Sök i Ratio Lex

Med förslag till ecklesiastik boställsordning

1909-02-19 · 115 sidor, varav 107 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 107 av 115 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:40, Med förslag till ecklesiastik boställsordning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

1

N:o 40.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

ecklesiastik boställsordning; gifven Stockholms slott den

19 februari 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden och af ett i högsta domstolen fördt protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag

till ecklesiastik boställsordning.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

Bih. till Riked. Proi. 1,90,9. 1 Sami. 1 Afd. 21 Haft, (N:o 40).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

Förslag

till

Ecklesiastik boställsordning.

Med ändring af hvad lag eller författning innehåller häremot stridande

förordnas som följer:

I Kap.

Om. hvad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.

1 §•

1. Såsom boställen anses i denna boställsordning alla de hemman

och lägenheter, som äro anslagna till bostad eller aflöning åt biskopar,

kyrkoherdar, komministrar, kapellpredikanter och pastoratsadjunkter eller

till prästänkesäten, äfvensom de hemman och lägenheter, hvilkas afkomst

ingår till prästerlig löneregleringsfond.

2. Boställen, som äro af sedda till löntagares bostad, kallas i denna

författning bostadsboställen; och må för hvarje prästerlig befattning endast

ett boställe såsom bostadsboställe anses, öfriga boställen kallas löningsboställen.

2 §.

Bostadsboställen indelas i tre klasser; och omfattar

första klassen: bostadsboställen för biskopar;

andra klassen: bostadsboställen för kyrkoherdar;

tredje klassen: bostadsboställen för komministrar, kapellpredikanter och

pastoratsadj unkter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

3

II Kap.

Om laga hus.

3 §•

Å bostadsboställen, förenade med jordbruk, på landet och i stad skola,

där ej synerätt enligt 5 § medgifver undantag, finnas följande laga hus:

1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod,

6) hemlighus, 7) drängstuga, 8) vagnshus, 9) spannmålsbod, 10) redskapshus,

11) stall, 12) fähus, 13) fårhus eller, å mindre boställen, i fähuset

anbringad särskild fårkätte, 14) svinhus och 15) en eller flera lador samt

loge eller logar efter behofvet, hvarjämte af synerätt må, där sådant pröfvas

nödigt, å dessa boställen såsom laga hus föreskrifvas ytterligare en

källare samt brunn.

4 §•

Bostadsboställen utan jordbruk på landet och i stad skola, där ej

synerätt enligt 5 § medgifver undantag, vara försedda med dessa laga

hus: 1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5)

vedbod och 6) hemlighus, äfvensom 7) drängstuga, 8) stall och 9) vagnshus,

de tre sist nämnda husen dock å andra och tredje klassernas bostadsboställen

endast i det fall, att boställshafvaren för tjänsteresor behöfver hålla

häst och åkdon. Erfordras å bostadsboställe utan jordbruk flera hus än

nu år sagdt, må efter omständigheterna af synerätt föreskrifvas ytterligare

något eller några af de i 3 § omförmälda hus.

5 §•

1. Där, i följd af ortens förhållanden eller något med jordbruk

förenadt bostadsboställes särskilda beskaffenhet, skötsel af får eller svin ej

lämpligen kan äga rum, må fårhus eller svinhus kunna uteslutas.

2. Å bostadsboställe af tredje klassen må jämväl följande hus: visthus,

brygghus, drängstuga, vagnshus och spannmålsbod, ett eller flera, uteslutas,

när de kunna undvaras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 40.

6 §.

Löningsboställen bebyggas efter hvad för kronohemman är stadgadt,

där ej dessa boställen antingen, såsom icke afsedda för jordbruk, erfordra

hus af särskild beskaffenhet, eller ock, såsom brukade gemensamt med

bostadsboställen eller af annan anledning, af synerätt pröfvas kunna undvara

alla eller vissa af de för kronohemman föreskrift^ hus.

7 §•

Sätesbyggning jämte hushållskällare, om sådan anordnas under sätesbyggningen,

uppföres, där läget så medgifver, på lämpligt afstånd från

annan åbyggnad, öfriga laga hus, som för hvart boställe föreskrifvas,

skola sammanbyggas, i den mån sådant pröfvas lämpligt. I allmänhet

bör dock undvikas sådant sammanförande af hus, att därigenom sammanblandning

af boställshafvares och annans nybyggnads- och underhållsskyldighet

uppstår.

Alla hus skola läggas och inrättas så, att eldfara, så vidt möjligt,

undvikes samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller fördyras.

8 §•

1. Sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen bygges efter

ritning, som för hvarje fall fastställes af Kungl. Maj:t.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må föreskrifvas

minst sex, högst nio boningsrum, af hvilka ett tillika skall vara

expeditionsrum, jämte kök, skafferi, erforderliga kontor samt en eller två

förstugor. Där det finnes vara af behofvet påkalladt, inrättas ett brandfritt

hvalf.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må föreskrifvas

minst fyra, högst sex boningsrum jämte kök, »skafferi, erforderliga

kontor och en eller två förstugor.

9 §•

1. Sätesbyggning å bostadsboställe uppföres på stenfot af minst

fem decimeters höjd ofvan jord, med väggar företrädesvis af tegel eller

timmer, men äfven, där något af dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas,

af annat ändamålsenligt byggnadsämne. Till byggnaden i öfrigt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o -10.

användas de ämnen, som finnas lämpliga och öfverensstämma med ortens

sed. Boningsrummen göras så stora, som behofvet i hvarje fall fordrar,

omkring tre meter höga, och skola vara försedda med nödiga och lämpliga

anordningar för uppvärmning och luftväxling. Alla boningsrum förses

med dubbelfönster, gipsade, boaserade eller spända tak, oljemålning å

panel, dörrar, dörr- och fönsterinfattningar samt tapeter eller lämplig

målning å väggarna.

2. Ofriga laga hus å bostadsboställe uppföras af ändamålsenliga

byggnadsämnen efter ortens sed till den storlek, behofvet i hvarje fall

fordrar.

3. Brygghus skall innehålla anordningar för tvätt och, där så erfordras,

äfven för brygd och bakning.

4* Stall, fähus och fårhus förses med skullar eller andra foderrum.

10 §.

Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt fall af

synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjänlig beklädnad

samt anstrykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning af annat

ämne äfvensom för andra laga hus å bostadsboställen må efter behofvet

och ortens sed tjänlig beklädnad och anstrykning föreskrifvas.

11 §.

Där vid husesyn eller ekonomisk besiktning föreskrift meddelas om

storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af laga hus å bostadsboställe,

iakttages, å ena sidan, att byggnadens varaktighet och boställshafvarens

skäliga behof tillgodoses samt, å andra sidan, att de med byggnadsskyldighetens

fullgörande förenade kostnader ej varda mer än nödigt

betungande.

Ill Kap.

Om nybyggnads- och underhållskyldigheten å de laga husen.

12 §.

För bostadsboställe af första klassen galle hvad särskildt är förordnadt

i fråga om hvem skyldigheten att nybygga och underhålla därtill

hörande laga hus åligger.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kutig,/. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

13 §.

o

A bostadsboställen af andra och tredje klasserna på landet skola

sätesbyggning, visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus och

brunn, för så vidt de dar böra enligt denna författning såsom laga hus

finnas, nybyggas och underhållas af pastoratet. Öfriga laga hus å sådana

boställen nybyggas och underhållas af boställshafvaren.

14 §.

o

A bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad nybyggas och

underhållas alla laga hus af pastoratet.

15 §.

o

A löningsboställen åligger nybyggnads- och underhållsskyldigheten

boställshafvaren.

16 §.

Uppkommande brister å boställes insynade hus skola afhjälpas, i den

mån sådant föreskrifves eller eljest blifver nödigt.

17 §•

Nybyggnad af sätesbyggning eller visthus, brygghus, drängstuga,

spannmålsbod, stall, fähus, loge med lada å bostadsboställe eller därmed i

sambruk förenad! löningsboställe må icke företagas, utan att synerätt därom

beslutar; och må på bostadsboställe af andra eller tredje klassen å landet

eller med dylikt boställe i sambruk förenad! löningsboställe nybyggnad af

annat laga hus eller åtgärd, som i 20 § 2 moln. omförmäles, ej heller

vidtagas af boställshafvare, utan att föreskrift därom meddelats af synerätt

eller vid ekonomisk besiktning.

18 §.

Boställshafvare vare skyldig väl vårda sådana till hans begagnande

upplåtna hus, som af annan nybyggas och underhållas. Brister, som å

dylika eller andra å boställe insynade hus uppkomma genom boställshafvarens

vanvård, skola af honom på egen bekostnad afhjälpas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kutigl. Majds Nåd. Proposition N:o 40.

7

19 §.

1. I afseende på boställshafvares och församlings rätt att till nybyggnad

och förbättring af boställes hus samt boställshafvares rätt att i öfrigt

till husbehof använda boställes skogstillgång lände till efterrättelse hvad

särskildt är stadgadt.

I Ö ^ ^

2. Andra å boställe tillgängliga byggnadsämnen, som icke äro att

hänföra till den boställshafvaren ensam tillkommande afkastningen af bostället,

må, där sådant kan ske utan men för bostället eller boställshafvaren,

jämväl af annan nybyggnads- och underhållsskyldig användas till nybyggnad

och förbättring å bostället. Förslår tillgången ej till både boställshafvares

och annan byggnadsskyldigs behof, hafve boställshafvare

bästa rätten.

20 §.

1. Vid nybyggnad af boställshafvares laga hus å bostadsboställe af

andra eller tredje klassen på landet eller med sådant boställe i sambruk

förenadt löningsboställe skall, där ej annat föranledes af bestämmelserna i

18 och 27 §§, den af synerätt vid arbetets godkännande fastställda kostnad

godtgöras boställshafvaren af de medel, som enligt lagen om reglering

af prästerskapets aflöning skola för sådant ändamål årligen afsättas och af

vederbörande kyrkoråd förvaltas; dock att vid nybyggnad i följd af brandskada

dylik godtgörelse icke må utgå för den kostnad, som motsvarar uppburen

brandskadeersättning.

Omedelbart efter byggnadsarbetets godkännande skall godtgörelsen

till boställshafvaren utbetalas af de på sätt ofvan blifvit nämndt uppsamlade

medlen. Hvad därvid tilläfventyrs brister skall jämte ränta därå

efter fem för hundra, allt efter som för ändamålet afsedda medel inflyta,

tillhandahållas boställshafvaren, äfven om han frånträder bostället, innan

nybyggnadskostnaden blifvit på angifvet sätt till fullo godtgjord.

2. Hvad sålunda stadgats om nybyggnadskostnad galle ock om kostnad

för förbättring af boställshafvares laga hus å de i 1 mom. omförmälda

boställen, när tak med tillhörande sparrvcrk ånyo uppföres, eller

hus, med bibehållande af gammalt sparrverk, förses med ny taktäckning,

eller yttervägg i sin helhet eller till större delen ombygges, eller å gammalt

hus anbringas ny brädfodring med anstrykning därå eller annan ändamålsenlig

beklädnad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

3. Sedan nybyggnad eller förbättring, hvarom i denna § sägs, blifvit

i behörig ordning beslutad, må boställshafvaren, till bestridande af kostnad,

för hvilken han enligt bestämmelserna i denna § äger att undfå godtgörelse,

erhålla förskott af de medel, som redan blifvit uppsamlade, därest

han ställer fullgod säkerhet för det förskotterade beloppet.

4. Innan kostnad för nybyggnad eller förbättring blifvit förutvarande

boställshafvare till fullo godtgjord, vare efterträdande boställshafvare

ej berättigad att af medel, som i denna § afses, erhålla godtgörelse

för eller förskott å kostnad för honom åliggande nybyggnads- eller

förbättringsarbeten.

21 §.

Kostnaden för underhåll af boställshafvares laga hus å bostadsboställe

af andra eller tredje klassen på landet eller med sådant boställe i sambruk

förenad! löningsboställe skall, där ej annat föranledes af bestämmelserna i

18 och 27 §§, boställshafvaren, på sätt här nedan sägs, godtgöras af de

medel, som enligt lagen om reglering af prästerskapets aflöning skola för

detta ändamål årligen afsättas och af vederbörande kyrkoråd förvaltas.

Då boställshafvaren visar sig hafva gjort utgift för underhållsarbete,

som blifvit af synerätt eller vid ekonomisk besiktning föreskrifvet, skall

godtgörelse för utgiften, i den mån densamma icke öfverstiger den enligt

vederbörligt syne- eller besiktningsinstrument för arbetet beräknade kostnad,

omedelbarligen till boställshafvaren utbetalas af omförmälda medel.

Har för arbete, som nu är sagdt, den beräknade kostnaden öfver skridits,

eller har boställshafvaren gjort utgift för underhållsarbete, som ej blifvit

honom ålagdt, äge han jämväl af ifrågavarande medel bekomma godtgörelse

för sådan utgift, så vidt densamma af synerätt eller vid ekonomisk besiktning

pröfvas hafva varit af behofvet påkallad. I händelse underhållsarbete

föranledts af brandskada, skall hvad i 20 § sägs i fråga om godtgörelse

för sålunda orsakad kostnad äga motsvarande tillämpning.

Därest i förekommande fall de uppsamlade medlen icke förslå till

godtgörelsens gäldande, skall bristen jämte ränta därå efter fem för hundra

till boställshafvaren, ehvad han fortfarande innehar eller afträdt bostället,

utbetalas efter hand som medel härför blifva tillgängliga, och skall alltid

förutvarande boställshafvares fordran äga företräde till betalning framför

efterträdande boställshafvares.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

9

IV Kap.

Om andra byggnader än de laga husen.

22 §.

1. Finner synerätt, att på bostaclsboställe eller därmed i sambruk förenadt

Iöningsboställe insynadt torp eller fäbodeställe bör bibehållas eller

nytt sådant bör insynas eller insynad kvarn bör kvarblifva, skall boställshafvare

där uppföra och underhålla de byggnader, som af synerätten föreskrifvas.

2. Hvad i 1 mom. stadgas om torphus galle ock om hus på nyodling,

som efter frihetsår återgår till boställe.

23 §.

Alla andra byggnader än de i 3, 4, 6 och 22 §§ omförmälda äro öfverloppshus,

hvilka tillträdaren äger att från afträdaren lösa till det värde,

som, i brist af åsämjande, synerätten därå sätter. Har tillträdaren vid afoch

tillträdessynen tillkännagifvit sin afsikt att ej lösa öfverloppshus, eller

underlåter han att inom en månad efter synen förklara sig villig därtill,

må afträdaren bortföra huset inom tid, som vid synen föreskrifves. År

till huset byggnadsvirke hämtadt från boställets skog och har icke virket

utgjorts af sådan andel i skogens afkastning, som, enligt hvad särskildt

är stadgadt, i vissa fall kan, utöfver husbehofvet, tillkomma boställshafvaren,

må huset ej bortföras, innan afträdaren för virket utgifvit ersättning

till belopp, som synerätten bestämmer; skolande ersättningen användas till

boställets nytta enligt de närmare föreskrifter synerätten meddelar.

Har ej afträdaren inom den bestämda tiden bortfört öfverloppshus,

som han berättigats borttaga, tillfälle huset tillträdaren med den rätt,

med hvilken afträdaren innehaft detsamma.

Bill. till liihd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 A JA. 21 Käft. (N:o 40.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

V Kap.

Om brandförsäkring.

24 §.

Alla hus, hvilkas nybyggnad åligger boställshafvare, vare han pliktig

att uti allmänt brandförsäkringsverk eller brandstodsförening med reglemente

fastställdt af Kungl. Maj:t eller uti brandstodsförening för härad

eller län med reglemente fastställdt af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

■brandförsäkra för domkapitlets räkning till husens fulla, i behörig ordning

uppskattade värde; och skall sådan försäkring af honom behörigen

vidmakthållas.

25 §.

Brandskadeersättning uppbäres af domkapitlet, som tillhandahåller boställshafvaren

ersättningsbeloppet, hvarvid domkapitlet äger förordna, huruvida,

innan lyftning får ske, säkerhet hos domkapitlet skall ställas för

medlens användande till återställande af hvad genom branden blifvit förstördt.

26 §.

Bx*andskadeei''sättning, soin boställshafvare lvftat, skall redovisas vid

nästa ekonomiska besiktning eller husesyn.

27 §.

Boställshafvare, som försummat sin skyldighet att taga eller vidmakthålla

brandförsäkring, svare själf för brandskada och bygge nytt upp för

hvad som brunnit, utan rätt till godtgörelse för byggnadskostnaden i hvad

den motsvarar värdet af det brunna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

11

VI Kap.

Om ägornas vård och bruk samt om fördelning till godtgörande på

vissa år af kostnad eller förlust, som boställshafvare

kan få vidkännas.

28 §.

Boställshafvare skall väl häfda samt i god växtkraft hålla boställes

åker och äng, gräfva och vidmakthålla nödiga diken, efter hvad därom är

stadgadt, samt, i öfverensstämmelse med den särskilda plan, som angående

befintliga hagmarkers ändamålsenliga skötsel må vara fastställd, röja och

vårda sådana marker.

29 §.

1. Boställshafvare skall väl vårda och vidmakthålla trädgård. Om å

bostadsboställe trädgård är otillräcklig eller alldeles saknas, bör, där det

kan ske med fördel, den gamla utvidgas eller ny anläggas efter hvad

synerätt pröfvar skäligt. Vid nästpåföljande af- och tillträdessyn må, om

synerätt finner afträdare!! icke hafva innehaft bostället så länge, att afkastningen

därunder kan anses hafva ersatt utvidgnings- eller anläggningskostnaden,

denna kostnad till belopp af högst femhundra kronor fördelas

af synerätt till godtgörande på viss tid, beräknad från den dag, utvidgningen

eller anläggningen börjats, och till högst tio år efter dåvarande

boställshafvares afträde.

2. I afseende på skogens skötsel och vård lände till efterrättelse

hvad därom särskild! är stadgadt.

3. Torfmosse skall ändamålsenligt begagnas.

30 §.

1. Om hägnad i ägoskillnad mot annans jord gälle hvad därom är

stadgadt. Den hägnad, boställshafvare åligger i ägoskillnad hålla, skall

vid boställes afträdande aflämnas i fredgillt stånd.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

2. Om på yrkande af granne boställshafvare måst deltaga i uppförande

af nytt stängsel, och synerätt finner kostnaden för boställshafvarens

andel däri uppgå till högre belopp, än han anses böra vidkännas, må hägnadskostnaden

af synerätten fördelas till godtgörelse på det antal år, som

pröfvas skäligt, dock icke öfverstigande tjugu, räknadt från den tid, då

stängslet blifvit fullbordadt.

3. Inom boställes ägoområde vare boställshafvare ej förbunden att

hålla hägnad; dock att hägnad, som vid hans tillträde funnits, skall fortfarande

underhållas, intill dess vid syn eller ekonomisk besiktning annorlunda

förordnas.

31 §.

1. I fråga om nyodling eller uppröjning af beteshage å boställes

skogsmark galle hvad därom särskild! är stadgadt.

2. Vill boställshafvare för tillämnad odling af kärr, mosse eller annan

oländig mark, däraf i dess närvarande skick föga eller ingen afkomst kan

erhållas, tillförsäkra sig rätt till frihetsår, enligt hvad därom särskildt är

stadgadt, göre anmälan om företaget hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som därefter iakttager hvad gällande författningar i sådant fall föreskrifva.

När frihetsår beviljas, bestämme Kungl. Maj:ts befallningshafvande, om

och hvilka byggnader å den odlade lägenheten böra finnas. Virke till

dessa byggnader äfvensom till de för odlingen nödiga hägnader jämte erforderligt

bränsle äger boställshafvaren under den tid, han innehar äfven

själfva bostället, hämta från dess skogsafkastning; men sedan han afträdt

bostället, åtnjuter han icke annan rätt till afkastning af skogen, än att

därifrån, så vidt dåvarande innehafvare af bostället ändock kan från skogen

få sitt virkesbehof fylldt, virke till hägnad i odlingslägenhetens yttergränser

må tagas efter utsyning af vederbörande skogstjänsteman.

3. Vid frihetsårens slut skall den odlade lägenheten, till åker och

äng behörigen häfdad, jämte erforderliga hägnader och byggnader i försvarligt

skick till bostället afträdas utan ersättning; och skall i fråga om

utrönandet af lägenhetens beskaffenhet tillämpas hvad angående syn mellan

jordägare och arrendator är i allmänhet stadgadt.

32 §.

Odling genom flåhackning och bränning af torf må icke verkställas

utan särskildt därtill af Kungl. Majtts befallningshafvande gifvet tillstånd.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

13

33 §.

1. Om fördelning till godtgörande på vissa år af den kostnad, boställshafvare

kan hafva under sin besinningstid fått vidkännas med anledning

af laga skifte, skogsindelning, deltagande i vattenafledningsföretag för samfällig

jords odling eller förbättring, nybyggnad af kyrka eller andra allmänna

hus, uppförande af broar eller anläggning af vägar, galle hvad

därom särskild! är stadgadt; och vare efterträdare ej skyldig att annorlunda

än på grund af sådan fördelning vidkännas de kostnader, som i

dessa afseenden bort utgå före hans tillträde af bostället.

2. Därest boställshafvare för all framtid brandförsäkra! in synad t hus

genom inbetalning, på en gång eller i särskilda poster, af hela den för

sådan försäkring bestämda afgift, må denna vid nästföljande af- och tillträdessyn

till godtgörande fördelas på vissa, högst tjugu år, räknade från

den tid, då första inbetalningen skedde.

3. Har nybyggnad eller förbättring eller annan åtgärd, därför boställshafvare

förklarats skyldig svara, blifvit af efterträdande boställshafvare

verkställd, och kan det visas, att denne, utan egen försummelse, varit urståndsatt

att hos företrädaren utfå den härför bestämda kostnadsersättning,

må den förlust, hvilken sålunda uppstått för efterträdaren, efter synerätt^

pröfning fördelas till godtgörande på vissa, högst tjugu år, räknade från

denne boställshafvares tillträde.

4. Finnes vid af- och tillträdessyn, att afträdaren måst för nybyggnad

af laga hus å första klassens bostadsboställe eller å löningsboställe,

som innehafves af biskop, eller för sådan förbättring af dessa hus, som

afses i 20 § 2 inom., eller för uppförande af byggnader, hvarom i 22 §

sägs, vidkännas större kostnad, än synerätt pröfvar motsvara för afträdarens

besittningstid skälig utgift i berörda hänseende, må, där ej sådant fall,

som i 3 mom. afses, är för handen, den Överskjutande kostnaden, såsom

syncrätten iinner skäligt, fördelas till godtgörande på vissa, högst tjugu

år från nämnde boställshafvares frånträdande af bostället.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

VII Kap.

Om öfverträdelse af nyttjanderätt till boställe.

34 §.

Hvad boställe tillhörer eller från dess ägor är hämtadt och icke kan

räknas till dess årliga afkastning, må ej athändas bostället, utan att sådant

är särskilt tillåtet, ej heller torf eller skogseffekter, äfven om de kunna

anses tillhöra boställets årliga afkastning. Gödsel må icke bortföras från

boställe, förenadt med jordbruk.

Stråfoder må boställshafvaren icke förr än vid afträdestiden från

sådant boställe, som sist är sagdt, bortföra utan särskildt tillstånd. Detta

sökes hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande och må för hvarje gång icke

medgifvas för längre tid än ett år. Vid pröfning af ärendet tages i noggrant

öfvervägande, huruvida och under hvilka villkor det begärda tillståndet,

utan skada för bostället, kan, med hänsyn till där befintliga

förhållanden, meddelas. Innan dylikt ärende afgöres, skall domkapitlets

yttrande inhämtas. Har boställshafvaren, när han skall afträda bostället,

foder öfver, hembjude det efterträdaren till pris motsvarande hälften af

det i orten för dylikt foder gångbara. Vill efterträdaren det lösa, skall, där ej

öfverenskommelse träffas om den ersättning, hvilken sålunda bör utgå,

denna bestämmas af tre gode män, utsedde i den ordning, lagen om

skiljemän den 28 oktober 1887 angående val af sådana stadgar; ägande

part, som ej nöjes med gode männens beslut, att draga tvisten under

rättens pröfning, så framt han sin talan instämmer inom nittio dagar från

det beslutet honom tillställdes; och skall i beslutet lämnas tydlig hänvisning

om hvad den missnöjde har att iakttaga för tvistens dragande

under rättens pröfning. Beslutet skall, änskönt någondera parten vill

söka domaren, gå i verkställighet, där ej domaren eller öfverexekutor

annorlunda förordnar. Vill efterträdaren ej lösa fodret, må afträdaren

det bortföra.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

15

35 §.

Gör boställshafvare åverkan å bostället, eller öfverträder han eljest

sin nyttjanderätt, galle hvad i fråga om sådana förseelser, begångna af

brukare af legd jord, är i strafflagen stadgadt.

VIII Kap.

Om af* och tillträde.

36 §.

Boställe afträdes såsom hittills den 1 maj; dock att tillträdaren äger

att den 14 mars öfvertaga brukningen af boställets jord och få åt sig

upplåten hälften i husen, med undantag af sätesbyggning, visthus, hushållskällare

och brygghus.

37 §.

Aret före boställes afträdande skall afträdare!!, med bibehållande af

förut tillämpad växtföljd, låta åt tillträdaren verkställa trädesbruk, höstplöjning,

gräsfrö- och höstsädessådd mot ersättning, som, i brist af åsämjande,

bestämmes af tre gode män, utsedde i den ordning, lagen om skiljemän

den 28 oktober 1887 i fråga om val af sådana föreskrifver; ägande part,

som ej nöjes med gode männens beslut, att draga tvisten under rättens

pröfning, så framt lian sin talan instämmer inom nittio dagar från det

beslutet honom tillställdes. Om meddelande i beslutet af hänvisning för

den missnöjde och om beslutets verkställighet skall hvad i 34 § är för där

afsedt fall stadgadt äga motsvarande tillämpning.

38 §.

År vid tiden för boställes afträdande icke bestämdt, hvem som kommer

att tillträda bostället, skall domkapitlet föranstalta, att bostället emellertid

varder behörigen brukadt och vårdadt, intill dess detsammas skötsel

och vård kan af tillträdare öfvertagas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majds Nåd. Proposition iS:o 40.

39 §.

A alla med jordbruk förenade boställen vare afträdaren skyldig att,

så vida icke sådant förhindras af omständigheter, till Indika han icke varit

vållande, utan ersättning tillhandahålla efterträdaren den efter vanliga förhållanden

nödiga gödsel till första vår- och höstutsädet eller däremot i

värde svarande myckenhet foder.

IX Kap.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besiktningar och

husesyner.

40 §.

Domkapitlet bör tillse, att inom stiftet belägna boställen varda till

hus och ägor behörigen vidmakthållna samt att boställshafvare ej genom

sådan försummelse af nybyggnad eller underhåll, som kan förnärma boställets

och efterträdares rätt, ådrager bostället husröta. Anser domkapitlet

boställes rätt vara genom något af domstol eller annan myndighet meddeladt

beslut förnärmad, eller att vid sådant beslut icke iakttagits hvad i

11 § föreskrifves, skall domkapitlet i behörig ordning öfverklaga beslutet.

öfver fullgörandet af boställshafvaren enligt 24 § åliggande brandförsäkringsplikt

hålle domkapitlet noggrann tillsyn.

41 §•

o

A alla boställen skola för tillsyn å deras häfd till hus och jord hållas

ekonomiska besiktningar så ofta sådana finnas nödiga och sist å femte

året efter det, då syn å häfden eller ekonomisk besiktning näst förut å

bostället förrättats.

42 §.

Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å hvilka

ekonomiska besiktningar höra under året hållas; ägande domkapitlet att i

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

händelse af särskild! behof äfven å annan tid hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande

äska ekonomisk besiktning å visst boställe.

43 §.

Ekonomisk besiktning förrättas, efter Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

förordnade, på landet af kronofogden i orten såsom ordförande

jämte två nämndemän, och i stad af magistratsperson såsom ordförande

jämte två utaf magistraten utsedda sakkunniga män. Biträdande besiktningsmännen

kallas af ordföranden.

År kronofogden hindrad, förordne Kungl. 4lapis befallningshafvande

annan kronobetjänt såsom ordförande.

Stanna besiktningsmännen i olika meningar, galle hvad de flesta säga.

Har hvar sin särskilda mening, galle ordförandens.

o'' O

44 §.

1. Såsom jäf mot besiktningsman galle: om han är med boställshafvare

eller annan part uti den skyldskap eller det svågerlag, som i

13 kap. 1 § rättegångsbalken om jäf mot domare sägs; eller om besiktningsman

är boställshafvares eller annan parts vederdeloman eller uppenbare

ovän; eller om besigtningsman eller den, som står till honom i sådan

skyldskap eller svågerlag, som nämndt är, äger i målet del eller eljest kan

af förrättningen vänta synnerlig nytta eller skada, därvid dock den omständighet,

att besiktningsmännens ordförande eller hans bemälde skyldeman,

såsom medlem af församlingen, är pliktig deltaga i kostnad för nybyggnad

och underhåll å boställe, ej må såsom jäf räknas. Har besiktningsman

å tjänstens vägnar rättegång med boställshafvare, eller söker

någon sak med besiktningsman eller tillfogar honom något med ord eller

gärning i uppsåt att honom därmed jäfvig gorå, det må ej heller för jäf

räknas.

2. Vet besiktningsmännens ordförande, att sådant jäf mot honom

är, anmäle det genast och utan att utsätta dag till förrättningen hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som förordnar annan ordförande. Förekommer

dylikt jäf mot biträdande besiktningsman, göra därom omedelbart

anmälan hos ordföranden, hvilken ombesörjer inkallande af annan

besiktningsman.

Bill. till. Jliktd. Prof. WOQ. 1 Sami 1 Afd. 27 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

45 §.

Besiktningsmännens ordförande utsatte tid för de åt honom uppdragna

ekonomiska besiktningar, med iakttagande, att de hållas å tjänlig

årstid och att, där så kan ske, besiktningar i samma ort förrättas omedelbart

efter hvarandra.

46 §.

Minst sex veckor före besiktningen skall ordföranden om tiden därför

underrätta domkapitlet, hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost

eller annat ombud att å domkapitlets vägnar närvara vid besiktningen.

Inom lika tid åligger det ordföranden att, när församlings rätt ifrågakommer,

hos vederbörande kyrkostämmoordförande påkalla kyrkostämma

för utseende af ombud för församlingen att vid besiktningen bevaka dess

rätt. Om mottagandet af underrättelse, hvarom nu är sagdt, skall bevis

genast af vederbörande tillställas ordföranden, öfriga parter skola minst

fjorton dagar före besiktningen af ordföranden kallas till densamma.

47 §.

När ordföranden bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående §

åligger honom, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för

besiktningens företagande.

48 §.

Anmäles vid förrättningen jäf mot ordföranden, och finna besiktningsmännen

det vara lagligen grundadt, inställes förrättningen, och göre ordföranden

anmälan om förhållandet hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som förordnar annan ordförande. Förekommer mot biträdande besiktningsman

jäf, som af besiktningsmännen godkännes, ombesörje ordföranden

inkallande af annan besiktningsman i hans ställe. Ogillas jäfvet, skall förrättningen

fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang med hufvudsaken

klaga öfver beslut, hvarigenom jäfsanmärkning ogillats.

49 §.

Vid förrättningen hafva besiktningsmännen att iakttaga hvad här

nedan sägs:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

19

1. Tillses, huruvida instrument öfver förut å bostället hållna ekonomiska

besiktningar och husesyner samt andra bostället rörande handlingar

fortfarande finnas i behåll, äfvensom huruvida de hus, hvilka det åligger

boställshafvarcn att nybygga, äro vederbörligen brandförsäkrade och försedda

med nödig brandredskap, hvarjämte boställshafvaren affordras redovisning

för husröte- eller brandskadeersättning eller andra medel, hvilka

böra för boställets räkning redovisas.

2. Boställets hus och ägor besiktigas, hvarvid, när fråga uppstår om

nybyggnad eller underhåll af hus, efter noggrann pröfning meddelas yttrande,

huruvida behofvet af nybyggnads- eller underhållsai''bete kan anses

hafva uppkommit genom boställshafvarens vanvård; och anmärkes hvad i öfrigt

enligt denna boställsordning finnes utgöra föremål för uppmärksamhet.

