Med förslag till ändrad lydelse af §§ 3/, 53, 69, 87 och 114 regeringsformen, §§ 37, 38, 39, 41 till och med 45 och 55 riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen
1908-01-24 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1908:21, Med förslag till ändrad lydelse af §§ 3/, 53, 69, 87 och 114 regeringsformen, §§ 37, 38, 39, 41 till och med 45 och 55 riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.
1
N:o 21.
Kungl Maj:ts nådiga -proposition till Riksdagen med förslag till
ändrad lydelse af §§ 3/, 53, 69, 87 och 114 regeringsformen,
§§ 37, 38, 39, 41 till och med 45 och 55 riksdagsordningen
samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen;
gifven Stockholms slott den 24 januari 1908.
Under åberopande af bifogade i statsrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj.t härmed till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning
framlägga följande
Förslag
till
ändrad lydelse af §§ 37, 53, 69, 87 och 114 regeringsformen, §§ 37,
38, 39, 41 till och med 45 och 55 riksdagsordningen samt 2 § 4:o
tryckfrihetsförordningen.
Regeringsformen.
§ 37.
Konungen äger att — — — — närmast berättigad är.
Bill. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Åfd. 12 Höft. (N:o 21.)
1
2
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 21.
§ 53.
Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa
utskott: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett banko- och riksgäldsutskott, ett lagutskott samt ett jordbruksoch
domänutskott med den sammansättning och de uppgifter, som i
riksd agsordningen bestämmas.
Å urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af därvid förekommande ärenden.
§ 69.
Då vederbörande utskotts förslag rörande — — — — gälle hvad
angående behandlingen af utskottens afgifna förslag uti riksdagsordningen
stadgas. Fatta kamrarna — —--såsom Riksdagens beslut.
§ 87.
ko. Riksdagen äger----eller gammal afskaffa. Frågor
härom må i Riksdagens kamrar kunna väckas och skola, sedan vederbörande
utskott däröfver blifvit hördt, af Riksdagen afgöras. Beslutar
Riksdagen -----såsom i riksdagsordningen sägs.
2:o. Riksdagen äge ock —---hindrat förslagets antagande.
§ 114.
De forna riksståndens privilegier — — — — af allmänt kyrkomöte.
Riddarhusordningen, som bestämmer huru ridderskapet och adeln
må sammanträda för att om sina gemensamma angelägenheter besluta,
fastställes af Konungen samt ridderskapet och adeln gemensamt. Om
allmänt kyrkomöte lagstadgas af Konung och Riksdag samfälldt med
samtycke jämväl af allmänt kyrkomöte.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.
3
Riksdagsordningen.
§ 37. *
1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess
öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett
bevillningsutskott, ett banko- och riksgäldsutskott, ett lagutskott samt
ett jordbruks- och domänutskott. Dessa Riksdagens ständiga utskott
skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugu, statsutskottet af tjugufyra,
bevillningsutskottet af tjugu, banko- och riksgäldsutskottet af sexton,
lagutskottet af sexton samt jordbruks- och domänutskottet af sexton
ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva antalet inom sig väljer
antingen omedelbart eller, om kammaren så beslutar, genom elektorer;
ankommande på kamrarnas sammanstämmande beslut att, när sådant
finnes vara af nöden, tillsätta särskilt utskott för upptagande af frågor,
som tillhöra ständigt utskotts behandling, så ock att, därest utskott
anmäler behof af förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.
2. Hvardera kammaren äger ock inom sig utse suppleanter, att,
vid inträffadt förfall för utskottsledamöter, i deras ställe inträda..
3. Därest i någondera kammaren fråga väckes, som icke tillhör
förenämnda utskotts behandling, men är af beskaffenhet att utskotts
yttrande däröfver erfordras, skall för afgifvande af utlåtande och förslag
i frågan ett tillfälligt utskott, bestående af så många ledamöter,
som kammaren nödigt aktar, inom kammaren tillsättas.
4. Å urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som
erfordras för beredning af de därvid, enligt 2 §, förekommande ärenden.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer — — — — till utskottet
hänvisade grundlagsfrågor.
