Sök i Ratio Lex

Angående optionsrätt vid förestående utarrendering af kronoängen Stora Oxhagen n:r 2 i Göteborgs och Bohus län

1909-04-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:223, Angående optionsrätt vid förestående utarrendering af kronoängen Stora Oxhagen n:r 2 i Göteborgs och Bohus län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 223.

1

N:o 223.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående optionsrätt

vid förestående utarrendering af kronoängen Stora

Oxhagen n:r 2 i Göteborgs och Bohus län; gifven Stockholms

slott den 23 april 1909.

Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att, därest arrenderätten till för statsverkets räkning utarrenderade

kronoängen Stora Oxhagen n:r 2 i Rödbo socken af Göteborgs och

Bohus län för återstoden af löpande arrendeperiod öfverlåtes å ingenjören

Herman Jansa, denne jämväl må, utan hinder af gällande föreskrifter

rörande optionsrätt för arrendatorer af kronans jordbruksdomäner,

tillerkännas sådan rätt vid ifrågavarande kronoegendoms utarrendering

för den arrendeperiod, som tager sin början den 14 mars

1911.

De till ärendet hörande handlingar och karta skola Riksdagens

vederbörande utskott tillhandahållas, och Kung]. Maj:t förblifver Riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oskar Nyländer.

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afl. 168 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 223.

Utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 23 april 1909.

. Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensyärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer.

Departementschefen, statsrådet Nyländer, anförde vidare:

Kronoängen Stora Oxhagen n:r 2 i Rödbo socken af Göteborgs

och Bohus län är genom domänstyrelsens kontrakt den 31 januari 1890

och transportresolution den 15 december 1905 för statsverkets räkning

till den 14 mars 1911 utarrenderad till Carl Sigurd Grundell mot ett

årligt arrende af 2,300 kronor och under villkor, bland andra, att,

där arrendatorn varder i konkurs försatt, konkursboet äger, för den

del af arrendetiden, som eljest skolat återstå, arrendet på viss person

öfverlåta, under villkor att anmälan därom göres hos domänstyrelsen

inom sex månader från konkursens början samt att den nye arrenda
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 223.

torn af styrelsen godkännes; att, om löftesmännen för arrendet, i det

fall att arrendatorn blifvit i konkurs försatt, på grund af sin borgen

nödgats utbetala något samt därför ej af konkursboet undfått godtgörelse,

eller om konkursboet ej, sedan löftesmännen inom två månader

från konkursens början därom gjort framställning, senast två månader

därefter utfäst sig att hålla löftesmännen för deras borgen skadeslösa

och därför ställt säkerhet, då kommer att åt löftesmännen tillerkännas

den rätt att öfver arrendet förfoga, som i annan händelse

varit konkursboet förbehållen; samt att i afseende å optionsrätt för

arrendator^ löftesmän, om arrendet å dem öfverlåtits, skall gälla hvad

därutinnan är stadgadt i kungl. kungörelsen den 13 juli 1887 angående

förändrad lydelse af 7:de och 8:de punkterna i kungl. kungörelsen den 10

november 1882 angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans

jordbruksdomäner, nämligen att, i händelse arrenderätten öfverlåtits å löftesmännen,

dessa må, därest arrendatorn uppfyllt de för optionsrätts åtnjutande

föreskrift^ villkor, äga optionsrätt vid egendomens förnyade utarrendering,

oaktadt de då icke innehaft arrendet i så lång tid, att denna

tillsammans med återstående delen af arrendetiden uppgår till fem år.

Sedan Grundell numera blifvit försatt i konkurs, hafva löftesmännen

för arrendet, kontraktsprosten Carl G. Grundell och bruksägaren

P. Larsson i Torskog hos domänstyrelsen anhållit att, enär konkursboet

förklarat sig icke vilja hålla dem skadeslösa för den förlust de i

sin förenämnda egenskap af löftesmäD lidit samt löftesmännen förty ägde

att i konkursboets ställe förfoga öfver arrenderätten till egendomen,

ifrågavarande arrende måtte få öfverlåtas på ingenjören Herman Jansa

från Trollhättan, hvilken förklarat sig villig att öfvertaga detsamma,

om han kunde få sig tillförsäkrad optionsrätt vid egendomens förnyade

utarrendering.

Löftesmännen hafva således anhållit att å Jansa måtte öfverflyttas

den optionsrätt, de ansett sig äga för den händelse de själfva öfvertagit

arrendet. Emellertid har arrendatorn icke med afseende å egendomens

häfd uppfyllt de villkor, som erfordras för åtnjutande af optionsrätt.

Uti underdånig skrifvelse den 19 nästlidna mars har domänstyrelsen

underställt detta ärende Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning samt därvid

öfverlämnat yttranden i ämnet af domänintendenten i länet och af

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande jämte öfriga till ärendet hörande

handlingar, däribland instrument öfver en år 1908 å egendomen verkställd

arrende- och saluvärdering. Af sistnämnda handling inhämtas,

att uppskattningsmännen afstyrkt optionsrätt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 223.

