Sök i Ratio Lex

Angående inköp för statens räkning af aktiebolaget Svappavaara malmfält tillhöriga grufvor in. m

1908-04-09 · 56 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 54 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:176, Angående inköp för statens räkning af aktiebolaget Svappavaara malmfält tillhöriga grufvor in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

1

N:o 176.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående inköp

för statens räkning af aktiebolaget Svappavaara malmfält

tillhöriga grufvor in. m.; gifven Stockholms slott

den 9 april 1908.

Under åberopande åt'' bibagda utdrag åt statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t, att i enlighet med berörda statsrådsprotokoll

bilagdt förslag till aftal mellan svenska staten, å ena, samt aktiebolaget

Svappavaara malmfält, å andra sidan, med nämnda bolag för statens

räkning afsluta köp angående de i samma förslag omhandlade fastigheter

samt grufvor, grufveandelar in. in.;

dels för nämnda ändamål bevilja ett anslag af fem miljoner kronor

samt bemyndiga Riksgäldskontoret att, i mån af behof och efter Kungl.

Maj:ts beslut, från och med den 1 juli 1908 tillhandahålla Kungl. Maj:t

nämnda belopp;

dels ock, under förutsättning att förenämnda köpeaftal mellan svenska

staten, å ena, samt aktiebolaget Svappavaara malmfält, å andra sidan,

varder af Kungl. Maj:t godkändt, bemyndiga Kungl. Maj:t att å statens

vägnar med Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund träffa öfverenskommelse angående ökad brytning

och utfraktning af malm m. in. i enlighet med statsrådsprotokollet bilagdt

förslag till sådan öfverenskommelse.

Bill. till Riksd. Prat. 1908. 1 Samt. 1 Afd. 140 Höft. (N:o 176.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hamilton.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 176.

3

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Majd

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 april

1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Tholle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

SWARTZ,

grefve Hamiltojl,

Malm.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anförde

chefen för civildepartementet, statsrådet grefve Hamilton:

Sedan längre tid har fråga om beviljande af sökt koncession å järnvägsanläggning

från Kiruna till Svappavaara i Norrbottens län eller eventuellt

öfvertagande för statens räkning af vissa vid Svappavaara och trakten

däromkring belägna utmålslagda eller inmutade malmförekomster varit

föremål för beredning inom vederbörande departement. Då jag nu går att

i underdånighet föredraga dessa ärenden inför Eders Kungl. Maj:t, anhåller

jag att till en början få i korthet erinra om deras förhistoria och redogöra

för vissa för frågornas bedömande viktigare förhållanden.

I särskilda den 18 oktober och den 9 november 1899 inkomna underdåniga

ansökningar hade civilingenjören G. Thisell, vice häradshöfdingen

Historik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 176.

P. H. Santesson, civilingenjören G. A. Granström och auditören E. D. W.

Martin anhållit om tillstånd att anlägga och trafikera dels järnväg af 42.7

kilometers längd från Kiruna station å den då under byggnad varande

statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen förbi Mertainen till Svappavaara,

dels och en 24.8 kilometer lång bibana från nämnda järnväg vid Mertainen

till Ylipää.

Genom nådig proposition den 22 februari 1901 lämnade Kungl. Maj:t

Riksdagen tillfälle att yttra sig i anledning af omförmälda ansökning om

koncession å anläggning åt järnväg från Kiruna till Svappavaara, därvid

Kungl. Maj:t förklarade sig vilja, efter emottagande af Riksdagens svar,

företaga den slutliga pröfningen af koncessionsansökningen.

Ur den motivering, som åtföljde förenämnda proposition, finner jag

mig endast böra erinra om följande. Med hänsyn därtill att samlad malm

icke anträffats i järnmalmsfyndigheterna vid Ylipää, ansåg föredragande

departementschefen, att framställningen om koncession å bibanan från

Mertainen till Ylipää icke borde föranleda vidare yttrande. I fråga om

järnvägsanläggningen mellan Kiruna och Svappavaara hade sökandena anfört,

att densamma vore afsedd att bereda möjlighet för tillgodogörande af befintliga

rika malmtillgångar, särskild! å Mertainens, Svappavaara och Leveäniemi

malmfält. Kostnaderna, utom för rullande materiel, hade af

sökandena beräknats till 1,869,000 kronor. För rullande materiel hade

upptagits ett belopp af 3 miljoner kronor. Den 9 november 1900 hade

järnvägsstyrelsen erhållit nådigt bemyndigande att på sökandenas bekostnad

genom sakkunnige, bland annat, verkställa kontrollstakning af ifrågavarande

järnvägslinje och i öfrigt genomgå och kontrollera de genom sökandenas

försorg anställda undersökningar och utarbetade kostnadsförslag.

I februari 1901 afgafs utlåtande i ärendet, åtföljdt af nytt kostnadsförslag.

Detta slutade å 3,300,000 kronor utan rullande materiel, hvilken

upptagits, liksom ‘i det ursprungliga kostnadsförslaget, till 3 miljoner

kronor.

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 15 maj 1901 anförde Riksdagen

bland annat följande.

»Uti den skrifvelse, hvaruti Riksdagen år 1898 till Eders Kungl.

Maj:t anmälde sitt beslut om anläggning af statsbanan från Gellivare till

Riksgränsen, framhöll Riksdagen, hurusom vinst å denna järnväg vore att

för staten påräkna, bland annat, genom den malmtransport, som medelst

ifrågasatta bibanor kunde komma att tillföras statsbanan. En sådan fördel

skulle uppenbarligen beredas staten genom den järnväg från Kiruna till

Svappavaara, för hvars anläggning enskilde nu hos Eders Kungl. Maj:t

begärt koncession. Om staten sålunda bör hafva intresse af att denna

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

järnväg kommer till stånd, anser Riksdagen å andra sidan, i enlighet med

''hvad af järnvägsstyrelsen och föredragande departementschefen i detta

ärende anförts, att tillräckliga skäl ej tala för att den sålunda ifrågasatta

bibanan anlägges genom statens försorg och på dess bekostnad. Under

sådana förhållanden synes det Riksdagen icke höra förvägras de enskilde,

som därom gjort ansökning, att få utföra järnvägsanläggningen och därigenom

tillgodogöra de i dessa trakter befintliga malmtillgångar.

Såsom af de i ärendet hörda myndigheter och särskilt af departementschefen

framhållits, bör emellertid koncession å ifrågavarande järnvägsanläggning

lämnas endast under särskilda villkor och förbehåll. Lika

med departementschefen anser Riksdagen sålunda, att innan koncession

beviljas, ansökandena skola hafva ådagalagt, att de förfoga öfver det penningebelopp,

som erfordras för järnvägens byggande och för anskaffande

af den behöfliga rullande materielen.

Af synnerlig vikt är vidare att söka betrygga ifrågavarande företags

bibehållande såsom svenskt. Beträffande de malmfält, hvilkas tillgodogörande

järnvägen afser, har i sådant syfte af departementschefen uppställts

den fordran, att desamma, nämligen Svappavaara och Leveäniemi

malmfält, skola ägas af ett eller två aktiebolag, i hvilkas bolagsordning är

stadgadt: att aktie icke må ägas eller innehafvas af utlänning; att beslut

om ändring i denna bestämmelse eller om försäljning af grufva eller del

däraf, om bolagets upplösning, om nedläggande af grufdriften och om

förändring af bolagsordningens bestämmelse i afseende å föremålet för

bolagets verksamhet icke må utan Eders Kungl. Maj:ts tillstånd vara giltigt,

med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom; att för de fyra

aktier i grufvebolaget eller grufvebolagen, hvilka böra till staten med full

äganderätt öfverlåtas, talan skall föras af den, som Eders Kungl. Maj:t

därtill förordnar; samt att Eders Kungl. Maj:t äger utse eu ledamot i

bolagsstyrelsen. Hvad angår själfva järnvägen, bör enligt hvad departementschefen

framhållit, koncessionen å densamma öfverlåtas å ett aktiebolag,

i hvars ordning stadgas, dels att aktie icke må ägas eller innehafvas

af utlänning, dels ock att Eders Kungl. Maj:t äger utse en ledamot

i detta bolags styrelse
1

koncessionen för Kiiruna—Svappavaara järnväg böra vidare införas

särskilda villkor dels ifråga om vidtagande af vissa åtgärder till förekommande

af eldfara, dels om skyldighet för järnvägens ägare och trafikanter

att vara underkastade den inskränkning i tillfälle till vidare-transport öfver

statsbanan Kiiruna—Riksgränsen, som föranledes af de inedgifvanden åt

rätt till transport af järnmalm eller däraf förädlad produkt, som redan af

staten kontraktsenligt lämnats Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, dels

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

ock därom, att transporten af malm från Kimma—Svappavaara järnväg

öfver statsbanan till riksgränsen icke får taga sin början förr än ett år

efter sistnämnda banas öppnande för allmän trafik.

Jämte dessa särskilda bestämmelser bör koncessionen å ifrågavarande

järnvägsanläggning gifvetvis innehålla alla de villkor och förbehåll, som

numera ingå i hvarje järnvägskoncession, och bland hvilka särskild! må

påpekas bestämmelser om rätt för staten, att när som helst inlösa järnvägen

med tillhörigheter.

Under de villkor och bestämmelser, som här ofvan angifvits, bör

enligt Riksdagens mening den sökta koncessionen å järnvägen Kiiruna—

Svappavaara kunna beviljas. Skulle framdeles fråga uppstå om utsträckning

af denna bana, lärer, för så vidt den ifrågasatta utsträckningen är af

någon betydenhet, tillstånd härtill icke af Eders Kungl. Maj:t meddelas

utan att Riksdagen däröfver blifvit hörd.

T enlighet med hvad sålunda anförts, får Riksdagen i anledning af

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition tillkännagifva, att Riksdagen

ej har något att erinra däremot, att koncession å anläggning af järnväg

från Kiiruna station vid statsbanan mellan Gellivare och Riksgränsen till

Svappavaara i Norrbottens län af Eders Kungl. Maj: t beviljas under de

villkor och förbehåll, som här ofvan blifvit af Riksdagen angifna.»

Med afseende å den ifrågavarande koncessionsansökningen är vidare

att anmärka, att sökandena i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 3 juli

1902 fullföljt ansökningen och därvid styrkt, att den 18 november

1901 registrering beviljats af patent- och registreringsverket för aktiebolaget

Svappavaara malmfält med ett inbetaldt aktiekapital af 4,000,000

kronor.

Af den för nämnda bolag gällande bolagsordningen framgår, att

bolagets ändamål är att förvärfva malmfyndigheter samt bearbeta eller

försälja dem, idka grufdrift och drifva bruksrörelse samt annan i samband

därmed stående verksamhet (§ 1), att aktie i bolaget ej må ägas eller

innehafvas af utlänning (§ 7), att af bolagets styrelse, som skall bestå af

minst 5 högst 9 ledamöter, Eders Kungl. Maj:t äger utse en ledamot (§ 10),

att beslut om ändring i den bestämmelsen att aktie ej må ägas eller innehafvas

af utlänning eller om försäljning af grufva eller del däraf, om

bolagets upplösning, om nedläggande af grufdriften eller om förändring

af bolagsordningens bestämmelser i afseende å föremålet för bolagets verksamhet

icke utan Eders Kungl. Maj:ts tillstånd är giltigt med mindre

samtliga aktieägare förenat sig därom (§ 18) samt att för aktie, som äges

af svenska staten, den skall äga föra talan i bolaget, hvilken Eders

Kungl. Maj:t därtill förordnar (§ 19).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 176. 7

Med berörda skrifvelse den 3 juli 1902 hade tillika öfverlämnats,

bland annat, dels fyra aktier i aktiebolaget Svappavaara malmfält, hvar

och en på 1,000 kronor, försedda med vederbörlig transport, dels en förklaring

af nämnda bolag att, sedan koncessionssökandena förklarat sig beredda

att å bolaget utan ersättning öfverlåta den koncession å ifrågavarande

järnvägsanläggning, som kunde blifva dem beviljad, bolaget vore

villigt öfvertaga omförmälda järnvägskoncession samt utföra och trafikera

järnvägen enligt de villkor, som kunde af Eders Kungl. Maj:t bestämmas,

dels ock eu handling, hvarigenom G. Thisell med full äganderätt å aktiebolaget

Svappavaara malmfält öfverlåtit all den rättighet till malmfyndigheter

och därå lagda utmål in. in., hvilken Thisell ägde inom Svappavaara,

Danelivaara och Leveäniemi malmfält.

I särskild skrifvelse den 3 juli 1902 bär bolaget anhållit om nådig

fastställelse å eu af bolaget beslutad ändring i § 1 i bolagsordningen,

hvarigenom bolagets ändamål skulle utvidgas att. omfatta jämväl tillgodogörande

af vattenkraft äfvensom anläggande och trafikerande af järnväg

mellan Kiruna station å statsbanan och Svappavaara eller förvärf af aktier

i annat aktiebolag, hvilket hade till ändamål att anlägga och trafikera

sådan järnväg.

I infordradt underdånigt utlåtande den 22 augusti 1902 har järnvägsstyrelsen

i fråga om fullgörandet af de i Riksdagens skrifvelse den

15 maj 1901 för järnvägskoncessionens beviljande angifna villkor och förbehåll''

anfört, bland annat, att i ärendets dåvarande läge sökandena icke

kunde anses hafva på ett tillfyllestgörande sätt fullgjort villkoret att, innan

koncession beviljades, hafva ådagalagt, att de förfogade öfver det penningebelopp,

som erfordrades för järnvägens byggande och för anskaffande åt

den behöfliga rullande materielen.

Sedermera har ärendet hvila!, till dess bolaget med underdånig

skrifvelse den 4 januari 1907, jämte förmälan att bolaget fått den koncession,

som kunde komma att beviljas, å sig öfverlåten, inkommit med ett

bevis i afsikt att styrka, att bolaget förfogade öfver erforderliga medel

för utförande af järnvägsanläggningen med därtill hörande rörlig

materiel.

Redan så tidigt som år 1902 hade emellertid från bolagets sida

fråga blifvit väckt angående förevarande malmfyndigheters öfvertagande af

staten. I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 24 mars sistnämnda år anhöll

nämligen bolaget dels att, i samband med eventuellt framläggande för

Riksdagen af proposition angående inköp för statens räkning af vissa

grafkor och malmfält i Norrbotten, till Riksdagen måtte afgifvas förslag

äfven angående inköp af aktiebolaget Svappavaara malmfälts grafkor och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

Departe
mentsche
fens
yttrande.

malmfyndigheter, för pris, hvarom förslagsuppgörelse kunde träffas med

bolaget och dess representanter, dels att, därest Kungl. Maj:t icke funne

skäligt för Riksdagen framlägga sådant förslag eller Riksdagen afsloge detsamma,

Kungl. Magt måtte föreslå 1902 års Riksdag att af statsmedel anvisa

ett belopp af 3 miljoner kronor att mot vissa förbehåll och villkor

i form af lån tillhandahållas bolaget för grufdriftens igångsättande och

bedrifvande.

Sedermera hafva flera framställningar i enahanda syfte blifvit från

aktiebolaget Svappavaara malmfält till Eders Kungl. Maj:t ingifna.

