Angående förvaltningen af de på grund af arrendekontrakt om säteriet Stenhammar m. fl. hemman och hemmansdelar i Södermanlands län inflytande medel m. m
8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1907:33, Angående förvaltningen af de på grund af arrendekontrakt om säteriet Stenhammar m. fl. hemman och hemmansdelar i Södermanlands län inflytande medel m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33,
1
N:o 33.
Kungl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen, angående förvaltningen
af de på grund af arrendekontrakt om säteriet
Stenhammar m. fl. hemman och hemmansdelar i Södermanlands
län inflytande medel m. m.; gifven Stockholms
slott den 31 december 1906.
Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Magt härmed föreslå Riksdagen
att för sin del besluta,
dels att de arrendemedel, tomtafgifter samt köpe- och löseskillingar,
hvilka redan influtit eller framdeles inflyta från säteriet 1 mantal Stenhammar
m. fl. hemman och hemmansdelar i Flens socken af Yillåttinge
härad samt Sköldinge socken af Oppunda härad i Södermanlands län
skola tillgodoföras fonden under rubrik »hofmarskalken friherre A. R.
von Krsemers testamentsmedel»;
dels ock att samtliga på grund af friherre Anders Robert von
Krsemers den 17 maj 1901 dagtecknade testamente eller upprättadt
arrendekontrakt rörande omförmälda egendom staten åliggande utgifter
skola i mån af tillgång bestridas af medel från nämnda fond.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Alfred Petersson.
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 25 Höft.
1
2
Kjingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 31 december 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,
Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Dyrssen,
Hammarskjöld,
Roos,
JUHLIN,
SWARTZ.
68:o.
Departementschefen, statsrådet Alfred Petersson anförde vidare:
Genom ett den 17 maj 1901 upprättadt testamente har hofmarskalken
friherre Anders Robert von Krsemer förordnat, att säteriet 1
mantal Stenhammar m. fl. hemman och hemmansdelar, jämte tillhörande
byggnader, i Flens socken af Villåttinge härad samt Sköldinge socken
af Oppunda härad i Södermanlands län skulle efter hans död tillfalla
svenska staten under de villkor samt med de förpliktelser och iakttaganden,
som i testamentet omförmälas. I testamentet föreskrefs, bland
annat, att, sedan arfskifte efter friherre von Krsemer afslutats, fastigheterna
skulle af staten utarrenderas till hans änka, friherrinnan Henriette
von Krsemer, född von Holst, på hennes lifstid, samt att fastigheterna
efter hennes död skulle på arrende upplåtas, hvarje gång på
3
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 33.
lifstid, åt någon svensk undersåte varande prins af det regerande konungahuset,
hvilken hade eventuell arfsrätt till tronen, med företrädesrätt
för prins, som vore hertig af Södermanland, om han eller hans målsman
så önskade. Vidare bestämdes i testamentet, att efter friherre
von Krsemers död skulle af hans andel i lösöreboet afsättas 30,000
kronor, hvilket belopp skulle tillfalla staten, därest fastigheterna af
staten mottoges, för att användas till bestridande af med hemmanens
och hemmansdelarnas mottagande möjligen förbundna kostnader.
Sedan ifrågavarande testamente blifvit efter friherre von Krsemers
den 13 mars 1903 timade frånfälle å Kung]. Maj:ts och kronans vägnar
bevakadt, hemställde Kungl. Maj:t i proposition till 1904 års riksdag,
att Riksdagen måtte för sin del besluta, att ifrågavarande egendom
skulle af svenska staten mottagas under de i testamentet angifna villkor;
och blef denna hemställan af Riksdagen bifallen.
Härefter har Kungl. Majd genom nådigt bref den 30 september
1904 anbefallt statskontoret att bokföra förut omförmälda belopp, 30,000
kronor, hvilket blifvit till statsverket öfverlämnadt, under depositionstitel
och rubrik »hofmarskalken friherre A. R. von Krsemers testamentsmedel»
samt göra dem fruktbärande i enlighet med de i nådiga brefvet
den 31 augusti 1877 angående förvaltning af de under statskontorets
vård ställda fonders och kassors medel stadgade bestämmelser. Lagfart
å egendomen har under oktober månad 1904 beviljats svenska
staten.
