Angående bidrag till anläggning af afloppsoch vattenledningar vid Trollhättan rn. m
1906-03-09 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1906:93, Angående bidrag till anläggning af afloppsoch vattenledningar vid Trollhättan rn. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.
1
N:o 93.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående bidrag
till anläggning af aflopps- och vattenledningar
vid Trollhättan rn. m.; gifven Stockholms slott den 9
mars 1906.
Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva,
dels att till Trollhättans kommun må såsom bidrag till anläggning
af aflopps- och vattenledningar vid Trollhättan samt enligt de närmare
bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan meddela, utbetalas ett belopp af
100,000 kronor från den af köpeskillingarna för af kronan försålda tomter
i Trollhättan med inflytande räntor bildade fond;
dels att till nämnda kommun må till användning för det blifvande
vattenledningsverket utan afgift med nyttjanderätt upplåtas två områden,
det ena af omkring 4,125 kvadratmeters yta, beläget på 1U mantal
Hjulkvarn, och det andra innehållande omkring 400 kvadratmeter af Va
mantal Lilla Hoijum, hvilka områden finnas utmärkta med röda linjer å
en vid styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk underdåniga
skrifvelse af den 20 december 1905 fogad, med pl. 2 betecknad karta,
med rätt för styrelsen att vidtaga de smärre jämkningar i områdenas
begränsning, som vid vattenledningsverkets anläggning kunna befinnas
lämpliga, samt med förbehåll om rätt för kronan att två år efter
skedd uppsägning återtaga de upplåtna områdena, men med förpliktelse
för kronan att i sådant fall antingen inlösa de å ifrågavarande områden
vid uppsägningstillfället befintliga, för vattenledningens drift erforderliga
och kommunen tillhöriga anläggningar enligt värdering af skiljemän
Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afä. 46 Saft. {Kris 93—96.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.
enligt lag eller på sin bekostnad flytta samma anläggningar, äfvensom
på liknande villkor upplåta andra för ändamålet användbara områden;
dels ock att till förevarande anläggning hörande aflopps- och vattenledningar
må utan afgift framdragas öfver kronan tillhörig mark.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Kommgs och Herres frånvaro:
GUSTAF.
Axel Schotte.
Kung], Maj.is Nåd. Proposition N:o 93.
3
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms
slott den 9 mars 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,
Statsråden: Tingsten,
Biesert,
friherre Marks von Wurtemberg,
Tamm,
Sidner,
Hellner,
ScHOTTE,
Berg,
Bergström.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:
Den kommitté, som af Kungl. Maj:t den 17 juni 1904 tillsattes
för att verkställa utredning i fråga om villkoren för upplåtelse till
enskilda af de från Nya Trollhätte kanalbolag förvärfvade, till tomter
indelade eller afsedda områden, yttrade uti sitt den 22 november 1904
afgifna utlåtande bland annat:
I fråga om priset hade kommittén tagit i betraktande, att värdet
af samtliga af staten förvärfvade tomter inom det planlagda området,
för hvilket jämväl tomtindelning af Trollhättans kommun antagits, men
ännu icke vunnit fastställelse, blifvit, såsom af tomtförteckningen inhämtades,
af kanalbolaget upptaget till 1,237,718 kronor, under det att
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.
kronan för samma tomter betalt endast det af värderingsmännen därå
satta värdet 973,000 kronor. Vid sådant förhållande skulle försäljningspriset
för samtliga oförsålda tomter, därest de genast försåldes, kunna
utan förlust för kronan nedsättas med 264,718 kronor. Kommittén
funne sig dock icke böra i allmänhet föreslå motsvarande nedsättning
i tomtpriset, utan ansåge lämpligare, att staten i stället bidroge till
tomternas förbättring genom att deltaga i kostnaderna för ett för Trollhättans
kommun såväl i sanitärt som i andra hänseenden högst nödigt
företag, nämligen dränering af hela det planlagda området och dess
förseende med vattenledning. Detta, i anseende till den i allmänhet
bergiga grunden, ganska dyrbara företag hade kommunen redan beslutit
utföra för en beräknad kostnad af 400,000 kronor och ämnade
utverka sig nådigt tillstånd att för ändamålet upptaga ett amorteringslån
å nämnda belopp. Då dräneringen och vattenledningen, jämte det
gagn den beredde de delar af ifrågavarande område, som förblefve i
kronans ägo, otvifvelaktigt komme att ej mindre göra de öfriga tomterna
därstädes mera begärliga för enskilda köpare, hvarigenom den
önskvärda försäljningen af dessa främjades, än äfven bereda utlopp för
vattnet från det område, som vore afsedt till utvidgning af stadsplanen,
ansåge kommittén staten böra bidraga till utförande af detta företag.
