Sök i Ratio Lex

Angående anläggning af en statsbana från Järna station d västra stambanan öfver Vagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping

1907-04-19 · 39 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:160, Angående anläggning af en statsbana från Järna station d västra stambanan öfver Vagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majäs Nåd. Proposition N:o 160.

1

N:o 160.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

anläggning af en statsbana från Järna station d västra

stambanan öfver Vagnhärad och Nyköping förbi Lunda

till Norrköping; gifven Stockholms slott den 19 april 1907.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att, under förbehåll att uti statsrådsprotokollet omförmälda villkor

om kostnadsfri upplåtelse af mark m. m. iakttagas, besluta anläggning

af eu statsbana från Järna station å västra stambanan öfver Vagnhärad

och Nyköping förbi Lunda till Norrköping för en beräknad kostnad af

13,300,000 kronor med rullande materiel; samt

att för påbörjandet af anläggningen för år 1908 anvisa ett belopp

af 2,000,000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Julius Juhlin.

Bih. till Rilced. Proi. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 127 Haft. (No 160.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N;o 160.

Koncession å

järnvägsanläggning

från Nyköping

till Mölnöo.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d Stockholms

slott den 19 april 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

Juhlin,

SWARTZ.

l:o.

Departementschefen statsrådet Juhlin anförde:

Den 4 oktober 1872 meddelade Kungl. Maj:t koncession å en järnvägsanläggning

från Nyköping till Mölnbo station å västra stambanan.

På grund af åtskilliga samverkande omständigheter kom denna järnvägsanläggning

emellertid ej till utförande. I midten af 1890-talet framkommo

åter planer på en järnvägsanläggning i dessa trakter. Frågan

hade emellertid dåmera kommit i ett nytt läge. Den ofantliga utvecklingen

af trafiken på linjen Stockholm—Katrineholm hade framkallat tanken

att det för tillgodoseende af denna trafiks behof förr eller senare

skulle blifva nödigt att öppna en andra järnvägslinje för den södra

trafiken, hvarigenom den, som ginge västerut, finge mera obehindradt

framgå på den gamla. Och därvid kunde det ej undgå att falla i

ögonen, hvilken genväg för förbindelsen med de södra orterna skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 160. 3

erhållas, ^ om ^ den nya linjen, i stället för att följa den gamla, droges

direkt från någon station närmare Stockholm till Norrköping.

Vid sammanträde inför Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands

län den 12 mars 1895, hvarvid ombud för nästan samtliga

andskommuner inom Jönåkers, Ro no och Hölebo härader af Söderman''-dslän

samt för städerna Nyköping och Trosa voro tillstädes, beslöts

enhälligt, att en undersökning skulle genom sakkunnig person verkställas

af en projekterad sträckning af järnväg mellan Järna station å västra

stambanan och Aby station å den östra, hvar]ämte en kommitté af fem

personer tillsattes för att föranstalta om denna undersökning och i öfrigt

vidtaga de åtgärder, som kommitterade för sakens främjande funne nödiga

och lämpliga.

Under loppet af år 1896 visade sig resultatet af denna kommittés

arbete, i det att grefve F. Cl:son Wachtmeister å Tistad och f. d. kaptenen

Halvar Tisell till Kungl. Maj:t ingåfvo en ansökning, hvaruti anfördes,

bland annat, följande.

Pa föranstaltande af kommittén hade ingenjören I. Danielsson verkställt

undersökningar samt uppgjort planer och kostnadsförslag för en

järnväg, hvilken, utgående från Järna station öfver Nyköping, åter

sammanträffade med stambanan vid Norrköping. Han hade därvid

undersökt tre olika alternativa linjer, af hvilka dock fullständigt kostnadsförslag

upprättats allenast för linjen Järna—Nyköping—Lunda—

Norrköping, hvilket alternativ, jämte det att det vore något billigare

än 5fnga’ Ur andra synPunkter erbjöde flera fördelar framför dessa

och därför af kommitterade antagits. Detta kostnadsförslag slutade på

en summa af 5,180,000 kronor.

Af den beredvillighet, hvarmed medel sammanskjutits till bestridande

af kostnaderna för sagda undersökning, syntes, att intresset för en

dylik järnväg vore stort i de orter, där den skulle framgå. Till dess

trafikområde kunde räknas Kvillinge och Krokeks socknar i Östergötlands

län samt Jönåkers, Hölebo och största delen af Rond härad i

Södermanlands län, hvarjämte städerna Norrköping, Nyköping och Trosa

af järnvägen berördes och komme att lämna bidrag till dess trafik. Då

man . betänkte, att en stor del af denna trakt, åtminstone under den tid

då sjöfarten ej vore öppen, helt och hållet saknade tidsenliga kommunikationer,

samt att de sjökommunikationer, som funnes, vore jämförelsevis

ojämna och. obekväma, så insåges lätt, såväl att järnvägen vore för dessa

orter behöflig, som ock att densamma måste från dem kunna påräkna en

betydlig trafik. Men härtill komme, att järnvägen, som öppnade en

kort förbindelseled med hufvudstaden med dess jämförelsevis stora kon
-

Ansökning om

■inläggning

af eller

koncession

å järnvägsanläggning

från Järn a öfver

Nyköping

och Lunda till

Norrköping.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 160.

sumtion, gifvetvis komme att i väsentlig mån öka produkternas värde

i dessa orter och i samma mån äfven orternas produktionsförmåga. Och

å andra sidan hlefve vägen äfven förkortad till den utmärkta exporthamnen

Oxelösund och till staden Norrköping samt vidare till de södra

delarna af riket.

Banans betydelse vore dock icke uteslutande eller ens förnämligast

beroende på dess vikt för de orter, den genomginge. Enligt ingenjör

Danielssons beräkningar skulle denna bana, i jämförelse med statsbanan

öfver Katrineholm, förkorta vägen från Stockholm till Norrköping med

18 kilometer, hvilken minskning skulle ökas till 18 kilometer, om banan,

med undvikande af Norrköping, droges direkt till Fiskeby station.

Hvilken vikt äfven en kortare tidsvinst skulle hafva, särskild! för postutväxlingen

med södra delarna af landet och kontinenten, insåges lätt.

Då denna järnväg alltså tillika vore ägnad att i väsentlig mån

tjäna ett statsintresse, hade kommitterade ansett sig böra taga i betraktande

möjligheten af att densamma med statsmedel kunde komma till

utförande, helst densamma därigenom redan från början kunde gifvas

den konstruktion, att den blefve i detta afseende fullt likställd med

statsbanorna i mellersta och södra delarna af landet.

På grund häraf hemställde sökandena, att Kungl. Maj:t behagade,

därest förhållandena därtill gåfve anledning, i nåder vidtaga åtgärd för

byggande ''genom statens försorg af en järnväg i nu antydda riktning

samt för sådant ändamål till Riksdagen aflåta proposition i ämnet.

För den händelse emellertid Kungl. Maj:t icke skulle finna skäl vara

för handen att på statens bekostnad utföra eu dylik järnvägsbyggnad,

anhöllo sökandena, enligt därtill lämnadt uppdrag, om tillstånd att anlägga

och till allmänt begagnande mot afgift upplåta järnväg med eu

spårvidd af 1,435 meter från Järna station vid västra stambanan öfver

Nyköping och Dunda till Norrköpings station å östra stambanan.

Till följd af nådig remiss afgaf väg- och vattenbyggnadsstyrelsen underdånigt

utlåtande i ärendet och öfverlämnade därmed protokoll, hållna

vid sammanträden med ortsinvånarna, samt yttranden i ärendet af Kungl.

Maj :ts befallningshafvande i Södermanlands och Östergötlands län.

Yttranden af '' Af dessa handlingar inhämtas, att vid sammanträde inför Kungl.

ortsinvånarna y[aj:ts befallningshafvande i Södermanlands län den 21 juli 1896, hvarMajäf''befall-

vid, förutom många enskilda personer, infunnit sig ombud för de komnings-

muner inom länet, som berördes af den föreslagna järnvägen, enhälligt

Södermin- antagits ett uttalande af innehåll, att järnvägen, hvilken vore ansedd att

lands lön. framdragas företrädesvis genom fruktbara och folkrika, men tidsenliga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160. 5

kommunikationer saknande trakter inom södra och östra delen af Södermanlands

län äfvensom genom delar af Östergötlands och Stockholms

län, skulle medföra den största nytta och uppsving för jordbruket,

handeln och industrien i de orter, som däraf berördes; att särskildt länets

residensstad och Oxelösunds hamnplats genom den nya järnvägen komme

i väsentligt närmare förbindelse med Stockholm och Norrköping; samt

att såväl post- som person- och godstrafik mellan hufvudstaden och

norra Sverige, å ena, samt södra Sverige och kontinenten, å andra sidan,

skulle genom denna järnväg förmedlas snabbare och billigare än hittills,

hvadan järnvägen, oafsedt dess stora lokala betydelse, alltså äfven

skulle tillgodose direkta statsintressen.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands län framhöll i

sitt nämnda yttrande det starka intresse för järnvägen, som förefunnes

inom länet, och anförde vidare. I fråga om den blifvande trafiken vore

det naturligen mycket svårt att uttala något omdöme, men den erfarenhet,

man haft från den senast öppnade enskilda järnvägen i länet, Norra

Södermanlands järnväg, bådade godt för trafiken jämväl på den nu ifrågasatta,

hvilken syntes med den förra vara i detta afseende ungefärligen

jämställd. På Norra Södermanlands järnväg hade nämligen trafikinkomsterna

öfverträfFat förväntningarna. För öfrigt syntes det ur denna synpunkt

förtjäna att bemärkas, att banans båda ändpunkter skulle utgöra

å ena sidan Norrköping och å den andra — med förmedling allenast

af en körd statsbanedel — Stockholm; det kunde nämligen ej slå fel,

och hade af erfarenheten nogsamt visat sig, att en banas egenskap att

förmedla trafiken till två så betydande handels- och industricentra skulle

i väsentlig män bidraga att öka rörelsen å densamma.

R idare påpekades, att, om denna järnväg icke komme till stånd, det

inom en ej synnerligen aflägsen framtid skulle visa sig nödvändigt att

framdraga ytterligare ett järnvägsspår å statsbanelinjen Stockholm—- Katrineholm för att tillgodose den alltmera hopade trafiken å samma linje

och att statskassan alltså ändock komme att vidkännas kostnader för en

kommunikationsled, afsedd att fylla detta behof. Med anslutning till

och vitsordande af de skäl, som framdragits såväl i koncessionsansökningen

som vid sammanträdet den 21 juli 1896, tillstyrkte Kungl. Maj:ts

befallningshafvande på det lifligaste bifall till den underdåniga ansökningen.

Inom Östergötlands län synes vid denna tid intresset för järnvägen

ännu ej hafva varit så starkt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!,. 3Iaj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Väg och Väg- och vattenbyggnads styrelsen anförde för egen del följande,

n''adsstyrei- ^anan skulle blifva af framstående vikt för den lokala trafiken inom

rent utlåtande södra Södermanland, men däremot af mindre betydelse för den snabba

deni897Uni förbindelsen mellan Stockholm och södra Sverige, då afståndet mellan

Järna och Norrköping enligt det uppgjorda förslaget minskades med allenast

13 kilometer. Kunde däremot linjen läggas i den rakaste möjliga

riktning mellan Järna och Aby och blefve därjämte en direkt, omkring

8 kilometer lång bana anlagd mellan Aby och Fiskeby för att undvika

den 14 kilometer långa omvägen till Norrköping, skulle järnvägsafståndet

mellan Järna och Fiskeby kunna nedbringas till omkring 110 kilometer

och en vägförkortning af omkring 30 kilometer vinnas, hvilket naturligtvis

måste tillmätas stor betydelse, synnerligast för kontinentaltrafiken.

Enskilda förslagsställare hade antagit, att en vägförkortning af

omkring 40 kilometer kunde vinnas. För att kunna bedöma, om banan

borde byggas såsom statsbana, vore af nöden att erhålla utredning om

möjligheten att få en genare sträckning än den ifrågasatta. På grund

häraf förordade styrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes förklara, att den

ifrågavarande ansökningen icke kunde till någon åtgärd föranleda, förlän

genom fullständig undersökning utrönts, huruvida och till hvad kostnad

en järnväg i genaste sträckning mellan de föreslagna eller andra

närliggande punkter af stambanan kunde utföras med de för stambanorna

i södra Sverige vanliga tekniska bestämmelserna. För den händelse

Kungl. Maj:t emellertid pröfvade skäligt att, utan sålunda förordade

utredning i och för banans eventuella byggande genom statens

försorg, bevilja ansökningen om koncession å densamma, föreslog styrelsen,

att koncession måtte allenast på vissa angifna villkor beviljas.

jämvägssty- Därefter erhöll järnvägsstyrelsen nådig befallning att yttra sig i

reisens utiå- ärendet; och anförde styrelsen uti underdånigt utlåtande den 6 november

iande den fi .ofl, ..... , - °

november 1897 ^löljä’lld.6.

