Sök i Ratio Lex

Med förslag till ecklesiastik boställsordning

1910-04-04 · 91 sidor, varav 88 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 88 av 91 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:163, Med förslag till ecklesiastik boställsordning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

1

Nr 163.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

ecklesiastik boställsordning; gifven Stockholms slott den

4 april 1910.

Under åberopande af bilagda transsumt och utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden äfvensom af ett i lagrådet fördt protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Kiksdagen att antaga härvid fogade förslag

till ecklesiastik boställsordning.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

P. E. Lindström.

Bill. till liiksd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afd. 123 Höft. (Nr 163).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

Förslag

till

Ecklesiastik boställsordning.

Med ändring af hvad lag eller författning innehåller häremot stridande

för ordnas som följer:

I KAP.

Om hvad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.

1 §•

Till boställen räknas i denna boställsordning all den fasta egendom,

som är anslagen till bostad eller aflöning åt prästerskapet i territoriella

församlingar, jämväl sådan, som användes till prästänkesäte eller hvars

afkomst ingår till prästerlig löneregleringsfond.

2 §•

Boställe, som är afsedt till löntagares bostad, kallas i denna författning

prästgård. Annat boställe kallas löneboställe.

II KAP.

Om prästgårdar.

3 §•

Till I prästgård för kyrkoherde eller komminister skall användas tomt

med bostadshus och, där hinder ej möter, erforderligt område till trädgård

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163. 3

å det boställe, som, då lönereglering enligt lagen om reglering af prästerskapets

aflöning första gången skall fastställas för tjänstens innehafvare, är

anvisadt till bostad åt honom, eller ock, där sådant ej lämpligen kan ske,

enligt Konungens bestämmande å annat, inom pastoratet beläget boställe

eller å plats, som af pastoratet för ändamålet erbjudits.

4 §•

Å prästgård skola finnas följande laga hus: 1) sätesbyggning, 2)

visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod och 6) hemlighus äfvensom,

där sådant af synerätt pröfvas nödigt, en brunn. A prästgård för

komminister må dock visthus och brygghus eller ettdera uteslutas, när de

af synerätt pröfvas kunna undvaras.

5 §•

Sätesbyggning jämte hushållskällare, om sådan anordnas under sätesbyggningen,

uppföres, där läget så medgifver, skild från annan åbyggnad.

Öfriga laga hus, som för hvarje prästgård föreskrifvas, skola sammanbyggas,

i den mån sådant pröfvas lämpligt. Alla hus skola läggas och inrättas

så, att eldfara så vidt möjligt undvikes samt brandförsäkring af

desamma ej förhindras eller fördyras.

6 §•

1. För sätesbyggning å prästgård för kyrkoherde må föreskrifvas minst

sex, högst nio boningsrum, af hvilka ett tillika skall vara expeditionsrum,

jämte kök, skafferi, erforderliga kontor samt en eller två förstugor. Där

vid ny- eller ombyggnad af dylik sätesbyggning ett brandfritt hvalf finnes

vara af behofvet påkalladt, skall sådant inrättas.

2. För sätesbyggning å prästgård för komminister må föreskrifvas

minst fyra, högst sex boningsrum jämte kök, skafferi, erforderliga kontor

och en eller två förstugor. Hvad i 1 mom. finnes stadgadt om expeditionsrum

och brandfritt hvalf i sätesbyggning å prästgård för kyrkoherde skall

äga motsvarande tillämpning i fråga om sätesbyggning å prästgård för

komminister, som på eget ansvar under pastors tillsyn sköter kyrkobokföringen

i en eller flera församlingar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition Nr 163.

7 §•

1- Sätesbyggning uppföres på stenfot af minst fem decimeters böjd

ofvan jord, med väggar företrädesvis af tegel eller timmer, men äfven, där

något af dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas, af annat ändamålsenligt

byggnadsämne. Till byggnaden i öfrigt användas de ämnen, som

finnas lämpliga och öfverensstämma med ortens sed. Boningsrummen göras

så stora, som behofvet i hvarje fall fordrar, omkring tre meter höga, och

skola vara försedda med nödiga och lämpliga anordningar för uppvärmning.

Alla boningsrum förses med dubbelfönster, gipsade, boaserade eller spända

tak, oljemålning å panel, dörrar, dörr- och fönsterinfattningar samt tapeter

eller lämplig målning å väggarna.

2. Öfriga laga hus uppföras efter ortens sed af ändamålsenliga byggnadsämnen

till den storlek, behofvet i hvarje fall fordrar.

3- Brygghus skall vara försedt med inmurad panna och, där så erfordras,

äfven med bakugn.

8 §•

Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt fall af

synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjänlig beklädnad

samt anstrykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning af annat

ämne äfvensom för andra laga hus må efter behofvet och ortens sed tjänlig

beklädnad och anstrykning föreskrifvas.

9 §•

Där vid husesyn eller ekonomisk besiktning föreskrift meddelas om

storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af laga hus å prästgård,

iakttages, å ena sidan, att byggnadens varaktighet och boställshafvarens

skäliga behof tillgodoses samt, å andra sidan, att de med byggnadsskyldighetens

fullgörande förenade kostnader ej varda mer än nödigt betungande.

o

A prästgård

pastoratet.

10 §•

skola alla laga hus nybyggas och underhållas af

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

11 §.

o

Uppkommande brister å prästgårds laga hus skola afhjälpas och nybyggnad

af dessa hus verkställas i den mån sådant föreskrifves eller eljest

blifver nödigt, dock med iakttagande, att nybyggnad af sätesbyggning icke

må företagas, utan att synerätt därom beslutat.

12 §.

Boställshafvare vare skyldig väl vårda prästgårds laga hus.^ Brister,

som å dylika hus uppkomma genom boställshafvarens vanvård, skola af

honom på egen bekostnad afhjälpas.

13 §.

Alla andra byggnader å prästgård än. de i 4 § omförmälda äro öfverloppshus,

hvilka tillträdaren äger att från.. afträdare!! lösa till det värde,

som, i brist af åsämjande, synerätten därå sätter. Har tillträdaren vid afoch

tillträdessynen tillkännagifvit sin afsikt att ej lösa öfverloppshus, eller

underlåter han att inom en månad efter synen förklara sig villig därtill,

må afträdaren bortföra huset inom tid, som vid synen föreskrifves; åliggande

det afträdaren, om han bortför huset, att efter synerätts bestämmande

vidtaga de åtgärder, som kunna erfordras för återställande af jord

eller byggnad i samma skick, hvari den befanns före öfverloppshusets uppförande.

Har ej afträdaren inom den bestämda tiden bortfört öfverloppshus,

som han berättigats borttaga, tillfälle huset tillträdaren med den rätt, med

hvilken afträdaren innehaft detsamma.

14 §.

Om å prästgård trädgård saknas eller är otillräcklig, bör, där så

lämpligen kan ske, pastoratet anlägga ny trädgård eller utvidga den gamla

efter hvad synerätt pröfvar skäligt. Trädgård skall af boställshafvaren väl

vårdas och vidmakthållas.

15 §.

1. Pastoratet åligge efter synerätts bestämmande att uppföra och

underhålla erforderligt stängsel kring prästgård, där ej hägnad skall hållas

af granne.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kunglf Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

2. Enskild väg, som erfordras uteslutande för prästgårds räkning,

skall efter synerätts bestämmande anläggas och underhållas af pastoratet;

och åligge jämväl pastoratet att svara för den på prästgård ankommande

skyldighet att deltaga i byggande och underhåll af enskild väg, som är

gemensam för prästgården och annan fastighet.

16 §.

Hvad prästgård tillhörer och icke kan räknas till dess afkastning,

må ej afhändas bostället utan att sådant är särskildt tillåtet.

17 §.

Gör boställshafvaren åverkan å prästgård, eller öfverträder han eljest

sin nyttjanderätt, galle hvad i fråga om sådana förseelser, begångna af

brukare af legd jord, är i strafflagen stadgadt.

18 §.

Prästgård afträdes samtidigt med frånträdandet af öfriga löneförmåner

vid den tjänst, hvarmed prästgården är förenad. År vid tiden för afträdandet

icke bestämdt hvem som kommer att tillträda prästgården, skall

domkapitlet föranstalta, att densamma emellertid varder behörigen vårdad,

intill dess tillträdare kan öfvertaga dess skötsel och vård.

III KAP.

Om löneboställen.

19 §.

Löneboställen skola upplåtas på arrende i enlighet med särkilda föreskrifter,

som meddelas af Konungen.

Företrädesrätt att öfvertaga arrende af löneboställe tillkommer, på sätt

i sagda föreskrifter närmare bestämmes, innehafvare af prästgård i fråga

om det boställe, hvarå prästgården är belägen; dock med skyldighet för

honom eller hans rättsinnehafvare, därest prästgården före arrendetidens

slut afträdes, att nästa fardag därefter frånträda arrendet.

I fråga om arrende, som nu sagts, skall hvad här nedan i denna boställsordning

stadgas lända till efterrättelse. I de delar, hvarom boställsordningen

ej innehåller bestämmelser, tillämpas allmän lag och nämnda

särskilda föreskrifter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

20 §.

Löneboställen skola vara försedda med de laga hus, som för kronohemman

äro stadgade, där ej dylikt boställe antingen, såsom icke afsedt

för jordbruk, erfordrar bus af särskild beskaffenhet eller ock, till följd af

särskilda omständigheter, af synerätt pröfvas kunna undvara alla eller vissa

af de för kronohemman föreskrifna hus.

21 §.

Laga hus å löneboställe skola uppföras efter ortens sed af ändamålsenliga

byggnadsämnen till den storlek, behofvet i hvarje fall fordrar.

22 §.

Då vid husesyn eller ekonomisk besiktning föreskrift meddelas om

storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af laga hus å löneboställe,

skall hvad i 9 § finnes för där afsedt fall stadgadt äga motsvarande

tillämpning.

23 §.

Å löneboställen skola alla laga hus nybyggas och underhållas af arrendatorn.

24 §.

1. Finner synerätt, att på löneboställe insynadt torp eller fäbodställe

bör bibehållas eller nytt sådant bör insynas eller insynad kvarn bör

kvarblifva, skall arrendatorn där uppföra och underhålla de byggnader, som

af sy ner ätten föreskrifvas.

2. Hvad i 1 mom. stadgas om torphus galle ock om hus på nyodling,

som efter frihetsår återgår till boställe.

25 §.

Uppkommande brister å löneboställes insynade hus skola afhjälpas och

nybyggnad af dessa hus verkställas i den mån sådant föreskrifves eller

eljest blifver nödigt.

26 §.

1. I fråga om rätt för tjänstinnehafvare och arrendator samt pastorat

eller församling att erhålla virke från löneboställes skog lände till efterrättelse

hvad särskild! är stadgadt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

2. Andra å löneboställe tillgängliga byggnadsämnen än virke må,

där sådant kan ske utan men för bostället eller förnärmande af arrendatorns

rätt, af pastoratet användas till nybyggnad och förbättring å prästgård

och kyrka.

27 §.

Har arrendator måst för nybyggnad af hus, hvarom i 20 och 24 §§

sägs, vidkännas större kostnad, än som på hans arrendetid belöper efter

årsberäkning enligt grunder, som angifvas uti de i 19 § omförmälda särskilda

föreskrifter, njute han, på sätt i nämnda föreskrifter närmare stadgas,

efter synerätts bestämmande godtgörelse härför antingen genom nedsättning

i de närmaste årens arrende eller, vid boställets afträdande, af

den nye arrendatorn.

Hvad ny arrendator sålunda fått utgifva skall vid bedömande af hans

nybyggnadsskyldighet anses lika med nybyggnadskostnad.

28 §.

De hus å löneboställe, hvilkas nybyggnad åligger arrendatorn, vare

han pliktig att brandförsäkra för domkapitlets räkning till husens fulla, i

behörig ordning uppskattade värde; och skall sådan försäkring af honom

behörigen vidmakthållas. Arrendator, som försummat sin skyldighet att

taga eller vidmakthålla brandförsäkring, svare själf för brandskada.

29 §.

Alla andra byggnader å löneboställe än de i 20 och 24 §§ omförmälda

äro öfverloppshus, hvilka tillträdaren äger att från afträdaren lösa

till det värde, som, i brist af åsämjande, synerätten därå sätter. Har tillträdaren

vid af- och tillträdessynen tillkännagifvit sin afsikt att ej lösa

öfverloppshus, eller underlåter han att inom en månad efter synen förklara

sig villig därtill, må afträdaren bortföra huset inom tid, som vid

synen föreskrifves; åliggande det afträdaren, om han bortför huset, att

efter synerättens bestämmande vidtaga de åtgärder, som kunna erfordras

för återställande af jord eller byggnad i samma skick, hvari den befanns

före öfver loppshusets uppförande.

Är till öfverloppshus byggnadsvirke hämtadt från boställets skog, må

huset ej bortföras, innan afträdaren för virket utgifvit ersättning till belopp,

som synerätten bestämmer; skolande ersättningen användas till boställets

nytta enligt de närmare föreskrifter synerätten meddelar. Hvad

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 163.

nu är stadgadt om skyldighet för afträdaren att utgifva ersättning galle

ej i afseende å virke, hvilket motsvarar sådan andel i hoställsskogens afkastning,

som på grund af äldre bestämmelser tillkommit boställshafvaren

eller arrendatorn utöfver busbebofvet.

Tiar ej afträdaren inom den bestämda tiden bortfört öfverloppsbus,

som ban berättigats borttaga, tillfälle huset tillträdaren med den rätt, med

hvilken afträdaren innehaft detsamma.

IY KAP.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besiktningar och

husesyner.

SO §.

Domkapitlet bör tillse, att inom stiftet belägna boställen varda till

hus och ägor behörigen vidmakthållna. Anser domkapitlet boställes rätt

vara genom något af domstol eller annan myndighet meddeladt beslut förnärmad,

eller att vid sådant beslut icke iakttagits hvad i 9 och 22 §§

föreskrifves, skall domkapitlet i behörig ordning öfverklaga beslutet.

Öfver fullgörandet af arrendator åliggande brandförsäkringsplikt hålle

domkapitlet noggrann tillsyn.

31 §.

Å alla boställen skola för tillsyn å deras häfd till hus och jord hållas

ekonomiska besiktningar så ofta sådana finnas nödiga och sist å femte året

efter det, då syn å häfden eller ekonomisk besiktning näst förut å bostället

förrättats.

32 §.

Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till

Konungens befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å hvilka

ekonomiska besiktningar böra under året hållas; ägande domkapitlet att i

händelse af särskildt behof äfven å annan tid hos Konungens befallningshafvande

äska ekonomisk besiktning å visst boställe.

33 §.

Ekonomisk besiktning förrättas, efter Konungens befallningshafvandes

förordnande, på landet af kronobetjänt i orten såsom ordförande jämte

Bih. till liiltsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 123 Saft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

två nämndemän och i stad af magistratsperson såsom ordförande jämte

två utaf magistraten utsedda sakkunnige män. Biträdande besiktningsmännen

kallas af ordföranden.

Stanna besiktningsmännen i olika meningar, galle hvad de flesta säga.

Har hvar sin särskilda mening, galle ordförandens.

34 §.

1. Såsom jäf mot besiktningsman galle: om han är med boställshafvare

eller annan part uti den skyldskap eller det svågerlag, som i 13

kap. 1 § rättegångsbalken om jäf mot domare sägs; eller om besiktningsman

är boställshafvares eller annan parts vederdeloman eller uppenbare

ovän; eller om besiktningsman eller den, som står till honom i sådan

skyldskap eller svågerlag, som nämndt är, äger i målet del eller eljest kan

af förrättningen vänta synnerlig nytta eller skada, därvid dock den omständighet,

att besiktningsmännens ordförande eller hans bemälde skyldeman,

såsom medlem af församlingen, är pliktig deltaga i kostnad för nybyggnad

och underhåll å boställe, ej må såsom jäf räknas. Har besiktningsman

å tjänstens vägnar rättegång med boställshafvare eller arrendator

af boställe, eller söker någon sak med besiktningsman eller tillfogar honom

något med ord eller gärning i uppsåt att honom därmed jäfvig göra, det

må ej heller för jäf räknas.

2. Yet besiktningsmännens ordförande, att sådant jäf mot honom

är, anmäle det genast och utan att utsätta dag till förrättningen hos

Konungens befallningshafvande, som förordnar annan ordförande. Förekommer

dylikt jäf mot biträdande besiktningsman, göre han därom omedelbart

anmälan hos ordföranden, hvilken ombesörjer inkallande af annan besiktningsman.

t

35 §.

Besiktningsmännens ordförande utsätte tid för de åt honom uppdragna

ekonomiska besiktningar, med iakttagande, att de hållas å tjänlig årstid

och att, där så kan ske, besiktningar i samma ort förrättas omedelbart

efter hvarandra.

36 §.

Minst sex veckor före besiktningen skall ordföranden om tiden därför

underrätta domkapitlet, kvilket förordnar vederbörande kontraktsprost eller,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

vid förfall för denne, annat ombud att å domkapitlets vägnar närvara vid

besiktningen. Inom lika tid åligger det ordföranden att, när församlings

rätt ifrågakommer, hos vederbörande kyrkostämmoordförande påkalla kyrkostämma

för utseende af ombud för församlingen att vid besiktningen bevaka

dess riitt. Om mottagandet af underrättelse, hvarom nu är sagdt,

skall bevis genast af vederbörande tillställas ordföranden. Öfriga parter

skola minst fjorton dagar före besiktningen af ordföranden kallas till

densamma.

37 §.

När ordföranden bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående §

åligger honom, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för

besiktningens företagande.

38 §.

Anmäles vid förrättningen jäf mot ordföranden, och finna besiktningsmännen

det vara lagligen grundadt, inställes förrättningen, och göre ordföranden

anmälan om förhållandet hos Konungens befallningshafvande,

som förordnar annan ordförande. Förekommer mot biträdande besiktningsman

jäf, som af besiktningsmännen godkännes, ombesörje ordföranden inkallande

af annan besiktningsman i hans ställe. Ogillas jäf vet, skall förrättningen

fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang med hufvudsaken

klaga öfver beslut, hvarigenom jäf sanmärkning ogillats.

39 §.

Yid förrättningen hafva besiktningsmännen att iakttaga hvad här

nedan sägs:

1. Tillses, huruvida instrument öfver förut å bostället hållna ekonomiska

besiktningar och husesyner samt andra bostället rörande handlingar

fortfarande finnas i behåll, äfvensom huruvida de hus, hvilka det åligger

arrendator att nybygga, är o vederbörligen brandförsäkrade och försedda

med nödig brandredskap, hvarjämte arrendator affordras redovisning för

husröte- eller brandskadeersättning eller andra medel, hvilka böra för boställets

räkning redovisas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

2. Boställets hus och ägor besiktigas, hvarvid, när fråga uppstår om

nybyggnad eller underhåll af hus å prästgård, efter noggrann pröfning

meddelas yttrande, huruvida behofvet af nybyggnads- eller underhållsarbete

kan anses hafva uppkommit genom boställshafvarens vanvård.

3. Om beträffande hus, som må nybyggas utan synerätts beslut,

anmärkta bristfälligheter finnas vara sådana, att fråga om nybyggnad uppstår,

undersökes, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna genom endast

bättrande afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig.

4. Föreskrifves enligt 3 mom. byggande af nytt hus, utse besiktningsmännen

därtill plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller

oskälig tillökning i byggnadskostnaden kan ske, lämpas efter boställshafvarens

eller, å löneboställe, arrendator^ önskan; och bestämma besiktningsmännen

storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af det nya huset

samt uppgöra kostnadsförslag, därvid för virke eller andra byggnadsämnen,

som erhållas från det boställe, hvarå besiktningen äger rum, eller jämlikt

26 § från annat boställe, icke må beräknas annat värde än som pröfvas

motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad jämte andra utgifter för

byggnadsämnenas beredning.

5. JNTödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. I fråga om öfriga bristers afhjälpande meddelas nödiga föreskrifter.

Bristerna uppskattas i penningar.

7. Tid utsättes, inom hvilken föreskrifven nybyggnad, förbättring

eller annan åtgärd bör genom vederbörande vara verkställd.

8. I öfrig! anställes undersökning och meddelas föreskrift i alla de

frågor, som enligt denna boställsordning eller annan författning skola vid

ekonomisk besiktning handläggas.

9. \ id förrättningens afsilande tillkännagifves och i instrumentet

antecknas, att den med förrättningen missnöjde äger att, vid förlust af

rätt till vidare talan, inom trettio dagar efter förrättningens afslutande anmäla

sig å landet hos domaren och i stad hos rådstufvurättens ordförande

med begäran om laga syn.

Omedelbart efter förrättningens afslutande skall ordföranden skriftligen

underrätta vederbörande kontraktsprost om tiden, inom hvilken vid förrättningen

föreskrifna arbeten skola vara verkställda.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

40 §.

Senast inom fjorton dagar efter utgången af tid, som vid ekonomisk besiktning

blifvit bestämd för verkställande af föreskrifna arbeten, skall vederbörande

nybyggnads- och underhållsskyldig till kontraktsprosten ingifva anmälan,

att hvad vid besiktningen föreskrifvits blifvit till alla delar fullgjordt,

eller ock visa, att förrättningen öfverklagats. Sådan anmälan skall vara vitsordad,

beträffande pastoratet ålagda arbeten, af boställshafvaren och, beträffande

andra arbeten, af två utaf pastoratet för sådant ändamål å kyrkostämma

utsedda ombud. Har förrättningen vunnit laga kraft, men anmälan, hvarom

här är sagd!, ej inom bestämd tid inkommit, anmäle kontraktsprosten genast

förhållandet hos domkapitlet, som har att inom lämplig tid vidtaga åtgärder

till bevarande af boställets och efterträdares bästa antingen medelst

begäran hos öfverexekutor, att hvad den försumlige eftersatt må genom

öfverexekutors ämbetsåtgärd varda för lega på hans bekostnad verkställdt,

eller genom beredande af erforderlig säkerhet hos honom för husrötebeloppet.

41 §.

1. Kronobetjänt och nämndeman samt konsistorieombud, när annan

än vederbörande kontraktsprost därtill förordnats, erhålla för ekonomiska

besiktningar ersättning efter hvad särskildt är stadgadt. Af magistrat utsedda

biträdande besiktningsmän njuta ersättning lika med nämndemän.

2. Dessa ersättningar äfvensom lösen för det exemplar af instrumentet,

som i 57 § omförmäles, skola gäldas å prästgårdar, där icke på grund

af särskildt stadgande för visst fall annorlunda medgifves, af pastoratet

och å löneboställen af arrendator^ dock att, där besiktning i följd åt

någons tredska eller försummelse särskildt påkallats, den tredskande eller

försumlige skall vara skyldig att enligt besiktningsmännens bestämmande

godtgöra pastoratet eller annan hvad för sådan besiktning bör utgifvas.

42 §.

Husesyn förrättas å tjänlig årstid, på landet af domare jämte minst

två, högst fyra nämndemän, allt efter som domaren pröfvar nödigt, samt

i stad af rådstufvurätt; ägande å landet domaren och i stad rådstufvurätten

att till rättens biträde vid synen, där så finnes behöfligt, tillkalla

byggnadskunnig person.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 163.

43 §.

Husesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.

44 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt,

äfvensom eljest då laga syn af domkapitlet eller byggnadsskyldig

begäres.

45 §.