3. Om beträffande hus, som må nybyggas utan synerätts beslut, anmärkta

bristfälligheter finnas vara sådana, att fråga om nybyggnad uppstår,

undersökes, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna genom endast

bättrande afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig.

4. Föreskrifves enligt 3 mom. byggande af nytt hus, utse besiktningsmännen

därtill plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller

oskälig tillökning i byggnadskostnad^! kan ske, lämpas efter boställshafvarens

önskan, och bestämma besiktningsmännen storleken, inredningen och öfriga

beskaffenheten af det nya huset samt uppgöra kostnadsförslag, hvarvid för

de byggnadsämnen, som erhållas från bostället, icke må beräknas annat

värde än som pröfvas motsvara erforderlig arbets- och forslin gskostnad

jämte andra utgifter för byggnadsämnenas beredning.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. I fråga om öfriga bristers af hjälpande meddelas nödiga föreskrifter.

Bristerna uppskattas i penningar.

7. Förordnande, som afses i 30 § 3 inom., gifves, när skäl därtill finnes.

8. Tid utsättes, inom hvilken föreskrifven nybyggnad, förbättring

eller annan" åtgärd bör genom vederbörande vara verkställd.

9. Har efter senast å bostället hållna ekonomiska besiktning eller

husesyn boställshafvaren för underhåll af laga hus gjort sådan utgift, för

hvilken han endast efter förutgången pröfning må erhålla godtgörelse såsom

i 21 § sägs, undersökes, huruvida och i hvad mån utgiften varit af

behofvet påkallad, samt meddelas beslut därom.

10. Beslut i fråga om gäldandet af kostnaderna för förrättningen

meddelas.

11. Vid förrättningens afslutande tillkännagifves och i instrumentet

antecknas, att den med förrättningen missnöjde äger att, vid förlust af rätt

till vidare talan, inom trettio dagar efter förrättningens afslutande anmäla

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj ds 1Säd. Proposition N;o 40.

sig å landet hos domaren och i stad hos rådstufvurättens ordförande med

begäran om laga syn.

Omedelbart efter förrättningens afsilande skall ordföranden skriftligen

underrätta vederbörande kontraktsprost om tiden, inom hvilken vid förrättningen

föreskrift^ arbeten skola vara verkställda.

50 §.

Senast inom fjorton dagar efter utgången af tid, som vid ekonomisk

besiktning blifvit bestämd för verkställande af föreskrifna arbeten, skall

den byggnadsskyldige till kontraktsprosten ingifva anmälan, att hvad vid

besiktningen föreskrifvits blifvit till alla delar fullgjordt, eller ock visa,

att förrättningen öfverklagats. Sådan anmälan skall vara vitsordad, för

annan byggnadsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren

åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål

å kyrkostämma utsedda ombud. Har förrättningen vunnit laga kraft,

men anmälan, hvarom här är sagdt, ej inom bestämd tid inkommit, anmäle

kontraktsprosten genast förhållandet hos domkapitlet, som har att

inom lämplig tid vidtaga åtgärder till bevarande af boställets och efterträdares

bästa antingen medelst begäran hos öfverexekutor, att hvad den

försumlige eftersatt må genom öfverexekutors ämbetsåtgärd varda för lega

på hans. bekostnad verkställdt, eller genom beredande af erforderlig säkerhet

hos honom för husrötebeloppet.

51 §.

1. Kronobetjänt och nämndeman samt konsistorieombud, när annan

än vederbörande kontraktsprost därtill förordnats, erhålla för ekonomiska

besiktningar ersättning efter hvad särskilt är stadgadt. Af magistrat utsedda

biträdande besiktningsmän njuta ersättning lika med nämndemän.

2. Dessa ersättningar äfvensom lösen för det exemplar af -instrumentet,

som i 67 § omförmäles, skola gäldas å första klassens bostadsboställen

och de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller skola vara i författningsenlig

ordning utarrenderade, af boställshafvaren, men å hvarje

annat boställe, där icke på grund af särskildt stadgande för visst fall

annorlunda medgifves, af pastoratet; dock att, där besiktning i följd af

någon vederbörandes tredska eller försummelse särskildt påkallats, den

tredskande eller försumlige skall vara skyldig att enligt besiktningsmännens

bestämmande godtgöra boställshafvaren eller annan hvad för sådan besiktning

bör utgifvas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Mctj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

2L

52 §.

Husesyn förrättas å tjänlig årstid, på landet af domare jämte minst

två, högst sex nämndemän, allt efter som domaren pröfvar nödigt, samt

i stad af rådstufvurätt; ägande å landet domaren och i stad rådstufvurätten

att till rättens biträde vid synen, där så tinnes behöfligt, tillkalla

byggnadskunnig person.

53 §.

Husesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.

54 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt,

äfvensom eljest då laga syn af domkapitlet eller byggnadsskyldig begäres.

55 §.

1. Af- och tillträdessyn hålles på begäran af domkapitlet i anledning

af ombyta utaf boställskafvare.

2. A boställe, förenadt med jordbruk, skall sådan syn hållas året

näst före afträde!, när så tidigt blifvit bestämdt, hvem som efter afträdaren

skall öfvertaga bostället. Kan syn ej det året hållas, må den äga rum

under aftyädesåret, sist inom sex månader efter afträdet.

3. Ä boställe utan jordbruk vare af- och tillträdessyn ej nödig, där

ej nybyggnads- eller underhållsskyldighet åligger boställshafvaren, eller

denne eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden hos domkapitlet

äskar sådan syn, eller domkapitlet eljest finner sy7n böra hållas.

Af- och tillträdessyn bör äfven i dessa fall förrättas, där så kan ske, året

för afträdet eller sist inom sex månader efter detsamma.

4.1 1 Då boställe för allmän kassas räkning stått under domkapitlets

förvaltning, vare vid boställets afträdande af- och tillträdessyn ej nödig,

med mindre sådan syn å någondera sidan äskas; börande efterträdande

boställshafvare, om han påyrkar syn, sist en månad efter tillträdet göra

framställning därom hos domkapitlet. Mottager boställshafvare boställe af

domkapitlet utan af- och tillträdessyn, svare sedan för allt hvad domkapitlet

under dess besittningstid i afseende på boställets bebyggande,

underhåll och vård ålegat.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Haj ds Nåd. Proposition X:o 40.

56 §.

Husesyn begäres å landet hos domaren samt i stad hos rådst ufvurättens

ordförande; och skola, när af- och tillträdessyn äskas, därvid tillika

insändas instrument öfver sista af- och tillträdessyn och därefter hållna

laga syner äfvensom sista ekonomiska besiktning, om sådan senare än

husesyn hållits, samt gällande hushållningsplan för bostället tillhörig skog.

57 §.

1. Uå syn är begärd, skall domaren eller rätten ej mindre utsätta

tid för densamma och därom underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande

med begäran vid af- och tillträdessyn, att, om till bostället hör skog,

för hvilken hushållningsplan är fastställd, samt andel i skogens afkastning

utöfver husbehofvet är boställshafvaren tillerkänd, skogstjänsteman

måtte förordnas att vid synen biträda, än äfven om tiden därför, minst

två månader förut, underrätta domkapitlet, hvilket förordnar vederbörande

kontraktsprost eller annat ombud att å dess vägnar vid synen bevaka boställets

rätt och bästa. Inom lika tid åligger domaren eller rätten att,

när församlings rätt ifrågakommer, hos vederbörande kyrkostämmoordförande

påkalla kyrkostämma för utväljande af ombud till bevakande af

församlingens talan. Om mottagandet af underrättelse, hvarom! nu är

sagdt, skall bevis genast af vederbörande öfversändas till domaren eller

rätten. Domaren eller rätten föranstalte ock, att öfriga parter varda minst

fjorton dagar, om de bo inom pastoratet, eljest en månad före synen till

densamma kallade; börande domaren till synen kalla nämnd.

2. Skall vid afträdandet boställe öfvertagas af domkapitlet för allmän

kassas räkning, och är den löntagare utnämnd, som efter domkapitlet

kommer att tillträda bostället, då bör jämväl sådan löntagare genom domkapitlets

försorg kallas till synen och bevis därom insändas till domaren

eller rätten.

58 §.

När domaren eller rätten bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående

§ åligger dem, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder

för synens företagande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ds Nåd. Proposition N:o 40.

59 §.

Vid laga syn behandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning

eller annan författning till sådan syn hänskjutna.

År, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt, klagan

tillika förd öfver beslut, hvarigenom mot besiktningsman gjordt jäf ogillats

och finner synerätten jäf sanmärkningen vara lagligen grundad, skall ny

besiktning verkställas af synerätten, som därvid meddelar de föreskrifter,

hvilka af omständigheterna finnas påkallade.

60 §.

Hvad i 49 § 1 mom. stadgas för ekonomisk besiktning galle äfven

för af- och tillträdessyn, och iakttages därvid tillika af synerätten följande:

1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrifna nybyggnader,

förbättringar och andra åtgärder blifvit verkställda.

2. År sedan sista ekonomiska besiktning eller husesyn hus, som bör

finnas vid bostället, nybyggdt, tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse

med gifna föreskrifter samt i öfrigt ändamålsenligt och med omsorg uppfördt.

Synerätten meddelar därefter beslut, huruvida huset må, i befintligt

skick eller sedan därå anmärkta felaktigheter och brister blifvit afhulpna,

insynas, eller om det skall utdömas.

3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besiktigas, hvarvid, när

fråga uppstår om nybyggnad eller underhåll, efter noggrann pröfning meddelas

yttrande, huruvida behofvet af nybyggnads- eller underhållsarbete kan

anses hafva uppkommit genom boställshafvarens vanvård. Finnas anmärkta

bristfälliglieter sådana, att fråga om nybyggnad uppstår, undersöker synerätten,

huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna genom endast bättrande

afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig, hvarom synerätten då förordnar.

Föreskrifves byggande af nytt hus, utser synerätten därtill plats,

hvilken, såvida utan skada för bostället eller oskälig tillökning i byggnadskostnaden

kan ske, lämpas efter tillträdarens önskan. Utdömes eller felas

sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen, hänvisas vederbörande

att föranstalta om ritning och hos Kung]. Maj:t söka fastställelse därå.

Utdömes eller felas annat hus, bestämmer synerätten storleken, inredningen

och öfriga beskaffenheten af det nya.

4. För den nybyggnad, hvars omfattning och beskaffenhet synerätt

bestämmer, uppgör synerätten kostnadsförslag, hvarvid för de byggnadsämnen,

som erhållas från bostället, icke må beräknas annat värde, än sy
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:t.s Nåd. Proposition N:o 40.

nerätten pröfva!’ motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad jämte

andra utgifter för byggnadsämnenas beredning.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. Boställets ägor besiktigas. De brister, afträdaren låtit komma

sig till last i afseende på åkerns häfdande, öfriga ägors skötsel och vård,

hägnaders och dikens anbringande och underhåll samt torfmosses begagnande,

allt efter hvad för hvarje fall är stadgadt, antecknas, de åtgärder

och förbättringar, som i följd däraf erfordras, föreskrifvas och kostnaden

för desamma utsättes. Finnes antaget brukningssätt uppenbart leda till

skada för bostället, föreskrifves nödig rättelse.

7. Vinnes utredning därom, att åkerjordens behöriga gödning försummats,

ålägges afträdaren att tillföra bostället gödningsämnen efter som

behofvet fordrar eller därför lämna ersättning.

8. Om till bostället hör skog, för hvilken hushållningsplan är fastställd,

samt andel i skogens afkastning utöfver husbehofvet är boställshafvaren

tillerkänd, skall synerätten dels undersöka huruvida kvarstående

del af den skog, som enligt hushållningsplanen varit till afverkning före

afträdestiden afsedd, lämnar tillgång till behöflig! virke för utförande af

de vid synen i afseende å boställets hus och hägnader föreskrifna arbeten,

för hvilka afträdaren har att svara utan rätt till godtgörelse, hvarom i 20

eller 21 § förmäles, dels ock bestämma om och i hvilken omfattning virke,

som erfordras för fullgörande af de nybyggnads- och underhållsarbeten, hvilka

pastoratet eller därtill hörande församling förpliktas verkställa, skall uttagas

af den enligt nämnda plan till afverkning före afträdestiden afsedda skog.

Förekommer i först omförmälda hänseende brist, förpliktas afträdaren

att i godtgörelse därför deltaga i förhållande till den andel, han fått af behållen

skogsafkastning tillgodonjuta. På lika sätt förfares i fråga om

kostnad för afhjälpande af anmärkt brist i afseende å skogsodlings- och

andra arbeten för skogsskötselns främjande.

9. Vid godkännande af byggnadsarbete, därför godtgörelse skall till

boställshafvaren utgå på sätt i 20 § finnes stadgadt, fastställer synerätten

det belopp, som pröfvas hafva utgjort skälig kostnad för berörda arbete.

10. Har efter senast å bostället hållna ekonomiska besiktning eller

husesyn boställshafvaren för underhåll af laga hus gjort sådan utgift, för

hvilken han endast efter förutgången pröfning må erhålla godtgörelse såsom

i 21 § sägs, undersökes huruvida och i hvad mån utgiften varit af

behofvet påkallad samt meddelas beslut därom.

11. Äger afträdaren jämlikt bestämmelserna i 20 och 21 §§ bekomma

ersättning för nybyggnad eller underhåll af boställets laga hus, lämnas

erforderlig föreskrift därom.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

12. Beslut meddelas om fördelning på vissa år af kostnad eller förlust

i de fall, då sådan fördelning enligt denna författning är medgifven.

13. Tid utsättes, inom hvilken af synerätten föreskrifna arbeten

skola vara verkställda.

14. I allt annat, hvartill denna boställsordning föranleder, anställes

.undersökning och meddelas föreskrift.

61 §.

1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn af rätten blifvit bestämdt,

skall, där så erfordras, emellan afträdare och tillträdare upprättas

och i synerättens utslag införas likvid, fullständigt upptagande å ena sidan

alla de belopp, hvilka påförts afträdaren, och å andra sidan allt hvad

honom tillgodoförts.

Likviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar, skall - tydligt utvisa hvad afträdaren eller tillträdaren blifver skyldig eller får

till godo.

2. Har af- och tillträdessyn hållits före afträdet, må afträdaren vid

uppgörelse med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de afträdaren

ålagda arbeten, som han före afträdet verkställt.

62 §.

Sedan bostället afträdts, må afträdaren ej befatta sig med några arbeten

å bostället, utan skall hvad då brister af det, som på honom ankommer,

verkställas af tillträdaren mot rätt till därför upptaget kostnadsbelopp.

63 §.

I det fall, som i 57 § 2 mom. afses, äge den domkapitlet efterträdande

löntagaren att vid synen göra de anmärkningar i afseende å befintliga

brister, hvartill han finner anledning. Rättsförhållandet mellan

domkapitlet och honom må vid denna syn komma under bedömande allenast

där båda därom åsämjas, och vare efterträdande löntagaren endast i sådant

all behörig att fullfölja talan mot synerättens beslut.

Bih. till llilcsd. IYot. 1009. 1 Sami. 1 Afd. 27 lläft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 40.

64 §.

Vid handläggning af ärenden, som förekomma vid laga syn, skola de

för af- och tillträdessyn meddelade föreskrifter i tillämpliga delar lända

till efterrättelse.

65 §.

1. För husesyner njuta synerätt äfvensom konsistorieombud ersättning

efter hvad särskildt är stadgadt. Skogstjänsteman erhåller reseersättning

och dagtraktamente enligt gällande resereglemente och biträdande

byggnadskunnig person godtgörelse efter synerättens bestämmande. Till

kostnad för husesyn räknas jämväl lösen för det exemplar af syneinstrumentet,

som i 67 § omförmäles.

2. Kostnaden för laga syn skall gäldas för bostadsboställen af första

klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller skola

vara i författningsenlig ordning utarrenderade, af vederbörande boställshafvare

och för hvarje annat boställe af pastoratet; dock att, där synerätten

finner, att synen blifvit utan giltig orsak påkallad eller att, när synen ägt

rum efter anmälan om vanvård, anmärkningen varit befogad, den skyldige

skall vara pliktig att, i den mån synerätten pröfver skäligt, godtgöra boställshafvarcn

eller pastoratet, hvad för sådan laga syn bör utgifvas.

3. Kostnaden för af- och tillträdessyn skall gäldas:

för bostadsboställe af första klassen samt de löningsboställen, som

innehafvas af biskopar eller skola vara i författningsenlig ordning utarrenderade,

utaf afträdare och tillträdare till hälften hvardera;

för bostadsboställen af andra klassen och de löningsboställen, som

af kyrkoherdar innehafvas, af pastoratet, afträdare och tillträdare till eu

tredjedel hvardera; samt

för hvarje annat boställe af pastoratet.

66 §.

Vederbörande nybyggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad

efter förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts laga

kraft ägande beslut blifvit förelagdt, anmärkta brister och felaktigheter

bort vara afhulpna eller föreskrifven nybyggnad verkställd, om fullgörandet

till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, för annan nybyggnads- och

underhållsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren

åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål å

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

kyrkostämma utsedda ombud. Försummar nybyggnads- och underhållsskyldig

hvad nu är sagdt, skall öfverexekutor, på anmälan härom af domkapitlet,

vidtaga erforderliga åtgärder för verkställighet på den försumliges

bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle hvad domkapitlet såsom boställshafvare

blifvit ålagdt ej fullgöras, äger församlingen eller efterträdande

boställshafvare hos öfverexekutor påkalla verkställighet.

67 §.

Instrument öfver ekonomiska besiktningar och husesyner samt andra

bostället rörande handlingar skola, jämte förteckning å desamma, af boställshafvare

väl vårdas och förvaras, vid besiktningar och syner tillhandahållas

samt vid afträdandet till efterträdaren öfverlämnas.

X Kap.

Allmänna bestämmelser och öfvergångsstadganden.

68 §.

Hvad för boställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet skall

gälla ej mindre, i tillämpliga delar, för domkapitlet för den tid domkapitlet

för allmän kassas räkning innehar boställe, än äfven för arrendator eller

brukare, som är i författningsenlig ordning antagen; dock att med afträdande

af i dylik ordning utarrenderadt boställe eller utarrenderad del

af boställe skall förhållas oi’ter ty stadgas i 2 kap. 5 § i lagen om nyttjanderätt

till fast egendom, samt att, utan hinder af hvad här ofvan i

34 § är stadgadt, andra föreskrifter i afseende å gödsel och foder å sålunda

utarrenderad jord må i arrendekontrakt meddelas, när sådant pröfvas

nödigt eller lämpligt.

I fråga om löningsboställe, som är i författningsenlig ordning utarrenderadt,

skall, där ej bostället är med bostadsboställe i sambruk förenad^

beträffande de ämnen, som i 33 § 4 mom. afses, gälla hvad i arrendekontraktet

därutinnan må varda stadgadt.

I öfrigt skall i fråga om arrende, som i denna § afses, lända till

efterrättelse hvad i allmänhet gäller angående arrende af jord.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

69 §.

Finner synerätt till boställe hörande jordbruk vara af så obetydlig

omfattning, att för boställen med jordbruk gifna bestämmelser till större

eller mindre del synas icke därå tillämpliga, äge synerätten förordna, om

och i hvilken mån beträffande sådant boställe skola tillämpas förjboställen

utan jordbruk i denna boställsordning meddelade stadganden.

70 §.

Utan hinder af beslut, som meddelats i fråga om Indika hus å boställe

skola finnas, eller af sådant förordnande, som i 69 § sägs, må synerätt,

på grund af sedermera inträffade förändrade förhållanden, i dessa

afseenden annorlunda förordna.

71 §•

I pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall den

pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet utgöras af de

särskilda församlingarna så, som i lag är stadgadt i fråga om afgifter,

hvarom för lands- och stadsförsamlingar gemensam kyrkostämma beslutar,

dock att, äfven om bostadsboställe är beläget i stad, landsförsamling icke

må påföras andel i mer än som motsvarar den pastorat åliggande nybyggnads-

och underhållsskyldighet å bostadsboställe af samma klass å landet.

72 §.

Då löntagare, som saknar visst boställe, är berättigad till fri bostad,

skall bostadens beskaffenhet lämpas efter hvad därom för bostadsboställe

af motsvarande klass är i denna boställsordning- stadgadt.

o o

73 §.

1. Denna boställsordning afser icke de bostadsboställen, hvilkas inne*

häfvare äro delägare i skånska prästerskapets byggnadskassa.

2. Där eljest i fråga om visst boställe, i följd af särskildt stadgande,

öfverenskommelse eller annan giltig grund, nybyggnads- eller underhållsskyldigheten

helt eller delvis åligger annan än pastoratet, till pastoratet

hörande församling eller boställshafvaren, skall hvad sålunda hittills varit

gällande fortfarande tillämpas, intill dess annorlunda kan varda i laga.

ordning bestämdt.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 40.

29

74 §.

1. Denna boställsordning skall, med iakttagande åt hvad här nedan

sägs, tillämpas från och med den 1 maj 1910.

2. Biskop, som utnämnts före den 1 januari 1910, vare ej mot sitt

bestridande underkastad andra än de före denna boställsordnings utfärdande

gällande föreskrifter i afseende på nybyggnad och underhåll af laga

hus å boställe, som han innehar.

3. Beträffande nybyggnad och underhåll af de laga husen å boställen,

som äro anslagna till bostad eller aflöning åt andra prästmän än

biskopar, skola för hvarje särskilt boställe, intill dess lönereglering, fastställd

på grund af lagen om reglering af prästerskapets aflöning, trädt i

kraft inom det pastorat, där boställshafvaren är anställd, hittills gällande

föreskrifter tillämpas, såvida icke genom öfverenskommelse, som af Kungl.

Maj: t fastställes, pastoratet och boställshafvaren förenas därom, att med

nybyggnads- och underhållsskyldighet i afseende å bostadsboställe af andra

eller tredje klassen på landet skall förhållas enligt de i 13 § angifna grunder.

Har öfverenskommelsen blifvit af Kungl. Maj:t stadfäst, skall densamma

vara bindande äfven för boställshafvare, som, innan lönereglering fastställd

på grund af förordningen den 11 juli 1862 upphör att gälla, efterträder

den boställshafvare, med hvilken öfverenskommelsen träffats.

4. Den rätt, som i följd af särskildt stadgande eller landssed på vissa

orter hittills tillkommit afträdande boställshafvare att efter sitt afträde njuta

skörden af den näst förut å bostället utsådda höstsäden, vare fortfarande

gällande till förmån för löntagare, som nämnts före den 1 januari 1910.

5. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten

å prästboställen genom särskilda kungl. bref stadgadt skall fortfarande tilllämpas

beträffande de odlingar, hvilka äro påbörjade före år 1910.

6. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,

efter hvad nu är sagdt, skall tillämpas, må ej, där de enligt förut gällande

stadganden äro godkända eller antagliga, utdömas därföre, att de ej öfverensstämma

med boställsordningen.

75 §.

1. Vid den af- och tillträdessyn, hvilken å bostadsboställe af första

klassen eller löningsboställe, som innehafves af biskop, hålles närmast efter

den 30 april 1910, skall synerätten dels, i den mån förhållandena sådant

påkalla, enligt förut gällande stadganden bedöma afträdare^ nybyggnadsoch

underhållsskyldighet samt rättsförhållandet mellan honom och till
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 40.

trädaren, dels ock, så vidt stadgandet i 74 § 2 mom. medgifver, med tillämpning

af denna boställsordning bestämma, hvilka laga hus böra å

bostadsbostället Unnas.

2. Önskar biskop, som utnämnts före den 1 januari 1910, att boställsordningen

må för boställe, som han innehar, redan under hans besittningstid

vinna fullständig tillämpning, göre anmälan därom vid husesyn; och

meddele då synerätten i afseende å bostadsboställes laga hus sådan bestämmelse,

som här ofvan i 1 mom. omförmäles.

3. Dylik bestämmelse skall i afseende å de laga husen på hvarje bostadsboställe

af andra eller tredje klassen och med sådant boställe i sambruk

förenad! löningsboställe meddelas af synerätt vid den husesyn, som

enligt lagen om reglering af prästerskapets aflöning bör af domkapitlet

påkallas, då lönereglering enligt samma lag är i ordningen att företagas

beträffande det pastorat, där bostället finnes.

När sådan syn första gången förrättas, skall synerätten tillika meddela

de föreskrifter, som finnas erforderliga för att befintliga laga hus må

varda före den nya löneregleringens tillämpning försatta i fullgodt stånd

af den, sådant enligt dittills gällande bestämmelser åligger. Synerätten

pröfve ock, om och i hvad mån den nybyggnad af laga hus, hvilken

boställshafvaren i enlighet med dittills gällande bestämmelser verkställt

eller fått sig ålagd, bör anses vid tiden för den nya löneregleringens inträdande

öfverskjuta hvad honom ålegat att bygga. För därvid befunnen

öfverbyggnad njute boställshafvaren ersättning af pastoratet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj: Is Nåd. Proposition N:o 40.

31

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 oktober 1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolig,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve EiirensvArd,

Malm.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för justitiedepartementet

anförde chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet

Hammarskjöld:

När genom Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition den 6 mars 1908,

n:o 88, grunder för reglering af prästerskapets aflöning m. m. underställdes

Riksdagens pröfning, blef samtidigt därmed, i följd af frågornas inbördes

sammanhang, förslag till ecklesiastik boställsordning genom särskild proposition,

n:o 84, framlagdt för Riksdagen. Båda propositionerna, hvilkas förberedande

behandling af kamrarna öfverlämnades åt ett särskildt utskott,

och som af detta granskades i två olika utlåtanden, blefvo, med vissa

ändringar, af utskottet tillstyrkta.

Sådana de i propositionerna innefattade författningsförslagen förelågo

efter de af utskottet företagna jämkningarna, godkändes de i hvarje punkt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj ds JVåtf. Proposition N:o 40.

af Första Kammaren, under det att Andra Kammaren beträffande några

lagparagrafer fattade afvikande beslut. Ett af utskottet med anledning

häraf uppgjordt, i ett gemensamt memorial framlagdt sammanjämkningsförslag

— hyllande på den förutsättningen, att icke något af de i memorialet

omförmälda författningsförslagen kunde vinna gällande kraft, utan att

jämväl de öfriga förslagen blefve godkända — antogs utan omröstning af

Första Kammaren, men blef af Andra Kammaren efter votering förkastadt

med 105 röster mot 88. 1 följd häraf hade, på sätt Riksdagen i särskilda

skrivelser af den 1 juni 1908 gaf till känna, de i förenämnda propositioner

behandlade frågorna för då pågående riksdag förfallit.

Till denna utgång torde i väsentlig mån den omständigheten hafva

bidragit, att i utskottets sammanjämkningsförslag de af Eders Kungl. Maj:t

framlagda författningsförslagens antagande gjorts beroende däraf, att tillika

antoges ett af enskilda motionärer framlagdt, af utskottet modi Gerad!

förslag till lag angående tillämpning i vissa fall af prästerskapets privilegier,

åsyftande att trygga den prästerskapet genom samma privilegier

tillförsäkrade rätten att varda bibehållet vid vissa aflöningsmedel, ett förslag,

som allt från början afvisats af Andra Kammaren. Denna kammares

beslut synes emellertid, att döma af öfverläggningarna därstädes, hafva

påverkats jämväl af eu inom kammaren uttalad, från utskottets afvikande

uppfattning beträffande ordnandet af nybyggnads- och underhållsskyldigheten

vid kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen på landet.

Af högsta vikt är enligt min mening, att frågan om fastställandet af

nya grunder för prästerskapets aflöning med det snaraste finner sin lösning.

De tidigast uppgjorda af nu gällande löneregleringar för prästerskapet i

de territoriella församlingarna förfalla nämligen med utgången af april

månad 1914, och dessförinnan måste icke blott ett vidlyftigt författningsarbete

utöfver de lagar, för hvilkas tillkomst kräfves medverkan af Riksdagen

och i vissa delar jämväl af kyrkomötet, vara afslutadt, utan äfven

åtskilliga på verkställandet af löneregleringarna för de särskilda tjänstebefattningarna

syftande åtgärder hafva vidtagits. Jag utbedjer mig därför

att å sådan tid ånyo få för Eders Kungl. Maj:t anmäla detta ärende, att

proposition däri må hinna aflåtas till nästinstundande riksdag.

För närvarande tillåter jag mig påkalla Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet

allenast för den med löneregleringsspörsmålet förbundna frågan

om en ecklesiastik boställsordning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

33

Regleringen af byggnadsskyldigheten vid kyrkoherdars och komministrars

bostadshoställen på landet har visat sig innefatta den största

svårighet, lagstiftningen på hithörande område har att öfvervinna. Då

uppgiften nu åter föreligger, har jag ansett mig höra lämna en redogörelse

för de viktigare försök till problemets lösning, som sedan mer än

ett hälft århundrade blifvit gjorda. En dylik historisk återblick torde i

förevarande fall hafva desto större betydelse och intresse, som det förslag

till byggnadsskyldighetens ordnande, hvilket jag har för afsikt att hänskjuta

till Eders Kungl. Maj:ts pröfning, i sig upptager moment hämtade från föregående

förslag af såväl äldre som yngre datum.

Enligt 26 köp. 2 § byggningabalken skall i prästgård vara stufva

med två kamrar, kök, brygghus med bakugn, bod med dubbel botten och

loft, visthus, lada med tu golf och loga, samt fähus och stall, alla till

den storlek och beskaffenhet, som blifvit bestämdt i kungl. resolutionen

den 1 augusti 1727. Dessa hus, kallade socknemännens sju laga hus,

skola socknernännen antvarda kyrkoherden färdiga med tak och innanrede,

och han är sedan skyldig att hålla dem vid makt med egen kostnad.

När husen af ålder och bruk och ej af prästens vanrykt förfalla, skola

socknernännen dem bygga och bättra på sin kostnad. Men om prästgård

efter dess ägor och lägenheter tarfva!* flera hus, skall prästen bygga och

uppehålla dem själf eller gälda det som brister. Finnes vid husesyn, att

präst byggt mer, än lian i årlig byggnad bort, skall han därför njuta betalning

af den, som efterkommer; dock må hus, som i 27 kap. 3 § stå

för tre års byggnad, räknas å prästbol för fem års byggnad, och de mindre

därefter. Bygger präst flera hus, än prästgård t ärfva r, till sin bekvämlighet,

och vill ej den, som sedan i hans ställe kommer, behålla dem

efter laga matning, må han, som byggt, dem bortföra.

Dessa föreskrifter — hvilka gälla endast å landet belägna kyrkoherdeboställen

— hafva, i hvad prästens egen byggnadsskyldighet angår,

närmare bestämts genom kungl. resolutionen på prästerskapets besvär

den 10 augusti 1762. Däri erinrades, att Kungl. Maj:t uppå allmogens

besvär år 1727 resolverat, till förekommande af egenvillighet å bägge sidor,

huru många hus icke allenast till antalet utan ock till ett visst mått eller

alntal församlingen ålåge bygga, och på det att vid den öfriga byggnaden,

som af prästerna själfva borde besörjas, i lika måtto lag och icke domarens

godtycke måtte äga rum, meddelades föreskrift om storleken och beskaffenheten

af vissa hus, som prästerna hade att bygga i mangården, och

vissa hus, som borde finnas i ladugården.

Stadgandet i 26 kap. 2 § byggningabalken om kyrkoherdes och

Bill. till Ril:sd. Prat. 100!), 1 Sami. 1 Afcl. 27 llilft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

socknemännens gemensamma underhållsskyldighet beträffande socknemännens

sju laga hus har ofta gifvit anledning till tvister mellan präst och

församling, i det man än velat ålägga boställshafvaren all underhållsskyldighet,

utom när husen tarfvat ansenlig förbättring, såsom t. ex. anbringande

af nytt tak, än åter velat anse boställshafvaren pliktig att afhjälpa

endast sådana brister, som genom hans vanvård uppkommit. Försök

vid riksdagarna åren 1834—35, 1850—51, 1853—54 och 1856—58

att åstadkomma förändring eller förklaring af detta stadgande hafva alla

strandat.