1897 A den del af västra stambanan, som sträckte sig från Stockholm

till Katrineholm och utgjorde förbindelseleden med Stockholm både för

de södra och västra delarna af riket, hade trafiken på senare tider fått

en sådan utsträckning, att särskilda åtgärder för densammas tillgodoseende

snart nog måste vidtagas. Bland de utvägar, som i sådant hänseende

stode till buds, vore äfven den, att redan i närheten af Stockholm

åtskilja stambanorna till Malmö och Göteborg genom att sammanbinda

någon station strax söder om Stockholm med någon ort å östra stambanan,

exempelvis Norrköping. Denna utväg, ehuru medförande större

kostnader än anläggandet af dubbla spår å den gemensamma sträckan,

torde likvisst, om, såsom af handlingarna syntes framgå, afsevärd tids
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 160. 7

besparing for trafiken på de södra orterna därigenom kunde vinnas, vara

tor i]ant åt all uppmärksamhet. På dessa grunder och då den af sökandena

föreslagna järnvägssträckningen näppeligen utan vidare kunde antagas

vara den för trafiken på de södra orterna och utlandet mest fördelaktiga,

anhöll styrelsen i anslutning till väg- och vattenbygguadsstyrelsens

förberörda hemställan, att Kungl. Maj:t täcktes bemyndiga järnvägsstyrelsen

att låta verkställa undersökningar uti ifrågavarande afseende.

S* ?T?IS!ab<i,n r°cl‘ fortilikatioaen, fri, hvita under- .r

4 j V„a0 utlatanden infordrats, hafva ej funnit något särskildt att erinra cheferna f»

vid ifrågavarande i är n vägs företag generalstab**

'' ° och fortifika
-

tionen.

_ Genom nådigt bref den 28 januari 1898 har Kungl. som i

fragans dåvarande skede icke ingått i någon pröfning, huruvida anled- beslut om

ning förefunnes för staten att bygga ifrågavarande järnväg, emellertid ZUSSL

med hänsyn till angelägenheten att erhålla nödig utredning i ämnet flin- »«**•

mt godt uppdraga åt järnvägsstyrelsen att verkställa den af styrelsen

ifrågasätta undersökning samt därefter till Kungl. Maj:t inkomma med

det förnyade utlåtande i ärendet, hvartill berörda undersökning kunde

gifva anledning. ö

Undersökt*

linjer.

. Den 28 april 1890 inkom järnvägsstyrelsen med den anbefallda ut- järnväg.,tyrednmgen

i amnet och erinrade däruti till en början, hurusom styrelsen relsens utliuti

sitt förstberörda underdåniga utlåtande haft tillfälle framhålla föreliggande

fragas hufvudsakligaste betydelse för statsbanorna såsom bestående

daruti, att en järnvägsanläggning i någon af de utaf styrelsen

undersökta sträckningar skulle i väsentlig män bidraga till fyllandet af

det alltmera framträdande behofvet af särskilda åtgärder för tillgodoseende

af den på senare tider starkt växande trafiken emellan Stockholm,

a ena sidan samt Malmö och Göteborg, å andra sidan, hvarvid särskildt

trafiken pa de södra orterna och utlandet hade att påräkna rätt afsevärda

tordelar genom vägförkortning.

Emellertid vore icke detta ändamål vunnet allenast genom den ifrågavarande

järnvägsanläggningen, utan erfordrades jämväl anordnande af

dubbel sparförbindelse mellan den nya banans anknytningspunkt med

vastra stambanan och Stockholm, för att trafiken äfven å denna, fortfarande

gemensamma trafikled skulle kunna på ett tillfredsställande sätt ombesörjas;

och hade styrelsen, med hänsyn till dessa frågors intima beröring

med hvarandra samt önskvärdheten af ärendets mera fullständiga behand°- hng, ansett sig bora i sammanhang med den anbefallda undersökningen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 160.

för den tilltänkta nya järnvägen äfven åstadkomma närmare utredning i

afseende på förberörda dubbelspår; dock endast för linjen söder om Altsjö

station, enär sättet för åvägabringande af lämpligaste spårförbindelse

mellan Ålfsjö och Stockholm vore beroende på lösningen af frågan om

nya bangårdsanordningar i Stockholm.

Förutom förenämnda hufvudändamål hade vid uppdragets fullgörande

tillika gjort sig gällande hänsyn till de uti ifrågavarande trakter flerestädes

mycket svåra terrängförhållandena och de olika orternas mer eller

mindre trängande behof af förbättrade kommunikationer äfvensom till

utsikterna i afseende på lokaltrafik, och hade händd tre olika alternativa

utgångspunkter från västra stambanan befunnits kunna ifrågasättas, nämligen

Tumba, Järna och Gnesta stationer, under det att anslutningen till

östra stambanan icke ansetts böra äga rum å annan plats än Norrköping,

enär, å ena sidan, en sådan anslutning längre norrut icke lämpligen

torde kunna ske utan anordnande af en särskild station vid föreningspunkten

på ringa afstånd från staden, och, å andra sidan, den nya järnvägens

framdragande till Fiskeby station, med förbigående af Norrköpings

folkrika och lifaktiga samhälle, icke gärna torde böra ifrågakomma, älven

om härigenom vunnes en tämligen afsevärd vägförkortning för den

genomgående trafiken.

Undersökningarna hade sålunda omfattat följande hufvudsträckningar,

nämligen: Tum ba—Vagnhärad—Lunda—Norrköping, Järna—Vagnhärad

—Lunda—Norrköping samt Gnesta—Vallmyra—Lunda—Norrköping, Indika

samtliga linjer sammanfölle å sträckan Lunda—Norrköping,. under

det att Tumba- och Järnalinjerna, båda berörande Nyköping, jämväl

hade delen Vagnhärad—Lunda gemensam; och hade å den utlåtandet

bifogade öfversiktskartan de olika linjerna blifvit utmärkta med gröfre

fulldragna linjer sålunda: Tumbalinjen å sin särskilda del med grön färg,

Järnalinjen i hela sin längd med'' röd och Gnestalinjen å sin från de

öfriga afvikande sträckning med blå färg. Plan- och profilritningar

hade upprättats allenast för Järna- och Gnestalinjerna. I afseende å

detaljerna af de verkställda undersökningarna och deras resultat lämnade

styrelsen följande redogörelse.

lämaiinjens Järnalinjen följde till stor del den af förenämnda koncessionssö
eträckning.

Ilande föreslagna sträckningen och utginge sålunda från den inom OfverJärna

socken och Stockholms län å västra stambanan belägna Järna

station, löpte jämsides med stambanan å en sträcka af omkring 2 kilometer,

afveke härefter mot söder samt framginge öster om Simsjön för

att där öfverskrida gränsen mot Södermanlands län och ingå i Hölö

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj.in Nåd. Proposition N:o liiO.

socken. Härefter fortginge linjen i sydlig liufvudriktning till Gräfstad,

hvarest beräknats anläggning åt en mindre bangård, 8 kilometer från

.färna, samt vidare förbi låda och Wrå till Stora Kattnäs vid Långsjöns

sydöstra ända, i hvars närhet järnvägen passerade gränsen mot Vagnhärads

socken. Genom sistnämnda socken framdroges järnvägen till

öfvergången åt 1 rosaan vid Åby, hvarest Trosa landsförsamling vidtoge,

och hvarest, nära Vagnhärads och Trosa landsförsamlings kyrkor, 19

kilometer från Järna, lämplig plats funnes för en större bangård för den

bördiga och folkrika omnejden samt den närbelägna staden Trosa.

Från nyssnämnda bangårdsplats intoge linjen en riktning mot sydväst

och fortlöpte genom Västerljung och Lästringe socknar, inom hvilken

sistnämnda socken beräknats anläggning af en mötesplats vid Sillenskog,

29 kilometer från Järna. Härefter genomskure järnvägen ett hörn

åt Bälinge socken samt inginge därpå i Tystberga socken, inom hvilken

lämplig plats blifvit beredd för en bangård vid Nålberga på ett afstånd

af 38 kilometer från Järna. Linjen fortsatte därefter genom en

särdeles kuperad trakt till Uddeby inom Svärta socken, hvarest afsetts

anläggning af en bangård, 48 kilometer från Järna. Från Uddeby vore

linjen framdragen mot Sjösafjärdens inre ända, öfver Svärtaån samt fortsatte

sedermera, med någon dragning mot väster, in på Nyköpings stads

område, hvarest norr om staden, på ett afstånd af 55 kilometer från

Järna, erhölles plats för en bangård, afsedd för Nyköpings stad jämte

angränsande orter äfvensom för trafikutbyte med Oxelösund—Flen—

\ästmanlands järnväg. Sistnämnda järnvägs bangård i Nyköping kunde

icke användas för direkt anslutning mellan banorna utan den nya järnvägens

framdragande å en stor omväg och däraf betingad afsevärd förlängning,

hvadan denna anslutning beräknats att åstadkommas genom

ett särskildt öfvergångsspår mellan de båda bangårdarna — en anordning

som, med hänsyn till de ringa utsikterna till nämnvärdt trafikutbyte

i afseende på persontrafik, icke torde vålla synnerligen afsevärda olägenheter.

Lämnande Nyköping, fortginge linjen öfver Nyköpingsån och

Oxelösundsbanan samt vidare i västlig riktning genom Bergshammar

socken förbi Stora Annebäck, å hvilken punkt afsetts anordnande af en

mötesplats, 64 kilometer från Järna, och fortlöpte sedermera genom Tima

och Lunda socknar, i närheten af hvilken sistnämnda sockens kyrka, på

ett afstånd af 72 kilometer från Järna, funnes synnerligen lämplig plats

för en bangård tör den omgifvande mycket bördiga och folkrika bygden.

Från denna plats vore linjen framdragen öfver landsvägen vid Tybble

förbi Gäfle och sedermera inom Kila socken samt under en 4,560 meter

Bih. till Riksd. Prot. 1301. 1 Sami. 1 Afd. 127 luft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

lång, oafbruten stigning utmed Kolmårdens norra sluttning för att med

en ^svängning åt söder uppkomma till Bålsjön, hvarest afsetts anläggning

af en mindre bangård, 80 kilometer från Jama. Efter att hafva

öfvergått en vik af denna sjö, höjde sig linjen med en tvär kräkning

mot väster vid Hustorp ytterligare upp till Kolmårdens högland i en

stigning om tillsammans 3,900 meters längd.

Uppkommen på Kolmården till en höjd af 93 meter öfver hafvet

fortlöpte linjen i sydvästlig hufvudriktning, öfverskridande länsgränsen

mot Östergötland å den vidsträckta Fjällmossen, öfver ett hörn af K varsebo

socken till Svartkärr vid södra ändan al Löfsjön i Ostra Stenby

socken och hade på denna punkt afsetts anordnande af en mötesplats,

på ett afstånd från Järna af 90 kilometer. Härefter vidtoge nedstiga

ningen från Kolmården förbi Fjuk och Grufstugan i västlig hufvudriktning

genom Krokeks socken till Orrekulla söder om Svinsjön, hvarest

beräknats anläggning af en mindre bangård, 97 kilometer från Järna.

Linjen, som nu åter kommit i beröring med mera bebyggda orter,

fortlöpte sedermera i närheten af Uttersberg och Torsskär samt öfverginge

vid Getå allmänna landsvägen från Krokek. Den fortsatte därefter

inom Kvillinge socken utmed nämnda, Bråviken följande väg förbi Hammaren,

korsade ånyo samma väg vid Norrviken och lämnade därmed

Kolmården för att å slättlandet i närheten af Björnsnäs uppnå en plats,

108 kilometer från Järna, hvilken synnerligen väl lämpade sig för en

bangårdsanläggning för den bördiga och folkrika omnejden. -Å-by närbelägna

bangård vid östra stambanan vore ingalunda tillräcklig härför

i afseende på vare sig spårutrymme eller andra förhållanden. Från

Björnsnäs hade den nya järnvägslinjen framdraga öfver synnerligen

gynnsam terräng med en svängning mot söder till Kuddby och därefter

utmed stambanan å en sträcka af omkring 6 kilometer till Norrköpings

station samt anslöte sig därstädes, på ett afstånd af 116,759 meter från

utgångspunkten vid Järna, till östra stambanan, af hvilken ett koitare

stycke strax norr om berörda bangård måste omläggas för erhållande

af den för lämplig anslutning erforderliga längden å stationsplanet.

Gneetaiinjens Den andra å förenämnda plan- och profilritningar angifna linjen

•träckning. utginge från västra stambanan vid Gnesta station i Frustuna socken,

Södermanlands län, och fortlöpte i sydvästlig riktning först inom nämnda

socken samt vidare inom Björnlunda socken till Spånga och därefter i

något mera sydlig riktning öfver landsvägen vid Vippala till närheten

af en från sjön Liksdammen inskjutande vik, hvarest på ett afstånd åt

10 kilometer från Gnesta afsetts anläggning af eu bangård. Från denna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o KiO.

plats vore linjen framdragen genom Axala by och sedermera förbi ()ru bo

in i Ludgo socken till Penningby, hvarest den djupa bäckdalen mellan

Båfven och Malmasjön öfverginges, och därefter vidare till Valsjön, vid

hvars strand, 18 kilometer från Gnesta, beräknats anläggning af en

bangård.

