Angående vissa ändringar i gällande tulltaxa samt därvid fogade underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas lör
1907-03-22 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1907:115, Angående vissa ändringar i gällande tulltaxa samt därvid fogade underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas lör
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 115.
1
N:o 115.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående vissa
ändringar i gällande tulltaxa samt därvid fogade underrättelser
om hvad vid taxans tillämpning iakttagas lör;
gifven Stockholms slott den 22 mars 1907.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att besluta,
l:o
dels att i tulltaxan skall införas en ny rubrik med nummer
211 V8 af följande lydelse:
Hattflätor uteslutande af
bast, halm eller träspån — —--— — fria
dels ock att tulltaxerubrikerna n:is 26 och 201 skola erhålla följande
lydelse:
26. Bast, Bastrep och Bastmattor — — — — — _fria
201. Halm: oarbetad, äfvensom halmrep — — — — _ _fria.
2:o
dels ock att §§ 8 och 9 i de vid tulltaxan den 8 juni 1906 fogade
underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas''bör skola erhålla
följande förändrade lydelse:
Bil. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 91 Höft.
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 115.
§ 8-
1. Den, som här i riket verkställt nybyggnad, förbyggnad eller
reparation af fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, vare
sig svenskt eller utländskt, äge att för därvid använda, från utrikes
ort införda tullpliktiga materialier och skeppsförnödenheter, däribland
inbegripna sådana i fartyget fast anbragta husgerådssaker hvilka antingen
icke kunna med bibehållen användbarhet därifrån skiljas eller
ock genom särskild, varaktig beteckning äro tydligen utmärkta såsom
för fartyget uteslutande afsedda, restitutionsvis återbekomma den erlagda
tullafgiften eller i det fall att, enligt medgifvande, som här nedan
sägs, tullafgiften icke blifvit erlagd, utan allenast säkerhet för densamma
ställts, njuta befrielse från dess gäldande under villkor:
a) —-----------------
b) -------------------
c) att den, som verkställt nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen,
när fartyget är fullt färdigt, till generaltullstyrelsen aflämnar
en af honom under edlig förpliktelse afgifven och af två hans biträden,
som med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver
myckenheten och beskaffenheten af alla till fartyget använda olika
artiklar, materialförlusten vid arbetet däri inberäknad, för hvilka restitution
af eller befrielse från tullafgift sökes, jämte under samma förpliktelse
afgifven försäkran, att dessa artiklar äro af utländskt ursprung
och att full införseltull för dem blifvit behörigen erlagd eller af generaltullstyrelsen
godkänd säkerhet för densamma ställd, samt uppgift ej
mindre om dagen, då de angifvits till förtullning, än äfven därom,
huruvida sådan angifning skett från nederlag, transitupplag eller frilager
eller från frihamn eller direkte och i sistnämnda fall jämväl om den
lägenhet, med hvilken införseln skett; skolande, hvad husgerådssaker
angår, dessutom aflämnas bevis af tullförvaltning, att de här ofvan
beträffande sådana artiklar för den medgifna förmånen stadgade särskilda
villkor vid verkställd besiktning funnits vara för handen; samt
d)---------------_—: —
Verkställes nybyggnaden — — — — — meddelade föreskrifter.
2.------------------
3.-------------------
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 115.
3
§ 9-
L . V!d utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt
råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:
för 1 kilogram raffineradt socker, topp-, kandi- och kak- ......... 13 öre
1
1
1
dito
dito
dito
choklad
bröd ...............................................................................
tobak, arbetad:
cigarrer och cigarretter ........................ 1 krona
spunnen, hopvriden eller pressad, äfvensom i
stänger ...................................................
5
6
ii
1
1
1
1
1
dito
dito
dito
dito
dito
70
48
55
15
20
15
20
it
malen eller snus ....................................................
andra slag .............................................................
s. k. flamgarn, fargalt eller tryckt, af bomull.
