Sök i Ratio Lex

Angående sättet för bestridande och redovisande af fångvårdens utgifter för landtbruksrörelsen vid Svartsjö kungsladugård

1909-04-23 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:224, Angående sättet för bestridande och redovisande af fångvårdens utgifter för landtbruksrörelsen vid Svartsjö kungsladugård

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 224.

1

Nio 224.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen angående sättet

för bestridande och redovisande af fångvårdens utgifter

för landtbruksrörelsen vid Svartsjö kungsladugård; gifven

Stockholms slott den 23 april 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen medgifva, att de belopp, som i anledning af fångvårdens öfvertagande

af Svartsjö kungsladugård erfordras för bestridande af utgifterna

för den utvidgade landtbruksrörelsen därstädes, må efter Kungl. Maj:ts

pröfning af fångvårdsstyrelsen tillsvidare förskotteras af tillgängliga medel

att, tills dessa förskott blifvit genom jordbrukets afkastning ersatta, i

fångvårdsstyrelsens hufvudbok redovisas å konto: »Förskott för fångvårdens

öfvertagande af Svartsjö kungsladugård».

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Albert Petersson.

Bih. till Biksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 169 Höft. (No 224.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 224.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 23 april 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern LlNDMAN,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Petersson anförde:

vigs^kost- Sedan jämlikt nådigt bref den 1 maj 1896 det till tvångsarbetsnader,

som anstalten å Svartsjö upplåtna område utvidgats genom tillägg af vissa

^ny^^Méf^ärintill gränsande ägor från Svartsjö kungsladugård, utgörande tillhopa

öfvertagandc något öfver 40 hektar, har, enligt hvad fångvårdsstyrelsen meddelat, å det

<hingstadu° sålun(ia tillagda området, med användande af därtill passande fångar, alltid.

jämt med god framgång bedrifvits ett intensivt jordbruk.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj-.ts Nåd. Proposition No 224.

I sill till 1908 års Riksdag afgifna berättelse angående verkställd

granskning af statsverkets styrelse och förvaltning under år 1906 framhöllo

Riksdagens revisorer, att det för beredande af möjlighet att i vidsträcktare

mån använda de å tvångsarbetsanstalten i fråga intagna fångar

i jordbruksarbete syntes önskligt, att Svartsjö kungsladugård blefve vare

sig till större del än dittills eller i sin helhet upplåten för anstalten. Revisorerna,

som ur fångvårdens synpunkt funno lämpligast, om egendomen

blefve i sin helhet för ifrågavarande ändamål till anstalten upplåten, ansågo

en sådan anordning äfvenledes böra kunna medföra ekonomisk fördel

för statsverket, då riklig tillgång på arbetskraft och god produktafsättning

skulle möjliggöra ett intensivt och lönande landtbruk.

Uti underdånigt utlåtande den 17 januari 1908 anslöt sig fångvårdsstyrelsen

till den af revisorerna sålunda uttalade uppfattning samt öfverlämnade

tillika ett af kungsladugårdens dåvarande arrendator Emil Hugo

Lallerstedt afgifvet skriftligt erbjudande att, oaktadt den löpande arrendeperioden

skulle utgå först den 14 mars 1917, redan den 14 mars 1909

frånträda arrendet. Härför uppställde emellertid Lallerstedt, bland andra,

följande villkor, att styrelsen öfvertoge all honom å egendomen åliggande

såväl husröta som byggnadsskyldighet; att de vid egendomen befintliga öfverloppshusen,

b vilka af Lallerstedt inköpts för 10,000 kronor, af styrelsen

öfvertoges i det skick, de befunnos, till samma pris, hvilket skulle erläggas

kontant den 14 mars 1909; att Lallerstedt förbunde sig att vid afträdet

lämna egendomen med verkställdt höstutsäde och alla vårland höstplöjda mot

det att styrelsen ersatte honom alla kostnader härför; samt att allt å egendomen

vid afträdet den 14 mars 1909 befintligt foder, såväl hö som halm,

skulle af styrelsen lösas efter i orten gängse pris, som, för så vidt öfverenskommelse

ej kunde träffas, skulle bestämmas genom kompromissdom.