I fråga om i hvad mån sådant borde ske, ansåge kommittén, vid det
förhållande att, enligt hvad kommittén inhämtat, kommunen af nya
Trollhätte kanalbolag för dess fastigheter och rörelse dittills uppburit
kommunalutskylder, som i medeltal för de senaste fem åren uppgått
till 16,8 procent af kommunens hela kommunalskatt, men staten vore
för sådana utskylder fri, rättvisa och billighet fordra, att statens bidrag
icke sattes lägre än detta procenttal, att utgå antingen genom anslag
på en gång eller genom deltagande i förräntning och amortering af
det lån, kommunen komme att för ändamålet upptaga.
Under förutsättning att staten komme att, på sätt nu antydts, bidraga
till dränering och vattenledning hade kommittén funnit skäligt,
att de af kanalbolaget åsätta, i omförmälda tomtförteckning upptagna
tomtvärden borde tills vidare och intill dess ändrade förhållanden kunde
betinga andra pris vid försäljning i allmänhet följas.
Uti det yttrande till statsrådsprotokollet, som fanns bifogadt Kungl.
Maj:ts proposition n:o 90 till 1905 års riksdag angående förvaltningen
af Trollhätte kanal- och vattenverk m. m. anförde dåvarande chefen
för civildepartementet, att han, hvad beträffade villkoren för försäljning
af de tomter, som skulle kunna afyttras, icke hade någon erinran att
göra emot kommitténs förslag. Rörande förslaget att staten skulle
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.
deltaga i kostnaden för anordnande af dränering och vattenledning inom
det planlagda området vid Trollhättan, syntes nog sådant vara öfverensstämmande
med billighet, men borde denna fråga för det dåvarande
lämnas öppen. Det syntes nämligen, som om denna fråga icke lämpligen
borde afgöras förr, än den blifvande styrelsen för Trollhätte kanaloch
vattenverk kommit i tillfälle att yttra sig och afgifva förslag i ämnet.
Uti med anledning af berörda proposition aflåten skrifvelse af den
20 maj 1905, n:o 185, bar Riksdagen anmält, att Riksdagen medgifvit,
bland annat, att styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk finge i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i nämnda statsrådsprotokoll
angifna grunder och enligt de särskilda föreskrifter, som kunde finnas
erforderliga och af Kungl. Maj:t utfärdades, verkställa försäljning af
tomter från det till stadsplan indelade området vid Trollhättan, med
stadgande, att köpeskillingarna för försålda tomter skulle förvaltas och
bokföras såsom en särskild fond.
Beträffande kommitténs förslag, att staten med minst 16,8 procent
skulle lämna kommunen bidrag för anordnande af dränering och vattenledning
inom det planlagda området vid Trollhättan, yttrade Riksdagen,
att denna fråga icke då förelåge till Riksdagens afgörande, och att
Riksdagen därför endast kunde uttala, att det af kommittén sålunda
framställda förslaget synts Riksdagen vara med billighet öfverensstämmande.
Vid föredragning den 16 juni 1905 af Riksdagens berörda skrifvelse
anbefallde Kungl. Maj:t, bland annat, styrelsen för Trollhätte kanaloch
vattenverk att inkomma med underdånigt yttrande, om och i hvilken
mån staten kunde anses böra bidraga till dränering af det till stadsplan
indelade området vid Trollhättan och dess förseende med vattenledning.
Uti underdånig skrifvelse den 20 december 1905 har bemälda styrelse
inkommit med det sålunda infordrade yttrandet samt därvid anfört:
Styrelsen vore för sin del af den bestämda uppfattningen, att
staten så mycket hellre borde lämna bidrag till den ifrågasatta dräneringen
och vattenledningen, som Riksdagen redan fastställt de högre
försäljningsprisen, hvilka likväl föreslogos endast under förutsättning,
att dylikt bidrag skulle lämnas. Bland de tungt vägande skäl af såväl
hygienisk som ekonomisk innebörd, hvilka kommitterade andragit, ville
styrelsen särskildt fästa uppmärksamheten på ett bland de senare. Det
måste nämligen vara uppenbart, att berörda ledningars utförande
komme att i afsevärd grad öka värdet af statens egendom vid Trollhättan.
