Om ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen den 3 december 1897 angående bevillning af fast egendom samt af inkomst m. m
1906-03-16 · 56 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 50 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1906:91, Om ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen den 3 december 1897 angående bevillning af fast egendom samt af inkomst m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
1
N:o 91.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen om ändrad lydelse
af vissa §§ i förordningen den 3 december 1897 angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst
m. m.; gifven Stockholms slott den 16 mars 1906.
Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för
denna dag vill Knngl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att besluta, att
11, 14, 33 och 82 §§ i förordningen den 3 december 1897 angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst, 17 och 18 §§ i den vid
förordningen fogade instruktion för taxeringsmyndigheterna äfvensom
de till förordningen hörande formulär till taxeringslängd öfver inkomstbevillningen
och inkomstskatten samt till längd öfver af pröfningsnämnd
beslutade ändringar i taxeringen till inkomstbevillning och
inkomstskatt måtte erhålla den ändrade lydelse, som af härvid fogade
förslag utvisas.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse väl bevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF.
Elof Biesért.
Bih. Ull Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. M Höft.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
a
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 91.
Förslag,
BevHIningsförordningen.
11 §•
Undantag från de i 7—10 §§ meddelade stadganden.
1 mom. Bevillning för inkomst af kapital eller arbete äger icke
rum, med mindre den skattskyldiges sammanräknade årsinkomst (se 18 §
af instruktionen för taxeringsmyndigheterna), däri inbegripen äfven
hustruns, öfverstiger 600 kronor.
Öfverstiger den sammanräknade årsinkomsten
600 kronor men ej 900 kronor, äro 600 kronor,
900
„ „ 1,200
7 J
.. 500
1,200 „
„ 1,500
??
„ 400
1,500 .,
„ „ 1,800
??
., 300
1,800
.. ., 2,000
? J
„ 200
2,000
.. 2,100
.. 100
af inkomsten af kapital
och arbete fria från
bevillning
Till grund för bedömandet, om och i hvilken mån bevillningsfrihet
enligt första eller andra punkten af detta mom. skall äga rum,
lägges i fall, där särskildt afdrag enligt 2 mom. i denna § är medgifvet,
den sammanräknade årsinkomst, som återstår efter afräknande
af nyssnämnda särskilda afdrag.
2 mom. a) A ort, där lefnadskostnaderna äro synnerligen höga
i jämförelse med hvad de äro inom riket i allmänhet, må från den uppskattade
inkomsten af kapital och arbete särskildt afdrag äga rum
dels för skattskyldigs egen person med högst 150 kronor, dels ock för
hvarje af den skattskyldige på grund af honom åliggande försörjningsplikt
underhållet barn, hvars ålder vid början af det år, då taxeringen
sker, understiger 15 år, med högst 50 kronor. För barn, som
själft åtnjuter inkomst, äger dock skattskyldig tillgodonjuta afdrag
allenast såvida barnets inkomst understiger det inom orten för barn
bestämda afdrag och i sådant fall icke för större belopp än det, hvarmed
barnets inkomst understiger det fastställda afdragsbeloppet.
Afdrag, hvarom här är fråga, skall gälla för orten i dess helhet,
Ej må afdrag medgifvas för skattskyldigs egen person, om hans
3
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 91.
sammanräknade årsinkomst öfverstiger 2,000 kronor, ej keller för
kärn, om den skattskyldiges sammanräknade årsinkomst öfverstiger
3,000 kronor.
b) Oafsedt afdrag, hvarom under a) förmäles, må undantagsvis i
enskilda fall, då skattskyldigs skatteförmåga är på grund af särskilda
förhållanden (t. ex. sjukdom inom familjen, underhåll af närstående,
ekonomiska förluster, stark skuldsättning) väsentligen nedsatt, afdrag
från den uppskattade inkomsten af kapital och arbete medgifvas med
högst 200 kronor; dock må den omständigheten, att skattskyldig har
barn att försörja, ej gälla såsom grund för sådant afdrag, där afdrag
för barn enligt a) ägt rum.
Afdrag i fall, hvarom här är fråga, må ej medgifvas, där den
skattskyldiges sammanräknade årsinkomst öfverstiger 2,500 kronor..
3 mom. Därest skattskyldig, hvars uppskattade inkomst af kapital
och arbete uppgår till 800 kronor eller därutöfver, skulle vid tillämpning
af bestämmelserna i 1 och 2 mom. vara från bevillning helt och
hållet fri, skall ändock bevillning för inkomst påföras honom för ett
belopp af 10 kronor.
Befrielse från eller lindring i bevillning på grund af 1 eller 2
mom. må ej åtnjutas af annan än enskild skattskyldig och oskiftadt
stärbhus; ej heller må i något fall sådan befrielse eller lindring åtnjutas
för inkomst, som beskattas inom annan kommun än den, där den skattskyldige
är mantalsskrifven.
4 mom. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:
a) staten;
b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,
stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar
jämte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än
den i 8 § 2 mom. b) nämnda;
landsting, hushållningssällskap, städer och andra menigheter: för
sådan inkomst, som icke härflyter af rörelse eller yrke;
allmänna lxypoteksbanken, allmänna kypotekskassan för Sveriges
städer och hypoteksföreningar;
järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt
nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare;
samt
sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom sådana
rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda vinst endast
åt insättare;
c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt
för inkomst af kapital;
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
d) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat
tillhörande personer jämte deras betjäning:
om de icke är o svenska medborgare: för all annan inkomst änden,
som utgöres af från Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller
erhålles genom här idkad rörelse;
om de äro svenska medborgare: för den inkomst, de åtnjuta af sin
tjänst hos den främmande makten;
e) utlänning, som här vistas för att idka studier; samt
f) lappallmogen: för inkomst af renskötsel.
14 §.
Till ledning vid taxeringen skola följande uppgifter meddelas:
l:o) de år, då allmän fastighetstaxering skall verkställas:
a) af stadsdomstol samt domare på landet:
uppgift å beloppet af den vid senaste försäljning betingade köpeskilling
för hvarje fast egendom, hvarå, efter det enahanda uppgift
sist meddelades, lagfart på grund af köp beviljats; börande i denna
uppgift, hvilken skall angifva köpares och säljares namn samt köpeafhandlingens
datum, anmärkas, när försäljningen skett af föräldrar till
barn, om och i så fall till hvilket belopp i köpeskillingen inbegripits
godtgörelse för inventarier eller inbergad gröda, om förbehåll gjorts
om s. k. undantagsförmåner samt om köpet skett å exekutiv eller
konkursauktion;
b) af direktion för hypoteksinrättning:
uppgift å det värde, hvartill hvar och en i samma hypoteksinrättning
till belåning anmäld fast egendom blifvit uppskattad vid
därå, efter det enahanda uppgift senast meddelades, för dylikt låns erhållande
anställd och godkänd värdering;
2:o) hvarje år:
a) af styrelse öfver brandförsäkringsinrättning eller dess agenter
eller vederbörande brandstodskommitté:
uppgift rörande försäkringsvärdet å de i 5 % b) omförmälda hus
och byggnader; börande denna uppgift, hvilken skall meddelas särskild t
lör hvarje fastighet, afse samtliga hit hörande byggnader, hvilka blifvit
mot brandskada försäkrade under den tid af samma år och det näst
föregående, för hvilken enahanda uppgift icke förut meddelats;
b) af statsdepartement jämte hvarje ämbetsmyndighet eller ämbetsverk,
vare sig statens, stads eller menighets, äfvensom af styrelse för
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
allmän inrättning eller stiftelse, där ämbets- eller tjänsteman, vaktbetjänt
eller annan äger utbekomma aflöning eller pension:
uppgift angående hvar och en person för det löpande året tillkommande
fast lön eller pension, äfvensom under nästföregående år
uppburna särskilda belopp af tjänstgöringspenningar, dagaflöning, traktamente,
arfvode, uppmuntrings-, mil- eller felräkningspenningar, portions-,
inkvarterings- eller beklädnadsersättning, provision eller gratifikation
och andra löneförmåner, hvarjämte, då med tjänstebefattning följer fri
kost; boställe, bostad eller löningsjord eller inkomst af sportler, expeditionslösen,
bötes- eller beslagsandelar eller andra obestämda eller
extra inkomster, sådant bör i uppgiften särskildt antecknas;
c) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap
:
uppgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst
af kapital för nästföregående år;
d) af agent för utländskt försäkringsbolag:
uppgift angående antalet försäkringar och premiebeloppet för
nästföregående år inom agenturens område, äfvensom beloppet af utbetalda
återförsäkringspremier;
^ af styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts
oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under
offentlig kontroll, samt af annat bolag eller rederi, så ock af en hvar
annan, som under nästföregående år varit taxerad för inkomst af rörelse
eller yrke till belopp af minst 5,000 kronor:
enahanda uppgift, hvarom i b) stadgas angående lön- och arfvodestagares
samt öfriga arbetares löneförmåner.
I uppgift, hvarom i 2:o) b) och e) stadgas, må icke något slag
af de vederbörande tillkommande aflöningsförmåner uteslutas; äfven om
enligt denna förordning afdrag för någon del däraf må vara vid taxeringen
medgifvet; dock att pension eller gratifikation å belopp, understigande
200 kronor, må från sådan uppgift uteslutas, då för den, som
åtnjutit dylik pension eller gratifikation, annan inkomst ej uppgifves.
33 §.
Till bevilhiingsberedningens ordförande skall å landet häradsskrifvaren
och i stad vederbörande tjänsteman senast den 20 april,
vid bot af tre kronor för hvarje Överskjutande dag, hafva aflämnat
på mantalslängden grundade, enligt fastställda formulär uppställda
längder, upptagande samtliga inom beredningens distrikt belägna fastig
-
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
heter, å hvilka jämlikt 5 § särskilda taxeringsvärden skola sättas, äfvensom
fastigheternas ägare eller i fall, som i 2 § sägs, deras innehafvare.
Dessutom böra vid samma tillfälle till beredningens ordförande aflämnas
tillräckligt antal tryckta blanketter till taxeringslängden öfver inkomstbevillningen,
uti hvilken enligt fastställdt formulär uppgjorda längd
beredningen införer alla de personer, som beredningen anser skyldige
att dylik bevillning inom distriktet erlägga. I stad böra beredningarna
till dessa längders upprättande och kompletterande åtnjuta
nödigt biträde af vederbörande uppbörds- eller annan därtill utsedd
tjänsteman.
Senast den 20 mars skola till beredningens ordförande aflämnas,
på landet af kommunalstämmas ordförande och i stad, utom Stockholm,
genom magistratens försorg, så väl de i 53 § 3 mom. omförmälda afskrifter
af nästföregående års taxeringslängder som äfven de i 51 och
63 §§ omförmälda utdrag af protokollen hos det årets vederbörande
taxeringsnämnd och pröfningsnämnd.
I öfverensstämmelse med den för taxeringsmyndigheterna utfärdade
särskilda instruktion och under tillämpning af de i denna förordning
stadgade grunder åligger det beredningen att föreslå och uti
förberörda längder införa det fastighetsvärde och det inkomstbelopp,
för hvilket bevillning skall inom beredningsdistriktet påföras hvarje
skattskyldig, med iakttagande därvid att uppskattad inkomst af rörelse,
yrke eller eljest upptages på sätt bilagda formulär n:o 5 utvisar; och
bör beredningen därvid följa den inom samma ort senast upprättade
mantalslängd, hvilken för sådant ändamål skall, sedan densamma blifvit
i föreskrifven tid och ordning granskad, jämte alla därtill hörande
uppgifter och handlingar senast den 20 april tillställas ordföranden i
ortens b evillningsb eredning.
Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta
samhälle förekommande fastighetsvärden och inkomstbelopp i längderna
särskildt angifvas och sammanföras. Om af fastighet endast en del
faller inom municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen
anmärkas, huru stor del af fastighetens hela värde belöper å sagda
del af fastigheten.
82 §.
Utom den afkortning af påförd bevillning för inkomst af kapital
eller arbete, hvilken föranledes af bristande tillgång till dess gäldande,
får afkortning äga rum endast af bevillning för lön, pension eller dylik
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
inkomst, som genom dödsfall, afsked eller annan orsak under årets
lopp uppkört, i hvilket fall sådan bevillning blott erlägges för den tid,
hvarunder löneinkomsten eller andra med tjänstebefattning förenade
fördelar af den skattskyldige eller hans rättsinnehafvare åtnjutits.
Sker afkortning och nedgår den inkomst, som varder föremål för bevillning,
härigenom till sådant belopp, att frihet från eller lindring i
bevillningen enligt 11 § bort åtnjutas, må dylik frihet eller lindring
vid afkortningen medgifvas.
Den för fast egendom utgående bevillning får icke afkortas.
Angående sättet för afkortning stadgas i uppbördsreglementet.
Instruktionen för taxeringsmyndigheterna.
17 §.
Bevillningsberedning åligger att undersöka, huruvida skäl föreligger
att tillämpa de bestämmelser om afdrag på grund af synnerligen
höga lefnadskostnader å orten, som innehållas i bevillningsförordningens
11 § 2 mom. a). För afdrag, som anses böra beviljas, skall beredningen
föreslå bestämdt belopp. Sådant förslag äfvensom de grunder,
som föranledt antagande af synnerligen höga lefnadskostnader, antecknas
å titelbladet till taxeringslängden öfver inkomstbevillningen. De föreslagna
afdragen skola sedermera i beredningens förslag, med iakttagande
af de i omförmälda författningsrum meddelade föreskrifter, tillämpas
för orten i dess helhet, d. v. s. för hela bevillningsberedningsdistriktet.
I fall, då afdrag för barn medgifvits, skall i den därför afsedda
kolumnen i taxeringslängden antecknas barnens antal. Vidare bör i
fråga om afdrag enligt bevillningsförordningens 11 § 2 mom. b) anteckning
göras angående de omständigheter, som i hvarje särskildt
fall föranledt antagande af väsentligen nedsatt skatteförmåga.
Gör taxerings- eller pröfningsnämnd ändring i hvad sålunda föreslagits,
skall noggrann redogörelse för skälen därtill lämnas i protokollet.
18 §.
Vid tillämpning af 11 § 1 och 2 mom. bevillningsförordningen bör
taxeringsmyndighet först beräkna den skattskyldiges sammanräknade
årsinkomst, hvarmed förstås hans i mantalsskrifningsorten uppskattade
inkomst af kapital och arbete, ökad såväl med hans å andra orter
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
uppskattade inkomst af samma slag, som ock med hans inkomst af
fast egendom samt af aktier i inländska aktiebolag och lotter i enskilda
bankbolag. Därvid iakttages, att inkomst af jordbruksfastighet
beräknas till 6 procent och inkomst af annan fastighet till 5 procent
af taxeringsvärdet.
Befinnes skattskyldigs sammanräknade årsinkomst icke öfverstiga
600 kronor, är han fri från bevillning för inkomst af kapital och arbete
i mantalsskrifningsorten.
I de fall, där den sammanräknade årsinkomsten öfverstiger 600
kronor men likväl ej är högre än att lindring eller afdrag, hvarom i 11 §
1 och 2 mom. förmäles, kan ifrågakomma, uträknas den beskattnings
bara inkomsten i följande ordning:
För skattskyldig, hvilken icke erhållit afdrag enligt 2 mom.,
bestämmes den beskattningsbara inkomsten direkt efter stadgandena
i 1 mom., d. v. s. med ledning af den fasta afdragsskalan. Har åter, på
sätt i nästföregående § af denna instruktion angifves, medgifvits vissa
för hela orten gällande afdrag på grund af synnerligen höga lefnadskostnader
eller, i särskildt fall, afdrag enligt 2 mom. b), afräknas
dessa afdrag från den sammanräknade årsinkomsten, hvarefter
återstoden af denna inkomst lägges till grund för tillämpningen af
1 mom.
Exempel 1. Den skattskyldige A. har en inkomst af arbete af
900 kronor. Därjämte äger A. en jordbruksfastighet, taxerad till 1,000
kronor, hvaraf inkomsten alltså skall beräknas till 60 kronor. Afdrag
enligt 2 mom. äger icke rum. Enligt andra punkten i 1 mom. äger
A. , hvars sammanräknade årsinkomst utgör 960 kronor, åtnjuta bevillningsfrihet
för 500 kronor. Sedan dessa afdragits från inkomsten
af arbete, återstår en beskattningsbar inkomst af 400 kronor.
Exempel 2. På grund af synnerligen höga lefnadskostnader å orten
har afdraget för den skattskyldiges egen pei’son satts till 100 kronor,
afdraget för barn till 50 kronor. Den skattskyldige B., som har 6 barn
under 15 år utan egen inkomst, har en till 1,400 kronor uppskattad
inkomst af kapital och arbete samt äger stadsfastighet, taxerad till 7;000
kronor. Inkomsten af stadsfastigheten skall då beräknas till 350 kronor,
hvarför den sammanräknade årsinkomsten uppgår till 1,750 kronor.
