväl var tillstädes.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesert,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

Sidner,

Hellner,

ScHOTTE,

Berg,

Bergström.

Hans excellens herr statsministern och chefen för justitiedepartementet

anförde:

?Då jag nu går att föreslå Eders Kung!, Maj:t att framlägga proposition

om den politiska rösträttens utvidgning, anhåller jag till en början

att få erinra, hurusom Eders Kungl. Maj:t vid fyra riksdagar aflåtit propositioner

i detta ämne.

Första gången detta skedde var år 1896, andra 1902, tredje och

fjärde 1904 och 1905.

Propositionen af år 1896, som endast gick ut på en obetydlig rösträttsutstråckning,

vann knappast på något håll anslutning. Propositionen

af år 1902 rönte samma öde. Däremot lyckades propositionerna af 1904

och 1905 tillvinna sig — med vissa förändringar — bifall af Riksdagens

första kammare och betydande anslutning i andra kammaren.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

9

Den föreslagna valmetoden, det s. k. proportionella valsättet, framkallade

emellertid i andra kammaren vid bägge tillfällena ej blott starka

gensagor utan äfven motioner, som, byggda på majoritetsprincipen, kring

sig samlade vid riksdagen år 1904 majoritet och vid riksdagen 1905 en

mycket stor minoritet.

Då proportionellt valsätt vid val till hela andra kammaren icke

i utarbetadt förslag förelegat till pröfning förr än vid 1904 års riksdag,

var det således vid de allmänna valen 1905 första gången, som valmännen

hade tillfälle att uttala sig om detta valsätt. Valen gåfvo därvid sådant

utslag, att det var uppenbart, att det proportionella valsättet, som helt

visst icke äger sympatier hos den nu rösträttslösa delen af befolkningen,

icke heller vunnit anslutning hos det stora flertalet af valmännen.

Det är under sådana förhållanden påtagligt, att den enda väg, som

lärer kunna beträdas för att ernå en snar lösning af rösträttsfrågan, är

den, som betecknas genom principen: majoritetsval i enmansvalkretsar.

Och att en snar lösning är af högsta nöd påkallad, därom borde

alla fosterlandsvänner nu i sanning vara ense. Det måste för hvar och

en stå klart, att rösträttsreformens genomförande är det första och oafvisliga

villkoret för möjligheten att hela den djupgående splittringen i vårt

folk och åt dess stora massa skänka tro och hopp till kraftfullt arbete

för fosterlandets förkofran och välfärd. Så länge rösträttsreformen icke

är genomförd, skall misstrons anda fortfarande hvila förlamande öfver

hela samhällsklasser och maningen till samling om svenska mål, svensk

utveckling, Sveriges lyftning i andligt och materiellt hänseende sakna den

rätta klangen och den bärande kraften.

Med denna öfvertygelse har jag trött det böra vara en gifven sak,

att den proposition jag tillåter mig föreslå Eders Kungl. Maj:t att aflåta,

måtte affattas med det hufvudsyftet för ögonen, att den skall kunna

medföra en snar lösning af den stora frågan.

I detta sammanhang anser jag mig böra beröra frågan om beredande

af politisk rösträtt åt kvinnor. Sedan några år tillbaka har hos

oss försports ej ringa intresse i sådant syfte. Många föreningar hafva

bildats, hvilka genom tal och skrift söka verka dels för att vinna anhängare

bland kvinnorna själfva dels äfven för att påkalla statsmakternas

uppmärksamhet för frågan.

Till Eders Kungl. Maj:t hafva ock under slutet af sistförflutna och

början af innevarande år ingifvits petitioner, i hvilka gjorts framställning,

att Sveriges kvinnor måtte erhålla politisk rösträtt samtidigt med den

blifvande rösträttsutvidgningen för männen och på lika villkor som

männen.

Bill. till Riksd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 25 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Sådana petitioner hafva inkommit från representanter för ett i Stockholm

den 23 november 1905 hållet möte för diskussion angående kvinnans

politiska rösträtt; från representanter för ett i Västervik den 12 december

1905 hållet diskussionsmöte för kvinnor; från representanter för ett i

Karlstad den 13 december 1905 hållet möte; från representanter för ett

i Landskrona den 14 december hållet diskussionsmöte; från Gertrud Adelborg,

Ottilia Adelborg med flera till ett antal af 125 svenska kvinnor i Stockholm;

från Eva Rohde, Maya Nymann med flera till ett antal af 350 kvinnor

i Göteborg; från föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg, i

Växjö, i Nyköping, i Stockholm, i Ängelholm, i Uppsala, i Söderhamn, i

Skara, i Falkenberg, i Norrtälje, i Varberg, i Karlshamn, i Malmö, i Halmstad

och i Karlskrona; från kvinnliga kontoristföreningen i Stockholm, från

Fredrika-Bremer-förbundet, från kristliga föreningen af unga kvinnor

i Norrtälje, från föreningen Hvita Bandet i Norrtälje, från kvinnoklubben

i Stockholm, från lärarinnornas diskussionsklubb i Stockholm, från kvinnliga

diskussionsföreningen i Karlskrona; samt från Gertrud Zachau, Tyra

Berghman med flera medlemmar af Uddevalla samhälle till ett antal

af 115.

Väl torde den kvinnliga rösträtten i sinom tid komma att uppföras

på dagordningen äfven hos oss. Men det är min bestämda öfvertygelse

att det skulle vara i hög grad oklokt att nu upptaga detta spörsmål och

förbinda det med frågan om utsträckning af rösträtt åt män. Den sistnämnda

frågan har visat sig så svårlöst, att en inblandning i densamma

af den i sig själf svåra och i hvarje fall till omedelbar lösning ej mogna

frågan om rösträtt åt kvinnor förvisso skulle undanskjuta hela reformens

lösning på obestämbar tid.

Många särskilda i och för sig nyttiga förändringar skulle kunna

tänkas förknippade med en rösträttsreform. Men under de omständigheter,

som nu föreligga, har jag icke ansett något böra därmed förbindas, som

kunnat antagas vålla svårigheter och därigenom tilläfventyrs minskning i

förslagets utsikter till framgång. Sålunda har jag i visshet om att den

tid ännu icke är kommen, då en utvidgning af valbarheten genom lossande

af bostadsbandet äger stöd i den allmänna meningen, ansett mig icke böra

ifrågasätta någon förändring i detta afseende. Ett annat betydelsefullt önskemål

är beredande af möjlighet, åtminstone till viss grad, åt dem, som

af yrke eller tjänst äro hindrade att personligen deltaga i riksdagsmannaval

— framförallt sjömännen — att i stället insända sina röster. Äfven

denna reform bör efter min tanke själfständigt utan sammanförande

med den stora rösträttsreformen vinna sin lösning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

11

Jag öfvergår nu till ett angifvande af de hufvudgrunder, på hvilka

förslaget är byggdt.

I fråga om själfva valrätten hafva med ett undantag bibehållits

samma bestämmelser, som upptogos i propositionen till 1905 års riksdag.

Undantaget afser valrätt såldern, hvilken i nämnda proposition var

så bestämd, att valrätt skulle tillkomma den, som i öfrigt uppfyllde stadgade

villkor, från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder han

uppnått tjugufem års ålder. I nu förevarande förslag är siffran tjugufem

ändrad till tjugufyra. Detta af följande skäl. Man har på de flesta håll

blifvit ense om att valrättsåldern vid en betydande utsträckning af rösträtten

lämpligen bör höjas från 21 år, som den nu är, till 25 år. Rent

tekniska svårigheter möta emellertid att hänföra åldersstrecket till tidpunkten

för själfva valet eller för röstlängdens upprättande. Man måste

i stället hänföra det till nästföregående kalenderår. Vid sådant förhållande

är det tydligt, att man genom att bibehålla siffran tjugufem i själfva

verket ökar den faktiska valrättsåldern. Då nämligen de allmänna valen

äga rum i september månad, skulle ju den lägsta valrättsåldern blifva

252/3 år. Man synes då komma vida närmare det resultat man egentligen

ville uppnå genom att sätta siffran till 24 år och sålunda låta den lägsta

valrättsåldern blifva 242/3 år. Det öfvervägande flertalet af dem, som

under nästföregående kalenderår uppnått 24 år, kommer i allt fall att vid

valtillfället vara 25 år och därutöfver.

I öfrigt äro, såsom redan är nämndt, i förslaget valrättsbestämmelserna

alldeles öfverensstämmande med motsvarande stadganden i 1905 års

proposition.

Mot formuleringen af den inskränkning i valrätten, som träffar

understödstagare, hafva vissa anmärkningar gjorts, och jag kan icke bestrida,

att vissa betänkligheter vidlåda denna formulering. Emellertid håller jag

före, att någon förbättring härutinnan näppeligen kan åstadkommas. Hvilken

form man än gifver åt ifrågavarande bestämmelser, kvarstå alltid vanskligheter,

som äro oupplösligt förknippade med uppgiften att i ett grundlagsstadgande

sammanfatta de mångskiftande förhållanden, som af fattigvårdslagstiftningen

beröras.

Beträffande valrättens suspenderande för den, som icke erlagt de

honom påförda utskylder till stat och kommun, hvilka förfallit till betalning

under de tre nästförflutna kalenderåren, hafva invändningar gjorts, hvilka

åtminstone delvis icke kunna afvisas såsom obefogade. Det står fast, att

denna bestämmelse är i hög grad ojämnt verkande på olika orter. Det

står likaledes fast, att den träffar den oförvållade medellösheten likaväl

som den oursäktliga pliktförsummelsen. Emellertid hafva förhållandena

Valrätts
bestämmel
serna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Land och

stad.

på senare tid visat, att ett välordnad! uppbördsväsende kan uträtta åtskilligt

för afhjälpande af den klagan, som försports i fråga om denna bestämmelse.

Och alldeles oafsedt detta, håller jag för visst, att den allmänna

meningen i Riksdagen likasom i landet ingalunda kan tänkas benägen att

eftergifva detta valrättsvillkor. Utan dess upptagande kan därför den betydande

utvidgning i rösträtten, hvarom fråga är, icke nu genomföras. Detta

är för mig det afgörande skälet att i förslaget upptaga detsamma.

Allt ifrån den tid, då frågan om en mera omfattande rösträttsreform

begynte blifva föremål för öfverläggningar inom representationen, har med

tanken på denna frågas lösning förbundits tanken på en utjämning af

representationsrätten mellan land och stad. I de förslag till utsträckning

af valrätten till andra kammaren, som under senaste treårsperiod framlagts

såväl af Eders Kungl. Maj:t som af enskilda motionärer, har också

hänsyn tagits till detta kraf, om än de föreslagna formerna för utjämningens

genomförande växlat med de olika metoder, som föreslagits i

afseende å valsätt och valkretsindelning.

