Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse till Jönköpings stad af den till förra landshöfdingbostället 3 mantal Eg dito f n:o 1 i Jönköpings län hörande vattenrätt i Munksjön

8 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:9, Angående upplåtelse till Jönköpings stad af den till förra landshöfdingbostället 3 mantal Eg dito f n:o 1 i Jönköpings län hörande vattenrätt i Munksjön

Dokumentets text

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj$8 Nåd. Proposition N:o 9.

N:o 9.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående upplåtelse

till Jönköpings stad af den till förra landshöfdingbostället

3 mantal Eg dito f n:o 1 i Jönköpings län hörande vattenrätt

i Munksjön; gifven Stockholms slott den 6 december

1907.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att

dels besluta,

att till Jönköpings stad må upplåtas kela den till förra lands - liöfdingbostället 3 mantal Rydhof n:o 1 i Ljungarums socken af Jönköpings

län hörande rätt till vatten i Munksjön, att vid blifvande

ägostyckning tilläggas den genom nådigt bref den 6 maj 1898 till

staden redan upplåtna delen af egendomen;

att staden härför skall till staten erlägga ett lösenbelopp motsvarande

värdet af 11 in af nämnda vattenrätt, hvilket belopps storlek

skall på stadens bekostnad bestämmas i den ordning, som i kungl.

förordningen den 17 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof är föreskrifven;

att ifrågavarande vattenrätt må af staden tillträdas så snart löseskillingen

blifvit på förenämnda sätt bestämd; samt

att löseskillingen skall af staden erläggas vid tillträdet och till

landtränteriet inlevereras;

dels ock medgifva, att de medel, som på angifvet sätt inflyta, må,

på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar,

användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller

till skogsodling tjänlig mark.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

De till ärendet hörande handlingar och karta skola Riksdagens

vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Majrts

Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Alfred Petersson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

:v_>

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 6 december 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd.

Departementschefen, statsrådet Alfred Petersson anförde vidare:

Genom nådigt bref den 6 maj 1898 har Kungl. Maj:t medgifvit,

att ett å en år 1896 af förste landtmätaren J. A. M. Lindeblad öfver

alla ägorna till förra landshöfdingbostället 3 mantal Rydliof n:o 1 i

Ljungarums socken af Jönköpings län upprättad karta med ägofigurerna

n:ris 75—141 betecknadt område om 49 hektar 96,5 ar finge försäljas

till Jönköpings stad mot köpeskilling, som skulle på stadens bekostnad

bestämmas i den ordning, som i kungl. förordningen den 14 april 1866

vore föreskrifven i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof, samt under villkor i öfrigt, bland annat, att området finge af

staden tillträdas den 14 mars 1907 eller dessförinnan, därest öfverenskommelse

därom mellan staden och vederbörande nyttjanderättsinnehafvare

träffades, att köpeskillingen skulle erläggas vid tillträdet och

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

af staden till landtränteriet i länet inbetalas, samt att området på

stadens bekostnad skulle genom ägostyckning i enlighet med lagen

angående hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring den 27 juni

1896 åsättas andel af egendomen Rydhofs mantal.

Uti eu till Kungl. Magt ställd, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Jönköpings län öfverlämnad ansökning har nu drätselkammaren

i Jönköping i enlighet med af stadsfullmäktige vid sammanträde

den 3 december 1906 lämnadt uppdrag i underdånighet

anhållit om tillstånd för staden Jönköping att på för staden förmånligaste

villkor förvärfva den andel af kronodomänen Rydhofs vattenrätt

i Munksjön, som icke medföljde stadens köp af ifrågavarande område.

Såsom skäl för denna stadens anhållan har drätselkammaren

anfört följande:

Efter ägostyckningen och mantalsättningen blefve staden genom

köpeskillingens erläggande ägare till den nya hemmansdelens andel efter

mantal i hemmanet Rydhofs vattenrätt i, bland annat, Munksjön; men

kronan hade uppenbarligen icke genom sagda försäljning af jord afhändt

sig den på dess återstående mantal i Rydhof belöpande andel i

vattenrätten i denna sjö, hvilket icke kunde anses hafva skett blott

därigenom, att kronan afhändt sig all egendomens till Munksjön

gränsande jord.