1. Af- och tillträdessyn hålles på begäran af domkapitlet i anledning

af ombyte utaf boställshafvare eller arrendator.

2. Å prästgård vare dock af- och tillträdessyn ej nödig, där ej boställshafvare

eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden

hos domkapitlet äskar sådan syn eller domkapitlet eljest finner syn böra

hållas. Mottager boställshafvare prästgård utan af- och tillträdessyn, svare

sedan för allt hvad företrädaren under dennes besittningstid i afseende å

boställets vård ålegat.

3. Af- och tillträdessyn å prästgård, då sådan syn ifrågakommer,

skall, sedan afträde ägt rum, hållas inom sex månader därefter.

4. Af- och tillträdessyn å lönebostäile må ej hållas tidigare än sex

månader före fardagen eller senare än sex månader efter samma dag.

46 §.

Husesyn begäres å landet hos domaren samt i stad hos rådstufvurättens

ordförande; och skola därvid insändas instrument öfver sista afoch

tillträdessyn och därefter hållna laga syner äfvensom sista ekonomiska

besiktning, om sådan senare än husesyn hållits.

47 §.

1. Då syn är begärd, skall domaren eller rätten utsätta tid för densamma

och därom minst två månader förut underrätta domkapitlet, hvilket

förordnar vederbörande kontraktsprost eller, vid förfall för denne, annat

ombud att å dess vägnar vid synen bevaka boställets rätt och bästa. Inom

lika tid åligger domaren eller rätten att, när församlings rätt ifråga
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

kommer, hos vederbörande kyrkostämmoordförande påkalla kyrkostämma

för utväljande af ombud till bevakande af församlingens talan. Om mottagandet

af underrättelse, hvarom nu är sagd!, skall bevis genast af vederbörande

öfversändas till domaren eller rätten. Domaren eller rätten föranstalte

ock, att öfriga parter varda minst fjorton dagar, om de bo inom

pastoratet, eljest en månad före synen till densamma kallade; börande

domaren till synen kalla nämnd.

2. Skall vid afträdandet boställe öfvertagas af domkapitlet för allmän

kassas räkning, och är den löntagare utnämnd, som efter domkapitlet

kommer att tillträda bostället, då bör jämväl sådan löntagare genom domkapitlets

försorg kallas till synen och bevis därom insändas till domaren

eller rätten.

48 §.

När domaren eller rätten bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående

§ åligger dem, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder

för synens företagande.

49 §.

Vid laga syn behandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning

eller annan författning till sådan syn hänskjuta.

Är, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt, klagan

tillika förd öfver beslut, hvarigenom mot besiktningsman gjordt jäf ogillats,

och finner synerätten jäfsanmärkningen vara lagligen grundad, skall ny

besiktning verkställas af synerätten, som därvid meddelar de föreskrifter,

hvilka af omständigheterna finnas påkallade.

50 §.

Hvad i 39 § 1 mom. stadgas för ekonomisk besiktning galle äfven

för af- och tillträdessyn, och iakttages därvid tillika af synerätten följande:

1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrifna nybyggnader,

förbättringar och andra åtgärder blifvit verkställda.

2. År sedan sista husesyn hus, som bör finnas vid bostället, nybyggdt,

tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse med gifna föreskrifter samt i

öfrigt ändamålsenligt och med omsorg uppfördt. Synerätten meddelar därefter

beslut, huruvida huset må, i befintligt skick eller sedan därå an
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

märkta felaktigheter och brister blifvit afhulpna, insynas, eller om det icke

kan godkännas.

3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besiktigas, hvarvid, när

fråga uppstår om nybyggnad eller underhåll af hus å prästgård, efter noggrann

pröfning meddelas yttrande, huruvida behofvet af nybyggnads- eller

underhållsarbete kan anses hafva uppkommit genom boställshafvarens vanvård.

Finnas anmärkta bristfälligketer sådana, att fråga om nybyggnad

uppstår, undersöker synerätten, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna

genom endast bättrande af hjälpas eller nybyggnad skall anses nödig.

4. Föreskrifves enligt 3 mom. byggande af nytt hus, utser syneräften

därtill plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller oskälig

tillökning i byggnadskostnaden kan ske, lämpas efter tillträdarens önskan;

och bestämmer synerätten storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten

af det nya huset samt uppgör kostnadsförslag, därvid för virke eller andra

byggnadsämnen, som erhållas från det boställe, hvarå synen äger rum,

eller jämlikt 26 § från annat boställe, icke må beräknas annat värde än

som pröfvas motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad jämte andra

utgifter för byggnadsämnenas beredning.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses höra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. Boställets ägor besiktigas. De brister, som förefinnas i afseende

på åkerns häfdande, öfriga ägors skötsel och vård, hägnaders och dikens

anbringande och underhåll samt torfmosses begagnande, allt efter hvad för

hvarje fall är stadgadt, antecknas, de åtgärder och förbättringar, som i

följd däraf erfordras, föreskrifvas och kostnaden för desamma utsattes.

Finnes antaget brukningssätt uppenbart leda till skada för bostället, föreskrifves

nödig rättelse.

7. Tid utsattes, inom hvilken af synerätten föreskrifna arbeten skola

vara verkställda.

8. I allt annat, hvartill denna boställsordning eller annan författning

föranleder, anställes undersökning och meddelas föreskrift.

51 §.

1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn å löneboställe af

rätten blifvit bestämdt, skall, där så erfordras, emellan afträdare och tillträdare

upprättas och i synerättens utslag införas likvid, fullständigt upptagande

å ena sidan alla de belopp, hvilka påförts afträdaren, och å andra

sidan allt hvad honom tillgodoförts.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Maj ds Nåd. ''Proposition Nr 163.

Likviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar, skall

tydligt utvisa hvad afträdaren eller tillträdaren blifver skyldig eller får

till godo.

2. Har af- och tillträdessyn hållits före afträdet, må afträdaren vid

uppgörelse med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de afträdaren

ålagda arbeten, som han före afträdet verkställt.

O m

52 §.

Sedan boställe afträdts, må afträdaren ej befatta sig med några arbeten

å bostället, utan skall hvad då brister af det, som på honom ankommer,

verkställas å prästgård, där ej tillträdaren mottagit densamma

utan af- och tillträdessyn, af pastoratet och å löneboställe af tillträdaren

mot rätt till därför upptaget kostnadsbelopp.

53 §.

I det fall, som i 47 § 2 mom. afses, äge den domkapitlet efterträdande

löntagaren att vid synen göra de anmärkningar i afseende å befintliga

brister, hvartill han finner anledning. Eättsförhållandet mellan

domkapitlet och honom må vid denna syn komma under bedömande allenast

där båda därom åsämjas, och vare efterträdande löntagaren endast i sådant

fall behörig att fullfölja talan mot synerättens beslut.

54 §.

Yid handläggning af ärenden, som förekomma vid laga syn, skola

de för af- och tillträdessyn meddelade föreskrifter i tillämpliga delar lända

till efterrättelse.

55 §.

1. För husesyner njuta synerätt och konsistorieombud ersättning efter

hvad särskildt är stadgadt. Biträdande byggnadskunnig person erhåller

godtgörelse efter synerättens bestämmande. Till kostnad för husesyn räknas

jämväl lösen för det exemplar af syneinstrumentet, som i 57 § omförmäles.

2. Kostnaden för laga syn skall gäldas för prästgård af pastoratet

och för löneboställe af arrendatorn, dock att, där synerätten finner, att

synen blifvit utan giltig orsak påkallad eller att, när synen ägt rum efter

anmälan om vanvård, anmärkningen varit befogad, den skyldige skall vara

Bill. till Piksd. Prat. 1910. 1 Samt. 1 Afd. 123 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

pliktig att, i den män synerätten pröfvar skäligt, godtgöra pastoratet eller

arrendatorn livad för sådan laga syn bör utgifvas.

3. Kostnaden för af- och tillträdessyn skall gäldas för prästgård af

pastoratet, afträdare och tillträdare till en tredjedel hvardera samt för löneboställe

utaf afträdare och tillträdare till hälften hvardera.

56 §.

Vederbörande nybyggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad

efter förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts laga

kraft ägande beslut blifvit förelagdt, anmärkta brister och felaktigheter

bort vara afhulpna eller föreskrifven nybyggnad verkställd, om fullgörandet

till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, beträffande pastoratet ålagda

arbeten, af boställshafvaren och, beträffande andra arbeten, af två utaf

pastoratet för sådant ändamål å kyrkostämma utsedda ombud. Försummar

nybyggnads- och underhållsskyldig hvad nu är sagdt, skall öfverexekutor,

på anmälan härom af domkapitlet, vidtaga erforderliga åtgärder för verkställighet

på den försumliges bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle

hvad domkapitlet såsom boställshafvare blifvit ålagdt ej fullgöras, äger

pastoratet eller efterträdande boställshafvare hos öfverexekutor påkalla verkställighet.

57 §.

Instrument öfver ekonomiska besiktningar och husesyner samt andra

bostället rörande handlingar skola, jämte förteckning å desamma, af boställshafvare

eller arrendator väl vårdas och förvaras, vid besiktningar och syner

tillhandahållas samt vid afträdandet till efterträdaren öfverlämnas.

V KAP.

Allmänna bestämmelser och öfvergångsstadganden.

58 §.

Hvad för boställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet skall

i tillämpliga delar gälla för domkapitlet för den tid, domkapitlet för allmän

kassas räkning innehar prästgård.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 163.

19

59 §.

Utan hinder af beslut, som meddelats i fråga om hvilka hus å boställe

skola finnas, må synerätt, på grund af sedermera inträffade förändrade

förhållanden, i detta afseende annorlunda förordna.

60 §.

I pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall den

pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet utgöras af de

särskilda församlingarna så, som i lag är stadgadt i fråga om afgifter,

hvarom för lands- och stadsförsamlingar gemensam kyrkostämma beslutar.

61 §.

Där i fråga om visst boställe, i följd af särskildt stadgande, öfverenskommelse

eller annan giltig grund, nybyggnads- eller underhållsskyldigheten

för närvarande helt eller delvis åligger annan än pastoratet, till

pastoratet hörande församling, boställshafvaren eller arrendatorn, skall hvad

sålunda hittills varit gällande fortfarande tillämpas, intill dess annorlunda

kan varda i laga ordning bestämdt.

62 §.

Är prästgård med hänsyn till boställshafvarens tjänsteverksamhet

olämpligt belägen, eller kan eljest på grund af särskilda omständigheter

boställe eller del däraf ej för sitt ändamål bibehållas utan synnerlig olägenhet,

må boställe eller del, hvarom nu är sagdt, efter Konungens bepröfvande

utbytas mot annan fastighet eller ock försäljas. Lag samma vare,

där löneboställe eller del däraf till följd af belägenhet i eller invid stad

eller stadsliknande samhälle kan med synnerlig fördel styckas till tomter.

Gifver Konungen tillstånd till utbyte eller försäljning, ankomme

ock på Konungens pröfning, huruvida i anseende därtill, att boställets

afkomst helt eller delvis ingått till kyrkofonden, för detsamma betingad

mellangift eller köpeskilling eller någon del däraf skall öfverlämnas till

nämnda fond.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

63 8.

1. Denna boställsordning skall beträffande i författningsenlig ordning

utarrenderade boställen, med undantag af sådana, som hittills varit

afsedda till löntagares bostad eller brukas gemensamt med dylikt boställe,

tillämpas från och med den 1 januari 1912, dock med den inskränkning,

som må föranledas af bestämmelserna i dessförinnan lagligen upprättade

ärren dekontrakt.

2. I fråga om hvarje annat boställe skall boställsordningen, med

iakttagande af hvad här nedan i 3 mom. samt i 64 och 66 §§ sägs, träda

i kraft då lönereglering, fastställd på grund af lagen om reglering af

prästerskapets aflöning, först börjar tillämpas för prästerskapet inom det

pastorat, där bostället är beläget.

3. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,

efter hvad nu är sagdt, skall tillämpas, må ej, där de enligt förut gällande

stadganden äro godkända eller antagliga, utdömas därföre, att de ej

öfverensstämma med boställsordningen.

64 §.

1. Kär lönereglering enligt lagen om reglering af prästerskapets aflöning

första gången blifvit fastställd för prästerskapet inom visst pastorat,

skall året före den nya löneregleringens inträdande på domkapitlets begäran

husesyn i dittills gällande ordning hållas å hvarje inom pastoratet beläget

boställe, som då utgör bostadsboställe för löntagare eller eljest innehafves

af sådan.

2. Skall prästgård vara förlagd å boställe, därå syn enligt hvad nu

är sagdt hålles, bestämme synerätten med tillämpning af denna boställsordning,

ej mindre hvilket område därtill skall användas än äfven b vilka

laga hus där skola finnas samt om och på hvad sätt trädgård bör anläggas,

stängsel upprättas och enskild väg uteslutande för prästgårdens räkning

anläggas.

Synerätten meddele tillika de föreskrifter, som finnas erforderliga för

att å prästgården befintliga laga hus må varda före den nya löneregleringens

tillämpning försatta i fullgodt stånd af den, sådant enligt dittills

gällande bestämmelser åligger, samt pröfve, om och i hvad mån den nybyggnad

af laga hus å prästgården, som boställshafvaren i enlighet med

sistnämnda bestämmelser verkställt eller fått sig ålagd, bör anses vid tiden

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Mag ds Nåd. Proposition Nr 163.

för den nya löneregleringens inträdande öfverskjuta hvad honom ålegat att

bygga. För därvid befunnen öfverbyggnad njute boställshafvaren ersättning

af pastoratet.

3. I fråga om boställe eller del däraf, som ej bör användas till prästgård,

skall vid den i 1 mom. omförmälda syn boställshafvaren anses såsom

afträdare och pastoratet såsom tillträdare, och skilje synerätten emellan

dem i hvarderas sålunda angifna egenskap enligt dittills gällande stadganden.

Där så erfordras, bestämme synerätten ock med tillämpning af denna

boställsordning, hvilka laga bus böra å bostället finnas.

4. Därest enligt lönereglering, som på grund af lagen om reglering

af prästerskapets aflöning första gången blifvit fastställd för visst pastorat,

prästgård skall vara förlagd annorstädes än å boställe, som i 1 mom. sägs,

må, där domkapitlet så finner lämpligt, på dess begäran före den nya

löneregleringens inträdande laga syn enligt denna boställsordning hållas

för meddelande af erforderliga föreskrifter angående prästgårdens inrättande

i enlighet med boställsordningens bestämmelser.

65 §.

Hvad i 64 § stadgas galle ej för boställe, hvars afkastning under

den nya löneregleringsperioden skall tillfalla viss löntagare utöfver lönen.

66 §.

I afseende å bostadsboställe, hvars innehafvare är delägare i skånska

prästerskapets byggnadskassa, iakttages, dels att ersättning för nybyggnad,

som vid den i 64 § omförmälda syn ålagts boställshafvaren, skall utgå

efter dittills gällande bestämmelser, dels att, sedan denna boställsordning

trädt i kraft i fråga om bostället, pastoratet skall i enlighet med de närmare

föreskrifter, som meddelas af Konungen, till nämnda kassa erlägga

de utgifter, hvilka eljest skolat utgöras af boställshafvaren.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

Transsumt ur protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 11 februari 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

grefve EHRENSVÄRD,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Departementschefen, statsrådet Lindström, föredrog i underdånighet:

Under erinran att Kungl. Maj:t jämlikt nådigt beslut den 17 december

1909 anbefallt domkapitlen och Stockholms stads konsistorium, domänstyrelsen,

statskontoret och kammarkollegium att senast den 15 januari

1910 inkomma med underdåniga utlåtanden öfver följande af särskilda

sakkunniga för biträdande inom ecklesiastikdepartementet med beredning af

frågan om grunderna för reglering af prästerskapets löneförmåner uppgjorda

förslag till bestämmelser i ämnet, nämligen:

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

1) förslag till lag om indragning till statsverket och afskrifning af

prästerskapets tionde samt om ersättning därför;

2) förslag till lag om reglering af prästerskapets aflöning;

3) förslag till lag om emeritilöner för präster;

4) förslag till lag om kyrkofond;

5) förslag till grunder för ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika

boställsskogar; samt

6) förslag till ecklesiastik boställsordning, med de ändringar och tilllägg,

som innefattades i en af ytterligare tillkallade sakkunniga vid granskning

af nämnda förslag afgifven promemoria;

anmälde föredragande departementschefen, att de sålunda infordrade

utlåtandena inom behörig tid inkommit till ecklesiastikdepartementet.

Härefter yttrade departementschefen.

Enligt min åsikt befinner sig nu ärendet, med undantag af frågan

om utfärdande af ecklesiastik boställsordning, i det skick, att nådig proposition

i ämnet inom kort lärer kunna aflåtas till Riksdagen. Hvad angår

det af de sakkunniga upprättade förslaget till ecklesiastik boställsordning,

hvithet torde böra biläggas detta protokoll, synes mig detsamma vara af

beskaffenhet att i allt väsentligt kunna läggas till grund för nådig proposition

till Riksdagen. Några smärre ändringar torde dock, med hänsyn

till hvad i ärendet förekommit, böra vidtagas, och anhåller jag att nu få

angifva de jämkningar i förslaget, jag anser böra ske.

På sätt i ofvannämnda promemoria beträffande § 13 föreslagits, torde

sista meningen i paragrafens första stycke kunna utgå.

Med anledning af hvad åtskilliga af de i ärendet hörda myndigheterna

yttrat angående de så kallade löneboställenas utarrendering, synes mig bestämmelse

böra meddelas om företrädesrätt för prästerlig tjänstinnehafvare

att, om han så önskar, öfvertaga arrende af löneboställe, hvarå hans prästgård

är belägen, och torde ett dylikt stadgande lämpligen få sin plats

såsom ett andra stycke i förslagets 19 §, som förty borde erhålla följande

lydelse:

Löneboställe — -—- — — — —- — -— Konungen.

Företrädesrätt att öfvertaga arrende af löneboställe tillkommer, på

sätt i sagda föreskrifter närmare bestämmes, innehafvare af prästgård i

fråga om det boställe, hvarå prästgården är belägen.

I afseende å arrende — — — — — — — — — — särskilda

föreskrifter.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 163

I enlighet med hvad i promemorian beträffande § 26 hemställts, torde

nämnda paragraf böra lyda sålunda:

»1. I fråga om rätt för tjänstinnehafvare och arrendator samt pastorat

eller församling att erhålla virke från löneboställes skog lände till

efterrättelse hvad särskild! är stadgadt.

2. Andra å löneboställe tillgängliga byggnadsämnen än virke må,

där sådant kan ske utan men för bostället eller förnärmande af arrendatorns

rätt, af pastoratet användas till nybyggnad och förbättring å prästgård

och kyrka.»

Departementschefen föredrog härefter förslaget till ecklesiastik boställsordning

med de af honom däri förordade förändringar samt hemställde,

att, med öfverlämnande af samtliga handlingar i ärendet, Lagrådets

utlåtande öfver nämnda förslag måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamål genom utdrag af protokollet inhämtas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

i nåder lämna bifall.

Ur protokollet:

C. Wilh. Hagman.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

25

Sakkunniges förslag

till

Ecklesiastik fooställorcLning.

Med ändring af livad lag eller författning innehåller häremot stridande

förordnas som följer:

I KAP.

Om hvad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.

1 §.

Till boställen räknas i denna boställsordning all den fasta egendom,

som är anslagen till bostad eller aflöning åt prästerskapet i territoriella

församlingar, jämväl sådan, som användes till prästänkesäte eller hvars

afkomst ingår till prästerlig löneregleringsfond.

2 §.

Boställe, som är afsedt till löntagares bostad, kallas i denna författning

prästgård. Öfriga boställen kallas löneboställen.

II KAP.

Om prästgårdar.

aå . i

Till prästgård för kyrkoherde eller komminister skall - användas ''tomt

med bostadshus och, där binder ej möter, erforderligt område till trädgård

Bill. till Piksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 123 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kung!. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 163.

å det boställe, som, då lönereglering enligt lagen om reglering af prästerskapets

aflöning första gången skall fastställas för tjänstens innehafvare, är

anvisadt till bostad åt honom, eller ock, där sådant ej kan ske, å annat

inom pastoratet beläget boställe, som Kungl. Maj: t bestämmer.

4 §■

o

A prästgård skola finnas följande laga hus: 1) sätesbyggning, 2)

visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod och 6) hemlighus äfvensom,

där sådant af synerätt pröfvas nödigt, en brunn. Å prästgård för

komminister må dock visthus och brygghus eller ettdera uteslutas, när de

af synerätt pröfvas kunna undvaras.

5 §■

Sätesbyggning jämte hushållskällare, om sådan anordnas under sätesbyggningen,

uppföres, där läget så medgifver, på lämpligt afstånd från

annan åbyggnad. Ölriga laga hus, som för hvarje prästgård föreskrifvas,

skola sammanbyggas, i den mån sådant pröfvas lämpligt. Alla hus skola

läggas och inrättas så, att eldfara så vidt möjligt undvikes samt brandförsäkring

af desamma ej förhindras eller fördyras.

6 §•

1. I ör sätesbyggning å prästgård för kyrkoherde må föreskrifvas minst

sex, högst nio boningsrum, af hvilka ett tillika skall vara expeditionsrum,

jämte kök, skafferi, erforderliga kontor samt eu eller två förstugor. Där

vid ny- eller ombyggnad af dylik sätesbyggning ett brandfritt hvalf finnes

vara af behofvet påkalladt, skall sådant inrättas.

2. För sätesbyggning å prästgård för komminister må föreskrifvas

minst fyra, högst sex boningsrum jämte kök, skafferi, erforderliga kontor

och eu eller två förstugor.

7 §.

1- Sätesbyggning uppföres på stenfot af minst fem decimeters höjd

ofvan .jordv/Wcd. väggar företrädesvis af tegel eller timmer, men äfven, där

twgofci.. ■afi[idegfsa< (ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas, af annat ändamåls
4

.v\yA\

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

enligt byggnadsämne. Till byggnaden i (ifrigt användas de ämnen, som

finnas lämpliga och öfverensstämma med ortens sed. Boningsrummen göras

så störa, som bekofvet i hvarje fall fordrar, omkring tre meter höga, och

skola vara försedda med nödiga och lämpliga anordningar för uppvärmning.

Alla boningsrum förses med dubbelfönster, gipsade, boaserade eller spända

tak, oljemålning å panel, dörrar, dörr- och fönsterinfattningar samt tapeter

eller lämplig målning å väggarna.

2. Öfriga laga hus uppföras efter ortens sed af ändamålsenliga byggnadsämnen

till den storlek, behofvet i hvarje fall fordrar.

3. Brygghus skall vara försedt med inmurad panna och, där så erfordras,

äfven med bakugn.

8 §•

Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt fall af

synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjänlig beklädnad

samt anstrykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning af annat

ämne äfvensom för andra laga hus må efter behofvet och ortens sed tjänlig-

beklädnad och anstrykning föreskrifvas.

Där vid husesyn eller ekonomisk besiktning föreskrift meddelas om

storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af laga hus å prästgård,

iakttages, å ena sidan, att byggnadens varaktighet och boställshafvarens

skäliga behof tillgodoses samt, å andra sidan, att de med byggnadsskyldighetens

fullgörande förenade kostnader ej varda mer än nödigt betungande.

10 §.

A prästgård skola alla laga hus nybyggas och underhållas af

pastoratet.

