Angående lönereglering för flottans pensionskassas tjänstemän och vaktmästare
1908-03-27 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1908:151, Angående lönereglering för flottans pensionskassas tjänstemän och vaktmästare
Dokumentets text
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 151.
1
N:o 151.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
lönereglering för flottans pensionskassas tjänstemän och
vaktmästare; gifven Stockholms slott den 27 mars 1908.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
sjöförsvarsärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att godkänna
dels den i bilagan vid nämnda protokoll upptagna stat för ordinarie
tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa, att gälla från
och med 1909 års ingång;
dels följande villkor för åtnjutande af aflöning å nämnda stat:
a) att den, som innehar tjänst med lön å denna stat, skall vara
underkastad den ökning eller jämkning i tjänsteåligganden, som framdeles
kan vara besluten, likasom äfven, om kassan förflyttas från Karlskrona
till annan ort, att dit öfverflytta;
b) att med tjänst med lön å denna stat ej må förenas annan tjänst
å rikets, Riksdagens eller kommuns stat och ej heller annan tjänstebefattning,
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af
tjänsten vid kassan;
c) att förste revisorn, andre revisorn och assistenten äro skyldiga
att efter förordnande bestrida högre befattning vid kassan;
d) att, i fråga om förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad, den högre aflöningen ej får
tillträdas för än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;
e) att kamrerare, kassör, förste revisor, andre revisor och assistent
äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan
ske, åtnjuta semester, kamreraren under en och en half månad och de
öfriga under en månad;
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 115 Höft. (N:o 151.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.
f) att en hvar, som uppbär lön enligt denna stat, skall, då han
uppnått 65 lefnads- och 35 tjänstår, vara förpliktad att med pensionsrätt
enligt därom gällande bestämmelser afgå från tjänsten; Kungl.
Maj:t dock obetaget att med hans begifvande låta honom i tjänsten
kvarstå, så länge han finnes på ett tillfredsställande sätt gagna det
allmänna;
dels ock följande öfvergångsbestämmelser:
a) att en hvar af nuvarande ordinarie tjänstemän äfvensom vaktmästaren
hos kassan, som inom den tid Kungl. Maj:t bestämmer hos
Kungl. Maj:t anmäler sin önskan att öfvergå på den nya lönestaten,
skall vara därtill berättigad;
b) samt att kamrerare, kassör, förste revisor och andre revisor må
för rätt till erhållande af ålderstillägg tillgodoräkna sig, de två förstnämnda
den tid, de innehaft motsvarande befattning enligt nu gällande
lönestat, förste revisorn den tid han innehaft befattning såsom revisor
och andre revisorn den tid han innehaft befattning såsom kammarskrifvare
hos kassan.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
C. A. Ehrensvärd.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.
3
Utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 27 mars 1908.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Roos,
SwÅRTZ,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård,
Malm.
Departementschefen, statsrådet grefve Ehrensvård, anförde:
Sedan Kungl. Maj:t i nådig proposition till 1877 års Riksdag föreslagit,
att de af 1876 års Riksdag godkända grunder för pensionering
af flottans befäl och underbefäl med vederlikar måtte, med vissa villkor,
jämväl få tillämpas vid pensioneringen af amiralitetskrigsmanskassans
— numera flottans pensionskassas — tjänstemän och betjänte, men
Riksdagen ansett denna framställning icke kunna bifallas af anledning
att den för nämnda tjänstemän och betjänte gällande lönestat icke varit
föremål för Riksdagens pröfning, förnyade Kungl. Maj:t vid 1879 års
Riksdag berörda förslag. Den lönestat, som i sammanhang därmed företeddes
för Riksdagen, hade följande utseende:
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.
Lön.
Tjänst-
görings-
penningar.
Summa
kronor.
1 kamrerare..............................
1 kassör ...................................
1 revisor ..................................
1 kammarskrifvare .....................
1 vaktmästare, som jämväl bestrider
stuguvaktsysslan, med fri bostad
3,000
2,200
1,800
1,200
700
—
1,000
800
700
300
—
4.000
3.000
2.500
1.500
700
—
| Efter 5 års tjänstgöring i
samma grad ökas lönen
1 med 500 kronor och efter
10 års tjänstgöring i
samma grad med }l;ter- ligare 500 kronor.
