Med förslag till lag om ändrad lydelse af 3 och 4 §§ i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm, den 15 maj 1903
15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1908:182, Med förslag till lag om ändrad lydelse af 3 och 4 §§ i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm, den 15 maj 1903
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182.
1
N;o 182,
Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen med förslag till lag
om ändrad lydelse af 3 och 4 §§ i lagen angående folkskoleväsendet
i Stockholm, den 15 maj 1903; gifven Stockholms
slott den 3 april 1908.
Under åberopande afbilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kung!. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse af 3 och 4 §§ i lagen angående
folkskoleväsendet i Stockholm den 15 maj 1903.
De till ärendet hörande handlingarna skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kung]. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Hugo Hammarskjöld.
Bih. till Riked. Prut. 1903. 1 Sami 1 Afd. 116 Höft. fB-.o 182.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182.
Förslag
till
Lag om ändrad lydelse af 3 och 4 §§ i lagen angående
folkskoleväsendet i Stockholm den 15 maj 1903.
Härigenom förordnas, att 3 och 4 §§ i lagen angående folkskoleväsendet
i Stockholm den 15 maj 1903 skola hafva följande ändrade lydelse:
3 §.
Öfverstyrelsen utgöres af tjuguen ledamöter, Indika utses en af Stockholms
stads konsistorium, tio af stadsfullmäktige bland stadens vid fullmäktigeval
röstberättigade inbyggare, som uppnått tjugufem år, och tio bland ledamöterna
i de territoriella församlingarnas skolråd på sådant sätt, att hvarje skolråd
väljer två elektorer och dessa elektorer vid sammanträde inför ordföranden i
Storkyrkoförsamlingens skolråd förrätta valet.
Ledamot — — — uppdraget.
4 §.
Öfverstyrelsen — — — anvisad.
Angående — — — stadga.
Öfverstyrelsen äger att åt särskilda inom densamma för handläggning åt
nedan angifna ärenden utsedda nämnder, en hvar bestående af minst fem
personer, öfverlämna att enligt de närmare föreskrifter, som af styrelsen meddelas,
med styrelsens rätt och befogenhet besluta om beviljande af tjänstledighet
åt och förordnande af vikarier för lärare, om tillämpning på enskilda
fall af bestämmelser, antagna af styrelsen, om åtgärder enligt gällande folkskolestadga
mot vanartade skolbarn eller tredskande föräldrar och målsmän
Kung!-. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182.
3
samt för Girigt i mindre ärenden af ekonomisk natur; skolande dock för
giltigheten af dylik nämnds beslut erfordras, att minst tre af dess ledamöter
deltagit i beslutet och att samtliga tillstädesvarande ledamöter varit om
detsamma ense.
Om öfverstyrelsens rätt att åt nämnd uppdraga handläggningen af ärenden
rörande uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn
gäller hvad särskild! är stadgadt.
Af ofvanberörda nämnder vidtagna åtgärder skola vid öfverstyrelsens
nästföljande sammanträde för styrelsen anmälas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1909. Från och med samma
dag skall öfverstyrelsen hafva den sammansättning, som i lagen stadgas, i
följd hvaraf de enligt 3 § erforderliga val skola äga rum före 1908 års
utgång. Af de ledamöter, Indika då utses, skola halfva antalet af de utaf
skolrådens elektorer utsedda och halfva antalet af de utaf stadsfullmäktige
utsedda efter lottning inför öfverstyrelsen utträda vid 1909 års slut.
4
Kuvgl. Maj ds ^åd. Proposition N:o 182,
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 april 1908.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Roos,
Swartz,
grefve Hamilton,
grefve E hrens vård,
Malm.
^agenangående Utefter anförde departementschefen, statsrådet Hammarskjöld:
foihskoie- »Ofverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor har i underdånig skrifvelse
IZlhoJ den 22 december 1906 anfört följande:
Lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm 3 § lista stycket har
enligt lagen den 7 juli 1905 följande lydelse:
Öfverstyrelsen utgöres af ledamöter, utsedda af skolråden, Stockholms
städs konsistorium och stadsfullmäktige sålunda, att hvarje skolråd äfvensom
konsistorium väljer en ledamot samt stadsfullmäktige bland stadens vid fullmäktigeval
röstberättigade inbyggare, som uppnått 25 år, välja lika många
ledamöter, som hela antalet af de utaf skolråden välde.’