2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och afgifva förslag
i anledning af dit remitterade frågor angående stiftande, ändring, förklaring
eller upphäfvande af lagar och författningar rörande statsrådets
ansvarighet, om förvärfvande och förlust af medborgarrätt, om rikets
vapen och flagga och om allmänt kyrkomöte så ock af kommunallagarna.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.
3. Utskottet åligger ock — — — (lika med nuvarande mom. 2)
— — — { regeringsformen stadgadt.
4. Utskottet tillkommer jämväl — — — (lika med nuvarande
mom. 3) — — — vägrar proposition.
§ 39.
1. Statsutskottet, som skall undfå del af Konungens angående
statsverkets tillstånd och behof till Riksdagen aflåtna proposition och
äga tillgång till alla statsverkets räkenskaper och handlingar, åligger
att, i den mån det icke gäller jordbruksärenden eller pensions- och
indragningsstaterna, granska, utreda och uppgifva statsverkets tillstånd
och förvaltning samt föreslå hvad till fyllandet af dess behof erfordras,
hvarvid nödiga indragningar och besparingar böra iakttagas, så ock
att föreslå beloppet af de summor, hvilka, jämlikt 63 § regeringsformen,
skola för särskilda händelser afsättas, och att uppgifva, huru mycket
bör genom bevillningar utgöras, äfvensom att uppgöra förslag till
riksstat.
2. Utskottet tillkommer ock — — — — ansvar yrka.
§ 41.
1. Banko- och riksgäldsutskottet tillhör att undersöka och utreda
riksbankens och riksgäldskontorets styrelse och tillstånd samt att
föreslå och i mål, för hvilka utskottet fått sig sådan makt af Riksdagen
uppdragen, gifva föreskrifter om bankens och riksgäldskontorets
förvaltning äfvensom att föreslå hvad till fyllandet af riksgäldsverkets
behof erfordras.
2. Utskottet tillkommer ock att meddela utlåtanden och afgifva
förslag i anledning af de från kamrarna hänvisade frågor om stiftande,
ändring, förklaring eller upphäfvande af lagar och författningar rörande
såväl riksbanken som andra bankinrättningar samt om rikets mynt.
3. Utskottet skall jämväl undfå del af Konungens angående
statsverkets tillstånd och behof aflåtna proposition hvad angår pensionsoch
indragningsstaterna och med anledning däraf liksom ock med
afseende å de från kamrarne dit remitterade frågor rörande pensionsväsendet
afgifva utlåtanden och förslag.
§ 42.
1. Lagutskottet skall meddela utlåtanden och afgifva förslag i
anledning af de, såsom icke tillhörande annat utskotts behandling, från
5
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 21.
kamrarna dit hänvisade frågor om stiftande, ändring, förklaring eller
upphäfvande af civil-, kriminal- och kyrkolag, likasom ock af andra
lagar och författningar, som stiftas af Konung och Riksdag samfälldt.
2. Utskottet skall ock granska justitieombudsmannens-afgifna
redogörelse, äfvensom hans ämbetsdiarier och registratur, samt med
utlåtande däröfver till Riksdagen inkomma.
§ 48.
1. Jordbruks- och domänutskottet, som skall erhålla del af
Konungens angående statsverkets tillstånd och behof till Riksdagen
afgifna proposition i hvad den angår de under jordbruksdepartementet
lydande ärenden, åligger att granska, utreda och uppgifva statsverkets
behof med hänsyn till denna styrelsens gren samt att för öfrigt afgifva
betänkande och förslag i anledning af de från kamrarna till utskottet
hänvisade jordbruksärenden.
2. Utskottet åligger jämväl att meddela utlåtanden och afgifva
förslag i anledning af alla från kamrarna dit hänvisade frågor, som
angå stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af lagar och
författningar rörande hushållningen med allmänna och enskilda skogar,
om jakt och fiske, om vattenrättsförhållanden, om skatteköp, afvittringar,
skiften och jordstyckningar samt därmed sammanhängande
ämnen, så ock angående vägar och skjutsväsende.
§ 44.
Ej må statsrådsledamot ----(lika med nuvarande § 48)
—--kan förekomma.
§ 45.
1. Alla utskott skola inom två dagar från den, då de blifvit
utsedda, sammanträda.
2. Utskotten välja — — — (lika med nuvarande § 44) — —
— yttrande i ämnet.
