Sök i Ratio Lex

Med förslag till lagar angående vissa ändringar i sjölagen och om skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring och verkställa undersökning angående sjöolycka, som drabbat främmande fartyg

1906-03-16 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1906:87, Med förslag till lagar angående vissa ändringar i sjölagen och om skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring och verkställa undersökning angående sjöolycka, som drabbat främmande fartyg

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

11

N:o 87.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lagar angående vissa ändringar i sjölagen och om skyldighet

för svensk domstol att upptaga sjöförklaring och

verkställa undersökning angående sjöolycka, som drabbat

främmande fartyg; gifven Stockholms slott den 16

mars 1906.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen förda

protokoll vill Kungl. Maj:t, härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till:

l:o) lag angående vissa ändringar i sjölagen; samt

2:o) lag om skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring

och verkställa undersökning angående sjöolycka, som drabbat främmande

fartyg.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

GUSTAF.

Karl Staaff.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

Förslag

till

Lag

angående vissa ändringar i sjölagen.

Härigenom förordnas, att 322 § sjölagen skall för framtiden upphöra

att gälla, samt att 1, 5, 34, 98 och 319 §§ samma lag skola erhålla följande

ändrade lydelse:

1 §•

Fartyg skall anses såsom svenskt, när det antingen till minst två

tredjedelar äges af svenska undersåtar eller ock tillhör ett aktiebolag,

hvar styrelse har sitt säte här i riket och består af aktieägare, de där

äro svenska undersåtar. Hufvudredare skall alltid vara svensk undersåte

och bosatt här i riket.

5 §•

Ej må andel i fartyg utan samtliga delägares medgifvande öfverlåtas

till någon, som icke är svensk undersåte, därest till följd af sådan öfverlåtelse

fartyget skulle upphöra att vara svenskt; sker det, vare öfverlåtelsen

ogill, äfven om andelen blifvit såld efter utmätning eller under konkurs.

Får utländsk man genom arf, testamente eller gifte lott i svenskt

fartyg, eller varder svensk delägare i sådant fartyg främmande makts

undersåte, och skulle till följd af fånget eller den timade förändringen

fartyget upphöra att vara svenskt, åligge sådan delägare att till svensk

undersåte öfverlåta så stor del i fartyget, att dess egenskap af svenskt må

kunna bevaras. Har icke inom tre månader, efter det fånget skedde eller

förändringen timade, sådan öfverlåtelse ägt rum så ock blifvit, där far
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

tyget är registreradt, hos vederbörande myndighet anmäld, men eljest

öfriga delägare kungjord; äge enhvar al samma delägare låta genom

utmätningsmännen i fartygets hemort i den ordning, som för försäljning

af utmätt fartyg är föreskrifven, för ägarens räkning försälja den lott i

fartyget, som, på sätt ofvan är nämndt, kommit i utländsk mans ägo.

34 §.

Befälhafvaren vare pliktig att till sådant antal och mot den betalning,

som af Konungen fastställes, till bestämmelseorten eller annan hamn,

som fartyget under resan skall anlöpa, medtaga svenskt sjöfolk, hvars

hemsändande det åligger konsulerna att besörja. Konungen äge ock, under

förutsättning af ömsesidighet, förordna, att samma förbindelse skall äga

rum i afseende å sjöfolk från annat land.

Sjöfolk, som sålunda hemsändes, vare pliktigt att i afseende å ordning

och skick ombord iakttaga allt livad besättningen åligger samt att, där det

finnes nödvändigt, biträda vid skeppsarbetet.

98 §

Upphör, af anledning, som i 91 § sägs, svensk sjömans tjänstgöring

å utländsk ort, eller varder svensk sjöman för sjukdom eller skada, därför

han, enligt 90 § äger erhålla vård på redarens bekostnad, å sådan ort

kvarlämnad, äge sjömannen rätt att blifva fortskaffad till närmaste svenska

hamn. Har fartyget förolyckats eller tagits af sjöröfvare eller efter timad

skada förklarats icke vara iståndsättligt, eller har fartyget efter uppbringning

förklarats för god pris och var icke, när fartyget sist lämnade

hamn, krigets utbrott där kändt eller eljest befälhafvaren kunnigt, skall

kostnaden för hemresan bestridas af allmänna medel.