I underdånig skrifvelse den 19 mars 1907 erbjöd sig sålunda bolaget,

att vid utgången af de första trettio åren, efter det koncessionerad järnväg

Svappavaara—Kiruna öppnats för allmän trafik, utan ersättning afträda

till staten alla bolagets här i landet belägna järnmalmsgrufvor och

fastigheter, de för grufvornas bearbetande uppförda kontors-, maskin-,

bostads- och andra byggnader samt för grufbrytningen afsedda maskiner

och redskap. Såsom villkor för denna öfverlåtelse hade bolaget uppställt,

att staten skulle under hvart och ett af nämnda 30 år från Kiruna till

Riksgränsen framforsla minst 1,000,000 ton af bolagets järnmalmer mot

en frakt af kr. 2,64 per ton, därvid bolaget skulle tillgodoräknas 44 öre

per ton i ersättning för hållandet af egna vagnar för transporten, att staten

under ifrågavarande tid afstod från den jordägarandel, hvartill den

eventuellt kunde vara berättigad, samt att staten förband sig att vid de

trettio årens utgång inlösa bolagets järnväg med hvad därtill hörde.

I eu den 4 april 1907 daterad underdånig skrifvelse inkom bolaget

med förnyad framställning i ärendet, hvilken innefattade två alternativa

förslag. Det ena af dessa afsåg en uppgörelse, i vissa afseenden lika med

det af Kungl. Maj:t då framlagda förslaget till öfverenskommelse med

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag m. fl. och i öfrigt byggd på de i

bolagets skrifvelse den 19 mars 1907 angifna, af inig nyss omförmälda

grunder. Den malmkvantitet, som bolaget skulle äga att under den föreslagna

trettioårsperioden tillgodogöra sig, var af bolaget satt till 36 miljoner

ton. Det andra af bolaget framlagda förslaget till öfverenskommelse

afsåg malmfältens försäljande till staten, och erbjöd bolaget staten att

förvärfva desamma för ett pris af 10 miljoner kronor kontant eller ock

mot erläggande af 900,000 kronor årligen under 25 års tid.

Redan innan bolagets sist omförmälda framställning ingifvits, hade

den åsikt gjort sig gällande, att det vore ur alla synpunkter mest önskvärdt

och ändamålsenligt, att lösningen af denna fråga skedde på det sätt,

att staten förvärfvade de ifrågavarande malmfälten. Genom en lösning i

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

sådan riktning skulle i främsta rummet det intresse komma att blifva tillgodosedt,

att malmfälten undandroges utländskt inflytande. Såsom jag förut

erinrat, framhöll Riksdagen i sin förberörda skrifvelse den 15 maj 1901

det såsom varande af synnerlig vikt att söka betrygga ifrågavarande företags

bibehållande såsom svenskt. Detta mål vinnes säkrast genom ett

inköp för statens räkning af malmfälten. Med en dylik åtgärd skulle gifvetvis

äfven det syfte vara förenadt att göra den ifrågasatta järn vägskoncessionen

för närmaste tiden obehöflig och spara till framtida behof de

betydliga malmtillgångarna i Svappavaara och Leveäniemi såsom en i statens

ägo befintlig reserv. De stora intressen med hänsyn till de norrbottniska

malmfälten, som staten redan genom den med Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag in. fl. förra året träffade öfverenskommelse förvärfva^ synas

mig ock böra utan gensaga anses bäst främjas genom en sådan anordning.

De förvärf af ägande- eller dispositionsrätt till åtskilliga malmfält,

som staten genom nämnda öfverenskommelse gjorde, hade till ändamål,

bland annat, att sätta staten i stånd att genom tillhandahållande af malm

höja och utveckla den svenska järnförädlingsindustrien. Och särskildt genom

förvärfvet af Leveäniemi malmfält skulle staten erhålla en malmtillgång,

som på grund af malmens lämpliga beskaffenhet blir af ovärderlig

nytta för den inhemska förädlingsverksamheten, när inom längre eller

kortare tid dess malmbehof kommer att stiga.

Utom det att nu angifna fördelar skulle vinnas genom den af mig

ifrågasatta anordningen, skulle densamma komma att främja äfven andra

statsintressen. Ett viktigt sådant är reglerandet af exporten af järnmalm.

I sådant hänseende måste det anses nationalekonomiskt riktigt, att, då

inom Norrbotten finnas redan under bearbetning varande grufvor af sådan

mäktighet, att ensamt från dem kunna utan risk tagas de kvantiteter järnmalm,

hvilka kunna ifrågakomma för utförsel ur riket, brytningen också

tillsvidare koncentreras till dessa grufvor. Det torde äfven få anses såsom

en riktig princip, att de malmtillgångar, som ligga närmast den befintliga

järnvägen, först tagas i anspråk, vare sig för användning inom landet

eller för export, innan man börjar bryta de mera aflägsna malmfälten,

som först genom nya dyrbara järnvägsanläggningar kunna göras åtkomliga.

Därest de nu ifrågavarande malmfälten fortfarande förblifva i enskild

ägo, kan emellertid staten icke blifva i tillfälle att i behörig omfattning utöfva

det inflytande, som staten i hela landets intresse bör äga med afseende

å de norrländska malmrikedomarna.

1 ändamål att komma till en uppgörelse, hvarigenom för statens

räkning kunde på förmånliga villkor förvärfvas äganderätten till de ifråga
Bih.

till Rilcsd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afä. 140 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

varande malmfälten i Svappavaara och Leveäniemi jämte vissa andra i

samma trakt belägna fyndigheter, hafva därför underhandlingar blifvit

förda, hvilka numera resulterat i ett förslag till sakens ordnande.

Detta förslag innefattar hufvudsakligen följande aftal. Aktiebolaget

Svappavaara malmfält öfverlåter med full äganderätt till svenska staten

samtliga bolaget tillhöriga fastigheter, utmål och inmutningar in. m. fölen

köpeskilling af 8,500,000 kronor.

I fråga om sättet för anskaffande af medel till köpeskillingens erläggande

har det befunnits önskvärdt, att denna köpeskilling icke helt och

hållet drabbade staten såsom en direkt utgift. Då nämligen staten numera är

stor delägare i Kiirunavaara och Gellivare malmfält, som redan gifva afkastning,

synes det mig lämpligt, att staten med anlitande af tillgångar från dessa

malmfält skalfar sig medel till det ifrågavarande köpets genomförande.

På denna grund är också denna del af förslaget byggdt, och för att i

möjligaste mån kunna begränsa det kapitalutlägg, som skulle behöfvas

från statens sida, har man härvid sökt och vunnit medverkan af Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag och trafikaktiebolaget Grängesberg—

Oxelösund.

På sådant sätt har man kommit därhän, att af0 statsmedel nu icke

skulle behöfva anvisas mer än 5,000,000 kronor. Återstoden af köpeskillingen

skulle erhållas genom följande anordning. Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag berättigas att, utöfver den kvantitet järnmalm, som bolaget

äger att enligt 1907 års kontrakt med staten under 25-årsperioden

1908—1932 bryta och tillgodogöra sig inom Kiirunavaara malmfält, under

tiden 1915—1932 uttaga ytterligare nio miljoner ton malm. För denna

rättighet erlägger bolaget dels ett kontant belopp af 3,500,000 kronor, att

utgå vid den tidpunkt, då köpeskillingen till aktiebolaget Svappavaara

malmfält skall likvideras, dels ock en royalty till staten. Denna royalty

skall enligt det föreliggande förslaget utgå med tre kronor per ton af

hälften af nämnda malm kvantitet, 9 miljoner ton, eller sålunda å så stor

del däraf, som motsvarar statens delägarskap i Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag.

Genom denna anordning vinnes å ena sidan, såsom jag nyss nämnt,

att statens omedelbara kapitalutlägg för ifrågavarande affär inskränkes till

5 miljoner kronor, medan å andra sidan staten genom de inflytande

royaltyafgifterna beredes tillfälle att återbekomma nämnda kapitalutlägg

jämte ränta. Jag blir strax i tillfälle att visa, att den kapitaliserade

summan af royaltyafgifterna därutöfver komme att lämna staten

vinst. Den kapitalutgift, som för det ifrågavarande köpet skulle kräfvas

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 176.

11

från statens sida, har alltså närmast karaktär af ett förskott, för hvilket

statsverket sedermera beredes full ersättning.

Till belysande med siffror hur den föreslagna anordningen med köpeskillingens

erläggande skulle komma att ställa sig för staten, har filosofie

doktor Nils Ekholm på begäran verkställt beräkningar, hvilka såsom bilaga

litt. D. torde få fogas vid detta protokoll. Under förutsättning att statens

direkta utlägg, 5,000,000 kronor, utbetalats den 1 juli 1908, skulle enligt

nämnda beräkningar detsamma med ränta på ränta efter 4 procent den 1

juli 1933 hafva vuxit till 13,329,000 kronor. Summan af de royaltybelopp,

som skulle tillfalla statsverket för den ökade malmbrytningen under

åren 1915—1932, komme däi’emot att — med ränta på ränta af 4 procent

— den 1 juli 1933 uppgå till 18,161,000 kronor. Sistnämnda siffra visar

sålunda ett öfverskott till statens favör af 4,832,000 kronor.

Med hvad jag nu anfört torde de väsentliga grunddragen af de

preliminärt träffade öfverenskommelserna vara angifna. Två förslag till

kontrakt hafva blifvit upprättade, det ena mellan svenska staten och aktiebolaget

Svappavaara malmfält, innefattande köpeaftalet rörande nämnda

bolags grufvor och fastigheter, och det andra mellan staten samt Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

angående den af mig omförmälda ökade malmbrytningen jämte hvad

därmed står i samband.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst berörda båda

kontraktsförslag jämte därtill hörande handlingar, af den lydelse bilagorna

litt. A. och B. till detta protokoll utvisa, anförde departementschefen

vidare följande:

Innan jag yttrar mig angående de särskilda bestämmelserna i kontraktsförslagen,

torde jag få i korthet omnämna resultaten af de undersökningar,

som hittills blifvit utförda för utredande af beskaffenheten och

omfattningen af de malmtillgångar, hvilkas förvärfvande för statens räkning

nu är ifrågasatt. En sammanfattande redogörelse härom har på uppdrag

utarbetats af professorn vid tekniska högskolan Walfrid Petersson, och jag

anhåller att nämnda redogörelse måtte såsom bilaga litt. C. få åtfölja

detta protokoll.

Det nu ifrågasatta köpet omfattar Svappavaara, Leveäniemi och Tan - sari malmfält i Juckasjärvi socken samt Salmivaara malmfält i Gellivare

socken.

Hvad först beträffar Svappavaara malmfält anför professor Petersson,

att af olika personer vid skilda tillfällen gjorda uppskattningar af malmarean

vid malmens utgående i dagen hade gifvit nära öfverensstämmande

resultat, hvadan man med stor tillförsikt torde kunna angifva malmarean

Utredning

ang. malmtillgångarna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

vid Svappavaara till omkring 50,000 kvadratmeter. På grund af dessa

betydande dimensioner vid malmens utgående i dagen vore man berättigad

att antaga ett stort djupgående hos fyndigheten. Då emellertid en på

direkta undersökningar grundad kunskap om fyndighetens utsträckning

mot djupet saknades, hade man vid hittills utförda beräkningar af malmtillgången

endast tagit hänsyn till den kvantitet, som beräknats finnas

ofvan den projekterade järnvägens nivå eller 88 meter under toppen af

malmberget. Med ledning af föreliggande kalkyler, af hvilka vissa vore

grundade på mycket detaljerade mätningar och beräkningar, finner professor

Petersson det vara berättigadt att antaga en malmtillgång i Svappavaara

af cirka 15 miljoner ton ofvan den projekterade järnvägens nivå.

Rörande Svappavaaramalmens beskaffenhet framginge af hittills verkställda

undersökningar, att man kunde beräkna, att vid brytning i stort af nu

blottade malmpartier erhålla en malm, hållande 61 ä 62 % järn och 0,60 ä

0,7o % fosfor samt med en kalkhalt uppgående till i genomsnitt

2 k 3

Arean af genom hittills utförda undersökningar till sin beskaffenhet

och utsträckning någorlunda känd malm inom Leveäniemi malmfält har

professor Petersson uppskattat till cirka 32,000 kvadratmeter. Därtill

komme emellertid en icke ringa kvantitet malm, hvars befintlighet konstaterats

genom diamantborrningar. Den samlade malmen torde äga i

stort samma area, till åtminstone 100 meters djup. Intill ett antaget

djupgående af 100 meter kunde enligt professor Peterssons åsikt malmtillgången

utan fara för öfverskattning beräknas till cirka 15 miljoner ton,

och redan genom hittills utförda borrningar vore ådagalagdt, att betydande

kvantiteter af malm funnes under 100 meters djup. Malmen ägde till

största delen en synnerligen hög järnhalt, i allmänhet öfverstigande 60

och stundom uppgående till 69 %. Fosforhalten vore inom större delen

af fältet mycket låg, 0,oos—0,oso %. Undantagsvis uppgick den någon gång

till 1 % och däröfver. Af hela den ofvan anförda malmarean utgjordes

ungefär två tredjedelar af malm med en fosforhalt understigande 0,05 f.

De fosforfattiga och de mera fosforhaltiga malmslagen vore i allmänhet väl

skilda från hvarandra, hvarigenom det borde vara möjligt att vid Leveäniemi

anordna brytning af de i ifrågavarande hänseende olika malmkvaliteterna

hvar för sig.

I fråga om Tansari och Salmivaara malmfält uttalar professor Petersson,

att dessa malmförekomster ännu icke blifvit så noggrannt undersökta,

att man med någon säkerhet kan fälla ett omdöme angående malmrikedomen

i dessa malmfält eller malmens beskaffenhet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

Jag anhåller att härefter få något närmare redogöra för vissa bestämmelser

i de upprättade kontraktsförslagen.

Hvad* först angår det med aktiebolaget Svappavaara malmfält upp- ^trJkti£

rättade köpekontraktet är i fråga om § 1 att erinra följande. Af de å bolaget

Svappavaara nialmfält befintliga 27 utmålen äro 6 lagda år 1884, 11 år ^malmfält1

1902 och 1, Åke, år 1905. Inom de år 1902 lagda utmålen har kronan

förbehållit sig jordägarandelen, för så vidt det rörer de å kronojord liggande

utmålen, med undantag af utmålet n:r 1 Nore. De 12 utmål, beträffande

hvilka bolaget till staten försäljer jordägarandelen, äro, såsom

framgår af vid kontraktet fogad bilaga, de 6 utmålen Svappavaara n:is

1—6 från år 1884 samt utmålen Svappavaara n:is 13 och 74, n:r 1 Nore, Erik,

Rolf och Lea. Bergmästaren i mellersta bergmästaredistriktet C. O. Norelius

har i och för det ifrågavarande köpet granskat bolagets grufhandlingar

och därvid beträffande jordägarandelen inom de utmål, som ligga å

Svappavaara bys mark, ansett grufägarens rätt till jordägarandelen tryggad

på grund af upprättade kontrakt. I det år 1905 lagda utmålet Ake

hafva Svappavaara byamän förbehållit sig jordägarandelen, hvilket förhållande

synts bergmästaren Norelius vara af föga betydelse med hänsyn

till dels nämnda kontrakt och dels den omständigheten, att detta utmål

ligger till största delen på ett af de aktiebolaget Svappavaara malmfält

tillhöriga hemman, hvilka ingå i försäljningen till staten.