Styrelsen, som fann berörda erbjudande antagligt, åberopade såsom

särskildt skäl för anstaltens öfvervägande af kungsladugården i dess

helhet den 14 mars 1909, att fångvården härigenom skulle blifva i tillfälle

att, i stället för de nuvarande, i nära nog oanvändbart och fallfärdigt

skick befintliga bostads- och ekonomibyggnaderna vid egendomen, uppföra

nya sådana, där det bäst passade. I sistnämnda hänseende framhöll styrelsen,

att det för det omfattande jordbrukets skötande medelst fångar

naturligen vore af allra största vikt, att de hufvudsakligaste ekonomibyggnaderna

såsom ladugårdar och stall funnos förlagda i nära grannskap

till anstalten, där fångarna vore inlogerade, och inom dess bevakningsområde.

Om Lallerstedt, såsom han uppgifvit sig hafva för afsikt,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 224.

redan under år 1908 påbörjade det nödiga ombyggnadsarbetet vid egendomen,

skulle därigenom antingen den hufvudsakliga jordbruksförvaltningen

fastläsas vid dess nuvarande plats på omkring en och en half kilometers

afstånd från anstalten eller ock de kostnader, som å husen nedlades, blifva

till väsentlig del bortkastade. Nämnda olägenhet undvekes däremot, om

fångvården före ombyggnadernas verkställande koinme i besittning af

egendomen.

I sammanhang härmed anförde styrelsen vidare, att i händelse revisorernas

framställning skulle gifva anledning till kungsladugårdens upplåtande

till fångvården den 14 mars 1909, därigenom icke torde nödvändiggöras,

att hela jordarealen — något öfver 663 hektar, däraf åker,

tomter och dylikt under hufvudgården ungefär 242 hektar — då genast

lades under anstaltens eget bruk, utan att hvad densamma icke då lämpligen

själf kunde sköta, torde kunna af fångvården utarrenderas på sådana

villkor, att anstalten ägde successivt återtaga den mark, som funnes önsklig.

Genom ett sådant förfarande skulle vinnas, att de erforderliga nybyggnaderna

icke behöfde på en gång och i så fall kanske hufvudsakligen

genom legda arbetare uppföras, utan kunde med vida mindre kostnad verkställas

genom fångar, efter hand som dessa hunne till sådant arbete uppläras

eller byggnadskunnige funnes tillgängliga. Äfven kunde inköpen af

inventarier på detta sätt inskränkas, i det att den ökade ladugårdsbesättning,

som måste följa af den större jordarealen, småningom kunde på gården

uppfödas, liksom äfven större delen af de nödiga redskapen skulle

kunna af fångar tillverkas. Då härtill komme, att maskinkraft borde

vinna allenast ringa användning, i det fångarna borde vänjas vid ett jordbruksarbete

under enkla former samt uppfostras till själfarbete, torde, enligt

styrelsens åsikt, kostnaderna för det vidgade gårdsbrukets uppsättande

kunna inskränkas inom måttliga gränser.

Med förnyadt underdånigt utlåtande den 4 februari 1908 öfverlämnade

fångvårdsstyrelsen, till upplysning om de utgifter de af Lallerstedt

uppställda villkoren skulle för fångvården medföra förutom byggnadsskyldigheten,

en från Lallerstedt i nämnda afseende införskaffad uppgift, utvisande

att höstplöjning af cirka- 180 tunnland och höstutsäde å cirka 90

tunnland af honom värderats till omkring 4,140 kronor samt att det vid

arrendets öfverlåtande befintliga foderförråd, beräknadt till cirka 200,000

kilogram halm och 50,000 kilogram hö, af honom uppskattats till ett värde

af omkring 7,500 kronor.

Under erinran om sitt förslag, att fångvården vid egendomens öfver
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 224.

tagande skulle äga utarrendera de delar däraf, som ej lämpligen kunde

genast läggas under anstaltens eget bruk, framhöll styrelsen vidare, att om

så skedde, jämväl den fördelen skulle vinnas, att de i Lallerstedts anbud

fordrade ersättningar för plöjning, utsäde, hö och halm kunde påföras

blifvande arrendatorer och sålunda ej behöfde af fångvården utgifvas annat

än i den mån jorden inlades under anstaltens skötsel. I följd häraf ansåg

styrelsen, att för år 1909 i anledning af kungsladugårdens öfverlåtande

till fångvården icke torde kräfvas något ytterligare anslag utöfver de 10,000

kronor, som arrendatorn betingat sig för öfverloppshusen, och att äfven

för framtiden anslagsbehofven skulle kunna inskränkas inom måttliga

gränser.

I enlighet med fångvårdsstyrelsens hemställan afläts sedermera nådig

proposition i ämnet till 1908 års Riksdag. Jag erinrar, att Eders Kungl.