B. kommer alltså i åtnjutande såväl af ett afdrag af 100 kronor för
sig själf som ock af ett afdrag af 300 kronor för sina 6 barn. Vidare
antages, att, då B. dessutom har en sjuklig hustru, han anses böra
erhålla ett ytterligare afdrag enligt 2 mom. b) af 100 kronor. Afdragen
enligt. 2 mom. uppgå således tillhopa till 500 kronor. För att
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
bedöma, i hvilken mån bevillningsfrihet enligt 1 mom. skall äga rum,
afräknas detta af dragsbelopp af 500 kronor från den sammanräknade
årsinkomsten 1,750 kronor. Å det därvid erhållna beloppet, 1,250
kronor, tillämpas bestämmelsen i 1 mom. andra punkten, enligt hvilken
afdraget följaktligen skall medgifvas med 400 kronor. Afdragen enligt
1 och 2 mom. uppgå således tillsammans till 900 kronor, i följd hvaraf
å den till 1,400 kronor uppskattade inkomsten af kapital och arbete
återstår ett beskattningsbart belopp af 500 kronor.
Exempel 3. I samma ort har en skattskyldig C. med fyra barn
under 15 år, hvilka icke hafva egen inkomst, en till 1,200 kronor uppskattad
inkomst af arbete. Han har dessutom en å annan ort uppskattad
inkomst af näring till ett belopp af 1,300 kronor samt en inkomst
af aktier af 200 kronor. Den sammanräknade årsinkomsten är i detta
fall 2,700 kronor. C. erhåller alltså ett afdrag för barn med 200
kronor, hvaremot annat afdrag enligt 2 mom. ej kan beviljas honom.
Den sammanräknade årsinkomsten utgör efter nyssnämnda afdrag 2,500
kronor, i följd hvaraf C. icke äger åtnjuta någon bevillningsfrihet enligt
1 mom. Han kommer således i mantalsskrifningsorten att upptagas
till en beskattningsbar inkomst af 1,200—200 = 1,000 kronor. Dessutom
skall han å den ort, där näringen drifves, utan något afdrag,
taxeras för en inkomst af 1,300 kronor.
Bih. till Biksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. U Raft.
2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Formulär n;r 5-
Taxeringslängd
öfver
inkomstbevillningen
och
inkomstskatten
inom
och
län
för år 19.....
(Att ifyllas för bevillningsberednmgsdistrikt, där afdrag enligt 11 § 2 mom. a)
i bevillningsförordningen medgifves.)
På grund af inom bevillningsberedningsdistriktet rådande [synnerligen höga bostadskostnader,
lifsmedelspris ...........................................................................................................
föreslår bevillningsberedningen jämlikt 11 § 2 mom. a) i bevillningsförordningen, att afdrag måtte
medgifvas för skattskyldigs egen person med [00] kronor*) och för hvarje af den skattskyldige
på grund af honom åliggande försörjningsplikt underhållet barn, hvars ålder vid början af det årr
då taxeringen sker, understiger 15 år, med [00] kronor. *)
Förrättningsstället N. N. den .................. maj 19. ..
Bevillningsberedningen
N. N.
Ordförande.
N. N.
Ledamot.
N. N.
Ledamot.
*)I efterföljande längd är förutsatt, att afdrag medgifvits för skattskyldigs egen person
med 100 kronor och för barn med 40 kronor.
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Åfd. 44 Häft.
3
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
Den skattskyldiges
Taxering enligt bevill-
p
g
g
Af bevillningsberedning
e n
Af
B
CD
B
CD
uppskattad inkomst
medgifvet afdrag
I-H
C*
uppskattad
P*
_ P3
enligt 11 § i
be-
CD
a1 0
P
villnings
p"
p£
CD H
£S i”
Ä
p:
förordningen
CT5
CD
Ä
P:
? K namn och titel eller yrke.
bostad.
tr _
CD tf
S»
m
C+-
i-i
CD
GG
enligt
% g''
S,
ce
et-
&
‘ B
i
p
P
vt
p
CD,
CD ®
<tt. 9
B
B
P
2 mom.
P,
U1
B %
vt
p
CD
CD
hi
ct-
p
CD
V
XJi ^
^ ©
>
&
er E,
crq
C7-
f—1
S* S
B.
c+-
P
►d
P
B
CD
CD
P
P,
o g
B
B
p
P
ao
CD
P
g
CD
hi
o’
CD
ct
P
t ''S
1
U1
er
o’
p
i-i
p
'' ST
P
i.
Brukspatronen J. R. Berg-
11,000
1,000
ström.....................
Kåbelöf............
1
1,000
—
10,000
11,000
—
—
—
—
—
Rättaren Måns Trulsson
» ............
—
750
—
750
i
140
600
740
10
—
750
2-
Mjölnaren A. Fogelberg
Råbelöfs kvarn...
—
—
700
300
1,000
2
180
600
780
220
—
700
! 3.
Hemmansägaren JNils
Larsson..................
Röksta ............
1
—
—
1,700
1,700
—
—
—
—
1,700
—
—
4.
f. Grosshandlaren E.
Berg.....................
Ahlby..............
2
7,500
—
—
7,500
—
—
—
—
7,500
7,500
—
5.
Länsmannen A. Blom-
berg .....................
Sanda...............
i
—
1,300
400
1,700
—
—
100
100
1,600
—
1,300
: 6.
L. N. (honvall ............
För Åby sten-
kärlsfabrik......
—
—
—
1,000
1,000
—
—
—
—
1,000
—
—
Skomakaren L. Jönsson
Hofstena .........
—
—
—
800
800
5
300
490
790
10
—
—
7.
Lasarettsläkaren 0.
Sandberg...............
Rimbo ............
—
—
1,000
3,334
4,334
—
—
—
4,334
—
1,000
Sömmerskan Klara Jans-
son.......................
» ...............
—
—
—
706
706
—
100
600
700
6
—
—
1 8.
Arrendatorn A. Karlsson
V ellnora kungs-
\
r
Densamme..................
gård...............
» ............
_
100
—
1,000
300
1,000
400
100
400
500
643
257
100
—
9.
Kamreraren S. Wand-
berg .....................
Hammarby ......
—
—
1,400
1,400
6
500
400
900
500
—
1,400
10.
Skepparen L. Johansson
Simpnäs .........
—
200
600
300
1,100
4
160
200
360
740
200
600
11.
Kommissionären N. Ed-
Österby............
lind .....................
—
500
—
2,200
2,700
—
—
—
—
2,700
500
—
12.
Änkefru E. Jakobson
Ekeby ............
—
—
•-
—
—
—
—
—
—
—
—
13.
Hemmansägaren Sven
Persson.....................
Nygård ............
14.
f. Inspektören U. Lind-
ström ..................
Olsbacka .........
—
Summa
9,300
5,750
22,040
37,090
1,480
3,390 4,870
32,220
9,300
5,750
Förrättningsstället N. N. den ......... maj 19
Bevillningsberedningen
N. N.
Ordförande.
N. N. N. N.
Ledamot. Ledamot.
Anmärkningar.
l:o). Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas
tillförlitlig uppgift å det beskattningsbara inkomstbeloppet.
Sko). Då skattskyldig har inkomst af flera yrken, näringar eller tjänster, bör, där specifikation däraf ej kan p
3:o.) Inkomst äf arrende utaf sådan staten tillhörig jordbruksfastighet, för hvilken bevillning icke erlägges
för annan inkomst, med afseende å vägskatts och kommunalutskylders debitering, såväl inkomst- som bevillningsbeloppe
4:o). Då uppgift affordrats skattskyldig, bör beviset därom taxeringslängden bifogas.
5:o). Såsom inkomst af pension upptagas äfven: årligt understöd, gratifikation, lifränta och undantagsförmån.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
13
nings förordningen.
taxeringsnämnden
inkomst
lä
w
®
medgifvet afdrag
enligt 11 § i
bevillningsförordningen
-
enligt
2 mom.
fr
10,000
300
1,700
400
1,000
800
3,334
1,000
300
300
2,100
800
ii
Ig*
(D
p
ao
-
p
p
p
er1
CD
<!_
j
B
B''
(Jq
-
p: Ms
P hM
o''
B ö- os
p ö»
CTQ B
s 3''
*o°.
Af
Ef
K
w P
g g-S
go-g
2.S g''
O ^ P
^ ^
CD B ®
P g*£.
crq g.
02 p
'' p
CD
-
750 1
1,000 2
1,700 —
7,500 —
1,700
1,000
800
4,334
1,000
400
1,400
1,100
2,600
800
140
180
300
100
500
160
80
3 320
600
600
100
490
400
400
200
740
780
100
790
500
11,000
10
220
110 —| 12,500
-10
2''20
1.700 171—
7,500
1,600
1,000
10
75-
16-
10,-
, I10
4,334 43 34
643
257
900 500
360 740
643
2 57
80
300 620
2,520
180
7 40
25 20
1 80
22,034] 37,084] — j 1,780|3,090]4,870| 32,214j322|l4
9,000
680
Taxering enligt inkomstskatteförordningen.
b evillningsb eredningen
-
Af taxeringsnämnden
föreslagen
inkomst
H P
p: 7.
^ Ifc
P crq
p p"
P-> CD
6,890
2,370
400
400
1,140
700
o"
pr 8
äg.
K O
CD P
c+- pj
02 C+''
er1
B CD
<*- gr
0*
crq -
CD
r* m,
c+
CD
taxerad inkomst
-
n P
ps w
D8 Et.
P K
p tr
Pf CD
17,100
1,000
3,900
28,500
2,100
3,300
1,400
2,100
3.100
1,400
1.100
1,000
11,900] 66,000
27,200! 6,890'' 17,100
200] — | 1,000
3,500 2,370, 4,000 4,000
<)
2=Ef
k p
® g
Cl- pj
c+-
w
V? &
P CD
& 5"
_l V
S-V
=
p
p’
o
\>\
p: Hs
äg
r
P H- CC
S.P.P
^ ® B
Ettfg,
- p®
S-o P
crq “
p»1^ cP
4 - CD
1 ^
CD I
Bevill
ningsbe
redningens
anteck
ningar.
27,200
200
60,000
1,500
2,900
600
1,500
2,700
600
1,100
700
— j 28,500 60,000
400 2,100 1,500
3,300 2,900
1,400
2,100
400. 3,000
— j 1,400
1,140 1,900
''
700i 1,100
600
1,500
2,600
600
1,100
700
272 29,500
2\ —
40
600
15
68,300
291
15i —
26
6
11
500
2,100
102,500| 11,900, 66,900 102,900j 1,029 —
MantalsskrifI
ven i N. N. kom/mun
och såleI
des ej berättigad
till afdrag.
J Inkomst afl
\kronoarrende.
/ Äger jordbr.
fastighet: tax. v.1
[ 10,000kr.; sjuklig
I hustru: afdrag
(härför 160 kr.
( Underhåller
f åldriga föräld1
rar: afdrag här-1
(för 100 kr. |
I
Förrättningsstället N. N. den ......... 19 ...
N. N.
Häradsskrifvare.
N. N.
Kronoombud.
På taxeringsnämndens vägnar
N. N.
Ordförande.
N. N. N. N.
Ledamot. Ledamot.
de ändringar, som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehåller
annat sätt åstadkommas, underrättelse därom i anteckningskolumnen införas.
angifves särskildt i anteckningskolumnen; börande ifall, där skattskyldig taxerats icke blott för dylik arrendeinkomst utan äfven
särskildt upptagas på sätt detta formulär utvisar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Formulär mr 6.
M
läns
pröfningsnämnd
beslutade ändringar i taxeringen
till
inkomstbevillning och inkomstskatt
för år 19
Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 44 Höft.
4
Nummer å uppgift eller annan bilaga.
16
Kungl. Maj-M Nåd. Proposition N:o 91.
De ii skattskyldiges
%:
ö I
Taxering.enligt bevil lningsAf
taxeringsnämnden I ! A
uppskattad inkomst
''namn och titel eller yrkeJ
bostad.
medgifvet afdrag
enligt 11 §
enligt !
2 mom. I
>
(So.
U1
p
Ö ■
O :
al
upp
-
SO
p
a?
o
N. N. socken.
Brukspatronen J. E.Berg
ström .....................
f. Grosshandlaren E.
Berg .....................
Änkefru E. Jakobson ...
Hemmansägaren Sven
Persson ...............
Rfibelöf.
Ahlby .
Ekeby .
Nygärd .
1 ! 1,000
■2 7,500
10,000 ! 11,000
— j 7,500
8001 800
j 11,000 110—j 1,500 - 7,500 j 75''—i 9,000 —
320
800 1 620| 180 1 1:80]
Summa
Den af pröfningsnämnden beslutade förhöjning
utgör alltså...........................
minskning utgör alltså ........................
och höjning utöfver minskningen...... .....
— 8,500]
10,800 19,800 — j 320 | 300 620 j 18,680 186 8o| 10,500
2,000! — 1,000
3,000
— i 200
300 j 500 j — —
— | — j 3,50oj 35j
-
Sägerj —■ 10,500|
11,800 1 22,300 — 120'' — i 120 j 22,180|221i8o|
N. N den
N. N
Riktigheten af ofvan
-
Anmärkning.
Sedan längden blifvit afslulad, skall uti fögderisammandraget af taxeringslängderna införas sammanlagda beloppet
sätt formuläret n:r 7 närmare utvisar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
Förordningen.
—
.
"
Taxerin
y enligt inkomstskatteförordningen
§ i pröfningsnämndens protokoll. 1
t
Anteckningar.
pröfningsnämnden
Uträknad bevillning.
Af taxeringsnämnden
Uträknad inkomstskatt.
Af pröfnings-
nämnden
Uträknad inkomstskatt.
skattad inkomst
medgifvet afdrag
enligt 11 §. S
taxerad in- inkomst
beräknadt belopp, efter
hvilket skatt utgår.
taxerad in- komst
beräknadt belopp, efter
hvilket skatt utgår.
j af rörelse, yrke eller
eljest.
Summa.
.
en
2 m
>
3
et-
2:
P
H
ligt :
om. !
cd
t:#
S ! °S-
1 j M
g. B
CO O 1
er1 B
CD !
1* !
i
Ltagen beskattningsbar
inkomst.
Summa.
‘p’ i
M, j
P
03
cj- |
cro'' i
3"
o
c+- i
''oi 1
CD
P=
K |
P
3 !
i dess helhet.
af fastighet (beräknad.)
i dess helhet.
i
11,000
12,500
__
1
!
— 12,500
125
o
©
OO
CP
17,100
27,200
272
6,890
C
©
cd
29,500
295 20
Annot. i taxeringsl. sid.
9,000
_ j _
— : 9,000
90
_
_
28,500
60,000
600
—
31,100
68,300
683''23
D:o i d:o .£ sid.
—
—
—
— —
— —
—
—
—
1,400
600
G
—
1,300
500
5
27
D:o i d:o sid.
800
800
3
120 i -
1201 680
6
80
1,140
1,900
1,100
11
1,140
2,700
2,100
2129
D:o i d:o sid.
11,800
22,300
_
120 | —
i
120*22,180
I
221
80
8,030
48,900
88,900
889
8,030
53,100 100,400
1,004
i -
=
i
—
4,200
11,500
115
—
.
1 - -
53,100 100,400| 1,004
—
—
—
—
stående längd vitsordas af
N. N.
Kronoombud
af den utaf pröfningsnämnden beslutade förhöjning eller minskning jämte därå uträknad bevillning och inkomstskatt på
Kun f/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
19
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kung!.
Höghet Kronprinsen Begenten i statsrådet å Stockholms
slott den 16 mars 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trqlle,
Statsråden: Tingsten,
Biesért,
friherre Marks von Wurtemberg,
Tamm,
SlDNER,
Hellner,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström.
. Chefen för finansdepartementet, statsrådet Biesért anförde i underdånighet:
Genom
nådigt beslut den 27 maj 1904 bemyndigade Kung].
Maj:t chefen för finansdepartementet att'', tillkalla särskilde Sakkunnige
tör att enligt de närmare föreskrifter, departementschefen|ägde meddela,
mom nämnda departement _ biträda med utarbetande af förslag
till de. förändrade bestämmelser i gällande bevillningsförordning och
förordning om inkomstskatt, som kunde af förhållandena påkallas. De
personer, hvilka på grund af detta nådiga bemyndigande af chefen för
finansdepartementet tillkallades, inkommo den G december 1904 dels
20 Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 91.
med förslag till förordning om skatt af inkomst och förmögenhet samt
om inkomstskatt å aktiebolag och andra juridiska personer, dels ock
med förslag till ändrad lydelse af vissa §§ i bevillningsförordningen
med flera författningar.
