Sök i Ratio Lex

Angående reglering af löneförhållandena in. in. vid myntoch kontrollverken

1909-02-26 · 43 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:101, Angående reglering af löneförhållandena in. in. vid myntoch kontrollverken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition A :o 101.

1

N:o 101.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen

angående reglering af löneförhållandena in. in. vid myntoch

kontrollverken; gifven Stockholms slott den 26

februari 1909.

Under åberopande af härvid togadt utdrag- åt statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen, att

dels nuvarande mynt- och kontrollverken må törenas till ett verk,

benämndt mynt- och justeringsverket, till hvilket tran kontroll- och justeringsstyrelsen

öfverflyttas öfverinseendet öfver justeringsväsendet i riket;

dels godkänna följande förslag till aflöningsstat för mynt- och

justeringsverket att tillämpas från och med år 1910:

K

r o n o

r.

Tjänst-

Lön.

görings-

pennin-

Arf-

vode.

Orts-

tillägg.

Summa.

gar.

Myntdirektören, jämte fri

bostad och bränsle......

1 förste ingenjör, jämte

5,600

2,500

—

;

i

8,100

5,400

fri bostad och bränsle...

3,600

1,800

—

1 kamrerare, jämte fri bo-

stad och bränsle.........

3,100

1,600

—

—

4,700

1 ingenjör.....................

2,200

1,500

_

300

4,000

2,200

1,500

300

4,000

1 myntgravör ..............

1 vaktmästare, jämte fri

-

2,500

'' 2,500

bostad och bränsle......

900

450

__

1

1,350

Till vikariatsersättningar

1 “

—

-

| 1,200

Summa; —

| _

—

| —

31,250

I Efter 5 år kan lönen höjas med

'' 500 kronor och efter 10 år

med ytterligare 500 kronor.

|j Efter 5 år kan lönen höjas;

med 500 kronor, efter 10 år

med ytterligare 500 kronor

och efter 15 år med Un

ytterligare 500 kronor.

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Åfd. 68 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

dels godkänna följande villkor ock bestämmelser för åtnjutande al

de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid mynt- och justeringsverket

skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande föränSrad

organisation af verket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest

verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej

längre kan anses såsom själfständigt ämbetsverk, eller därest vissa ifrågavarande

verk tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara

pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han

innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det

verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning vid mynt- och justerings verket icke

må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda verk ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller

bolag, som är med Kungl. Majrts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller

bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej

hvad angår myntdirektören, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare

af annan befattning, myntdirektören, uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej

må anses inverka hederligt för tjänstgöringen vid mynt- och justerino-sverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas

och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, lian eljest vant från tjänstgöring befriad, skola utgå till den.

som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller

i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver

sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller ortstillagget,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

att aflöning ej må utgå till tjänstinneliafvare för tid, hvarunder

lian afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinneliafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjänsteresor

eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid,myntoch

justerings verket, densamma, mot åtnjutande i förstnämnda''fäll af

de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af däremot

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida,

dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma

kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehafvare!! under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till

last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen efter

ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,

därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma

villkor under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den

tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från

hans tillträde till motsvarande eller jämförlig befattning vid de hittillsvarande

mynt- och kontrollverken, vare sig på grund af fullmakt eller

konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af frågan om nämnda

verks omorganisation;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant kan ske utan hinder

för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester, myntdirektören, förste

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 101.

ingenjören och kamreraren en hvar under en och en half månad samt

tjänstemannen af första lönegraden en hvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att begagna sig af semester å tid af året, som af

myntdirektören bestämmes;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklara,

ej mindre, att eu hvar, som med eller efter 1910 års ingång tillträder

befattning vid mynt- och justeringsverket, skall vara pliktig att

underkasta sig ofvanberörda villkor och bestämmelser;

än äfven'' att de förutvarande innehafvare af befattningar vid

mynt- och kontrollverken, hvilka icke före den 1 november 1909 anmäla,

att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda

villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner

äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda

lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels i riksstaten under sjunde liufvudtiteln, i stället för det därstädes

för närvarande uppförda ordinarie anslag till mynt- och kontrollverken,

uppföra ett ordinarie anslag till mynt- och justeringsverket å

31,250 kronor;

dels medgifva, att alla för mynt- och ju sterings verkets verksamhet

erforderliga omkostnader må bestridas af de inkomster, som uppstå

i sammanhang med myntnings- och justeringsverksamheten;

dels ock, under förutsättning af bifall till sistnämnda hemställan, ur

riksstaten utesluta det under sjunde liufvudtiteln å ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget å 15,000 kronor med ti tel »omkostnader för kontroll verket».

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Carl Swartz.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26

februari 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm.

_ Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde i underdånighet:
.

Den kommitté, åt hvilken Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 uppdragit

att afgifva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering

åt statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m., fick

genom nådigt bref den 6 december 1907 föreskrift att behandla regleringsfrågorna

vid mynt- och kontrollverken och vid kontroll- och justeringsstyrelsen

i sammanhang med hvarandra; och förordnade Kungl. Maj:t

myntdirektören E. Brusewitz, t. f. öfverdirektören och chefen för kontroll
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

och justeringssty relsen K. Lindeberg samt kontrolldirektören K. A.

Wallroth att vara ledamöter af kommittén under den tid, de nämnda

verken utgjorde föremål för kommitténs behandling.

Med underdånig erinran att myntdirektören Brusewitz aflidit den

24 september 1908, har kommittén den 8 december samma år afgifvit

förslag rörande de ifrågavarande verken.

Efter det kontrolldirektören och t. f. myntdirektören Wallroth

samt kontroll- och justeringsstyrelsen den 28 sistlidne december hvar

, för sig afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, får jag härmed inför

Eders Kungl. Maj:t anmäla nämnda kommittébetänkande, hvad angår

reglering af löneförhållandena in. in. vid mynt- och kontrollverken.

Inledningsvis torde jag få meddela följande data ur den af kommittén

lämnade historik öfver de båda verkens utveckling.

Genom instruktionen för kammarkollegium den 11 oktober 1734

förklarades myntverket lyda under nämnda ämbetsverk. Detta förhållande

fortfor intilldess jämlikt nådigt bref den 22 maj 1829 myntverket förenades

med kontrollverket och ställdes under inseende af bergskollegium.

Kontrollverket, som inrättades på grund af kungl. kontrollstadgan

den 7 december 1752, lydde xinder kommerskollegium intilldess det, såsom

nyss nämndes, förenades med myntverket.

Inseendet öfver de båda verken öfverflyttades år 1838 från bergskollegium

till statskontoret.

Enligt reglementet för myntverket den 30 april 1836 skulle det

uteslutande tillhöra nämnda verk att förmynta guld, silfver och koppar

samt att slå medaljer och jettoner. Kontrollverket hade, enligt instruktion

af samma dag, till uppgift att verkställa probering och kontrollstämpling

af guld-, silfver- och tennarbeten.

Närmaste inseendet öfver bägge verken utöfvades af en öfverdirektör

såsom chef. Enligt nådiga brefvet den 10 augusti 1838, angående

»mynt- och kontrollverkets» ställande under statskontorets öfverinseende

samt om gränserna för öfverdirektörens vid detta verk ämbetsbefattning,

skulle bemälde öfverdirektör äga att, såsom ledamot i statskontoret,

föredraga alla där förekommande ärenden rörande »mynt- och

kontrollverket» och deltaga i öfverläggningen om och afgörandet af

dessa ärenden. I sin egenskap af styresman för verken ägde likväl

öfverdirektören, oberoende af statskontoret, beslutanderätt i öfverensstämmelse

med reglementets föreskrifter i allt hvad som rörde verkens

drift och underhåll samt hushållningen ocli ordningen därvid äfvensom

dispositionsrätten öfver de till kostnaderna för myntningen i stat anslagna

medel, de genom myntskatten och präglingen af kopparmynt upp
-

Historik.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

kommande inkomster samt expensmedlen för kontrollverket. I myntärenden,

som berodde på öfverdirektörens afgörande, borde myntmästaren,

om lian var af skiljaktig mening, reservera sig till protokoll, vid äfventyr

att i annat fall lika med öfverdirektören ansvara för* beslutet, om åtal

följde därå.

Enligt stat, som gällde vid den tidpunkt, då 1874 års löneregleringskommitté

den 30 december 1875 afgaf betänkande angående mynt- och

kontrollverken, utgjordes tjänstemannapersonalen vid dessa verk, utom

öfverdirektören, af följande:

vid myntverket:

eu myntmästare, som det ålåg att besörja all myntning eller

prägling af guld, silfver och brons äfvensom skedning samt testning

af de ädla metallerna, då sådant erfordrades;

en kamrerare, hvilken bestred kassörs- och redogörarbefattningen

för såväl mynt- som kontrollverket;

en mynt- och bergsproberare med åliggande att undersöka halten

af allt till myntet inkommande guld och silfver äfvensom tillmyntningssmältningar

och färdigt mynt;

en myntgravör och en elev hos denne; samt

vid kontrollverket:

en kontrollör, hvilken ägde närmaste befattningen med och tillsynen

öfver proberingens och kontrollstämplingens behöriga verkställande,

äfvensom

två amanuenser med uppdrag att biträda såväl vid proberingen

som vid förefallande kansligöromål in. m.

Såsom vaktbetjäning funnos upptagna två vaktmästare och en

stämpeldräng.

Därförutom var vid myntverket anställdt erforderligt antal verkmästare

och arbetare.

Under hänvisning i öfrigt till hvad löneregleringskommittén i sitt

förevarande betänkande (sid. 4—17) meddelat angående 1874 års löneregleringskommittés

förslag till organisation af mynt- och kontrollverken,

vill jag endast erinra, att Kungl. Maj:t till 1876 års Eiksdag

aflät proposition angående ny Innestå! för dessa verk. Hufvudpunkter

med afseende å verkens organisation voro i denna proposition följande:

att, med upphörande af statskontorets öfverinseende öfver myntoch

kontrollverken, dessa skulle organiseras såsom två själfständiga

styrelseverk under finansdepartementet samt under chefskap, det förra

af en myntdirektör, det senare af eu kontroll direktör;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

att myntdirektören jämte chefskapet för myntverket skulle öfvertaga

de väsentligaste af de bestyr, Indika då ålågo myntmästaren;

att kontrolldirektören i egenskap af chef för kontrollverket skulle

öfvertaga alla den dåvarande öfverdirektörens åligganden i afseende å

detta verk och dessutom vid myntverket det väsentligaste af myntoch

bergsproberarens göromål samt den öfverdirektören då åliggande

probering;

att myntkamrerarens befattning med kontrollverket skulle upphöra,

men han i dess ställe förpliktas att, jämte sina dåvarande åligganden

vid myntverket, öfvertaga de myntmästarens bestyr, Indika icke tillfölle

myntdirektören;

att kontrollören, jämte bibehållande af de med denna befattning

då förenade göromål, skulle öfvertaga de kamreraren förut åliggande

kassörs- och räkenskapsbestyren vid kontrollverket; samt

att i stället för de dåvarande två amanuenserna en assistent skulle

anställas vid kontrollverket.

Med godkännande af den af Kungl. Magt föreslagna organisationsplanen

fastställde Riksdagen aflöningsstat för mynt- och kontrollverken

att lända till efterrättelse från och med år 1877.

Såsom kommittén erinrat innehålla de för närvarande för verken

gällande instruktioner i hufvudsak följande bestämmelser.

Den för myntverket gällande instruktion är utfärdad den 8 december

1876. I vissa delar däraf hafva dock vidtagits ändringar genom

nådiga kungörelser den 22 februari och den 22 november 1878, den 31

december 1886 och den 20 november 1896.

Enligt instruktionen har myntverket till åliggande och är ensamt

berättigadt att tillverka allt rikets mynt och skiljemynt enligt gällande

mvntlag. Därjämte tillhör det verket att prägla medaljer och jettoner.

Vid myntverket äro anställda en myntdirektör, som är verkets chef,

en myntkamrerare och en myntgravör; hvarjemte chefen för rikets kontrollverk,

kontrolldirektören, åligger den befattning vid myntverket,

hvarom stadgas i instruktionen för sistnämnda verk.