Äfven chefen för ecklesiastikdepartementet uttalade i en den 18 november

1861 aflåten skrifvelse till den kommitté, som hade att uppgöra förslagtill

allmänt ordnande af prästerskapets aflöning, att tydligare bestämmelser

rörande underhållsskyldigheten af de sju laga husen utan tvifvel vore behöfiiga.

Departementschefen ifrågasatte, om icke ämnets svårigheter skulle

kunna lösas därigenom, att byggnads- och underhållsskyldigheten af alla

laga husen å prästgårdar delades så, att pastor finge vissa och församlingen

vissa hus att ensam både bygga och underhålla, och om det icke

skulle vara ändamålsenligt, att alla hus, som för en passande bostad åt

pastor erfordrades, af församlingen på landet liksom i stad byggdes och

underhölles, men att däremot pastor liksom andra boställshafvare själf

byggde och underhölle de hus, som erfordrades för boställets skötsel, därigenom

ock boställenas utarrenderande kunde underlättas.

Att den bostad, församling för närvarande har skyldighet att bygga

åt pastor, ej motsvarar nutidens måttligaste fordringar på utrymme och bekvämlighet,

uttalades äfven i nämnda skrifvelse. Riksdagen har för sin del

bekräfrat detta. I skrifvelse den 28 januari 1863, däri Rikets Ständer anhöllo,

att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och för ständerna framlägga förslag

till ecklesiastik boställsordning, erinrades, att gällande stadganden om de

ecklesiastika boställenas bebyggande och häfd vore föråldrade och ofta

otillämpliga, att med* hänsyn till förändrade lefnadsvanor och behof samt

ett alldeles omgestabadt jordbrukssätt ej blott de föreskrifna boställshusen

vore ömsom otillräckliga ömsom öfverflödiga, utan äfven åtskilliga bestämmelser

om villkoren för tillgodogörande af boställes afkastning måste förefalla

onyttiga och föråldrade, om ej till och med menliga, samt att det

på dessa och andra anförda skäl vore uppenbart, att en ny byggnadsordning

vore ett trängande behof lika mycket för de byggnadsskyldiga

som för boställshafvarna.

De förslag i ämnet, som åren 1861—1879 utarbetades, utgingo alla

från den af chefen för ecklesiastikdepartementet uttalade grundsatsen om

fördelning af nybyggnads- och underhållsskyldigheten mellan pastor och

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Niid. Proposition N:o 40.

församling. Denna fördelning utfördes i det af kommitterade den 28 mars

1879 framlagda förslaget så, att till de så kallade mangårdshusen hänfördes

sätesbyggning, visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus,

drängstuga, vagnshus och brunn för hushållet, hvilka samtliga hus skulle

af pastoratet nybyggas och underhållas, hvaremot till så kallade ladugårdshus

räknades spannmålsbod, redskapshus, stall, fähus, fårhus, svinhus, lador

och logar, badstuga och mälthus, källare för rotfrukter och brunn för

ladugården, hvilka skulle nybyggas och underhållas af boställshafvaren.

Detta förslag blef i hufvudsak upptaget i den nådiga proposition, som,

efter det kyrkomötet år 1888 afgifvit infordradt yttrande, framlades för 1889

års riksdag. Utan att ingå i granskning af förslagets detaljer afslog dock

Andra Kammaren den nådiga propositionen, och af sådan anledning förlöll

frågan vid denna riksdag. Förslaget framlades ånyo i proposition till

1894 års riksdag, men blef ej heller då antaget, hufvudsakligen till följd

af meningsskiljaktighet beträffande fördelningen af nybyggnads- och underhållsskyldigheten.

Dock blef förslaget denna gång föremål för fullständigare

pröfning, särskilt inom Första Kammaren.

Frågans fall vid 1894 års riksdag synes förnämligast hafva föranledts

af den förändring, som propositionen afsåg att genomföra i afseende å en

viss klass af boställen, nämligen komministrars och öfriga tredje klassens

bostadsboställen på landet.

Den för socknemännen i lag stadgade skyldigheten att nybygga och

underhålla särskilda hus å prästgårdar på landet har icke någon motsvarighet

beträffande komministers-, kapellpredikants-och pastoratsadjunkters

boställen därstädes. Om socknemännen å dylika boställen hafva nybyggnads-

och underhållsskyldighet, beror sådant på särskilda undantagsstadganden

eller medgifvanden.

I ett inom prästeståndet vid 1862 — 63 årens riksdag uppgjordt förslag

till ny boställsordning uttalades den önskan och förhoppning, att i afseende

på de laga husen å komministersboställen måtte införas samma fördelning

af nybyggnads- och underhållsskyldigheten, som föreslagits i fråga

om kyrkoherdeboställena. Kammarkollegium upptog i sina förslag åren 1865

och 1867 samma grundsats om komministrarnas m. fl. likställande med kyrkoherdarna,

och såsom skäl härför åberopades, att den byggnadsskyldighet,

som i allmänhet vidlådde komministersboställenas ganska ofta svagt aflönade

innehafvare, vore för dem högst tryckande.

De kommitterade åter, som år 1879 afgäfvo förslag till förordning om

prästerskapets boställen, hänvisade till att församlingarnas förpliktande att

utgöra nybyggnads- och underhållsskyldighet haft ett allt annat än välgörande

inflytande på förhållandet mellan präst och församling. Kommitté
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung1. Mctj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

rade kunde därför icke tillstyrka några stadganden, genom hvilka enahanda

olägenheter skulle framkallas äfven å de hittills därifrån förskonade

bostadsboställena af tredje klassen på landet, utan hemställde, att nybyggnads-

och underhållsskyldigheten å dessa boställen fortfarande såsom hittills

måtte åläggas boställshafvarna.

En af de kommiiterade var härutinnan af annan mening. Han framhöll,

att de reglerade komrninisterslönerna vore otillräckliga för anständig

bärgning, och yrkade, att för.-amlingarna måtte förpliktas att åt sina

komministrar och kapelipredikanter, på enahanda sätt som åt sina kyrkoherdar,

nybygga och underhålla bostadshus jämte alla därtill hörande byggnader.

Denna mening omfattades äfven vid förslagets granskning i högsta

domstolen af dess samtliga i granskningen deltagande ledamöter, och i det

förslag till ecklesiastik boställsordning, som år 1888 öfverlämnades till

kyrkomötet för inhämtande af dess yttrande, var, i 14 §, bestämmelsen

om det antal boställets hus, som skulle af pastoratet nybyggas och

underhållas, afsedd att gälla för såväl tredje klassens (komministrars

m. fl.) som andra klassens (kyrkoherdars) boställen på landet. Kyrkomötet

fann de i denna paragraf intagna bestämmelserna om fördelning

af nybyggnads- och underhållsskyldigheten å kyrkoherdeboställena vara i

och för sig ändamålsenliga och hade, under visst förbehåll, icke något att

erinra mot att sådan ändring i allmänna lagen vidtoges.

Samma stadgande angående nybyggnads- och underhållsskyldigheten,

som sålunda förelädes kyrkomötet, upptogs i den nådiga proposition, som

afgafs till 1889 års riksdag, och likaså, sedan kyrkomötet än en gång

blifvit hördt och därvid gjort enahanda förbehåll som förut, i den förnyade

proposition, som aflämnades till 1894 års riksdag.

Sistnämnda riksdags lagutskott, som fann sig icke kunna tillstyrka

antagande af 14 §, sådan den lydde i propositionen, anförde såsom skäl

härför,- att en förändring i bestämmelserna om nybyggnads- och underhållsskyldigheten

icke borde medföra ökad tunga för församlingarna, utan den

nybyggnads- och underhållsskyldighet å komministersboställena, som församlingen

skulle öfvertaga, borde motsvaras af lättnad i samma skyldighet å

prästgårdarna. Utskottet ansåg, att en sådan jämvikt ej skulle vinnas, om

propositionen antoges, utan församlingarna komme att få vidkännas eu

väsentligen ökad nybyggnads- och underhållsskyldighet. Härtill komme, att

de föreslagna bestämmelserna skulle verka synnerligen ojämnt, då väl

någon lättnad skulle beredas församlingar med endast kyrkoherde, men

tungan skulle blifva särdeles stor i församlingar, där flera komministrar,

kapellpredikanter eller pastoratsadjunkter funnes.

Första Kammaren antog emellertid en 14 § af innehåll, att sätesbygg
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Klingl. Majds Nåd. Proposition N:o 40.

37

ning, visthus och hushållskällare skulle å såväl prästgårdar som tredje

klassens bostadsboställen på landet nybyggas och underhållas af pastoratet,

men öfriga laga hus af boställshafvaren. Och i öfrig! antog Första Kammaren

det nådiga förslaget med allenast ett par smärre förändringar.

Andra Kammaren åter biföll lagutskottets hemställan, att propositionen

icke måtte bifallas.

På grund af motioner vid 1897 års riksdag anhöll i skrifvelse den 5

maj samma år Riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte, bland annat, till Riksdagens

godkännande framlägga förslag till de grunder,som ansåges böra blifva

bestämmande vid i''eglerandet af pi''ästerskapets aflöning, sedan tiden för

nu gällande löneregleringar utlupit. I motiveringen till denna skrifvelse

erinrades, att vid utredning för uppgörande af förslag till ny lönereglering

borde äfven frågan om ändrade bestämmelser angående prästerskapets

skyldighet att nybygga och underhålla vissa hus å prästgårdar och komministersboställen

blifva föremål för undersökning. Enligt beslut den 22

oktober 1897 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild kommitté, den s. k. prästlöneregleringskommittén,

för beredande af de i nämnda skrifvelse ifrågasatta

författningarna.

Med underdånig skrifvelse den 17 augusti 1900 aflämnade denna

kommitté betänkande jämte förslag dels till ecklesiastik boställsordning,

dels till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor, hvilka författningsförslag

afsågo att, utan rubbning af byggnadsskyldighetens nuvarande fördelning

mellan prästerskapet och socknemännen, åvägabringa en jämn fördelning

af denna skyldighet mellan boställshafvaren och hans efterträdare.

För vinnande af detta mål hade kommittén i främsta rummet föreslagit

inrättandet af byggnadslånekassor. Dessa skulle hafva till uppgift

hufvudsakligen att anskaffa och till vederbörande byggnadsskyldiga

präster utlåna penningar till bestridande af kostnaderna för nybyggnad

och vissa större förbättringar af laga hus vid de ecklesiastika bostadsboställena

inom stiftet äfvensom att öfvervaka vård och underhåll af

sådana hus samt tillse, att nybyggnad eller förbättring, för hvilken

lån ifrågakomme, utfördes på ändamålsenligt och för hvarje särskild! boställe

lämpligt sätt. Äfven byggnadsskyldiga pastorat och församlingar

skulle emellertid, om de så önskade, kunna för bekostande af dem åliggande

nybyggnad erhålla lån ur dessa kassor. Kommitténs förslag till

ecklesiastik boställsordning innehöll icke några bestämmelser om antalet,

storleken och beskaffenheten af socknemännens laga hus eller om deras

och boställshafvarnas inbördes förhållande; den nya boställsordningen

skulle icke medföra någon ändring i hvad därutinnan gällde enligt lag

eller häfd. Men i öfrigt upptog förslaget de stadganden rörande boställs
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

KungL Maj.is Nåd. Proposition N:o 40.

husen, ägornas häfd, boställshafvarnas skyldigheter, husesyners förrättande

in. m., som kommittén ansett behöfliga och hvilka till stor del öfverensstämde

med det af Kungl. Maj:t genom 1889 och 1894 årens propositioner

för Riksdagen framlagda förslaget till ecklesiastik boställsordning.

Af kommittén vidtagna ändringar åsyftade hufvudsakligen att lämpa boställsordningens

bestämmelser efter de med byggnadslånekassorna inträdande

förhållanden. Beträffande kommitténs underlåtenhet att föreslå nya lagbestämmelser

rörande församlingarnas nybyggnads- och underhållsskyldighet

anförde kommittén, att denna underlåtenhet berott dels därpå att

bestående förhållanden svårligen kunde rubbas under nu löpande löneregleringsperiod,

dels därpå att kommittén ansett ordnandet af församlingarnas

och prästerskapets byggnadsskyldighet för nästa löneregleringsperiod kunna

och böra ske vid och genom lönereglelingen; och sade sig kommittén

hafva för afsikt att i sitt förslag om grunderna för de nya löneregleringarna

intaga för detta ändamål erforderliga bestämmelser.

Ifrågavarande båda författnings förslag anmäldes inför Kungl. Maj:t

den 31 december 1902. Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

tillstyrkte därvid antagande af förslaget om inrättande af byggaadslånekassor

såsom enligt hans mening innebärande en god utväg till afhjälpande

eller lindrande af de olägenheter, soin följde af ny byggnadskostnad!^

ojämna fördelning mellan de särskilda innehafvarna af ett boställe. Däremot

kunde departementschefen icke dela kommitténs åsikt, att för befordrande

af förslagets framgång andra viktiga frågor, som länge väntat på sin

lösning, skulle skjutas å sido till en del därför, att det dittills visat sig

svårt att beträffande dem åstadkomma enighet. Sålunda ansåg departementschefen

nödvändigheten bjuda, att i boställsordningen intoges nya,

tidsenliga stadgande!! om de laga husens storlek och beskaffenhet. Äfven

en ny fördelning mellan församling och kyrkoherde af nybyggnads- och

underhållsskyldigheten å prästgårdar på landet fann departementschefen

vara af behofvet påkallad. Den bestämmelse, som i sistnämnda afseende

fanns intagen i 1894 års förslag till boställsordning och gick därpå ut,

att pastoratet skulle nybygga och underhålla alla hus, som erfordrades

för en passande bostad åt kyrkoherden, eller de s. k. bostadshusen, men

att de hus, som behöfdes för boställets skötsel, de s. k. ladugårds- eller

jordbrukshusen, borde nybyggas och underhållas af boställshafvaren, innefattade

enligt departementschefens tanke en ändamålsenlig reglering af

ifrågavarande skyldighet och syntes desto hellre böra inflyta i den nya

boställsordningen, som densamma otvifvelaktigt skulle underlätta boställenas

utarrendering, hvarom särskild! förslag framlagts af prästlöneregleringskommittén.

I öfverensstämmelse med de af föredragande departe
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

mentschefen sålunda uttalade åsikterna hade h;in låtit verkställa eu omarbetning

af kommitténs förslag till ecklesiastik boställsordning; och beslöt

Kungl. Magt, ej mindre att detta förslag skulle föreläggas 1903 års riksdag

till antagande, än äfven att Riksdagens yttrande skulle inhämtas öfver

ett likaledes omarbetadt förslag till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor.

De sålunda aflåtna propositionerna undergingo vid riksdagen förberedande

behandling af ett särskildt utskott.

Beträffande förslaget om inrättande af byggnadslånekassor ansåg sig

utskottet icke kunna, åtminstone under dåvarande förhållanden och i den

form, dessa låneinrättningar i det framlagda förslaget erhållit, förorda

införande af detta system för bestridande af byggnadskostnaderna vid

prästernas boställen, utan hemställde, att Riksdagen måtte i skrifvelse till

Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen ansett de föreslagna bestämmelserna

angående dylika kassor icke böra utfärdas. Vidkommande den föreslagna

nya boställsordningen hade utskottet icke något hufvudsakligt att anmärka

mot de i densamma intagna stadgandena om boställshusens antal,

storlek och beskaffenhet. I fråga om skyldigheten att nybygga och

underhålla de laga husen å kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen

uttalade utskottet den uppfattningen, att i nuvarande ordning

för denna skyldighets utgörande icke kunde, så länge nu gällande

löneregleringar för prästerskapet ägde tillämpning, vidtagas någon mera

genomgripande förändring, hvarigenom de vid löneregleringen fastställda

förhållandena mellan präst och församling i ekonomiskt hänseende

afsevärdt rubbades. Skulle någon sådan förändring genomföras, borde

enligt utskottets uppfattning detta ske först i sammanhang med nya

löneregleringar för prästerskapet. Då i det af Kungl. Maj:t framlagda

förslaget förhållandena vid de i stad belägna boställena och tredje klassens

(komministrarnas) boställen på landet lämnats oförändrade, samt med den

föreslagna regleringen å andra klassens boställen på landet allenast åsyftats

att utan väsentlig rubbning i den proportion, i hvilken byggnadsskyldigheten

vid dessa boställen i verkligheten utgjordes af boställshafvare och

församlingar, dels upphäfva den till missförstånd och tvister ledande gemensamheten

mellan pastor och socknemän i underhålls-kyldigheten för

vissa hus å ifrågavarande boställen dels införa en lämpligare fördelning

af de laga husen mellan pastor och församling, anslöt sig utskottet till

Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Vid den slutliga behandlingen af de nådiga propositionerna stannade

Riksdagens båda kamrar i skiljaktiga beslut. 1 fråga om förslaget till

förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor godkände Första Kamma
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

ren en inom det särskilda utskottet afgifven reservation, åsyftande en anmälan

för Kung!. Maj:t därom, att Riksdagen vid granskning af berörda

förslag endast funnit skäl till vissa angifna erinringar. Andra Kammaren

däremot biföll särskilda utskottets hemställan i denna fråga. Hvad angår

boställsordnirigen, biföll Första Kammaren det yrkande, som två ledamöter

af särskilda utskottet i afgifven reservation framställt därom, att på det någon

rubbning af bestående ordning för nybyggnads- och underhållsskyldighetens

utgörande vid prästgårdarna på landet icke måtte ske, så länge nuvarande

löneregleringar för prästerskapet vore gällande, 13 § 1 mom. i boställsordningen

måtte erhålla en af reservanterna föreslagen lydelse, hvarmed

de velat utmärkt, att nuvarande fördelning mellan prästerskap och församlingar

af nybyggnads- och underhållsskyldigheten vid nämnda boställen

skulle bibehållas. I öfrigt antog Första Kammaren Kungl. Maj:ts förslag

till boställsordning, allenast med de af utskottet föreslagna ändringar,

Indika ej ägde sammanhang med frågan om inrättande af byggnadslånekassor.

Andra Kammaren åter afslog hela det framlagda lagförslaget.

Kort efter det Riksdagen för Kungl. Maj:t tillkännagifvit, att kamrarna

beträffande omhandlade frågor stannat i skiljaktiga beslut, aflämnade prästlöneregleringskommittén

med underdånig skrifvelse den 19 juni 1903 till

Kungl. Maj:t betänkande jämte förslag till särskilda författningar angående

reglering af prästerskapets aflöning och därmed sammanhängande frågor.

Enligt kommitténs förslag skulle vid beräkning af bostadsboställes

afkastning den nämnd, som uppgör förslag till lönereglering, icke lå

-— såsom uti 4 § af förordningen angående allmänt ordnande af prästerskapets

inkomster den 11 juli 1862 förutsättes — afdraga boställshafvarens

kostnad för byggnadsskyldighetens fullgörande å boställets laga hus.

Kommittén framhåller i sitt betänkande (s. 120). hurusom afdraget för byggnadskostnaden

sällan kunnat rätt beräknas, samt att för öfrigt en boställshafvare

sällan torde visa den förtänk samhet, att han uppsparar hvad af

boställsafkastningen beräknats utgöra ersättning för berörda kostnad, och

att i allt fall en tillträdande boställshafvare icke äger räkna sig till godo

hvad företrädaren, som undsluppit nybyggnad, kan hafva sålunda inbesparat.

För af hjälpande af de olägenheter, som följa af nu gällande

ordning för byggnadsskyldighetens utgörande vid prästerskapets boställen,

har kommittén i 25—29 $§ af förslaget till lag angående reglering af

prästerskapets aflöning intagit bestämmelser af, bland annat, följande

innehåll.

Då lönereglering är i ordningen att företagas beträffande pastorat,

där bostadsboställe finnes, bör domkapitlet påkalla laga syn å sådant bo
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

ställe för utrönande af den kostnad, snm af byggnadsskyldighetens fullgörande

därstädes föranledes. Synerätten skall, ehvad denna skyldighet

åligger boställshafvaren, pastorat eller enskild församling, i fråga om

hvarje laga hus å bostället noggrant uppskatta den kostnad för nybyggnad

och underhåll, som med tillämpning af föreskrifterna i ecklesiastik

boställsordning kan antagas böra utgå under de 20 år, för hvilka löneregleringen

skall gälla. På grund af sålunda verkställd uppskattning afgifver

synerätten utlåtande angående årliga medelbeloppet under löneregleringspeiioden

af ej mindre den kostnad för nybyggnad och underhåll,

som hör för hvarje byggnadsskyldig beräknas, än äfven de bygcnadsskyldighetsafgifter,

hvilka må antagas komma att utgå. Beträdande laga

hus, som det tillkommer boställshafvare att nybygga och underhålla,

fastställer Kungl. Maj:t i sammanhang med pröfning af förslaget till lönereglering

ej mindre det ersättningsbelopp, som under löneregler ingsperioden

skall hvarje år från pastoratet utgå för verkställande af nybyggnad

och därmed likställd förbättring samt till gäldande af byggnadsskyldiglietsafgifter,

än äfven hvad pastoratet har att under samma tid årligen

utgöra såsom ersättning för bestridande af underhållskostnad. Ersättningsbelopp,

som blifvit bestämdt till gäldande af kostnad för nybyggnad å bostadsboställe,

skall af kyrkorådet för hvarje år inlevereras till stiftets byggnadslånekassa.

Om summan af de ersättningsbelopp, som under löneregleringsperioden

sålunda inflyta till byggnadslånekassan, öfverskjuter eller understiger summan

af de annuiteter och byggnadsskyldighetsafgifter, hvilka fastställts att

under samma tid utgå för boställets laga hus, skall öfverskottet eller bristen

utjämnas därigenom, att ersättningen för byggnadsskyldighetens fullgörande

under näst§, löneregleringsperiod bestämmes med hänsyn till angifna

förhållande. Arliga beloppet af den ersättning, som till bestridande

af underhållskostnad blifvit fastställd, skall af kyrkorådet tillhandahållas

boställshafvaren, i den mån han visar sig hafva gjort utgift för honom

åliggande underhåll af laga hus. Hafva de till bestridande af underhållskostnad

afsedda ärliga ersättningsbeloppen ej till fullo tagits i anspråk af

boställshafvaren under lönereglerngsperiodcn, äger pastoratet att fritt

förfoga öfver återstoden. Skulle åter ersättningsbeloppen understiga hvad

boställshafvaren måst för underhållet under löneregleringsperioden utgifva,

är han icke berättigad till godtgörelse för bristen.

När jag inför Kungl. Maj:t den 6 september 1907 föredrog ett på

grundvalen af prästlöneregleringskommitténs deri 17 augusti 1900 och den

19 juni 1903 afgifna betänkanden utarbetadt förslag till ecklesiastik boställsordning,

hvilket, efter granskning inom högsta domstolen, skulle framläggas

lör 1908 års riksdag, tillät jag mig anföra, bland annat, följande:

Bill. iitl Riksd. Prof. 1009. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft. Ii

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

»Beträffande frågan, i hvilken omfattning nybyggnads- och underhållsskyldighet

skall åligga kyrkoherdar och komministrar vid deras bostadsboställen,

kan man väl säga, att kommittén syftat därhän, att för framtiden

alla laga hus vid dessa boställen skola nybyggas och underhållas

af boställshafvarna. Kommittén bär ju föreslagit, att pastorat och församlingar

skulle berättigas att efter därom anmäld önskan fa fullgörandet

af deras nybyggnads- och underhållsskyldighet vid dylika boställen,

sedan ny lönereglering trädt i tillämpning, öfverflyttadt på vederbörande

boställshafvare. Att kyrkoherdar och komministrar på landet hafva att

ansvara för hela byggnadsskyldigheten vid sina boställen, innebär enligt

min uppfattning i och för sig icke något oegentligt eller olämpligt. Tvärtom

medför en sådan anordning åtskilliga fördelar framför de förhallanden,

som råda, då pastoratet bygger. Sålunda kunna vid förekommande byggnadsföretag

boställshafvarens önskningar och smak i många stycken lättare

tillgodoses, misshälligheter och tvister mellan boställshafvaren och pastoratsborna

undvikas och, om bostället utarrenderas, behöfver ej pastoratet

inblandas i arrendeförhållandet. Det gäller blott att tillse det boställshafvaren

af pastoratet erhåller tillbörlig godtgörelse för de kostnader,

som äro förenade med byggnadsskyldighetens fullgörande.»

»Med denna uppfattning har jag ansett lämpligast, att byggnadsskyldigheten

vid såväl kyrkoherdars som komministrars boställen på landet

för kommande löneregleringsperioder ordnas på det sätt, att boställshafvaren

i regeln direkt ålägges att nybygga och underhålla alla laga hus

men tillika tillförsäkras att af pastoratet erhålla godtgörelse för byggnadskostnaden.

Detta sätt att reglera förhållandet har synts mig vara

att föredraga framför det af prästlöneregleringskommittén föreslagna villkorliga

förfarandet.»

»Att, på sätt kommittén velat, på boställshafvarna öfverflytta pastoratens

och församlingarnas byggnadsskyldighet jämväl vid de i städerna

belägna boställena, därtill finner jag ej skäl. Enligt min mening lämpar

sig den nuvarande ordningen i afseende å dessa boställens bebyggande

bättre för de förhållanden, som äro rådande i städerna; och mig

veterligen har sättet för byggnadsskyldighetens fullgörande vid dessa boställen

ej gifvit anledning till klagomål.»

»I den 10 november 1905 afgifvet underdånigt utlåtande öfver kommitténs

förslag till lag angående reglering af prästerskapets aflöning har

kammarkollegium antydt huruledes, älven om anordningen med byggnadslånekassor

ej skulle komma till stånd, en reglering af byggnadskostnaderna

vid de ecklesiastika bostad sbostälffna i hufvudsaklig öfverensstämmelse

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Majils Nåd. Proposition N:o 40.

med kommitténs förslag i allt fall kunde ske, om nämligen ett särskild!

anslag för bestridande af boställshafvarnas nybyggnadskostnader, i likhet

med hvad kommittén i fråga om underhållskostnader föreslagit, årligen afsattes

och ställdes under vederbörande kyrkoråds förvaltning. Med anslutning

härtill har jag tänkt mig. att saken skulle kunna ordnas på följande sätt.»

»I enlighet med hvad kommittén föreslagit, bestämmas, vid fast-tällandet

af lönereglering för visst pastorat, de belopp, hvdka skola af pastoratet

årligen under löneregleringsperioden utgifvas till godtgörande af

vederbörande boställshafvares kostnader dels för nybyggnad och därmed

likställd förbättring, dels för underhäll af de laga husen å hvarje

inom pastoratet beläget boställe af det slag, som nu är i fråga. Dessa medel

hora af vederbörande kyrkoråd förvaltas och göras räntebärande samt

få icke användas för andra ändamål än dem, för hvilka de äro af-edda.

Det torde därför blifva nödigt, att kyrkorådet för hvarje boställe bokför

särskild! de medel, som anslagits till gäldande af kostnader för nybyggnad

och därmed '' likställda förbättringar, och särskild! hvad som afsetts

till bestridande af underhållskostnader. Då nybyggnad eller större förbättring

af boställshafvares laga hus förekommer, äger boställshafvaren

att för den å byggnadsarbetet nedlagda kostnad, såvidt densamma af synerätt

vid arbetets godkännande pröfvas skälig, erhålla godtgörelse af de

medel, som för sådant ändamål finnas uppsamlade. Skulle i något fall

tillräckliga medel för kostnadens fulla godtgörande ej finnas samlade,

skall hvad som brister jämte ränta — hvilken synes mig lämpligen kunna

bestämmas att utgå efter fem för hundra — tillhandahållas boställshafvaren

allt efter som för ändamålet afsedda medel inflyta. Om boställshafvaren afträder

bostället, innan kostnad, hvarom nu är fråga, blifvit till fullo godtgjord,

bör det felande beloppet med ränta till boställshafvaren erläggas af

efterträdaren, som därefter inträder i sin företrädares rätt i förhållande

till pastoratet. När byggnadsarbete af nu ifrågavarande slag blifvit i behörig

ordning beslutadt, må boställshafvare, som det åligger att utföra arbetet,

kunna till byggnadskostnadens bestridande erhålla förskott af de

medel, som för ändamålet finnas tillgängliga, därest lian ställer säkerhet

för det förskotterade beloppet. Beträffande kostnaden för underhållet af

de laga husen förfares sålunda, att då boställshafvaren inför kyrkorådet

visar sig hafva gjort utgift för underhållsarbete, som blifvit åt synerätt

eller vid ekonomisk besiktning föreskrifvet, godtgörelse för denna utgift,

i den mån densamma icke öfverstiger den enligt vederbörligt syne- eller

besiktningsinstrument för arbetet beräknade kostnad, ssall till boställshafvaren

omedelbarligen utbetalas af de till godtgörande af underhållskostnader

afsedda medel, som finnas under kyrkorådets förvaltning, samt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

att, därest den beräknade kostnaden för sådant arbete, som nyss är sagdt,

öfverskridits eller boställshafvaren gjort utgift för underhållsarbete, som ej

blifvit honom ålagdt, lian jämväl skall äga att af ifrågavarande ersättningsmedel

bekomma godtgörelse för dylika utgifter, så vidt de af synerätt

eller vid ekonomisk besiktning pröfvas hafva varit af behofvet påkallade.

I händelse af influtna medels otillräcklighet äfvensom vid inträffande

ombyte af boställshafvare förhålles på enahanda sätt som i fråga

om godtgörelse för nybyggnad .--ko s t n a d.»

»Till förebyggande däraf, att de ersättningsmedel, som inom pastoraten

uppsamlas, blifva använda till bekostande af onödiga eller olämpligt utförda

byggnadsarbeten eller till godtgörande af större kostnader, än som

för hvarje särskildt arbete kunna anses skäliga, har jag ansett lämpligen

kunna i fråga om nybyggnad eller därmed likställd förbättring föreskrifvas,

att dylikt arbete icke må företagas utan att beslut därom meddelats af

synerätt eller —i fråga om mindre byggnadsföretag — vid ekonomisk besiktning,

samt att verkställdt arbete af nu omförmäldt slag skall, innan boställshafvaren

må uppbära godtgörelse därför, godkännas af synerätt, som

i sammanhang därmed bär att pröfva, huruvida den af boställshafvaren

å arbetet nedlagda kostnad må anses skälig, och till godtgörande fastställa

det belopp, som pröfvas hafva utgjort skälig kostnad för arbetet. Hvad

angår egentliga underhållsarbeten torde, jämte stadganden af det innehåll

jag i fråga om dessa arbeten nyss angifvit, i förevarande afseende icke

eriordras andra bestämmelser, än att vid husesyner och ekonomiska besiktningar

skall — därest boställshafvare efter nästföregående syn eller

besiktning antingen för underhållsarbete, som blifvit i behörig ordning

föreskrifvet, utgifvit högre belopp än som för arbetet beräknats eller ock

gjort utgift för underhållsarbete, som ej blifvit honom ålagdt — undersökning

anställas, huruvida och i hvad mån dylika utgifter varit af behofvet

påkallade samt beslut härom meddelas. Såsom villkor för att boställshafvare

må kunna lyfta godtgörelse för verkställda underhållsarbeten

kommer sålunda att gälla, att boställshafvarens utgifter för arbetet antingen

ej öfverstigit den vid ekonomisk besiktning eller af synerätt vid meddelande

af beslut om arbetets verkställande därför beräknade kostnad eller

ock —- därest nyssnämnda kostnad öfverskridits eller arbetet företagits

utan föregånget åläggande — vid husesyn eller ekonomisk besiktning särskildt

pröfvats och befunnits nödiga.»

