Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse af 3 och 4 §§ i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm, den 15 maj 1903

15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:182, Med förslag till lag om ändrad lydelse af 3 och 4 §§ i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm, den 15 maj 1903

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182.

1

N;o 182,

Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen med förslag till lag

om ändrad lydelse af 3 och 4 §§ i lagen angående folkskoleväsendet

i Stockholm, den 15 maj 1903; gifven Stockholms

slott den 3 april 1908.

Under åberopande afbilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kung!. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse af 3 och 4 §§ i lagen angående

folkskoleväsendet i Stockholm den 15 maj 1903.

De till ärendet hörande handlingarna skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kung]. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

Bih. till Riked. Prut. 1903. 1 Sami 1 Afd. 116 Höft. fB-.o 182.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse af 3 och 4 §§ i lagen angående

folkskoleväsendet i Stockholm den 15 maj 1903.

Härigenom förordnas, att 3 och 4 §§ i lagen angående folkskoleväsendet

i Stockholm den 15 maj 1903 skola hafva följande ändrade lydelse:

3 §.

Öfverstyrelsen utgöres af tjuguen ledamöter, Indika utses en af Stockholms

stads konsistorium, tio af stadsfullmäktige bland stadens vid fullmäktigeval

röstberättigade inbyggare, som uppnått tjugufem år, och tio bland ledamöterna

i de territoriella församlingarnas skolråd på sådant sätt, att hvarje skolråd

väljer två elektorer och dessa elektorer vid sammanträde inför ordföranden i

Storkyrkoförsamlingens skolråd förrätta valet.

Ledamot — — — uppdraget.

4 §.

Öfverstyrelsen — — — anvisad.

Angående — — — stadga.

Öfverstyrelsen äger att åt särskilda inom densamma för handläggning åt

nedan angifna ärenden utsedda nämnder, en hvar bestående af minst fem

personer, öfverlämna att enligt de närmare föreskrifter, som af styrelsen meddelas,

med styrelsens rätt och befogenhet besluta om beviljande af tjänstledighet

åt och förordnande af vikarier för lärare, om tillämpning på enskilda

fall af bestämmelser, antagna af styrelsen, om åtgärder enligt gällande folkskolestadga

mot vanartade skolbarn eller tredskande föräldrar och målsmän

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!-. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182.

3

samt för Girigt i mindre ärenden af ekonomisk natur; skolande dock för

giltigheten af dylik nämnds beslut erfordras, att minst tre af dess ledamöter

deltagit i beslutet och att samtliga tillstädesvarande ledamöter varit om

detsamma ense.

Om öfverstyrelsens rätt att åt nämnd uppdraga handläggningen af ärenden

rörande uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn

gäller hvad särskild! är stadgadt.

Af ofvanberörda nämnder vidtagna åtgärder skola vid öfverstyrelsens

nästföljande sammanträde för styrelsen anmälas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1909. Från och med samma

dag skall öfverstyrelsen hafva den sammansättning, som i lagen stadgas, i

följd hvaraf de enligt 3 § erforderliga val skola äga rum före 1908 års

utgång. Af de ledamöter, Indika då utses, skola halfva antalet af de utaf

skolrådens elektorer utsedda och halfva antalet af de utaf stadsfullmäktige

utsedda efter lottning inför öfverstyrelsen utträda vid 1909 års slut.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kuvgl. Maj ds ^åd. Proposition N:o 182,

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 april 1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve E hrens vård,

Malm.

^agenangående Utefter anförde departementschefen, statsrådet Hammarskjöld:

foihskoie- »Ofverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor har i underdånig skrifvelse

IZlhoJ den 22 december 1906 anfört följande:

Lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm 3 § lista stycket har

enligt lagen den 7 juli 1905 följande lydelse:

Öfverstyrelsen utgöres af ledamöter, utsedda af skolråden, Stockholms

städs konsistorium och stadsfullmäktige sålunda, att hvarje skolråd äfvensom

konsistorium väljer en ledamot samt stadsfullmäktige bland stadens vid fullmäktigeval

röstberättigade inbyggare, som uppnått 25 år, välja lika många

ledamöter, som hela antalet af de utaf skolråden välde.’

Redan då de territoriella församlingarna i Stockholm hördes öfver för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. MajHs Nåd. Proposition N;o 182.

slaget till berörda lag, framställdes af Storkyrkoförsamlingen anmärkning om,

att i följd af dessa bestämmelser antalet af öfverstyrelsens ledamöter skulle

vid en delning af de större församlingarna varda allt för stort. I den kung!,

propositionen med förslag till berörda lag yttrade emellertid dåvarande statsrådet

och chefen för kung!, ecklesiastikdepartementet följande:

’Den farhåga, som sålunda af Storkyrkoförsamlingen uttalats, kan jag

icke finna vara grundad på några som helst faktiska omständigheter. Antalet

ledamöter i öfverstyrelsen skulle enligt nuvarande förhållande (1903) komma

att understiga antalet ledamöter i exempelvis drätselnämnden och delning af

eu eller annan församling skulle icke synnerligen uppbringa antalet ledamöter

i öfverstyrelsen.’