På grund af nådig remiss afgaf kammarrätten den 31 december
1904 underdånigt utlåtande öfver samtliga omförmälta förslag, hvarefter
själfva hufvudförslaget med anledning af kammarrättens framställda
erinringar beträffande såväl vissa af dess hufvudgrunder som
åtskilliga detaljer däri underkastats förnyad ompröfning och utredning.
Under fortgången af detta arbete har fråga uppstått, huruvida
icke en tillfredsställande ordning af landets direkta skatteväsen öfverhufvud
förutsätter nya bestämmelser i fråga om beskattningsår jämte en
omorganisation af de nuvarande taxeringsmyndigheterna. Med anledning
häraf hafva i en inom finansdepartementet utarbetad promemoria angifvits
vissa uppslag för åvägabringande af dylika bestämmelser.
Öfver innehållet i denna promemoria har jag genom remiss den
27 september 1905 anmodat Kungl. Maj:ts samtliga befallningshafvande
att infordra vederbörande magistraters och uppbördsförvaltningars
å landet yttranden särskildt hvad angår de åtgärder, som för
de sålunda ifrågasatta förändringarnas genomförande i stad och på
landet må anses nödiga, under hemställan tillika att samma yttranden
blefve jämte utlåtande från förstnämnda myndigheter ingifna till finansdepartementet
senast den 1 april 1906. Genom denna åtgärd har för
den vidare beredningen af dessa frågor med alla därtill hörande detaljer
af skatteteknisk och kameralt administrativ natur ställts i utsikt att äga
tillgång till ett material, så fullständigt och tillförlitligt, som det synts
möjligt att kunna erhålla. Först när detta material inkommit och bearbetats,
blir det möjligt att företaga en mera omfattande revision af
skattelagstiftningen.
Om jag sålunda icke kan finna tillrådligt, att för närvarande i
större omfattning upptaga sådana frågor, som beröra mera centrala
delar af denna lagstiftning, har jag dock ansett ett hithörande spörsmål
böra redan nu göras till föremål för behandling.
Jag syftar härvid på en utvidgning af den för närvarande
medgifna rätten till skattefria afdrag för små inkomster af kapital
och arbete. Gällande bestämmelser i detta hänseende hafva kvarstått
oförändrade alltsedan år 1883. Sedan dess hafva dock lefnadskostnaderna,
särskildt på vissa orter, ej oväsentligt ökats, så att
en inkomst, som vid nyssnämnda tidpunkt kunde anses räcka till
21
Ktingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91,
ett nödtorftigt uppehälle, numera i många fall icke på långt när
motsvarar existensminimum. En lindring i beskattningen för de små
inkomsterna synes mig redan af denna grund vara af ett verkligt
behof påkallad. Sedan gällande bestämmelser om skattefria afdrag fastställdes,
har också den indirekta beskattningen erhållit en "högst
väsentlig utbildning, såväl i rent finansiellt syfte som ock särskildt
genom införandet af skyddstullar. Denna indirekta beskattning träffar
utan tvifvel relativt hårdast de små inkomsttagarne. Det är därför
rimligt, att den direkta beskattningen för dessa inkomsttagare göres
så lindrig, som förhållandena medgifva.
I äldre tider spelade äfven de mindre inkomsternas direkta skattebidrag
en viktig roll för statsfinanserna. Om också dessa skattebidrag
numera ingalunda äro utan betydelse, har dock i detta hänseende en förskjutning
ägt rum, så att statsverket nu lättare än fordom förmår
bära den minskning i inkomst, som kan uppkomma genom en lindring i
denna beskattning af de små inkomsterna. Vid beräkning af denna inkomstminskning
måste man också taga vederbörlig hänsyn till det faktum,
att brist på tillgångar för närvarande i en mängd fall hindrar indrifningen
af debiterade utskylder och att på denna grund afkortning
måste äga rum. Statsverket skulle uppenbarligen icke blifva lidande på,
om i sådana fall skattefrihet resp. lindring i beskattningen i stället
hade beredts genom mera liberalt tillmätta skattefria afdrag. Tvärtom
borde härigenom vissa besparingar i debiterings- och uppbördskostnaderna
uppstå. Äfven ur en allmännare synpunkt är en utsträckning
af de skattefria afdragen vida att föredraga framför en nödtvungen
afkortning. I ett ordnadt samhälle bör det nämligen ovillkorligen vara
regel, att debiterade .utskylder erläggas. För detta ändamål kräfves
stränghet vid indrifningen, men också att skatter icke påläggas i större
utsträckning, än att de verkligen kunna betalas utan alldeles oproportionerliga
uppoffringar för de skattskyldige.
Också har en utsträckning af de skattefria afdragen gång på
gång påyrkats såväl inom Riksdagen som af kommittéer och myndigheter,
livilka haft att yttra sig i frågan. Att reformen så länge uppskjutits
torde i någon man bero därpå, att man afvaktat frågans lösning
i sammanhang med en allmän omgestaltning af vår skattelagstiftning.
Yid de förarbeten i sistnämnda syfte, som pågått inom finansdepartementet,
har det emellertid, såsom redan antydts, visat sig, att frågan
om de skattefria afdragen icke står i närmare samband med öfriga
reformer, som förberedas, än att den kan utan någon svårighet behandlas
fristående. Då därtill, enligt hvad jag tror mig hafva visat,
22
Kunrjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
frågan om en tidsenlig utbildning af de skattefria afdragen måste
betraktas såsom synnerligen angelägen, bar jag ansett det i bög grad
önskvärdt, att denna fråga erliölle sin lösning redan vid innevarande
riksdag.
Gällande bevillningsförordning medgifver lindring i beskattningen
dels generellt för mindre inkomster genom en fast afdragsskala, dels
efter taxeringsmyndigheternas beslut å orter med hög bostadskostnad genom
särskildt afdrag och i enskilda fall genom ytterligare afdrag vid »särdeles
ömmande omständigheter». De båda senare möjligheterna till skattelindring
äro dock starkt begränsade därigenom, att det högsta afdrag,
som på dessa grunder tillsammantagna kan beviljas, satts till 200
kronor.
Den väsentliga bristen i dessa bestämmelser är enligt min mening,
att de alltför uteslutande fästa sig vid den taxerade inkomstens penningbelopp,
under det otillräcklig hänsyn tages till de förhållanden, som i
öfrigt inverka på skatteförmågan. Denna beror ju, utom af inkomstens
storlek i penningar räknad, väsentligen också af andra faktorer, nämligen
dels de af den allmänna prisnivån bestämda lefnadskostnaderna å hvar
särskild ort, dels den skattskyldiges på familjens storlek beroende oundgängliga
lefnadsbehof, dels slutligen andra individuella omständigheter.
Den nu gällande fasta afdragsskalan har i sitt nuvarande skick
bibehållits allt sedan år 1883. Enligt denna skala blifver inkomst
till belopp af minst 500 kronor alltid föremål för beskattning och
lindring i bevillningen kan icke tillgodoräknas andra inkomster än
dem, som äro under 1,800 kronor. Om också dessa gränser för skattefrihet
och skattelindring år 1883 voro tillfredsställande, hafva dock de
allmänna lefnadsförhållandena i riket sedan den tiden undergått en
sådan förändring, att en uppflyttning af samma gränser nu måste anses
af rättvisa och billighet påkallade. Jag har därför ansett mig böra
föreslå, att gränsen för skattefrihet bestämmes till 600 kronor och
gränsen för åtnjutande af skattelindring till 2,100 kronor.
Utom det att nu angifna skattelindringar, till hvilka jag strax
skall återkomma, böra beredas de små inkomsterna öfver lag enbart på
grund af deras ringhet, är emellertid därjämte i öfrigt en vidare utbildning
af de skattefria afdragen i hög grad af behofvet påkallad;
och torde följande synpunkter därvid böra vinna beaktande. Lefnadskostnaderna
på orten och familjens storlek kunna anses såsom de
normala omständigheter, som bestämma skatteförmågan vid en viss
inkomst. Till dessa omständigheter bör lagstiftningen därför lämpligen
taga hänsyn genom afdrag af en mera regelbunden art. Därutöfver in
-
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
flueras den enskildes skatteförmåga ofta i ganska hög grad af rent
individuella förhållanden af så speciell natur, att det är svårt att med
hänsyn till dem på förhand bestämma vissa afdrag. Det bör därför
allt fortfarande öfverlämnas åt taxeringsmyndigheterna att inom vissa
föreskrifna gränser genom ytterligare afdrag taga hänsyn äfven till
sådana individuella förhållanden.
Sträfvandet att förskaffa små inkomsttagare en lindring i beskattningen
synes mig nu i främsta rummet böra rikta sig på införandet
af afdrag i mera regelbunden form på grund af höga lefnadskostnader å
orten, därvid särskild hänsyn bör tagas till storleken af den skattskyldiges
familj.
Gällande bevillningsförordning medgifver redan särskilda afdrag
»å ort, där kostnaden för bostad är synnerligen hög i jämförelse med
förhållandet inom riket i allmänhet». Ett afdrag af denna art synes
mig böra bibehållas, dock med den förändring, att som grund för afdraget
bestämmas höga lefnadskostnader i allmänhet i stället för, såsom
nu, allenast hög kostnad för bostad. Denna förändring har ofta påyrkats,
särskildt af kammarrätten i dess utlåtande öfver 1894 års kommittéförslag;
den är för öfrigt så naturlig, att den icke synes behöfva någon
särskild motivering.
Jag föreslår därför, att å ort med synnerligen höga lefnadskostnader
vissa särskilda afdrag må kunna beviljas efter för orten i dess
helhet fastställda grunder, och att i sådant afseende bestämmes dels ett
afdrag för den skattskyldige personligen dels ock ett afdrag, som afpassas
efter storleken af den familj, han har att försörja. Jag tänker
mig härvid, att, där lefnadskostnaderna anses synnerligen höga, båda
dessa afdrag i regel samtidigt komma till tillämpning.
Afdraget för den skattskyldige personligen har ansetts icke böra
ifrågakomma för inkomster, som öfverstiga 2,000 kronor.
En lindring med hänsyn till talrik familj kan enligt gällande
bestämmelser endast beredas i form af afdrag på grund af »särdeles
ömmande omständigheter». Detta är uppenbarligen otillräckligt. De
afdrag, som kunna beviljas af sistnämnda anledning, äro för starkt begränsade,
för att det skulle vara möjligt att inom denna ram taga
vederbörlig hänsyn till den minskning i skatteförmåga, som följer med
talrik familj. Familjefadern kan också rimligen begära, att de afdrag,
som beviljas honom på grund af hans skyldighet att försörja sin familj,
Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 14 Häft. 5
24
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 91.
bestämmas efter mera objektiva och allmängiltiga grunder och icke
skänkas honom såsom en nådegåfva på grund af ömmande omständigheter.
Af denna mening synes också bevillningsutskottet vid 1905 års
riksdag hafva varit, då det framhöll såsom rättvist och lämpligt, att
storleken af det bevillningsfria afdraget ej blott, såsom nu, undantagsvis
utan i regel ställes i visst förhållande jämväl till talrikheten af den
familj, den skattskyldige har att underhålla.
Vill man fastställa bestämda regler för afdrag på nu ifrågavarande
grund, synes det emellertid för vinnande af nödig enkelhet lämpligt
att uteslutande fästa sig vid antalet barn. Har den skattskyldige andra
anhöriga att försörja, bör hänsyn härtill kunna tagas genom medgifvande
af ett afdrag för det enskilda fallet. Det gäller alltså att se till, huruvida
det låter sig göra att i vår bevillningsförordning införa principen
om ett bestämdt bevillningsfritt afdrag för hvarje barn.
Redan i sitt utlåtande öfver 1894 års kommittébetänkande hade
kammarrätten föreslagit ett sådant afdrag till ett belopp af 50 kronor
att gälla i fråga om skattskyldigs barn under 14 år, som skattskyldig
hade att underhålla och uppfostra.
Såsom dåvarande chefen för finansdepartementet anförde till statsrådsprotokollet
den 26 februari 1897, stöter emellertid en dylik bestämmelse
på den svårigheten, att motsvarande lättnad i beskattningen icke
tillika kan komma "till godo den stora grupp af skattskyldige, som utgöres
af fastighetsägarne. Hänsyn härtill har också fört mig till den öfvertygelsen,
att man beträffande bevillningsförordningen måste undvika ett för hela
riket lika afdrag för barn och i stället söka lösningen af den föreliggande
uppgiften på det sätt, att det öfverlämnas åt de lokala taxeringsmyndigheterna
att afgöra, om ett afdrag för barn är behöfligt på
orten och huruvida det kan genomföras utan allt för stora rubbningar.
Nu är det uppenbart, att ett afdrag för barn framför allt är behöfligt
på orter med särdeles höga lefnadskostnader och att det i regeln
torde vara mindre behöfligt på den egentliga landsbygden. Jag har därför
tänkt mig, att man borde öfverlämna åt taxeringsmyndigheterna att, där
lefnadskostnaderna å orten befunnes vara särdeles höga, fastställa ett
visst för orten i dess helhet gällande afdrag för hvarje af den skattskyldige,
på grund af honom åliggande försörjningsplikt, underhållet
barn under 15 år. Med en sådan bestämmelse kan man förutsätta,
att ett bevillningsfritt afdrag för barn skulle komma att införas öfverallt,
där det vore af förhållandena säi’skildt påkalladt, medan kommuner,
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
där ett dylikt afdrag skulle medföra betydande olägenheter, säkerligen
skulle afstå från detsamma.
Vidare anhåller jag att få betona vikten däraf, att med hänsyn till
den kommunala beskattningen afdragsrätten icke utsträckes längre än
som är af trängande behof påkalladt. Rätten till afdrag för den
skattskyldige personligen å ort med höga lefnadskostnader bör, såsom
jag nyss nämnde, inskränkas till de fall, då inkomsten icke öfverstiger
2,000 kronor. Behofvet af afdrag för barn torde emellertid å orter
med synnerligen höga lefnadskostnader ännu vid afsevärdt högre inkomster
vara mycket kännbart. Jag har därför tänkt mig, att sådana afdrag
borde kunna göras, så länge inkomsten icke öfverstege 3,000 kronor.
Denna begränsning öfverensstämmer med den af kammarrätten i dess
redan åberopade utlåtande föreslagna. Afdrag bör naturligtvis icke medgifvas
för barn, som själft åtnjuter inkomst till samma belopp, hvartill
afdraget bestämts, eller däröfver. Uppgår barnets inkomst icke till
detta belopp, bör den skattskyldige gifvetvis icke få afräkna större
belopp än skillnaden mellan barnets inkomst och det för orten bestämda
afdragsbelopp för barn.
Höga lefnadskostnader å orten böra enligt det nu sagda föranleda
lindring i bevillningen på det sätt att de lokala taxeringsmyndigheterna
bevilja vissa för orten i dess helhet gällande afdrag dels för den
skattskyldige själf och dels för hvart och ett af hans barn. Det återstår
endast att fixera vissa öfre gränser för storleken af dessa afdrag.
Dessa öfre gränser böra tydligen bestämmas af skillnaden mellan lefnadskostnaderna
å olika orter. Till ledning för en uppskattning af dessa
lefnadskostnader har aktuarien hos kommerskollegium, filosofie doktorn
Theophil Andersson på särskildt uppdrag utarbetat en »P. M. angående
lefnadskostnaderna å olika orter i Sveriges.
Efter att hafva i korthet redogjort för innehållet i sagda, detta
protokoll bilagda promemoria fortsatte departementschefen:
I promemorian hafva, såsom jag angifvit, sammanställts uppgifter
angående lefnadskostnaderna på olika industriplatser, mestadels städer,
för en af man, hustru och två barn bestående familj, som hyr en
lägenhet om ett rum och kök. Af dessa uppgifter framgår, att skillnaden
i lefnadskostnaden mellan de dyraste och de billigare orterna i riket
är högst betydlig. För att taxeringsmyndigheterna under sådana förhållanden
icke må sakna utväg att för en jämn fördelning af skattebördan
mellan de mindre inkomsttagarna å skilda orter taga full
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
hänsyn till de i de olika delarne af riket växlande lefnadskostna derna,
synes man icke lämpligen kunna sätta den öfre gränsen för de afdrag,
hvarom nu är fråga, lägre än 150 kronor för den skattskyldige själt
och 50 kronor för hvart barn.