11 11 11 ii äf Ull ......
bomullsväfnad ........................................................
linneväfnad ..................................................................
sydda bomulls- och linneartiklar, såsom skjortor,
kragar, manschetter med flera, under villkor
att de icke hufvudsakligen bestå af lägre
tullbeskattad väfnad än oblekt bomullsväfnad 50 ,,
hvarvid för öfrigt iakttages:
a) att af de här upptagna varor minst 50 kilogram af hvardera
skola till export angifvas och på en gång afsändas; kommande dock
denna bestämmelse icke att äga tillämpning, då den vara, för hvilken
tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund under
enahanda förhållanden med dem, då utländska, på provianteringsfrilager
upplagda varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;
b) —-----------------
2. Då jute väfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage
vid utförsel sjöledes till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnaden
Testitutionsvis af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de
under punkten 1 upptagna bestämmelser; skolande dock den försäkran
om varans ursprung, som det enligt punkten 1 b) åligger tillverkare
att vidfoga angifningsinlagan, i det fall, hvarom här är fråga, afgifvas
af tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit
använd, samt innehålla, att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad,
för hvilken full införseltull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets
vikt; vederbörande tullmyndighet förbehållet att, om anledning
4
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 115.
därtill förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets
vikt. I de sålunda meddelade föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen
lämna de lättnader, som utan åsidosättande af nödig kontroll, kunna
medgifvas.
3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles, medgifves
ock
A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af
följande vid kvarnen framställda produkter, nämligen finsiktadt mjöl af
hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller korn, restitution af den
tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande kvantitet direkt
från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, hvarvid iakttages,
att 100 kilogram hvete anses lämna 75 kilogram mjöl, 100 kilogram
råg eller korn 66 % kilogram mjöl och 100 kilogram hvete eller korn
66 % kilogram gryn, samt i öfrigt under villkor:
a) — — — —------------
b) -------------------
e) — — —------------
d) -------------------
e) —-------------
f) — — —---------------
g) — — — — — :— — — - — ‘ ~ ~~~
B) åt innehafvare af riskvarn vid utförsel sjöledes från stapelstad
af vid kvarnen framställda risgryn restitution af den tull, som blifvit
erlagd för till varans framställning användt, af kvarninnehafvaren direkt
från utlandet eller från frihamn infördt eller från nederlag eller frilager
uttaget oskaladt ris, hvarvid förhållandet mellan den införda råvaran
och den förädlade produkten beräknas sålunda, att 100 kilogram oskaladt
ris anses lämna 75 kilogram gryn; skolande såsom villkor i öfrigt för
restitutionens erhållande gälla:
a) -------------------
. b)--- ----------.-------
c) -----------------
d) --------------------“
e) -----------''• “
f) -----------------------
g) -------------------
b) ----------- - --------
4. -------------;---— -t
5. Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma
åter utföra, antingen bearbetade i förening med inhemskt eller
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:p 115. 5
icke ^illpliktigt utländskt råämne till produkt, som i mom. 1 o införmäles,
eller ock bearbetade, med eller utan tillsats af sådant råämne,
till annan produkt, än förut i denna § sagdt är, må, såvidt generaltullstyrelsen
finner tillförlitlig kontroll kunna åstadkommas, tullafgift,
som vid varornas införsel direkt från utlandet erlagts, kunna återfås
under iakttagande af följande villkor:
a) -------------------
b) --------------------
c) -------------------
d) -------------------
e) ----------------------
f) --------------------
g) ---------------------
h) -------------''------
Därest utländskt råbrännvin--— — —--normalliter.
6. Hvad bär ofvan i denna § är angående tullrestitution före
skrifvet
gälle äfven, då gods, för hvilket restitution af tullafgift ifrågasättes,
antingen sjöledes utföres till frihamn eller ock land vägen utföres
till sådan hamn eller intages å frilager; skolande, i sistnämnda båda
fall, utförseln till frihamn eller intagningen å frilager verificeras på sätt
särskildt är eller varder stadgadt, hvaremot i fråga om verificering
af godsets utförsel sjöledes till frihamn skall i tillämpliga delar lända
till efterrättelse hvad förut i denna § är föreskrifvet beträffande verificering
af utförsel till utrikes ort. , .
7. Befinnes någon hafva för erhållande af tullrestitution enligt
bestämmelserna i denna § lämnat uppgift, som med verkliga förhållandet
icke öfverensstämmer, kan generaltullstyrelsen förvägra honom rätt att
vidare erhålla sådan restitution.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen. :
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Carl Sivar tz.