11 §.

Uppkommande brister å prästgårds laga hus skola afhjälpas och nybyggnad

af dessa hus verkställas i den mån sådant föreskrifves eller eljest

blifver nödigt, dock med iakttagande, att nybyggnad af sätesbyggning icke

må företagas, utan att synerätt därom beslutat.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

12 §.

Boställshafvare vare skyldig väl vårda prästgårds laga hus. Brister,

som å dylika hus uppkomma genom boställshafvarens vanvård, skola af

honom på egen bekostnad afhjälpas.

13 §.

Alla andra byggnader å prästgård än de i 4 § omförmälda äro öfverloppshus,

hvilka tillträdaren äger att från afträdaren lösa till det värde,

som, i brist af åsämjande, synerätten därå sätter. Har tillträdaren vid afoch

tillträdessynen tillkännagifvit sin afsikt att ej lösa öfverloppshus, eller

underlåter han att inom en månad efter synen förklara sig villig därtill,

må afträdaren bortföra huset inom tid, som vid synen föreskrifves. Är

till huset byggnadsvirke hämtadt från skog, därifrån boställshafvaren vid

husets uppförande ägt bekomma kusbehofsvirke, och har icke virket utgjorts

af sådan andel i skogens afkastning, som, enligt hvad särskildt varit

stadgadt, i vissa fall kunnat, utöfver kusbekofvet, tillkomma boställshafvaren,

må huset ej bortföras, innan afträdaren för virket utgifvit ersättning

till belopp, som synerätten bestämmer; skolande ersättningen användas till

boställets nytta enligt de närmare föreskrifter synerätten meddelar.

Har ej afträdaren inom den bestämda tiden bortfört öfverloppshus,

som han berättigats borttaga, tillfälle huset tillträdaren med den rätt, med

hvilken afträdaren innehaft detsamma.

14 §.

Om å prästgård trädgård saknas eller är otillräcklig, bör, där så

lämpligen kan ske, pastoratet anlägga ny trädgård eller utvidga den gamla

efter hvad synerätt pröfvar skäligt. Trädgård skall af boställshafvaren väl

vårdas och vidmakthållas.

15 §.

Pastoratet åligge efter synerätts bestämmande att uppföra och underhålla

erforderligt stängsel kring prästgård, där ej hägnad skall hållas af

granne.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

16 §.

Hvad prästgård tillhörer och icke kan räknas till dess afkastning

må ej afhändas bostället utan att sådant är särskildt tillåtet.

17 §.

Gör boställshafvaren åverkan å prästgård, eller öfverträder han eljest

sin nyttjanderätt, galle hvad i fråga om sådana förseelser, begångna af

brukare af legd jord, är i strafflagen stadgadt.

18 §.

Prästgård afträdes den 1 maj. Är vid tiden för afträdandet icke

bestämdt hvem som kommer att tillträda prästgården, skall domkapitlet

föranstalta, att densamma emellertid varder behörigen vårdad, intill dess

tillträdare kan öfvertaga dess skötsel och vård.

III KAP.

Om löneboställen.

19 §.

Löneboställen skola upplåtas på arrende i enlighet med särskilda föreskrifter,

som meddelas af Konungen.

1 fråga om arrende, som nu sagts, skall hvad här nedan i denna boställsordning

stadgas lända till efterrättelse. I de delar, hvarom boställsordningen

ej innehåller bestämmelser, tillämpas allmän lag och nämnda

särskilda föreskrifter.

20 §.

Löneboställen skola vara försedda med de laga hus, som för kronohemman

äro stadgade, där ej dylikt boställe antingen, såsom icke afsedt

för jordbruk, erfordrar hus af särskild beskaffenhet eller ock, till följd af

särskilda omständigheter, af synerätt prof vas kunna undvara alla eller vissa

af de för kronohemman föreskrifna hus.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.is Nåd. ''Proposition Nr 163.

21 §.

1. Hvad i 5 §, 7 § 2 mom. och 8 § är stadgadt om andra laga hus

å prästgård än sätesbyggning gälle ock om de laga husen å löneboställen.

2. Stall och fähus å löneboställen skola förses med skullar eller

andra foderrum.

22 §.

Hå vid husesyn eller ekonomisk besiktning föreskrift meddelas om

storleken, inredningen och öfriga beskatfenheten af laga hus å löneboställe,

skall hvad i 9 § finnes för där afsedt fall stadgadt äga motsvarande tilllämpning.

23 §.

A löneboställen skola alla laga hus nybyggas och underhållas af

arrendatorn.

24 §.

1. Finner synerätt, att på löneboställe insynadt torp eller fäbodställe

bör bibehållas eller nytt sådant bör insynas eller insynad kvarn bör

kvarblifva, skall arrendatorn där uppföra och underhålla de byggnader, som

af synerätten föreskrifvas.

2. Hvad i 1 mom. stadgas om torphus galle ock om hus på nyodling,

som efter frihetsår återgår till boställe.

25 §.

Uppkommande brister å löneboställes insynade hus skola afhjälpas och

nybyggnad af dessa hus verkställas i den mån sådant föreskrifves eller

eljest blifver nödigt.

26 §.

1. I fråga om rätt för arrendator samt pastorat eller församling att

erhålla virke från löneboställes skog lände till efterrättelse hvad särskildt

är stadgadt.

2. Andra å löneboställe tillgängliga byggnadsämnen än virke må,

där sådant kan ske utan men för bostället eller förnärmande af arrendatorns

rätt, af pastoratet användas till nybyggnad och förbättring å prästgård.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

27 §.

Finner synerätt, att arrendator måst för nybyggnad af bus, hvarom

i 20 och 24 §§ sägs, vidkännas större kostnad, än som skäligen kan anses

motsvara hvad han vid arrendeaftalets ingående åtagit sig, äge arrendatorn

efter synerättens bestämmande njuta godtgörelse för skillnaden antingen

genom nedsättning i de närmaste årens arrende eller, vid boställets

afträdande, af den nye arrendatorn.

För hvad ny arrendator sålunda fått utgifva må godtgörelse kunna

honom, efter synerätt® bepröfvande, på enahanda sätt beredas.

28 §.

De hus å löneboställe, hvilkas nybyggnad åligger arrendatorn, vare

han pliktig att brandförsäkra för domkapitlets räkning till husens fulla i

behörig ordning uppskattade värde; och skall sådan försäkring af honom

behörigen vidmakthållas. Arrendator, som försummat sin skyldighet att

taga eller vidmakthålla brandförsäkring, svare själf för brandskada.

29 §.

Alla andra byggnader å löneboställe än de i 20 och 24 §§ omförmälda

äro öfver loppshus, Indika tillträdaren äger att från afträdaren lösa

till det värde, som, i brist af åsämjande, synerätten därå sätter. Har tillträdaren

vid af- och tillträdessynen tillkännagifvit sin afsikt att ej lösa

öfverloppshus, eller underlåter han att inom en månad efter synen förklara

sig villig därtill, må afträdaren bortföra huset inom tid, som vid

synen föreskrifves. År till huset byggnadsvirke hämtadt från boställets

skog, och har icke virket utgjorts af sådan andel i skogens afkastning,

som, enligt hvad särskildt varit stadgadt;, i vissa fall kunnat, utöfver husbehofvet,

tillkomma boställets innehafvare eller arrendator, må huset ej

bortföras, innan afträdaren för virket utgifvit ersättning till belopp, som

synerätten bestämmer; skolande ersättningen användas till boställets nytta

enligt de närmare föreskrifter synerätten meddelar.

Har ej afträdaren inom den bestämda tiden bortfört öfverloppshus,

som han berättigats borttaga, tillfälle huset tillträdaren med den rätt, med

hvilken afträdaren innehaft detsamma.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

IN KAP.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besiktningar och

husesyner.

30 §.

Domkapitlet bör tillse, att inom stiftet belägna boställen varda till

hus och ägor behörigen vidmakthållna. Anser domkapitlet boställes rätt

vara genom något af domstol eller annan myndighet meddeladt beslut förnärmad,

eller att vid sådant beslut icke iakttagits hvad i 9 och 22 §§

föreskrifves, skall domkapitlet i behörig ordning öfverklaga beslutet.

Öfver fullgörandet af arrendator åliggande brandförsäkringsplikt hålle

domkapitlet noggrann tillsyn.

31 §.

A alla boställen skola för tillsyn å deras häfd till hus och jord hållas

ekonomiska besiktningar så ofta sådana finnas nödiga och sist å femte

året efter det, då syn å häfden eller ekonomisk besiktning näst förut å

bostället förrättats.

32 §.

Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å hvilka

ekonomiska besiktningar böra under året hållas; ägande domkapitlet att i

händelse af särskildt behof äfven å annan tid hos Kungl. Majrts befallningshafvande

äska ekonomisk besiktning å visst boställe.

33 §.

Ekonomisk besiktning förrättas, efter Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

förordnande, på landet af kronobetjänt i orten såsom ordförande jämte

två nämndemän och i stad af magistratsperson såsom ordförande jämte

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kutigl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 163.

två utaf magistraten utsedda sakkunnige män. Biträdande besiktningsmännen

kallas af ordföranden.

Stanna besiktningsmännen i olika meningar, galle hvad de flesta säga.

Har hvar sin särskilda mening, galle ordförandens.

34 §.

1. Såsom jäf mot besiktningman galle: om han är med boställshafvare

eller annan part uti den skyldskap eller det svågerlag, som i 13

kap. 1 § rättegångsbalken om jäf mot domare sägs; eller om besiktningsman

är boställskafvares eller annan parts vederdeloman eller uppenbare

ovän; eller om besiktningsman eller den, som står till honom i sådan

skyldskap eller svågerlag, som nämndt är, äger i målet del eller eljest kan

af förrättningen vänta synnerlig nytta eller skada, därvid dock den omständighet,

att besiktningsmännens ordförande eller hans bemälde skyldeman,

såsom medlem af församlingen, är pliktig deltaga i kostnad för nybyggnad

och underhåll å boställe, ej må såsom jäf räknas, diar besiktningsman

å tjänstens vägnar rättegång med boställshafvare eller arrendator

•af boställe, eller söker någon sak med besiktningsman eller tillfogar honom

något med ord eller giirning i uppsåt att honom därmed jäfvig göra, det

må ej heller för jäf räknas.

2. Yet besiktningsmännens ordförande, att sådant jäf mot honom

är, anmäle det genast och utan att utsätta dag till förrättningen hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som förordnar annan ordförande. Förekommer

dylikt jäf mot biträdande besiktningsman, göre därom omedelbart

anmälan hos ordföranden, hvilken ombesörjer inkallande af annan besiktningsman.

35 §.

Besiktningsmännens ordförande utsätte tid för de åt honom uppdragna

ekonomiska besiktningar, med iakttagande, att de hållas å tjänlig årstid

och att, där så kan ske, besiktningar i samma ort förrättas omedelbart

efter hvarandra.

36 §.

Minst sex veckor före besiktningen skall ordföranden om tiden därför

underrätta domkapitlet, kvilket förordnar vederbörande kontraktsprost eller,

Bill. till Biksd. Prat. 1910. 1 Samt. 1 Åfd. 123 Halt. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

vid förfall för denne, annat ombud att å domkapitlets vägnar närvara vid

besiktningen. Inom lika tid åligger det ordföranden att, när församlings

rätt ifrågakommer, hos vederbörande kyrkostämmoordförande påkalla kyrkostämma

för utseende af ombud för församlingen att vid besiktningen bevaka

dess rätt. Om mottagandet af underrättelse, hvarom nu är sagdt,

skall bevis genast af vederbörande tillställas ordföranden. Öfriga parter

skola minst fjorton dagar före besiktningen af ordföranden kallas till

densamma.

37 §.

Xär ordföranden bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående §

åligger honom, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för

besiktningens företagande.

3S g.

Anmäles vid förrättningen jäf mot ordföranden, och finna besiktningsmännen

det vara lagligen grundadt, inställes förrättningen, och göre ordföranden

anmälan om förhållandet hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som förordnar annan ordförande. Förekommer mot biträdande besiktningsman

jäf, som af besiktningsmännen godkännes, ombesörje ordföranden inkallande

af annan besiktningsman i hans ställe. Ogillas jäfvet, skall förrättningen

fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang med hufvudsak

en klaga öfver beslut, hvarigenom jäfsanmärkning ogillats.

39 §.

Yid förrättningen hafva besiktningsmännen att iakttaga hvad här

nedan sägs:

1. Tillses, huruvida instrument öfver förut å bostället hållna ekonomiska

besiktningar och husesyner samt andra bostället rörande handlingar

fortfarande finnas i behåll, äfvensom huruvida de hus, Indika det åligger

arrendator att nybygga, äro vederbörligen brandförsäkrade och försedda

med nödig brandredskap, kvarjämte boställshafvare eller arrendator affordra»

redovisning för husröte- eller brandskadeersättning eller andra medel, Indika

böra för boställets räkning redovisas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr 163.

2. Boställets hus och ägor besiktigas, hvarvid, när fråga uppstår

om nybyggnad eller underhåll af hus, efter noggrann pröfning meddelas

yttrande, huruvida behofvet af nybyggnads- eller underhållsarbete kan

anses hafva uppkommit genom boställshafvares vanvård; och anmärkes

hvad i öfrig! enligt denna boställsordning finnes utgöra föremål för uppmärksamhet.

3. Om beträffande hus, som må nybyggas utan synerätts beslut,

anmärkta bristfälligheter finnas vara sådana, att fråga om nybyggnad uppstår,

undersökes, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna genom endast

bättrande afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig.

4. Föreskrifves enligt 3 mom. byggande af nytt hus, utse besiktningsmännen

därtill plats, hvilken, såvida titan skada för bostället eller

oskälig tillökning i byggnadskostnaden kan ske, lämpas efter boställshafvarens

eller, å löneboställe, arrendatorns önskan, och bestämma besiktningsmännen

storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af det nya huset

samt uppgöra kostnadsförslag, därvid för virke eller andra byggnadsämnen,

som erhållas från det boställe, hvarå besiktningen äger rum, eller jämlikt

26 § från annat boställe, icke må beräknas annat värde än som pröfvas

motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad jämte andra utgifter för

byggnadsämnenas beredning.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. I fråga om öfriga bristers afhjälpande meddelas nödiga föreskrifter.

Bristerna uppskattas i penningar.

7. Tid utsattes, inom hvilken föreskrifven nybyggnad, förbättring

eller annan åtgärd bör genom vederbörande vara verkställd.

8. I allt annat, hvartill denna boställsordning eller annan författning

föranleder, anställes undersökning och meddelas föreskrift.

9. Yid förrättningens afslutande tillkännagifves och i instrumentet

antecknas, att den med förrättningen missnöjde äger att, vid förlust af

rätt till vidare talan, inom trettio dagar efter förrättningens afslutande anmäla

sig å landet hos domaren och i stad hos rådstufvurättens ordförande

med begäran om laga syn.

Omedelbart efter förrättningens afslutande skall ordföranden skriftligen

underrätta vederbörande kontraktsprost om tiden, inom hvilken vid

förrättningen föreskrifna arbeten skola vara verkställda.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 163.

40 §.

Senast inom fjorton dagar efter utgången af tid, som vid ekonomisk

besiktning blifvit bestämd för verkställande af föreskrifna arbeten, skall

den byggnadsskyldige till kontraktsprosten ingifva anmälan, att hvad vid

besiktningen föreskrifvits blifvit till alla delar fullgjordt, eller ock visa,

att förrättningen öfverklagats. Sådan anmälan skall vara vitsordad, beträffande

pastoratet ålagda arbeten, af boställshafvaren och, beträffande

andra arbeten af två utaf pastoratet för sådant ändamål å kyrkostämma

utsedda ombud. Har förrättningen vunnit laga kraft, men anmälan, hvarom

här är sagdt, ej inom bestämd tid inkommit, anmäle kontraktsprosten

genast förhållandet hos domkapitlet, som har att inom lämplig tid vidtaga

åtgärder till bevarande af boställets och efterträdares bästa antingen medelst

begäran hos öfverexekutor, att hvad den försumlige eftersatt må

genom öfverexekutors ämbetsåtgärd varda för lega på hans bekostnad

verkställdt, eller genom beredande af erforderlig säkerhet hos honom för

husrötebeloppet.

41 §.

1. Kronobetjänt och nämndeman samt konsistorieombud, när annan

än vederbörande kontraktsprost därtill förordnats, erhålla för ekonomiska

besiktningar ersättning efter hvad särskildt är stadgadt. Af magistrat utsedda

biträdande besiktningsmän njuta ersättning lika med nämndemän.

2. Dessa ersättningar äfvensom lösen för det exemplar af instrumentet,

som i 57 § omförmäles, skola gäldas å prästgårdar, där icke på grund

af särskildt stadgande för visst fall annorlunda medgifves, af pastoratet

och å löneboställen af arrendatorn; dock att, där besiktning i följd af

någon vederbörandes tredska eller försummelse särskildt påkallats, den

tredskande eller försumlige skall vara skyldig att enligt besiktningsmännens

bestämmande godtgöra pastoratet eller annan hvad för sådan besiktning

bör utgifvas.

42 §.

Husesyn förrättas å tjänlig årstid, på landet af domare jämte minst

två, högst fyra nämndemän, allt efter som domaren pröfva!’ nödigt, samt

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

i stad af rådstufvurätt; ägande å landet domaren och i stad rådstufvurätten

att till rättens biträde vid synen, där så linnes behöfligt, tillkalla

byggnadskunnig person.

43 §.

Husesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.

44 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt,

äfvensom eljest då laga syn af domkapitlet eller byggnadsskyldig

begäres.

45 §.

1. Af- och tillträdessyn hålles på begäran af domkapitlet i anledning

af ombyte utaf boställshafvare eller arrendator.

2. Å prästgård vare dock af- och tillträdessyn ej nödig, där ej boställshafvare

eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden

hos domkapitlet äskar sådan syn eller domkapitlet eljest finner syn böra

hållas. Mottager boställshafvare prästgård utan af- och tillträdessyn, svare

sedan för allt hvad företrädaren under dennes besittningstid i afseende å

boställets vård ålegat.

3. Af- och tillträdessyn å prästgård, då sådan ifrågakommer, skall

hållas inom sex månader efter afträdet.

4. Af- och tillträdessyn å löneboställe må ej hållas tidigare än sex

månader före eller senare än sex månader efter fardag.

46 §.

Husesyn begäres å landet hos domaren samt i stad hos rådstufvurättens

ordförande; och skola, när af- och tillträdessyn äskas, därvid tillika

insändas instrument öfver sista af- och tillträdessyn och därefter hållna

laga syner äfvensom sista ekonomiska besiktning, om sådan senare än

husesyn hållits.

47 §.

1. Hå syn är begärd, skall domaren eller rätten utsätta tid för densamma

och därom minst två månader förut underrätta domkapitlet, hvilket

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 163.

förordnar vederbörande kontraktsprost eller, vid förfall för denne, annat

ombud att å dess vägnar vid synen bevaka boställets rätt och bästa. Inom

lika tid åligger domaren eller rätten att, när församlings rätt ifrågalcommer,

lios vederbörande kyrkostämmoordförande påkalla kyrkostämma

för utväljande af ombud till bevakande af församlingens talan. Om mottagandet

af underrättelse, hvarom nu är sagd!, skall bevis genast af vederbörande

öfversändas till domaren eller rätten. Domaren eller rätten föranstalte

ock, att öfriga parter varda minst fjorton dagar, om de bo inom

pastoratet, eljest en månad före synen till densamma kallade; börande

domaren till synen kalla nämnd.

2. Skall vid afträdande! boställe öfvertagas af domkapitlet för allmän

kassas räkning, och är den löntagare utnämnd, som efter domkapitlet

kommer att tillträda bostället, då bör jämväl sådan löntagare genom domkapitlets

försorg kallas till synen och bevis därom insändas till domaren

eller rätten.

48 §.

När domaren eller rätten bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående

§ åligger dem, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder

för synens företagande.

49 §•

Vid laga syn behandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning

eller annan författning till sådan syn liänskjutna.

År, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt, klagan

tillika förd öfver beslut, hvarigenom mot besiktningsman gjordt jäf ogillats

och finner synerätten jäf sanmärkningen vara lagligen grundad, skall ny

besiktning verkställas af synerätten, som därvid meddelar de föreskrifter,

livilka af omständigheterna finnas påkallade.

50 §.

Hvad i 39 § 1 mom. stadgas för ekonomisk besiktning galle äfven

för af- och tillträdessyn, och iakttages därvid tillika af synerätten följande:

1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrifna nybyggnader,

förbättringar och andra åtgärder blifvit verkställda.

2. År sedan sista ekonomiska besiktning eller husesyn hus, som bör

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

39

finnas vid bostället, nybyggdt, tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse

med gifna föreskrifter samt i öfrigt ändamålsenligt och med omsorg uppfördt.

Synerätten meddelar därefter beslut, huruvida huset må, i befintligt

skick eller sedan därå anmärkta felaktigheter och brister blifvit afhulpna,

insynas, eller om det skall utdömas.

3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besiktigas, hvarvid, när

fråga uppstår om nybyggnad eller underhåll, efter noggrann pröfning meddelas

yttrande, huruvida behofvet af nybyggnads- eller underhållsarbete

kan anses hafva uppkommit genom boställshafvares vanvård. Finnas anmärkta

bristfälligheter sådana, att fråga om nybyggnad uppstår, undersöker

synerätten, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna genom endast bättrande

afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig.

4. Föreskrifves enligt 3 mom. byggande af nytt hus, utser synerätten

därtill plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller oskälig

tillökning i byggnadskostnaden kan ske, lämpas efter tillträdarens önskan,

och bestämmer synerätten storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten

af det nya huset samt uppgör kostnadsförslag, därvid för virke eller andra

byggnadsämnen, som erhållas från det boställe, hvarå synen äger rum,

eller jämlikt 26 § från annat boställe, icke må beräknas annat värde än

som pröfvas motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad jämte andra

utgifter för byggnadsämnenas beredning.

5. Hödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. Boställets ägor besiktigas. De brister, som förefinnas i afseende

på åkerns häfdande, öfriga ägors skötsel och vård, hägnaders och dikens

anbringande och underhåll samt torfmosses begagnande, allt efter hvad

för hvarje fall är stadgadt, antecknas, de åtgärder och förbättringar, som

i följd däraf erfordras, föreskrifvas och kostnaden för desamma utsattes.

Finnes antaget brukningssätt uppenbart leda till skada för bostället, föreskrifves

nödig rättelse.

7. Tid utsättes, inom hvilken af synerätten föreskrifna arbeten skola

vara verkställda.

8. I allt annat, hvartill denna boställsordning eller annan författning

föranleder, anställes undersökning och meddelas föreskrift.

51 §.

1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn å löneboställe af

rätten blifvit bestämdt, skall, där så erfordras, emellan afträdare och till
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 163.

träclare upprättas och i synerättens utslag införas likvid, fullständigt upptagande

å ena sidan alla de belopp, kvilka påförts afträdaren, och å andra

sidan allt hvad honom tillgodoförts.

Likviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar, skall

tydligt utvisa hvad afträdaren eller tillträdaren blifver skyldig eller får

till godo.

2. Ilar af- och tillträdessyn hållits före afträdet, må afträdaren vid

uppgörelse med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de afträdaren

ålagda arbeten, som han före afträdet verkställt.

52 §.