I enlighet med hvad nu sagts föreslår jag, att det må medgifvas
taxeringsmyndigheterna å ort, där lefnadskostnaderna äro synnerligen
höga i jämförelse med hvad de äro inom riket i allmänhet, att från
enskild skattskyldigs uppskattade inkomst af kapital och arbete afdraga:
dels, där den sammanräknade årsinkomsten icke öfverstiger 2,000 kronor,
för den skattskyldige själf ett visst för orten i dess helhet gällande
belopp af högst 150 kronor, dels ock, där den sammanräknade årsinkomsten
icke öfverstiger 3,000 kronor, för hvarje af den skattskyldige
på grund af honom åliggande försörjningsplikt underhållet barn, hvars
ålder vid början af det år taxeringen sker, understiger 15 år, ett
visst likaledes för orten i dess helhet gällande belopp af högst 50 kronor,
med de inskränkningar, hvilka jag nyss angaf.
Utom dessa för orten i dess helhet gällande afdrag böra, såsom redan
är antydt, ytterligare afdrag i enskilda fall kunna beviljas. Möjlighet
till dylikt afdrag förefinnes redan enligt nu gällande bevillningsförordning
i de fall, då, såsom det heter i förordningens 11 §, »särdeles
ömmande omständigheter» förekomma. Kyssberörda uttryck synes mig
emellertid icke vara rätt lyckligt valdt. Riktigare torde vara att uttrycka
saken så, att, därest på grund af särskilda förhållanden skattskyldigs
skatteförmåga är väsentligen nedsatt, sådant särskildt afdrag,
hvarom här är fråga, må medgifvas. I sammanhang härmed synas de
i förenämnda stadgande nu upptagna exempel — »talrik familj, långvarig
sjuklighet, olyckshändelse och dylikt» — lämpligen böra i vissa hänseenden
jämkas eller kompletteras. Att, ifall på grund af förut föreslagna
bestämmelser afdrag för barn redan medgifvits, ytterligare afdrag af
sådan anledning icke bör ifrågakomma, är gifvet.
Möjligheten till afdrag i fall, då skatteförmågan på grund af
särskilda förhållanden anses väsentligen nedsatt, bör enligt min mening
icke, såsom enligt nu gällande bevillningsförordning är fallet, stanna
vid en inkomstsiffra af 1,800 kronor. Däremot torde afdragets maximibelopp
lämpligen icke böra sättas högre än hvad nu är fallet. Jagföreslår
därför, att afdrag af nu ifrågavarande beskaffenhet bestämmes till
högst 200 kronor att ifrågakomma för dem, hvilkas sammanräknade årsinkomst
icke öfverstiger 2,500 kronor. Denna sistnämnda gräns har valts med
särskild hänsyn därtill, att den icke borde sammanfalla med någon af de
27
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
förut bestämda gränserna för afdragsberättigade inkomster. Hade t. ex.
gränsen i detta fall, i likhet med hvad som skett beträffande afdrag för
barn, satts vid 3,000 kronor, så hade just vid denna gräns kunnat uppkomma
en tämligen stark diskontinuitet i skattetrycket. Så t. ex. hade en skattskyldig
med 3,000 kronors inkomst och 6 barn samt i öfrigt väsentligen
nedsatt skatteförmåga kunnat erhålla ett afdrag af 300 + 200 :
500 kronor, men däremot intet afdrag, ifall inkomsten varit några få
kronor högre.
Vid tillämpning af de nu föreslagna bestämmelserna om lindringar
i taxeringarna synes det mig naturligt, att hänsyn först tages till alla
speciella omständigheter. Bestämmandet af de särskilda afdragen kräfver
nämligen ett bedömande af vissa lokala eller individuella förhållanden
och står således i nära sammanhang med den egentliga taxeringen.
Först sedan dessa afdrag gjorts, bör den fasta skatteskalan komma
till tillämpning. Denna åtgärd är väsentligen att hänföra till skattebeloppens
uträkning, om den också allt fortfarande lärer böra utföras af
taxeringsmyndigheterna.
Med den nu föreslagna ordningen blifva också lindringarna mera
effektiva. Om nämligen en skattskyldig erhållit ett afdrag på grund
af synnerligen höga lefnadskostnader å orten eller på grund af särskildt
nedsatt skatteförmåga, så kan han därigenom jämväl komma att ställas
på ett lägre trappsteg af den degressiva skalan och sålunda äfven i
den vägen blifva lindrigare beskattad. Och detta är riktigt, enär den
inkomst, som återstår, sedan de nämnda afdragen gjorts, är att i afseende
å skatteförmåga anse såsom likställd med annan inkomst, för hvilken
ingen anledning till sådana afdrag förefunnits. De allmänna afdrag,
som fastställas i den degressiva skatteskalan, böra följaktligen i lika
mån komma dessa inkomster till godo.
Hvad nu beträffar själfva degressionen, torde den böra anordnas
så, att alltför tvära öfvergångar i afdragens storlek undvikas. Detta
framhölls såsom önskvärdt redan af bevillningsutskottet vid 1893 års
riksdag likasom ock i 1894 års kommittébetänkande. Den här föreslagna
degressionsskalan är så uppgjord, att det bevillningsfria afdraget
minskas med jämnt 100 kronor för hvart och ett af skalans trappsteg.
Detta har låtit sig göra, sedan afdragsskalan, på sätt förut antydts, utsträckts
utöfver 1,800 kronor, som är den nuvarande gränsen, till 2,100
kronor. I 1904 års kommittéförslag sträckte sig afdragsskalan ända till
2,500 kronor. Allmänna afdrag från inkomster utöfver 2,100 kronor
torde emellertid vara obehöfliga, sedan de särskilda afdragen erhållit
28 Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 91.
den jämförelsevis betydande utsträckning, som i det föreliggande förslaget
är fallet.
Gällande bevillningsförordning begränsar tillåtligheten af såväl
skatteskalans allmänna afdrag som ock af de särskilda afdragen till
enskilda skattskyldige och till inkomst, som beskattas i mantalsskrifningskommunen.
Denna begränsning bär bibehållits, dock i en
något förtydligad form.
Det skulle uppenbarligen vara olämpligt, om den nu föreslagna
utvidgningen af rätten till bevillningsfria afdrag föranledde någon inskränkning
i valrätten till Riksdagens andra kammare. För närvarande
kan den, som blifvit uppskattad till en inkomst af 800 kronor, icke
genom bevillningsfria afdrag bli helt befriad från skyldighet att erlägga
bevillning. Afdragen kunna således icke inverka på hans valrätt. För
att i sådant afseende ingen ändring skall ske, har föreslagits, att, om
skattskyldig, hvars inkomst af kapital och arbete uppgår till 800
kronor eller därutöfver, till följd af de föreslagna nya bestämmelserna
skulle befrias från utgörande af bevillning, sådan ändock skall påföras
honom för en inkomst af 10 kronor.
Slutligen tillåter jag mig i detta sammanhang påpeka, att samma
skäl. som ofvan anförts i fråga om rätt för skattskyldig att vid
bevillningstaxering af inkomst åtnjuta afdrag för barn, hafva sin fulla
tillämpning jämväl å inkomstskattelagstiftningens område. Då jag
därför inom den allra närmaste tiden kommer att inför Ivungl. Maj:t
anmäla frågan om en inkomstskatt för år 1907, skall jag tillåta mig
föreslå jämväl sådana bestämmelser beträffande inkomstskatten, att
skattskyldig äfven vid inkomstskattetaxeringen må komma i åtnjutande
af dylikt afdrag.
Om 11 § bevillningsförordningen, i enlighet med hvad jag nu
föreslagit, ändras, böra tillika de vid bevillningsförordningen fogade
formulären n:ris 5 och 6, nämligen till taxeringslängd öfver inkomstbevillningen
och inkomstskatten samt till längd öfver af pröfningsnämnd
beslutade ändringar i taxeringen till inkomstbevillning och inkomstskatt
erhålla i viss mån ändrad uppställning, hvarjämte 14, 33 och 82 §§
bevillningsförordningen torde böra erhålla en i vissa delar ändrad lydelse.
Enligt sfadgandena i 14 § bevillningsförordningen äro förmyndarekammare
och gode män för tillsyn å förmynderskap pliktiga att till
ledning vid taxeringen lämna uppgift angående sammanlagda beloppet
af hvarje omyndigs inkomst af kapital för nästföregående år, för såvidt
den uppgått till minst 500 kronor. Såsom ofvan antydts är skatt
-
29
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 91.
skyldigs rätt till afdrag för barn afsedd att ställas i visst beroende af
huruvida barnet själft liar inkomst, och det till huru lågt belopp som
helst. Under sådana förhållanden kan det naturligen vara af vikt för
taxeringsmyndigheterna, att uppgift, hvarom nu år fråga, lämnar så fullständig
ledning som möjligt för tillämpningen af berörda stadgande.
På grund häraf har jag ansett riktigast att föreslå en obegränsad
uppgiftsskyldighet för förmyndarekammare och gode män för tillsyn
af förmynderskap i afseende å omyndiges inkomster af kapital; och
har förevarande § erhållit en häraf betingad ändrad lydelse.
En jämkning i affattningen af 33 § bör jämväl vidtagas, med
anledning af den förändrade uppställning af omförmälda taxeringslängder,
hvarom jag strax skall tala.
I 82 § bevillningsförordningen stadgas, att, om i vissa angifna
fall afkortning af bevillning för lön, pension eller dylik inkomst ägt
rum och den inkomst, som varit föremål för bevillning, härigenom
nedgått till sådant belopp, att frihet från eller lindring i bevillningen
enligt 11 § 1 mom. bort åtnjutas, dylik frihet eller lindring vid afkortningen
finge medgifvas. Med den förändrade uppställning af 11 §
bevillningsförordningen, jag kommer att föreslå, skulle emellertid bestämmelserna
om lindring i bevillningen återfinnas i såväl första som
andra mom. af nämnda §. Med anledning häraf har ifrågavarande §
undergått erforderlig jämkning.
Den förändrade uppställningen af omförmälda längder betingas
så godt som uteslutande af önskan att erhålla en ur kontrollsynpunkt
och i statistiskt afseende lämplig specialisering af de olika slagen af afdrag,
hvartill skattskyldige vid tillämpning af de utaf mig därutinnan föreslagna
bestämmelser kunna blifva berättigade. Kolumnernas antal i
längderna hafva visserligen därigenom ökats; men denna åtgärd har
dock kunnat vidtagas, utan att längderna i någon nämnvärd mån förlorat
i lätthandterlighet. I anledning af de under år 1905 beslutade
nya grunder för skyldigheten att deltaga i väghållningsbesväret har jag
nämligen funnit, att skälig anledning att numera vidhålla den hittills
med hänsyn till vägskattens debitering iakttagna uppdelningen af
inkomster utaf »rörelse, yrke eller eljest» i två särskilda kolumner icke
förefinnes. Inkomster af nämnda slag hafva därför sammanförts i en
kolumn. I sammanhang härmed har den å taxeringslängden öfver
inkomstbevillningen och inkomstskatten (fonnulär n:r 5) nu befintliga
not angående skyldigheten att utgöra vägskatt, såsom öfverflödig
och ej fullt riktig, uteslutits.
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
Vidkommande därefter det finansiella resultatet af de föreslagna
reformerna må till en början framhållas, att, så länge en fortlöpande detaljerad
statistik öfver det direkta skatteväsendet saknas, det är omöjligt
att på förhand med någon noggrannhet beräkna, i hvad mån nu föreslagna
bestämmelser om nedsättning och lindring i allmänna bevillningen
komma att inverka på allmänna bevillningens belopp. I förevarande
fall blir detta så mycket svårare, som man icke har någon möjlighet
att beräkna, i huru hög grad taxeringsmyndigheterna komma att begagna
sig af den i deras händer lagda utvidgade afdragsrätten. Men
äfven om sådant läte sig göra och man kunde med någon tillförlitlighet
beräkna det belopp i allmän bevillning, staten genom de föreslagna
ändringarna till skattskyldiges förmån afstår, kan man därför långt
ifrån påstå, att statens förlust uppgår till ett belopp, motsvarande nedsättningen
i bevillningen. Det kan nämligen icke lämnas ur räkningen,
att genom de föreslagna nya bestämmelserna i afsevärdt många fall
icke annan reform ägt rum än att staten afstått från en rätt, som
staten ändock icke kunnat i realiteten genomföra. Afkortning af
påförd bevillning äger nämligen gifvetvis rum företrädesvis inom de
kategorier af inkomsttagare, livilka med de föreslagna nya bestämmelserna
skulle vinna befrielse från eller lindring i bevillningen. Och, såsom
jag redan an ty dt, torde reformen tillika i ett icke ringa antal fall
komma att betyda en minskning i statens utgifter för indrifning af
bevillning, till hvars gäldande tillgångar helt eller delvis saknas.
Ett allmänt öfverslag gifver emellertid vid handen, att den i
bevillningsförordningen föreslagna utsträckta rätten till afdrag kan
antagas komma att vålla statsverket en inkomstminskning af cirka
500,000 kronor.
Till belysande af den finansiella betydelsen häraf ber jag att få
meddela, att bevillningen af fast egendom samt af inkomst redan för
år 1905 öfverskridit en summa af 10 millioner kronor. Om således
de nu föreslagna bestämmelserna om afdrag redan då tillämpats, skulle
bevillningen ändock med säkerhet gifvit ungefär den summa af 9,5
millioner kronor, till hvilken den är upptagen i Kungl. Maj:ts till
innevarande års Riksdag afgifna förslag till riksstat för år 1907. Den nu
föreslagna reformen torde således icke vålla någon rubbning i det statsregleringsförslag,
som redan öfverlänmats till innevarande års Riksdag.
Sedan departementschefen härefter uppläst ett i anslutning till
hvad han i förevarande ämne anfört uppgjordt förslag till ändringar
i gällande bevillningsförordning, den vid förordningen fogade instruk
-
31
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
tion för taxeringsmyndigheterna ocli de till förordningen hörande formulär,
hemställde departementschefen, att ifrågavarande förslag måtte
föreläggas Biksdagen till antagande.
Med bifall till denna, af statsrådets öfriga ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Begenten förordna, att till Biksdagen skulle
all åtas nådig proposition i ämnet af den lydelse, bilagan
litt. . . . vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Sven Köhler.
Bih. till Rihsd. Prat. 1906. 1 Sami.
1 Afd. 44 Råft.
6
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 91.
P. AL
angående lefnadskostnaderna å olika orter i Sverige.
I.
Sättet att mäta lefnadskostnaderna.
Med uttrycket lefnadskostnader förstår man, enligt gängse språkbruk,
summan af de utgifter, som en person eller en familj behöfver
göra för att kunna lefva på det sätt, som sed och bruk samt samhällsställningen
i hvarje fall anses kräfva. Ordet har till följd häraf en
mycket växlande betydelse, som ställer sig väsentligt olika för olika
samhällsklasser. En mätning af dessa kostnader på olika orter inom
ett land fordrar under sådana förhållanden egentligen, att denna verkställes
med hänsyn till hvarje samhällsklass särskild! för sig.
Det säger sig själf, att en dylik undersökning, äfven om fullständigt
material därtill förelåge, hvilket dock icke är fallet, skulle vara synnerligen
svår att genomföra. Dels existerar det strängt taget inga bestämda
sociala klasser, utan dessa upplösa sig i verkligheten i en oändlig
mängd smågrupper, dels är det i fråga om de socialt högre ställda
elementen ofta så godt som omöjligt att afgöra, hvilka utgifter som
äro att hänföra till lefnadskostnaderna och hvilka icke. Praktiskt taget
är det icke heller nödvändigt att gå på detta sätt i detalj. Det är
alldeles tillräckligt att mäta och med hvarandra jämföra lefnadskostnaderna
för en enda något så när betydande samhällsgrupp, då man
med fullt skäl kan antaga, att hvad som i detta hänseende gäller om
denna, i stort sedt äger sin tillämpning äfven i fråga om samhället i
dess helhet. , •
33
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
Att man härvid väljer den kroppsarbetande klassen, som i sig
innesluter befolkningens stora massa, är ur alla synpunkter lämpligast.
Å ena sidan blir nämligen undersökningen i detta fall mindre komplicerad,
enär lefnadsförhållandena inom denna klass gestalta sig vida
enklare än bland öfriga samhällsklasser, och å andra sidan är lefnadsstandarden
bland samhällets lägre element på det hela taget mera jämn
och likartad än bland de högre.
Frågan, i hvilken mån lefnadskostnaderna gestalta sig olika på
olika orter inom ett land, kommer enligt sin natur att i yttersta hand
blifva en fråga om priserna å alla viktigare lifsförnödenheter, såsom
födoämnen, bostad och kläder m. m. Det första villkoret för besvarandet
af denna fråga är därför en tillförlitlig prisstatistik, utvisande för hvarje
särskild ort de gängse detalj priserna å alla dylika förnödenheter.
Att bygga svaret ensamt härpå låter sig emellertid icke göra,
Förbrukningen af de särskilda förnödenhetsartiklarne är nämligen hvarken
med hänsyn till mängd eller beskaffenhet öfverallt densamma. Tvärtom
modifieras denna så i ena som andra hänseendet af prisläget å orten.