Principiellt sedt skulle det vara riktigast, om man med ens

kunde upphäfva all åtskillnad mellan land och stad, när det gällde

utkörandet af ledamöter i Riksdagens andra kammare. Erfarenheten

har emellertid gifvit vid hand, att en så långtgående omgestaltning af

den nuvarande valkretsanordningen hvarken å landsbygden eller i städerna,

framförallt de smärre, betraktas såsom eftersträfvansvärd. Man

torde sålunda vara hänvisad till att fortfarande bygga på den gamla

grunden med skilda valkretsar för land och stad. Men då framträda också

vid införande af lika representationsrätt betydande svårigheter att, beträffande

de valkretsar, som skola bestå af flera städer, åvägabringa en något

så när tillfredsställande valkretsindelning. Redan under nu rådande förhållanden

gifvas exempel på stadsvalkretsar, i hvilka antingen genom de

däri ingående stadssamhällenas stora mängd eller genom deras betydliga

afstånd från hvarandra icke ringa olägenheter beredas valmännen vid de

nödiga förberedelserna till ett riksdagsmannaval. Att genom en omedelbar

minskning af stadsrepresentanternas antal med en tredjedel — hvartill ett

fullständigt genomförande af likställigheten mellan land och stad skulle

leda — dessa olägenheter kornrne att i hög grad förökas, är en själfklar

sak. I tidigare reformförslag har man fördenskull sökt mildra öfvergången

till den fulla likställigheten genom en bestämmelse, enligt hvilken

städerna under en kortare tidrymd skulle äga utse ett mindre, efter

hand aftagande antal representanter utöfver det, hvartill de eljest skulle

vara berättigade.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

önskvärdheten af att den rösträttsreform, som nu är i fråga, genomföres

på sådant sätt, att icke tillskapandet af alltför oformliga stadsvalkretsar

varder en följd af de nya grundlagsbestämmelserna, torde äfven

i allmänhet erkännas. Genom att tillsvidare fastställa antalet ledamöter

i andra kammaren till sextiofem för städerna och etthundrasextiofem

för landsbygden vinnes detta mål, utan att den tid, som kommer att

åtgå, innan städerna hunnit helt och hållet växa i detta representantantal,

behöfver blifva synnerligen lång. Folkinängdstillväxten försiggår ju

betydligt hastigare i städerna än på landsbygden. Under antagande, att

antalet ledamöter i andra kammaren redan vid det nuvarande riksdagsskickets

början blifvit bestämdt till 230 med lika representationsrätt för

land och stad, skulle städerna vid den första valkretsindelning, som verkställdes,

år 1866, hafva erhållit allenast 28 af dessa 230 representanter, år

1876 skulle siffran stigit till 32, år 1886 till 40, år 1896 till 46, och vid

den i år förestående valkretsindelningen skulle, under nämnda antagande

och såviclt af 1904 års folkmängdssiffror kan slutas, städerna erhålla 53

riksdagsmän i andra kammaren. Om sålunda antalet stadsrepresentanter

i denna kammare nedsättes från den nuvarande siffran 80 till 65, lärer

man kunna förvänta, å ena sidan att redan vid det första allmänna val,

då den nya ordningen skulle tillämpas, skillnaden mellan sistnämnda siffra

och den representantsiffra, hvartill städernas folkmängd då verkligen berättigade,

komme att snarare understiga än öfverstiga talet 10, och å andra

sidan att, utöfver den första valkretsindelningen efter de nya bestämmelsernas

trädande i kraft, allenast en ytterligare skulle inträffa, innan städernas

folkmängd till fullo motsvarade det representantantal, som nu är

i fråga.

Under rösträttsfrågans tidigare skeden har vid olika tillfällen varit Enmansvalunder

behandling spörsmålet om ordningen för valen i de städer, som hafva kretsar äfven

att sända mer än en riksdagsman. städerna.

Det hittills tillämpade systemet — majoritetsval i flermansvalkretsar

— har blifvit angripet redan på en tidpunkt, då ändring ännu icke blifvit

ifrågasatt beträffande ordningen för valen i öfriga delar af riket. Det har

ansetts, att genom detta system minoriteternas utsikter att blifva representerade

blefve obehörigen minskade. Denna uppfattning gaf som bekant

år 1896 anledning till det första försöket att här i riket införa en form

af proportionellt valsätt. Samma uppfattning angående olämpligheten att

vid majoritetsval inrätta flermansvalkretsar framträdde likaledes på olika

håll vid rösträttsfrågans behandling under sistförflutna riksdagsperiod.

Det torde få erkännas, att nyss antydda anmärkning mot det rådande

systemet ej alldeles saknar berättigande, eftersom indelningen i en
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

man sval kretsar otvifvelaktigt i viss mån tjänar till att fördela representantplatserna

mellan olika partier. Frågan om öfvergång till en annan ordning

måste emellertid göras beroende af möjligheten att finna sådana regler

för indelningen, att säkerhet vinnes emot att godtyckliga eller obehöriga

syften därvid få öfva inverkan. Detta ändamål skulle vara vunnet, om

man till grund för valkretsindelningen kunde lägga någon redan förefintlig

administrativ indelning, i motsvarighet till hvad som äger rum med

afseende å landsbygden. Med tanke härpå har jag låtit företaga en

utredning beträffande de fyra största städernas indelning i territoriella

församlingar, antalet invånare i hvarje församling in. m., och har

denna utredning gifvit vid handen följande: i Stockholms åtta territoriella

församlingar utgjorde invånarantalet vid slutet af år 1904:

i Storkyrkoförsamlingen.......11,835

i Klara församling.........16,661

i Kungsholms församling......38,415

i Adolf Fredriks församling..... 58,790

i Jakobs och Johannes församling . . 35,830

i Ladugårdslands församling..... 67,247

i Katarina församling ....... 48,090

i Maria församling......... 41,078.

I Göteborgs sex församlingar utgjorde vid samma tidpunkt invånarantalet

:

i Domkyrkoförsamlingen......39,017

i Kristine församling........11,481

i Gamlestads församling.......11,002

i Haga församling.........17,209

i Masthuggsförsamlingen...... 38,993

i Carl Johans församling......19,182

hvarförutom i den numera med Göteborg införlifvade Lundby församling

antalet utgjorde 11,720. I

I Malmö tre församlingar utgjorde invånarantalet:

i S:t Petri församling.......17,855

i Caroli församling.........15,222

i S:t Pauli församling....... 39,005.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majtis Nåd. Proposition N:o 55.

I Norrköpings tre församlingar utgjorde invånarantalet:

i Hedvigs församling........7,383

i Norra församlingen........12,772

i S:t Olai församling........ 24,875.

Förutsättningen för att församlingsindelningen skulle kunna direkt

läggas till grund för en valkretsindelning, skulle gifvetvis vara, att man

genom åtgärder, innefattande antingen delning af särskilda församlingar

eller förening af sådana, kunde erhålla valkretsar af lämplig storlek och

till erforderligt antal. Den förebragta utredningen visar, att sådant ej

skulle låta sig göra, utan att växlingen i invånarantal mellan de särskilda

valkretsarna blefve ganska betydlig. Efter mitt förmenande skulle

ojämnheten i detta hänseende redan under nuvarande förhållanden blifva

alltför stor, och den skulle därjämte snart nog blifva ytterligare ökad, då

naturligtvis de församlingar, som hafva sitt läge i en stads centrum, hafva

långt mindre tillväxtmöjligheter än de, som ligga vid stadens utkanter.

Den omständigheten, att församlingsindelningen icke kan direkt

läggas till grund för en valkretsindelning, synes dock ej utgöra anledning

att helt och hållet förkasta församlingsindelningen såsom reglerande norm.

En föreskrift, som går ut på att så mycket som möjligt taga församlingsindelningen

till utgångspunkt, nämligen i den mån sådant kan förenas

med erforderliga föreskrifter i afseende å valkretsarnas folkmängd stal,

skall utan tvifvel vara i hög grad ägnad att förebygga godtycklig

valkretsreglering. Och jag tror, att om med föreskrifter af nu antydd

art förenas bestämmelser, att hvarje valkrets skall utgöra ett geografiskt

sammanhängande helt, samt att byggnadskvarter ej utan synnerliga

skäl få uppdelas på skilda valkretsar, faran att en regering skulle kunna

genom s. k. valkretsgeometri öfva inverkan på Riksdagens sammansättning

praktiskt taget kan anses undanröjd.

I det nu föreliggande förslaget hafva därför upptagits bestämmelser,

åsyftande att införa enmansvalkretsar äfven i de städer, som hafva att

sända mer än en riksdagsman, och i dessa bestämmelser hafva de grundsatser,

för hvilka jag nu redogjort, funnit uttryck. För att än ytterligare

stärka garantien mot att obehöriga syften göra sig gällande vid valkretsindelningen,

har jag ansett lämpligt, att förslag till valkretsindelning för

sådan stad skall uppgöras af magistraten, samt att öfver detta förslag stadsfullmäktiges

yttrande skall inhämtas, innan afgörandet sker.

Enligt nu gällande bestämmelser skall omreglering af valkretsarna Perioder för

äga rum hvart tionde år. I förslaget har den period, under hvilken en öfning1''

verkställd valkretsindelning skulle gälla, satts till nio år. Regleringen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

skulle tillämpas året efter det den blifvit verkställd. Det har nämligen

synts önskvärd! att, sedan de nya bestämmelserna trädt i kraft, regleringen

icke måtte inträffa — såsom nu vid hvar tredje reglering är fallet —

samma år som allmänna val skola äga rum. Äfven denna förändring, som

är önskvärd redan ur synpunkten af att indelningen, hvilken tager sin tid,

icke gärna bör verkställas omedelbart innan den vid upprättande af röstlängd

skall tillämpas, torde verka till förekommande af att biafsikter öfva

inflytande på regleringen. Sådant kan nämligen vida lättare otänkas, om

regleringen skulle ske samma år, som valen skola äga rum. Åt förslaget

till öfvergångsstadgande har af nu angifvet skäl gifvits sådan affattning,

att valkretsindelningen kommer att företagas under det mellersta året i en

valperiod.

Absolut ma- Ett spörsmål, som i viss mån står i samband med den politiska

JOrit<val °m''rösträttens utvidgande, är det angående omvals anställande i sådana fall,

där vid första valet ej någon af kandidaterna erhållit absolut majoritet.