Kan åt sjöman, som af anledning, nu är sagd, skall hemsändas,

beredas tjänst å svenskt, norskt eller danskt fartyg, hvilket är bestämdt

till ort i Sverige eller till hamn, hvarifrån han bekvämligen kan befordras

till hemlandet; vare sjömannen pliktig att antaga tjänsten, så framt han

anställes i samma egenskap, som den, hvari han förut var förhyrd, och på

lika förmånliga villkor.

319 §.

Den i 317 § föreskrifna undersökning skall, när sjöförklaringen afgifves

utom riket, verkställas af vederbörande konsul; och åligge befäl
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

hafvaren, som har att för sådant ändamål anmäla sig hos konsuln, att till

undersökningen medhafva dagboken äfvensom de personer, hvilka antagas

kunna gifva upplysning angående olyckshändelsen. Där det lämpligen kan

ske bör konsuln tillkalla två ojäfviga, i sjöväsendet kunniga, helst svenska,

norska eller danska män att vid undersökningen närvara.

Har i här omförmälda fall undersökning angående den inträffade

olyckan hållits, af därtill behörig utländsk myndighet, vare ytterligare

undersökning ej af nöden.

Genom denna lag upphäfves förordningen den 4 juni 1868, om

utsträckt frihet för norska undersåtar att här i riket drifva näring med

mera, i hvad denna förordning afser rätt för norska undersåtar att reda

i skepp.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet; dock att, där vid

lagens ikraftträdande viss andel i svenskt fartyg tillhör norsk undersåte,

den omständighet ej skall, så länge andelen är i samma mans ägo, verka

rubbning i fartygets nationalitet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

15

Förslag

till

Lag

om skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring och verkställa

undersökning angående sjöolycka, som drahhat främmande fartyg.

Med upphäfvande af lagen den 25 maj 1894 om skyldighet för

svensk domstol att upptaga sjöförklaring och verkställa undersökning angående

sjöolycka, som drabbat fartyg från annat land än Sverige eller Norge,

förordnas härigenom som följer.

1 §•

Anmäler sig vid svensk domstol, som är behörig att upptaga sjöförklaring,

befälhafvare å främmande fartyg till afläggande af sådan förklaring,

vare rätten pliktig att i den ordning sjölagen stadgar, upptaga

förklaringen.

2. §•

Konungen äger efter aftal med främmande stat och under förutsättning

af ömsesidighet förordna, att jämväl sådan undersökning, som i

817 § sjölagen omförmäles, skall af rätten verkställas med afseende å

olycka, som drabbat fartyg, hvarom i 1 § är stadgadt, samt att protokoll

öfver undersökningen varder, sedan densamma afslutats, till utrikesdepartementet

insändt.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 87.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 2 februari 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesert,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

SlDNER,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström.

Chefen för justitiedepartementet hans excellens herr statsministern

anförde:

»Nu gällande sjölag innehåller åtskilliga bestämmelser, enligt hvilka

Norge intager en annan ställning än andra främmande stater. Dessa bestämmelser,

hvilkas affattning betingats af den förut mellan Sverige och

Norge bestående unionen, torde icke böra för framtiden bibehållas oförändrade.

I 1 §, som i afseende å villkoren för fartygs erkännande som svenskt

i första hand uppställer den regeln, att fartyget till minst två tredjedelar

skall ägas af svenska undersåtar, medgifves åt norska undersåtar nästan

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

17

full likställighet med svenska undersåtar i detta hänseende, och i anslutning

härtill är äfven 5 § affattad. Denna likställighet torde, sedan unionen

numera upplösts, icke lämpligen kunna vidare medgifvas. Principen, att

ett fartyg för att få föra ett lands flagga och vinna det anspråk på särskildt

skydd, som följer därmed, också bör till åtminstone största delen

vara inhemsk egendom, är inom sjörätten allmänt erkänd och antagen. Ett

bibehållande af 1 § sjölagen oförändrad skulle emellertid numera, sedan

Sverige och Norge blifvit från hvarandra fullt skilda stater, innebära ett fullständigt

frångående af nämnda princip. I ett flertal handels- och sjöfartstraktater

med främmande makter har dessutom ömsesidigt gjorts förbehåll

om behandling i sjöfartshänseende såsom mest gynnad nation. Så länge

unionen med Norge bestod, kunde ej på detta förbehåll grundas något anspråk

på likställighet mellan sådana makters undersåtar och norrmän. Numera

är däremot fara för att dylika anspråk kunna komma att framställas i

den mån ej särskildt förbehåll gjorts. Jag anser mig således böra föreslå,

att ifrågavarande i 1 § åt norrmän gifna företrädesrätt måtte upphäfvas,

och att i sammanhang därmed äfven motsvarande förändring vidtages i

5 §:s lydelse. Att emellertid härmed icke skulle afses någon rubbning i

redan förvärfvad rätt, har jag ansett böra uttryckligen uttalas.