Efter 5 års tjänstgöring i
denna grad ökas lönen
med 500 kronor.
Summa
8,900
—
2,800
—
11,700
—
I propositionen var såsom förbehåll för bifall till framställningen
föreslaget, att den för kassans löntagare då gällande stat hvarken hvad
anginge de pensionsberättigades antal eller beloppet af de till dem då
utgående löner måtte tillökas eller förhöjas, med mindre Riksdagen i
afseende å den pensionsrätt, som däraf skulle föranledas, bifölle en
sådan förändring. Sedan Riksdagen framhållit, att förslaget möjligen
skulle kunna tolkas så, att antalet af kassans tjänstemän eller beloppet
af de till dem utgående löner skulle kunna utan Riksdagens hörande
tillökas eller förhöjas, om endast denna tillökning eller förhöjning förklarades
icke medföra pensionsrätt, och att, för undvikande af en dylik
oegentlighet, orden »i afseende å den pensionsrätt, som däraf skulle
föranledas», borde uteslutas, biföll Riksdagen på det sätt Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, att, under förbehåll, det den för kassans
löntagare då gällande stat hvarken hvad anginge de pensionsberättigades
antal eller beloppet af de till dem då utgående löner finge tillökas eller
förhöjas, med mindre Riksdagen medgåfve en sådan förändring, löntagare
å amiralitetskrigsmanskassans stat skulle äga vid afskedstagande! erhålla
pension och fyllnadspension i enlighet med de genom kungl. kungörelsen
den 24 november 1876 och kungl. brefvet den 22 juni 1877 för pensionering
af kungl. flottans civilstat fastställda grunder och att följaktligen
de för denna pensionering erforderliga medel, till den del de icke komme
att utgå från amiralitetskrigsmanskassan, skulle bestridas af det för
pensioneringen af flottans befäl och underbefäl med vederlikar på nionde
hufvudtiteln anvisade anslag, dock med villkor att den förhöjda pensionsafgift,
som dessa grunder bestämde, skulle erläggas från och med den
1 januari 1878 eller, om lönen, hvarpå pensionsrätten grundats, senare
tillträdts, från och med månaden näst efter den, sådant tillträde ägt rum.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.
5
I nyssnämnda kungörelse den 24 november 1876 stadgas såsom
grunder för pensioneringen af flottans befäl och underbefäl med vederlikar,
bland annat, i l:a punkten, att den, som innehar fast lön på stat
till belopp ej öfverstigande 1,000 kronor, erhåller i pension och fyllnadspension
lönens hela belopp; att för innehafvare af lön. öfverstigande
1,000 kronor men ej uppgående till 6,000 kronor, pension jämte fyllnadspension
utgår med 80 procent af lönen, dock att för alla löner mellan
1,000 och 1,250 kronor förstnämnda belopp eller 1,000 kronor kommer
att såsom pension med fyllnadspension beräknas; samt att af sammanlagda
beloppet af pension jämte fyllnadspension två tredjedelar utgöra
pension och återstående tredjedelen fyllnadspension. Vidare stadgas i
nämnda kungörelse, att den, som vid afskedstagandet stått i tjänst vid
flottan i 30 år och uppnått en ålder af 55 år samt i öfrigt till amiralitetskrigsmanskassan
erlagt stadgad pensionsafgift, är berättigad att vid
afskedstagandet ur nämnda kassa erhålla pension, beräknad enligt l:a
punkten, äfvensom att pensionsafgift skall af löntagare årligen erläggas
till amiralitetskrigsmanskassan med ett belopp, motsvarande fyra procent
af summan utaf pensionen jämte fyllnadspension.