Maj:t härvid föreslog Riksdagen dels att medgifva, att den under domänstyrelsens

förvaltning bibehållna delen af Svartsjö kungsladugård jämte

lägenheterna Hästbryggan och Färjestaden finge den 14 mars 1909 öfverlåtas

till fångvården för att efter hand, i den mån erforderliga anordningar

vid tvångsarbetsanstalten hunne träffas, läggas under anstaltens eget bruk

i syfte att möjliggöra att i större utsträckning än hittills sysselsätta där

intagna fångar med jordbruksarbete, med befogenhet för styrelsen att, tills

detta hunnit fullständigt genomföras, för fångvårdens räkning utarrendera

öfriga delar af egendomen, dels ock att å extra stat för år 1909 anvisa

ett belopp af 10,000 kronor att användas till inlösen af dåvarande arrendatorn

af egendomen tillhöriga byggnader därstädes. Denna proposition

blef af Riksdagen bifallen, i sammanhang hvarmed Riksdagen särskildt

uttalade, att Riksdagen icke funnit anledning till erinran beträffande de

föreslagna villkor, på hvilka arrendatorn skulle afträda egendomen.

Uti underdånig skrifvelse den 3 augusti 1908 meddelade härefter

fångvårdsstyrelsen, att direktören vid anstalten hos styrelsen hemställt, att

då, med anledning af fångvårdens förestående öfvertagande af kungsladugården

i dess helhet, en mängd uppgifter förelåge, vid hvilkas utredning

erfordrades biträde af personer med fackkunskap och praktisk erfarenhet i

såväl ett större jordbruks förvaltning som i jordbruksbyggnaders lämpliga

placering och uppförande, undersökning rörande dessa frågor måtte snarast

möjligt få vidtagas och sakkunniga personer härvid få tillkallas att biträda

vid uppgörande af planer och förslag i ifrågavarande hänseenden. För

egen del förklarade sig styrelsen anse direktörens ifrågavarande framställning

böra bifallas, under uttalande dock att förberedelserna för fångvårdens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 224.

öfvertagande af egendomen sannolikt skulle kräfva utgifter äfven i ett eller

annat hänseende, som icke af direktören uttryckligen berörts.

I enlighet med styrelsens därom gjorda framställning och efter inhämtande

af statskontorets yttrande anvisade sedermera Kungl. Maj:t enligt

nådigt bref den 4 september 1908 till styrelsens förfogande för angifna

syftet ett belopp af 1,000 kronor att utgå af förslagsanslaget till fångars

vård och underhåll.

Såsom sakkunniga att biträda vid ofvanberörda utredning tillkallades

statens landtbruksingenjör Daniel Wedblad, förvaltaren J. T. Ericson å

Eåbäck samt byggnadskonsulenten Sven Torgersruud, och afgåfvo dessa den

5 november 1908 yttrande och förslag i ämnet. Nämnda förslag innefattade,

bland annat, att anstalten genast från början skulle öfvertaga så stor

del af gården, som den ltomme att för framtiden använda eller enligt de

sakkunnigas beräkningar nära 589 hektar, att byggnaderna skulle därefter

inrättas samt att den öfriga delen af gården skulle bortlämnas på tjuguåriga

arrenden till ett antal af 16 ä 18 och utan afsikt att framdeles återtagas

under gemensamt bruk med den jord, som af anstalten för dess ändamål

behölles. De byggnader vid hufvudgården, som enligt de sakkunnigas åsikt

genast måste uppföras, vore ladugård för 100 kor, stall för 16 hästar och

oxhus för 16 oxar jämte vagns- och redskapshus samt loge. Nästan alla

arrendegårdarna ansågo de sakkunniga böra helt och hållet nybyggas, hvilket

arbete dock kunde fördelas på en längre tidsperiod, exempelvis 10 år.

Vid egendomen borde anställas en befallningsman, en ladugårdsförman, en

smed samt därutöfver sex fasta jordbruksarbetare, för hvilka samtliga bostäder

skulle nybyggas, däraf en genast. Lägenheterna Hästbryggan och

Färjestaden, belägna vid Mälaren utan sammanhang med gården i öfrigt,

ansågo de sakkunniga böra styckas och frånsäljas, likaså vissa till villatomter

lämpliga platser på längre afstånd från hufvudgården. Det belopp, som enligt

de sakkunnigas beräkningar erfordrades i anledning af fångvårdens öfvertagande

af egendomen den 14 mars 1909, utgjorde:

till kreatur och inventarier ........................... 50,000: —

» vårutsäde och gödselmedel ........................ 3,000: —

» byggnader vid hufvudgården ..................... 59,000: —

» » » arrendegårdarne .................. 20,000: —

Summa kronor 132,000: —

hvartill skulle komma, utöfver för inlösen af öfverloppsbyggnaderna af Riksdagen

redan anvisade 10,000 kronor, ersättning för höstplöjning 4,000 och

lösen af foder 7,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 224.