Redan då de territoriella församlingarna i Stockholm hördes öfver för
-
5
Kungl. MajHs Nåd. Proposition N;o 182.
slaget till berörda lag, framställdes af Storkyrkoförsamlingen anmärkning om,
att i följd af dessa bestämmelser antalet af öfverstyrelsens ledamöter skulle
vid en delning af de större församlingarna varda allt för stort. I den kung!,
propositionen med förslag till berörda lag yttrade emellertid dåvarande statsrådet
och chefen för kung!, ecklesiastikdepartementet följande:
’Den farhåga, som sålunda af Storkyrkoförsamlingen uttalats, kan jag
icke finna vara grundad på några som helst faktiska omständigheter. Antalet
ledamöter i öfverstyrelsen skulle enligt nuvarande förhållande (1903) komma
att understiga antalet ledamöter i exempelvis drätselnämnden och delning af
eu eller annan församling skulle icke synnerligen uppbringa antalet ledamöter
i öfverstyrelsen.’
Ökningen af församlingarnas antal har emellertid gått fortare, än nämnda
departementschef förmodade. Redan nu hafva 4 församlingar tillkommit, hvarigenom
från nästa års början antalet af öfverstyrelsens medlemmar ökas med
åtta eller till 25. Delningen af Jakobs, Maria och Katarina församlingar torde
ej dröja länge. Vid deras delning kommer, om berörda författning fortfarande
skall oförändrad äga bestånd, antalet af öfverstyrelsens medlemmar att ökas
till mer än 30.
Öfverstyrelsen intager med afseende å folkskoleväsendet enahanda ställning,
som åt de i gällande förordning om kommunalstyrelse i Stockholm omförmälda
nämnder, hvar inom sitt område, finnes anvisad. För jämförelses
skull angifves här antalet ledamöter i stadens öfriga nämnder. Drätselnämnden
utöfvar sin verksamhet på två afdelningar, hvardera med 10 ledamöter.
Fattigvårdsnämnden har 12 ledamöter, handels- och sjöfartsnämnden likaledes
12, gasverksstyrelsen 5, mantalsnämnden 8 och hälsovårdsnämnden 9 ledamöter.
Kyrkogårdsnämnden utgöres af 4 af stadsfullmäktige och 4 genom
kyrkostämmorna i de territoriella församlingarna valda ledamöter. Dessa senare
utses på det sätt, att hvar och en församling väljer 2 personer att utse
nämndens ledamöter. Dessa elektorer sammanträda inför öfverståthållaren och
utse 4 ledamöter i nämnden.
Af denna jämförelse framgår, att af ofvanberörda stadens nämnder endast
drätselnämnden har flera än 12 ledamöter, Men härvid är att märka, att drätselnämnden,
såsom ofvan nämnts, arbetar på 2 afdelningar med 10 ledamöter
i hvardera afdelningen och att drätselnämndens samtliga 20 ledamöter sammanträda
gemensamt endast för behandling af några få i författningen närmare
angifna pleniärenden.
En del folkskoleärenden äro visserligen af sådan beskaffenhet, att deras afgörande
till äfventyrs kan öfverlämnas till ett utskott, såsom t. ex. tillämpningen
på enskilda fall af vissa af öfverstyrelsen antagna bestämmelser, men
flertalet ärenden måste dock dragas under öfverstyrelsens pröfning, och torde
6
Klut oi. Maj As Nåd. Proposition N:o 182.
det vara uppenbart, att det för en nämnd med så stor förvaltning som öfverstyrelsen
är mera till skada än till nytta, att för många ledamöter deltaga i
besluten. Därför är en begränsning af den genom ökningen af antalet församlingar
i hufvudstaden enligt nu gällande bestämmelser uppkommande ökningen
af antalet ledamöter i öfverstyrelsen synnerligen önskvärd.
För att förebygga att antalet af öfverstyrelsens medlemmar alltför mycket
ökas, erfordras emellertid ändring af bestämmelserna om val af öfverstyrelsens
ledamöter, i syfte, att deras antal ej skall ökas i samma mån, som församlingarnas
antal blir större. Då hittills den regel varit gällande, att stadsfullmäktige
äga välja lika många ledamöter som hela antalet af de af skolråden
valda, och stadsfullmäktige icke lära medgifva ändring i denna bestämmelse
i den riktning, att inskränkning sker i deras rätt att välja ledamöter i
öfverstyrelsen, så måste, för att minskning af antalet ledamöter i öfverstyrelsen
må äga rum, skolråden afstå från att hvar för sig vara representerade i
öfverstyrelsen och i stället utse ett mindre antal ledamöter.
Enligt öfverstyrelsens åsikt bör antalet ledamöter i öfverstyrelsen bestämmas
till 21. Denna siffra har öfverstyrelsen funnit lämplig af det skäl, att
detta antal är tillräckligt, för att ledamöterna skulle — utom att samtliga
tillstädeskomma för handläggning af folkskoleärenden — kunna fördelas till
tjänstgöring i barnavårdsnämnden och i de för ärendenas beredning erforderliga
utskott sålunda, att minst 5 ledamöter tjänstgöra i barnavårdsnämnden,
5 i pedagogiska utskottet, 5 i ekonomiutskottet och de återstående i byggnad
sutskott eller i tillfälliga utskott.