Sedan boställe afträdts, må afträdaren ej befatta sig med några arbeten

å bostället, utan skall hvad då brister af det, som på honom ankommer,

verkställas å prästgård, där ej tillträdaren mottagit densamma

utan af- och tillträdessyn, af pastoratet och å löneboställe af tillträdaren

mot rätt till därför upptaget kostnadsbelopp.

53 §.

I det fall, som i 47 § 2 mom. afses, äge den domkapitlet efterträdande

löntagaren att vid synen göra de anmärkningar i afseende å befintliga

brister, hvartill han finner anledning. Rättsförhållandet mellan

domkapitlet och honom må vid denna syn komma under bedömande allenast

där båda därom åsämjas, och vare efterträdande löntagaren endast i sådant

fall behörig att fullfölja talan mot synerättens beslut.

54 §.

Lid handläggning af ärenden, som förekomma vid laga syn, skola de

för af- och tillträdessyn meddelade föreskrifter i tillämpliga delar lända

till efterrättelse.

55 §.

1. För buse,syner njuta synerätt och konsistorieombud ersättning efter

hvad särskilt är stadgadt. Biträdande byggnadskunnig person erhåller

godtgörelse efter synerättens bestämmande. Till kostnad för husesyn räknas

jämväl lösen för det exemplar af syneinstrumentet, som i 57 § omförmäles.

2. Kostnaden för laga syn skall gäldas för prästgård af pastoratet

och för löneboställe af arrendator^ dock att, där synerätten finner, att

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.Is Nåd. Proposition Nr 163.

41

synen blifvit utan giltig orsak påkallad eller att, när synen ägt ruin efter

anmälan om vanvård, anmärkningen varit befogad, den skyldige skall vara

pliktig att, i den mån synerätten pröfvar skäligt, godtgöra pastoratet eller

arrendatorn hvad för sådan laga syn bör utgifvas.

3. Kostnaden för af- och tillträdessyn skall gäldas för prästgård af

pastoratet, afträdare och tillträdare till en tredjedel hvardera samt för löneboställe

utaf afträdare och tillträdare till hälften hvardera.

56 §.

Yederbörande nybyggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad

efter förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts laga

kraft ägande beslut blifvit förelagdt, anmärkta brister och felaktigheter

bort vara afhulpna eller föreskrifven nybyggnad verkställd, om fullgörandet

till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, beträffande pastoratet ålagda

arbeten, af boställshafvaren och, beträffande andra arbeten, af två utaf

pastoratet för sådant ändamål å kyrkostämma utsedda ombud. Försummar

nybyggnads- och underhållsskyldig hvad nu är sagdt, skall öfverexekutor,

på anmälan härom af domkapitlet, vidtaga erforderliga åtgärder för verkställighet

på den försumliges bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle

hvad domkapitlet såsom boställshafvare blifvit ålagdt ej fullgöras, äger

pastoratet eller efterträdande beställshafvare hos öfverexekutor påkalla

verkställighet.

57 §.

Instrument öfver ekonomiska besiktningar och husesyner samt andra

bostället rörande handlingar skola, jämte förteckning å desamma, af boställshafvare

eller arrendator väl vårdas och förvaras, vid besiktningar och

syner tillhandahållas samt vid afträdandet till efterträdaren öfverlämnas.

Y KAP.

Allmänna bestämmelser och öfvergångsstadganden.

58 §.

Hvad för boställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet skall

i tillämpliga delar gälla för domkapitlet för den tid domkapitlet för allmän

kassas räkning innehar prästgård.

Bill. till Biksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 A/d. 123 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 163.

59 §.

Utan hinder af beslut, som meddelats i fråga om hvilka hus å boställe

skola finnas, må synerätt, på grund af sedermera inträffade förändrade

förhållanden, i detta afseende annorlunda förordna.

60 g.

I pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall den

pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet utgöras af de

särskilda församlingarna så, som i lag är stadgadt i fråga om afgifter,

hvarom för lands- och stadsförsamlingar gemensam kyrkostämma beslutar.

61 §.

Där i fråga om visst boställe, i följd af särskild! stadgande, öfverenskommelse

eller annan giltig grund, nybyggnads- eller underhållsskyldigheten

för närvarande helt eller delvis åligger annan än pastoratet, till

pastoratet hörande församling, boställshafvaren eller arrendatorn, skall hvad

sålunda hittills varit gällande fortfarande tillämpas, intill dess annorlunda

kan varda i laga ordning bestämdt.

62 §.

År prästgård med hänsyn till boställshafvarens tjänsteverksamhet

olämpligt belägen, eller kan eljest på grund af särskilda omständigheter

boställe eller del däraf ej för sitt ändamål bibehållas utan synnerlig olägenhet,

må boställe eller del, hvarom nu är sagdt, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande

utbytas mot annan fastighet eller ock försäljas. Lag samma vare,

där löneboställe eller del däraf till följd af belägenhet i eller invid stad

eller stadsliknande samhälle kan med synnerlig fördel styckas till tomter.

Gafvel'' Kungl. Maj:t tillstånd till utbyte eller försäljning, ankomme

ock på Kungl. Maj:ts pröfning, huruvida i anseende därtill, att boställets

afkomst helt eller delvis ingått till kyrkofonden, för detsamma betingad

mellangift eller köpeskilling eller någon del däraf skall öfverlämnas till

nämnda fond.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

63 8.

43

1. Denna boställsordning skall beträffande i författningsenlig ordning

utarrenderade boställen, med undantag af sådana, som hittills varit

afsedda till löntagares bostad, tillämpas från och med den 1 januari 1912,

dock med den inskränkning, som må föranledas af bestämmelserna i dessförinnan

lagligen upprättade arrendekontrakt.

2. I fråga om hvarje annat boställe skall boställsordningen, med

iakttagande af hvad här nedan i 3 mom. samt i 64 och 66 §§ sägs, träda

i kraft då lönereglering, fastställd på grund af lagen om reglering af

prästerskapets aflöning, först börjar tillämpas för prästerskapet inom det

pastorat, där bostället är beläget.

3. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,

efter hvad nu är sagdt, skall tillämpas, må ej, där de enligt förut gällande

stadganden äro godkända eller antagliga, utdömas därföre, att de ej

öfverensstämma med boställsordningen.

64 §.

1. När lönereglering enligt lagen om reglering af prästerskapets aflöning

första gången blifvit fastställd för prästerskapet inom visst pastorat,

skall året före den nya löneregleringens inträdande på domkapitlets begäran

husesyn i dittills gällande ordning hållas å hvarje inom pastoratet beläget

boställe, som då utgör bostadsboställe för löntagare eller eljest innehafves

af sådan.

2. Skall prästgård vara förlagd å boställe, därå syn enligt hvad nu

är sagdt hålles, bestämme synerätten med tillämpning af denna boställsordning,

ej mindre hvilket område därtill skall användas än äfven hvilka

laga hus där skola finnas samt om och på hvad sätt trädgård bör anläggas.

Synerätten meddele tillika de föreskrifter, som finnas erforderliga för

att å prästgården befintliga laga hus må varda före den nya löneregleringens

tillämpning försatta i fullgodt stånd af den, sådant enligt dittills

gällande bestämmelser åligger, samt pröfve, om och i hvad mån den nybyggnad

af laga hus å prästgården, som boställshafvaren i enlighet med

sistnämnda bestämmelser verkställt eller fått sig ålagd, bör anses vid tiden

för den nya löneregleringens inträdande öfverskjuta hvad honom ålegat att

bygga. För därvid befunnen öfverbyggnad njute boställshafvaren ersättning

af pastoratet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 163.

3. I fråga om boställe eller del däraf, som ej bör användas till

prästgård, skall vid den i 1 mom. omförmälda syn boställshafvaren anses

såsom afträdare och pastoratet såsom tillträda^, och skilje synerätten

emellan dem i hvarderas sålunda angifna egenskap enligt dittills gällande

stadganden.

Där så erfordras, bestämme synerätten ock med tillämpning af denna

boställsordning, kvilka laga hus böra å bostället finnas.

Hvad i 64 § stadgas gälle ej för boställe, hvars afkastning under

den nya lönercgleriugsperioden skall tillfalla viss löntagare utöfver lönen.

I afseende å bostadsboställe, hvars innehafvare är delägare i skånska

prästerskapets byggnadskassa, iakttages, dels att ersättning för nybyggnad,

som vid den i 64 § omförmälda syn ålagts boställshafvaren, skall utgå

efter dittills gällande bestämmelser, dels att, sedan denna boställsordning

trädt i kraft i fråga om bostället, pastoratet skall i enlighet med de närmare

föreskrifter, som meddelas af Konungen, till nämnda kassa erlägga

de afgifter, hvilka eljest skolat utgöras af boställshafvaren.

65 §.

66

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

45

Protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd tisdagen den 22

mars 1910.

Närvarande:

Justitieråden: Quensel,

friherre Marks von Wurtemberg,

Petrén,

Regeringsrådet Wall.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden,

hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

den 11 februari 1910, hade särskilda sakkunniga uppgjort förslag

till ecklesiastik boställsordning; och hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets

utlåtande skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler,

inhämtas öfver nämnda förslag med vissa ändringar, som däri, på sätt

protokollsutdraget utvisar, inom ecklesiastikdepartementet vidtagits. De

sakkunniges förslag och utdraget af statsrådsprotokollet finnas bilagda

detta protokoll.

Det remitterade förslaget hade inför lagrådet föredragits af kammarrådet

Wilhelm Dyberg; och blef detsamma nu företaget till slutlig behandling.

Lagrådet och dess särskilda ledamöter afgåfvo vid nedan angifna

paragrafer följande yttranden:

3 §■

Lagrådet:

Då knappast lärer kunna inträffa, att det befinnes helt och hållet

omöjligt att af boställe, som redan är anvisadt till bostad för tjänstens

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

innehafvare, undantaga hvad till prästgård erfordras, torde föreskriften,

att, där sådant ej kan ske, prästgård skall inrättas å annat inom pastoratet

beläget boställe, bättre motsvara hvad därmed åsyftas, därest föreskriften

erhåller en något förändrad affattning, förslagsvis »där sådant ej

lämpligen kan ske».

I öfrigt synes böra erinras, att Konungens rätt att bestämma, hvar

prästgård skall läggas, icke bör inskränkas till valet mellan de inom

pastoratet befintliga boställena. Det kan nämligen tänkas, att pastoratets

invånare finna med sin fördel förenligt att erbjuda en plats, som till

prästgård är lämpligare än något af nämnda boställen, och för sådant fall

torde det böra stå Konungen öppet att, om han godkänner platsen, dit

förlägga prästgården. Ett tillägg af sådant innehåll synes därför böra

förordas.

Därest sistnämnda anmärkning vinner afseende, bör måhända genom

tillägg till 64 § möjlighet beredas att, redan innan ny lönereglering börjar

tillämpas, hålla laga syn för prästgårdens anordnande i enlighet med

förslagets bestämmelser.

5 §•

Lagrådet:

Enligt paragrafens ordalag skulle sätesbyggning ej få med annat

laga hus sammanbyggas i vidare mån, än att hushållskällare kunde anordnas

under sätesbyggningen. Måhända har det emellertid ej varit åsyftadt

att helt och hållet utesluta möjligheten att med nämnda byggnad

förena äfven andra hus. Det förefaller, som om sådant sammanbyggande

skulle kunna ifrågakomma såväl i stad och liknande samhällen som i

vissa landsorter. Anses möjlighet härtill böra öppnas, måste affattningen i

någon mån jämkas.

6 §•

Justitieråden Quensel och Petrén:

Att döma af de vid förslaget fogade tabeller rörande beräkning af

prästerskapets löner synes det vara åsyftadt att i stor utsträckning genomföra

den anordning, att komminister skall på eget ansvar besörja kyrkobokföring

i en eller flera af pastoratets församlingar. Hvad angår prästgård

för komminister med sådan expeditionsskyldighet torde i fråga om

användande af boningsrum till expeditionslokal och inrättande af brand
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

fritt hvalf böra meddelas enahanda föreskrifter, som föreslagits beträffande

prästgård för kyrkoherde.

Häri instämde justitierådet friherre Marks von Wurtemberg och regeringsrådet

Wall med framhållande tillika, att det med hänsyn bland

annat till expeditionsgöromålen kunde ifrågasättas, huruvida ej minsta

antalet boningsrum å prästgård för komminister borde bestämmas till fem.

13 §.

Lagrådet:

För den händelse afträdare af prästgård i enlighet med bestämmelserna

i denna paragraf bortför öfverloppshus, bör det åligga honom att

efter synerätts bestämmande vidtaga de åtgärder, som kunna erfordras för

återställande af jord eller byggnad i samma skick, hvari den befanns före

öfverloppshusets uppförande. En sådan skyldighet har måhända ock varit

åsyftad, men ett uttryckligt stadgande i ämnet lärer desto hellre böra i

paragrafen inflyta, som i fråga om arrendator af jordbruksfastighet eller

annan jord å landet liknande bestämmelse finnes meddelad.

Enahanda anmärkning gäller beträffande 29 §.

15 §.

Lagrådet:

Het synes vara af nöden att i förslaget införa bestämmelser i fråga

om anläggande och underhåll af enskild väg, som för prästgård erfordras.

Hvad beträffar dessa bestämmelsers innehåll kan väl annat näppeligen

ifrågasättas, än att på pastoratet bör ankomma att bekosta anläggandet af

väg, som här åsyftas, och äfven i afseeende å vägunderhållet synes detsamma

billigtvis böra gälla.

Att närmare bestämma rörande anläggande af väg synes böra tillhöra

synerätt, så framt vägen anlägges allenast för prästgårdens räkning. Äfven

härom torde bestämmelse böra inflyta i förslaget.

För det fall åter, att annan fastighet skall med prästgården taga

del i vägens anläggande, komma de bestämmelser, som i lagen om enskilda

vägar på landet finnas meddelade i afseende å samfälldt företag

af sådan beskaffenhet, utan vidare att äga tillämpning.

En föreskrift om skyldighet för pastorat att bygga och underhålla

enskild väg, som för prästgård erfordras, kommer i viss mån att innefatta

ändring i 8 § af nyssnämnda lag, och det torde alltså vara af

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

nöden, att i sagda paragraf införes en erinran om den särskilda regel,

som skulle komma att gälla för prästgårdar.

17 §.

Justitieråden Quensel och friherre Marks von Wiirtemberg samt regeringsrådet

Wall:

Hvad i 24 kap. strafflagen stadgas om straff för brukare, som gör

åverkan å legd jord eller öfverträder sin nyttjanderätt, torde äfven utan

särskilt stadgande i nu ifrågavarande författning vara tillämpligt å boställshafvare,

som gör sig skyldig till åverkan å prästgård eller eljest

öfverträder sin nyttjanderätt därtill; men bestämmelsen i förevarande paragraf

kan måhända försvara sin plats såsom en erinran om den påföljd,

hvarmed strafflagen belägger dylikt olofligt förfarande.

18 §.

Lagrådet:

Därest, på sätt förslaget innehåller, prästgård icke kommer att vara

förenad med jordbruk, synas tillräckliga skäl saknas att för alla fall bestämma

afträdesdagen till den 1 maj, utan torde böra stadgas, att prästgården

skall afträdas vid den tid, då öfriga med tjänsten förenade löneförmåner

frånträdas.

19 §.

Lagrådet:

Det kan ifrågasättas, huruvida företrädesrätt till öfvertagande af arrende

af iöneboställe bör i lagen tilläggas innehafvare af därå belägen

prästgård. Med en af förslagets mest betydelsefulla principer, eller att

prästen befrias från de för hans ämbete främmande omsorger handhafvande!

af ett jordbruk .medför, synes mindre väl öfverensstämma, att

arrenderättens förvärfvande på särskildt sätt för prästen underlättas. Om

med stadgandet om optionsrätt afses att bereda prästen möjlighet att erhålla

arrenderätten för att sedan för egen räkning upplåta den åt annan,

innebär detta ett förryckande af de tilltänkta grunderna för prästerskapets

aflöning. Skulle i något särskildt fall arrendets öfvertagande för prästen

vara af synnerlig betydelse, synes Konungen kunna för detta fall meddela

bestämmelse om optionsrätt. På grund af hvad sålunda anförts hem
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163. 49

ställes, att den ifrågasatta bestämmelsen om företrädesrätt måtte ur förslaget

uteslutas.

Skall föreskriften emellertid kvarstå, erinras, att då företrädesrätten

grundas på innehafvande af prästgården, fortvaron af arrende, som med

begagnande af denna rätt förvärfvats, bör ställas i visst samband med

tjänstens och prästgårdens bibehållande.

Enligt andra stycket af denna paragraf skola i afseende å arrende

af löneboställe boställsordningens bestämmelser i främsta rummet lända

till efterrättelse, men i de delar, hvarom denna författning icke innehåller

bestämmelser, allmän lag och de särskilda föreskrifter, som af Konungen

meddelas beträffande sagda boställens utarrendering, vinna tillämpning.

Härvid må erinras, hurusom åtskilliga af de stadganden lagen om nyttjanderätt

till fast egendom innehåller i ämnen, som ej i förslaget reglerats,

icke lämpligen kunna läggas till grund för de rättsförhållanden, om hvilka

här är fråga. Exempelvis må i detta hänseende framhållas de föreskrifter,

som 2 kap. 8 och 9 §§ nämnda lag innehålla om rätt för arrendator

eller hans stärbhus att, så framt ej viss lösen erlägges, sätta i sitt ställe

annan person utan inhämtande af jordägarens samtycke, äfvensom stadgandet

i 17 § af samma kapitel rörande jordägares skyldighet att utgifva

ersättning för tegelrör, som af arrendatorn användts för täckdikning. Det

skulle kunna ifrågasättas, huruvida ej i alla de hänseenden, där nyttjanderättslagens

regler ej böra erhålla tillämpning å arrende af löneboställe,

erforderliga bestämmelser i stället borde inflyta i boställsordning en. Nödvändigt

är detta dock icke. De regler, om hvilka här är fråga, äro alla

af beskaffenhet att kunna aftalsvis ersättas af andra villkor, och de särskilda

föreskrifter, hvilka det enligt förslaget skulle tillhöra Konungen

att utfärda, komma tydligen att erhålla naturen af dylika aftalsmässiga

villkor. Det låter sig alltså äfven på denna väg göra att åt rättsförhållandet

mellan boställsarrendatorn och det allmänna gifva ett efter sakens

natur bättre afpassadt innehåll än som af nyttjanderättslagens stadganden

skulle framgå. Men angelägenheten af att på ena eller andra sättet

sörjes för, att nyttjanderättslagen ej utan vidare erhåller tillämpning på

alla de områden, som af boställsordningen lämnas oreglerade, har ansetts

böra här framhållas.

21 §.

Lagrådet:

Stadgandet i 1 mom. synes efter orden innebära, bland annat, att

hvad i 5 § rörande prästgård föreskrifves om sammanbyggande af de

Pih. till Eiksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afä. 123 Raft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

laga husen utom boningshuset skall i fråga om löneboställe gälla för

samtliga laga hus, det vill säga äfven för boningshuset. Då detta ej kan vara

lämpligt och näppeligen lärer vara åsyftadt, torde någon jämkning i affattningen

vara erforderlig.

För öfrigt kan ifrågasättas, huruvida icke 21 § i dess helhet kunde

ersättas med ett stadgande af innehåll, att laga hus å löneboställe skola

uppföras efter ortens sed af ändamålsenliga byggnadsämnen till den storlek,

behofvet i hvarje fall fordrar.

27 §.

Lagrådet:

Af denna paragraf, jämförd med 23 och 24 §§, framgår, att arrcndatorer

af löneboställen — en med hänsyn till dessa boställens antal och

värde icke obetydlig klass af arrendatorer —- skulle med afseende på nybyggnadsskyldighet

komma att befinna sig i ett osäkerhetstillstånd, som

icke äger motsvarighet för andra arrendatorer. I 15:e punkten af de

genom kungl. kungörelsen den 4 juni 1908 stadgade grunder för förvaltningen

af kronans jordbruksdomäner föreskrifves, att arrendators nybyggnadsskyldighet

skall, därest nybyggnad anses erforderlig, före egendomens

utarrendering såväl i afseende på byggnadens beskaffenhet som kostnaden

därför noggrant bestämmas och i arrendekontraktet införas; och vid

arrende af annan jordbruksegendom än kronans ordnas arrendator^

nybyggnadsskyldighet, där sådan skall förekomma, genom arrendeaftalet.

Enligt 23 § af förevarande förslag skola å löneboställena alla

laga hus nybyggas af arrendatorn. Nybyggnadsskyldighetens omfattning

bestämmes af synerätt, och hela byggnadskostnaden måste arrendatorn

åtminstone förskottsvis bestrida. Denna kostnad skulle det emellertid

icke blifva möjligt för arrendatorn att med någon tillförlitlighet beräkna

vid arrendeaftalets uppgörande, då nämligen nybyggnadsskyldighetens omfattning

skulle blifva bestämd vid husesyner, som komme att hållas såväl

vid boställets tillträdande och afträdande som ock under arrendetiden.

Enligt 24 § skulle äfven andra byggnader än de laga husen kunna efter

arrendeaftalets uppgörande insynas och deras nybyggande åläggas arrendatorn.

I 27 § stadgas visserligen, att arrendatorn äger efter synerättens

bestämmande njuta godtgörelse för den nybyggnadskostnad, som öfverstiger

hvad han skäligen kan anses hafva åtagit sig vid arrendeaftalets ingående;

men några grunder, som synerätten skulle hafva att följa vid

godtgörelsens bestämmande, angifvas icke.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 163.

Detta förhållande synes kunna leda till att arrendesumman ofta blefve

lägre än hvad som motsvarar arrenderättens verkliga värde eller till att

arrendator!! komme att lida en kännbar förlust, som han ej kunde förutse

vid aftalets ingående. Då en gemensam förvaltningsmyndighet för ifrågavarande

fastigheter, motsvarande domänstyrelsen, icke är åsyftad, torde det

knappast vara möjligt att i arrendekontrakten intaga sådana bestämmelser

om nybyggnadsskyldigheten, som äro föreskrifna beträffande kontrakt om

kronans jordbruksdomäner. Yid sådant förhållande synas de antydda olägenheterna

icke kunna undvikas på annat sätt, än att allmänna bestämmelser

i någon form meddelas rörande de grunder, som af synerätt skola

följas vid utmätande af den i 27 § omförmälda godtgörelse. Därest sådant

icke sker i den ecklesiastika boställsordningen, böra de erforderliga

bestämmelserna införas i den förordning, som, enligt hvad i motiveringen

till det föreliggande förslaget angifves, skulle komma att ersätta nu gällande

föreskrifter angående utarrendering af prästerskapets löningsboställen.

Om de erforderliga kompletterande bestämmelserna rörande godtgörelse

till arrendator jämlikt 27 § i boställsordningen sålunda införas i den

ifrågasatta förordningen, måste emellertid i nämnda paragraf omförmälas,

att närmare föreskrifter om de grunder* enligt hvilka den i denna paragraf

omförmälda godtgörelsen skall bestämmas, meddelas af Konungen.

39 §.

Lagrådet:

Då enligt förslaget boställshafvare icke äger skyldighet att bygga

eller underhålla prästgårdens hus, torde han ej heller komma att mottaga

någon husröte- eller brandskadeersättning, därför redovisning skulle kunna

affordras honom. Som han ej heller lärer komma att innehafva andra

medel för boställets räkning, synes föreskriften i mom. 1 angående affordrande

af redovisning icke böra afse boställshafvare.