Fångvårdsstyrelsen, som icke ansett sig kunna biträda de sakkunnigas

förslag i fråga om fångvårdens öfvertagande af kungsladugården, har i underdånig

skrifvelse den 22 januari 1909 inkommit med eget förslag i ämnet.

Styrelsen har härvid till en början meddelat, att för att under

första tiden i möjligaste mån inskränka omfattningen af det jordbruk,

fångvården går att öfvertaga, styrelsen, sedan Lallerstedt, hvilken

dock kunnat antagas villig att, oaktadt husens förfallna skick, för en

tid behålla någon del af arrendet, afböjt härom framställdt förslag,

gifvit direktören i uppdrag att, med bibehållande tills vidare af nuvarande

arrendeinnehafvare å torp och lägenheter m. m., till dem, i

den mån deras resurser och de befintliga uthusen det medgifva, ytterligare

upplåta därför lämplig mark. Häri ingår, bland annat, fortsatt

och eventuellt ökad utarrendering till en hemmansägare i närheten af

en del jord, som genom sin aflägsenhet från anstalten icke lämpar sig att

af denna nu brukas. Därjämte har styrelsen antagit ett af Lallerstedt gjordt

anbud att för innevarande år öfvertaga den för anstalten obehöfliga höskörden

å en annan aflägset liggande del af egendomen.

Den kontanta inkomst, som härigenom bör tillfalla fångvården, torde

enligt styrelsens beräkning komma att för det närmaste året uppgå till

4,000 kronor eller således till föga mindre än den hittills utgående arrendeafgiften

för kungsladugården, 4,460 kronor.

Efter berörda utarrendering skulle anstaltens eget jordbruk för den närmaste

tiden komma att begränsas till omkring 240 hektar åkerjord eller därunder,

däri ingående de omkring 14 hektar åker, den redan nu innehar.

Beträffande den åkerjord, som anstalten sålunda skulle i eget bruk

nu öfvertaga, har styrelsen meddelat, att proportionsvis stor del däraf är

lagd i gräsvall. Så är särskild! fallet med de ägor, som äro från anstalten

mera aflägsna. Detta förhållande, framhåller styrelsen, måste för

fångvården få anses såsom synnerligen lyckligt, särdeles som en stor del

af den sålunda igenlagda jorden ligger i första årets vall. Fångvården

kan genom att fortfarande tills vidare hålla dessa delar i vall och endast

efterhand intaga dem i cirkulationen lättare afpassa öfvergången till en

intensivare brukning af egendomen efter de förefintliga resurserna. Behöfver

anstalten ej allt foder, som vallarna afkasta, kan det säljas antingen

bärgadt eller ock på strå, hvilket senare förfaringssätt kan anses

ställa sig nära jämförligt med utarrendering.

Kungsladugårdens skötsel, framhåller styrelsen vidare, betingar ladugårdsuppsättningens

uppbringande till åtminstone 100 mjölkkor. Af detta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 224.

antal torde under år 1909 böra uppköpas så många, som för producerande

af den i fångarnas utspisning ingående mjölken kunna anses minst behöfvas,

eller omkring 30 kor, samt sedermera, så fort ske kan, anskaffas

ytterligare behöfliga omkring 30 kor för tillhandahållande af mjölk åt

befattningshafvande vid anstalten. För det utvidgade jordbruket måste

redan för den närmaste tiden inköpas ytterligare 5 par hästar och 6 par

oxar utöfver antalet af anstaltens nuvarande dragare äfvensom anskaffas

andra inventarier för en kostnad, som, oaktadt en stor del däraf tillverkas

vid anstalten, för innevarande år, enligt styrelsens åsikt, icke kan beräknas

lägre än till 10,000 kronor.