Efter Kungl. Majds därom meddelade förordnande har under april
och juni månader år 1905 å egendomen verkställts besiktning, därvid
befunna brister värderats till 39,232 kronor 15 öre.
Friherrinnan von Krsemer afled den 1 september 1904, hvarefter
hennes dödsbodelägare tillkännagåfvo, att de önskade den 14 mars 1905
till staten afträda ifrågavarande egendom. Kungl. Maj:t bemyndigade
sedermera den 16 mars 1906 dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
att å Kungl. Maj ds och kronans vägnar underteckna ett på
grundvalen af förberörda testamente uppgjordt, af Kungl. Majd godkändt
kontrakt mellan Kungl. Majd och kronan, å ena, samt Hans
Kungl. Höghet Hertigen af Södermanland, å andra sidan, om upplåtande
på arrende, räknadt från den 14 mars 1905, af ifrågavarande egendom.
Undertecknandet ägde rum nyssnämnda den 16 mars; och Kungl. Majd
har genom nådigt bref likaledes den 16 mars 1906 anbefallt statskontoret
och domänetyrelsen att uppgöra och till Kungl. Majd snarast möjligt inkomma
med förslag till erforderliga bestämmelser ej mindre beträffande
förvaltningen af de medel, som på grund af nämnda kontrakt komme
4
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 38.
att till statsverket inflyta, än äfven i fråga om sättet för bestridande
af sådana kostnader, som jämlikt berörda kontrakt skulle af staten
gäldas.
I underdånig skrifvelse den 18 april 1906 hafva bemälda ämbetsverk
afgifvit sådant förslag samt därvid hänfört sig till bestämmelserna
i mom. 1, 2 och 7 af omförmälda kontrakt, hvilka bestämmelser
i nu ifrågavarande delar äro af följande lydelse:
l:o.
Till Hans Kungl. Höghet Hertigen af Södermanland upplåtes under
arrende, räknadt från den 14 mars 1905, under hans lifstid ofvannämnda
hemman och hemmansdelar jämte tillhörande byggnader med inbegrepp
af före arrendetidens början från hemmanen och hemmansdelarna till
tomter på viss tid upplåtna delar däraf, men med de inskränkningar,
hvarom i punkt 7 härnedan förmäles.
I årligt arrende skall af arrendatorn erläggas ettusen (1,000) kronor.
För områden, hvilka på viss tid, enligt hvad i nyssnämnda punkt sägs,
mot afgift under arrendetiden af staten till tomter upplåtas, sker dock
nedsättning i arrendet, för hvarje arrendeår räknadt, efter nedan angifna
grunder. För hvarje tomt minskas sålunda arrendet med 20 kronor
och, om upplåten tomts areal öfverstiger en hektar, med ytterligare 2
kronor för hvarje Överskjutande tiondedel hektar. Sedan staten upplåtit
så många tomter, att, enligt hvad nu angifvits, det arrendatorn
medgifna afdrag å arrendet uppgår till arrendebeloppet, erhåller arrendatorn
för hvarje tomt, som ytterligare upplåtes, kontant en tredjedel
af för tomten inflytande tomtafgift. För tomt däremot, som före arrendetidens
början upplåtits från hemmanen och hemmansdelarna, uppbär arrendatorn
för den tid, upplåtelsen omfattar, stadgad tomtafgift oafkortad.
2:o.
Arrendatorn emottager de andelar af hemmanen och hemmansdelarna,
som i arrendet ingå, i befintligt skick, men är skyldig att i
enlighet med de bestämmelser, som meddelats vid den under april och
juni månader 1905 å egendomen hållna besiktning, hvilken förrättning
för arrendatorn skall gälla såsom tillträdessyn, försätta de arrenderade
hemmanen och hemmansdelarna i fullgodt stånd, för hvilket ändamål
staten tillhandahåller honom ett belopp af 30,000 kronor, i den mån
Kungl. Mai ds Nåd. Proposition N:o 33. 5
detsamma för verkställande af de i instrumentet öfver ofvanberörda
besiktning upptagna arbeten erfordras.