6
Kunql. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Ilo.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet a
Stockholms slott den 22 mars 1907.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Tkolle,
Statsråden: Tingsten,
Albert Petersson,
Hederstierna,
Dyrssen,,
Hammarskjöld,
Roos,
J UHLIN,
SWARTZ.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde i underdånighet:
På
grund af inkomna framställningar eller i öfrigt gifven anledning
tillåter jag mig i underdånighet framlägga följande förslag om
ändringar i gällande tulltaxa jämte underrättelser om hvad vid taxans
tillämpning iakttagas bör.
Ang. tullfrihet För att, till skydd mot utländsk konkurrens, bereda den svenska
tr(f*pån°r stråhattindustrien den lindring, som är att finna i tullfrihet för det från
utlandet införskrifna materialet, beslöt 1906 års Riksdag att införa
tullfrihet för såväl halmflätor som hastflätor. Båda artiklarna hade
7
Kungl. Maj:ts Säd. Proposition N:o Ilo.
förut dragit eu tull af 1 krona för kilogram. Halmflätor hade nämligen
enligt då gällande tulltaxa varit att hänföra till rubriken 203: halm,
andra arbeten ej specificerade, hvarför tull utgår med nämnda belopp;
och bastflätor hade tullbehandlats såsom (rubrik 317) korgmakararbeten,
andra slag, likaledes med en tull af 1 krona per kilogram. Ändringen
genomfördes på sådant sätt, att i rubrik 201, som förut omfattat halm,
oarbetad, äfvensom halmrep, insattes jämväl halmflätor, samt att i rubrik
26, förut omfattande bastrep och bastmattor, infördes jämväl bastflätor.
Genom två tullbehandlingsmål, som under nästlidet års höst
dragits under Kungl. Maj:ts pröfning, har emellertid uppmärksamheten
blifvit fäst därpå, att ett annat i stråhattindustrien numera i ganska
stor utsträckning användt, endast i utlandet tillverkadt material, nämligen
hattflätor afl träspån, fortfarande är belagdt med tull af 1 krona
för kilogram. Sådana hattflätor kunna nämligen enligt gällande tulltaxa
svårligen hänföras till annan rubrik än n:o 317: korgmakararbeten,
andra slag.
Båda de omförmälda målen afsågo tullbehandlingen af hattflätor af
träspån. Hos generaltullstyrelsen hade vederbörande importörer yrkat, att
varan skulle tullbehandlas, i det ena målet såsom bastflätor och i det andra
målet såsom halmflätor. I förstnämnda mål infordrade generaltullstyrelsen
yttrande från professorn vid tekniska högskolan G. Sellergren, i egenskap
af sakkunnig, och vitsordade denne, att råmaterialet till flätorna
utgjordes af trä (spån). Vid fullföljandet af sin talan hos Kungl. Maj:t
yrkade varuägaren, att, därest varorna befunnes tillverkade af spån,
desamma måtte tullbehandlas efter rubrik 663 —--alla andra mer
eller mindre bearbetade trävaror, ej specificerade — — af alm, ask,
björk, bok, ek och andra inhemska, ej specificerade träslag (med undantag
af furu och gran) — — med tull af 30 öre för kilogram, till stöd
för hvilket yrkande åberopades ett likaledes af professorn Sellergren
afgifvet yttrande i ett annat — hos Kungl. Maj:t icke fullföljdt — mål
rörande tullbehandling af enahanda slags hattflätor, i hvilket yttrande
ifrågasatts, huruvida icke varorna, med hänsyn därtill att de likasom
faner vore med fanérhyfvel eller likartad maskin utskurna ur mjuka
träslag, skulle kunna tullbehandlas efter sistberörda rubrik. 1 det
senare målet åter yrkades af varuägaren i de underdåniga besvären, att
den af honom införda varan måtte hänföras till bastflätor. Genom
nådiga resolutioner den 28 september och den 23 november 1906 fastställde
emellertid Kungl. Maj:t generaltullstyrelsens beslut, hvarigenom
varorna förklarades skola tullbehandlas såsom korgmakararbeten, andraslag.
8
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 115.
