Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse

1908-01-31 · 23 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:31, Med förslag till förordning angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

1

N:o 31.

Kungl. Maj:ts nådiga ''proposition till Riksdagen med förslag till

förordning angående särskild skatt å majs, använd vid

tillverkning af stärkelse; gifven Stockholms slott den 31

januari 1908.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att antaga härvid

fogadt förslag till förordning angående särskild skatt å majs, använd

vid tillverkning af stärkelse.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kung], nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Carl Swartz.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 31.

F örslag

till

Förordning’ angående särskild skatt å majs, använd vid

tillverkning af stärkelse.

I Kap. Om rättighet att rid tillverkning af stärkelse använda majs in. in.

Yid tillverkning af stärkelse må majs icke användas i annan

ordning än i denna förordning sägs.

Lika med majs skall enligt denna förordning anses hvarje ämne,

som innehåller majs.

För majs, som användes vid tillverkning af stärkelse, skall erläggas

en särskild skatt med fem öre för hvarje kilogram, dock att skatt

skall erläggas för minst femhundra kilogram majs i medeltal för hvarje

helgfritt dygn af den tid, under hvilken majsafverkning på grund af

tillståndsbevis må äga rum.

1. Den, som vill vid tillverkning af stärkelse använda majs, skall

minst 10 dagar före den, då majsafverkningen är afsedd att börja, till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift

om:

a) fabrikens namn, det ställe, där fabriken är belägen, samt

tillverkarens postadress;

1

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Naj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

b) den tidrymd, ej öfverstigande helt kalenderår, för hvilken han

önskar erhålla tillstånd att använda majs;

c) den vikt majs, han beräknar i medeltal skola komma att

afverkas för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan

göres; samt

d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjänsteman;

hvar jämte, därest fabriken ej står under uppsikt af tillsyningsman,

då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande

öfverkontrollör, att anordningarna inom fabriken icke strida mot denna

förordning eller de af kontroll- och justeringsstyrelsen meddelade föreskrifter.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande aflämna ränterikvittens å inbetald skatt för

en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,

hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för fyra månader

kan komma att uppgå, dock alltid för minst tretusen kronor,

3. Ingifves behörigt ränterikvittens eller varder säkerheten, där

sådan ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och linnes

eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande

tillståndsbevis för användande af majs vid tillverkning

af stärkelse.

4. Har under någon kalendermånad vikten af den använda majsen

i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel

utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter

anstånd med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit

gällande för mer än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton dagar

efter månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot den

tillökade medelafverkningen för fyra månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset

återkallas.

5. När anmälan afser kortare tid än fyra månader, varde säkerheten

därefter jämkad.

6. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan

ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,

skall tillståndsbeviset återkallas.

7. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla

med den dag, då beslut om återkallandet delgifves tillverkaren eller

hans ombud.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

4 §•

1. Tillverkare skall med det undantag, som i 4 mom. sägs, till

vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfverståthållarämbetet

senast å åttonde dagen i hvarje månad förskottsvis

inbetala skatt för den vikt majs, som enligt den i 3 § föreskrifna

anmälan kommer att under månaden afverkas.

2. Har under någon kalendermånad afverkats majs till högre

vikt än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren

att inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det

öfverskjutande beloppet; men har under någon kalendermånad afverkats

majs till lägre vikt än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, må

hvad i skatt inbetalats utöfver den i 2 § stadgade minsta skatt tillgodoräknas

tillverkaren vid inbetalning af skatt för påföljande månad.

3. Visar sig, då det i 3 § omnämnda tillståndsbevis upphör att

gälla, att tillverkare inbetalt skatt till högre belopp än som af honom

bort enligt 2 § erläggas, äge han återbekomma det Överskjutande

beloppet.

4. Tillvei’kare, som i anmälan begärt anstånd med skattens

erläggande, skall inom fjorton dagar efter utgången af hvarje kvartal

inbetala skatten för den under kvartalet afverkade majsen; och skall

vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket majsafverkning

enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad som kan

brista i den uti 2 § stadgade minsta skatt.

5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kungl. Maj:ts

befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset och låta utmäta skatten.

5 §•

Därest af majs tillverkad stärkelse från stärkelsefabrik utförés ur

riket, åtnjutes under de villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskildt stadgas,

restitution af erlagd skatt för den vikt majs, som tillverkaren kan

styrka hafva åtgått för tillverkning af den utförda stärkelsen.

II Kap. Om tillsynen öfver majsafverkning m. m.

6 §.

1. Tillverkare skall, innan anmälan rörande tillämnad majsafverkning

första gången göres, låta i två exemplar upprätta och till

öfverkontrollören öfverlämna fullständig planritning och beskrifning

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:st Nåd. Proposition N:o 31.

öfver fabriken. Ett exemplar af ritning ock beskrifning förvaras vid

fabriken och det andra insändes af öfverkontrollören till kontroll- och

justeringsstyrelsen.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik kontroll-

och justeringsstyrelsen anser ritningen öfver densamma icke vidare

användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrifning,

äfvenledes i två exemplar.

7 §.