»Den beräkning, som i sammanhang med uppgörande af förslag till

lönereglering skall af synerätt verkställas rörande boställshafvares blifvande

byggnadskostnad^’ under löneregiering-perioden, bör naturligtvis

ske med stöi’sta noggrannhet. Och i jämförelse med förhållandena vid

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

uppgörandet af de nu gällande femtioåriga löneregleringarna torde ifrågavarande

beräkning för de kommande, blott tjuguåriga löneregleringsperioderna

kunna blifva ganska tillförlitlig. Dock förefinnes ju alltid den möjligheten,

att det vid den tjuguåriga periodens slut skall visa sig, att beräkningen

icke fullt motsvarat verkligheten och att således summan af de

ersättningsbelopp, hvilka vid löneregleringens fastställande ålagts pastoratet

att årligen utgifva, antingen öfverskjuter eller understiger summan af

boställshafvarens faktiska byggnadskostnader. I sådant fall bör hänsyn

till detta förhållande tagas vid nästföljande lönereglering, så att, om öfverskott

finnes, detta tages i beräkning såsom en tillgång vid bestämmandet

af pastoratets afgifter för den kommande lönereglcringsperioden och, därest

brist föreligger, pastoratets afgifter för sistnämnda period bestämmas så

mycket högre. Prästlöneregleringskommittén har beträffande de till bestridande

af underhållskostnader afsedda ersättningsmedlen föreslagit,

att öfverskott å dem vid slutet af en löneregleringsperiod skulle få af

pastoratet fritt disponeras och att, därest å andra sidan dessa medel befunnes

understiga hvad boställshafvaren måst för underhåll under perioden

utgifva, han ej skulle vara berättigad till godtgörelse för bristen. För

min del finner jag intet skäl, hvarför ej öfverskott å sistnämnda slags

medel skulle lika väl som öfverskott i fråga om nybyggnadsersättning

tagas i anspråk för den kommande löneregleringen; och då enligt den af

mig föreslagna anordningen boställshafvares anspråk på godtgörelse för

underhållsarbeten endast kunna afse kostnader, som åt synerätt eller vid

ekonomisk besiktning pröfvats och befunnits nödiga, skulle det enligt min

mening vara obilligt att, därest ersättningsmedlen under en löneregleringsperiod

ej skulle förslå till betäckande af de så beskaffade underhållskostnader,

boställshafvaren under samma period fått vidkännas, därför afklippa

hans rätt till godtgörelse.»

»Om förhållandena regleras så, som jag nu angifvit, torde de ifrågasatta

byggnadslånekassorna i vanliga fall ej blifva behöfliga, sedan de nya löneregleringarna

»trädt i tillämpning. Val kan det inträffa, att en boställshafvare

får sig ålagclt att utföra ett större byggnadsföretag i början af en

löneregleringsperiod, innan för byggnadskostnadens bestridande afsedda

medel hunnit inom pastoratet samlas till något betydligare belopp; och

då kunde det ju vara godt att hafva en byggnadslånekassa att tillita.

Men att blott för sädana, såsom man väl får antaga, mera sällan inträffande

undantagsfall organisera dylika kassor torde desto mindre kunna

ifrågakomma, som vetskapen därom, att medel till godtgörande af hela

byggnadskostnad^! alltid i sinom tid komma att af pastoratet tillhanda
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 40.

hållas, bur för bostilllshafvaren väsentligt underlätta anskaffandet af nödigt

byggnadskapital.»

Det särskilda utskott, som, enligt hvad jag förut omförmält, behandlade

Eders Kungl. Maj:ts till 1908 års riksdag aflåtna proposition med

förslag till ecklesiastik boställsordning, framhöll i sitt betänkande n:o 2

(s. 38), hurusom flera skäl visserligen talade för att byggnadsskyldigheten

borde i enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag åläggas boställshafvaren

mot ersättning för kostnaden, men att det syntes utskottet som vore de

skäl mera vägande, hvilka kunde åberopas till förmån för skyldighetens

öfverflyttande på pastoratet. Det torde nämligen, yttrade utskottet, ej

kunna förnekas, att sysslandet med byggnadsgöromål vore — särskildt då

det gällde under prästens eget bruk varande jordbruksboställe, där det

alltså funnes ej blott bostads- utan äfven jordbrukshus — en för prästen

främmande verksamhet. Önskvärd! vore gifvetvis, att prästen i största

möjliga utsträckning befriades från sådant, som loge tid och krafter från

hans egentliga kall. Med prästens byggnadsskyldighet vore nu förenad

den stora olägenheten, att han ofta för denna skyldighets fullgörande

tvingades till skuldsättning, som stundom och särskildt för den händelse, att

han hörde till det svagast aflönade prästerskapet, kunde verka ruinerande för

hans ekonomi. Dbn föreslagna anordningen med uppsamlandet af byggnadsfonder

skulle väl, enligt utskottets åsikt, för prästen underlätta fullgörandet

af hans ifrågavarande skyldighet; men äfven efter anordningens

genomförande torde olägenheter af berörda slag icke sällan komma att göra

sig gällande, nämligen i de fall att ett större byggnadsföretag skulle finnas

nödigt, innan tillräcklig fond hunnit uppsamlas. A andra sidan erinrade

utskottet, att sällan inom ett pastorat saknades praktiska och byggnadskunniga

män; i mången större kommun torde tvärtom, till följd af den nästan ständiga

byggnadsverksamhet, som nu måste för menigheternas räkning bedrifvas,

stadigvarande byggnadskommitterade icke saknas. Ett billigare och ändamålsenligare

arbete vore därför ock att förvänta, om det finge genom pastoratet

ombesörjas. Äfven om tvister och slitningar mellan präst och pastorat

icke alltid kunde undvikas i händelse af byggnadsskyldighetens läggande

å pastoratet, skulle, enligt utskottets öfvertygelse, anledningarna till sådana

icke blifva mindre, om skyldigheten ålades prästen. Såsom ett öfvertygande

skäl för att pastoraten kunde antagas i regeln komma att tillmötesgå rimliga

anspråk, då det gällde fullgörande af deras byggnadsskyldighet, hänvisade

utskottet till det kända förhållandet, att prästgårdarna i allmänhet vore

bebyggda ansenligare än hvad författningarna föranledde.

Vidare yttrade utskottet, att de betänkligheter, som förut yppat sig i

fråga om att till komministersboställen utsträcka tillämpligheten af hvad

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 40.

som föreslagits i afseende å byggnadsskyldigheten vid kyrkoherdeboställen,

numera ej mötte, då man ju borde vara oförhindrad att vid fastställande

af nya grunder för prästerskapets aflöning göra de ändringar i afseende å

boställsförmånens åtnjutande, Indika funnes lämpliga, och kunde därefter

afpassa boställsordningens bestämmelser.

På grund af det anförda hemställde utskottet om den ändringen i Eders

Kungl. Maj:ts förslag till ecklesiastik boställsordning, att nybyggnads- och

underhållsskyldigheten vid bostadsboställen af andra och tredje klasserna

— d.v. s. kyrkoherdars och komministrars boställen — å landet måtte

åläggas pastoratet.

Utskottets förslag till ecklesiastik boställsordning godkändes oförändradt

af Första Kammaren, hvaremot Andra Kammaren däri vidtog, bland annat,

den ändringen, att å bostadsboställen af andra och tredje klasserna på landet

allenast sätesbyggningen skulle nybyggas och underhållas af pastoratet,

men öfriga laga hus af boställshafvaren.

I sitt med anledning af ski jaktigheterna i kamrarnas beslut afgifna

sammanjämkningsförslag, memorial n:o 8, tillstyrkte utskottet en sådan

fördelning af byggnadsskyldigheten vid nyssnämnda boställen, att sätesbyggning,

visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus och brunn,

för så vidt de enligt boställsordningen borde finnas såsom laga hus å bostället,

skulle nybyggas och underhållas af pastoratet, samt att jämväl

öfriga laga hus å ifrågavarande boställen skulle nybyggas och underhållas

af pastoratet, men kostnaderna därför gäldas af pastoratet och boställshafvaren

till hälften hvardera.

Såsom jag strax i början af min framställning meddelat, biföll Första

Kammaren hvad ufskottet i detta memorial hemställt, under det att Andra

Kammaren afslog berörda hemställan.

*

*

Den förmån af fri bostad, som enligt'' prästlöneregleringskommitténs aAU™*™a .

den 19 juni 1903 afgifna — i denna del af såväl Eders Kungl. Maj:t som ZTseendTa

kamrarna vid 1908 års riksdag godkända — förslag bör tillkomma hvarje Jy^n^nt

innehafvare af ordinarie prästerlig beställning, kan, såsom naturligt är och, "''reglering''!''

enligt hvad jag i det föregående meddelat, äfven ifrågasatt blifvit, på olika

sätt beredas tjänsteinnehafvaren, helst de förändrade bestämmelser i fråga

om byggnadsskyldigheten, som kunna varda meddelade, skulle afse förhållandena

först under en kommande löneregleringsperiod.

Eders Kungl. Maj:ts vid omförmälda riksdag framlagda förslag härutinnan,

såvidt nämligen fråga är om innehafvare af ecklesiastikt liostadsboställe

på landet, gick sålunda ut därpå, att boställshafvaren skulle ny
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

bygga och underhålla boställets alla laga hus, men för den därmed förenade

kostnaden erhålla särskild godtgörelse af pastoratet. I motsats

häremot föreslog i sitt först afgifna utlåtande det för löneregleringsfrågans

behandling vid riksdagen tillsatta särskilda utskottet, att nybyggnads- och

underhållsskyldigheten beträffande nämnda slag af boställen borde öfverflyttas

på pastoratet. Sedermera tillstyrkte utskottet i ett sammanjämkningsförslag

den modifikationen i sitt första förslag, att boställshafvaren

skulle förpliktas att till hälften med pastoratet deltaga i pastoratets kostnad

för fullgörande af nybyggnads- och underhållsskyldigheten i afseende å

vissa, af utskottet uppräknade hus, som icke ansågos erforderliga för att

bereda boställshafvaren fri bostad; i sammanhang hvarmed utskottet emellertid,

på det att icke boställshafvarens inkomster skulle nedbringas under

det belopp, som eljest borde tillkomma honom, föreslog ett tillägg till 6 §

i förslaget till lag om reglering af prästerskapets aflöning, åsyftande att

bereda boställshafvaren ersättning för hans andel af byggnadskostnaden

genom afräkning å boställets uppskattade afkastning.

Af de anförda förslagen synes mig ej något äga afgjordt företräde

framför de andra, och olägenheter kunna påvisas hos dem alla. Den

fria bostadsförmånen skulle väl enklast beredas tjänsteinnehafvaren därigenom,

att nybyggnads- och underhållsskyldigheten vid vederbörande boställe

i sin helhet ålades antingen boställshafvaren mot ersättning eller

ock pastoratet; men det af särskilda utskottet i dess sammanjämkningsförslag

förordade sättet torde icke heller medföra någon svårighet.

Med hänsyn till de omständigheter, jag nu går att beröra, anser jag

mig dock icke böra tillstyrka, att en reglering af skyldigheten att nybygga

och underhålla de laga husen å kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen

på landet verkställes i full öfverensstämmelse med något af

de nämnda förslagen.

Då jag den 6 mars 1908 inför Eders Kungl. Maj:t utvecklade grunderna

för reglering af prästerskapets aflöning, sedan tiden för nu gällande

löneregleringar utlupit, yttrade jag mig tillika om sättet för det ecklesiastika

boställsväsendets ordnande, såsom framgår af det statsrådsprotokoll,

hvilket fogats vid den till 1908 års riksdag afgifna, förut omförmälda

propositionen i löneregleringsfrågan (s. 171—206).

Jag framhöll därvid, bland annat, hurusom tjänstemäns aflönande

medelst jordbruksboställen vore en löneform, hvilken i vårt land kunde

sägas halva blifvit i princip utdömd re<lan med indragningen på 1870- och

1880-talen af flertalet utaf de till civil- och militiestaterna anslagna boställena,

och jag erinrade tillika om de skäl, som anförts till stöd för den

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Säd. Proposition X:o 40.

åsikten, att jordbruksboställen i regeln icke borde ingå bland tjänstemäns

löneförmåner. Hvad i allmänhet anmärkts mot jordbruks förenande med

tjänstebefattning ägde enligt min mening tillämplighet jämväl i fråga om

det ecklesiastika boställsväsendet, utom då i följd af särskilda omständigheter

— såsom svårighet för tjänsteinnehafvaren att utan eget jordbruk i

vissa trakter af vårt land få behofven af lifsförnödenheter och vissa tjänstbarheter

tillgodosedda — jordbruk understundom måste bedrifvas för

tjänsteinnehafvarens egen räkning.

Rörande dispositionen af de med jordbruk förenade bostadsboställen,

som ej måste af antydda skäl brukas af prästerna själfva, ansåg jag visserligen,

att afkastningen af dem fortfarande borde bibehållas såsom löneförmån

för de präster, till hvilkas bostad de vore afsedda, men att jordbruket

å samma boställen borde, äfven mot innehafvarnas bestridandeutarrenderas,

hvarje gång under högst 20 år. I fråga om bostadsboställe,

hvithet ej blefve föremål för dylik obligatorisk utarrendering, syntes mig

böra åt innehafvaren af bostället inrymmas större frihet vid utarrendering

af jordbruket därå, i syfte att nyttjanderättsupplåtelsen skulle kunna på

förhand bestämmas till viss tid, äfven i detta fall högst 20 år, och ej såsom

nu vara inskränkt till boställshafvarens ovissa besittningstid. De principiella

bestämmelserna rörande dessa olika slag af utarrendering.— obligatorisk

och frivillig — inrymdes i 6, 12 och 30 §§ af förslaget till lag om

reglering af prästerskapets aflöning.

I sitt yttrande angående grunderna för ordnande af det ecklesiastika

boställsväsendet förklarade sig särskilda utskottet (utlåtande n:o 2, s. 129)

vilja på det kraftigaste understödja förslaget om obligatorisk utarrendering

af prästerskapets bostadsboställen, en form för utarrendering, som enligt

utskottets åsikt borde i största möjliga omfattning tillämpas. Ehuru° den

frivilliga utarrenderingen syntes utskottet icke kunna komma till någon

större användning, ansåg dock utskottet, att denna form borde upptagas

vid sidan af den obligatoriska, helst utskottet antog, att en del mindre

boställen bäst lämpade sig för frivillig upplåtelse. Hvad i förslaget till

lag om reglering af prästerskapets aflöning stadgats angående utarrendering

af prästerskapets med jordbruk förenade bostadsboställen godkändes jämväl

af båda kamrarna. •

Det synes vid angifna förhållanden påtagligt, att i en snar framtid

— vare sig vid de först infallande löneregleringarna eller i samband med

dem som efter 20 år ånyo måste företagas — flertalet af kyrkoherdars

och komministrars med jordbruk förenade bostadsboställen kommer att

upplåtas på arrende under en längre, på förhand bestämd tid.

De ecklesiastika tjänsteinnehafvarna skulle följaktligen, utom i sär
Bih.

till Ttiksd. Prot. 1.900. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft, 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

skilda undantagsfall, småningom varda befriade från allt bestyr med jordbruk.

Men blir det regel, att skötseln af prästerskapets jordbruksboställen icke

omhänderhafves af tjänsteinnehafvarna själfva, utan öfverlämnas åt personer,

som ej äro anställda för uppehållande af religionsvården inom pastoraten,

vore det uppenbarligen mindre lämpligt att pålägga pastoraten eller

bibehålla dem vid skyldigheten att, ensamma eller i förening med någon

annan, nybygga och underhålla de för jordbrukets behof erforderliga

husen å dessa boställen. Med en sådan anordning skulle nämligen i de

flesta fall svårligen kunna undvikas förvecklingar mellan pastoratet och

den som brukar bostället, enär i mellanhafvandet mellan pastoratet och eu

arrendator icke lärer kunna förväntas den hänsynsfullhet, som väl oftast

utmärker det inbördes förhållandet mellan församlingsborna och deras

själasörjare.

Under öfverläggningarna inom Andra Kammaren rörande särskilda

utskottets förslag till lag om reglering af prästerskapets aflöning och

till ecklesiastik boställsordning framhölls också med styrka af flera talare,

hurusom det, till undvikande af trakasserier och obehag samt ökade kostnader

för pastoraten, vore af högsta vikt, att, vid regleringen af byggnadsskyldigheten

beträffande prästerskapets med jordbruk förenade bostadsboställen

på landet,pastoraten—hvilka visserligen borde tillhandahålla prästen

bostad med tillhörande ekonomihus — dock blefve ställda utom hvarje

befattning med nybyggnad och underhåll af de hus, som kunde förväntas

varda upplåtna åt en arrendator af boställsjorden.

En dylik lösning af frågan om fördelning af byggnadsskyldigheten

vid de laga husen å nämnda boställen innebär icke någon nyhet. Denna

fördelningsgrund uppställdes ju, såsom den meddelade historiken utvisar,

redan i en af chefen för ecklesiastikdepartementet till kommittén för ordnande

af px*ästerskapets aflöning den 18 november 1861 afbiten skrifvelse,

däri till öfvervägande framställdes, huruvida icke församling på landet,

liksom i stad, borde bekosta byggnad och underhåll af passande bostad

åt sin präst, men denne däremot förpliktas att hålla sitt boställe försedt

med alla de åbyggnader, som vore nödiga för boställets skötsel. Samma

princip upptogs jämväl i flertalet af de förslag till ecklesiastik boställsordning,

som under årens lopp blifvit afgifna.

På grund af det anförda och då de förslag till byggnadsskyldighetens

reglering, hvilka utgått från den grundsatsen, att berörda skyldighet

bordö odelad åläggas endera af de nu byggnadsskyldiga parterna — enligt

1908 års proposition boställshafvaren, enligt särskilda utskottets första

förslag pastoratet -— ej vunnit Riksdagens gillande, anser jag mig böra

såsom mest ändamålsenlig och lämplig tillstyrka en sådan fördelning af

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

ifrågavarande börda, att å kyrkoherdars samt komministrars och med

dem likställda prästers bostadsboställen på landet själfva bostadshusen

skola uppbyggas och underhållas af pastoratet, men ladugårds- eller jordbrukshusen

uppbyggas och underhållas af boställshafvaren. Om, såsom

ju är förutsatt, boställets jordbruk i regeln kommer att utarrenderas, lärer

boställshafvaren endast undantagsvis komma att besväras med fullgörandet

af den honom åliggande nybyggnads- och underhållsskyldigheten. Det

ligger nämligen så godt som i sakens natur, att omsorgen därom bör

öfverflyttas på arrendatorn.

Den närmare fördelningen af de laga hus, för Indika de byggnadsskyldiga

intressenterna skola hafva att ansvara, torde, med anslutning

till särskilda utskottets sammanjämkningsförslag, böra utföras på det sättet,

att sätesbyggning, visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus

och brunn skola nybyggas och underhållas af pastoratet, öfriga laga hus

af boställshafvaren.

Hvad sålunda föreslagits afser, såsom af det föregående torde vara

tydligt, endast förhållandena på landet. Beträffande byggnadsskyldigheten

vid de laga husen å kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen i

städerna, torde dessa boställens innehafvare, hvilka ju för närvarande ej

äro betungade med någon sådan skyldighet, jämväl för framtiden böra

helt och hållet fritagas därifrån.

Varder byggnadsskyldigheten vid jordbruksboställena fördelad enligt

angifna grunder, måste naturligtvis tillses, att de kostnader, som drabba

boställshafvarna på landet i följd af deras ansvarighet för nybyggnad och

underhåll af jordbrukshusen, i en eller annan form ersättas dem. Detta har

heller icke förbisetts af särskilda utskottet, enligt hvars sammanjämkningsförslag

skulle vid uppskattning af bostadsboställes afkastning tagas hänsyn

till boställshafvaren åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet beträffande

vissa af boställets laga hus. Dessutom skulle årsberäkning för nybyggnad

enligt synerätts bestämmande äga rum. Men denna senare anordning,

hvars uppgift allenast är att fördela byggnadsskyldighetens börda

på olika boställshafvare, så att den ej enbart drabbar föregångaren,

under det att efterträdaren skonas, bereder eljest icke någon fördel såsom

motvikt mot boställshafvarnas byggnadskostnad i det hela.

Erforderligt byggnadskapital skulle alltså enligt utskottstörslagets

innebörd — såsom ock i öfverensstämmelse med gällande lagstiftnings

syfte — beredas boställshafvaren därigenom, att han af sitt boställes afkastning

inbesparar hvad som anses motsvara kostnaderna för fullgörande

af hans byggnadsskyldighet vid detsamma. Erfarenheten visar emellertid,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

att dylika besparingar sällan göras, och att vid förefallande behof läsvägen

måste anlitas. Skulle ock ett kapital hafva blifvit på angifvet sätt

hopsparadt af en boställshafvare och denne undslipper nybyggnad, äger

ju, såsom af prästlöneregleringskommittén äfven anmärkts, efterträdaren,

som måste bygga, ej tillgodogöra sig detta kapital.

Till af hjälpande af svårigheterna för en boställshafvare vid byggnadsskyldighetens

fullgörande har kommittén med anledning häraf föreslagit,

att den del af boställshafvarens aflöning, som är afsedd till betäckande af

hans byggnadskostnader vid bostället, skall af pastoratet ntgöras i form

af ett särskilt årligt anslag, hvilket ej får användas för andra ändamål.

Kärnpunkten i berörda förslag är uppenbarligen den däri inneslutna

principen om ett alltjämt fortgående uppsamlande af medel till ett byggnadskapital

af den storlek, som för hvarje särskildt boställe erfordras.

Detta uppslag, hvilket tillgodogjordes i 1908 års förslag till lag om reglering

af prästerskapets aflöning och till ecklesiastik boställsordning, bör

enligt min mening ej släppas, ty på den anvisade vägen gifves säker utsikt

att komma från den nuvarande, allt annat än tillfredsställande ordningen

med ytterst ojämn fördelning mellan olika boställshafvare af byggnadsskyldighetens

börda och med en vanligen betungande skuldsättning för den

boställshafvare, som måste tillhandahålla de för fullgörande af samma

skyldighet nödiga penningmedlen.

Den anordning, jag till byggnadskostnadernas reglering ämnar föreslå,

öfverensstämmer också i allt hufvudsakligt med hvad i samma syfte af mig

blifvit vid föregående behandling af detta ärende tillstyrkt, och hvarom

de förut återgifna delarna af mitt anförande till statsrådsprotokollet för

den 6 september 1907 närmare förmäla.

I ett viktigt afseende skilja sig emellertid de båda förslagen från

hvarandra. Jag anser nämligen numera, med hänsyn till de inom Andra

Kammaren uttalade önskemålen om byggnadsskyldighetens fördelning,

att några direkta bidrag från pastoratets sida till den åsyftade byggnadsfonden

ej böra utkräfvas. De belopp, som enligt bestämmelse vid löneregleringen

årligen skola afsättas till godtgörande af boställshafvarens kostnader

dels för nybyggnad och därmed likställd förbättring dels för underhåll

af de laga hus å bostadsboställe på landet, för hvilka boställshafvaren

skall ansvara, torde i stället böra tillvägabringas på det sättet, att kyrkorådet

af de församlingsafgifter, som äro afsedda till kontant lön åt tjänsteinnehafvaren

och hvilka skola af kyrkorådet kvartalsvis till honom utbetalas,

innehåller så stor andel, som motsvarar samma belopp. Skulle i något

sällsynt undantagsfall — såsom då boställets afkastning är synnerligen

betydande — pastoratets skatteplikt ej behöfva tagas i anspråk för lönens

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kung1. Maj:ts Kårt. Proposition K:o 40.

uppbringande till erforderlig höjd, bör naturligtvis boställsliafvaren af egna

medel tillskjuta byggnadsbidraget och inleverera detsamma till kyrkorådet.

Hvad boställshafvaren, i följd af sin bidragsskyldigliet till -byggnadsfonden,

bekommer mindre i församlingsafgifter eller måhända nödgas

direkt utgifva, varder honom ersatt på den omvägen, att — såsom jämväl

särskilda utskottet föreslagit — vid uppskattningen af boställets afkastning

göres ett mot den beräknade byggnadskostnaden svarande afdrag.

Boställsafkastningen får därigenom, sedan brukningskostnaderna blifvit

frånräknade, karaktären af en verklig nettobehållning, som med fullt

skäl kan ställas till boställshafvarens fria förfogande eller åtminstone icke behöfver

till någon del reserveras för att bereda medel till boställets bebyggande.

Då det kan hända, att vid boställshafvares frånträdande af bostället

kostnad, som drabbat honom för nybyggnad eller underhåll af jordbrukshusen,

ej blifvit till fullo gulden, emedan tillräckliga medel ännu icke hunnit

för ändamålet uppsamlas, torde det vara lämpligast, att afträdaren bibehålies

vid rätten till godtgörelse ur de för bestridande af nybyggnads- och

underhållskostnaderna inom pastoratet afsedda medlen, i den mån sådana

blifva tillgängliga. Om det nämligen ålades tillträdaren att gälda afträdarens

fordran, mot det att tillträdaren i sin tur tillförsäkrades rätt till

ersättning af omförmälda medel, är det fallet icke uteslutet, att afträdaren

ej utfår sin fordran. Dessutom torde det medföra mindre svårighet för

afträdaren att, när han behöft upplåna något af byggnadskapitalet, förränta

och amortera en gammal skuld, än för tillträdaren att ikläda sig

nya förbindelser för att kunna tillhandahålla det mot afträdare^ fordran

svarande beloppet,

Arsberäkning efter en eller annan grund för de laga hus, boställshafvaren

får sig ålagdt att nybygga och underhålla, kan uppenbarligen icke

för framtiden ifrågakomma. Med de nya löneregleringarnas tillämpning

skulle nämligen byggnadskostnaderna drabba föregående och efterföljande

boställshafvare med ungefärligen samma tyngd, därest, på sätt jag föreslagit,

för en löneregleringsperiod i sänder bestämmes, med hvilket fast

belopp hvarje innehafvare af ett boställe skall, oberoende af byggnadsarbetenas

omfattning under hans besittningstid, för hvarje år åt löneregleringsperiodcn,

genom afstående af en del af den kontanta lönen, bidraga

till kostnaderna för fullgörande af byggnadsskyldigheten vid dessa

laga hus.

I detta sammanhang tillåter jag mig erinra därom, att vid förra riks
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 40.

De särtlcilda

lagbestämmelserna.

dagen väcktes inom Andra Kammaren en motion, n:o 313, däri påyrkades

en sådan fördelning af byggnadsskyldigheten vid andra och tredje klassernas

bostadsboställen på landet, att pastoratet skulle nybygga och underhålla

bostadshusen samt boställshafvaren jordbrukshusen. Motionären yttrade i

afseende härå: »För denna boställshafvaren beträffande jordbrukshusen

åliggande byggnads- och underhållsskyldighet vore det dock synnerligen

lämpligt, att Kungl. Maj:ts förslag om årliga kostnadernas beräkning för

hela löneregleringsperioden, beloppets inbetalande till och medlens tillhandahållande

genom kyrkorådet gjordes gällande, dock att inbetalningen icke

skulle göras af pastoratet, utan af boställshafvaren eller arrendator!!. Sålunda

skulle de hittills vanliga ojämnheterna i byggnadskostnadernas fördelning

mellan olika boställshafvare såvidt möjligt utjämnas. Och genom

dessa kostnaders redovisning inför kyrkorådet skulle erfarenheter vinnas,

som efter hand skulle vid löneregleringens uppgörande medföra större

säkerhet beträffande beräkningen af såväl byggnadskostnaden för jordbrukshusen

som ock därmed det afdrag, som borde göras vid uppskattningen

af boställets afkastning». ’

Motionen afstyrktes emellertid af särskilda utskottet, som ansåg (s. 38),

att då det nu vore fråga om en boställsordning, hvilken, såvidt anginge

stadgandena i afseende å nybyggnads- och underhållsskyldighet vore

afsedd att •—• utom för det fall att öfverenskommelse om annat förhållande

kunde ernås — lända till efterrättelse först samtidigt med ikraftträdandet

af ny lönereglering, och man sålunda vore obunden af de i

ekonomiskt hänseende mellan präst och församling för närvarande gällande

förhållandena, tillräckliga skäl saknades för en sådan fördelning af byggnadsskyldigheten,

som af motionären föreslagits, utan borde den föreliggande

frågan om nybyggnads- och underhållsskyldigheten lösas på sådant sätt,

att berörda skyldighet helt och hållet ålades endera af de båda nu byggnadsskyldiga

parterna.

Att denna åsikt icke delades af Andra Kammaren, har jag redan

nämnt.

Om stadganden angående reglering af byggnadsskyldigheten vid de

laga husen å kyrkoherdars samt komministrars och med de senare likställda

prästers bostadsboställen på landet varda meddelade i enlighet med

de grunder, jag i det föregående utvecklat, torde det förslag till ecklesiastik

boställsordning, hvilket af Eders Kungl. Maj:t framlades för nästförflutna

riksdag, kunna i öfriga delar, utan väsentliga ändringar, ånyo

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

föreläggas Riksdagen. Dock lärer, vid förslagets förnyade granskning, all

möjlig hänsyn böra tagas jämväl till de ändringsyrkanden, som framställdes

af särskilda utskottet vid 1908 års riksdag.

Efter att — i den mån sådant icke redan skett — hafva lämnat en

redogörelse för innehållet i de af nämnda utskott afgifna utlåtanden rörande

då föreliggande förslag till ecklesiastik boställsordning, anförde

departementschefen vidare:

Från de synpunkter, jag nyss framhållit, har jag låtit inom ecklesiastikdepartementet

öfverse omförmälda förslag till boställsordning, och

torde det tillåtas mig att nu redogöra för de ändringar, förslaget vid denna

bearbetning undergått.

I enlighet med särskilda utskottets sammanjämkningsförslag har det i

3 § lämnade medgifvandet för synerätt att, där sådant pröfvas nödigt,

utöfver de särskildt uppräknade femton laga husen å jordbruksboställen

föreskrifva ytterligare en del sådana hus, inskränkts därhän, att ökningen

får omfatta allenast en källare samt brunn.

Antalet boningsrum i sätesbyggningen å bostadsboställe af andra

klassen (kyrkoherdeboställe), hvarom bestämmelser äro meddelade i 8 §

2 mom., har, till öfverensstämmelse med hvad utskottet i sitt utlåtande

n:o 2 därutinnan föreslagit, blifvit nedsatt i anseende till såväl minimum

som maximum, i det att latituden bestämts till minst sex, högst nio rum.

Vidare har, jämväl i enlighet med utskottets förslag, det villkorliga medgifvandet

till ytterligare nedsättning af rummens antal uteslutits, så ock

de ord — »vid eller i expeditionsrummet» — som angifva, hvarest det i

momentet omförmälda brandfria hvalfvet bör anordnas.

Bestämmelserna i 9 § rörande beskaffenheten af de laga husen å

bostadsboställen hafva, på sätt utskottet tillstyrkt, gjorts mindre detaljerade,

men äfven fullständigats därhän, att boningsrummen skola vara försedda

jämväl med nödiga och lämpliga anordningar för luftväxling.

Angående fördelning mellan pastoratet och boställshafvaren af nybyggnads-

och underhållsskyldigheten vid de laga husen å bostadsboställen

af andra och tredje klasserna på landet äfvensom med sådant boställe i

sambruk förenadt löningsboställe hafva uti 13 § inrymts bestämmelser af

det innehåll, jag i min föregående framställning förordat.

Till denna framställning torde jag få hänvisa äfven rörande förändringarna

i 20 och 21 §§, hvilka lagrum angifva sättet för godtgörande

af boställshafvarens byggnadskostnad er beträffande de laga hus å nyssnämnda

boställen, för hvilka han har att ansvara.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kung1*, Maj:ts Kadi. Proposition N:o 40.

I likhet med hvad utskottet vid 33 § af sitt förslag till boställsordning

anmärkt, finner jag anledning saknas att i 20 § 2 mom. bibehålla bestämmelsen

därom, att användandet allenast af vissa slag af taktäckningsämnen

skall medföra den i momentet åsyftade förmånen.

Ur 24 § har, med afseende å hvad utskottet (21 § af dess förslag)

därutinnan anfört, uteslutits sista punkten, i hvilken uppdragits åt domkapitlet

att hålla tillsyn öfver, att boställshafvaren fullgör sin skyldighet

att brandförsäkra de hus, hvilkas nybyggnad åligger honom.

Tiden, för hvilken tillstånd till bortförande af stråfoder från boställe

kan enligt 34 § medgifvas, har, såsom utskottet föreslagit, nedsatts från

fem till ett år.

Hvad 36 § innehåller om af- och tillträde T af prästboställe har, med

några jämkningar i redaktionen, ändrats i enlighet med utskottets sammanjämkningsförslag

beträffande denna paragraf.