Därest kostnaderna för dessa arbeten öfverstiga den arrendatorn
sålunda tillerkända ersättningen, skall fråga om den ytterligare ersättning.
som må honom tillkomma, af Kungl. Maj:t pröfvas vid egendomens
afträdande.
Arrendatorn åligger att hålla de andelar af hemmanen och hemmansdelarna,
som han arrenderar, i fullgodt skick så till brukning som
till byggnader.
Inträffar brandskada å byggnad, kommer staten, som själf ombesörjer
och bekostar byggnadernas brandförsäkring samt uppbär brandskadeersättningar.
att återställa det brandskadade, hvilket därefter af
arrendatorn, efter tillträdessyn. på nytt emottages utan någon tillökning
i arrendet.
7:o.
Från de arrenderade hemmanen och hemmansdelarna, utom från
Stenhammars säteri, äger staten utan hinder af detta kontrakt att till
tomter på 49 års tid mot årlig tomtafgift upplåta mindre områden inom
Flens municipalsamhälles nuvarande eller blifvande planlagda område.
Upplåtelse af markområden utom municipalsamhällets planlagda
område må icke äga rum utan arrendatorns medgifvande.
Sedan för tomt de första 49 upplåtelseåren tilländagå!!, äger staten
jämväl ånyo på 49 år under förenämnda villkor upplåta tomten eller ock
densamma för alltid och med full äganderätt till gällande pris försälja.
Sker försäljning, lämnar staten arrendatorn hälften af köpeskillingen.
Hvad här ofvan angående förnyad upplåtelse af tomtområde eller
försäljning af sådant område stadgats, gäller jämväl i fråga om tomtområde,
som före arrendetidens början blifvit från hemman eller hemmansdel
på viss tid upplåtet.
Ämbetsverken hafva i sitt berörda utlåtande vidare anfört följande.
De på grund af kontraktet till statsverket inflytande medlen utgjordes
egentligen endast af den årliga arrendeafgift af 1,000 kronor,
som det ålåge arrendatorn att erlägga. Emellertid hade i enlighet med
det af hofmarskalken friherre von Krsemer upprättade testamente i
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Ko 33.
arrendekontraktet tillförsäkrats staten rätt, bland annat, att utan hinder
af kontraktet ej mindre till tomter på 49 års tid mot årlig afgift upplåta
mindre områden inom Flens municipalsamhälles nuvarande eller
blifvande planlagda område, än äfven att, sedan de första 49 upplåtelseåren
tilländagått, antingen ånyo på 49 år upplåta eller ock för alltid
och med full äganderätt försälja sådan tomt. För hvarje tomt, som af
staten sålunda eller eljest med arrendatorns medgifvande upplätes, ägde
arrendatorn att åtnjuta viss minskning i det fastställda arrendet; och
skulle så många tomter upplåtas, att det arrendatorn medgifna afdraget
uppginge till arrendebeloppet, vore arrendatorn tillförsäkrad att för hvarje
ytterligare upplåten tomt erhålla en tredjedel af för tomten inflytande
tomtafgift. Skedde försäljning af tomt, skulle staten lämna arrendatorn
hälften af köpeskillingen. Förutom det kontraktsenliga arrendebeloppet
kunde alltså i en framtid komma att från denna egendom till statsverket
inflyta dels tomtafgifter och dels köpeskillingar för försålda tomter.
Å andra sidan hade på grund af kontraktet staten
l:o) att svara för de med brandförsäkring af egendomens byggnader
förenade kostnader,
2:o) att, mot uppbärande af brandskadeersättning, som efter timad
eldsvåda utfallit, återställa det brandskadade,
3:o) att intill en summa af 30,000 kronor tillhandahålla arrendatorn
hvad som erfordrats för utförande af de arbeten, hvilka funnes
upptagna i instrumentet öfver den under april och juni månader 1905
å egendomen hållna besiktning,
4:o) att, därest kostnaderna för nyssnämnda arbeten skulle öfverstiga
den arrendatorn sålunda tillerkända ersättningen, vid egendomens
afträdande till arrendatorn utbetala den ersättning, som enligt Kungl.