Myntdirektören och myntkamreraren utnämnas af Kungl. Maj:t,

den senare efter förslag af myntdirektören. Myntgravören antages och

afskedas af myntdirektören.

För att kunna utnämnas till myntdirektör eller myntkamrerare

äro i instruktionen uppställda följande fordringar: a) godkänd maturitetsexamen

vid högre elementarläroverk; b) antingen vid ett af rikets uniBih.

till Bil:sd. Prat. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 68 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

versitet aflagd examen till bergsstaten eller ock fullständig afgångsexamen

från tekniska högskolans fackskola för bergsvetenskap med betyg öfver

godkända insikter i bergskemi och metallurgi; och c) praktisk skicklighet

vid utförandet af sådana proberingar, som förekomma vid myntverk,

hvilken skicklighet skall ådagaläggas genom prof vid myntverket,

därest sådant påfordras.

Extra kontorsbiträde äfvensom verkmästare och arbetare vid myntverket

antagas och afskedas af myntdirektören, som äfven bestämmer

deras arfvoden och öfriga förmåner, allt efter samråd med myntkamreraren.

1)

Vid myntverket skall vara anställd en vaktmästare. Denne, som

jämväl tjänstgör vid kontrollverket, antages och afskedas af myntdirektören,

likväl efter samråd med kontrolldirektören.

hinder rubriken tjänstemännens åligganden stadgas i instruktionen

beträffande myntdirektören, att det tillhör honom att öfvervaka mynttillverkningen

och medaljpräglingen i dess helhet samt hafva inseendet

öfver myntverkets såväl fasta som lösa egendom, för hvars säkerhet

och vidmakthållande honom åligger att vidtaga ändamålsenliga åtgärder.

Honom tillkommer beslutanderätten i allt, som rörer myntverkets

drift och underhåll samt hushållningen och ordningen därvid. Då fråga

är om nybyggnad eller viktigare förändringar ej mindre vid själfva

mynttillverkningen, än äfven af därför erforderliga maskiner och apparater,

uppgör han efter samråd med kontrolldirektören förslag därtill,

som underställes Kungl. Maj:ts pröfning och stadfästelse.

Myntdirektören disponerar inom af Kungl. Maj:t bestämdt belopp

verkets inkomster, ansvarar för rätta användandet däraf och utöfvar

tillsyn å bokföringen.

Vid de proberingar, som enligt stadganden i instruktionen böra

verkställas af myntdirektören, äger han erhålla biträde af myntkamreraren;

börande likväl proberingen å såväl smält som i tenar gjutet

guld, äfvensom den motprobering af guld, som nämnes uti § 11 i instruktionen,

verkställas af myntdirektören personligen, såvidt hans öfriga

göromål tillåta det.

Myntdirektören uppgör i samråd med kontrolldirektören och öfverlämnar

till stadfästelse af Kungl. Maj:t förslag till alla de taxor, enligt

hvilka utgifter skola af allmänheten erläggas till myntverket.

J) Vid myntverket voro under år 1907 anställda en verkmästare, en maskinist

samt 24 arbetare; hvarförutom funnos nattvakt, portvakt och gårdskarl.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

Det tillhör myntdirektören att utfärda de _ ordningsstadgar för

verket, hvilka kunna finnas behöfliga, äfvensom instruktion för myntgravören,

samt att efter samråd med kontrolldirektören upprätta den

tariff, hvarefter gravörens arbeten åt myntverket skola betalas.

Före den 1 april hvarje år skall myntdirektören afgifva berättelse

till Kungl. Maj:t om myntverkets verksamhet under sistförflutna kalenderåret.

Ofriga berättelser och rapporter, som kunna varda föreskrifna lör

verket, åligger det jämväl myntdirektören att afgifva.

Han skall låta föra protokoll vid de tillfällen, då öfverläggningar

äga rum emellan honom och kontroll direktören, äfvensom då olika

meningar uppstå dem emellan i frågor om halten af för utmyntning

smält gods eller om halt och vikt af färdigt mynt.

Myntdirektören tillhör att vidtaga nödiga åtgärder för bibehållande

af myntverkets utväxlingskassa vid den för skilj emyntsutväxlingen erforderliga

storleken. När utmyntning af ett eller flera slag af skiljemynt

synes honom böra företagas, uppgör han förslag därtill, hvilket

tillika med uppgift angående den för myntningen behöfliga kvantiteten

metaller underställes Kungl. Maj:ts pröfning.

Myntkamreraren, hvilken tillika bestrider kassörsbefattnmgen \ id

verket, redogör för all därvarande uppbörd, förer verkets räkenskaper

och verkställer den där behöfliga protokollsföring; biträder myntdirektören

vid utförandet af de denne åliggande proberingar; förer smältböckerna;

öfvervakar och förer anteckningar öfver in-och utvägningarna

vid verkstäderna; ombesörjer efter uppdrag upphandling af bränsle och

förbrukningsmaterialier samt biträder myntdirektören vid \ arden af

verkets fastighet. _ .

Myntqravörens åligganden vid myntverket bestämmas i särskild instruktion,

utfärdad, såsom nämnts, af myntdirektören.

Därjämte åligger myntgravören att för de pris, som uppgöras med

kontrolldirektören, tillhandahålla kontrollverket såväl kontrollstampar som

andra vid nämnda verk behöfliga stampar.

Kontrolldirektörens åligganden vid myntverket äro:

att med uppmärksamhet följa tillverkningen af mynt och skiljemvnt,

för hvars riktighet till balt och vikt han lika med myntdirektören

är ansvarig, samt, då han anser några åtgärder böra vidtagas

för myntverkets säkerhet och vidmakthållande, anmäla sadant för myntdirektören

*

att utföra de proberingar å guld, silfver, koppar, brons, krätser

in. m., som föreskrifvas i instruktionen för mynt\eiket,

att gemensamt med myntdirektören öfvervaka de präglade myntens

k. k. *®/i.

1896.

§ 7.

§ *•

§ 9.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

uppräkning-, granskning och. uppvägning samt att föra journal öfver

uppräkningen och uppvägningen;

^ att, då myntdirektören af sjukdom eller annan orsak är hindrad

att förrätta sin tjänst, öfvertaga bestridandet af myntdirektörsbefattningen,

om han förordnas därtill; samt

att, då lian och myntdirektören äro af olika åsikter i fråga, som

utgör föremål för deras gemensamma öfverläggning, skriftligen afgifva

till protokollet sin mening jämte skälen därtill.

Sontrollverkets

organisation

och verksamhet.

Jnstr. § 1.

§ 2.

§ 3.

§ 4.

För kontrollverket gäller instruktion af den 8 december 1876 med

de ändringar däri, som innefattas i kungl. kungörelserna den 6 december

1907 ocli den 11 december 1908.

Enligt instruktionen är detta verk inrättadt för probering och kontrollstämpling

af guld-, silfver- och tennarbeten.1)

Vid verket äro anställda en kontrolldirektör, som tillika har den

befattning vid myntverket, hvarom stadgas i instruktionen för sistnämnda

verk, en kontrollör och en assistent.

Kontrolldirektören och kontrollören utnämnas af Kungl. Maj:t, den

senare efter förslag af kontrolldirektören. Assistenten antages af kontrolldirektören

antingen tills vidare eller på viss tid, i senare fallet på

högst tre år i sänder.

För. att kunna utnämnas till kontrolldirektör eller kontrollör eller

antagas till assistent äro i instruktionen uppställda följande fordringar:

a) godkänd maturitetsexamen vid högre elementarläroverk; b) antingen vid

ett af rikets universitet aflagd examen till bergsstaten, eller ock fullständig

afgångsexamen från tekniska högskolans fackskola för bergsvetenskap

med betyg öfver godkända insikter i bergskemi och metallurgi; och c)

praktisk skicklighet i utförandet af sådana proberingar, som förekomma

vid myntverk, hvilken skicklighet skall ådagaläggas genom prof vid

myntverket, därest så erfordras.

Extra biträden vid kontroll verket för proberingen samt kansli- och

räkenskapsgöromålen må antagas af kontrolldirektören i män af behof

och äger han utbetala arfvoden till dem af de till expenser vid verket

3) Kungl. Maj:t liar den 6 december 1907 bemyndigat chefen för finansdepartementet

att tillkalla två sakkunniga för att jämte kontrolldirektören verkställa revision

af gällande bestämmelser rörande kontrollen å guld- och silfverarbeten jämte därmed

sammanhängande föreskrifter samt afgifva det förslag till bestämmelser i ämnet, hvartill

en sådan revision kunde föranleda.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

'' Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

anslagna medel. Han antager äfven de arbetsbiträden, som behöfvas

vid verket för städning, proftagning, stämpling m. in. ).

Kontrolldirektörens åligganden i hans egenskap af diet tor kontroll
verket

äro: , i 11 -Tr
att

tillse och noga hålla hand däröfver, att svenska guld-, siitver
odi

tennarbeten ej föryttras eller hållas till salu, utan att vara behörigt

kontrollstämplade och försedda med de i öfrigt påbjudna märken;

att själf deltaga i de vid kontroll verket förekommande probering^,

då hans pi-oberingsskyldighet vid myntverket medgifver sådant, och vaka

däröfver, att kontrollverkets tjänstemän behörigen uppfylla sina åligganden,

äfvensom att enskildas rätt och bekvämlighet, Indika hafva att skatta

med kontrollverket, samt statsverkets rätt och bästa i afseende å kontrollstämplingsmedlens,

de s. k. dubbelafgifternas och extra proberrags
afgifters

rätta debiterande iakttages;

att dels själf, dels genom städernas magistrater med flera vederbörande

hafva uppsikt därå, att något underslef vid tillverkningen åt

guld-, silfver- och tennarbeten icke må föröfvas, utan hvad som är eller

blifver stadgadt om kontrollväsendet noga iakttages, och att, om missbruk

eller förbrytelser mot kontrollförfattningarna skulle förspörjas,

genast vidtaga nödiga mått och steg till missbrukens undanröjande samt

felaktiga tillverkares åtalande inför domstol genom vederbörande allmänna

åklagare, när omständigheterna kunna föranleda därtill; _ .

att hafva närmaste tillsyn därå, att uppbörden af och redovisningen

för kontrollstämplingsmedlen i landsorterna behörigt verkställas och de

därom gifna föreskrifter iakttagas af vederbörande, och att, om magistiaterna

eller andra, som hafva befattning med kontrollstämplmgen i landsorterna,

icke skulle fullgöra hvad som åligger dem i detta afseende,

söka rättelse dåra ti genom brefväxling med vederbörande, och, om intet

uträttas därmed, anmäla de felande till åtal;

att själf, då hans öfriga göromål tillåta sådant, genom resor i

landsorterna, eller ock genom särskildt därtill utsedda ombud, söka

inhämta tillförlitlig underrättelse, huru kontrollförfattningarna därstädes

efterlefvas af vederbörande; .

att tillhandagå guld- och silfverarbetare med råd och upplysningar

i allt hvad som angår dessa metallers tillgodogörande, äfvensom deras

riktiga legering och proberande, med hvad därtill höier, i)

i) Vid kontrollverket finnas anställda tre stämplingsbiträden, två manliga och ett

kvinnligt. Sistnämnda biträde ombesörjer jämväl städning och rengöring af verkets

lokaler. Vid verket finnes ock ett proberingsbiträde; dessutom användas tidtals tillfälliga

dylika biträden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101.

att såväl själf som ock genom städernas magistrater och andra

vederbörande hafva inseende därå, att guld- och silfverarbetare äro försedda

med goda och säkra vågbalanser samt justerade vikter;

att, i män af behof, rekvirera från statskontoret af anslaget till

expenser vid kontrollverket och hafva tillsyn öfver expensmedlens behöriga

användande och redovisning; samt

att senast en manad etter afslutandet af alla räkenskaper vid kontrollverket

för ett förlidet år afgifva berättelse till Kungl. Maj:t öfver

verkets arbeten och förvaltning under sagda år.

År kontrolldirektören af ämbetsresa, sjukdom eller annan orsak på

kortare tid hindrad att utöfva sin ämbetsbefattning vid kontrollverket,

skall densamma, i allt hvad kontrolleringen därstädes angår, förestås af

kontrollören, vid hvilka tillfällen chefen för finansdepartementet på kontrolldirektörens

förslag utser assistenten eller annan skicklig person att

på eget ansvar förrätta kontrollörstjänsten.