Sista punkten af första stycket i 34 § innehåller en bestämmelse

om skyldighet för befälhafvare å svenskt fartyg att från utrikes ort medtaga

norskt sjöfolk, som skall hemsändas genom vederbörande konsulers

försorg. Bestämmelsen gäller, så länge detsamma är lag för befälhafvare

å norskt fartyg i fråga om svenskt sjöfolk, och torde, under förutsättning

af fortfarande ömsesidighet, icke i sak innebära någon direkt olägenhet

för Sverige. Emellertid synes det förändrade förhållande, hvari rikena

numera kommit till hvarandra medföra, att, om samma tillmötesgående

fortfarande skall visas norska konsulära myndigheter, detsamma i hvarje

fall för framtiden bör grundas ej omedelbart på lag utan på aftal mellan

de båda länderna. I sammanhang härmed har jag ansett 34 § böra omarbetas

i sådan riktning, att den, i likhet med motsvarande § i norska

sjölagen, lämnar tillfälle att sluta enahanda överenskommelser äfven med

andra främmande makter, i den mån sådant möjligen kan komma att

finnas önskvärdt.

Någon anledning att efter unionens upplösning bibehålla stadgandet

i 98 § andra stycket om rätt för norska sjömän, hvilka tjänat å svenska

fartyg, att i vissa fall blifva efter tjänstgöringens upphörande fortskaffade

till närmaste norska hamn, torde ej finnas, särskildt som, i enlighet med

hvad förut anförts angående förbehållet om behandling som mest gynnad

nation, det skulle kunna befaras, att äfven sjömän af annan nationalitet

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami, 1 Afd, 43 ffäft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

än norsk numera kunde komma att framställa anspråk på samma behandling

som norska sjömän.

Slutligen innehålla 319 och 322 §§ i fråga om svenskt fartyg i

Norge och norskt fartyg i Sverige bestämmelser afseende verkställandet

af den i 317 § omförmälda undersökning, hvilka, ehuru af beskaffenhet,

att deras bibehållande kunde i sak synas fördelaktigt, dock för framtiden

torde, i likhet med hvad som enligt lagen om skyldighet för

domstol att upptaga sjöförklaring och verkställa undersökning angående

sjöolycka, som drabbat fartyg från annat land än Sverige och Norge,

den 25 maj 1894 gäller för förhållandet till främmande makter i allmänhet,

böra göras beroende på ömsesidigt aftal. Den förändring, som

en sådan ny sakernas ordning skulle påkalla i 319 §, är helt obetydlig.

Däremot skulle 322 § komma att alldeles upphäfvas. I stället skulle

lagen den 25 maj 1894 komma att ersättas med en ny lag, tillämplig

jämväl på förhållandet till Norge.

I öfverensstämmelse med de af mig nu angifna grunder har jag

låtit inom departementet utarbeta förslag till:

1) lag angående vissa ändringar i sjölagen;

2) lag om skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring

och verkställa undersökning angående sjöolycka, som drabbat främmande

fartyg».

Sedan härefter förslagen, af den lydelse, bilagorna J och K utvisa,

blifvit upplästa, hemställde föredragande departementschefen, att,

för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, högsta domstolens

utlåtande öfver desamma måtte inhämtas genom utdrag af protokollet.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder

lämna bifall.

Ur protokollet

Carl Lundquist.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 87.

19

Bil. J.

Förslag

till

Lag

angående vissa ändringar i sjölagen.