Det belopp, hvarmed staten kunde befinnas villig bidraga, ut
-
Styrelsens för
Trollhätte
kanal- och
vattenverk
skrifvelse
den 20 december
1905.
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.
gjorde sålunda ett kapitalutlägg, hvilket kronan som jordägare snart
nog komme att fullt ut återfå i form af ökade inkomster vid tomtupplåtelser
af en eller annan art. Då styrelsen sålunda i underdånighet tillstyrkte
ett statsbidrag till de ifrågavarande arbetena, ansåge dock styrelsen,
att bidragets utbetalande borde ske något annorlunda än kommittén
antydt. Då kommittén framkastat tanken på endera ett anslag för
en gång eller ock ett deltagande i förräntning och amortering af det
lån, kommunen komme att för ändamålet upptaga, syntes det styrelsen
däremot enklast och effektivast, att staten visserligen bidroge med ett
i visst förhållande till hela den beräknade anläggningskostnaden stående,
bestämdt belopp, men att utbetalningen häraf, på sätt vid lämnande
af statsbidrag för väganläggningar, bro- och hamnbyggnader
m. m. i nådiga kungörelsen den 29 mars 1899 vore föreskrifvet, skedde
successivt och i mån af arbetets fortgång. På så sätt och om vissa
terminer för arbetenas påbörjande och af slutande bestämdes såsom
villkor för bidragets åtnjutande, vunnes säkerhet för att anläggningen
inom snar framtid komme till utförande, på samma gång som vid hvarje
fas af arbetets fortgång staten bidroge med en efter den utförda prestationen
lämpad del. Föreskrifterna i nyssnämnda kungörelse kunde
för öfrigt i tillämpliga delar lända till efterrättelse. Uppgörande af
kontrakt, kontroll öfver arbetet och öfriga åtgärder, som enligt kungörelsen
tillkomme väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, kunde lämpligen
öfverlämnas åt styrelsen.
Hvad beträffade förhållandet mellan bidragets storlek och hela
kostnaden, hade kommitterade föreslagit detta till minst 16,8 procent
eller samma procentsats, som i medeltal under en femårsperiod förefunnits
emellan beloppet af kanalbolagets kommunalutskylder och kommunens
hela kommunalskatt. Styrelsen funne emellertid de förmåner,
som genom berörda företag uppstode såväl för det allmänna som för
kronan som jordägare så betydande, att styrelsen ansåge sig böra
föreslå ett bidrag, som icke allenast utgjorde ett slags godtgörelse för
någon tids mistad kommunalskatt utan ock därutöfver lämnade någon
hjälp till kommunen vid anläggningens utförande och detta så mycket
hellre som den af styrelsen föreslagna formen för utbetalningen medförde
en viss ränteförlust för kommunen, hvilken icke skulle ifrågakommit,
därest bidraget utbetalats på en gång under anläggningens
början. Med hänsyn till hvad sålunda framhållits föresloge styrelsen, att
statens bidrag bestämdes till omkring 25 procent af den beräknade anläggningskostnaden
eller, då denna enligt plan och kostnadsberäkning
uppginge till 400,547 kronor, till afrundade 100,000 kronor. Att detta
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.
förhållande mellan statens bidrag och kommunens icke vore för stort
torde framgå af det sakförhållandet, att kronan exempelvis i Stockholm
till staden kostnadsfritt öfverlämnat gatumark och dessutom bekostat
gatornas beläggning och afloppsledningar, då det gällt att upplåta
kronan tillhöriga områden för tomtförsäljning. I föreliggande fall
kunde kostnaden för enbart afloppsledningen inom den del af stadsplanen,
där kronans tomter vore belägna, beräknas till omkring 136,000
kronor.
Det sålunda förordade statsbidraget borde enligt styrelsens mening
utgå af den särskilda fond, hvilken enligt nådiga brefvet den 16 juni
1905 skulle bildas af inflytande köpeskillingar för försålda tomter.
Denna fond komme under början af år 1906 till följd af redan skedda
tomtförsäljningar att uppgå till ett belopp af omkring 182,000 kronor.