Uå jag, lika med utskottet, anser, att jämväl åt de vid ekonomiska

besiktningar biträdande besiktningsmännen — å landet nämndemän och i

stad af magistraten utsedda sakkunniga — bör tillerkännas rösträtt, hafva

häraf föranledda ändringar, hufvudsakligen af redaktionell beskaffenhet,

vidtagits i 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 51 och 59 §§.

Föreskrifterna i 51 § 1 mom. och 65 § 1 mom. om ersättning åt

förrättningsmän jämte ombud och sakkunniga biträden vid ekonomiska

besiktningar och syner hafva utbytts mot de bestämmelser, som innehållas

i omförmälda lagrum af utskottets sammanjämkningsförslag, dock icke

såvidt angår godtgörelse åt skogstjänsteman och biträdande byggnadskunnig

person vid syn (65 § 1 mom.).

I syfte att vid af- och tillträdessyn synemännen skola i fråga om

reparations- eller ny byggnadsarbeten, som åläggas socknemännen att utföra,

efter omständigheterna pröfva, huruvida virke härtill — därest skogsafkastningen

medgifver utsyning däraf — skall påföras skogsafkastningen

för afträdarens eller tillträdarens besinningstid, har, pa sätt utskottet föreslagit,

gjorts ett tillägg till 60 § 8 mom.

Den i viss mån förändrade lydelsen af 20 och 21 §§ har föranledt

en mindre jämkning af 60 § 11 mom.

Med hänsyn till de olika reglerna för byggnadsskyldighetens utgörande

vid bostadsboställe i stad och på landet har till 71 § tillagts en

bestämmelse af innehåll att, äfven om bostadsboställe är beläget i stad,

landsförsamling icke får påföras andel i mer än som motsvarar den pastorat

åliggande nybyggnads- och underhållsskyldigheten å bostadsboställe

af samma klass å landet.

Ändring af 73 § 2 mom. har af utskottet föreslagits och från min

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 40.

sida vunnit efterföljd, af skäl att •— med undantag endast för de boställen,

hvilkas innehafvare äro delägare i skånska prästerskapets byggnadskassa —

alla hittills beträffande byggnadsskyldigheten gällande undantag, såvidt

de ej röra enskilds rätt, böra upphöra att gälla.

öfvergångsstadgandena i 74 och 75 ,§§ hafva, med iakttagande af

nödiga ändringar i afseende å citationer och årtal m. m., bragts till öfverensstämmelse

med utskottets sammanjämkningsförslag i denna del.

Några obetydliga redaktionsändringar hafva vidtagits i 5 och 15 §§

samt i 55 § 4 mom.

Föredragande departementschefen uppläste härefter ett i enlighet med

det afgifna yttrandet affattadt, såsom bilaga vid detta protokoll fogadt

förslag till ecklesiastik boställsordning och hemställde, att högsta domstolens

utlåtande öfver förslaget måtte genom utdrag ur protokollet

inhämtas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt

bifall.

Ur protokollet:

Seth Floclin.

Bill. till Rilcsd. Prot. 190.9. 1 Sami. 1 Afd. 27 Häft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

Förslag

till

Ecklesiastik boställsordning.

Med upphäfvande af 26 kap. 2 § bvggningabalken och ändring af

hvad särskilda författningar innehålla häremot stridande förordnas som

följer:

I Kap.

Om hvad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.

1 §•

1. Såsom boställen anses i denna boställsordning alla de hemman

och lägenheter, som äro anslagna till bostad eller aflöning åt biskopar,

kyrkoherdar, komministrar, kapellpredikanter och pastoratsadjunkter eller

till prästänkesäten, äfvensom de hemman och lägenheter, hvilkas afkomst

ingår till prästerlig löneregleringsfond.

2. Boställen, som äro afsedda till löntagares bostad, kallas i denna

författning bostadsboställen; och må för hvarje prästerlig befattning endast

ett boställe såsom bostadsboställe anses. Öfriga boställen kallas löningsboställen.

2 §-

Bostadsboställen indelas i tre klasser; och omfattar

första klassen: bostadsboställen för biskopar;

andra klassen: bostadsboställen för kyrkoherdar;

tredje klassen: bostadsboställen för komministrar, kapellpredikanter och

pastoratsadj unkter.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 40.

59

II Kap.

Om laga lins.

3 §.

o

A bostadsboställen, förenade med jordbruk, på landet och i stad skola,

där ej synerätt enligt 5 § inedgifver undantag, finnas följande laga hus:

1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod,

fi) hemlighus, 7) drängstuga, 8) vagnshus, 9) spannmålsbod, 10) redskapshus,

11) stall, 12) fähus, 13) fårhus eller, å mindre boställen, i fähuset

anbringad särskild fårkätte, 14) svinhus och 15) en eller flera lador samt

loge eller logar efter behofvet, hvarjämte af synerätt må, där sådant pröfvas

nödigt, å dessa boställen såsom laga hus föreskrifvas ytterligare eu

källare samt brunn.

4 §•

Bostadsboställen utan jordbruk på landet och i stad skola, där ej

synerätt enligt 5 § medgifver undantag, vara försedda med dessa laga

hus: 1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5)

vedbod och 6) hemlighus, äfvensom 7) drängstuga, 8) stall och 9) vagnshus,

de tre sist nämnda husen dock å andra och tredje klassernas bostadsboställen

endast i det fall, att boställshafvaren för tjänsteresor behöfver hålla

häst och åkdon. Erfordras å bostadsboställe utan jordbruk flera hus än

nu är sagdt, må efter omständigheterna af synerätt föreskrifvas ytterligare

något eller några af de i 3 § omförmälda hus.

5 §.

1. Där, i följd af ortens förhållanden eller något med jordbruk

förenadt bostadsboställes särskilda beskaffenhet, skötsel af får eller svin

ej lämpligen kan äga rum, må fårhus eller svinhus kunna uteslutas.

2. A bostadsboställe af tredje klassen må jämväl följande hus: visthus,

brygghus, drängstuga, vagnshus och spannmålsbod, ett eller flera, uteslutas,

när de kunna undvaras.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kim </l. Maj ds Nåd. Proposition N:o 40.

6 §•

Löningsboställen bebyggas efter hvad för kronohemman är stadgadt,

där ej dessa boställen antingen, såsom icke afsedda för jordbruk, erfordra

hus af särskild beskaffenhet, eller ock, såsom brukade gemensamt med

bostadsboställen eller af annan anledning, af synerätt pröfvas kunna undvara

alla eller vissa af de för kronohemman föreskrifna hus.

7 §•

Sätesbyggning jämte hushållskällare, om sådan anordnas under sätesbyggningen,

uppföres, där läget så medgifver, på lämpligt afstånd från

annan åbyggnad, öfriga laga hus, som för hvart boställe föreskrifvas,

skola sammanbyggas, i den mån sådant pröfvas lämpligt. I allmänhet

bör dock undvikas sådant sammanförande af hus, att därigenom sammanblandning

af boställshafvares och annans nybyggnads- och underhållsskyldighet

uppstår.

Alla hus skola läggas och inrättas så, att eldfara, så vidt möjligt,

undvikes samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller fördyras.

8 §•

1. Sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen bygges efter

ritning, som för hvarje fall fastställes af Kungl. Maj:t.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må föreskrifvas

minst sex, högst nio boningsrum, af hvilka ett tillika skall vara

expeditionsrum, jämte kök, skafferi, erforderliga kontor samt en eller två

förstugor. Där det finnes vara af behofvet påkalladt, inrättas ett brandfritt

hvalf.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må föreskrifvas

minst fyra, högst sex boningsrum jämte kök, skafferi, erforderliga

kontor och en eller två förstugor.

9 §•

1. Sätesbyggning å bostadsboställe uppföres på stenfot af minst

fem decimeters höjd ofvan jord, med väggar företrädesvis af tegel eller timmer,

men äfven, där något af dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas,

af annat ändamålsenligt byggnadsämne. Till byggnaden i öfrigt användas

de ämnen, som finnas lämpliga och öfverensstämma med ortens

sed. Boningsrummen göras så stora, som behofvet i hvaije fall

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kun yl. Maj:ls Nåd. Proposition K:o 40.

fordrar, omkring tre meter höga, och skola vara försedda med nödiga

och lämpliga anordningar för uppvärmning och luftväxling. Alla boningsrum

förses med dubbelfönster, gipsade, boaserade eller spända tak,

oljemålning å panel, dörrar, dörr- och fönsterinfattningar samt tapeter

eller lämplig målning å väggarna.

2. Ofriga laga hus å bostadsboställe uppföras af ändamålsenliga

byggnadsämnen efter ortens sed till den storlek, behofvet i hvarje fall

fordrar.

3. Brygghus skall innehålla anordningar för brygd och tvätt och,

där så erfordras, äfven för bakning.

4. Stall, fähus och fårhus förses med skullar eller andra foderrum.

10 §.

Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt fall af

synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjänlig beklädnad

samt anstrykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning af annat

ämne äfvensom för andra laga hus å bostadsboställen må efter behofvet

och ortens sed tjänlig beklädnad och anstrykning föreskrifvas.

11 §.

Där vid husesyn eller ekonomisk besiktning föreskrift meddelas om

storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af laga hus å bostadsboställe,

iakttages, å ena sidan, att byggnadens varaktighet och boställshafvarens

skäliga behof tillgodoses samt, å andra sidan, att de med byggnadsskyldighetens

fullgörande förenade kostnader ej varda mer än nödigt

betungande.

III Kap.

Om nybyggnads- och underhållsskyldigheten.

12 §.

För bostadsboställe af första klassen gälle hvad särskildt är förordnadt

i fråga om hvem skyldigheten att nybygga och underhålla därtill

hörande laga hus åligger.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 40.

13 §.

o •

A bostadsboställen af andra och tredje klasserna på landet äfvensom

med sådant boställe i sambruk förenadt löningsboställe skola sätesbyggning,

visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus och brunn,

för så vidt de där höra enligt denna författning såsom laga hus finnas,

nybyggas och underhållas af pastoratet, öfriga laga hus å sådana boställen

nybyggas och underhållas af boställshafvaren.

14 §.

o

A bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad nybyggas och

underhållas alla laga hus af pastoratet.

15 §.

o

A andra löningsboställen än i 13 § sagdt är åligger nybyggnads- och

underhållsskyldigheten boställshafvaren.

16 §.

Uppkommande brister å boställes insynade hus skola afhjälpas, i

den mån sådant föreskrifves eller eljest blifver nödigt.

17 §.

Nybyggnad af sätesbyggning eller visthus, brygghus, drängstuga,

spannmålsbod, stall, fähus, loge med lada å bostadsboställe eller därmed i

sambruk förenadt löningsboställe må icke företagas, utan att synerätt därom

beslutar; och må på bostadsboställe af andra eller tredje klassen å landet

eller med dylikt boställe i sambruk förenadt löningsboställe nybyggnad af

annat laga hus eller åtgärd, som i 20 § 2 mom. omförmäles, ej heller

vidtagas af boställshafvare, utan att föreskrift därom meddelats af synerätt

eller vid ekonomisk besiktning.

18 §.

Boställshafvare vare skyldig väl vårda sådana till hans begagnande

upplåtna hus, som af annan nybyggas och underhållas. Brister, som å

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 40. 6

dylika eller andra å boställe insynade hus uppkomma genom boställshafvarens

vanvård, skola af honom på egen bekostnad afhjälpas.

19 §.

1. I afseende på boställshafvares och församlings rätt att till nybyggnad

och förbättring af boställes hus samt boställshafvares rätt att i öfrigt

till husbehof använda boställes skogstillgång lände till efterrättelse hvad

särskildt är stadgadt.

2. Andra å boställe tillgängliga byggnadsämnen, som icke äro att

hänföra till den boställshafvaren ensam tillkommande afkastningen af bostället,

må, där sådant kan ske utan men för bostället eller boställshafvaren,

jämväl af annan nybyggnads- och underhållsskyldig användas till nybyggnad

och förbättring å bostället. Förslår tillgången ej till både boställshafvares

och annan byggnadsskyldigs behof, hafve boställshafvare

bästa rätten.

20 §.

1. Vid nybyggnad af boställshafvares laga hus å bostadsboställe af

andra eller tredje klassen på landet eller med sådant boställe i sambruk

förenadt löningsboställe skall den af synerätt vid arbetets godkännande

fastställda kostnad godtgöras boställshafvaren af de medel, som enligt

lagen om reglering af prästerskapets aflöning skola för sådant ändamål

årligen afsättas och af vederbörande kyrkoråd förvaltas; dock att vid nybyggnad

i följd af brandskada dylik godtgörelse icke må utgå för den

kostnad, som motsvarar uppburen brandskadeersättning eller, där sådan

ej erhållits till fullt det belopp, hvartill det brända uppskattas, värdet af

det brunna.

Omedelbart efter byggnadsarbetets godkännande skall godtgörelsen

till boställshafvaren utbetalas af de på sätt ofvan blifvit nämndt uppsamlade

medlen. Hvad därvid tilläfventyrs brister skall jämte ränta därå

efter fem för hundra, allt efter som för ändamålet afsedda medel inflyta,

tillhandahållas boställshafvaren, äfven om han frånträder bostället, innan nybyggnadskostnaden

blifvit på angifvet sätt till fullo godtgjord.

2. Hvad sålunda stadgats om ^byggnadskostnad galle ock om kostnad

för förbättring af boställshafvares laga hus å de i 1 mom. omförmäkla

boställen, när tak med tillhörande sparrverk ånyo uppföres, eller

hus, med bibehållande af gammalt sparrverk, förses med ny taktäckning,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

eller yttervägg i sin helhet eller till större delen ombygges, eller å gammalt

hus anbringas ny brädfodring med anstrykning därå eller annan ändamålsenlig

beklädnad.

3. Sedan nybyggnad eller förbättring, hvarom i denna § sägs, blifvit

i behörig ordning beslutad, må boställshafvaren, till bestridande af kostnaden

därför, erhålla förskott af de medel, som redan blifvit uppsamlade,

därest han ställer fullgod säkerhet för det förskotterade beloppet.

21 §.

Kostnaden för underhåll af boställshafvares laga hus å bostadsboställe

af andra eller tredje klassen på landet eller med sådant boställe i sambruk

förenadt löningsboställe skall, på sätt här nedan sägs, boställshafvaren

godtgöras af de medel, som enligt lagen om reglering af prästerskapets

aflöning skola för detta ändamål årligen afsättas och af vederbörande

kyrkoråd förvaltas.

Då boställshafvaren visar sig hafva gjort utgift för underhållsarbete,

som blifvit af synerätt eller vid ekonomisk besiktning föreskrifvet, skall

godtgörelsc för utgiften, i den mån densamma icke öfverstiger den enligt

vederbörligt syne- eller besiktningsinstrument för arbetet beräknade kostnad,

omedelbarligen till boställshafvaren utbetalas af omförmälda medel.

Har för arbete, som nu är sagdt, den beräknade kostnaden öfverskridits,

eller har boställshafvaren gjort utgift för underhållsarbete, som ej blifvit

honom ålagdt, äge han jämväl af ifrågavarande medel bekomma godtgörelse

för sådan utgift, så vidt densamma af synerätt eller vid ekonomisk besiktning

pröfvas hafva varit af behofvet påkallad. I händelse underhållsarbete

föranledts af brandskada, skall hvad i 20 § sägs i fråga om godtgörelse

för sålunda orsakad kostnad äga motsvarande tillämpning.

Därest i förekommande fall de uppsamlade medlen icke förslå till

godtgörelsens gäldande, skall bristen jämte ränta därå efter fem för hundra

till boställshafvaren, ehvad han fortfarande innehar eller afträdt bostället,

utbetalas efter hand som medel härför blifva tillgängliga.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kwigl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

65

IY Kap.

Om andra byggnader än de laga hnsen.

22 §.

1. Finner synerätt, att på bostadsboställe eller därmed i sambruk förenadt

löningsboställe insynadt torp eller fäbodeställe bör bibehållas eller

nytt sådant bör insynas eller insynad kvarn bör kvarblifva, skall boställshafvare

där uppföra och underhålla de byggnader, som af synerätten föreskrifvas.

2. Hvad i 1 mom. stadgas om torpbus galle ock om hus på nyodling,

som efter frihetsår återgår till boställe.

23 §.

Alla andra byggnader än de i 3, 4, 6 och 22 §§ omförmälda äro öfverloppshus,

hvilka, där ej tillträdaren vill behålla dem till det värde,

som, i brist af åsämjande, synerätten därå sätter, afträdaren äger rätt att

bortföra inom tid, som vid af- och tillträdessyn föreskrifves; vare dock

pliktig att för byggnadsvirke, som hämtats från boställets skog och icke

utgjorts af sådan andel i densammas afkastning, som, enligt hvad särskilt

år stadgadt, i vissa fall kan, utöfver husbehofvet, tillkomma boställshafvaren,

utgifva ersättning till belopp, som synerätt bestämmer; skolande

ersättningen användas till boställets nytta enligt de närmare föreskrifter

synerätten meddelar.

Bill. till Riksd. Vrål. 1909. 7 Sami. 1 Afd. 27 Höft.

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

.66

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

V Kap.

Om brandförsäkring.

24 §.

Alla hus, hvilkas nybyggnad åligger boställshafvare, vare han pliktigatt

uti allmänt brandförsäkringsverk eller brandstodsförening med reglemente

fastställdt af Kungl. Maj:t eller uti brandstodsförening för härad

eller län med reglemente fastställdt af Ivungl. Maj:ts befallningshafvande

brandförsäkra för domkapitlets räkning till husens fulla, i behörig ordning

uppskattade värde; och skall sådan försäkring af honom behörigen

vidmakthållas.

25 §.

Brandskadeersättning uppbäres af domkapitlet, som tillhandahåller boställshafvaren

ersättningsbeloppet, hvarvid domkapitlet äger förordna, huruvida,

innan lyftning får ske, säkerhet hos domkapitlet skall ställas för

medlens användande till återställande af hvad genom branden blifvit första

rdt.

26 §.

Brandskadeersättning, som boställshafvare lvftat, skall redovisas vid

nästa ekonomiska besiktning eller husesyn.

27 §.

Boställshafvare, som försummat sin skyldighet att taga eller vidmakthålla

brandförsäkring, svare själf för brandskada och bygge nytt upp för

hvad som brunnit, utan rätt till godtgörelse för byggnadskostnaden i hvad

.den motsvarar värdet af det brunna.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

67

VI Kap.

Om ägornas vård och bruk samt om fördelning till godtgörande på

vissa år af kostnad eller förlust, som boställshafvare

kan få vidkännas.

28 §.

Boställshafvare skall väl häfda samt i god växtkraft hålla boställes

åker och äng, gräfva och vidmakthålla nödiga diken, efter hvad därom är

stadgadt, samt, i öfverensstämmelse med den särskilda plan, som angående

befintliga hagmarkers ändamålsenliga skötsel må vara fastställd, röja och

vårda sådana marker.

29 §.

1. Boställshafvare skall väl vårda och vidmakthålla trädgård. Om

å bostadsboställe trädgård är otillräcklig eller alldeles saknas, bör, där det

kan ske med fördel, den gamla utvidgas eller ny anläggas efter hvad

synerätt pröfvar skäligt. Vid nästpåföljande af- och tillträdessyn må,

om sjmerätt finner afträdaren icke hafva innehaft bostället så länge, att

afkastningen därunder kan anses hafva ersatt utvidgnings- eller anläggningskostnaden,

denna kostnad till belopp af högst femhundra kronor fördelas

af synerätt till godtgörande på viss tid, beräknad från den dag, utvidgningen

eller anläggningen börjats, och till högst tio år efter dåvarande

boställshafvares afträde.

2. I afseende på skogens skötsel och vard lände till efterrättelse

hvad därom särskildt är stadgadt.

3. Torfmosse skall ändamålsenligt begagnas.

SO §.

1. Om hägnad i ägoskillnad mot annans jord galle hvad därom äi

stadgadt. Den hägnad, boställshafvare åligger i ägoskillnad halla, skall

vid boställes afträdande aflämnas i fredgillt stånd.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

2. Om på yrkande af granne boställshafvare måst deltaga i uppförande

af nytt stängsel, och synerätt finner kostnaden för boställshafvarens

andel däri uppgå till högre belopp, än han anses böra vidkännas, må hägnadskostnaden

af synerätten fördelas till godtgörelse på det antal år, som

pröfvas skäligt, dock icke öfverstigande tjugu, räknadt från den tid, då

stängslet bli fvit fullbordadt.

3. Inom boställes ägoområde vare boställshafvare ej förbunden att

hålla hägnad; dock att hägnad, som vid hans tillträde funnits, skall fortfarande

underhållas, intill dess vid syn eller ekonomisk besiktning annorlunda

förordnas.

31 §.

1. 1 fråga om nyodling eller uppröjning af beteshage å boställes

skogsmark galle hvad därom särskild! är stadgadt.

2. Vill boställshafvare för tillämnad odling af kärr, mosse eller annan

oländig mark, däraf i dess närvarande skick föga eller ingen afkomst kan

erhållas, tillförsäkra sig rätt till frihetsår, enligt hvad därom särskild!

är stadgadt, göre anmälan om företaget hos Kungl. Majrts befallningshafvande,

som därefter iakttager hvad gällande författningar i sådant fall

föreskrifva. När frihetsår beviljas, bestämmer Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

om och hvilka byggnader å den odlade lägenheten böra finnas.

Virke till dessa byggnader äfvensom till de för odlingen nödiga hägnader

jämte erforderligt bränsle äger boställshafvaren under den tid, han innehar

äfven själfva bostället, hämta från dess skogsafkastning; men sedan han

afträdt bostället, åtnjuter han icke annan rätt till afkastning af skogen,

än att därifrån, så vidt dåvarande innehafvare af bostället ändock kan från

skogen få sitt virkesbehof fylldt, virke till hägnad i odlingslägenhetens

yttergränser må tagas efter utsyning af vederbörande skogstjänstemän.

3. Vid frihetsårens slut skall den odlade lägenheten, till åker och

äng behörigen häfdad, jämte erforderliga hägnader och byggnader i försvarligt

skick till bostället afträdas utan ersättning; och skall i fråga om

utrönandet af lägenhetens beskaffenhet tillämpas hvad angående syn mellan

enskild jordägare och arrendator är stadgadt.

32 §.

Odling genom flåhackning och bränning af torf må icke verkställas

utan särskildt därtill af Kungl. Maj:ts befallningshafvande gifvet tillstånd.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

69

33 §.

1. Om fördelning till godtgörande på vissa år af den kostnad, bostållshafvare

kan hafva under sin besittningstid fått vidkännas med anledning

af laga skifte, skogsindelning, deltagande i vattenafledningsföretag

för samfällig jords odling eller förbättring, nybyggnad af kyrka eller

andra allmänna hus, uppförande af broar eller anläggning af vägar, galle

hvad därom särskildt är stadgadt; och vare efterträdare ej skyldig att

annorlunda än på grund af sådan fördelning vidkännas de kostnader,

som i dessa afseenden bort utgå före hans tillträde af bostället.

2. Därest boställshafvare för all framtid brandförsäkrat insynadt hus

genom inbetalning, på en gång eller i särskilda poster, af hela den för

sådan försäkring bestämda afgift, må denna vid nästföljande af- och tillträdessyn

till godtgörande fördelas på vissa, högst tjugu år, räknade från

den tid, då första inbetalningen skedde.

3. Har nybyggnad eller förbättring eller annan åtgärd, därför boställshafvare

förklarats skyldig svara, blifvit af efterträdande boställshafvare

verkställd, och kan det visas, att denne, utan egen försummelse, varit

urståndsatt att hos företrädaren utfå den härför bestämda kostnadsersättning,

må den förlust, hvilken sålunda uppstått för efterträdaren, efter synerätts

pröfning fördelas till godtgörande på vissa, högst tjugu år, räknade

från denne boställshafvares tillträde.

4. Finnes vid af- och tillträdessyn, att afträdaren måst för nybyggnad

af laga hus å första klassens bostadsboställe eller å löningsboställe,

som innehafves af biskop, eller för sådan förbättring af dessa hus, som afses

i 20 § 2 mom., eller för uppförande af byggnader, hvarom i 22 §

sägs, vidkännas större kostnad, än synerätt pröfvar motsvara för afträdare^

besittningstid skälig utgift i berörda hänseende, må, där ej sådant

fall, som i 3 mom. afses, är för handen, den Överskjutande kostnaden,

såsom synerätten finner skäligt, fördelas till godtgörande på

vissa, högst tjugu år från nämnde boställshafvares frånträdande af bostället.

I fråga om löningsboställe, som är i författningsenlig ordning utarrenderadt,

galle hvad i arrendekontraktet härutinnan må vara stadgadt.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

VII Kap.

Om öfverträdelse af nyttjanderätt till boställe.

34 §.

Hvad boställe tillhörer eller från dess ägor är hämtadt och icke kan

räknas till dess årliga afkastning, må ej afhändas bostället, utan att sådant

är särskilt tillåtet, ej heller torf eller skogseffekter, äfven om de kunna

anses tillhöra boställets årliga afkastning. Gödsel må icke bortföras från

boställe, förenadt med jordbruk.

Stråfoder må boställshafvaren icke förr än vid afträdestiden från sådant

boställe, som sist är sagdt, bortföra utan särskildt tillstånd. Detta sökes

hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande och må för hvarje gång icke medgifvas

för längre tid än ett år. Vid pröfning af ärendet tages i noggrant

öfvervägande, huruvida och under hvilka villkor det begärda tillståndet,

utan skada för bostället, kan, med hänsyn till där befintliga förhållanden,

meddelas. Innan dylikt ärende afgöres, skall domkapitlets yttrande inhämtas.

Har boställshafvaren, när han skall afträda bostället, foder öfver,

hembjude det efterträdaren. Vill han det lösa, skall, där ej öfverenskommelse

träffats, priset bestämmas af tre gode män, utsedde i den ordning,

lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 angående val af sådana stadgar;

ägande part, som ej nöjes med gode männens beslut, att draga tvisten

under rättens pröfning, så framt han sin talan instämmer inom nittio

dagar från det beslutet honom tillställdes; och skall i beslutet lämnas

tydlig hänvisning om hvad den missnöjde har att iakttaga för tvistens

dragande under rättens pröfning. Beslutet skall, änskönt någondera parten

vill söka domaren, gå i verkställighet, där ej domaren eller öfverexekutor

annorlunda förordnar. Vill efterträdaren ej lösa fodret, må afträdaren

det bortföra.

Utan hinder af hvad nu är sagdt må andra föreskrifter i afseende å

gödsel och foder å boställe meddelas, när vid boställets utarrendering i

författningsenlig ordning sådant pröfvas nödigt och lämpligt.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj ds Nåd. Proposition N:o 40.

71

35 §.

Gör boställshafvare åverkan å bostället, eller öfverträder lian eljest

sin nyttjanderätt, galle hvad i fråga om sådana förseelser, begångna af

brukare af legd jord, är i strafflagen stadgadt.

.Vill Kap.

Om af- och tillträde.

36 §.

Är boställe i sin helhet eller till en del utarrenderadt i författningsenlig

ordning, skall med afträdande af sådant boställe eller del som utarrenderats

förhållas efter allmän lag.

Eljest afträdes boställe såsom hittills den 1 maj; dock att tillträdaren

äger att den 14 mars öfvertaga brukningen af boställets jord och få åt

sig upplåten hälften i husen, med undantag af sätesbyggning, visthus,

hushållskällare och brygghus.

37 §.

Året före boställes afträdande skall afträdaren, med bibehållande af

förut tillämpad växtföljd, låta åt tillträdaren verkställa trädesbruk, höstplöjning,

gräsfrö- och höstsädessådd mot ersättning, som, i brist af åsämjande,

bestämmes af tre gode män, utsedde i den ordning, lagen om skiljemän

den 28 oktober 1887 i fråga om val af sådana föreskrifver; ägande part,

som ej nöjes med gode männens beslut, att draga tvisten under rättens

pröfning, så framt han sin talan instämmer inom nittio dagar från det

beslutet honom tillställdes. Om meddelande i beslutet af hänvisning för

den missnöjde och om beslutets verkställighet skall hvad i 34 § är för där

afsedt fall stadgadt äga motsvarande tillämpning.

38 §.

Är vid tiden för boställes afträdande icke bestämdt, hvem som kommer

att tillträda bostället, skall domkapitlet föranstalta, att bostället emellertid

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

varder behörigen brukadt och vårdadt, intill dess detsammas skötsel och

vård kan af tillträdare öfvertagas.

39 §.

Å alla med jordbruk förenade boställen vare afträdaren skyldig att,

såvida icke sådant förhindras af omständigheter, till hvilka han icke varit

vållande, utan ersättning tillhandahålla efterträdaren den efter vanliga förhållanden

nödiga gödsel till första vår- och höstutsädet eller däremot i

värde svarande myckenhet foder.

IX Kap.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besiktningar och

hnsesyner.

40 §.

Domkapitlet bör tillse, att inom stiftet belägna boställen varda till

hus och ägor behörigen vidmakthållna samt att boställshafvare ej genom

sådan försummelse af nybyggnad eller underhåll, som kan förnärma boställets

och efterträdares rätt, ådrager bostället husröta. Anser domkapitlet

boställes rätt vara genom något af domstol eller annan myndighet meddeladt

beslut förnärmad, eller att vid sådant beslut icke iakttagits hvad i

11 § föreskrifves, skall domkapitlet i behörig ordning öfverklaga beslutet.

41 §.

o

A alla boställen skola för tillsyn å deras häfd till hus och jord hållas

ekonomiska besiktningar så ofta sådana finnas nödiga och sist å femte året

efter det, då syn å häfden eller ekonomisk besiktning näst förut å bostället

förrättats.

42 §.

Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å hvilka

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

ekonomiska besiktningar böra under året hållas; ägande domkapitlet att i

händelse af särskildt behof äfven å annan tid hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande

äska ekonomisk besiktning å visst boställe.

43 §.

Dessa besiktningar förrättas, efter Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

förordnande, på landet af kronofogden i orten såsom ordförande jämte

två nämndemän, och i stad af magistratsperson såsom ordförande med biträde

af två utaf magistraten utsedde sakkunnige män. Biträdande besiktningsmännen

kallas af ordföranden.

År kronofogden hindrad, förordne Kungl. Maj:ts befallningshafvande

annan krön obetjänt såsom ordförande.

Stanna besiktningsmännen i olika meningar, gälle hvad de flesta säga.

Har hvar sin särskilda mening, gälle ordförandens.

44 §.

1. Såsom jäf mot besiktningsman gälle: om han är med boställshafvare

eller annan part uti den skyldskap eller det svågerlag, som i

13 kap. 1 § rättegångsbalken om jäf mot domare sägs; eller om besiktningsman

är boställshafvares eller annan parts vederdeloman eller uppenbare

ovän; eller om besiktningsman eller den, som står till honom i sådan

skyldskap eller svågerlag, som nämndt är, äger i målet del eller eljest kan

af förrättningen vänta synnerlig nytta eller skada, därvid dock den omständighet,

att besiktningsman eller hans bemälde skyldeman, såsom medlem

af församlingen, är pliktig deltaga i kostnad för nybyggnad och

underhåll å boställe, ej må såsom jäf räknas. Har besiktningsman å

tjänstens vägnar rättegång med boställshafvare, eller söker någon sak

med besiktningsmannen eller tillfogar honom något med ord eller gärning

i uppsåt att honom därmed jäfvig göra, det må ej heller för jäf räknas.

2. Vet besiktningsmännens ordförande, att sådant jäf mot honom

är, anmäle det genast och utan att utsätta dag till förrättningen hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som förordnar annan ordförande. Förekommer

dylikt jäf mot biträdande besiktningsman, göre därom omedelbart

anmälan hos ordföranden, hvilken ombesörjer inkallande af annan

besiktningsman.

Bill. till Riked. Prof. 190.9. 1 Sami. 1 Afd. 27 Haft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

45 §.

Besiktningsmännens ordförande utsatte tid för de åt honom uppdragna

ekonomiska besiktningar, med iakttagande, att de hållas å tjänlig

årstid och att, där så kan ske, besiktningar i samma ort förrättas omedelbart

efter hvarandra.

46 §.