I de allra flesta stater med allmän eller långt utsträckt rösträtt hafva sådana

omval ansetts vara af nöden för erhållande af ett tillfredsställande

valresultat. Af främmande europeiska stater, hvilkas förhållanden kunna

för oss erbjuda något intresse, är det endast Danmark och England, som

ifråga om val i enmanskretsar låta utgången bestämmas af relativ majoritet

i ett första val. Eljest är, där majoritetsval äga rum, omvalsprincipen

i allmänhet genomförd. Härvid förekomma två olika hufvudsystem.

Det ena af dessa, som jag i det följande vill för korthetens skull

benämna det tyska, tillämpas — utom vid valen till tyska riksdagen —

i Österrike, Ungern, Italien och Nederländerna och innebär, att omvalet

gäller allenast de två kandidater, som i första valet uppnått högsta

rösttalet. Det andra systemet åter, hvilket råder i Frankrike, Schweiz

samt Norge och här må benämnas det franska, lämnar vid omvalet de

röstande samma frihet som vid första valet. Alla vid detta uppställda

kandidater kunna alltså komma under omröstning, och äfven nya kandidater

kunna uppställas; men i motsats till hvad som gäller vid första valet

är vid omvalet relativ majoritet tillfyllest.

Inom svenska Riksdagen hafva vid flera tillfällen förslag framställts

om införande af sådana omval som här afses, och därvid har såväl det

tyska som det franska systemet haft förespråkare. Samtliga dessa förslag

hafva emellertid blifvit afstyrkta af konstitutionsutskottet och af kamrarna

afslagits. Mot de på det tyska systemet grundade förslagen har anmärkts,

att det vore obehöflig! och olämpligt att tvinga valmännen att rösta på

andra, än de själfva ville utse till riksdagsmän. Det franska systemet åter

har ansetts ej medföra trygghet för att ens det senare valet komrne att

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 55.

gifva ett säkert uttryck för majoritetens mening. För öfrigt har emot

omval öfverhufvud framhållits, att det endast beträffande ett fåtal fall

kunde förväntas, att det nya valet skulle gifva ett annat och med valkretsens

åsikt bättre öfverensstämmande resultat än det första, samt att

den fördel, som af anordningen vunnes, ej komme att uppväga den olägenhet,

som däraf skulle uppstå för valmännen.

Huruvida med nu rådande begränsning af valrätten till andra kammaren

anordnandet af omval påkallas af något verkligt behof, må lämnas

därhän. De fall, då ett val kommer till stånd med relativ majoritet, äro

för närvarande ej särdeles talrika — vid 1902 och 1905 års allmänna val

uppgick deras antal till resp. 22 och 20 — och det lärer kunna antagas,

att i en stor del, kanske flertalet, af dessa fall ett omval endast skulle

ledt till ett återupprepande af det första valets resultat.

Af större betydelse blir emellertid omvalsspörsmålet, då fråga är om

genomförande af eu vidtgående rösträttsreform. Ett utvidgande af rösträtten

till samhällsklasser, som nu äro helt och hållet eller till största

delen utestängda från det politiska lifvet, måste föranleda, att vid valen

flera meningsgrupper än för närvarande komma att göra sig gällande,

hvarigenom sannolikheten af röstsplittring mellan ett flertal kandidater

ökas. Detta förhållande bekräftas af erfarenheten från andra länder. Till

belysning häraf må allenast framhållas, att i Tyskland, där antalet riksdagsmän

utgör 397, omvalen för de två senaste valperioderna uppgått till

resp. 187 och 180, samt att vid 1902 års allmänna val till franska deputeradekammaren

omval förekommo i 165 fall af 591. Dylika siffror medgifva

naturligtvis ej några säkra slutsatser i det afseende, hvarom här

är fråga. Gifvet är nämligen, att omvalsprincipen kan verka röstsplittring

vid det första valet i fall, där valmännen eljest, med tanke på detta vals

orubblighet, skulle nödgats bortse från relativt underordnade meningsskiljaktigheter

och sammansluta sig i större grupper. Men äfven med den

reduktion, som häraf föranledes, torde siffrorna vara ägnade att ådagalägga

omvalsprincipens betydelse efter genomförande af en rösträttsreform, sådan

som den nu ifrågasatta.

Härmed synes mig ock berättigandet af denna princip vara uppvisadt.

Det kan ej vara önskvärd! eller lämpligt, att ett afsevärdt antal

representanter kan erhålla sitt mandat af en valmansgrupp, som visserligen

i och för sig är större än någon annan inom valkretsen men kanske

i de mest väsentliga punkterna skiljer sig från valmännens flertal. Särskild!

framträder betänkligheten häraf om någon mera talrik fraktion skulle af

någon anledning lyckas att med hänsyn till valen uppnå en organisation och

sammanhållning, som ej kan påräknas hos någon annan meningsgrupp.

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 25 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 55.

Äfven derutinnan synes mig omvalsgrundsatsen innebära en beaktansvärd

fördel, att den lämnar ett visst utrymme för de olika meningsgrupperna

att utan alltför stor risk pröfva sin styrka vid det första valet och därigenom

uppnå behörigt inflytande i afseende å det slutliga valresultatet.

Principen om det första valets orubblighet måste ofta nog leda därhän,

att i saknad af noggrann kännedom om de särskilda partiernas styrka

sammanslutningar komma till stånd, Indika ej betingas af de verkliga

förhållandena och följaktligen leda till ett mindre tillfredsställande resultat.

Af mindre vikt är frågan, hvilketdera af de båda nämnda systemen

för omval, det tyska eller det franska, bör anses äga företräde. De två

systemen torde nämligen i stort sedt leda till samma resultat. Det tyska,

hvilket rent af framtvingar sammanslutning äfven mellan skarpt åtskilda

meningsgrupper, måste naturligtvis så till vida anses mera effektivt än det

franska, som detta senare lämnar möjlighet för röstsplittring äfven vid

omvalet. Denna möjlighet torde emellertid icke äga större praktisk betydelse,

då, äfven utan det yttre tvång som det tyska systemet innebär,

omständigheternas makt tvifvelsutan i de flesta fall kommer att leda till

sammanslutning. Till stöd härför kan åberopas erfarenheten från de franska

valen. En undersökning af röstsiffrorna vid 1902 års omval i Frankrike

utvisar, att af de 165 omvalen endast 10 faktiskt ägde rum mellan flera

än två kandidater samt att i 6 af dessa sistnämnda fall absolut majoritet

förefanns för en af kandidaterna. Endast i 4 fall af 591 kom alltså utgången

att bestämmas af en relativ majoritet.

Om således skillnaden i effektivitet mellan de båda systemen får

anses obetyrllig, torde ett bestämdt företräde hos det franska systemet ligga

i dess frånvaro af tvång. I ett land som vårt, där omvalsprincipen är

på det politiska området alldeles okänd och äfven i öfrig!, haft ringa tilllämpning,

skulle dess genomförande i den tyska formen tilläfventyrs

verka stötande och, åtminstone till en början, kunna föranleda, att en del

valmän afhölle sig från omval, ett resultat som naturligtvis vore föga

önskvärd!. Af de skäl, som nu anförts, har jag ansett omvalsprincipen i

dess franska form böra vinna tillämpning vid valen. Att omvalen skulle

vara alltför betungande för valmännen torde desto mindre böra befaras,

som erfarenheten från vårt land visar, att i de fall, där val måst äga rum

i anledning af ett tidigare vals upphäfvande, valmännen ofta deltagit vida

mera mangrant i det nya valet än i det första.

I händelse ett val ej leder till absolut majoritet för någon af kandidaterna

utan omval måste företagas, skulle det uppenbarligen kunna leda

till ett betänkligt dröjsmål med det slutliga afgörande^ om det första valet

finge göras till föremål för särskild klagan. Någon afsevärd olägenhet

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 55.

19

synes däremot ej uppstå af att låta rätten till klagan helt och hållet hvila,

till dess omvalet försiggått, och alltså föreskrifva, att besvär öfver det

första valet endast må anföras i sammanhang med klagan öfver omvalet.

Den bestämmelse, § 25 riksdagsordningen i sin nuvarande lydelse

innehåller om anställande af nytt val, i händelse valsedlar till mer än

halfva antalet ansetts ogilla, varder efter genomförande af nu angifna föreföreskrift

angående omval tydligen öfverflödig i fråga om det första valet.

1 afseende å omval samt val till första kammaren torde bestämmelsen

emellertid böra bibehållas.

De detaljföreskrifter, som erfordras för att reglera valproceduren,

torde icke lämpligen kunna införas i riksdagsordningen. Särskildt bestämmelserna

om röstlängd, så väsentligt inverkande på det faktiska utöfvandet

af rösträtten, måste, för att fylla sitt ändamål, vara mycket utförligt och

noggrant angifna. Äfven vid den jämförelsevis enkla valprocedur, som nu

är ifrågasatt, torde således en särskild vallag få anses behöflig. Stadganden

om denna torde, på sätt 1905 års proposition afsåg, böra inflyta, förutom

i vissa §§ i riksdagsordningen, jämväl i §§ 49 och 53 regeringsformen.

De i § 25 riksdagsordningen för närvarande förekommande bestämmelser

torde, såvidt rörer val till andra kammaren, böra flyttas till vallagen,

med undantag allenast för den i afseende å omval tillämpliga regeln

i andra stycket, hvilken lärer böra kvarstå i riksdagsordningen men lämpligen

kan sammanföras med föreskrifterna angående omvals anställande.

Då reglerna i § 25 för öfrigt endast skulle komma att afse val till första

kammaren, böra de flyttas till den del af riksdagsordningen, som angår

första kammarens bildande; och har jag ansett dem kunna lämpligen upptagas

näst efter § 9.

I afseende å felaktigheter vid riksdagsmannaval har jag, med anslutning

till en i 1904 och 1905 års vallagsförslag upptagen men af konstitutionsutskottet

i riksdagsordningen införd bestämmelse, trott det böra uttryckligen

i riksdagsordningen stadgas, att endast sådana vid ett val förelupna

fel, som kunna antagas inverka på utgången af valet, må föranleda

dess upphäfvande.

På sätt i afseende å fjolårets proposition blef af dåvarande chefen

för justitiedepartementet framhållet, föranleder en väsentligare utsträckning

af den politiska rösträtten ändring i det uti § 31 regeringsformen intagna

stadgande om borgmästarval och rätten att i sådant val deltaga. Äfven

härutinnan ansluter jag mig till hvad i sistnämnda proposition föreslogs.

