Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse af 21 § i grufvestadgan den 16 maj 1884

1907-03-27 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:119, Med förslag till lag om ändrad lydelse af 21 § i grufvestadgan den 16 maj 1884

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 119.

1

N:o 119.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag om ändrad lydelse af 21 § i grufvestadgan den 16

maj 1884; gifven Stockholms slott den 27 mars 1907.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen förda

protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse af

21 § i grufvestadgan den 16 maj 1884.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Albert Petersson.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 95 Höft. (N:o 119.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse af 21 § i grufvestadgan den 16 maj 1884.

Härigenom förordnas, att 21 § i grufvestadgan den 16 maj 1884

skall erhålla följande ändrade lydelse:

För inmutad fyndighet skall, då fyndigheten är blottad och prof å

malmen erhållits, ett visst utmål anvisas, innefattande det utrymme på

marken, hvarinom grufägaren sedermera har rätt att med andras uteslutande

arbetet bedrifva, såväl ofvan som under jord.

Ilar fyndighetens undersökning skett medelst diamantborrning eller

annat dylikt borrningsarbete, skall, ändå att fyndigheten ej blifvit blottad,

utmål anvisas, där ininutaren företer prof å malmen, upptaget vid borrning,

som inom det inmutade området ägt rum i närvaro af bergmästaren eller

af denne utsedd sakkunnig man, samt inmutaren tillika minst fjorton dagar

innan sagda borrning företagits därom underrättat jordägaren i den ordning,

13 § stadgar för delgifvande af mutsedel, så ock, inom skälig tid

före utmålsförrättningen, på begäran af jordägaren till denne utlämnat

prof å malmen och låtit honom taga del af magnetisk karta, som kan

vara öfver fyndigheten upprättad.

Så snart det arbete å fyndigheten, som, efter hvad ofvan är sagdt,

erfordras för utmals anvisande, blifvit utfördt, vare inmutaren pliktig anmäla

sig hos bergmästaren för utmals erhållande. Det arbete skall vara

af inmutaren fullgjord t och ansökning om utmål till bergmästaren in»•ifven

sist inom tre år från mutsedelns utfärdande, allt vid påföljd af

inmutningsrättens förlust; ägande dock bergmästaren, på ansökning af inmutaren,

att, där arbetet i följd af särskilda naturförhållanden lämpligen

icke kan inom sagda tid fullgöras, medgifva förlängd tid af högst två år

för arbetets utförande.

Hvad i denna paragraf är stadgadt galle äfven då sönad grufva, för

hvilken utmål förut varit lagdt, å nyo inmutas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o JPd.

o

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hullet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott fredagen den 8 februari 1907.

Närvarande:

Plans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dtrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

JUHLIN,

SWAIITZ.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmälde

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Albert Petersson ^Riksdagens

skrifvelse den 7 april 1904, hvari Riksdagen anhållit, att Kungl.

Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida och under hvilka villkor

utmål för inmutad malmfyndighet kunde tilldelas inmutare på grund

allenast af fyndighetens undersökning medelst diamantborrning, samt för

Riksdagen framlägga det förslag till lagändring, hvartill den verkställda

utrednmgen kunde föranleda; öfver hvilken framställning kommerskollegium,

efter bergmästarnas i riket och fullmäktiges i järnkontoret hörande,

den 28 augusti 1906 afgifvit infordradt utlåtande, hvarefter och sedan

handlingarna i ärendet för vinnande af ytterligare utredning öfverlämnats

till sakkunniga, hvilka tillkallats att inom justitiedepartementet biträda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.

med utredning af annan fråga inom gruflagstiftningens område, samt dessa

sakkunniga upprättat förslag till ändrad lydelse af 21 § grufvestadgan,

kommerskollegium, efter att ånyo hafva hört bergmästarna och nämnda

fullmäktige, den 27 november 1906 afgifvit utlåtande öfver berörda förslag.