Linjen, som hittills framdragits i närheten af landsvägen mellan

Gnesta och Nyköping, afveke nu från denna och öfverginge Valsjön,

fortsatte vidare först i sydvästlig riktning och sedan med en svängning

åt väster norr om sjön Eknaren till gränsen mot Lids socken samt

krökte, omkring en vik af nämnda sjö till slättlandet mellan Lindö gård

och Orsta, hvarest funnes synnerligen lämplig plats för en bangård,

26 kilometer från Gnesta, för denna väl odlade och bebyggda trakt.

Från denna punkt framginge linjen öfver en vik af Kappstasjön och

höjde sig härefter genom en 3,050 meter lång stigning och efter passerande

af ett hvilplan ytterligare å en sträcka af 830 meter, sänkte sig

sedermera med en dragning mot söder i en lutning om 3,260 meters

längd genom en ytterst oländig trakt samt framkomme därefter till

Ullberga i Råby socken i närheten af sjön Långhalsen, å hvilken för

ändamålet särdeles tjänliga plats, på ett afstånd af 37 kilometer från

Gnesta, beräknats anläggning af en bangård för den omgifvande folkrika

bygden.

Lämnande Råby sockens område, öfverginge linjen nu gränsen mot

Bärbo socken och på samma gång sjön Långhalsen vid Åkrasundet,

inginge nära Val!myra soldattorp i Stigtomta socken och fortlöpte

därefter i riktning mot Jordbro för att i närheten af denna by ansluta

sig till Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg å en plats, där en för

båda banorna gemensam bangård, 46 kilometer från Gnesta, lämpligen

kunde anordnas.

Härefter fortginge linjen öfver Lunda sockengräns till Skällsta och

framkomme, efter korsning af allmänna landsvägen å en punkt söder

om Jäder, i hvars närhet beräknats anläggning af en bangård, 55 kilometer

från Gnesta, för den bördiga och tätt bebyggda omnejden, slutligen

till den närmare 3 kilometer väster om Lunda kyrka belägna byn

Gäfle, hvarest anslutning till Järnalinjen ägde rum på ett afstånd af

55,734 meter från Gnesta.

I detta sammanhang har järnvägsstyrelsen jämväl afgifvit redogörelse

för en af styrelsen verkställd undersökning för Gnestalinjens framdragande

öfver Alberga bruk ocli Tegelhagen. Den för berörda ändamål

undersökta alternativa sträckningen, å öfversiktskartan markerad med en

s. 12 Kontrollera mot PDF

Tumbalinjens

sträckning.

12 Kungl- Maj.-ts- Nåd. Proposition N:o 160.

streckad, blå linje, utginge från Gnestalinjen vid Vallmyra soldattorp,

nära gränsen emellan Bärbo och Stigtomta socknar, på ett afstånd från

Gnesta af 41,108 meter, samt förenade sig med Järnal in.) en i närheten

af Getå på ett afstånd af 82,675 meter från Gnesta och, efter sistnämnda

linje räknadt, 101,120 meter från Jama.

Tumbalinjen, hvilken å sin från öfriga alternativ skiljaktiga sträckning

hufvudsakligen passerade genom odlade och bebyggda trakter,

utginge från Tumba station i Botkyrka socken och Stockholms län, fortlöpte

utmed västra stambanan å eu sträcka af 2 kilometer samt gånge

härefter i sydlig riktning, genomskärande ett hörn af Salems socken,

in i Grödinge socken till landsvägen vid Malmtorp, där plats funnes

för en bangård, 6 kilometer från Tumba. Från denna plats fortsatte

linjen öfver Malmsjön och vidare efter en svängning åt sydväst förbi

Crrödinge kyrka och Malmberg för att sedermera uppstiga förbi Bullsta

och Snäckstavik, i hvars närhet, 13 kilometer från Tumba, ett bangårdsplan

kunde erhållas, hvarefter linjen fortlöpte förbi Näs och Björndammen.

Därifrån skulle linjen, ingående i Södermanlands län och Mörkö

socken, dragas förbi Hörningsnäs till Skanssundet för att därstädes —

den enda för passerande af inloppet till Södertelje kanal användbara

punkt — uppnå en sådan höjd, att kanalen trafikerande fartyg skulle,

utan anlitande af rörlig bro, kunna utan svårighet framföras under banan,

hvars balansplan sålunda beräknats att härstädes förläggas 28,5 meter

öfver medelvattenståndet, och lämnades därigenom med tagen hänsyn

till broöfverbyggnadens konstruktion och vattenytans högsta läge, en

fri höjd af 26 "meter, eller hvad som i allmänhet i dylika fall och följaktligen

äfven i fråga om den tilltänkta nya sträckningen för västra

stambanans inledande från Ålfsjö öfver stora segelleden i Mälaren till

Stockholm tillämpats.

För järnvägens framdragande på förenämnda sätt öfver Skanssundet.

hade beräknats brobyggnader med ett 110 meters spann för

själfva segelleden samt ytterligare 3 spann å 80 meter i förening med

viadukter, omfattande 2 spann å 40 meter och 22 spann å 31 meter,

hvadan spåret där skulle komma att uppbäras af järnkonstruktion ä

en sammanhängande sträcka af icke mindre än 1,112 meters längd,

och erfordrades därjämte ytterst betydande utfyllning^- för uppfarterna

å båda stränderna, synnerligast å Mörkösidan, hvarest landet i följd

af sin jämförelsevis ringa höjd öfver vattnet mindre väl lämpade sig

för ändamålet. Denna öfvergång kräfde naturligen utomordentligt

stora kostnader, hvartill den erforderliga svåra grundläggningen å rätt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:tu Nåd. Proposition N:o ICO.

stort vattendjup lör två af bropelarna i väsentlig grad bidroge, och uppyinge

dessa kostnader enligt beräkning till 3,031,200 kronor för brooch

viaduktbyggnaderna samt 407,800 kronor för utfyllning af uppfarterna,

eller sammanlagdt till den ansenliga summan af 3,439,000 kronor.

Från Skanssundet fortlöpte linjen till Rumla, där en bangård lämpligen

kunde anordnas, på ett afstånd af 26 kilometer från Tumba, samt

vidare till Pålsundet, för hvars öfvergång kräfdes en omkring 16 meter

hög bro med 85 meters spann i förening med rätt afsevärc|a utfyllningar

å båda stränderna.

Härefter framginge linjen inom Huld socken, korsade sedermera utfartsvägen

från Tullgarn, i hvars närhet plats för en bangård funnes att

tillgå, 36 kilometer från Tumba, samt fortsatte vidare ner emot Trosaån;

och kunde härstädes, 39 kilometer från Tumba, anordnas en bangård för

den angränsande bördiga och folkrika trakten samt Trosa stad. Linjen

öfverginge därefter Trosaån och samtidigt gränsen mot Trosa landsförsamling

samt förenade sig strax därefter med Järnalinjen vid Väsby

ej långt från Vagnhärads kyrka på ett afstånd af 40,798 meter från

I umba och, efter sistnämnda linje räknadt, 19,697 meter från Järna.

Med anledning af gjorda framställningar rörande Tumbalinjens framdragande

närmare Trosa stad, hade jämväl en undersökning för detta

ändamål blifvit verkställd, hvarvid dock terrängförhållandena befunnits

uppställa hinder för eu ifrågasatt sträckning från Tullgarn direkt till

Trosa stad och vidare förbi Hållsviken med anslutning till Järnalinien

vid Oppeby eller Brink i Lästringe socken. Den utstakade Trosalinjen,

a öfver siktskartan betecknad med en streckad, grön linje, betingade

en vägförlängning af omkring 7 kilometer för såväl Järna- som

Tumbalinjen.

Denna sträckning öfver Trosa stad mötte endast i närheten af anknytningspunkterna

några nämnvärda terrängsvårigheter och berörde

uteslutande väl odlade och bebyggda trakter samt skulle utan tvifvel för

orten och särskilt Trosa stad medföra mycket afsevärda fördelar, men

som dessa icke kunde anses ens närmelsevis motväga de stora kostnader

och olägenheter, hvilka betingades af den ofvannämnda betydande vägförlängningen,

och enär denna ökade våglängd helt och hållet motverkade

ett af hufvudändamalen med den ifrågavarande nya järnvägsanläggningen

emellan västra stambanan och Norrköping, nämligen åstadkommandet

af eu kortare förbindelseled emellan hufvudstaden och de

södra delarna af landet jämte kontinenten, hade järnvägsstyrelsen icke

ansett berörda järnvägs framdragande öfver Trosa stad böra blifva föremål

för ompröfning.

TrosaUajan.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Terrin gförhttlanden

m. m.

Anläggnings
kostnad.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition No 160.

Med hänsyn till den stora tåghastighet, som måste förutsättas,

därest ifrågavarande nya statsbana skulle till iullo motsvara därmed

afsedda ändamål, hade icke mindre kurvradier än 600 meter blifvit använda

med undantag för utgången från Gnesta och ingången till Norrköpings

hangård, hvarest 300 meters radie måst inläggas för erhållande

af raka hufvudspår med tillräcklig längd å dessa- bangårdar, men medförde

detta förhållande ingen nämnvärd olägenhet, enär bantågen å

berörda punkter med anledning af bangårdarnas närbelägenhet städse

måste framföras med minskad hastighet.

Lutningarna öfverstege ingenstädes 1 : 100, och föreko linne sådana

lutningar af mera afsevärd längd endast vid passerandet af Kolmården,

hufvudsakligast å Ålbergalinjen men äfven i viss grad å den för linjerna

från Tumba, Järna och Gnesta gemensamma sträckningen öfver Lunda.

Terrängen utvisade i allmänhet icke några synnerligen betydande

höj dvariationer, men uppställde för en järnvägs framdragande rätt stola

svårigheter genom de mestadels rikligt förekommande bergryggarna,

som, oaktadt upprepade krökningar för deras undvikande, ej sällan påkallade

kostsamma genomsprängningar, och däremellan befintliga. försänkningar,

hvilka såväl i och för sig som äfven ofta i följd åt jordmånens

lösa beskaffenhet och otillräckliga motståndskraft i fråga om

uppbärandet af en järnvägsbank betingade högst ansenliga utfyllningsarbeten.

Ö fver gångarna af de jämförelsevis obetydliga vattendrag, som

passerades af ifrågavarande järnvägslinje, kräfde icke några synnerligen

omfattande arbeten, frånsedt Tumbalinjens framförande öfver allmänna

segelleden vid Skanssundet, hvarest ett motsatt förhållande af förut

anförda skäl ägde rum; på sina ställen erfordrades dock på grund af

bankhöjden afloppstrummor med tämligen stor längd.

Däremot föranleddes af linjens beröring med och korsning af de i dessa

trakter talrika landsvägarna dels omläggning af ifrågavarande vägar till

stor utsträckning, dels ock uppförande af en mängd vägbroar och vägportar

för sagda vägars framdragande öfver eller under banan till betryggande

af såväl järnvägs- som landsvägstrafiken mot de faror, som

vore förenade med sådana korsningars förläggande i banans plan; och

droge förenämnda anordningar rätt afsevärda kostnader.

Vid upprättandet af kostnadsförslag för de olika sträckningarna

hade, bland annat, beräknats erforderlig utvidgning och förändring af

bangårdarna vid Tumba och Norrköping jämte nödig omläggning af

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 (><).

stambanan närmast norr om sistnämnda plats äfvensom fullständig ombyggnad

af Järna och Gnesta bangårdar, och hade, i fråga om G Hosta,

den därför beräknade kostnaden i sin helhet i förslaget upptagits, oaktadt

en del af detta belopp, äfven utan den nya statsbanans tillkomst,

ansåges under närmaste framtiden erforderlig för tillfredsställande af den

alltjämt växande trafikens kraf på större utrymme och förbättrade anordningar

å denna bangård. Räls vikten hade beräknats till 40,5 kilogram

för meter.

Detaljerade kostnadsförslag hade upprättats för nedannämnda fyra

sträckningar; och uppginge anläggningskostnaderna för dessa till följande

belopp:

Tumba—Vagnhärad—Lunda—Norrköping, längd 137,860 kilometer,

kostnad 19,269,940 kronor, eller 139,779 kronor per kilometer;

Järna—Vagnhärad—Lunda—Norrköping, längd 116,759 kilometer,

kostnad 12,238,080 kronor, eller 104,815 kronor per kilometer;

Gnesta—Vallmyra—Lunda—Norrköping, längd 98,360 kilometer,

kostnad 11,156,320 kronor, eller 113,423 kronor per kilometer; samt

Gnesta—Vallmyra—Ålberga—Norrköping, längd 98,314 kilometer,

kostnad 11,338,520 kronor, eller 115,330 kronor per kilometer;

och inginge i dessa belopp såväl expropriationskostnaderna som

äfven de till 7,500 kronor per kilometer beräknade kostnaderna för anskaffning

af rullande materiel.

Vid jämförelse mellan förenämnda båda sträckningar från Gnesta Iibergahade

järnvägsstyrelsen funnit linjen öfver Lunda vara att föredraga 9träoknin=enframför

den öfver Ålberga utstakade, hvilken senare visserligen medförde

eu liten vinst i form af 46 meters vägförkortning, men i öfrigt

dels droge 182,200 kronor större anläggningskostnad, dels ock med

särskild hänsyn till den långa, sammanhängande stigningen söderifrån

upp på Kolmården uppställde afsevärdt större trafiksvårigheter, utan att

dessa kostnader och olägenheter kunde anses uppvägas af de med järnvägens

framdragande öfver Ålberga förenade fördelar.

