Sök i Ratio Lex

Angående förvärfvande för svenska statens räkning af den järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten tillhöriga järnvägen mellan Malmö och Trelleborg

1908-01-17 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:24, Angående förvärfvande för svenska statens räkning af den järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten tillhöriga järnvägen mellan Malmö och Trelleborg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

1

N:o 24.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

förvärfvande för svenska statens räkning af den järnvägsaktiebolaget

Malmö—Kontinenten tillhöriga järnvägen

mellan Malmö och Trelleborg; gifven Stockholms slott

den 1 februari 1908.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att,

under förutsättning att vederbörliga beslut under innevarande

år fattas om anordnande af en ångfärjeförbindelse mellan Trelleborg

och Sassnitz, med godkännande till hufvudsakliga delar af det vid

protokollet fogade förslagskontraktet angående förvärfvande för svenska

statens räkning af den järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten tillhöriga

järnvägen mellan Malmö och Trelleborg, ej mindre bemyndiga

riksgäldskontoret att på rekvisition af järnvägsstyrelsen utanordna de

medel, som erfordras för gäldande af hvad för järnvägen skall kontant

till dess ägare utbetalas samt för fullgörande af räntelikvider och kapitalafbetalningar

å de i järnvägen intecknade obligationslån, än äfven för år

1909 anvisa till kompletteringsarbeten å järnvägen 84,000 kronor att

utgå af riksgäldskontoret.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hamilton.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Åfd. 15 Häft. (n:r 24.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 24.

Protokoll öfver civilärenden, hållet inför Hans May.t Konungen

i statsrådet å Stockholms slott den 1 februari 1908.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

Swaetz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård.

l:o.

Föredragande departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde.

Då jag den 24 sistlidne januari inför Eders Kungl. Maj:t föredrog

frågan om anordnande af ångfärjeförbindelse mellan Sverige och

Tyskland med ändpunkt för färjelinjen på svensk sida i Trelleborgs hamn,

framhöll jag, att ångfärjetrafikens fullständiga anordning på bästa sätt

förutsatte, att förbindelsen mellan Trelleborg och de befintliga statsbanorna

i Sverige erhölle statsjärnvägs natur, hvilket lättast kunde ske

genom inlösen till staten af den järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten

tillhöriga järnvägen mellan Malmö och Trelleborg.

Jag tillåter mig härvid erinra, att Kungl. Maj:t genom nådig remiss

den 22 oktober 1907 anbefallde järnvägsstyrelsen, bland annat, att ingå

i underhandlingar om inköp för statens räkning af Malmö—Kontinentens

järnväg och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till köpekontrakt.

Till åtlydnad häraf har järnvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse den

23 nästlidne januari anmält, att, efter med styrelsen för järnvägsaktiebolaget

Malmö—Kontinenten förda förhandlingar, mellan järnvägsstyrelsen,

under förutsättning af Eders Kungl. Maj:ts nådiga stadfästelse,

samt bolagsstyrelsen, under förbehåll af bolagsstämmans godkännande,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 24.

upprättats ett vid skrifvelsen fogadt, såsom bilaga till detta protokoll

upptaget förslagskontrakt.

Innan ja^. redogör för de närmare villkoren i förslagskontraktet,

tillåter jag mig. till en början i underdånighet meddela en kortfattad

öfversikt öfver tillkomsten af ifrågavarande järnväg.

^Ar 1896 ingicks aftal mellan svenska och tyska statsmyndigheter

angående inrättande af ny postförbindelse mellan Sverige och kontinenten

via Trelleborg och Sassnitz. Med anledning däraf upptogs af

kommunala myndigheter och enskilda personer i Malmö frågan om

anordnande af en ny direkt järnvägsförbindelse mellan nämnda båda

städer vid sidan af redan befintliga järnvägsförbindelser. Detta ledde

därtill att den. 15 oktober 1896 af Carl Herslow m. fl. till Kungi. Maj:t

ingafs ansökning om koncession å järnvägsanläggning mellan Malmö

och Trelleborg.

. Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län anförde i underdånigt

utlåtande i ärendet, bland annat, att den hufvudsakligaste vikten

borde läggas på den föreslagna järnvägens uppgift att förmedla postförbindelsen

mellan Sverige och Tyskland genom dess ledande öfver

Malmö, där södra stambanan, järnvägen från Göteborg och Norge samt

ångbåtsförbindelsen från Köpenhamn sammanstötte.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhöll, bland annat, att staten,

äfven om^ den under någon kortare tid kunde låta kontinentalposten

föras till Trelleborg öfver endera af de redan befintliga enskilda järnvägarna,

likväl i längden icke kunde uppehålla den internationella förbindelsen

å enskild bana utan snart måste, för att försäkra sig mot afbrott

och höga kostnader, utsträcka sitt stambanenät till Trelleborg

eller tillsvidare låta enskilda på betryggande villkor utföra en dit ledande

fullt lämplig järnväg, samt att, sedan västkustbanan dåmera öfvergått

till statsbana med ändpunkt i Malmö, hänsynen till en ändamålsenlig

järnvägsdrift kräfde, att den kontinentala posttrafiken fördes

öfver Malmö. På grund häraf och då den ifrågasatta nya järnvägen

vore fullt lämplig för befordrande af nämnda trafik, och banan kunde

genom vid koncessionen fästade lösningsvillkor få af staten när som

helst förvärfvas till dess verkliga kostnad för ägaren utan de uppoffringar,

som ^skulle åtfölja inlösen och ombyggnad af någon af de befintliga

till Trelleborg ledande järnvägarna, tillstyrkte styrelsen koncessionsansökningen.

Järnvägsstyrelsen. gjorde i underdånigt utlåtande den 5 januari

1897 gällande, att, enligt järnvägsstyrelsens förmenande, följande önskemal

borde i afseende a lämpligaste sättet att förena statens järnvägar

med Trelleborgs hamn för ordnandet af den s. k. kontinentaltrafiken

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 24.

tillgodoses, nämligen att föreningslinjen, med hänsyn såväl till västkustbanetrafikens

anslutning som till ett bättre utnyttjande af personvagnarna,

borde utgå från Malmö och utgöra den direktaste möjliga

vägen därifrån till Trelleborgs hamn samt, i afseende a snälltagens

snabbhet, säkerhet och regelbundna gång, ej stå efter någon del af

statsbanorna, äfvensom att staten borde äga rätt att på billiga villkor

och ju förr dess hellre inlösa föreningslinjen.

Efter att hafva framhållit, hurusom det måste från början tillses,

att den måhända inom kort mycket lifaktiga trafikens kraf på utveckling

i fullt mått kunde tillgodoses, äfvensom att det vid öfverlåtelsen

af kontinentaltrafiken vore nästan en bjudande nödvändighet att förbehålla

staten att få inlösa banan, ingick järnvägsstyrelsen på frågan

om den tidpunkt, då staten skulle kunna tillit sjelfständigt bestämma

angående kontinentaltrafiken utan att därtör behöfva göra någon ekonomisk

uppoffring i sammanhang med vederbörande bolagsbanas inlösen,

och kom järnvägsstyrelsen därvid till den uppfattning, att valet

af linjen Malmö—Kontinenten skulle snarast af tre ifrågasatta alternativ

sätta staten i tillfälle att utan finansiell uppoffring, när staten så önskade,

själf omhändertaga kontinentaltrafiken i hela dess utsträckning. I

sammanhang med bemötande af uppkomna klagomål från förutvarande

enskilda järnvägars sida yttrade järnvägsstyrelsen vidare i ärendet, att

kontinentalbanans hufvudsakliga syfte ej vore att vara en lokalbana

utan att utgöra, förr eller senare i statens egen hand, en fortsättning

af stambanan till landets södra kust.

Åf Kungl. Maj:t särskilt tillkallade sakkunniga förklarade i afgifvet

yttrande i ämnet, att de af handlingarna i ärendet funnit, att

de synnerligen bördiga och folkrika orter, som skulle beröras af den

tillämnade järnvägen, syntes vara i behof af den lättnad i samfärdsel,

en dylik anläggning komme att medföra; att enligt vederbörandes yttrande

i närheten förefintliga järnvägars ekonomiska bestånd genom

järnvägsföretaget i fråga icke äfventyrades; att väsentliga fördelar

torde beredas för en lämplig anordning och ostörd utveckling af den

beslutade kontinentaltrafiken; samt att Kungl. Maj:t genom att vid koncessionen

fästa därför erforderliga villkor sattes i tillfälle att, . när

sådant ansåges önskvärdt, på ett prisbilligare sätt, än eljest antagligen

kunde ske, utsträcka statsbanesystemet ända till Trelleborg.