1. Majsen skall, innan den förarbetas, uppvägas å en i fabriken

uppställd, själfregistrerande, justerad våg, så förbunden med en för

majsens krossning särskild! afsedd kross, att krossningen ej kan äga

rum, utan att majsen först genomgått vågen.

Därest i tillverkningsmetod ingår, att majsen uppmjukas i vatten,

innan den krossas, skola stöpkar jämte alla till desamma hörande

ledningar för majsens till- och aflopp vara ställda under kronans lås

eller försegling.

2. Den skattepliktiga majsens vikt beräknas efter vågens anvisning,

men märkes å vågen fel, skall tillsyningsman uppväga majsen å

annan justerad våg och närvara vid majsens krossning; ägande öfverkontrollör

bestämma efter hvilken grund majsafverkningen skall beräknas

från den tidpunkt, då tillsyningsmannen sist afläste vågen, innan

felet märktes.

8 §•

1. Annan kross och våg eller andra stöpkar än de, som i den

uti 6 § omnämnda beskrifning angifvits skola begagnas vid majsafverkning,

må icke för dylik utverkning användas utan att hafva blifvit af

öfverkontrollören skriftligen godkända.

2. Ej må majskross eller själfregistrerande våg ändras eller ny

sådan redskap i fabrik insättas, innan öfverkontrollören skriftligen

gifvit sitt samtycke till åtgärden.

9 §•

1. Tillverkare är skyldig att på egen bekostnad anskaffa och i

behörigt skick underhålla i 7 § omförmälda majskross och själfregistrerande

våg.

2. Kan den med vågen förbundna majskrossen af någon anledning

ej användas, skall tillsyningsmannen närvara vid majsens uppvägning

och krossning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

3. Finnes i stärkelsefabrik eller tillhörande lägenheter utom

förenämnda majskross någon till krossning af majs användbar redskap,

skall densamma jämte därtill hörande öppningar och ledningar ställas

under kronans lås och försegling.

10 §.

Okrossad majs må icke inom fabrik finnas annorstädes än i de

förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver fabriken uppgifvits såsom

för sådan spannmål afsedda. Okrossad majs må aldrig förvaras inom

de lägenheter, där stöpkar äro uppställda.

Krossad eller på annat sätt förarbetad majs må ej införas i

stärkelsefabrik.

11 §.

1. I fabrik skall på tillverkarens ansvar och med användande af

blanketter, som kontroll- och justeringsstyrelsen låter tillhandahålla, i

enlighet med samma styrelses föreskrifter föras kross- och tillverkningsjournal,

hvilken i fabriken städse skall vara för kontrolltjänsteman

tillgänglig.

2. Tillverkare vare därjämte skyldig hålla sina handelsböcker

med tillhörande verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör,

då denne önskar däraf taga del.

12 §.

Tillverkare ställe utan ersättning till kontroll^ änstemans förfogande

justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det

arbetsbiträde, som fordras för direkt uppvägning af majs eller för

andra kontrollåtgärder, äfvensom majs för justering af den själfregistrerande

vågen.

13 §.

Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, äga tillträde

till de lägenheter i fabrik, där majskross, själfregistrerande våg och

stöpkar äro uppställda samt där majs förvaras. Därjämte skola öfriga

lägenheter vara för kontrolltjänsteman tillgängliga mellan klockan sex

förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock å annan tid, när

arbete inom fabriken pågår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!.. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

14 §.

Utöfver hvad i denna förordning stadgas äge kontroll- och

justeringsstyrelsen att meddela erforderliga föreskrifter rörande kontrollens

anordnande.

Skulle vid stärkelsefabrik en eller flera af de i denna förordning

stadgade kontrollföreskrifter icke kunna tillämpas, skall på kontrolloch

justeringsstyrelsens särskilda pröfning bero, huruvida det oaktadt

afverkning af majs får äga rum, samt hvilka kontrollåtgärder för sådant

fall skola på tillverkarens bekostnad vidtagas.

15 §.

1. Tillverkare ställe sig till efterrättelse de föreskrifter, kontrolloch

justeringsstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet

med denna förordning eller andra i behörig ordning utfärdade bestämmelser

meddelar.

2. Därest tillverkare ej åtnöjes med af öfverkontrollör vid tillämpningen

af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen åtgärd,

äge han att hos kontroll- och justeringsstyrelsen däri söka ändring.

16 §.

1. Öfverinseendet öfver kontrollen rörande användning af majs

vid tillverkning af stärkelse utöfvas af kontroll- och justeringsstyrelsen.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som utfärdas af kontroll- och

justeringsstyrelsen, utöfvas ifrågavarande kontroll af de vid brännvinsoch

maltdryckskontrollen förordnade öfverkontrollörer samt af tillsvningsmän.

3. Tillsyningsmän till erforderligt antal förordnas, där så pröfvas

nödigt, af kontroll- och justeringsstyrelsen.

17 §.