Ökningen af församlingarnas antal har emellertid gått fortare, än nämnda

departementschef förmodade. Redan nu hafva 4 församlingar tillkommit, hvarigenom

från nästa års början antalet af öfverstyrelsens medlemmar ökas med

åtta eller till 25. Delningen af Jakobs, Maria och Katarina församlingar torde

ej dröja länge. Vid deras delning kommer, om berörda författning fortfarande

skall oförändrad äga bestånd, antalet af öfverstyrelsens medlemmar att ökas

till mer än 30.

Öfverstyrelsen intager med afseende å folkskoleväsendet enahanda ställning,

som åt de i gällande förordning om kommunalstyrelse i Stockholm omförmälda

nämnder, hvar inom sitt område, finnes anvisad. För jämförelses

skull angifves här antalet ledamöter i stadens öfriga nämnder. Drätselnämnden

utöfvar sin verksamhet på två afdelningar, hvardera med 10 ledamöter.

Fattigvårdsnämnden har 12 ledamöter, handels- och sjöfartsnämnden likaledes

12, gasverksstyrelsen 5, mantalsnämnden 8 och hälsovårdsnämnden 9 ledamöter.

Kyrkogårdsnämnden utgöres af 4 af stadsfullmäktige och 4 genom

kyrkostämmorna i de territoriella församlingarna valda ledamöter. Dessa senare

utses på det sätt, att hvar och en församling väljer 2 personer att utse

nämndens ledamöter. Dessa elektorer sammanträda inför öfverståthållaren och

utse 4 ledamöter i nämnden.

Af denna jämförelse framgår, att af ofvanberörda stadens nämnder endast

drätselnämnden har flera än 12 ledamöter, Men härvid är att märka, att drätselnämnden,

såsom ofvan nämnts, arbetar på 2 afdelningar med 10 ledamöter

i hvardera afdelningen och att drätselnämndens samtliga 20 ledamöter sammanträda

gemensamt endast för behandling af några få i författningen närmare

angifna pleniärenden.

En del folkskoleärenden äro visserligen af sådan beskaffenhet, att deras afgörande

till äfventyrs kan öfverlämnas till ett utskott, såsom t. ex. tillämpningen

på enskilda fall af vissa af öfverstyrelsen antagna bestämmelser, men

flertalet ärenden måste dock dragas under öfverstyrelsens pröfning, och torde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Klut oi. Maj As Nåd. Proposition N:o 182.

det vara uppenbart, att det för en nämnd med så stor förvaltning som öfverstyrelsen

är mera till skada än till nytta, att för många ledamöter deltaga i

besluten. Därför är en begränsning af den genom ökningen af antalet församlingar

i hufvudstaden enligt nu gällande bestämmelser uppkommande ökningen

af antalet ledamöter i öfverstyrelsen synnerligen önskvärd.

För att förebygga att antalet af öfverstyrelsens medlemmar alltför mycket

ökas, erfordras emellertid ändring af bestämmelserna om val af öfverstyrelsens

ledamöter, i syfte, att deras antal ej skall ökas i samma mån, som församlingarnas

antal blir större. Då hittills den regel varit gällande, att stadsfullmäktige

äga välja lika många ledamöter som hela antalet af de af skolråden

valda, och stadsfullmäktige icke lära medgifva ändring i denna bestämmelse

i den riktning, att inskränkning sker i deras rätt att välja ledamöter i

öfverstyrelsen, så måste, för att minskning af antalet ledamöter i öfverstyrelsen

må äga rum, skolråden afstå från att hvar för sig vara representerade i

öfverstyrelsen och i stället utse ett mindre antal ledamöter.

Enligt öfverstyrelsens åsikt bör antalet ledamöter i öfverstyrelsen bestämmas

till 21. Denna siffra har öfverstyrelsen funnit lämplig af det skäl, att

detta antal är tillräckligt, för att ledamöterna skulle — utom att samtliga

tillstädeskomma för handläggning af folkskoleärenden — kunna fördelas till

tjänstgöring i barnavårdsnämnden och i de för ärendenas beredning erforderliga

utskott sålunda, att minst 5 ledamöter tjänstgöra i barnavårdsnämnden,

5 i pedagogiska utskottet, 5 i ekonomiutskottet och de återstående i byggnad

sutskott eller i tillfälliga utskott.