Frågan vore sålunda begränsad till en jämförelse mellan de tre lin- utg&ngäjerna

från Tumba, Järna och Gnesta — den sistnämnda i sträckning p““k/öerrel^r

öfver Lunda — alla med gemensam slutpunkt vid Norrköping, men méu™n°dVtre

erfordrades för fullständig utredning härutinnan jämväl en för de olika hufvud''

förbindelselederna gemensam utgångspunkt, som tydligen måste blifva D7bbei7år

Tumba; och hade styrelsen sålunda vid berörda jämförelse ansett sig Tumba-Gneäfven

böra taga hänsyn till resultatet af den verkställda undersökningen 8ta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG KungL Maj:ts Nåd. Proposition N:o ICO.

för ett dubbelspår, löpande med 5 meters spårafstånd utmed västra stambanan

från Tumba till Gnesta, hvilket skulle till viss del eller i sin

helhet ingå uti och komplettera respektive Jama- och Gnestalinjerna,

betraktade för jämförelsens skull såsom utgående från lumbalinjens begynnelsepunkt

vid Tumba station.

I samband med utredningen rörande dubbelspåret, hvilken jämväl

omfattat bandelen Ålfsjö—Tumba, hade tillika undersökning blifvit gjord

för det befintliga spårets omläggning, bland annat, vid öfvergången

af Södertälje kanal, i afsikt att genom det nuvarande spårets upplyftning

erhålla en fri höjd af 26 meter, i likhet med hvad som i fråga om

Tumbalinjens framdragande öfver samma segelled vid Skanssundet beräknats.

Denna höjning vid Södertälje kanal, uppgående till icke mindre

än 17,7 meter, betingade emellertid på grund åt lutningsförhållandena

en upplyftning af spåret å hela sträckan från kanalen förbi Saltskogs

station, som i anledning häraf måste flyttas omkring 1 kilometer söderut.

Önskvärdheten att för framtiden kunna undvika de kostnader och

olägenheter, som vore förbundna med ett regelbundet trafikerande af

bispåret från Saltskog till Södertälje stad, hade föianledt undersökning

jämväl för den dubbelspårig^ stambanans framdragande i förändrad

''riktning från Igelsta förbi Hagaberg och Rosenborg samt därifrån med

en skarp kräkning åt väster öfver kanalen strax ofvanföi slussen a id

Södertälje, hvarest beträffande segelfarten afsetts enahanda anordning, som

vid järnvägens nuvarande öfvergång efter spårets beräknade höjning,

och vidare under fortsatt kräkning till en för bangårdsanläggning

lämplig plats i västra delen af Södertälje stad, äfvensom sedermera med

lutning ner mot Saltskogs bangård och anslutning till nuvarande stambanespåret

å en punkt strax söder om sistnämnda bangård, som sålunda

måste flyttas till sagda punkt. Denna sträckning öfver Södertälje stad

utvisade en förlängning för den genomgående trafiken af 3,083 meter

i förhållande till den nu begagnade farleden, sådan densamma skulle

befinnas efter ofvannämnda förändringar. Genom afvikning från stambanans

nuvarande sträckning redan i trakten af Rönninge hade denna

förlängning sannolikt kunnat i afsevärd grad minskas, men teirängföihållandena

hade vid okulär besiktning icke visat sig gynnsamma för

frågans lösning på detta sätt.

Förenämnda dubbelspår vore å öfversiktskartan utmärkt med en

röd, streckad linje.

Fn vid kostnadsförslagen fogad öfversikt af kostnaderna för ny

statsbaneförbindelse mellan västra stambanan och Norrköping i föiening

med dubbelspår från Tumba (se bil. A) upptoge alla de sammanställ
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

ningar härutinnan, till antalet 7 stycken, för livilkas olika delar fullständiga

kostnadsberäkningar blifvit gjorda, och angåfve tillika längden

å hvarje sådan kombinerad förbindelseled mellan Tumba och Norrköping

äfvensom längden och kostnaden för dubbelspår emellan Ålfsjö och Tumba,

hvilket i lika grad berörde samtliga dessa alternativ. Af alternativen åsyftade

ett helt och hållet ny statsbanebyggnad från Tumba, tvenne andra omfattade

sådan anläggning från Järna i förening med dubbelspår utmed stambanan

från Tumba, antingen i dess nuvarande sträckning eller ock med

ändrad riktning öfver Södertälje stad; de fyra återstående afsåge nyssberörda

olika dubbelspår, utsträckta till Gnesta, hvardera i förbindelse

med ny statsbana från sistnämnda punkt öfver Lunda eller Afberga,

och både af dessa alternativ de Afberga berörande och endast

för fullständighetens skull å öfversikten upptagna befunnits, enligt hvad

förut anförts, mindre antagliga, hvadan desamma icke tagits i betraktande.

Af förenämnda öfversikt framginge, att anläggningen af en ny statsbana

till Norrköping med utgångspunkt från västra stambanan vid

Tumba skulle, hufvudsakligast beroende på den nya, från stambanan

skilda sträckningens större längd och den särdeles dyrbara öfvergången

af Skanssundet, draga omkring tre millioner kronor högre kostnad än

anordnandet af en sådan förbindelse på något annat af ofvan omhandlade

sätt. Detta belopp ersattes, enligt styrelsens åsikt, icke ens närmelsevis

af de med förstnämnda alternativ förenade fördelarna, bestående

förnämligast uti dels en vägförkortning, som i förhållande till den längsta

af ofri ga ifrågasatta förbindelseleder — eller den från Tumba öfver

Södertälje stad, Järna och Nyköping till Norrköping — uppginge till

närmare 7 kilometer, dels ock beröring med nya trafikområden af större

omfattning och betydelse, hvilken senare fördel vid jämförelse med den

härutinnan närmast stående Järnalinjen dock begränsades till passerandet

af Mörkön, som emellertid under största delen af året vore i åtnjutande

af goda sjökommunikationer, under det att öfriga trakter, som

från de båda jämförda nya linjernas respektive utgångspunkter vid

Tumba och Järna till föreningspunkten vid Vagnhärad i hvardera fallet

berördes, kunde anses tämligen nära motväga hvarandra. På grund häraf

och då afstånden från Trosa stad till sistnämnda linjers närmaste bangårdsplatser

icke heller utvisade någon nämnvärd skillnad, hade styrelsen med

hänsyn till den stora anläggningskostnaden, uppgående till 19,269,940

kronor, eller 139,779 kronor per kilometer, ansett sig icke kunna förorda

sträckningen från Tumba öfver Mörkön och Nyköping till NorrBih.

till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afl. 127 Käft. 3

Tumba —

Mörkölinjen

förkastas.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Jämförelse

mellan Jama

och Gnestalinjerna.

18 Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 160.

köping, en längd af 137,860 kilometer, helst som dess användande icke

skulle utesluta behofvet af den nuvarande enkelspåriga stambanans höjning

vid öfvergången af Södertälje kanal för undvikande af svängbro därstädes,

hvilken höjning i och för sig beräknats draga eu kostnad af omkring

2,100,000 kronor.

Sedan järnvägsstyrelsen därpå af anförda skäl uttalat sig för stambanans

framdragande öfver Södertälje stad i stället för i dess nuvarande

sträckning, anförde styrelsen vidare.

Jämförelsen vore sålunda slutligen begränsad till de båda alternativen

från Tumba öfver Södertälje stad och Lunda till Norrköping, af

hvilka det ena afveke från västra stambanan vid Järna samt det andra

skilde sig från samma stambana först vid Gnesta. Med frånseende af

den för dessa två alternativ gemensamma bandelen Tumba—Järna,

kunde jämförelsen lämpligen inskränkas till, å ena sidan, ny statsbanebyggnad

från Järna öfver Nyköping och Lunda till Norrköping samt,

å andra sidan, dylik nybyggnad från Gnesta öfver Lunda till Norrköping

i förening med utläggning af dubbelspår utmed västra stambanan

mellan Järna och Gnesta.

Af upprättade tabeller framginge, att Järnalinjen beträffande stigning,

fallande, lutnings- och krökningsförhållanden hufvudsakligen hade företräde,

under det att densamma genom sin större längd 116,759 kilometer

och kostnad 12,238,080 kronor, eller 104,815 kronor per kilometer, vore

något underlägsen sträckningen öfver Gnesta, utvisande en väglängd af

115,759 kilometer och en kostnad af 12,091,720 kronor, eller 104,456

kronor per kilometer. Dessa skiljaktigheter, utgörande i afseende på längden

1 kilometer och i fråga om totalkostnaden 146,360 kronor, vore

dock alltför obetydliga för att i någon afsevärd grad inverka på valet

mpilan de båda alternativen, hvadan jämväl andra omständigheter härvid

måste tagas i betraktande, för att en mera afgörande jämförelse

måtte kunna åvägabringas; och hade styrelsen i sådant syfte låtit verkställa

en utredning beträffande den trafik, som genom tillkomsten af nu

ifrågavarande nya statsbanelinjer från Järna och Gnesta till Norrköping

kunde förväntas komma dels dessa dels äfven förut befintliga statsbanedelar

till godo.

Denna trafikutredning utvisade, att årliga bruttoinkomsten af nyssnämnda

trafik för Järnalinjen kunde på goda skäl antagas öfverstiga

den för alternativet från Gnesta beräknade med ett belopp af 538,339

kronor, hvilket, under förutsättning att 55 procent af bruttoinkomsten

erfordrades för banunderhållet och trafikens drift — ett antagande som,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

på grund af senaste årens erfarenhet beträffande statens järnvägar söder

om Storvik och med hänsyn till nu ifrågavarande järnvägs byggnadssätt,

hvars beskaffenhet bordo betinga särdeles måttliga underhållskostnader,

syntes fullt befogadt — motsvarade en årlig nettoinkomst af

242,253 kronor, utgörande ränta efter 4 procent å en summa af

6,056,325 kronor.

Häraf framginge, att de större trafikutsikterna för en statsbana från

Järna öfver Nyköping till Norrköping mångfaldigt uppvägde dess högre

anläggningskostnad, allt vid jämförelse med sträckningen öfver Gnesta,

omfattande dubbelspår från Järna till sistnämnda station och nybyggnad

därifrån till Norrköping — detta äfven om den förstnämnda alternativ

belastande kostnadsskillnaden, 146,360 kronor, ökades med det belopp

af närmare 105,000 kronor, hvilket i hvarje fall torde erfordras för nödig

utvidgning och förändring af Gnesta bangård samt jämväl blifvit

medräknadt i kostnaden för nyssnämnda sträckning öfver Gnesta.

Särskildt förtjänade framhållas, att den ifrågasatta statsbanans framdragande

omedelbart intill residensstaden Nyköping skulle för denna stad

medföra högst väsentliga fördelar och kraftigt bidraga till dess utveckling

och förkofran.

Enär den vägförlängning af 1 kilometer, som skulle uppstå genom

den nya statsbanans utgång från västra stambanan vid Järna i stället

för Gnesta, icke vore af nämnvärd betydelse i förhållande till anförda

beaktansvärda förmåner för såväl järnvägen som allmänheten, hvilka

skulle vara förenade med användandet af sträckningen från Järna öfver

Nyköping och Lunda, hade styrelsen funnit densamma vara att föredraga

framför alternativet öfver Gnesta och Lunda, hvadan sålunda en förbindelseled

mellan Tumba och Norrköping i riktning öfver Södertälje stad,

Järna, Nyköping och Lunda framstode såsom den, enligt styrelsens förmenande,

fördelaktigaste af samtliga omhandlade sådana förbindelseleder.

Visserligen skulle valet af Gnesta som utgångspunkt vara i viss mån

berättigad^ i händelse den understundom framkastade tanken på anläggning

af en ny järnväg från Södertälje till Gnesta med rakare sträckning

mellan dessa båda orter än den nuvarande stambanan blefve förverkligad,

men styrelsen ansåge icke några utsikter förefinnas för ett dylikt

företags genomförande, enär dels terrängens beskaffenhet syntes påkalla

så stora omvägar, att den afsedda förkortningen sannolikt icke komme

att uppgå till mera än omkring 3 kilometer, dels de af en sådan bana

genomkorsade trakterna mestadels redan förut hade bekväm förbindelse

med Norra Södermanlands järnväg och stambanan, hvadan någon nämnvärd

lokaltrafik, som betryggade järnvägens framtid i ekonomiskt hänse
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

ende, icke vore att påräkna, dels slutligen denna järnväg i statens hand

ingalunda kunde, i fråga om trafikskötselns underlättande, ersätta ett

dubbelspår utmed den befintliga stambanan.

