Sök i Ratio Lex

Med förslag dels till ändrad lydelse af § 53 regeringsformen samt §§ 37, 38, 50, 75 och 78 riksdagsordningen dels ock till stadga om val till utskott

11 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:14, Med förslag dels till ändrad lydelse af § 53 regeringsformen samt §§ 37, 38, 50, 75 och 78 riksdagsordningen dels ock till stadga om val till utskott

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

1

N:o 14.

Kun fil Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag dels

till ändrad lydelse af § 53 regeringsformen samt §§ 37,

38, 50, 75 och 78 riksdagsordningen dels ock till stadga

om val till utskott; gifven Stockholms slott den 31 december

1907.

Under åberopande af 1 »ilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.

Maj:t härmed

dels till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning framlägga härvid

fogade förslag till ändrad lydelse af § 53 regeringsformen samt §§ 37,

38, 50, 75 och 78 riksdagsordningen,

dels ock föreslå Riksdagen att, under den förutsättning att ändring

af rikets grundlagar i öfverensstämmelse med nyssnämnda förslag varder

af Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad, antaga Inlagd» förslag till

stadga om val till utskott.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med afl kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Albert Petersson.

Bili. till Riksd. Prat. 1908. 1 Sami. 1 A/d, 7 Höft. (No 14).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 14.

2

Förslag

till

ändrat! lydelse af § 53 regeringsformen samt §§ 37, 38, 50, 75 och 78

riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 53.

Lagtima, riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott:''

ett konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande förändringar

i grundlagarna och i stadga om val till utskott, att yttranden däröfver till

Riksdagen afgifva, samt att granska de i statsrådet förda protokoll; ett

statsutskott, att utreda, — — — — kyrkolagarnas förbättring.

A urtima riksdag skola---— förekommande ärenden.

Riksdagsordningen.

§ 37.

1. A hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott samt ett lagutskott. Dessa Riksdagens ständiga

utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugu, statsutskottet af tjugufyra,

bevillningsutskottet af tjugu, bankoutskottet af sexton och lagutskottet

af sexton ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva antalet

inom sig väljer; ankommande på kamrarnas sammanstämmande beslut

att, när sådant finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande

af fråga, som tillhör ständigt utskotts behandling, sä ock att, därest

utskott anmäler behof af förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.

opaginerad Kontrollera mot PDF

D

Kungl.

2. Hvardera kammaren äger ock inom sig utse suppleanter att, när

utskottsleda möter afgå eller få förfall, i deras ställe inträda.

3. Ijärest i någondera — — — — tillsättas.

4. A urtima — — — — ärenden.

5. Valen till utskott äro proportionella, där två eller flera personer

skola utses. Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild af

Konungen och Riksdagen samfälldt beslutad stadga.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar

äfvensom stadgan om val till utskott samt att hos Riksdagen föreslå de

ändringar där uti, dem utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga

att verkställa, så ock att meddela utlåtande öfver de från kamrarna

till utskottet hänvisade grundlagsfrågor samt frågor rörande omförmälda

stadga.

2. Utskottet —---stadgadt.

3. Utskottet----proposition.

§ 50.

Äskar Konungen af Riksdagen särskilda deputerade att med honom

öfverlägga om ärenden, dem han pröfvar böra hemliga hållas, utväljas därtill

tolf ledamöter, däraf hvardera kammaren inom sig utser sex på sätt

om val till utskott är stadgadt. Dessa deputerade äga dock ej makt att

fatta beslut, utan endast att till Konungen afgifva yttranden öfver de mål,

Konungen dem meddelar. Sekreterare och öfriga tjänstemän hos dessa deputerade

förordnas af Konungen.

§ 75.

Vid alla val iakttages, att namnsedlarna, så framt de skola blifva

gällande, böra vara enkla, slutna, hoprullade, omärkta och fria så väl från

all tvetydighet i anseende till personernas namn som från oriktighet i anseende

till deras antal; dock må vid proportionellt val namnsedel upptaga

färre namn än det antal personer valet afser och förty, där något namn å

sedeln är tvetydigt, gälla för öfriga namn. Mellan personer, som vid val

undfått lika antal röster, skiljes genom lottning, när så erfordras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

§ 78.