Förslaget till vattenledning vore utarbetadt af ingenjören vid Stockholms
stads vattenledningsverk löjtnanten vid väg- och vattenbyggnadskåren
O. Nordenstrahl samt förslaget till afloppsledningar af ingenjören
vid Stockholms stads gatu- och trumbyggnadsarbeten C. J. Gimberg,
hvadan den till grund för den beslutade anläggningens utförande
liggande planen vore på fullt sakkunnigt sätt tillkommen. Genom planens
förverkligande bereddes möjlighet för största delen af de kronan
tillhöriga tomterna inom det planlagda området att utan större svårighet
erhålla förbindelse med ledningsnätet. Anläggningens hufvuddrag funne
styrelsen för öfrigt tillfredsställande. Med hänsyn till den sakkunniga
utredning, som föregått, hade styrelsen icke ansett sig behöfva i detalj
granska den ifrågavarande planen, men ville dock framhålla, att afloppsledningarna
borde så anordnas, att de kunde mottaga afloppsvatten icke
allenast från det nu till stadsplan indelade området utan jämväl från
därutanför belägna, kronan tillhöriga områden och fastigheter, i den
mån detta afloppsvatten lämpligen kunde föras till kommunens ledningar.
Denna fordran borde inrymmas såsom villkor i det kontrakt, som styrelsen,
om dess förslag bifölles, borde få i uppdrag att upprätta med
kommunen.
I planen inginge anläggning invid kanalen och Göta älf af en
pumpstation jämte filtrerbassänger samt öster om det till stadsplan indelade
området af ett vattentorn. Dessa anläggningar komme nödvändigtvis
att ligga på kronan tillhörig mark, den förra å 1U mantal
Hjulkvarn, den senare å Va mantal Lilla Hoijum. För att möjliggöra
planens förverkligande borde kronan sålunda till komnrunen upplåta de
för nyssnämnda anläggningar erforderliga områden. Då emellertid såväl
pumpstation och filtrerbassänger som vattentorn vore permanenta bygg
-
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.
nådeverk, som medförde jämförelsevis betydande kostnader, ansåge
styrelsen, att de för dem behöfliga områdena, hvilka funnes å en styrelsens
skrifvelse vidfogad, med n:r 2 betecknad karta ungefärligen
angifna, borde till kommunen upplåtas på sådant sätt, att denna icke
lede någon förlust, om kronan för något sitt ändamål i framtiden
skulle vilja återtaga besittning af marken. Styrelsen föresloge därför
att, kronan visserligen förbehölle sig rätt att efter två års uppsägning
återtaga de upplåtna områdena, men att kronan skulle förbinda
sig att i sådant fall dels inlösa de å ifrågavande områden vid uppsägningstillfället
befintliga, för vattenledningens drift erforderliga och kommunen
tillhöriga anläggningar, enligt värdering af skiljemän enligt lag,
dels ock på liknande villkor upplåta andra för ändamålet användbara
områden. I afseende på den utanför stadsplanen belägna, kronan tillhöriga
mark, som behöfde tagas i anspråk för framdragande af ledningar
till de ifrågavarande anläggningarna, syntes styrelsen hafva befogenhet
att upplåta sådan, endast det skedde med iakttagande af kronans rätt
att förfoga öfver marken, då så erfodrades.
Den del af 72 mantal Lilla Hoijum, å hvilken vattentornet med
tillhörande ledningar skulle förläggas, utgjordes af impediment mark,
som vore under kanalverkets omedelbara disposition. 74 mantal Hjulkvarn
vore däremot utarrenderadt, men på sådana villkor, att marken
kunde efter ett års uppsägning återtagas. Den nuvarande arrendatorn
hade för öfrigt förklarat, att han när som helst utan afkortning i
arrendesumman vore villig att för ifrågavarande ändamål afstå det å
kartan n:r 2 angifna området, hvilket utgjordes af sparsamt beväxt
hagmark. För det fall att någon olägenhet för arrendatorn skulle
uppstå vid framdragande af ledningar eller eljest till följd af vattenledningsarbetets
utförande, borde i ett blifvande kontrakt med kommunen
bestämmas, att densamma vore skyldig hålla arrendatorn skadeslös
härför. Då de till upplåtelse ifrågasatta områdenas begränsningslinjer
måhända med fördel kunde undergå någon jämkning, sedan jordborrningar
verkställts och detaljerade ritningar till vattenledningsverket
uppgjorts, torde åt styrelsen lämnas bemyndigande att, om den ansåge
nyttigt, företaga sådan mindre jämkning.