1. Tillsyningsman erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode,

som af kontroll- och justeringsstyrelsen bestämmes; dock må

detta arfvode ej utgå med högre belopp än sex kronor för tillsyn å en

fabrik och med högst en krona för hvarje ytterligare fabrik, öfver

hvilken han har tillsyn.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung/. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

2. Därest å landsbygden på grund af lokala förhållanden sådant

erfordras, vare tillverkare på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig att tillhandahålla

tillsyningsman lämplig kost samt ett möbleradt, eldadt och

städadt boningsrum å plats, som af öfverkontrollören godkännes, ägande

tillverkaren att af staten erhålla ersättning härför med två kronor om

dagen.

3. Tillsyningsman, för hvilken lägre dagarfvode än sex kronor

blifvit bestämdt, skall, då han jämlikt föreskrift i 7 § 2 mom. och 9 §

2 mom. måste närvara vid majskrossning, af tillverkaren erhålla

ersättning därför med två kronor för hvarje gång.

III Kap. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

18 §.

1. Den, som utan erhållet tillstånd vid tillverkning af stärkelse

använder majs, skall, där tillverkningen skett i allenast ringa omfattning,

straffas med böter från och med tio till och med tvåhundra kronor.

2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig majsafverkning

yrkesmässigt eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses,

straffes med böter från med etthundra till och med tvåtusen kronor

eller med fängelse från och med en till och med sex månader samt gälde

skatt för den afverkade majsen, dock för minst femtontusen kilogram.

Därest omständigheterna gifva vid handen, att mera majs än femtontusen

kilogram afverkats, skall i saknad af erforderlig utredning om afverkningens

storlek antagas, att under den tid, den olagliga afverkningen

pågått, dagligen afverkats ettusen kilogram majs.

19 §.

Den, som vid tillverkning af stärkelse i syfte att undandraga

statsverket skatt

använder majs, som icke blifvit i föreskrifven ordning vägd,

eller gör åverkan å själfregistrerande våg,

eller använder själfregistrerande väg, sedan skada å densamma

veterligen uppkommit,

eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,

som kontrolltjänsteman åsatt,

eller eljest svikligen förfar,

s. 9 Kontrollera mot PDF

I

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31. 9

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med

ett år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande,

dömas till straffarbete från och med två månader till och med två år.

Den sakfällde gälde ock den skatt., han undandragit statsverket.

20 §.

Den, som

utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny majskross eller våg

eller begagnar ändrad eller nyinsatt majskross eller våg, som

ännu icke godkänts,

eller öfverträder föreskrift i 9 § 3 mom. eller 10 §,

eller underlåter att ordentligt föra den journal, som föreskrifves

i 11 §,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till krossoch

tillverkningsjournal eller till ritning eller beskrifning öfver fabriken,

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum

eller byggnad, där undersökning må ske,

straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 19 §, med

böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

Öfverträdes föreskrift i 9 § 3 mom., skall krossningsredskapen,

och öfverträdes 10 §, skall olagligen upplagd! gods dömas förbrutet,

äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

21 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad

i denna förordning föreskrifves eller de föreskrifter i fråga om tillverkares

åliggande, kontroll- och justeringsstyrelsen eller vederbörande

kontrolltjänsteman i enlighet med denna förordning eller andra i behörig

ordning utfärdade bestämmelser meddelar, straffes han, där ej

särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och

med tvåhundra kronor.

22 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot

denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen

person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången. BeBih.

till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

gagnar tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet

jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

23 §.

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans fabrik

utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och

med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som

gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.

24 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att

han om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å

tid, då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och

med femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada

eller begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden

till egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

25 §.

Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse

mot denna förordning.

Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen

och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen

från och med fem till och med femtio kronor, där

han ej haft giltig anledning till undersökningen.

26 §.

Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller

olagligen upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att anse såsom

förbrutna, därå verkställa beslag.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad

i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon

af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

11

27 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.

Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda

till åtal, anmäle ban det för allmän åklagare.

28 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång

till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

29 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,

där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna

med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

förvandlingsstraff.

30 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af

redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfälle med en tredjedel

kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,

tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej

angifvare, då angifvelsen skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,

makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den,

hos hvilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar

eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

Denna förordning träder i kraft under år 1908 å dag, som af

Kungl. Maj:t kungöres.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl- Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 januari

1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,

Statsråden: Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Koos,

SWARTZ,

grefve Ehrensvärd.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde härefter:

Vid underdånig anmälan den 6 december nästlidet år af ett inom

finansdepartementet utarbetadt förslag till förordning angående särskild

skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, förordnade Kungl.

Maj:t, att högsta domstolens yttrande skulle inhämtas öfver de i förslaget

förekommande bestämmelser af kriminalrättslig natur.

Sedan högsta domstolens yttrande numera inkommit till finansdepartementet,

får jag ånyo i underdånighet anmäla ärendet inför Eders

Kungl. Maj:t.

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 24 maj 1907 har Riksdagen till

en början erinrat, hurusom i sammanhang med besluts fattande om ned
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.

sättning af tullsatsen för omalen majs från 3 kronor 70 öre till 1 krona

50 öre för 100 kilogram Riksdagen bestämt, att från och med den 1

januari 1908 eller den tidpunkt, då den nya tullen å omalen majs trädde

i kraft, den redan förut under förutsättning af majstullens borttagande

fastställda särskilda afgift för brännvin, tillverkadt vid bränneri under

tid, då majs där användes för brännvinstillverkning, nämligen 5 öre för

hvarje liter brännvin, skulle från och med sistnämnda dag börja tillämpas.