1 fråga om Leveäniemi malmfält är att anmärka. Vid det nu ifrågasatta

köpet har undantagits den jordägarandel inom de 17 å Leveäniemi

malmfält lagda utmålen, hvilken belöper å aktiebolaget Båtskärsnäs tillhöriga

10/285 mantal n:r 4 Svappavaara. Enligt den af bergmästare Norelius

företagna undersökningen skulle nämnda jordägarandel utgöra endast

5/285-delar eller 1,8 % af jordägarandelen i de 17 utmålen, hvadan den

synes vara af föga betydelse.

Utom de 4 inmutningar Leveä n:is 64, 65, 66 och 67, som tillhöra

aktiebolaget Svappavaara malmfält, hafva under innevarande år inom

Leveäniemi malmfält verkställts 23 inmutningar, benämnda Leveä n:is

1—23, hvilka tillhöra A. G. Rådell i Uppsala. Anledningen till att dessa

inmutningar blifvit gjorda har uppgifvits vara, att inmutaren ansett formfel

föreligga beträffande deposition jämlikt 31 § i grufvestadgan hos Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län den 17 och 18 oktober

1899 af den lösesumma, som vid utmålsläggning för de 17 aktiebolaget

Svappavaara malmfält tillhöriga utmålen å Leveäniemi malmfält bestämts

skola utgå till Svappavaara byamän för afträdd mark. Sådant fel synes

dock icke förefinnas från grufägarens sida, och i hvarje fall torde det

påstådda felet, hvilket inskränker sig till att Eders Kungl. Maj:ts befall
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

ningshafvande betraktat ifrågavarande medel såsom levererade och icke

såsom deponerade, icke kunna för aktiebolaget Svappavaara malmfält föranleda

inmutningsrättens förlust. Emellertid har hänsyn måst tagas till

berörda inmutningar i så måtto, att i § 5 af köpekontraktet med aktiebolaget

Svappavaara malmfält intagits bestämmelse därom, att köpeskillingen

för fyndigheterna inom Leveäniemi malmfält, 1,500,000 kronor, skall

af staten erläggas först sedan de af Rådell gjorda inmutningarna genom

laga kraft ägande dom förklarats ogiltiga eller annorledes upphört att vara

gällande eller ock all på mutsedlarna grundad rätt blifvit å staten öfverlåten.

Enligt § 2 i kontraktet skall den enligt § 1 försålda egendomen

tillträdas af staten den 1 juli 1908. All denna egendom skall då vara

fri från inteckningar och gravationer af hvad slag det vara må, med

undantag af vissa förmåner, som blifvit föregående ägare af 3/32 mantal

n:r 17 Svappavaara och n/e4 mantal n:r 27 Svappavaara tillförsäkrade enligt

de kontrakt, af hvilka afskrifter finnas fogade vid det af mig upplästa

köpekontraktet med aktiebolaget Svappavaara malmfält. Såsom framgår åt

dessa bilagor utgöras förmånerna af undantag af mindre betydenhet.

Enligt kontrakt den 12 juli 1900 gjordes nämligen vid försäljning till W.

F. Thisell af åbo- och besittningsrätten till s/32 mantal krono n:r 17

Svappavaara det förbehåll, att köparen skulle till säljarens fader Pehr

Henriksson Huru under dennes lifstid årligen utbetala ett belopp af 100

kronor. Det undantag, som enligt kontrakt den 13 april 1898 hvilar å

n/64 mantal n:r 27 Svappavaara, består i Erik Johansson Stålnacke och

hans hustru Vendela Eliasdotter Stålnacke medgifven rättighet att under

deras lifstid kvarbo å hemmanet i de hus, de vid tiden för kontraktets

afslutande innehade, samt att efter köparens särskilda bestämmelser tills

vidare få använda och bruka alla till hemmanet hörande ängar, åkrar och

betesskogar emot årlig afgäld till belopp motsvarande årets utlagor för

hemmanet. Erik Johansson Stålnacke uppgifves vara afliden.

1 fråga om köpeskillingen, 8,500,000 kronor, har i § 3 gjorts en

uppdelning sålunda, att först och främst de i köpet ingående fastigheterna

åsatts särskildt värde hvar för sig. Sammanlagda köpeskillingen för fastigheterna

är 25,000 kronor. Köpeskillingen för Svappavaara, Tansari och

Salmivaara malmfält har blifvit bestämd till 6,975,000 kronor, hvarvid dock

från statens sida intet värde beräknats för de båda sistnämnda fälten, med

hänsyn till den ringa kännedom man ännu äger om dem. För Leveäniemi

malmfält har särskild köpeskilling af 1,500,000 kronor blifvit utsatt med

hänsyn till den förut anförda omständigheten, att det eventuellt kan blifva

erforderligt att tills vidare innehålla nämnda köpeskilling.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 176.

15

Köpeskillingen för fastigheterna samt för fyndigheterna inom Svappavaara,

Tansari och Salmivaara malmfält, tillhopa 7,000,000 kronor, skall

enligt kontraktets 4 § erläggas å tillträdesdagen den 1 juli 1908. Härvid

har det emellertid ansetts lämpligt att för att icke bereda svårighet

med köpeskillingens utanordnande förbehålla rätt för staten till visst uppskof

med inbetalningen, så att staten må äga att senast den 1 september

1908 erlägga 3,500,000 kronor och återstående 3,500,000 kronor af ifrågavarande

köpeskilling senast den 1 januari 1909, i hvilka senare fall staten

dock får betala 4 procent årlig ränta å belopp, som icke erläggas den 1

juli 1908.

§ 5 i kontraktet innehåller bestämmelse om de af mig förut omförmälda

förutsättningar i fråga om A. G. Rådells inmutningar i Leveäniemi

malmfält, hvilka förutsättningar stipulerats skola vara uppfyllda,

innan köpeskillingen för detta malmfält må utbetalas.

Staten bör gifvetvis fritagas från skyldighet att anställa klandertalan

rörande förenämnda af Rådell verkställda inmutningar, därest frågan om

dessas giltighet icke skulle kunna blifva afgjord annorledes än medelst

rättegång. Förbehåll i sådant hänseende har därför blifvit gjordt i kontraktets

6 §. Däremot torde det vara lämpligt, att staten förbinder sig

att lämna aktiebolaget Svappavaara malmfält fullmakt att på bolagets egen

kostnad och risk anhängiggöra och utföra klandertalan mot ifrågavarande

inmutningar.

Genom § 7 i kontraktet har bolaget tillförbundits att å tillträdesdagen

den 1 juli 1908 till staten öfverlämna åtkomsthandlingar till de

fastigheter, som ingå i köpet, äfvensom alla erforderliga handlingar m. m.

rörande de sålda malmfyndigheterna.

Angående kronans jordägarandelar i vissa fyndigheter inom Svappavaara

malmfält har den 26 januari 1901 upprättats arrendekontrakt mellan

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län å Kungl.

Maj:ts och kronans vägnar samt civilingenjören G. Thisell. Detta kontrakt,

som af Thisell öfverlåtits å aktiebolaget Svappavaara malmfält,

skall naturligen upphöra att gälla från den dag, då staten tillträder bolagets

ifrågavarande egendom, och har bestämmelse härom införts i § 8 åt

kontraktet. .

Det i förevarande kontraktsförslag innefattade aftal har blifvit af

aktiebolaget Svappavaara malmfält genom dess styrelse antaget under förutsättning

dels att Eders Kungl. Maj:t lämnar bolaget tillstånd till den

kontraktet omhandlade försäljningen, dels ock att avtalet blir från statens

sida godkändt och underskrifvet före den 1 nästkommande juli. Den förstnämnda

förutsättningen är af hufvudsakligen formell innebörd, då staten nu

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

själf är köpare af bolagets ifrågavarande egendom, men såsom jag förut omnämnt

stadgas i § 18 i den för bolaget gällande ordning, att beslut om, bland

annat, försäljning af grufva eller del däraf icke må utan Eders Kungl. Maj ds

tillstånd vara giltigt med mindre samtliga aktieägare förenat sig om beslutet.

Öfverens- Jag tiar redan i det föregående redogjort för det samband, som fin
med^Luossa-nes

mellan det med aktiebolaget Svappavaara malmfält preliminärt träffade

vaara-KU- köpeaftalet samt den med Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag och trafikraktiebolag

aktiebolaget Grängesberg—Oxelösund förslagsvis uppgjorda öfverenskomoch

trafik- melsen angående ökad brytning af malm vid Kiirunavaara. Äfven det

Gränqesberq hufvudsakliga innehållet af sistnämnda öfverenskommelse har jag förut

—Oxelö- angifvit, hvarför jag nu torde få inskränka mig till att beröra vissa besund.

gtämmelser i samma öfverenskommelse, hvilka synas mig erfordra särskildt

yttrande.

Enligt öfverenskommelse med Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

skulle den nu ifrågasatta ökade brytningen, 9 miljoner ton, icke börja

förrän år 1915. Vidare skulle bolaget äga rätt, att, om det så önskade,

icke bryta hela nämnda malmkvantitet vid Kiirunavaara utan i utbyte af

densamma kunna bryta intill 2,500,000 ton vid Gellivare.

Enligt § 2 skulle staten förbinda sig att intill år 1933 eller, om

staten då icke begagnat den lösningsrätt till aktier i Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag, som enligt § 9 mom. 1 i 1907 års kontrakt är staten

tillförsäkrad, intill år 1938 icke inom Svappavaara, Leveäniemi, Tansari

eller Salmivaara malmfält bryta eller låta bryta järnmalm annat än för

järn- eller ståltillverkning inom Sverige. Enahanda inskränkning rörande

statens brytningsrätt är i 1907 års kontrakt stadgad beträffande de malmtillgångar,

till hvilka staten då erhöll äganderätt eller uteslutande nyttjanderätt.

Genom § 3 i det förevarande kontraktsförslaget tillförsäkras Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag rätt att under perioden 1915—1932 å järnvägen

Svartön—Riksgränsen utfrakta förenämnda 9 miljoner ton malm

från Kiruna eller Gellivare mot den i § 8 mom. l:o och 2:o af 1907 års

kontrakt för hvarje fall bestämda frakt och under öfriga däri stadgade

fraktningsvillkor. Fraktsatserna enligt 1907 års kontrakt äro: Kiruna—

Riksgränsen kronor 2,64, Kiruna—Svartön kronor 3,48 och Gellivare—

Svartön kronor 2,75, allt per ton.

Den till ^fraktning medgifna ökade malmkvantiteten skall sålunda

fördelas, att bolaget af densamma äger frakta under hvart och ett af

åren 1915—1917 ........... 150,000 ton,

» 1918—1920 450,000 » och

» 1921—1932 600,000 » .

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

Denna ökade ^fraktning skall dock afpassas så, att den i 1907 års

kontrakt angifva högsta fraktkvantiteten för år i olika riktningar icke må

stiga till mera än 3,750,000 ton från Kiruna till Riksgränsen, 1,400,000

ton från Kiruna till Svartön eller 1,000,000 ton Gellivaremalm från Gellivare

(Malmberget) till Svartön.

Såsom jag förut anfört skall Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag erlägga

till staten en royalty af 3 kronor per ton för hälften af den kvantitet

järnmalm, som bolaget enligt det förevarande kontraktet erhåller rätt att bryta.

I denna royalty är inberäknad den afgift, som staten såsom ägare af bolagets

preferensaktier äger bekomma i årlig utdelning af vinsten å hälften

af all malm, som brytes vid Kiirunavaara och Gellivare. Angående sistnämnda

afgift finnes bestämmelse införd i den för bolaget fastställda bolagsordningen,

enligt hvilkens 4 § sagda afgift utgör för åren 1908 1927

en krona per ton från Kiirunavaara samt SO öre per ton från Gellivare

samt för åren 1928—1932 resp. en krona 50 öre och 75 öre. Afdrages

hvad enligt bolagsordningen sålunda utgår i form af utdelning å preferensaktierna,

skall bolaget alltså enligt det förevarande kontraktet utöfver

berörda utdelning erlägga för hvad som brytes under åren 1915 1927

en royalty af 2 kronor per ton Kiirunavaaramalip och 2 kronor 50 öre

per ton Gellivaremalm samt för hvad som brytes under åren 1928 1932

en royalty af resp. 1 krona 50 öre och 2 kronor 25 öre per ton. Kvantiteterna,

hvarå royalty skall utgå, uppgå för hvart af åren 1915, 1916 och

1917 till 75,000 ton, för hvart af åren 1918, 1919 och 1920 till 225,000

ton och för hvarje år under perioden 1921—1932 till 300,000 ton. Royalty

skall erläggas för nu nämnda malmkvantiteter hvart af åren 1916

1933 omedelbart efter ordinarie bolagsstämma med Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag. Enligt bolagsordningen skall sådan stämma hällas årligen

senast under maj månad. Staten kan sålunda påräkna att under

juni månad utfå det på näst. föregående år belöpande royaltybeloppet.

De i § 6 af kontraktet innefattade bestämmelser utgöra en konsekvent

tillämpning och utsträckning till det förevarande aftalet af vissa i

1907 års kontrakt förekommande bestämmelser. I nämnda § år nämligen

föreslaget, att därest bolaget icke medhunnit att till utgången af år 1932

bryta och utfrakta de malmkvantiteter, dels enligt 1907 års kontrakt

93,750,000 ton, och dels enligt det ifrågavarande kontraktet 9,000,000 ton

eller sammanlagdt 102,750,000 ton, som bolaget skulle äga att tillgodogöra

sig från Kiirunavaara och Gellivare malmfält, skall den ersättningsskyldighet,

som enligt § 9 mom. 2 af 1907 års kontrakt för visst fall åligger

staten, omfatta hvad som brister i sistnämnda malmkvantitet, dock högst

7 miljoner ton. I 1907 års kontrakt är ifrågavarande eventuella ersätt
Bih.

till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Åfd. 140 Håft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

ningsskyldighet begränsad att omfatta högst 5 miljoner ton. Förutsättningen

för att dylik ersättningsskyldighet skulle kunna inträda är, att

staten vid 1932 års utgång begagnar sin rätt att inlösa stamaktierna i

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag. Kommer däremot denna lösningsrätt

ej till användning och har bolaget till nämnda tid ej medhunnit att bryta

och utfrakta 102,750,000 ton, skulle bolaget enligt det förevarande kontraktet

berättigas att under åren 1933—1937 utfrakta hvad som brister,

dock ej mera än högst 2 miljoner ton utöfver hvad bolaget äger att enligt

1907 års kontrakt frakta under berörda femårsperiod. Enligt § 10 i sistnämnda

kontrakt äger Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, att, om staten

ej begagnar lösningsrätten den 31 december 1932, under åren 1933—

1937 utöfver förenämnda 93,750,000 ton bryta och utfrakta ytterligare

sammanlagdt 18,750,000 ton från Kiirunavaara och Gellivare.

Enligt § 9 mom. 1 i 1907 års kontrakt skall statens inlösen af

stamaktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ske efter värdering af aktierna,

därvid till grund för värdering skall läggas den årliga medelvinst,

som bolaget skäligen bör anses ha haft å försäljningen af den malm, bolaget

brutit och tillgodogjort sig under åren 1920—1929. Vid uppskattningen

får dock ej tagas i beräkning vinst för mera än högst SO miljoner

ton malm från Kiirunavaara malmfält och högst 7,500,000 ton från

Gellivare malmfält. Då en del af de till brytning nu föreslagna ökade

malmkvantiteterna komma att uttagas under nämnda period, har det ansetts

nödigt att genom uttryckliga bestämmelser förekomma, att ej stadgandena

om lösesumman blifva i följd af det nya kontraktet vantolkade.