Sedan Kungl. Maj:t den 18 december 1896 fastställt bolagsordning för

järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten, hvilket skulle hafva till ändamål

att anlägga och trafikera ifrågavarande nya järnväg mellan Malmö och

Trelleborg, beviljades genom nådig resolution den 9 januari 1897 nämnda

bolag koncession å sådan järnväg, genom hvilken resolution bestämdes,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24. 5

att järnvägen skulle byggas i öfverensstämmelse med det alternativt

föreslagna, för en tåghastighet af ända till 90 km. i timmen afsedda

byggnadssätt, äfvensom att järnvägen skulle utgå från statsbanestationen

i Malmö och ej, såsom ock ifrågasatts, från stationen Östervärn å

Malmö—Tomelilla järnväg.

Angående statens rätt att inlösa banan intogs i resolutionen det

i koncessioner i allmänhet föreskrifna s. k. a) villkoret, hvilket här

dock skulle äga tillämplighet, när helst staten så påfordrade och ej,

såsom i regel sker, med begränsning i tiden till tio år efter det den

koncessionerade järnvägen öppnats för trafik. Det stadgades nämligen

att svenska statsverket vore berättigadt att, när sä påfordrades, inlösa

ifrågavarande järnväg med tillhörigheter och trafikmateriel mot ett

penningbelopp, som motsvarade hvad järnvägen med tillhörigheter och

trafikmateriel enligt räkenskaper, som Kungl. Maj:t godkände, kostat

koncessionshafvarna med tillägg af ränta efter fem för hundra om året,

men med afdrag af den nettoinkomst, banan under tiden lämnat; och

skulle lösesumman, som skulle anses utgöra inlösningsvärdet af hela

järnvägsbyggnaden med alla dess fasta och lösa tillhörigheter, af hvad

slag de vara månde, äfvensom af hela den i behåll varande reservoch

förnyelsefonden, utan annat undantag än af de för trafikens behof

i förråd befintliga förlags- och konsumtionsartiklar, såsom obegagnade

syllar och skenor med tillbehör, stenkol, oljor och dylikt, inom

ett år efter det lösningsanspråket framställts och i hvarje fall inom

sex månader efter det staten tillträdt järnvägen, af svenska statsverket

erläggas tillika med fem procent ränta därå, för år räknadt, från tillträdesdagen;

hvar]ämte egendomen skulle till statsverket afträdas skuldfri

eller ock behörigt afdrag å löseskillingen göras för beloppet af den

i järnvägen intecknade skuld.

Järnvägen i fråga öppnades för allmän trafik den 5 oktober 1898.

Järnvägsanläggningen är utförd med normal spårvidd af 1,435 meter.

Banans längd är 32 km., rälsvikten 40 kg. per meter, största lutningen

10 på 1,000 samt största tillåtna hastighet, såsom ofvan nämnts, 90 km.

i timmen. Mellan ändpunkterna Malmö centralstation, tillhörig statens

järnvägar, och Trelleborgs nedre station, tillhörig Lund—Trelleborgs järnväg,

har ifrågavarande järnväg stationer vid föreningsstationen Östervärn,

tillhörig Malmö—Tomelilla järnväg, (2 km), Fosieby (7 km.),

Lockarp (10 km.), Ande (14 km.), Månstorp (17 km.), Östra Grefvie

(20 km.), Slågarp (23 km.) och Skytts—Yemmerslöf (26 km.), alla afstånd

räknade från Malmö.

Bolagets rullande materiel utgjorde år 1906 fem lokomotiv med

tender, tio personvagnar, hvaraf fem kombinerade l:a och 3:e klass

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

tre 3:e klass och två kombinerade 3:e klass och postvagnar, samt 107

godsvagnar, hvaraf 9 s. k. gods-packvagnar samt 13 täckta och 85

öppna vagnar. Värdet af den rullande materielen upptogs vid 1906

års slut till 732,029 kronor 59 öre.

Ur den för järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten fastställda

bolagsordning må här anmärkas, att aktiekapitalet skall utgöra minst

850,000 kronor och högst 1,200,000 kronor, fördeladt i aktier, hvarje å 500

kronor, samt att beslut om bolagets upplösning ej är giltigt, med mindre

samtliga aktieägarna förenat sig därom eller beslutet fattats å två på

hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie, och å den

stämma, som sist hålles, biträdts af minst 3 » af de röstande.

Aktiekapitalet vid 1906 års slut utgjorde 1,130,500 kronor. Aktieägare

med 10 aktier och därutöfver äro Malmö stad med 1,000 aktier,

Stora Slågarps kommun med 57 aktier, Ingelstads kommun med 50

aktier, Ostra Grefvie kommun med 45 aktier, Ande kommun med 20

aktier, enhvar af ett tjugutal personer mestadels i Malmö med 20 aktier,

en enskild person i Wemmerslöf med 16 aktier och enhvar af 17 personer

i Malmö med 10 aktier, sålunda sammanlagdt representerande

1,758 aktier till ett nominellt värde af 879,000 kronor.

I järnvägen äro intecknade två obligationslån. Det ena, benämndt

obligationslån n:r 1, är afslutadt år 1898 med brand- och lifförsäkringsbolaget

Skåne å 1,750,000 kronor och löper med 4 % samt skall genom årliga

utlottningar från och med oktober månad år 1901 återbetalas inom 40

år med rätt för järnvägsbolaget att efter den 31 december 1910 låta

till återbetalning utlotta större belopp, än i amorteringsplanen föreskrifves,

eller ock att återbetala hela lånet efter 6 månaders uppsägning.

Obligationslånet n:r 2 af år 1902 eller ett af Malmö stad garanteradt

4 % obligationslån å kronor 870,000, att amorteras genom utlottning

inom 40 år, är tecknadt af Malmö sparbank, sparbanken Bikupan samt

Oxie härads sparbank; och är låntagaren förbehållen rätt att efter ingången

af år 1913 öka den i amorteringsplanen angifna utlottningen

eller ock efter föregången sex månaders uppsägning inbetala hela lånet.

Jag torde nu få öfvergå till att meddela åtskilliga ur bolagets årsberättelser

hämtade, af järnvägsstyrelsen sammanställda uppgifter rörande

de viktigaste trafikresultaten beträffande järnvägen.

Till en början har då i efterföljande tabell upptagits järnvägens

hvarje år bokförda byggnadskostnad (kostnad för färdiga banan och

rullande materiel), bruttoinkomst, driftkostnad och nettobehållning, utgiftsprocent,

inkomst per dag och bankilometer samt afkomstprocent.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

7

In-

U tgifts-

komst

Af-

Kostnad för

procent

per

År.

färdiga banan

och rullande

Bruttoinkomst.

Driftkostnad.

Netto-

(drift-

kostnad

dag

och

komst-

materiel.

i % af

ban-

pro-

Er.

Er.

brutto-

inkomst).

kilo-

meter.

cent.

Kr.

Er.

Er.

1898 .........

2,526,521

93

42,711

04

36,721

45

5,989

59

86

15

17

1899 .........

2,823,643

17

233,538

52

204,921

78

27,616

74

88

19

91

0''98

1900 .........

3,372,248

10

278,987

30

243,118

33

35,868

97

87

23

89

1’06

1901 .........

3,443,986

31

268,075

37

243,785

63

24,289

74

91

22

95

0''7 1

1902 .........

3,583,427

61

268,199

12

222,569

16

45,629

96

83

22

96

1''27

1903 .........

3,584,360

44

318,655

39

218,034

66

100,620

73

68

27

28

2-81

1904 .........

3,594,474

54

336,042

87

225,666

43

110,376

44

67

28

69

3’07

1905 .........

3,602,622

97

308,555

54

233,431

29

75,124

25

76

26

42

2-09

1906 .........

3,608,063

35

395,396

17

267,133

46

128,262

71

68

33

85

3’55

1907 *)......

3,611,000

—

411,800

—

289,600

—

122,200

—

70

35

26

3-38

Person- och godstrafikens utveckling framgår af följande redogörelse:
-

Inkomst af

År.

resande, res- gods, post och

extra tåg.

gods, lefvande

djur, extra och

diverse.

Kesande.

Gods-

kvantitet.

Er.

Kr.

Antal.

Ton.

1898..........................................

19,857

44

22,853

60

42,129

15,541

1899..........................................

117,749

63

115,788

89

174,482

40,813

1900..........................................

126,663

97

152,323

33

177,801

74,882

1901..........................................

125,944

64

142,130

73

173,722

85,522

1902..........................................

123,479

12

144,720

—

190,040

75,876

1903..........................................

133,320

37

185,335

02

183,030

127,373

1904..........................................

139,317

44

196,725

43

192,986

128,664

1905..........................................

141,237

70

167,317

84

194,477

110,840

1906..........................................

156,852

27

238,543

90

208,315

167,840 1

Approximativt beräknadt ur räkenskapshandlingarna för detta år.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 24.