Stiga sålunda på en viss gifven ort priserna i ansenligare grad öfver
de normala, så inskränkes såsom följd häraf konsumtionen eller öfvergår
i större utsträckning till relativt prisbilligare artiklar. Och omvändt
är förbrukningen genomgående större å de orter, som utmärka sig
genom låga prisförhållanden. När sålunda exempelvis bostadspriserna
på en ort stå synnerligen högt i jämförelse med förhållandena å andra
platser, måste befolkningen såsom en följd häraf inskränka sig och
åtnöjas med ett mindre antal rum än det eljes bland motsvarande
samhällsklasser brukliga. Trots den högre prisnivån behöfver därför
befolkningens faktiska utgifter för bostäder icke vara högre å denna
ort än å andra.
Endast med tillhjälp af en statistik öfver konsumtionsförhållandena
är man därför i stånd att exakt besvara frågan om lefnadskostnadernas
storlek å olika orter. I brist på en dylik statistik kan man dock äfven
ur uppgifterna rörande de lokala priserna ensamt för sig draga tämligen
säkra slutsatser med afseende på föreliggande spörsmål. Med våra
dagars högt utvecklade kommunikationer är nämligen prisskillnaden
de olika lokala marknaderna emellan endast i undantagsfall af den
betydelse, att den förmår i mera nämnvärd grad omgestalta förbrukningen.
Dylika afvikelser skulle annars snart nog utjämnas af handeln.
1 stort sedt är därför inom ett och samma land lefnadssättet för likställda
befolkningsgrupper öfverallt densamma. Att emellertid icke
desto mindre lefnadskostnaderna, såsom erfarenheten utvisar, kunna
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
ställa sig väsentligt olika på olika platser, finner sin fiufvudsakliga
förklaring däri, att dels i fråga om vissa förnödenheter, såsom exempelvis
bostäder, ett öfverflyttande från den ena lokala marknaden till den
andra icke låter sig göra, dels många förnödenheter antingen icke tåla
en längre transport eller också icke kunna betala kostnaderna för
en dylik.
II.
Möjligheten att verkställa en utredning angående leinadskostnaderua
å olika orter i Sverige.
Hvad vårt eget land beträffar, torde den åsikt vara ganska allmän,
att det med afseendepå lefnadskostnaderna finnes betydande skiljaktigheter
olika trakter emellan. Det gifves också många skäl, som tala
för riktigheten af en dylik åsikt. Tack vare landets stora utsträckning
i norr och söder förekomma inom dess gränser de mest växlande
natur- och näringsförhållanden. Vidare är landet öfver hufvud taget
glest befolkadt och folkmängden därtill mycket ojämnt fördelad öfver
landets yta. Härtill kommer slutligen, att många trakter af landet
äro tämligen vanlottade med afseende på kommunikationer, samt att
förbindelserna mellan landets olika hufvuddelar på grund af de stora
utstånden äro jämförelsevis mindre lifliga. Att med statistikens tillhjälp
bevisa något för eller mot i fråga om denna åsikt, eller att
ådagalägga, livilka trakter af landet äro att anse såsom »billiga» och
hvilka såsom »dyra», samt i hvilken grad den ena platsen i detta hänseende
öfverträffar den andra, är emellertid endast i ringa grad möjligt,
enär uppgifter så godt som fullständigt saknas angående såväl de lokala
priserna som konsumtionen.
Det enda i detta hänseende fullt användbara material, som för
närvarande står till buds, äro de uppgifter rörande bostadshyror och
lifsmedelpris, som lämnas uti de af Kungl. Kommerskollegii afdelning
för arbetsstatistik utgifna »Meddelanden». Uppgifterna om lifsmedelspriserna.
som omfatta sammanlagdt 45 af våra viktigaste förnödenhetsartiklar
(lifsmedel och bränsle), angifva för hvarje månad såväl medelpriset
som maximum och minimum. Dylika prisuppgifter finnas emellertid
endast för inalles 27 olika platser i riket, nämligen Stockholm,
Uppsala, Eskilstuna, Norrköping, Jönköping, Kalmar, Karlskrona,
Kristianstad, Malmö, Hälsingborg, Halmstad, Göteborg, Vänersborg.
35
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
Borås, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun, Domnarfvet, Gäfle, Söderhamn,
Sundsvall, (särskildt för staden och särskildt för det omgifvande
sågverksdistriktet), Luleå, Boden, Malmberget och Ge Hiva re samt Kiruna.
Hvad åter bostadspriserna angår, så finnas för år 1905 b uppgifter
angående dessas storlek på ej mindre än 130 olika platser, omfattande
hufvudsakligen våra större och medelstora städer äfvensom
ett ej ringa antal mera betydande industriella orter på landsbygden.
Det är sålunda, framför allt hvad lifsmedelspriserna beträffar, endast
ett jämförelsevis ringa fåtal platser, i fråga om hvilka dylika uppgifter
föreligga. Särskildt saknas alla upplysningar rörande förhållandena i detta
hänseende icke blott i de allra flesta af våra mindre städer och industriorter
utan äfven på hela den egentliga landsbygdens). Hvad förstnämnda
platser beträffar, torde det emellertid som regel kunna antagas, att
lefnadskostnaderna här äro jämförelsevis ganska låga, hvarmed dock icke
skall hafva sagts, att icke undantagsvis äfven bland dessa kunna förekomma
orter med högt uppdrifna lefnadskostnader. I fråga åter om
den egentliga landsbygden äger en utredning som denna långt mindre
intresse, enär dels den jordbruksidkande befolkningen själf i stor utsträckning
producerar sina lifsförnödenheter, dels inkomsttagarne här
i allmänhet äro ganska fåtaliga.
Vidare må erinras därom, att de prisuppgifter, som meddelas uti
Kommerskollegii ofvannämnda publikation, endast afse bostäder, lifsmedel
och bränsle och sålunda långt ifrån omfatta alla de poster,
som tillsammans ingå i begreppet lefnadskostnader. Utgifterna för
nyssnämnda ändamål representera dock tillsammans en så ansenlig andel
af dessa kostnader i deras helhet, att man från storleken af de förra
med tämlig visshet kan draga slutsatser med afseende på de senare.
I den utredning, som på uppdrag af Herr Statsrådet och Chefen för
Kungi. Finansdepartementet år 1900 verkställdes af aktuarien I. Flodström
rörande lefnadskostnaderna för statens ämbets- och tjänstemän,
uppskattas sålunda utgifterna för lifsmedel och bränsle till 44 % och
bostadshyran till 16 % af dessa samhällsklassers samtliga utgifter. Då
nu denna uppskattning afsåg såväl ämbets- som tjänstemännens hushållning,
och det är en öfverallt gjord iakttagelse, att den relativa andel
:) Meddelanden från K. Kommerskollegii afdelning för arbetssfcatistik 1905, N:r 3.
2) Endast i fråga om bostadshyrorna finnas uti den under år 1904 utgifna
andra delen af den arbetsstatistiska undersökningen angående den mekaniska verkstadsindustrien
i Sverige [Arbetsstatistik IV] en del uppgifter för landsbygden, hvarom mera
längre fram.
36
Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 91.
af budgeten, som användes för födoämnen och dylikt, växer i samma
mån som inkomsterna minskas, så torde i fråga om de lägre inkomsttagarne
dessa procentsiffror i själfva verket ställa sig något högre.
En undersökning, som år 1897 verkställdes i Danmark rörande
arbetarefamiljers förbrukning, gaf i fråga om stadsarbetarnes hushållning
till resultat, att utgifterna för födan uppgingo till 48,3 G %. utgifterna
för bostad till 13,20 %. alltså tillsammans 61,05 ^ af dessa familjers
totalutgifter.1) Härvid är emellertid att märka att, då denna undersökning
afsåg förbrukningsförhållandena, bland utgifterna förekomma
åtskilliga poster (såsom för brännvin och sprituosa, tobak m. m.) som
icke kunna räknas till lefnadskostnader i egentlig mening. Å andra
sidan motverkas detta förhållande däraf, att lefnadskostnaderna ställa
sig betydligt högre i Sverige än i Danmark. Måhända kommer man
sanningen närmast genom att antaga, att i vårt land för de kroppsarbetande
klasserna och öfriga med dem jämförliga grupper af mindre
inkomsttagare utgifterna för ofvannämnda förnödenheter (föda och bostad)
tillsammans uppgå till i rundt tal två tredjedelar (67^) af utgifternas
totalbelopp.
III.
Bostadspriser å olika orter i Sverige.
Såsom redan i det föregående framhållits, finnas uti > Meddelandena»
uppgifter angående hyrespriserna under år 1905 på inalles 130
olika orter i landet. Då emellertid dessa hyrespriser i flera fall grunda
sig på ett väl ringa antal uppgifter, har jag ansett det riktigast att i
dessa beräkningar endast medtaga de orter, för hvilka ett något större
antal hyresuppgifter förelegat. I efterföljande tab. 1 lämnas sålunda
uppgifter angående beloppet af bostadshyran för lägenheter om ett
rum utan kök, ett rum och kök, samt två rum och kök, på inalles
75 större och mindre orter inom landet.
För att ådagalägga, i hvilken mån hyresbeloppen å de särskilda
orterna öfver- eller understiga de belopp, som äro att anse såsom de
för dylika orter öfver hufvud taget normala, har jag uträknat medeltalen
för samtliga i tabellen förekommande orter samt därefter i de trenne sista
D Danske Arbejderfamiliers forbrug. 1 Afdelning: Byarbejdere. Stat. Meddelelser.
Fjerde Baekke. Sjette Bind. Sjette Hagfte.
37
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
kolumnerna infört de motsvarande procenttalen för hvarje särskild ort.
Det säger sig själf att medeltal som dessa, hvilka endast grunda sig
på uppgifter från ett jämförelsevis ringa antal platser, icke kunna
göra anspråk på att anses såsom de för landet i dess helhet normala.
En antydan därom att de åtminstone närma sig de medeltal, som faktiskt
gälla för landets större folkcentra, finner man emellertid däri, att de
i tabellen upptagna hyresbeloppen i ganska stor utsträckning oscillera
omkring de siffror, som beteckna de beräknade medeltalen.
Hvad tillförlitligheten af denna statistik öfver bostadshyrorna
beträffar, gäller nog som en allmän regel, att de redovisade hyresbeloppen,
hvilka grunda sig på uppgifter, som insamlats från i hufvudsak
ett antal större sjuk- och understödskassor, genomgående äro något
högre än de belopp, som skulle framgå af en undersökning, som omfattade
samtliga bostadslägenheter å de resp. orterna. Så t. ex. utvisar
en jämförelse mellan de hyresuppgifter för Stockholm, som på detta
sätt insamlats för år 1903, och de resultat, som vunnos vid den undersökning,
som, på föranstaltande af Styrelsen för Stockholms stads asyler för
husvilla, verkställdes rörande bostadsförhållandena i hufvudstaden under
år 1902, att de förra uppgifterna med i allmänhet 5 å 10 procent öfverstiga
dem, som framgingo ur sistnämnda undersökning. I och för en utredning
som denna spelar emellertid ett dylikt förhållande ingen egentlig
roll, då man saknar anledning antaga, att den grad, hvari dessa uppgifter
öfverstiga de verkliga medelhyresbeloppen på resp. orter, är
nämnvärdt större på den ena platsen än på den andra. Beträffande
värdet i nu berörda hänseende af denna statistik yttras det därför uti
»Meddelandena» för år 1903, att de genom undersökningen för detta
år erhållna resultaten äro på det hela taget så tillfredsställande, »att
på dem kan byggas en jämförelse mellan olika platser i afseende på
hyresprisen». Det kan t. o. m. med hänsyn till föreliggande utrednings
ändamål betraktas såsom en förtjänst hos dessa uppgifter, att de icke
äga någon egentlig giltighet i fråga om de i ekonomiskt hänseende
allra sämst lottade klasserna i samhället, utan närmast afse de bättre
aflönade elementen inom arbetareklassen och med dem likställda sociala
grupper.
För kategorien ett rum och kök, den mest representativa, uppgick
årshyran enligt tab. 1 till följande belopp:
38
Ilungl. Majds Nåd. Proposition N:o 91.
Hyresbelopp för ett
rum och kök
I % af
j medeltalet
Kronor
| för samtliga
orter
Kiruna ...............................................
306
233.0
Stockholm .........................................
289
220,6
Malmberget .....................................
246
187,8
Norrköping .......................................
234
178,6
Gellivare .............................................
209
159,5
Göteborg ............................................
198
157,1
Boden ...................................................
194
148,1
Sundbyberg .....................................
193
147,3
Luleå: ogent!, staden .....................
185
141,2
Sundsvall.........................................
177
135,1
Liljeholmen m. fl. orter ...............
175
133,6
Malmö .............................................
174
132.8
Södertälje ..........................................
169
129,0
G allo.....................................................
168
128,2
Eskilstuna ........................................
164
125,2
Karlskrona......................................
160
122,1
Västerås ..........................................
154
117,6
Söderköping ......................................
153
116,8
Oxelösund ........................................
152
116,0
Örebro ................................................
150
114,5
Linköping: egentl. staden ...........
150
114,5
Härnösand ...........................................
149
113,7
Nyköping............................................
146
111,5
Hälsingborg: egentl. staden .......
144
109,9
Hudiksvall ........................................
144
109,9
Uppsala ............................................
139
105,3
Luleå: förstäderna...........................
139
105,3 !
Enköping.............................................
137
104,6
Halmstad.............................................
134
102,8
Söderhamn..........................................
131
100,o !
Karlstad ............................................
129
98,5 !
Sala .....................................................
128
97,7
Trelleborg .......................................
128
97,7 |
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91. 39
Hyresbelopp för ett
rum och kök
| I % af
j medeltalet
för samtliga
Kronor
orter
Linköping: förstäderna ..................
127
96.9
Jönköping ..........................................
124
94,7 !
Bomhus...........................................
124
94.7 |
Ängelholm.........................................
123
93,9
Köping ...........................................
123
93,9
Sköfde................................................
118
90,1
Falun .................................................
116
88,5
Landskrona .............................
114
87,0
Motala (staden).................................
113
86.3
Strengnäs....................
112
85,5
Svartöstaden...........................
112
85.5
Lund ...................................................
111
8^7 |
Karlskoga .................................
111
84,7 1
Bofors..................................................
109
83.2 1
Hälsingborg (förstäderna)...............
109
83.2
Visby ........................................
106
80.9
Vänersborg.....................................
106
80,9
Arlöf ........................................
105
80*2
Ystad ....................................
103
78,6
Kristinehamn ........................
103
78^6
Eksjö ...................................
102
77,9
Falkenberg................................
101
77,1 i
1 Huskvarna ..............................
100
76,3 i
Kalmar...........................
99
> i
75,6
Värnamo .........................
98
74.8 1
Oskarshamn ...................
98
74,8
Torshälla.............................
96
•
73,3 j
Mariestad........................
95
72,5 !
Västervik..........................
92
70^2 1
Tidaholm ...........................
92
70,2 ;
Åmål ..............................
88
67,2 j
Trollhättan ...........
88
>
67,2
Kristianstad ......................................
85
64,9 i
Bih, till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 44 Häft.
7
40 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 91.
Hyresbelopp för ett |
rum
och kök
! 1 °/o af i
! medeltalet. I
för samtliga
Kronor
1 orter
- i
Avesta ...............................................
84
64,1
Domnarfvet .......................................
81
61,8
! Växjö ...................................................
79
60,3
! Hvetlanda ......................................
78
59,5 !
) Motala verkstad .............................
75
57,3 |
Karlshamn........................................
70
53,4 !
; Ronneby ..........................................
67
51,t
Svedala.............................................
64
48,9
Ivallinge ..........................................
59
45,0
Medeltal för samtliga orter
131
• 100,o
Man finner häraf, att de högsta hyresbeloppen förekomma dels på
en del orter i öfre Norrland (Kiruna, Malmberget och Gellivare, Boden
och Luleå), dels i Stockholm och dess närmaste omgifningar (Sundbyberg
och Liljeholmen m. fl.) samt Norrköping och Göteborg. Äfven våra
andra större städer utmärka sig i allmänhet genom jämförelsevis dyra
bostadsförhållanden. Hyran för ett rum och kök öfverstiger sålunda i
Sundsvall med 05 %. i Malmö med 33 %, i Galle med 28 %, i Eskilstuna
med 25 % och i Karlskrona med 22 % de för samtliga orter
beräknade medeltalet. Men å andra sidan ligger hyressiffran för
Jönköping med 5 %, för Landskrona med 13 %, för Lund med 15 %
och för Kalmar med 24 % under samma medeltal. Sambandet mellan
folkmängdens storlek och bostadsprisernas höjd framträder sålunda äfven
här, ehuru egentligen endast i fråga om våra allra största städer.