Sedan redogörelse lämnats för handlingarnas innehåll, yttrade föredraganden

:

»Såsom skäl för den ifrågasatta lagändringen har hufvudsakligen anförts,

att diamantborrningen, som först efter utfärdandet af 1884 års

grufvestadga i vårt land kommit till en mera allmän användning vid undersökning

af malmfyndigheter, beträffande vissheten om malmens förekomst

och beskaffenhet lämnade fullt så goda resultat som fyndighetens blottande,

hvithet arbete enligt 21 § grufvestadgan utgjorde en ovillkorlig förutsättning

för erhållande af utmål, samt att den nya metoden medförde särskilda

fördelar, då mäktiga jordlager täckte berggrunden eller malmen befunne

sig på större djup, i hvilka fall afsänkning af schakt kunde vålla betydande

svårigheter, kostnader och tidsutdräkt, äfvensom då schaktsänkning icke

erfordrades för själfva grufarbetet till följd däraf, att malmen vore tillgänglig

från äldre schakt inom angränsande utmål.

Giltigheten af hvad sålunda framhållits synes vara ådagalagd genom

den i ärendet åstadkomna utredning; och, då ej heller någon olägenhet

blifvit påvisad såsom följd af en lagändring i den föreslagna riktningen,

anser jag mig kunna tillstyrka, att undersökning af en fyndighet genom

diamantborrning varder i fråga om rätten att erhålla utmål likställd med

fyndighetens blottande.

Härvid böra dock, på sätt Riksdagen framhållit, för tillgodoseende

af jordägarens intresse att erhålla säker kännedom om resultatet af företagen

diamantborrning, föreskrifter meddelas i afseende å offentlighet och

kontroll vid arbetets utförande. I fråga om innehållet i de sålunda erforderliga

stadgandena hafva de sakkunniga, med instämmande af kommerskollegium,

föreslagit, att, på det jordägaren må erhålla tillfälle att närvara

vid borrningsarbetet, inmutaren skall därom underrätta jordägaren inom

tid och på sätt, som för delgifvande af mutsedel gäller, att borrning för

erhållande af malmprof, afsedt att företes vid utmålsförrättningen, skall

verkställas i närvaro af två ojäfviga män, hvilka skola afgifva intyg om

borrningen, samt att jordägaren skall vara berättigad att erhålla prof å

malmen äfvensom, därest magnetisk karta öfver fyndigheten upprättats,

att taga del af sådan karta. Mot hvad sålunda föreslagits torde i hufvudsak

icke annat vara att erinra, än att, för åstadkommande af mera betryggande

kontroll, borrningen bör ske i närvaro af bergmästaren eller

sakkunnig man, som af honom utsetts.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110. 5

11 § lilrer böra så ändras, att däraf framgår, att diamantborrning

utgör sådant försöksarbete, som inmutaren äger anställa inom det inmutade

området.

Lika med de sakkunniga anser jag de nya stadgandena böra erhålla

tillämpning ej blott med afseende å sådan borrning, vid hvilken diamanter

användas såsom skärande verktyg, utan äfven å annan borrning, som är

jämförlig med diamantborrning.

Därest utmål för inmutad fyndighet anvisats utan att fyndigheten

blifvit blottad, blifver visserligen jordägaren skyldig att med inmutaren

deltaga i kostnad, som sedermera kan uppstå för fyndighetens blottande

— en kostnad, som inmutaren enligt nu gällande lag i regel får ensam

vidkännas. Att, såsom en bergmästare hemställt, i anledning häraf vidtaga

ändring jämväl i grufvestadgans bestämmelser om arbetskostnadernas

fördelning mellan inmutare och jordägare lärer emellertid ej vara nödigt,

om hänsyn tages till hvad kommerskollegium i denna fråga anfört angående

nu brukliga grufbrytningsmetoder och möjligheten för jordägaren att till

ett obetydligt belopp inskränka sitt deltagande i nämnda kostnader.»

Föredraganden uppläste härefter ett i enlighet med de af honom

angifna grunder afFattadt, i bilaga vid detta protokoll intaget förslag till

lag om ändrad lydelse af 11 och 21 §§ i grufvestadgan den 16 maj 1884

samt hemställde, att högsta domstolens utlåtande öfver förslaget måtte, för

det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, inhämtas orenom utdrag- af

protokollet.

Till denna, af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall.

Ur px-otokollet

Lennart Berglöf.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

KumjL MajUs Nåd. Proposition N:o HO.

Bilaga.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse af II och 21 §§ i grufvestadgan den 16 maj 1884.