Vidare har härvarande italienske minister i en till herr ministern
för utrikes ärendena ställd, mig meddelad skrifvelse af den 10 september
1906 framfört klagomål från handelskammaren i Florens öfver att
hattflätor enligt skrifvelsen bilagda prof blifvit tullbehandlade såsom
korgmakar arbeten, ehuru flätor af samma slag förut tullbehandlats såsom
»bast och bastflätor». I häröfver infordradt utlåtande har generaltullstyrelsen
vitsordat, att berörda prof vore tillverkade af träspån och att
förty, om de i italienske ministerns skrifvelse afsedda varor vore af
den beskaffenhet, profven utvisade, de icke kunnat tullbehandlas annorlunda
än som korgmakararbeten, andra slag.
Då hattflätor af träspån, likaväl som halmflätor och bastflätor,
utgöra ett råmaterial för den i Sverige i liflig utveckling stadda stråhattindustrien,
och då det af Riksdagen med införandet af tullfrihet å
halm- och bastflätor afsedda syftet att bereda denna industri skydd
mot utländsk konkurrens skulle fullständigare nås, om tullfrihet beviljades
jämväl för hattflätor af träspån, hvilken vara icke lärer utgöra föremål
för tillverkning inom Sverige, synes mig förslag om sådan tullfrihet
böra till Riksdagen aflåtas.
Ifrågasättas kan därvid, huruvida stadgande i nyssberörda syfte
bör meddelas genom införande, med föreskrift om tullfrihet, under
korgmakararbeten af en särskild rubrik: hattflätor af spån, eller om
icke fasthellre samtliga förenämnda slag af hattflätor böra sammanföras
under en ny, gemensam rubrik af lydelse: hattflätor, uteslutande af
bast, halm eller träspån, likaledes med stadgande om tullfrihet, i hvilket
senare fall i rubrik 26 orden: »äfvensom bastflätor» och i rubrik 201
orden: »och halmflätor» skulle utgå. Mig synes den senare utvägen
vara att föredraga.
Tuiitaxc. På sätt jag redan förut vid underdånig föredragning under går
rättelserna.
dagen af frågan om frihamn och frilager erinrat, torde, därest de förslag
Ändringar i till förordningar i dessa ämnen, hvilka Kungl. Maj :t nyssnämnda dag besluta
^rättelserna^’ för Riksdagen framlägga, varda af Riksdagen antagna, vissa ändringar
vå,kaiiade af i och tillägg till 8 och 9 §§ tulltaxeunderrättelserna finnas påkallade.
ningarna Beträffande innehållet af berörda ändringar och tillägg torde det
om frihamn tillåtas mig hänvisa till hvad jag i nyssberörda sammanhang härutinnan
och frilager. anfört och tillstyrkt.
9
Kungl. Maj:ts Mall. Proposition N:o 115.
I § 9 punkt 2 tulltaxeunderrättelsema är stadgadt, att, då juteväfnad,
tillverkad i utlandet, användes till emballage vid utförsel sjöledes
Irån stapelstad till utrikes ort, för hvarje kilogram af väfnaden må
restitutionsvis af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande, bland
annat, att åt varan minst 50 kilogram skola till export angifvas och
på en gång afsändas, samt att vid angifningsinlagan alltid skall fogas
af tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit
använd, afgifven och af vittnen bestyrkt försäkran, att emballaget utgöres
af utländsk juteväfnad, för hvilken full införseltull blifvit erlagd.
äfvensom uppgift om emballagets vikt; vederbörande tullmyndighet å
exportorten förbehållet att, om anledning därtill förekommer, genom
störtning och profvägning utröna emballagets vikt. I de sålunda meddelade
föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen lämna de lättnader,
som, utan åsidosättande af nödig kontroll, kunna medgifvas.