Vidare har Riksdagen i samma skrifvelse anfört, att det syntes vara

uppenbart, att sedan majstullen nedsatts, förutom utländsk potatis, som

redan nu torde i afsevärda kvantiteter förarbetas till stärkelse i de svenska

fabrikerna, äfven majs skulle komma till användning vid stärkelsefabrikationen.

Nackdelarna för det svenska jordbruket af en mera betydande

öfvergång till utländska råämnen för tillverkning af stärkelse läge i så

öppen dag, att under dylika förhållanden särskilda åtgärder borde vidtagas

i syfte att förhindra en sådan öfvergång. Att härvid samma utväg

borde anlitas, som vidtagits med afseende å brännvin, tillverkadt af majs

eller utländsk potatis, finge anses själffatlet. I hvilken form åter en dylik

skatt lämpligen borde uttagas och hvilka kontrollåtgärder som vore för

ändamålet erforderliga, kunde först efter eu närmare utredning i ärendet

afgöras. Riksdagen förutsatte, att vid en dylik utredning Kungl. Maj:t

tillika komme att ägna uppmärksamhet åt frågan, i hvad mån en nedsättning

af majstullen kunde inverka på jästfabrikationen inom landet.

Riksdagen anhöll slutligen, att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och

till 1908 års Riksdag inkomma med förslag till skatt å fin stärkelse,

tillverkad af majs eller utländsk potatis.

Jämlikt Kungl. Maj:ts vid underdånig föredragning den 12 juli

1907 af Riksdagens ifrågavarande skrifvelse gifna bemyndigande bär

jag uppdragit åt chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå

att jämte två andra sakkunniga personer verkställa utredning och

afgifva förslag i frågan, såvidt angår åsättande af skatt å fin stärkelse,

tillverkad af majs.

Hvad åter beträffar den af Riksdagen gjorda hemställan om

åsättande af skatt å fin stärkelse tillverkad af utländsk potatis, har

jag, efter samråd med herr ministern för utrikes ärendena, funnit

denna fråga icke kunna komma till vidare behandling, så länge gällande

handels- och sjöfartstraktat med tyska riket äger bestånd, enär nämnda

traktat icke lärer medgifva vidtagandet af en sådan beskattningsåtgärd.

Enligt artikel 9 i traktaten må nämligen inhemska utgifter,

hvilka inom den ena af de traktatslutande parternas område för närvarande

äro lagda på eller framdeles komma att läggas på tillverkning,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

beredning eller förbrukning af någon vara, icke under någon förevändning

drabba den andra partens produkter med högre belopp eller på

mera betungande sätt än det egna landets likartade produkter. Från

denna bestämmelse är enligt det till traktaten hörande slutprotokoll

undantag gjordt endast för den högre skatt, som i Sverige erlägges

för alkohol, framställd af utländsk potatis, än för alkohol af inhemsk

potatis.

Af den af förbemälda sakkunnige i ärendet förebragta utredning

får jag anföra följande.

För vinnande af upplysning, huruvida för närvarande majs komme

till användning vid stärkelsetillverkningen inom riket, hafva frågeformulär

utsändts till samtliga de personer, föreningar och bolag, hvilka

enligt af kommerskollegii afdelning för näringsstatistik meddelad uppgift

under åren 1905 och 1906 tillverkat stärkelse. Af de inkomna svaren

framgår, att majs icke användes vid beredning af stärkelse här i landet.

Vid den numera nedlagda Svartviks stärkelsefabrik i närheten af Stockholm

har däremot förr tillverkats stärkelsesirup (glykos) och stärkelse

af majs.

Af denna omständighet, att majsstärkelse icke tillverkas inom riket,

får emellertid icke dragas den slutsats, att icke sådan stärkelse här användes

och under vissa förhållanden kan komma att förbrukas i än

större omfattning. Användningen af majsstärkelse i stället för potatisstärkelse

är nämligen i det stora hela en prisfråga, så att vid lägre

majspris konkurrens mellan dessa båda stärkelsesorter kan tänkas blifva

möjlig.

Särskild anledning att i detta hänseende undersöka förhållandena

har förefunnits beträffande textilindustrien, och hafva därvid i hufvudsak

följande upplysningar vunnits. Stärkelse användes inom ifrågavarande

industri dels för beredning af varpgarn före väfning, dels ock för appretering

af färdig oblekt, blekt, färgad eller tryckt väfnad. Potatismjölet

torde hittills vara det viktigaste stärkelsemedlet, men åtminstone ett

af de största etablissementen inom branschen har användt betydande

kvantiteter majsstärkelse. Att majsstärkelse fortfarande brukas inom

landet framgår däraf, att enligt uppgift från Göteborg årligen försäljes en

icke obetydlig kvantitet sådan stärkelse till afnämare inom textilbranschen.

Därest majsstärkelse kunde framställas till billigt pris inom

landet, kan sålunda förbrukningen däraf antagas komma att blifva stor.