Härigenom förordnas, att 11 och 21 §§ i grufvestadgan den 16 maj

1884 skola erhålla följande ändrade lydelse:

11 §•

Sedan mutsedel blifvit utfärdad, äger inmutaren att inom det inmutade

området, innefattande en omkrets med ett hundra meters afstånd

från inmutningspunkten, anställa sådant försöksarbete, som erfordias till

fyndighetens undersökning och blottande eller till dess undersökning genom

diamantborrning eller annat dylikt borrningsarbete, äfvensom att beo-ao-na

eller anlägga väg till stället; dock att hvad i 3 § är stadgadt om

hinder emot inmutning äfven gäller i fråga om försöksarbete, så framt

hindret förefanns då mutsedeln utfärdades.

För den mark inmutaren sålunda begagnar skall han gifva innehafvaren

af jorden, så länge försök sarbetet fortgår, full ersättning i årlig

afgift, som för hvarje år förskottsvis betalas.

I händelse anläggningen öfvergifves, innan utmål därför varder lagdt,

vare inmutaren jämväl skyldig att ersätta jordägaren eller den, som i hans

ställe är berättigad till sådan godtgörelse, all skada, som marken genom

försöksarbetet för framtiden kan hafva tagit; och ansvare inmutaren under

tiden, till dess denna ersättning blifvit erlagd, för fulla beloppet af den

årliga afgiften för markens begagnande.

Skada och intrång, som af försöksarbetet förorsakas och hvarom ej

förut i denna paragraf är stadgadt, vare inmutaren ock skyldig att ersätta.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 113.

21 §.

1 mom. Då inmutad fyndighet år blottad eller genom diamantborrning

eller annat dylikt borrningsarbete undersökt, och prof å malmen

erhållits, skall, såvidt ej hinder enligt 2 mom. möter, ett visst utmål för

fyndigheten anvisas, innefattande det utrymme pa marken, hvarinom grufäo-aren

sedermera har rätt att med andras uteslutande arbetet bediifva, sa

väl ofvan som under jord; och vare förty inmutaren pliktig att, så snart

arbetet så långt fortskridit, anmäla sig hos bergmästaren för utmals erhållande.

Det arbete å fyndigheten, som, efter hvad ofvan är sagdt, erfordras

för ut in åls anvisande, skall vara af inmutaren fullgjordt och ansökning om

utmål till bergmästaren ingifven sist inom tre år från mutsedelns utfärdande,

allt vid påföljd af inmutningsrättens förlust; agande dock bergmästaren,

på ansökning af inmutaren, att, där arbetet i följd af särskilda

naturförhållanden lämpligen icke kan inom sagda tid fullgöras, medgifva

förlängd tid af högst två år för arbetets utförande.

2 mom. Är fyndigheten undersökt genom borrning, som i 1 inom.

sägs, må utmål ej anvisas, med mindre inmutaren minst fjorton dagai

innan borrningsarbetet börjats därom underrättat jordägaren i den ordning,

13 § stadgar^ för delgifvande af mutsedel, samt företer prof å malmen,

upptaget vid borrning, som inom det inmutade området ägt rum i närvaro

af bergmästaren eller af denne utsedd sakkunnig man, så ock, där

jordägaren det begärt, till denne utlämnat prof å malmen samt låtit honom

taga del af magnetisk karta, som kan vara öfver fyndigheten upprättad.

C 3 mom. Hvad i 1 och 2 mom. är stadgadt galle äfven då sönad

<»rufva, för hvilken utmål förut varit lagdt, å nyo inmutas.

Ö 7

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.

Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, hållet uti Kungl. Maj:ts

högsta domstol måndagen den 18 mars 1907.

Tredje rummet.

Närvarande:

Justitieråd en: Huss,

WlJKANDER,

Trollander,

Quensel,

Sundberg.

Sedan jämlikt högsta domstolens beslut den 5 innevarande månad

handlingarna rörande det till högsta domstolen för afgifvande af utlåtande

öfverlämnade förslag till lag om ändrad lydelse af 11 och 21 §§ i grufvestadgan

den 16 maj 1884 cirkulerat emellan högsta domstolens ofvanbemälde

ledamöter, företogs nu detta ärende till slutlig behandling; varande

förslaget bilagdt detta protokoll.