I fråga om hvillca valkorporationer skulle äga utse ledamöter i öfverstyrelsen
torde den bestämmelse böra bibehållas, att en ledamot utses af Stockholms
stads konsistorium och af de öfriga ledamöterna hälften väljes af skolråden
och hälften af stadsfullmäktige. Då emellertid församlingarnas antal
är större än det antal ledamöter, de sammanlagdt skulle äga att enligt detta
förslag genom skolråden välja, torde staden böra indelas i så många valområden,
som församlingarna äga välja representanter,, eller 10. Enär valkorporationerna
utgöras af skolråden, kan indelningen i valområden ej ske uteslutande
med fästadt afseende på folkmängden, utan måste — för så vidt val
ej här skulle ske genom elektorer för hela staden såsom vid val till kyrkogårdsnämnd.
hvilket öfverstyrelsen dock ej finner lämpligt — antingen en församling
för sig eller liera hela församlingar gemensamt utgöra ett valområde.
Öfverstyrelsen har tänkt sig, att denna indelning i valområden skulle tillgå
på följande sätt. Först skulle hvar och en af de församlingar, hvilkas folkmängd
är större än Vxo af hela stadens folkmängd utgöra ett valområde för
sig. De öfriga församlingarnas sammanlagda folkmängd skulle sedan divideras
med antalet återstående valområden och de af dessa sistberörda församlingar,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182.
7
som hafva lika stor eller större folkmängd än den sålunda uppkomna siffran,
skulle hvar för sig utgöra ett valområde. Af de härefter återstående församlingarna
skulle i första hand de församlingar, som hafva den minsta folkmängden,
till det antal, som erfordras för att uppnå sistberörda siffra, förenas
till ett valområde. Därefter skulle på samma sätt förfaras, så länge sådant
erfordras, för att samtliga valområdenas antal skall inskränkas till 10.
Härvid borde iakttagas, att, så vidt ej betydligare skillnad i folkmängd förefunnes
mellan de församlingar, som kunna komma i fråga att med annan
församling sammanslås till ett valområde, närliggande församlingar därtill
förenas.
Skolrådet i de till ett valområde förenade församlingar skulle välja ledamot
i öfverstyrelsen inför den kyrkoherde i dessa församlingar, som är till
tjänståren såsom kyrkoherde i Stockholm äldst, därvid iakttagas bör, att lika
många ledamöter från hvardera skolrådet deltaga i valet.
Indelningen i valområden skulle verkställas af öfverståthållarämbetet och
förnyas hvarje år, då genom församlingsindelning eller på annan grund antalet
af de territoriella församlingarna i luifvudstaden ändrats, dock minst hvart
tionde år.
Med anledning af hvad öfverstyrelsen sålunda anfört, får öfverstyrelsen i
underdånighet anhålla, att Eders Kungl. Maj:t behagade vidtaga åtgärder, för
att lista stycket af 3 § i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm varder
ändradt i ofvannämnda syfte, och föreslår öfverstyrelsen i underdånighet,
att detta stycke må erhålla ungefär följande lydelse:
’Öfverstyrelsen utgöres af 31 ledamöter, utsedda en af Stockholms stads
konsistorium, 10 af skolråden samt 10 af stadsfullmäktige bland stadens vid
stadsfullmäktigeval röstberättigade inbyggare, som uppnått 25 år.
För val af de ledamöter, som skolråden insätta i öfverstyrelsen, indelar
öfverståthållarämbetet staden i 10 valområden, därvid skall iakttagas, att hvarje
församling, hvars folkmängd uppgår till x/io af stadens hela folkmängd eller
större antal, utgör ett valområde, samt att därefter hvar och en af de återstående
församlingarnas folkmängd jämföres med den siffra, som uppkommer genom
delning af samma församlingars sammanlagda folkmängd med antalet af öfriga
valområden, och skola de af dessa församlingar, hvilkas folkmängd är
lika stor eller större än berörda siffra, hvar för sig utgöra ett valområde,
samt af de härefter återstående församlingarna de, som hafva den minsta folkmängden,
till det antal, som erfordras för att uppnå nämnda siffra, förenas
till ett valområde och därmed fortsättas så länge sådant erfordras, för att
samtliga valområdenas antal skall inskränkas till tio. Härvid bör iakttagas,
att, så vidt ej betydligare skillnad i folkmängd förefinnes mellan de församlingar,
som kunna ifrågakomma att med annan församling till ett val område
sammanslås, närliggande församlingar därtill förenas.
8
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182.
Indelningen i v al områden skall ske hvarje år, då genom församlings
delning eller på annan grund antalet af de territoriella församlingarna i liufvudstaden
ändras, dock minst hvart tionde år.