Ätt för öfrigt påvisa alla de faktorer, som i ena eller andra riktningen
inverka på hyresbeloppens läge, toxxle icke låta sig göra utan
eu ingående undersökning af förhållandena på hvarje särskild ort. Det
är dock två omständigheter, som vid ett betraktande af tabellen å närmast
föregående sidor, genast falla i ögonen. Sålunda framgår det af dessa
siffror, att hyrorna — bortsedt från Stockholm och dess omgifningar
samt våra öfriga storstäder — i regel äro lägst i södra Sverige och
högst i Norrland. Vidare finner man, ehuru likväl denna regel icke
41
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
galler utan undantag, att de platser, som jämte liufvudstaden lia att
uppvisa de högsta hyresbeloppen, jämväl karakteriseras däraf att befolkningen
uti senare tider befunnit sig i synnerligen snabb tillväxt.
Såsom redan i det föregående framhållits, finnes det uti den
under år 1904 utgifna senare delen af den arbetsstatistiska undersökningen
angående den mekaniska verkstadsindustrien i Sverige uppgifter
jämväl om hithörande arbetares bostadsförhållanden, och däribland äfven
om de af dem erlagda hyresbelopp. I genomsnitt äro de här redovisade
hyrespriserna ännu högre än de i tab. 1 meddelade. Sålunda
uppgår medelhyran för kategorien ett rum och kök enligt denna undersökning
till 164 kr. (för städerna ensamt till 181 kr.) mot 181 kr.
enligt tab. 1. För två ram och kök utgör medelhyran enligt tab. 1
208 kr., men enligt undersökningen 269 kr. (städerna ensamt 291 kr.).
Största intresse erbjuda ifrågavarande uppgifter därigenom att de
lämna upplysning om bostadspriserna äfven å landsbygden. Enligt,
dessa uppgifter utgjorde medelhyran för ett rum och kök på landsbygden
i:
Stockholms län .........................................
............... 1 66
kr
Uppsala län (Söderfors)..........................
............... 77
Södermanlands län...................................
............... 122
Östergötlands län (Finspång) .............
............... 45
Jönköpings län........................................
............... 48
»
Kronobergs län ......................................
............... 100
Blekinge län .............................................
............... 58
»
Malmöhus län .......................................
............... 71
Göteborgs och Bohus län ....................
............... 65
»
Älfsborgs län.............................................
............. 83
»
Skaraborgs län ......................................
.............. 66
Värmlands län .....................................
............... 81
>
Örebro län ................................................
............... 81
Västmanlands län ...................................
............... 74
Kopparbergs län.....................................
............... 60
Gä lie! torgs län .........................................
............... 31
»
Af ifrågavarande undersökning att döma skulle sålunda bostadsförhållandena
å landsbygden i regel gestalta sig betydligt billigare än
å flertalet af de orter, som återfinnas å tab. 1. I genomsnitt för landsbygden
i dess helhet uppgår enligt undersökningen hyran för ett rum
och kök till endast ungefär s/6 af medeltalet för samtliga i nämnda
tabell upptagna städer och industriorter, eller 79 kr. mot 131 kr.
42
Kungl. Maj:ts Nåd. Preposition N:o 91
IV.
Lifsniedelspriser å olika orter i Sverige.
Då priserna å många af våra födoämnen växla ansenligt från den
ena årstiden till den andra, och det var önskvärdt att erhålla prisuppgifter,
som i möjligaste måtto voro oberoende af dylika tillfälliga
fluktuationer, utgöra de siffror, som återfinnas i tab. 2, medeltal af de
lifsmedelspriser, som uti Kommerskollegii meranämnda »Meddelanden >
lämnas för hvar och en af månaderna juli—december nästlidet år
[1905], För att tydligare åskådliggöra växlingarne uti dessa priser från
den ena orten till den andra har vidare, sedan ett medelpris för samtliga
orter först beräknats, i tab. 3 på grundval häraf verkställts en
procentberäkning, som för hvarje ort angifver, huru mycket priset å hvarje
särskild varuartikel öfver- eller understiger ifrågavarande medelpris.
Därest man ägde en statistik öfver förbrukningen på olika orter
i landet, hade man naturligtvis endast att multiplicera de därifrån
kända mängderna med de i tab. 2 angifna priserna för att lära känna
storleken af befolkningens utgifter för hithörande konsumtionsartiklar.
I saknad af en dylik statistik finnes det ingen annan utväg än att,
sedan man fastställt en viss normal förbrukningsstat, beräkna, huru
kostnaderna härför per år skulle gestalta sig på de olika orter, för hvilka
prisuppgifter finnas i nämnda tabell. Jag har för detta ändamål begagnat
mig af den portionsstat, som den 1 juni 1900 af Kungl. Arméförvaltningen
blifvit fastställd för den svenska armén i fredstid. Enligt
denna stat skall för hvarje man och dag beräknas:
650 gm groft, mjukt rågbröd eller däremot svarande 433 gm groft,
torrt rågbröd;
170 gm färskt oxkött;
75 gm salt fläsk;
60 gm salt sill;
20 gm smör;
100 gm gula ärter;
100 gm korngryn;
0,7 liter potatis;
1 liter skummad mjölk, samt 5 öre.
Vid de i det följande återgifna beräkningar rörande kostnaderna
för födan på olika orter i vårt land, som utförts på grundval af denna
portionsstat, har sistnämnda kontanta tillskott till kosten icke med
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
tagits. I fråga om den förstnämnda posten har värdet häraf beräknats
efter priserna å torrt rågbröd.
I hvad mån den ofvan återgifna staten motsvarar det lefnadssätt,
som förekommer bland den stora massan af vårt lands befolkning, är
svårt att med visshet säga. De enda exakta upplysningar man äger
rörande den kost, som den svenska arbetareklassen består sig, återfinnas
uti en undersökning, som år 1889 verkställdes af E. Hultgren och E.
Landergren rörande arbetares i Blekinge näringsförhållanden ’). I medeltal
per dag och man förtärdes enligt denna undersökning:
groft mjukt rågbröd .....................
................... 562
gm
fint » » .....................
................ 181
»
smör ..............................................
................. 32,5
»
potatis .............................................
................. 523
»
mjölk.................................................
.................. 970
>
kött.....................................................
.................. 87
>
fett och fläsk................................
................. 52
>
fisk ...................................................
.................. 116
»
öl och svagdricka ...........................
.................. 665
»
Den väsentliga skillnaden mellan denna kost och den för armén
fastställda ligger däri, att animaliska näringsämnen i relativt högre
grad ingå i denna senare än i den förra.
Med afseende på födoämnenas kemiska sammansättning gestaltar
sig jämförelsen på följande sätt:
Arbetames i
Blekinge
kost
Arméns
portions-
stat
Ägghvita .......................................
159.1 gm
170 gm
Fett ..............................................
93.5 »
95 »
Kolhydrater ...............................
570.5 »
545 >
Alkohol..........................................
23.1 »
—--
Hvad slutligen kostnaderna beträffar, utgjorde dessa enligt undersökningen
54 öre per dag och arbetare, under det att den militära
portionsstaten, beräknad enligt de slutliga medelpriserna å tab. 2,
skulle draga en daglig kostnad af 59 öre.
J) Untersuchung iiber clie Ernälirung schwedischer Arbeiter bei frei gewählter
Kost. [Skrifter utg-ifna af Lorénska Stiftelsen. N:o 4. 1891.]
44
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
Hvad sistnämnda kostnadsbelopp beträffar, må för jämförelses
skull nämnas, att enligt uppgift, som erhållits i Kungl. Arméförvaltningens
intendentsdepartement portionspriset år 1903 utgjorde i medeltal
vid indelta armén 52,8 öre och vid värfvade armén 54,5 öre. Härvid
är emellertid att märka, dels att priserna å alla viktigare lifsförnödenheter
sedan år 1903 ytterligare stegrats, dels ock att ifrågavarande
medelpris erhållits genom upphandlingar i parti, under det att de priser,
på grundval af hvilka föreliggande beräkningar verkställts, äro de i
detaljhandeln gällande.
Af det ofvanstående framgår, att den här antagna förbrukningen
i det stora hela tämligen nära öfverensstämmer med det näringssätt,
hvarom ifrågavarande undersökning lämnar upplysning. Huruvida åter
detta i sin ordning kan anses såsom typiskt för de kroppsarbetande
klasserna i vårt land, är svårare att afgöra. A ena sidan kan sålunda
anföras, att de vid nämnda tillfälle undersökta arbetarne samtliga tillhörde
våra mest ansträngande yrken (landtarbetare, stensättare, smeder,
timmermän, snickare, murare m. fl.), och att personer med mindre
kräfvande arbete sannolikt åtnöja sig med mindre riklig kost. Å andra
sidan torde lefnadsstandarden bland kroppsarbetarne i våra städer och
stadsliknande samhällen •— och endast om dessa kan det, såsom i det
föregående framhållits, i denna utredning blifva fråga — numera vara
åtskilligt högre än hvad förhållandet var bland de arbetare, som meranämnda
undersökning afsåg. Måhända kommer man dock sanningen
närmast genom att antaga, att det militära kosthållet representerar
en något rikligare förplägnad än den, som i genomsnitt förekommer
inom de befolkningslager, som det här närmast gäller.
Att vid en undersökning rörande lefnadskostnaderna utgå från
en dylik på förhand fixerad normalstat är naturligtvis endast en nödfallsutväg.
Ty i viss mån utgår man på detta sätt från ett antagande, som
strider emot verkligheten, nämligen att förbrukningen skulle vara öfverallt
densamma. Detta är dock så långt ifrån förhållandet, att tvärtom
konsumtionen, såsom ofvan framhållits, med afseende såväl å mängd
som beskaffenhet till en viss grad behärskas af prisläget.
Men å andra sidan seclt låter sig ett dylikt tillvägagångssätt mycket
väl försvara. Hvad man vid en utredning rörande lefnadskostnaderna
önskar veta är nämligen i första hand egentligen icke så mycket, hvad
det kostar att lefva på en viss ort, därest man lefver så som sed och
bruk å orten föreskrifva, utan snarare hvad det skulle kosta att lefva
på ett visst för samtliga orter lika och gemensamt sätt.
45
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
En enligt ofvan angifna grunder verkställd beräkning ger till
resultat, att födan per år ocli man skulle draga följande kostnad.
Kostnaden för födan per man i:
Kronor.
Kiruna .................................................................
261
Gellivare och Malmberget ..............................
245
Sundsvall: staden .............................................
231 i
Boden ...................................................................
230
Halmstad ...............................................................
228 |
Luleå .....................................................................
227
Sundsvall: sågverksdistriktet.........................
225
Norrköping ........................................................
224
Stockholm ............................................................
222
Kristianstad ......................................................
220
1 Karlstad ...............................................................
220
| Göteborg ............................................................
218
j Hälsingborg .................................................
218
Karlskrona ...........................................................
216
Kalmar ..................................................................
215
; Jönköping ............................................................
214
Borås .....................................................................
213
Vänersborg..........................................................
208
Gä ilo........................................................................
207
Eskilstuna ...........................................................
206
Söderhamn ............................................................
205
Falun ....................................................................
204
Uppsala...............................................................
197
Västerås ...........................................................
196
Malmö....................................................................
194
Domnarfvet ........................................................
194
Örebro ..............................................................
192
1 Medeltal för samtliga orter ..........................
216
Äfven här återfinnas liksom i fråga om bostadspriserna de högsta
siffrorna för platserna i öfre Norrland samt för Stockholm, Sundsvall
och Norrköping, men i öfrigt kan någon egentlig öfverensstämmelse
de båda serierna emellan icke spåras.
46
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 91.
En omständighet, som i fråga om ofvanstående beräkning är
förtjänt af särskild uppmärksamhet, är att siffrorna för de olika
platserna i långt mindre grad än hvad förhållandet var i fråga om
hyrespriserna afvika från hvarandra. Mellan minimum i Örebro och
maximum i Kiruna är det sålunda en skillnad i de beräknade årsutgifterna
för födan af blott 69 kr., motsvarande i relativa tal 36 procent.
Härmed må jämföras förhållandet beträffande bostadspriserna,
där exempelvis talen för kategorien ett rum och kök växla så starkt
som mellan 59 och 306 kr., eller med mer än fyrahundra procent.
Denna olikhet äger otvifvelaktigt sin motsvarighet i verkligheten.
A priori kan man nämligen, såsom redan i det föregående framhållits,
förutsätta, att skilda trakter af landet icke förete alltför stora afvikelser
med afseende på näringskostnaderna, enär priserna i detta fall regleras
af handeln. Helt annat är förhållandet i fråga om bostäderna. Då hvarje
ort i detta hänseende bildar ett inom sig slutet helt, kunna hyrespriserna
under stark efterfrågan drifvas ansenligt i höjden, utan att
någon utjämning äger rum.
V.
Sammanfattning och slutsatser.
Till man på grundval af de prisuppgifter, som i tab. 1 och 2
lämnas rörande bostäder och lifsmedel m. m., konstruera fram ett
uttryck för lefnadskostnaderna i deras helhet på olika orter i vårt
land, måste man i brist på faktiska upplysningar begagna sig af en
serie antaganden, som visserligen hvar för sig må synas tämligen sannolika,
men som dock tillsammans kunna tänkas göra slutsatserna mindre
säkra. Då emellertid beräkningen i fråga om samtliga orter fotar sig
på enahanda grunder, kunna äfven de afvikelser från de verkliga förhållandena,
som konstruktionen tilläfventyrs må innebära, anses såsom
öiverallt desamma, b öl jaktligen torde icke heller härigenom någon
ändring ske med afseende på den plats, som de särskilda orterna intaga
på skalan öfver lefnadskostnadernas storlek.
De beräkningar rörande de totala lefnadskostnaderna på olika
orter i landet, hvars resultat återgifvas å följande sida, afse en familj
bestående af man, hustru och tvenne minderåriga barn. Hvad de olika
47
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
poster beträffar, som tillsammans ingå i uttrycket lefnadskostnader,
känna vi från det föregående beloppet af bostadshyran samt utgifterna
för mannens kost. Födan för bustrun har enligt vanligt antagande
beräknats till 1,-delar af mannens. Värre är att finna ett uttryck
för barnens lifsmedelsförbrukning. Enligt den utredning, som lämnas
uti den redan i det föregående åberopade undersökningen rörande
danska arbetarefamiljers hushållning, växlar ett barns ämnesförbrakning
i förhållande till en vuxen mans mellan 22 % för ett barn om ett år
och 74 % för ett 15 års barn. Såsom ett antagligt medeltal har jag
satt näringskostnaderna för ett barn till 40 % af dem för mannen, och
sålunda för tvenne barn till 80 %, eller lika med dem för hustrun.
Det har redan tidigare framhållits, att i fråga om mindre inkomsttagare
i vårt land utgifterna för lifsmedel och bostad tillsammans kunna
anses representera två tredjedelar af lefnadskostnadernas totalbelopp.
Och torde af dessa 67 procent i rundt tal 50 komma på lifsmedel och
resten på bostadshyran.
Vid beräkningen af den återstående tredjedelen af lefnadskostnaderna,
som icke representeras af ofvannämnda tvenne poster, och hvaribland
utgifterna för skatter, bränsle och belysning, kläder och tvätt spela den
förnämsta rollen, har iakttagits följande. Då det icke är sannolikt, att
priserna å hithörande förnödenheter växla de olika orterna emellan lika
starkt som bostadspriserna, har storleken af dessa »öfriga utgifter» beräknats
icke i förhållande till det sammanlagda beloppet af utgifterna för
bostad och föda, utan endast i förhållande till sistnämnd a, post ensamt
för sig. Det vill med andra ord säga, att storleken af »öfriga utgifter»
i hvarje fall antagits motsvara 4 af kostnaderna för födan, i stället
för hälften af kostnaderna för bostad och föda tillsammans. För ett
dylikt tillvägagångssätt talar ytterligare den omständigheten, att skiljaktigheterna
olika orter emellan med afseende på lefnadskostnaderna
på detta sätt blifva mindre.
En öfversikt af de totala lefnadskostnaderna på olika orter i
Sverige, beräknade enligt de grunder, för hvilka i det föregående redor
gjorts, lämnas i efterföljande tabell.
Bill. till Rilcsd. Prot. 1906. 1 Samt. 1 Afd. 44 Käft.
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
t
Årshyra
för ett
rum och
kök
Kr.
för man
och
hustru
Födan
för två
minder- åriga
barn
Summa
Öfriga
utgifter
Summa
lefnads-
kostnader
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kiruna .............................................
306
470
209
679
453
1,438
, Gellivare och Malmberget .........
228
441
196
637
425
1,290
Stockholm......................................