Kontrollören äger närmaste befattningen med och tillsynen å proberingens

och kontrollstämplingens behöriga verkställande, hvarför det

åligger honom att å de vanliga stämpeldagarna samt eljest, så ofta göromålen

fordra det, vara tillstädes vid kontrollverket och själf, då så behöfves,

deltaga i proberingen.

Honom åligger ock

att själf eller genom ombud uppbära de i hufvudstaden inflytande

kontrollstämplingsmedlen och extra proberingsafgifterna (§ 10), till hvilken

uppbörds verificerande han emottager af assistenten eller antaget extra

biträde enligt kontrollstämplingsjournalen upprättade förteckningar å

inlämnade guld-, silfver- och tennarbeten, kontrollafgiften för desamma

samt extra proberingsafgifterna;

att för hvarje tilländalupen månad så tidigt insätta de influtna

medlen i riksbanken för statskontorets räkning och för kontrolldirektören

förete statskontorets kvitto, att kontrolldirektören kan före den 10 i

nästföljande månad aflämna till chefen för finansdepartementet ett i

kontrollverket upprättadt sammandrag öfver de under månaden kontrollstämplade

arbeten och afgifterna för desamma, å hvilket sammandrag

kontrolldirektören skall hafva tecknat intyg om beloppets behöriga

insättning i riksbanken;

att emottaga och i behörig ordning redovisa kontrollverkets expensmedel,

hvarvid iakttages, att alla räkningar å materialier för proberingen

m. m. skola vara attesterade af kontrollören eller assistenten och af

kontrolldirektören godkända till betalning, innan de få likvideras; samt

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

att därjämte redovisa för den årliga uppbörden af kontrollstämplingsmedlen,

genom särskild hufvudbok öfver de i Stockholm influtna

kontrollmedlen och extra proberingsafgifterna, och medelst en öfver

kontrollmedelsuppbörden i landsorterna upprättad generalräkning, på

grund af de inkomna speciella redogörelserna från städerna eller andra

orter, där kontrollstämpling äger rum.

Expensmedelsräkningen, hufvudboken öfver kontrollmedelsuppbörden

i Stockholm och generalräkningen öfver samma uppbörd i landsorterna

skola vara färdiga så tidigt det följande året, att de kunna

genom kontrolldirektören aflämnas till kammarrätten för behörig revision

inom de tider, som äro eller blifva bestämda.

Assistentens åliggande är förnämligast att biträda kontrolldirektören § soch

kontrollören vid guld-, silfver- och tennproberingen; att kontrasignera

kontrolldirektörens ämbetsskrifvelser och gå honom tillhanda

i de vid kontroll verket förefallande kansligöromålen; samt att för öfrigt

i afseende på verkställigheten åt de till verkets befattning hörande

ärenden ställa sig kontrolldirektörens och kontrollörens föreskrifter till

noga efterrättelse.

Kontrollverket skall alltid å de förut bestämda stämpeldagarna

eller måndagarna, tisdagarna, torsdagarna och fredagarna, då helgdag

icke inträffar på dem, vara tillgängligt för allmänheten från och med

klockan 9 f. m. till och med klockan o e. m.

Enligt det löneregleringskommittén vid dess tillsättande gjfna

uppdrag åligger det kommittén, bland annat, att tillse, huruvida icke framtida ergagenom

förenklingar i förvaltningen och lämplig anordning'' och fördelning

af arbetet en del å stat uppförda tjänster skulle kunna indragas, mynt- och

samt att låta förslag till lönereglering för hvarje särskildt verk föregås ttentrouvericm.

af en noggrann pröfning af hvarje sysslas behöflighet och lämpliga

anordning. Med beaktande af dessa synpunkter hade kommittén vid

den af Kungl. Maj:t föreskrifna behandlingen i ett sammanhang af

frågorna om reglering af löneförhållandena m. m. vid mynt-, och kontrollverken

samt vid kontroll- och justeringsstyrelsen kommit till den

öfvertygelsen, att mynt- och kontroliverken lämpligen kunde och borde

ånyo förenas till ett enda verk, och att till detta verk borde kunna

från kontroll- och justeringsstyrelsen öfverflyttas bestyret med justeringsväsendet.

Till närmare utveckling af denna tanke angående båda de ifrågavarande

verkens sammanslagning samt af lämpligaste organisations
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101.

formen för ett dylikt nytt verk liar löneregleringskommittén anfört

följ ande.

Då 1874 års löneregleringskommitté framlade det förslag, som

ledde till förändrad organisation af mynt- och kontrollverken från och

med år 1877, syntes detta icke hafva föranledts däraf, att olägenheter

uppkommit af de bägge verkens dittillsvarande förening. Men man

hade ansett tjänstepersonalen inom det förenade verket för stor och

därför, med hänvisning till förhållandena i Danmark, önskat anordna

arbetena så, att personalen på det hela skulle kunna inskränkas.

Och så hade man föreslagit, att, med indragning af öfverdirektörsbefattningen,

de bägge verken skulle organiseras såsom två själfständiga

styrelseverk under chefskap, det ena af myntmästaren med den förändrade

benämningen »myntdirektör» och det andra af en tjänsteman,

som jämväl skulle öfvertaga vissa den förutvarande mynt- och bergsproberaren

tillhörande göromål vid myntverket. För denna nya tjänsteman

hade föreslagits benämningen »myntgardejn», som dock sedermera

förändrades till »kontrolldirektör».

I den stat för mynt- och kontrollverken, som fastställdes vid 187G

års riksdag, särskildes väl det ena verket från det andra, men de gemensamma,

i nådiga kungörelsen den 8 december 1876 innefattade aflöningsvillkoren

och de instruktioner, som sistnämnda dag utfärdades för

verken, ådagalade nogsamt, att desamma fortfarande stode med hvarandra

i annat och närmare samband, än som förhållandet plägade vara

mellan »själfständiga» styrelseverk.

I instruktionen för kontrollverket sades, att kontrolldirektören

tillika hade den befattning vid myntverket, hvarom i instruktionen för

sistnämnda verk stadgades; och i sistberörda instruktion angåfves närmare

den befattning vid myntverket och de därmed förbundna åligganden,

som tillhörde kontrolldirektören. Dit hörde ock att, då myntdirektören

af sjukdom eller annan orsak vore hindrad att förrätta sin

tjänst, öfvertaga bestridandet af myntdirektörsbefattningen, om kontrolldirektören

förordnades därtill.

I en af numera aflidne myntdirektören Brusewitz författad handling,

som blifvit efter hans död aflämnad till kommittén, om förmäldes

äfven, att Brusewitz vid alla de tre tillfällen under hans tjänstetid, då

kontrolldirektörstjänsten skolat besättas, blifvit af chefen för finansdepartementet

rådfrågad angående de ifrågasatta personernas lämplighet,

samt att, då instruktionen för myntverket saknade bestämmelse om

hvem som skulle vikariera för kontrolldirektören under dennes tjänstledighet,

Kungl. Maj:t genom nådigt bref till myntdirektören den 3

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

februari 1888 tolkat instruktionen så, att det finge anses tillkomma

myntdirektören att vid förfall för kontrolldirektören föreslå lämplig

person till bestridande af den befattning vid myntverket, som ålåge

kontrolldirektören.

På dessa och i öfrigt anförda skäl har kommittén ansett sig kunna

hålla före, att med nu gällande bestämmelser det i vissa hänseenden

torde vara svårt att klart uppdraga gränserna mellan de bägge verkens

särskilda befogenhetsområden.

Och då det efter myntdirektören Brusewitz’ död visat sig möjligt

att under den uppkomna vakansen tills vidare förena myntdirektörsbefattningen

med chefsplatsen vid kontrollverket, hade kommittén äfven

i denna omständighet funnit stöd för önskemålet att ånyo till ett gemensamt

verk förena två statsinstitutioner, hvardera af relativt mindre omfattning

och med ringa antal tjänstemän.

I afseende å lämpligheten att till det sålunda förenade verket öfverflytta

justeringsväsendet erinrar kommittén därom, att, då i sammanhang

med öfvergången till det metriska mått- och viktsystemet fråga

uppstått om inrättandet af en särskild justeringsstyrelse, den uppfattningen

äfven sökt göra sig gällande från sakkunnigt håll, att öfverinseenclet

öfver justeringsväsendet borde åläggas kontroll verket; samt

att jämväl i senare tid en sådan anordning föreslagits, nämligen af

chefen för dåvarande kontroll- och justeringsbyrån inom finansdepartementet

i skrifvelse den 22 oktober 1902 till chefen för samma departement.

Kontroll- och justeringsstyrelsen ålåge att handhafva öfverinseendet

öfver justeringsverket i riket. Däruti inginge emellertid utförandet

af vissa direkta justeringsgöromål, nämligen justering af precisionsredskap

samt de för justerarna erforderliga likarna äfvensom brännvinsprofvare

o. d. Precisionsredskapen utgjordes af vågar och vikter för

användning å apotek och hos guldsmeder, vidare myntvikter, hvilka

dock nästan aldrig förekomme till justering, samt landtmäteri- och liknande

skalor.

De nämnda justeringsgöromålen samt bestyret med öfverinseendet

öfver justeringsverket voi''e dock icke så omfattande, att de loge eu

persons arbete till fullo i anspråk; och att låta dem fortfarande förblifva

hos kontroll- och justeringsstyrelsen syntes visserligen icke kunna anses

vålla någon väsentlig olägenhet.

Då emellertid kommittén skolat taga sin ställning till frågan om

öfverflyttande till kontrollverket af tillsynen öfver justeringsväsendet, hade

kommittén ansett sig böra biträda den af chefen för kontroll- och

Bill. till Piksd. Prof. 1909. 1 Sami. 2 Afd, 68 Höft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101.

justeiingsoyran uttalade åsikten om lämpligheten af en dylik öfverflyttning.

Det syntes nämligen ej kunna bestridas, att göromålen i afseende

å justeringsväsendet vore närmare besläktade med de arbeten, som ålåge

kontroll ver ket, än med handhafvandet af ärenden rörande tillverkning

och beskattning af brännvin, maltdrycker, socker m. in. dylikt.

Efter den föreslagna öfverflyttningen skulle kontroll- och justenngsstyrelsen

kunna ägna hela sin verksamhet åt uppsikten öfver skattepliktiga

tillverkningar, hvilket enligt kommitténs åsikt torde blifva så

mycket mer behöfligt, som det icke syntes osannolikt, att styrelsens

verksamhetsområde i detta afseende komme att inom en ganska nära

eller, åtminstone ej alltför aflägsen framtid utvidgas. Kommittén ville

häividlag endast erinra därom, att styrelsen enligt kungl. förordningen

den 6 mars 1908 angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning

af stärkelse, hade att utöfva tillsyn öfver sådan tillverkning.

Kommittén framhåller ock, att den ifrågasätta öfverflyttningen af

justeringsväsendet till ett förenadt mynt- och kontrollverk icke skulle

föranleda någon ökning af de ordinarie arbetskrafterna vid detta sistnämnda

verk.

Vidkommande benämningen å det nya verk, som, i händelse af

bifall till kommitténs förslag, skulle bildas genom mynt- och kontrollverkens

återförening och öfverflyttning dit af justeringsväsendet, hade

inom kommittén ifrågasatts, huruvida ej, med hänsyn till verkets förnämsta

uppgift, detsamma lämpligen kunde benämnas myntverket. Men

likasom då justeringsväsendet öfverflyttades till finansdepartementets

kontrollbyrå, denna byrås benämning förändrades till kontroll- och

justeringsbyrå, samt den centrala myndighet, som från 1908 års början

trädt i stället för kontroll- och justeringsbyrån, erhållit benämningen

kontroll- och justeringsstyrelsen, hade det synts kommittén, att, särskilt

ur allmänhetens synpunkt, titeln å det verk, dit, i händelse af bifall

till kommitténs förslag, justeringsväsendet komme att öfverflyttas, borde

angifva, att justeringsväsendet vore förlagdt till detsamma, Kommittén

föreslår därför för det ifrågavarande verket benämningen mynt- och

j us tering sverket.