Där församling utgör ett valområde, skall dess skolråd utse en ledamot
i öfverstyrelsen; för de församlingar, som förenats till ett valområde, skola
dessa församlingars skolråd, hvardera genom 5 inom skolrådet utsedda ledamöter,
gemensamt inför den kyrkoherde i dessa församlingar, som är till
tjänståren såsom kyrkoherde i Stockholm äldst, välja en ledamot i öfverstyrelsen.
Valet sker genom omröstning med slutna sedlar, och lotten skiljer
mellan dem, som erhållit lika antal röster.’
Öfverstyrelsen anhåller dessutom i underdånighet, att, om denna öfverstyrelsens
underdåniga hemställan bifalles, Eders Kung]. Maj:t täcktes meddela
de särskilda öfvergångsbestämmelser i fråga om val och utlottning af ledamöter
i öfverstyrelse!:), som kunna finnas nödiga; och får öfverstyrelsen föreslå,
att åt dessa öfvergångsbestämmelser må gifvas följande lydelse:
''Vid utgången af det år, då indelning i valområden första gången skett,
upphör för samtliga de af skolråden och stadsfullmäktige före sådan indelning
invalda medlemmar i öfverstyrelsen deras uppdrag, och skola nya val
då företagas. Af de ledamöter, Indika då utses, skall halfva antalet af de
af skolråden valde och halfva antalet utaf de af stadsfullmäktige utsedde efter
lottning inför öfverstyrelsen utträda vid nästpåföljande års utgång.
Då sedermera ny indelning i valområden äger rum, förfares på enahanda
sätt i fråga om de af skolråden i öfverstyrelsen invalda personel’.’
I sammanhang härmed får öfverstyrelsen i underdånighet anföra följande:
Såsom förut nämnts, äro en del folkskoleärenden af sådan beskaffenhet,
att ''deras afgörande kan öfverlämnas till ett utskott. Sådana ärenden äro
exempelvis : beviljande af tjänstledighet åt lärare vid Stockholms folkskolor,
förordnande af vikarier för dessa, ärenden som röra tillämpning på enskilda
fall af vissa af öfverstyrelsen antagna bestämmelser, åtgärder mot vanartiga
skolbarn eller tredskande föräldrar och målsmän enligt 42 § 4 mom. och
51 § i stadgan angående folkundervisningen i Stockholm. Hit höra äfven
vissa ärenden af ekonomisk natur såsom uppköp af skolmöbler och undervisningsmateriel!,
granskning och godkännande af räkningar utställda å öfverstyrelsen,
frågor om räkenskapsföringen, rekvisition af statsbidrag, bestämmelser
rörande utbjudande af arbete på entreprenad samt upphandling af ved,
koks, kol och andra förnödenheter in. in.
Öfverstyrelsen har visserligen uppdragit åt utskott, tillsatta af öfverstyrelsen,
att i vissa sådana ärenden af mindre vikt fatta beslut, men lagligheten
af sådant uppdrag kan möjligen ifrågasättas, då öfverstyrelsen i folkskole
-
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182.
ärenden ej är beslutför, med mindre än att mer än hälften af öfverstyrelsens
hela antal ledamöter är tillstädes, och intet af öfverstyrelsens utskotts medlemmar
uppgå till så stort antal. Öfverstyrelsen bär därför ansett, att särskild
bestämmelse borde intagas i instruktionen för öfverstyrelsen, som bemyndigar
denna att i dylika fall öfverlämna sin beslutanderätt åt särskilda
delegerade.
Öfverstyrelsen får därför i underdånighet hemställa, att bestämmelser i
berörda syfte må meddelas i instruktionen för öfverstyrelsen, och föreslår
öfverstyrelsen, att dessa bestämmelser må intagas i § 3 i instruktionen efter
slutet af dess nuvarande lydelse med ungefär följande ord:
’Öfverstyrelsen äger att åt särskilda inom öfverstyrelsen utsedda delegerade
öfverlämna att i enlighet med de föreskrifter, som åt öfverstyrelsen
kunna meddelas, med öfverstyrelsens rätt fatta beslut: i fråga om beviljande
af tjänstledighet åt lärare vid Stockholms folkskolor, om förordnande af vikarier
för dessa, i ärenden, som röra tillämpning på enskilda fall af bestämmelser,
antagna af öfverstyrelsen, i fråga om åtgärder mot vanartade skolbarn
eller tredskande föräldrar och målsmän enligt 42 § 4 mom. och 51 § i stadgan
angående folkundervisningen i Stockholm den 8 november 1901, samt i
sådana ärenden af ekonomisk natur, som öfverstyrelsen finner vara åt den
beskaffenhet, att de lämpligen kunna af delegerade afgöras; börande dock,
för att delegerades beslut i dylika ärenden skall vara bindande, minst tre
hafva deltagit i beslutet och samtliga tillstädesvarande delegerade varit om
beslutet ense.’