Bestämmelsen i sista punkten i mom. 2, att vid förrättningen skall

anmärkas hvad i öfrigt enligt boställsordningen finnes utgöra föremål för

uppmärksamhet, torde, såsom inbegripen i stadgandet i mom. 8 af förevarande

paragraf, höra utgå.

46 §.

Lagrådet:

Det förefaller, som om de skäl, hvilka föranleda, att vid begäran om

af- och tillträdessyn instrument öfver vissa äldre förrättningar böra insändas,

skulle äga tillämpning äfven i det fall att laga syn begäres.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 163.

50 8.

Lagrådet:

Då enligt förslaget ekonomisk besiktning icke skall äga att insyna

hus, bör tydligen skyldigheten för af- och tillträdessyn att granska nybyggdt

hus och meddela beslut rörande dess insynande icke, såsom i mom.

2 af förevarande paragraf innehålles, göras beroende af huruvida ekonomisk

besiktning å bostället hållits efter husets uppförande.

64 §.

Lagrådet:

Vid angifvande i mom. 2 af de ämnen, som skola blifva föremål för

synerättens bestämmelser, torde äfven böra upptagas frågor om stängsel,

föranledt allenast af prästgårdens behof, samt om väg, som kan vara erforderlig

uteslutande för prästgårdens räkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

53

Utdrag ur protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 4 april 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: PETERSSON,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för justitiedepartementet

anförde chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Lindström

:

På min hemställan täcktes Kungl. Maj:t den 4 nästlidne mars i nåder

besluta genom proposition föreslå Eiksdagen att antaga särskilda förslag till:

1) lag om indragning till statsverket och afskrifning af prästerskapets

tionde samt om ersättning därför;

2) lag om reglering af prästerskapets aflöning;

3) lag om emeritilöner för präster;

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

4) lag om kyrkofond; samt

5) grunder för ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar.

Dessa förslag, som åsyftade reglerandet af prästerskapets aflöning,

sedan tiden för nu gällande löneregleringar utlupit, grundade sig på ett

inom ecklesiastikdepartementet af särskildt tillkallade sakkunnige med utgångspunkt

från den af Kung!. Maj:t genom nådigt beslut den 22 oktober

1897 tillsatta så kallade prätslöneregleringskommitténs utredningar utarbetadt,

den 14 december 1909 afgifvet betänkande med förslag angående

reglering af prästerskapets aflöning och därmed sammanhängande frågor,

hvilket betänkande jämväl innefattade ett förslag till ecklesiastik boställsordning,

i väsentliga delar nära sammanhängande med själfva löneregleringsfrågan.

Sedan öfver de sakkunnigas berörda betänkande och förslag

med de ändringar och tillägg, som innefattades i en vid betänkandet fogad,

af ytterligare tillkallade sakkunnige upprättad promemoria angående verkställd

granskning af samma förslag, samtliga domkapitlen jämte Stockholms

stads konsistorium äfvensom domänstyrelsen, statskontoret och kammarkollegium

på grund af nådiga remisser afgifvit underdåniga utlåtanden,

samt centralstyrelsen för allmänna svenska prästföreningen å föreningens

vägnar till Kung!. Maj:t inkommit med yttrande i ärendet, beslöt Kungl.

Maj:t på min hemställan den 11 februari innevarande år att inhämta lagrådets

utlåtande öfver de sakkunniges förslag till ecklesiastik boställsordning

med några af mig förordade detaljändringar.

Efter det lagrådets sålunda infordrade utlåtande nu inkommit, anhåller

jag att få ånyo påkalla Kungl. Maj:ts uppmärksamhet för frågan om ecklesiastik

boställsordning och därvid något utförligare yttra mig i ämnet.

Frågan om utfärdande af en ecklesiastik boställsordning har sedan

medlet af förra århundradet upprepade gånger varit föremål för Kungl.

Maj:ts och Riksdagens behandling utan att ernå sin lösning. Sålunda

hafva särskilda förslag till dylik författning af Kling!. Maj: t genom nådiga

propositioner förelagts Riksdagen dels åren 1889, 1894 och 1903 dels

ock åren 1908 och 1909, men vid ingendera Riksdagen hafva båda kamrarna

kunnat förena sig om antagandet af något visst förslag.

Vid den till 1909 års Riksdag i ämnet aflåtna nådiga propositionen

(nr 40), hvilken torde få biläggas detta protokoll, finnes fogadt utdrag af

statsrådsprotokollet för den 2 oktober 1908, däri dåvarande chefen för eckle
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

siastikdepartementet vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t lämnade

en redogörelse dels för den nu gällande lagstiftningen rörande byggnadsskyldigheten

vid prästerskapets boställen och dels för dittills vidtagna åtgärder

för åstadkommande af eu ecklesiastik boställsordning; och torde det

tillåtas mig att i dessa delar hänvisa till berörda framställning.

Såsom af nämnda redogörelse närmare framgår, voro de af Kungi.

Maj:t för 1889, 1894 och 1903 årens Biksdagar framlagda förslagen till

ecklesiastik boställsordning afsedda att tillämpas redan under nu gällande

löneregleringar för prästerskapet i de territoriella församlingarna och hvilade

på den i nåd. förordningen angående allmänt ordnande af prästerskapets

inkomster den 11 juli 1862 grundade förutsättning, att kyrkoherdar och

komministrar i stor omfattning skulle själfva bruka och draga inkomst af

dem anslagna boställen. Förslagens fall torde hufvudsakligen hafva berott

på svårigheten att under bestående löneregleringar och däraf betingade förhållanden

i fråga om boställenas disposition på ett tillfredsställande sätt

ordna byggnadsskyldigheten vid desamma.

Till 1908 och 1909 årens Biksdagar aflat Kungl. Maj:t samtidigt med

förslag till ecklesiastisk boställsordning jämväl förslag till författningar angående

nya grunder för prästerskapets aflöning, och hade därvid förslagen

till boställsordning beträffande byggnadsskyldigheten vid de boställen, som

innehafvas af kyrkoherdar och komministrar, anslutits till de blifvande

nya löneregleringarna sålunda, att boställsordningens bestämmelser i berörda

ämne skulle vinna tillämpning först vid de nya löneregleringarnas inträdande.

I fråga om dispositionen af de åt kyrkoherdar och komministrar anslagna

boställen och tillgodogörandet af deras afkastning hade vid utarbetandet

af de för 1908 och 1909 årens Biksdagar framlagda förslagen uppställts

följande hufvudgrunder:

1. Afkastning af bostadsboställe jämte därmed i sambruk förenad!

löningsboställe bibehålies såsom löneförmån för den präst, till hvars bostad

det förra bostället är afsedt.

2. Anser den nämnd, som, på visst sätt sammansatt, skulle uppgöra

förslag till lönereglering för prästerskapet i de särskilda pastoraten,

att med jordbruk förenadt bostadsboställe eller del däraf lämpligen

må kunna, oberoende af innehafvarens besittningstid, upplåtas på

arrende, utan att utarrenderingen skulle medföra väsentliga olägenheter

för boställshafvaren i afseende å hans tjänsteutöfning eller personliga

ställning, har nämnden att hos Kungl. Maj:t göra underdånig fram
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kung!. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 163.

ställning därom, med noggrant angifvande ej mindre af de byggnader

och jordområden, som skola dels upplåtas åt arrendatorn, dels bibehållas

för boställshafvaren, än äfven af de särskilda förbehåll, som till betryggande

af boställshafvarens tillgång till vissa tjänstbarheter finnas böra i

arrendekontraktet intagas.

Arrendetiden må ej öfverstiga 20 år.

Sedan boställshafvaren, pastoratet, domkapitlet och Kungl. Maj:ts befallningshafvande

blifvit hörda öfver nämndens framställning, meddelar

Kungl. Maj:t, i samband med pröfningen af det utaf nämnden uppgjorda

förslaget till lönereglering för prästerskapet i pastoratet, beslut rörande

frågan, om bostället eller del däraf må upplåtas på arrende, samt angifver,

där utarrendering anses böra komma till stånd, hvad i afseende å densamma

skall vara att i hufvudsak iakttaga.

De närmare villkoren för utarrenderingen pröfvas och fastställas af

Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

3. Har utarrendering i nu nämnd ordning ej kommit till stånd, må

med jordbruk förenadt bostadsboställe eller del däraf kunna, utan inskränkning

till boställshafvarens besittningstid, upplåtas på arrende efter ansökning

af vederbörande boställshafvare samt med godkännande från hans

sida af arrendevillkor och arrendator.

För tillgodoseende af efterträdarens berättigade intresse skall domkapitlet,

efter pastoratets och kontraktsprostens hörande, pröfva, om utarrenderingen

kan medföra väsentliga olägenheter för boställets innehafvare

i afseende å hans tjänsteutöfning eller personliga ställning, i hvilken händelse

utarrendering ej må äga rum.

Före utarrenderingen skola för boställshafvarens räkning undantagas

bostadshus och visst jordområde, hvarjämte i arrendekontraktet intagas de

särskilda förbehåll, som må finnas erforderliga till betryggande af boställshafvarens

tillgång till vissa tjänstbarheter.

Arrendetiden må ej öfverstiga 20 år.

De närmare villkoren för utarrenderingen pröfvas och fastställas af

Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

4. Löningsboställe, som ej brukas i förening med bostadsboställe,

skall, så vidt detsamma icke af menighet anskaffats eller af enskild donerats,

indragas till kyrkofonden och i författningsenlig ordning utarrenderas.

Hvad nu är sagdt hade emellertid ej afseende å boställenas skogsafkastning,

hvarom särskilda regler skulle gälla.

Bestämmelser i enlighet med ofvannämnda hufvudgrunder funnos upp
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

tågna i de förslag till lagar om reglering af prästerskapets aflöning och

om kyrkofond, som af Kungl. Maj:t åren 1908 och 1909 förelädes Riksdagen.

Rörande motiven till ifrågavarande bestämmelser och den utredning,

som föregått deras framläggande för Riksdagen, anhåller jag att få hänvisa

till hvad chefen för ecklesiastikdepartementet vid föredragning inför

Kungl. Maj:t därom anförde enligt det utdrag af statsrådsprotokollet för

den 19 februari 1909, som finnes fogadt vid Kungl. Maj:ts till samma

års Riksdag i själfva löneregleringsfrågan aflåtna proposition (nr 39).

Kämnda proposition har bilagts protokollet vid min föredragning af löneregleringsfrågan

inför Kungl. Maj:t den 4 nästlidne mars.

Jag tillåter mig emellertid att här erinra om den del af departementschefens

yttrande till statsrådsprotokollet den 19 februari 1909, hvari han

framhåller behofvet af detaljbestämmelser, utöfver de i nyssnämnda lagförslag

intagna stadganden, rörande såväl den tvungna som den frivilliga utarrenderingen

af de ecklesiastika bostadsboställena, kvilka bestämmelser dock

syntes honom falla inom området för Konungens administrativa lagstiftning och

ej påkalla Riksdagens medverkan. Departementschefen antydde ock, hurusom

för vinnande af enhet i lagstiftningen angående utarrendering af

prästerskapets jordbruksboställen af olika slag det måhända vore lämpligt,

att de föreskrifter, som sedan åtskilliga årtionden vore meddelade rörande

utarrendering af löningsboställen, blefve öfversedda samtidigt med utarbetandet

af detalj bestämmelser angående utarrendering af bostadsboställena.

De åsyftade föreskrifterna om löningsboställen innefattas i nådiga skrifvelserna

till1 kammarkollegium angående utarrendering dels af prästerskapets

annex- och mensalhemman i Skåne, Halland och Blekinge den

12 november 1858 dels af prästerskapet anslagen jord, som icke utan

olägenhet kan i förening med bostadsboställe brukas, den 11 juli 1862.

Ehuru, såsom af det nu anförda torde framgå, i de ifrågavarande

författningsförslagen intagits bestämmelser, åsyftande att i största omfattning

befordra utarrendering af prästerskapets boställen, förutsattes dock,

att i åtskilliga fall utarrendering af bostadsboställen och därmed gemensamt

brukade löningsboställen ej skulle kunna genomföras, utan vederbörande

löntagare blifva hänvisade att genom eget bruk bereda sig inkomst af

dessa boställen, hvarförutom, äfven där utarrendering af dylikt boställe

komme till stånd, densamma alltid skulle ske direkt för vederbörande löntagares

räkning. Till följd häraf voro stadgandena i förslagen till ecklesiastik

boställsordning i regel så affattade, att de direkt hänförde sig till

en prästerlig löntagare såsom boställshafvare, och bestämdes därpå helt

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 123 Höjt. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. May-ts Nåd. Proposition Nr 163.

allmänt, att hvad för boställshafvare vore föreskrifvet skulle gälla äfven

för i författningsenlig ordning antagen arrendator.

I afseende å byggnadsskyldighderi stadgades i 1908 års förslag, att

de laga busen å kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen på landet

äfvensom å alla löningsboställen borde nybyggas och underhållas af boställshafvaren,

hvaremot i städerna byggnadsskyldigheten skulle hvila å pastoratet.

Nödiga medel till bestridande af byggnadskostnaderna vid bostadsboställe

på landet och därmed i sambruk förenadt löningsboställe skulle

beredas boställshafvaren på det sätt, att Kung], Maj:t vid lönereglerings fastställande

bestämde särskilt för nybyggnad och särskild! för underhåll visst

belopp, som årligen under löneregleringsperioden borde af pastoratet utöfver

den boställshafvaren tillkommande kontanta lön utgöras och af vederbörande

kyrkoråd förvaltas, hvarefter de sålunda uppsamlade medlen finge efter

vissa regler tagas i anspråk för betäckande af boställshafvarens byggnadskostnader.

Kung!. Maj:ts förslag såväl till boställsordning som till andra författningar

angående löneregleringen och därmed sammanhängande frågor

undergingo vid 1908 års Riksdag förberedande behandling af ett särskildt

utskott. Detta utskott anslöt sig i allt väsentligt till de i förslagen tilllämpade

hufvudgrunderna för boställenas disposition, under uttalande tilllika

rörande de erforderliga detaljbestämmelserna om boställenas utarrenderande,

att för utarrenderingen och arrendator skyldigheter syntes i tilllämpliga

delar böra gälla hvad angående förvaltningen af kronans jordbruksdomäner

vore eller blefve stadgadt. Korande lämpligaste sättet för

byggnadsskyldighetens reglering hade däremot utskottet en annan uppfattning

än den, som fått uttryck i Kung! Maj:ts förslag. Utskottet ansåg

nämligen lämpligast, att nybyggnads- och underhållsskyldigheten vid kyrkoherdars

och komministrars bostadsboställen på landet och med dem i sambruk

förenade löningsboställen helt ålades pastoratet, och hemställde om

ändring af Kung!. Maj:ts förslag i sådant syfte.

Utskottets förslag godkändes af Riksdagens Första kammare. Andra

kammaren däremot beslöt för sin del bifalla ett framställdt yrkande, att

å nyssnämnda boställen allenast sätesbyggningen skulle nybyggas och underhållas

af pastoratet men öfriga laga hus nybyggas och underhållas af boställshafvaren.

I det sammanjämkningsförslag, som af utskottet afgafs i anledning af

kamrarnas skiljaktiga beslut dels i nyssberörda punkt, dels i några andra

delar af löneregleringsärendet, tillstyrkte utskottet eu sådan fördelning af

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

byggnadsskyldigheten vid ifrågavarande boställen, att sätesbyggning, visthus,

hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus och brunn, för så vidt de

enligt boställsordningen borde finnas såsom laga hus å bostället, skulle

nybyggas och underhållas af pastoratet, samt att jämväl öfriga laga hus å

dessa boställen skulle nybyggas och underhållas af pastoratet men kostnaderna

därför gäldas af pastoratet och boställshafvaren till hälften hvardera.

Första kammaren biföll sammanjämkningsförslaget, men Andra kammaren

afslog detsamma. Till följd däraf och då sammanjämkningsförslaget

hvilade på den förutsättning, att icke något af de däri omförmälda författningsförslagen

kunde vinna gällande kraft, utan att jämväl de öfriga

förslagen blefve godkända, hade samtliga de till löneregleringsärendet hörande

frågor för den Riksdagen förfallit.

Med anledning af hvad vid 1908 års Riksdag förekommit, hade i de

med Kungl. Maj:ts nådiga propositioner nr 39 och 40 för Riksdagen år

1909 framlagda författningsförslagen bestämmelserna om byggnadsskyldigheten

underkastats den ändring, att å kyrkoherdars och komministrars

bostadsboställen på landet själfva bostadshusen eller sätesbyggning, visthus,

hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus och brunn, så vidt de enligt

boställsordningen borde såsom laga hus finnas, skulle nybyggas och underhållas

af pastoratet men öfriga laga hus, de s. k. ladugårds- eller jordbrukshusen,

nybyggas och underhållas af boställshafvaren. Erforderliga

medel till bestridande af boställshafvarnes byggnadskostnader vid ifrågavarande

boställen och med dem gemensamt brukade löningsboställen skulle,

enligt därom af Kungl. Maj:t vid löneregleringarnas fastställande meddelade

bestämmelser, af vederbörande boställshafvares kontanta lön årligen

under hvarje löneregleringsperiod afsättas och efter gifna regler tillhandahållas

boställshafvarne. Hvad af boställshafvares kontanta lön sålunda

toges i anspråk för byggnadskostnader skulle honom ersättas därigenom,

att vid uppskattning af boställes afkastning ett mot byggnadskostnaderna

svarande afdrag gjordes.

Jämväl år 1909 blefvo Kungl. Maj:ts i löneregleringsärendet till Riksdagen

aflåtna propositioner öfverlämnade till förberedande behandling af

ett särskilt utskott. Till de i Kungl. Maj:ts förslag intagna bestämmelser

om bostadsboställen och med dem gemensamt brukade löningsboställen

föreslog utskottet vissa tillägg i syfte att bereda tillfälle till försäljning

af dylikt boställe eller del däraf, då eu sådan åtgärd vid lönereglering

kunde finnas vara af särskilda omständigheter påkallad. I öfrigt hade utskottet

icke något väsentligt att erinra vid de hufvudgrunder i fråga om

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

boställenas disposition, hvarpå bestämmelserna i Kung]. Maj:ts förslag hvilade.

Ej heller gjorde utskottet någon hufvudsaklig anmärkning mot de

i samma förslag upptagna stadganden rörande byggnadsskyldighetens reglering.

Vid den slutliga behandlingen godkände Första kammaren Kungl.

Maj:ts propositioner till alla delar.

Andra kammaren åter afslog propositionerna och biföll ett i hufvudsaklig

anslutning till en vid särskilda utskottets betänkande fogad reservation

framställdt yrkande, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte utreda och om möjligt till 1910 års

Riksdag framlägga förslag till prästerskapets aflöning, byggdt på bland

andra följande grunder, nämligen att församlingen skulle tillhandahålla

ordinarie tjänstinnehafvare lämplig bostad med nödiga uthus och, såvidt möjligt,

trädgårdsland samt att församling skulle äga att, med iakttagande af

gifna föreskrifter, antingen utarrendera boställes jord och använda såväl

arrendemedlen som från boställets skog eventuellt uppkommen afkastning

till aflöning åt församlingens prästerskap och till fullgörandet af församlingens

byggnadsskyldighet eller ock försälja boställets jord med tillhörande

skog och öfverflödiga åbyggnader och att af därför influtna medel bilda

en fond, hvars ränteafkastning skulle för samma ändamål användas.

Till följd af kamrarnas skiljaktiga beslut hade sålunda hela löneregleringsfrågan

ånyo förfallit.

Vid den omarbetning, som de af Kungl. Maj:t för 1909 års Riksdag

framlagda författningsförslagen rörande prästerskapets löneförhållanden

nu underkastats, har, såsom jag den 4 nästlidne mars inför Kungl. Maj:t

närmare utvecklade, eu väsentlig nyhet i själfva sättet för prästernas aflönande

införts. Enligt det förslag till lag om reglering af prästerskapets

aflöning, som Kungl. Maj:t nämnda dag beslöt att genom nåd. proposition

förelägga Riksdagen till antagande, skola nämligen de ordinarie prästernas

löner till fulla beloppet i första hand gäldas af pastoraten på det sätt,

att vederbörande kyrkoråd uppsamlar alla till aflöning af prästerskapet

inom ett pastorat afsedda medel och under pastoratets ansvar till löntagaren

kvartalsvis utbetalar det honom tillkommande belopp. Ett dylikt

förfarande förutsätter bland annat, att prästerskapet anslagna hemman och

lägenheter, i den mån de ej behöfvas för att bereda vederbörande tjänstinne
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

häfvare bostad, undantagas från brukning af tjänstinnehafvaren såsom

sådan och utarrenderas sålunda, att arrendet uppbäres af vederbörande

kyrkoråd för att lika med öfriga inom pastoratet tillgängliga lönemedel

användas till aflönande af prästerskapet därstädes. Den prästerlige tjänstinnekafvaren

skall således icke vidare vara hänvisad att söka utfå någon

del af sin lön ur boställes afkastning, utan hela den vid löneregleringen

fastställda lönen kommer att kontant till honom utbetalas af kyrkorådet.

Jämte själfva lönen skall emellertid enligt förslaget till löneregleringslag

tjänstinnehafvare bekomma fri bostad in natura, eller, där hinder därför

möter, skälig hyresersättning.

Det nu omförmälda förändrade sättet för prästernas aflönande betingar

åtskilliga förändringar i de bestämmelser, som innefattades i det af

Riksdagen år 1909 behandlade förslaget till ecklesiastik boställsordning.

Härom och för öfrigt om hufvudgrunderna för det förslag till boställsordning,

som af de sakkunnige med betänkandet den 14 december 1909

afiämnats, yttras i samma betänkande bland annat följande:

»Hvad nu särskildt angår förslaget till ecklesiastik boställsordning, torde

till eu början märkas, att därur uteslutits alla stadganden om biskoparnes

boställen. Biskoparne beröras ju ej af den lönereglering för prästerskapet

i de territoriella församlingarna, hvarom fråga är, och då boställsordningens

bestämmelser affattats med hänsyn till de ganska genomgripande förändringar,

som nu för den kommande löneregleringsperioden föreslås i

afseende å dispositionen af de nämnda prästerskap anslagna boställen, har

boställsordningen ansetts numera ej lämpligen kunna omfatta jämväl biskopsboställena.

»

»Förslaget till boställsordning afser således allenast den till bostad eller

aflöning åt prästerskapet i territoriella församlingar anslagna fasta egendom,

jämväl sådan, som användes till prästänkesäte eller hvars afkomst ingår

till prästerlig löneregleringsfond.»

»Den fria bostad, hvarom förut är taladt, skall för den nya löneregleringsperioden

beredas kyrkoherde och komminister i regel på det sätt,

att för ändamålet tages i anspråk tomt med bostadshus å den fastighet,

som vid den nya löneregleringens fastställande utgör tjänstinnehafvarens

bostadsboställe. Därjämte skall, där så lämpligen kan ske, af samma boställes

ägor erforderligt område afsättas till trädgård för tjänstinnehafvaren.

För innehafvare af nyinrättade tjänster äfvensom eljest, där förutvarande

bostadsboställe till erforderlig del icke kan för ändamålet användas, må

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

bostad med tillhörande trädgårdsområde efter Ivungl. Maj:ts bestämmande

på enahanda sätt beredas å annat inom pastoratet beläget boställe.»