Järnvägsstyrelsen har omförmält, hurusom dessa uppgifter gåfve

vid handen en ej oväsentlig ökning af bruttoinkomsten under de år, banan

varit öppen för allmän trafik. Såväl antal resande som tonantal gods

kunde sägas i genomsnitt hafva varit i stadig tillväxt. Undantag gjorde

särskildt år 1905, då den minskade godstrafiken föranledde bruttoinkomstens

nedgång med omkring 30,000 kronor, men att märka vore,

att detta undantagsförhållande föranleddes af under större delen af året

pågående byggnadsstrejk. Enligt senast tillgängliga uppgifter, eller för

år 1906, hade de hufvudsakliga varuslag, som befordrats å Malmö—

Kontinentens järnväg, utgjorts af hvitbetor 34,777 ton, grus 29,217 ton,

gödningsämnen 20,385 ton, tegel och eldfast lera 8,446 ton, spannmål

m. m. f,815 ton samt stenkol och dylikt 7,262 ton. All anledning funnes

att antaga, att banans trafik, äfven oberoende af inrättande af ångfärjeled,

fortfarande skulle visa tillväxt.

Beträffande driftkostnaden utvisade, enligt hvad järnvägsstyrelsen

vidare anför, den upprättade tabellen, att, under det driftkostnadens förhållande

till bruttoinkomsten eller utgiftsprocenten varit under perioden

1898—1902 ganska väsentlig och under år 1901 uppgått ända till 91 A,

med år 1903 inträdt gynnsammare förhållanden. Ökningen af utgiftsprocenten

från år 1906 till år 1907 med 2% eller till 70 % vore uppenbarligen

att tillskrifva de från och med juni 1906 inträdda förhöjda

aflöningskostnaderna, hvilka i sin helhet drabbat kostnadskontot för år

1907. För år 1908, hvarunder samma löneaftal är gällande som under

år 1907, torde kunna antagas ungefär enahanda utgiftsprocent som under

sistnämnda år.

Den väsentliga ändring af nettobehållningens belopp, som från och

med år 1903 sålunda, frånsedt undantagsåret 1905, ägt rum, hade

gifvetvis inverkat fördelaktigt på bolagets ställning. Att å denna järnväg,

som trots sin jämförelsevis korta sträckning numera gåfve ^omkring

35 kronor i inkomst per dag och bankilometer, hitintills någon

utdelning åt aktieägare icke kunnat ifrågakomma, vore att tillskrifva

den omständigheten, att obligations- och öfriga lånebeloppen öfverstiga

aktiekapitalet så väsentligt eller med dess dubbla belopp och att behållningen

af driften först från och med år 1904, frånsedt undantagsåret

1905, kunnat förslå till räntornas gäldande. Följande tablå lämnar en

öfversikt i detta hänseende och om möjligheten för aktieägarna att i

en framtid nedbringa den nu ganska afsevärda förlustsiffran.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

9

Förlust å

Skilnad mellan

År.

bolagets rörelse

enligt vinst- och

bruttoinkomst

och drift-

Kantor å lån.

Vinst.

Förlust.

förlustkontot.

kostnad.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1899..................

33,910

03

27,616

74

67,516

36

39,899

62

1900..................

80,494

71

35,868

97

82,453

65

—

—

46,584

68

1901..................

192,236

54

24,289

74

136,031

57

—

111,741

83

1902..................

261,703

08

45,629

96

115,096

50

—

—

69,466

54

1903..................

264,043

34

100,620

73

102,960

59

—

—

2,340

26

1904..................

260,993

07

110,376

44

107,326

17

3,050

27

—

—

1905.................

296,150

48

75,124

25

110,281

66

—

—

35,157

41

1906.................

279,340

96

128,262

71

111,453

19

.16,809

52

—

—

1907 (approx.) ...

270,140

—

122,200

—

113,000

—

9,200

—

--

—

Järnvägsstyrelsen har därefter redogjort för resultatet af förhandlingarna

med bolagsstyrelsen, vid livilka förhandlingar gifvetvis för bestämmande

af inlösningspriset för bolagets järnväg måst tagas hänsyn

till bestämmelserna härom i koncessionen.

Med iakttagande i hufvudsak af samma grunder, som i detta afseende

gjort sig gällande vid statens inköp af den s. k. Västkustbanan

och nu senast den från och med den 1 januari 1907 öfvertagna Örebro

—Svärta järnväg, och efter behörig granskning af bolagets räkenskaper

skulle, anför järnvägsstyrelsen, inlösningspriset enligt koncessionen vid

1906 års utgång utgå enligt följande beräkning.

Anläggningskostnad

Kanta å 5 % å anläggnings- kostnaden

%

N ettoinkomst

(skilnaden.

mellan brutto- inkomst och.

driftkostnad)

Kronor

Datum

Kronor

För tiden

Kronor

185/io98..............................

2,526,521

93

6/io—3I/i2 1898

29,826

99

5,989

59

18>/i 99..............................

2,526,521

93

Yl —31/i-2 1899

126,326

10

27,616

74

191/! 00..............................

2,823,643

17

1 1 —ni/i2 1900

141,182

16

35,868

97

19'' : 01 ..............................

3,372,248

10

1/l —31/l2 1901

168,612

41

24,289

74

19Vi 02..............................

• 3,443,986

31

Yl —Sl/i2 1902

172,199

32

45,629

96

191 : 03..............................

3,583,427

61

Vi—1“Vis 1903

179,171

38

100,620

73

19! 1 04..............................

3,584,360

44

Yl —3Yi2 1904

179,218

02

110,376

44

191. * 05..............................

3,594,474

54

7i —u/n 1905

179,723

73

75,124

25

19: i 06..............................

3,602,632

97

Yi —sVi2 1906

180,131

15

128,262

71

1931/i206.............................

3,608,063

35

Summa

1,356,391

26

553,779

13

Bill. till Biksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Åfä. 15 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Inlösningspris för järnvägen:

Anläggningskostnaden (per 31 /12 1906) kronor 3,608,063: 35

Ränta å d:o............................................... J>__1,356,391: 26 4^64,454: 61

hvarifrån afgår nettoinkomst .................................................... 553,779: 13

Återstod kronor 4,410,675:48

Af ett sålunda enligt koncessionsbestämmelserna efter förhållandena

vid 1906 års slut beräknadt inlösningspris, 4,410,675 kronor 48 öre,

skulle, sedan skulderna inklusive aktiekapitalet enligt 1906 års räkenskaper

guldits och enligt samma räkenskaper för bolaget tillgängliga

tillgångar realiserats, återstå 523,285 kronor 37 öre till utdelning åt

aktieägarna, motsvarande ungefär 5,7 % för hvarje år å aktiekapitalet.

Det hade vid de förda förhandlingarna från statens järnvägars sida

ifrågasatts, huruvida icke åtminstone den nedsättning af inlösningspriset

kunde ifrågakomma, att aktieägarna erhölle allenast 5 % per år å aktiekapitalet

räknadt till den föreslagna tillträdesdagen den 1 januari 1909.

Detta hade ansetts vara med grunderna för bestämmelserna i koncessionen

mera öfverensstämmande. Då bolagsstyrelsen medgifvit rättmätigheten

af hvad sålunda från järnvägsstyrelsens sida ifrågasatts,

men icke ansett sig kunna därutöfver nedsätta bolagets anspråk, hade

köpeskillingen af järnvägsstyrelsen beräknats sålunda, allt i rundt tal:

Skulder med afdrag af realiserbara tillgångar ...... kronor 2,750,000: —

Aktiekapital ....................................................................... 1,130,000: —

5 % ränta å aktiekapitalet till den 1 januari 1909 »_565,000: —

Summa kronor 4,445,000: —

hvarifrån afdragits värdet af en, enligt hvad förslagskontraktet

angifver, å annans mark i

Malmö uppförd tillbyggnad till lokomotivstall

........................................................................ » 24,000: —

hvadan köpeskillingen utgör ...................................... Kronor 4,421,000: —

Med beräkning af inlösningspriset vid 1908 års slut enligt koncessionen

skulle, därest, såsom med största sannolikhet kunde förutses,

trafikresultatet för år 1908 komme att i genomsnitt motsvara samma

resultat för år 1907, detta pris uppgå till i rundt tal 4,520,000 kronor,

hvilket belopp med omkring 100,000 kronor öfverstege det nu i förslagskontraktet

bestämda.

Rörande öfriga bestämmelser i förslagskontraktet hafva följts de

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

11

grunder, som varit bestämmande vid statens inköp af Västkustbanan,

hvadan bär torde vara tillfyllest angifva de bestämmelser, som uti nu

föreliggande förslag till köpekontrakt ansetts särskildt erforderliga utöfver

de vanliga villkoren.

Utom det att, såsom ofvan angifvits, från köpet undantagits en å

mark, tillhörig Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, uppförd tillbyggnad

till lokomotivstall, har vid den i kontraktet omförmälda likvid påfordrats

företeende af, förutom gravationsbevis af viss affattning, jämväl

bevis, att bolagets nu oguldna kapitalskuld till Lund—Trelleborgs

järnvägsaktiebolag, 112,314 kronor 52 öre, enligt 9 § i kontraktet

rörande föreningsstationen i Trelleborg, hvilken skuldsumma återfinnes

bland skulderna enligt 1906 års räkenskaper, blifvit af Malmö—Kontinentens

järnvägsaktiebolag gulden. Då detta belopp beräknats i köpeskillingen,

bör gifvetvis staten vid öfvertagande af detta föreningssfationskontrakt

vara fritagen från denna skuld.