Detta verk skulle, fortsätter kommittén, hafva till uppgift

att, med uteslutande rätt, tillverka allt rikets mynt och skiljemynt,

att prägla medaljer och jettoner,

o att verkställa probering och värdering af guld och silfver, som

för sådant ändamål inlämnades till verket,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

att handhafva kontrollen å guld-, silfver- och tennarbeten, äfvensom

att hafva öfverinseende öfver justeringsväsendet,

Beträffande det nya verkets organisation samt det därstädes erforderliga

antalet arbetskrafter erinrar kommittén till en början, att i stat

funnes upptagna vid det nuvarande myntverket en myntdiiektör som chef,

en myntkamrerare, en myntgravör och en vaktmästare samt vid kontrollverket

en kontrolldirektör som chef, en kontrollör och en assistent.

Genom sammanslagningen af de båda verken skulle själffallet

endast en chef blifva erforderlig. Denne skulle i hufvudsak hafva enahanda

åligganden, som nu tillkomme myntdirektören äfvensom kontrolldirektören

beträffande kontrollverket samt öfverdirektören ^i kontrolloch

justeringsstyrelsen beträffande justeringsväsendet. Ifrågavarande

chef syntes med hänsyn till hans viktigaste åligganden böra benämnas

myntdirektör.

De åligganden vid myntverket, som enligt nu gällande instruktion

tillhörde kontrolldirektören, borde vid det föreslagna mynt- och justeringsverket

uppdragas åt annan tjänsteman än chefen, enäi dessa åligganden

i viss mån innebure en kontroll å mynttillverkningen vid sidan af den,

som skulle utöfvas af chefen.

Likaledes syntes lämpligen de uti gällande instruktioner för kontrollverket

samt för kontroll- och justeringsstyrelsen omförmälda resor i

landsorten för uppsikten öfver kontrollen å guld-, silfver- och tennarbeten

äfvensom justeringsväsendet företrädesvis böra. verkställas af

annan tjänsteman än chefen, enär denne, med hänsyn till verkets förnämsta

''uppgift d. v. s. mynttillverkningen, endast undantagsvis torde

kunna vara från verket frånvarande.

Äfven en annan fråga berör kommittén i detta sammanhang och anför

härutinnan. Enligt gällande instruktion för kontroll- och justeringsstyrelsen

ålåge det öfverdirektören eller den ledamot af styrelsen, som Kungl. Maj:t

i hans ställe förordnade därtill, att biträda chefen för finansdepartementet

med beredande till underdånig föredragning åt, bland annat, sa dan a. på

Kungl. Maj:ts afgörande ankommande mål och ärenden, Indika anginge

justeringsväsendet. Vid öfverflyttandet . af justeringsväsendet till det

nya verket skulle det naturligen kunna ifragasättas, om icke detta veiks

chef borde i nyssberörda afseende hafva enahanda åliggande, som nu

tillkomme öfverdirektören i kontroll- och justeringsstyrelsen. Kommittén

hade emellertid trött, att dessa mål och ärenden utan olägenhet

skulle kunna på vanligt sätt beredas inom departementet. Det hade

nämligen synts kommittén, att särskild sakkunskap härvidlag icke borde

vara mer erforderlig än t. ex. för beredandet åt mal och äiendcn till
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Verkets

personal.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

hörande patentväsendet, Indika för närvarande inom departementet bereddes

i vanlig ordning.

Vid uya verket skulle, efter kommitténs uppfattning, förutom

chefen följande tjänstemän vara erforderliga, nämligen en förste ingeniör,

V’1. kamrerare, en ingenjör och en kassör äfvensom en myntgravör.

Härjämte skulle vid verket finnas anställd en vaktmästare.

Beträffande till eu början förste ingenjören, hade kommittén tänkt

sig att de göromål, som tillhörde kontrolldirektören och icke vore af

beskaffenhet att böra tillkomma det nya verkets chef i denna hans

egenskap, skulle uppdragas åt en tjänsteman med benämningen förste

ingenjör. Denne skulle jämväl hafva eu del göromål, som för närvarande

handhades af kontrollören vid kontrollverket, äfvensom närmaste

befattningen med justeringsarbeten.

borste ingenjören skulle således hufvudsakligen åligga att utföra de

pro beringar å guld, silfver, koppar, brons, krätser in. m., som erfordrades

for mynt- ocli medaljtillverkningen och som nu ålåge kontrolldirektörenatt

biträda chefen för verket vid utöfvandet af tillsynen öfver myntock

medalj tillverkningen; samt att hafva närmaste befattningen med

och tillsynen å det behöriga verkställandet af dels proberingen och

värderingen af guld och silfver, som för sådant ändamål inlämnades

tall verket, äfvensom proberingen och kontrollstämplingen af o-uldsilfver-

och tennarbeten dels ock justeringsgöromålen.

Hvad anginge kamreraren, hade det synts kommittén, att vissa

myntkamreraren nu åliggande göromål borde öfverflyttas på en nv

tjänsteman, benämnd kassör. Det å myntkamreraren hvilande arbetet

pade nämligen, såsom ock vitsordats af myntdirektören Brusewitz, ökats

i hög grad, och i. följd dåra! vore det för honom med stor svårighet

förenadt att medhinna de honom tillkommande göromål vid det nuv,

ar-dei myntverket.^ Med hänsyn härtill och då medelsförvaltningen

skulle okas^ i omfattning genom föreningen med kontrollverket och öfvertagandet

af justeringsväsendet, hade kommittén tänkt sig, att kamrerare!!

skufie befrias från de egentliga kassa-, registrator- och expeditionsgoromalen,

den synnerligen tidkräfvande in- och utväxlingen af skiljemynt

samt de honom åliggande proberingsgöromål. Å andra sidan

borde, efter kommitténs mening, den kontrolidirektören nu tillkommande

befattningen ined de präglade myntens uppräkning, granskning och

uppvägning öfverflyttas på kamreraren.

Kammaren skulle sålunda hafva hufvudsakligen följande åligganden:

^.. }ia^va Armaste uppsikten öfver bokföringen vid verket och

med biträde af kassören verkställa bokslut; att debitera afgifter tillverket,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

livilka stode i samband med mynt- och medaljtillverkningen; att föra

smältböckerna; att öfvervaka in- och utvägningarna vid verkstäderna

samt föra anteckningar däröfver; att öfvervaka de präglade myntens

uppräkning, granskning och uppvägning samt föra journal öfver uppräkningen

och uppvägningen; att föra erforderliga förteckningar öfver

guld, silfver och mynt, som funnes i verkets förvaringshvalf, öfver

inventarier, öfver medalj stämplar m. in.; att efter uppdrag ombesörja

upphandling af bränsle och förbrukningsmaterialier; samt att biträda

verkets chef vid vården af den statsverkets fastighet, som upplåtits åt

verket.

Hvad ingenjören beträffade, skulle denne hufvudsakligen ersätta

den nuvarande assistenten vid kontrollverket. Till hans åligganden

skulle höra att biträda vid proberingen af det för probering och värdering

till verket inlämnade guld och silfver äfvensom af guld-, silfveroch

tennarbeten; att biträda vid justering; att debitera utgifter för probering,

kontrollstämpling och justering; samt att biträda chefen för

verket vid utförandet af de denne åliggande proberingar, hvilket enligt

nuvarande instruktion tillkomme myntkamreraren.

Kassören skulle, såsom förut blifvit antydt, handhafva de egentliga

kassa-, registrators- och expeditiousgöromålen vid verket. Det

skulle åligga honom att föra de löpande räkenskaperna och biträda

''kamreraren vid verkställandet af bokslut; samt att ombesörja in- och

utväxling af skiljemynt.

I fråga om uppsättandet af skrifvelser hade kommittén ansett,

att arbetet därmed ej borde tilldelas någon viss tjänsteman vid det nya

verket, utan att chefen, i den mån lian ej själf utförde dylikt arbete,

borde äga att uppdraga detsamma åt den tjänsteman, som i hvarje särskildt

fäll kunde anses mest förtrogen med det ärende, skrifvelsen afsåg,

eller eljest vore bäst i tillfälle att utföra sådant arbete.

Huru än i blifvande instruktion och arbetsordning arbetena blefve

mer eller mindre detaljerad! fördelade mellan nu föreslagna tjänstemän,

syntes det emellertid vara angeläget, att, i anslutning till föreskrifter

i åtskilliga andra instruktioner, uti instruktionen för det nya verket

uttryckligen föreskrefves, att, då behofvet så fordrade, hvarje tjänsteman

skulle, utan afseende å stadgad arbetsfördelning, lämna det biträde,

som påkallades af vederbörande.

I fråga om myntgravörens åligganden hade kommittén icke haft

anledning att föreslå någon förändring.

Beträffande kompetensfordringarna för det nya verkets tjänstemän

hade kommittén ansett sig böra föreslå, att nuvarande fordringar

s. 22 Kontrollera mot PDF

Särskild

kontrollkommission

för gnidmynt.

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

för myntdirektören, myntkamreraren, kontrolldirektören, kontrollören

oek assistenten fortfarande skulle gälla för chefen för verket, förste

ingenjören och ingenjören. Äfven i fråga om kamreraren svntes samma

kompetens böra fordras, dock att han borde hafva därjämte ådagalagt

förfarenhet i bokföring.

För kassören syntes höra fordras åtminstone antingen afgångsexamen

från högre allmänt läroverk och därjämte styrkt förfarenhet i

bokföring, eller ock afgångsexamen från handelsinstitut.

Enligt gällande instruktion för myntverket tillkomme myntdirektören

beslutanderätten i allt, som rörde verkets drift och underhåll

samt hushållningen och ordningen därvid. Han vore dock skyldig att

i vissa, uti instruktionen angifna viktigare frågor öfverlägga med kontrolldirektören,

hvilken det ålåge, att, om han i sådan fråga vore af olika

åsikt mot myntdirektören, skriftligen afgifva till protokollet sin mening

jämte skälen därtill. Jämlikt instruktionen skulle myntdirektören ock

samråda med myntkamreraren i fråga om antagande, afledande och

aflönande åt extra kontorsbiträde äfvensom verkmästare och arbetare

vid myntverket.

Uti instruktionerna för statistiska centralbyrån den 7 november

1879 (§ 4) och för riksarkivet den 25 oktober 1901 (§ 5, fullständigad

genom kungl. kungörelse den 12 oktober 1906) samt i reglementet för

kungl. biblioteket den 9 november 1877 (§ 4) äfvensom i instruktionen

för Sveriges geologiska undersökning den 8 oktober 1902 (§ 6) vore

stadgadt, att vederbörande chef visserligen ägde ensam beslutanderätt,

men att han dock i vissa särskildt angifna ärenden vore skyldig rådpläga

med sina närmaste män inom verket, Indika, om de vore från

beslutet skiljaktiga, skulle till protokollet afgifva sin afvikande mening.

Därest kommitténs förslag till det nya mynt- och justeringsverkets

organisation vunne bifall, syntes i den instruktion för det nya verket,

som komme att utfärdas, böra intagas bestämmelser af innehåll, att

verkets chef, hvilken gifvetvis borde hafva ensam beslutanderätt, likväl

skulle vara skyldig att i viktigare, i instruktionen särskildt angifna

frågor rådpläga med förste ingenjören och kamreraren, med skyldighet

för dessa att, därest de voro från beslutet skiljaktiga, låta i protokoll

anteckna sin särskilda mening. I

I sammanhang med frågan om det nya verkets organisation hade

kommittén ansett sig böra behandla uppkommet spörsmål om anordnande

af en särskild kontroll, utöfver den som ägde rum genom verkets tjänste
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

män, å tillverkningen af guldmynt i afseende å dessas kalt och vikt.

Det hade i detta hänseende synts kommittén lämpligt att ifrågasätta

införandet af en kontroll, som hade sin motsvarighet vid en del utländska

myntverk.

Ifrågavarande kontroll skulle, såsom kommittén tänkt sig, utöfvas

af en för ändamålet särskildt tillsatt kommission af tre personer. Af

dessa skulle Kungl. Maj:t iitse en, hvilken skulle vara kommissionens

ordförande, samt fullmäktige i riksbanken och vetenskapsakademien

hvardera en. Den kontroll, som skulle utöfvas af kommissionen, syntes

kunna tillgå på följande sätt.