I fråga om hvillca valkorporationer skulle äga utse ledamöter i öfverstyrelsen

torde den bestämmelse böra bibehållas, att en ledamot utses af Stockholms

stads konsistorium och af de öfriga ledamöterna hälften väljes af skolråden

och hälften af stadsfullmäktige. Då emellertid församlingarnas antal

är större än det antal ledamöter, de sammanlagdt skulle äga att enligt detta

förslag genom skolråden välja, torde staden böra indelas i så många valområden,

som församlingarna äga välja representanter,, eller 10. Enär valkorporationerna

utgöras af skolråden, kan indelningen i valområden ej ske uteslutande

med fästadt afseende på folkmängden, utan måste — för så vidt val

ej här skulle ske genom elektorer för hela staden såsom vid val till kyrkogårdsnämnd.

hvilket öfverstyrelsen dock ej finner lämpligt — antingen en församling

för sig eller liera hela församlingar gemensamt utgöra ett valområde.

Öfverstyrelsen har tänkt sig, att denna indelning i valområden skulle tillgå

på följande sätt. Först skulle hvar och en af de församlingar, hvilkas folkmängd

är större än Vxo af hela stadens folkmängd utgöra ett valområde för

sig. De öfriga församlingarnas sammanlagda folkmängd skulle sedan divideras

med antalet återstående valområden och de af dessa sistberörda församlingar,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182.

7

som hafva lika stor eller större folkmängd än den sålunda uppkomna siffran,

skulle hvar för sig utgöra ett valområde. Af de härefter återstående församlingarna

skulle i första hand de församlingar, som hafva den minsta folkmängden,

till det antal, som erfordras för att uppnå sistberörda siffra, förenas

till ett valområde. Därefter skulle på samma sätt förfaras, så länge sådant

erfordras, för att samtliga valområdenas antal skall inskränkas till 10.

Härvid borde iakttagas, att, så vidt ej betydligare skillnad i folkmängd förefunnes

mellan de församlingar, som kunna komma i fråga att med annan

församling sammanslås till ett valområde, närliggande församlingar därtill

förenas.

Skolrådet i de till ett valområde förenade församlingar skulle välja ledamot

i öfverstyrelsen inför den kyrkoherde i dessa församlingar, som är till

tjänståren såsom kyrkoherde i Stockholm äldst, därvid iakttagas bör, att lika

många ledamöter från hvardera skolrådet deltaga i valet.

Indelningen i valområden skulle verkställas af öfverståthållarämbetet och

förnyas hvarje år, då genom församlingsindelning eller på annan grund antalet

af de territoriella församlingarna i luifvudstaden ändrats, dock minst hvart

tionde år.

Med anledning af hvad öfverstyrelsen sålunda anfört, får öfverstyrelsen i

underdånighet anhålla, att Eders Kungl. Maj:t behagade vidtaga åtgärder, för

att lista stycket af 3 § i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm varder

ändradt i ofvannämnda syfte, och föreslår öfverstyrelsen i underdånighet,

att detta stycke må erhålla ungefär följande lydelse:

’Öfverstyrelsen utgöres af 31 ledamöter, utsedda en af Stockholms stads

konsistorium, 10 af skolråden samt 10 af stadsfullmäktige bland stadens vid

stadsfullmäktigeval röstberättigade inbyggare, som uppnått 25 år.

För val af de ledamöter, som skolråden insätta i öfverstyrelsen, indelar

öfverståthållarämbetet staden i 10 valområden, därvid skall iakttagas, att hvarje

församling, hvars folkmängd uppgår till x/io af stadens hela folkmängd eller

större antal, utgör ett valområde, samt att därefter hvar och en af de återstående

församlingarnas folkmängd jämföres med den siffra, som uppkommer genom

delning af samma församlingars sammanlagda folkmängd med antalet af öfriga

valområden, och skola de af dessa församlingar, hvilkas folkmängd är

lika stor eller större än berörda siffra, hvar för sig utgöra ett valområde,

samt af de härefter återstående församlingarna de, som hafva den minsta folkmängden,

till det antal, som erfordras för att uppnå nämnda siffra, förenas

till ett valområde och därmed fortsättas så länge sådant erfordras, för att

samtliga valområdenas antal skall inskränkas till tio. Härvid bör iakttagas,

att, så vidt ej betydligare skillnad i folkmängd förefinnes mellan de församlingar,

som kunna ifrågakomma att med annan församling till ett val område

sammanslås, närliggande församlingar därtill förenas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182.

Indelningen i v al områden skall ske hvarje år, då genom församlings

delning eller på annan grund antalet af de territoriella församlingarna i liufvudstaden

ändras, dock minst hvart tionde år.