På grund af hvad sålunda anförts, har styrelsen i underdånighet
hemställt:
dels att staten för anläggning af vatten- och afloppsledningar vid
Trollhättan i enlighet med plan och kostnadsberäkning, slutande på
400,547 kronor, måtte till Trollhättans kommun lämna ett bidrag af
100,000 kronor, samt att styrelsen måtte erhålla i uppdrag att succés
-
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.
sivt utbetala nämnda belopp i mån af arbetenas fortgång af den under
styrelsens förvaltning ställda fond, som enligt nådigt bref den 16 juni
1905 skulle bildas af inflytande köpeskillingar för försålda tomter vid
Trollhättan;
dels att åt kommunen till användning för det blifvande vattenledningsverkets
ändamål måtte utan afgift med nyttjanderätt upplåtas
två områden, det ena af omkring 4,125 kvadratmeters yta, beläget på
1U mantal Hjulkvarn, det andra af omkring 400 kvadratmeters yta på
V:; mantal Lilla Hoijum, hvilka områden funnes utmärkta med röda
linjer å en vid styrelsens skrifvelse fogad karta n:r 2, med rätt för
styrelsen att vidtaga de smärre jämkningar i områdenas begränsning,
som kunde befinnas lämpliga vid vattenledningsverkets anläggning;
dels ock att åt styrelsen lämnades uppdrag att i hufvudsaklig
öfverensstämmelse i tillämpliga delar med Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse
den 29 mars 1899 angående villkoren för erhållande af understöd
från de af Riksdagen anvisade anslag till väganläggningar m. m. och
i öfrigt på de villkor, som i den underdåniga skrifvelsen funnes föreslagna,
upprätta kontrakt med kommunen rörande statsbidrag och markupplåtelser
samt dessutom utöfva kontroll öfver arbetenas ändamålsenliga
utförande.
Mot bidrag från kronans sida till anordnande af dränering och vattenledning
vid Trollhättan synes mig icke något vara att erinra. Såsom
af den lämnade redogörelsen framgår, har nämligen Riksdagen redan
uttalat, att det af omförmälda kommitté framställda förslaget om bidrag
till nämnda arbeten synts Riksdagen vara med billighet öfverensstämmande.
Af hvad styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk nu anfört
framgår dessutom, att anläggningen för staten såsom jordägare vid
Trollhättan har en icke ringa betydelse.
Hvad angår bidragets storlek har kommittén ansett, att det samma
icke borde sättas lägre än till 16,8 procent af hela kostnaden. Enligt
det nu upprättade kostnadsförslaget hafva sammanlagda utgifterna för
aflopps- och vattenledningar beräknats till 400,547 kronor, och statens
bidrag skulle alltså, om den af kommittén beräknade grunden följdes,
blifva minst 67,291 kronor 90 öre. Styrelsen för Trollhätte kanal- och
vattenverk har emellertid af anförda skäl ansett bidraget från staten
böra bestämmas till 100,000 kronor; och har jag för min del under
förhanden varande omständigheter icke funnit anledning till erinran mot
detta styrelsens förslag.
Då anläggningen blifver till fördel för staten närmast till följd af
Bill. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 46 Haft. 2
Departementschefens
yttrande.
10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.
det ökade värdet å en del af statens jordegendomar vid Trollhättan,
synes det vara riktigt, att, i enlighet med hvad styrelsen hemställt,
bidraget utgår af den fond, som bildats af köpeskillingarna för försålda
tomter med inflytande räntor. Enligt hvad jag inhämtat från styrelsen
för Trollhätte kanal- och vattenverk uppgick denna fond den 1 mars
1906 till 111,027 kronor 64 öre, i hvilket belopp dock icke är inräknad
köpeskillingen för en del försäljningar, som skett, men hvarför likvid
ej ännu fullständigt influtit.
Likaså är det efter min mening lämpligt, att bidraget utbetalas
endast i den mån arbetena med anläggningen fortskrida, och att, förutom
särskilda villkor, som kunna befinnas erforderliga, de af Riksdagen
enligt dess skrifvelse den 15 mars 1899 för utbetalande af bidragtill
vägars anläggning och förbättring m. m. godkända bestämmelser,
hvilka intagits i den af styrelsen åberopade nådiga kungörelsen den
29 mars 1899, i tillämpliga delar lända till efterrättelse, därvid de eljest
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillkommande åtgärder skulle öfverlämnas
åt styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk.