Uti 6 § i förslagskontraktet hafva särskildt angifvits de aftal, som

på staten öfvergå vid banans förvärfvande, nämligen de båda kontrakten

rörande de andra järnvägar tillhörande föreningsstationerna Östervärn

och Trelleborg m. m., Indika båda kontrakt äro ouppsägbara och icke

kunna ändras, med mindre båda parterna äro om ändringen ense. För

begagnande af Östervärns station erlades för år 1906 omkring 11,000

kronor, hvari dock ingå vissa räntor. Under samma år hade Malmö—

Kontinentens järnväg att erlägga för begagnande af Trelleborgs station

omkring 43,000 kronor men hade å andra sidan, enligt kontraktet, inkomst

af stationen från andra banor till närmare 8,000 kronor.

Den i förslagskontraktet vidare angifna öfverenskommelsen mellan

Lund—Trelleborgs järnvägsaktiebolag, järnvägsaktiebolaget Malmö—

Kontinenten och Malmö—Trelleborgs järnvägsaktiebolag angående fördelning

af viss trafik och häraf härflytande inkomster skall enligt § 7

första stycket i öfverenskommelsen äga bestånd under tio år från den

1 maj 1899 eller alltså till den 1 maj 1909. Enligt samma paragrafs

andra punkt kan den fortfarande därutöfver under vissa förutsättningar

äga giltighet, så länge järnvägen Malmö—Kontinenten tillhör sin nuvarande

ägare. Med hänsyn härtill har staten måst binda sig vid

öfverenskommelsen under de första fyra månaderna af år 1909, men

har därefter handlingsfrihet ansetts böra staten tillförsäkras rörande

ifrågavarande trafik, hvilken afser gods, som befordras

a) mellan svenska stationer norr om Malmö, med visst undantag,

å ena sidan, samt utländska stationer, å andra sidan, då godset befordras

medelst de af svenska och preussiska postverken subventionerade

ångfartygen mellan Trelleborg och Sassnitz;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 24.

b) mellan de i Malmö belägna stationerna, å ena sidan, och stationerna

i Trelleborg, å andra sidan, äfvensom mellan de i Malmö belägna

stationer, å ena sidan, samt utländska stationer, å andra sidan, via

Trelleborg;

c) via Trelleborg mellan stationerna i Malmö samt öster om Trelleborg

belägna stationer.

Ett med Trelleborgs expressbyrå afslutadt kontrakt bar ansetts

böra uppsägas till tidpunkten för statens järnvägars öfvertagande af

järnvägen.

I detta sammanhang har järnvägsstyrelsen vidare anmärkt, att

kontraktet af den 9 september 1897 mellan järnvägsstyrelsen och styrelsen

för järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten angående rätt för

bolaget till gemensamt begagnande af statsbanestationen i Malmö samt

om besörjande å bolagets järnväg af den s. k. nya kontinentaltrafiken

själffallet komme att upphöra vid statens öfvertagande af banan, och

därmed äfven statens järnvägars skyldighet att utgifva den godtgörelse

för förlust å driften af det sedan flera år inrättade andra tågparet för

kontinentaltrafikens besörjande, som i öfverenskommelsen stadgas och

hvilken under år 1906 uppgått till omkring 28,000 kronor. Vid banans

eventuella förvärfvande af staten i samband med anordnande af ångfärjedrift

torde, såsom ock af vederbörande distriktsförvaltning i afgifvet

yttrande framhållits, vara erforderligt anordna ett lokaltåg i

hvardera riktningen utöfver hvad nu finnes, då de fyra s. k. kontinentaltågen

ej borde stanna å stationerna eller medföra lokalresande. Den

ökade kostnaden, som häraf föranleddes, berördes ock vid beräkning

af banans blifvande nettobehållning i en vid järnvägsstyrelsens skrifvelse

fogad promemoria. (Bilaga B).

Förslagskontraktets 7 § tillerkänner statens järnvägar nyttjanderätt

under viss tid till några af eller eventuellt samtliga de fyra stallrum,

som ej ingå i köpet, samt till erforderlig mark för uppförande för

statens järnvägars räkning af provisorisk tillbyggnad till stallen. Detta

hade, enligt uppgift af järnvägsstyrelsen, ansetts erforderligt under tiden

intill dess de lokomotivstall, hvilka upptagits i beräkningen af kompletteringskostnaderna

för banan, blifvit uppförda. Enligt till järnvägsstyrelsen

inkommet protokollsutdrag hade Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag

för sin del godkänt de till statens järnvägar gjorda upplåtelser,

som 7 § innefattar.

Slutligen hade ansetts lämpligt att i 8 § af förslagskontraktet

hänvisa till en kontraktet bilagd förteckning å den personal, som må

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 24. 13

öfvergå i statens järnvägars tjänst, med angifvande af vederbörandes

löneförmåner.

Ersättning för mistade inkomster till vissa innehafvare af befälsposter

vid järnvägen hade skäligen ansetts icke böra af staten gäldas.

Beträffande nu förevarande fråga om statens inlösen af Malmö—

Kontinentens järnväg har järnvägsstyrelsen hänvisat till hvad styrelsen

i sitt ofvannämnda underdåniga utlåtande den 5 januari 1897 anfört ifråga

om valet af Malmö—Kontinentens järnväg såsom förmedlande kontinentaltrafiken

den direktaste möjliga vägen från Malmö till Trelleborgs

hamn, särskilt styrelsens erinran därom, att det vid öfverlåtelse af

kontinentaltrafiken vore nästan en bjudande nödvändighet att förbehålla

staten att förr eller senare på möjligast förmånliga villkor inlösa ifrågavarande

järnväg. Då nu fråga förelåge om ett bättre anordnande af

kontinentaltrafiken genom inrättande af ångfärjeled, syntes tidpunkten

just vara inne att inlösa ifrågavarande järnväg och därmed, såsom från

början afsetts, utsträcka stambaneuätet från knutpunkten mellan södra

stambanan och västkustbanan till landets södra kust. Det torde icke

heller lida något tvifvel därom, att därest järnvägen komme i statens

egen hand, större förutsättningar förefunnes för en mera rationell och

tidsenlig utveckling af ifrågavarande trafik beträffande transport af såväl

resande som gods.

Utredning rörande den sannolika afkastningen af järnvägen återfunnes

i nyss omförmälda promemoria af styrelsens matematiker och

framginge af densamma, att under det år 1906 öfverskottet uppgått till

128,300 kronor, genom statsinköpet skulle, frånsedt till en början färjelinjens

inflytande, den årliga nettoinkomsten sannolikt komma att utgöra

70.000 kronor.

På grund af inrättande af en färjeled skulle åter ökningen af inkomst

af godstrafik uppgå till 80,000 kronor och af persontrafik till

11.000 kronor för år räknadt. Då någon ökning af driftkostnaden för

järnvägen på grund af ångfärjetrafiken ej torde behöfva beräknas, skulle

den sammanlagda nettoinkomstökningen på grund af färjeledens inrättande

kunna beräknas till 90,000 kronor och sålunda nettoinkomsten

till 160,000 kronor. Detta motsvarade något öfver 3,5 % ränta på

köpeskillingen för banan, med tillägg af koinpletteringskostnaden för densamma,

eller sammanlagdt 4,505,000 kronor.

I frågan om banans komplettering hade vederbörande distriktsförvaltning

på anmodan inkommit med yttrande rörande de kostnader, som

kunde erfordras för försättande i fullgodt skick af Malmö—Kontinentens

järnväg, och hade distriktsförvaltningen, efter besiktning af järnvägen,

anmält, att följande kompletteringsarbeten vore erforderliga:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

två mindre boställshus, flera vedbodar m. m............. kronor 23,000: —

underhåll af stängsel, telegrafledningar in. m............. » 8,000: —

ett vattentorn in. m. samt kolupplag i Trelleborg ... )) 13,000: —

fyra lokomotivstallar i Malmö ........................................ » 40,000: —

Summa kronor 84,000

Under förutsättning att Eders Kungl. Maj:t besluter framlägga

förslag för Riksdagen om inköp af Malmö—Kontinentens järnväg har

järnvägsstyrelsen slutligen hemställt, att i propositionen måtte föreslås

anvisande af anslag till belopp af 84,000 kronor för nämnda kornpletteringsarbeten

å järnvägen.

Det synes mig vara otvifvelaktigt att, när ångfärjeförbindelse genom

staternas försorg ordnas mellan Trelleborg och någon punkt på Tysklands

kust, svenska statens järnvägar måste utsträckas till Trelleborg.

Endast på detta sätt kan förbindelsen i hvad rör förhållandet till järnvägarna

blifva fullgod. Den 32 km. långa sträckan mellan Malmö och

Trelleborg kommer eljest att utgöra ett hinder för statens handlingsfrihet

vid förbindelseledens behöriga utnyttjande, det må nu vara

fråga om fastställande af tidtabeller eller af tariffer eller om åtgärder

vid förseningar eller dylikt. Denna uppfattning stämmer ock öfverens

med de af mig förut återgifna uttalandena under förberedelserna för

meddelande af koncession för järnvägsanläggningen i fråga.