Genom § 7 mom. 1 i det föreliggande kontraktet bestämmes därför,

att nämnda uppskattning af medelvinsten skall jämväl omfatta hvad

bolaget på grund af nu förevarande aftal brutit och tillgodogjort sig

under åren 1920—1929, därvid äfven den enligt andra stycket af § 5 i

kontraktet erlagda särskilda royalty skall inräknas i vinsten. Någon

ändring med afseende å de nyss berörda maximikvantiteterna 30,000,000

och 7,500,000 ton malm göres däremot icke.

Till statens säkerhet är vidare i mom. 2 af § 7 föreskrifvet, att

bestämmelserna i det förevarande kontraktet icke heller skola göra ändring

i hvad i § 9 mom. 1 af 1907 års kontrakt är stadgadt därom, att, om

de malmtillgångar, som vid 1932 års utgång finnas kvar inom Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolags utmål, af den för uppskattningen föreskrifna

särskilda nämnden beräknas till mindre belopp än 150 miljoner ton i Kiirunavaara

eller 37,500,000 ton i Gellivare malmfält, från lösesumman för

de aktier, staten äger lösa, skall afdragas hvad som svarar mot bristen i nyssnämnda

kvantiteters sammanlagda belopp.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

19

Enligt § 8 i kontraktet skall hvad i §§ 13, 15, 16, 18, 24 och 29

af 1907 års kontrakt är stadgadt i tillämpliga delar gälla äfven beträffande

. den ökade malmkvantitet, som afses i det förevarande kontraktet.

De uppräknade paragraferna afse begränsning af export af A-malm från

vissa utmål i Kiirunavaara, tillhandahållandet af malm till inhemsk förädling,

bolagets förpliktande till rationell malmbrytning m. m., utfästad

godtgörelse till bolaget för eventuell exporttull in. m., statens fritagande

från skyldighet att betala royalty till G. C. Broms’ rättsinnehafvare samt

bestämmelse att de bolaget genom kontraktet tillerkända rättigheter icke

må utan statens samtycke å annan öfverlåtas.

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund ikläder sig, genom därom

i kontraktets 9 § införd bestämmelse, ansvarighet såsom för egen skuld

för alla de förbindelser, som Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag genom

det ifrågavarande kontraktet åtagit sig.

Med hvad jag nu anfört, tror jag mig hafva berört allt väsentligt

i de föreliggande kontraktsförslagen.

Rörande förslaget till aftal med Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag Jämvägsoch

trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund har järnvägsstyrelsen af- ätande.

gifvit infordradt underdånigt utlåtande, däri styrelsen anfört i hufvudsak

följande.

Enligt förslaget skulle den i 1907 års kontrakt angifna högsta fraktkvantiteten

för år i riktning Kiruna—Riksgränsen i följd af det nya aftalet

icke få ökas till mera än 3,750,000 ton, motsvarande utfrågning af högst

450,000 ton af den nu ifrågasatta nya brytningen. Vidare vore i förslaget

föreskrifvet, att af den ökade brytningen å Kiirunavaara malmfält en utfrågning

till Svartön af högst 200,000 ton per år finge af bolaget på''fordras.

De nya transporter, som i följd af ifrågavarande aftal skulle kunna

af bolaget högst påfordras, vore sålunda:

a) 450,000 ton från Kiruna till Riksgränsen samtidigt med 150,000

ton från Gellivare till Svartön eller

b) 400,000 ton från Kiruna till Riksgränsen samtidigt med 200,000

ton från Kiruna till Svartön.

Skulle bolaget välja det senare alternativet, påfordrades det största

transportarbetet i betraktande af den väsentligen större väglängden från

Kiruna till Svartön, 310,6 km., mot från Gellivare malmberg till Svartön,

210,5 km., och från Kiruna till Riksgränsen, 129,2 km. Järnvägsstyrelsen

fann sig därför vid beräkning af den rullande materiel, som

erfordrades för transporternas utförande, böra utgå från, att bolaget

kunde komma att påfordra alternativet b), och komme då till ett erfor
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

derligt anslag af 2,400,000 kronor till inköp af lokomotiv och vagnar.

Med transportökningen följde gifvetvis behof af stallbyggnader för lokomotiven,

reparationsplatser för materielen, ökade mötes- och uppställningsspår

samt boningshus för ökad personal, hvilka behof kräfde ett anslag af

1,000,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen hade i underdånigt utlåtande den 21 mars 1907

anfört, att vid den väsentligt ökade malmtransport å linjen Kiruna—Riksgränsen

i maximum 3,300,000 ton, som då var ifrågasatt, det skulle

komma att visa sig behöfligt att förbättra banans tracé. Detta gällde naturligtvis

än mer, om malmtransporterna ytterligare ökades. Det syntes

emellertid styrelsen icke nu kunna ifrågakomma att bestämma hvad i detta

hänseende borde göras, då ännu ingen erfarenhet förelåge, huru dessa

stora transporter skulle på det mest praktiska och ekonomiska sätt ordnas.

Gifvetvis borde ytterligare kapitalutlägg å banan icke göras, förrän med

bestämda siffror kunde påvisas, att det ekonomiska resultatet därigenom

förbättrades.

I anledning af järnvägsstyrelsens nu afgifna underdåniga yttrande

torde alltså icke för närvarande någon Eders Kungl. Maj:ts åtgärd erfordras.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen

att

dels bemyndiga Eders Kungl. Maj-.t, att i enlighet med närlagda förslag

till aftal mellan svenska staten, å ena, samt aktiebolaget Svappavaara

malmfält, å andra sidan, med nämnda bolag för statens räkning afsluta

köp angående de i berörda förslag omhandlade fastigheter samt grufvor,

grufveandelar in. in.;

dels för nämnda ändamål bevilja ett anslag af 5 miljoner kronor samt

bemyndiga Riksgäldskontoret att, i mån af behof och efter Eders Kungl.

Maj:ts beslut, från och med den 1 juli 1908 tillhandahålla Eders Kungl.

Maj:t nämnda belopp;

dels ock, under förutsättning att förenämnda köpeaftal mellan svenska

staten, å ena, samt aktiebolaget Svappavaara malmfält, å andra sidan,

varder af Eders Kungl. Maj:t godkändt, bemyndiga Eders Kungl. Maj:t

att å statens vägnar med Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag och trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund träffa öfverenskommelse angående

ökad brytning och utfrågning af malm in. m. i enlighet med närlagda

förslag till sådan öfverenskommelse.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

21

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

och förordnade, att till Riksdagen skulle aflåtas nådig

proposition i ärendet af den lydelse bilagan litt. till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sölve Berger.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 176.

23

Bil. A. till statsrådsprotokollet.

Emellan svenska staten, å ena, samt Aktiebolaget Svappavaara Malmfält

å andra sidan, är följande aftal träffadt:

§ I
Aktiebolaget

Svappavaara Malmfält öfverlåter och försäljer härigenom

till staten

dels följande hemmansdelar i Svappavaara by, Jukkasjärvi socken,

skattehemmanet

3

128

mantal

N:o

5 Svappavaara

3

256

»

»

9

»

13

128

»

14

1

8

»

»

17

»

11

64

»

27

» samt

kronohemmanet

6

64

»

»

29

dels ock alla bolaget tillhöriga grufvor och grufandelar med utmål

samt inmutade fyndigheter inom Svappavaara, Leveä-Niemi och Tansari

malmfält i Jukkasjärvi socken samt Salmivaara malmfält i Gellivare

socken, nämligen:

inom Svappavaara malmfält:

inmutareandelen i tjugusju (27) st. utmål angifna i bil. A. till denna §,

samt jordägareandelen i tolf (12) st. utmål, angifna i samma bilaga,

inom Leveä-Niemi malmfält:''

inmutare- och jordägareandelen i sjutton (17) st. utmål, angifna i bil. B.

med undantag för den jordägareandel, som belöper å Aktiebolaget Båtskärsnäs

tillhöriga ^ga mantal N:o 4 Svappavaara;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 176.

fyra (4) st. inmutningar, för hvilka utmål ännu ej lagts, angifna i

samma bil. B.

inom Tansari malmfält:

inmutareandelen i tre (3) st. utmål, angifna i bil. C. samt jordägareandelen

i samma utmål för ett och trettiosju etthundratjuguåttondedels

(1 T32g) mantal;

inom Salmivaara malmfält:

inmutare- och jordägareandelen uti fyra (4) st. utmål, angifna i bil. D.

§ 2.

Den enligt § 1 försålda egendomen tillträdes af staten den 1 juli

1908, och skall då vara fri från inteckningar och gravationer af hvad slag

det vara må, med undantag af de förmåner, som blifvit föregående ägare

af 332 mantal N:o 17 och $ mantal N:o 27 tillförsäkrade genom här bifogade

kontrakt. (Bil. E och F.)

§ 3.

Såsom köpeskilling för den sålda egandomen betalar staten till bolaget

kontant tillhopa åtta och en half miljoner (8,500,000) kronor,

nämligen:

för hemmansdelen T§g mantal N:o 5 Svappavaara

3

256

13

126

1

8

U

64

6_

64

9

14

17

27

29

Kr.

» fyndigheterna inom Svappavaara, Tansari och Salmivaara

malmfält tillhopa............

samt för fyndigheterna inom Leveä-Niemi malmfält . .

Summa Kr.

900: —

800: —

4,000: —

4,800: —

5,500: —

9,000: —

6,975,000: —

1,500,000: —

8,500,000: —

§ 4.

Köpeskillingen för fastigheterna samt för fyndigheterna inom Svappavaara,

Tansari och Salmivaara malmfält skall erläggas å tillträdesdagen

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

den 1 juli 1908, med rätt för staten att uppskjuta betalningen mot erläggande

af 4 i årlig ränta å hvad som ej betalas från nämnda den 1

juli 1908 till dess betalning sker; dock att 3,500,000: — kr. skola betalas

senast den 1 sept. 1908 samt återstående 3,500,000: — kr. senast den 1

januari 1909.

§ 5.

Köpeskillingen för fyndigheterna inom Leveä-Niemi malmfält,

1,500,000: — kr., skall erläggas först sedan de af A. G. Rådell gjorda

inmutningar inom samma malmfält genom laga kraft ägande dom förklarats

ogiltiga eller annorledes upphört att vara gällande, eller ock all på

mutsedlarne grundad rätt blifvit å staten öfverlåten. Vid köpeskillingens

erläggande skall staten tillika erlägga ränta å densamma efter 4 % från

den 1 juli 1908 till betalningsdagen.

§ 6.

Staten fritager sig från all skyldighet att själf anhängiggöra klandertalan

mot de i § 5 omförmälta inmutningar, men förbinder sig att lämna

bolaget fullmakt, att på dess kostnad och risk, anhängiggöra och utföra

sådan klandertalan, om bolaget därom gör framställning.

§ 7.

o

A tillträdesdagen öfverlämnar bolaget till staten åtkomsthandlingar

till de i § 1 nämnda fastigheter äfvensom alla handlingar, som styrka

bolagets rätt till de sålda malmfyndigheterna, såsom mutsedlar, protokoll

öfver verkställda utmålsförrättningar, bevis om utförda försöks- och försvarsarbeten,

fångeshandlingar till förvärfvade jordägareandelar, kopior af

alla utmålskartor samt af alla magnetiska kartor.

§ 8.

Det arrendekontrakt, som den 26 januari 1901 upprättats angående

Kronans jordägareandelar i vissa fyndigheter inom Svappavaara malmfält

emellan Konungens befallningshafvande i Norrbottens län, å Kungl. Maj:ts

och Kronans vägnar, å ena, samt Civilingenjören Gustaf Thisell, å andra

sidan, och hvilket af civilingenjören Thisell öfverlåtits å Aktiebolaget

Svappavaara malmfält, skall upphöra att gälla samma dag, som staten tillträder

den genom detta aftal försålda egendomen.

Bill. till Iiiksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 140 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N-.o 176.

Förestående aftal antages härmed under förutsättning dels att Kungl.

Maj:ts tillstånd lämnas till här omhandlade försäljning, och dels att aftalet

varder från statens sida godkändt och underskrifvet före den 1 nästkommande

juli.

Stockholm den 9 april 1908.

Aktiebolaget Svappayaara Malmfält.

Gustaf ThiselU

Henrik Santesson. G. von Heideken. G. A. Granström. B. Stafsing.

Uno Clason.

Bevittnas:

lind. Silfwerbrand.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl Maj ds Nåd. Proposition N:o 176.

Bil. A till § 1 i kontraktet med aktiebolaget

Svappavaara malmfält.

Förteckning

öfver Aktiebolaget Svappavaara Malmfälts utmål å Svappavaara malmfält.

Utmålens namn.

Beläget å mark.

Tillhörande mnt-

sedels nummer.

Svappavaara N:o 1

af

år

1884 .....

Krono-

1

» N:o 2

>

>

3 , . . . .

3

2

» N:o 3

i

».....

.

3

> N:o 4

>

.

3 .....

3

4

N:o 5

»

:

3.....

>

5

» N:o 6

».....

.

6

» N:o 54

*

>

1902 .....

>

2137

» N:o 26

i

>

3.....

>

2025

> N:o 13

>

»

» .....

Krono- och enskild

2429

> N:o 74

;

>

......

Enskild

4749

• N:o 12

t

.

>.....

Krono-

2228

> N:o 1

>

.

3.....

Krono- och enskild

2217

Erik

»

>

Enskild

1808

Svappavaara N:o 11

>

>

Krono-

2227

Vulcan

i

*

Krono- och en liten del på enskild

1899

Rolf

:

>

. .....

Enskild och en liten del på krono-

1806

N:o 1 Nore

.

J

Krono-

2266

Bero

>

>

Krono- och eu liten del på enskild

1901

N:o 6 Thyra

>

3

V.....

Krono-

1803

Svappavaara N:o 3

»

>

J.....

3

2219

Lea

t

......

Enskild och eu del på krono-

1804

Svappavaara N:o 31

5

»

».....

Krono-

2030

» N:o 4

3

3

>.....

?

2220

Balder

»

3

3.....

>

1897

N:o 3 Ivan

>

»

>.....

»

1800

N:o 4 Gustaf

.

3.....

>

1801

Åke

>

1905 .....

Enskild och på holagets

Si

1860

imma 27 st. utmål.

Aktiebolaget Svappavaara malmfält äger jordägarandelen i utmålen Svappavaara n:ris

1—6 af år 1884, Svappavaara n:ris 74 och 13, n:r 1 Nore, Erik, Rolf och Lea.

Stockholm i mars 1908.

Aktiebolaget Svappavaara Malmfält.

Gustaf Pinsett.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

Iiil. Ti. till § 1 i kontraktet med aktiebolaget

Svappavaara malmfält.

Förteckning

öfver Aktiebolaget Svappavaara Malmfälts utmål och inmutningar på

Leveä-Niemi malmfält.

Ut

in

ålens

namn.

Beläget å

mark.

Tillhörande

mutsedels

nummer.

Leveä N:o 1

af

år 1899 . .

Enskild

2763

» 2

y-

1

• •

i»

2764

>

» O

» . .