Af ett ansökningen bifogadt bevis af landtmätare inhämtades, att

i ofvannämnda till staden upplåtna jordareal inginge, förutom det

egentliga torpet Holmen, den till torpet brukade delen af den s. k.

Kalnamaden, som jämväl angränsade Munksjön, och att den andel i

Rydhofs vattenrätt i Munksjön, som enligt en 1895 och 1896 skedd

uppskattning borde åtfölja sagda jordareal, utgjorde V73 af hela egendomens

vattenrätt i Munksjön.

Under förutsättning att den uppskattning af jordvärdet å Rydhof,

som sålunda redan ägt ruin, komrne att följas och läggas till grund

vid den ägostyckning, som enligt det sagda skulle äga rum vid utbrytning

af stadens mantal för Holmen med Kalnamaden, blefve staden

genom sagda köp ägare till endast V72 af Rydhofs vattenrätt i Munksjön,

men kronan skulle fortfarande äga återstående 71/?2 däraf.

Enligt drätselkammarens åsikt hade de vederbörande å kronans

och stadens vägnar, som på sin tid behandlade frågan om berörda

inköp af jord, icke spillt en tanke därpå, att icke staden genom köpet

af all Rydhofs jord vid Munksjön skulle blifva ägare till all kronans

vattenrätt i Munksjön. Det kunde till och med alldeles säkert antagas,

att det å ömse sidor ansetts, att Rydhofs hela vattenrätt i Munksjön

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami 1 Åfd. .3 Höft. 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

34 Kttngl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 9.

skulle medfölja köpet, eftersom kronan utestängt sig från Munksjön

ock afstått nämnda jord därintill, just för att staden skulle genom

köpet blifva i tillfälle att framdeles disponera området såsom hamnområde,

därtill vattenrätten med nödvändighet ju borde följa.

Staden hade numera inköpt den hemmanet Strömsberg i nämnda

socken tillhörande vatten- och strandrätt i Munksjön, hvarför staden

efter ordnandet af vattenrättsförhållandena utanför Holmen och Kalnamaden

ägde rättslig befogenhet att, närhelst så kunde anses lämpligt,

utsträcka sitt inre hamnområde rundt hela Munksjön.

Af hvilken betydelse denna fråga vore för staden, insåges väl åt

enhvar, liksom att köpet af Holmen hade något värde för staden först

då därmed följde fri dispositionsrätt af vattnet i Munksjön vid Holmens

strand, utan hvilken rättighet jorden, som i och för sig vore till större

delen mycket dålig, icke skulle kunna betalas med det pris, som den

särskilda nämnden åsatt densamma, eller 15,000 kronor.

Vid jämförelse mellan förut angifna arealsiffra och en i landtmätarens

berörda bevis angifven uppskattningssiffra för stadens lott,

2,li hektar, måste man komma till den uppfattning, att nämnden vid

bestämmandet af priset ledts af den åsikt, att staden efter köp af

Holmen skulle äga att fritt disponera vattnet därutanför.

Med fäst afseende jämväl härå syntes det drätselkammaren, som

om det i själfva verket varit stats- och stadsmyndigheternas mening,

att Bydhofs hela vattenrätt i Munksjön skulle medfölja köpet, af Holmen,

fastän sådant icke uttryckligen utsagts.

Den på kronans återstående mantal af Rydliof belöpande andel i

vattenrätten i Munksjön vore och komme att, blifva utan betydelse

för kronan.

Fisket i Munksjön vore nämligen alldeles värdelöst, och öfriga

rättigheter i vattnet kunde kronan icke med fördel tillgodogöra sig,

enär tillträde till vattnet från land saknades.