3. Har ledamot af utskott tre gånger å rad, utan laga förfall,
från utskottets sammanträden sig af hållit, bör ordföranden hos vederbörande
kammare sådant anmäla, på det annan ledamot i. utskottet
må, i föreskrifven ordning, inväljas.
4. Utskotten böra, så fort sig göra låter, afgifva de yttranden,
som på dem ankomma.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.
§ 55-
Motion i ämne, som tillhör ständigt utskotts behandling, må af
riksdagsman i den kammare, han tillhör, göras inom tio dagar. från
riksdags öppnande eller, om motionen föranledes åt kungl. proposition,
som efter öppnandet till Riksdagen aflåtits, inom tio dagar från propositionens
aflämnande i kammare. Motion i ämne, som tillhöi tillfälligt
utskotts behandling, må väckas inom trettio dagar efter riksdags
öppnande.
I grundlagsfrågor samt i frågor, som röra någondera kammaren
enskildt, så ock i frågor, som af redan inom någondera kammaren
fattadt beslut eller annan under riksdagen inträffad händelse omedelbarligen
föranledas, må motion framställas, så länge riksdagen är
samlad. .
Motion bör alltid skriftligen till protokollet afiämnas. Ej må i
en skrift flera mål af olika beskaffenhet sammanföras.
Tryckfrihetsförordningen.
§ 2.
4:o. I grund af — — — — — — — — — ~~ som hälst.
Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen
iakttagas:
Att protokoll, hållna — — — — eller banko- och riksgäldsverkens,
eller banko-, stats- samt banko- och riksgäldsutskottens, eller
revisorers öfver banko- och riksgäldsverken, rörande samma verks
hemliga ärenden, icke kunna---— icke uppenbara.
Att ej några-----------femtio riksdaler.
Att mobiliseringsplaner — — — — — —----konfiskeras.
Att. i hvad —----------— femtio riksdaler.
Bet skall _ _ _ _ — — — — — — — sexton skillingar.
Att protokoll----------sexton skillingar.
Att ingen _ _ — ---—----sexton skillingar.
Att utdrag-------------femtio riksdaler.
Att uppgifter — — — — — — — — — femtio riksdaler.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.
7
Att de från — —---------femtio riksdaler.
Att ansökning — — — — — — — — — — femtio riksdaler.
Att sådant — — — — — — —-----liufvudsaken.
I öfrigt---- — —----- — — — — stadgadt är.
Kung! Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Albert Petersson.
8
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott fredagen den 24 januari 1908.
Närvarande:
Hans excellens lierr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle, .
Statsråden: Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Roos,
Swartz,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Albert Petersson anmälde,
att de kommitterade, hvilka erhållit uppdrag att öfverlägga
om de åtgärder, som kunde finnas nödiga och nyttiga för beredande
af önskvärd lättnad i Riksdagens arbete, samt därutinnan afgifva de
förslag, hvartill de kunde finna anledning föreligga och som kunde
vara af beskaffenhet att innefatta ändring i grundlag, den 13 december
1907 aflämnat betänkande med förslag till ändrad lydelse af §§ 53,
09 och 87 regeringsformen, §§ 37, 38, 39, 41 till och med 45 och 55
riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen äfvensom till
ändrad lydelse af §§ 37 och 114 regeringsformen.
Efter att hafva redogjort för betänkandets innehåll anförde
departementschefen:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21. y
»Såsom kommitterade framhållit, hafva gällande bestämmelser
om riksdagsarbetet visat sig otillfredsställande särskildt i två afseenden,
nämligen dels därutinnan, att önskvärd möjlighet saknas att redan
under den första tiden efter en riksdags början bedöma omfattningen
af det arbete, som kommer att blifva riksdagen förelagdt, och dels så
till vida, att vissa af Riksdagens utskott blifva öfver höfvan betungade,
medan däremot andra väl kunna tåla någon ökning i sitt arbete.