Minst sex veckor före besiktningen skall ordföranden om tiden därför

underrätta domkapitlet, hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost

eller annat ombud att å domkapitlets vägnar närvara vid besiktningen.

Inom lika tid åligger det ordföranden att, när församlings rätt

ifrågakommer, hos vederbörande kyrkostämmoordförande påkalla kyrkostämma

för utseende af ombud för församlingen att vid besiktningen

bevaka dess rätt. Om mottagandet af underrättelse, hvarom nu

är sagdt, skall bevis genast af vederbörande tillställas ordföranden, öfriga

parter skola minst fjorton dagar före besiktningen af ordföranden kallas

•till densamma.

47 §.

När ordföranden bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående §

åligger honom, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för

besiktningens företagande.

48 §.

Anmäles vid förrättningen jäf mot ordföranden, och finna besiktningsmännen

det vara lagligen grundadt, inställes förrättningen, och göre ordföranden

anmälan om förhållandet hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som förordnar annan ordförande. Förekommer mot biträdande besiktningsman

dylikt jäf, som af besiktningsmännen godkännes, ombesörje ordföranden

inkallande af annan besiktningsman i hans ställe. Ogillas jäfvet, skall

förrättningen fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang med hufvudsaken

klaga öfver beslut, hvarigenom jäfsanmärkning ogillats.

49 §.

Vid förrättningen hafva besiktningsmännen att iakttaga hvad här

nedan sägs:

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition iV:o 40.

1. Tillses, huruvida instrument öfver förut å bostället kallna ekonomiska

besiktningar och husesyner samt andra bostället rörande handlingar

fortfarande finnas i behåll, äfvensom huruvida de hus, hvilka det åligger

boställshafvaren att nybygga, äro vederbörligen brandförsäkrade och försedda

med nödig brandredskap, hvarjämte boställshafvaren affordras redovisning

för husröte- eller brand skadeersättning eller andra medel, hvilka

böra för boställets räkning redovisas.

2. Boställets hus och ägor besiktigas; och anmärkes hvad därvid enligt

denna boställsordning finnes utgöra föremål för uppmärksamhet.

3. Om beträffande hus, som må nybyggas utan synerätts beslut, anmärkta

bristfälligheter finnas vara sådana, att fråga om nybyggnad uppstår,

undersökes, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna endast genom

bättrande afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig.

4. Föreskrifves enligt 3 mom. byggande af nytt hus, utse besiktningsmännen

därtill plats, hvilken, såvida utan skada för bostället

eller oskälig tillökning i byggnadskostnaden kan ske, efter boställshafvarens

önskan lämpas, och bestämma besiktningsmännen storleken, inredningen

och öfriga beskaffenheten af det nya huset samt uppgöra kostnadsförslag,

hvarvid för de byggnadsämnen, som erhållas från bostället,

icke må beräknas annat värde än som pröfvas motsvara erforderlig arbetsoch

forsiingskostnad jämte andra utgifter för byggnadsämnenas beredning.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. I fråga om öfriga bristers afhjälpande meddelas nödiga föreskrifter.

Bristerna uppskattas i penningar.

7. Förordnande, som afses i 30 § 3 mom., gifves, när skäl därtill finnes.

8. Tid utsätfes, inom hvilken föreskrifven nybyggnad, förbättring

eller annan åtgärd bör genom vederbörande vara verkställd.

9. Har efter senast å bostället hållna ekonomiska besiktning eller

husesyn boställshafvaren för underhåll af laga hus gjort sådan utgift, för

hvilken han endast efter förutgången pröfning må erhålla godtgörelse såsom

i 21 § sägs, undersökes, huruvida och i hvad mån utgiften varit af behofvet

påkallad, samt meddelas beslut därom.

10. Beslut i fråga om gäldandet af kostnaderna för förrättningen

meddelas.

11. Vid förrättningens afsilande tillkännagifves och i instrumentet antecknas,

att den med förrättningen missnöjde äger att, vid förlust af rätt

till vidare talan, inom trettio dagar efter förrättningens afsilande anmäla

sig å landet hos domaren och i stad hos rådstufvurättens ordförande

med begäran om laga syn.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

Omedelbart efter förrättningens afsittande skall ordföranden skriftligen

underrätta vederbörande kontraktsprost om tiden, inom hvilken vid förrättningen

föreskrifna arbeten skola vara verkställda.

50 §.

Senast inom fjorton dagar efter utgången af tid, som vid ekonomisk

besiktning blifvit bestämd för verkställande af föreskrifna arbeten, skall

den byggnad§kkyldige till kontraktsprosten ingifva anmälan, att hvad vid

besiktningen föreskrifvits blifvit till alla delar fullgjordt, eller ock visa,

att förrättningen öfverklagats. Sådan anmälan skall vara vitsordad, för

annan byggnadsskyldig än boställ-hafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren

åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål

å kyrkostämma utsedda ombud. Har förrättningen vunnit laga kraft,

men anmälan, hvarom här är sagdt, ej inom bestämd tid inkommit, anmäle

kontraktsprosten genast förhållandet hos domkapitlet, som har att inom

lämplig tid vidtaga åtgärder till bevarande af boställets och efterträdares

bästa antingen medelst begäran hos öfverexekutor, att hvad den försumlige

eftersatt må genom öfverexekutors ämbetsåtgärd varda för lega på hans

bekostnad verkställdt, eller genom beredande af erforderlig säkerhet hos

honom för husrötebeloppet.

Öl §.

1. Kronobetjent och nämndeman samt särskildt förordnadt konsistorieombud

erhålla för ekonomiska besiktningar ersättning efter hvad särskildt

är stadgadt.

2. Dessa ersättningar äfvensom lösen för det exemplar af instrumentet,

som i 67 § omförmäles, skola gäldas å första klassens bostadsboställen

och de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller skola vara i författningsenlig

ordning utarrenderade, af boställshafvaren, men å hvarje

annat boställe, där icke på grund af särskildt stadgande för visst fall

annorlunda medgifves, af pastoratet; dock att, där besiktning i följd af

någon vederbörandes tredska eller försummelse särskildt påkallats, den

tredskande eller försumlige skall vara skyldig att enligt besiktningsmännens

bestämmande godtgöra boställshafvaren eller annan hvad för sådan besiktning

bör utgifvas.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

52 §.

Husesyn förrättas å tjänlig årstid, på landet af domare jämte minst

två, högst sex nämndemän, allt efter som domaren pröfvar nödigt, samt

i stad af rådstufvurätt; ägande å landet domaren och i stad rådstufvurätten

att till rättens biträde vid synen, där så finnes behöfligt, tillkalla

byggnadskunnig person.

53 §.

Husesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.

54 §.

Laga syn hålles, dä missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt,

äfvensom eljest då laga syn af domkapitlet eller byggnadsskyldig begäres.

55 §.

1. Af- och tillträdessyn hålles på begäran af domkapitlet i anledning

af ombyte utaf boställshafvarc.

2. A boställe, förenadt med jordbruk, skall sådan syn hållas året

näst före afträdet, når så tidigt blifvit bestämdt, hvem som efter afträdaren

skall öfvertaga bostället. Kan syn ej det året- hållas, må den äga rum

under afträdesåret, sist inom sex månader efter afträdet.

3. A boställe utan jordbruk vare af- och tillträdessyn ej nödig, där

ej nybyggnads- eller underhållsskyldighet åligger boställshafvaren, eller

denne eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden hos domkapitlet

äskar sådan syn, eller domkapitlet eljest finner syn böra hållas.

Af- och tillträdessyn bör äfven i dessa fåll förrättas, där så kan ske, året

före afträdet eller sist inom sex månader efter detsamma.

4. Då boställe för allmän kassas räkning stått under domkapitlets

förvaltning, vare vid boställets afträdande af- och tillträdessyn ej nödig,

med mindre sådan syn å någondera sidan äskas; börande efterträdande

boställshafvarc, om han påyrkar syn, sist en månad efter tillträdet göra

framställning därom hos domkapitlet. Mottager boställshafvare boställe af

domkapitlet utan af- och tillträdessyn, svare sedan för allt hvad domkapitlet

under dess besinningstid i afseende på boställets bebyggande,

underhåll ocli vård ålegat.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

56 §.

Husesyn begäres å landet hos domaren samt i stad hos rådstufvurättens

ordförande; och skola, när af- och tillträdessyn äskas, därvid tillika

insändas instrument öfver sista af- och tillträdessyn och därefter hållna

laga syner äfvensom sista ekonomiska besiktning, om sådan senare än

husesyn hållits, samt gällande hushållningsplan för bostället tillhörig skog.

57 §.

1. Då syn är begärd, skall domaren eller rätten ej mindre utsätta

tid för densamma och därom underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande

med begäran vid af- och tillträdessyn, att, om till bostället hör skog,

för hvilken hushållningsplan är fastställd, samt andel i skogens afkastning

utöfver husbehofvet är boställshafvaren tillerkänd, skogstjänsteman

måtte förordnas att vid synen biträda, än äfven om tiden därför,

minst två månader förut, underrätta domkapitlet, hvilket förordnar vederbörande

kontraktsprost eller annat ombud att å dess vägnar vid

synen bevaka boställets rätt och bästa. Inom lika tid åligger domaren

eller rätten att, när församlings rätt ifrågakommer, hos vederbörande

kyrkostämmoordförande påkalla kyrkostämma för utväljande af ombud

till bevakande af församlingens talan. Om mottagandet af underrättelse,

hvarom nu är sagdt, skall bevis genast af vederbörande öfversändas

till domaren eller rätten. Domaren eller rätten föranstalte ock, att öfriga

parter varda minst fjorton dagar, om de bo inom pastoratet, eljest en

månad före synen till densamma kallade; börande domaren till synen kalla

nämnd.

2. Skall vid afträdande! boställe öfvertagas af domkapitlet för allmän

kassas räkning, och är den löntagare utnämnd, som efter domkapitlet

kommer att tillträda bostället, då bör jämväl sådan löntagare genom domkapitlets

försorg kallas till synen och bevis därom insändas till domaren

eller rätten.

58 §.

När domaren eller rätten bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående

§ dem åligger, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder

ör synens företagande.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

59 §.

79

Vid laga syn bohandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning

eller annan författning till sådan syn hänskjuta.

År, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt, klagan

tillika förd öfver beslut, hvarigenom mot besiktningsman gjordt jäf ogillats

och finner synerätten jäfsanmärkningen vara lagligen grundad, skall ny

besiktning verkställas af synerätten, som därvid meddelar de föreskrifter,

hvilka af omständigheterna finnas påkallade.

60 §.

Hvad i 49 § 1 inom. stadgas för ekonomisk besiktning galle äfven

för af- och tillträdessyn, och iakttages därvid tillika af synerätten följande:

1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrifna nybyggnader,

förbättringar och andra åtgärder blifvit verkställda.

2. Är sedan sista ekonomiska besiktning eller husesyn hus, som bör

finnas vid bostället, nybyggdt, tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse

med gifna föreskrifter samt i öfrigt ändamålsenligt och med omsorg uppfördt.

Synerätten meddelar därefter beslut, huruvida huset må, i befintligt

skick eller sedan därå anmärkta felaktigheter och brister blifvit afhulpna,

insynas, eller om det skall utdömas.

3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besiktigas. Finnas därvid

anmärkta bristfälligheter sådana, att fråga om nybyggnad uppstår, undersöker

synerätten, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna genom endast

bättrande afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig, hvarom synerätten

då förordnar. Föreskrifves byggande af nytt hus, utser synerätten därtill

plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller oskälig tillökning i

bvggnadskostnaden kan ske, efter tillträdarens önskan lämpas. Utdömes

eller felas sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen, hänvisas

vederböi-ande att föranstalta om ritning och hos Kungl. Maj:t söka fastställelse

därå. Utdömes eller felas annat hus, bestämmer synerätten storleken,

inredningen och öfriga beskaffenheten af det nya.

4. För den nybyggnad, hvars omfattning och beskaffenhet synerätt

bestämmer, uppgör synerätten kostnadsförslag, hvarvid för de byggnadsämnen,

som erhållas från bostället, icke må beräknas annat värde, än synerätten

pröfvar motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad jämte

andra utgifter för byggnadsämnenas beredning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. Boställets ägor besiktigas. De brister, afträdare!! låtit komma

sig till last i afseende på åkerns häfdande, öfriga ägors skötsel och vård,

hägnaders och dikens anbringande och underhåll samt torfmosses begagnande,

allt efter hvad för hvarje fall är stadgadt, antecknas, de åtgärder

och förbättringar, som i följd däraf erfordras, föreskrifvas och kostnaden

för desamma utsättes. Finnes antaget brukningssätt uppenbart leda till

skada för bostället, föreskrifves nödig rättelse.

7. Vinnes utredning därom, att åkerjordens behöriga gödning försummats,

ålägges afträdaren att tillföra bostället gödningsämnen efter som

behofvet fordrar eller därför lämna ersättning.

8. Om till bostället hör skog, för hvilken hushållningsplan är fastställd,

samt andel i skogens afkastning utöfver husbehofvet är boställshafvaren

tillerkänd, skall synerätten dels undersöka huruvida kvarstående

del af den skog, som enligt hushållningsplanen varit till af verkning före

afträdestiden afsedd, lämnar tillgång till behöfligt virke för utförande af

de vid synen i afseende å boställets hus och hägnader föreskrifna arbeten,

hvilka det åligger afträdaren att bekosta, dels ock bestämma om och i

hvilken omfattning virke, som erfordras för fullgörande af de nybyggnadsoch

underhållsarbeten, hvilka pastoratet förpliktas verkställa, skall uttagas

af den enligt nämnda plan till afverkning före afträdestiden afsedda skog.

Förekommer i först omförmälda hänseende brist, förpliktas afträdaren

att i godtgörelse därför deltaga i förhållande till den andel, han fått af behållen

skogsafkastning tillgodonjuta. På lika sätt förfares i fråga om

kostnad för afkjälpande af anmärkt brist i afseende å skogsodlings- och

andra arbeten för skogsskötselns främjande.

9. Vid godkännande af byggnadsarbete, därför godtgörelse skall till

boställshafvaren utgå på sätt i 20 § finnes stadgadt, fastställer synerätten

det belopp, som pröfvas hafva utgjort skälig kostnad för berörda arbete.

10. Har efter senast å bostället hållna ekonomiska besiktning eller

husesyn boställshafvaren för underhåll af laga hus gjort sådan utgift, för

hvilken han endast efter förutgången pröfning må erhålla godtgörelse såsom

i 21 § sägs, undersökes huruvida och i hvad mån utgiften varit af

behofvet påkallad samt meddelas beslut därom.

11. Äger afträdaren jämlikt bestämmelserna i 20 och 21 §§ bekomma

ersättning för nybyggnad eller underhåll af boställets laga hus, lämnas

erforderlig föreskrift därom.

12. Beslut meddelas om fördelning på vissa år af kostnad eller förlust

i de fall, då sådan fördelning enligt denna författning är medgifven..

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 40.

81

13. Tid utsattes, inom hvilken åt synerätten föreskrifna arbeten

skola vara verkställda.

14. I allt annat, hvartill denna boställsordning föranleder, anställes

undersökning och meddelas föreskrift.

61 §.

1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn af rätten blifvit bestämdt,

skall” där så erfordras, emellan afträdare och tillträdare upprättas

och i synerättens utslag införas likvid, fullständigt upptagande å ena sidan

alla de belopp, hvilka påförts afträdaren, och å andra sidan allt hvad

honom tillgodoförts.

2. Likviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar,

skall tydligt utvisa hvad afträdaren eller tillträdaren blifver skyldig eller

får till godo.

62 §.

Har af- och tillträdessyn hållits före afträdet, må afträdaren vid uppgörelse

med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de afträdaren ålagda

arbeten, som han före afträdet verkställt. Efter afträdet må han ej befatta

sig med några arbeten å bostället, utan skall hvad då brister af

det, som på honom ankommer, verkställas af tillträdaren mot rätt till

därför upptaget kostnadsbelopp.

63 §.

I det fall, som i 57 § 2 mom. afses, äge den domkapitlet efterträdande

löntagaren att vid synen göra de anmärkningar i afseende å befintliga

brister, hvartill han finner anledning. Rättsförhållandet mellan

'' domlmpitlet och honom må vid denna syn komma under bedömande allenast

där båda därom åsämjas, och vare efterträdande löntagaren endast i sådant

fäll behörig att fullfölja talan mot synerättens beslut.

64 §.

Vid handläggning af ärenden, som förekomma vid laga syn, skola de

för af- och tillträdessyn meddelade föreskrifter i tillämpliga delar lända

till efterrättelse.

Bih. till Rikta. Prat. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 21 Häft. U

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

65 §.

i l''j F’c, hus.es>7ner nJuter synerätt ersättning efter hvad särskildt är

stadgadt, okogstjänsteman erhåller reseersättning och dagtraktamente enigt

gällande resereglemente och biträdande byggnadskunnig person «T>dt^öre

se efter synerättens bestämmande. Till kostnad för husesyn räknas

jämväl lösen för det exemplar af syneinstrumentet, som i 67 § omförmäles.

2. Kostnaden för laga syn skall gäldas för bostadsboställen af första

klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller skola

vara i författningsenlig ordning utarrenderade, af vederbörande boställshafvare

och för hvarje annat boställe af pastoratet; dock att, där svnerätten

hnner, att synen blifvit utan giltig orsak påkallad eller att, när synen äyt

-m efter anmälan om vanvård, anmärkningen varit befogad, den skyldige

8 ~ii ,V;i<ra P^ktig att, i den man svnerätten pröfvar skäligt, godtgöra boställshafvaren

eller pastoratet hvad för sådan laga syn bör ut°ifvas.

3. Kostnaden för af- och tillträdessyn skall gäldas:

^ostadsboställe af första klassen samt de löningsboställen, som

innehafvas af biskopar eller skola vara i författningsenlig ordning utarrenderade,

utaf afträdare och tillträdare till hälften hvardera;

för bostadsboställen af andra klassen och de löningsboställen, som

af kyrkoherdar innehafvas, af pastoratet, afträdare och tillträdare till en

tredjedel hvardera; samt

för hvarje annat boställe af pastoratet.

66 §.

Vederbörande nybyggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad

e tei förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts la^a

kraft ägande beslut blifvit förelagdt, anmärkta brister och felaktigheter

bort vara afhulpna eller föreskrifven nybyggnad verkställd, om fullgörandet''

till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, för annan nvbygomads- och

underhållsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren

åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål å

kyrkostämma utsedda ombud. Försummar nybyggnads- och underhållsskyfdig

hvad nu är sagdt, skall öfverexekutor, på anmälan härom af domkapitlet,

vidtaga erforderliga åtgärder för verkställighet på den försumliges

bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle hvad domkapitlet såsom boställshafvare

blifvit ålagdt ej fullgöras, äger församlingen eller efterträdande

boställshafvare hos öfverexekutor påkalla verkställighet.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition X:o 40.

67 §.

83

Instrument öfver ekonomiska besiktningar och husesyner samt andra

bostället rörande handlingar skola, jämte förteckning å desamma, af boställshafvare

väl vårdas och förvaras, vid besiktningar och svner tillhandahållas

samt vid afträdandet till efterträdaren öfverlämnas.

X Kap.

Allmänna bestämmelser och öfvergångsstadganden.

68 §.

Hvad för boställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet galle

äfven, där ej annorlunda är stadgadt, för arrendator eller brukare, som

är i författningsenlig ordning antagen, samt, i tillämpliga delar, äfven

för domkapitlet för den tid, domkapitlet för allmän kassas räkning innehafver

boställe.

69 §.

Finner synerätt till boställe hörande jordbruk vara af så obetydlig

omfattning, att för boställen med jordbruk gifna bestämmelser till större

eller mindre del synas icke därå tillämpliga, äge synerätten förordna, om

och i hvilken mån beträffande sådant boställe skola tillämpas för boställen

utan jordbruk i denna boställsordning meddelade stadganden.

70 §.

Utan hinder af beslut, som meddelats i fråga om hvilka hus å boställe

skola finnas, eller af sådant förordnande, som i 69 § sägs, må synerätt,

på grund af sedermera inträffade förändrade förhållanden, i dessa

afseenden annorlunda förordna.

71 §•

1 pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall den

pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet utgöras af de

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

särskilda församlingarna så, som i lag är stadgadt i fråga om afgifter,

hvarom för lands- och stadsförsamlingar gemensam kyrkostämma beslutar,

dock att, äfven om bostadsboställe är beläget i stad, landsförsamling icke

må påföras andel i mer än som motsvarar den pastorat åliggande nybyggnads-

och underhållsskyldighet å bostadsboställe af samma klass å landet.

72 §.

Då löntagare, som saknar visst boställe, är berättigad till fri bostad,

skall bostadens beskaffenhet lämpas efter hvad därom för bostadsboställe

af motsvarande klass är i denna boställsordning stadgadt.

73 §.

1. Denna boställsordning afser icke de bostadsboställen, hvilkas innehafvare

äro delägare i skånska prästerskapets byggnadskassa.

2. Där eljest i fråga om visst boställe, i följd af särskildt stadgande,

öfverenskommelse eller annan giltig grund, nybyggnads- eller underhållsskyldigheten

helt eller delvis åligger annan än pastoratet, till pastoratet

hörande församling eller boställshafvaren, skall hvad sålunda hittills varit

gällande fortfarande tillämpas, intill dess annorlunda kan varda i laga

ordning bestämdt.j

74 §.

1. Denna boställsordning skall, med iakttagande af hvad här nedan

sägs, tillämpas från och med den 1 maj 1910.

2. Biskop, som utnämnts före den 1 januari 1910, vare ej mot sitt

bestridande underkastad andra än de före denna boställsordnings utfärdande

gällande föreskrifter i afseende på nybyggnad och underhåll af laga

hus å boställe, som han innehar.

3. Beträffande nybyggnad och underhåll af de laga husen å boställen,

som äro anslagna till bostad eller aflöning åt andra prästmän än

biskopar, skola för hvarje särskildt boställe, intill dess lönereglering, fastställd

på grund af lagen om reglering af prästerskapets aflöning, trädt i

kraft inom det pastorat, där boställshafvaren är anställd, hittills gällande

föreskrifter tillämpas, såvida icke genom öfverenskommelse, som af Kungl.

Maj: t fastställes, pastoratet och boställshafvaren förenas därom, att med

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

nybyggnads- och underhållsskyldighet i afseende å bostadsboställe af andra

eller tredje klassen på landet skall förhållas enligt hvad i 13 § stadgas.

Har öfverenskommelsen blifvit af Kungl. Maj:t stadfäst, skola i

fråga om nybyggnads- och underhållsskyldigheten bestämmelserna i 17, 49

och 60 §§ af denna boställsordning tillämpas.

4. Hvad om boställes afträdande är stadgadt i 36 § 1 mom. gäller

ej löntagare, som utnämnts före den 1 januari 1910.

5. Den rätt, som i följd af särskild! stadgande eller landssed på vissa

orter hittills tillkommit afträdande boställshafvare att efter sitt afträde njuta

skörden af den näst förut å bostället utsådda höstsäden, vare fortfarande

gällande till förmån för löntagare, som utnämnts före den 1 januari 1910.

6. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten å

prästboställen genom särskilda kungl. bref stadgadt skall fortfarande tilllämpas

beträffande de odlingar, hvilka äro påbörjade före år 1910.

7. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,

efter hvad nu är sagdt, skall tillämpas, må ej, där de enligt förut gällande

stadganden äro godkända eller antagliga, utdömas därföre, att de ej öfverensstämma

med boställsordningen.

75 §.

1. Vid den af- och tillträdessyn, hvilken å bostadsboställe af första

klassen eller löningsboställe, som innehafves af biskop, hålles närmast efter

den 30 april 1910, skall synerätten dels, i den mån förhållandena sådant

påkalla, enligt förut gällande stadganden bedöma afträdarens nybyggnadsoch

underhållsskyldighet samt rättsförhållandet mellan honom och tillträdaren,

dels ock, så vidt stadgandet i 74 § 2 mom. medgifver, med tilllämpning

af denna boställsordning bestämma, hvilka laga hus böra å

bostadsbostället finnas.

2. önskar biskop, som utnämnts före den 1 januari 1910, att boställsordningen

må för boställe, som han innehar, redan under hans besittningstid

vinna fullständig tillämpning, göre anmälan därom vid husesyn; och

meddele då synerätten i afseende å bostadsboställes laga hus sådan bestämmelse,

som här ofvan i 1 mom. omförmäles.

3. Dylik bestämmelse skall i afseende å de laga husen på hvarje bostadsboställe

af andra eller tredje klassen och med sådant boställe i sambruk

förenadt löningsboställe meddelas af synerätt vid den husesyn, som

enligt lagen om reglering af prästerskapets aflöning bör af domkapitlet

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

påkallas, då lönereglering enligt samma lag är i ordningen att företagas

beträffande det pastorat, där bostället finnes.

När sådan syn första gången förrättas, skall synerätten tillika meddela de

föreskrifter, som finnas erforderliga för att befintliga laga hus må varda före

den nya löneregleringens tillämpning försatta i fullgodt stånd af den, sådant

enligt dittills gällande bestämmelser åligger. Synerätten pröfve ock, om och i

hvad mån efter dittills gällande grunder och med ^beräkning af den

boställshafvaren vid synen ålagda nybyggnad af laga hus boställshafvaren

bör anses hafva vid tiden för den nya löneregleringens inträdande byggt

mer, ån honom alegat. För därvid befunnen öfverbyggnad njute boställshafvaren

ersättning af pastoratet.

%

*

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

87

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet i Kungl. Maj:ts högsta

domstol tisdagen den 26 januari 1909.

Första rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Lilienberg,

Lindbäck,

Cassel,

Silverstolpe,

Skarstedt.

I

Sedan, jämlikt högsta domstolens beslut den 11 november 1908, handlingarna

rörande det till högsta domstolen för afgifvande af utlåtande öfverlämnade

förslag till ecklesiastik boställsordning cirkulerat emellan högsta

domstolens ofvanbemälda ledamöter, företogs nu detta ärende till slutlig

behandling; varande förslaget bilagdt detta protokoll.

I anledning af förslaget framställdes följande anmärkningar:

11 kap.

9 §•

Justitierådet Skarstedt, med hvilken j ustitierådet Silverstolpe instämde,

yttrade:

»Då boningsrummens höjd i sätesbygguing å bostad sboställe synes i

allmänhet ej böra understiga tre meter, hemställes, att det i 1 inom. införda

stadgandet, att sådana boningsrum skola göras omkring tre meter

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

höga, måtte utbytas mot den i Kungl. Maj:ts för 1908 års Riksdag

framlagda förslag till ecklesiastik boställsordning intagna bestämmelsen,

enligt hvilken ifrågavarande boningsrum skulle göras minst tre meter höga,

dock med den modifikation att å andra och tredje klassernas bostadsboställen

rum å vinden finge göras tre decimeter lägre.»

Justitieråden Lilienberg, Cassel, Silverstolpe och Skarstedt ansågo den

i 3 mom. meddelade ovillkorliga föreskriften, att brygghus skall innehålla

anordningar för brygd, vara mindre tidsenlig och därför böra, om den ej

ansåges kunna alldeles uteslutas, åtminstone inskränkas till att gälla allenast

för sådana fall, där anordning för ifrågavarande ändamål pröfvades vara

erforderlig.

111 kap.

Beträffande rubriken yttrade justitierådet Skarstedt, med hvilken justitieråden

Cassel och Silverstolpe instämde, att då de i detta kap. upptagna

bestämmelserna angående nybyggnads- och underhållsskyldighet hänförde

sig allenast till de i II kap. omförmålda laga husen, samt beträffande

vissa andra byggnader än de laga husen föreskrifter i enahanda hänseende

vore meddelade i IV kap., rubriken till förevarande kap. syntes vara för

vidsträckt och därför böra ändras till »Om nybyggnads- och underhållsskyldigheten

å de laga husen.»

13 och 15 §§.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande, af justitierådet

Skarstedt afgifna yttrande:

»Enligt förslaget skall det åligga boställshafvaren att nybygga och

underhålla alla laga hus å löningsboställe. Härifrån göres dock i 13 §

så till vida undantag, att, om löningsboställe är i sambruk förenadt med

bostadsboställe af andra eller tredje klassen på landet, det skall åligga

pastoratet och icke boställshafvaren att nybygga och underhålla å löningsbostället

såsom laga hus erforderliga »sätesbyggning, visthus, hushållskällare,

brygghus, vedbod, hemlighus och brunn». Detta synes emellertid

stå i strid mot den allmänna grundsats, hvarå, såvidt angår landsbygden,

förslaget hvilar i fråga om byggnadsskyldighetens ordnande, eller att

pastoratet skall vara befriadt från nybyggnads- och underhållsskyldighet

beträffande alla andra hus än dem, som erfordras för beredande af passande

bostad åt boställshafvaren. Förhållandet år nämligen, att, äfven för

den händelse löningsboställe och bostadsboställe brukas gemensamt, det

lärer få antagas, att de för beredande af dylik bostad nödiga hus alltid

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Ktmgl. Maj:td Råd, Proposition N:o 40.

komma att vara belägna å själfva bostadsbostället, hvaraf följer, att de

laga hus, som skola finnas å löningsbostället, icke enligt förslagets syftning

kunna, af hvad beskaffenhet husen än äro, vara afsedda för annat

ändamål än boställets brukande och skötsel. Dessa hus torde därför så

mycket hellre, i enlighet med nyss angifva grundsats, böra utan undantag

nybyggas och underhållas af boställshafvaren, som det eljest, med tillämpning

af stadgandet i 68 § af förslaget, kan komma att inträffa att, när

bostadsbostället jämte löningsbostället är i författningsenlig ordning utarrenderadt,

pastoratet blir skyldigt att nybygga och underhålla hus, som

uteslutande äro afsedda att användas för arrendator^ På grund af hvad nu

anförts hemställes, att orden »äfvensom med sådant boställe i sambruk förenadt

löningsboställe» — hvilka synas vara till förslaget öfverflyttade från särskilda

utskottets n:r 1 vid" 1908 års riksdag förslag, där de emellertid

upptagits med hänsyn till samma förslags bestämmelse, att alla laga hus

å bostadsboställe af andra eller tredje klassen å landet skulle byggas och

underhållas af pastoratet — måtte ur 13 § uteslutas, samt att i följd

häraf stadgandet i 15 § måtte utsträckas till att gälla alla löningsboställen

utan undantag.»

20 och 21 §§.