Ehuru det nu icke kan blifva fråga att för Riksdagen framlägga till

antagande ett förslag till vallag, har jag ansett lämpligt att medelst ett

premilinärt förslag till sådan lag åskådliggöra, huru de i grundlagen in
-

iSärskild vallag

m. m.

Vallagens

hufvud
grunder.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 55.

tagna hufvudbestäinmelserna äro afsedda att närmare tillämpas. Det förslag,

som sålunda uppgjorts, är i hufvudsak grundadt på det förslag till

vallag, som åren 1904 och 1905 af Kungl. Maj:t förelädes Riksdagen till

granskning. Vid den omarbetning af det tidigare förslaget, som föranledts

af det nu ifrågasatta valsättet, har emellertid nämnda förslag äfven i

redaktionellt hänseende undergått åtskilliga förändringar. Då syftet med

dessa hufvudsakligen varit att söka, såvidt möjligt, undanröja anledningar

till misstydningar, lärer någon särskild motivering för de redaktionella

ändringarna icke vara erforderlig. För de mera väsentliga förändringar

af saklig innebörd, som blifvit vidtagna, torde det däremot tillåtas mig

att här i korthet redogöra.

Det ligger i sakens natur, att röstlängdens upprättande och slutgiltiga

fastställande böra ske så nära valet som möjligt. Enligt det tidigare

förslaget kunde tiden, då röstlängden skulle vara upprättad, ej sättas

senare än den 15 maj, men den förenkling af valproceduren, som nu

ifrågasatts, medför, att samma tid utan olägenhet synes kunna framflyttas

ända till den 1 juli. Den fördel, som valmännen härigenom vinna, innebär

tillika en högst betydlig tidsvinst för dem, hvilka skola hafva det

besvärliga åliggandet att upprätta röstlängden.

Den bestämmelse i det tidigare förslaget, enligt hvilken det skall

åligga valnämndens ordförande eller magistrat att till de i röstlängden

upptagna personer, som däri icke antecknats såsom röstberättigade, härom

med allmänna posten sända underrättelse, har hittills icke tillvunnit sig konstitutionsutskottets

gillande. Såsom tidigare varit framhållet, är emellertid

det besvär, som denna anordning tillskyndar myndigheten, så ringa i

jämförelse med de fördelar, som anordningen medför, att den senare synpunkten

synes böra tillmätas afgörande betydelse. Anordningen står för

öfrigt i så nära samband särskildt med den uppställda fordringen på fullgjord

skattebetalning såsom villkor för rösträtts utöfvande, att den redan

på denna grund är synnerligen väl motiverad.

I afseende å pröfningen af de anmärkningar, som mot röstlängd

framställas, är det af vikt, att proceduren göres lätt och bekväm för de

myndigheter, hvilka hafva att därmed taga befattning. Det tidigare förslaget

afsåg af skäl, som stod i samband med det då föreslagna valsättet,

att, sedan anmärkningarna pröfvats af valnämnden eller magistraten samt

beslut afkunnats och i protokoll intagits, röstlängden jämte protokollet och

samtliga dithörande handlingar skulle insändas till Konungens befallningshafvande.

Med det nu ifrågasatta valsättet skall det icke blifva nödvändigt

för Konungens befallningshafvande att äga tillgång till röstlängderna,

och dessa höra ju icke utan tvingande skäl sändas från ort till

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

21

annan. Ej heller synes det vara nödigt att, i händelse besvär anföras mot

valnämnds eller magistrats beslut i fråga om röstlängden, till Konungens

befallningshafvande insändas andra handlingar än de, hvilka afse dessa besvär.

Af skäl, som sålunda anförts, har det till en början ansetts lämpligt,

att valnämndens eller magistratens beslut i fråga om anmärkning

mot röstlängd tecknas å anmärkningsskrifterna. I valnämndens eller magistratens

protokoll behöfver då ej intagas annat, än hvad som förekommer

vid själfva förhandlingarna inför valnämnden eller magistraten. Anföras

hos Konungens befallningshafvande besvär öfver valnämndens eller

magistratens beslut, är det af vikt, att Konungens befallningshafvande får

tillgång till de pröfvade handlingarna utan särskild rekvisition och därmed

följande tidsutdräkt. För detta måls vinnande torde det vara nödigt att

den, som vill klaga hos Konungens befallningshafvande, härom inom viss

tid före besvärstidens utgång skall göra anmälan hos valnämndens ordförande

eller magistraten. Varder detta stadgadt, kan det åläggas ordföranden

eller magistraten att till Konungens befallningshafvande insända

handlingarna rörande dessa besvär, däri jämväl inbegripet utdrag af det

vid pröfningssammanträdet förda protokoll, om detta innehåller något angående

det ärende, som med besvären afses. Äfven torde det vara lämpligt

att, för underlättande af Konungens befallningshafvandes pröfning, till

beta llningshafvanden insändas utdrag af röstlängden i de delar, som angå

besvär, hvarom anmälan skett.

Bestämmelserna om hvar rösterna inom hvarje valkrets skola uppsamlas

hafva ansetts alltför detaljerade för att inflyta i riksdagsordningen

och i stället intagits i vallagen. Det är afsedt, att valen inom hvarje valkrets

i allmänhet skola, såsom nu sker, förrättas kommunvis, och med det

först i vallagen införda begreppet valdistrikt afses att beteckna hvarje röstningsområde,

för hvilhet röstlängd upprättas och inom hvithet val äger

rum. Det tillhör då äfven vallagen att angifva, hvilken myndighet skall

i hvarje valdistrikt förrätta valet.

Denna myndighet torde på landet böra blifva den valnämnd, hvarom

förut talats. 1 stad lärer, såsom hittills, magistraten i allmänhet böra

leda valet. Men i de största städerna, hvilka innehålla flera valkretsar,

bör, för såvidt valen där skola kunna förrättas samtidigt i alla valkretsar,

möjlighet finnas för magistraten att kunna dela sig i särskilda afdelningar

för valets förrättande. Samma behof uppstår ock i de städer, i hvilka

finnes mer än ett valdistrikt. Den lämpligaste anordningen härvid torde

vara att, i öfverensstämmelse med det i Stockholm nu tillämpade förfaringssättet,

magistraten för hvarje valdistrikt utser tre eller flera deputerade,

som där skola förrätta valen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Den slutliga handläggningen af valet torde, såsom hittills, böra anförtros

på landet åt domhafvande!) och i stad åt magistraten. Då emellertid

riksdagsordningen redan nu förutsätter, att valkrets på landet kan

komma att bestå af två domsagor, och det ifrågasatta nya grundlagsstadgandet

icke afser att häri göra någon ändring, bör för sådant fall angifvas,

hvilken af de båda domhafvande^ skall hafva att handlägga valet.

Och likaledes bör, såsom i nuvarande grundlag skett, angifvas, hvilken

magistrat skall hafva att lägga slutlig hand vid valet i valkrets, som består

af flera städer. Att i sådan valkrets magistraten i den ena af valkretsens

städer kommer att blifva såväl förrättare af valet i denna stad,

som ock den myndighet, hvilken har att slutligen handlägga valet för

hela valkretsen, innebär ingen nyhet.

På grund af de olikheter, som, enligt hvad sålunda nämnts, uppkomma

inom olika valkretsar, blir det emellertid nödigt att under en

gemensam benämning sammanfatta dem, som skola i valdistriktet förrätta

själfva valet, liksom ock att med en annan benämning angifva,

hvilken har att i valkretsen utöfva den slutliga handläggningen. Då såsom

valets förrättare i egentligaste mening torde få betraktas den, som i valdistriktet

leder valhandlin^en, har i det omarbetade förslaget benämningen

»valförrättare» här kommit till användning, hvaremot den, som åt valet

ägnar slutlig handläggning, i samma förslag benämnts »valmyndighet».

Att de valhandlingar, som valförrättaren och valmyndigheten hafva att

utföra, i allmänhet skola vara till tiden åtskilda, ligger i förhållandenas

egen natur; och denna ordning bör naturligtvis äfven iakttagas i

stad, där valförrättaren tillika är valmyndighet. Undantag från den angifna

regeln uppkommer endast i valkrets, som består af en stad och ej

är delad i valdistrikt; i sådan stad kommer helt naturligt valet att verkställas

i ett sammanhang.

1 afseende å de i det tidigare val lagsförslaget angifna tider för valets

hållande å valdagen har jag ansett lämpligt, att valtiden bestämmes något

olika för landet och för städerna, så att i städerna valet enligt den i lag

bestämda valtiden kommer att sluta en timme senare än på landet och att

hela valtiden på landet blifver två timmar kortare än i stad. Äfven har

jag ansett att, om i något valdistrikt en utsträckning af den angifna valtiden

inom de föreslagna yttergränserna skulle finnas nödig, bestämmandet

härom må tillkomma valmyndigheten och ej, såsom enligt det tidigare

förslaget, Konungen.

Under det att enligt det tidigare förslaget endast officiella röstsedlar

skulle få vid valet begagnas, afser det omarbetade förslaget, att röstningen

skall ske med sådana röstsedlar, som nu användas, med tillägg allenast

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

att röstsedlarna skola vara af hvitt papper utan kännetecken. För att

möjliggöra för enhvar att kunna fullt bevara valhemligheten, har det ansetts

lämpligt föreskrifva att den röstande, innan han aflämnar sin röstsedel,

skall å afskild plats i vallokalen inlägga densamma i kuvert, som vid valet

tillhandahålles.

För uppfyllande af det i den föreslagna § 18 riksdagsordningen uppställda

villkor för valbarhet erfordras, att vederbörande person är upptagen

såsom röstberättigad i någon af de inom valkretsen gällande röstlängder

eller, i fråga om stad, som har att sända mer än en riksdagsman,

i någon af de röstlängder, som gälla inom staden. Utan tillgång till

röstlängden i det valdistrikt, där den ifrågavarande personen är bosatt,

kan således myndigheten ej afgöra, om han är valbar. Vid sådant förhållande

kan pröfningen af valbarheten uppenbarligen icke ske annat än

i sammanhang med den slutliga röstsamrnani’äkningen, och såsom följd

häraf måste efter valen i de särskilda valdistrikten samtliga röstlängder

insändas till valmyndigheten. Äfven pröfningen af röstsedlarnas giltighet

i öfrigt synes lämpligast böra verkställas i ett sammanhang för hela valkretsen,

och således torde för detta ändamål äfven samtliga röstsedlar böra

till valmyndigheten insändas. Valförrättaren har alltså, efter det i valdistriktet

valet afslutats, att öppna röstsedlarna samt anteckna och räkna

rösterna äfvensom att, i enlighet med uppgjordt formulär, uppsätta valprotokoll

och insända detta jämte röstsedlarna.