Anledningen Enligt de upprättade kostnadsförslagen droge den ifrågasatta nya

“niäen inT Statsbanan från västra stambanan till Norrköping högst betydligt större

kostnaden, anläggningskostnader, per kilometer räknadt, än hvad som beräknats för

andra statsbanebyggnader, för hvilka dylika förslag blifvit under senare

åren uppgjorda; men denna omständighet kunde lätt förklaras i sammanhang

med en jämförelse härutinnan emellan exempelvis, å ena sidan, förberörda

statsbana med sträckning från Järna öfver Nyköping och Lunda

till Norrköping samt, å andra sidan, den vid afgifvandet af utlåtandet under

anläggning varande statsbanan Krylbo—Örebro, för hvilka de beräknade

kostnaderna, omfattande jämväl sådana för expropriation och för anskaffning

afrullande materiel, utgjorde respektive 104,815 kronor och 70,615 kronor

per kilometer, alltså en kostnadsskillnad af icke mindre än 34,200 kronor.

Häraf belöpte sig största delen, eller närmare 23,000 kronor, på

terrasseringsarbetena, hvilka å Krylbobanan vore af jämförelsevis ringa

omfattning, under det att ett motsatt förhållande ägde rum i afseende

på den ifrågavarande nya statsbanan från Järna till Norrköping, hvars

framdragande kräfde ytterst ansenliga bergsprängnings- och jordflyttningsarbeten

i följd af terrängens brutna beskaffenhet; men äfven andra

faktorer bidroge i sin mån att höja sistnämnda banbyggnads kostnad

per kilometer i förhållande till den för Krylbobanan beräknade, och borde

bland dessa särskildt framhållas:

bangårdarnas förseende med växel- och signalsäkerhetsanordningar;

betydligare mängd vägportar och vägbroar;

kostsammare öfverbyggnad — hufvudsakligen i följd af det högre

sliperspris, som med hänsyn till rådande förhållanden måst upptagas;

dyrbarare expropriationskostnader, mestadels på grund däraf att, i

motsats till hvad för Krylbobanan ägt rum, icke några af kommuner

eller enskilda härtill utfästa bidrag funnits att tillgodoräkna;

de prisstegringar, hvilka under sista åren i allmänhet gjort sig gällande

i afseende på såväl materialier som arbeten; samt

det för diverse arbeten afsedda procenttilläggets tillväxt i förhållande

till öfriga kostnaders sammanlagda ökning.

jämvägs- Vid sammanfattning af de betydelsefulla skäl, som talade för anlägg
»tyreisens

njng af öen ifrågasätta nya statsbanan i den af järnvägsstyrelsen såsom

hemställan. f5rmantigast befinna sträckningen från Järna öfver Nyköping och Lunda

till Norrköping, visade sig dessa hufvudsakligen utgöra:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 160.

inbesparing af de betydande kostnader, som i brist på annan utväg

säkerligen under närmaste framtiden skulle kräfvas för utläggning af

ett dubbelspår från Jama till Katrineholm i samband med enahanda anordning

å linjen Stockholm—Järna för möjliggörande af den alltjämt

växande trafikens ombesörjande på ett fullt tillfredsställande sätt;

statsbanenätets beröring med nya, rätt afsevärda trafikområden, af

hvilka residensstaden Nyköping samt de bördiga och folkrika trakterna

vid Trosa och Lunda förtjänade särskildt framhållas; samt

underlättande af nyssnämnda orters utveckling genom förbättrade

kommunikationer.

Med stöd af hvad sålunda anförts, och enär tillkomsten af en ny

statsbana i förenämnda sträckning från Järna till Norrköping skulle medföra

en förkortning af järnvägsförbindelsen mellan Stockholm, å ena

sidan, samt de södra delarna af landet och kontinenten, å andra sidan,

med omkring 17 kilometer vid jämförelse med den nuvarande öfver Katrineholm

och därmed följande tidsbesparing vid resor mellan respektive

orter, samt förstnämnda bana jämväl i ekonomiskt hänseende syntes

med skäl kunna antagas för staten lämna ett tillfredsställande resultat,

i det att, enligt förut omförmälta trafikberäkning, en ränta af omkring

4,4 procent å banans anläggningskostnad vore att påräkna, tillstyrkte

styrelsen i underdånighet anläggning genom statens försorg af en järnväg

från Järna station å västra stambanan öfver Nyköping och Lunda

till Norrköping, för hvilken anläggning kostnaden, jämväl omfattande expropriation

och anskaffning af rullande materiel, beräknats till 12,238,080

kronor, hvilken summa lämpligen kunde afrundas till 12,200,000 kronor.

Frågan om byggande af den af järnvägsstyrelsen sålunda föreslagna Anledningen

statsbana har emellertid måst hvila, enär andra stora statsbanebyggnader mld™första^a

ansetts böra i första rummet komma till utförande, därvid jag särskildt ■framläggande.

vill erinra om anläggning af längdbanan genom Bohuslän och fortsättande

af statsbanan genom öfre Norrland.

Ett steg framåt har emellertid frågan tagit genom de under se- Dubbelspårnaste

åren utförda dubbelspåranläggningarna mellan vissa stationer å anlä9gningar

västra stambanan närmast söder om Stockholm. I detta afseende tillåter "tTbL£*

jag mig erinra, hurusom 1900 års Riksdag uppå förslag af Kungl. Maj:t holmför

anläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Huddinge och

Tumba järnvägsstationer anvisat ett belopp af 900,000 kronor.

Uti statsverkspropositionen till 1901 års riksdag föreslog Kungl.

Maj.t vidare Riksdagen att till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 160.

mellan Ålfsjö och Huddinge samt mellan Tumba och Rönninge järnvägsstationer

för år 1902 anvisa 710,000 kronor. Denna Kungl. Maj:ts framställning

blef emellertid icke af Riksdagen bifallen. Efter det ytterligare

utredning förebragts, anvisade emellertid 1903 års Riksdag på

Kungl. Maj:ts förslag 290,000 till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår

mellan Tumba och Rönninge järnvägsstationer.

Framställ- Den 18 november 1905 inkom Kungl. Maj:ts befallningshafvande

Kull mnts i Södermanlands län med en underdånig skrifvelse, däruti Kungl. Maj :ts

befallnings- befallningshafvande, under erinran om hvad i ärendet förekommit samt

Hderman- med åberopande af hvad järnvägsstyrelsen anfört i sitt förberörda utlålands

län den tande den 28 april 1899, yttrade följande.

18 nov. 1905. på grun(j af hvad i ärendet förekommit både ortsbefolkningen med

förvissning emotsett att inom den närmaste framtiden erhålla en för

ortens utveckling synnerligen välbehöflig järnvägsförbindelse, vare sig

den skulle åstadkommas genom statens försorg, eller af ortsinvånarna

själfva föranstaltas och bekostas. Med hvarje år som gått hade behofvet

af denna järnväg allt mera gjort sig gällande. Särskild! för Nyköpings

stad, där under de senare åren den industriella utvecklingen gått

raskt framåt och flera större fabriksanläggningar kommit till stånd, hade

det blifvit angeläget att komma i snabbare och bekvämare förbindelse

framför allt med hufvudstaden men äfven med de södra delarna af riket.

Det vore ock visst, att genom ortens framåtskridande i utveckling utsikterna

för den blifvande järnvägens räntabilitet väsentligen ökats.

Emellertid hade mer än sex och ett hälft år förflutit sedan järnvägsstyrelsen

afgaf sitt förutnämnda betänkande, utan att ortens förhoppningar

på järnvägsförbindelse realiserats. Den begärda koncessionen

hade ej vunnit bifall, emedan järnvägen ansåges böra byggas af staten;

men för sistberörda ändamål hade ej heller några åtgärder ännu blifvit

vidtagna. Inom orten, hvars invånare vore beredda och villiga att

själfva söka åstadkomma den för dem oundgängliga kommunikationsleden,

kände man det svårt att år efter år nödgas vara i saknad af densamma

utan att därvid ens få något vidgöra.

Det vore för att tillmötesgå en inom orten allmänt uttalad önskan,

som Kungl. Maj:ts befallningshafvande vågade i underdånighet ånyo

påkalla Kungl. Maj:ts uppmärksamhet för denna sak. Angelägenheten

af denna banas förverkligande hade blifvit allt påtagligare. Och tillika

torde tidpunkten för ett sådant förverkligande nu vara lämplig. Statsbanan

genom Bohuslän skrede till sin fullbordan och det syntes ur

flera synpunkter vara tjänligt att, i afbidan pa andra större statsbane
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 160, 23

byggnader, som möjligen förestode i framtiden, använda den arbetsstyrka

och materiel, som efter nu pågående byggnader blefve ledig, på

ett sadant arbete som det här ifrågasatta. Kungl. Maj:ts befallningshafvande

vågade därför, under hänvisning till de skäl, som af ortens invånare

och järnvägsstyrelsen med styrka framhållits, samt hvad i öfrigt

andragits, hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes i nåder snarligen företaga

denna fråga till afgörande och därigenom tillmötesgå ett behof, som

vore i hög grad förtjänt af beaktande såväl ur ortens som det allmännas

synpunkt.

Kungl. Maj.ts befallningshafvandes berörda framställning remitterades

tdl järnvägsstyrelsen för afgifvande af underdånigt utlåtande.

Emellertid afhölls den 30 juli 1906 ett allmänt möte i Nyköping,

5.1 b vilket inbjudning utfärdats till »alla dem, hvilka intresserade sig

iör utförandet snarast möjligt af den utaf järnvägsstyrelsen tillstyrkta

statsbanan Järna Nyköping—Lunda—Norrköping». Vid detta talrikt

besökta sammanträde antogs en resolution af innehåll, att tidsenliga kommunikationer

vore ett oafvisligt behof för södra och sydöstra Södermanland

samt angränsande delar af Östergötland, att ytterligare dröjsmål

med anordnande af den ifrågasatta järnvägsförbindelsen ej kunde

undgå att verka hämmande på dessa bördiga och folkrika orters utveckling

samt att hos hela denna landsdels befolkning, som med växande

bekymmer sett järnvägsfrågans lösning år efter år fördröjas, rådde en

tidig önskan att en statsbana Järna—Nyköping—Lunda—Norrköping

utan vidare uppskof bragtes till utförande. Därjämte tillsattes en kommitte

med uppdrag att gifva ortsbefolkningen tillfälle att uttala sig samt

till Kungl. Maj:t frambära dessa uttalanden. I september 1906 har denna

kommitté till Kungl. Maj it ingifvit dels en af öfver 2,700 personer undertecknad

petition i ämnet, dels ock protokoll, förda vid sammanträden med

„ jäktige i Nyköping och Trosa, vid kommunalstämmor i Hölö,

Mörkö, Vagnhärad, Trosa lands-, Västerljung, Lästringe, Bälinge, Tystberga,

Bogsta, Sättersta, Helgona, Nikolai, Bergshammar, Tuna, Tunaberg

Lunda, Björkvik, Stigtomta, Nykyrka, Bärbo, Kila, Kvarsebo, Krokek

Kvilhnge och Ostra Eneby socknar samt vid municipalstämma i Oxelösund.

Så val i petitionen som i protokollen uttalades såsom allmänt

önskemal skyndsam anläggning af statsbana från Järna öfver Nyköping och

Lunda till Norrköping. Därvid hafva dock stadsfullmäktige i Trosa uttalat

sig för att järnvägen måtte få den sträckning, som uti järnvägsstyrelsens

utlåtande den 28 april 1899 funnes omförmäld under benämning

»Trosalinjen», samt kommunalstämman i Mörkö socken i första

Petitioner och

framställningar

från

ortsinvånare.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o NO.

rummet uttalat sig för en sträckning från Tumba öfver Mörkön till

Nyköping. Senare bar från stadsfullmäktige i Norrköping inkommit en

skrifvelse, däri bemställes om byggande snarast möjligt af en statsbana

Järna—Nyköping—Lunda—Norrköping. _ , „

Uti en till Kungl. Maj:t ingifven skrift hafva vidare grefve i redrik

Bonde med flere hemställt, att Kungl. Maj:t måtte taga i öfvervägande,

huruvida icke det syftemål, som afsåges med ifrågavarande sammanbindningsbana,

bäst ernåddes genom utförande af en lmje från Tumba

öfver Mörkön till Nyköping. I skriften anfördes, bland annat, att

denna linje, som vore den kortaste och med sina större kurvradier

tilläte en större hastighet, bäst förverkligade hufvudändamålet att få en

bättre förbindelse mellan hufvudstaden och sydligare delar af landet; att

den genomlöpte det största nya trafikområdet, hvilket efter banans anläggande

både alla utsikter att blifva af allt större betydenhet; att fri mark

för Tumbalinjen vore att påräkna för en stor del af sträckningen och att

med hänsvn härtill äfvensom till de mindre driftkostnaderna å en kortare

bana Tumbalinjen sannolikt ej blefve dyrare än den af järnvägsstyrelsen

förordade, att, om större delen af den södra trafiken fördes fram öfver

Tumba—Mörkölinjen och Norra Södermanlands järnvägs trafik medelst

en fortsättning af denna bana fördes öfver Mälaröarna till Stockholm

hvilket järnvägsstyrelsen, äfven efter ett godkännande af dess förslag Jama

_Nyköping med framdragande af dubbelspåret öfver Södertälje kanal på

segelfri höjd vid slussen, ställde i utsikt — bibehållandet af den nuvarande

bansträckningen mellan Igelsta och Saltskog med svängbron öfver

Södertälje kanal ej torde förorsaka järnvägs- eller kanaltrafiken namnvärda

framtida svårigheter; samt att Tumbalinjen för försvaret kunde

blifva af högsta värde.