»Den tomt med bostadshus och trädgårdsområde, som sålunda efter ny

lönereglerings inträde kommer att innehafvas af prästerlig tjänstinnehafvare,

kallas i boställsordningen prästgård.»

»Alla öfriga i boställsordningen afsedda boställen kallas löneboställen.

Under denna benämning inbegripas alltså icke blott de nuvarande s. k.

löningsboställena utan äfven de delar af nuvarande bostadsboställen, som

återstå efter afskiljandet därifrån af de till bostad och trädgård för vederbörande

tjänstinnehafvare afsedda områden.

Löneboställena skola alla utarrenderas.»

»Erforderliga bestämmelser om sättet för löneboställenas utarrendering

hafva ansetts lämpligast böra meddelas genom en af Kungl. Maj:t utfärdad

särskild förordning, som komme att ersätta nu gällande föreskrifter angående

utarrendering af prästerskapets löningsboställen. I nämnda förordning

lära, jämte bestämmelser om själfva proceduren för utarrenderingen,

böra intagas de närmare föreskrifter rörande arrendatorns rättigheter

och skyldigheter, som må erfordras utöfver hvad boställsordningen därom

innehåller eller i allmänna arrendelagen är stadgadt. För affattningen af

förordningen torde gällande författning angående grunderna för förvaltningen

af kronans jordbruksdomäner böra i allmänhet tjäna såsom förebild,

dock med vederbörligt beaktande af de särskilda förhållanden, som

betingas af ifrågavarande boställens egenskap af prästerskapet anslagen

egendom. Särskild! torde uppmärksammas, hurusom i särskilda fall det

möjligen kan vara af behofvet påkalladt att vid utarrenderingen stadga

skyldighet för arrendatorn att till prästerlig tjänstinnehafvare utgöra vissa

tjänstbarlieter.»

»I fråga om boställenas disposition har för öfrigt ansetts lämpligt, att

i boställsordningen intages ett stadgande om föryttring af boställe eller del

däraf i vissa fall, då synnerligen starka skäl för en sådan åtgärd föreligga.»

»Körande antalet och beskaffenheten af de laga hus, som böra finnas

å prästgårdar, upptager det nu utarbetade förslaget till boställsordning

samma bestämmelser, som af särskilda utskottet vid 1909 års riksdag

föreslagits för kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen. Om löneboställen

heter det i nu förevarande förslag, att de skola vara försedda

med de laga hus, som för kronohemman äro stadgade, där ej dylikt boställe

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

antingen, såsom'' icke afsedt för jordbruk, erfordrar hus af särskild beskaffenhet

eller ock, till följd af särskilda omständigheter, af synerätt pröfvas

kunna undvara alla eller vissa af de för kronohemman föreskrifna hus.

Husens storlek och närmare beskaffenhet å löneboställena bestämmer synerätt

efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar. Dessa regler, som öfverensstämma

med nyssnämnda särskilda utskotts förslag i hvad det angick de

nuvarande löningsboställena, hafva ansetts kunna omfatta alla löneboställen,

således äfven de delar af nuvarande bostadsboställen, som under den nya

löneregleringsperioden komma att afskiljas från löntagarnes omedelbara

innehaf och utarrenderas, brågon anledning att i förevarande afseende

göra skillnad mellan berörda boställsdelar och öfriga utarrenderade boställsegendomar

har ej synts förefinnas.»

»Å prästgårdar skola, enligt förevarande förslag, alla laga hus nybyggas

och underhållas af pastoratet. Om lämpligheten af ett sådant stadgande

lärer väl numera någon meningsskiljaktighet ej uppkomma.»

»När efter ny lönereglerings inträdande löneboställes afkomst icke vidare

skall direkt tillfalla viss tjänstinnehafvare såsom löneförmån, kan uppenbarligen

icke längre någon tjänstinnehafvare tillförbindas att svara för

byggnadsskyldigheten vid dylikt boställe. Kostnaden för nybyggnad och

underhåll af de hus, som erfordras å dessa boställen, bör naturligen uppbäras

af boställsafkastningen, och i enlighet härmed har i förevarande förslag

byggnadsskyldigheten vid löneboställena ålagts arrendatorn.»

I fråga om de sålunda angifna hufvudgrunderna för de sakkunniges

förslag till boställsordning hafva de i ärendet hörda myndigheterna i synnerhet

fäst sin uppmärksamhet vid den föreslagna obligatoriska utarrenderingen

af alla jordbruksboställen. Betänkligheter häremot hafva uttalats

af de flesta domkapitel äfvensom af allmänna svenska prästföreningen.

Därvid har framhållits, hurusom i många fall afsevärda svårigheter kunde

uppkomma för en präst, om han icke hade tillfälle att genom ett mindre

jordbruk förskaffa sig åtminstone de oundgängligaste lifsförnödenketer och

hålla för tjänsteresor behöfliga hästar. Vidare hafva uttalats farhågor för

att, om det till prästens bostadsboställe hörande jordbruk ovillkorligen

skulle utarrenderas, prästen flerstädes på grund af de lokala förhållandena

skulle å prästgården råka i ett svårt och tryckande beroende af arrendatorn,

hvilket kunde blifva desto obehagligare, som prästen ej finge bestämmanderätt

i fråga om den person, hvilken borde antagas till arren
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

dator. Äfven har gifvits uttryck åt den mening, att i åtskilliga fall, sedan

lämpligt område till prästgård blifvit å ett boställe afsatt, den öfriga delen

af bostället i anseende till alltför ringa ägovidd ej skulle kunna med någon

fordel utarrenderas, helst om blifvande arrendator skulle förpliktas att bebygga

densamma. A andra sidan bar emellertid ock betonats, att tungt

vägande skäl utan tvifvel tala för den ifrågasatta reformen, såsom exempelvis

att prästen under nutida förhållanden hvarken bar tid eller andra

förutsättningar för bedrifvande af ett rationellt jordbruk samt att den

ifrågavarande anordningen syntes vara ägnad att underlätta en tillfredsställande

lösning af den svåra frågan om byggnadsskyldigheten vid boställena.

Domänstyrelsen bar ansett den föreslagna obligatoriska utarrenderingen

af löneboställena innebära en ej oväsentlig förbättring af förut

framkomna förslag och särskildt skola åstadkomma förenkling i vissa afseenden

af frågor, som beröra skogshushållningen, hvadan ifrågavarande

förslag lifligt förordats af styrelsen. Kammarkollegium har icke haft något

att erinra mot hufvudgrunderna för de sakkunniges förslag.

Af dem, som uttalat betänkligheter mot jordbruksboställenas ovillkorliga

utarrendering, har domkapitlet i Kalmar förklarat sig i arrendefrågan

intaga samma ståndpunkt som prästlöneregleringskommittén och

således kunna förorda allenast en anordning, hvarigenom större frihet än

hittills bereddes prästerskapet att få genom vederbörande myndigheters

försorg för längre tid utarrendera sina boställen, men icke införande af

tvungen utarrendering. Domkapitlet i Göteborg har tillstyrkt, att åt tjänstinnehafvare

måtte tillerkännas rätt att behålla löneboställe, då Kungl.

Maj:ts befallningshafvande och domkapitlet efter ansökan pröfvade det vara

lämpligt. Jämväl allmänna svenska prästföreningen har yrkat, att i frågan

huruvida boställe bör utarrenderas eller ej måtte få i hvarje särskildt fall

efter pröfning förfaras i öfverensstämmelse med det som från alla synpunkter

sedt kan vara förmånligast. Från vissa håll har föreslagits, att

vid löneboställes utarrendering borde, där sådant kunde vara af förhållandena

påkalladt, till vederbörande tjänstinnehafvares bruk undantagas ett

mindre jordområde, hvarigenom honom bereddes möjlighet att hålla häst.

I öfrigt har till förebyggande eller lindring af de olägenheter, som boställenas

utarrendering på det föreslagna sättet kunde medföra för prästerna,

påyrkats dels bestämmelser i syfte att tillförsäkra prästerna fri och tillräcklig

skjuts i tjänsteärenden, dels att såsom laga hus å prästgård på

landet måtte föreskrifvas drängstuga, stall och vagnshus, dels ock att i

den tillämnade förordningen om utarrendering af löneboställen måtte in
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

tagas för ändamålet lämpliga bestämmelser särskild! angående de tjänstbarheter,

som i förekommande fall borde af arrendator utgöras till prästerlig

tjänstinnehafvare.

Tid föredragningen af löneregleringsfrågan den 4 nästlidne mars uttalade

jag, att jag af de yppade betänkligheterna mot boställenas obligatoriska

utarrendering icke funnit mig öfvertygad om lämpligheten att frångå

de sakkunnigas i betänkandet den 14 december 1909 därom framställda

förslag.

Eedan förut under löneregleringsärendets behandling har upprepade

gånger med styrka framhållits, att prästerna i regel ej höra vara hänvisade

att syssla med jordbruk, som tager tid och krafter från den egentliga

ämbetsverksamheten och för hvars skötsel prästerna väl i regel numera

torde sakna nödiga förutsättningar. I Kung!. Maj:ts propositioner

till 1908 och 1909 årens Kiksdagar föreslogos ju ock bestämmelser därom,

att jordbruksboställena borde äfven mot vederbörande boställskafvares bestridande

utarrenderas, när sådant kunde ske utan att medföra väsentliga

olägenheter för boställshafvaren i afseende å hans tjänsteutöfning eller

personliga ställning. Jag håller före, att de befarade olägenheterna af

jordbruksboställenas utarrendering skola kunna genom lämpliga anordningar

förebyggas eller åtminstone så reduceras, att de icke böra utgöra hinder

för ett fullständigt genomförande af principen om obligatorisk utarrendering.

En af de viktigaste uppgifterna härvidlag torde vara att tillse, det

prästerna icke betungas med oskäliga kostnader för anskaffande af nödig

ämbetsskjuts. I sådant syfte har i det af Ivungl. Maj:t för innevarande

års Riksdag framlagda förslaget till löneregleringslag stadgats, dels att fri

skjuts för resa till allmän gudstjänst äfvensom till kyrkostämmor samt

kyrko- och skolrådssammanträden skall, då våglängden uppgår till minst

två kilometer, beredas vederbörande tjänstinnehafvare sålunda, att förbehåll

därom göres vid löneboställes utarrendering, samt att, om hinder härför

möter, det skall åligga pastoratet att för skjuts, som nu är nämnd,

till tjänstinnehafvaren utgifva ersättning med belopp, som af Ivungl. Maj:t

i enlighet med de i orten rådande förhållanden bestämmes, dels att bidrag

till bestridande af kostnaden för skjuts i andra tjänsteärenden skall, i den

mån sådant pröfvas erforderligt, ur kyrkofonden utgå med belopp, som

Kung!. Maj:t vid löneregleringens fastställande bestämmer. I den tillämnade

administrativa förordningen om löneboställenas utarrendering torde

böra intagas erforderliga bestämmelser om skyldighet för löneboställes arJBih.

till Pdksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 123 Raft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

rendator att till tjänstinnehafvare utgöra nödig skjuts i tjänsteärenden utan

ersättning, där sådant enligt nyssnämnda stadgande i löneregleringslagen kan

ifrågakomma. Därjämte torde arrendatorn i arrendekontraktet böra tillförbindas

att mot godtgörelse tillhandahålla tjänstinnehafvaren öfrig tjänsteskjuts

samt de andra tjänstbarheter, som kunna finnas lämpliga och

behöfiiga. Härigenom synas prästernas behof af skjuts och lifsförnödenheter

kunna blifva nöjaktigt tillgodosedda. Dör de obehag, som

befarats i vissa fall kunna för prästgårdsinnehafvare uppkomma till följd

af alltför nära grannskap till löneboställes arrendator, torde bot kunna

rådas dels i första rummet genom för ändamålet lämpliga anordningar, då

prästgårdens område och beskaffenhet i öfrigt af vederbörande synerätt bestämmes,

och dels genom föreskrifter i arrendeförordningen och de på

grund af densamma upprättade arrendekontrakten.

I anledning af den gjorda anmärkningen, att i åtskilliga fall hinder

för utarrendering af ett boställe kunde vållas af dess alltför ringa ägovidd,

helst om arrendatorn skall hafva skyldighet att bebygga detsamma, vill

jag till en början erinra, att enligt det uppgjorda förslaget löneboställe

icke ovillkorligen behöfver vara bebyggd!. Om det visar sig, att ett löneboställe

kan vare sig i sin helhet eller — såsom redan nu ofta brukar

förekomma på Gottland — i särskilda delar med större fördel utarrenderas

obebyggdt än mot skyldighet för arrendatorn att hafva detsamma bebyggd!,

synes bostället ej böra vara försedt med några hus utan lämpligen böra

utarrenderas på det förra sättet. År däremot för ett visst boställes behöriga

skötsel nödvändigt, att byggnader därstädes upprätthållas, och skulle

det ej lyckas att till bostället erhålla arrendator, som vill åtaga sig att

svara för byggnadsskyldigheten i afseende å de af synerätt för bostället

föreskrifna hus, lärer ett sådant boställe, hvars afkastning alltså ej förmår

uppbära de med byggnadsskyldigheten förenade kostnader, vara att hänföra

till sådana, som ej utan synnerlig olägenhet kunna för sitt ändamål

bibehållas och på grund däraf, enligt hvad jag längre fram torde få tillfälle

att vidare omförmäla, böra afyttras.

Att, på sätt från vissa håll yrkats, de föreslagna bestämmelserna om

jordbruksboställenas utarrendering modifieras därhän, att prästerliga tjänstinnehafvare

skulle kunna i särskilda fall få såsom boställskafvaro behålla

större eller mindre delar af boställenas jord, kan jag ej tillstyrka.

En dylik anordning, som bland annat skulle nödvändiggöra särskilda bestämmelser

om boställshafvarens byggnadsskyldighet m. m. och särskilda

åtgärder för uppskattning af boställsj ordens afkastning, låter svårligen

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

67

förena sig med det aflöningssystem, som vunnit tillämpning i Kungl.

Maj:ts för Riksdagen nu senast framlagda förslag till löneregleringslag.

För min del är jag öfvertygad, att om detta system blir genomfördt,

prästerna snart skola alltmer uppskatta de därmed förbundna fördelarna

af att på bestämda tider utan något besvär få de fastställda lönerna till

sig utbetalda och att slippa alla bekymmer för boställenas skötsel och

bebyggande.

För att emellertid så långt som möjligt tillmötesgå de gjorda framställningarna

om beredande af jordbruk åt präst, som ansåge sådant för

sig behöfligt, föreslog jag vid anmälan den 11 nästlidne februari inför

Kungl. Maj:t af de sakkunniges ifrågavarande förslag till boställsordning,

att till det i författningsförslagets 19 § intagna stadgande, att löneboställen

skola upplåtas på arrende i enlighet med särskilda föreskrifter, som meddelas

af Konungen, måtte fogas ett tillägg af innehåll, att företrädesrätt

till öfvertagande af arrende af löneboställe skulle, på sätt i nämnda särskilda

föreskrifter blefve närmare bestämdt, tillkomma innehafvare af präst .;

gård i fråga om det boställe, hvarå prästgården vore belägen.

Mot intagande i lagen af ett sådant allmänt stadgande om företrädesrätt

för prästgårdsinnehafvare att öfvertaga arrende af löneboställe har

lagrådet emellertid anmärkt, hurusom med en af det föreliggande författningsförslagets

mest betydelsefulla principer, eller att prästen befrias från

de för hans ämbete främmande omsorger, handhafvande! af ett jordbruk

medför, syntes mindre väl öfverensstämma, att arrenderättens förvärfvande

på särskild! sätt för prästen underlättades. Om med stadgandet om

optionsrätt afsåges att bereda prästen möjlighet att erhålla arrenderätten

för att sedan för egen räkning upplåta den åt annan, innebure detta ett

förryckande af de tilltänkta grunderna för prästerskapets aflöning. Skulle

i något särskild! fall arrendets öfvertagande för prästen vara af synnerlig

betydelse, syntes Konungen kunna för detta fall meddela bestämmelse

om optionsrätt. På grund af hvad sålunda anförts har lagrådet hemställt,

att den ifrågasatta bestämmelsen om optionsrätt måtte ur förslaget uteslutas.

Därest föreskriften emellertid skulle kvarstå, har lagrådet erinrat, att då

företrädesrätten grundades på innehafvande af prästgården, fortvaron af

arrende, som med begagnande af denna rätt förvärfvats, borde ställas i

visst samband med tjänstens och prästgårdens bibehållande.

Att genom den föreslagna bestämmelsen om optionsrätt bereda tillfälle

för prästerna att mera allmänt förvärfva arrenderätt till löneboställena för

att sedan för egen räkning åt andra upplåta boställenas brukande, har

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

ingalunda varit min afsikt. Visserligen anser jag icke troligt, att prästerskapet

i någon vidsträcktare omfattning kommer att begagna sig af ifrågavarande

optionsrätt, men då de kyrkliga myndigheterna i sina utlåtanden

synas fästa stor vikt vid att prästen i vissa fall kan äga tillgång till

jordbruk, finner jag mig böra tillstyrka optionsrättens bibehållande. I

enlighet med hvad lagrådet eventuellt hemställt har jag till bestämmelsen

i fråga fogat ett tillägg af innehåll, att, när präst med begagnande af

denna rätt öfvertager arrendet, han eller hans rättsinnehafvare skola vara

skyldiga att, om prästgård, hvarmed prästens tjänst är förenad, före

arrendetidens slut afträdes, nästa fardag därefter frånträda arrendet.

Förut har jag omnämnt, hurusom de sakkunnige ansett, att i den

administrativa förordningen om löneboställenas utarrendering borde intagas

de närmare föreskrifter rörande arrendatorns rättigheter och skyldigheter,

som kunde erfordras utöfver hvad boställsordningen därom innehölle eller

i allmänna arrendelagen vore stadgadt. Åtskilliga i de äldre förslagen till

ecklesiastik boställsordning upptagna stadganden, som hänförde sig till

boställenas skötsel och vård och därmed sammanhängande förhållanden,

hafva ock uteslutits ur de sakkunniges förslag, i syfte att erforderliga

bestämmelser i dessa ämnen skulle i stället intagas i arrendeförordningen,

där de sakkunnige ansett dem mera på sin plats än i boställsordningen.

I fråga om förhållandet mellan boställsordningen, allmänna nyttjanderättslagen

och de tillämnade administrativa föreskrifterna om löneboställenas

utarrendering har lagrådet vid 19 § i förslaget till boställsordning yttrat

följande:

»Enligt andra stycket af denna paragraf skola i afseende å arrende

af löneboställe boställsordningens bestämmelser i främsta rummet lända till

efterrättelse, men i de delar, hvarom denna författning icke innehåller

bestämmelser, allmän lag och de särskilda föreskrifter, som af Konungen

meddelas beträffande sagda boställens utarrendering, vinna tillämpning.

Härvid må erinras, hurusom åtskilliga af de stadganden lagen om nyttjanderätt

till fast egendom innehåller i ämnen, som ej i förslaget reglerats,

icke lämpligen kunna läggas till grund för de rättsförhållanden, om hvilka

här är fråga. Exempelvis må i detta hänseende framhållas de föreskrifter,

som 2 kap. 8 och 9 §§ nämnda lag innehåller om rätt för arrendator

eller hans stärbhus att, så framt ej viss lösen erlägges, sätta i sitt ställe

annan person utan inhämtande af jordägarens samtycke, äfvensom stadgandet

i 17 § af samma kapitel rörande jordägares skyldighet att utgifva

opaginerad Kontrollera mot PDF

G9

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 163.

ersättning för tegelrör, som af arrendatorn användts för täckdikning. Bet

skulle kunna ifrågasättas, huruvida ej i alla de hänseenden, där nvttjanderättslagens

regler ej böra erhålla tillämpning å arrende af löneboställe,

erforderliga bestämmelser i stället borde inflyta i boställsordningen. Nödvändigt

är detta dock icke. Be regler, om hvilka bär är fråga, äro alla

af beskaffenhet att kunna aftalsvis ersättas af andra villkor, och de särskilda

föreskrifter, hvilka det enligt förslaget skulle tillhöra Konungen

att utfärda, komma tydligen att erhålla naturen af dylika aftalsmässiga

villkor. Bet låter sig alltså äfven på denna väg göra att åt rättsförhållandet

mellan boställsarrendatorn och det allmänna gifva ett efter sakens

natur bättre afpassadt innehåll än som af nyttjanderättslagens stadganden

skulle framgå. Men angelägenheten af att på ena eller andra sättet sörjes

för, att nyttjanderättslagen ej utan vidare erhåller tillämpning på alla

de områden, som af boställsordningen lämnas oreglerade, har ansetts böra

här framhållas.»

Med de sakkunnige är jag ense om lämpligheten däraf, att detaljbestämmelser

om löneboställenas utarrendering utfärdas i mindre tunga

former, än som måste gälla för boställsordningen. Att i afseende å innehållet

af berörda detaljbestämmelser åtskilliga modifikationer af allmänna

nyttjanderättslagens stadganden, på sätt lagrådet framhållit, kunna och

böra ske, torde vara obestridligt, och sådant kommer utan tvifvel att iakttagas

vid den tillämnade nya arrendeförordningens affattande. Gällande

författning angående grunderna för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner,

hvilken såväl inom Riksdagen som af de sakkunnige ansetts

böra i tillämpliga delar tjäna såsom förebild för affattningen af föreskrifter

rörande utarrendering af ecklesiastika boställen, innehåller ju äfven i

många stycken modifikationer af allmänna nyttjanderättslagen. Bessutom

måste, såsom förut är antydt, vid reglerandet af de ecklesiastika boställenas

utarrendering hänsyn i flera afseenden tagas till särskilda, för dessa

boställen säregna förhållanden.

Af hvad jag nu anfört behagade Kungl. Maj:t finna, att jag delar

de sakkunniges grundåskådning i afseende å ordnandet af de ecklesiastika

jordbruksboställenas disposition. Äfven i fråga om öfriga hufvudgrunder för

boställsordningen ansluter jag mig i allt väsentligt till de sakkunniges förslag.

I vissa detaljer har jag däremot med anledning af hvad under förslagets

granskning inom lagrådet förekommit låtit förslaget undergå jämkningar,

hvarjämte en del smärre ändringar af uteslutande redaktionell natur

vidtagits.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 163.

Jag öfvergår nu till att yttra mig om stadgandena i det föreliggande

författningsförslaget i den mån de synas mig påkalla särskild motivering.

Vid förslagets utarbetande har såsom regel iakttagits, att bestämmelserna

i det af särskilda utskottet vid 1909 års Riksdag tillstyrkta förslaget till

ecklesiastik boställsordning -—- redaktionella ändringar frånsedda — bibehållits,

såvidt sådant varit förenligt med hufvudgrunderna för det nya

förslaget.

3 §■

Löneregleringslagen innehåller den grundläggande bestämmelsen, att

fri bostad skall beredas kyrkoherde och komminister genom upplåtelse till

honom af prästgård, där ej Kungl. Maj:t på grund af särskilda omständigheter

finner hinder möta mot dylik upplåtelse. Boställsordningen åter

torde böra upptaga erforderliga stadganden om prästgårdens läge och

beskaffenhet.

I förevarande § meddelas nu de allmänna reglerna om hvar prästgård

skall förläggas och hvaraf den skall bestå.