1-

2765

> 4

£

» . .

»

2766

>

> 5

y>

t

» . .

2767

Sr

» 6

:

>

>

2768

» 7

»

ä>

Tf . .

)

2769

» 8

2

>

» . .

2853

>

> 10

y>

>

2855

>

* 11

>

3>

3091

> 15

s ■ ■

*

3898

» 32

S

-

i'' . .

,

3278

»

> 38

3

» . .

>

3279

> 38

y>

y> . .

y>

3284

5

■> 39

»

* . .

:»

3285

» 40

y>

» • •

.....

3286

*

■> 18

>

» . .

>

3406

Summa 17

st. utmål.

Inmutning

av.

Leveä

N:o 64

af

25 (

4 1904 .

Enskild

4000

''i>

. 65

y>

)

y>

»

4001

66

»

»

>

>

4002

>

> 67

y>

• •

y>

4003

Summa 4 st. inmutningar. !

Stockholm i mars 1908.

Aktiebolaget Svappavaara Malmfält.

Gustaf Thisell.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

29

Bil. C. till § 1 i kontraktet med aktiebolaget

Svappavaara malmfält.

Förteckning

öfver

Aktiebolaget Svappavaara Malmfälts utmål på Tansari malmfält,

samtliga belägna å enskild mark.

Fyndigheten Tansari N:o 4 af år 1905

» » »5 » » »

» » » 6 » » »

Summa 3 st. utmål.

Stockholm i mars 1908.

Aktiebolaget Svappavaara malmfält.

Gustaf T fusel!.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

Bil. D. till § 1 i Icontrdktet med aldiebolaget

Svappavaara malmfält.

Förteckning

öfver Aktiebolaget Svappavaara Malmfälts utmål å Salmivaara malmfält.

Utmålens namn.

Beläget å

mark.

Tillhörande

mutsedels

nummer.

Salmivaara N:o 2 af år 1904 .........

Krono

2030

» » 3 » » ».........

2032

» 4 » » *.........

2031

» 5 » » ».........

,

2033

Summa 4 st. utmål.

Stockholm i mars 1908.

Aktiebolaget Svappavaara Malmfält.

Gustaf Thisell.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 176.

31

Bil. JE. till § 2 i kontraktet med aktiebolaget

Svappavaara maImfält.

Till Herr Wilhelm Frey Thisell i Stockholm försäljer undertecknad

härmed åbo- och besittningsrätten till Tre Trettiotvåendelar (3/32) mantal

af kronohemmanet N:o 17 om Vs mantal i Svappavaara inom Jukkasjärvi

socken af Norrbottens län emot följande villkor:

l:o. Köpesumman är bestämd till Tretusen femhundra (3,500)

kronor, hvaraf femhundra (500) kronor äro denna dag erlagda och härmed

kvitteras.

2:o. Ettusen (1,000) kronor erlägges den 12 Oktober innevarande

år.

3:o. Ettusen (1,000) kronor, betalas den 12 April 1901.

4:o. femhundra (500) kronor, erlägges den 12 Juli 1901.

5:o. Återstoden Femhundra (500) kronor, betalas den 12 Oktober

sistnämnda år.

6:0. I årligt underhåll till min fader Pehr Flenriksson Huru, skall

köparen betala Etthundra (100) kronor, ett år efter detta köps underskrifvande,

samt sedermera under faderns lifstid, samma summa under ofvanstående

data hvarje år.

7:o. Under en tid af två år förbehåller jag mig rätt att bo och

nyttja de å hemmanet uppförda husen, hvilka jag förbinder mig att

under denna tid väl underhålla och vårda, allt detta räknadt från kontraktets

data.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

8:o. Köparen får på egen bekostnad söka inrymning uti den försålda

egendomen, hvartill nödiga åtkomsthandlingar jag förbinder mig att

vid anfordran utlämna till köparen.

Häraf tvenne exemplar upprättade hvaraf vi tagit ett hvardera.

Svappavaara den 12 Juli 1900.

Joll. Hend. Persson Huru.

(Bom.)

Vittna:

F. A. Falck.

Amanda Silf''werbrand.

Rätt afskrifvet intyga:

Bild. Silfversand.

R. Erikson.

G. TF. Ullmark.

Rätt afskrifvet af afskrift intyga:

Ullmark. Bud. Silfwerbrand.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

33

Bil. F. till § 2 i kontraktet med aktiebolaget

Svappavaara malmfält.

Till Disponenten och Riddaren Gustaf Thisell i Luleå upplåter och

afstår samt försäljer jag undertecknad mitt innehafvande Kronohemman

Svappavaara N:o 27 om u/64 dels mantal emot en öfverenskommen köpesumma

stor Femtusenfemhundra (5,500) kronor och mot här nedanskrifna

villkor och bestämmelser:

Egendomen, som består af hus och åker, äng, skog och odlingsmark

jämte andel uti redan inmutade grufvor, får, utan undantag, af köparen

genast tillträdas med den rätt hemmanet af ålder haft, har och framdeles

lagligen tillvinnas kan, såväl uti inmutade grufvor, som ock uti allt annat

af hvad slag och beskaffenhet det vara må, och berättigas köparen att uti

allt hvad den försålda hemmansdelen rörer, genast föra talan och för densamma

sin rösträtt utöfva.

Köpeskillingen erlägges på följande villkor.

Trehundra (300) kronor betalas nu vid köpets underskrifvande,

hvilka såsom gulden härmed kvitteras.

Tretusen (3,000) kronor inom utgången af år 1898 samt återstoden

Tvåtusen tvåhundra (2,200) kronor innan den 31 Maj 1899 därefter

5 % ränta.

Jag säljare förbehåller mig rättighet få, med min hustru under vår

lifstid kvarbo på hemmanet i de hus vi nu innehafva samt, att efter köparens

särskilda bestämmelser tillsvidare få använda och bruka alla till

hemmanet hörande ängar, åkrar samt betesskogar emot årlig afgäld till

köparen motsvarande årets utlagor för detsamma.

Köparen eger, att i utan mitt vidare hörande, rätt att söka inrymning

på detta köp. Och afhänder jag mig alltså till köparen denna

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 140 Hcift. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 176.

egendom, och får han öfver densamma råda, som öfver all annan välfången

egendom.

Häraf tvenne exemplar växlade.

Svappavaara den 13 April 1898.

Erik Johansson Stålnacke.

(Bom.) Säljare.

*

Hustru Wendela Eliasdotter Stålnacke.

(Bom.)

Bevittna:

F. A. Falck. Rud. Silfwerbrand.

Med förestående köpeafhandling förklarar jag mig nöjd och förbinder

mig till dess uj^pfyllande.

Ort och dag som ofvan.

Gustaf Pinsett,

gen. Nils Andrén.

På en gång närvarande vittnen.

F. A. Falck. Rud. Silfwerbrand.

Rätt afskrifvet af afskrift intyga:

G. W. Ullmark. Rud. Silfwerbrand.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 176.

35

Bil. B. till statsrådsprotokollet.

Under förutsättning, att det denna dag upprättade köpeaftal, hvarigenom

Aktiebolaget Svappavaara Malmfält till Svenska Staten försålt bland

annat samtliga bolaget tillhöriga grufvor och grufveandeler jämte utmål,

samt inmutade fyndigheter inom Svappavaara, Levieniemi och Tansari

Malmfält i Jukkasjärvi socken samt Salmivaara malmfält i Gellivare socken,

varder å statens sida slutligen godkändt, träffas emellan Svenska Staten,

å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag och Trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund, å andra sidan, följande öfverenskommelse:

§ 1.

Utöfver den kvantitet järnmalm, som Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

enligt 1907 års kontrakt emellan staten samt Luossavaara-Kiirunavaara

Aktiebolag, Aktiebolaget Gellivare Malmfält och Trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund äger att under 25-årsperioden 1908—1932 bryta

och tillgodogöra sig inom Kiirunavaara Malmfält, skall bolaget mot den i

§§ 4 och 5 här nedan stadgade ersättning till staten under tiden 1915—

1932 äga bryta och tillgodogöra sig inom samma malmfält ytterligare nio

(9) millioner ton, dock med rätt för bolaget att, om det sådant önskar,

inom Gellivare malmfält bryta och tillgodogöra sig intill 2,500,000 ton af

sistberörda malmkvantitet, oberäknadt varpmalm, hvarom förmäles i § 7

af 1907 års kontrakt.

§ 2.

Staten förbinder sig att intill år 1933, eller, om Staten då icke begagnat

den lösningsrätt till aktier i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag,

som enligt § 9 mom. bo i 1907 års kontrakt är Staten tillförsäkrad, intill

år 1938 icke inom Svappavaara, Levieniemi, Tansari eller Salmivaara

malmfält b ryta eller låta bryta järnmalm annat än för järn- eller ståltillverkning

inom Sverige.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 116.

§ 3.

Staten tillförsäkrar Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag att under

perioden 1915—1932 frakta å järnvägen Svartön-Riksgränsen utöfver de

malmkvantiteter, sorn angifvas i § 8 mom. Ro och 2:o af 1907 års kontrakt,

ytterligare den malm, tillsammans nio millioner ton, som bolaget

genom detta kontrakt erhåller rätt att bryta inom Kiirunavaara och Gellivare

Malmfält, mot den i ofvannämnda § 8 mom. l:o och 2:o för hvarje

fall bestämda frakt och under öfriga däri stadgade fraktningsvillkor. Denna

kvantitet skall sålunda fördelas, att bolaget under hvart och ett af åren

1915—1917 äger frakta etthundrafemtiotusen (150,000) ton, under hvart

och ett åt åren 1918—1920 fyrahundrafemtiotusen (450,000) ton samt

under hvart och ett af åren 1921—1932 sexhundratusen (600,000) ton;

dock att den i 1907 års kontrakt angifna högsta traktkvantiteten för år i

olika riktningar icke må i följd af nyssberörda bestämmelse ökas till mera

än 3,750,000 ton från Kiruna till Riksgränsen, 1,400,000 ton från Kiruna

till Svartön eller 1,000,000 ton Gellivaremalm från Gellivare (Malmberget)

till Svartön.

§ 4.

Såsom vederlag för de bolaget genom detta kontrakt tillerkända rättigheter

och förmåner erlägger bolaget till staten dels ett kontant belopp

af 3,500,000 kronor, hvilket betalas den 1 juli 1908, dock med rätt för

bolaget att uppskjuta betalningen intill den i september 1908 mot erläggande

af fyra procent årlig ränta å hvad som ej betalas den 1 juli från

sistnämnda dag till betalningsdagen, dels ock en royalty, enligt nedan

gifna bestämmelser.

§ 5.

För hälften af den kvantitet järnmalm, som Luossavaara-Kiirunavaara

Aktiebolag genom bestämmelserna i § 1 här ofvan erhåller rätt att

bryta, eller alltså för fyra och eu half (472) millioner ton skall bolaget

till staten erlägga en royalty af tre (3) kr. per ton, dock att å denna royalty

skall afräknas den afgift, som staten såsom ägare af bolagets preferensaktier

på grund af bolagsordningens bestämmelser äger bekomma i utdelning

för ifrågavarande fyra och en half millioner ton.

Royaltyn skall erläggas sålunda, att Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

utöfver nyssberörda afgift betalar omedelbart efter ordinarie bolagsstämma

hvart af åren 1916, 1917 och 1918 royalty för 75,000 ton med

2 kr. per ton för Kiirunavaaramalm och 2 kr. 50 öre per ton för Gelli
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Majrts Nåd. Proposition N:o 176.

varemalm, hvart af åren 1919, 1920 oeh 1921 royalty för 225,000 ton

efter samma grund, hvart af åren 1922—1928 royalty för 300,000 ton

likaledes efter samma grund samt hvart af åren 1929—1933 royalty för

300,000 ton med 1 kr. 50 öre per ton för Kiirunavaramalm och 2 kr.

25 öre per ton för Gellivaremalm.

§ 6.

Har Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag icke medhunnit att till

utgången af år 1932 bryta och utfrakta de malmkvantiteter, som bolaget,

dels enligt 1907 års kontrakt, dels enligt detta kontrakt, äger tillgodogöra

sig från Kiirunavaara och Gellivare Malmfält, tillhopa etthundratvå millioner

sjuhundrafemtiotusen (102,750,000) ton, skall den ersättningsskyldighet,

som enligt § 9 mom. 2:o af 1907 års kontrakt för visst fall åligger

staten, omfatta hvad som brister i 102,750,000 ton dock högst sju (7)

millioner ton. Begagnar ej staten sin lösningsrätt vid 1932 års utgång

och har bolaget till den tiden ej medhunnit att bryta och utfrakta

102,750,000 ton, skall bolaget äga utfrakta hvad som brister under femårsperioden

1933—1937, dock ej mera än högst 2,000,000 ton utöfver hvad

bolaget eldigt 1907 års kontrakt äger frakta under samma femårsperiod;

skolande härvid bestämmelserna i § 10 i 1907 års kontrakt i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

§ 7.

Bo. Den i § 9 mom. Bo af 1807 års kontrakt föreskrift^ uppskattning

af den medelvinst, Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag under

åren 1920—1929 haft å malmförsäljningen, skall jämväl omfatta hvad bolaget

på grund af nu förevarande aftal brutit och tillgodogjort sig under

sagda period, därvid jämväl den enligt andra stycket af § 5 här ofvan för

samma malm erlagda särskilda royalty skall inräknas i vinsten; dock att

härigenom ändring icke sker, med afseende å de i anförda § 9 mom. Bo

af 1907 års kontrakt bestämda maximikvantiteter malm — 30,000,000 ton

från malmfältet i Kiirunavaara och 7,500,000 ton från Gellivare malmfält

— som vid inlösen få tagas i beräkning.

2:o. Bestämmelserna i detta kontrakt skola ej heller göra ändring

i hvad i § 9 mom. Bo af 1907 års kontrakt är stadgadt därom, att om

de malmtillgångar, som vid 1932 års utgång finnas kvar inom LuossavaaraKiirunavaara

Aktiebolags utmål, af nämnden uppskattas till mindre belopp

än 150 millioner i Kiirunavaara eller 3772 millioner i Gellivare

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176. ''

Malmfält, från lösesumman för de aktier, staten äger lösa, skall afdragas,

hvad som svarar mot bristen i nyssnämnda kvantiteters sammanlagda

belopp.

§ 8.

Hvad i §§ 13, 15, 16, 18, 24 och 29 af 1907 års kontrakt är stadgadt

skall i tillämpliga delar gälla äfven beträffande den malmkvantitet,

som Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag genom detta kontrakt erhåller

rätt att bryta.

§ 9.

Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund ikläder sig ansvarighet såsom

för egen skuld för alla de förbindelser, som Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

genom detta kontrakt åtagit sig.

Förestående aftal antages härmed under förutsättning af vederbörande

bolagsstämmors godkännande inom nästkommande Juni månads utgång

men upphör att vara för bolagen bindande, därest det icke af staten

inom samma tid godkännes.

Stockholm den 9 april 1908.

Trafikaktiebolaget Grängesberg— Luossavaara—Kiirunavaara

Oxelösund. aktiebolag.

Vollrath Tham. Vollratli Tham.

C. II. Byström.

Bevittnas:

Herman Duse.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

39

Bil. C. till statsrådsprotokollet.

Svappavaara och Leveäniemi m, fl. järnmalmsfält i

Norrbottens län

af

Walfr. Petersson.