Öfverstyrelsen gjorde dessutom i förberörda skrifvelse framställning om viss
ändring af § 2 i lagen om uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende
försummade barn den 13 juni 1902. Framställningen i denna del har jagredan
i annat sammanhang anmält för Eders Kungl. Maj:t.
Vid skrifvelsen fanns fogadt utdrag af öfverstyrelsens protokoll för den
22 december 1906, utvisande att mot öfverstyrelsens i skrifvelsen innefattade
beslut rörande ändring af § 3 i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm
afgifvits reservation dels af rektor H. Hernlund och dels af doktor C.
Nyström. Den förres utlåtande var af följande lydelse:
''Då jag anser erfarenheten hafva gifvit vid handen,
dels att arbetet inom folkskoleöfverstyrelsen redan nu med ett ledamotantal
af 17 pågår under tunga former;
dels att nämnda antal räckt väl till för att förse sa väl barnavårdsnämnden
som öfverstyrelsens hittillsvarande båda utskott det pedagogiska och
det ekonomiska — med erforderligt antal ledamöter;
Bih. till Päksd. Prål. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 140 Höft. 2
10
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182.
dels att byggnadsärendena ej mindre än mera tillfälligt förekommande
frågor bäst förberedas genom samarbete af delegerade från nyssnämnda båda
utskott, finner jag den ifrågasatta begränsningen af antalet ledamöter i öfverstyrelsen
böra åsyfta en återgång till det nuvarande antalet af 17, med rätt
för dessa ledamöter att afgöra vissa frågor inom resp. utskott.
I anslutning härtill och då jag anser den föreslagna anordningen med
s. k. valområden för utseende af representanter för skolråden skäligen omständlig
utan att likväl leda till det mål, som man velat uppnå, eller bibehållande
af de särskilda skolrådens representerande inom öfverstyrelsen, vill
jag tillika förorda att — i analogi med hvad f. n. sker vid val af kyrkofullmäktige
— de från en äldre församling utbrutna nya församlingarna genom
ett visst antal af sina resp. skolråds ledamöter gemensamt med ett motsvarande
antal skolrådsledamöter från moderförsamlingen utse gemensam representant,
hvarigenom fortfarande hvarje gammal församling bibehålies vid sin
rätt att utse egen representant.
Ökas däremot antalet af skolrådens representanter i öfverstyrelsen, synes
mig dessa lämpligast kunna väljas genom elektorer, till lika antal utsedda
af hvarje församlings skolråd bland dess ledamöter, på hvithet sätt de intressen,
hvilka skolrådens representanter hafva att inom styrelsen bevaka,
bäst torde blifva tillgodosedda.’
Doktor Nyström anförde:
’Jag anser
att beslutet är orättfärdigt, såsom kränkande den rätt, som de gamla
församlingarna af ålder innehaft och utöfvat, att i öfverstyrelsen insätta hvar
sin representant;
att sättet för den valrätt, som efter reformen skulle samfälidt utöfvas af
t. ex. Storkyrkans och Klara församlingar, skulle leda till skadlig tvedräkt,
helst ju i sista handen företrädet mellan församlingarnas kandidater skulle
bestämmas genom lottning.
Jag anser vidare,
att ett annat och bättre sätt finnes för att aflägsna de olägenheter, som
man fruktar af ett ökadt antal medlemmar i öfverstyrelsen, nämligen därigenom,
att åt öfverstyrelsens skilda nämnder gifves makt att slutgiltigt afgöra
större delen af de ärenden, som läggas under dessa nämnders behandling.
Så handlar man i stadsfullmäktiges nämnder och detta med godt resultat.
Och äfven på öfverstyrelsens verksamhetsfält finnes en nämnd (barnavårdsnämnden),
som utgör sista instansen för hithörande ärendens afgörande. Man
har alltså blott att fortgå på den redan utstakade vägen. I det yttrande,
som afgifvits af den kommitté, som hade att i öfverstyrelsen bereda denna
fråga, liksom äfven vid sammanträdet denna dag hafva förordats åtgärder i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182. H
denna riktning, ehuru man icke velat taga fullt ut det steg, som skulle föra
till målet.
Ty det är ju själfklart, att, om det ojämförligt största antalet mål blifvit
slutgiltigt afgjorda i nämnderna, skulle ett jämförelsevis ringa antal mål
återstå för plenarbehandlingen. Under sådana omständigheter torde antalet
sammanträden in pleno blifva i hög grad inskränkt; och blifva dessa förhandlingar
fåtaliga, så torde det ock betyda mindre än nu, om antalet medlemmar
uppginge till 30 eller till och med flera.’