Beträffande de hus, som vid anstalten i första hand erfordras för ersättande

af de gamla husen vid kungsladugården, har styrelsen framhållit,

att, då man i följd af fara för smitta icke kan våga insätta de nyköpta korna

i den förfallna ladugården vid egendomen, det är nödvändigt att redan i år

vid anstalten uppföra den del af husen, som afses för att däri inrymma

mjölkkorna. Styrelsens biträdande arkitekt anser, att denna byggnad bör af

praktiska och ekonomiska skäl på en gång göras fullt färdig för det beräknade

antalet af 100 kor. Till dess detta antal uppnås, kunna i ladugården

jämväl hysas anstaltens oxar samt det öfriga utrymmet där användas

till upplag af foder, hvarigenom för första tiden undvikes utgift för oxhus

och foderlada. Förutom nämnda byggnad måste under år 1909 uppföras

ett redskapsskjul, hvilket dock, enligt hvad styrelsen framhåller, endast

kan kräfva obetydligare kostnad. Arkitekten har beräknat att, om förberörda

arrendeinkomst från egendomen får disponeras för ett redskapsskjul

å stolpar och för ladugården med vattenledning och brunn samt aflopp,

det belopp, som för dennas färdigbyggande erfordras af andra medel,

kan inskränkas till 20,000 kronor.

De nu närmast erforderliga utgifterna för kungsladugårdens öfvertagande

har styrelsen alltså ansett kunna sålunda beräknas:

30 kor ..................... ä

kr.

250:

— 7,500: —

5 par hästar ............ ä

kr.

1,400:

— 7,000: —

6 par oxar............... ä

kr.

700:

— 4,200: —

Öfriga jordbruksinventarier

.. 10,000: —

Koladugård och redskapsskjul efter afdrag

af därför jämväl disponerade arrendemedel

....................................... 20,000: — 30,000: -

Summa kronor 48,700: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 224.

Härtill skulle ytterligare komma den ersättning, som Lallerstedt

betingat sig för höstplöjning och höstutsäde samt för det vid arrendets

frånträdande befintliga foderförråd, beräknadt till ett sammanlagdt värde

af 11,640 kronor.

Berörda utgifter, Indika, då andra medel därtill ej anvisats, måste

bestridas af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, har styrelsen

ansett böra redovisas såsom förskott från detta för att efter hand ersättas.

J)å härvid, likasom vid vanligt jordbruk, värdet af kreaturen torde böra

upptagas som tillgång för att efter hand afskrifvas samt likaledes värdet

af kvar liggande foder och gröda torde böra balanseras som tillgång, så

skulle säkerligen, enligt styrelsens åsikt, med beräkning härjämte af någon

inkomst af jordbruket, den skuld, hvari detta vid innevarande års slut

komme att häfta till förslagsanslaget, icke komma att uppgå ens till ofvan

beräknade utgiftsbelopp af 30,000 kronor för inventarier och hus. Möjligt

är, framhåller styrelsen, att denna skuld under första tiden därefter kan

komma att något ökas i och för ytterligare behöfliga åtgärder i följd af

kungsladugårdens öfvertagande, men med hänsyn till det ifrågavarande

jordbrukets billiga arbetskrafter och lätthet till produktsafsättning skall

helt säkert inom jämförelsevis kort framtid hela skulden vara af betald.

Under tiden skola de gjorda utgifterna icke hafva annan verkan på räkenskapen

än till förhöjning af det förlag af statsmedel, som styrelsen jämlikt

nådiga brefvet. den 9 februari 1858 enligt då af rikets ständer lämnadt

medgifvande innehar. Enligt styrelsens underdåniga skrifvelse den 11

september 1908 uppgick det förlag, som vid 1907 års slut sålunda innestod

för fångvårdens egna behof allenast till 171,900 kronor 18 öre.

Skillnaden häremellan och det belopp, hvartill förlaget enligt nämnda nådiga

bref får stiga eller till 375,000 kronor, är långt mer än tillräcklig

för att täcka den nu ifrågakomna snart öfvergående förlagsskulden.