Vid behandlingen af 1905 års vallagsförslag föreslog konstitutionsutskottet,

att i vallagen borde införas bestämmelser i syfte att bereda trygghet

för att alla vid valet afgifna röster vid den slutliga sammanräkningen

må komma att tagas i betraktande. Om det ålägges valmyndigheten att

i god tid före slutliga röstsammanräkningen tillse, att röstsedlar, valprotokoll

och röstlängd inkommit från alla valdistrikt samt att, om så ej skett,

infordra hvad som felas, torde tillräcklig trygghet i nämnda hänseende

varajernådd. Stadgande i sådant syfte är i det omarbetade förslaget intaget.

I likhet med hvad tidigare varit föreslaget afser det omarbetade

vallagsförslaget,. att kostnaden för de till valhemlighetens bevarande föreskrifna

anordningar i vallokalerna äfvensom andra af valen orsakade utgifter

skola gäldas af kommunerna. Då liknande föreskrift ej lämpligen bör

meddelas i afseende å den kostnad för kungörande af riksdagsmannaval,

som enligt samma förslag skall åligga domhafvande, har det ansetts böra

i vallagen föreskrifvas, att sådan kostnad skall gäldas af allmänna medel.

De närmare föreskrifter, som erfordras i fråga om utbetalandet af sistnämnda

kostnadsbelopp, synas däremot icke hafva sin plats i vallagen

utan torde böra meddelas i annan ordning.

CD

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Övriga i det omarbetade förslaget vidtagna ändringar torde icke

vara af beskaffenhet att bär behöfva särskildt anmärkas.

Slutligen anser jag det icke böra lämnas oanmärkt, att ett öfvergångsstadgande

i vallagen kan blifva erforderligt för valens och därtill

hörande förberedelsers verkställande första gången efter den nya ordningen.

Med affattandet af ett sådant stadgande synes dock kunna anstå, till dess

ett förslag till vallag kan blifva Riksdagen förelagdt till antagande.»

Departementschefen uppläste härefter i enlighet med nu afgifna yttrande

affattade förslag dels till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen

samt §§ 10 till och med 22 äfvensom §§ 25 och 38 riksdagsordningen

så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen dels och till

lag om val till Riksdagens andra kammare och hemställde, att förstnämnda

förslag måtte föreläggas Riksdagen till pröfning i grundlagsenlig ordning

samt att förslaget till vallag måtte såsom bilaga få åtfölja detta protokoll

för att underställas Riksdagens granskning.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden sålunda

anfört och hemställt;

och behagade Hans Maj:t Konungen, med bifall

till denna hemställan, förordna, att till Riksdagens pröfning

i grundlagsenlig ordning skulle aflåtas nådig proposition

af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Carl Lundquist.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

25

Förslag

till

Lag

om Tal till Riksdagens Andra Kammare.

I KAP.

Om valdistrikt ock om valnämnd.

1 §•

Inom valkrets på landet så ock inom stadsvalkrets, som består af

flera städer, förrättas val kommunvis, därvid hvarje kommun bildar

ett valdistrikt; dock att kommun, som till följd af folkmängdens storlek,

samfärdsförhållandena eller andra orsaker tinnes icke lämpligen böra utgöra

ett enda valdistrikt, må delas i två eller flera. Höra på landet delar

af samma kommun till olika valkretsar, bildar hvarje del minst ett valdistrikt.

Stadsvalkrets, som består af en kommun eller del af kommun, bildar

ett valdistrikt; dock må, där så finnes lämpligt, sådan valkrets delas i två

eller flera valdistrikt.

2 §•

Vill någon i kommunen eller, beträffande stad, som har att sända

mer än en riksdagsman, i valkretsen boende och till deltagande i riksdagsmannaval

berättigad väcka förslag om sådan delning af valdistrikt, som i

1 § sägs, eller om upphäfvande af eller ändring i redan skedd delning,

Bill. till Rihsd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 25 Håft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Majt:s Nåd. Proposition N:o 55.

göre framställning till Konungens befallningshafvande. Ej må framställningen

bifallas med mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma eller

i stad magistrat och stadsfullmäktige. Skall kommun på landet delas,

må delar af samma by eller hemman ej utan synnerliga skal förläggas till

olika valdistrikt. I beslut om delning af valdistriktet skall jämväl angifvas

tiden för beslutets ikraftträdande, och varde beslutet af Konungens befallningshafvande

kungjordt.

3 §•

För hvarje valdistrikt, å landet skall finnas en valnämnd af fem inom

distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte suppleant

för honom förordnar Konungens befallningshafvande årligen före februari

månads utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter väljas å första

ordinarie kommunalstämma hvarje år i den ordning, som om nämndemansval

är stadgad. Det åligger kommunalstämmans ordförande att ofördröjligen

utan lösen låta tillställa en hvar af de valda ledamöterna och suppleanterna

i valnämnden ett utdrag af stämmoprotokollet, i hvad dem

rörer. Om de personers namn och bostad, som blifvit till ordförande och

suppleant för honom utsedda, låter Konungens befallningshafvande i länskungörelserna

meddela underrättelse.

II KAP.

Om röstlängd.

4 §•

För hvarje valdistrikt skall röstlängd upprättas, på landet och i stad,

där magistrat ej finnes, af den tjänsteman, som verkställer debitering af

utskylderna till kronan, samt i annan stad af magistraten eller, där särskilda

tjänstemän äro för nämnda debitering förordnade, af dessa under

magistratens inseende.

5 §•

Röstlängd upprättas före den 1 juli hvarje år och skall efter mantalslängden

för samma år upptaga alla manliga invånare inom valdistriktet,

hvilkas ålder vid årets början ej understiger tjugufyra år. En hvar sådan

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 55.

27

person, om hvilken upplysning ej vinnes att han den 15 juni brister i något

af hvad lag stadgar såsom villkor för rösträtt, antecknas i längden såsom

röstberättigad; dock att den, som icke varit i kommunen mantalsskrifven å

sådan tid, att han under sistförflutna kalenderåret skolat därstädes erlägga

utskylder, ej må upptagas såsom röstberättigad, med mindre af tillgängliga

handlingar framgår eller eljest styrkes, att honom i hans mantalsskrifningsort

påförda, sistnämnda år till betalning förfallna utskylder blifvit erlagda

eller att han icke detta år haft att erlägga några sådana utskylder.

Närmare föreskrifter i afseende å röstlängdens upprättande så ock

om skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter

till införande i längden meddelas af Konungen.

6 §•

Senast den 1 juli skall röstlängd vara öfverlämnad för landet till

ordföranden i valnämnden och i stad till magistraten, där denna ej själf

verkställt upprättandet.

7 §■

Från och med den 3 till och med den 9 juli skall röstlängden

vara å lämpligt ställe inom valdistriktet under behörig tillsyn framlagd

för granskning. Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten

att ej mindre senast den 25 juni kungöra, på sätt i 8 § sägs, tid

och ställe för framläggandet än äfven ofördröjligen till en hvar i röstlängden

upptagen person, som däri icke antecknats såsom röstberättigad,

härom med allmänna posten sända underrättelse med angifvande af

den eller de omständigheter, på grund hvaraf han från rösträtt uteslutits.

Till dem, hvilka åtnjuta fattigunderstöd eller sakna stadigt hemvist,

vare dock ej nödigt att sända underrättelse.

I kungörelse samt underrättelse, hvarom i denna § förinäles, skall

jämväl angifvas tiden, inom hvilken anmärkning mot röstlängd för att upptagas

till pröfning bör, jämlikt 9 §, vara till valnämndens ordförande eller

magistraten inlämnad, samt tid och ställe för pröfning enligt 12 § af

sålunda gjorda anmärkningar.

8 §•

Kungörelse samt underrättelse, hvarom i 7 § förmäles, skola affattas

enligt formulär 1 och 2 vid denna lag. Blanketter till nämnda underrättelse

tillhandahållas vederbörande af Konungens befallningshafvande.

Kungörelsen skall uppläsas i kyrkan och, där så kan ske, i ortstidningar

införas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

9 §•

Vill någon, hvilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig

påstå sådan rätt, eller anser någon, att annan icke må vara däri upptagen

såsom röstberättigad, äger han att sina anmärkningar, skriftligen affattade

och åtföljda af de bevis han vill åberopa, ingifva till valnämndens ordförande

eller magistraten sist den 15 juli före klockan 12 på dagen.

10 §.

Har någon i rätt tid gjort anmärkning däremot, att annan i röstlängden

upptagits såsom röstberättigad, skall härom till denne af valnämndens

ordförande eller magistraten ofördröjligen med allmänna posten

sändas underrättelse med angifvande af dagen för anmärkningens pröfning.

Blanketter till sådan underrättelse, affattade i öfverensstämmelse med formulär

3 vid denna lag, skola af Konungens befallningshafvande hållas

vederbörande till banda.

11 §•

Varder anmärkning ej ingifven inom föreskrifven tid, kommer den

ej under pröfning.

12 §.

Den 25 juli eller, om söndag då infaller, nästa dag sammanträder

på landet för hvarje valdistrikt valnämnden för pröfning af de mot röstlängden

framställda anmärkningar. Samma lag vare i stad för magistraten,

dock att sammanträde, som skulle hållas på måndag, i stället äger rum

nästa dag. Sammaträdet skall börja klockan 10 förmiddagen, och vare förhandlingarna

offentliga.

Sedan vid sammanträdet tillfälle lämnats till bemötande af gjorda

anmärkningar med rätt för dem, mot hvilkas rösträtt anmärkning blifvit

enligt 9 § framstäf, att åberopa jämväl omständigheter, som inträffat

efter den 15 juli, skall valnämnden eller magistraten öfver alla i behörig

tid framställda anmärkningar omedelbart eller senast dagen efter slutad

förhandling afkunna beslut, som, med angifvande i korthet af skälen

därför, tecknas å de pröfvade armiärkningsskrifterna.

1 röstlängden införas de rättelser, som af dessa beslut föranledas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

29

Röstlängden, sålunda rättad, underskrifves af valnämnden eller magistraten.

Har anmärkning mot röstlängden ej inom behörig tid framställts,

varde intyg därom af valnämndens ordförande eller magistraten

tecknadt å längden.

13 §.

1. Vill någon klaga öfver beslut, som i 12 § sägs, göre härom

anmälan hos valnämndens ordförande eller magistraten genast eller sist å

tredje dagen från den dag, då beslutet afkunnades, och ingifve sina

besvär till Konungens befallningshafvande sist före klockan 12 å tionde

dagen från sistnämnda dag.

Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten att, då anmälan

om besvär sker, därom göra anteckning vid beslutet å anmärkningsskriften

samt att, sedan den för anmälan bestämda tid utlupit, ofördröjligen

insända till Konungens befallningshafvande utdrag af röstlängden

i de delar, som angå besvär, hvarom anmälan skett, äfvensom handlingarna

rörande dessa besvär.

2. Afse besvären annan än klaganden, skola de ingifvas i två exemplar;

och vare i sådant fall klaganden skyldig att genast åter uttaga det

ena exemplaret af de ingifna besvärshandlingarna och låta det tillställas den,

som besvären afse, samt inom den tid af minst två, högst tio dagar, som

Konungens befallningshafvande efter omständigheterna i hvarje särskild! fall

bestämmer, till Konungens befallningshafvande inkomma med bevis om

dagen för delgifningen.

U §.

Göres ej anmälan, som i 13 § 1 inom. sägs, eller ingifvas ej besvären

inom föreskrifven tid, eller inkommer ej bevis, som i 13 § 2 mom.

sägs, inom därför bestämd tid, varda besvären ej upptagna till pröfning.

15 §.

Har före utgången af den för ingifvande af delgifningsbevis bestämda

tid klaganden låtit besvärshandlingarna tillställas den, som besvären

afse, äge denne tillfälle att inom den tid af minst två, högst tio dagar, som

Konungens befallningshafvande utsätter, räknad från dagen för handlingarnas

delgifning, till Konungens befallningshafvande inkomma med

förklaring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3Ö

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 55.

16 §.

Hvad i afseende å besvärshandlingars delgifning och ingifvande af

bevis därom samt förklarings afgifvande bör iakttagas så ock påföljden

af försummelse att i rätt tid inkomma med delgifningsbevis skall tecknas

på besvärsskriften.

17 §•

Då inkommet besvärsmål är i skick att kunna afgöras, teckne

Konungens befallningshafvande å besvärshandlingarna sitt beslut och återsände

handlingarna till valnämndens ordförande eller magistraten. De

rättelser, som af Konungens befallningshafvandes beslut föranledas, skola

af ordföranden eller magistraten i röstlängden införas.

Ej må besvärshandlingar till part återställas.

18 §.

Öf ver Konungens befallningshafvandes beslut må särskild klagan ej

föras. Anföras besvär öfver val, vid hvilket beslutet tjänat till efterrättelse,

må i sammanhang därmed talan mot beslutet fullföljas.

19 §.

Har emot röstlängd, som blifvit i föreskrifven ordning framlagd,

anmärkning ej förekommit eller har i anledning af framställd anmärkning

beslut gifvits och rättelse, där sådan ifrågakommer, i längden gjorts, lände

den röstlängd vid riksdagsmannaval, som därefter, intill dess ny röstlängd

på enahanda sätt kommit till stånd, hålles, till ovillkorlig efterrättelse, där

ej, på sätt nedan stadgas, rättelse skall i längden verkställas.

Har på klagan, som i samband med besvär öfver riksdagsmannaval

blifvit förd, röstlängden i någon del förklarats felaktig, skall, ehvad felaktigheten

ländt till valets upphäfvande eller ej, beslutet delgifvas valnämndens

ordförande eller magistraten; och har ordföranden eller magistraten

att i längden införa de af beslutet föranledda rättelser.

20 §.

Ej må vid klagan öfver beslut i fråga om anmärkning mot röstlängd

andra bevis gälla än de, som hos valnämnden eller magistraten varit

i laga ordning företedda.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

III KAP.

Om valets kungörande och. förrättande; så ock om rösternas sammanräkning

ock valets afslutande.

21 §.

Valmyndighet vare i valkrets, som består af en stad eller del af

stad, magistraten; i valkrets, som består af flera städer, magistraten i den,

som äger största folkmängden; i valkrets på landet, som består af en domsaga

eller del af domsaga, domhafvanden; och i valkrets pålandet, som

består af två domsagor, domhafvanden i den, som äger största folkmängden.

Valförrättare vare på landet valnämnden; i stad, som innehåller mer

än ett valdistrikt, magistratens deputerade; och i annan stad magistraten.

På landet, så ock i andra stadsvalkretsar, än de i 39 § omförmälda,

skola själfva valet och den slutliga röstsammanräkningen utgöra särskilda

valhandlingar. Hvad sålunda är stadgadt galle äfven i det fall, att valförrättaren

tillika är valmyndighet.

22 §.

När val till andra kammaren skall äga rum, läte valmyndigheten

därom i god. tid förut utgå kungörelse, som uppläses i kyrkorna och

införes i ortstidningar.

Kungörelse om riksdagsmannaval skall upptaga dag och tid för valet

samt valstället inom hvarje valdistrikt. Där ej ^jämlikt 39 § rösternas

slutliga, sammanräknande skall äga rum i omedelbart samband med valet,

varde jämväl tid och ställe för sammanräkningen utsatt. Ej må slutliga

sammanräkningen sättas till senare tid, än omständigheterna påkalla. Kungörelse

för landet och för valkrets, som består af flera städer, skall tillika

innehålla erinran om den skyldighet, som jämlikt 34 § åligger valförrättare,

att ofördröjligen till valmyndigheten insända röstsedlarna, valprotokollet

och röstlängden.

Kungörelse skall affattas enligt det vid denna lag fogade formulär

4 eller 5 med därå gjorda anvisningar.

23 §.

Då nya val i hela riket till andra kammaren böra äga rum, skola i

stad, som bildar mer än en valkrets, val förrättas samtidigt i alla valkretsar.

Tarfvas i sådan stad omval för mer än en valkrets, varde ock dessa

val samtidigt företagna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

24 §.

Valet äger ram inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas, eller

tryckta eller skrifna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.

Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

som valförrättaren för ordningens upprätthållande och valförrättningens

behöriga fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning, som ej

kan afstyras, äge valförrättaren att afbryta förrättningen.

1 vallokal skall exemplar af denna lag finnas anslaget.

25 §.

Valet skall börja klockan 9 förmiddagen och fortgå till klockan 2

eftermiddagen samt därefter fortsättas å landet från klockan 6 till klockan

8 och i stad från klockan 5 till klockan 9 eftermiddagen.

Hvad nu är stadgadt utgöre ej hinder för valmyndigheten att för

valdistrikt, där så finnes nödigt, utsträcka valtiden.

I hvarje fåll skall dock, där allmän gudstjänst å valdagen hålles

inom valdistriktet, uppehåll göras för den tid gudstjänsten pågår.

26 §.

Vid valet skola begagnas röstsedlar af hvitt papper utan kännetecken.

De aflämnas i kuvert af ogenomskinligt papper, lika till storlek

och beskaffenhet, Indika vid förrättningen tillhandahållas.

Innan valkuvert utlämnas, skall valförrättaren därå intrycka en stämpel,

utvisande det valdistrikt, där förrättningen äger rum.

Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,

att valurnan är tom.

27 §.

En hvar, som anmäler sig till valet, erhåller vid valbordet ett valkuvert.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas afskrida platser, afsedda

att möjliggöra för en hvar att med valhemlighetens bevarande kunna inlägga

sin röstsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser

vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnadt att för

såväl valförrättare!] som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen;

och åligger döt valförrättaren att vaka öfver att valmans förehafvande där

ej må af någon kunna iakttagas.

Efter det valmannen vid någon af omförmälda särskilda platser inlagt

sin röstsedel i kuvertet och tillslutit detsamma, öfverlämnar han utan

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

33

dröjsmål personligen kuvertet till ordföranden. Sedan denne förvissat sig

om att den, som vill rösta, är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad

och tillsett, att kuvertet är behörigen stämpladt men eljest på utsidan

omärkt, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang hvarmed

i röstlängden vid den röstandes namn göres anteckning, att rösträtten

utöfvats.

28 §.

Valman, som på grund af kroppsligt fel är oförmögen att i föreskrifven

ordning afgifva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita

den, han själf därtill utser.

29 §.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, sin rösträtt utöfva.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt

med annat kännetecken, varde ej mottaget.

30 §.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro

obrutna.

31 §.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas,

å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att

aflämna sina röstsedlar.

39 S

När alla, som vid det för valförrättningens slut fastställda klockslag

äga tillträde till valet, aflämnat sina röstsedlar, förklare ordföranden röstningen

afslutad.

Omedelbart därefter skola inför öppna dörrar de aflämnade röstsedlarna

öppnas och uppläsas samt rösterna antecknas och räknas.

Ej må därvid i annat fall, än i 39 § sägs, pröfning af röstsedels

giltighet äga rum.

Bill. till PiJcsd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 25 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

33 §.

Omedelbart efter det röstsedlarnas uppläsande och rösternas antecknande

afslutats skall öfver hvad vid förrättningen förekommit upprättas

protokoll i öfverensstämmelse med det vid denna lag fogade formulär 6''

med därå gjorda anvisningar.

Samtliga röstsedlar inläggas i särskildt omslag, hvithet, innan förrättningen

afslutas, förseglas under minst två närvarandes sigill, hvilka

jämväl skola i protokollet aftryckas.

34- §.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats af ordföranden

och två af de närvarande, afslutas valförrättningen med tillkännagifvande

af tid och ställe, som blifvit utsatt för den slutliga röstsamman
O

7 o

räkningen.

Valförrättare, som ej tillika är valmyndighet, insände därefter ofördröjligen

till valmyndigheten röstsedlarna, valprotokollet och röstlängden.

35 §.

Det åligger valmyndigheten att i god tid före slutliga röstsammanräkningen

tillse att röstsedlar, valprotokoll och röstlängd inkommit från

alla valdistrikt, samt, där så ej skett, från försumlig valförrättare infordra

hvad som felas.

36 §.

A utsatt tid och ställe verkställes af valmyndigheten inför öppna

dörrar den slutliga sammanräkningen af de vid valet afgifna röster.

Efter det protokollen från de särskilda valdistrikten upplästs och

de i 33 § nämnda omslag brutits samt röstsedlarna granskats, pröfve valmyndigheten

röstsedlarnas giltighet och meddele de beslut, hvartill röstsedlarna

och protokollen må gifva anledning.

37 §.

Ogiltig är röstsedel:

till hvilken användts annat än hvild papper;

å hvilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med afsila

där anbragt;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

35

af hvilken ej fullt otvetydigt framgår, hvem som därmed afses;

hvilken upptager mer än ett namn;

hvilken upptager namn å någon, som ej är valbar.