Där församling utgör ett valområde, skall dess skolråd utse en ledamot

i öfverstyrelsen; för de församlingar, som förenats till ett valområde, skola

dessa församlingars skolråd, hvardera genom 5 inom skolrådet utsedda ledamöter,

gemensamt inför den kyrkoherde i dessa församlingar, som är till

tjänståren såsom kyrkoherde i Stockholm äldst, välja en ledamot i öfverstyrelsen.

Valet sker genom omröstning med slutna sedlar, och lotten skiljer

mellan dem, som erhållit lika antal röster.’

Öfverstyrelsen anhåller dessutom i underdånighet, att, om denna öfverstyrelsens

underdåniga hemställan bifalles, Eders Kung]. Maj:t täcktes meddela

de särskilda öfvergångsbestämmelser i fråga om val och utlottning af ledamöter

i öfverstyrelse!:), som kunna finnas nödiga; och får öfverstyrelsen föreslå,

att åt dessa öfvergångsbestämmelser må gifvas följande lydelse:

''Vid utgången af det år, då indelning i valområden första gången skett,

upphör för samtliga de af skolråden och stadsfullmäktige före sådan indelning

invalda medlemmar i öfverstyrelsen deras uppdrag, och skola nya val

då företagas. Af de ledamöter, Indika då utses, skall halfva antalet af de

af skolråden valde och halfva antalet utaf de af stadsfullmäktige utsedde efter

lottning inför öfverstyrelsen utträda vid nästpåföljande års utgång.

Då sedermera ny indelning i valområden äger rum, förfares på enahanda

sätt i fråga om de af skolråden i öfverstyrelsen invalda personel’.’

I sammanhang härmed får öfverstyrelsen i underdånighet anföra följande:

Såsom förut nämnts, äro en del folkskoleärenden af sådan beskaffenhet,

att ''deras afgörande kan öfverlämnas till ett utskott. Sådana ärenden äro

exempelvis : beviljande af tjänstledighet åt lärare vid Stockholms folkskolor,

förordnande af vikarier för dessa, ärenden som röra tillämpning på enskilda

fall af vissa af öfverstyrelsen antagna bestämmelser, åtgärder mot vanartiga

skolbarn eller tredskande föräldrar och målsmän enligt 42 § 4 mom. och

51 § i stadgan angående folkundervisningen i Stockholm. Hit höra äfven

vissa ärenden af ekonomisk natur såsom uppköp af skolmöbler och undervisningsmateriel!,

granskning och godkännande af räkningar utställda å öfverstyrelsen,

frågor om räkenskapsföringen, rekvisition af statsbidrag, bestämmelser

rörande utbjudande af arbete på entreprenad samt upphandling af ved,

koks, kol och andra förnödenheter in. in.

Öfverstyrelsen har visserligen uppdragit åt utskott, tillsatta af öfverstyrelsen,

att i vissa sådana ärenden af mindre vikt fatta beslut, men lagligheten

af sådant uppdrag kan möjligen ifrågasättas, då öfverstyrelsen i folkskole
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182.

ärenden ej är beslutför, med mindre än att mer än hälften af öfverstyrelsens

hela antal ledamöter är tillstädes, och intet af öfverstyrelsens utskotts medlemmar

uppgå till så stort antal. Öfverstyrelsen bär därför ansett, att särskild

bestämmelse borde intagas i instruktionen för öfverstyrelsen, som bemyndigar

denna att i dylika fall öfverlämna sin beslutanderätt åt särskilda

delegerade.

Öfverstyrelsen får därför i underdånighet hemställa, att bestämmelser i

berörda syfte må meddelas i instruktionen för öfverstyrelsen, och föreslår

öfverstyrelsen, att dessa bestämmelser må intagas i § 3 i instruktionen efter

slutet af dess nuvarande lydelse med ungefär följande ord:

’Öfverstyrelsen äger att åt särskilda inom öfverstyrelsen utsedda delegerade

öfverlämna att i enlighet med de föreskrifter, som åt öfverstyrelsen

kunna meddelas, med öfverstyrelsens rätt fatta beslut: i fråga om beviljande

af tjänstledighet åt lärare vid Stockholms folkskolor, om förordnande af vikarier

för dessa, i ärenden, som röra tillämpning på enskilda fall af bestämmelser,

antagna af öfverstyrelsen, i fråga om åtgärder mot vanartade skolbarn

eller tredskande föräldrar och målsmän enligt 42 § 4 mom. och 51 § i stadgan

angående folkundervisningen i Stockholm den 8 november 1901, samt i

sådana ärenden af ekonomisk natur, som öfverstyrelsen finner vara åt den

beskaffenhet, att de lämpligen kunna af delegerade afgöras; börande dock,

för att delegerades beslut i dylika ärenden skall vara bindande, minst tre

hafva deltagit i beslutet och samtliga tillstädesvarande delegerade varit om

beslutet ense.’