Till fullständigande af dessa mera knapphändiga upplysningar

rörande användning af majsstärkelse, hvilka stått att erhålla inom landet,

hade, anföra de sakkunnige vidare, från England införskaffats ytterligare

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 31.

15

upplysningar i ämnet. Häraf framginge, att inom därvarande bomullsindustri

bär majsstärkelse en mycket vidsträckt användning, till en del

emedan den vid lika stor tillsats i vikt till samma mängd vatten gåfve

ett styfvare klister än hvetestärkelse, men hufvudsakligen för det billiga

prisets skull. De i den engelska redogörelsen meddelade dagspriserna

vore för

majsstärkelse 10 pund 10 sh. (189 kr.) per ton f. o. b. Hull

hvetestärkelse 19 ,, 15 „ (355,5 „ )

potatisstärkelse 12

10

(

uuO

)

ii it ii ii

„ Hamburg.

Majsstärkelse nyttjades mycket ofta enbart men också i blandning

med hvete- eller potatisstärkelse.

Jämväl i Tyskland visade det sig, enligt hvad där från sakkunnigt

håll meddelats, att användningen af majsstärkelse toge allt större

dimensioner.

Hvad sålunda inhämtats synes mig gifva ett visst stöd åt den af

Riksdagen uttalade, uppfattning, att i och med majstullens nedsättande

majs kan komma till användning vid stärkelsefabrikationen inom landet

och att majs, som på sådant sätt förbrukas, bör göras till föremål för

särskild beskattning.

Äfven om en dylik beskattning skulle verka därhän, att majsstärkelse

icke skulle kunna med fördel tillverkas i Sverige, torde däraf

ingen olägenhet för stärkelseafnämarna uppstå. Härför talar, bland

annat, såväl det. förhållande att majs icke för närvarande användes

såsom råämne vid de svenska stärkelsefabrikerna som äfven, hvad

särskildt. angår textilindustrien, den från England erhållna upplysningen,

att färdiga varor, behandlade med majsstärkelse, icke få så glatt och

fin appretur som vid behandling med exempelvis hvetestärkelse. Af

den nu i. ämnet verkställda utredningen synes jämväl framgå, att särskildt

majsstärkelse icke är behöflig för någon tillverkning inom landet.

.1 fråga om den särskilda beskattning af majs, använd för tillverkning

af stärkelse, hvarom Riksdagen hemställt, har, såsom förut

nämnts, Riksdagen uttalat, att härvid samma utväg borde anlitas, som

vidtagits med afseende å brännvin, tillverkadt af majs eller utländsk

potatis. Innan närmare redogörelse lämnas för det utarbetade förslaget

till bestämmelser angående den nya beskattningen, torde jag få i

korthet omnämna fabrikationssättet vid framställning af majsstärkelse.

Förfarandet därvid är i hufvudsak följande. Antingen efter föregående

grofkrossning eller gröpning eller ock i okrossadt skick lägges

majsen till .uppmjukning i vatten. Den sålunda uppmjukade majsen

ofverföres till kvarn eller annan apparat (finkross, välsmaskin) och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

förmales där under tillflöde åt vatten, sa att den eilialler konsistens

af en välling, hvilken siktas för afskiljande af majsskalen, som utgöra

en biprodukt vid majsstärkelsetillverkningen (majsdraf). Den i vatten

uppslammade stärkelsen försättes med alkali eller svafvelsyrlighet

samt får därefter passera rännor, där stärkelsen afsätter sig och skiljes

från vattnet och majsgluten, eu annan biprodukt vid tillverkningen.

Efter centrifugering och torkning är stärkelsen färdig såsom råstärkelse.

För beredande af "finare stärkelsesorter tillkommer ytterligare bearbetning,

såsom förmalning, tvättning m. m.

Tillverkningen af majsstärkelse är vida mera invecklad och krafvel''

mera maskiner än beredandet af potatisstärkelse, vid hvilket exempelvis

icke erfordras någon tillsats af kemikalier. Detta gör äfven, att,

medan tillverkningen af potatisstärkelse (potatismjöl) är lämplig och

äfven i stor omfattning drifves såsom binäring till jordbruket, majsstärkelsefabrikationen

ägnar sig endast såsom storindustri.

Såväl tillverkningsmetoden som lättheten att vid utöfvande t af

kontrollen särskilja olcrossad majs från andra råämnen synas gorå det

möjligt och lämpligt att beräkna skatten a själfva råämnet, majsen, och

icke I den mer eller mindre färdiga varan. Med afseende å skattesatsen

finner jag mig böra föreslå en skatt af 5 öre för hvarje kilogram majs,

som användes. Enligt Riksdagens skrifvelse i ämnet bör syftet med

den ifrågavarande beskattningen nämligen vara att förhindra en öfvergång

till utländska råämnen för tillverkning af stärkelse. Och för detta

ändamål, såvidt angår majs, torde den föreslagna skattesatsen vara fullt

tillräcklig. Därest nämnda skattesats vinner godkännande, skulle skattebelastningen