Då kronan således icke hade den ringaste användning för sin

vattenrättsandel i Munksjön, hemställde drätselkammaren, huiuvida den

möjligheten vore utesluten, att kronan skulle utan vederlag till staden

öfverlåta samma andel i sammanhang med uppgörelse af nämnda köp,

men att, om detta ej kunde medgifvas, värdet på vattenrätten finge på

stadens bekostnad bestämmas genom uppskattning af särskild nämnd.

Domänintendenten har i anledning af ifrågavarande framställning

anfört, att, då kronan, efter det Jönköpings stad förvärfvat äganderätt

till det under kronodomänen Rydkof lydande torpet Holmen, icke ägde

strand vid Munksjön, vore dess rätt till vatten i sjön af mindre betydelse,

opaginerad Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 9.

helst lönande fiske där ej funnes. Däremot måste denna vattenrätt

vara af stor betydelse för staden Jönköping. På grund af dessa förhållanden

och då det äfven kunde vara af allmänt intresse att förbättringar

i Jönköping vidtoges för sjöfarten m. in., syntes goda skäl

föreligga för bifall till ansökningen i hvad den rörde förvärfvet af

vattenrätten.

Då staden emellertid fått förvärfva ifrågavarande område efter

ett åsatt värde af närmast 300 kronor per hektar, hvithet. ej kunde

sägas vara högt, äfven om jorden ej skulle vara af så bördig beskaffenhet,

då området angränsade staden, torde den omständigheten, att köpeskillingen

för jorden vore bestämd till 15,000 kronor, ej utgöra stöd

för den uppfattningen, att vid förrättningen för köpeskillingens bestämmande

vederbörandes mening skulle varit, att Rydhofs hela vattenrätt

i Munksjön skulle medfölja köpet, och ej heller att kronan nu

utan ersättning borde afstå till staden sin rätt till vatten i denna sjö.

Kronofogden har ansett förvärfvet af berörda vattenrättsandel

vara af stor betydelse för Jönköpings stad, hvarför öfverlåtandet af

sagda andel borde medgifvas, men staden hade icke enligt hans mening

förebragt sådana skäl, att upplåtelsen borde ske utan ersättning.

Såväl vederbörande arrendator som ock Kungl. Maj:ts befallningshafvande

hafva tillkännagifvit, att uti det rörande egendomens

utarrendering under ett å-r från den 14 mars 1907 upprättade kontrakt

ifrågavarande vattenrätt i Munksjön undantagits från arrendet, och

liar Kungl. Maj:ts befallningshafvande hemställt, att egendomens vattenrätt

i Munksjön måtte till staden upplåtas mot ersättning, som borde

bestämmas i den ordning, kungl. förordningen den 14 april 1866 angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgade, i

hvilken hemställan domänstyrelsen instämt.

På grund af föreskrift i nådigt bref den 29 januari 1895 har

ett område om 45,5 hektar af egendomen afträdts till disposition af

arméförvaltningen för att användas till exercisfält för det i Jönköping

förlagda artilleriregementet. Enligt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

utslag den 16 juni 1896 har det frånskilda området åsatts 3U mantal

och egendomens återstående del 2 lU .mantal.

Med bifall till den 22 sistlidne mars till Riksdagen afbiten proposition

har Riksdagen medgifvit, att, under förutsättning att staden Jönköping

blefve bestämd såsom förläggningsort för Jönköpings regemente, förra

landshöfdingbostället 2 V* mantal Rydhof n:o 1 jämte lägenheten

Uppsalahalsen i Jönköpings län, med undantag af torpet Holmen och

vattenrätten i Munksjön, i den mån denna rätt kunde i anledning af

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 9.

Jönköpings stads förevarande ansökning varda till staden upplåten.

Unge den 14 mars 1908 öfverlämnas till landtförsvaret för att begagnas

till öfningsfält m. in. för nämnda regemente och Smålands artilleriregemente.