Öfverstyrelsen gjorde dessutom i förberörda skrifvelse framställning om viss

ändring af § 2 i lagen om uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende

försummade barn den 13 juni 1902. Framställningen i denna del har jagredan

i annat sammanhang anmält för Eders Kungl. Maj:t.

Vid skrifvelsen fanns fogadt utdrag af öfverstyrelsens protokoll för den

22 december 1906, utvisande att mot öfverstyrelsens i skrifvelsen innefattade

beslut rörande ändring af § 3 i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm

afgifvits reservation dels af rektor H. Hernlund och dels af doktor C.

Nyström. Den förres utlåtande var af följande lydelse:

''Då jag anser erfarenheten hafva gifvit vid handen,

dels att arbetet inom folkskoleöfverstyrelsen redan nu med ett ledamotantal

af 17 pågår under tunga former;

dels att nämnda antal räckt väl till för att förse sa väl barnavårdsnämnden

som öfverstyrelsens hittillsvarande båda utskott det pedagogiska och

det ekonomiska — med erforderligt antal ledamöter;

Bih. till Päksd. Prål. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 140 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182.

dels att byggnadsärendena ej mindre än mera tillfälligt förekommande

frågor bäst förberedas genom samarbete af delegerade från nyssnämnda båda

utskott, finner jag den ifrågasatta begränsningen af antalet ledamöter i öfverstyrelsen

böra åsyfta en återgång till det nuvarande antalet af 17, med rätt

för dessa ledamöter att afgöra vissa frågor inom resp. utskott.

I anslutning härtill och då jag anser den föreslagna anordningen med

s. k. valområden för utseende af representanter för skolråden skäligen omständlig

utan att likväl leda till det mål, som man velat uppnå, eller bibehållande

af de särskilda skolrådens representerande inom öfverstyrelsen, vill

jag tillika förorda att — i analogi med hvad f. n. sker vid val af kyrkofullmäktige

— de från en äldre församling utbrutna nya församlingarna genom

ett visst antal af sina resp. skolråds ledamöter gemensamt med ett motsvarande

antal skolrådsledamöter från moderförsamlingen utse gemensam representant,

hvarigenom fortfarande hvarje gammal församling bibehålies vid sin

rätt att utse egen representant.

Ökas däremot antalet af skolrådens representanter i öfverstyrelsen, synes

mig dessa lämpligast kunna väljas genom elektorer, till lika antal utsedda

af hvarje församlings skolråd bland dess ledamöter, på hvithet sätt de intressen,

hvilka skolrådens representanter hafva att inom styrelsen bevaka,

bäst torde blifva tillgodosedda.’

Doktor Nyström anförde:

’Jag anser

att beslutet är orättfärdigt, såsom kränkande den rätt, som de gamla

församlingarna af ålder innehaft och utöfvat, att i öfverstyrelsen insätta hvar

sin representant;

att sättet för den valrätt, som efter reformen skulle samfälidt utöfvas af

t. ex. Storkyrkans och Klara församlingar, skulle leda till skadlig tvedräkt,

helst ju i sista handen företrädet mellan församlingarnas kandidater skulle

bestämmas genom lottning.

Jag anser vidare,

att ett annat och bättre sätt finnes för att aflägsna de olägenheter, som

man fruktar af ett ökadt antal medlemmar i öfverstyrelsen, nämligen därigenom,

att åt öfverstyrelsens skilda nämnder gifves makt att slutgiltigt afgöra

större delen af de ärenden, som läggas under dessa nämnders behandling.

Så handlar man i stadsfullmäktiges nämnder och detta med godt resultat.

Och äfven på öfverstyrelsens verksamhetsfält finnes en nämnd (barnavårdsnämnden),

som utgör sista instansen för hithörande ärendens afgörande. Man

har alltså blott att fortgå på den redan utstakade vägen. I det yttrande,

som afgifvits af den kommitté, som hade att i öfverstyrelsen bereda denna

fråga, liksom äfven vid sammanträdet denna dag hafva förordats åtgärder i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182. H

denna riktning, ehuru man icke velat taga fullt ut det steg, som skulle föra

till målet.

Ty det är ju själfklart, att, om det ojämförligt största antalet mål blifvit

slutgiltigt afgjorda i nämnderna, skulle ett jämförelsevis ringa antal mål

återstå för plenarbehandlingen. Under sådana omständigheter torde antalet

sammanträden in pleno blifva i hög grad inskränkt; och blifva dessa förhandlingar

fåtaliga, så torde det ock betyda mindre än nu, om antalet medlemmar

uppginge till 30 eller till och med flera.’