Svappavaara malmfält.

Svappavaara malmberg, beläget å 67° 381/2'' n. br. och 2° 51'' o.

long. från Stockholm, på cirka 350 m. höjd öfver hafvet, 40 km. OSO.

om Kiruna och 65 km. b. NO. om Gellivare malmberg, är kändt sedan

midten af 17:e århundradet och sålunda det tidigast kända af malmbergen

inom Jukkasjärvi malmtrakt. Under 17:e och 18:e århundradena

var här en tidtals mycket liflig grufdrift, hvarvid bröts nästan uteslutande

kopparmalm, under det att järnmalmen var föremål för långa eller ingen

uppmärksamhet. Efter koppargrufvornas nedläggande hafva endast försvarsocb

undersökningsarbeten utförts vid fältet, och är det hufvudsakligen

under det senaste tiotalet år som sådana utförts i större omfattning.

Malmfältet bar i senare tid varit föremål för undersökningar för svenska

statens räkning vid trenne olika tillfällen, nämligen 1875 af O. Gumselius och

C. A. Dellwik m. fl., 1890 af Hj. Lundbohm och författaren samt 1899 af

författaren. Resultaten af dessa undersökningar äro offentliggjorda i

»Underdånig berättelse om en på nådig befallning år 1875 företagen

undersökning af malmfyndigheter inom Gellivare och Jukkasjärvi socknar

af Norrbottens län» (Sveriges Geologiska Undersökning 1877), »Underdåniga

berättelser öfver apatitundersökningar i Norrbotten» (Stockholm

1892) och »Underdånig berättelse om en undersökning af mindre kända

malmfyndigheter inom Jukkasjärvi malmtrakt»1 (Stockholm 1899). I

sistnämnda publikation är meddelad en af kartor och fotografier illustrerad

utförlig beskrifning öfver Svappavaara malmfält, grundad på de dittills

utförda undersökningarna. Öfver de sedan denna tid utförda arbetena

hafva otryckta berättelser afgifvits af grufingeniören C. I. Asplund (1904)

Geh. Bergrat G. Köhler (1899 och 1905) och grufingeniören Hj. Nord- 1

1 I det följande citerad under benämningen »Jukkasjärvi Malmtrakt».

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungi. Maj tis Nåd. Proposition N:o 176.

qvist (1906). Nedanstående framställning grundar sig på samtliga dessa

utredningar.

Svappavaara malmberg höjer sig till cirka 100 in. öfver omgifvande

slättland och stupar brant mot norr; mot söder öfvergår berget så småningom

till en bred ås, benämnd Danelivaara, med längdsträckning i

norr—söder.

Malmfyndigheten sträcker sig i nord-sydlig riktning från Danelivaara

öfver malmberget, hvars högsta topp och norra branta sluttning utgöres

af malm, och fortsätter vidare ett hundratal meter norrut under därvarande

myrmark. I Danelivaara täckes malmen af jordaflagringar, å

själfva jSvappavaaraberget är den däremot till största delen icke täckt af

jord. A malmberget samt i södra delen af Danelivaara, där jordbetäckningens

mäktighet i allmänhet icke öfverstiger 1 m. och där talrika jordrymningar

blifvit utförda, hafva malmgränserna kunnat bestämmas med stor

noggrannhet; på Danelivaaras norra del och norr om malmberget, där jordbetäckningen

är ganska mäktig, har det däremot ej varit möjligt att fullt

exakt angifva gränserna för fyndigheten. Af olika personer vid skilda

tillfällen gjorda uppskattningar af malmarean vid malmens utgående i

dagen hafva emellertid gifvit nära öfverensstämmande resultat. Sålunda

beräknades totala malmarean:

af d. v. grufingeniören Björn Kjellberg

författaren 1899

» grufingeniören C. I. Asplund 1904

» Geheime Bergrat G. Köhler 1905

» grufingeniören Hj. Nordqvist 1906

Man torde sålunda med full tillförsikt kunna angifva malmarean vid

Svappavaara till omkring 50,000 m2.

1899 till 50,000 m2,

» 50,000 in2,

» 52,800 m2,

» 50,000 m2,

» 48,800 in2.

Malmfyndigheten vid Svappavaara utgöres af ett antal större och

mindre, efter hvarandra stjärt om stjärt liggande linser af dels svartinalm

och dels blodstensmalm, omgifna af en tydligt skifrig, kvartsfattig

granulit (»syenitgranulit»),1 hvars skiffrighet öfverensstämmer till

strykning och stupning med malmgränserna, alltså med generella strykningen

norr—söder och stupningen cirka 70°—75° mot öster. Såväl granulit

som malm innehåller särskilt i fältets norra del gångartade partier af

skapolitbiotitsten af en till flera meters mäktighet. 1 malmen förekomma

stundom smärre inlagringar af granulit och vid sidan af hufvudmalmerna

uppträda här och där enstaka smärre malmlinser i granuliten. De geologiska

1 Se Jukkasjärvi Malmtrakt sid. 19 o. 52.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

förhållandena visa uti detta hänseende åtskillig analogi med dem vid vissa

af mellersta Sveriges i kvartsrika granuliter inlagrade malmfyndigheter.

Af de olika malmlinserna utgöres den nordligaste af svartmalm i sin

norra och blodstensmalm i sin södra del; svartmalm och blodsten öfvergå

1 hvarandra i strykningsriktningen. Denna malmlins har en längd af 770

m. och en bredd af 25—60 in. Den efterföljes mot söder af en lins af

uteslutande blodstensmalm med en längd af c:a 320 in. och en maximibredd

af 45 in., afsmalnande åt bägge ändar. Några få meter öster om södra

spetsen af denna malmlins är en annan lins af blodstensmalm med en längd

af 125 m. och eu medelbredd af c:a 15 m. 10 in. öster om dennas

södra ända träffas ytterligare en blodstenslins af 60 in. längd och c:a 20

in. medelbredd och slutligen, skild från den sistnämnda genom ett endast

2 in. mäktigt lager, den sydligaste malmlinsen, äfven denna bestående af

blodstensmalm, c:a 130 in. lång och med 20 in. medelbredd.

Svappavaara malmfyndighet har sålunda en längd af c:a 1.3 km.

och en medelbredd af omkring 40 in. Fyndigheten har, såsom ofvan anförts,

nord—sydlig strykning och en sidostupning af c:a 70°—75° mot öster.

Rörande malmens utsträckning mot djupet och mäktighet på djupare

nivåer hafva ringa upplysningar erhållits genom de här utförda fåtaliga

diamantborrningarna. Enligt Hj. Nordqvist är genom diamantborrning utrönt

att malm linnes på resp. 62.6, 150.7 och 168.24 m. djup under malmbergets

högsta topp, men hittills gjorda undersökningar hafva icke gifvit tillräckliga

hållpunkter för att afgöra huruvida malmens mäktighet på djupare

nivåer är oförändrad eller icke. Af de bägge borrhål, som i detta hänseende

gifva någon afsevärd upplysning, har det ena, ansatt lodrätt i

malmen, nedgått i denna c:a 53 in., då »gråberg» träffades; huruvida detta-,

såsom ingeniör Asplund anser, är en inlagring i malmen eller är fyndighetens

liggande torde tills vidare få lämnas oafgjordt; i senare fallet

skulle det kunna innebära ett malmens afsmalnande mot djupet. Det

andra af ifrågavarande borrhål däremot har ansatts i malmfyndighetens

hängande och med 50° lutning drifvits igenom det här 75° stupande och

i dagen 56 in. breda malmlagret, hvars liggande träffades vid 70 m. borrhålslängd

eller 50 in. under bergytan; här visar således malmen till 50

in. djup icke någon afsmalning. I blodstensmalmen har ingen undersökning

värd att nämna utförts rörande malmens djupgående. Ehuru sålunda

dessa undersökningar äro mycket bristfälliga, torde man dock

vara berättigad att antaga ett stort djupgående hos fyndigheten på grund

af de betydande dimensionerna af malmens utgående i dagen, och

då de geologiska förhållandena icke gifva någon anledning att uppfatta

fyndigheten såsom bunden endast vid dagytan. Då emellertid, som

sagdt, eu på direkta undersökningar grundad kunskap om fyndighetens

Bill. till Eiksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 140 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

utsträckning mot djupet saknas, har man vid hittills utförda beräkningar

endast tagit hänsyn till den kvantitet, som beräknas befinna sig ofvan den

projekterade järnvägens nivå eller 88 m. under toppen af malmberget, under

antagande att malmen till denna nivå har samma utsträckning som i dagen.

Beträffande malmtillgångarna i Svappavaara malmfält ofvan nämnda

nivå förtjäna följande kalkyler att anföras:

Af dessa kalkyler äro hrr Asplunds och NordqviMs grundade på

mycket detaljerade mätningar och beräkningar.

Det torde sålunda kunna anses berättigadt att antaga en malmtillgång

i Svappavaara af cirka 15,000,000 ton ofvan den projekterade järnvägens

nivå. Att betydande malmkvantiteter finnas äfven under denna

nivå är i högsta grad sannolikt.

Hvad angår Svappavaara-malmens beskaffenhet, så har redan anförts

att densamma i fältets norra del utgöres af svartmalm och i dess södra

del af blodstensmalm.

Rörande malmens kemiska och mineralogiska beskaffenhet utfördes

åren 1897—1899 ganska omfattande utredningar, för Indika redogöres i

»Jukkasjärvi Malmtrakt», sid. 44—52. Ur denna redogörelse må anföras

följande:

Svartmalmen är dels finkornig, dels nästan tät och består så godt

som uteslutande af magnetit, kalkspat och apatit, de bägge senare mineralen

än likformigt blandade med hvarandra än bildande oregelbundna

körtlar och sprickfyllnader. Kalkspatshalten visade sig i 9 från olika

delar af fyndigheten tågna generalprof uppgå till 1.9i—20.66 % eller i

medeltal 10 % och apatithalten till 3.4i—17.28 / eller i medeltal 9.2 %.

Nämnda prof, Indika tagits af förf. dels 1890 och dels 1899 ur nysprängd,

ovittrad, oskrädd malm, höllo 43.20— 65.85 % järn (medeltal

57.2 f) och 0.608—3.188 ’/<■ fosfor (medeltal 1.65 /), O.027—O.osi % svafvel,

I.07—II.57 % kalk (medeltal §. 6 %) och i 4 undersökta prof O.15—O.40» /

titansyra (medeltal O.29 %). År 1897 togos af d. v. grufingeniören Bj.

Kjellberg generalprof af skrädd malm från två olika skärpningar, hvilka

vid analys gåfvo resp. 65.13 % järn, I.140 % fosfor och O.044 % svafvel och

64.18 % järn, O.670 % fosfor och O.060 % svafvel och vid en år 1898 af

af författaren 1899

c:a 13,000,000 ton

» 16,000,000 »

» 19,800,000 »

» 15,500,000 »

grufingeniören C. I. Asplund 1904

» Geh. Bergrat G. Köhler 1905

» grufingeniören Nordqvist 1906

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nio 176.

samme person utförd försöksskrädning från olika delar af hela svartmalmsförekomsten

erhölls en malm som höll 61.44 tf järn och 0.95 tf fosfor. _

Blodstensmalmen vid Svappavaara är finkornig, till texturen ej så

tät som svartmalmen, och innehåller liksom denna kalkspat och apati t fint

insprängda eller i mer eller mindre oregelbundna partier, hvarjemte den

stundom innehåller granat. Lokalt, inom ett mindre område, är blodstenen

mullformig (»järnsand») i det att apatiten och kalkspaten urlakats, hvarigenom

fosforhalten i'' denna malmmull nedgått till O.os-O.o? och järnhalten stigit

till 65.16— 69.42. Kalkspatshalten i 10 prof af oskrädd, fast blodstensmalm,

som togos af förf. år 1899, växlade emellan 2.25 och 11.76 tf (i medeltal 4.9 tf)

och apatithalten emellan O.si och 16.68 tf (i medeltal 6.i tf). Samma prof

holk» en järnhalt, växlande emellan 48.12 och 64.26 tf (medeltal 59.4 tf),

en fosforhalt, växlande emellan 3.088 och 0.357 tf (medeltal I.14 tf) och en

kalkhalt af 0.63—6.59 tf (medeltal 2.7 tf); svafvelhalten uppgick i två undersökta

prof till resp. O.05 och O.oe tf och titansyrehalten i samma prof till

O.13 och O.09 tf samt i ett tredje prof till O.45 tf. Vid en af Bj. Kjellberg

år 1898 utförd försöksskrädning erhölls från 10 olika skärpningar skrädd

malm hållande 58.so—67.92 Z järn (medeltal 61.67 Z) samt 0.26—1.26 %

fosfor (medeltal 0.86 Z). ... .... ...

Af grufingeniören C. I. Asplund utfördes år 1904 skrädningsförsök

dels af den i malmbergets norra sluttning anstående svartmalmen och dels

af blodstenen omedelbart söder om malmbergets topp. På förstnämnda

ställe erhöllos 48 % »prima» malm med en genomsnittshalt af 64.is Z järn,

0.98 Z fosfor, 3.3 Z kalk och 1.4 Z kiselsyra samt 50 Z »sekunda» malm

med en genomsnittshalt af 59.74 tf järn, 0.84 tf fosfor, 5.2 tf kalk och l.i tf

kiselsyra. Af blodstensmalmen i hufvudlagret erhöllos 66.1 tf »prima» malm

med i genomsnitt 58.65 tf järn, O.si tf fosfor, 2.6 tf kalk och 11.9 tf kiselsyra

samt 31.6 tf »sekunda» malm med i genomsnitt 47.3 tf järn, O.45 tf

fosfor, 4.6 tf kalk och 25.1 tf kiselsyra. Af den mera svartmalmsblandade

sidomalmen erhöllos 53 tf »prima» malm med 62.03 tf järn, O.79 tf fosfor,

5.2 tf kalk och l.os tf kiselsyra och 41 tf »sekunda» malm med 57 tf järn,

I.14 tf fosfor, 7.5 tf kalk och 0.9 tf kiselsyra.

Geh. Bergrat G. Kölder beräknade år 1899 genomsnittshalten hos

Svappavaaramalmen till 62.3 tf järn och 0.8 tf fosfor, hvilka tal han i ett

senare utlåtande år 1905 på grund af senare undersökningar ändrade till

62.es

qvist vid sina undersökningar funnit att i blodstensfyndigheterna järnhalterna

växla emellan 54.90 och 64.so tf och fosforhalterna emellan O.27

och I.20 tf och detta så att järnhalten tilltager och fosforhalten aftager 1

riktning från söder mot norr till ofvan omfatta järnsandsparti, hvithet;

är beläget omedelbart nedom södra sluttningen af malmberget, hvarpå

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kung!. May.ts Nåd. Proposition N:o 176.

fosforhalten åter synes tilltaga och järnhalten sjunka. Medelhalten för

hela blodstensområdet beräknar Nordqvist till 61.55 tf järn och 0.48 tf fosfor,

för hela svartmalm sområdet till GO.si tf järn och O.92 tf fosfor samt för

fältet i dess helhet till 61.22 tf järn och 6.64 tf fosfor, siffror, hvilka visa

nära öfverensstämmelse med de af Köhler år .1905 angifna.