Med anledning af hvad sålunda förekommit anbefallde Kungl. Maj:t öfverståthållarämbetet
att efter hörande af vederbörande skolråd samt Stockholms
städs konsistorium och stadsfullmäktige afgifva underdånigt utlåtande i ärendet,
I fråga om ändringen af § 3 i ofvannämnda lag hafva sex skolråd, i
likhet med doktor Nyström, yrkat på bibehållande af skolrådens nuvarande
valrätt, medan fyra skolråd instämt i öfverstyrelsens förslag. Ett skolråd,
Oskars församlings, bär uttalat den meningen, att minskning af antalet ledamöter
i öfverstyrelse!! visserligen bör äga rum, men att skäl förelåge för
bibehållande af en representant för hvarje församling i öfverstyrelse!!, under
det att icke något som helst skäl ens blifvit uppgifvet för stadsfullmäktiges
fortsatta befogenhet att öka ''dess antal medlemmar’ i öfverstyrelsen. Detta
skolråd hemställde förty, att framställningen i denna del icke måtte föranleda
annan åtgärd än möjligen proposition till Riksdagen om sådan ändring af författningen,
att stadsfullmäktiges befogenhet i afseende å valet till ledamöter
i öfverstyrelsen minskades.
Jakobs och Johannes församlings skolråd har slutligen i denna del gjort
följande uttalande:
''Skolrådet är ense med öfverstyrelsen därom, att denna myndighet lämpligen
bör utgöras af 21 ledamöter, utsedda eu af Stockholms stads konsistorium,
10 af skolråden och 10 af stadsfullmäktige bland stadens vid fullmäktigeval
röstberättigade inbyggare, som uppnått 25 år. Däremot synes förslaget
i hvad det afse!* val af de 10 ledamöter, som skola utses af skolråden,
innehålla alltför invecklade och endast med stor svårighet och omgång genomförbara
bestämmelser. Enligt skolrådets mening kunde detta val på ett vida
enklare och likväl för alla församlingars intressen fullt betryggande sätt ske
sålunda, att hvarje skolråd inom sig utsåge två elektorer, samt att dessa
elektorer under ordförandeskap af en af konsistorium utsedd person sammanträdde
för val af det antal ledamöter i öfverstyrelsen, som för hvarje gång
skulle tillsättas.’
För såvidt skolråden yttrat sig öfver den underdåniga framställningen i
öfrig! hafva de yrkat bifall till densamma.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 182.
Stockholms stads konsistorium har i underdånigt utlåtande den 4 juni
1907 anfört:
''Hvad beträffar först öfverstyrelsens förslag till förändrad sammansättning
finner konsistorium detsamma innebära en kränkning af den rätt, församlingarna
af ålder innehaft, att insätta hvar sin representant i öfverstyrelsen för att därstädes
bevaka församlingens intressen; och kan konsistoriet för den skull icke
biträda öfverstyrelsens förslag i berörda hänseende, hvarför konsistoriet anser
sig böra afstyrka bifall till framställningen i denna del.
Då konsistoriet emellertid inser önskvärdheten af att ledamöternas antal
i öfverstyrelsen ej blifver allt för stort, men finner en inskränkning af antalet
representanter för de olika församlingarnas skolråd icke böra ifrågakomma,
måste konsistoriet, då stadsfullmäktige i alla händelser vid fastställandet af
inkomst- och utgiftsstat för skolväsendet i Stockholm kunna utöfva ett mäktigt
inflytande på skolornas verksamhet, ansluta sig till den af Oscars församlings
skolråd uttalade mening, att, om en inskränkning af antalet ledamöter
i öfverstyrelsen skall ske, denna bör drabba stadsfullmäktige, och torde
antalet af deras representanter enligt konsistoriets mening lämpligast böra
förblifva åtta.
Vid detta förhållande och då vid den sammansättning öfverstyrelsen härigenom
skulle få ledamöternas antal ej blefve sä stort, att ett öfverlämnande
till särskildt utskott af afgörandet utaf vissa ärenden, såsom öfverstyrelsen
i den underdåniga framställningen vidare föreslagit, blefve nödvändigt, finner
konsistoriet vidare yttrande beträffande framställningen i denna del obeliöflligt.’
Stadsfullmäktige anförde i underdånig skrifvelse den 7 oktober 1907:
''Hvad beträffar öfverstyrelsens hemställan om ändring i gällande bestämmelser
rörande öfverstyrelsens sammansättning dela stadsfullmäktige den
uttalade uppfattningen angående lämpligheten af en begränsning af ledamöternas
antal till 21. Att för åstadkommande af en dylik begränsning minska
stadsfullmäktiges nuvarande inflytande på öfverstyrelsens sammansättning bör
emellertid enligt fullmäktiges mening icke ifrågasättas. Återstår då endast
att, såsom jämväl föreslagits, söka vinna detta mål genom att fixera det
antal ledamöter, som skolråden hafva att i öfverstyrelsen insätta. I sådant
syfte har öfverstyrelsen föreslagit stadens indelning i 10 valområden, hvartdera
bestående af eu eller flera församlingar, Indika områden skulle regleras
enligt närmare angifna grunder. Eu anordning sådan som denna synes dock
stadsfullmäktige vara alltför invecklad samt medföra onödig omgång och svårighet
vid genomförandet. På ett vida enklare och enligt stadsfullmäktiges
mening för alla församlingars intressen betryggande sätt torde detta val
kunna ske, såsom jämväl föreslagits uti ett af de afgifna yttrandena, sålunda,
att hvarje skolråd utsåge visst, lika antal, exempelvis två. elektorer, Indika
Kung!. Maj."is Nåd. Proposition No 182.