Kostnaden för järnvägens inköp jämte den jämförelsevis obetydliga

kompletteringen,tillsammans4,505,OOOkronor,ställer sig rätt afsevärd. Den

uppgår till något mer än 140,000 kronor per kilometer, under det att den beräknade

sammanlagda byggnadskostnaden till och med år 1906 för statsbanelinjerna

söder om Storvik utgör i det närmaste 124,000 kronor per kilometer.

Det obetydliga behofvet af komplettering visar emellertid, att

banan befinner sig i fullgodt och väl utrustadt skick. Det kan icke

vara tal om att för statsverkets räkning bygga ytterligare en järnväg

mellan Malmö och Trelleborg. Icke heller lämpar det sig att inlösa

den andra järnvägen mellan Malmö och Trelleborg, på hvilken järnväg

färden mellan Malmö och Trelleborg är något längre. Denna järnvägär

afsevärdt svagare byggd än Malmö—Kontinentens järnväg och sträcker

sig i själfva verket endast från Södervärns station i Malmö. Mellan

Södervärns och Malmö västra stationer, 3,4 kilometer, begagnas för

järnvägens tåg Malmö—Ystads järnvägs spår. Den enda skäliga utvägen

synes då vara att inköpa Malmö—Kontinentens järnväg för det begärda

priset, hvilket visats vara 100,000 kronor billigare, än bolaget enligt

koncessionsvillkoren haft rätt att fordra. Med inköpet af en redan fär
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

dig- järnväg följer ju ock, att den redan upparbetade trafiken kommer

den nye ägaren till godo. Bruttoinkomsten af järnvägen har från år

1899, det första hela trafikåret, till år 1907 stigit från omkring 233,500

kronor till omkring 411,800 kronor.

Emellertid synes af järnvägsstyrelsens redogörelse, att nettobehållningen

af järnvägen, som år 1906 utgjorde 128,262 kronor 71 öre,

innan de till 111,453 kronor 19 öre uppgående räntorna utgått, skulle

komma att i statens hand, om ångfärjetrafiken ej kommer till stånd, gå

ned till endast omkring 70,000 kronor och således icke ens motsvara

räntan pa de till omkring 2 Va millioner kronor uppgående obligationslånen.

Ser man efter i den omförmälda, vid detta protokoll fogade uträkningen,

hvarpå denna stora nedgång beror, finner man att efter 1906

års förhållanden, bland annat, persontrafikinkomsten skulle minskas

med 45,700 kronor, beroende på statens billigare persontaxa, och att

godstrafikinkomsten skulle genom sammanslagningen minskas med i

medeltal en half banafgift — 25 öre per ton — eller med 39,500

kronor. Med iakttagande af jämväl en annan post minskning i inkomster

samt några poster minskning i utgifter äfvensom vissa omständigheter,

som föranleda ökning i inkomster, framkommer det omförmälda

nettobehållningsbeloppet 70,000 kronor.

Kommer däremot ångfärjetrafiken till stånd, skulle enligt samma

uträkning, såsom redan meddelats, nettobehållningen i statens hand

kunna beräknas till 160,000 kronor per år. Detta belopp motsvarar något

mer än 3,5 procent ränta på det af staten nedlagda kapitalet 4,505,000

kronor. Enligt meddelad uppgift ur amorteringstabellerna kommer vid

1908 års slut att återstå oguldet å det första obligationslånet 1,579,000

kronor och å det andra 858,000 kronor eller således tillsammans

2,437,000 kronor. Räntan därå efter 4 procent utgör 97,480 kronor,

och skulle således 62,520 kronor anses motsvara ränta å det öfriga

af staten nedlagda kapitalet, 2,068,000 kronor, hvilket gör 3 procent.

Med hänsyn till den synnerliga vikt, som ligger på att få statsbaneförbindelse

ända fram till Trelleborgs hamn, torde det ekonomiska

resultat, som uppkommer, när färjeförbindelse finnes anordnad, få anses

tillfredsställande. A andra sidan är det ekonomiska resultatet, innan

färjeförbindelsen kommer till stånd, så svagt, att jag icke vågar föreslå

inlösen af järnvägen under annan förutsättning, än att det är klart

att ångfärjeförbindelsen blir en verklighet, huru nyttigt det än skulle

vara redan för den bestående förbindelsen öfver Trelleborg—Sassnitz

att i Trelleborg hafva anslutning till statsjärn v ägarna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 24.

På sätt förut i liknande fall ägt rum, torde såväl hvad som genast

måste kontant utgå jämte det behöfliga kompletteringsanslaget, enligt

beräkning tillsammans 2,068,000 kronor, som ock blifvande rånte- och

kapitalinbetalningar å obligationslånen böra bestridas af upplånta medel

samt förty anvisas att utgå från riksgäldskontoret.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, under förutsättning att vederbörliga beslut under innevarande

år fattas om anordnande af en ångfärjeförbindelse mellan Trelleborg

och Sassnitz, med godkännande till hufvudsakliga delar af det vid

detta protokoll fogade förslagskontraktet angående förvärfvande för

svenska statens räkning af den järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten

tillhöriga järnvägen mellan Malmö och Trelleborg, ej mindre

bemyndiga riksgäldskontoret att på rekvisition af järnvägsstyrelsen utanordna

de medel, som erfordras för gäldande af hvad för järnvägen skall

kontant till dess ägare utbetalas samt för fullgörande af räntelikvider och

kapitalafbetalningar å de i järnvägen intecknade obligationslån, än äfven

för år 1909 anvisa till kompletteringsarbeten å järnvägen 84,000 kronor

att utgå af riksgäldskontoret.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet

skulle till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Solve Berger.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

17

Bilaga A.

Under förutsättning för kungl. järnvägsstyrelsens del af Kungl.

Maj:ts nådiga stadfästelse och för styrelsens för Malmö—Kontinentens

järnvägsaktiebolag del af bolagsstämmans godkännande hafva sagda

styrelser träffat nedannämnda aftal och därom upprättat följande

Kontrakt

angående förvärfvande för svenska statens räkning af

Malmö—Kontinentens järnväg.

§ 1.

Malmö—Kontinentens järnvägsaktiebolag försäljer till svenska staten

den bolaget tillhöriga, vid rådstufvurätten i Kristianstad den 14 april

1902 lagfarna Malmö—Kontinentens järnväg med alla dess fasta och

lösa tillhörigheter, af hvad slag de vara må, tillika med all öfrig järnvägsbolaget

tillhörig fast egendom, och således:

l:o) hela det jordområde, hvarå bolaget enligt rådstufvurättens i

Kristianstad lagfartsprotokoll den 14 april 1902 erhållit lagfart eller

som eljest tillhör järnvägsbolaget;

2:o) själfva järnvägen till öfver- och underbyggnad, bro- och trumbyggnader,

utlagda sy liar, skenor, spårväxlar samt vändskifvor och

vagnvågar jämte stängsel;

3:o) alla järnvägsbolaget tillhöriga hus, byggnader, signalerings•och

andra inrättningar samt fasta inventarier;

_4:o) alla järnvägen tillhöriga telegraf- och telefonapparater med

därtill hörande ledningar;

5:o) all järnvägens rullande materiel, såsom lokomotiv, person- och

godsvagnar samt andra fordon, jämte därtill hörande lösa inventarier

och reservdelar;

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 15 Käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

6:o) alla öfriga, ofvan icke omnämnda lösa inventarier, ehvad de

äro vid tillträde stiden för begagnande vid hufvudkontoret, expeditionslokalerna,

å stationerna och linjen utlämnade eller i bolagets förråd

befintliga. ____

Från köpet undantages dock en å annans mark i Malmö uppförd

tillbyggnad till lokomotivstall, inrymmande fyra stallrum; och äro i

köpet^ likaledes icke inbegripna de för trafikens behof i förråd befintliga

förlags- och konsumtionsartiklar, såsom obegagnade syllar och skenor

med tillbehör, stenkol, oljor och dylikt.

§ 2.

Förteckningar öfver de i § 1 mom. 5 och 6 upptagna föremål

skola under december månad 1908 upprättas så, att dessa förteckningar

med hänsyn till sannolik förbrukning under tiden till den 1 januari

1909 utvisa hvad af de förtecknade föremålen kan antagas återstå sistnämnda

dag; skolande sagda förteckningar uppgöras af kungl. järnvägsstyrelsens

och bolagets ombud.

Vid skiljaktiga meningar härom mellan ombuden tillkallas en af

kungl. järnvägsstyrelsen och bolaget eller, i brist af ölverenskommelse

dem emellan, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, i Malmöhus län för

sådant ändamål utsedd besiktningsman, som äger i omtvistade punkter

skilja mellan ombuden.

§ 3.