De reglementariska föreskrifter, som för riksdagsgöromålen och ordningen

hos kamrarna _ och utskotten anses nödiga till iakttagande jämte

grundlagarna och den i 37 § 5 mom. omförmälda stadga., äger Riksdagen

eller i ämne, som angår kammare enskild!, denna kammare att fastställa.

Ej må något däri införas, som mot grundlag eller annan gällande lag

strider.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 14.

5

Förslag

till

Stadga

om val till utskott.

1 §•

Val af ledamöter i utskott, som å riksdag tillsättes, skall förrättas

med valsedlar, å hvilka före namnen utsatts partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp af riksdagsmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra.

2 §•

De afgifna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med

samma partibeteckning bilda en grupp.

Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet af

stadgadt antal ledamöter är nödig, bestämmas ordning mellan namnen å

gruppens valsedlar. Härvid iakttages:

1:°) Upptaga valsedlar till antal af mer än hälften af hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, blifver

detta namn det första i ordningen; upptagna valsedlar, som hafva samma

första namn och utgöra mer än två tredjedelar af gruppens rösttal, jämväl

samma andra namn, blifver detta namn det andra i ordningen; upptaga

valsedlar, som hafva samma första och samma andra namn samt utgöra

mer än tre fjärdedelar af gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn,

blifver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter samma

grunder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss angifva

grunder bestämmas, skola särskilda sammanräkningar af namnens

rösttal verkställas. Vid hvarje sådan sammanräkning gäller valsedel såsom

hel röst, där icke något af sedelns namn erhållit ruin i ordningen. Annan

valsedel gäller såsom half röst, där ett af sedelns namn erhållit rum i ordningen;

såsom tredjedels röst, där två af namnen uppförts i ordningen;

såsom fjärdedels röst, där tre af namnen uppförts i ordningen; och så

vidare efter samma grund. För hvarje gång kommer det namn närmast i

ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

Till protokollet antecknas för hvarje grupp dess rösttal samt, där de

under l:o) angifna grunder tillämpats, antalet af de valsedlar, som upptaga

samma första namn eller samma första och andra namn, och så vidare,

men eljest, för hvarje särskild sammanräkning, röstvärdet för de olika valsedlarna

och det rösttal, som för hvarje namn uträknats.

3 §•

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika

valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp,

hvilken för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal.

Plats, som blifvit en grupp tilldelad, besattes genast så, att gruppens

första plats tillerkännes den, hvars namn är det första i ordningen

inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen,

och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till

platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen ännu

icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för

hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet

af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1. Har samma person

erhållit platser från två grupper, skall dock, vid beräkning af det antal

platser som utdelats, hvardera platsen anses blott såsom eu half plats; har

någon erhållit platser från tre grupper, anses hvarje sådan plats såsom en

tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet namn å gruppens valsedlar, värde den från vidare jämförelse

utesluten.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, hvars namn

står främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition N:o 14.

7

4 §•

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

5 §■

Vid val af suppleanter i utskott, som i 1 § sägs, skall hvad här

ofvan är i fråga om val af ledamöter stadgadt äga motsvarande tillämpning.

6 §.

Om den ordning, hvari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i

stället för ledamot, gälla följande regler:

l:o) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som

den grupp, för hvilken ledamoten blifvit vald, har företräde framför öfriga

suppleanter, och af dessa har den företräde, som utsetts från grupp med

högre rösttal.

2:o) Af suppleanter från samma grupp har den företräde, hvars

namn blifvit tidigare uppfördt i den jämlikt 2 § bestämda ordning inom

gruppen.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två

eller flera grupper, anses vald för den grupp, från hvilken plats först tilldelats

honom.

Denna stadga, träder i kraft den dag, då Riksdagens beslut, hvarigenom

Riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag till ändrad lydelse af §

58 regeringsformen samt §§ 37, 38, 50, 75 och 78 riksdagsordningen,

varder i grundlagsenlig ordning hos Kung]. Maj:t anmäldt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

X

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden

hållet inför Hans Maj:t, Konungen i statsrådet å Stockholms

slott tisdagen den 31 december 1907.

N Svarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Troll k.

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Albert Petersson anmälde

i underdånighet Riksdagens skrifvelse den 19 maj 1905, däri Riksdagen

anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till införande af proportionellt valsätt vid de i §§ 37 och 50 riksdagsordningen

föreskrifna val.