å majs, som användes för tillverkning af stärkelse, komma

att utgöra: tull 1.5 öre fl- den särskilda skatten o öre — 6.5 öre för

kilogram majs. Bortsedt från öfriga på majspriset inverkande omständigheter,

konnne sålunda en skattesats af 5 öre för kilogram att fördyra

majsen såsom råämne till stärkelse med 2.8 öre för kilogram utöfver

hvad den intill 1907 års utgång gällande tullsatsen, 3.7 öre, verkat i

sådant hänseende. _

Efterföljande af de tillkallade sakkunnige framlagda beräkning

torde visa, att med en sålunda afpassad skattesats tillverkning af majsstärkelse

inom landet icke kan antagas komma att igångsättas. Enligt

den vid Svartviks, af mig förut omnämnda stärkelsefabrik under

flera år vunna erfarenhet kan man vid tillverkning af stärkelse af

majs ej beräkna högre utbyte än 52 procent stärkelse, med den för

handelsstärkelse vanliga fuktighetshalten af omkringo 13 procent, samt

30 å 35 procent biprodukter (majsdraf och gluten). Återstoden bortgår

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 31.

vid tillverkningen. I juli 1907 noterades majs i New-York kronor 8.8 0

per 100 kilogram. Om man utgår från denna notering, torde priset i

svensk hamn med tillägg af tull enligt den från och med år 1908

gällande tullsats, kronor 1.5 0, och frakt kunna beräknas till omkring

kronor 11.80 per 100 kilogram.

Under nu angifna förutsättningar skulle kostnaden för tillverkning

af majsstärkelse här i landet enligt de sakkunniges beräkning komma

att ställa sig på ungefär följande sätt:

råvaran, majs å 11,80 öre kg. ^ ^j0) =

arbetsomkostnader, räntor och amortering

minst ...........................................................

handelsomkostnader etc., omkring 6 % å

stärkelsepriset ...........................................

särskild skatt å majsen, nära ..................

summa produktionskostnad:

22.7 öre per kg. stärkelse

ii ii ii

ii ii v

ii_________ii__________ii__

44.7 öre per kilogram stärkelse.

10

2

10

ii

ii

Från dessa 44.7 öre borde enligt nämnda beräkning afdragas hvad

som kan beräknas erhållas för biprodukterna, för kilogram stärkelse

omkring 2 öre. Majsstärkelsen skulle sålunda stå fabrikanten i

minst 42 öre per kilogram. Priset i marknaden torde då icke komma

att sättas till lägre än 44 å 45 öre per kilogram. Genomsnittsförsäljningspriset

å potatisstärkelse i Sverige uppgifves vara 25 öre för

kilogram.

Af de nu anförda beräkningarna synes med all tydlighet framgå,

att icke ens vid väsentligt lägre majspris, än som vid samma beräkningar

blifvit förutsatt, konkurrens mellan potatisstärkelse och majsstärkelse

kan blifva möjlig i vårt land.

Riksdagens hemställan i ämnet går såsom nämndt ut på, att

skatten måtte drabba fin stärkelse, tillverkad af majs eller utländsk

potatis. Beteckningen fin stärkelse återfinnes jämväl i de motioner,

som ligga till grund för Riksdagens skrifvelse. '' Såvidt framgår af de

i ämnet företagna undersökningar, utgör fin stärkelse dock icke något

med hänsyn till sammansättningen särskildt slag af stärkelse, utan

detta namn betecknar endast en mera bearbetad vara än gröfre, s. k.

grå stärkelse. Någon bestämd skillnad mellan fin och grå stärkelse

finnes däremot icke. I fråga om användningen gör sig den skillnad

märkbar, att den stärkelse, som användes till mat, chokladfabrikation

m. m., är finare, under det att gråstärkelse användes för tillverkning

af brännvin, beredande af vagnssmörja m. fl. ändamål, som icke kräfva

Bih. till liiksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Åfd. 21 Höft. '' 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.

så väl förarbetad råvara. Vid den förevarande lagstiftningen synes

därför icke finnas anledning att uppdraga någon skillnad mellan fin och

annan stärkelse, i all synnerhet vid det af mig föreslagna beskattningssättet

med skattens beräknande i förhållande till den använda råvaran.

Det har under ärendets handläggning blifvit ifrågasatt, huruvida

icke särskildt stadgande erfordras därom, att tillverkning af vissa

fabrikat, såsom stärkelsesirup (glykos), sagogryn m. fl. skulle, då majs

inginge i dem, äfven drabbas af skatt. Dylikt stadgande synes dock

icke vara behöfiigt, enär råvaran till dessa fabrikat utgöres af stärkelse,

hvadan, i de fall då härtill användes majsstärkelse, denna redan förut

komme att vara beskattad.

Beträffande Riksdagens erinran om eventuell inverkan af majstullens

nedsättning å jästfabrikationen inom landet är att märka, att

denna tillverkning förekommer endast i samband med brännvinstillverkning.

Genom den särskilda tilläggsafgift, som skall utgå, då majs eller

utländsk potatis användes såsom råämne till brännvin, torde med all

sannolikhet vara omöjliggjordt att för berörda ändamål med ekonomisk

fördel använda majs, hvarför i det nu ifrågavarande sammanhanget

särskild åtgärd icke synes mig behöfva vidtagas till förhindrande af användande

af majs vid jästfabrikation.