Tillträdet sker den 1 januari 1909, då all den egendom, som .enligt

§ 1 till staten öfverlåtes, af bolaget öfverlämnas till dem, hvilka

af kungl. järnvägsstyrelsen förordnats att emottaga densamma. Därvid

aflämnas tillika af bolaget slutlig öfverlåtelsehandling och samtliga åtkomsthandlingar

till den bolaget tillhörande jord, hvarvid bolaget dock

icke tillförsäkrar statsverket annan eller bättre rätt än den bolaget

själft äger.

§ 4-

Löseskillingen utgör fyra millioner fyrahundratjuguett tusen

(4,421,000) kronor.

Löseskillingen likvideras sålunda att

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

a) staten öfvertager, mot afdrag å lösesumman, de två i järnvägen

intecknade obligationslån af åren 1898 och 1902 å sammanlagdt ursprungligen

två millioner sexhundra tjugu tusen (2,620,000) kronor, numera

efter till och med år 1907 verkställda utlottningar två millioner

fyrahundrasjuttiotre tusen (2,473,000) kronor med därå" till den 1 januari

1909 upplupen ränta, i den mån bolaget icke kan öfverlämna obligationerna

eller visa, att desamma blifvit tillintetgjorda eller att ränta å

lånen guldits;

b) den 2 januari 1909 utbetalas kontant till bolaget återstående

beloppet af löseskillingen med villkor att bolaget därvid med behöriga

bevis styrker, dels att i den lagfarna järnvägen icke finnes inteckning

för annan gäld än ofvannämnda obligationslån, dels att bolagets nu

oguldna kapitalskuld till Lund—Trelleborgs järnvägsaktiebolag enligt

9 § i nedannämnda öfverenskommelse rörande gemensamt begagnande

af Trelleborgs station, etthundratolf tusen trehundrafjorton (112,314)

kronor 52 öre, blifvit af Malmö—Kontinentens järnvägsaktiebolag gulden.

§ 5.

Bolaget förbinder sig att, till dess järnvägen afträdes, behörigen

underhålla densamma.

§ 6.

Bolagets rättigheter och skyldigheter på grund af följande överenskommelser,

öfvergå, i hvad på bolaget ankommer, på staten:

a) öfverenskommelsen den 8 mars 1898 emellan Malmö—Tomelilla

järnvägsaktiebolag, å ena, samt järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten,

å andra sidan, angående dels öfverlåtande till sistnämnda bolag

af tillgänglig mark för anläggande af dess järnväg mellan Malmö och

Östervärns stationer och dels gemensamt begagnande af Malmö—Tomelilla

järnvägsaktiebolags station vid Östervärn;

b) öfverenskommelsen den 10 januari 1898 mellan Lund—Trelleborgs

järnvägsaktiebolag, å ena, samt järnvägsaktiebolaget Malmö—

Kontinenten, å andra sidan, angående gemensam station i Trelleborg;

samt

för tiden intill den 1 maj 1909, därest ej annat aftal mellan statens

järnvägar och andra vederbörande kontrahenter träffats;

c) öfverenskommelsen i augusti 1901 mellan Lund—Trelleborgs

järnvägsaktiebolag, järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten och Malmö

—Trelleborgs järnvägsaktiebolag angående fördelning af trafik m. m.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Nuvarande öfverenskommelsen med Trelleborgs expressbyrå uppsäges

af Malmö—Kontinentens järnvägsaktiebolag till upphörande den

1 januari 1909.

Staten öfvertager den skyldighet, som må åligga Malmö—Kontinentens

järnvägsaktiebolag, att utgifva ersättning för skada i följd af

järnvägens anläggning eller drift, i den mån dylik ersättning icke vid

bestämmande af löseskillingens belopp tagits i beräkning och sålunda

godtgjorts bolaget.

§ 7.

Statens järnvägar tillerkännes för tiden från tillträdesdagen till den

1 januari 1912 nyttjanderätt

dels till två af ofvan omförm älta fyra stallrum och eventuellt, därest

så från motpartens sida medgifves, ytterligare ett af eller båda de

återstående stallrummen mot en årlig ersättning af 300 kronor för

hvarje stallrum;

dels till den utanför stallarna belägna vändskifvan med tillhörande

spår, och deltaga parterna i underhållskostnaden för vändskifvan och

spåren i förhållande till de af hvardera parten i bruk tagna stallrummen;

dels ock till erforderlig mark för uppförande för statens järnvägars

räkning af provisorisk tillbyggnad till förevarande stall, i den mån

statens järnvägar icke, enligt hvad nyss nämnts, medgifvits att förfoga

öfver ifrågavarande fyra stallrum, samt mot skyldighet för statens järnvägar

att gälda den högre brandförsäkringsafgift, som genom tillbyggnadens

uppförande kan drabba Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag.

Skada å byggnader jämte vändskifvan och tillhörande spår, som

genom statsbanepersonalens förvållande vid användande af stallrummen,

vändskifvan och berörda spår tillfogas Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag,

ersättes af statens järnvägar. ''

§ 8.

De vid järnvägen nu anställda befattningshafvare, hvilka finnas

upptagna uti bär bilagda förteckning, äfvensom innehafvare af de nya

befattningar, hvilka med Kungl. järnvägsstyrelsens därtill lämnade medgifvande

och efter samma styrelses pröfning af aflöningsförmånerna

inrättas under år 1908, skola äga rätt att den 1 januari 1909 öfvergå

i statens järnvägars tjänst utan minskning af då innehafvande till dem

från järnvägen utgående löneförmåner, dock med förbehåll

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

l:o) att de åtnöja sig med deras innehafvande befattningar jämförliga

sådana, som kungl. järnvägsstyrelsen anser lämpligt åt dem

anförtro;

2:o) att de varda underkastade alla för statens järnvägspersonal

nu eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor

för antagande, bibehållande af anställning, befordran och entledigande;

3:o) att i händelse deras från den enskilda järnvägen utgående

aflöningsförmåner öfverstiga, hvad dem enligt aflöningsreglementet vid

statens järnvägar skulle tillkomma, aflöningen för dem kommer att utgå

dels såsom ordinarie arfvode med belopp, som gällande aflöningsreglemente

för hvarje särskild befattning bestämmer, och dels såsom extra

arfvode, motsvarande skillnaden mellan det ordinarie arfvodet och deras

i bolagets tjänst innehafvande löneförmåner;

4:o) att, därest deras aflöningsförmåner i samma tjänst understiga,

hvad dem enligt aflöningsreglementet vid statens järnvägar skulle tillkomma,

de må vid dem af bolaget tilldelade löneförmåner bibehållas,

intill dess kungl. järnvägsstyrelsen eller Kungl. Maj:t på järnvägsstyrelsens

förslag kan finna lämpligt höja aflöningen till hvad nämnda

reglemente föreskrifver; samt

5:o) att de icke äga rätt ingå såsom delägare i statens järnvägars

pensionsinrättningar, med mindre kungl. järnvägsstyrelsen, efter pröfning

för hvarje särskildt fall af befattningshafvares därom ingifna ansökan,

finner sådant kunna utan pensionskassornas särskilda betungande

bifallas; hvaremot kungl. järnvägsstyrelsen från och med den 1 januari

1909 skall i afseende å de bolagets befattningshafvare, som tillhöra

enskilda järnvägarnas pensionskassa och som ej erhålla särskildt tillstånd

att i statens järnvägars pensionskassor inträda, äga samma förpliktelser

och rättigheter i förhållande till förstnämnda kassa som bolaget

skulle äga, om järnvägen fortfarande vore bolagets egendom,

dock såvidt angår den aflöningsförhöjning, som bemälda befattningshafvare

må komma att erhålla efter banans öfvertagande af staten,

endast under förutsättning af enskilda järnvägarnas pensionskassas

samtycke.

Förhöjning af de förenämnda personal nu tillkommande aflöningsförmåner

må ej under innevarande år äga rum i annan ordning eller

i högre grad än den hittills af bolagets styrelse följda.

Före den 1 september 1908 skall bolaget till kung], järnvägsstyrelsen

öfverlämna förteckning öfver de befattningshafvare, k vilka önska

begagna sig af omförmälda rätt att öfvergå i statens järnvägars tjänst,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 24.

jämte uppgift å dem enligt för år 1908 fastställd stat tillkommande

löneförmåner.

Stockholm den 23 januari 1908.

För kungl. järnvägsstyrelsen:

F. W. IL Pegelow.

Per Kjellin.

För styrelsen för järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten:

Carl Herslow. Per Bendz. C. Faxe.

Herrar Carl Herslows, Per Bendz och C. Faxes egenhändiga namnteckningar

intyga på en gång närvarande vittnen:

Emil Lindelöf. Fr. Norrman.

Malmö. Malmö.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24

Förteckning å personal, som må

Station.

Befattning.

Födelseår

och

datum.

Banafdelningen.

Banmästare: Joll. Jönsson...........................................................

n/u 62

Banvakt: A. G-. Sjöström.......................................................

31/a 65

A. Olsson...............................................................

23/s 81

N. Blycker.............................................................

17;9 69

A. Holmström........................................................

24/s 68

N. Jönsson.............................................................

24/n 76

Joll. Kosén.............................................................