I nådiga brefvet den 22 juni 1877, genom hvilket nyssnämnda
grunder för pensionering förklarades skola tillämpas jämväl vid pensionering
af personalen och vaktbetjänte vid marinförvaltningen, mariningenjörs
taten och kungl. flottans civilstat, föreskrefs dessutom, bland
annat, att pension jämte fyllnadspension enligt l:a punkten i omförmälda
grunder äfvensom pensionsafgift skulle för löntagare, hvilken enligt
gällande stat vore tillerkänd ålderstillägg efter vissa års tjänstgöring i
samma grad, beräknas efter den fasta lönen utan ålderstillägg; samt att
fyllnadspension för civila ämbets- och tjänstemän äfvensom för väbel
och vaktbetjänte, hvilka efter uppnådda 65 lefnads- och minst 35 tjänstår
erhållit afsked, skulle utgå med skillnaden emellan lönens hela belopp,
ålderstillägg inberäknade, och pensionen.
I ofvannämnda stat för pensionskassans tjänstemän har icke någon
annan ändring vidtagits än att vid 1901 års Riksdag ett andra ålderstillägg
å 500 kronor efter tio års tjänstgöring i samma grad tillerkänts
jämväl kammarskrifvaren.
T underdånig skrifvelse den SO maj 1902 hemställde direktionen
för flottans pensionskassa om en ökning af tjänstemännens aflöning med
10 procent af maximiaflöningen, motsvarande då utgående dyrtidstillägg,
och af vaktmästarens lön med 150 kronor, men betonade direktionen
därvid, att då i 72 § i förnyade nådiga reglementet för flottans pensionskassa
den 17 november 1899 föreskrefves, att för en hvar, som vore
6
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.
anställd vid kassan mot lön eller arfvode, skulle beträffande aflöningsförmåner
m. m. gälla hvad reglementet för flottan stadgade för en hvar,
som tillhörde flottans civilstat, den af direktionen föreslagna staten,
därest den vunne nådig fastställelse, endast borde gälla intill dess
Kungl. Maj:t fastställt ny stat för flottans civilstat.
Sedan dylik stat blifvit i sammanhang med omorganisation af flottans
civilstat fastställd att gälla från och med år 1904, afgaf direktionen,
under erinran att kassans ordinarie tjänstemän och vaktmästare alltid
åtnjutit enahanda aflöning som tillkommit motsvarande tjänstemän och
vaktmästare vid flottans civilstat, nytt förslag till lönestat för kassans
tjänstemän och vaktmästare; varande i nämnda förslag aflöningen för
tjänstemännen, i likhet med i staten för marinintendenturkåren, uppdelad
i lön, dagaflöning och inkvarteringsbidrag. Staten upptog den nuvarande
revisorn under benämning kammarförvandt, samt två nya tjänstemän,
en revisor och en extra kammarskrifvare, hvarförutom visst belopp var
upptaget för gratifikation till extra biträden. Aflöningen åt kamreraren
var föreslagen till samma belopp som den för marinintendent af l:a
graden, l:a löneklass, fastställda eller 5,260 kronor, aflöningen åt kamin
arförvandten och kassören till samma belopp som för marinintendent
af l:a graden, 2:a löneklass, eller 4,260 kronor, aflöningen åt revisorn
till samma belopp som för marinintendent af 2:a graden eller 2,895
kronor samt aflöningen åt kammarskrifvaren till samma belopp som för
marinunderintendent eller 2,115 kronor. De sålunda angifna aflöningarna
för marinintendenturkårens personal afse den vid Karlskrona station
placerade. Dessutom voro emellertid för kassans nämnda tjänstemän, i
olikhet med hvad som gällde för marinintendenturkåren, föreslagna två
ålderstillägg efter fem och tio år, hvartdera å 300 kronor; och motiverades
detta förslag med de dåliga befordringsutsikterna för dessa tjänstemän
i jämförelse med hvad som vore förhållandet inom den af sextiotvå
medlemmar bestående marinintendenturkåren. Statförslaget upptog för
vaktmästaren en lön af 850 kronor jämte fri bostad och för extra kammarskrifvaren
ett arfvode af 1,200 kronor, hvarförutom ett belopp af
600 kronor var upptaget såsom gratifikation till extra biträden.