13
sammanträdde till val af de ledamöter, som hvarje gång skulle utses. Dessa
val hä fullmäktige tänkt sig lämpligen kunna äga rum inför skolrådets ordförande
i Storkyrkoför samt ingen.
Vidkommande härefter öfverstyrelsens förslag om intagande i dess instruktion
af bestämmelser, som bemyndiga öfverstyrelse!! att i vissa uppgifna
fall öfverlåta sin beslutanderätt å särskilda delegerade, synas de af öfverstyrelse!!
till stöd härför anförda skäl vara välgrundade, hvarför stadsfullmäktige
tillstyrka bifall till framställningen i denna del.’
Med öfverlämnande af dessa yttranden har öfverståthållarämbetet den
28 oktober 1907 afgifvit eget underdånigt yttrande af följande innehåll:
’I likhet med stadsfullmäktige och vissa af skolråden anser öfverståthållarämbetet
en begränsning af antalet ledamöter inom öfverstyrelsen för
Stockholms stads folkskolor vara erforderlig och antalet böra, såsom öfverstyrelsen
föreslagit, sättas till 21, häraf, såsom nu är fallet, en borde utses af
konsistorium samt de öfriga till ena hälften af skolråden och till den andra
af stadsfullmäktige. Vidkommande sättet för utseende af de 10 ledamöter,
som af skolråden skulle utses, möter naturligtvis någon svårighet däri, att
församlingarnas antal redan nu och ännu mer i en framtid kommer att öfverstiga
antalet ledamöter, som skolråden hafva att utse, och att följaktligen
icke hvarje församling kan, såsom i flera af de afgifna yttrandena med visst
fog påyrkats, få utse sin egen representant i öfverstyrelsen. Genom det af
öfverstyrelse)) framlagda förslaget skulle dock nyssberörda anspråk åtminstone
delvis tillfredsställas, i det att, såsom församlingsdelningen för närvarande
är, ej mindre än sju församlingar skulle få hvar sin representant och
endast sex behöfva hafva gemensam representant med annan församling,
men äfven för dessa senare borde lokalintresset kunna tillgodoses genom att
vid indelningen i valområden närliggande församlingar förenades. Någon svårighet
att verkställa indelningen i valområden torde ej möta.
Å andra sidan skulle det af stadsfullmäktige framlagda förslaget, livilket
sammanfaller med yrkandet från ett af skolråden, aflägsna den skiljaktighet
i ställning församlingarna emellan, som öfverstyrelsens förslag medför, och
tillika ha fördelen af en mer enkel procedur.
Öfverståthållarämbetet anser för sin de! frågan kunna tillfredsställande
lösas på hvilketdera som helst af de föreslagna sätten; dock synes öfverstyrelsens
förslag vara att föredraga, enär det mer än stadsfullmäktiges tillgodoser
anspråket på att olika delar af staden varda inom öfverstyrelsen
företrädda och likaså mer än stadsfullmäktiges förslag torde vara ägnadt att
tillfredsställa skolråden, hvilkas valrätt här är i fråga.
Hvad angår öfverstyrelsens förslag om intagande i dess instruktion af
bestämmelser, som bemyndiga öfverstyrelsen att i vissa uppgifna fall öfver
-
14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 182.
låta sin beslutanderätt å särskilda delegerade, har öfverståthållarämbetet
intet att erinra.’
Hvad först angår den föreslagna begränsningen af antalet ledamöter i
öfverstyrelsen, synes mig på de af öfverstyrelsen in. fl. anförda skäl en
sådan begränsning vara af behofvet påkallad. Antalet skolråd i territoriella
församlingar är redan nu tretton och, såsom öfverstyrelsen framhållit, lärer
det sannolikt icke dröja länge, innan deras antal ytterligare ökas. Äfven
om, såsom föreslaget blifvit, en del af de öfverstyrelsen åliggande ärenden
komma att afgöras af särskilda, inom öfverstyrelsen utsedda nämnder, återstå,
dock till gemensamt afgörande af öfverstyrelsen i dess helhet ett betydligt
antal ärenden af viktig beskaffenhet; och jag delar de af öfverstyrelsens majoritet
uttalade betänkligheterna mot att bibehålla detta afgörande hos en
myndighet af redan alltför stort och därtill stadigt växande omfång.