Järnväg**- Den 24 november 1906 afgaf järnvägsstyrelsen utlåtande öfver

reisens utiå- Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i Södermanlands län skrivelse den 1»

^november4 november 1905 och ortsinvånarnas nyssberörda framställningar i ämnet;

1906■ och anförde styrelsen därvid följande.

Hvad styrelsen i sitt underdåniga utlåtande den 28 april 1899 anfört

rörande behofvet af ifrågavarande järnvägsanläggning för tillgodoseende

af trafiken å viss del af västra stambanan gällde enligt styrelsens

mening fortfarande i oförminskad omfattning; och att behofvet af järnvägen

för de orter, hvilka af densamma skulle genomlöpas, numera

vore än större än vid tiden för utlåtandets afgifvande, framginge otve

tydigt af innehållet i förenämnda petitioner och protokollsutdrag.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ISO.

I fråga om den för banan lämpligaste sträckningen hyste styrelsen

_ fortfarande den uppfattning, som styrelsen i sistberörda underdåniga

utlåtande uttalat; och hemställde styrelsen med anledning däraf,

att omtormäida framställningar rörande banans framdragande med annan

sträckning icke måtte till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda. Styrelsen

hade sa mycket mindre haft anledning frånträda sin nyssnämnda

uppfattning, som dels. den af Kungl. Magt den 8 mars 1901 tillsatta

bangardskomimttén i sitt till Kungl. Maj:t den 2 september 1905 aflåtna

betänkande uttalat som sm mening, att västra stambanans nuvarande

sträckning mellan Gnesta och Stockholm borde i mera hufvudsakliga

delar bibehållas, dels den i samband med nu ifrågavarande järnvägs

byggande i styrelsens underdåniga skrifvelse den 28 april 1899 omförmalda

dubbelspåranläggningen å nyssberörda stambana på grund af

Kungl Mapts och Riksdagens beslut redan blifvit utförd från Huddinge

öfver lumba till Rönninge.

Vidkommande åter järnvägens anläggningskostnad, hvilken beräknats

till 12,238,080 kronor, hade styrelsen vid granskning af det uppgjorda

kostnadsförslaget funnit en ökning af åtskilliga af de däri upp
iafk

f nnÅS!:eriia VSP\ a*'' noc*en'' Denna ökning, hvilken uppginge till

1,351,000 kronor, hade föranledts hufvudsakligen dels af ökadt behof af

lokomotiv. och vagnar, hvilket i förening med de stegrade arbets- och

materialprisen orsakat en höjning af anslagsbehofvet för rullande materiel

tran det i 1899 års kostnadsförslag upptagna belopp 7,500 kronor per

kilometer till enligt nu verkställda beräkningar erforderliga 10 000

kronor per kilometer eller med sammanlagdt 292,000 kronor, dels af de

sedan forslaget uppgjordes, jämväl i öfrigt stegrade arbets- och materialprisen,

hvilka . åstadkommit en ökning i kostnaderna, utom för rullande

materiel, särskild! för stängsel, rälsläggning, ballastning och banbevakningsbostäder

med sammanlagdt omkring 500,000 kronor, dels däraf,

7* lo*omotivaxeltaycket numera ansåges böra beräknas till 18 ton i

stallet för såsom i kostnadsförslaget 14 ton, hvilket medfört en höjning

åt kostnaden för broöfverbyggnaderna med omkring 9,000 kronor, dels

ock slutligen däraf, att efter förslagets upprättande på grund af Kungl.

Maj:ts nådiga bref till järnvägsstyrelsen den 16 februari 1903 tillkommit

åtskilliga föreskrifter om tjänstledighet med bibehållen aflöning och reseersättningar

åt schaktmästare och materialvakter vid statens järnvägsbyggnader

äfvensom i ifråga om beredande af bättre bostäder och anskatfande

af bocker. och tidningar åt de vid järnvägsbyggnaderna anstallda

arbetare, hvilket. allt medfört en höjning i de beräknade kostnaderna

för arbetets ledning och förvaltning med 550,000 kronor. SamBih.

till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 127 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

manlagda beräknade kostnaden för järnvägen skulle alltså, inklusive

kostnaden för expropriation af mark och för anskaffande af rullande

materiel, komma att uppgå till 13,589,080 kronor eller 116,386 kronor

per kilometer.

Då styrelsen emellertid föreställde sig, att, om Kungl. Maj:t och

Riksdagen beslutade, att ifrågavarande järnväg skulle anläggas på statens

bekostnad, därvid komme att, liksom vid anläggning af statsbanor

under senare åren ägt rum, uppställas såsom villkor, att statsverket

icke drabbades af några kostnader för jordlösen, skadeersättningar och

dylikt, torde ofvannämnda kostnadssumma kunna reduceras med ett belopp

af 325,580 kronor, motsvarande den beräknade kostnaden för förvärf

af för järnvägen erforderlig mark med mera, och skulle således

statsverkets utgift för banan blifva 13,263,500 kronor, hvilket belopp

lämpligen torde kunna afrundas till 13,300,000 kronor eller 113,910

kronor per kilometer.

Ehuruväl till följd af den högre anläggningskostnad, som, enligt

hvad sålunda nämnts, järnvägen skulle komma att draga, banans ekonomiska

resultat enligt förut nämnda trafikberäkning icke skulle blifva

fullt så godt, som i styrelsens förberörda utlåtande angifvits, torde dock

på grund af det ekonomiska uppsving, som jämväl uti ifrågavarande

trakter af vårt land under de senare åren inträdt, trafiken å banan böra

kunna antagas blifva ej oväsentligt större än som vid uppgörandet af

trafikberäkningen kunnat förutsättas samt sålunda lämna ett fullt så

godt resultat, som förut beräknats.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställde styrelsen i underdånighet,

att Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1907 års Riksdag besluta, dels

om utförande genom statens försorg af en järnväg från Järna station å

västra stambanan öfver Vagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping

för en beräknad kostnad af 13,300,000 kronor med rullande

materiel, dels att för påbörjande af nämnda anläggning anvisa för år

1908 2,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att däraf under år

1907 förskottsvis utanordna 500,000 kronor.

Såsom villkor för järnvägens byggande med statsmedel borde föreskrifvas,

att landsting, kommuner eller enskilda skulle utfästa sig

att kostnadsfritt för densamma upplåta:

dels för all framtid

all mark till banbyggnad med därtill hörande afdikningar, vattenaflopp

och parallellvägar,

all mark för banbevakningsområden, hållplatser, bangårdar och

vattenstationer med tillhörande ledningar,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 160.

genom skogsmark en bredd af 15 meter å hvardera sidan af banans

medellinje samt, där arbetets beskaffenhet betingade en större bredd,

hvad som i sådant hänseende erfordrades med all å den upplåtna marken

växande skog,

all mark för till följd af järnvägsbyggnaden erforderlig anläggning

af nya eller omläggning af gamla, allmänna eller enskilda vägar,

äfvensom

rätt att efter behof i sjöar och vattendrag taga för järnvägsbyggnaden

och för banans trafikerande med mera erforderligt vatten, samt att,

där område icke ansåges böra för ändamålet förvärfvas, framdraga och

för framtiden underhålla för vattentagning erforderlig ledning,

dels och under arbetets fortgång

all för sidoschaktningar, upplag af sten eller jord samt sten- eller

grustäkter med därtill hörande vägar och sidospår äfvensom för vattentagning

behöflig mark, att vid arbetets slut aflämnas i då befintligt skick,

att upplåtelsen jämväl skulle innebära förpliktelse att lämna ersättning

för husflyttningar och olägenheter till följd af försvårad brukning

och förlängda vägar eller andra olägenheter af hvad namn och beskaffenhet

de vara måtte, som kunde anses härflyta af det genom järnvägens

anläggning orsakade intrång, samt

att, när och hvar Kungl. Maj:t så pröfvade nödigt, vid banlinjen

till i orten gångbart pris tillhandahålla järnvägsbyggnaden sågtimmer

till ett sammanlagdt antal af 200 stycken per kilometer af banans längd,

allt med skyldighet för vederbörande att hålla staten skadeslös för

hvad i ett eller annat afseende därutinnan kunde komma att brista.

Beträffande utsikterna för den af järnvägsstyrelsen förordade linjens vidare utred.

ekonomiska bärighet tillåter jag mig att hänvisa till en af föreståndaren nin9 om

för järnvägsstyrelsens milkontor Adolf d’Ailly uppgjord promemoria TaSSS"*

(Bil. B.) y

Uti underdånigt utlåtande den 17 december 1906 har järnvägsstyrel- jämvägssty

sen afstyrkt bifall till en af P. Emil Lindahl med flera i Trosa gjord, relsens utlåta

styrelsen remitterad framställning, att Kungl. Maj:t måtte låta vid- tan£JSL1

taga åtgärder för byggande snarast möjligt genom statens försorg af

en järnväg från Tumba station å västra stambanan genom Grödinge och

Mörkö socknar förbi Tullgarn, utefter Fjärdsvallslandet öfver Anderik

och Trosa stad till Norrbystugan samt vidare öfver Nyköping och Lunda

till Norrköping.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 160.

Nytt yttrande

af chefen för

generalstaben.

Departements
chefens
yttrande.

Chefen för generalstaben, från hvilken nytt utlåtande infordrats, har

i underdånig skrifvelse den 10 april 1907 meddelat, att han, med hänsyn

till den redan befintliga tryggade järnvägsförbindelsen öfver Katrineholm,

ej hade något att erinra mot den föreslagna sträckningen, äfvensom

att de tekniska bestämmelser, järnvägsstyrelsen tänkt sig för ifrågavarande

bana vore militäriskt tillfredsställande.

Den föregående framställningen visar, med hvilket lifligt intresse

ifrågavarande järnvägsföretag redan från början omfattats och allt fortfarande

omfattas af ortsinvånarna. Tvifvelsutan skulle, därest begärd

koncession erhållits, en järnväg i dessa trakter långt före detta hafva

kommit till stånd. Äfven för koncessionssökandena framstod det emellertid

såsom riktigast, att järnvägen byggdes såsom statsbana, och det

synes mig också, som om tanken på en enskild järnväg här bör vara

utesluten.

Genom den föreslagna banan vinnas nämligen två för statens järnvägar

viktiga önskemål. Dels kommer förbindelsen mellan Stockholm

och sydligare delar af landet att ej obetydligt förkortas, dels besparas

åtminstone för en afsevärd tid framåt en eljest erforderlig dubbelspåranläggning

å en del af linjen Stockholm—Katrineholm. Visserligen

kommer anläggningen af en ny järnväg att draga större kostnad än

en dubbelspåranläggning vid den redan befintliga linjen, men detta

motväges dels af den nämnda vägförkortningen dels ock däraf, att den

föreslagna järnvägen kommer att genomlöpa folkrika och bördiga

trakter, som utan tvifvel skola tillföra densamma en afsevärd och lönande

trafik.

Beträffande den sträckning, som järnvägen bör erhålla, torde af

skäl, som järnvägsstyrelsen framhållit, sträckningarna öfver Trosa stad

och öfver Ålberga ej böra ifrågakomma. Af de tre hufvudlinjerna föreligger

i fråga om Tumbalinjen inga ritningar och ej heller någon utredning

om dess ekonomiska förutsättningar, men finner jag i likhet med

järnvägsstyrelsen denna linje, ehuru den erbjuder en något kortare

väglängd, på grund af den höga anläggningskostnaden icke kunna

förordas. Vid jämförelsen mellan Tumbalinjen samt de båda andra

linjerna är också att taga i betraktande, att dubbelspåranläggning

redan blifvit utförd mellan Tumba och Rönninge.

Gnestalinjens företräden framför Järnalinjen ligga i den en kilometer

kortare sträckningen samt i den något billigare anläggningskostnaden.

Dessa företräden uppvägas dock mångfaldigt af de bättre trafik
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 160.

utsikterna å Järnalinjen, hvilken skulle komma att blifva till större

gagn för allmänheten och särskildt för Nyköpings stad.

Linjen Järna Vagnhärad—Nyköping—Lunda—Norrköping synes

mig alltså framstå såsom den fördelaktigaste sträckningen.

Med hänsyn till järnvägens stora betydelse för de orter, den kommer

att genomlöpa, anser jag, i likhet med järnvägsstyrelsen, att för

anläggning af ifrågavarande järnväg på statens bekostnad bör uppställas

såsom villkor, att statsverket icke drabbas af några kostnader för jordlösen,

skadeersättningar och dylikt. Bland de föreslagna villkoren hafva

Jämväl upptagits bestämmelser, hvarigenom staten uttryckligen skulle

tillföi säkras för banans anläggning och trafikerande erforderligt vatten.

Vidare hafva villkoren kompletterats med ett tillägg om att markupplåtelsen

skall innebära förpliktelse att lämna ersättning för husflyttningar,

som orsakas af järnvägens anläggning. Dessa bestämmelser hafva

visat sig vara beböfliga, för att staten, såsom afsedt är, skall undgå

alla kostnader af ifrågavarande slag. Dessutom torde bland villkoren

böra upptagas uttryckligt stadgande därom, att vederbörande skola utan

kostnad för staten anskaffa och till järnvägsstyrelsen öfverlämna alla

för erhållande af lagfart å den upplåtna marken erforderliga handlingar

och kartor.