På grund af hvad sålunda anförts har styrelsen, med framhållande

att arbetena för grunden till ladugårdsbyggnaden måste, för att den skall

hinna blifva färdig till hösten, med det snaraste påbörjas och att dragare

måste till egendomens öfvertagande och före vårbrukets början finnas anskaffade,

samt med tillkännagifvande att styrelsen, då för utsökande af

goda hästar tid erfordras, funnit sig föranlåten härom redan gifva anstaltens

direktör uppdrag, hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes medgifva, dels

att, utöfver den ersättning för höstplöjning samt höstutsäde och foder, som

tillkommer Lallerstedt vid hans frånträdande den 14 mars 1909 af arrendet,

må för fångvårdens öfvertagande af egendomen af förslagsanslaget till

IHh. till Ri/csd. Prat 11)01). 1 Sami. 1 Afd. 169 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 224.

fångars vård och underhåll under innevarande år förskjutas för inköp af

kor och dragare omkring 18,700 kronor, för anskaffande af andra jordbruksinventarier

omkring 10,000 kronor samt för uppförande vid anstalten

af koladugård och redskapsskjul, utöfver disponerandet härtill af den under

året inflytande arrendeinkomst, omkring 20,000 kronor, och dels att de

för anstaltens utvidgade jordbruk förskjutna utgifterna samt jordbrukets

tillgångar i kreatur samt foder och annan gröda få redovisas på sätt ofvan

angifvits.

Efter anmodan har t. f. domänintendenten Oscar Tamm den 9 mars

1909 afgifvit yttrande rörande de sakkunnigas ofvan omförmälta förslag

och fångvårdsstyrelsens med anledning däraf gjorda framställning.

I nämnda yttrande har Tamm till eu början framhållit, att då af

handlingarna framgår, att det för närvarande erfordras minst 60 kor för

att förse anstalten och dess förvaltning med deras behof af mjölk och det

väl får antagas, att anstalten kan komma att utvidgas, intet torde vara

att erinra mot storleken af den föreslagna ladugårdsbyggnaden, men att

kostnaden för dess uppbyggande obestridligen måste blifva ej obetydligt

större, om arbetet utföres på olika tider, än om hela byggnaden uppföres på

en gång. I förra fallet måste nämligen vissa provisoriska anordningar vidtagas,

såsom anbringandet af skiljeväggar, enär den del af byggnaden, som i

sådant fall skulle tillsvidare användas till foderrum, måste vara skild från

fähusafdelningen och afdelningen för dragare äfvenledes bör vara isolerad,

emedan korna eljest skulle blifva alltför mycket störda på de tider, när

de böra hafva stillhet och ro.

Vidare har Tamm gjort vissa erinringar mot de sakkunnigas förslag,

i hvad angår användandet af spåntak å de föreslagna nya husen samt

papptak å ladugården.

Slutligen har Tamm på anförda skäl uttalat sig emot de sakkunnigas

förslag, att den del af egendomen, som ej komme att disponeras för anstaltens

räkning, skulle hufvudsakligen uppdelas till arrendegårdar, hvilka skulle

inom viss tid förses med nya byggnader. Enligt Tamms åsikt är det

enda riktiga ur ekonomisk synpunkt, att all jord, som icke anses böra nu

eller framdeles tagas i anspråk för anstaltens räkning, uppdelas i tomter

och mindre lägenheter för att frånsäljas i det skick de befinnas.

I anledning af hvad Tamm sålunda anfört, har fångvårdsstyrelsen den

26 mars 1909 afgifvit förnyadt underdånigt utlåtande i ärendet.

I nämnda utlåtande har styrelsen till en början framhållit, att enligt

den mening, styrelsen i sitt den 17 januari 1908 afgifna yttrande uttalat,

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Majfcs Nåd. Proposition N:o 234.

styrelsen i fråga om de åtgärder, som på grund af Eiksdagens bifall till

propositionen om kungsladugårdens öfverlåtande till fångvården påkallas, i

sin underdåniga skrifvelse den 22 januari 1909 till uppförande vid anstalten

innevarande år föreslagit allenast de hus, som i första hand oundgängligen

erfordras till ersättande af de gamla byggnaderna vid kungsladugården.

Härvid har styrelsen afsett, såväl att under den första tiden,

innan inkomst af det utvidgade jordbruket vinnes, inskränka däraf föranledda

utgifter till de minsta möjliga, som äfven att genom användande

vid de första nybyggnaderna, så långt ske kan, af därtill lämpliga vaktbetjänte

och fångar bereda dessa sådan öfning, att de i vidsträcktare mån

kunde anlitas för de fortsatta byggnadsarbetena. Med ett dylikt tillvägagående

vunnes utsikt att nedbringa arbetskostnaden, på samma gång som

fångvården, genom att i arbetet använda och öfva fångar, hvilka därför

äga förutsättning, finge ökadt tillfälle att tillvarataga sin uppfostrande

uppgift. Att, såsom Tamm synes vilja förorda, nu låta — med frånträdande

af styrelsens berörda plan — på en gång utföra hela den i

sammanhang med ladugården ifrågakomna byggnadskomplexen kunde visserligen

vara ekonomiskt fördelaktigt för enskild ägare, som i arbetet endast

hade legda krafter att tillgå, men torde, med hänsyn till hvad ofvan anförts,

ej för fångvården vara att förorda.