Redan år 1902 både Kungl. Maj;t anvisat medel till förstärkning
af arbetskrafterna vid flottans pensionskassa; och har sådant alltsedan
för hvarje år ägt rum. För hvart och ett af åren 1907 och 1908 hafva
2,500 kronor anvisats för berörda ändamål; för ett föregående år utgjorde
det anvisade beloppet 2,800 kronor.
Öfver förenämnda, af direktionen afgifna förslag till ökning af
tjänstemännens antal och till ny lönestat infordrade Kungl. Maj: t yttrande
af fullmäktige i flottans pensionskassa.
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.
I sitt i anledning däraf afgifna utlåtande hafva fullmäktige vitsordat
behofvet af ökade arbetskrafter, ehuru de så till vida haft en från direktionens
afvikande mening, att de ansett lämpligare att, i stället för
anställande af en extra kammarskrifvare, öka det belopp, som i nämnda
statförslag upptagits för gratifikation till extra biträden. Benämningen
kammarförvandt ansågo fullmäktige såsom varande en föråldrad titel
böra utbytas mot förste revisor och kammarskrifvare mot assistent,
hvilken benämning vore använd för motsvarande befattning vid arméns
pensionskassa. Aflöningsförmånerna ansågo fullmäktige fortfarande böra
utgå i form af lön och tjänstgöringspenningar; och omfattade jämväl
fullmäktige den åsikten, att ålderstillägg såsom hittills borde tillkomma
tjänstemännen såsom ersättning för den ringa utsikt till befordran, som
funnes inom ett så litet verk som det ifrågavarande.
Fullmäktige föreslogo följande stat för ordinarie tjänstemän och
vaktmästare vid kassan:
Lön.
Tjänst-
görings-
penningar.
Summa.
Två ålders- tillägg å
500 kr.
Summa.
1 kamrerare..............................
3,000
2,000
5,000
1,000
6,000
1 kassör ...................................
2,200
—
1,800
—
4,000
—
1,000
—
5,000
—
1 förste revisor ........................
2,200
—
1,800
—
4,000
—
1,000
—
5,000
—
1 andre revisor .........................
1,800
—
1,200
—
3,000
—
1,000
—
4,000
—
1 assistent ...............................
1,200
—
800
—
2,000
—
1,000
—
3,000
—
1 vaktmästare (inberäknadt ersätt- ning för eldning och städning i
kassalokalen samt för besvär med
tillsyn å i förstugan brinnande
kamin och lampor) utöfver fri
bostad ..................................
700
150
850
850
Missräkningspenningar till kassören
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
Med den sålunda föreslagna fördelningen af aflöningsförmånerna, anmärkte
fullmäktige, komme pensionerna för samtliga nuvarande tjänstemän
att utgå med oförändrade belopp.
Såsom villkor för åtnjutande af aflöning på nya staten föreslogo
fullmäktige:
a) att den, som innehade tjänst med lön å denna stat, ej finge
därmed förena annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommunens stat
och ej heller annan tjänstebefattning med mindre den funnes icke vara
hinderlig för fullgörande af tjänsten vid kassan;
b) att förste revisorn, andre revisorn och assistenten vore skyldiga
att efter förordnande bestrida högre befattning inom kassan;
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 151.
c) att den, som innehade tjänst med lön å denna stat, skulle vara
underkastad den ökning- eller jämkning i tjänsteåligganden, som framdeles
kunde vara besluten, liksom äfven, om kassan förflyttades till
annan ort, att dit öfverflytta;
d) att kamrerare, kassör, förste revisor, andre revisor och assistent
finge årligen åtnjuta semester, kamrerare en och en half månad och de
öfriga en månad, då sådant utan hinder för göromålens behöriga gångkunde
ske;
e) att en hvar, som innehade tjänst med lön å denna stat, skulle,
då han uppnått 65 lefnadsår och 35 tjänstår, vara förpliktad att med
pensionsrätt enligt därom gällande bestämmelser afgå från tjänsten,
Kungl. Maj:t dock obetaget att tillåta honom i tjänsten kvarstå, så länge
han funnes på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna.