Med anledning af hvad sålunda förekommit anbefallde Kungl. Maj:t öfverståthållarämbetet

att efter hörande af vederbörande skolråd samt Stockholms

städs konsistorium och stadsfullmäktige afgifva underdånigt utlåtande i ärendet,

I fråga om ändringen af § 3 i ofvannämnda lag hafva sex skolråd, i

likhet med doktor Nyström, yrkat på bibehållande af skolrådens nuvarande

valrätt, medan fyra skolråd instämt i öfverstyrelsens förslag. Ett skolråd,

Oskars församlings, bär uttalat den meningen, att minskning af antalet ledamöter

i öfverstyrelse!! visserligen bör äga rum, men att skäl förelåge för

bibehållande af en representant för hvarje församling i öfverstyrelse!!, under

det att icke något som helst skäl ens blifvit uppgifvet för stadsfullmäktiges

fortsatta befogenhet att öka ''dess antal medlemmar’ i öfverstyrelsen. Detta

skolråd hemställde förty, att framställningen i denna del icke måtte föranleda

annan åtgärd än möjligen proposition till Riksdagen om sådan ändring af författningen,

att stadsfullmäktiges befogenhet i afseende å valet till ledamöter

i öfverstyrelsen minskades.

Jakobs och Johannes församlings skolråd har slutligen i denna del gjort

följande uttalande:

''Skolrådet är ense med öfverstyrelsen därom, att denna myndighet lämpligen

bör utgöras af 21 ledamöter, utsedda eu af Stockholms stads konsistorium,

10 af skolråden och 10 af stadsfullmäktige bland stadens vid fullmäktigeval

röstberättigade inbyggare, som uppnått 25 år. Däremot synes förslaget

i hvad det afse!* val af de 10 ledamöter, som skola utses af skolråden,

innehålla alltför invecklade och endast med stor svårighet och omgång genomförbara

bestämmelser. Enligt skolrådets mening kunde detta val på ett vida

enklare och likväl för alla församlingars intressen fullt betryggande sätt ske

sålunda, att hvarje skolråd inom sig utsåge två elektorer, samt att dessa

elektorer under ordförandeskap af en af konsistorium utsedd person sammanträdde

för val af det antal ledamöter i öfverstyrelsen, som för hvarje gång

skulle tillsättas.’

För såvidt skolråden yttrat sig öfver den underdåniga framställningen i

öfrig! hafva de yrkat bifall till densamma.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 182.

Stockholms stads konsistorium har i underdånigt utlåtande den 4 juni

1907 anfört:

''Hvad beträffar först öfverstyrelsens förslag till förändrad sammansättning

finner konsistorium detsamma innebära en kränkning af den rätt, församlingarna

af ålder innehaft, att insätta hvar sin representant i öfverstyrelsen för att därstädes

bevaka församlingens intressen; och kan konsistoriet för den skull icke

biträda öfverstyrelsens förslag i berörda hänseende, hvarför konsistoriet anser

sig böra afstyrka bifall till framställningen i denna del.

Då konsistoriet emellertid inser önskvärdheten af att ledamöternas antal

i öfverstyrelsen ej blifver allt för stort, men finner en inskränkning af antalet

representanter för de olika församlingarnas skolråd icke böra ifrågakomma,

måste konsistoriet, då stadsfullmäktige i alla händelser vid fastställandet af

inkomst- och utgiftsstat för skolväsendet i Stockholm kunna utöfva ett mäktigt

inflytande på skolornas verksamhet, ansluta sig till den af Oscars församlings

skolråd uttalade mening, att, om en inskränkning af antalet ledamöter

i öfverstyrelsen skall ske, denna bör drabba stadsfullmäktige, och torde

antalet af deras representanter enligt konsistoriets mening lämpligast böra

förblifva åtta.

Vid detta förhållande och då vid den sammansättning öfverstyrelsen härigenom

skulle få ledamöternas antal ej blefve sä stort, att ett öfverlämnande

till särskildt utskott af afgörandet utaf vissa ärenden, såsom öfverstyrelsen

i den underdåniga framställningen vidare föreslagit, blefve nödvändigt, finner

konsistoriet vidare yttrande beträffande framställningen i denna del obeliöflligt.’

Stadsfullmäktige anförde i underdånig skrifvelse den 7 oktober 1907:

''Hvad beträffar öfverstyrelsens hemställan om ändring i gällande bestämmelser

rörande öfverstyrelsens sammansättning dela stadsfullmäktige den

uttalade uppfattningen angående lämpligheten af en begränsning af ledamöternas

antal till 21. Att för åstadkommande af en dylik begränsning minska

stadsfullmäktiges nuvarande inflytande på öfverstyrelsens sammansättning bör

emellertid enligt fullmäktiges mening icke ifrågasättas. Återstår då endast

att, såsom jämväl föreslagits, söka vinna detta mål genom att fixera det

antal ledamöter, som skolråden hafva att i öfverstyrelsen insätta. I sådant

syfte har öfverstyrelsen föreslagit stadens indelning i 10 valområden, hvartdera

bestående af eu eller flera församlingar, Indika områden skulle regleras

enligt närmare angifna grunder. Eu anordning sådan som denna synes dock

stadsfullmäktige vara alltför invecklad samt medföra onödig omgång och svårighet

vid genomförandet. På ett vida enklare och enligt stadsfullmäktiges

mening för alla församlingars intressen betryggande sätt torde detta val

kunna ske, såsom jämväl föreslagits uti ett af de afgifna yttrandena, sålunda,

att hvarje skolråd utsåge visst, lika antal, exempelvis två. elektorer, Indika

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj."is Nåd. Proposition No 182.