20/7 73

E. Olsson...............................................................

19/12 71

0. Johansson.........................................................

26/12 70

J. Nilsson..............................................................

25/i 74

A. Nilsson.............................................................

2/s 67

Extra fanvakt: N. Olsson...............................................................

14/i 74

A. Olsson...............................................................

ie/e 78

P. Pettersson.........................................................

5/i2 77

P. Levall...............................................................

10/i2 72

J. Månsson.............................................................

ce

N. Greko ...............................................................

4/i 70

J. Andersson..........................................................

,0/i2 65

A. Tobiasson..........................................................

ls/5 61

H. Andersson.........................................................

28/2 83

0. Assarsson..........................................................

O

00

t-

aT"

0-1

Grindvalct: J. Olsson...............................................................

Vio 48

E. Sjöström............................................................

% 63

E. Agren................................................................

25/e 39

A. Olsson...............................................................

15A 89

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

25

Bilaga till kontrakt den 23 januari 1908 rörande

förvärfvande för statens räkning af Malmö—

Kontinentens järnväg.

öfvergå i statens järnvägars tjänst.

Antagen i tjänst vid

Malmö —Kontinentens

j ärnväg

Innehafvande

arfvode.

Inkvar-

tering.

Extra

inkomster.

Anmärkningar.

första

gången.

i nn inne- hafvande

befattning.

°/io 98

Vid

98

1,470

för år.

In nät.

5/io 98

5/io

98

1,020

»

»

12/a 03

15/s

04

780

)>

..

5/io 98

Vio

98

900

»

»

Vid 98

Vid

98

900

»

»

5/io 98

S/lO

98

900

»

»

Vio 98

Vio

98

900

»

»

V io 98

Vid

98

900

»

»

Vid 98

Vid

98

900

»

»

Vid 98

Vio

98

900

»

»

Vio 98

Vio

98

900

»

»

Ve 04

v»

04

2: C 7 för dag.

12/a 03

''Va

03

2:52

»

Vid 98

Vid

98

2:52

»

Vid 98

Vio

98

2:52

n

5/io 98

Vid

98

2:52

n

6/io 98

Vid

98

2:52

n

Vio 98

Vid

98

2:52

»

Vio 98

Vid

98

2:52

n

23A 06

23A

06

2:52

»

Va 05

Va

05 .

2:52

»

•A Öl

‘A

01

900 för år.

»/i» 98

Vio

98

180

»

Vn 05

Vn

05

300

»

17/s 04

‘Va

04

180

»

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 15 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Station.

Befattn.ing.

Födelseår

och

datum.

A. Blyeker.............................................................

Vs 66

B. Holmström.........................................................

9A 67

A. Jönsson.............................................................

20/4 76

B. Olsson...............................................................

6/s 73

A. Nilsson..............................................................

I0/i 78

N. Kristensson........................................................

S1A 43

B. Nilsson..............................................................

20/s 67

B. Håkansson.........................................................

23/io 74

Maskinafdelningen.

Vagnsmörj are:

C. Eklund..................................................... ........

29/i 87

B. Davidsson.........................................................

23/s 73

P. Hulling.............................................................

8,8 73

Jeppa Walfrid.......................................................

6/e 55

Lokförare:

N. H. Österling......................................................

5/s 66

A. Boland.............................................................

s0/3 62

M. P. Jönsson........................................................

3°/u 70

A. Johansson.........................................................

9/9 76

E. 0. Lindberg......................................................

8/s 67

Lokeldar e:

N. Larsson............................................................

29/i2 79

S. Svensson...........................................................

Va 78

A. Dahlberg..........................................................

20/e 82

Lokputsare:

0. Mattson............................................................

16/s 73

C. G. Holmberg......................................................

Vä 63

N. Gullberg...........................................................

22/s 79

Dagvakt:

N. Nilsson.............................................................

39/3 74

Kolvakt:

J. Mårtensson.......................................................

Va 81

Pumpare:

C. G. Ström..........................................................

22/s 66

Vagnputsar c.*

L. Nilsson.............................................................

2/n 69

A. Forsberg..........................................................

21A 56

H. Weborg............................................................

22/s 80

P. Frank...............................................................

23A 60

Vagnstäderska:

Hilda Jönsson ......................................................

28/8 58

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

27

Antagen i tjänst vid

Malmö —Kontinentens

järnväg

Innehafvande

arfvode.

InkvaT-

tering.

Extra

inkomster.

Anmärkningar.

första

gången.

i nu inne- hafvande

befattning.

Vid 98

Vid

98

180 för år.

6/io 98

Vid

98

204

»

6/io 98

Vid

98

204

»

6/io 98

Vid

98

180

j)

Vn 98

Vn

98

180

»

Ve 00

S/6

00

900

»

8/i 00

Vi

00

400

»

20/» Öl

2%

01

540

»

26/i 06

26A

06

1,020

»

+ milpenningar.

CO

Oi

o

uT"

Vio

07

1,020

»

»

Vn 00

Vid

07

1,020

»

»

5/io 98

Vid

98

1,140

»

»

o

CD

CO

Vid

98

1,800

n

»

*Ao 98

Vid

98

1,800

»

»

6/io 98

Vid

98

1,695

»

»

Vio 98

V7

06

1,380

»

)>

6/io 98

l/l

08

1,380

»

»

Vt 06

Vt

06

1,020

»

»

6/.d 98

V»

98

i;290

»

»

Vt 06

Vi

08

1,020

»

w

10/s 03

10/a

03

2:91 för

dag.

17A 07

"A

07

2:67

14/id 07

14/ld

07

2:67

n

24/4 02

24/4

02

2:91

»

4/ö 07

V*

07

2:67

»

5/id 98

Vid

98

2:73

»

4/h 01

4/n

01

3:17

»

,6/t 07

le/.

07

2:67

»

•

14/s 06

14/5

06

2:67

»

4/e 99

Ve

99

3:17

»

Vid 98

Vid

98

480 för år.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 24.

Station.

Befattning.

Födelseår

och

datum.

Lockarp .....................

Traflkafdelningen:

Stationsinspektor: Erik Wästfeit.......................................................

I9/s 77

Arrie ........................

J. M. Persson.......................................................

19/ä 61

Månstorp ..................

Esaias Scbolander.................................................

27A> 71

Östra Grefvie ............

Jeppa Nilsson.......................................................

2S/S 67

Slågarp .....................

J. B. Malmström..................................................

13/s 78

Fosieby .....................

Stationsmästare: Nils Cato.............................................................

V» 60

Sk. Vemmerlöf............

M. F. Bosendahl...................................................

15A 66

Fosieby .....................

Stationskarl: N. Nihlén.............................................................

6A 78

»

A. Andersson........................................................

G/ia 74

Lockarp .....................

N. J. Fredriksson..................................................

00

o

rH

» .....................

N. Andersson........................................................

30/i2 84

Arrie ........................

G. Ekvall.............................................................

22/5 75

» ........................

N. Siegvard..........................................................

25/s 81

Månstorp ..................

M. Dablin............................................................

12/i0 71

» ..................

S. Stadier...........................................................

6/s 83

Östra Grefvie ............

J. Carlsson..........................................................

22/9 70

» ............

A. Nilsson............................................................

20/n 80

Slågarp .....................

A. Hultman.........................................................

16/10 82

» .....................

A. Sjölin..............................................................

CQ

CO

©f''

Sk. Vemmerlöf............

B. Möller............................................................

Va 84

» ............

P. Möller............................................................

22/7 69

Konduktör: F. H. Isberg........................................................

12/5 76

0. Almgren.........................................................

19/i2 69

F. A. Lundqvist...................................................

8/i2 74

samt å byrån i Malmö nu tjänstgörande.

Malmö........................

Kontorsskrifvare Ernst Bebm.........................................................

18/9 76

»

Stationsskrifvare Bror L. Borgh.....................................................

8/s 84

»

Kontorsbiträde Tb. 0. Jönsson......................................................

CO

CO

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

29

Antagen i tjänst vid

Malmö—Kontinentens

järnväg

Innehafvande

arfvode.

Inkvar-

tering.

Extra

inkomster.

A

n m ä r k

n i n g a

r.

första

gången.

i nu inne- hafvande

befattning.

Extra inkomsterna

fördelade

sålunda

•

Fel-

För exp. al

Inkomst

räknings-

medicin-

af stations-

penningar.

låda.

jorden.

6/io 98

V» 03

1,000 fö

r år.

In nät.

585

250

80

105

150

6/io 98

6/io 98

1,530

»

»

885

260

55

90

480

5/io 98

Vio 98

2,175

n

»

1,020

540

65

140

275

5/io 98

Vio 98

1,530

»

»

1,065

530

85

100

350

5/io 98

Vä 03

1,000

»

»

380

no

20

40

210

Vid 98

Vid 98

945

»

»

305

70

25

10

200

5/io 98

Vio 98

945

»

»

735

160

30

35

510

5/io 98

Vi» 98

1.056

»

hvarjämte anmärkes, att dessa sju stations-

V» 03

Vo 03

912

»

föreståndare för uppvägning af betor åtnjuta

25/i 99

2ä/i 99

984

»

vissa ersättningar af

vederbörande socker-

bruk.