Hvad beträffar själfva kontrollsystemet, föranleda såväl tillverkningsmetoden

som det föreslagna sättet för beräkning af skatten efter

använd mängd råvara därtill, att kontrollen ordnas i likhet med

den i fråga om tillverkning vid skattepliktiga bryggerier tillämpade,

d. v. s. medelst själfregistrerande våg, hvarå majsen uppväges, och i

öfrigt tillsyn af kontrolltjänstemän. Öfverinseendet öfver kontrollen

bör gifvetvis anförtros åt kontroll- och justeringsstyrelsen, och den

lokala kontrollen synes lämpligen kunna uppdragas åt de vid brännvinsoch

maltdryckskontrollen förordnade öfverkontrollörerna samt, på de

ställen där så skulle befinnas särskildt erforderligt, åt tillsyningsmän,

förordnade af kontroll- och justeringsstyrelsen.

I öfverensstämmelse med nu angifna allmänna principer har förslaget

till författning i ämnet blifvit utarbetadt.

Sedan departementschefen härefter uppläst berörda förslag, anförde

departementschefen vidare:

Vid den granskning, förslaget i remitterade delar undergått i

högsta domstolen, lämnades detsamma utan anmärkning, med det undantag

att en af högsta domstolens ledamöter uttalade sig mot affattningen af

en föreslagen bestämmelse i 18 §. Då nämnda affattning i hufvudsak

öfverensstämmer med affattningen af motsvarande bestämmelse i gällande

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 31.

maltskatteförordning, torde den sålunda gjorda erinran emellertid icke

böra föranleda någon ändring i förslaget.

Endast några af författningsförslagets bestämmelser torde kräfva

särskild motivering, nämligen:

1 §■

För ernående af behörig effektivitet vid beskattningen bör författningen

lämpligen innehålla ett uttryckligt förbud mot användande, i

annan ordning än i författningen föreskrifves, af majs vid tillverkning

af stärkelse.

Härvid bör med majs likställas hvarje ämne, som innehåller majs.

* §■

I öfverensstämmelse med hvad som är stadgadt i fråga om maltskatten

har, för täckande af kontrollkostnaden, i 2 § för hvarje fabrik

stadgats visst minsta belopp skatt, som skall utgöras för hvarje helgfritt

dygn af den tid, hvarunder majsafverkning må äga rum.

Att döma af de upplysningar, som vunnits i ämnet, synes en

afverkning af 500 kilogram dagligen kunna betraktas såsom minimiafverkning

vid en majsstärkelsefabrik. Med hänsyn härtill har den

medelafverkning, hvarefter skatt minst skall erläggas, också blifvit föreslagen

till 500 kilogram för hvarje dag.

3—6 §§.

De i 3, 4, 5 och 0 §§ förekommande stadganden, innefattande

föreskrift beträffande anmälan till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

förskottsbetalning af eller ställande af säkerhet för skatt, tillståndsbevis,

restitution af skatt m. in. äro såväl till innehåll som form

nära öfverensstämmande med motsvarande bestämmelser i förordningen

angående tillverkning och beskattning af maltdrycker. Endast i några

hänseenden har viss, af olikhet i skattesats eller dylikt betingad jämkning

vidtagits.

7 §.

I analogi med hvad som är stadgadt rörande kontrollen vid skattepliktiga

bryggerier måste den automatiska vågen vara så förbunden

med en för ändamålet särskildt afsedd kross, att krossning icke kan

företagas utan att majsen först genomgått vågen. Vågen, majskrossen

och förbindelsen dem emellan måste sålunda stå under kronans lås

eller försegling.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Med hänsyn därtill att enligt ett förfaringssätt vid tillverkningen

majsen uppmjukas i vatten, efter det den blifvit uppvägd, men innan

den krossas, har det befunnits nödvändigt att särskilt föreskrifva, att,

där så sker, äfven de till uppmjukningen använda stöpkar jämte alla

till desamma hörande ledningar för majsens till- och aflopp skola vara

ställda under kronans lås eller försegling.

•9 §■

I 3 mom. af 9 § föreslås bestämmelse att, därest inom fabrik eller

tillhörande lägenheter finnes annan till krossning af majs användbar

redskap än den i förbindelse med den automatiska vågen stående,

därtill särskild! afsedda krossen, skall dylik redskap jämte därtill

hörande öppningar och ledningar ställas under kronans lås eller försegling.

Enahanda föreskrift finnes i fråga om maltkross i skattepliktigt

bryggeri. Såsom ett led i kontrollbestämmelserna är ifrågavarande

stadgande nödvändigt, och sammanställdt med förbudet i 10 § mot

införande af krossad eller på annat sätt förarbetad majs i stärkelsefabrik,

bör detsamma öka tryggheten mot oloflig maj Bäfver kning. Från tillverkarens

synpunkt är, enligt hvad som inhämtats, intet att erinra

mot ett dylikt stadgande.

17 §.