Justitierådet Sundberg, med hvilken justi tieråden Huss, Wijkander

och Thollander instämde, yttrade: »Af handlingarna i ärendet synes framgå,

att afsikten med den nu ifrågasatta lagändringen icke varit att stadga,

det å inmutad fyndighet diamantborrning eller annat dylikt borrningsarbete

icke finge ske annat än under vissa föreskrift^ villkor, utan allenast

att lämna tillåtelse därtill att, då undersökning af inmutad fyndighet

skett medelst diamantborrning eller annat dylikt borrningsarbete, utmål

må anvisas, äfven om fyndigheten icke blifvit blottad, så framt inmutaren

vidtagit vissa åtgärder, hvilka ansetts vara af beskaffenhet att fylla samma

ändamål som fyndighetens blottande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 119.

Det föreliggande förslaget angifve6r dock ej med full tydlighet hvad

sålunda därmed lärer hafva afsetts. Åt förslaget torde nämligen vid en

jämförelse mellan ordalagen i dess 21 § 1 mom. — enligt hvilka själfva

undersökningen genom borrningsarbete träder i stället för fyndighetens

blottande och förslagets innehåll i öfrigt lätteligen kunna gifvas den

tolkning, att intet som helst borrningsarbete, icke ens sådant, som har

till ändamål allenast fyndighetens undersökning, må företagas, innan underrättelse

enligt 21 § 2 mom. meddelats, vid äfventyr att utmål eljest icke

finge anvisas utan fyndighetens blottande, och att alltså, praktiskt sedt,

inmutningsrätten vore förlorad, om borrningsarbete företoges i stind häremot

och fyndigheten vore af beskaffenhet att icke kunna utan alltför

störa svårigheter blottas.

Till undvikande af en sådan tolkning bör den föreslagna 21 § erhålla

en affattning, som tydligen angifver, hurusom underrättelse till jordägaren

enligt 2 mom. icke behöfver lämnas förrän då inmutaren på grund

af det resultat hans undersökningsarbete gifvit — detta må nu vara verkställdt

medelst borrning eller på annat sätt — anser sig kunna företaga

borrning för erhållande af malmprof, afsedt att företes vid utmålsförrättningen.

En omredigering i sådant syfte torde bäst ske på det sätt, att

emellan första och andra styckena af nuvarande 21 § införes ett nytt

stycke, innehållande bestämmelser om utmåls anvisande i visst fall utan

fyndighetens blottande, samt att §:n i öfrigt bibehålies oförändrad.

I fråga om de föreslagna villkoren för rätt att i föreliggande fall

erhålla utmål anmärkes vidare, att utlämnandet till jordägaren af malmprof

och beredandet af tillfälle för honom att taga del af upprättad

magnetisk karta bör ske inom skälig tid före utmålsförrättningen.

Af det anförda och då det enligt nu gällande lag icke är förbjudet

att, såsom ej sällan förekommer, å inmutad fyndighet försöksarbete verkställes

medelst borrning, följer, att, därest den ifrågasatta lagändringens

syfte är sådant, som ofvan antagits, någon ändring icke erfordras i nuvarande

lydelsen af 2 kap. grufvestadgan, hvarför hemställes, att nuvarande

11 § lämnas oberörd.

Skulle åter lagändringen hafva till syfte eller det eljest anses lämpligt,

" att inmutaren icke må företaga något som helst borrningsarbete å

fyndigheten utan att viss tid förut därom hafva underrättat jordägaren,

synas bestämmelserna i afseende härå hafva sin rätta plats i stadgans

13 §, hvaremot icke heller i detta fall kräfves ändring af 11 §.

För öfrigt anmärkes, att, därest 11 § ändras på sätt i förslaget

skett, motsvarande ändring bör vidtagas i stadgans 18 §.»

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami 1 Afd. 95 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.