Af det. anförda framgår att man inom Svappavaara malmfält kan

beräkna, att vid brytning i stort af nu blottade malmpartier erhålla en malm,

hållande 61—62 tf järn och O.eo å O.70 tf fosfor samt med en kalkhalt uppgående

till i genomsnitt c:a 3 tf.

Någon utredning rörande malmens beskaffenhet mot djupet förelio-ger

icke, anledning att antaga att malmens karaktär i stort förändras inom

ofvan i beräkningen antagna djup synes emellertid icke förefinnas.

Förutom ofvan anförda malmtillgång finnas väster om hufvudmalmen

flera smärre fyndigheter af såväl svartmalm som blodsten, till hvilka icke

hänsyn tagits i ofvanstående framställning.

De gamla koppargrufvorna vid Svappavaara äro samtliga belägna i

järnmalmens sidosten på själfva malmberget. Kopparmalmen, som utgöres

af kopparkis och något brokig kopparmalm, förekommer endast i skapolitförande

granulit. Rörande kopparmalmstillgångarna hafva under det senaste

århundradet icke några undersökningar blifvit utförda, och är det omöjligt

att rörande utsikten för en lönande kopparmalmsbrytning vid Svappavaara

f. n. göra något som helst uttalande.

Svappavaara malmfält är belagdt med 27 utmål, af hvilka 6 äldre

täckas af de senast lagda. Hufvudmalmen är helt och hållet belägen på

kronomark, de sistnämnda sidomalmerna delvis på Svappavaara bys ägor.

Leveäniemi malmfält.

Detta år 1897 upptäckta malmfält, hvilket är beläget i Mattsmyran,

e:a 2 km. SSO om Svappavaara malmberg, blef under 1898 och 1899 undersökt

dels genom upprättande af en magnetisk orienteringskarta och dels

genom diamantborrning; en redogörelse för resultaten af dessa undersökningar

är lämnad af förf. i Jukkasjärvi Malmtrakt sid. 56—63.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. May.ts Nåd. Proposition N:o 176.

Fastställandet af malmtillgångarna vid Leveäniemi malmfält möter

synnerligen stora svårigheter. Dessa härröra till väsentlig del däraf att

berggrunden inom hela fältet är dold af lösa jordaflagringar af 3—14 m.

mäktighet, hvilka delvis bestå af torfdy och lera, hvartill kommer att en

stor del af fältet är myrländt. Af denna orsak är utförande af jordrymnings-

och sprängningsarbeten förenadt med stora svårigheter, och undersökningen

af fältet har på grund häraf hufvudsakligen måst ske genom vertikala

borrhål, hvarvid upplysning om berggrundens beskaffenhet erhållits genom

diamantborrkärnorna. Men därjämte har bedömandet af malmtillgångarna

i mycket hög grad försvårats därigenom att jämte samlad malm mer eller

mindre magnetitrika bergarter, smi äfven innehålla smärre malmpartier,

förekomma i stor utsträckning inom malmfältet, hvilka bergarter äfven

utöfva inverkan på de magnetiska mätningsinstrumenten. De under 1899

och sedermera år 1904 utförda undersökningarna vid Leveäniemi hade på

grund af dessa omständigheter visat sig vara otillräckliga för bildandet af

ett bestämdt omdöme om malmtillgångarna, och anordnades därför år 1907

en mera omfattande undersökning, hvars ledning anförtroddes åt förf.

Vid denna undersökning utfördes detaljerade magnetiska mätningar och omfattande

diamantborrningar (till en sammanlagd borrhålslängd af 1,232 m. i

38 st. borrhål), samt kemiska och mineralogiska undersökningar af öfver

ett 80-tal prof af malm från borrkärnor och genom jordrymning blottade

malmpartier. Genom att sammanställa de därvid vunna resultaten med

resultaten af tidigare utförda diamantborrningar, sådana dessa återfinnas i

de hos Svenska Diamantbergborrningsaktiebolaget i Stockholm förvarade

borrningsrapporterna (totalantalet å Leveäniemi t. o. in. år 1907 utförda

diamantborrhål är 73 med eu sammanlagd borrhålslängd af något mer än

1,700 m.) har det nu blifvit möjligt att erhålla en uppfattning om malmtillgångarnas

ungefärliga storlek och om malmens beskaffenhet vid malmfältet.

Det malmförande området vid Leveäniemi har en utsträckning af

cirka 1,200 m. längd i norr—söder och 700—300 in. bredd. Enligt de

magnetiska kartorna är malmens hufvudmassa belägen inom fältets södra

del, under det att malmen inom den norra delen förekommer mera spridd

i smärre partier.

Af diamantborrningarnas resultat, kombinerade med de magnetiska

horisontal- och vertikalintensitetskartornas anvisningar, framgår att samlad

malm uppträder i fältets södra del som ett antal större och mindre partier

af långsträckt form, delvis liggande stjärt om stjärt och ordnade till ett

malmstreck, hvilket bildar en mot söder konvex båge af cirka 1,000 m.

längd. Inom detta malmstreck hafva de särskilda malmpartierna en

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

längd växlande emellan några tiotal och 300 in. och eu bredd från några

få meter upp till 40 å 50 m. I fältets norra del förekomma flera smärre,

spridda malmpartier, samt i dess västra del ett långsträckt i norr—söder

strykande parti af cirka 300 in. längd och cirka 20 in. bredd.

I dessa malmpartier förekomma här och där smärre inlagringar af

granulit, än med än utan magnetitinsprängningar, och de omgifvas ofta af

mer eller mindre magnetitrik granulit, i hvilken ej sällan förekomma skikt

af malm med eu mäktighet, växlande från O.i till ett par meter och däröfver.

Denna malm haltiga granulit har inom vissa delar af fältet stor

utbredning och är på många ställen så rik på magnetit att den under

vissa omständigheter med fördel bör kunna tillgodogöras i samband med

magnetisk anrikning.

Malmfyndighetens sidosten utgöres af en skifling, stundom skiktad,

kvartsfattig granulit — asyenitgranulit» — af samma slag som i Svappavaara

malmberg, och öfverensstämma dennas skiffrighet och skiktning

sinsemellan och med kontakterna mot malmen.

Arean af genom hittills utförda undersökningar till sin beskaffenhet

och utsträckning någorlunda känd malm inom Leveäniemi har förf. uppskattat

till cirka 32,000 m.2, af hvilka 27,000 m.2 tillhöra det ofvan omnämnda

sydligare malmstrecket. Därtill kommer en icke ringa kvantitet

malm, hvars befintlighet konstaterats genom diamantborrningarna, men

hvilken antingen hittills blifvit så ofullständigt undersökt rörande sin utsträckning

att en uppskattning däraf f. u. ej kan ske, eller ock förekommer

i jämförelsevis smala lager tillsammans med magnetitrik granulit

och hvars tillgodogörande torde komma att ske endast i samband med

magnetisk anrikning af denna.

Hvad beträffar fyndighetens utsträckning mot djupet, så är sidostupningen

inom fältets västra del tämligen brant, cirka 60° 70° mot

öster, i fältets sydligaste del nordlig, ganska flackt, 35°—40° närmast bergytan,

men brantare, 55°—60° och däröfver, på djupare nivåer; i fältets

östra del är sidostupningen västlig och ganska brant, 60°—75°.

De inom fältet utförda diamantborrhålen hafva eu längd växlande

emellan 1.94 och 166.4 in. På grund däraf att sidostupningen hos fyndigheten

gör eu vinkel af 35°-—75° mot horisonten under det att alla borrhålen utom

ett till följd af jordbetäckningens stora mäktighet måst drifvas i vertikal

riktning, hafva borrhålen i sned riktning öfvertvärat malmlagren, och de

flesta borrhål hafva därför gått i såväl malm som granulit. Den längd

malmen intager i borrhålet är sålunda icke på något ställe lika med

malmens vare sig maklighet eller djupgående.

En föreställning om arten och beskaffenheten af de genom borrningarna

undersökta malmpartierna lämnar följande sammanställning af

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

en del borrhål, nämligen de, som inom det ofvan anförda, sydligare malmstrecket

träffat samlad malm.

Utmål

n:r.

Borr-

håls-

beteck-

Djup

nnder

bergytan.

Bergartens beskaffenhet.

Längd

i borr- hålet.

Anmärkningar.

ning.

TU.

»m.

7

XTV

0— 6.1

Svartmalm................

6.1 +

»

h

0—15.2

D:o ................

15.2

—27.1

Granulit, delvis malmhaltig........

11.9 +

Sidostupning 61°.

1

xi

0- 4.4

Malmblandadt skarn...........

4.4

—17.85

Svartmalm................

13.45

—30.54

Granulit.................

12.69 +

1

C

0- 4.3

Granulit.................

4.3

-40.4

Svartmalm med 2 granulitpartier af resp.

0.5 och 1.9 m. tjocklek.........

30.1

—44.8

Granulit, till 44.0 malmblandad......

4.4 +

Sidostupning 61”.

1

0

0—24.0

Svartmalm, med ett 2 m. grannlitparti . . .

24.0

—30.95

Granulit med ett 2.4 m. malmparti och 3—5

om. tjocka malmränder.........

6.95 +

2

u

0—19.0

Svartmalm ................

19.0

2

w

—43.45

0- 7.1

Grannlit med malmkörtlar.........

Svartmalm................

24.45 +

7.1 +

Sidostupning

33°—44°.

G

0—22.6

Svartmalm med ett 3.4 m. grannlitparti, del- vis malmblandadt...........

22.6

Sidostupning 43°.

—38.5

Granulit, ej malmblandad, mod 2 st. malm- partier af resp. 0.2 och 0.8 m. tjocklek .

15.9

—73.0

Svartmalm med ett 0.3 m. parti af malm- haltig grannlit.....V......

37.7

—79.4

Granulit, delvis hornblende- ö. magnetithaltig

6.4

—83.4

Svartmalm................

4.0

—87.9

Grannlit, malmhaltig...........

4.5 +

1

K

0—13.75

Svartmalm................

13.75 +

2

illa

0—19.5

Svartmalm................

19.5 -f-

TU b

0—69.8

Svartmalm................

69.8 +

N

0— 2.5

Svartmalm...............

2.5

- 9.0

Granulit.................

6.5

—44.2

Svartmalm................

35.2

—60.7

Granulit, rik pä malmpartier af växlande

mäktighet...............

15.1 +

Sidostupning 60°.

2

I

0—28.0

Svartmalm................

28.0

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

Utmål

n:r.

Borr-

håls-

beteck-

ning.

Djup

under

i bergytan.

in.

Bergartens beskaffenhet.

1

j Längd

! i borr- liålet.

in.

== =-=

Anmärkningar.

,

- 31.6,

Ainfibolit, magnetitrik...........

3.5

- 86.1

Svartmalm med ett 0.3 in. granulitparti . .

54.6

— 95.3

Granulit med ett 2.0 m. malmparti.....

9.2

Sidostupning 55°.

—154.0

Svartmalm med ett 0.6 in. granulitparti . .

58.7

—166.4

Granulit, malinhaltig med ett 2.2 m, och ett

0.3 m. malmparti...........

12.4 +

2

H

0— 2.5

Granulit.................

2.5

— 14.7

Svartmalm................

12.2 +

2

m

0— 8.5

Granulit.................

8.5

— 16.2

Svartmalm................

7.7 +

2

R

0— 15.6

Granulit .................

15.6

Sidostupning 35°.

— 63.4

Svartmalm med ett 2 m. granulitparti . . .

+

OO

I>-

Sidostupning vid

2

II

0— 3.15

Svartmalm med ett 0.46 m. granulitparti . .

3.15 +

61 m. djup 45°.

2

T

0- 5.1

Svartmalm................

5.1

— 23.9

Granulit, malmhaltig med 0.1—0.5 in. malm-

partier................

12.8 +

Sidostupning 50°.

2

X

0— 2.0

Svartmalm................

2.0

|

- 5.6

Granulit, malmblandad..........

3.6

— 18.6

Svartmalm med ett 1.8 m. granulitparti . .

13.0 +

3

Z

0 - 4.7

Granulit.................

4.7

Sidostupning 60°.

— 10.7

Svartmalm med en 0.2 in. granulitparti. . .

6.0

— 13.7

Granulit, malmblandad..........

3.0

— 210

Svartmalm, rel. fattig, med 0.6 m. granulit-

parti.................

7.3

—125.8

Svartmalm................

104.8 +

3

I

0—103.0

Svartmalm................

103.0 +

4

XXYI

0- 3.0

Svartmalm................

3.0 +

Y

0— 15.6

Svartmalm................

15.6

— 20.65

D:o rel. fattig...........

5.05 +

33

IIT

0- 21.0

Svartmalm................

21.0

— 45.4

Granulit, malmblandad..........

23.4 +

33

1

0— 1.94

Svartmalm................

1.94 +

33

Ä

0- - 35.0

Svartmalm med ett skarnparti om 3.1 in. och

3 granulitpartier af resp. 0.2, 0.7 och 0.3

m. tjocklek..............

33.06

- 37.8

Granulit, malmblandad..........

2.8 +

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

49

Utmål

n:r.

Borr-

håls-

beteck-

Djup

under

bergytan.

Bergartens beskaffenhet.

Längd

i borr- hålet.

Anmärkningar.

ning.

m.

in.

33

ö

0- 4.3

Granulit, malmblandad..........

4.3

33

— 21.0

Svartmalm med 2 granulitpartier af resp. 2.5

och 1.3 m. tjocklek..........

16.7 +

VT

0— 2.2

Granulit, malmblandad..........

2.2

— 29.0

Svartmalm................

26.8

11

— 33.4

Granulit, malmblandad..........

4.4 +

a

0— 38.9

Svartmalm . . .............

38.9

— 44.0

Granulit, malmhaltig...........

5.1

11

— 82.35

Svartmalm med 2 st. granulitpartier af resp.

0.25 och 2.6 m. tjocklek........

38.35 +

XXIII

0- 42.0

Svartmalm med ett 0.6 m. grönskarnsparti .

42.0 +

11

g

0— 2.2

Svartmalm................

2.2 +

15

XXVII a

0— 2.2

Svartmalm, blodstenablandad.......

2.2 +

XXVII b

0— 5.0

D:o d:o .......

5.0 +

n

0— 5.93

D:o d:o .......

5.93 +

Att afgöra huruvida eu ökning eller minskning i de resp. malmpartiernas

mäktighet mot djupet föreligger, har i allmänhet icke varit

möjligt, med den omfattning undersökningsarbetena hittills erhållit. Emellertid

hafva i en del borrhål på djupare nivåer träffats större tillgångar

af samlad malm än som förhållandena närmare dagytan gifvit anledning

att antaga, medan på andra ställen ett aftagande i mäktighet mot djupet

kunnat iakttagas. Det torde sålunda kunna antagas att, oaktadt de särskilda

malmpartierna med hänsyn till mäktighet in. m. variera såväl i

fält som mot djupet, dock totala malmarean inom det ifrågavarande området

åtminstone till hittills genom borrning nådda djup är i stort sedt

oförändrad. Att den samlade malmen liksom äfven den malmhaltiga

granuliten ingalunda äro bildningar, som äro inskränkta till de närmast

den nuvarande jordytan belägna delarna af jordskorpan framgår, förutom

af det ofvan antydda geologiska förekomstsättet, af resultaten af borrningarna.