Hvad angår Tamms betänkligheter mot inhysandet af dragare i samma

byggnad som kor, framhåller styrelsen, att en dylik anordning ifrågasatts

allenast beträffande oxarne vid jordbruket, hvilkas förvarande i ladugården

ej kan befaras utöfva samma störande inverkan, som om det gällde att i

byggnaden tillika insätta hästar. Förhållandet skulle dessutom upphöra,

så fort särskilt oxstall hunnit byggas. Hästarne har styrelsen, ehuru

den gamla stallbyggnaden vid kungsladugården är synnerligen förfallen,

tänkt tills vidare låta inrymma i detta stall.

För öfrigt bär styrelsen påpekat, att om, enligt Tamms förslag, sedan

koladugården uppförts på eu gång till sin fulla storlek, denna till en början

endast skulle användas för inhysande af korna, det blefve nödvändigt att

genast anskaffa full kreatursbesättning, då i annat fall temperaturen i ladugården

komme att den kalla årstiden hålla sig för låg.

I)å Tamm uttalat sig mot användande af spån eller papp till taket å

ladugården, har styrelsen upplyst, att i den enligt styrelsens underdåniga

skrifvelse den 22 sistlidne januari uppgjorda kostnadsberäkningen för ladugårdsbyggnad

icke ingår något dylikt taktäckningsmaterial.

Såsom i berörda underdåniga skrifvelse förmäles, hade anstalt då redan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 224.

träffats i syfte att tills vidare utarrendera dels sådan mark å kungsladugården,

som i följd af sin aflägsenhet från tvångsarbetsanstalten ej kunde

med fångvårdens egna arbetskrafter brukas, dels ock, till nuvarande torpare

å egendomen, dem redan tillagd jord med den ytterligare ökning i

areal, som deras resurser och å lägenheterna befintliga ekonomibyggnader

funnos medgifva. Den inkomst, som enligt nu afslutade arrendeaftal för

året den 14 mars 1909—14 mars 1910 i sådant hänseende betingats åt

fångvården, uppgår, framhåller styrelsen, till sammanlagdt 4,285 kronor.

För att berörda aflägsnare delar af egendomen skola komma anstaltens

ändamål till godo, anser styrelsen, att där småningom böra anordnas arrendegårdar

af sådan storlek och så bebyggda, att till dessa gårdar må kunna

för jordens brukande afskiljas sådana tvångsarbetsfångar, som med hänsyn

till ådagalagdt välförhållande och för jordbruksarbete visade anlag samt

den ådömda tvångsarbetstidens längd kunde villkorligt medgifvas något

större frihet. Det vore för sådant fall styrelsens mening att lämna dessa

fångar till biträde åt arrendatorn såsom husbonde, under dennes närmaste

tillsyn, med anstaltens direktör såsom öfverordnad myndighet. För kungsladugårdens

torp, kvilka för närvarande mestadels ej äro större än att de

kunna brukas af torparen själf utan främmande arbetskraft och äga synligen

förfallna åbyggnader, har styrelsen afsett en liknande anordning.

Som ifrågavarande torp med hänsyn till jordens afskilda läge mellan backar

samt hag- och skogsmark ej gärna kunna tagas under anstaltens eget bruk,

har styrelsen tänkt sig att, jämte det husen upphjälptes och utvidgades

samt, där så vore beköfligt, ombyggdes, jordarealen skulle ökas, så att

äfven torparne kunde mottaga fångar i sitt arbete under enahanda betingelser

som de större arrendatorerna. På detta sätt skulle för tvångsarbetsfångarne

å Svartsjö införas en behandling, som i visst afseende motsvarade

den villkorliga frigifningen för fångar dömda till straffarbete, å

hvilka tillämpningen af sagda institut de två senaste åren visat ett synnerligen

godt resultat.