Då guldmynitpost vore färdig att aflämnas från verket, gjordes

anmälan därom af chefen till kommissionens ordförande. Inom en vecka

därefter sammanträdde kommissionen i mynt- och justeringsverket och

pröfvade genom kemiska undersökningar och vägningar, huruvida myntposten

i afseende å halt och vikt öfverensstämde med föreskrifterna i

lagen om rikets mynt. Skulle därvid anmärkning förekomma mot halten

eller vikten, anmäldes förhållandet hos chefen för finansdepartementet

för den åtgärd denne kunde finna erforderlig. I afvaktan därå skulle

myntposten förvaras under försegling i verkets hufvudförråd.

I vissa andra länder funnes äfven i fråga om skiljemynt särskild

kontroll anordnad utöfver den, som ägde rum genom tjänstemän vid

myntverket. Kommittén hade emellertid icke ansett sådant erforderligt

beträffande det svenska skiljemyntet.

I händelse den af kommittén föreslagna anordningen beträffande

guldmyntet blefve genomförd, syntes, i hvad sådant mynt anginge, det

nu föreskrift^ insändandet af profpenningar till finansdepartementet,

de så kallade stockprofven, kunna upphöra. I

I sitt förenämnda underdåniga utlåtande den 28 december 1908

har tillförordnade myntdirektören, kontrolldirektören Wallroth förklarat

sig icke hafva något annat att anmärka mot löneregleringskommitténs

förslag än beträffande det för det nya ämbetsverket föreslagna namnet,

mynt- och justeringsverket. I sådant hänseende har han erinrat, dels

att, då myntverket och kontrollverket förut voro förenade under en och

samma chef, ämbetsverket benämndes mynt- och kontrollverket, dels

ock att den hänsyn till allmänheten, som kommittén framhållit, väl

egentligen borde medföra, att det nya ämbetsverket skulle kallas mynt-,

kontroll- och justeringsverket. Då emellertid ett sådant namn af flera

skäl torde vara synnerligen olämpligt, ansåg tillförordnade myntdirektören,

att benämningen på det nya ämbetsverket, med hänsyn till dettas

T. f. mynt■

direktörens

utlåtande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

förnämsta uppgift, borde vara myntverket, i kvilket fall den benämning

på verkets chef, myntdirektör, som kommittén föreslagit, komme att

blifva mera motiverad.

Såsom framgår af hvad jag nu anfört, innebär löneregleringskommitténs

förslag först och främst, att nuvarande mynt- och kontrollverken

skulle förenas till ett verk. Detta förslag finner jag mig obetingadt

böra tillstyrka. Det synes mig nämligen vara en tydlig fördel, att göromål,

som i åtskilliga afseenden äro så likartade som de inom mynt- och

kontrollverken förekommande, också handläggas af samma myndighet.

Och i detta hänseende ansluter jag mig till det af löneregleringskommittén

gjorda uttalandet, att mynt- och kontrollverken redan nu

stå till hvarandra i annat och närmare samband, än förhållandet plägar

vara mellan själfständiga styrelseverk, något som äfven synes mig med

all tydlighet framgå af de för de båda verken gällande instruktioner, af

Indika jag nyss meddelat utdrag.

Kontrolldirektörens åligganden vid myntverket äro nämligen enligt

instruktionen för detta verk af den omfattande och ansvarsfulla beskaffenhet,

att han redan med den nuvarande anordningen knappast kan sägas

stå utom myntverket. Afsikten med uppdragandet åt kontrolldirektören

af den i instruktionen angifna befattning med myntverket har dock

varit att genom medverkan från en utom myntverket stående person

skapa en betryggande kontroll öfver mynttillverkningen. Behofvet häraf

drogs emellertid i tvifvelsmål redan af en ledamot i 1874 års löneregleringskommitté,

dåvarande öfverdirektören K. Styffe, hvilken i eu vid nämnda

kommittés betänkande angående mynt- och kontrollverken fogad reservation

— med påpekande, att den af kommittén föreslagna myntgardejnen,

det vill säga nuvarande kontrolldirektören,1 skulle öfvertaga alla de göromål,

som då tillhörde den vid myntverket anställde myntproberaren —

hemställde, att den tjänsteman, för hvilken kommittén föreslagit namnet

myntgardejn, matte i stället benämnas myntproberare och såsom tjänsteman

lyda under myntdirektören. Att myntproberaren därigenom skulle

kunna komma i ett för utöfningen af hans tjänsteåligganden menligt

beroende af myntdirektören befarade reservanten så mycket mindre, som

myntproberarens göromål vid myntverket kunde noga bestämmas genom

instruktion.

Den utredning, som nu föreligger i 1902 års löneregleringskommittés

ifrågavarande betänkande, går ock i samma riktning.

I detta sammanhang anser jag mig vidare böra erinra om de

särskilda föreskrifter, som meddelats i anledning af den sedan någon

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

tid rådande vakansen å myntdirektörsbefattningen. Sedan myntdirektören

E. Brusewitz aflidit, förordnade Kungl. Maj:t den 25 september 190S

kontrolldirektören att tills vidare förestå myntdirektörsbefattningen,

utom livad anginge de myntdirektören åliggande proberingar, äfvensom

myntkamreraren att tills vidare förrätta nämnda proberingar.

I en den 22 oktober 1908 aflåten promemoria framhöll kontrolldirektören,

hurusom den sålunda vidtagna anordningen medförde vissa

olägenheter härutinnan, att dels kontrolldirektören, då guld- och silfverplansar

inkomme till myntverket, blefve så strängt upptagen af dessas

probering, att han endast med ytterlig svårighet kunde, som sig vederborde,

handhafva myntdirektörsbefattningen, dels myntkamreraren svårligen

kunde medhinna honom åliggande proberingar, då dessa, såsom lätt

kunde inträffa, borde utföras under myntverkets expeditionstid; och afgå!

kontroll direktören förslag till ordnande af ifrågavarande angelägenhet

under förutsättning att myntdirektörsbefattningen icke ansåges lämpligen

böra under den närmaste framtiden besättas med ordinarie innehafvare.

, „

Med anledning af hvad sålunda blifvit upplyst och da Kungl.

Maj:t, med hänsyn till möjligheten af förestående ändrad organisation

af mynt- och kontrollverken, ansett böra med tillsättandet åt myntdirektörsbefattningen

med ordinarie innehafvare tids vidare anstå, har

Kungl. Maj:t den ö november 1908 dels förordnat kontrolldirektören

att tills vidare jämte egen befattning med undantag dock af de kontrolldirektören

tillhörande åligganden vid myntverket, som omförmäla*» i §

9 af gällande instruktion för myntverket, förestå myntdirektörsbefattningen

i hela dess omfattning, dels ock förordna!, att kontrollören vid

kontrollverket skulle tills vidare jämte egna tjänstegöromål fullgöra

kontrolldirektörens nyssnämnda åligganden vid myntverket.

Löneregleringskommitténs förslag innefattar vidare öfverflyttande

till det föreslagna återförenade mynt- och kontrollverket från kontroll - och justeringsstyrelsen af öfverinseendet öfver justeringsväsendet i riket.

Enligt den för kontroll- och justeringsstyrelsen gällande instruktionen

af den 15 november 1907 ingår i styrelsens befattning med

justeringsväsendet, bland annat, att tillsätta och bevilja ledighet åt

justeringskontrollörer och justerare samt att bestämma tjänstgöringsområden

för dessa befattningshafvare. Ofveringenjörerna vid kontrolloch

justeringsstyrelsen åligger, bland annat, att förrätta justeringsarbeten,

besörja anskaffandet af likare för matt och vikt äfvensom andra

behöfliga justéringsredskap, redovisa för justeringsmaterielen, vill vårda

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Samt. 1 Afd. 68 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

densamma och hålla den i god ordning, uppbära och redovisa justeringsafgifter

samt instruera dem, som önska anställning såsom justerare.

Såsom löneregleringskommittén meddelat, bestå de direkta justeringsgöromålen

vid kontroll- och justeringsstyrelsen af justering af preeisionsredskap

samt de för justerarna erforderliga likare äfvensom brännvinsprofvare

och. dylikt. Precisionsredskapen utgöras af vågar och vikter

för användning å apotek och hos guldsmeder, myntvikter samt landtmäteri-

och liknande skalor.

På sätt löneregleringskommittén erinrat var redan år ISIG ifrågasatt,

att öfverinseendet öfver justeringsväsendet skulle uppdragas åt

dåvarande öfverdirektören för mynt- och kontrollverket.

Sedermera upptogs denna tanke af chefen för finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå i eu den 22 oktober 1902 till chefen för

finansdepartementet aflåten skrifvelse, däri han hemställde om åtgärders

vidtagande lör öfverflyttande af tillsynen öfver justeringsväsendet till

kontroll verket. Till stöd för denna framställning anfördes, att byråns

befattning med kontrollen öfver tillverkningsafgifterna samt tillsynen

öfver justeringsväsendet jämte därmed sammanhängande göromål icke

hade något samband med hvarandra och att deras sammanförande under

samma ämbetsverk berott af tillfälliga omständigheter.

f öfrigt hänvisande till de af löneregleringskommittén rörande

denna fråga anförda skäl, förordar jag kommitténs förslag om öfverflyttning

af ifrågavarande ärenden till det förenade mynt- och kontrollverket,

helst jag, i likhet med kommittén, anser, att någon ökning af antalet

ordinarie arbetskrafter vid detta verk utöfver de vid mvnt- och kontrollverken

nu anställda icke hell öfver med anledning däraf ifrågakomma.

I likhet med löneregleringskommittén anser jag, att lämpligaste

benämningen för det nya verket blir mynt- och justeringsverket. Af

praktiska skäl synes mig verkets namn höra angifva, att detsamma är

den centrala justeringsmyndigheten, hvaremot till undvikande af förväxling

med kontroll- och justeringsstyrelsen, som efter den nu ifrågasatta

förändringen torde böra benämnas kontrollstyrelsen, någon beteckning

åt det nya verkets egenskap af kontrollverk för ädla metaller in. m.

icke torde böra ingå i verkets namn och ej heller vara erforderlig.

Såsom framgår af hvad jag hittills anfört, skulle mynt- och justeringsverket

hafva samma uppgifter som de nuvarande mynt- och kontrollverken

och därjämte få de befogenheter med afseende å justeringsväsendet

i riket, Indika för närvarande åligga kontroll- och justeringsstyrelsen.

De nu gällande staterna för mynt- och kontrollverken samt löneregleringskommitténs

förslag till stat för mynt- och justeringsverket

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 101.

upptaga samma antal befattningshafvare, eller sju. Följande tablå utvisar

skiljaktigheterna mellan nåmnda stater och statförslag.

Myntverket.

1 myntdirektör

1 myntkamrerare

1 myntgravör

1 vaktmästare

Kontrollverket.

1 kontrolldirektör

1 kontrollör

1 assistent

Mynt- och justering sverket.

1 chef med benämning myntdirektör

1 förste ingenjör

1 kamrerare

1 ingenjör

i kassör

1 myntgravör

1 vaktmästare

Chefen för mynt- och justerings ver ket, hvilken jag, på de af

löneregleringskommittén anförda skäl, finner lämpligen höra benämnas

myntdirektör, skulle tillkomma att pa enahanda sätt, som nu aligger

mynt- och kontrolldirektörerna beträffande deras respektive verk, utöfva

chefskapet inom det nya verket samt dessutom erhålla den ställning i

förhållande till justerings väsendet, som öfverdirektören i kontroll- och

justeringsstyrelsen nu intager.

De åligganden vid myntverket, som enligt gällande instruktion

för detta verk tillhöra kontrolldirektören, böra däremot, såsom jag redan

förut antydt och jämväl blifvit af löneregleringskommittén föreslaget,

uppdragas åt annan tjänsteman vid mynt- och justerings verket än dess

chef. Till denna fråga torde jag strax få återkomma.