I särskilda till Kungl. Maj:t ingifna skrifter hafva sulfitaktiebolaget
Mo och Domsjö samt aktiebolaget Kobertsfors i underdånighet
anhållit, att Kungl. Maj:t måtte medgifva bolagen rätt att vid utförsel
af trämassa, emballerad i utländsk juteväfnad, för hvilken full införseltull
erlagts, komma i åtnjutande af tullrestitution för nämnda juteväfnad
utan hinder däraf, att utförseln af trämassan ägde rum, hvad förstnämnda
bolag beträffar, vid tullstationen i Hörnefors, å hvilken ort
bolaget hade under uppförande en trämassefabrik, och, i fråga om sistnämnda
bolag, vid tullstationen i Sikeå, hvarjämte detta bolag yrkat
rätt att tillgodonjuta enahanda restitution för den utförsel, som redan
ägt rum från sistnämnda plats. Till stöd för dessa framställningar
hafva bolagen — under meddelande att de förut hos generaltullstyrelsen
gjort ansökning i ifrågavarande syfte, men att styrelsen funnit sig författningsenligt
icke kunna lämna bifall härtill — anfört hufvudsakligen,
att, oaktadt tulltaxeunderrättelsema allenast talade om restitution i förevarande
afseende vid utförsel från stapelstad, det likväl icke syntes
föreligga någon af själfva förhållandena gifven anledning att icke
medgifva ifrågavarande förmån jämväl vid export från annan tullplats
än stapelstad. I annat fall skulle den fabrikant, som vore i tillfälle
att exportera sin vara från stapelstad, komma i gynnsammare läge än
exportörer från andra tullplatser, en olikställdhet, som icke syntes hafva
någon i sig giltig grund, och detta så mycket mindre som ifrågavarande
exportvaras beskaffenhet icke vore ägnad att i kontrollafseende
bereda några som helst svårigheter. Med hänsyn till förut anförda
stadgande om rätt för generaltullstyrelsen att medgifva lättnader i de
Bih. till Kiksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 91 Höft. 2
Ang. restitution
af tull
för i utlandet
tillverkad
juteväfnad,
som användes
till emballage
vid utförsel.
10 Jiungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 115.
för utförseln meddelade kontrollföreskrifterna, kunde med skäl ifrågasättas,
huruvida icke generaltullstyrelsen ägt befogenhet att bifalla
berörda af bolagen hos styrelsen gjorda ansökningar.
Öfver dessa framställningar har generaltullstyrelsen afgifvit infordrade
underdåniga utlåtanden och därvid anfört, att, ehuruväl nödig
kontroll öfver utförseln af till emballage använd juteväfnad utan svårighet
skulle kunna utöfvas äfven vid tullplats, som ej vore stapelstad,
styrelsen ansett sig med hänsyn till ordalydelsen af § 9 mom. 2
tuiltaxeunderrättelserna icke kunna åt det däri styrelsen lämnade bemyndigande
att medgifva lättnader i bestämmelserna om villkoren
för ifrågavarande tullrestitution gifva den utsträckta tolkning, att
styrelsen skulle äga rätt medgifva restitution äfven då utförseln skedde
från tullstation och den utförda varan endast i dess journaler upptoges.
Den i berörda paragraf på flera ställen meddelade bestämmelsen,
att utförsel sjöledes af varor, för hvilka tullrestitution ifrågasattes,
skulle äga rum från stapelstad, hvarest fullständig tullkammare
funnes, hade uppenbarligen sin grund däri, att dylika varor skulle vid
utförseln noggrant undersökas till såväl beskaffenhet som myckenhet,
och att härför mången gång erfordrades en viss kännedom om varubehandling,
som icke alltid kunde förutsättas hos personalen på en
mindre tullplats. Det vore dock icke ovillkorligen nödvändigt, att alla
varor som under restitutionsanspråk sjöledes exporterades, skulle utföras
från stapelstad, ty enligt mom. 3 i förenämnda författningsrum
kunde mot åtnjutande af tullrestitution finsiktadt mjöl och gryn utföras
äfven från tullplats, som icke vore stapelstad; och hade personalen å
sådan tullplats då att ej allenast bevaka exportvarans inlastning i fartyget
utan äfven undersöka och attestera densammas beskaffenhet och
myckenhet, hvaremot angifningsinlagor och föreskrifna attester skulle
till hufvud tullkammar en öfversändas för att biläggas dess journaler. Den
kontroll, som den underlydande tullplatsen härvid hade att utöfva, vore
enligt styrelsens åsikt viktigare och mera fordrande än den, som kräfdes
vid utförsel af till emballage använd juteväfnad, ty i sistnämnda fall
bestode kontrollen förnämligast däri, att en tullbetjänt räknade de till
utförsel angifna kollina, eftersåge, att desamma vore emballerade med
juteväfnad, samt bevakade deras inlastning i fartyget.. Ur kontrollsynpunkt
funnes därför enligt styrelsens åsikt intet hinder för bifall
till bolagets framställning, utan vore det uteslutande af formella skäl,
som styrelsen funnit sig sakna befogenhet att medgifva bolagen den
ifrågasatta rättigheten. Då den juteväfnad, för hvilken tullrestitution
ifråe-akomme, nästan uteslutande användes såsom emballage till trä
O
''
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Ilo.