13

sammanträdde till val af de ledamöter, som hvarje gång skulle utses. Dessa

val hä fullmäktige tänkt sig lämpligen kunna äga rum inför skolrådets ordförande

i Storkyrkoför samt ingen.

Vidkommande härefter öfverstyrelsens förslag om intagande i dess instruktion

af bestämmelser, som bemyndiga öfverstyrelse!! att i vissa uppgifna

fall öfverlåta sin beslutanderätt å särskilda delegerade, synas de af öfverstyrelse!!

till stöd härför anförda skäl vara välgrundade, hvarför stadsfullmäktige

tillstyrka bifall till framställningen i denna del.’

Med öfverlämnande af dessa yttranden har öfverståthållarämbetet den

28 oktober 1907 afgifvit eget underdånigt yttrande af följande innehåll:

’I likhet med stadsfullmäktige och vissa af skolråden anser öfverståthållarämbetet

en begränsning af antalet ledamöter inom öfverstyrelsen för

Stockholms stads folkskolor vara erforderlig och antalet böra, såsom öfverstyrelsen

föreslagit, sättas till 21, häraf, såsom nu är fallet, en borde utses af

konsistorium samt de öfriga till ena hälften af skolråden och till den andra

af stadsfullmäktige. Vidkommande sättet för utseende af de 10 ledamöter,

som af skolråden skulle utses, möter naturligtvis någon svårighet däri, att

församlingarnas antal redan nu och ännu mer i en framtid kommer att öfverstiga

antalet ledamöter, som skolråden hafva att utse, och att följaktligen

icke hvarje församling kan, såsom i flera af de afgifna yttrandena med visst

fog påyrkats, få utse sin egen representant i öfverstyrelsen. Genom det af

öfverstyrelse)) framlagda förslaget skulle dock nyssberörda anspråk åtminstone

delvis tillfredsställas, i det att, såsom församlingsdelningen för närvarande

är, ej mindre än sju församlingar skulle få hvar sin representant och

endast sex behöfva hafva gemensam representant med annan församling,

men äfven för dessa senare borde lokalintresset kunna tillgodoses genom att

vid indelningen i valområden närliggande församlingar förenades. Någon svårighet

att verkställa indelningen i valområden torde ej möta.

Å andra sidan skulle det af stadsfullmäktige framlagda förslaget, livilket

sammanfaller med yrkandet från ett af skolråden, aflägsna den skiljaktighet

i ställning församlingarna emellan, som öfverstyrelsens förslag medför, och

tillika ha fördelen af en mer enkel procedur.

Öfverståthållarämbetet anser för sin de! frågan kunna tillfredsställande

lösas på hvilketdera som helst af de föreslagna sätten; dock synes öfverstyrelsens

förslag vara att föredraga, enär det mer än stadsfullmäktiges tillgodoser

anspråket på att olika delar af staden varda inom öfverstyrelsen

företrädda och likaså mer än stadsfullmäktiges förslag torde vara ägnadt att

tillfredsställa skolråden, hvilkas valrätt här är i fråga.

Hvad angår öfverstyrelsens förslag om intagande i dess instruktion af

bestämmelser, som bemyndiga öfverstyrelsen att i vissa uppgifna fall öfver
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182.

låta sin beslutanderätt å särskilda delegerade, har öfverståthållarämbetet

intet att erinra.’

Hvad först angår den föreslagna begränsningen af antalet ledamöter i

öfverstyrelsen, synes mig på de af öfverstyrelsen in. fl. anförda skäl en

sådan begränsning vara af behofvet påkallad. Antalet skolråd i territoriella

församlingar är redan nu tretton och, såsom öfverstyrelsen framhållit, lärer

det sannolikt icke dröja länge, innan deras antal ytterligare ökas. Äfven

om, såsom föreslaget blifvit, en del af de öfverstyrelsen åliggande ärenden

komma att afgöras af särskilda, inom öfverstyrelsen utsedda nämnder, återstå,

dock till gemensamt afgörande af öfverstyrelsen i dess helhet ett betydligt

antal ärenden af viktig beskaffenhet; och jag delar de af öfverstyrelsens majoritet

uttalade betänkligheterna mot att bibehålla detta afgörande hos en

myndighet af redan alltför stort och därtill stadigt växande omfång.