Beträffande öfvergångsbestämmelser hemställde fullmäktige:
att en hvar af de vid kassan anställde ordinarie tjänstemän, som
inom den tid, Kungl. Maj:t bestämde, hos Kungl. Maj:t anmälde sin
önskan att öfvergå på den nya aflöningsstaten, skulle vara därtill berättigad;
samt
att kamrerare, kassör, förste revisor och andre revisor skulle
för rätt till beräknande af ålderstillägg få tillgodoräkna sig den tid en
hvar innehaft, de två förstnämnda motsvarande befattning enligt nu
gällande lönestat, förste revisorn den tid han innehaft befattning såsom
revisor och andre revisorn den tid han innehaft befattning såsom kammarskrifvare.
Sistnämnda bestämmelse motiverades af fullmäktige därmed att, om
en sådan ej meddelades, de nuvarande tjänstemännen icke skulle få
någon afsevärd löneförbättring, kammarskrifvaren till och med lida
minskning i de löneförmåner, han såsom tjänstgörande biträdande revisor
för närvarande innehade.
De nuvarande tjänstemännen hafva innehaft sina resp. befattningar,
kamreraren sedan 1889, kassören sedan 1892, revisorn sedan 1891 och
kammarskrifvaren jämväl sedan 1891.
Sedan fullmäktige afgifvit sitt omförmälda yttrande i ärendet, har
direktionen för pensionskassan i underdånig skrifvelse den 23 september
1907 framställt nytt förslag beträffande den vid pensionskassan anställde
vaktmästarens aflöningsförmåner. Direktionen erinrar till eu början i
nämnda skrifvelse dels därom, att vaktmästaren för närvarande åtnjöte
700 kronor såsom lön, 150 kronor såsom ersättning för ökadt besvär
med eldning och städning, 70 kronor extra lönetillägg samt fri bostad;
och dels därom, att aflöningsförmånerna för vaktmästare vid marin
-
9
‘Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151]
intendenturkåren vore från och. med år 1908 i stat upptagna med följande
belopp: lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar 350 kronor samt
ett ålderstillägg å 100 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring,
dock att, därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjöte fri bostad, lönen
skulle minskas med 150 kronor. Då direktionen emellertid funne rättvisa
och billighet fordra, att pensionskassans vaktmästare i aflöningsförmåner
jämnställdes med marinintendenturkårens, har direktionen hemställt, att
Kung! Maj:t vid behandlingen af förslaget till ny lönestat för flottans
pensionskassa täcktes göra den ändring i detta förslag, att pensionskassans
vaktmästare blefve i aflöningsförmåner fullt likställd med marinintendenturkårens
vaktmästare.
Statskontoret har den 8 december 1905 och den 5 mars 1908 afgifva
infordrade underdåniga utlåtanden i detta ärende. I utlåtandet af
förstnämnda dag framhålles, hurusom, enligt fullmäktiges förslag ökningen
i aflöning till de ordinarie tjänstemännen och vaktmästaren, missräkningspenningarna
till kassören inberäknade men den nye förste revisorns
ålderstillägg oberäknade, uppginge till 7,650 kronor. Dessutom hade
fullmäktige föreslagit eu ökning i arfvoden för öfverkommissarien, ombudsmannen
och sekreteraren med tillhopa 750 kronor, missräkningspenningar
åt kassans ombud i Stockholm 300 kronor och till gratifikationer
åt extra biträden 1,200 kronor. För tillämpning af denna nya
lönestat erfordrades således, oberäknad! förste revisorns ålderstillägg,
ett belopp af 9,900 kronor mer än som förut, dyrtidstilläggen frånräknade,
utginge i löner och arfvoden åt kassans direktion, tjänstemän
och vaktmästare. Om emellertid utgående dyrtidstillägg, som syntes
hafva uppgått till 1,500 kronor, äfvensom det belopp af 2,800 kronor
som anvisats till förstärkande af arbetskrafterna hos pensionskassan,
toges med i beräkningen, skulle den ökning i utgifter, som blefve en
följd af fullmäktiges förslag, inskränka sig till 5,600 kronor. Till
pensionskassan, som vore delad i två fonder, pensionsfonden och gratialfonden,
utginge för närvarande, yttrar statskontoret vidare, följande
statsanslag, nämligen dels ett bestämdt anslag å 52,970 kronor såsom
ersättning för mistade inkomster, dels ett förslagsanslag å 270,000
kronor till pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar
dels ock ett förslagsanslag å 166,500 kronor till pensionering af flottans
och lotsverkets gemenskap. Då aflöningen till pensionskassans direktion
och tjänstemän samt vaktmästare utginge af pensionsfondens medel,
hvarifrån äfven, med bidrag af förstnämnda förslagsanslag, pensioneringen
af flottans befäl och underbefäl med vederlikar bestredes, torde
den ifrågasatta ökningen i nämnda aflöning komma att drabba samma
Bill. till Biksd. Prof. 1908. 1 Samt. 1 Afl. 115 Höft. 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 151.