Beträffande kommitténs förslag rörande den vid mynt- och justeringsverket

erforderliga personal finner jag icke anledning att ifrågasätta

någon ändring. Den ifrågavarande sammanslagningen af myntoch

kontrollverken innebär icke någon minskning af det arbete, som

hittills ålegat dessa verk, utan kommer att efter öfverflyttningen till

det nya verket af justeringsärendena tillföra detsamma ökade göromål.

Med hänsyn härtill synes mig den tillökning af arbetskrafterna, som

ligger i kommitténs förslag att ersätta don nuvarande endast genom

am anuen sar fvo de aflönade assistenten vid kontrollverket med en första

gradens tjänsteman, ingenjör, vara af omständigheterna pakallad.

Löneregleringskommitténs förslag i fråga om de befattningar,

som skulle erfordras vid mynt- och justeringsverket, är grundadt pa

en daglig minimiarbetstid i tjänstelokalen af (i timmar för hvarje

ordinarie tjänstinnehafvare. Då förslaget, i hvad det afser uppdelningen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

af göromålen _ inom verket, i öfrigt synes mig vara väl motiveradt,

förordar jag till godkännande kommitténs förslag till det nya mynt- och

justerings verkets organisation.

Enligt den sålunda föreslagna organisationen skulle den kontroll

å mynt- och medalj tillverkningen, som enligt instruktionen för närvarande

åligger kontrolldirektören, komma att fördelas mellan förste

ingenjören och kamreraren, i det att den förre skulle hafva att utföra

de proberingar å guld, silfver in. m., som erfordras för nämnda tillverkning,

samt biträda vid utöfvandet af tillsynen öfver tillverkningen.

Kamreraren åter skulle öfvertaga kontrolldirektörens åliggande att öfvervaka.

de präglade myntens uppräkning, granskning och uppvägning

samt att töra journal öfver uppräkningen och uppvägningen. En på

dylikt sätt fördelad kontroll synes mig innebära lika stora garantier

för trygghet som den i instruktionen nu föreskrifna anordningen. I

händelse kommitténs förslag angående inrättande af en särskild kommission

för kontroll å tillverkningen af guldmynt vinner bifall skulle

ytterligare skärpt kontroll vinnas utöfver den, som nu äger rum.

b rågan om inrättandet af en sådan kommission torde lämpligen

komma under öfvervägande i sammanhang med utarbetandet af instruktion

för det nya verket.

Aflonings
formåner.

Extra, inkomster.

.Jag torde härmed få öfvergå till frågan om aflöningsförmånerna å

stat vid det nya verket. Innan jag emellertid redogör för de hemställanden

härutinnan, jag med anledning af kommitténs förslag har att

göra, vill jag omnämna en af kommittén berörd fråga, nämligen angående

en genom afgifter för s. k. enskilda proberingar vissa kontrollverkets

tjänstemän tillflytande extra inkomst. Härom anför kommittén följande.

»Enligt 1876 års lönereglering skulle de afgifter, hvilka dittills

såsom sportler tillfallit vissa af mynt- och kontrollverkens tjänstemän,

ingå och redovisas såsom inkomster för verken. Emellertid kvarstå vid

kontrollverket extra inkomster för s. k. enskilda proberingar.

Jämlikt § 11 i instruktionen för myntverket äger en hvar att till

nämnda verk för probering med eller utan värdering inlämna guld under

vissa angifna villkor. För denna probering, hvilken verkställes af kontrolldirektören,

är viss afgift stadgad och redovisas densamma såsom uppbörd

i myntverkets räkenskaper.

Häremot finnes i instruktionen för kontrollverket icke omnämnd

annan probering än den, som skall ske i samband med kontrollstämpling

af inlämnade arbeten.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 101.

Uti kommerskollegii och statskontorets kungörelse den 23 november

1753 om sättet för kontrollstämplingen i landsorterna, hvilken kungörelse

är grundad på kungl. bref den 7 december 1152, stadgades emellertid,

att guldsmederna skola för att vara säkra på halten hafva rättighet att

insända till kontrollverket guld och silfver lör probering »för ganska

lindrig betalning och blott för hvad materialierna vid proberande^ kostat».

Afgifterna för dessa s. k. enskilda proberingar hafva aldrig ingått till

kontrollverkets kassa.

I eu handling af år 1809 uppgifves, att dessa algifter allt från år

1754, då med kontrollstämplingen börjades, intill år 1804 delats mellan

de dåvarande två kontrollörerna, Indika buro ansvaret för proberingarnas

riktighet. Sedan dess hafva afgifterna fördelats mellan de tjänstemän,

som utfört proberingarna.

Icke heller efter den år 1876 beslutade omorganisationen af verket

har någon ändring beträffande dessa afgifter vidtagits. Anledningen

därtill torde tvifvelsutan vara att söka därutinnan, att i instruktionen för

kontrollverket icke annan probering linnes omförmäld än den, som sker

i samband med kontrollstämpling. Afgifterna hafva lika fördelats mellan

kontrollören, assistenten och ett extra proberingsbiträde.

Under tidernas lopp hafva emellertid nu ifrågavarande enskilda

proberingar utvidgats därhän, att metaller, för undersökning af deras

halt af guld eller silfver, numera emottagas vid kontrollverket Irån eu

hvar, som önskar sådan undersökning.1)

Kommittén har ansett afgifterna för liär ifrågavarande proberingar

böra för framtiden i vanlig ordning redovisas såsom uppbörd vid verket,

samt fördenskull bland de uppgifter, som skulle åligga mynt- och

ju sterings verket, äfven upptagit verkställandet åt probering och \äi derin^''

af sudd och silfver, som för sådant ändamål inlämnas till veiket.»

Emot kommitténs nu omförmälda förslag torde icke vara något

att erinra. Jag •har dock ansett mig böra omnämna denna extra inkomst,

då densamma hittills kunnat af kontrollören och assistenten vid

kontrollverket påräknas såsom ett tillägg till de för deras befattningar i

gällande stat fastställda aflöningsförmåner.

]) Afgifterna för

år 1880................

„ 1885 ................

* 1890................

s. k. enskilda proberingar vid kontroll verket hafva uppgått

kronor 1,279:— år 1900 kronor 1,106:50

„ 1,297:35 .. 1905 „ 1,081:75

„ 1,289:25 „ 1906 „ 1,051:25

„ 1,122:— „ 1907 „ 1.025: —

till

Departements
chefen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 101.

Den nu gällande, af 1876 års Riksdag fastställda gemensamma

aflöningsstaten för mynt- och kontrollverken är af följande utseende:

K r o

n o r.

1 T

; 1

1

;

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Arf- j

, j Summa,

vode. !

i

a) Myntverket.

En myntdirektör, jämte fri bostad

och vedbrand ...........................

i En myntkamrerare, jämte fri bostad

och vedbrand ...........................

; En myntgravör, jämte fri bostad och

vedbrand .................................

En vaktmästare, jämte fri bostad och

j vedbrand .................................

4,400

2.300

500

2,000

1,200

300

1

— ! 6,400

— | 3,500

i

1,500 1,500

— ! 800

j Efter fem år kan lönen:

\ höjas med 600 kronor/

i Efter fem år kan lönen*

j höjas med 500 kronor

I och efter tio år med:

t ytterligare 500 kronor.■

Summa

7,200

3,500

1,500 | 12,200

b) Kontrollverket.

En kontrolldirektör, jämte fri bostad

och vedbrand ...........................

En kontrollör ..............................

En assistent ..............................

2,600

1,600

i

1,400

900

1

— 4.000)

— ; 2,5001

1,600 | 1,600

( Efter fem år kan lönen.

J höjas med 500 kronor!

i och efter tio år med!

1 ytterligare 500 kronorj

Summa

4,200

2,300

1,600 | 8,100

Tillsammans för bägge verkenj 11,400 j

5,800

3,100 | 20,300

Kommittén ang. Löneregleringskommittén har beträffande aflöningsförmånerna å stat

jöZznmw. nya mynt- och justeringsverket anfört följande, därvid kommittén

till en början berört spörsmålet om beredande af fri bostad jämte bränsle

åt en del af verkets ordinarie personal.

))I detta afseende får kommittén först erinra, hurusom 1874 års

löneregleringskommitté hemställde, att mynt- och kontrollverkens tjänstemän

äfvensom vaktmästaren skulle vara boende i myntverkets hus och

i följd däraf äga rätt till fri bostad och vedbrand. Vid statsmakternas

behandling af kommitterades förslag ansågs emellertid skyldigheten att

bo inom myntverkets lokal och den däraf följande rättigheten till en

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

äfven för familj afpassad fri bostad och vedbrand ej böra utsträckas så

långt, som kommitterade föreslagit. Kontrollören och assistenten vid

kontrollverket ansågos nämligen icke med nödvändighet behöfva vara

boende inom nämnda lokal. I enlighet därmed upptogs uti staten fri

bostad jämte vedbrand endast för myntdirektören, kontrolldirektören,

myntkamreraren, myntgravören och vaktmästaren.

Likasom vid den år 187(5 skedda regleringen af mynt- och kontrollverken

den vissa tjänstemän därstädes tillagda förmånen af fri

bostad och vedbrand ansågs ur statsverkets synpunkt påkallad af beliofvet

att hafva dessa tjänstemän för den dagliga tillsynen boende å stället,

så lärer det ock vara uppenbart, att ur enahanda synpunkt äfven vissa

befattningshafvande vid det nya verket böra vara boende inom den åt

detsamma upplåtna fastigheten. De befattningshafvande, åt Indika fördenskull,

med bestämd skyldighet att vara boende å stället, bör beredas

fri bostad och bränsle, äro, enligt kommitténs mening, mynt direktören,

förste ingenjören och kamreraren äfvensom vaktmästaren.

Myntgravörens verksamhet vid verket synes kommittén däremot ej

vara af den beskaffenhet, att bostad behöfver upplåtas åt honom inom

verkets lokal. Naturligen bör dock en ateljé för hans behof finnas

därstädes, men denna är att betrakta endast såsom arbetslokal. Hvad

ingenjören och kassören beträffar, torde tillräcklig anledning icke finnas

att tilldela dem bostadsförmån.

I fråga härefter om de kontanta aflöningsbeloppen har kommittén,

hvad verkets chef angår, velat erinra därom, att vid 1876 års reglering

myntdirektören, förutom fri bostad och vedbrand, tillerkändes samma

kontanta aflöningsförmåner, som vid 1876 och följande årens riksdagar

blefvo bestämda för tjänstemän i den tredje normalgraden vid centrala

ämbetsverk.

Ungefärligen enahanda ställning i aflöningshänseende har synts

böra tillkomma chefen för mynt- och justeringsverket med aktgifvande

därvid å de kontanta aflöningsförmåner, som vid 1907 och 1908 årens

riksdagar tillerkänts den nämnda gradens tjänstemän vid centrala

ämbetsverk.

Vid det förhållande att myntdirektören skulle åtnjuta förmånen

af fri bostad och bränsle, torde emellertid något ortstillägg ej böra

utgå till honom; och då kommittén vid sina förut afgifna löneregleringsförslag

ansett chefer för centrala ämbetsverk böra omedelbart och utan

intjänande af ålderstillägg erhålla de för dem afsedda löneförmåner,

har kommittén alltså för mynt- och justeringsverkets chef, frånsedt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101.

ortstillägg, upptagit den aflöning, som eljest skulle tillbomma tjänsteman

i tredje normalgraden efter intjänadt ålderstillägg.

I öfverensstämmelse härmed hemställer kommittén, att chefen för

mynt- och j usteringsverket må erhålla, jämte fri bostad och bränsle,

lön 5,600 och tjänstgöringspenningar 2,500, tillhopa 8,100 kronor.

Förste ingenjören, hvilken skulle erhålla en stor del af de åligganden,

som nu tillhöra kontrolldirektören, har kommittén, med hänsyn till

hans ansvarsfulla befattning, ansett böra, i hvad den kontanta aflöningen

angår, likställas med tjänstemän i andra normalgraden vid centrala

ämbetsverk, såsom deras aflöning blifvit bestämd vid 1907 och 1908

årens riksdagar, dock utan ortstillägg af samma anledning som myntdirektören.