Härigenom förordnas, att 322 § sjölagen skall för framtiden upphöra

att gälla, samt att 1, 5, 34, 98 och 319 §§ samma lag skola erhålla följande

ändrade lydelse:

1 §•

Fartyg skall anses såsom svenskt, när det antingen till minst två

tredjedelar äges af svenska undersåtar eller ock tillhör ett aktiebolag,

hvars styrelse har sitt säte här i riket och består af aktieägare, de där

äro svenska undersåtar. Hufvudredare skall alltid vara svensk undersåte

och bosatt här i riket.

5 §•

Ej må andel i fartyg utan samtliga delägares medgifvande öfverlåtas

till någon, som icke är svensk undersåte, därest till följd af sådan öfverlåtelse

fartyget skulle upphöra att vara svenskt; sker det, vare öfverlåtelsen

ogill, äfven om andelen blifvit såld efter utmätning eller under konkurs.

Får utländsk man genom arf, testamente eller gifte lott i svenskt

fartyg, eller varder svensk delägare i sådant fartyg främmande makts

undersåte, och skulle till följd af fånget eller den timade förändringen

fartyget upphöra att vara svenskt, åligge sådan delägare att till svensk

undersåte öfverlåta så stor del i fartyget, att dess egenskap af svenskt må

kunna bevaras. Har icke inom tre månader, efter det fånget skedde eller

förändringen timade, sådan öfverlåtelse ägt rum så ock blifvit, där far
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

tyget är registrerat, hos vederbörande myndighet anmäld, men eljest

öfriga delägare kungjord; äge enhvar af samma delägare låta genom

utmätningsmannen i fartygets hemort i den ordning, som för försäljning

af utmätt fartyg är föreskrifven, för ägarens räkning försälja den lott i

fartyget, som, på sätt ofvan är nämndt, kommit i utländsk mans ägo.

34 §.

Befälhafvaren vare pliktig att till sådant antal och mot den betalning,

som af Konungen fastställes, till bestämmelseorten eller annan hamn,

som fartyget under resan skall anlöpa, medtaga svenskt sjöfolk, hvars

hemsändande det åligger konsulerna att besörja. Konungen äge ock, under

förutsättning af ömsesidighet, förordna, att samma förbindelse skall äga

rum i afseende å sjöfolk från annat land.

Sjöfolk, som sålunda hemsändes, vare pliktigt att i afseende å ordning

och skick ombord iakttaga allt hvad besättningen åligger samt att, där det

finnes nödvändigt, biträda vid skeppsarbetet.

98 §.

Upphör, af anledning, som i 91 § sägs, svensk sjömans tjänstgöring

å utländsk ort, eller varder svensk sjöman för sjukdom eller skada, därför

han enligt 90 § äger erhålla vård på redarens bekostnad, å sådan ort

kvarlämnad, äge sjömannen rätt att blifva fortskaffad till närmaste svenska

hamn. Har fartyget förolyckats eller tagits af sjöröfvare eller efter timad

skada förklarats icke vara iståndsättligt, eller har fartyget efter uppbringning

förklarats för god pris och var icke, när fartyget sist lämnade

hamn, krigets utbrott där kändt eller eljest befälhafvaren kunnigt, skall

kostnaden för hemresan bestridas af allmänna medel.

Kan åt sjöman, som af anledning, nu är sagd, skall hemsändas,

beredas tjänst å svenskt, norskt eller danskt fartyg, hvilket är bestämdt

till ort i Sverige eller till hamn, hvarifrån han bekvämligen kan befordras

till hemlandet; vare sjömannen pliktig att antaga tjänsten, så framt han

anställes i samma egenskap, som den, hvari han förut var förhyrd, och

på lika förmånliga villkor.

319 §.

Den i 317 § föreskrifna undersökning skall, när sjöförklaringen afgifves

utom riket, verkställas af vederbörande konsul; och åligge befäl
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

21

hafvaren, som har att för sådant ändamål anmäla sig hos konsuln, att till

undersökningen medhafva dagboken äfvensom de personer, hvilka antagas

kunna gifva upplysning angående olyckshändelsen. Där det lämpligen kan

ske, bör konsuln tillkalla två ojäfviga, i sjöväsendet kunniga, helst svenska,

norska eller danska män att vid undersökningen närvara.

Har i här omförmälda fall undersökning angående den inträffade

olyckan hållits af därtill behörig utländsk myndighet, vare ytterligare

undersökning ej af nöden.