Departements
chefen.
förslagsanslag. Detta anslag, som år 1896 höjdes från 100,000 kronor
till sitt nuvarande belopp, 270,000 kronor, både sedermera årligen öfverskridits,
i det nämligen, enligt hvad af pensionskassans räkenskaper inhämtades,
af anslaget tagits i anspråk, utöfver sistnämnda belopp, år
1897 52,087 kronor 8 öre, år 1898 46,970 kronor 36 öre, år 1899
56,550 kronor 81 öre, år 1900 35,119 kronor 93 öre, år 1901 29,187
kronor 43 öre, år 1902 27,059 kronor 46 öre, år 1903 19,329 kronor
51 öre samt år 1904 4,284 kronor 24 öre. Då denna, särdeles under
de senaste åren betydande minskning i bristen icke motsvarades af en
lika stor minskning i de utbetalda pensionernas belopp, som år 1897
utgjorde 420,580 kronor 57 öre och år 1904 415,960 kronor 84 öre,
både uppenbarligen pensionsfondens öfriga inkomster under ifrågavarande
tid undergått en motsvarande ökning. Visserligen syntes det sannolikt,
att denna komme att fortgå; men då å andra sidan en ökning af de
utbetalda pensionernas belopp torde kunna förväntas, syntes försiktigheten
bjuda, att anslaget böjdes med ett belopp, ungefärligen motsvarande
summan af nyssnämnda brist för år 1904 samt ofvanberörda ökning i
utgifterna för aflöning åt kassans personal, eller alltså i rundt tal 10,000
kronor. Statskontoret hemställde förty, att under förutsättning af bifall
till fullmäktiges förslag till aflöningsstat Kungl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen, att förslagsanslaget till pensionering af flottans befäl och
underbefäl med vederlikar måtte höjas med 10,000 kronor till 280,000
kronor.
I sitt underdåniga utlåtande af den 5 mars 1908 har statskontoret
yttrat sig angående direktionens för pensionskassan framställning om
ändring i fidlmäktiges förslag till aflöning åt vaktmästaren; och har
statskontoret, under förutsättning att hans tjänsteåligganden icke vore
afsevärdt lindrigare än marinintendenturkårens vaktmästares, förklarat
sig för sin del icke hafva något att erinra mot att framställning gjordes
till Riksdagen om att löneförmånerna för vaktmästaren vid flottans
pensionskassa bestämdes till samma belopp, som förut stadgats för vaktmästare
vid marinintendenturkåren.
Slutligen har direktionen för flottans pensionskassa med underdånig
skrifvelse den 27 januari 1908 under tillstyrkan öfverlämnat en af tjänstemännen
vid nämnda kassa till Konungen ställd ansökan, däri de hemställt,
att Kungl. Maj:t behagade vidtaga sådan åtgärd, att frågan om
ny lönestat måtte varda framlagd för innevarande års Riksdag samt
att den nya lönestaten måtte få tillämpas från och med 1908 års ingång.