Domänintendenten har anfört i hufvudsak följande:

De missförhållanden, som under Grundells arrendetid varit rådande

med afseende å egendomens häfd, hade varit så stora och så allmänt

kända, att uppskattningsmännen vid förberörda under år 1908 å

egendomen hållna uppskattningsförrättning icke ansett sig kunna tillstyrka

optionsrätt för Grundell. Då emellertid Herman Jansa, som

uppgifvits vara både på grund af sin ekonomiska ställning och af andra

skäl synnerligen lämplig till kronoarrendator, förklarat sig vilja öfvertaga

arrenderätten under förutsättning, att densamma blefve honom tillförsäkrad

jämväl under den arrendeperiod, som toge sin början den 14

mars 1911, ville domänintendenten såsom sin mening uttala, att en

dylik lösning af frågan utan tvifvel vore för kronan den fördelaktigaste.

Domänintendenten förutsåge nämligen, dels att det icke komme att

lända till gagn för egendomen, att löftesmännen själfva eller genom

en brukare handhade skötseln af densamma under de två återstående

arrendeåren, dels ock att svårigheter måhända komme att förefinnas

att vid en blifvande auktion för egendomens förnyade utarrendering

finna en dugande arrendator, som kunde vara villig att betala den för

nästkommande arrendeperiod föreslagna arrendeafgiften, 1,720 kronor,

sedan egendomen under flera år varit i mindre goda händer. Då emellertid

Jansa icke i strid mot gällande bestämmelser syntes kunna erhålla

optionsrätt, ansåge sig domänintendenten icke hafva annan utväg att

föreslå än att sådan rätt måtte tillerkännas nuvarande arrendatorn,

oaktadt uppskattningsmännens afstyrkande.

Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande har förklarat sig icke

hafva något att erinra mot att nuvarande arrendatorn tillerkändes

optionsrätt till egendomen, därest domänstyrelsen ansåge hinder härför

icke möta.

För egen del har domänstyrelsen anfört följande.

Med den af domänintendenten föreslagna utvägen skulle vinnas,

att löftesmännen, om de öfvertoge arrendet för återstående arrendetiden,

skulle erhålla hembud af arrendet för nästa arrendeperiod samt att de,

efter att hafva antagit berörda hembud, kunde hos domänstyrelsen anhålla

om arrendets öfverlåtande på Jansa, hvilken anhållan styrelsen i

förevarande fall i kronans intresse icke skulle anse sig kunna afslå.

Med afseende å hvad som anmärkts mot nuvarande arrendatorns

sätt att sköta egendomen, ansåge sig emellertid stjurelsen förhindrad att

lämna löftesmännen optionsrätt, men då det vore för kronan fördelaktigt

att snarast möjligt få en duglig arrendator å ifrågavarande fastighet,

har styrelsen ansett sig böra förorda löftesmännens ansökning att få

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 223.

öfverlåta arrenderätten på Jansa med honom tillförsäkrad optionsrätt

till egendomen vid densammas utarrendering för instundande arrendeperiod.

Af hvad i ärendet förekommit torde framgå, att det vore för

kronan förmånligt., om saken kunde ordnas så, att arrendet öfverlätes

å Jansa, som vitsordats vara i allo lämplig att öfvertaga detsamma.

Härvid möter emellertid den svårigheten, att å ena sidan

Jansa för arrendets öfvertagande uppställt det villkor, att optionsrätt

beredes honom till arrendets bibehållande jämväl för nästa arrendeperiod,

medan å andra sidan villkoren, för att sådan rätt skulle kunna

i vanlig ordning medgifvas, till följd af förre arrendatorns förvållande

icke blifvit uppfyllda. Vill man genomföra den ifrågasatta

anordningen, finnes alltså icke annan utväg, än att för detta fall af

Riksdagen inhämtas särskildt medgifvande till en afvikelse från eljest

gällande regler om optionsrätt. I betraktande af hvad nyss anförts

om förmånen för kronan af att saken ordnas på föreslaget sätt anser

jag mig böra förorda en sådan åtgärd.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition

föreslå Riksdagen medgifva

att, därest arrenderätten till ifrågavarande egendom för återstoden

af löpande arrendeperiod öfverlåtes å Jansa, denne jämväl må, utan

hinder af gällande föreskrifter rörande optionsrätt för arrendatorer af

kronans jordbruksdomäner, tillerkännas sådan rätt vid ifrågavarande

kronoegendoms utarrendering för den arrendeperiod, som tager sin början

den 14 mars 1911.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna nådigt bifall och förordnade, att proposition i

ämnet af den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll

utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Hjalmar Almgren.

Departement»-

chefen.

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 1 Samt. . 1 Afd. 168 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1909:180 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kuvgl. Maj:ts proposition angående optionsrätt vid förestående utarrendering af kronoängen Stora Oxhagen n:o 2 i Götebo a1 i texten
  2. SU 1909:184 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående optionsrätt vid förestående utarrendering af kronoängen Stora Oxhagen n:r 2 i Göteborgs och Bohus l s. 44 i texten