Justitierådet Quensel anförde:

beträffande 11 §: »Denna § afser att tillförsäkra inmutaren rätt till

försöksarbete. Det lärer redan under gällande lagstiftning ej ifrågasättas

annat, än att inmutaren äger att, där han så vill, för fyndighetens undersökning

använda diamantborrning; och någon ändring i §:n torde därför

ej erfordras för att tillägga inmutaren sådan rätt. Då 21 § innehåller

villkoren för erhållande af utmål, synes den föreslagna ändringen i 11 §

icke heller vara på sin plats, om därmed åsyftas att likställa diaraantborrning

med fyndighetens blottande, hvilket får sin betydelse först i fråga

om rätten att erhålla utmål. Den föreslagna ändringen i 11 § — hvilken

dessutom blifvit i språkligt afseende mindre tillfredsställande affattad och

som skulle medföra motsvarande omredigering jämväl af 18 § — torde

därför böra uppgifvas»;

vidkommande 21 §: »Det föreslagna nya 2 mom. kan gifva anledning

till den misstolkning, att rätt att efter undersökning allenast medelst

diamantborrning erhålla utmål skulle vara utesluten, så snart för fyndighetens

undersökning anställts sådan borrning utan att inmutaren dessförinnan

därom underrättat jordägaren. Jag är därför ense med justitierådet

Sundberg om hans förslag till §:ns omredigering i syfte att undvika

ofvannämnda tolkning.»

Ur protokollet

Lennart Berglöf.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.

11

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-llegenten i statsrådet

å Stockholms slott onsdagen den 27 mars 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

JuHLIN,

SWARTZ,

Justitieråden: Wijkander,

Petrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmälde

chefen för justitiedepartementet statsrådet Albert Petersson högsta

domstolens genom utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden

för den 8 februari 1907 inhämtade utlåtande öfver det vid samma protokoll

fogade förslag till lag om ändrad lydelse af 11 och 21 §§ i grufvestadgan

den 16 maj 1884.

Sedan redogörelse lämnats för utlåtandets innehåll, yttrade föredraganden

:

»Högsta domstolen har ansett förslagets affattning kunna gifva

anledning till den tolkning, att, om en fyndighet blifvit undersökt allenast

genom diamantborrning eller annat dylikt borrningsarbete, rått att erhålla

utmål skulle vara utesluten så snart något borrningsarbete anställts utan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 119.

att underrättelse därom enligt 21 § 2 mom. lämnats jordägaren. Då

en sådan tolkning icke är afsedd, utan gifvetvis endast åsyftats, att

malmprof för att komma i betraktande vid pröfning af inmutarens rätt

till utmål skall hafva erhållits vid borrning, hvarom jordägaren enligt

nämnda mom. underrättats, lärer 21 § böra omredigeras så, att berörda

oriktiga tolkning förebygges; och synes högsta domstolens anvisning om

sättet för omredigeringen böra följas, dock med iakttagande, att hvad §:ns

nuvarande första stycke innehåller om skyldighet för inmutaren att anmäla

sig hos bergmästaren för utmåls erhållande utbrytes ur första stycket

och genom att inpassas efter det nya andra stycket göres tillämpligt äfven

å de fall, som däri behandlas.

Då det är lämpligt, att jordägaren erhåller malmprof till sig utlämnadt

och får taga del af magnetisk karta i så god tid före utmålsförrättningen,

att han därförinnan kan medhinna de undersökningar,

hvartill profvet eller kartan kan föranleda, lärer i enlighet med erinran,

som inom högsta domstolen framställts, böra föreskrifvas, att den skylighet

att tillhandahålla malmprof och magnetisk karta, som, i händelse af begäran

från jordägarens sida, åligger inmutaren, skall af denne fullgöras

inom skälig tid före utmålsförrättningen.

Högsta domstolen bär ansett det ej vara nödigt, att den föreslagna

ändringen i 11 § vidtages; och synes vid sådant förhållande denna §

kunna bibehållas med sin nuvarande lydelse.»

Föredraganden upplåste härefter ett i enlighet med det afgifna yttrandet

affattadt förslag till lag om ändrad lydelse af 11 § i grufvestadgan

den 16 maj 1884 och hemställde, att detsamma måtte, jämlikt § 87

regeringsformen, genom nådig proposition föreläggas Riksdagen till antagande.

Med bifall till denna af statsrådets öfriga ledamöter

biträdda hemställan förordnade Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till Riksdagen skulle aflåtas

nådig proposition af den lydelse bilaga vid detta

protokoll utvisade.

Ur protokollet

Erik Öländer.

Stockholm 1907. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1907:205 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Majds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 21 § grufvestadgan den 16 maj 1884. a1 i texten
  2. LU 1907:65 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 21 § grufvestadgan den 16 maj 1884. s. 1 i texten