Att en förbättring i de aflönings för måner, som gälla för tjänstemännen
vid flottans pensionskassa och hvilka i hufvudsak bibehållits
11
Kungl. Majds Nåd. Proposition No 151.
oförändrade sedan 1870-talet, numera är af verkligt behof påkallad,
synes mig uppenbart; och är mot det af fullmäktige i pensionskassan
i sådant hänseende framställda förslag, hvilket lämnats utan anmärkning
af såväl direktionen för pensionskassan som tjänstemännen själfva, från
min sida icke något att erinra. Den ökning af arbetskrafter, som samma
förslag innehåller, torde äfven vara berättigad. Genom den stora personalökning,
som under senaste åren ägt rum vid flottan, är det tydligt,
att arbetet vid dess pensionskassa i afsevärd mån ökats, något som för
öfrigt framgår däraf, att Eders Kungl. Maj:t under en följd af år ansett
nödigt anvisa medel för tillfälliga biträden vid kassans skötsel. Då behofvet
af ökade arbetskrafter således visat sig bestående, lärer det vara
i sin ordning, att detsamma i motsvarande grad fylles genom ökande
af de ordinarie tjänstemännens antal.
Beträffande den föreslagna lönestatens inverkan på pensionsförhållandena,
blifva, såsom fullmäktige jämväl framhållit, pensionerna för nuvarande
tjänstemannabefattningar oförändrade; beroende detta därpå,
att lönerna upptagits till samma belopp som för närvarande. Att genom
den föreslagna nya revisorstjänsten en ny pension tillkommer, är tydligt.
Hvad angår pensionskassans vaktmästare, hvilken gifvetvis äfven
är i behof af löneförbättring, delar jag direktionens för pensionskassan
åsikt, att han i aflöningshänseende bör likställas med marinintendenturkårens
vaktmästare. Förslaget att tillägga vaktmästare ålderstillägg med
100 kronor inverkar så till vida på dennes pensionsförhållanden, att,
därest han först efter uppnådda 65 lefnads- och minst 35 tjänstår erhåller
afsked, fyllnadspensionen kommer att ökas med nämnda belopp.
I detta fall skall nämligen, såsom ofvan erinrats, fyllnadspensionen utgå
med skillnaden mellan lönens hela belopp, ålderstillägg inberäknade, och
pensionen, hvilken åter beräknas utan hänsyn till ålderstillägg.
I fråga om de villkor, som böra stadgas för åtnjutande af aflöning
på nya lönestaten, har jag mot det af fullmäktige i sådant hänseende
framställda förslag, hvilket i hufvudsak öfverensstämmer med hvad vid
öfvergången å den nya lönestaten för marinintendenturkåren i tillämpliga
delar stadgats, intet annat att erinra än att närmare bestämmelser torde
böra meddelas för rätten att åtnjuta ålderstillägg.
De af fullmäktige föreslagna öfvergångsbestämmelser synas mig
äfven vara skäliga; dock torde rätt jämväl för pensionskassans vaktmästare
att efter anmälan inom viss, af Eders Kungl. Maj:t bestämd tid
öfvergå på nya staten uttryckligen stadgas.
Jag tillåter mig erinra därom, att Eders Kungl. Maj:t redan förut
i nådig proposition till innevarande års Riksdag föreslagit Riksdagen
12
Eungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.
att medgifva, att extra lönetillägg finge för år 1908 utgå till tjänstemän
och vaktmästare vid flottans pensionskassa; och synes mig, under antagande
att nämnda framställning vinner Riksdagens bifall, den nya
lönestaten lämpligen böra träda i kraft först med 1909 års ingång.
Hvad slutligen angår den af statskontoret föreslagna ökningen med
10,000 kronor af det för närvarande till belopp af 270,000 kronor utgående
förslagsanslaget till pensionering af flottans befäl och underbefäl
med vederlikar, är att märka, att å samma anslag uppstått en behållning
år 1905 å 11,208 kronor 56 öre och år 1907 å 16,392 kronor 10 öre,
hvaremot för år 1906 förslagsanslaget öfverskridits med 7,302 kronor
90 öre, enligt uppgift från kassan hufvudsakligen beroende på en utgift
å 18,513 kronor 72 öre, som pensionsfonden fått vidkännas vid försäljning
af obligationer. Någon anledning att till följd af ifrågavarande
lönereglering föreslå någon ökning af förslagsanslaget, 270,000 kronor,
synes mig så mycket mindre föreligga som, enligt hvad nyss framhållits,
under de senare åren behållning å samma anslag i allmänhet uppstått.