Då det sålunda gäller att åstadkomma den begränsning, som befunnits

nödig, finner jag emellertid ingen anledning att frångå den princip, som nu

är gällande, eller att den borgerliga och den kyrkliga kommunen hvar för

sig utser lika stort antal ledamöter i öfverstyrelsen. Med denna utgångspunkt

bör därför, enligt min åsikt, antalet af de ledamöter, skolråden skola

välja, fixeras till ett visst antal. Mot hvad öfverstyrelsen i sådant hänseende

föreslagit, eller att de af skolråden utsedda ledamöterna skola uppgå till tio,

har jag intet att anmärka.

Med afseende å tillvägagångssättet vid utväljande af ifrågavarande tio

ledamöter i öfverstyrelsen synes mig det af styrelsens majoritet framburna

förslaget, om än i sin grundtanke tilltalande, dock med hänsyn till den synnerligen

invecklade proceduren icke kunna förordas. Däremot torde föga vara

att invända mot det af ett skolråd framställda och sedermera af stadsfullmäktige

omfattade förslaget. Man lär väl kunna förutsätta, att i en valkorporation,

sammansatt uteslutande af skolrådsledamöter, de synpunkter, som

hittills legat till grund för de särskilda skolrådens val af ledamöter i öfverstyrelsen,

fortfarande skola göra sig gällande, liksom man torde kunna antaga,

att i eu så sammansatt valkorporation all möjlig hänsyn skall tagas

till att de olika församlingarna varda, i den mån sig göra låter, inom öfverstyrelsen

företrädda. I alla händelser synes mig hufvudvikten mera ligga

därpå, att till ledamöter utses i skolfrågor intresserade och kunniga personer,

än att en hvar af de valde särskildt företräder vissa församlingsintressen.

I det jag sålunda i denna punkt anslutit mig till stadsfullmäktiges hemställan,

har jag samtidigt ansett nödigt att i den föreslagna paragrafen gifva

ett bestämdt uttryck åt den tanke, som synes ligga till grund för nu gällande

bestämmelse i ämnet, eller att skolråden i afseende å sitt val åro inskränkta

till sina egna ledamöter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 182.

Hvad därefter angår den föreslagna ändringen af instruktionen för öfverstyrelsen,

åsyftande att styrelsen skulle få öfverlämna ärenden af viss beskaffenhet

till afgörande af särskilda inom styrelsen utsedda nämnder, finner

jag så mycket hellre fog för en sådan anordning, som i sak motsvarande bestämmelser

af mig föreslagits att ingå i den lag angående folkskoleväsendet

i vissa städer, hvarom jag förut denna dag i underdånighet hemställt. Jag

har emellertid ansett, att ledamöterna i dylik nämnd icke borde vara färre

än fem eller det antal, som, enligt hvad upplyst blifvit, redan nu ingår i de

delegationer, som pläga inom styrelsen utses.

Då genom de i detta afseende föreslagna bestämmelser en inskränkning

skulle ske i öfverstyrelsens befogenhet, synes det mig, som om desamma

hade sin rätta plats i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm. Enär

det emellertid kan befaras, att öfverstyrelsen, om ett flertal af dess åligganden

öfvertages af särskilda nämnder, skulle förlora öfversikten och ledningen utaf

de till styrelsen hörande ärenden, har jag därjämte hemställt, att af särskild

nämnd vidtagna åtgärder skola för styrelsen anmälas.

Med anledning af hvad jag i annat sammanhang föreslagit om rätt för

öfverstyrelsen att åt särskild nämnd uppdraga jämväl handläggningen af

ärenden angående uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade

barn, har jag funnit en hänvisning till hvad sålunda föreslagits böra införas

i nu ifrågavarande lag. Att äfven barnavårdsärenden skola för styrelsen anmälas

följer af den plats, hänvisningen till barnavårdslagen erhållit i den nu

föreslagna paragrafen.

Det af mig föreslagna öfvergångsstadgande är formuleradt i öfverensstämmelse

med motsvarande stadgande vid tillkomsten af lagen angående

folkskoleväsendet i Stockholm.»

Departementschefen föredrog härefter ett i anslutning till hvad sålunda

anförts inom ecklesiastikdepartementet utarbetadt förslag till lag i ämnet och

hemställde, att detsamma måtte genom nådig proposition föreläggas Riksdagen

till antagande.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lämna

bifall; och skulle till Riksdagen aflåtas proposition i ämnet

af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A. I. Lindhagen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. LU 1908:78 Lagutskottets Utlåtande N:o 78 a2 i texten
  2. LU 1908:72 Lagutskottets Utlåtande N:o 72 s. 2 i texten