Kommittén hemställer alltså, att förste ingenjören må erhålla,

jämte fri bostad och bränsle, lön 3,600 och tjänstgöringspenningar 1,800,

tillhopa 5,400 kronor, hvartill kunna komma två ålderstillägg till lönen,

det ena med 500 kronor efter fem år och det andra, likaledes med

500 kronor, efter ytterligare fem år.

Myntkamreraren intager för närvarande i afseende å den kontanta

aflöningen en mellanställning mellan första och andra normalgraderna

för tjänstemän vid centrala ämbetsverk. Fn dylik ställning har kommittén

ansett böra bibehållas för kamreraren vid det nya verket. Hans

aflöning skulle fördenskull sättas något lägre än förste ingenjörens;

och hemställer kommittén i sådant hänseende, att kamreraren vid myntoch

justeringsverket må erhålla, jämte fri bostad och bränsle, lön 3,100

och tjänstgöringspenningar 1,600, tillhopa 4,700 kronor, hvartill kunna

komma två ålderstillägg till lönen, det ena med 500 kronor efter fem

år och det andra, likaledes med 500 kronor, efter ytterligare fem år.

Ingenjören och kassören skulle enligt kommitténs förslag icke

åtnjuta fri bostad och bränsle. Dessa tjänstemän synas kommittén böra

uppföras i första normala lönegraden.

Kommittén hemställer fördenskull, att ingenjören och kassören må

hvar för sig erhålla lön 2,200, tjänstgöringspenningar 1,500, ortstillägg

300, tillhopa 4,000 kronor, hvartill kunna komma tre ålderstillägg till

lönen, hvart och ett å 500 kronor, det första efter fem år, det andra

efter ytterligare fem år och det tredje efter än ytterligare fem år.

Myntgravören, hvilken enligt nu gällande stat åtnjuter jämte fri

bostad och vedbrand ett arfvode af 1,500 kronor, har kommittén, särskilt

med hänsyn därtill att han enligt kommitténs förslag icke skulle

åtnjuta fri bostad och bränsle, ansett böra tillerkännas ett till 2,500

kronor förhöjdt arfvode. Härförutom skulle han emellertid fortfarande

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl■ Maj:ts Nåd. Proposition N o 101-

undfå ersättning för de af honom för verkets räkning utförda arbeten

enligt den tariff, som må varda fastställd.

Vidkommande de för det nuvarande myntverkets räkning utförda

arbetena har dylik ersättning under åren 1898—1907 uppgått till följande

belopp:

år

1898 .

. . kronor

2,048: —

år

1903 .

. . kronor

1,459: —

1899 .

1,656: —

1904 .

. . 7)

2,455: —

7)

1900 .

. . ))

2,168: —

»

1905 .

. . ))

1,971: 50

»

1901 .

. . »

2,515: 75

1906 .

. . »

4,609: —

))

1902 .

. . »

2,568: —

1907 .

»

5,644: 5 0

Det åligger äfven myntgravören att för de pris, som uppgöras

med kontrolldirektören, tillhandahålla kontrollverket såväl kontrollstampar

som andra vid nämnda verk behöfliga stampar.

Den ersättning myntgravören uppburit för arbeten, utförda för

kontrollverkets räkning, har under ofvannämnda tidrymd utgjort i medeltal

omkring 83 kronor för år.

Myntgravören är emellertid oförhindrad åtaga sig arbeten för enskildas

räkning. De biträden, han behöfver för dessa arbeten såväl som

för dem, han utför för mynt- och kontrollverkens räkning, är han skyldig

att själf aflöna.

Kommittén hemställer, att för myntgravören må i stat uppföras

ett arfvode af 2,500 kronor.

Vaktmästaren vid verket, hvilken bland annat åligger att inom

staden transportera myntposter, har enligt kommitténs mening en så ansvarsfull

befattning, att kommittén ansett honom böra tillerkännas lön

och tjänstgöringspenningar till enahanda belopp, som tilldelats exempelvis

förste vaktmästaren vid statskontoret, nämligen lön 900 och tjänstgöringspenningar

450, eller tillhopa 1,350 kronor.

I likhet med öfriga tjänstinnehafvare vid mynt- och justeringsverket,

för hvilka föreslagits fri bostad och bränsle, skulle icke heller

för vaktmästaren ifrågakomma något ortstillägg. Att däremot, såsom

föreskrifvits i fråga om vaktmästare vid nyreglerade verk, för förmånen

af fri bostad och bränsle ytterligare afdraga något å lönen, har kommittén

ansett sig ej böra föreslå i nu förevarande fall, där förmånen af fri

bostad och bränsle skulle medföra icke blott rättighet utan äfven skyldighet

att vara boende inom den fastighet, där verket inrymmes.

Under åberopande af hvad sålunda anförts, hemställer kommittén,

att vaktmästaren vid mynt- och justeringsverket må erhålla, jämte fri

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 68 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101.

bostad och bränsle, lön 900 och tjänstgöringspenningar 450, tillhopa

1,350 kronor.»

Någon ändring lärer icke böra göras i den hittills tillämpade

ordningen, att vissa tjänstemän vid mynt- och kontrollverken åtnjutit

fri bostad inom den statsverkets fastighet, som disponerats af

nämnda verk. Vid löneregleringen år 1876 ansågs ur statsverkets

synpunkt behöfligt att sålunda upplåta bostad åt nvyntdirektören, kontrolldirektören,

myntkamreraren, myntgravören och den för båda verken

gemensamme vaktmästaren. Dylikt behof synes mig fortfarande föreligga

i fråga om chefen för det nya verket samt dennes närmaste män,

förste ingenjören och kamreraren, äfvensom vaktmästaren. I öfverensstämmelse

med löneregleringskommittén förordar jag därför, att bland

aflöningsförmånerna för bemälde fyra befattningshafvare må ingå fri

bostad och bränsle, dock med skyldighet för dem att vara boende i

de upplåtna bostadslägenheterna.

Med afseende å de kontanta aflöningsförmånerna utöfver bostadsförmånen

har löneregleringskommittén uppfört chefen för mynt- och

justeringsverket till enahanda aflöning, som vid de nyreglerade centrala

ämbetsverken tillkommer tjänstemän i tredje normalgraden efter intjänadt

ålderstillägg men med afdrag af ortstillägg, eller sålunda till 8,100 kronor.

Förste ingenjören har af kommittén i aflöningshänseende likställts med

tjänsteman i andra normalgraden vid nyss nämndt ämbetsverk. Kamreraren

har af kommittén föreslagits till något lägre aflöning än förste

ingenjören, eller begynnelseaflöning af 4,700 kronor med två ålderstillägg

å 500 kronor efter respektive 5 och 10 år. Vaktmästaren skulle enligt

kommitténs förslag erhålla en kontant aflöning af 1,350 kronor, livilket

motsvarar aflöning åt förste vaktmästare å statskontorets nya stat med

afdrag af sådan vaktmästare tillerkändt ortstillägg af 150 kronor.

Med hänsyn till den särskilda beskaffenheten af ifrågavarande befattningshafvares

arbete och det därmed förenade ansvaret synes mig

ifrågavarande aflöningar vara väl afvägda. Jag förordar sålunda kommitténs

förslag angående aflöningsförmånerna till ifrågavarande fyra

befattningshafvare vid mynt- och justeringsverket.

Ej heller har jag något att erinra mot de af kommittén föreslagna

aflöningsförmåner för ingenjören och kassören vid det nya verket.

Beträffande myntgravören har kommittén föreslagit ett från 1,500

till 2,500 kronor höjdt arfvode, hvaremot den med tjänsten för närvarande

förenade bostadsförmån skulle bortfalla. Utöfver arfvodet skulle

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 101.

myntgravören äfven efter löneregleringen undfå ersättning för de af

honom för verkets räkning utförda arbeten enligt fastställd tariff. Af

de af mig nyss anförda siffror, hämtade ur kommitténs betänkande,

framgår, att myntgravören utom arfvodet å 1,500 kronor uppburit dylik

ersättning från myntverket under ar 1906 med 4,609 kronor och under ar

1907 med 5,644 kronor 50 öre, bvilka belopp visa en betydande stegring

i förhållande till de af kommittén meddelade ersättningsbeloppen

för åren 1898—1905. Enligt af t. f. myntdirektören sedermera lämnad

uppgift har ifrågavarande ersättning till myntgravören under år 1908

uppgått till 3,565 kronor 50 öre. Jämte fri bostad och vedbrand samt

arfvode af 1,500 kronor äfvensom ersättning till ett ringa belopp från

kontrollverket har myntgravören sålunda under hvart och ett af de sista

tre åren uppburit särskild ersättning för utförda arbeten åt myntverket

med i medeltal 4,600 kronor. Vid ett årsarfvode i enlighet med kommitténs

förslag af 2,500 kronor skulle myntgravören alltså kunna antagas

komma att från mynt- och justeringsverket uppbära tillhopa öfver

7,000 kronor om året. Vid det förhållande att myntgravören är och

äfven efter omorganisationen skulle blifva oförhindrad att åtaga sig

arbeten för enskildas räkning samt sålunda hans tid och arbetskraft

icke komme att fullt tagas i anspråk för mynt- och justeringsverket,

skulle en dylik ersättning för hans befattning vid nämnda verk måhända

kunna anses väl hög. Emellertid har t. f. myntdirektören meddelat, att de

nyssnämnda höga ersättningsbeloppen för åren 1906—1908 böra betraktas

såsom rent tillfälliga, beroende på ovanligt stor tillverkning

för statens räkning af stämplar till belöningsmedaljer. Med hänsyn härtill

och med beaktande tillika, att myntgravören liksom för närvarande

skulle vara skyldig att själf aflöna de biträden, som han behöfver, vid

arbete såväl för mynt- och justeringsverkets som för enskildas räkning,

finner jag mig böra tillstyrka det af kommittén för myntgravören föreslagna

arfvodet af 2,500 kronor.

Såsom jag förut antydt, bör i den instruktion, som lärer komma

att af Eders Kungl. Magt utfärdas för mynt- och justeringsverket,

därest ny aflöningsstat blir för detsamma fastställd, uppställas såsom

förutsättning för nämnda stat, att samtliga ordinarie tjänstinnehafvare

skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda

fall efter pröfning modgifvas, vara i tjänstelokalen tillstädes minst

6 timmar hvarje söckendag.

I fråga om aflöningsvillkor i öfrigt har kommittén anlört, att vid

den blifvande staten för mynt- och justeringsverket syntes böra i tillämpliga

Aflöning tvillkor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Anslag till

vik artats c?''- sättningar.

Omkostnader

för adönande

af extra biträden,

verkmästaretf

arbetare,

m. fl.

36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

delar — och således äfven i fråga om semesterförmån — fästas enahanda

aflöningsvillkor, som vid 1907 års riksdag antogos för statskontoret,

med tillägg af en från aflöningsreglementet för tjänstemän och betjänte

vid postverket hämtad bestämmelse. Enligt § 3 i nämnda aflöningsreglemente,

sådan denna paragraf lyder jämlikt nådiga kungörelsen

den 28 juni 1907, är tjänsteman af lägre grad hos generalpoststyrelsen

skyldig, äfven när det erfordras till följd af tjänsteresor, att mottaga

förordnande å högre befattning i styrelsen med viss tidsbegränsning.

En dylik bestämmelse har kommittén ansett lämplig äfven vid det nu

ifrågavarande verket.

Då kommittén ansett sig böra upptaga förmånen af semester

äfven för tjänstemän vid detta verk, har kommittén gjort detta under

den uttryckliga förutsättning, att af de tjänstemän, som skulle vara

skyldiga att vara boende vid verket, allenast en i sänder finge vara

semesterledig.

Emot hvad löneregleringskommittén i nu berörda hänseenden anfört

finner jag intet att erinra.

Löneregleringskommittén har vidare anfört följande.

»Enligt kommitténs förslag till aflöningsvillkor skulle vederbörande

tjänstemän vid mynt- och justeringsverket äga årligen åtnjuta semester,

när sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång. Den

ersättning till vikarier, som i följd däraf blefve behöflig, har kommittén

ansett böra utgå af ett särskildt i staten för verket uppfördt anslag,

hvarifrån äfven borde utgå ersättning till vikarier för tjänstemän under

dessas tjänsteresor. Detta anslags storlek har af kommittén beräknats

till 1,200 kronor.»

t likhet med kommittén hemställer jag, att till vikariatsersättningar

under semestrar och tjänsteresor må i staten för mynt- och justeringsverket

uppföras ett anslag af 1,200 kronor.