Jämväl styrelsens hemställan, att till Trollhättans kommun måtte för
det blifvande vattenverkets behof utan afgift med nyttjanderätt upplåtas
två mindre områden, synes mig böra bifallas.
Enligt styrelsens förslag skulle staten i det blifvande kontraktet
med kommunen förbehålla sig rätt att efter två års uppsägning återtaga
de upplåtna områdena, men däremot förbinda sig att i sådant fall dels
inlösa de å ifrågavarande områden vid uppsägningstillfället befintliga,
för vattenledningens drift erforderliga och kommunen tillhöriga anläggningar,
enligt värdering af skiljemän enligt lag, dels ock på liknande
villkor upplåta andra för ändamålet användbara områden. Visserligen
skulle staten genom dessa bestämmelser blifva tvungen att, om staten
framdeles behöfde återtaga de upplåtna områdena, betala ganska väsentliga
lösensbelopp. Men då kommunen erhåller områdena endast med
nyttjanderätt, kan man icke rimligen begära, att, om staten vid deras
återtagande ej lämnar ersättning för de å områdena befintliga anläggningarna,
kommunen skall å dem uppföra de dyrbara anläggningar,
hvarom här är fråga. Genom den af styrelsen ifrågasatta formen för
upplåtelsen vinnes för staten den fördelen framför en upplåtelse med
äganderätt, att, för den händelse områdena för statsändamål, som ej nu
kunna förutses, behöfva återtagas, staten icke blir tvungen betala det
ökade tomtvärde, som områdena med tiden utan tvifvel komma att få. Då
det emellertid kan tänkas blifva för staten fördelaktigare att flytta de å
ifra gavarande områden blifvande anläggningarna än att inlösa desamma,
torde varsamheten bjuda, att förbehåll om sådan rätt i kontraktet intages.
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.
Enär styrelsens befogenhet att upplåta den utom stadsplanen belägna,
kronan tillhöriga mark till framdragande af ledningarna kan
ifrågasättas, synes äfven tillstånd härtill böra af Riksdagen äskas.
Under åberopande af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
medgifva,
dels att till Trollhättans kommun må såsom bidrag till anläggning
af aflopps- och vattenledningar vid Trollhättan samt enligt de närmare
bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan meddela, utbetalas ett belopp af
100,000 kronor från den af köpeskillingarna för af kronan försålda
tomter i Trollhättan med inflytande räntor bildade fond;
dels att till nämnda kommun må till användning för det blifvande
vattenledningsverket utan afgift med nyttjanderätt upplåtas två områden,
det ena af omkring 4,125 kvadratmeters yta, beläget på 74 mantal
Hjulkvarn, och det andra innehållande omkring 400 kvadratmeter af
Va mantal Lilla Hoijum, hvilka områden finnas utmärkta med röda linjer
å den vid styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk ofvanberörda
skrifvelse fogade, med pl. 2 betecknade kartan, med rätt för styrelsen att
vidtaga de smärre jämkningar i områdenas begränsning, som vid vattenledningsverkets
anläggning kunna befinnas lämpliga, samt med förbehåll
om rätt för kronan att två år efter skedd uppsägning återtaga de upplåtna
områdena, men med förpliktelse för kronan att i sådant fall antingen
inlösa de å ifrågavarande områden vid uppsägningstillfället befintliga,
för vattenledningens drift erforderliga och kommunen tillhöriga anläggningar
enligt värdering af skiljemän enligt lag eller på sin bekostnad
flytta samma anläggningar, äfvensom på liknande villkor upplåta andra
för ändamålet användbara områden;
dels ock att till förevarande anläggning hörande aflopps- och vattenledningar
må utan afgift framdragas öfver kronan tillhörig mark.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnade,
att proposition skulle till Riksdagen aflåtas af den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Carl G. Edman.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1906:109 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till anläggning af afloppsock vattenledningar vid Trollhättan m. m. s. 4 i texten
- SU 1906:104 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till anläggning af aflopps~ och vattenledningar vid Trollhättan m. m. s. 1 i texten