För sålunda ifrågasatta anordningar vid arrendegårdar och torp har

styrelsen ämnat till nådig pröfning framlägga en fullständig plan, hvars

realiserande emellertid ej kan förenas med det af Tamm tillstyrkta förfarandet

att i tomter och mindre lägenheter uppdela samt i befintligt skick

frånsälja, såsom hans mening synes vara, all den jord, som icke anses

böra nu eller framdeles tagas under direkt bruk af anstalten. Ett sådant

tillvägagående synes, enligt styrelsens åsikt, äfven om här ofvan föreslagna

åtgärder för utnyttjande af torp och arrendegårdar ej skulle vinna god
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 224.

kännande, blott med största försiktighet kunna anlitas och endast för så

aflägsen del af egendomen, att något störande inflytande af obehöriga ej

vore för anstalten att befara.

•!Enligt från fångvårdsstyrelsen införskaffad uppgift har på grund af

det med kungsladugårdens förutvarande arrendator träffade aftal vid egendomens

afträdande den 14 mars 1909 efter skedd värdering till honom

Utbetalts följande ersättningsbelopp:

för plöjning och höstutsäde ........................ kr. 5,246:20

» det vid afträdandet befintliga foderförrådet... kr. 17,095: 41

Summa kronor 22,341: 61

Till förklaring att berörda summa så väsentligen öfverstigit, hvad i

nämnda hänseende beräknats, har styrelsen åberopat förra årets ovanligt

lika foderskörd. Det förråd häraf, som styrelsen enligt aftalet med Lallerstedt

fått öfvertaga, har nämligen uppgått till icke mindre än 199,995

kilogram hö och 436,000 kilogram halm.

Slutligen har statskontoret den 29 mars 1909 afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande, i hvad angår sättet för bestridande och redovisande af

utgifterna för landtbruksrörelsen vid kungsladugården. Statskontoret har

härvid tillstyrkt, att det belopp, som blefve för ifrågavarande ändamål beviljadt,

finge af styrelsen förskottsvis utbetalas af under händer varande

medel och, intill det blifvit genom jordbrukets afkastning ersatt, redovisas

i styrelsens hufvudbok å konto: »Förskott för fångvårdens öfvertagande af

Svartsj ö kungsladugård».

I likhet med fångvårdsstyrelsen anser jag de sakkunnigas förslag icke

vara af beskaffenhet att böra läggas till grund för fångvårdens öfvertagande

af jordbruket vid Svartsjö, utan ansluter jag mig härutinnan till hvad

styrelsen i detta hänseende föreslagit. Särskildt hvad angår frågan om

försäljning från egendomen af de delar där af, som icke anses böra nu eller

framdeles tagas i anspråk för anstaltens räkning, finner jag denna fråga i

alla händelser vara för tidigt väckt för att nu böra komma under ompröfning.

Att ersättningen till kungsladugårdens förutvarande arrendator för

höstplöjning in. m. kommit att så väsentligt öfverstiga beräkningarna, kan

visserligen synas betänkligt, men genom försäljning af det för det nuva
-

Bili. till Ili/csd. Prat. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 169 Häft.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 224.

rande jordbruket öfverflödiga foderförrådet torde väl en motsvarande inkomst

kunna beredas.

I fråga om sättet för bestridande och redovisande af utgifterna för

den utvidgade landtbruksrörelsen vid Svartsjö har jag ingenting att erinra

mot hvad styrelsen med statskontorets tillstyrkande härutinnan föreslagit.

Med hänsyn såväl till det nu behöfliga anslagets storlek som de öfriga

utgifter, hvilka i anledning af fångvårdens öfvertagande af Svartsjö kungsladugård

kunna för framtiden beräknas, anser jag emellertid Riksdagens

medgifvande böra inhämtas i fråga om det föreslagna sättet för ifrågavarande

utgifters bestridande.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att de belopp, som i anledning

af fångvårdens öfvertagande af Svartsjö kungsladugård erfordras för bestridande

af utgifterna för den utvidgade landtbruksrörelsen därstädes, må

efter Kungl. Maj:ts pröfning af fångvårdsstyrelsen tillsvidare förskotteras

af tillgängliga medel att, tills dessa förskott blifvit genom jordbrukets afkastning

ersatta, i fångvårdsstyrelsens hufvudbok redovisas å konto: »Förskott

för fångvårdens öfvertagande af Svartsjö kungsladugård».

Statsrådets öfriga ledamöter biträdde föredragandens hemställan;

och täcktes Hans Maj:t Konungen med bifall härtill

förordna, att nådig proposition skall till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1909:192 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående \ sättet för bestridande och redovisande af fångvårdens utgifter för landtbruksrörelsen vid Svartsj s. 1 i texten