I detta sammanhang tillåter jag mig att erinra om angelägenheten

däraf att redan vid första upplåtelsen af mark för bangårdar och hållplatser

af vederbörande äskas så stora områden, att framdeles möjligen

erforderliga utvidgningar må kunna äga rum. Det har nämligen understundom

visat sig, att nödiga utvidgningar mött svårigheter på grund

af det begränsade utrymmet. Vid bestämmande af den för järnvägen

beböfliga mark torde äfven böra tillses, att plats erhålles till anordnande

af rymliga bostäder, om möjligt egna hem, åt järnvägens personal.

Någon så särdeles stor ökad kostnad för vederbörande upplåtare torde

härigenom ej uppstå, da marken före banans anläggning'' i regel ei har

så stort värde.

Inom Riksdagen har upprepade gånger, då anslag till järnvägsbeviljats,

uttalats önskvärdheten af att entreprenadsystemet

i största möjliga omfattning måtte komma till användning vid byggnadsarbetena.

Särskilda sakkunnige, som efter Kungl. Maj:ts bemyndigande

tillkallats för att afgifva yttrande och förslag huru ledningen af och

tillsynen öfver nya järnvägsanläggningar för statens räkning borde för

framtiden lämpligast ordnas, hafva i sitt den 30 mars 1906 afgifna

yttrande uttalat sig i samma riktning. Äfven jag finner denna tanke

vara värd synnerligt beaktande; och synes mig därför, därest beslut

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

kommer att fattas om byggande af ifrågavarande bana, böra tagas i

öfvervägande, huruvida icke byggnadens utförande bör öfverlämnas på

general entreprenad; den föreslagna banans läge nära Stockholm och

i en folkrik bygd torde nämligen innebära förutsättningar för att enskilda

personer skulle kunna åtaga sig och på ett tillfredsställande sätt

utföra byggnadsarbetet.

Samtidigt med det jag anmäler föreliggande fråga om anläggande

af en statsbana mellan'' Järna och Norrköping, ärnar jag inför Kungl.

Maj:t framlägga förslag om byggande af statsbanor mellan Bastuträsk

och kusten vid Skellefteå, mellan Ålfsby och Piteå och en del af den

s. k. inlandsbanan. Riksdagen har redan till fortsättande af norra

stambanan mellan Morjärv och Lappträsk för år 1908 anvisat 1,200,000

kronor, och torde, sedan järnvägen till Lappträsk blifvit färdig, densamma

omedelbart böra fortsättas till finska gränsen. Med hänsyn till

dessa synnerligen omfattande järnvägsföretag har jag ansett lämpligt,

att en plan för banbyggnadsarbetenas bedrifvande under de närmaste

åren upprättas; och har därför på min begäran en sådan, afseende

åren 1908—1913, uppgjorts inom järnvägsstyrelsen.

Denna plan ter sig på följande sätt:

Jama—Norrköping .. ............

Bastuträsk—Skellefteå............

Älfsby—Piteå.......................

Morjärv—finska gränsen.........

Inlandsbanan .....................

1908

1909

1910

1911

1912

1913

2,000,000

800,000

1,200,000

2,000,000

2.300.000

1.500.000

1.200.000

3,000,000

3.200.000

1.500.000

1.300.000

3,000,000

2,600,000

1,500,000

500,000

1.500.000

2.900.000

3.200.000

2.400.000

1.500.000

2,000,000

Summa

6,000,000

8,000,000

9,000,000

9,000,000

7,100,000

2,000,000

De belopp, som för nu ifrågavarande anläggningar af nya järnvägar

skulle erfordras, äro ju högst afsevärda, men jag ber härvid få erinra,

att Riksdagen tidigare beviljat anslag för enstaka år till högre belopp

än de, som i planen upptagas.

Jag har för sakens belysande låtit verkställa en utredning angående

de anslag, Riksdagen under de senaste 30 åren beviljat för statens järnvägsbyggnader,

därvid jag ej tagit hänsyn till de medel, som. anvisats

för dubbelspåranordningar eller för nya byggnader och anläggningar vid

statens redan trafikerade järnvägar. Denna utredning ger vid handen,

att dessa anslag uppgått till

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ICO.

31

år

B

»

b

b

b

b

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

1877 ........................

................ 6,000,000 kronor

1878 .........................

................ 8,350,000

B

1879 .....................

................ 8,470,000

B

1880 ..................,.......

............... 5,100,000

B

1881 ...........................

................ 2,500,000

B

1882 ........................

............... 2,000,000

B

1883 ......................

................ 6,347,000

B

1884 .........................

................ 5,754,000

B

1885 .........................

............... 2,000,000

B

1886 ..................

............... 1,750,000

B

1887 ........................

............... 2,000,000

B

1888 ...........................

............... 2,500,000

B

1889 ........................

............. 4,000,000

B

1890 ......................

............. 4,665,000

B

1891 ............................

............... 5,823,000

B

1892 .............................

............... 6,800,000

B

1893 ..............................

3 700 000

1895 ..............................

B

1896 ..............................

............... 1,350,000

B

1897 ...................................

............... 4,625,000

B

1898 ...................................

B

1899 .................................

............... 8,037,500

B

1900 ...................................

............... 14,658,000

B

1901 ..................................

.............. 13,059,000

B

1902 ...................................

B

1903 ...................................

3 340 000

J)

1904 .................................

............... 4,600,000

B

1905 ..............................

B

1906 .....................................

B.

I de åren 1883 och 1884 beviljade anslagen ingå köpeskillingarna

för järnvägarna Söderhamn—Bergviken samt Sundsvall—Torpshammar.

Utöfver här ofvan upptagna belopp har Riksdagen anvisat till inköp

år 1890 af järnvägen Luleå—Gellivare 7,000,000 kronor, år 1895 af

västkustbanan 23,526,549 kronor 81 öre och år 1899 af bandelen

Frövi—Örebro 3,160,000 kronor.

Det synes mig gifvet, att det skall vara lättare att bibehålla en

god stam af arbetsledare och arbetare med en i jämn stegring fortgående

byggnadsverksamhet, än om arbetena bedrifvas så ojämnt som exempelvis

i slutet af 1890- och början af 1900-talet. Järnvägsstyrelsen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

har också såsom sin mening uttalat, att det icke synes möta några större

svårigheter att erhålla fullt lämpliga arbetsledare för bedrifvande af arbetena

å statens järnvägsbyggnader i den omfattning, som i planen

blifvit ifrågaställd. Jag har därför icke funnit något att erinra mot den

uppgjorda planen, så mycket mindre som jag, på sätt förut nämnts, har

grundad anledning antaga, att järnvägen Järna—Nyköping—Norrköping

skall kunna utföras på generalentreprenad.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, under förbehåll att här ofvan angifna villkor om kostnadsfri

upplåtelse af mark m. m. iakttagas, besluta anläggning af en statsbana

från Järna station å västra stambanan öfver Vagnhärad och Nyköping

förbi Lunda till Norrköping för en beräknad kostnad af 13,300,000

kronor med rullande materiel; samt

att för påbörjandet af anläggningen för år 1908 anvisa ett belopp

af 2,000,000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret.

I hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt instämde statsrådets öfriga ledamöter; och

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla hvad statsrådet sålunda tillstyrkt samt befallde,

att i enlighet därmed proposition till Riksdagen skulle

aflåtas af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

O. G. Rehn.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

33

Bilaga A.

Öfver sikt af kostnaderna för ny statsbane förbindelse mellan västra stambanan

och Norrköping i förening med dubbelspår från Tumba.

Läng

d.

Kos

t n a d.

Sträckningar.

Dubbel-

spår.

Ny stats- bana.

Summa.

Dubbelspår utan rul- lande materiel.

Ny statsbana med rul- lande materiel.

kost

nåd.

Meter.

Meter.

Meter.

Summa.

För km.

Summa.

För km.

Summa.

För km.

Tumba—''Vagnhärad—Lun- da—Norrköping .

_

137,860

137,860

19,269,940

139,779

19,269,940

139,779

Tumba—Igelsta— Järnvä- gens svängbro-Saltskog

— Jama—Vagnhärad —

Lunda—Norrköping

24,762

116,759

141,521

3,948,080

159,441

12,238,080

104,815

16,186,160

114,374

Tumba—Igelsta — Söder- tälje stad — Saltskog —

J ärna—V agnhärad—Lun- da—Norrköping .........

27,997

116,759

144,756

4,120,180

147,165

12,238,080

104,815

16,358,260

113,006

Tumba—Igelsta—J ämvä- gens svängbro-Saltskog

— Gnesta — Vallmyra —

Lunda—Norrköping.....

42,161

98,360

140,521

4,883,480

115,829

11,156,320

113,423

16,039,800

114,145

Tumba — Igelsta — Söder- tälje stad — Salt skog—

Gnesta —Vallmyra—Lun- da—Norrköping ...

45,396

98,360

143,756

5,055,580

111,366

11,156,320

113,423

16,211,900

112,774

Tumba— Igelsta—Järnvä- gens svängbro-Saltskog

— Gnesta — Vallmyra —

O

Alberga—Norrköping...

42,161

98,314

140,475

4,883,480

115,829

11,338,520

115,330

16,222,000

115,480

Tumba — Igelsta — Söder- tälje stad — Saltskog—

Gnesta —V allmyra —Ål- berga—Norrköping....

45,396

98,314

143,710

5,055,580

111,366

11,338,520

115,330

16,394,100

114,077

Kostnaden för dubbelspår från Älfsjö till Tumba 14,890 meter utgör 1,300,000 kr. eller för km. 87,306 kr.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Å/d. 127 Höft. ’ 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 160.

Bilaga B.

P. M.

rörande utsikterna till ekonomisk bärighet för den ifragaställda

statsbanelinjen Järna—Nyköping—Norrköping.

Enligt en kungl. järnvägsstyrelsens utlåtande af den 28 april 1899

bifogad, på statistiska uppgifter för år 1896 grundad trafikberäkning

skulle för linjen Järna—Nyköping—Norrköping vara att påräkna en

bruttoinkomst af 1,202,757 kronor och, om driftkostnaden beräknades

till 55 % af bruttot, en nettoinkomst af 541,241 kronor, motsvarande

en afkomst af 4,4 % å den till 12,238,080 kronor beräknade kostnaden

för anläggning och utrustning med rullande materiel.

Till grund för nämnda beräkning har kungl. järnvägsstyrelsen

lagt en jämförelse med linjen Järna—Katrineholm—Norrköping, hvarvid

trafikintensiteten pr person inom hvardera linjens trafikområde beräknats

ur de kända resp. folkmängds- och fyrktalen för år 1896.

Med ledning dels af dessa mått på trafikintensiteten pr person

och dels af den för linjen Järna—Katrineholm—Norrköping kända absoluta

storleken af den icke genomgående trafiken för samma år har

storleken af motsvarande, för linjen Järna—Nyköping—Norrköping

påräkneliga trafik framkalkylerats.

Med användande af järnvägsstatistiska data för ifrågavarande år

rörande medeltransportlängder, inkomst af vissa trafikenheter och nettoinkomstprocent

har slutligen det ekonomiska resultatet för den föreslagna

linjen beräknats.

I sitt utlåtande af den 24 november 1906 rörande samma järnvägslinje

har kungl. järnvägsstyrelsen på grund af ökade materialoch

arbetskostnader samt de större fordringar på soliditet och trafikteknisk

fullkomning, som numera ställas på en statsbanelinje, beräknat

byggnads- och utrustningskostnaden till 13,263,500 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 160.

I betraktande af det ekonomiska uppsving, den ifrågaställda järnvägslinjens

trafikområde genomgått under den sedan år 1896 förflutna

tiden, anser emellertid kungl. järnvägsstyrelsen, att, ehuru anläggningskostnaden

sålunda ansenligt ökats, det ekonomiska resultatet af driften

å densamma dock skall blifva fullt så godt, som förut beräknats.

Att ett sådant antagande är fullt berättigadt, torde framgå af här

nedan följande, i enlighet med den af kungl. järnvägsstyrelsen använda

metoden utförda, direkta beräkning rörande ifrågasatta linjes

ekonomiska bärighet.

Att trafikområdet ifråga är stadt i kraftig ekonomisk utveckling,

framgår af nedanstående sammanställning rörande

linjen Järna—Nyköping—Norrköping.

1896

3I/l2

1905

31/l2

1906

31/l2

Ökning under

1897—1906

%

Folkmängd inom trafikområdet ............

29,530

30,660

30,694

3,94

Personer per bankilometer ................

252

262

262

3,94

Fyrktal inom trafikområdet...................

276,346

457,668

500,587

81,15

Fyrktal pr person....................................

9,36

14,93

16,31

74,85

Trafikintensitet pr person..............

7,37

9,55

9,98

35,41

Man finner af ofvanstående tablå, att, medan folkmängden under

1 O-årsperioden 1897—1906 ökats med 3,94 %, har fyrktalet ökats med

icke mindre än 81,15 £, antalet fyrkar pr. person med 74,25 % och trafikintensiteten

pr. person med 35,41 %.