Denna lag träder genast i kraft; dock att, där vid lagens ikraftträdande

viss andel i svenskt fartyg tillhör norsk undersåte, den omständighet

ej skall, så länge andelen är i samma mans ägo, verka rubbning i

fartygets nationalitet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

Bil. K.

Förslag

till

Lag

om skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring och verkställa

undersökning angående sjöolycka, som drabbat främmande fartyg.

Med upphäfvande af lagen den 25 maj 1894 om skyldighet för

svensk domstol att upptaga sjöförklaring och verkställa undersökning angående

sjöolycka, som drabbat fartyg från annat land än Sverige eller Norge,

förordnas härigenom som följer.

1 §•

Anmäler sig vid svensk domstol, som är behörig att upptaga sjöförklaring,

befälhafvare å fartyg, som ej är svenskt, till afläggande af

sådan förklaring, vare rätten pliktig att, i den ordning sjölagen stadgar,

upptaga förklaringen.

2 §•

Konungen äger efter aftal med främmande stat och under förutsättning

af ömsesidighet förordna, att jämväl sådan undersökning, som i

317 § sjölagen omförmäles, skall af rätten verkställas med afseende å

olycka, som drabbat fartyg, hvarom i 1 § är stadgadt, samt att protokoll

öfver undersökningen varder, sedan densamma afslutats, till utrikesdepartementet

insändt.

Denna lag träder genast i kraft.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

23

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kungl. Maj:ts

högsta domstol tisdagen den 6 mars 1906.

Tredje rummet.

Närvarande:

Justitieråden Carlson,

Billing,

Bohman,

Westring,

Hederstierna.

T- f. byråchefen för lagärenden von Seth föredrog:

note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 2 februari 1906, utvisande, att högsta

domstolens utlåtande skulle för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler

inhämtas öfver upprättade förslag till lag angående vissa ändringar

i sjölagen samt till lag om skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring

och verkställa undersökning angående sjöolycka, som drabbat

främmande fartyg; varande förslagen under litt. H och I bifogade detta

protokoll.

Högsta domstolen fann förslagen ej föranleda annan erinran, än att

den föreslagna lydelsen af 1 § sjölagen syntes böra medföra upphäfvande

af förordningen om utsträckt frihet för norska undersåtar att här i riket

drifva näring m. m. den 4 juni 1868 i hvad denna förordning afsåge

rätt för norska undersåtar att reda i skepp.

Ur protokollet

Carl Lundquist.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott fredagen den 16 mars 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesert,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

SlDNER,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

Justitieråden: Wijkander,

Petrén.

Chefen för justitiedepartementet hans excellens herr statsministern

anmälde efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet

högsta domstolens genom utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 2 nästlidne februari inhämtade utlåtande öfver samma protokoll

vidfogade förslag till lagar angående vissa ändringar i sjölagen samt

om skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring och verkställa

undersökning angående sjöolycka, som drabbat främmande fartyg.

Efter att hafva redogjort för utlåtandets innehåll anförde departementschefen:
»Högsta

domstolen har beträffande förslaget till lag angående vissa

ändringar i sjölagen anmärkt, att den föreslagna lydelsen af 1 § sjölagen

syntes böra medföra upphäfvande af förordningen den 4 juni 1868, om

utsträckt frihet för norska undersåtar att här i riket drifva näring med

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

25

mera, i hvad denna förordning afsåge rätt för norska undersåtar att reda

i skepp. Härutinnan är jag fullt ense med högsta domstolen, ehuru jag

ansett förordningen i berörda del vara af ekonomisk natur och således

böra upphäfvas i administrativ ordning. Emellertid torde intet hinder

föreligga mot att efterkomma högsta domstolens hemställan jämväl sålunda,

att upphäfvandet sker i den nu föreslagna lagen; och har i enlighet därmed

till förslaget gjorts ett tillägga

Sedan härefter departementschefen uppläst sistnämnda förslag i dess

ändrade lydelse, hemställde han, att de båda förslagen måtte, jämlikt § 87

regeringsformen, genom nådig proposition föreläggas Riksdagen till antagande.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

i nåder lämna bifall; och skulle proposition i

ämnet, af den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar,

till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet

Carl Lundquist.

X

K

Bili. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 43 Häft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. LU 1906:37 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lagar angående vissa ändringar i sjölagen och om skyldighet för svensk domstol att upptaga s. 4 i texten