Finnas i ett valkuvert två eller flera röstsedlar, vare de alla ogilla.

38 §.

1. Åf valmyndigheten skall öfver hvad vid förrättningen förekommit

föras protokoll i öfverensstämmelse med det vid denna lag fogade formulär

7 med därå gjorda anvisningar.

2. Samtliga röstsedlar inläggas, de godkända och de underkända

hvar för sig, i omslag, hvilka, innan förrättningen afslutas, förseglas under

minst två närvarandes sigill, hvilka jämväl skola i protokollet aftryckas.

De sålunda inlagda röstsedlarna skola förvaras till dess valet vunnit laga

kraft eller, i händelse af besvär, dessa blifvit afgjorda.

3. Valets utgång varde omedelbart af valmyndigheten kungjord

för de närvarande.

Skall omval äga rum, varde dagen för detta strax utsatt och tillkännagifven.

4. Valmyndigheten åligger att ofördröjligen till valnämnd eller magistrat,

som insändt röstlängd, återsända densamma.

39 §.

När i valkrets, som består af en stad och ej är delad i valdistrikt,

röstsedlarna öppnats och upplästs, såsom i 32 § sägs, sker omedelbart

härefter pröfning af röstsedlarnas giltighet samt anteckning och slutlig

sammanräkning af de afgifna rösterna. Öfver hvad härvid förekommer

upprättas protokoll i öfverensstämmelse med det vid denna lag fogade formulär

8 med därå gjorda anvisningar; och skola i afseende å det vidare

förfaringssättet föreskrifterna i 38 § 2 och 3 mom. äga tillämpning.

40 §.

Fullmakt för vald riksdagsman utfärdas af valmyndigheten. Sådan

fullmakt skall hafva följande lydelse:

»Vid riksdagsmannaval, som den . . . (dag, månad, år) . . . hållits i . . .

(valkretsens namn), har» N. N. »blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens

andra kammare för en tid af tre år, räknade från och med den 1 januari

nästkommande år» (eller om valet hållits efter treårsperiodens början: »för

tiden till den 1 januari år . . .»); »hvarom detta länder till bevis och fullmakt».

Ort och tid.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o do.

IV KAP.

Allmänna bestämmelser.

41 §.

I valnämnden skola minst två ledamöter utom ordföranden vara

närvarande. Såsom nämndens beslut gäller den mening, om hvilken de

flesta röstande sig förena, eller, vid lika rösttal, den mening ordföranden

biträder.

Vid valnämndens sammanträden föres protokoll af ordföranden.

42 §.

Hvad i denna lag är stadgadt i afseende å magistrat vare i stad,

där magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskildt tillsatta

styrelse.

43 §.

Aro i stad flera valdistrikt, skall magistraten for hvarje valdistrikt

utse tre eller flera deputerade att vaxa valförrättare i distriktet. Af dessa

förer den främste ordet. Protokollet öfver valförrättningen föi’es af den,

magistraten därtill utsett.

Till deputerad må i fall af behof utses den, som eljest ej tillhör

magistraten.

44 §.

Af kommunalstämma lämnadt uppdi’ag att vai''a ledamot eller suppleant

i valnämnd må ej annan afsåga sig, än ämbets- eller tjänsteman, som

af sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra; den, som uppnått sextio

års ålder; samt den, hvilken eljest uppgifver hinder, som af stämman

god kännes.

45 §.

Menar någon, att val af ledamot eller suppleant i valnämnd icke skett

i laga ordning, eller vill någon klaga däröfver att af honom gjord afsä
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

gelse af uppdrag, som i 44 § afse», icke godkänts, äge han att hos Konungens

befallningshafvande anföra besvär före klockan 12 å femtonde dagen,

i förra fallet från den dag, då valet hölls, och i senare fallet från den

dag, då det beslut meddelades, däri rättelse sökes; och må öfver Konungens

befallningshafvandes utslag i sådant mål klagan ej föras.

46 §.

Öfver beslut, som i 2 § afses, må besvär anföras i den ordning,

som är bestämd för Överklagande af Konungens befallningshafvandes utslag

i mål, hvilka bedömas efter förordningarna om kommunalstyrelse.

47 §.

Om besvär öfver riksdagsmannaval är stadgadt i riksdagsordningen.

48 §.

I ärenden, som denna lag omförmäler, må det vara eu hvar tillåtet

att, under iakttagande af behörig tid och ordning, på eget äfventyr

till myndighet insända handlingar i betaldt bref med allmänna posten; dock

att hvad sålunda är stadgadt ej äger tillämpning i fråga om besvär.

49 §.

Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då anmärkning

mot röstlängd sist bör framställas eller då åtgärd för talans fullföljande

eller bevarande sist bör företagas, må anmärkningen framställas eller åtgärden

vidtagas å nästa söckendag.

50 §.

Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja att de anordningar,

som i 27 § afses, ordentligen verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar så ock de af denna lag föranledda

utgifter för valkuvert och stämplar äfvensom kungörande, som åligger val
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

nämndens ordförande eller magistrat, skola gäldas af kommunerna, hvilka

jämväl hafva att tillhandahålla lämpliga vallokaler.

Kostnaden för kungörande af riksdagsmannaval å landet skall gäldas

af allmänna medel.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

39

Formulär 1.

Formulär till kungörelse om framläggande af röstlängd.

Kungörelse.

Härmed tillkännagifves, att röstlängd till ledning vid val till Riksdagens

andra kammare i N. N. valdistrikt finnes under tiden från och

med den 3 till och med den 9 juli framlagd i ----*) för att där

vara för granskning tillgänglig; och erinras tillika, att den, hvilken rösträtt

enligt denna längd ej tillkommer, men som för sig vill påstå sådan

rätt, eller den, som anser, att annan icke må vara i längden upptagen

såsom röstberättigad, äger att sina anmärkningar, skriftligen affattade och

åtföljda af de bevis han vill åberopa, ingifva till--—2) sist å . . .3)

dagen den —3) juli före klockan 12 på dagen, äfvensom att pröfning af

de mot röstlängden framställda anmärkningar äger rum i---4) . . . 5)

dagen den — — —°)

Ort och tid.

Underskrift.

Anvisningar:

J) Här angifves den lokal, i hvilken röstlängden kommer att framläggas. Vid bestämmande

af lokal iakttages, att behörig tillsyn öfver längden må kunna å det angifna stället

utöfvas till förekommande af att eljest anteckning i längden skulle af någon kunna verkställas.

2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.

«) Här utsattes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken anmärkningarna

sist skola vara ingifna; det är den 15 juli eller, om söndag då infaller, näst

påföljande söckendag.

4) Sockenstuga, rådhus eller annan lämplig lokal.

5) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning

bestämda tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag..

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5ö.

Formulär 2.

Formulär till underrättelse enligt 8 §.

Jämlikt den röstlängd, som detta år upprättats för att i N. N. valdistrikt

tjäna till efterrättelse vid val till Riksdagens andra kammare,

varder Eder härigenom meddeladt, att Ni på grund af att — — — —--

:--:-------------:-------0

icke är i röstlängden antecknad såsom röstberättigad.

Därest Ni vill för Eder påstå rätt till deltagande i riksdagsmannaval,

vid hvilket nämnda röstlängd skall begagnas, äger Ni att Eara

anmärkningar, skriftligen affattade och åtföljda af de bevis, Ni vill åberopa,

ingifva till---2) sist å . . .3) dagen den — — 3) juli före klockan

12 på dagen, och kommer pröfning af sådana anmärkningar att äga rum

i — — — 4) . . . 5) dagen den — —5) juli med början klockan 10 förmiddagen.

Poststämpelns datum.

Underskrift.

Anvisningar:

*) Här införas den eller de omständigheter, på grand hvaraf vederbörande från rösträt

uteslutits.

2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.

3) Här utsattes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken anmärkningarna

sist skola vara ingifna; det är den 15 juli eller, om söndag då infaller,

näst påföljande söckendag.

4) Vederbörande lokal.

6) Här utsattes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning

bestämda tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kxingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

41

Formulär 3.

Formulär till underrättelse enligt 10 §.

Att i rätt tid anmärkning . . framställts däremot, att i den röstlängd,

som detta år upprättats för att i N. N. valdistrikt tjäna till efterrättelse

vid val till Riksdagens andra kammare, Ni upptagits såsom röstberättigad,

varder Eder till kännedom härigenom med delad!, med underrättelse tillika

att pröfning af anmärkning .... äger rum i---0 . . .2) dagen den —2)

juli med början kl. 10 förmiddagen, då tillfälle lämnas Eder att bemöta

anmärkning . . .

Poststämpelns datum.

Underskrift.

Anvisningar:

*) Vederbörande lokal.

2) Här utsattes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning

bestämda tid, som är den 25 juli eller, om söndag då infaller, näst påföljande söckendag.

Bih. till Iliksd. Prof. 1906. 1 Sami.

1 Afd. 25 Käft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Formulär 4.

Formulär till kungörelse om riksdagsmannaval

(att användas utom i det fall, för hvithet formulär 5 är afsedt.)

Kungörelse.

Jämlikt —---—--—!) tillkännagifves härmed, att val

(omval) till Riksdagens andra kammare för N. N. valkrets äger rum . . .

dagen den — —---(dag, månad, år)

i N. N. valdistrikt å —----(lokalen)

i N. N. » å-------( » )

O. S. V.

Valet börjar klockan 9 förmiddagen och fortgår till klockan — —

eftermiddagen samt fortsättes därefter från klockan — — till klockan 9

eftermiddagen i samtliga valdistrikt.2)

Slutlig sammanräkning af de vid valet afgifna rösterna äger rum å

----— (lokalen) i---— (orten) . . . dagen den — —--

(dag, månad, år); och varda samtliga valförrättare inom valkretsen erinrade

därom, att de efter valet hafva att ofördröjligen till —-----3)

— — — insända röstsedlarna, valprotokollet och röstlängden.4)

Ort och tid.

Valmyndighetens underskrift.

Anvisningar:

J) Här angifves anledningen till valet, nämligen antingen: »föreskriften i § 16 mom.

1 riksdagsordningen»; eller: »Kungl. Maj:ts öppna bref och påbud den — — — — — —

angående nya val i hela riket för Riksdagens andra kammare»; eller: »Kungl. Maj:ts befall
ningshafvandes

skrifvelse den —--— —»; eller: »beslut vid slutlig röstsammanräkning

i valkretsen den------».

2) Har för visst valdistrikt valtiden utsträckts utöfver hvad 25 § vallagen stadgar,

varde för detta valdistrikt den sålunda utsträckta valtiden här angifven.