289
400
178
578
385
1,252
Norrköping ..................................
234
403
179
582
388
1,204
i Boden.............................................
194
414
184
598
399
1,191
Sundsvall.......................................
177
416
185
601
400
1,178
Luleå ...............................................
185
409
182
591
394
1,170
Göteborg......................................
198
392
174
566
377
1,141
Halmstad ....................................
134
410
182
592
395
1,121
Karlskrona ...................................
160
389
173
562
375
1,097
Hälsingborg ..................................
144
392
174
566
377
1,087
Karlstad .........................................
129
396
176
572
381
1,082
Gä de ................................................
168
373
166
539
359
1,066
Eskilstuna .......................................
164
371
165
536
357
1,057
Jönköping ......................................
124
385
171
556
371
1,051
Borås'') ............................................
125
383
170
553
369
1,047
Kristianstad ...................................
85
396
176
572
381
1,038
Kalmar ............................................
99
387
172
559
373
1,031
Söderhamn......................................
131
370
165
535
357
1,023
Malmö .........................................
174
349
155
504
336
1,014
Vänersborg ..................................
106
374
166
540
360
1,006
Västerås ..........................................
154
353
157
510
340
1,004
Falun................................................
116
367
163
530
353
999
Uppsala.............................................
139
355
158
513
342
994
Örebro ..........................................
150
346
154
500
333
983
Domnarfvet .................................i
81
349
155
504
336
921
Medeltal f. samtl. orter .............
131
389
173 \
562 j
375 !
1,068
Enligt denna uppskattning skulle sålunda lifvet ställa sig dyrast
i Kiruna (1,438 kr.), Gellivare och Malmberget (1,290 kr.), samt Stock
-
v) Hyresuppgiften för Borås gäller år 1904.
49
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
holm (1,252 kr.), under det att de billigaste lefnadskostnaderna skulle
förekomma i Domnarfvet (921 kr.) och Örebro (983 kr.). Skillnaden
mellan maximum och minimum utgör ej mindre än 517 kr., eller 56
procent. I medeltal för de i tabellen förekommande 26 orterna uppgå
dessa kostnader till 1,068 kr.
Den verkställda beräkningen utvisar, att lefnadskostnadernas storlek
i väsentlig grad bestämmes af hyrespriserna, i det att höga hyror och
dyra lefnadsomkostnader i regel stå tillsammans. Helt visst gäller detta
påstående icke blott i fråga om de orter, som uppräknas i ofvanstående
tabell, utan torde äga karaktären af en generell regel. Å ena sidan tyder
nämligen den omständigheten, att hyrespriserna på en viss ort äro högt
uppdrifna på förhållanden (stark inflyttning, obekväma kommunikationer
m. m.), som göra att äfven lefnadskostnaderna i öfrigt äro öfver de normala.
Å andra sidan komma dessa priser, hvilka, såsom ofvan visats,
kunna stiga i en grad, som vida öfverträffar den, som äger rum i fråga
om andra lefnadskostnader, att i extrema fall bli de afgörande för
frågan om en orts dyrhet.
Då den beräkning rörande lefnadskostnaderna på olika orter, som
här blifvit gjord, i brist på faktiska uppgifter måst grundas på vissa
generella antaganden, vore det naturligtvis af största betydelse att
kunna stödja de resultat, som på detta sätt vunnits, genom upplysningar,
hämtade från andra håll. En vägledning härutinnan erhåller man
genom att jämföra de siffror, som i tabellen å närmast föregående sida
lämnas rörande lefnadskostnadernas totalbelopp, med tillgängliga uppgifter
rörande inkomstförhållandena inom de befolkningslager, som
beräkningen närmast afser.
Enligt de arbetsstatistiska undersökningar, som under de senaste
åren verkställts rörande den mekaniska verkstadsindustrien, hvilken
som bekant representerar de bättre aflönade elementen inom den svenska
arbetareklassen, utgjorde årsinkomsten för gifta arbetare (inkl. änklingar)
i genomsnitt:
vid större mek. verkstäder ........................................................... 999 kr.
vid mindre „ „ { .......................................... i.i;n
samt vissa specialverkstäder j..................
Med afseende på förhållandena å olika orter utvisar en sammanställning
mellan de här beräknade lefnadskostnaderna och de gifta
arbetarnes medelinkomst följande resultat:
50
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
Medelinkomst
Beräknade
för gifta arbetare
lefnads-
inom mekaniska
kostnader.
verkstads-
industrien.
Kr.
Kr.
Stockholm ................................
1,253
1,226
0 1,026
Göteborg ...................................
1,141
Halmstad ...................................
1,121
1,066
Hälsingborg ..............................
1,087
1,021
Karlstad......................................
1,082
954
Eskilstuna ................................
1,057
1,206
Gäfle.............................................
1,050
1,077
Malmö........................................
1,014
980
Söderhamn................................
1,006
1,095
Västerås.....................................
1,004
!) 964
Utan att fästa alltför stor vikt vid en dylik sammanställning kan
det dock icke nekas, att öfverensstämmelsen i det stora hela är ganska
god. Det torde därför kunna antagas, att den uppskattning rörande
lefnadskostnaderna, som här ofvan gjorts, åtminstone med afseende på
slutsiffrorna kommer sanningen ganska nära.
Till ytterligare belysning af samma sak, må, hvad förhållandena i
hufvudstaden beträffar, anföras den budget, som under förhandlingarne
nästliden sommar mellan arbetsgivare och arbetare inom renhållningen
i Stockholm framlades af arbetarne såsom motivering för den begärda
löneförhöjningen.
Inkomsterna utgjorde i medeltal 1,050 kr.
Utgifterna för en familj om fyra personer upptogos på följande sätt:
Hyra i medeltal ....................................................... kronor 300:—
Skatt........................................................................ „ 27
Mat ä 50 öre pr person ocli dag............................. 730
Ved och belysning ...................................................... 50
Sjukkasseafgift............................................................ „ 12
Arbetskläder till mannen ........................................ „ 30
Kläder till familjen och helgdagskläder till mannen „ 60
Möbler och husgeråd, sängkläder och linne............ „ 40
Skoreparationer ........................................................ „ 35
Tidningar och div. utgifter........................................ „ 25
Uackföreningsafgift ................................... „ 6
Kronor 1,315
50
50
J) Löneuppgifterna för Göteborg och Västerås afse förhållandena vid mindre,
uPPgdterna för öfriga orter förhållandena vid större mekaniska verkstäder.
51
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 91.
Att på grundval af det ringa material, som i och för föreliggande
utredning stått till buds, draga några slutsatser med afseende på orter,
för hvilka prisuppgifter icke föreligga, låter sig så mycket mindre göra
som det enda yttre kännetecken, från livilket man i detta fall kunde
tänkas utgå, nämligen orternas folkmängd, visat sig vara utan väsentlig
betydelse för frågan om lefnadskostnadernas storlek. Endast i tvenne
punkter torde de resultat, som genom utredningen vunnits, kunna
tillerkännas en allmännare betydelse. Genom densamma har sålunda
ådagalagts:
l:o) att skiljaktigheterna med afseende på lefnadskostnadernas storlek
mellan olika orter i Sverige i verkligheten åro mycket betydande; samt
2:o) att lefnadskostnadernas storlek i väsentlig grad bestämmes af
hyrespriserna.
Stockholm i mars 1906.
Theophil Andersson.
52
Tab. 1.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
Bostadspriser å olika orter i Sverige år 1905.
Hyresbelopp per år för Hyresbelopp i % af medel-!
lägenheter om: talet för samtliga orter:
ett rum
utan kök
ett rum
och kök
två rum
och kök
ett rum j ett rum
utan kökjoch kök
1
två rum
och kök
Kr.
Kr.
Kr.
7»
7»
7»
1. Stockholm ............................
189
289
458
239.2
220.6
220.2
Stockholms län.
2. Södertälje ...........................
107
169
282
135.4
129.0
135.6
3. Sundbyberg ..........................
103
193
300
130.4
147.3
144.2
4. Liljeholmen m. fl. orter ...
112
175
238
141.8
133.6
114.4
Uppsala län.
5. Uppsala..................................
125
139
241
158.2
105.3
115.9
6. Enköping...............................
75
137
254
94.9
104.6
122.1
Södermanlands län.
7. Nyköping..............................
74
146
228
93.7
111.5
109.6
8. Eskilstuna .............................
97
164
305
122.8
125.2
146.6
9. Torshälla................................
50
96
143
63.3
73.3
68.8
10. Strängnäs.................................
54
112
209
68.4
85.5
100.5
11. Oxelösund ..............................
86
152
264
108.9
116.0
126.9
Östergötlands län.
12. Linköping: egentl. staden
90
150
258
113.9
114.5
124.0
13. förstäder............
73
127
201
92.4
96.9
96.6
14. Norrköping .........................
138
234
347
174.7
178.6
166.8
15. Söderköping...........................
73
153
250
92.4
116.8
120.2
16. Motala ....................................
62
113
181
78.5
86.3
87.0
17. Motala verkstad .................
41
75
141
51.9
57.3
67.8
Jönköpings län.
18. Jönköping .............................
73
124
226
92.4
94.7
108.7
19. Eksjö .......................................
60
102
169
75.9
77.9
81.3
20. Yärnamo................................
60
98
132
75.9
74.8
63.5
21. Hvetlanda .............................
50
78
109
63.3
59.5
52.4
22. Huskvarna ............................
47
100
165
59.5
76.3
79.3
53
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
Tab. 1 (forts.).
Bostadspriser å olika orter i Sverige år 1905.
Hyresbelopp per år för
Hyresbelopp i % af medel-
lägenheter om:
talet för samtliga orter:
ett rum
]
ett rum två rum
ett rum
ett rum
två rum
utan kök
och kök
och kök
utan kök
och kök
och kök
Kronobergs län.
Kr.
Kr.
Kr.
%
%
%
23. Växjö ....................................
70
79
145
88.G
60.3
69.7
Kalmar län.
24. Kalmar ...............................
84
99
168
106.3
75.G
80.8
25. Oskarshamn .......................
79
98
148
100.o
74.8
71.2
26. Västervik...............................
48
92
136
60.8
70.2
65.4
Gottlands län.
27. Visby ......................................
77
106
169
97.5
80.9
81.3
Blekinge län.
28. Karlskrona..............................
94
160
226
119.0
122.1
108.7
29. Ronneby ................................
68
67
113
86.1
51.1
54.3 i
30. Karlshamn .............................
53
70
144
67.1
53.4
69.2
31. Kallinge...................................
35
59
78
44.3
45.0
37.5(
Kristianstads län.
32. Kristianstad ..........................
73
85
175
92.4
64.9
84.1
33. Ängelholm ..............................
65
123
183
82.3
93.9
88.0
Malmöhus län.
34. Malmö ...................................
107
174
261
135.4
132.8
125.5
35. Lund ...................................
68
111
186
86.1
84.7
89.4
36. Landskrona ..........................
82
114
155
103.8
87.0
74.5
37. Hälsingborg: egentl. staden
101
144
218
127.8
109.9
104.8
38. förstäder........
88
109
157
111.4
83.2
75.5
39. Ystad .......................................
63
103
164
79.7
78.6
78.8
40. Trelleborg .............................
66
128
186
83.5
97.7
89.4
41. Arlöf.........................................
76
105
146
96.2
80.2
70.2
42. Svedala ...................................
38
64
99
48.1
48.9
47.6
54
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
lab. 1 (forts.).
Bostadspriser å olika orter i Sverige år 1905.
Hyresbelopp per år för
Hyresbelopp i % af medel-
läg
enheter om:
talet för samtliga orter:
ett rum
ett rum
två rum
ett rum
ett rum
två rum
utan kök
och kök
och kök
utan kök
och kök
och kök
Hr.
Kr.
Kr.
7o
°/o
7»
Hallands län.
43. Halmstad................................
83
134
203
105.1
102.3
97.6
44. Falkenberg.............................
80
101
198
101.3
77.1
95.2
Göteborgs och Bohus län.
45. Göteborg................................
155
198
351
196.2
151.1
168.8
Älfsborgs län.
46. Vänersborg .........................
60
106
178
75.0
80.9
85.6
47. Åmål ......................................
70
88
122
88.6
67.2
58.2
48. Trollhättan...........................
60
88
146
75.9
67.2
70.2
Skaraborgs län.
49. Mariestad .........................
61
95
156
77.2
72.5
75.0
50. Sköfde....................................
80
118
180
101.3
90.1
86.5
51. Tidaholm ..............................
48
92
149
60.8
70.2
71.6
Värmlands län.
52. Karlstad ................................
96
129
238
121.5
98.5
114.4
53. Kristinehamn ........................
63
103
152
79.7
78.6
73.1
Örebro län.
54. Örebro ..................................
76
150
273
96.2
114.5
131.3
55. Bofors.......................................
49
109
165
62.0
83.2
79.3
56. Karlskoga ..............................
56
111
174
70.9
84.7
83.7
Västmanlands län.
57. Västerås .................................
86
154
257
108.9
117.6
123.6
58. Sala .........................................
63
128
213
79.7
97.7
102.4
59. Köping ...................................
70
123
224
88.6
93.9
107.7
55
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
Icib. 1 (forts.).
Bostadspriser å olika orter i Sverige år 1905.
Hyresbelopp per år för
Hyresbelopp i % af medel-
lägenheter om:
talet för samtliga orter:
ett rum
ett rum
två rum
ett rum
ett rum
två rum
utan kök
och kök
och kök
utan kök
och kök
och kök
Kr.
Kr.
Kr.
%
7»
7»
Kopparbergs län.
60.
Falun ......................................
68
116
180
86.1
88.5
86.5
61.
Avesta.......................................
47
84
138
59.5
64.1
66.3
62.
Domnarfvet ..........................
49
81
132
62.0
61.8
63.5
Gäfleborgs län.
63.
Gäfle .......................................
98
168
302
124.0
128.2
145.2
64.
Söderhamn.............................
66
131
228
83.5
100.o
109.6
65.
Hudiksvall ..............................
70
144
223
88.6
109.9
107.2
66.
Bomhus....................................
74
124
—
93.7
94.7
—
Västernorrlands län.
67.
Härnösand ...........................
73
149
247
92.4
113.7
118.8
68.
Sundsvall...............,.................
91
177
301
115.2
135.1
144.7
;
Norrbottens län.
69.
Luleå: egenl. staden............
102
185
311
129.1
141.2
149.5
1 70.
förstäder...................
96
139
—
121.5
105.3
—
71.
Svartöstaden..........................
78
112
152
98.7
85.5
73.1
72.
Boden ......................................
100
194
320
126.6
148.1
153.8
73.
Gellivare ...............................
103
209
293
130.4
159.5
140.9
74.
Malmberget ..........................
133
246
491
168.4
187.8
236.1
75.
Kiruna ..................................
166
306
521
210.1
233.6
250.5
Medeltal för samtliga här
upptagna orter
79
131
208
100.o
100.o
100.o
Bih. till Rilcsd. Prot. 1906■ 1 Sami. 1 Afd. 44 Höft.
9
56
Tal. 2.
Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 91.
Lifsmedelspriser å olika orter
Medel
-
Kvan-
titet
Stock-
holm
Upp-
sala
Eskils-
tuna
Norr-
röping
Jön-
köping
Kal-
mar
Karls- krona !
Kri-
stian-
stad
Mal-
mö
Häl- |
sing- j
borg j
i
Halm-
stad
Göte-
borg
Mjölk: oskummad ...............
1.
15
14
12
12
13
13 j
13
12
12 i
11 ;
12 i
13
skummad ..................
»
7
6
6
6
6
6 |
7
6
5
5 i
6
7
Smör: bords (mejeri) ............
kg.
232
232
220
226
214
215
216
220
229
219
221
220
mat (lands) ...............
»
218
195
202
213
193
193
182
213
211
190
196
199
Ost, halffet, ordinär...............
»
134
106
100
113
115
125
119
122
129
87
100
140
Margarin: bästa sort, (grädd)
»
162
159
163
162
169
156
161
168
153
157 i
167
166
billigaste sort ......
3>
110
108
113
112
123
92
107
109
108
126
110
107
Ägg....................................
tjog
167
152
146
142
123
131
130
140
144
143 |
145
141
Potatis.................................
5 lit.
28
25
20
26
19
31
25
30
26
23
24
26
Arter, gula.........................
kg-
23
25
19
24
25
27
26
34
32
30
30
32
Bruna bönor ........................
»
40
41
40
44
40
39
36
40
37
42
41
40
Mjöl: hvete ........................
26
27
25
26
26
25
26
26
29
27
26
27
råg ..........................
»
20
17
17
20
21
22
18
17
21
17
19
18
rågsikt .....................
»
24
24
23
22
25
22
25
23
26
24
22
22
Gryn: hafre (ej ång. prep.) ...