Med frånräknande af ändpunkten, Norrköping, är Nyköping den

viktigaste trafikkällan för den föreslagna linjen, och meddelas här nedan

några siffror, belysande den stora utveckling, som denna stad i alla

afseenden genomgått under 10-årsperioden 1896—1905:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N;o 160.

Nyköping.

1895

1905

Ökning under tiden

1896—1905

3I/''l2

31/l-2

antal

%

Folkmängd ...................................

...... antal

6,488

8,363

1,875

28,90

Bevillning......................................

....... kr.

17,218

29,201

11,983

69,60

Fabriker ......................................

...... antal

21

32

11

52,38

Arbetare ............ .........................

...... antal

625

1,284

659

105,44

Tillverkningsvärde .........................

....... kr.

2,960,805

5,838,280

2,877,475

97,19

Vid Nyköpings station:

afgångna resande.......................

...... antal

35,646

52,852

17,206

48,27 1

afsändt gods..............................

______ ton

9,445

16,805

7,360

77,92

anländt gods..............................

...... ton

9,822

28,465

18,643

189,81 |

rörelsen bevillningstaxerad till ...

..... kr.

22,318

52,005

29.687

133,02 ,

Vid Nyköpings hamn:

ank. och afg. fartyg....................

...... antal

570

928

358

62,81

dräktighet.................................

...... ton

54,454

75,695

21,241

39,oi

De siffror rörande Nyköping, hvilka kunnat erhållas för år 1906,

förete en fortgående ökning. Så har exempelvis bevillningen för detta

år i förhållande till den för året förut ökats med 13,53 %, antal afgåugna

och anlända fartyg med 41,06 % och dessas tontal med 48,25 %. Vid

Nordiska kompaniets verkstäder, hvilka år 1905 ännu ej voro fullt

färdiga, utgjorde tillverkningsvärdet detta år 479,675 kronor, men hade

år 1906 ökats till omkring 700,000 kronor.

En synnerligen kraftig utveckling företer jämväl Oxelösunds municipalsamhälle,

hvilket för järnvägen ifråga blir af stor betydelse. Bevillningssumman

för det område, som nu bildar detta samhälle, utgjorde

år 1895 1,832 kronor, men hade år 1906 ökats till 13,819 kronor eller

med 654,31 %. År 1895 afreste från Oxelösund station 19,334 personer

och afsändes 36,468 ton gods; motsvarande tal år 1905 voro 29,268

personer och 95,804 ton gods, utvisande en ökning under 10-årsperioden

1896—1905 af resp. 51,38 % och 162,71 %.

En transportartikel af mycket stor vikt för den ifrågaställda järnvägen

är mjölk, som utan tvifvel i stora mängder kommer att införas

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Majds Nåd. ''Proposition N:o ICO.

37

till hufvudstaden. Sålunda beräknas af de med mejerihandteringen inom

orten mest förtrogna personer, att från en areal af omkring 39,000

hektar inom Hölebo, Rönö och Jönåkers härader efter järnvägens tillkomst

en för närvarande icke möjlig mjölktillförsel till Stockholm af

icke mindre än omkring 22 miljoner liter årligen skulle kunna komma

till stånd. Med en beräknad årlig åtgång af 254 liter pr individ vore

denna kvantitet tillräcklig för en folkmängd af omkring 87,000 personer

eller mera än 1 t af Stockholms nuvarande folkmängd.

Då uppgifter för jämförelselinjen Järna-—Katrineholm—Norrköping

rörande dels de i slutet af år 1906 påförda fyrktalen och dels trafikens

storlek under samma år icke ännu kunnat erhållas, hafva siffrorna för

år 1905 måst läggas till grund för trafikberäkningen rörande linjen

Järna—Nyköping— Norrköping.

Enligt kungl. järnvägsstyrelsens beräkning var år 1896 det antal

resande, som borde tillgodoräknas jämförelselinjen Järna—Katrineholm

—Norrköping, 397,602 eller 2,967 resande pr. bankilometer, och den

transporterade godsmängden, inklusive lefvande djur, 226,988 ton eller

1,694 ton pr. bankilometer.

Motsvarande siffror för år 1905 utvisa ett antal af inalles 606,217

resande och 267,511 ton gods eller 4,524 resande och 1,996 ton pr.

bankilometer.

Med användande af de för år 1905 funna talen och med tillämpning

af kungl. järnvägsstyrelsens beräkningsmetod erhålles för linjen

Järna—Nyköping—Norrköping slutligen en bruttoinkomst af

för resande

» gods......

eller tillsammans kronor 1,482,713: —.

kronor 654,757

» 827,956

samt

Vid östra stambanan, hvilken väl får anses närmast jämförlig med

här ifrågavarande linje, uppgick nettobehållningen till 46,2 procent af

bruttoinkomsten, och detta trots de betydande kostnaderna för den långväga

trafiken med dennas nattåg, större hastighet in. m., samt trots den

med ökadt afstånd sjunkande godstariffens inverkan.

Om därför nettobehållningen för linjen Järna—Nyköping—Norrköping

antages uppgå till 45 procent af bruttot eller till samma procent,

som förut beräknats af kungl. järnvägsstyrelsen, hvilket åtminstone

ej torde kunna anses för högt tilltaget, erhålles såsom nettoinkomst

667,221 kronor. I afkomst å den numera beräknade byggnadsBi/i.

till Riksd. Prat. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 127 Höft. 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 160.

3*

och utrustningskostnaden, 13,263,500 kronor, skulle alltså linjen Järna—

Nyköping—Norrköping lämna 5,03 procent.

Af ofvan rörande denna linje för år 1906 anförda tal, Indika resultera

i en trafikintensitet pr. person inom trafikområdet af 9,98 mot

9,55 för år 1905, är det tydligt, att det ekonomiska resultatet blifvit än

bättre, om beräkningen kunnat baseras på siffrorna för detta år.

Stockholm i mars 1907.

Adolf d''Ailly.

Stockholm. K. L. Beckman» Boktr., 1907.

opaginerad Kontrollera mot PDF

''A,-Av

(£*7\ V, .åt - ATIf

r-r„r-"--T-r-/ ar^i^TA—•—v v :FT‘"m,"cmJi*\''\:m&a9—awarop—"Tv-Tw?«c T3

*''• W av >• i

JSWs

?S/J«*-

to ° St

rsiÅgc/t+Um

]\ mSskeäaM

Q

\i.vikfn

\ i LSkäJby

’uUeMuu. -mAvv^v gMrr^

\ yJSÄÄl; \

OST fJ? REKARNE

V fevS TER/ R P K A R N -ESSE JOrf ^ ;**w $T V A

&&*a Jo S _ lAAA-,

''. Vin

sb^K ''''f*rVf:

Slåfan

HAUSTA

ox

EGLING

Urstét

bada!/

A K ER s

fars*

/A_/ SMu/ulbv J-C® A CT AA,.

*ä?sääe

So deri/:

a a/i wto

^Hd/tle/r Byr/a/f/MA

StS/isbj,

Castor,p

o.^e;

*y*90

uhorna

JjRöniUo

WPo$a,

tafLP°~

^ Siatdsör

J\)*Tandtorp

f Astjprp

Jurnal

SÖDER?

**

K/irlfdaJ fl ''Strg \

, Dav then.'' \

Sund
-

Pfiftteräfr''* SVAR T LOS A . Hd Mnsrna, [jfrC

KL tf" v 4 « KbrpNorrby MW,

/r0W tf >•'' j rw,/.J:Aii*rV Sunden,

2^ TTvy • » dnomjae /L, / / m«auun:vi\:1''w._/;/,

ÄJSÄ

,|OI0I^

Du like

ii«wyi

O K

Sundem

EtetQ&^T/orsto

orma

V.Ha»iäW

. ,<AAj

BotttUiknu Vw&irAt»>s -..A]A

fmrtgo i * SkVysSK r7*rv :

\ortoru)

?Utqair~

ffof/u stag*,, .p jljtj&rf K \. \ 4boiJ/.

*”* X% “W

daglön) ''A Mé*arrS-£ < SEspluh

Groptorp; j\H\i.ttorp

- F..Öv.« r:-r / Åtu tv fn %

jBröta.e y\ Horn»nar

0

J t&hakdli?'' ) fynefiog

,T, fåle

1. Slån

f/o r-*". » ,1 i. t.

V: > tx® » •> ra /

tkfrrbjr

O (g VÄRN

%

au ^''^''''•'';MES

tiashMm''

*0

Jfc/rz/y

A AAArTW^^V

Ingehitorp y*vx2>

S/öhWm.

r (IBetaHäfuj \ Q

\5äL$verC

fiV A ^Sormitfa.

truwftotrn

Knutstrt<^-

1 ^SÖKs/fäSTr V

ahbtrte ^

lm JKTsahA’ Vk VVs

V<ttUv>

olusu

dtL. \f

Lund.

to/tr^A7?dö Stt /u^jo1 \

FosswrA

arts/o

•“ v,(5V Kiack^a SUbrniye Sårby

%0n''odf2

''AHäÄ%''^ r>

i ,K -o",

;u<

y<frrda&§\ \

Våday

jwA/

/"''v

LSVri/rfjste

07 n

Acksjövik

Uroövi--.

Sto/ttr*tg£ * ^

Kolbod

ym v*

27/JdwnW A A^ \ Oj « ^

J/c//y/^wA j|S

w*Jcrnboh

MtLLsun.

Bjomdalen

f> ^Xvli/Ufsto/p

iBrogtgm

.—4 lyjjyoniäng

ättto

V Tbro^y ^Järtlotlay

^d)jupvik

6Xfi\ KäUvik

Köpsfudt AA''1

loTislorp fy

r s»a

^jytp%bvitoihjp^,y

fälftorp

angpru/V,

tor/r Stdfhäjla- A

k ''A—''-. ifO^

\tfWSbn.

Hos/tle

utslwv „ / Vdluifje* -

Ö NÅ K E

\ ^y^JTänu^ti/rjt i|

''%S*s ''^?

MOTOWfiTJTW
-

qv>- ,Vddrrfytunri

ikimme

. y» T

i\St/yistorz/+, Eslul&ffiJ;

''/Djup#

rvedurn „ / åt

iArnitok

,- Afse

A kersttt ■, ^A»J%ilrt-orp,

Stats)o

$verish/f<j

“Sfr*» *x b»

• • iA ^<SS<k åtra*

^ .....

Krif ^

y,:"^ :"'' Ä

-yd) f/Vl. set

, <'' ^Tllii^t*

Luta 0 4-<r /

; Bayrwrm

jWW»W«

.^réfa- c -''lG

»A/r

ERAFVCRSFORS

''\dUxt

{ ng-eUrnosS&'',Prontonty°W/rufc-m\ Jfäyxy-\ v)

)*&*......*CC" **P°bCÉ

''jude/''s,cr"^ini sXds*.AJxhi rStA V#«

rcJaitl

'''' yufifhiy£r^~>r,W

xi,-Ä yTTS^

1qrmprbntkef

i Tmontog^/g,

ro (fnas

nalxn^

Dtnro* O. •

ApA.» / S-taonä

° Bni

nas

»tätlen *A rfogrntvnma/

A rreMJe^

yr< 0 -----

/ (f äL-J åtH.Bj‘''m

/ ** 0v (Mm/O J

’« y ■

V®^~« r\ ''S^ VA ♦

\ \\l°» \>-AO l

> -vo ''KÄhm&L o 9 ’

\ VjsiW 9 ^ ''

aM^b^Vöxdexv f /Vsf i> ^

7 • ^^vtvrew l(<i\ o «a

,V

; ^V\

Sforham/i*

*L ajuivort

åftgdtidm

IRR KÖPING^

MJreta«L^grNA"^""VjiSgö i L 6\ IN G Sfe Hd IS.

''"V - t Jun*?1 iO&åAadfäM&^^toxrAfi*

I MJRGS/|///W" .ife/.wW^S^nesTAO ^ J,;.,

oxstall EaMvtorfMCä oAshbftid Fiirins»''

Ä< Lamt/ \%>t<»f>en/ c=^viu-^ “

/ \J > / ■_./N\J’ é_ / Strnso^k^téö/10 -*<fc ° *

c^tal^^avia

^ CtycLs?-l''ta d?lånt f*a na t v-c^icvt fiepintj.

ft m 11 v:

w_

ikvnil*« S-eAa •

^Vt>vi £v» - t-l l3ä ia.i.\

skfUj!S?f}^ “g^

Brink _

tKjui-itml Å''^stor,7W‘

rYt.-ttgti.

SVEN NER’

SY I

ilt ditujstu

i\»«''W .

HÄHABSMANIMAR VV ''S^ ^ ? 0*

•'' •*-

iOsaTtcf:: ^ C ">€» ? .•»

._____ tyävti-v(^vx*1 ^•

____«? ku» ?(*t» - <rvC4t^^>vn n- va - i t/i i \^vx.

MMaaaiMMaB------- - - <£Wi»lT LOa - ÄllTtt.

mmmm i fc»i va^tvu*/ ^tuvKl’aKa:4i

c^flafa •I •• hOOftOO

T_£ • <g --- -^

^of.^iM-ipn Mrtf''* bit /Viij-''I •;* -kli

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1907:147 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående anläggning af en statsbana från Jama station d västra stambanan öfver Vagnhärad och Nyköping förbi s. 1 i texten