På grund af hvad sålunda anförts får jag i underdånighet hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att godkänna
dels den i bilagan vid detta protokoll upptagna stat för ordinarie
tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa, att gälla från
och med 1909 års ingång;
dels följande villkor för åtnjutande af aflöning å nämnda stat:
a) att den, som innehar tjänst med lön å denna stat, skall vara
underkastad den ökning eller jämkning i tjänsteåligganden, som framdeles
kan vara besluten, liksom äfven, om kassan förflyttas från Karlskrona
till annan ort, att dit öfverflytta;
b) att med tjänst med lön å denna stat ej må förenas annan tjänst
å rikets, Riksdagens eller kommuns stat och ej heller annan tjänstebefattning,
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande
af tjänsten vid kassan;
c) att förste revisorn, andre revisorn och assistenten äro skyldiga
att efter förordnande bestrida högre befattning vid kassan;
d) att, i fråga om förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad, den högre aflöningen ej får
tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;
e) att kamrerare, kassör, förste revisor, andre revisor och assistent
äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.
13
ske, åtnjuta semester, kamreraren under en och en half månad och de
öfriga under en månad;
/) att eu hvar, som uppbär lön enligt denna stat, skall, då han
uppnått 65 lefnads- och 35 tjänstår, vara förpliktad att med pensionsrätt
enligt därom gällande bestämmelser afgå från tjänsten, Kungl. Maj:t
dock obetaget att med hans begifvande låta honom i tjänsten kvarstå,
så länge han finnes på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna;
dels ock följande öfvergångsbestämmelser:
a) att en hvar af nuvarande ordinarie tjänstemän äfvensom vaktmästaren
hos kassan, som inom den tid Kungl. Maj:t bestämmer hos
Kungl. Maj:t anmäler sin önskan att öfvergå på den nya lönestaten,
skall vara därtill berättigad;
b) samt att kamrerare, kassör, förste revisor och andre revisor må
för rätt till erhållande af ålderstillägg tillgodoräkna sig, de två förstnämnda
den tid de innehaft motsvarande befattning enligt nu gällande
lönestat, förste revisorn den tid han innehaft befattning såsom revisor
och andre revisorn den tid han innehaft befattning såsom kammarskrifvare
hos kassan.
Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse en vid detta protokoll fogad
bilaga utvisar.
Ex protocollo:
Alfr. Stuart.
Bill. till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afå. 115 Häft.
3
14
Kungl. MajHs Nåd. Proposition N:o 151.
Bilaga.
'' S tat
för ordinarie tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa.
! Tjänst- j
Lön. | görings- j Samma,
i penningar, j
i ! !
1 i
■
1 kamrerare..............................
3,000
—
2,000
- 5,000
Efter 5 års väl vitsordad
1 kassör ...................................
2,200
—
1,800
—j 4.000
_
tjänstgöring ökas lönen
1 förste revisor .........................
2,200
—
1,800
- 4,000
!
med 500 kronor och efter
10 års sådan tjänstgöring
1 andre revisor .........................
1,800
—
1,200
-1 3,000
I
med ytterligare 500 kro-
1 assistent................................
1,200
—
800
-| 2,000
-
nor.
1 vaktmästare (inberäknadt ersätt-
ning för eldning och städning
i kassalokalen samt för besvär
med tillsyn å kamin och lampor
(Efter 5 års väl vitsordad
i förstugan) ...........................
700
—
350
—| 1,050
—
< tjänstgöring ökas lönen
[ med 100 kronor.
Missräkningspenningar till kassören
—
—
—
500
—
Anm. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån
kvarstår, lönen minskas med 150 kronor.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1908.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1908:211 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för flottans pensionskassas tjänstemän och vaktmästare. s. 3 i texten
- SU 1908:163 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, angående lönereglering för flottans pensionskassas tjänstemän och vaktmästare. s. 14 i texten