Härefter anförde departementschefen:

»Det för proportionsvalen karakteristiska synes göra dem särskildt

ägnade att komma till användning vid utseende af sådana delegationer

som Riksdagens och dess kammares utskott. Skola dessa kunna väl fylla

sill uppgift att allsidigt och opartiskt utreda till dem hänvisade frågor, att

utjämna meningsskiljaktigheter mellan partierna och, hvad de ständiga och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

0

särskilda utskotten angår, sammanjämka kamrarnas stridiga beslut, lärer

det vara af nöden att inom utskotten representanter för de olika riksdagsgrupperna

mötas till samarbete. Garanti för att så sker torde icke kunna

vinnas, med mindre de skilda fraktionerna tillförsäkras rätt att i mån af

sin styrka blifva i utskotten företrädda. Behofvet af proportionellt valsätt

vid utskottsval har ock inom Riksdagen erkänts äfven å håll, där man

eljest motsatt sig införande af sådant valsätt i vår konstitutionella rätt.

Och sedan innevarande års Riksdag antagit att hvila till vidare grundlagsenlig

behandling förslag om införande af proportionell metod vid val till

Riksdagens båda kamrar, lärer ett framläggande för representationen af

förslag om proportionella utskottsval icke böra uppskjutas. Att härvid, på

sätt i Riksdagens skrifvelse förordas, med val till utskott likställa utseendet

af deputerade jämlikt § 50 riksdagsordningen torde vara riktigt.

Den metod, som innefattas i det af Riksdagen villkorligt antagna

förslaget till lag om val till Riksdagen, synes mig väl lämpad äfven för

utskottsval. Den är ock af sin upphofsman utarbetad med hänsyn till,

att den borde kunna jämväl därvid användas. Att nu redogöra för

denna metods byggnad lärer icke vara erforderligt. Jag erinrar blott,

att den väsentligen utmärkes af rätten för valmannen att anbringa

partibeteckning å sin valsedel, att namnens ordningsföljd å sedeln tillmätes

en under vissa förhållanden afgörande betydelse, samt att ’de

gemensamma namnens’ ställning är reglerad på ett sådant sätt, att

partierna icke behöfva känna sig manade att af omtanke för sina speciella

kandidaters val undvika sådana namn. Metoden torde för öfrigt

kunna i vissa afseenden förenklas, då fråga är om val inom slutna politiska

församlingar sådana som Riksdagens kamrar. Sålunda lärer det icke

möta betänklighet att för utskottsval göra partibeteckning obligatorisk. De

särskilda reglerna om ’den fria gruppen’, bestående af alla valsedlar utan

partibeteckning, blifva därmed öfverflödiga. Vid utskottsval torde vidare

ledamöter och suppleanter böra utses genom skilda valhandlingar, ocli äfven

denna anordning, som låter väl förena sig med upprätthållandet af partisamhörighet

mellan ledamot och hans ersättare, medför vissa förenklingar

i valföreskrifterna.

En synpunkt, som i fråga om utskottsval icke bör lämnas ur sikte,

är önskvärdheten af att undvika tidsutdräkt vid valresultatets bestämmande.

I detta afseende är jag öfvertygad, att nu ifrågavarande metod

skall finnas i tillämpningen motsvara äfven högt ställda anspråk. Därest

ordningen mellan hvarje grupps kandidater blifvei densamma som den

följd, hvari namnen upptagits å visst antal af gruppens valsedlar — och

annan regel för ordningens bestämmande lärer blott undantagsvis behöfva

Bill. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

anlitas — torde ett val efter denna metod kunna afslutas till och med på

kortare tid än ett val enligt nu gällande regler. Det är sannt, att metodens

föreskrifter om de gemensamma kandidaterna kunna vålla någon

tidsutdräkt. Och då hittills vid utskottsval partiernas listor vanligen haft

ett eller flera namn gemensamma, kunde man känna sig frestad tillmäta

denna omständighet eu viss betydelse. Men då vid tillämpning af en proportionell

metod valmannen icke har skyldighet eller intresse af att å

sin sedel upptaga flera namn än det antal platser hans parti kan besätta,

torde det kunna förutses, att de gemensamma namnen vid utskottsval mer

och mer försvinna.