massa, och denna vara utgjorde en af Sveriges viktigaste exportartiklar,
syntes det styrelsen vara synnerligen önskvärdt, att den medgifna
tullrestitutionen för utländskt juteemballage kunde tillgodokomma
vederbörande exportörer under de lindrigaste villkor, som utan äfventyrare
af statsverkets säkerhet vore möjliga. Det syntes ock vara
med billighet öfverensstämmande, att eu trämassefabrik, som läge invid
en tullstation, icke blefve i detta hänseende ogynnsammare ställd
än en dylik fabrik, som vore belägen i eller invid en stapelstad, då,
såsom nyss framhållits, den erforderliga kontrollen icke vore af annan
beskaffenhet, än att densamma likaväl kunde utöfvas af tullstationens
personal som af tullpersonalen i stapelstaden och stationen i öfrigt ägde
befogenhet att fullständigt utklarera det fartyg, med hvilket exporten
skulle ske.
I berörda utlåtanden har generaltullstyrelsen vidare anfört, att,
ehuru nu förevarande ansökningar strängt taget icke därtill gåfve anledning,
styrelsen dock ansett sig böra i detta sammanhang framhålla,
att det af samma skäl, som anförts i fråga om från tullstation utförd
trämassa, borde vara exportör af trämassa medgifvet att erhålla tullrestitution
för juteemballage äfven då inlastningen af trämassan ägde
rum å plats, som hvarken vore stapelstad eller annan tullplats, under
förutsättning att trämassan behörigen angåfves till utförsel hos vederbörande
tullförvaltning, vare sig i stapelstad eller å annan tullplats,
samt att inlastningen ägde rum under vederbörlig, af tullförvaltningen
till lastningsplatsen beordrad bevakning, som utöfvade all erforderlig
kontroll, äfvensom att fartyget i vanlig ordning utklarerade. Då under
dessa förutsättningar utförsel varan och fartyget blifvit upptagna i tullförvaltningens
journaler och samma kontroll utöfvats, som om lastningen
skett å tullplats, kunde måhända, ehuru inlastningen skett å
annan ort än tullplats, utförseln kunna anses hafva ägt rum från den
tullplats, där fartyget utklarerat, och sålunda från stapelstad, därest
tullplatsen varit sådan stad; men hade styrelsen dock af förut anförda
skäl ansett sig icke befogad lämna ett af en exportör af trämassa hos
styrelsen begärdt förklarande, att den omständigheten, att trämassa
komme att utföras från ort, som ej vore tullplats, icke skulle utgöra
hinder för honom att komma i åtnjutande af tullrestitution för användt
juteemballage.
Under åberopande af hvad sålunda anförts har generaltullstyrelsen
— då, i händelse den af bolagen gjorda framställningen funnes böra vinna
afseende, ett allmänt gällande stadgande i sådant syfte syntes böra meddelas
— i underdånighet hemställt, huruvida icke den i § 9 mom. 2 tull
-
12
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o Ilo.
taxeunderrättelserna omförmälda rätten till tullrestitution för utländsk
juteväfnad, som användes till emballage vid utförsel af varor sjöledes,
kunde, under de i öfrigt i nämnda moment bestämda villkor, få tillgod
okomma vederbörande utan hinder däraf, att utförseln af varorna
icke ägde rum från stapelstad, en ändring, som skulle kunna åstadkommas
genom att i berörda författningsrum orden »från stapelstad»
och »å exportorten» uteslötes.
Då de af generaltullstyrelsen sålunda föreslagna ändringar i fråga
om villkoren för åtnjutande af restitution af tull för i utlandet tillverkad,
som emballage vid utförsel använd juteväfnad synas vara ägnade
att befordra den svenska industriens intressen och samma ändringar,
på sätt generaltullstyrelsen anfört, icke heller synas vara af beskaffenhet,
att nödig kontroll därigenom behöfver eftersättas, anser jag mig böra
tillstyrka samma förslag.