Maj:ts bepröfvande kunde anses böra honom ytterligare tillkomma,
5:o) att antingen genom afdrag å arrendesumman eller kontant
låta arrendatorn tillgodokomma honom tillförsäkrad andel i sådana årliga
tomtafgifter, som skulle till statsverket ingå, och
6:o) att lämna arrendatorn hälften af köpeskilling för af staten
från egendomen försåld tomt.
Ämbetsverken hafva vidare meddelat, att förenämnda, staten på
grund af testamentet tillkommande kontanta medel, 30,000 kronor, i
1905 års räkenskap utbalanserats med 31,478 kronor 27 öre, samt att
det innevarande år till betalning förfallna arrendet för egendomen blifva
med 1,000 kronor inlevererad! till statskontoret; och hade detta
belopp, i saknad af annan föreskrift, uppdebiterats bland statsmedlen
under rubrik: extra uppbörd.
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
Därefter hafva ämbetsverken framhållit, att för vissa af de kostnader,
som enligt hvad förut anförts borde af staten gäldas, särskilda
därför afsedda medel antingen redan nu funnes eller vid tiden för utgiften
komme att finnas, men att för andra af de utgifter, hvilka på
grund af kontraktets bestämmelser staten måste vidkännas, detta icke
vore händelsen, samt att det vore önskvärdt, att så väl arrendeafgiften
som behållna tomtafgifter och köpeskillingar för försålda tomter samt
löseskillingar för egendomen eljest frångången mark, i stället för att
uppdebiteras bland öfriga statsmedel, frånskildes dessa för att utgöra
en disponibel tillgång, då för egendomen förekomme sådana utgifter,
till hvilkas bestridande statsmedel eljest skolat särskildt anvisas. På
grund häraf hafva ämbetsverken föreslagit, att Kungl. Maj:t måtte
äska Riksdagens medgifvande därtill, att nämnda arrendemedel, tomtafgifter
samt köpe- och löseskillingar finge tillgodoföras den ofvanomförmälda,
redan bildade fonden, från hvilken i sådan händelse
samtliga staten på grund af testamentet eller arrendekontraktet åliggande
utgifter för egendomen borde i mån af tillgång bestridas.
Mot hvad statskontoret och domänstyrelsen sålunda hemställt
finner jag ej anledning till erinran. Såsom ämbetsverken framhållit,
finnas för täckande af en del utgifter, hvilka jämlikt arrendekontraktet
skola af statsmedel utgå, särskilda medel icke disponibla. Detta är
fallet med kostnaden för brandförsäkring af egendomens byggnader,
sådana, utgifter, hvilka uppkomma vid återställande af det brandskadade
och som ej täckas af brandskadeersättningens belopp, samt ersättning,
som eventuellt pröfvas böra vederbörande tillkomma för utförande af de
i förutnämnda syneinstrument upptagna arbeten utöfver det för ändamålet
afsedda beloppet, 30,000 kronor. Det synes mig vara en naturlig
och ändamålsenlig anordning, att jämväl dylika utgifter bestridas
af de inkomster, som på grund af kontraktet från egendomen tillföras
statsverket; och genom sammanförande af samtliga inkomster och utgifter,
som betingas af bestämmelserna i berörda kontrakt, under förut
omförmälda redan bildade fond, torde det åsyftade ändamålet — åstadkommande
af en enhetlig förvaltning af här ifrågavarande medel — lättast
vinnas.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer jag i underdånighet,
att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att för
sin del besluta,
dels att de arrendemedel, tomtafgifter samt köpe- och löseskillingar,
hvilka redan influtit eller framdeles inflyta från ifrågavarande egendom,
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
skola tillgodogöras fonden under rubrik »hofmarskalken friherre A. R.
von Kraemers testamentsmedel»;
dels ock att samtliga på grund af friherre Anders Robert von
Kraemers den 17 maj 1901 upprättade testamente eller upprättadt
arrendekontrakt rörande egendomen staten åliggande utgifter skola i
mån af tillgång bestridas af medel från nämnda fond.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan litt. . . . vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
K. G. Liljesköld.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1907:32 Utlåtande, i anledning af Kungl. Ma,jäs proposition angående förvaltningen af de på grund af arrendekontrakt om säteriet Stenhammar m. fl. hemman och hemmansdel s. 1 i texten