I öfverensstämmelse med hvad som numera blifvit genomfördt

med afseende å ersättningen till do lägre kontrolltjänstemännen vid

brännvins- och bryggerikontrollen, bär det ansetts lämpligt, att äfven

vid den nu föreslagna kontrollen dagarfvodet åt tillsyningsmännen finge

bestämmas af kontroll- och justeringsstyrelsen inom vissa i författningen

bestämda gränser. Att härvid maximiersättningen blifvit satt

till 6 kronor beror icke därpå, att denna kontroll kan antagas i allmänhet

blifva dyrare än kontrollen vid skattepliktiga bryggerier, men

enligt inhämtade upplysningar kunna vissa tillverkningsmetoder göra

tillsyningsmans närvaro nödvändig hela dagen, och för sådana fall lärer

det åt bryggerikontrollör utgående dagarfvodet af 3 kronor vara för

lågt. Maximiersättningen har i anledning häraf synts böra fastställas

lika med det dagarfvode, som utgår till kontrollör vid sockerfabrik.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

21

18—30 §§.

De i 18—30 §§ innefattade ansvarsbestämmelser ocb föreskrifter i

öfrigt af straff- eller processrättslig natur hafva affattats i närmaste

anslutning till motsvarande stadganden i gällande förordning angående

tillverkning och beskattning af maltdrycker. De olikheter mot sistnämnda

stadganden, som förefinnas, äro endast sådana, som betingas af olikartade

bestämmelser angående beräkning af skattepliktig medelafverkning

och dylikt.

Såsom förut blifvit erinradt, har den nedsatta tullsatsen å majs

trädt i kraft den 1 innevarande januari. För vinnande af syftemålet

med den förevarande beskattningen är det därför af vikt, att densamma

kommer till tillämpning snarast möjligt. Af denna anledningtorde

det ock vara mest ändamålsenligt, att författningen i ämnet

träder i kraft under år 1908 å dag, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes,

efter det Riksdagen fattat sitt beslut.

Åberopande hvad jag nu anfört hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen

att antaga förenämnda af mig upplästa förslag till förordning angående

särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,

bilagan litt. — vid detta protokoll utvisa!’.

Ur protokollet:

Magnus Livijn.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, liållet uti Kungl. 3faj:ts

högsta domstol måndagen den 13 januari 1908.

Tredje rummet:

Närvarande:

justitieråden Carlson,

Claesson

Bohman,

Petrén,

Borgström.

Amanuensen Fredrik Lambert-Meuller uppviste dels utdrag åt

protokollet öfver finansärenden, liållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

i statsrådet den 6 december 1907, hvaraf inhämtades,

att Kungl. Magt föreskrifvit, att högsta domstolens utlåtande skulle inhämtas

öfver de i upprättadt förslag till förordning angående särskild

skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, förekommande bestämmelser

af kriminalrättslig natur, dels ock en af chefen för justitiedepartementet

nämnda dag aflåten skrifvelse, däruti tillkännagifvits, att

Kungl. Magt samma dag förordnat Lambert-Meuller att i egenskap af

revisionssekreterare i högsta domstolen föredraga nämnda författningsförslag

i hvad det afser omförmälda bestämmelser.

Förslaget föredrogs i berörda delar; och är detsamma bilagdt

detta protokoll.

Beträffande 18 § yttrade justitierådet Carlson:

»Hå i 2 mom. stadgas, att den, som yrkesmässigt eller eljest i

större omfattning bedrifvit olaglig majsafverkniug, skall gälda »skatt

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

för den afverkade majsen, dock för minst 15,000 kilogram», förutsattes

uppenbarligen, att skatten skall utgå med det belopp, fem öre för

hvarje kilogram, som bestämmes i 2 §. Däremot synes föreskriften

i samma paragraf, att »skatt skall erläggas för minst 500 kilogram i

medeltal för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken majsafverkning

på grund af tillståndsbevis må äga rum», icke kunna tillämpas å

majsafverkning, som afses i 18 § 2 mom. Under denna förutsättning

skulle, enligt sistnämnda lagrum, skatten, oberoende af den längre eller

kortare tid, under hvilken afverkningen bedrifvits, alltid utgöra 750

kronor utom i det fall, att omständigheterna gåfve vid handen, att

mera majs än 15,000 kilogram afverkats. I detta fall åter skulle, i

saknad af erforderlig utredning om afverkningens storlek, denna beräknas

till 1,000 kilogram om dagen under den tid, afverkningen pågått,

och skatten sålunda, om afverkningstiden utgjort t. ex. 150 dagar,

höjas till tiodubbla beloppet. Eu sådan disproportion emellan skatten

i ena och andra fallet kan enligt min mening icke försvaras. Om skatt

alltid skolat erläggas för minst 500 kilogram i medeltal för hvarje dag

under afverkningstiden, hade höjningen till 1,000 kilogram för hvarje

dag varit mera naturlig, men höjningen hade i sådant fall bort göras

beroende däraf, att omständigheterna gåfve vid handen att mera än

500 kilogram majs i medeltal afverkats hvarje dag och att erforderlig

utredning om afverkningens storlek saknades.»

I öfrigt lämnades förslaget i de delar, som till högsta domstolen

remitterats, utan anmärkning.

Ur protokollet

Erik Öländer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1908:17 Skrifvelse till Konungen, med förordning angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse. s. 1 i texten
  2. BevU 1908:6 Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse. s. 1 i texten