Enligt paragrafens lydelse i de sakkunniges förslag skulle till prästgård

för kyrkoherde eller komminister användas tomt med bostadshus och,

där hinder ej mötte, erforderligt område till trädgård å det boställe, som,

då lönereglering enligt lagen om reglering af prästerskapets aflöning första

gången skulle fastställas för tjänstens innehafvare, vore anvisadt till bostad

åt honom, eller ock, där sådant ej kunde ske, å annat inom pastoratet

beläget boställe, som Kungl. Maj:t bestämde. Det skulle sålunda i hvarje

fall bero på Kungl. Maj:t att bestämma, hvar prästgården komme att förläggas,

och borde därvid i främsta rummet tjänstinnehafvarens förutvarande

bostadsboställe ifrågakomma, men om förhållandena ej medgåfve prästgårdens

förläggande dit, kunde annat inom pastoratet beläget boställe få för

ändamålet tagas i anspråk. På synerätt skulle ankomma att med tilllämpning

af boställsordningens föreskrifter utmäta området för hvarje

prästgård samt närmare bestämma, hur den borde bebyggas och i öfrigt

inrättas.

Mot de sakkunniges förslag i denna del har lagrådet anmärkt, dels

att, då knappast torde kunna inträffa, att det befunnes helt och hållet

omöjligt att af boställe, som redan vore anvisadt till bostad för tjänstens

innehafvare, undantaga hvad till prästgård erfordrades, föreskriften att,

där sådant ej kunde ske, prästgård skulle inrättas å annat inom pastoratet

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

beläget boställe, syntes bättre motsvara hvad därmed åsyftades, därest föreskriften

erhölle en något förändrad affattning, förslagsvis »där sådant ej

lämpligen kan ske», dels att Konungens rätt att bestämma, hvar prästgård

skulle läggas, icke borde inskränkas till valet mellan de inom pastoratet

befintliga boställena, enär det nämligen kunde tänkas, att pastoratets invånare

funne med sin fördel förenligt att erbjuda en plats, som till prästgård

vore lämpligare än något af nämnda boställen, och det för sådant

fall syntes böra stå Konungen öppet att, om han godkände platsen, dit

förlägga prästgården.

Med anledning af hvad lagrådet sålunda anmärkt bar jag låtit ändra

ifrågavarande § därhän, att, därest prästgård ej lämpligen kan läggas

å vederbörande tjänstinnehafvares gamla bostadsboställe, densamma enligt

Konungens bestämmande må förläggas antingen å annat inom pastoratet

beläget boställe eller å plats, som af pastoratet för ändamålet erbjudits.

Att förlägga prästgård annorstädes än å något redan befintligt boställe

inom pastoratet synes mig ej böra komma i fråga i annat fall, än att

pastoratet sådant önskar och erbjuder sig att tillhandahålla för ändamålet

lämpligt område.

4 §•

I denna § stadgas, hvilka laga hus böra finnas å prästgård. Stadgande^

öfverensstämma med det af särskilda utskottet vid 1909 års Riksdag

tillstyrkta förslaget till boställsordning i hvad det afsåg kyrkoherdars och

komministrars bostadsboställen utan jordbruk, dock att enligt sistnämnda

förslag jämväl drängstuga, stall och vagnshus kunde föreskrifvas såsom

laga hus å berörda boställen, där, enligt synerätt^ bepröfvande, boställshafvaren

vore nödsakad att för tjänsteresor hålla häst och åkdon. Härvid

är att märka, att enligt 1909 års förslag nämnda tre hus, där de blefve

å omför mäkla boställen föreskrifna, skulle nybyggas och underhållas af

boställshafvaren, medan enligt 1909 års förslag öfriga för samma boställen

föreskrifna laga hus eller de egentliga bostadshusen skulle, liksom enligt

det föreliggande förslaget motsvarande hus å prästgård, nybyggas och

underhållas af pastoratet.

Af några bland de i ärendet nu hörda myndigheterna hafva yrkanden

framställts om upptagande af drängstuga, stall och vagnshus eller blott

de båda senare byggnaderna bland de laga husen å prästgård på landet,.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

antingen så, att de ifrågavarande linsen alltid komme att finnas å sådan

prästgård, eller så, att de skulle kunna af synerätt föreskrifvas, när så

pröfvades nödigt. Såsom skäl för berörda yrkanden har anförts, dels att

prästen ofta kunde behöfva för egen räkning hålla häst och åkdon, dels

att, äfven om så ej vore fallet, de omförmälda husen vore behöflig?), för

mottagande åt besökandes hästar och åkdon. Domkapitlet i Karlstad har

anmärkt, att bland laga hus å prästgård borde upptagas jämväl svinhus.

Samtliga ändringsyrkandena synas hvila på den förutsättning, att de påyrkade

husen komme att nybyggas och underhållas af vederbörande pastorat.

Att pastoratet nu skulle åläggas att för prästen bygga och underhålla

flera hus, än hvad i .1909 års förslag stadgades, kan jag ej tillstyrka.

Om å andra sidan byggnadsskyldighet i afseende å vissa hus vid prästgården

ålades prästen, skulle detta kräfva sådana anordningar för beredande

åt honom af godtgörelse för byggnadskostnaderna, som svårligen

läte förena sig med det nu föreslagna lönesystemet, hvarförutom förvecklingar

mellan af- och tillträdande boställshafvare däraf lätt kunde uppkomma.

Jag föreställer mig att, därest i framtiden präst önskar för egen räkning

hålla häst och åkdon eller rum för besökandes hästar och åkdon behöfver

beredas, nödiga anordningar härför lättare skola kunna träffas genom uppgörelse

med löneboställes arrendator än genom uppförande af särskilda, för

ändamålet afsedda laga hus å prästgården med däraf följande nybyggnadsoch

underhållsskyldighet för prästgårdens innehafvare. På grund af hvad

sålunda anförts har jag ansett mig ej kunna förorda någon ändring af

ifrågavarande stadganden.

5 §•

Med anledning af anmärkning, som framställts af lagrådet, hafva

ordalagen i denna § jämkats i det syfte, att de ej måtte kunna anses

innefatta ovillkorligt förbud mot sammanbyggande af sätesbyggning och

andra laga hus å prästgård.

6 §•

De af de sakkunnige här föreslagna bestämmelser äro lika lydande

med motsvarande stadganden i det af särskilda utskottet vid 1909 års

Kiksdag tillstyrkta förslaget.

Några domkapitel äfvensom allmänna svenska prästföreningen hafva

mot ifrågavarande bestämmelser framställt anmärkningar, hufvudsakligen

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

gående ut därpå, att med hänsyn till det utrymme, som i större församlingar

kräfdes för expeditionslokal, samt till behofvet af särskild jungfrukammare

i hvarje bostadslägenhet, det föreslagna antalet boningsrum i

prästgårdarna vore alltför knappt tilltaget. Äfven har framhållits, hurusom

på vissa orter särskild lokal för pastorsexpeditionen kunde behöfva

anordnas utom prästens bostad.

Lagrådet har anmärkt, att i fråga om användande af boningsrum till

expeditionslokal och inrättande af brandfritt hvalf enahanda föreskrifter,

som föreslagits beträffande prästgård för kyrkoherde, torde böra meddelas

angående prästgård för komminister, som på eget ansvar besörjer kyrkbokföring

i eu eller flera af pastoratets församlingar. Två af lagrådets medlemmar

hafva tillika yttrat, att det med hänsyn bland annat till expeditionsgöromålen

kunde ifrågasättas, huruvida ej minsta antalet boningsrum å

prästgård för komminister borde bestämmas till fem.

Hvad angår rummens antal i prästgårdarnas boningshus, kan jag ej

finna annat, än att bestämmelserna därom i det föreliggande förslaget

lämna tillfälle till nöjaktigt tillgodoseende af såväl kyrkoherdars som

komministrars skäliga behof af bostadsutrymme. Synerätt skall ju kunna

i fall af behof sätta rummens antal så pass högt som till nio för kyrkoherde

och sex för komminister. Har komminister expeditionsskyldigket,

hvars ombesörjande kan anses i afsevärd mån inkräkta på hans bostadsutrymme,

lärer vederbörande synerätt vid bestämmande af rummens antal i

sätesbyggDingen å sådan komministers prästgård ej böra stanna vid minimum.

Om, såsom fallet kan vara i Stockholm och på vissa andra större

orter, det befinnes lämpligt eller nödigt att anordna särskild expeditionslokal

utom prästens bostad, torde sådant visserligen kunna och böra ske;

men detta synes mig vara eu fråga, som faller utanför området för den

ecklesiastika boställsordningen. Att i hvarje fall ett af prästens boningsrum

afses till mottagnings- eller expeditionsrum i och för sådana tjänsteärenden,

som prästen kan vilja ombesörja hemma i bostaden, synes ej

vara ur vägen. Jag kan alltså ej tillstyrka någon ändring af ifrågavarande

stadgande!! i syfte att bereda ökadt antal boningsrum åt prästerna.

Häremot har jag på grund af lagrådets anmärkning låtit i 2 mom.

af förevarande paragraf införa det tillägg, att hvad i 1 mom. finnes stadgadt

om expeditionsrum och brandfritt hvalf i sätesbyggning å prästgård

för kyrkoherde skall äga motsvarande tillämpning i fråga om sätesbyggning

å prästgård för komminister, som på eget ansvar under pastors tillsyn

sköter kyrkbokföringen i eu eller flera församlingar.

Bih. till Biksd. Prat. 1910. 1 Samt. 1 Afd. 123 Häft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ls Nåd. Fr oposition Nr 163.

11 och 25 §§.

Enligt det af särskilda utskottet vid 1909 års Riksdag förordade förslaget

till boställsordning skulle nybyggnad af sätesbyggning eller visthus,

brygghus, drängstuga, spannmålsbod, stall, fähus, loge med lada å bostadsboställe

eller därmed i sambruk förenadt löningsboställe ej få företagas,

utan att synerätt därom beslutat, och fordrades jämväl ett sådant af synerätt

eller vid ekonomisk besiktning förut meddeladt beslut för att nybyggnad

eller vissa större förbättringar af andra laga hus skulle få af

boställshafvare verkställas vid kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen

på landet och med dylika boställen i sambruk förenade löningsboställen.

Genom dessa stadganden ville man förebygga onödiga och olämpliga

byggnadsföretag dels i allmänhet beträffande större och mera dyrbara

boställshus dels särskildt i de fäll, där byggnadskostnaden kunde ifrågakomma

att gäldas medelst sådana särskilda, för byggnadsändamål uppsamlade

medel, om kvilka jag förut talat.

Godtgörelse af byggnadskostnader medelst därför uppsamlade medel

skall nu ej komma i fråga; och då det torde vara önskvärdt, att antalet

af syner och ekonomiska besiktningar begränsas till hvad som strängt

taget är nödvändigt, har det nu ansetts tillräckligt att endast i fråga om

nybyggnad af sätesbyggning uppställa den fordran, att arbetet ovillkorligen

måste grunda sig på ett föregående synerättsbeslut. Andra nybyggnadsoch

reparationsarbeten skola alltså enligt det föreliggande förslaget vid

förefallande behof kunna företagas, utan att föreskrift därom förut behöfver

inhämtas vid syn eller ekonomisk besiktning.

I detta sammanhang torde böra anmärkas, hurusom meningen nu är,

att förrättningsmännen vid ekonomisk besiktning skola äga befogenhet att

i förekommande fall utdöma och besluta om nybyggnad af alla å boställen

insynade hus utom sätesbyggning. Enligt särskilda utskottets förslag voro

från besiktningsmännens befogenhet i förevarande afseende undantagna,

utom sätesbyggning, jämväl öfriga nyss uppräknade hus å bostadsboställen.

Af dessa hus komma, bortsedt från sätesbyggningen, endast visthus och

brygghus enligt förevarande förslag att tillhöra de laga husen å prästgård;

och då nämnda båda hus icke synas vara af den betydenhet, att för meddelande

af beslut om deras utdömande och nybyggande måste fordras synerätts

kompetens, samt beträffande öfriga ifrågavarande hus någon anledning

ej synes vara för handen att nu i afseende å dem tillämpa strängare

regler än som i det äldre förslaget gällde för liknande hus å lön ingå
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

boställen, torcle ifrågakomna utvidgning af förrättningsmännens befogenhet

vid ekonomiska besiktningar ej böra möta betänkligheter.

Befogenheten att insyna hus å boställe har ansetts fortfarande böra

tillkomna allenast synerätt.

13 §.

På sätt jag vid ärendets remitterande till lagrådet den 11 sistlidne

februari förordade, har enligt hemställan i den af mig förut omförmälda

promemorian öfver verkställd granskning af de sakkunniges förslag ur

förevarande paragraf uteslutits hvad där enligt det ursprungliga förslaget

stadgades om skyldighet för boställshafvare, som ville bortföra öfverloppshus,

att i visst fall utgifva ersättning för byggnadsvirke. Detta stadgande,

hvilket ansetts i och för sig vara af mindre vikt för vederbörande

pastorat, skulle, sedan nya löneregleringar trädt i kraft och därmed prästernas

rätt att från boställsskogar taga byggnadsvirke till öfverloppshus

upphört, småningom förlora all tillämplighet.

Å andra sidan har på lagrådets hemställan i paragrafen införts ett

tillägg af innehåll, att afträdande boställshafvare, som från prästgården

bortfört öfverloppshus, skall efter synerätts bestämmande vidtaga de åtgärder,

som kunna erfordras för återställande af jord eller byggnad i

samma skick, hvari den befanns före öfverloppshusets uppförande.

14 §.

Enligt denna paragraf, sådan den ursprungligen formulerats af de

sakkunnige, skall, om å prästgård trädgård saknas eller är otillräcklig,

det åligga pastoratet att, där så lämpligen kan ske, anlägga ny trädgård

eller utvidga den gamla efter hvad synerätt pröfvar skäligt. Trädgården

bör sedan af boställshafvaren väl vårdas och vidmakthållas.

I förenämnda promemoria har yrkats, att enär pastoratet ej ansåges

böra bekosta plantering eller arbete i öfrigt för trädgårdens ordnande å

prästgård, hvad i paragrafen stadgades om skyldighet för pastorat att anlägga

eller utvidga trädgård måtte utgå.

Detta yrkande har mött bestridande från domkapitlen i Uppsala,

Skara och Strängnäs, allmänna svenska prästföreningen och kammarkollegium.

Då trädgård, där den lämpligen kan anordnas å prästgård, synes

skäligen kunna anses såsom en sådan tillhörighet till själfva bostaden, som

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

i likhet med denna bör af pastoratet kostnadsfritt tillhandahållas vederbörande

tjänsteinnehafvare, har ifrågavarande paragraf bibehållits oförändrad.

15 §.

Enär prästgård skall kostnadsfritt tillhandahållas vederbörande tjänstinnehafvare

till bostad, lärer däraf följa, att stängsel, som må erfordras

för prästgårdens inhängnande, bör uppföras och underhållas af pastoratet,

i den mån hägnadsskyldighet ej kan åläggas granne. De sakkunniges

förslag upptog under förevarande paragraf ett enligt nämnda grundsats

affattadt stadgande rörande stängsel kring prästgård.

Vid paragrafen har lagrådet fäst uppmärksamheten å behofvet af

särskilda bestämmelser om enskild väg för prästgård och därvid anfört

följande:

»Det synes vara af nöden att i förslaget införa bestämmelser i fråga

om anläggande och underhåll af enskild väg, som för prästgård erfordras.»

»Hvad beträffar dessa bestämmelsers innehåll kan väl annat näppeligen

ifrågasättas, än att på pastoratet bör ankomma att bekosta anläggandet af

väg som här åsyftas, och äfven i afseende å vägunderhållet synes detsamma

billigtvis böra gälla.»

»Att närmare bestämma rörande anläggande af väg synes böra tillhöra

synerätt, så framt vägen anlägges allenast för prästgårdens räkning. Äfven

härom torde bestämmelse böra inflyta i förslaget.»

»För det fall åter, att annan fastighet skall med prästgården taga

del i vägens anläggande, komma de bestämmelser, som i lagen om enskilda

vägar på landet finnas meddelade i afseende å samfälldt företag af sådan

beskaffenhet, utan vidare att äga tillämpning.»

»En föreskrift om skyldighet för pastorat att bygga och underhålla

enskild väg, som för prästgård erfordras, kommer i viss mån att innefatta

ändring i 8 § af nyssnämnda lag, och det torde alltså vara af nöden, att

i sagda paragraf införes en erinran om den särskilda regel, som skulle

komma att gälla för prästgårdar.»

I anledning af hvad lagrådet sålunda anfört har jag -— jämte det

den af de sakkunnige föreslagna bestämmelsen om stängsel bibehållits —

låtit till förevarande paragraf såsom ett andra moment foga ett stadgande

därom, att enskild väg, som erfor das uteslutande för prästgårds räkning,

skall efter synerätt^ bestämmande anläggas och underhållas af pastoratet

samt att det jämväl skall åligga pastoratet att svara för den på prästgård

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

ankommande skyldighet att deltaga i byggande och underhåll af enskild

väg, som är gemensam för prästgården och annan fastighet.

Såsom lagrådet erinrat, lärer häraf påkallas ett tillägg till 8 § i

lagen om enskilda vägar på landet den 5 juli 1907. Statsrådet och chefen

för jordbruksdepartementet, med hvilken jag och chefen för justitiedepartementet

i detta afseende samrådt, har ock förklarat sig vilja för Kungl.

Maj:t framlägga förslag om erforderlig ändring i nämnda paragraf.

.18 §.

Då enligt förevarande förslag prästgård ej skall vara förenad med

jordbruk, synas tillräckliga skäl saknas att, såsom de sakkunnige föreslagit,

för alla fall bestämma afträdesdagen till den 1 maj. I öfverensstämmelse

med hvad såväl domkapitlen i Yäxjö och Kalmar samt allmänna svenska

prästföreningen som ock lagrådet förordat, har i stället stadgats, att prästgård

skall afträdas samtidigt med frånträdandet af öfriga löneförmåner

vid den tjänst, hvarmed prästgården är förenad.

19 §.

Beträffande innehållet i denna § torde det tillåtas mig att hänvisa

till hvad jag förut vid behandlingen af förslagets hufvudgrunder anfört.

21 §•

Enligt lagrådets anvisning har åt denna § gifvits det innehåll, att

laga hus å löneboställe skola uppföras efter ortens sed af ändamålsenliga

byggnadsämnen till den storlek behofvet i hvarje fall fordrar.

26 §.

Jämlikt det af Kungi. Maj:t för innevarande års Kiksdag framlagda

förslag till grunder för ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar

skola skogs- och hagmark å löneboställena i regel ställas under

skogsstatens omedelbara vård och förvaltning. Löneboställes skogsafkastning

skall i första rummet användas till boställets husbehof. Därutöfver

må enligt i nämnda förslag grina regler från sådant boställes skog erhållas

dels af viss tjänstinnehafvare ved till husbehof, dels ock af pastoratet virke

till uppförande och underhåll af laga hus och hägnader å prästgård samt

af församling virke till kyrkobyggnad.

Stadganden, öfverensstämmande med nu angifna grunder, äro afsedda

att införas i gällande förordning angående hushållningen med de allmänna

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

skogarna i riket. En hänvisning till dessa stadganden har lämnats i 1

mom. af förevarande §.

Att andra å löneboställe tillgängliga byggnadsämnen än virke skola

få, där sådant kan ske utan men för bostället eller förnärmande af arrendatorns

rätt, af pastoratet användas till nybyggnad och förbättring å prästgård

och kyrka, torde vara skäligt; och bestämmelser därom ha upptagits

i paragrafens 2 mom.

27 §.

De sakkunnige hafva i denna § föreslagit, att därest synerätt skulle

finna, att arrendator måst för nybyggnad af hus, hvarom i 20 och 24 §§

sägs, vidkännas större kostnad, än som skäligen kunde anses motsvara

hvad han vid arrendeaftalets ingående åtagit sig, arrendatorn skulle äga

efter synerättens bestämmande njuta godtgörelse för skillnaden antingen

genom nedsättning i de närmaste årens arrende eller, vid boställets afträdande,

af den nye arrendatorn. För hvad ny arrendator sålunda fått utgifva

skulle godtgörelse kunna honom, efter synerätt^ bepröfvande, på enahanda

sätt beredas.

Härom har lagrådet yttrat följande:

»Af denna paragraf, jämförd med 23 och 24 §§, framgår, att arrendator

af löneboställen -—■ en med hänsyn till dessa boställens antal och

värde icke obetydlig klass af arrendator’ -— skulle med afseende på nybyggnadsskyldighet

komma att befinna sig i ett osäkerhetstillstånd, som

icke äger motsvarighet för andra arrendatorer. I 15:e punkten af de

genom kungl. kungörelsen den 4 juni 1908 stadgade grunder för förvaltningen

af kronans jordbruksdomäner föreskrifves, att arrendator nybyggnadsskyldighet

skall, därest nybyggnad anses erforderlig, före egendomens

utarrendering såväl i afseende på byggnadens beskaffenhet som kostnaden

därför noggrant bestämmas och i arrendekontraktet införas; och vid

arrende af annan jordbruksegendom än kronans ordnas i allmänhet arrendatorns

nybyggnadsskyldighet, där sådan skall förekomma, genom arrendeaftalet.

Enligt 23 § af förevarande förslag skola å löneboställena alla

laga hus nybyggas af arrendatorn. Hybyggnadsskyldighetens omfattning

bestämmes af synerätt, och hela byggnadskostnaden måste arrendatorn,

åtminstone förskottsvis, bestrida. Denna kostnad skulle det emellertid icke

blifva möjligt för arrendatorn att med någon tillförlitlighet beräkna vid

arrendeaftalets uppgörande, då nämligen nybyggnadsskyldighetens omfattning

skulle blifva bestämd vid husesyner, som komme att hållas såväl

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 163.

79

vid boställets tillträdande och afträdande som ock under arrendetiden.

Enligt 24 § skulle äfven andra byggnader än laga husen kunna efter

arrendeaftalets uppgörande insynas och deras nybyggande åläggas arrendatorn.

I 27 § stadgas visserligen, att arrendatorn äger efter synerättens

bestämmande njuta godtgörelse för den ^byggnadskostnad, som öfverstiger

hvad han skäligen kan anses hafva åtagit sig vid arrendeaftalets ingående;

men några grunder, som synerätten skulle hafva att följa vid

godtgörelsens bestämmande, angifvas icke.»

»Detta förhållande synes kunna leda till att arrendesumman ofta

blefve lägre än hvad som motsvarar arrenderättens verkliga värde eller till

att arrendatorn komme att lida en kännbar förlust, som han ej kunde

förutse vid aftalets ingående. Då en gemensam förvaltningsmyndighet för

ifrågavarande fastigheter, motsvarande domänstyrelsen, icke är åsyftad, torde

det ej vara möjligt att i arrendekontrakten intaga sådana bestämmelser

om nybyggnadsskyldigheten, som äro föreskrifna beträffande kontrakt om

kronans jordbruksdomäner. Yid sådant förhållande synas de antydda olägenheterna

icke kunna undvikas på annat sätt, än att allmänna bestämmelser

i någon form meddelas rörande de grunder, som af synerätt skola

följas vid utmätande af den i 27 § omförmälda godtgörelse. Därest sådant

icke sker i den ecklesiastika boställsordningen, böra de erforderliga

bestämmelserna införas i den förordning, som, enligt hvad i motiveringen

till det föreliggande förslaget angifves, skulle komma att ersätta nu gällande

föreskrifter angående utarrendering af prästerskapets löningsboställen.»