Kommittén har vidare anfört följande:

»Myntdirektören äger enligt gällande instruktion (§ 5) att antaga

och afskeda extra kontorsbiträde samt verkmästare och arbetare vid

myntverket äfvensom att bestämma deras arfvode!! och öfriga förmåner,

allt efter samråd med myntkamreraren. De för aflöning åt sådan

personal erforderliga medlen utgå, enligt hvad kommittén inhämtat,

direkt af myntverkets inkomster.

Vid kontrollverket äger kontroll direktören, enligt § 4 af den för

detta verk gällande instruktion, i mån af behof antaga extra biträden

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

för proberingen samt kansli- och räkenskapsgöromålen, och äger kontrolldirektören

att till dessa biträden utbetala arfvoden af de till expenser

vid verket anslagna medel. Äfven de arbetsbiträden, som behöfvas vid

kontrollverket för städning, proftagning, stämpling m. m., antagas af

kontrolldirektören. Jämväl arfvoden till dessa arbetsbiträden utgå, enligt

hvad upplyst blifvit, af nyssberörda expensmedel.

Det anslag, hvarifrån samtliga dessa utgifter vid kontrollverket

bestridas, är i riksstaten under sjunde hufvudtiteln upptaget såsom förslagsanslag

med titel »omkostnader för kontrollverket».

Därest kommitténs förslag om mynt- och kontrollverkens sammanslagning

vinner bifall, torde det icke vara lämpligt, att olika bestämmelser

gälla beträffande de anslagstitlar, från hvilka aflöningarna böra

utgå till den ifrågavarande personalen vid å ena sidan den afdelning af

det nya verket, som afser mynttillverkningen, och å andra sidan den

afdelning, som har till uppgift att ombesörja proberingen och kontrollstämplingen

m. m.

Att, i motsats till hvad som är fallet beträffande nu gällande

stater för mynt- och kontroll ver ken, uti staten för det nya verket uppföra

något särskildt anslag till bestridande af omkostnaderna för aflönande

af extra biträden för probering eller kontorsgöromål, verkmästare,

arbetare, stämplingsbiträden och dylika har kommittén trott sig ej höra

föreslå, likasom kommittén ock ansett sig böra lämna öppet, huruvida

dessa omkostnader må böra utgå direkt af verkets inkomster eller från

ett för ändamålet i riksstaten uppfördt förslagsanslag.»

Beträffande ifrågavarande af kommittén berörda förhållanden torde Dep^‘^nts

jag få lämna en något utförligare redogörelse.

Utöfver aflöning till de på ordinarie stat uppförda befattningshafvarna

förekomma vid mynt- och kon trollverken åtskilliga utgifter,

nämligen dels vid myntverket aflöningar åt arbetare med flera kostnader

för mynttillverkningen dels ock vid kontrollverket expenser m. m. vid

proberingen af guld och silfver, rese- och traktamentsersättning åt

kontrolldirektören och kontrollverkets ombud i landsorterna samt alla

öfriga utgifter i och för kontrollstämplingen m. in.

Såsom löneregleringskommittén erinrat, bestridas ifrågavarande utgifter

på olika sätt.

Före år 1876 var i riksstaten uppfördt ett reservationsanslag å

12,000 kronor »till myntverkets drift och underhåll». Enär å detta anslag

rätt betydliga behållningar uppkommit, och den vinst, so ny myntverket.

drog från tillverkningen af skiljemynt, ansågs böra åtminstone

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 101.

under den. närmaste framtiden blifva tillräcklig för bestridandet af myntverkets

drift- och underhållskostnader, beslöt 1876 års Riksdag på Kungl.

Maj:ts därom gjorda framställning, att berörda anslag skulle uteslutas

ur riksstaten. Såsom en följd häraf öfverfördes anslagets behållning

vid 1876 års slut till sjunde hufvud titelns besparingsfond, och myntverkets

ifrågavarande utgifter hafva sedan dess bestridts direkt af myntverkets

inkomster, Indika jämte verkets utgifter och nettobehållning

redovisas å sjunde hufvudtitelns besparingsfond under rubriken »för

myntverket reserverade medel». Behållningen af myntverkets rörelse

tages sedermera i anspråk för statsregleringen. I beräkningen af statsverkets

inkomster för år 1910 ingick sålunda bland öfverskottet å 1907

års statsreglering 1,314,995 kronor 79 öre af myntverkets behållning:

för år 1907. ö

För bestridande af förenämnda utgifter vid kontrollverket har alltsedan

år 1858 i riksstaten under sjunde hufvudtiteln varit uppfördt

ett. förslagsanslag med titel »omkostnader för kontrollverket». År 1906

höjdes detta anslag till 15,000 kronor. Kontrollstämpelmedlen redovisas

och inlevereras till statskontoret af kontrollverket. De upptagas bland

statsverkets ordinarie inkomster.

I likhet med löneregleringskommittén anser jag det icke vara

lämpligt, att, efter mynt- och kontrollverkens sammanläggning till ett

verk, omkostnaderna för å ena sidan mynttillverkningen m. m. och å

andra . sidan proberingen och kontrollstämplingen utgå af olika medel.

Att bibehålla denna anordning synes mig desto mera oändamålsenligt,

som genom justeringsärendenas öfverflyttande till mynt- och justeringsverket

jämväl uppbörd och redovisning af justeringsafgifterna skulle

tillhöra detta verk. Justeringsafgifterna ingå nu i statsverkets räkenskap

bland »extra uppbörd».

Enhetlighet och reda i förevarande hänseende främjas enligt min

åsikt. bäst. på det sätt, att samtliga ifrågavarande utgifter vid myntoeh

justeringsverket bestridas direkt af de inkomster, som härröra

från mynt- och medalj tillverkningen, och af inflytande afgifter för probering

och värdering af guld och silfver jämte justeringsafgifterna samt

att dessa utgifter redovisas på enahanda sätt, som för närvarande sker

med myntverkets omkostnader, nämligen i sammanhang med inlevereringen

till statskontoret af behållningen af myntverkets rörelse. Denna

anordning förhindrar på intet vis, att i verkets räkenskaper kommer till

synes, huru omkostnaderna belöpa på de särskilda verksamhetsgrenarna

inom mynt- och justeringsverket.

Justeringsafgifterna skulle då icke vidare uppföras bland extra

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

uppbörd utan jämte behållningen af myntningsverksamheten ingå i sjunde

hufvudtitelns besparingsfond såsom »för mynt- och justerings verket reserverade

medel». Att med berörda medel nu sammanföra kontrollstämpelmedlen

synes mig däremot ej vara rätt lämpligt, enär, såsom nämndt,

dessa medel i riksstaten upptagas bland statsverkets ordinarie inkomster

och desammas öfverförande till annan inkomsttitel sålunda skulle föranleda

en rubbning i statsregleringen.

Såsom fördelar med den nu föreslagna anordningen synes mig

vara att beakta, att bokföringen i viss män förenklas, att kontrollstämpelmedlen

kunna i vanlig ordning inlevereras till statskontoret samt att det

särskilda förslagsanslaget till omkostnader för kontrollverket kan uteslutas

ur riksstaten.

Medan de för mynt- och kontrollverken nu gällande stater sluta å

tillhopa........................................................................................ kronor -0-300

skulle, enligt det af mig nu förordade förslaget, staten

för mynt- och justeringsverket sluta å........................ „ 31,250

och således öfverstiga nu gällande stater med 10,950 kronor.

Därest emellertid till slutsumman i de nuvarande staterna lägges

det extra lönetillägg, som för år 1908 tillkommit den i samma stater

upptagna personalen, tillhopa 1,160 kronor, varder totalsumman 21,460

kronor och den verkliga ökningen i utgifter 9,790 kronor.

Härvid vill jag emellertid erinra, att vid dessa beräkningar hänsyn

icke tagits till ålderstillägg, hvilka fortfarande såsom hittills skulle

utgå af sjunde hufvudtitelns gemensamma anslag till ålderstillägg.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att

dels nuvarande mynt- och kontrollverken må förenas till ett verk,

benämndt mynt- och justeringsverket, till hvilket från kontroll- och

justeringsstyrelsen öfverflyttas öfverinseendet öfver justeringsväsendet i

riket *

dels godkänna följande förslag till aflöningsstat för mynt- och

justeringsverket att tillämpas från och med år 1910:

Kostnads
beräkning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

1

K

ron

o r.

Tjänst-

|

Lön.

görings-

pennin-

Arf-

vode.

Orts-

tillägg.

Summa.

gar.

Myntdirektören, jamte fri

bostad och bränsle.........

| 1 förste ingenjör, jämte fri

5,600

2,500

8,100

bostad och bränsle.........

3,600

1,800

5,400

j 1 kamrerare, jämte fri bo-

Efter 5 år kan lönen böjas med

j 500 kronor och efter 10 år

stad och bränsle............

3,100

2,200

1,600

1,500

4,700

4,000

1 med ytterligare 500 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

1 ingenjör...............

300

med 500 kronor, efter 10 år

med ytterligare 500 kronor

1 kassör ...............

2,200

1,500

1

300 |

4,000

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kronor.

1 myntgravör ..............

•

2,500

2,500 1

1 vaktmästare, jämte fri bo-

stad och bränsle............

900

450

1,350

1,200

Till vikariatsersättningar...

_ |

Summa;

—

— |

— 31,250 i

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid mynt- och justeringsverket

skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad

organisation af verket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, samt i sadant hänseende, äfvensom därest

verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej

längre kan anses såsom själfständigt ämbetsverk, eller därest vissa ifrågavarande

verk tillhörande göromål öfverflyttas tdl annat ämbetsverk, vara

pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han

innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det

verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning vid mynt- och justeringsverket icke

ma förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101-

att med ordinarie befattning i nämnda verk ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller

bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller

bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej,

hvad angår myntdirektören, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare

af annan befattning, myntdirektören, uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej

må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid mynt- och justeringsverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas

och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller

i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver

sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller ortstillägget,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröivas

skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjänsteresor

eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid mynt- och

justerings verket, densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af de för

befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af däremot

svarande belopp i stället'' för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock

ej längre än sammanlagdt tre manader under ett och samma kalenderår,

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 68 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101.

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till

last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen efter

ytterligaie fem år, pa samma villkor, samt för tredje förhöjningen,

därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma

villkor under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den

tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från

hans tillträde till motsvarande eller jämförlig befattning vid de hittillsvarande

mynt- och kontrollverken, vare sig på grund af fullmakt eller

konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af frågan om nämnda

verks omorganisation;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant kan ske utan hinder

för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester, myntdirektören, förste

ingenjören och kamreraren en hvar under en och en half månad samt

tjänstemännen af första lönegraden en hvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att begagna sig af semester å tid af året, som af

myntdirektören bestämmes;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

dels förklara, .

ej mindre, att en hvar, som med eller efter 1910 års ingång tillträder

''befattning vid mynt- och justeringsverket, skall vara pliktig att

underkasta sig nu omförmälda villkor och bestämmelser;

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar vid

mynt- och kontrollverken, hvilka icke före den 1 november 1909 anmäla,

att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda

villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner

äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i föienämnda

lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem,

dels i riksstaten under sjunde hufvudtiteln, i stället för det därstädes

för närvarande uppförda ordinarie anslag till mynt- och kontrollverken,

uppföra ett ordinarie anslag till mynt- och justeringsverket å

31,250 kronor;

dels medgifva, att alla för mynt- och justeringsverkets verksamhet

erforderliga omkostnader må bestridas af de inkomster, som uppstå

i sammanhang med myntnings- och justeringsverksamheten,

dels ock, under förutsättning af bifall till sistnämnda hemställan,

ur riksstaten utesluta det under sjunde hufvudtiteln å ordinarie stat

uppförda förslagsanslaget å 15,000 kronor med titel »omkostnader för

kontrollverket».

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,

bilagan litt .... vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Axel Alexanderson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1909:79 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående reglering af löneförhållandena m. m. vid myntoch kontrollverken. s. 1 i texten