Uti Riksdagens ifrågavarande skrifvelse framhålles såsom principiellt

oriktigt att, på sätt inom Riksdagen föreslagits, intaga de närmare bestämmelserna

angående det proportionella valsättet i de reglementariska föreskrifterna

för Riksdagen, öfver hvilka denna ensam äger att besluta. Till

fullo instämmande häri håller jag före att, i öfverensstämmelse med hvad

Riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag beslutit i fråga om proportionellt valsätt

vid riksdagsmannaval, föreskrift bör i grundlag gifvas, att valen till utskott

äro proportionella, där två eller flera personer skola utses, och själfva valmetoden

innefattas i särskild af Konungen och Riksdagen gemensamt beslutad

stadga.

Nyssnämnda grundlagsbud synes lämpligen kunna inrymmas i ett

till § 37 riksdagsordningen fogadt nytt moment. Det i mom. 1 af samma

paragraf lämnade medgifvande för kammare att verkställa utskottsval genom

elektorer torde vid antagandet af ett proportionellt valsätt böra utgå;

och mom. 2 synes böra så affattas, att suppleant har att inträda i utskott

ej blott vid tillfällig ledighet, utan jämväl när utskottsledamot afgått.

Skulle i sistnämnda händelse, på sätt nu äger rum, nytt val verkställas,

kunde majoriteten inom kammaren komma att besätta en plats, som vid

det ursprungliga valet tillfallit en minoritetsgrupp, och utskottplatsernas

proportionella fördelning mellan partierna blefve måhända rubbad.

Vidare lärer i § 50 riksdagsordningen böra intagas en hänvisning till hvad

i fråga om utskottsval är stadgadt. I § 75 riksdagsordningen torde det

vara nödigt anmärka, att vid proportionellt val namnsedel må lyda å

färre namn än det antal personer valet afser och att följaktligen tvetydighet

i afseende å något namn å sedeln icke gör denna i öfrigt ogill.

Ett omnämnande af den ifrågasatta särskilda stadgan lärer böra ske i §

78 riksdagsordningen. Slutligen synes det naturligt, med hänsyn till berörda

stadgas nära samband med riksdagsordningen, att frågor rörande

stadgan handläggas af konstitutionsutskottet. En bestämmelse härom lärer

förty böra införas i § 53 regeringsformen och § 38 riksdagsordningen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

11

De reglementariska föreskrifter, hvilka Riksdagens kamrar hvar för

sig fastställt, innehålla åtskilliga bestämmelser om utskottsval. I § 7 af

ordningsstadgan för första kammaren och motsvarande paragraf af arbetsordningen

för andra kammaren angifves sålunda den ordning, hvari suppleanter

böra inkallas till tjänstgöring i stället för utskottsledamot. Detta

ämne, hvars nuvarande reglering icke väl öfverensstämmer med grunderna

för ett proportionellt valsystem, synes emellertid äga sådant samband med

själfva valmetoden, att det bör behandlas i samma författning som denna,

öfriga ifrågavarande bestämmelser äro åter af den art, att de kunna tilllämpas

oberoende af valsättet. Att öfverflytta dem till den särskilda stadgan

om utskottsval synes därför icke vara nödigt eller lämpligt.»

Departementschefen uppläste nu förslag dels till ändrad lydelse af

§ 53 regeringsformen samt §§ 37,38, 50, 75 och 78 riksdagsordningen dels

ock till stadga om val till utskott samt hemställde, att Kungl. Maj:t täcktes

förelägga Riksdagen förstnämnda förslag till pröfning i grundlagsenlig ordning

äfvensom föreslå Riksdagen att, under den förutsättning att ändring

af rikets grundlagar i öfverensstämmelse med samma förslag blefve af

Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad, antaga förslaget till omförinälda

stadga.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad fördraganden sålunda

hemställt;

och behagade Hans Maj:t Konungen, med bifall

till denna hemställan, förordna, att till Riksdagen skulle

aflåtas nådig proposition af den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet

Lennart Berglöf.

Stockholm 1908. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt k Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. KU 1908:24 Utlåtande öfver de från kamrarna till utskottet hänvisade grundlagsfrågor samt frågor rörande omförmälda stadga. 2. s. 1 i texten