Justitierådet Skarsledt, med hvilken justitieråden Gassel och Silverstolpe

instämde, anförde:

»Det är naturligtvis förslagets mening, att de i förevarande lagrum

meddelade bestämmelserna angående rätt för boställshafvaren till godtgörelse

ur särskild! afsätta medel för nybyggnads- och underhållskostnad

skola lända till efterrättelse allenast under förutsättning, att icke i det

särskilda fallet behofvet af nybyggnaden eller underhållsarbetet yppats

till följd af vanvård från boställshafvarens sida. Eljest skulle ifrågavarande

bestämmelser komma att stå i uppenbar strid mot det i 18 § af

förslaget upptagna stadgandet om skyldighet för boställshafvaren att på

egen bekostnad afhjälpa brist, som uppkommit genom hans vanvård. Med

hänsyn till eu speciell art af vanvård — nämligen försummelse att taga

eller vidmakthålla brandförsäkring — har också denna förslagets mening

i viss mån kommit till uttryck i nu förevarande lagrum. Förslaget innehåller

nämligen här — på samma gång som i förslaget helt naturligt

uttalas den grundsatsen, att godtgörelse på föreslaget sätt icke skall utgå

för kostnad, som motsvarar beloppet af uppburen brandskadeersättning —

tillika stadgande därom att, för den händelse hvad boställshafvaren fått

uppbära i brandstod understiger värdet af det brunna, boställshafvaren

icke heller är berättigad att ur de afsätta medlen undfå godtgörelse för

Bill. till ltiksd. Prat. 1909. 1 Samt. 1 Afd. 27 luft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

den del af byggnads- eller underhållskostnaden, som motsvarar skillnaden

mellan den uppburna brandstoden och det brunnas totalvärde. Att i detta

fall boställshafvaren sålunda skall vara utesluten från rätt till godtgörelse

af pastoratsmedel lärer emellertid utan vidare följa af stadgandet i förslagets

27 §. Det kan därför, enligt min mening, i fråga om nu förevarande

lagrum anmärkas såsom en oegentlighet, att dessa, å ena sidan,

uttryckligen innehålla ett stadgande, hvilket, såsom innefattadt i 27 §,

icke behöft eller ens bort upptagas i förevarande lagrum, men, å andra

sidan, äro så affattade, att däri icke antydts de modifikationer i samma

lagrums tillämpning, som äro åsyftade ej mindre för det i 27 § jämväl

förutsatta fall, att boställshafvaren helt och hållet eftersatt sin brandförsäkringsskyldighet,

än äfven för de händelser, då jämlikt 18 § boställshafvaren

eljest har att på egen bekostnad bota brist. I syfte, att den anmärkta

oegentligheten — hvilken måhända äfven skulle kunna föranleda

missförstånd vid lagtillämpningen — må varda aflägsnad, förordar jag

någon omarbetning af 20 och 21 §§; och torde denna lämpligen kunna

ske, exempelvis, på det sätt, att i första stycket af 1 mom. i 20 § efter

ordet »skall» å tredje raden inskjutes satsen »där ej annat föranledes af

bestämmelserna i 18 och 27 §§>; att i samma stycke slutorden »eller,

där--— det brunna» uteslutas; att de i 20 § 3 mom. förekommande

orden »kostnaden därför» utbytas mot »kostnad, för hvilken han enligt

bestämmelserna i denna § äger att undfå godtgörelse»; samt att första

stycket af 21 § erhåller följande ändrade lydelse: »Kostnaden —--

skall, där ej annat föranledes af bestämmelserna i 18 och 27 §§, boställshafvaren,

på sätt här nedan sägs, godtgöras af---förvaltas».

Det kan lätt inträffa, att, innan kostnaden för nybyggnads- eller

underhållsarbete blifvit boställshafvaren godtgjord af pastoratsmedlen, ny

boställshafvare i sin ordning förvärfvat anspråk på godtgörelse af samma

medel eller är berättigad att ur dessa erhålla förskott. Då emellertid

ifrågavarande medel icke böra få till någon del eller under någon form

användas för den nye boställshafvarens räkning förr än den äldre boställshafvaren

blifvit till fullo godtgjord, torde, till förebyggande af osäkerhet

härutinnan, i förevarande §§ höra införas uttryckligt stadgande i sådant

syfte.»

Justitieråden Lilienberg och Lindbäck biträdde den anmärkning, som

framställts i sista stycket af justitierådet Skarstedts anförande, hvarjämte

den förstnämnde medgaf lämpligheten af en erinran i dessa §§ om 18 §:s

stadgande, att brister, som uppkomme genom boställshafvarens vanvård,

skulle af honom på egen bekostnad afhjälpas.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

91

IV kap.

23 §.

Justitierådet Skår stelt, med hvilken j ustitieråden Cassel och Silverstolpe

instämde, yttrade:

»Ehuru förevarande § är likalydande med motsvarande § i det till

1908 års riksdag aflåtna och i denna del af båda kamrarna godkända förslag,

synes det likväl kunna ifrågasättas, huruvida icke bestämmelserna angående

här ifrågavarande, s. k. öfverloppshus bort lämpas efter de regler,

som i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom äro i

samma hänseende meddelade i fråga om rättsförhållandet mellan arrendator

och jordägare. Väl lärer ingen olägenhet uppkomma däraf att, såsom

förslaget i olikhet med nämnda lag (18 §) föreskrifver, såväl lösen för öfverloppshusen

som ock tiden, inom hvilken, där husen ej skola lösas, afträdaren

äger att bortföra dem, bestämmes vid af- och tillträdessynen. Men

däremot vill det synas, som om i förslaget — hvilket är något dunkelt därutinnan,

huruvida tillträdaren skall vara pliktig att genast vid synen förklara,

om han vill lösa eller icke — afträdarens rätt att bortföra husen

borde, till förekommande af tvister, i öfverensstämmelse med nämnda lag

uttryckligen göras beroende däraf, att tillträdaren antingen genast vid synen"

förklarar sig icke vilja lösa eller ock underlåter att inom viss tid,

t. ex. en månad, efter synen förklara sig därtill villig. Vidare torde icke

heller i boställsordningen böra saknas uttryckligt stadgande därom, att afträdare^

fastän tillträdaren vägrat begagna sin lösningsrätt, likväl icke i

det fall, att afträdaren är, på sätt förslaget stadgar, ersättningsskyldig för

byggnadsvirke, får under några förhållanden bortföra öfverloppshus, förr

än han utgifvit den honom åliggande ersättningen; hvarjämte i förslaget

synes böra tydligt uttalas, att, därest afträdaren underlåter att inom den

bestämda tiden bortföra hus, som han berättigats att borttaga, huset skall

tillfalla tillträdaren med den rätt, med hvilken afträdaren innehaft detsamma.

»

Justitierådet Lindbäck var ense med justitierådet Skarstedt därutinnan,

att i boställsordningen borde upptagas uttrycklig föreskrift dels om förbud

för afträdare, som på sätt förslaget stadgade vore ersättningsskyldig för

virke, användt till öfverloppshus, att bortföra dylikt hus, innan han guldit

ersättningen för virket, dels ock att afträdarens underlåtenhet att inom bestämd

tid bortföra öfverloppshus, som han berättigats borttaga, skulle med
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

fora den påföljd, att huset tillfälle tillträdaren med den rätt, med hvilken

afträdaren innehaft detsamma.

V kap.

24 §.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande, af justitierådet

Skarstedt afgifna yttrande:

»I det vid 1908 års riksdag framlagda förslaget till ecklesiastik boställsordning

innehöll 24 § — förutom samma bestämmelse som förevarande

§ — tillika det stadgande, att domkapitlet hade att hålla tillsyn öfver

fullgörandet af boställshafvares brandförsäkringsplikt, och att för detta

ändamål bostäUshafvare skulle, såvida icke brandförsäkringsafgift vore erlagd

för all framtid, före början af hvarje försäkringsår till domkapitlet öfverlämna

bevis, att meddelad försäkring vore för det året gällande. Detta

stadgande uteslöts visserligen af det särskilda utskott, som hade att behandla

förslaget, och häremot anmärktes intet inom riksdagens kamrar;

men det väsentliga skälet till uteslutandet synes hafva varit den af utskottet

angifna omständigheten, att med den af utskottet förordade byggnadsskyldigheten

— hvilken, såvidt angick bostadsboställe och med sådant boställe

i sambruk förenadt löningsboställe, skulle uteslutande åligga pastoratet —

stadgandet ifråga förlorat sin hufvudsakliga betydelse. Då livad till stöd

för uteslutandet sålunda anförts icke numera äger tillämpning, och då det

måste anses vara af synnerlig vikt, att försummelse med afseende å brandförsäkringspliktens

fullgörande ej äger rum, kali det ifrågasättas, huruvida

icke stadgandet borde åter upptagas. Skulle det emellertid icke anses behöfligt

eller lämpligt att införa stadgandet i dess helhet, torde dock i hvarje

fall icke böra i förslaget saknas bestämmelse därom, att det åligger domkapitlet

att hålla noggrann tillsyn öfver försäkringspliktens behöriga fullgörande.

En dylik allmän bestämmelse — hvilken skulle lämna domkapitlet

öppet att efter bästa skön anordna sättet för tillsynens utöfvande —

har emellertid sin rätta plats i 40 § af förslaget.»

VI kap.

31 § 3 mom.

Justitierådet Skarstedt, med hvilken justitieråden Lilienberg, Lindbäck

och Silverstolpe instämde, yttrade:

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition. N:o 40.

»De stadgan den angående syn, till hvilka här hänvisas, äro de, som

finnas upptagna i 2 kap. af lagen om nyttjanderätt till fast egendom den

14 juni 1907. Då emellertid dessa stadgande!! icke äro afsedda att tillämpas

allenast i fråga om enskild jordägares utarrenderade jord, torde det i

förevarande moment använda ordet »enskild» böra såsom vilseledande ur

momentet uteslutas. Vill man för all säkerhets skull utmärka, att här icke

är fråga om sådan husesyn, som enligt reglerna i förevarande förslag skall

hållas å i författningsenlig ordning utarrenderadt boställe, torde detta

lämpligen kunna ske genom inskjutande mellan orden »är» och »stadgadt»

af orden »i allmänhet»».

33 § 4 mom.

Då de i 20 § i fråga om godtgörelse för byggnadskostnad meddelade

bestämmelserna skulle lända till efterrättelse beträffande löningsboställe,

som vore i sambruk förenadt med bostadsboställe af andra eller tredje

klassen å landet, ansåg högsta domstolen med hänsyn därtill, att jämväl

sådant boställe kunde komma att i författningsenlig ordning utarrenderas,

i andra stycket af förevarande moment undantag böra göras för sådant

löningsställe.

VII köp.

34 §.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande, af justitierådet

Skarstedt afgifna yttrande:

»Då ej annat sagts, är det tydligt, att det lösningspris, som af skiljemän

skall åsättas öfverblifvet stråfoder, skall af dessa bestämmas till fulla

gångbara värdet af så beskaffadt foder som det ifrågavarande. Det synes

emellertid saknas hvarje anledning att här tillämpa en annan ordning, än

som sedan lång tid tillbaka tillämpats beträffande kronans utarrenderade

jordbruksdomäner, eller att afträdare!! är pliktig att till tillträdaren öfverlåta

öfverblifvet stråfoder mot ersättning, motsvarande allenast hälften af

det i orten gångbara priset. Denna anordning — hvarmed tydligen åsyftats

att bereda afträdaren en ersättning, som å ena sidan är tillräcklig att

förekomma onödigt slöseri med foder under arrendetiden men å andra sidan

ej är nog hög att därunder fresta till alltför knapp utfodring — har

också ansetts lämplig att i nya’nyttja.nderättslagen af år 1907 införas såsom

allmän regel vid jordbruksarrenden. Jag hemställer därför, att förevarande

lagrum i nu omförmälda hänseende omarbetas till öfverensstäm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

94'' Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

melse med hvad sålunda gäller för andra fall af nyttjanderätt till jordbruksfastighet.

»

IX kap.

40 §.

Högsta domstolen hänvisade till hvad vid 24 § blifvit erinradt.

44 §.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande yttrande:

»I förevarande förslag har, i olikhet med det vid 1908 års riksdag

framlagda, rösträtt vid ekonomisk besiktning tillagts de nämndemän eller

af magistrat utsedde sakkunnige personer, som biträda vid förrättningen;

och hafva i följd häraf bestämmelserna om jäf förklarats skola gälla jämväl

i fråga om de biträdande besiktningsmännen. Härvid har likställigheten

gjorts fullständig, så att enligt förslaget det icke skall räknas som

jäf, att biträdande besiktningsman eller hans skyldeman är såsom medlem

af församlingen pliktig att deltaga i kostnad för nybyggnad och underhåll

å det boställe, besiktningen afser. Då det emellertid synes vara förenadt

med vissa betänkligheter att utsträcka detta stadgande till att gälla äfven

de biträdande besiktningsmännen, hemställes, att förslaget ändras därhän,

att nämnda stadgande kommer att hänföra sig allenast till besiktningsmännens

ordförande».

49 §.

Justi tierådet Skar stelt, med hvilken j ustitieradet Silverstolpe instämde,

anförde:

»Med den nu gällande lagstiftningen angående byggnads- och underhållsskyldigheten

å prästboställe finnes, såvidt angår boställhafvarens laga

hus, ingen egentlig anledning att vid ekonomisk besiktning eller husesyn

å bostället ingå i skärskådan, huruvida därvid befunnen brist är att anse

såsom tillkommen af — för att begagna byggningabalkens i fråga om

socknemännens laga hus använda uttryck — »ålder och bruk» eller

»prästens vanrykt»; i hvilket fall som helst är ju boställshafvaren skyldig

att svara för bristen utan rätt till godtgörelse af någon för kostnaden för

dess afhjälpande. Med lagförslagets härutinnan från gällande lag afvikande

ståndpunkt kommer saken att ställa sig väsentligen annorlunda. Enligt

förslaget skall nämligen boställshafvaren visserligen i båda de angifna

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

fallen athjälpa bristen — efter omständigheterna genom nybyggnad eller

därmed enligt 20 § 2 mom. likställd förbättring eller genom vanligt underhållsarbete

—, men huruvida också kostnaden härför skall stanna å boställshafvaren,

eller han blir berättigad till godtgörelse uti den i 20 och 21 §§

stadgade ordning är, såsom jag redan vid sistnämnda §§ närmare erinrat,

beroende af, huruvida bristen uppkommit genom hans vanvård eller icke.

Med hänsyn härtill är det naturligtvis af stor vikt att, när boställshafvaren

vänder sig till kyrkorådet med begäran om godtgörelse för nedlagd kostnad

eller, jämlikt 20 § 3 mom., förskott å blifvande godtgörelse, det då

också skall vara fullt klart, att vanvård icke förelegat. Enligt min mening

kan från denna synpunkt förslaget icke frånkännas en viss ofullständighet

i fråga om de föreskrifter, hvilka äro upptagna i de lagrum, där förfarandet

vid ekonomisk besiktning och husesyn bestämmes, nämligen

förevarande § samt 60 §, den senare jämförd med 64 §.

Hvad först beträffar nybyggnad — hvarunder i detta sammanhang

inbegripes jämväl sådan större förbättring, som afses i 20 § 2 mom. —

innehåller förslaget, dels att nybyggnad ej må företagas, förr än vid husesyn

eller, där fråga är om vissa mindre hus, vid ekonomisk besiktning

härom meddelats beslut, och dels att, innan boställshafvaren äger utfå

godtgörelse för byggnadskostnaden, arbetet skall vara af synerätt godkändt;

dock skall boställshafvaren, efter det nybyggnaden blifvit i behörig ordning

beslutad, vara berättigad till förskott mot säkerhet. Då nu i 60 §

9 mom. stadgats, att vid godkännande af byggnadsarbete, hvarför godtgörelse

skall utgå enligt 20 §, synerätten skall fastställa det skäliga kostnadsbeloppet

för samma arbete, och i 60 § 11 mom. föreskrifvits, att, där

boställshafvaren jämlikt 20 § äger bekomma dylik godtgörelse, synerätten

skall meddela erforderlig föreskrift därom, har uppenbarligen förutsatts,

att synerätten också äger tillgång till sådana upplysningar angående orsaken

till nybyggnadsbehofvet, att synerätten på grund däraf kan utgå

från, att nämnda behof icke härleder sig från vanvård från boställshafvarens

sida. Det är väl också i förslaget förutsatt, att sådana upplysningar

skola stå synerätten till buds till följd af utredning, som vunnits

vid den föregående syn eller den ekonomiska besiktning, vid hvilken beslutet

om nybyggnadens företagande meddelats. Så som 4 och 5 mom.

i 49 § samt 3—5 mom. i 60 — hvilka lagrum innehålla de närmare

föreskrifterna i fråga om meddelande af dylikt beslut — enligt förslaget

äro affattade, lärer dock icke af dessa lagrum kunna hämtas stöd för, att

det skulle åligga besiktningsmännen eller synerätten såsom en skyldighet

att verkställa närmare undersökning därom, huruvida vanvård föreligger

eller icke, samt till protokollet anteckna resultatet af sådan undersökning;

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Kung!. Majits Nåd. Proposition N:o 40.

ej heller synes eu dylik skyldighet kunna bestämdt utläsas af annat lagrum

i förslaget. Sådan skyldighet torde dock desto hellre böra åligga

vederbörande, som man eljest måhända icke skulle kunna förmena pastoratet

och boställshafvaren befogenhet att, i händelse af olika meningar

angående det sätt, hvarpå bostället skötts, i vanlig rättegångsväg tvista

angående rätt för boställshafvaren att undfå godtgörelse enligt 20 § —

något som dock hvarken kan anses lämpligt eller antagas öfverensstämma

med grunderna för förslaget, Särskildt må påpekas, att boställshafvare,

som jämlikt 20 § 3 mom. begär förskott af pastoratsmedel, därvid lätteligen

skulle kunna komma i en vansklig ställning gent emot pastoratet,

därest protokollet öfver den ekonomiska besiktningen eller synen icke i

förevarande ämne innehölle annat än att beslut fattats om en nybyggnad,

som under alla förhållanden — vare sig boställshafvaren vållat behofvet

eller icke — måste äga rum.

Det bör visserligen — särskildt med hänsyn till den korta tiden

emellan de ekonomiska besiktningarna — erkännas, att de händelser säkerligen

skola vara ganska sällsynta, då på grund af vanvård från boställshafvarens

sida nybyggnad visar sig vara af nöden. Men detsamma lärer

icke kunna sägas beträffande uppkommande behof af sådant underhållsarbete,

hvarom i 21 § förmäles; och äfven i fråga om dylika arbeten

saknas uttryckliga bestämmelser angående skyldighet för vederbörande att

vid ekonomisk besiktning eller syn ingå i undersökning rörande anledningen

till det erforderliga underhållsarbetet. Att bär, likasom i fråga

om nybyggnad, låta boställshafvarens rätt till godtgörelse vara i första

hand ''beroende däraf, att synerätt eller ekonomisk besiktning konstaterat

icke blott behofvet af underhållsarbetet utan äfven, att boställshafvaren är

utan skuld i detta, möter gifvetvis ingen svårighet, när fråga är om underhållsarbete,

som boställshafvaren låtit utföra på grund af beslut vid husesyn

eller ekonomisk besiktning. Men det kan vara mera tvifvelaktigt,

huru saken bör ordnas för det i 21 § andra stycket förutsatta fall, att

boställshafvaren visar sig hafva gjort utgift för underhållsarbete, som icke

blifvit honom af synerätt eller vid ekonomisk besiktning ålagd t. För

sådant fall stadgar förslaget, att boställshafvaren skall för kostnaden erhålla

godtgörelse, såvidt kostnaden af synerätt eller vid ekonomisk besiktning

pröfvas hafva varit af behofvet påkallad. Vid den pröfning, som

för konstaterande häraf skall jämlikt stadganden i 49 § 9 mom. och 60 §

10 mom. äga rum, kan det emellertid vara svårt nog, stundom väl alldeles

omöjligt för besiktningsmännen eller synerätten att bedöma, huruvida

den af hjälpta bristen uppkommit genom boställshafvarens vanvård eller

icke. Huru ställer det sig då, om besiktningsmännen eller synemännen

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

jKung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

se sig ur stånd att afgifva något utlåtande härom? För min del kan jag

icke finna det vara annat än i sin ordning, att i slikt fall boställskafvaren

får själf stå kostnaden, då han ju kunnat, om vanvård icke ligger honom

till last, förebygga nämnda påföljd genom att pa förhand åstadkomma

erforderlig utredning att föreläggas den blifvande^ekonomiska besiktningen

eller synerätten. ^

Hvad jag nu "anfört föranleder mig, så ”"vi dt angår nu förevarande

lagrum, att hemställa, att på lämpligt ställe i samma lagrum införes stadgande

därom, att, när vid ekonomisk besiktning uppkommer fråga om

nybyggnad eller förbättringsarbete å hus, besiktningsmännen skola efter

noggrann pröfning meddela yttrande, huruvida boställshafvaren gjort sig

skyldig till vanvård eller icke».

Justitierådet Cassel yttrade:

»På hufvudsakligen de skäl, justitierådet Skarstedt anfört, anser jag

det vara af synnerlig vikt, att när vid ekonomisk besiktning (eller svn)

fråga uppstår om nybyggnad eller underhåll af hus, vare sig de skola

nybyggas eller underhållas af boställshafvaren eller annan, det skall åligga

besiktningsmännen (synerätten) att, där fråga därom väckes, meddela yttrande,

huruvida behofvet af nybyggnad eller underhåll kan anses hafva

uppkommit genom boställshafvarens vanvård; och hemställer jag förty, att

förevarande § måtte undergå jämkning i detta hänseende».

51 § 1 mom.

Höqsta domstolens ledamöter förenade sig om följande yttrande:

»Jämlikt kungl. kungörelsen den 22 september 1899 angående kostnadsersättning

till landsstats- och ecklesiastika tjänstemän för en del resor

inom tjänstgöringsdistrikten äger ecklesiastik tjänsteman, som till följd af

särskildt förordnande är såsom konsistorieombud närvarande vid ekonomisk

besiktning å ecklesiastikt boställe, att därför erhålla viss, i kungörelsen

angifven ersättning. Enligt 46 § i föreliggande förslag till boställsordning

skall domkapitlet förordna vederbörande kontraktsprost eller annat ombud

att å domkapitlets vägnar närvara vid ekonomisk besiktning å boställe,

som i förslaget afses. Om förslaget upphöjes till lag, ager alltså äfven

vederbörande kontraktsprost allenast på grund af särskildt förordnande

närvara vid ekonomisk besiktning såsom konsistorieombud. Häraf lärer

då följa, att äfven kontraktsprost skulle blifva berättigad att uppbära den

i ofvannämnda kungörelse bestämda ersättning.

Att döma af förhandlingarna i Andra kammaren vid 1908 års riksdag

hade emellertid det särskilda utskott, som till förberedande behändig.

till Ritad. Prot. 1.90.9. 1 Sami. 1 Afd. 27 Höft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

ling föreliaft Kungl. Maj:ts för nämnda riksdag framlagda förslag till ecklesiastik

boställsordning och åt 1 mom. i förslagets 51 § gifvit den lydelse,

som i föreliggande förslag bibehållits, därvid afsett, att endast då annan

prästman än vederbörande kontraktsprost förordnats till konsistorieombud

vid ekonomisk besiktning ersättning för sådant uppdrag skulle utgå. Därest

meningen nu är, att kontraktsprost, som mottagit förordnande af ifrågavarande

beskaffenhet, ej skall erhålla ersättning för uppdraget, torde

genom förändrad affattning af förevarande moment — och i sammanhang

därmed äfven af ofvannämnda kungörelse — sådant böra tydligt utmärkas.

År åter meningen, att kontraktsprost lika väl som annat konsistorieombud

skall njuta ersättning, synas till undvikande af missförstånd orden

5 särskild! förordnadt» böra, såsom i själfva verket öfverflödiga, ur momentet

uteslutas.

Åt de af vederbörande magistrat utsedda sakkunniga män, som enligt

43 § skola biträda vid ekonomisk besiktning å boställe i stad, har i

förslaget icke tillerkänts ersättning för detta bestyr. Då det icke kan

åläggas någon att utan ersättning fullgöra uppdrag af ifrågavarande beskaffenhet,

samt frågan om det belopp, som skäligen må uppbäras för bestyret,

icke bör öfverlämnas åt besiktningsmännens eget afgörande, hemställes,

att i förevarande moment införes bestämmelse därom, att af magistrat

utsedda biträdande besiktningsmän må, på sätt Kungl. Maj:ts proposition

till 1908 års Riksdag innehöll, njuta ersättning lika med nämndemän.

»

60 §.

Justitieråden Silx er stolpe och Skarstedt hemställde af skäl, som

anförts vid 49 §, att på lämpligt ställe i förevarande § infördes stadgande

därom, att när vid af- och tillträdessyn uppkommer fråga om nybyggnad

eller förbättringsarbete å hus, synerätten skulle efter noggrann

pröfning meddela yttrande, huruvida boställshafvaren gjort sig skyldig till

vanvård eller icke.

Justitierådet Cassel hemställde, under åberopande af hvad justitierådet

vid 49 § anfört, om införande på lämpligt ställe i förevarande §

af stadgande därom, att, där fråga därom väcktes, det skulle åligga

synerätten att meddela yttrande, huruvida behofvet af nybyggnad eller

underhåll kunde anses hafva uppkommit genom boställshafvarens vanvård.

Vidare anförde justitierådet Skarstedt, med hvilken högsta domstolens

öfriga ledamöter instämde:

»Den i 8 mom. af förevarande § upptagna bestämmelsen, att syne
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kung/. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

99

rätten skall undersöka, huruvida kvarstående del af den skog, som enligt

hushållningsplanen varit till afverkning före afträdestiden afsedd, lämnar

tillgång till behöflig! virke för utförande af de vid synen i afseende

å boställets hus och hägnader föreskrift^ arbeten, hvilka det åligger afträdare

att bekosta, synes, såvidt angår boställets hus, kräfva ett förtydligande,

så att det klart framgår, att här åsyftas sådana i afseende å boställets

hus föreskrifna arbeten, för hvilka afträdaren har att svara utan

rätt till godtgörelse, hvarom i 20 eller 21 § förmäles.

Det likaledes i 8 mom. införda stadgandet, att synerätten skall bestämma,

om och i hvilken omfattning virke, som erfordras för fullgörande

af de nybyggnads- och underhållsarbeten, som pastoratet förpliktas att

verkställa, skall uttagas af den enligt hushållningsplanen till afverkning

före afträdestiden afsedda skog, innebär — hvilket väl också är åsyftadt —,

att boställshafvai’ens rätt till andel i boställsskogens afkastning kan

komma att stå tillbaka för pastoratets rätt att från boställsskogen erhålla

virke till pastoratet åliggande byggnadsarbeten vid bostället. Detta strider

emellertid mot den tydliga lydelsen af 29 § första stycket i förordningen

den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna

i riket, i hvilket lagrum — att döma af bestämmelsen i 19 § första stycket

af förevarande förslag — ändring icke synes vara åsyftad genom ingressen

till samma förslag. Följaktligen torde, om nu ifrågavarande stadgande

godkännes, nyssberörda lagrum i 1894 års förordning böra undergå

erforderlig ändring; hvarjämte, då stadgandet är afsedt att träda i kraft

redan den 1 maj 1910 och således innan boställsordningens nya bestämmelser

om byggnadsskyldigheten skola i allmänhet träda i tillämpning,

efter ordet »pastoratet» synas böra tilläggas orden »eller därtill hörande

församling»».

61 och 62 §§.

Justitierådet Skarstedt, med hvilken justitieråden Cassel och Silverstolpe

instämde, yttrade:

»Bestämmelserna i 61 § hänföra sig uppenbarligen icke till sådana

vid af- och tillträdessyn föreskrifna eller godkända arbeten, för hvilka

godtgörelse skall utgå enligt föreskrifterna i 20 och 21 §§, utan afse tydligen

allenast rättsförhållandet mellan afträdaren och tillträdaren, det vill

säga frågan, om och i hvad mån den ene skall hafva eu personlig fordran

hos den andre. Jämväl hvad i första punkten af 62 § stadgas har afseende

allenast å likvidationsförhållandet mellan afträdaren och tillträdaren.

Däremot är bestämmelsen i andra punkten af 62 § af större räckvidd,

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kun/ji. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

i ty att med densamma åsyftas, att afträdare!! skall efter afträdet afhålla

sig från hvarje förbättringsarbete å bostället, äfven sådant, för hvilket godtgörelse

utgår uti den i 20 eller 21 § stadgade ordning. Vid nu angifna

förhållande vore det för vinnande af en tydligare och lättfattligare uppställning

af ifrågavarande lagbud önskligt, om första punkten af 62 § blefve

inarbetad i 61 § och återstoden af 62 § komme att utgöra en fristående

paragraf. >

Justitierådet Lindhäck anförde:

»Ehuru knappast torde förefinnas giltig anledning till farhåga, att

den uppställning, ifrågavarande §§ erhållit i förslaget, skulle föranleda

misstag vid lagtillämpningen, kan dock icke förnekas, att genom

den af justitierådet Skarstedt förordade omarbetning af §§:na, deras innebörd

komme att framstå på ett tydligare sätt, än om förslaget i denna

del bibehålies i oförändradt skick.»

65 § 1 mom.

Högsta domstolen artsåg, att enär jämlikt kungörelsen den 22 september

1899 angående kostnadsersättning till landsstats- och ecklesiastika

tjänstemän för en del resor inom tjänstgöringsdistrikten ecklesiastik tjänsteman,

hvilken förordnats att såsom konsistorieombud närvara vid syn å

ecklesiastikt boställe, vore berättigad att härför erhålla viss, i kungörelsen

angifven ersättning, samt någon ändring härutinnan icke torde vara åsyftad,

i förevarande moment borde upptagas en hänvisning till hvad sålunda

särskildt vore stadgadt.»

X kap.

68 §.

Justitierådet Skarstedt anförde:

»Enligt vunna upplysningar lärer det vara åsyftadt, att under kommande

löneregleringsperioder den ecklesiastika boställsj orden skall i betydligt

större utsträckning än som för närvarande är fallet vara utarrenderad

i, såsom det heter, »författningsenlig ordning» på viss utaf ombyte af boställshafvare

helt och hållet oberoende tid. Därest icke annat bestämdes

genom speciallag, skulle uppenbarligen äfven å det genom dylik utarrendering

uppkomna rättsförhållandet mellan upplåtaren och arrendatorn komma

att i allo tillämpas de i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast

egendom — speciellt 2 kap. af samma lag — för arrende meddelade be
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

stämmelser, i den mån icke dessa, där sådant lagligen får ske, blifvit i

arrendeaftalet ersatta med andra. Emellertid är det nu meningen, att vissa

föreskrifter i den föreslagna boställsordningen skola träda helt och hållet

i stället för motsvarande i den allmänna nyttjanderättslagen fastställda

rättsregler. Boställsordningen är väl i första hand och omedelbart afsedd

att ordna boställshafvares rättigheter och skyldigheter med afseende å bostället,

men nyssnämnda karaktär af speciallagstiftning i förhållande till

allmänna nyttjanderättslagen har boställsordningen erhållit genom det i

68 § af förslaget införda stadgandet, att hvad för boställshafvare är i boställsordningen

föreskrifvet skall — med vissa undantag — gälla för arrendator,

som är i författningsenlig ordning antagen (äfvensom för »brukare»,

hvarmed emellertid numera icke lärer kunna förstås annan än i

nya arrendelagen icke afsedd s. k. hälftenbrukare); och har därjämte genom

ingressen till förslaget utmärkts, att allmänna nyttjanderättslagen i

de delar, i hvilka den innehåller mot boställsordningen stridande bestämmelser,

icke skall lända till efterrättelse. De ämnen, beträffande hvilka

sålunda för en i författningsenlig ordning antagen arrendator skall gälla

annat än för arrendator^’ i allmänhet, äro främst byggnads- och underhållsskyldigheten,

skyldigheterna med afseende å ägornas bruk och vård

samt syneförrättningarna, och vidare hushållningen med stråfoder; dessutom

skola i boställsordningen upptagna föreskrifter angående brandförsäkring

äga tillämpning jämväl i fråga om arrendator. Det kan tilläggas,

att hvad boställsordningen sålunda innehåller afvikande från allmänna nyttjanderättslagen

är i allmänhet afsedt att erhålla karaktären af s. k. tvingande

lagbud; detta bestyrkes däraf, att beträffande vissa särskilda ämnen

— nämligen de i 33 § 4 mom. omförmälda samt vissa af de i 34 § angifna

— det uttryckligen angifvits, att i kontrakt angående författningsenligt

arrende få" införas bestämmelser af annan innebörd än som enligt

nämnda båda lagrum skola gälla, därest bostället är under boställshafvarens

eget bruk.

Då det måste anses vara af synnerlig vikt, att förhållandet mellan

den allmänna nyttjanderättslagen och speciallagstiftningen på ett klart ocli

åskådligt sätt angifves i själfva boställsordningen, så att vederbörande

kontrahenter — upplåtaren och arrendatorn — icke skola behöfva i någon

punkt stanna i tvifvelsmål angående hvad de hafva att rätta sig efter,

men denna fordran synes mig icke vara på ett tillfredsställande sätt uppfylld,

föranlåtes jag att hemställa om vissa — hufvudsakligen redaktionella

— jämkningar i förslaget. Först och främst vill jag framhålla den

oegentlighet, som enligt min mening ligger däri, att redan innan i boställsordningen

(i 68 §) uttalats den allmänna bestämmelsen, att arrendatorn

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

skall med afssende å vissa rättigheter och skyldigheter följa boställshafvarens

villkor och följaktligen i dessa hänseenden betraktas, såsom om

han vore hoställshafvare, man i 33 § 4 mom. andra stycket och 34 §

sista stycket genom där lämnad hänvisning till kontrakt angående i författningsenlig

ordning utarrenderade boställen anteciperat nyssnämnda bestämmelse.