Däremot torde aktiebolaget Robertsfors’ ansökan om restitution af
tull för juteväfnad, hvilken såsom emballage redan utförts från Sikeå,
icke böra föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att besluta,
l:o
dels att i tulltaxan skall införas en ny rubrik med nummer
211 ''/, af följande lydelse:
Hattflätor uteslutande af
bast, halm eller träspån — — — — — — fria
dels ock att tulltaxerubri korn a n:is 26 och 201 skola erhålla
följande lydelse:
26. Bast, Bastrep och Bastmattor — —--— — fria
201. Halm: oarbetad, äfvensom lialmrep — — — —--fria.
2:o
dels ock att §§ 8 och 9 i de vid tulltaxan den 8 juni 1906 fogade
underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör skola
erhålla följande förändrade lydelse:
§ 8-
1. Den, som här i riket verkställt nybyggnad, förbyggnad eller
reparation af fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, vare
Kungl. Maj:t,s Nåd. Proposition N:o 115. 13
sig1 s\ enskt eller utländskt, äge att för därvid använda, från utrikes
ort, införda tullpliktiga materialier och skeppsförnödenheter, däribland
inbegripna sådana i fartyget fast anbragta husgerådssaker hvilka
antingen icke kunna med bibehållen användbarhet därifrån skiljas eller
ock genom särskild, varaktig beteckning äro tydligen utmärkta såsom
lör fartyget uteslutande afsedda, restitutionsvis återbekomma den
erlagda tullafgiften eller i det fall att, enligt medgifvande, som här
nedan sägs, tullafgiften icke blifvit erlagd, utan allenast säkerhet för
densamma ställts, njuta befrielse från dess gäldande, under villkor:
a) --- —-------------1 _
b) --------------------
ej att den, som verkställt nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen,
när fartyget är fullt färdigt, till generaltullstyrelsen aflämnar
eu af honom under edlig förpliktelse afgifven och af två hans biträden,
som med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver
myckenheten och beskaffenheten af alla till fartyget använda olika
artiklar, materialförlusten vid arbetet däri inberäknad, för hvilka restitution
af eller befrielse från tullafgift sökes, jämte under samma förpliktelse
afgifven försäkran, att dessa artiklar äro af utländskt ursprung
och att full införseltull för dem blifvit behörigen erlagd eller af generaltullstyrelsen
godkänd säkerhet för densamma ställd, samt uppgift ej
mindre om dagen, då de angifvits till förtullning, än äfven därom,
huruvida sådan angifning skett från nederlag, transitupplag eller frilager
eller från frihamn eller direkte och i sistnämnda fall jämväl om den
lägenhet, med hvilken införseln skett; skolande, hvad husgerådssaker
angår, dessutom aflämnas bevis af tullförvaltning, att de här ofvan
beträffande sådana artiklar för den medgifna förmånen stadgade särskilda
villkor vid verkställd besiktning funnits vara för handen; samt
d) - -------------------
Verkställes nybyggnaden — — — — — meddelade föreskrifter.
2. _ _ _ _ _ _ _ _
3.--------------Z I
§ ».
1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt
råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:
för 1 kilogram raffmeradt socker, topp-, kandi- och kak- ......... 13 öre
„ 1 dito choklad .......................................................................... 5
„ 1 dito bröd .......................................................................... g
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 115.
för 1 kilogram tobak, arbetad:
cigarrer och cigarretter........................ 1 krona — öre
spunnen, bopvriden eller prässad, äfvensom i
stänger .............................................................
malen eller snus ...................................................