De af kommitterade föreslagna åtgärder torde utan tvifvel vara
väl ägnade att minska nämnda olägenheter. Särskildt synes bildandet
af ett nytt utskott, som får öfvertaga en afsevärd del af de mest betungade
utskottens, stats- och lagutskottens, arbetsbörda, böra kraftigt
bidraga till en jämnare fördelning af riksdagsärendena mellan utskotten
och därmed till en snabbare beredning af ärendena. Det kan emellertid,
såsom, äfven af reservanter inom kommitterade framhållits, ifrågasättas’
huruvida det må vara fullt lyckligt att från statsutskottets behandling
afskilja — utom pensionsärendena under tionde hufvudtiteln, emot
hvilkas öfverflyttning till banko- och riksgäldsutskottet någon betänklighet
knappast lärer yppas — jämväl en del af statsregleringen i
öfrigt. Nekas kan ej, att med den föreslagna arbetsfördelningen enheten
och likformigheten i statsregleringens uppgörande icke kan
blifva så tillgodosedd, som nu är fallet, då samtliga hithörande frågor
komma under ett och samma utskotts behandling, liksom det äfven
ur annan synpunkt kan väcka betänkligheter att beträffande andra
ärenden än pensionsärendena göra afsteg från den hittills uppehållna
Principen om enhetlig utskottsbehandling af budgeten. Då emellertid
den nödiga minskningen i statsutskottets arbetsbörda säkerligen icke
kan vinnas med mindre ytterligare någon del af statsregleringen frångår
detta utskott, samt de statsregleringsärenden, hvilkas öfverflyttning till
det nya utskottet kommitterade föreslagit, onekligen mycket nära
sammanhänga med det arbete, som i öfrigt skulle anvisas iitskottet, och
samma ärendens omsorgsfulla och sakkunniga beredning sålunda synes
vara tryggad, bär jag ansett öfvervägande skäl tala för att biträda
kommitterades förslag jämväl i nu ifrågavarande del.
Då den af kommitterade föreslagna ändring i 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen
skulle medföra, att de protokoll, som under de senaste
femtio aren förts hos banko- och statsutskotten rörande banko- och
i iksgäldsverkens hemliga ärenden, blefve omedelbart tillgängliga för
allmänheten, torde annan ändring i nämnda moment ej böra vidtagas
än att under ifrågavarande stadgande inbegripas äfven banko- och
riksgäldsutsko ttets protokoll i ärenden af berörda art.
Bil. till Pil-sd, Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd, 12 Höft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.
I kommitterades förslag till beredande af lättnad i Riksdagens
arbete ingår, att frågor rörande allmänt kyrkomöte skola behandlas
af konstitutionsutskottet. Med föranledande häraf hafva kommitterade
hemställt, att i § 114 regeringsformen måtte uttryckligen angifvas, att
om allmänt kyrkomöte lagstadgas af Konung och Riksdag samfälldt
med samtycke jämväl af allmänt kyrkomöte. Då detta instämmer
med hvad hittills varit vedertaget, synes mig intet vara att erinra
däremot, att kommitterades därutinnan framställda förslag, liksom
äfven det därmed sammanhängande att till ifrågavarande § öfverflytta
den nu i § 37 regeringsformen intagna bestämmelsen om riddarhusordningen,
varder för Riksdagen framlagdt.
I fråga om de ändringar i vissa lagar och författningar af konstitutionell
natur, hvilka, såsom kommitterade erinrat, blifva erforderliga
i händelse grundlagsförslaget antages, äro dessa ändringar af sådan
art, att förslag därom ej torde behöfva nu framläggas».
Departementschefen uppläste härefter förslag till ändrad lydelse
af §§ 37, 53, 69, 87 och 114 regeringsformen, §§ 37, 38, 39, 41 till
och med 45 och 55 riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen,
hvilket förslag öfverensstämde med det af kommitterade
afgifna förslaget utom beträffande nämnda moment i tryckfrihetsförordningen,
i fråga hvarom iakttagits hvad departementschefen därutinnan
yttrat; och hemställde departementschefen, att det af honom
upplästa förslaget måtte föreläggas Riksdagen till pröfning i grundlagsenlig
ordning.
Statsrådets öfriga ledamöter biträdde departementschefens hemställan.
Med bifall härtill täcktes Hans Maj :t Konungen
förordna, att nådig proposition af den lydelse, bilagan
vid detta protokoll utvisade, skulle aflåtas till Riksdagen.
O
Ur protokollet
Erik Öländer.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- KU 1908:25 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25 s. 1 i texten