Då det sålunda gäller att åstadkomma den begränsning, som befunnits
nödig, finner jag emellertid ingen anledning att frångå den princip, som nu
är gällande, eller att den borgerliga och den kyrkliga kommunen hvar för
sig utser lika stort antal ledamöter i öfverstyrelsen. Med denna utgångspunkt
bör därför, enligt min åsikt, antalet af de ledamöter, skolråden skola
välja, fixeras till ett visst antal. Mot hvad öfverstyrelsen i sådant hänseende
föreslagit, eller att de af skolråden utsedda ledamöterna skola uppgå till tio,
har jag intet att anmärka.
Med afseende å tillvägagångssättet vid utväljande af ifrågavarande tio
ledamöter i öfverstyrelsen synes mig det af styrelsens majoritet framburna
förslaget, om än i sin grundtanke tilltalande, dock med hänsyn till den synnerligen
invecklade proceduren icke kunna förordas. Däremot torde föga vara
att invända mot det af ett skolråd framställda och sedermera af stadsfullmäktige
omfattade förslaget. Man lär väl kunna förutsätta, att i en valkorporation,
sammansatt uteslutande af skolrådsledamöter, de synpunkter, som
hittills legat till grund för de särskilda skolrådens val af ledamöter i öfverstyrelsen,
fortfarande skola göra sig gällande, liksom man torde kunna antaga,
att i eu så sammansatt valkorporation all möjlig hänsyn skall tagas
till att de olika församlingarna varda, i den mån sig göra låter, inom öfverstyrelsen
företrädda. I alla händelser synes mig hufvudvikten mera ligga
därpå, att till ledamöter utses i skolfrågor intresserade och kunniga personer,
än att en hvar af de valde särskildt företräder vissa församlingsintressen.
I det jag sålunda i denna punkt anslutit mig till stadsfullmäktiges hemställan,
har jag samtidigt ansett nödigt att i den föreslagna paragrafen gifva
ett bestämdt uttryck åt den tanke, som synes ligga till grund för nu gällande
bestämmelse i ämnet, eller att skolråden i afseende å sitt val åro inskränkta
till sina egna ledamöter.
15
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 182.
Hvad därefter angår den föreslagna ändringen af instruktionen för öfverstyrelsen,
åsyftande att styrelsen skulle få öfverlämna ärenden af viss beskaffenhet
till afgörande af särskilda inom styrelsen utsedda nämnder, finner
jag så mycket hellre fog för en sådan anordning, som i sak motsvarande bestämmelser
af mig föreslagits att ingå i den lag angående folkskoleväsendet
i vissa städer, hvarom jag förut denna dag i underdånighet hemställt. Jag
har emellertid ansett, att ledamöterna i dylik nämnd icke borde vara färre
än fem eller det antal, som, enligt hvad upplyst blifvit, redan nu ingår i de
delegationer, som pläga inom styrelsen utses.
Då genom de i detta afseende föreslagna bestämmelser en inskränkning
skulle ske i öfverstyrelsens befogenhet, synes det mig, som om desamma
hade sin rätta plats i lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm. Enär
det emellertid kan befaras, att öfverstyrelsen, om ett flertal af dess åligganden
öfvertages af särskilda nämnder, skulle förlora öfversikten och ledningen utaf
de till styrelsen hörande ärenden, har jag därjämte hemställt, att af särskild
nämnd vidtagna åtgärder skola för styrelsen anmälas.
Med anledning af hvad jag i annat sammanhang föreslagit om rätt för
öfverstyrelsen att åt särskild nämnd uppdraga jämväl handläggningen af
ärenden angående uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade
barn, har jag funnit en hänvisning till hvad sålunda föreslagits böra införas
i nu ifrågavarande lag. Att äfven barnavårdsärenden skola för styrelsen anmälas
följer af den plats, hänvisningen till barnavårdslagen erhållit i den nu
föreslagna paragrafen.
Det af mig föreslagna öfvergångsstadgande är formuleradt i öfverensstämmelse
med motsvarande stadgande vid tillkomsten af lagen angående
folkskoleväsendet i Stockholm.»
Departementschefen föredrog härefter ett i anslutning till hvad sålunda
anförts inom ecklesiastikdepartementet utarbetadt förslag till lag i ämnet och
hemställde, att detsamma måtte genom nådig proposition föreläggas Riksdagen
till antagande.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lämna
bifall; och skulle till Riksdagen aflåtas proposition i ämnet
af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
A. I. Lindhagen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- LU 1908:78 Lagutskottets Utlåtande N:o 78 a2 i texten
- LU 1908:72 Lagutskottets Utlåtande N:o 72 s. 2 i texten