andra slag
70
48
55
„ 1
dito
„ 1
dito
„ 1
dito
„ 1
dito
» 1
dito
hvarvid
för
s. k. flamsrarn, färgadt eller tryckt, af bomull 15 „
* i» af u11 ?0 „
bomullsväfnad............................................................... „
linneväfnad........................................................• •.......... 20 „
sydda bomulls- och linneartiklar, såsom skjortor,
kragar, manschetter med flera, under villkor
att de icke hufvudsakligen bestå af lägre
tullbeskattad väfnad än oblekt bomullsväfnad 50 „
^ ^ ~~igt iakttages:
a) att af de här upptagna varor minst 50 kilogram af hvardera
skola till export angifvas och på en gång afsändas; kommande dock
denna bestämmelse icke att äga tillämpning, då den vara, för hvilken
tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund under
enahanda förhållanden med dem, då utländska, på provianteringsfrilager
upplagda varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;
b) ----------------- -
- - - - - - - -
2. Då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage
vid utförsel sjöledes till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnaden
restitutionsvis af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de
under punkten 1 upptagna bestämmelser; skolande dock den försäkran
om varans ursprung, som det enligt punkten 1 b) åligger tillverkare
att vidfoga angifningsinlagan, i det fall, hvarom här är fråga, afgifvas
af tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit
använd, samt innehålla, att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad,
för hvilken full införseltull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets
vikt; vederbörande tullmyndighet förbehållet att, om anledning
därtill förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets
vikt. 1 de sålunda meddelade föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen
lämna de lättnader, som, utan åsidosättande af nödig kontroll, kunna
medgifvas. ,
3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan lörmales, med
gifves
ock
15
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 115.
A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af
följande vid kvarnen framställda produkter, nämligen finsiktadt mjöl af
hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller korn, restitution af den
tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande kvantitet direkt
från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, hvarvid iakttages,
att 100 kilogram hvete anses lämna 75 kilogram mjöl, 100 kilogram
råg eller korn 66 •/., kilogram mjöl och 100 kilogram hvete eller korn
66 2/3 kilogram gryn, samt i öfrigt under villkor:
a) --------------------
b) -----------------------
c) --------------------
d) --------------------
e) -------------------
f) -------------------
g) — .-----;-------------
B) åt innehafvare af riskvarn vid utförsel sjöledes från stapelstad
af vid kvarnen framställda risgryn restitution af den tull, som blifvit
erlagd för till varans framställning användt, af kvarninnehafvaren direkt
från utlandet eller från frihamn infördt eller från nederlag eller frilager
uttaget oskaladt ris, hvarvid förhållandet mellan den införda råvaran
och den förädlade produkten beräknas sålunda, att 100 kilogram oskaladt
ris anses lämna 75 kilogram gryn; skolande såsom villkor i öfrigt för
restitutionens erhållande gälla:
a) -------------------
b) -------------------
c) -------------------
d) --------------------
e) -------------------
f) -------------------
g) -------------------
4. ------------------
5. Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma
åter utföra, antingen bearbetade i förening med inhemskt eller
icke illpliktigt utländskt råämne till produkt, som i mom. 1 omförmäles,
eller ock bearbetade, med eller utan tillsats af sådant råämne,
till annan produkt, än förut i denna § sagdt är, må, såvidt generaltullstyrelsen
finner tillförlitlig kontroll kunna åstadkommas, tullafgift,
som vid varornas införsel direkt från utlandet erlagts, kunna återfås
under iakttagande af följande villkor:
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 115.
a)----------------.--
b)-------------------
c) ------------------
d) ------------------
e) ------------------
f) ------------------
g)-------------------
b)------------------■ —
Därest utländskt råbrännvin---—----normalliter.
6. Hvad här ofvan i denna § är angående tullrestitution föreskrifvet
gälle äfven, då gods, för hvilket restitution af tullafgift ifrågasättes,
antingen sjöledes utföres till frihamn eller ock landvägen utföres
till sådan hamn eller intages å frilager; skolande i sistnämnda båda
fall utförseln till frihamn eller intagningen å frilager verificera!!} på sätt
särskildt är eller varder stadgadt, hvaremot i fråga om verificering
af godsets utförsel sjöledes till frihamn skall i tillämpliga delar lända
till efterrättelse hvad förut i denna § är föreskrift beträffande verificering
af utförsel till utrikes ort.
7. Befinnes någon hafva för erhållande af tullrestitution enligt
bestämmelserna i denna § lämnat uppgift, som med verkliga förhållandet
icke öfverensstämmer, kan generaltullstyrelsen förvägra honom rätt att
vidare erhålla sådan restitution.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan litt... vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Karl Skogman.
STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1907.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1907:179 Skrifvelse till Konungen, angående tullbevillningen. s. 1 i texten
- BevU 1907:36 Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition, n:o 115, angående vissa ändringar i gällande tulltaxa samt därvid fogade underrättelser om livad vid s. 1 i texten