3) Domhafvanden i N. X. domsaga eller magistraten i X. N. stad.

4) Sistnämnda erinran upptages ej i annan kungörelse än för landet och för valkrets,

som består af flera städer.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 55.

43

Formulär 5.

Formulär till kungörelse om riksdagsmannaval

(i ■valkrets, som består af eu stad och ej är delad i valdistrikt.)

Kungörelse.

Jämlikt — — — ---— ---—*) tillkännagifves härmed, att

val (omval) till Riksdagens andra kammare för N. N. stad äger ram å —

— — — (lokalen) . . . dagen den — — — — — (dag, månad, år).

Valet börjar klockan 9 förmiddagen och fortgår till klockan — —

eftermiddagen samt fortsättes därefter från klockan — — till klockan 9

eftermiddagen.

Ort och tid.

Magistratens underskrift.

Anvisning:

v) Här angifves anledningen till valet, nämligen antingen: »föreskriften i § 16 mom. 1

.riksdagsordningen»; eller: »Kungl. Maj:ts öppna bref och påbud den —--- —--—

angående nya val i hela riket för Riksdagens andra kammare»; eller: »Kungl. Maj:ts befall
ningshafvandes

skrifvelse den —----»; eller: »beslut vid slutlig röstsammanräkning

i valkretsen den -------».

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 55.

Formulär 6.

Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval

(att användas utom i det fall, för hvilket formulär 8 är afsedt.)

Protokoll i N. N. valdistrikt vid val af ledamot

i Riksdagens andra kammare å — — — (vallokalen)

i — — — (orten) den — — — (dag, manad

och år).

Till förrättande af det riksdagsmannaval, som blifvit utsatt att hållas

härstädes denna dag, sammanträdde klockan--förmiddagen den för

sådant ändamål utsedda valnämnd (eller i stad, som utgör ett valdistrikt:

»stadens magistrat»; eller i stad, som består af flera valdistrikt: »magistratens

deputerade»).

Valet fortgick till klockan--eftermiddagen med uppehåll--2)

Vid valet afgåfvo — ----3) röstande i vederbörlig ordning val

kuvert. — — — — — — — — — —. 4)

Omedelbart efter afslutad röstning öppnades och upplästes de aflämnade

röstsedlarna.

Röstsedlarna, som befunnos till antalet utgöra----, utvisa:

för N. N. °).................................................... — — röster

> N. N...........................................................»

» N. N—.................................................... — — »

°'' s‘ '' ‘ Summa — — röster.

Samtliga röstsedlar inlades i särskildt omslag, hvilket förseglades

under de — — 6) sigill, som här nedan finnas aftryckta.

---------------------‘)

Aftryck

af

sigill.

Vid protokollet

N. N.

Aftryck

af

sigill.

Att detta protokoll vid valförrättningen upplästs och befunnits riktigt

bekräftas.

K N.

N. N.

Ordförande vid valet.

N. N.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

45

Anvisningar:

*) Har valet till följd af gudstjänst ej kunnat börja å bestämd tid, varde det här

anmärkt.

2) Här angifves tiden, hvarunder uppehåll i förrättningen, äfven på grund af gudstjänst,

ägt rum.

3) Antalet.

4) Har någon förvägrats att utöfva rösträtt, varde det, med tydligt angifvande af

personens namn och orsaken till denna vägran, här anmärkt.

5) Här antecknas ordagrant de å röstsedlarna upptagna namn med angifvande af titel

eller yrke och hemvist.

6) Antalet, som skall vara minst två.

7) Här antecknas hvad i öfrigt förekommit af betydelse, såsom t. ex. att valkuvert

innehållit mer än en röstsedel.

I sistnämnda fall skola de i kuvertet inneslutna röstsedlarna åter inläggas i kuvertet

och bifogas öfriga röstsedlar.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 55.

Formulär 7.

Formulär till protokoll vid slutlig röstsammanräkning.

Protokoll vid slutlig röstsammanräkning i---

valkrets ä---(lokalen) i — — — {orten) den —

— — {dag, manad, år).

Enligt utfärdad kungörelse företogs nu slutlig sammanräkning af de

vid riksdagsmannaval den---(dag, månad, år) afgifna röster.

Röstsedlar, vaiprotokoll och röstlängder hade inkommit från samtliga

valdistrikt inom valkretsen — — — —1).

De inkomna valprotokollen upplästes och omslagen till de vid hvarje

protokoll fogade röstsedlar öppnades.

Röstsedlarna granskades. Därvid anmärktes i afseende å---

röstsedlar, lydande å N. N., att —--; i afseende å--röstsedlar,

lydande å N. N., att -— —--etc.2); hvarjämte antecknades, att i ett

hvart af--valkuvert funnits mer än en röstsedel.

På grund af hvad sålunda förekommit, förklarades samtliga dessa

röstsedlar ogiltiga.

Af godkända röster hafva tillfallit:

N. N.--röster,

N. N.--

N. K.--

o. s. v.

Summa

Härtill komma

hvarjämte

Summa--afgifna röster.

ö

--ogiltiga röster;

— — röstande aflämnat valkuvert, i hvilka funnits mer

än de röstsedel.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Då således N. N. erhållit högsta antalet godkända röster och mer

än hälften af de vid valet afgifna rösterna (eller vid omval: »erhållit högsta

antalet godkända röster»), var N. N. vald till riksdagsman; och skulle fullmakt

för honom denna dag utfärdas.3)

(eller, därest vid första valet icke någon erhåller föreskrifven röstöfvervikt:

»Högsta antalet godkända röster har således tillfallit N. N., men

då detta antal icke öfverstiger hälften af de vid valet afgifna röster, skulle

omval företagas.»)

Samtliga röstsedlar inlades, de godkända och de underkända hvar

för sig, i omslag, hvilka förseglades under de sigill, som här nedan äro

aftryckta.

Aftryck

af

sigill.

Valmyndighetens underskrift.

Aftryck

af

sigill.

Sålunda förrättadt.4)

Anvisningar:

*) Hafva från något valdistrikt röstsedlar, valprotokoll eller röstlängd ej inkommit,

varde det här anmärkt.

2) Här antecknas de anmärkningar, hvartill särskilda röstsedlar må enligt 37 § vallagen

gifva anledning. Förekommer ej anledning till anmärkning, varde det angifvet.

8) Där vid omval sadant fall inträffar, som i sista punkten af § 17 riksdagsordningen

sägs, varde i stället tillkännagifvet, att nytt omval skall äga rum, hvarjämte dag för detta

utsattes.

4) Har i öfrig! något af betydelse förekommit, varde det på lämpligt ställe i protokollet

anmärkt.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Formulär 8.

Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval

(i valkrets, som består af eu stad och ej är delad i valdistrikt).

Protokoll vid val af en ledamot i Riksdagens andra

kammare å — — (vallokalen) i — — — stad den

— — — {dag, månad och år).

Till förrättande af det riksdagsmannaval, som blifvit utsatt att hållas

härstädes denna dag, sammanträdde klockan--förmiddagen stadens

magistrat. i

Valet fortgick till klockan--eftermiddagen med uppehåll----2)

Vid valet afgåfvo---3) röstande i vederbörlig ordning val
kuvert.

— — — — — — — — 4)

Omedelbart efter afslutad röstning öppnades och upplästes de aflämnade

röstsedlarna.

Vid granskning af röstsedlarna anmärktes i afseende å — — röstsedlar,

lydande å N. N., att •— — —; i afseende å röstsedlar,

lydande å N. N., att — — — etc. 5); hvarjämte antecknades, att i ett

hvart af — — valkuvert funnits mer än en röstsedel.

På grund af hvad sålunda förekommit, förklarades samtliga dessa

röstsedlar ogiltiga.

Af godkända röster hafva tillfallit:

N. N. — — röster.

N. N.--»

N. N.--»

o. s. V. _

Summa — — .

Härtill komma — — ogiltiga röster;

hvarjämte — — röstande afiämnat valkuvert, i hvilka funnits mer

än en röstsedel.

Summa — — afgifna röster.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

Då således N. N. erhållit högsta antalet godkända röster och mer

än hälften af de vid valet afgifna rösterna (eller vid omval: »erhållit högsta

antalet godkända röster»), var N. N. vald till riksdagsman; och skulle fullmakt

för honom denna dag utfärdas.6)

(eller, därest vid första valet icke någon erhåller föreskrifven röstöfvervikt:

»Högsta antalet godkända röster har således tillfallit N. N., men

då detta antal icke öfverstiger hälften af de vid valet afgifna röster, skulle

omval företagas.»)

Samtliga röstsedlar inlades, de godkända och de underkända hvar

för sig, i omslag, hvilka förseglades under de sigill, som här nedan äro

aftryckta.

\ // \

Aftryck Aftryck

3/f j

sigill- sigill. j

Sålunda förrättadt. 7)

Valmyndighetens underskrift.

Anvisningar:

4) Har valet till följd af gudstjänst ej kunnat börja å bestämd tid, varde det bär anmärkt.

2) Här angifves tiden, hvarunder uppehåll i förrättningen, äfven på grund af gudstjänst,

ägt rum.

8) Antalet.

4) Har någon förvägrats att utöfva rösträtt, varde det, med tydligt angifvande af

personens namn och orsaken till denna vägran, bär anmärkt.

5) Här antecknas de anmärkningar, hvartill särskilda röstsedlar må enligt 37 § vallagen

gifva anledning. Förekommer ej anledning till anmärkning, varde det angifvet.

6) Där vid omval sådant fall inträffar, som i sista punkten af § 17 riksdagsordningen

sägs, värde i stället tillkännagifvet, att nytt omval skall äga rum., hvarjämte dag för detta utsättes.

7) Har i öfrig! något af betydelse förekommit, varde det på lämpligt ställe i protokollet

anmärkt.

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 25 Håft.

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelser.

Sid. 5 § 17 rad 4 står: röstöfversikt, läs: röstöfvervikt

» 42 rad 12 uppifrån står: klockan 9, läs: klockan — —

» 46 » 2 nedifrån » de röstsedel, » en röstsedel.

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. I A fä. 25 Raft. (N:o 55).

Doktrin (1)

  1. Svante O. Johansson, Tommy Möller, Personval och fri nomineringsrätt Tänkbara effekter av det nya valsystemet, FT 1998 nr 1–2 s. 39, på s. 44 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. KU 1906:7 Konstitutionsutskottets Utlåtande K:o 7 s. 379 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1998 s. 39 Svante O. Johansson, Tommy Möller, Personval och fri nomineringsrätt Tänkbara effekter av det nya valsystemet s. 44 i texten