»
30
30
25
30
35
30
30
30
35
35
33
31
korn..........................
»
27
24
23
23
20
25
24
25
27
26
25
28
ris, bästa sort ............
»
61
60
67
59
73
63
56
61
63
58
55,
63
billigaste sort ......
»
33
29
29
33
31
31
30
30
33
35j
28
30
Rågbröd: hårdt, (spis)............
»
34
30
32
36
42
38
41
39
41
42
45
36
mjukt, limpa söt ...
»
30
45
27
35
34
25
25
25
23
28
25
42
limpa sur (s. k. ankar-
15
18
21
23
stock) ...............
35
22
—
24
33
22
17
17
Hvetebröd: skorpor, billig sort
»
97
71
63
64
64
60
45
63
82
67
62
50
mjukt, » »
»
41
45
30
33
29
50''
47
55
37
37
41
58
Nötkött, färskt: stek ............
»
90
81
99
115
80
88
92
78
104
84
87
93
soppkött ......
74
68
76
87
74
69
76
71
89
75
77
68
Kalfkött: stek ...................
109
108
113
120
80
87
114
87
114
114
98
111
spädkalf ...............
■»
60
60
57
65
38
38
50
49
68
60
56
60
Fårstek, färsk .....................
»
108
98
118
123
98
97
93
114
97
107
99
116
Fläsk: färskt........................
133
121
132
123
86
89
111
115
115
108
111
112
salt, svenskt...............
»
136
117
137
128
107
107
109
114
119
121
120
123
amerikanskt .....
122
112
140
121
—
‘)110
—
j -
j -
—
—
116
Fisk, färsk: sill.....................
45
2) 42
45
—
53
—
21
—
—
—
—
26
strömming .........
»
89
60
55
32
38
—
—
1 _
76
—
2) 49
—
rödspotta (spätta)
»
78
55
76
76
70
88
76
j 70
88
68
48
salt: sill.....................
»
48
40
35
42
35
43
26
41
38
45
41
strömming .........
kabeljo..............
»
27
23
2) 30
30
35
—
—
! -
—
48
—
»
53
51
45
49
49
50
55
65
56
45
38
Kaffe, (obrändt) brasilianskt ..
J>
117
115
113
113
103
98
106
112
113
115
113
145
Socker, bit..........................
»
66
67
67
67
66
70
66
64
67
67
67
67
Fotogén, prima....................
1.
15
15
15
16
16
15
13
15
15
14
15
12
barr ( osa5a(l hemkörd1
famn
2,620
2,400
2,250
2,380
2,000
1,820
1,980
2,200
2,940
2,300
2,540
2,810
1,930
1,800
1,580
1,850
1,430
1,570
1,360
1,610
2,200
1,910
2,080
| 2,380
Torf...................................
bl.
93
—
_
—
53
—
—
59
—
58
73
79
Kol, antraeit (valnöt) hemkör(
344
310
310
313
338
340
263
300
294
310
325
325
Koks, gasverks (okrossad) »
»
104
93
120
| 143
103
105
103
j 103
112
111
147
| 118
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
'') Uppgifterna afse endast 3:dje kvartalet
*) » » » 4:de »
57
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
i Sverige under sista halfåret 1905.
pris (öre).
Väners-
borg
Borås
Karl-
stad
Öre-
bro
Väster-
ås
Falun
Domn-
arfvet
Gäfle
Söder-
hamn
Sunds-
vall
(Staden)
Sundsvall
(Sågverks-
distriktet)
|
i
Luleå!Boden
G-elli- vare och
Malm- berget
Kiruna
Medeltal
för
samtliga
orter
14
13
14
13
14 !
13 !
10
14
14
15
!
15
|
15:
15
18
17
14 i
7
5
7
5
6
7
6
7
7
10
10
9
8
12
—
7
207
212
223
200
220
215 j
217
222
224 !
228
227
2131
213
219
219
219
184
182
204
186
204
199 |
194
199
205
216
211
1961
197
200
195
199
79
77
121
66
100
140 |
140
101
94
75
88
111!
129
134 i
134
110
150
152
168
160
156
154
158
155
157
155
147
151
151
160
145
158
105
100
115
106
106
110
105
104
106
101
105
102
101
110
105
108
133
135
148
144!
155
137
124
130
133
139
116
151
155
146
146
141
21
20
26
18 !
23
26 !
26
25
23
28
28
33
41
28
37
26
21
30
26
22
26
28
25
27
25
29
25
38
31
29
28
27
40
43
43
40 j
40 !
38
37
36
38
36
34
39
37
38
38
39
25
25
26 :
261
27
26 1
26
26
25
30
29
28
28
30
30
27
18
18
18
17 |
17
18
17
18
18
18
18 |
20
20
20
20
19
23
23
23|
23 !
23
23
23
23
23
25
24
25
25
25
25
24
31
30
27;
30!
30
32
30
30
33
30
30
34
33
36
34
31
25
25
25
22
22
25 !
25
25
24
25
25
28
30
31 i
29
25 i
35
53
58
55
55
53 j
46
53
55
55
49
54
51
53 !
50
56
30
30
80
29|
29
34
34
31
33
30
30
34
35
34 |
34
31
35
38
35
31
29
30 1
27
29
30
33
33
34
36
35 1
39
35
38
32
42
30''i
33
38''
36
33
38
35
38
43
43
43
43
34
28
29
25
_
_
24
37
24
28
30
32
—
2) 22
25
50
51
66
55
69
62
58
62
60
82
74
74
73
68
64
65
46
49
381
45
39
40
45
31
53
40
51
37
39
34
67
43
84
121
94
85
85
86
86
86
83
95
91
84
83
94
105
91
75
80
81
70
71
68
68
73
72
80
75
73
73
80
84
75
112
116
114
96
102
95
91
121
114
'') 150
90
81
86
134
—
106
51
52
49
55
47
53
53
55
56
'') 72
46
51
53
63
60
54
111
108
121
107
112
106
96
104
104
100
79
101
100
106
104
105
108
119
112
125
125
119
114
116
115
125
113
116
117
120
124
116
122
122
1 122
126
125
120
118
127
126
121
116
120
122
128
129
122
122
119
115
103
111
118
117
1 100
117
119
118
116
115
120
125
117
_
25
| 31
39
43
2) 25
2) 35
1 !) 28
2) 37
! —
*) 20
“) 31
2) 35
2) 27
2) 31
34
_
—
47
45
46
35
32
—
26
35
*) 23
^37
41
46
27
45
73
71
73
71
75
>) 73
70
83
73
68
—
2) 60
—
52
'') 48
70
29
34
35
31
36
37
39
40
40
44
45
43
42
40
40
39
_
*) 43
_
25
23
21
22
20
23
22
24
25
25
1 28
26
44
39
48
46
45
58
| 59
60
57
69
59
73
68
69
68
54
109
131
118
106
104
120
121
113
115
114
120
116j 119
133
130
116
63
67
67
66
66
67
6E
67
68
69
68
69 70
71
69
67
14
15
15
17
15
15
lf
17
16
18
18
16j 18
19
20
16
2,230
2,130
1,800
2,540
2,230
1,860
1.77C
2,00C
1,810
1,890
>) 1,130
1,550 1,570
1,910
2,270
2,110
1,790
1,620
1,510
1,930
1,670
1,380
x) 1,34C
1,49C
1,160
1,260
770
l,290j 1,300
1,360
1,730
1,600
69
290
360
1 348
324
303
301
319
30C
292
350
ö 275
313| 335
363
350
318
118
198
100
125
111
175
13''
101
134
110
'') 135
153 170
i 202
128
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
58 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
Tab. 3. Lifsmedelspriser å olika orter
Medelpris i % af medel
-
-
Kvan-
Stock-
Upp-
Eskils-
Norr-
.Tön-
Kal-
Karls-
Kri-
Mal-
Häl-
Halm-
Göte-
titet
holm
sala
tuna
köping köping
mar
krona
stian-
stad
mö
sing-
borg
stad
borg
Mjölk: oskummad ...............
%
7°
7°
7»
7»
7»
7»
7»
7°
7»
7°
7®
1
1.
107
100
86
86
93
93
93
86
86
79
86
93
2
skummad .................
»
100
86
86
86
86
86
100
86
71
71
86
100
3
Smör: bords (mejeri) ............
kg.
106
106
100
103
98
98
99
100
105
100
101
100
4
mat (lands) ...............
»
110
98
102
107
97
97
91
107
106
95
98
100
5
Ost, halffet, ordinär...............
122
96
91
103
105
114
108
111
117
79
91
127
6
Margarin: bästa sort, (grädd)
»
103
101
103
103
107
99
102
106
97
99
106
105
7
billigaste sort ......
»
102
100
105
104
114
85
99
101
100
117
102
99
8
Age:....................................
tjog
118
108
96
93
104
101
87
93
92
99
115
126
102
100
119
101
88
111
103
92
111
100
100
119
9
108
85
77
100
73
119
96
10
Arter, gula..........................
kg.
70
89
93
100
961
11
Bruna bönor ........................
103
105
103
113
103
100
92
103
95
108
105
103
12
Mjöl: hvete ........................
>
96
100
93
96
96
93
96
96
107
100
96
100
13
råg ...........................
»
105
89
89
105
111
116
95
89
111
89
100
95
14
rågsikt .....................
>
100
100
96
92
104
92
104
96
108
100
92
92
15
Gryn: hafre (ej ång. prep.) ...
»
97
97
81
97
113
97
97
97
113
113
106
100
16
korn...........................
108
96
92
92
70
100
96
100
108
104
100
112
17
ris, bästa sort ............
109
107
120
105
130
113
100
109
113
104
98
113
18
billigaste sort ......
»
106
94
94
106
100
100
97
97
106
113
91
97
19
Rågbröd: hardt, (spis)............
»
97
86
91
103
120
109
117
111
117
120
129
103
20
mjukt, limpa söt
»
88
132
78
103
100
74
74
74
68
82
74
124
21
limpa sur (s. k. ankar-
stock)..............
140
88
—
96
132
88
68
68
60
72
84
92
22
Hvetebröd: skorpor, billig sort
»
149
109
97
98
98
92
69
97
126
103
95
77
23
mjukt, » »
»
95
105
70
77
67
116
109
128
86
86
95
135
24
Nötkött, färskt: stek ............
»
99
89
109
126
88
97
101
86
114
92
96
102
25
soppkött .....
X*
99
91
101
116
99
92
101
95
119
100
103
91
26
Kalf kött: stek ..................
»
103
102
107
113
75
82
108
82
108
108
92
105
27
spädkalf ...............
»
111
111
106
120
70
70
93
91
126
111
104
111
28
Fårstek, färsk .....................
103
93
112
117
91
92
89
109
92
102
94
110
29
Fläsk: färskt........................
115
104
114
106
74
77
96
99
99
93
96
97
30
salt, svenskt..............
»
111
96
112
105
88
88
89
93
98
99
98
101
31
amerikanskt.........
»
104
95
120
103
—
94
—
—
_
—
—
99
32
Fisk, färsk: sill.................
»
132
124
132
—
156
—
62
—
—
—
—
76
33
strömming .........
x>
198
133
122
71
84
—
—
—
—
—
109
_
34
rödspotta (spätta)
111
79
109
109
100
126
109
100
109
126
97
69
35
salt: sill...................
123
103
90
108
90
110
67
—
105
97
115
105
36
strömming .........
104
88
115
115
135
—
—
—
—
—
—
—
37
kabeljo...............
98
92
83
91
91
91
102
120
104
89
83
70
38
Kalfe, (obrändt) brasilianskt ...
101
99
97
97
89
84
91
97
97
99
97
125
39
Socker, bit..........................
97
100
100
100
97
104
97
95
100
100
100
100
40
Fotogén, prima.....................
1.
94
94
94
100
100
94
81
94
94
88
94
75
41
42
Ve<1 ban-k) osäou,l hemkörd j
famn
»
124
121
114
113
107
99
113
116
95
89
86
98
94
85
104
101
139
138
109
119
120
130
133
149
43
Torf..................................
hl.
135
—
—
—
77
—
—
86
_
84
106
114
44
Kol, antracit (valnöt) hemkörd
108
97
97
98
106
107
83
94
92
97
102
102
45
Koks, gasverks (okrossad) »
>
81
73
94
112
80
82
80
80
88
87
115
92
59
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 91.
i Sverige under sista halfåret 1905.
talen lör samtliga orter.
Väners-
borg
Borås
Karl-
stad
Öre-
bro
Väster-
ås
Falun
Domn-
arfvet
Q-äfle
Söder-
hamn
Sunds-
vall
(Staden)
Sundsvall
(Sågverks-
distriktet)
Luleå
Boden
Geni-
vare och
Malm- berget
Kiruna
Medeltal
för
samtliga
orter
7»
7°
7«
7»
7°
7®
7 o
7®
7®
%
%
7®
7»
7®
7®
100
93
100
93
100
93
71
100
100
107
107
107
107
129
121
100
1
100
71
100
71
86
100
86
100
100
143
143
129
114
171
_
100
9
95
97
102
91
100
98
99
101
102
104
104
97
97
100
100
100
3
92
91
103
93
103
100
97
100
103
109
106
98
99
101
98
100
4
72
70
110
60
91
127
127
92
85
68
80
101
117
122
122
100
5
95
96
106
101
99
97
100
98
99
98
93
96
96
101
92
100
6
97
93
106
98
98
102
97
96
98
94
97
94
94
102
97
100
7
94
96
105
102
110
97
88
92
94
99
82
107
110
104
104
100
8
81
77
100
69
88
100
100
96
88
108
108
127
158
108
142
100
9
78
111
96
81
96
104
93
100
93
107
93
104
115
107
104
100
10
103
110
110
103
103
97
95
92
97
92
87
100
95
97
97
100
11
93
93
96
96
100
96
96
96
93
111
107
104
104
111
111
100
12
95
95
95
89
89
95
89
95
95
95
95
105
105
105
105
100
13
96
96
96
96
96
96
96
96
96
104
100
104
104
104
104
100
14
100
97
87
97
97
103
97
97
106
97
97
110
106
116
110
100
15
100
100
100
88
88
100
100
100
96
100
100
112
120
124
116
100
16
63
95
104
98
98
95
82
95
98
98
88
96
91
95
89
100
17
97
97
97
94
94
110
110
100
106
97
97
110
113
110
110
100
18
100
109
100
89
83
86
77
83
86
94
94
97
103
100
111
100
19
112
94
124
88
97
112
106
97
112
103
112
126
126
126
126
100
20
112
116
100
—
—
_
_
96
148
96
112
120
128
88
100
21
77
78
102
85
106
95
89
92
92
126
114
114
112
105
98
100
99
107
114
88
105
91
93
105
72
123
93
119
86
91
79
156
100
23
92
133
103
93
93
95
95
95
91
104
100
92
91
103
115
100
24
100
107
108
93
95
91
91
97
i 96
107
100
97
97
107
112
100
25
106
109
108
91
96
90
86
114
108
142
85
76
81
126
_
100
26
94
96
91
102
89
98
98
102
104
133
85
94
98
117
111
100
27
106
103
115
102
107
101
91
99
99
95
75
96
95
101
99
100
28
93
103
97
108
108
103
98
100
99
108
97
100
101
103
107
100
29
100
100
100
109
102
98
97
104
109
98
95
98
100
105
106
100
30
104
102
98
88
95
101
100
85
100
102
101
99
98
103
107
100
31
—
74
91
115
126
74
103
82
109
_
59
91
103
79
91
100
32
~
—
104
100
102
78
71
—
58
78
53
82
91
102
79
100
33
104
101
104
101
107
104
100
118
104
97
_
86
_
74
69
100
34
74
87
90
79
92
95
100
103
103
112
115
110
108
103
103
100
35
—
—
165
—
96
88
81
85
77
88
85
92
96
96
108
100
36
81
72
89
85
83
107
109
in
106
128
109
135
126
128
126
100
37
94
113
102
91
90
103
104
97
99
98
103
100
103
115
112
100
38
94
100
100
97
97
100
94
100
101
103
101
103
104
106
103
100
39
88
94
94
106
94
94
100
106
100
113
113
100
113
118
125
100
40
106
101
85
120
106
84
84
95
86
90
54
73
74
91
108
100
41
112
101
94
121
104
86
84
93
73
79
48
81
81
85
108
100
42
“
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
_
100
43
91
113
109
102
95
95
98
94
92
110
86
98
105
114
110
100
44
92
155
78
98
87
137
109
79
105
86
105
120
133
158
100
45
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami.
1 Afd.
44 Höft.
10
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BevU 1906:17 Betänkande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om ändrad lydelse af vissa §§ i bevillningsförordning en m. m. samt en i sammanhang därmed väckt motion. s. 35 i texten