Enligt hvad jag från vederbörligt håll erfarit har den i förenämnda

nådiga bref af den 6 maj 1898 föreskrift^ ägostyckningsförrättning

ännu icke ägt rum eller ens ansökan därom gjorts. Ej

heller är det, har det meddelats mig, vederbörandes afsikt att påfordra

förrättningen, förr än slutligt beslut meddelats i nu förevarande ärende.

Såsom af den förut lämnade redogörelsen för innehållet af nyssnämnda

nådiga bref framgår, har till staden allenast upplåtits ett visst,

genom angifvande af vissa ägofigurer bestämdt område af egendomens

mark. Det torde alltså kunna yppas olika meningar ifråga om öfverhufvudtaget

staden därigenom förvärfvat någon del af hemmanets vattenrätt.

Emellertid torde det nog förhålla sig så som i den underdåniga

framställningen i förevarande ärende anföres, att man vid förvärfvet

af förenämnda område från stadens sida fäst en viss vikt vid

och äfven utgått ifrån, att med den förvärfvade marken skulle följa

äfven åtminstone någon del af rätten till Munksjöns vatten, samt att

vid de underhandlingar, som då fördes mellan kronan och staden, icke

något förekommit, som utvisat, att man från kronans sida utgått från

en annan uppfattning i saken. I hvarje fall torde på de af staden

anförda skäl förhållandena nu böra så ordnas, att till stadens område

kommer att höra hela egendomens vattenrätt i Munksjön.

Hvad därefter angår villkoren, under hvilka ett sådant ordnande

skulle ske, synes det mig, i öfverensstämmelse med hvad de i ärendet

hörda myndigheterna anfört, att staden icke kan undgå att för hvad

den nu skulle förvärfva erlägga lösen. Mera tvifvelaktigt torde till

följd af det förut anförda vara, för huru stor del af egendomens vattenrätt

denna lösen bör beräknas. Emellertid anser jag mig med hänsyn

till den oklarhet, som väl i hvarje fall får anses råda i fråga om hvad

man år 1898 afsett att upplåta till staden, kunna i förevarande hänseende

såsom en medelväg ansluta mig till den af drätselkammaren

uttalade'' uppfattningen, att den del af egendomens vattenrätt, staden

nu skulle behöfva förvärfva, skalle utgöra 7‘Aa af egendomens hela vattenrätt.

Själfva upplåtelsen synes mig vid förut upplysta förhållande, att ägostyckning

för afskiljande af den af staden inköpta lotten af hemmanet

ej kommer att äga rum förr än förevarande ärende blifvit slutligen

pröfvadt, böra ske så, att vid nämnda ägostyckning hela den hem
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9. 87

manet tillhörande vattenrätten kan tilläggas den af staden förvärfvade

lotten.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Rikdagen att

dels besluta:

att till Jönköpings stad må upplåtas hela den till förra landshöfdingbostället

8 mantal Rydhof n:r 1 hörande rätt till vatten i

Munksjön, att vid blifvande ägostyckning tilläggas den genom nådiga

brefvet den 6 maj 1898 till staden redan upplåtna delen af egendomen ;

att staden härför skall till staten erlägga ett lösenbelopp motsvarande

värdet af ''V72 af nämnda vattenrätt, hvilket belopps storlek skall

på stadens bekostnad bestämmas i den ordning, som i nådiga förordningen

den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof är föreskrifven;

att ifrågavarande vattenrätt må af staden tillträdas så snart

löseskillingen blifvit på förenämnda sätt bestämd; samt

att löseskillingen skall af staden erläggas vid tillträdet och till

landtränteriet inlevereras;

dels och medgifva, att de medel, som på angifvet sätt inflyta, må,

på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar,

användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till

skogsodling tjänlig mark.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall och förordnade, att proposition

i ämnet af den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll

utvisar, skulle till Riksdagen afl åtas.

Ur protokollet:

J. M. Alstra mer.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 3 Raft.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1908:20 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående upplåtelse till Jönköpings stad af den till förra landshöfdingbostället 3 mantal Rydhof n:o 1 i Jön a1 i texten