Sålunda må nämnas att i 6 borrhål af resp. 125.8, 103.o, 82.35,

69.8, 63.4 och 52 m. djup samlad malm anstår i borrhålens botten och

att det djupaste af de inom fältet utförda borrhålet genomgått samlad

malm, med endast ett par granulitpartier af resp. 3.5 och 9.2 m. tjocklek,

till 154 m. djup, där malmblandad granulit med malmskikt vidtog, hvilken

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 140 Häft. 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

anstår i borrhålets botten vid 166.4 m. djup (sidostupningen hos bergarterna

i detta borrhål är 55°).

Under sådana förhållanden torde man vara berättigad att beräkna

att den samlade malmen äger i stort samma area till åtminstone 100 m.

djup. Då malmen, såsom af nedan anförda undersökningar framgår, äger

en synnerligen hög järnhalt, torde man kunna antaga att af 1 in3 erhålles

4 ton malm. Den ofvan anförda malmarea motsvarande malmkvantiteten

uppgår sålunda till cirka 128,000 ton per meters afsänkning eller vid

ett antaget djupgående af 100 m. 12,800,000 ton. Tager man därjämte

hänsyn till de ofvan omnämnda, genom borrningar konstaterade, men hittills

alltför ofullständigt undersökta partierna af samlad malm, hvilka icke inräknats

i ofvanstående malmarea, samt de sannolikt högst afsevärda malinkvantiteter

som i samband med magnetisk anrikning kunna utvinnas ur

den malmhaltiga granuliten, som delvis omgifver den samlade malmen,

torde denna siffra utan fara för öfverskattning kunna höjas till cirka

15,000,000 ton. Att betydande kvantiteter af malm finnas äfven under

100 m. djup är redan genom hittills utförda borrningar ådagalagdt.

Malmen inom Leveäniemi malmfält är uteslutande svartmalm, som

dock på några ställen i fältets norra del är något blodstensblandad. Den

är finkornig och hav delvis tät textur; delvis är den ganska lös. Ofta är

malmen pipig och innehåller smärre håligheter, i hvilka förekomma kristaller

af magnetit, amfibol och stundom desmin; denna pipighet förekommer

ej endast i den nära dagytan belägna delen af malmen utan äfven

vid de hittills genom diamantborrningar nådda största djupen. Utom

magnetit innehåller malmen som konstant beståndsdel amfibol i växlande

mängd, inom vissa delar af fältet kalkspat och på enstaka ställen apatit i

delvis riklig mängd. Här och där är malmen genomsatt af skölar af olika

mäktighet, hvilka i åtskilliga fall försvårat och t. o. m. omöjliggjort borrhålens

fortdrifvande.

Hvad beträffar malmens kemiska beskaffenhet, så utmärkes densamma

till största delen af hög järnhalt, i allmänhet öfverstigande 60 % och

stundom uppgående till 69 % och därutöfver, samt en fosforhalt som inom

större delen af fältet är mycket låg, O.oos—O.os /; i genomsnitt håller

malmen i denna del af fältet 63.4 f järn och O.014 % fosfor; inom andra

delar af fältet växlar fosforhalten mellan O.044 och O.79 %, och malmen

håller där i genomsnitt 63.0 % järn och O.35 % fosfor; undantagsvis uppgår

fosforhalten till 1 % och däröfver.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

Titansyrehalten varierar i de 7 på detta ämne undersökta profven

emellan O.05 och I.35 %; malmen innehåller äfven vanadinsyra, i de två

därå undersökta profven uppgående till resp. O.17 och O.20 /. Svafvelhalten

är låg, så ock manganhalten. De olika malmslagens kemiska

karaktär i öfrigt framgår af nedanstående fullständiga analyser å generalprof

af de vid 1907 års undersökningar erhållna diamantborrkärnorna.

Fullständiga analyser af generalprof af diamantborrkärnor.

B

0 r

r h å

1

0

0—16.4 in.

1

0—28 m.

Z

35—72 m.

d

12.3—38.9 m.

Kiselsyra..................

1.92

1.35

1.75

1.38

Järnoxidoxidnl ...............

92.80

94.55

92.44

89.90

Järnoxidul .................

—

0.87

—

—

Järnoxid ..................

0.80

—

1.76

4.14

Lerjord..................

0.72

1.20

0.34

0.35

Titansyra .................

1.34

0.41

0.10

0.05

Manganoxidul...............

0.23

0.10

0.10

0.18

Kalk...................

0.80

0.44

1.64

2.12

Magnesia..................

0.83

0.78

1.34

0.97

Fosforsyra.................

0.010

0.032

0.69

1.00

Vanadinsyra................

0.20

0.17

ej best.

ej best.

Svafvel..................

0.030

0.013

0.011

0.017

Glödgningsförlust..............

0.10

—

—

—

Järn .... ................

Fosfor.............;.....

Svafvel..................

99.780

67.76

0.005

0.030

99.915

69.15

0.014

0.013

100.171

68.06

0.30

0.011

100.107

68.00

0.49

0.017

Växlingarna i järn- och fosforhalter inom Leveäniemi framgår af

nedanstående analystablå, upptagande analyser af under 1907 tagna generalprof

af malm från borrkärnorna inom olika delar af fältet och på

olika djup under bergytan.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

Malm- parti,

sign. *

Utmål

n:r.

Borr-

hål

sign.

Djup, från

hvilket analys- profvet tagits,

m. under

bergytan.

Borrhåls- längd

represen- terad af

analys- profyet.

Halt i % af

Anmärkningar.

järn.

fosfor.

titan-

syra.

L

38

Jr II

hela malmbredden (19 m.)

68.85

0.006

0.24

Fe304-82.49 •/., Fe203=13.04 %.

Jr III

> >

(23 m.)

69.75

0.015

Jr IV

midten af malmen

69.45

0.009

P

22—38.2

16.2

67.26

0.009

Fe304 = 85.74 %, Fe203=7.38 %.

a

7

h

0 —15.2

15.2

66.47

0.013

>

1

C

4.3—11.1

6.8

64.08

0.045

»

12.8—17.6

4.8

61.09

0.056

»

20.2—40.4

20.2

61.09

0.048

1.35

1

0

0. —16.4

16.4

67.76

0.005

1.34

Fullständig analys se sid. 13.

G

38.5—46.0

7.5

65.07

0.011

>

46.0—54.3

8.3

67.86

0.006

1.25

»

62.7—73.0

10.3

51.19

0.007

»

79.4-83.4

4.0

66.07

0.008

>

2

w

0 — 3.6

3.6

68.47

0.005

»

3.6— 7.1

3.5

68.65

0.010

u

0 —19.0

19.0

66.08

0.036

r

1

K

0 —13.75

13.75

68.60

0.030

G

0.8—12.4

11.6

65.17

0.014

»

2

B

15.6-21.6

6.0

68.85

0.009

21.6—30.6

9.0

64.48

0.012

30.6—33.2

2.6

62.88

0.017

33.2—35.3

2.1

65.67

0.016

35.3-40.7

5.4

62.30

0.015

40.7-60.3

19.6

69.05

0.044

62.5

stuff

—

0.015

>

m

8.5—16.2

7.7

66.47

0.009

»

»

H

2.5— 6.7

4.2

65.27

0.009

>

»

I

0 -28.0

28.0

69.15

0.014

0.41

Fullständig analys se sid. 13.

s

2

I

31.5—45.4

13.9

66.17

0.17

45.4—52.6

7.2

57.51

0.42

* De i denna kolumn anförda beteckningarna hänföra sig till de olika malmpartierna inom

Leveäniemi.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

53

Malm-

parti,

sign.

Utmål

n:r.

Borr-

hål

sign.

Djup, från

hyilket analys- profyet tagits,

m. under

bergytan.

Borrhåls- längd

represen- terad af

analys- profvet.

Halt i % af

Anmärkningar.

järn.

fosfor.

titan-

syra.

S

2

I

54.0— 59.0

5.0

51.80

0.45

61.0— 67.6

6.6

53.13

0.33

67.6— 78.4

10.8

65.67

0.49

78.4— 84.1

5.7

50.70

0.36

84.1— 86.0

1.9

51.00

0.34

87.5— 89.5

2.0

56.51

0.044

95.3-108.7

13.4

57.81

0.18

109.3-133.0

23.7

66.67

0.14

133.0-137.8

4.8

62.68

0.13

140.7—148.2

7.5

68.06

0.068

150.0—154.0

4.0

65.07

0.16.

>

T>

N

0 — 2.5

2.5

67.06

0.24

9.0— 31.7

22.7

66.47

0.18.

31.7— 42.1

10.4

50.35

0.65

42.1— 44.2

2.1

63.48

0.70

59.7— 60.6

0.9

50.05

0.68

»

3

Z

4.7— 9.5

4.8

56.12

0.12

13.7— 18.6

4.9

39.61

1.83

21.0— 35.0

14.0

64.48

0.20

35.0— 72.0

37.0

68.06

0.30

0.10

Fullständig analys se sid. 13.

73.0— 90.95

17.95

68.85

0.23

90.95—116.6

25.65

66.66

0.67

116.6-121.6

5.0

63.88

0.30

121.6-125.8

4.2

53.53

0.52

>

I

X

5.6— 9.2

3.6

67.66

0.067

11.0— 18.6

7.6

68.56

0.30

»

T>

I

111.0

stuff

—

0.24

e

2

T

0 — 5.1

5.1

67.06

0.081

g

4

Y

0 - 15.6

15.6

63.68

0.29

15.6— 20.6

5.0

42.69

1.41

V

33

1

3.8— 20.0

16.2

67.46

0.55

23.1— 29.6

6.5

65.47

0.47

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

Malm-

parti,

sign.

Utmål

n:r.

Borr-

hål

sign.

Djup, från

hvilket analys- profyet tagits,

m. under

bergytan.

Borrhåls- längd

represen- terad af

analys- profvet.

Halt i % af

Anmärkningar.

järn.

fosfor.

titan-

syra.

9

33

Ö

4.3—12.5

8.3

68.46

0.38

>

11

d

0 — 6.3

6.3

67.06

0.41

7.4—11.2

3.8

68.85

0.33

12.3—38.9

26.6

68.00

0.79

0.05

Fullständig analys se sid. 13.

44.0—54.3

10.3

66.27

0.56

54.3—59.0

4.7

67.86

0.48

59.0—64.0

5.0

63.18

0.44

67.0—82.3

15.3

64.87

0.53

>

>

g

0 — 2.2

2.2

69.65

0.34

i

15

n

0 — 5.9

5.9

68.85

0.41

—

Fe304=68.l5 %, FejOs = 27.86 %.

Häraf framgår att de fosforfattiga och de mera fosforhaltiga malmslagen

i allmänhet äro väl skilda ifrån hvarandra. Den fosforfattiga

malmen förekommer sålunda inom fältets västra och sydligaste delar under

det att den mera fosforhaltiga uppträder i dess östligare del. Det bör

alltså vara möjligt att vid Leveäniemi anordna brytning af de i ifrågavarande

hänseende olika malmkvaliteterna hvar för sig. Af den ofvan anförda

malmarean utgöres ungefär två tredjedelar af malm med en fosforhalt

understigande O.05.

Leveäniemi malmfyndigheter äro belägna på Svappavaara bys ägor

och belagda med 17 utmål.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

55

Tartari.

3 km. VNV om Svappavaara malmberg är en järn malmsfyndighet

belägen vid Tansarijokis utflöde i Liukattijoki.

Någon utredning rörande denna fyndighets utsträckning och beskaffenhet

i öfrigt föreligger icke. Enligt uppgift hafva 4 stuffprof af malm

härifrån vid analys visat sig hålla mycket hög järnhalt (69.07—71.13 %),

varierande fosforhalt (O.03—O.70 %) och en titansyrehalt af 0.75—1.46 %.

Fyndigheten är belägen på Svappavaara bys ägor och belagd med

3 utmål.

Salmivaara.

Denna år 1897 upptäckta fyndighet är belägen 3 km. väster om den

vid Kaitumälfven liggande byn Neitisuando och 28 km. NNO om Gellivare

malmberg. Enligt en år 1902 upprättad magnetisk orienteringskarta föreligger

här ett ganska vidsträckt kompassdrag af omkring 1 km. längd,

bildande en mot sydväst konvex båge. Genom den regelbundna och jämna

fördelningen af den magnetiska vertikalintensiteten företer fyndigheten

någon likhet med den vid Leveäniemi och synes det vara sannolikt att

äfven vid Salmivaara finnas såväl samlad malm som magnetitrika bergarter.

Berggrunden är emellertid täckt af mäktiga jordaflagringar, hvilka försvårat

undersökningsarbetena. Under år 1904 utfördes härstädes diamantborrning

på 4 olika platser inom området för kompassdraget, hvarvid, sedan 7.6—12.9

m. mäktiga jordaflagringar genomgåtts borrhålen neddrefvos till 5.16—10.8

in. djup i fasta berget. Enligt de hos Svenska Diaman tbergborrningsaktiebolaget

i Stockholm förvarade borrningsrapporterna gick det ena borrhålet

till 5.73 in. djup i »malmblandadt hornblende», det andra 2 in. i »malmblandadt

hornblende med svafvel- och kopparkis» samt därpå 8.25 in. i

»svartmalm med svafvel och kopparkis», det tredje 3.7 in. i »malmblandad

glimmer», 5.so in. i svartmalm och 1.78 m. i »granulit och kvartsi t», samt

det fjärde 3 in. i »malmblandad glimmer och kis», 0.65 m. i »glimmer
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

och kloritsköl» samt 1.5i m. i »kvartsit och granit». Ett femte borrhål

kunde på grund af ras ej fortsättas ned till fast berg.

Dessa undersökningar gifva, såsom synes, ringa hållpunkter för bedömande

af fyndighetens beskaffenhet och värde.

Fyndigheten är belägen på kronojord och belagd med 4 utmål.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 176.

57

Bil. D. till statsrådsprotokollet.

Till Hans Excellens Herr Statsministern.

Enligt aftalet emellan svenska staten å ena, samt aktiebolaget Svappavaai-a

Malmfält, å andra sidan, af den 9 april 1908 angående inköp af

nämnda bolags grufegendom in. in. skulle köpeskillingen härför utgöra

8V2 miljoner kronor. Af denna köpeskilling skulle staten enligt Kungl.

Maj:ts proposition af den 9 april 1908 erlägga 5 miljoner kronor den 1

juli 1908. Detta belopp med ränta på ränta efter 4 % (då räntan årligen

lägges till kapitalet) kommer att den 1 juli 1933 uppgå till 13,329,181

kronor (och några ören).

Vidare skulle, under förutsättning att statsverket för den ökade

malmbrytningen under åren 1915—1932 erhåller den 1 juli hvart af åren

1916—1918 en royalty af 225,000 kr., under hvart af åren 1919—1921

en royalty af 675,000 kr. och under hvart af åren 1922—1933 en royalty

af 900,000 kr., dessa belopp med ränta på ränta efter 4 f>, såsom ofvan

sades, komma att den 1 juli 1933 uppgå till ett sammanlagdt belopp af

18,161,638 kronor (och några ören).

Stockholm den 9 april 1908.

Nils Ekholm.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 140 Höft.

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1908:196 Memorial, med förslag till de återstående stadgandena i det nya reglementet för riksgäldskontor et. s. 7 i texten
  2. SU 1908:187 Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition angående inköp för statens räkning af aktiebolaget Svappavaara malmfält tillhöriga grufvor m. m., dels s. 2 i texten