Vs 96

Vi 08

840

»

Vio 98

Vid 98

1,056

»

74 05

V''4 05

840

»

28/i 99

28/i 99

984

»

Vn 06

Vi 08

840

»

e/io 98

Vio 98

1,056

»

5/4 99

V4 99

912

»

4A 04

Vi 06

840

n

22/u 04

Vi 05

840

»

u/4 06

nA 06

840

»

e/4 05

Vs 05

840

»

6/io 98

V» 99

1,260

»

+ nålpenningar.

4/s 98

Vi 06

1,080

»

»

13/a 99

Vä 07

1,080

»

»

18/0 98

Vi 05

2,100

n

Va 05

Vi 07

1,500

»

10/5 04

26/ia 04

1,170

»

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Bil. B.

P. M.

angående afkastningen af Malmö—Kontinentens järnväg, om den inköpes

af staten, och ångfärjeförbindelsen Trelleborg—Sassnitz inrättas.

Malmö—Kontinentens järnvägs inkomster och utgifter år 1906, frånsedt

räntor o. d., ställa sig sålunda (i afrundade tal):

Inkomster af persontrafik......................................................... 137,100 kronor

fraktgods ...................................................... 167,700 d

ilgods.................................................................... 10,900 »

post...................................................................... 17,000 »

annan trafik......................................................... 6,700 »

Förvaltningsbidrag från främmande järnvägar.................. 32,300 ))

Vagnhyra ...................................................................................... 14,600 :»

Diverse inkomster....................................................................... 9,100 ))

Summa inkomster 395,400 kronor

Utgifter för byråafdelningen ................................................. 17,400 kronor

)) ''» banafdelningen:

slipersutbyte .................................................. 12,300 )>

andra utgifter ................................................ 29,000 »

» » i ra fik a (‘delningen................................................... 37,200 )>

» » maskinafdelningen:

vagnhyra ........................................................ 20,100 »

Transport 116,000 kronor

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

31

Transport 116,000 kronor

Utgifter för underhåll .............................................................. 23,900 »

öfriga utgifter................................................ 64,900 »

Förvaltningsbidrag till andra järnvägar............................. 54,800 »

Försäkringar och skatter ....................................................... 5,900 »

Diverse utgifter ........................................................................ T,600 »

Summa utgifter 267,100 kronor

Öfverskott 128,300 »

I dessa belopp böra genom ett statsinköp uppkomma följande förändringar,

om till en början färjelinjens inflytande frånses.

Persontrafikinkomsten, som motsvarar omkring 4,2 öre för personkilometer,

minskas till 2,8 öre för personkilometer, alltså med en tredjedel

eller 45,700 kronor.

Fraktgodstrafikinkomsten minskas med i medeltal en half banafgift

(25 öre för ton), eller för inalles 158,000 ton, 39,500 kronor.

öfriga trafikinkomster torde nedgå med omkring 5,000 kronor.

Den del af bidraget från främmande järnvägar, som utgöres af

statens järnvägars bidrag till kontinentaltågen, skulle väl komma att

bortfalla i sin nuvarande form men i så fall i stället uppträda såsom

motsvarande minskning af utgifter för statens järnvägars öfriga linjer.

Då det är önskvärdt att hålla dessa linjer utanför denna undersökning,

antages beloppet bär komma att kvarstå såsom inkomst för Malmö—

Kontinentens järnväg, bvilket ju endast innebär en bokföringsåtgärd.

Inkomsten för vagnhyra, 14,600 kronor, kan anses komma att bortfalla,

om motsvarande post bland utgifterna strykes.

Inkomsterna skulle således minskas med 104,800 kronor.

Bland utgifterna kunna följande anses bortfalla:

för byråafdelningen..................................................................... 17,400 kronor.

» vagnhyra............................................................................... 20,100 »

» försäkring och skatter...................................................... 5,900 »

43,400T) kronor.

Å andra sidan tillkomma på grund af under år 1906 inträdda löneförhöjningar,

hvilka i utgifterna för år 1906 ingå endast till en del, om
r)

Härjämte skulle kunna ifrågasättas, huruvida posten »förvaltningsbidrag till

främmande järnvägar» bör ändras. En utredning häraf har emellertid icke kunnat

verkställas.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

kring 6,000 kronor, samt för ett nytt tågpar (jämför distriksförvaltningens

utredning) omkring 20,000 kronor, och den verkliga utgiftsminskningen

stannar således vid 17,400 kronor.

Under dessa förutsättningar skulle nettot komma att minskas med

104,800 — 17,400 = 87,400 kronor och således nedgå från 128,300

till omkring'' 41,000 kronor. Med all sannolikhet behöfver emellertid

en så betydlig nedgång icke befaras. De anförda siffrorna afse ju år

1906, och under de tre åren därifrån till dess staten skulle öfvertaga

banan komma inkomsterna med säkerhet att stiga betydligt öfver 1906

års (för 1907 beräknas bruttoinkomsterna inemot 20,000 kronor högre

än 1906), medan den härigenom uppkommande stegringen af utgifterna

till större delen tagits i beräkning genom det förutsatta nya tåget.

Genom nedsättning i transportafgifter bör ock en ökning af trafiken

uppstå. Det synes icke öfverdrifvet att antaga en stegring af nettoinkomsterna

med 30,000 kronor på 3 år. De skulle i så fall år 1909

icke understiga 70,000 kronor, oafsedt de på grund af färjetrafiken

uppkommande ökade inkomster.

Hvad beträffar de på grund af färjetrafiken uppkommande ökade

inkomsterna för trafik till och från Tyskland, kunna de med ledning åt

ångfärjekommissionens betänkande och järnvägsstyrelsens utlåtande häröfver

uppskattas sålunda:

Godstrafik. Ångfärjekommissionens betänkande den 6 februari 1907

upptog inkomst på linjen Trelleborg—Barhöft för godstrafik 520,000

kronor, hvaraf på Sveriges de! 260,000 kronor. Enligt en utredning

den 30 april 1907 skulle häri för linjen Trelleborg—Sassnitz uppkomma

en minskning till omkring 486,000 kronor, för Sveriges del

243.000 kronor. Enligt järnvägsstyrelsens utlåtande i november 1907

borde Sveriges inkomst på grund af Hamburgtrafikens bortfallande

minskas med ytterligare 80,000 kronor, hvilket belopp uteslutande faller

på godstrafiken och minskar Sveriges inkomst häraf till i rundt tal

160.000 kronor, motsvarande 3,080 kronor för kilometer. Med samma

medelinkomst för Malmö—Kontinentens järnväg skulle dess inkomst af

godstrafik med Tyskland efter färjeledens inrättande blifva 99,000 kronor

för år. Ökningen på grund af färjeleden uppgår således till sistnämnda

belopp, minskadt med nuvarande inkomst af godstrafik med Tyskland,

som beräknats till 19,000 kronor, alltså till 80,000 kronor för år.

Persontrafik. I nämnda utredning den 30 april 1907 beräknas en

ökning af omkring 12,500 resande till och från Tyskland. Efter i

medeltal 90 öre för biljett motsvarar detta för sträckan Malmö—Trelleborg

ungefär 11,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Sammanlagda inkomstökningen för Malmö—Kontinentens järnväg

på grund af ångfärjetrafiken bör således icke understiga 90,000 kronor.

Någon ökning af driftkostnaderna på grund af denna trafik torde ej

behöfva beräknas, då kontinentaltågen enligt distriktsförvaltningens plan

skulle så godt som uteslutande reserveras för denna trafik.

Hela nettoinkomsten för järnvägen efter färjeledens inrättande kan

således uppskattas till minst 160,000 kronor för år, motsvarande något

öfver 3,5 % ränta på anläggningskapitalet, hvilket inklusive kostnader

för nya byggnader och anläggningar kan beräknas till 4,505,000 kronor.

Stockholm den 17 januari 1908.

Nils Ahlberg.

5

Bill. till BiJcsd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 15 Käft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. SU 1908:196 Memorial, med förslag till de återstående stadgandena i det nya reglementet för riksgäldskontor et. s. 6 i texten
  2. Rskr. 1908:27 Skrifvelse till Konungen, i anledning af framställda förslag om anordnande af ångfärjeförbindelse mellan Sverige och Tyskland samt om förvärfvande för svenska s s. 2 i texten
  3. Rskr. 1908:28 Skrifvelse till fullmäktige i riksgäldskontor et, angående anordnande af ångfärjeförbindelse mellan Sverige och Tyskland samt förvärfvande för svenska statens r s. 8 i texten
  4. SU 1908:41 Utlåtande i anledning af framställda förslag om anordnande af ängfärjeförbindelse mellan Sverige och Tyskland samt om förvärfvande för svenska statens räkning a s. 2 i texten