Vidare lärer det icke vara uteslutet, att den omständigheten,

att, såsom i 36 § första stycket skett, allmänna nvttjanderättslagen förklarats

skola i vissa hänseenden — nämligen de i 2 kap. 5 § af sagda

lag angifna — tillämpas beträffande i författningsenlig ordning helt eller

delvis utarrenderadt boställe, är i viss mån ägnad att undanskymma

det förhållandet, att allmänna ny ttj ander ättslagen i så många andra hänseenden

skall äfven beträffande sådana arrenden lända till efterrättelse

mellan upplåtaren och arrendatorn (särskildt märkes: förbud för upplåtaren

att i större utsträckning än nyttjanderättslagen angifver göra förbehåll

om arrenderättens förverkande eller eljest om arrendets frånträdande före

arrendetidens slut; sättet för uppsägnings verkställande; preskriptionstid

för talan angående fordringsanspråk på grund af arrendeaftalet; retentionsrätt

i arrendatorns lösören för vissa arrendefordringar). Enligt mitt förmenande

skulle det vara från alla synpunkter lämpligast, om på ett enda

ställe i den föreslagna boställsordningen, nämligen just i 68 §, på ett fullständigt

sätt — antingen direkt eller genom hänvisning — angåfves den

rättsliga ställning, som skall tillkomma en i författningsenlig ordning antagen

arrendator med afseende å det arrenderade bostället. I enlighet

härmed skulle 33 § 4 mom. andra stycket, 34 § sista stycket och 36 §

första stycket utgå ur förslaget samt 68 § komma att innehålla den däri

nu upptagna allmänna bestämmelsen och därjämte dels, såsom modifikationer

i samma bestämmelse, föreskrifter motsvarande de nu i 34 § sista

stycket och 36 § första stycket upptagna, dels ett stadgande af hufvudsakligen

enahanda innehåll som det för närvarande i 33 § 4 mom. andra

stycket innefattade, och dels en hänvisning till allmänna nyttjanderättslagen.

Såsom en följd häraf blefve en mindre jämkning i 36 § andra

stycket af nöden.

En efter nu angifna grunder omarbeted 68 § skulle, förslagsvis, kunna

erhålla följande lydelse:

»Hvad för hoställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet skall

gälla ej mindre, i tillämpliga delar, för domkapitlet för den tid domkapitlet

för allmän kassas räkning innehar boställe, än äfven för arrendator eller

brukare, som är i författningsenlig ordning antagen; dock att med afträdande

af i dylik ordning utarrenderadt boställe eller utarrenderad del

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

af boställe skall förhållas efter ty stadgas i 2 kap. o § i lagen om nyttjanderätt

till fast egendom, samt att i afseende å gödsel och foder å utarrenderad

jord, som nu sagts, utan hinder af hvad bär ofvan i 34 § är

stadgadt andra föreskrifter må i arrendekontrakt meddelas, när sådant

pröfvas nödigt eller lämpligt.

I fråga om löningsboställe, som är i författningsenlig ordning utarrenderadt,

skall, där ej bostället är med bostad sboställe i sambruk förenad^

beträffande de ämnen, som i 33 § 4 mom. afses, gälla hvad i arrendekontraktet

därutinnan må varda stadgadt.

I öfrigt skall i fråga om arrende, som i denna § afses, lända till

efterrättelse hvad i allmänhet gäller angående arrende af jord.»

För den händelse det skulle finnas obehöfligt att omarbeta förslaget

i nu angifven syftning, kan mot lydelsen af 68 § anmärkas, att uttrycket

»där ej annorlunda är stadgadt» bör ändras till »där ej annorlunda är

här i boställsordningen stadgadt»».

Justitieråden Lindbäck, Cassel och Silverstolpe ansågo, i likhet med

justitierådet Skarstedt, det vara lämpligt och önskvärdt, att i boställsordningen

fullt klart och tydligt angåfves den rättsliga ställning, som

skulle tillkomma en i författningsenlig ordning antagen arrendator med

afseende å det arrenderade bostället, och syntes detta, enligt justitierådens

förmenande, kunna vinnas, om förslaget underginge ändring i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad justitierådet Skarstedt hemställt.

Justitierådet Lilienberg ville icke bestrida, att det kunde vara fördelaktigt,

om förslaget blefve i angifna afseendena omarbetadt, och biträdde

den af justitierådet Skarstedt sist framställda anmärkning angående en

ändring i 68 §.

74 § 3 och 4 mom.

Justitierådet Skarstedt, med hvilken justitierådet Silverstolpe instämde,

yttrade:

»Enligt hvad som framgår af förarbetena till förslaget har till grund

för bestämmelsen angående sådan särskild öfverenskommelse, hvarom i

74 § 3 mom. förmäles, legat allenast önskvärdheten att så snart som

möjligt, d. v. s. redan under nu löpande löneregleringsperiod, komma ifrån

de olägenheter, som följa af den nu lagstadgade, olämpliga fördelningen

mellan pastor och socknemän af de laga husen å bostadsboställe och af

den rådande gemensamheten i underhållet af socknemånnens laga hus. På

grund häraf är också i sagda moment angifvet, att överenskommelser!

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

icke har annat ändamål än att bereda möjlighet för att redan innan

boställsordningen i sin helhet kan komma att med afseende å visst boställe

tillämpas få nybyggnads- och underhållsskyldigheten å bostadsboställe

ordnad efter de i 13 § af förslaget bestämda grunder i stället för enligt

bestämmelserna i byggningabalken. Det lärer således icke vara afsedt att

genom öfverenskommelse bereda tillfälle att på förhand tillämpa boställsordningens

föreskrifter angående t. ex. antalet och beskaffenheten af de

laga husen och angående rätt för präst till godtgörelse enligt 20 och 21

§§. Vid sådant förhållande synes hvarje grund saknas för den i förevarande

moment tillika intagna bestämmelsen att, i händelse öfverenskommelse

kommer till stånd, föreskrifterna i 17, 49 och 60 §§ skola genast

lända till efterrättelse; och hemställes därför, aftysta punkten af förevarande

moment måtte ur förslaget uteslutas. A andra sidan synes i

detta moment böra tydligt utmärkas, att, där öfverenskommelse kommer

till stånd, densamma skall vara bindande äfven för boställshafvare, som,

innan nu löpande löneregleringsperiod utgår, efterträder den boställshafvare,

med hvilken öfverenskommelsen träffats.»

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande anmärkningar:

»För den händelse den vid 13 och 15 §§ gjorda hemställan ej vinner

bifall, utan nämnda §§ bibehållas oförändrade, torde sådan öfverenskommelse,

som i 3 mom. af förevarande § omförmäles, böra få afse

äfven löningsboställe, som är i sambruk förenadt med bostadsboställe af

andra eller tredje klassen på landet.

Af de i 36 § upptagna bestämmelserna lärer löntagares rätt icke

kunna beröras i annan mån än såvidt i andra stycket af sagda § medgifvits

rätt för tillträdare att redan från den 14 mars delvis. disponera

öfver boställe, som eljest icke skall afträdas förr än den 1 maj; men då

det knappast torde kunna anses behöfligt att med afseende å tillämpningen

af nämnda stadgande göra undantag till förmån för en före den 1 januari

1910 utnämnd löntagare, hemställes, att 4 mom. i förevarande § måtte

ur förslaget uteslutas.»

75 § 3 mom.

Högsta domstolen anmärkte, att vid den i andra stycket af förevarande

moment omförmälda pröfning för bestämmande af boställshafvare tillkommande

öfverbyggnadsersättning synerätten torde hafva. att taga hänsyn

allenast till sådan nybyggnad, som boställshafvaren i enlighet med dittills

o-ällande bestämmelser verkställt eller fått sig ålagd, men ej till sådan

Ö

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

nybyggiiäd, som på grund af boställsordningens nya bestämmelser må

hafva blifvit boställshafvaren vid synen ålagd. Till förekommande af annan

tolkning i detta afseende torde ifrågavarande bestämmelser böra

något förtydligas.

Ur protokollet

Carl Stålhammar.

Bill. tiU Rikad. Prot. 1909. 1 Samt. 1 Afd. 21 Höft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Ma]:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

februari 1909.

Närvarande:

Hans excellens statsministern herr Lindman,

Hans excellens ministern för utrikes ärendena herr Trolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld.

Roos,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm.

Justitieråden: Silverstolpe,

Bergman.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för justitiedepartementet

anmälde chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet

Hammarskjöld, i underdånighet högsta domstolens genom utdrag ur protokollet

för den 2 oktober 1908 inhämtade utlåtande öfver det vid samma

protokoll fogade förslaget till ecklesiastik boställsordning.

Sedan föredragande departementschefen erinrat om innehållet i berörda

förslag samt redogjort för högsta domstolens utlåtande, anförde departementschefen:
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

»Med anledning af de anmärkningar, som blifvit inom högsta domstolen

framställda mot förslaget, har jag ansett, att i vissa detaljbestämmelser

förtydliganden och jämkningar borde vidtagas. Jag har därför

låtit uppgöra förslag till sådana förändringar, och torde det tillåtas mig

att nu redogöra för desamma.

Den i 9 § 3 mom. meddelade ovillkorliga föreskriften, att brygghus

skall innehålla anordningar för brygd, har, såsom flertalet ledamöter i

högsta domstolen alternativt tillstyi’kt, inskränkts till att gälla allenast för

sådana fall, där anordning för ifrågavarande ändamål pröfvas vara

erforderlig.

Rubriken till III kap. har ändrats i öfverensstämmelse med tre justitieråds

uttalade mening.

Enligt högsta domstolens hemställan hafva orden »äfvensom med

sådant boställe i sambruk förenadt löningsboställe» uteslutits ur 13 §,

hvarjämte stadgandet i 15 § utsträckts till att afse alla löningsboställen

utan undantag.

Inom högsta domstolen har i fråga om 20 och 21 §§ anmärkts såsom

en oegentlighet, att dessa paragrafer uttryckligen innehålla ett stadgande,

hvilket, såsom innefattadt i 27 §, icke behöft eller ens bort upptagas i

omförmälda paragrafer — nämligen stadgandet att om hvad boställshalvaren

fått uppbära i brandstod understiger värdet af det brunna, boställshafvaren

icke är berättigad att ur de inom pastoratet afsätta medlen undfå godtgörelse

för den del af nybyggnads- eller underhållskostnaden, som motsvarar

skillnaden mellan den uppburna brandstoden och det brunnas totalvärde

—, hvaremot däri icke antydts de modifikationer i samma lagrums

tillämpning, som äro åsyftade ej mindre för det i 27 § jämväl förutsatta

fallet, att boställshafvaren helt och hållet eftersatt sin brandförsäkringsskyldighet,

än äfven för den händelse, dä han i följd af vanvård jämlikt

18 § eljest har att på egen bekostnad bota brist. Genom en mindre omarbetning

af 20 och 21 §§, i enlighet med ett inom högsta domstolen afgifvet

förslag, har den anmärkta oegentligheten blifvit undanröjd.

Dessutom hafva ifrågavarande 20 och 21 §§, med anslutning till hvad

högsta domstolens samtliga ledamöter förordat, kompletterats med ett stadgande

i syfte, att äldre boställshafvare må erhålla godtgörelse för eller

förskott å nybyggnads- och underhållskostnader framför senare innehafvare

af bostället.

Bestämmelserna angående öfverloppshus i 23 § hafva enligt^de inom

högsta domstolen därutinnan gifna anvisningarna bragts till närmare öfverensstämmelse

med de regler, som i sådant hänseende meddelats i lagen

af den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

Hvad 34 § andra stycket innehåller om sättet att bestämma ersättning

för öfverblifvet stråfoder har ändrats på sätt högsta domstolen föreslagit.

Uti 40 § har i enlighet med högsta domstolens därom gjorda alternativa

hemställan intagits ett stadgande om skyldighet för domkapitlet att

''hålla noggrann tillsyn öfver, att boställshafvaren fullgör honom åliggande

brandförsäkringsplikt.

Stadgandet i 44 § att den omständigheten, att besiktningsman eller

hans skyldeman är såsom medlem af församlingen pliktig deltaga i kostnad

för nybyggnad och underhåll å det boställe, besiktningen afser, ej må

räknas såsom jäf, har på grund af anmärkning, som högsta domstolen

framställt mot berörda stadgande, inskränkts till att gälla allenast besiktningsmännens

ordförande.

I anslutning till uttalanden inom högsta domstolen har i 49 § 2 mom.

införts stadgande därom, att när vid ekonomisk besiktning uppstår fråga

om nybyggnad eller underhåll af hus, besiktningsmännen skola afgifva

yttrande, huruvida behofvet af nybyggnads- eller underhållsarbete kan anses

hafva uppkommit genom boställshafvarens vanvård.

Till förtydligande af 51 § 1 mom. har, med anledning af hvad i ämnet

anförts af högsta domstolen, uttryckligen i momentet angifvits, att

endast när annan präst än vederbörande kontraktsprost förordnats till konsistorieombud

vid ekonomisk besiktning, ersättning för uppdraget utgår

till ombudet. Häraf föranledes, såsom högsta domstolen erinrat, förändrad

affattning af nådiga kungörelsen den 22 september 1899 angående kostnadsersättning

till landsstats- och ecklesiastika tjänstemän för en del resor

inom tjänstgöringsdistrikten.

Nämnda moment i 51 § har, jämväl på föranledande af högsta domstolen,

fullständigats med en bestämmelse därom, att af magistrat utsedda

biträdande besiktningsmän må njuta ersättning lika med nämndemän.

Ett stadgande af liknande lydelse som det, hvilket beträffande ekonomisk

besiktning införts i 49 § 2 mom., har med afseende å af- och tillträdessyn

upptagits i 60 § 3 mom.

Jämlikt hemställan, af högsta domstolens ledamöter har hvad 60 § 8

mom. innehåller därom, att synerätten skall undersöka, huruvida kvarstående

del af den skog, som enligt hushållningsplanen varit till afverkning

före afträdestiden afsedd, lämnar tillgång till behöflig! virke för utförande

af de vid synen i afseende å boställets hus och hägnader föreskrifna arbeten,

hvilka det åligger afträdaren att bekosta, uttryckligen angifvits åsyfta

sådana i afseende å boställets hus föreskrifna arbeten, för hvilka afträdaren

har att svara utan rätt till godtgörelse, hvarom i 20 eller 21 §

förmäles.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

Vid nyssnämnda moment af 60 § hafva högsta domstolens ledamöter

vidare framhållit, hurusom det i momentet införda stadgandet, att synerätten

skall bestämma, om och i hvilken omfattning virke, som erfordras

för fullgörande af de nybyggnads- och underhållsarbeten, som pastoratet

förpliktas att verkställa, skall uttagas af den enligt hushållningsplanen till

afverkning före afträdestiden afsedda skog, innebär — hvilket också antages

vara åsyftadt —, att boställshafvarens rätt till andel i boställsskogens

afkastning kan komma att stå tillbaka för pastoratets rätt att från boställsskogen

erhålla virke till pastoratet åliggande byggnadsarbeten vid bostället;

och hafva högsta domstolens ledamöter, då detta strede mot den tydliga

lydelsen af 29 § första stycket i förordningen den 26 januari 1894 angående

hushållningen med de allmänna skogarna i riket, i hvilket lagrum

— att döma af bestämmelsen i 19 § första stycket af förevarande förslag —

ändring icke syntes vara åsyftad genom ingressen till samma förslag, gjort

det uttalandet, att om nu ifrågavarande stadgande godkändes, nyssberörda

lagrum i 1904 års förordning borde undergå erforderlig ändring.

Innan jag yttrar mig med anledning af hvad högsta domstolens ledamöter

sålunda anfört, torde det tillåtas mig att återgifva hufvuddragen

af lagstiftningens utveckling såvidt angår rätten att tillgodonjuta af kastningen

af skog å sådana boställen, som äro upplåtna åt prästerskapet i

territoriella församlingar.

Enligt de äldre skogsförfattningarna från 1600- och 1700-talen ägde

kyrkoherden att fritt nyttja prästgårds eller stomhemmans skog till husbehof,

dock så att bostället icke försämrades, vid äfventyr af skadeersättning

och ansvar. Allmänna lagen i 26 kap. 2 § byggningabalken medgifver

socknemän rätt att för de hus å prästgård, hvilka det åligger dem

att bygga och bättra, taga virke å prästebolets ägor, om där tillräcklig

skog är; och var denna socknemännens rätt förvarad jämväl i nådiga förordningen

om skogarne i riket den 1 augusti 1805, hvars § 24 stadgade,

att när socknemän skulle prästgård bygga och bättra, de ägde å prästboställes

ägor taga därtill nödigt timmer och virke, såvida där tillgång

fanns, utan att skogen till prästboställets öfriga behof för mycket medtogs.

Boställshafvaren ägde enligt § 28 i 1805 års skogsordning nyttja den skog,

som tillhörde bostället, till husbehof, men ej till afsalu, utom att under

vissa förhållanden kolning till afsalu kunde medgifvas. Men med ledning af

föreskrifterna i § 38 af militieboställsordningen den 23 januari 1836 tillläto

understundom vederbörande myndigheter äfven innehafvare af andra

än militieboställen att i vidsträcktare mån än till husbehof åtnjuta skogens

afkastning.

Sedan en skogsstyrelse den 21 januari 1859 blifvit inrättad och i

samband därmed åt styrelsens chef uppdragits att utarbeta förslag till

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

förordning om skogarna, afgaf styrelsen den 2G april 18G2 underdånigt

förslag till förordning rörande skogarna i riket. I detta förslag yttrade

skogsstyrelsen beträffande boställshafvarens rätt till skogens afkastning,

att enär det icke vore lämpligt, att frågor därom lämnades beroende af

särskild pröfning i hvarje fall, boställshafvaren borde, i anseende därtill

att kostnaden för den af skogstjänstemånnen utöfvade tillsynen sannolikt

blefve fullt jämförlig med boställshafvarens uppoffringar för skogens skötsel,

bekomma hälften af afkastningen utöfver husbehofvet, därest icke vid

hushållningsplanens pröfning högre andel ansåges böra tilldelas honom

och sådant på därom gjord underdånig ansökning medgåfves af Kungl.

Maj:t; och ansåg skogsstyrelsen, i fråga om församlingens rätt till prästboställes

skog, att socknemän, när de skulle prästgård bygga eller bättra,

borde äga att för berörda behof från boställets eller annat därtill hörande

hemmans eller lägenhets skog, efter utsyning af behörig skogsjänsteman,

taga nödigt timmer och virke, såvidt med bevarande af skogens bestånd

efter antagen hushållningsplan utsyningen kunde äga rum utan inskränkning

i den tillgång på skogsalster till husbehof, som eljest erfordrades,

eller i den rätt till afkastningen, som enligt förslaget, på sätt nyss blifvit

nämdt, skulle tillkomma boställshafvaren, i hvilket fall kronan ansåges

icke böra göra anspråk på någon andel i afkastningen.

Det af skogsstyrelsen afgifna förslaget upptogs till granskning vid

1862—63 årens riksdag af sammansatta stats-, lag- samt allmänna besvärsoch

ekonomiutskottet, hvilket till behandling mottagit åtskilliga motioner

om förändrade föreskrifter i afseende å skogshushållningen i riket, däribland

särskild! en motion om rätt för församling att för erhållande af

virke till kyrkbyggnad anlita prästboställes skog. I afgifvet betänkande,

n:o 50, yttrade utskottet beräffånde omförmälda motion, att kommunerna

redan hade den rätt till prästbolens skogar, att de därstädes åtnjöte utsyning

för de byggnader å prästbolen, hvilka det ålåge socknemännen att

uppföra och bättra, hvarför det synts billigt, att denna utsyningsrätt

medgåfves äfven för kyrkbyggnader, och funne sig utskottet desto hellre

böra tillstyrka en sådan förändring, som den väl sammanhängde med de

ecklesiastiska boställenas egenskap att vara anslagna »till kyrkans gagn.

Med anledning af såväl nämnda som andra motioner angående hushållningen

å boställsskogarna framställde utskottet till Rikets Ständers granskning

följande förslag till reglerande af samma hushållning, nämligen:

att skogar å boställen skulle, såvidt de ej läge i samfällighet med

enskild egendom eller annat hinder mötte, till regelbunden hushållning

indelas;

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

att därest, vid indelning af boställes skog, densamma funnes i betydligare

mån öfverstiga boställets behof af skogsfång, skogen i dess helhet

eller lämplig del däraf skulle ställas under vård och förvaltning af skogsstyrelsen,

med iakttagande att af skogens behållna afkastning i första

rummet måtte tilldelas boställshafvaren hvad honom med afseende på

dittills åtnjuten rätt eller för handen varande förhållanden skäligen borde

tillkomma, samt återstoden tillfalla Kungl. Maj:t och Kronan, men vid

militieboställen disponeras af vederbörande boställsdirektion och vid ecklesiastika

boställen användas till bidrag vid reglerande af prästerskapets

inkomster;

att, där boställes skog ej toges under vård och förvaltning af skogsstyrelsen,

den borde under nämnda styrelses uppsikt vårdas af innehafvare^

som i detta fall och, så framt den vid indelningen föreskrifna

hushållning af honom iakttoges, finge, där bättre rätt ej dessförinnan

blifvit honom särskildt medgifven, åtnjuta utöfver sitt husbehof högst

halfva behållna afkastningen af skogen, hvilken, till dess sådan indelning

skett, finge af boställshafvaren, såvida honom icke för hans tjänstetid

bättre rätt blifvit tillerkänd, endast till husbehof begagnas; dock att, på

sätt ofvan förmäldes, den del af afkastningen, som icke tillkomme boställshafvaren,

antingen skulle tillfalla Kungl. Maj:t och Kronan eller disponeras

af regementenas boställsdirektioner eller användas till prästerskapets

aflönande; samt

att, när socknemän skulle kyrka eller prästgård bygga eller bättra,

de måtte från prästebolets eller annat därtill hörande hemmans skog, efter

utsyning af vederbörande skogstjänsteman, njuta nödigt timmer och virke,

såvidt, med skogens bestånd efter antagen hushållningsplan, utsyningen

kunde äga rum utan inskränkning i den rätt till afkastningen, som blifvit

boställshafvaren tillerkänd.

Hvad utskottet sålunda föreslagit blef af ridderskapet och adeln samt

borgareståndet bifallet. Prästeståndet däremot afslog utskottets hemställan

samt antog för sin del ett så lydande stadgande: »A boställen af

alla slag, hvilka icke äro till Kronan indragna, skall, såvidt de ej ligga

i samfällighet med enskild egendom, eller annat hinder möter, sedan från

skogsmarken afskildt blifvit hvad till inägor och rätter beteshage räknas

må, genom skogsstyrelsens försorg införas en efter sig företeende ortförhållanden

lämpad regelbunden hushållning, samt, sedan detta skett, boställsinnehafvaren

vara berättigad, mot skyldighet att skogen vårda och nyttja

i öfverensstämmelse med fastställd plan och särskilda föreskrifter för afverkningen

och befordrande af återväxt, att använda hvad skogen afkastar».

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

Bondeståndet åter antog af de fyra momenten endast det första, men

afslog de öfriga utan att i deras ställe antaga några andra stadganden.

Då utskottets åtgärd härefter påkallades för sammanjämkning af ståndens

skiljaktiga beslut, anförde utskottet (betänkande n:o 57), hvad beträffar

frågan om användandet af prästbolens skogstillgångar till prästgårds- och

kyrkbyggnad, att enär prästeståndets afslag i denna del uppenbarligen

varit en följd af dess beslut, att hela af kastningen skulle tillfalla boställshafvarna,

hvarmed det icke kunde stå väl tillsammans, att någon del däraf

afstodes till allmänna behof, och den enskilde boställshafvaren sålunda

finge under vissa omständigheter till kommunernas förmån vidkännas

minskning i sin lagbestämda rätt, men denna betänklighet försvunne, i

och med detsamma prästeståndet antoge utskottets förslag i andra och

tredje momenten, enligt hvilka i alla fall en del af afkastningen skulle

gå till allmänna ändamål, hvaraf församlingarna kunde, utan intrång i boställshafvarens

rätt, få sina behof för ifrågavarande ändamål fyllda, torde

prästeståndet tillika godkänna sista momentet af detsamma, som i själfva

verket icke innebure någon annan nyhet, än att den i alla fall icke för

boställshafvarna disponibla skogstillgången måtte få användas till kyrkors

byggande och bättrande; samt att, om bondeståndet till fullständig pröfning

företoge frågan om användandet af boställsskogarnas afkastning,

äfven detta stånd antagligen skulle finna billigheten af det förslag, som, i

samma moment framställdt, i det föregående vore till sin närmare beskaffenhet

angifvet; och framlade utskottet ånyo för stånden sitt förslag, endast med

angifvande af den grund, efter hvilken boställshafvare icke tillkommande

afkastning af eclesiastikt beställe borde användas såsom bidrag till reglerande

af prästerskapets aflöning, i hvilket afseende åberopades hvad till

regleringen af prästerskapets inkomster i allmänhet blifvit genom nådiga

förordningen den 11 juli 1862 fastställdt.

Efter denna obetydliga förändring antogs utskottets förslag af Rikets

Ständer och ingick i den skrifvelse till Kungl. Maj:t angående förändrade

föreskrifter i afseende på* skogshushållningen den 30 november 1863, som

åberopas uti ingressen till nådiga förordningen angående hushållningen

med de allmänna skogarne i riket den 29 juni 1866. I nämnda förordning

har § 26 följande lydelse: »När socknemän skola kyrka eller prästgård

bygga eller bättra, må de från prästebolets eller annat därtill hörande

hemmans skog njuta nödigt timmer och virke, såvidt utsyning kan, efter

antagen hushållningsplan, äga rum utan inskränkning i den rätt till afkastningen,

som blifvit boställsinnehafvaren tillerkänd». Af samma lydelse

år § 29 första stykcet i 1894 års skogsförordning.

I det af vederbörande utskott vid 1862—63 årens riksdag afgifna be
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

tänkande i ämnet såväl som i nyss åberopade lagrum har alltså, att

döma af ordalagen, församlingens rätt att för den nybyggnad och reparation

af husen å prästboställe, som skall verkställas af församlingen, taga det

för ändamålet erforderliga virket från boställets skog, blifvit ställd tillbaka

ej mindre för boställshafvarens rätt till husbehofsvirke — hvilket ju

är riktigt — än äfven för honom i hushållningsplanen möjligen tillerkänd

rätt att utöfver husbehofvet åtnjuta skogens afkastning.

En så långt gående inskränkning i församlingens rätt, som den sist

omförmälda, har måhända icke varit åsyftad. Åtminstone anmärker

kammarkollegium i ett den 16 april 1892 afgifvet underdånigt utlåtande

öfver förslag till förordning angående hushållningen med de allmänna skogarna

i riket, att den uppfattning, som ligger till grund för berörda inskränkning,

icke, i strid mot 26 kap. 2 § byggningabalken, torde kunna

godkännas, utan att församlingens behof af virke för prästgårdsbyggnad bör

äga företräde framför boställshafvarens anspråk på att erhålla andel i den

boställets husbehof öfverskj utande virkesafka&tningen. Hvad däremot beträffar

tillgodoseendet af församlingens behof af virke för kyrkbyggnad,

anser kollegium meningen hafva varit, att boställshafvaren icke af sådan

anledning skulle lida någon minskning i sin inkomst af skogen. Med

bortseende från den afkastning af prästboställets skog, som tillfaller de

ecklesiastika boställenas skogsfond, angifver kollegium förmånsrättsordningen

mellan rättsägare beträffande afkastning från skog å boställe,

hvilket icke af menighet inköpts eller af enskild för ändamålet donerats,

sålunda: i första rummet boställshafvaren för hans husbehof, i andra församlingen

för hennes behof af virke för prästgårdsbyggnad, i tredje boställshafvaren

för honom genom hushållningsplan eller eljest möjligen

tillerkänd andel i husbehofvet öfverskj utande afkastning, i fjärde församlingen

för hennes behof af virke för kyrkbyggnad och i femte prästerskapets

löneregleringsfond för densamma genom hushållningsplan möjligen

tillagd andel i boställshafvarens husbehof öfverskj utande afkastning.

Då jag är böjd för att ansluta mig till kammarkollegii i detta ämne

uttalade och, såvidt jag kunnat utröna, med gällande administrativ praxis

öfverensstämmande uppfattning, synes mig omhandlade stadgande i 60 §

8 mom. böra lämnas i det hela orubbadt. I enlighet härmed torde 2 §

i 26 kapitlet byggningabalken, såvidt socknemännen därigenom fått sig

tillerkänd rätt att till prästgårdsbyggnad taga virke å prästebolets ägor,

»om där tillräcklig skog är», jämväl böra bibehållas oförändrad; och har

af sådan anledning åt ingressen till förevarande författningsförslag, enligt

hvilken 26 kap. 2 § byggningabalken skulle upphäfvas, gifvits ny formulering.

Bill. till Jliksd. Prof. 1009. 1 Sami. 1 Afd. ‘27 Höft.

16

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 40.

Dessutom har jämlikt hemställan, som därom gjorts af högsta domstolens

ledamöter, efter ordet »pastoratet» i 60 § 8 mom. tillagts orden

»eller därtill hörande församling».

Att, såsom högsta domstolens ledamöter framhållit, 29 § första stycket

i 1894 års skogsförordning bör undergå erforderlig ändring med hänsyn

till innehållet i förevarande mom. 8 af 60 §, finner äfven jag vara af behofvet

påkalladt. En dylik revision torde ock lämpligen kunna företagas

i samband med den granskning af skogsförfattningarna, hvilken lärer påkallas

af ett godkännande utaf de grunder för ändringar i lagstiftningen

om ecklesiastika boställsskogar, som jag förut i dag berört vid föredragning

af frågan om reglering af prästerskapets aflöning.

Beträffande ersättning åt konsistorieombud vid syn har i 65 § 1

mom., liksom i 51 § 1 mom. med afseende å ekonomisk besiktning, upptagits

en hänvisning till hvad därutinnan särskild! är stadgadt.

Till vinnande af klarhet och tydlighet i fråga om den rättsliga ställning,

som skall tillkomma en i författningsenlig ordning antagen arrendator

med afseende å det arrenderade bostället, har 68 § omarbetats i

enlighet med de inom högsta domstolen för ändamålet gifna anvisningarna.

I sammanhang härmed hafva 33 § 4 mom. andra stycket, 34 § sista stycket

och 36 § första stycket uteslutits, hvarförutom en mindre jämkning i 36 §

andra stycket vidtagits.

På sätt två justitieråd hemställt, har den i 74 § 3 mom. inrymda

bestämmelsen, att för den händelse sådan särskild öfverenskommelse, hvarom

uti momentet förmäles, kommer till stånd, föreskrifterna i 17, 49 och

och 60 §§ skola tillämpas, blifvit ur momentet utesluten. A andra sidan

har tillägg gjorts därom, att öfverenskommelse skall vara bindande äfven

för boställshafvare, som, innan nu löpande löneregleringsperiod utgår,

efterträder den boställshafvare, med hvilken öfverenskommelsen träffats.

Vidare har med afseende å 74 § den ändringen på förslag af högsta

domstolen vidtagits, att 4 mom. uteslutits, och hafva i anledning häraf de

följande momentens ordningsnummer blifvit ändrade.

Genom omredigering af 75 § 3 mom. andra stycket har innehållet förtydligats

i den riktning högsta domstolen angifvit.

De inom högsta domstolen framställda förslagen till ändring af 31 §

3 mom. samt 61 och 62 §§ hafva iakttagits.

För en del mindre ändringar af endast redaktionell art torde redogörelse

ej erfordras.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nio 40.

Departementschefen uppläste härefter i enlighet med det afgifna yttrandet

affattadt förslag till ecklesiastik boställsordning och hemställde, att

detta förslag måtte föreläggas Riksdagen till antagande.

Statsrådets öfriga ledamöter tillstyrkte bifall till denna hemställan.

Hvad departementschefen sålunda hemställt behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle

proposition af den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Gustaf Tottie.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1909:195 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maf.ts proposition, n:o 40, med förslag till ecklesiastik boställsordning. a1 i texten
  2. 1SärU 1909:2 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2 s. 1 i texten