»Om de erforderliga kompletterande bestämmelserna rörande godtgörelse

till arrendatorer jämlikt 27 § i boställsordningen sålunda införas i den

ifrågasatta förordningen, synes emellertid i nämnda paragraf böra omförmälas,

att närmare föreskrifter om de grunder, enligt hvilka den i denna

paragraf omförmälda godtgörelsen skall bestämmas, meddelas af Konungen.»

Yid öfvervägande af hvad lagrådet sålunda anfört har jag kommit

till den uppfattning, att frågan om reglerandet af nybyggnadskostnaderna

för de å löneboställe insynade hus skulle kunna med större trygghet för

arrendatorn, än den af de sakkunnige föreslagna metoden innebär, ordnas

på det sätt, att i den tillämnade förordningen om boställenas utarrendering

meddelas bestämmelser om ifrågavarande kostnaders fördelning medelst

årsberäkning efter lämpliga grunder och att i boställsordningen intages

stadgande om rätt för arrendator, som måst för nybyggnad, hvarom nu

är fråga, vidkännas större kostnad, än som efter årsberäkningen belöper

på hans arrendetid, att efter synerätt^ bestämmande njuta godtgörelse där
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

för antingen genom nedsättning i de närmaste årens arrende eller, vid

boställets afträdande, af den nye arrendatorn. Hvad den sistnämnde fått

utgifva för sådan godtgörelse torde böra vid bedömande af hans nybyggnadsskyldighet

anses lika med nybyggnadskostnad. I enlighet med denna

uppfattning har jag låtit omarbeta förevarande paragraf.

28 §.

Här hafva allmänna bestämmelser om arrendators brandförsäkringsplikt

intagits. De närmare föreskrifter i ämnet, som kunna erfordras, torde

hafva sin rätta plats i förordningen om löneboställenas utarrendering.

29 §.

I denna paragraf har enligt lagrådets hemställan införts enahanda

tillägg som i 13 §; hvarförutom paragrafens af de sakkunnige föreslagna

ordalydelse något jämkats, uteslutande i redaktionellt syfte.

31 och 32 §§.

Hvad i dessa paragrafer föreslagits öfverensstämmer helt med 1909

års förslag.

De särskild! tillkallade sakkunnige, som undertecknat förut omförmälda

promemoria, hafva ansett obehöflig!, att ekonomisk besiktning å alla

boställen så ofta som hvart femte år förrättas, och därför hemställt om

ändring af ifrågavarande stadganden i syfte att ekonomisk besiktning å

ett och samma boställe ej skulle behöfva hållas oftare än hvart tionde år,

så framt ej domkapitlet eller vederbörande pastorat å annan tid särskild!

påkallade besiktning å bostället.

Kammarkollegium har afstyrkt detta ändringsförslag under erinran,

att såväl beträffande allmänna kronohemman som i fråga om kronans jordbruksdomäner

ekonomisk besiktning skall hållas minst hvart femte år.

Då jag finner betänkligheter möta mot införande af en sådan ordning,

att i regel hela tio år skulle förflyta mellan två ekonomiska besiktningar

å ett ecklesiastikt boställe, har jag ansett riktigast, att ifrågavarande stadganden

bibehållas oförändrade.

39 §.

Vid 1 mom. har lagrådet anmärkt, att, då enligt förevarande förslag

boställshafvare icke ägde skyldighet att bygga och underhålla prästgårdens

hus, han ej syntes komma att mottaga någon kusröte- eller brandslcade
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

ersättning, därför redovisning skulle kunna affordras honom, samt att, enär

han ej heller torde komma att innehafva andra medel för boställets räkning,

den i momentet af de sakkunnige föreslagna föreskriften angående

affordrande af redovisning syntes icke böra afse boställshafvare. I anledning

häraf har ifrågavarande föreskrift ändrats så, att densamma numera

endast hänför sig till arrendator.

I enlighet med lagrådets hemställan har den af de sakkunnige i sista

punkten af 2 mom. föreslagna bestämmelsen, att vid förrättningen skall anmärkas

hvad i öfrigt enligt boställsordningen tinnes utgöra föremål för

uppmärksamhet, uteslutits såsom öfverflödig, då den nämligen måste anses

vara inbegripen i stadgandet i 8 mom. af förevarande paragraf.

Den i sistnämnda moment gjorda hänvisningen till annan författning

än boställsordningen åsyftar närmast den tillämnade förordningen om utarrendering

af löneboställena.

4i ij.

Med hänsyn därtill, att nybyggnads- och underhållsskyldigheten vid

prästgårdarna enligt förevarande författningsförslag skall åligga pastoraten,

har såsom regel nu bestämts, att kostnaden för ekonomisk besiktning å

prästgård skall gäldas af pastoratet.

45 §.

I likhet med hvad enligt äldre förslag till boställsordning skulle gälla

för boställe utan jordbruk, där nybyggnads- eller underhållsskyldighet ej

ålåg boställshafvaren, har nu stadgats, att å prästgård af- och tillträdessyn

ej är nödig, så framt ej boställshafvare eller vederbörande byggnadsskyldig

senast vid afträdestiden hos domkapitlet äskar sådan syn eller domkapitlet

eljest finner syn böra hållas. Mottager boställshafvare prästgård utan afoch

tillträdessyn, bör han gifvetvis sedermera svara för allt hvad företrädaren

under dennes besittningstid i afseende å boställets vård ålegat.

Den hänsyn till afträdande boställshafvares intresse af att få tillfälle

att själf verkställa honom ålagda arbeten, hvilken föranledt intagande i

äldre förslag till boställsordning af föreskrift därom, att af- och tillträdessyn

i regel borde hållas före afträdestiden, behöfver nu ej iakttagas i fråga

om prästgårdarna, där boställshafvare endast undantagsvis och på grund

af förekommen vanvård kan få sig ålagdt att verkställa något arbete vid

bostället. Det har därför ej nu ansetts lämpligt, att af- och tillträdessyn

å prästgård hålles före afträdandet, utan har bestämmelse meddelats därom,

Bill. till Bilcsd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 123 Höft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

att då af- och tillträdessyn å prästgård ifrågakommer, densamma skall,

sedan afträde ägt rum, hållas inom sex månader därefter.

Stadgandet om tiden för af- och tillträdessyn å löneboställe har afpassats

efter de regler, som i lagen om nyttjanderätt till fast egendom

meddelats i fråga om svn å utarrenderad jord.

46 och 47 §§.

Med den disposition af löneboställenas skogar, som föreslagits i de

af Kungl. Maj:t för innevarande års Riksdag framlagda grunderna för

ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar, torde löneboställes

skog ej behöfva blifva föremål för någon särskild undersökning vid afoch

tillträdessyn. På grund häraf hafva i äldre förslag till boställsordning

upptagna bestämmelser dels om företeende vid sådan syn af hushållningsplan

för bostället tillhörig skog, dels om förordnande af skogstjänsteman

att i vissa fall biträda vid synen nu uteslutits.

På grund af anmärkning, som framställts af lagrådet, har stadgandet

i 46 § om insändande till domaren eller rådstufvurättens ordförande af

vissa syne- och besiktningsinstrument affattats så, att det skall äga tilllämpning

icke blott vid begäran om af- och tillträdessyn utan äfven i det

fall, att laga syn begäres.

50 §.

Den i 2 mom. stadgade skyldighet för synerätt att granska nybvggdt

hus och meddela beslut rörande dess insynande bär, i enlighet med lagrådets

anmärkning, gjorts beroende allenast däraf att huset är uppfördt

efter sista å bostället hållna husesyn.

Hvad i 1909 års förslag till boställsordning fanns stadgadt om vidtagande

af vissa åtgärder beträffande boställes skog vid af- och tillträdessyn

har ur förevarande förslag uteslutits såsom obehöfligt, om de af mig

förut omförmälda nya grunderna för ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika

boställsskogar varda antagna.

Den i sista momentet af förevarande § intagna hänvisning till annan

författning än boställsordningen har närmast afseende å den tillänmade

förordningen om löneboställenas utarrendering.

51 och 52 §§.

Såsom jag förut omförmält, är det afsedt, att prästgård skall kostnadsfritt

tillhandahållas vederbörande tjänstinnehafvare. Dennes skyldighet i

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

afseende å prästgården skall i allmänhet blifva inskränkt till förpliktelsen

att väl vårda densamma. Yid sådant förhållande torde det vara rätt och

billigt, att om på grund af förekommen vanvård eller af annan dylik

anledning något arbete för prästgårds iståndsättande ålagts boställshafvare

men ej blifvit af denne utfördt, innan han afträde!1 bostället, skyldigheten

att verkställa arbetet i regel öfverflyttas, icke på efterträdande boställshafvaren,

hvilken ju äger anspråk på att få prästgården till sig öfverlämnad

i laga skick, utan på pastoratet, som får hålla sig till afträdaren

för utfående af kostnaden för arbetet. Blott i det fall att tillträdande

boställshafvaren mottager prästgården utan af- och tillträdessyn, bör han

jämlikt bestämmelsen i 45 § 2 mom. öfvertaga företrädarens förpliktelser.

I öfverensstämmelse med nu angifna uppfattning har stadgandet i

52 § redigerats; och hafva till följd häraf bestämmelserna i 51 § inskränkts

till att afse allenast förhållandena vid löneboställen.

55 §.

Af enahanda skål, som vid 44 § angifvits i fråga om ekonomiska

besiktningar, har jag ansett, att kostnaderna för laga syner å prästgårdar

i regel höra gäldas af vederbörande pastorat.

62 §.

Särskilda utskottet vid 1909 års Riksdag1 ansåg, att kyrkans ekonomiska

intressen i regel bäst tillvaratoges därigenom att jord, som anslagits

åt prästerskapet, ej blefve afyttrad, alldenstund genom jordens bibehållande

för den institution, till hvilkens fromma den en gång blifvit upplåten,

vinsten af eu jord värdestegring kunde komma samma institution till godo.

Men utskottet förmenade dock, att sådana omständigheter stundom kunde

föreligga, att genom jordens försäljning större fördelar vore att vänta, än

om en sådan åtgärd icke vidtoges. Sålunda måste enligt utskottets uppfattning

en försäljning antagas medföra öfvervägande gagn, om prästen illa eller ej

i önskvärd grad betjänades af den egendom, hvilken han innehade såsom

bostadsboställe, i följd däraf att denna egendoms läge blifvit ofördelaktigt,

sedan t. ex. ett större befolkningscentrum bildat sig inom en sådan del

af församlingen, som läge fjärran från bostället; eller om ett till bostället

hörande område vore så beläget, att det icke utan stor olägenhet kunde

skötas i sambruk med boställets öfriga ägor; eller om bostället icke kunde

mot skälig afgift utarrenderas; eller om någon trakt af bostället på grund

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

af sin belägenhet intill tätare bebyggd ort eller af annan orsak kunde

påräknas vid försäljning inbringa en synnerligen bög köpeskilling o. s. v.

I enlighet med denna uppfattning föreslog utskottet, att i lagen om

reglering af prästerskapets aflöning måtte införas bestämmelser af det

hufvudsakliga innehåll, att om bostadsboställe vore med hänsyn till boställshafvarens

tjänsteverksamhet olämpligt beläget eller om bostadsboställe tillhörigt

område på grund af aflägsen belägenhet i förhållande till boställets

öfriga ägor eller i följd af andra omständigheter antoges kunna försäljas

med fördel, vederbörande löneregleringsnämnd ägde att vid upprättande

af löneregleringsförslag göra framställning om försäljning, i förra fallet af

hela bostället och i senare fallet af viss del däraf. Försäljningsfrågan

skulle af Kung!. Maj:t pröfvas i samband med löneregleringsärendet i

öfrig! Hvad sålunda föreslagits gällde ock löningsboställe, som brukades

gemensamt med bostadsboställe.

De sakkunnige, som upprättat det med betänkandet den 14 december

1909 aflämnade förslaget till ecklesiastik boställsordning, hafva ansett,

att i denna författning borde intagas ett stadgande om föryttring af boställe

eller del däraf i vissa fall, då synnerligen starka skäl därför förelåge.

I sådant afseende hafva de sakkunnige i den förevarande 82 ^

föreslagit, att om prästgård vore med hänsyn till boställshafvarens tjänsteverksamhet

olämpligt belägen eller om eljest på grund af särskilda omständigheter

boställe eller del däraf ej kunde för sitt ändamål bibehållas

utan synnerlig olägenhet eller om löneboställe eller del däraf till följd af

belägenhet i eller invid stad eller stadsliknande samhälle kunde med synnerlig

fördel styckas till tomter, boställe eller del, hvarom sålunda förmälts,

finge efter Kung!. Maj:ts bepröfvande utbytas mot annan fastighet

eller ock försäljas, hvarvid på Kungl. Maj:ts pröfning ock ankomme, huruvida,

i ansende därtill att boställets afkomst helt eller delvis ingått till

kyrkofonden, för detsamma betingad mellangift eller köpeskilling eller

någon del däraf skulle öfverlämnas till nämnda fond.

Två af de särskild! tillkallade sakkunnige, som undertecknat den vid

betänkandet fogade promemorian, hafva uttalat den mening, att till de i

nyssnämnda § angifna fall, då afyttringen af boställe finge äga rum, borde

läggas det, att vid försäljning kunde erhållas så stor köpeskilling, att

räntan å densamma i afsevärd mån öfverstege den afkastning, bostället

såsom sådant lämnade.

Det sålunda i promemorian gjorda uttalande har mött stark gensägelse

från domkapitlen i Uppsala, Västerås, Göteborg och Luleå samt all
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

manna svenska prästföreningen äfvensom bemötts af kammarkollegium,

som ansett införande i författningen af ett allmänt stadgande af ifrågavarande

innehåll ej vara tillrådligt och framhållit, att därest i något fall

försäljning af boställe skulle af den i promemorian angifna eller liknande

anledning finnas böra ske, frågan därom kunde lösas särskild! genom samverkan

af Kung!. Maj:t, Eiksdag och Kyrkomöte.

Enligt min mening bör man förfara mycket varsamt i fråga om föryttring

af ecklesiastika boställen. Omständigheter kunna dock otvifvelaktigt

förekomma, som göra eu föryttring i hög grad oneklig, ja nödvändig.

Till sådana omständigheter torde böra räknas, att ett löneboställe

eller någon del däraf är af den svaga beskaffenhet, att utarrendering däraf

visar sig ej kunna med någon fördel ske. Äfven andra giltiga skäl

för afyttring kunna emellertid förefinnas. Jag anser de sakkunniges med

betänkandet den 14 december 1909 framlagda författningsförslag i denna

del vara väl afvägdt och har därför bibehållit förevarande § vid det innehåll,

som i nämnda förslag gifvits åt densamma.

63 g.

Beträffande nuvarande löningsboställeu, som äro i författningsenlig

ordning utarrenderade, torde, där ej sådant boställe brukas gemensamt

med bostadsboställe, boställsordningen kunna träda i tillämpning, så snart

den nya förordningen om löneboställenas utarrendering hunnit utfärdas.

Tidpunkten liar i 1 mom. af förevarande § föreslagits till den 1 januari

1912. Därförut lagligen upprättade arrendekontrakt måste emellertid

gifvetvis respekteras, äfven om de icke i alla punkter öfverensstämma med

boställsordningens föreskrifter. Förbehåll härom har intagits i momentet.

I fråga om de nuvarande bostadsboställena och med dem i sambruk

förenade löningsboställen har boställsordningen ansetts ej kunna vinna

tillämpning förr än ny lönereglering inträdt för vederbörande boställshafvare.

Dessförinnan torde nämligen den i boställsordningen föreslagna

uppdelning af boställena i prästgårdar och löneboställen med de för hvardera

kategorien gifna särskilda regler ej kunna i afseende å bostadsboställena

och med dem gemensamt brukade löningsboställen genomföras utan

alltför stor rubbning af de nuvarande löneregleringarna och därpå grundade

förhållanden. Och då hela boställsordningen är uppställd med hänsyn till

omförmälda uppdelning af boställena, kan densamma ej å ifrågavarande

boställen tillämpas, innan uppdelningen genomförts. I fråga om hvarje

särskild!, bostadsboställe och därmed i sambruk förenadt löningsboställe

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kutigl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 168.

skulle följaktligen, därest boställsordningen antoges, nu gällande bestämmelser

komma att fortfarande lända till efterrättelse intill dess ny lönereglering

trädt i kraft för prästerskapet i det pastorat, där bostället är

beläget.

Domkapitlet i Uppsala har yrkat, att i boställsordningen måtte intagas

ett öfvergångsstadgande, hvarigenom prästerlig tjänstinnehafvare berättigades

att för sin tjänstetid eller den del däraf, han själf kunde vilja bestämma,

fortfarande få såsom boställshafvare besitta jordbruksboställe, som

han vid tiden för den nya löneregleringens fastställande innehade.

Af enahanda skäl, som föranledt mig att afstyrka de af mig vid den

principiella behandlingen af frågan om jordbruksboställenas obligatoriska

utarrendering omförmälda yrkanden om rätt för prästerna att under den

nya löneregleringsperioden i särskilda fäll få såsom boställshafvare behålla

större eller mindre delar af boställenas jord, bär jag ansett mig ej

kunna tillmötesgå domkapitlets i Uppsala nu ifrågavarande hemställan.

I 2 mom. af förevarande paragraf har alltså vidkommande nuvarande

bostadsboställen och med dem gemensamt brukade löningsboställen stadgats,

att boställsordningen skall för ett hvart sådant boställe träda i kraft, då

ny lönereglering först börjar tillämpas för prästerskapet i det pastorat,

där bostället är beläget.

64 §.

Vid öfvergången till den i boställsordningen föreskrifna förändrade

hushållningen med prästerskapets boställen måste i afseende å de nuvarande

bostadsboställena och med dem gemensamt brukade löningsboställen vissa förhållanden

regleras. Sådan reglering skall enligt förevarande paragraf ske

vid husesyn, som jämlikt 1 mom. bör af domkapitlet för ändamålet påkallas,

när ny lönereglering första gången blifvit fastställd för prästerskapet

i pastorat, där boställe, hvarom nu är fråga, finnes. Enär ifrågavarande

syn måste hållas året före den nya löneregleringens inträdande, på det att

vid synen föreskrifna arbeten må hinna att i tillräcklig tid därförut verkställas,

är det af vikt, att tidpunkten för löneregleringens fastställande

afpassas med hänsyn härtill.

Yid löneregleringens fastställande bestämmer Kungl. Maj:t om och

hvarest prästgård i detta ords nya bemärkelse skall tillhandahållas vederbörande

tjänstinnehafvare.

För det fall att prästgård skall vara förlagd å det boställe, där ifrågakomna

syn hålles, hafva de sakkunnige i första stycket af paragrafens

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

2 mora. föreslagit, att synerätten med tillämpning af boställsordningen

skall bestämma ej mindre hvilket område skall till prästgården användas

än äfven hvilka laga hus där skola finnas samt om och på hvad sätt trädgård

bör anläggas. Enligt anmärkning af lagrådet har uti ifrågavarande

stycke tillagts, att synerätten jämväl skall med tillämpning af boställsordningen

bestämma, om och på hvad sätt stängsel bör upprättas och enskild

väg uteslutande för prästgårdens räkning anläggas.

Vid ifrågavarande syn torde synerätten vidare böra meddela de föreskrifter,

som finnas erforderliga för att å prästgården redan befintliga laga

hus må varda före den nya löneregleringens tillämpning försatta i fullgodt

stånd af den, sådant enligt dittills gällande bestämmelser åligger. För

den händelse jämlikt nämnda bestämmelser byggnadsskyldighet hvilar å

boställshafvaren, lärer det vara nödigt, att synerätten pröfvar, om och i

hvad mån den nybyggnad af laga hus å prästgården, boställshafvaren i

enlighet med samma bestämmelser verkställt eller fått sig ålagd, bör anses

vid tiden för den nya löneregleringens inträdande öfverskjuta hvad honom

ålegat att bygga. För därvid befunnen öfverbyggnad torde rättvisligen,

i öfverensstämmelse med hvad i de vid 1908 och 1909 årens Riksdagar

behandlade förslag till boställsordning för likartadt fall stadgats, pastoratet

böra godtgöra boställshafvaren. Bestämmelser af nu angifvet innehåll äro

intagna i 2 momentets andra stycke.

I 3 mom. innefattas stadganden om förfarandet vid ifrågakomna syn

i afseende å boställe eller del däraf, som ej skall användas till prästgård.

Enligt här upptaget stadgande bör, där så erfordras, synerätten med

tillämpning af boställsordningen bestämma, hvilka och hurudana laga hus

skola å bostället finnas. Sådan bestämmelse lärer i många fall ej behöfva

meddelas i afseende å nuvarande löningsboställen, enär boställsordningens

föreskrifter om antalet och beskaffenheten af de laga husen å löneboställen

på det hela taget öfverensstämma med hvad därutinnan redan anses gälla

för löningsboställen. Angående de delar af nuvarande bostadsboställen, som

ej komma att användas till prästgårdar, torde däremot bestämmelse, hvarom

nu är fråga, i de flesta fall blifva behöflig.

Enär nyssnämnda delar af bostadsboställena äfvensom de löningsboställen,

hvilka brukas af löntagare, enligt förevarande förslag skola vid ny lönereglerings

inträdande skiljas från vederbörande boställshafvares besittning och

utarrenderas med rätt för pastoratet att använda boställsafkastningen till aflönande

af de därstädes anställda präster, måste, innan dessa egendomar sålunda

af boställshafvarne afträdas, en fullständig reglering af boställshafvarnes

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

rättigheter och skyldigheter i afseende å dem efter dittills gällande bestämmelser

äga rum. Därvid torde vara rättvist, att pastoratet i förhållande till

boställshafvaren får anses såsom tillträdare med alla en sådan enligt gällande

stadganden tillkommande rättigheter och skyldigheter. I öfverensstämmelse

härmed har föreslagits, att vid den omförmälda synen å egendom af nu

ifrågavarande art boställshafvaren skall anses såsom afträdare och pastoratet

såsom tillträdare samt att synerätten skall skilja mellan dem i hvarderas

sålunda angifna egenskap enligt dittills gällande stadganden.

Såsom förut omförmälts, har på lagrådets förslag 3 § så affattats, att

prästgård i visst fall skall kunna förläggas annorstädes än å boställe, som

åsyftas i 1 mom. af förevarande paragraf. För sådant fall torde, på sätt

lagrådet anmärkt, möjlighet höra beredas att, redan innan ny lönereglering

börjar tillämpas, hålla laga syn för prästgårdens anordnande i enlighet med

boställsordningens bestämmelser. I afseende å dylik syn, som synes böra

i fall af behof påkallas af domkapitlet, lära boställsordningens föreskrifter

i allo böra tillämpas. Ett stadgande i nu angifvet syfte har upptagits i

förevarande paragraf under mom. 4.

65 §.

Sådan reglering, som afses i 64 §, lärer ej vara af nöden beträffande

boställe, hvars afkastning på grund af donation skall tillfalla viss tjänstinnehafvare

utöfver lönen. Undantag från tillämpning äf de i 64 § meddelade

bestämmelser har därför gjorts för dylika boställen.

66 §.

Beträffande Skåne finnes sedan länge en särskild lagstiftning om ecklesiastika

bostadsboställen. För närvarande gäller nådiga förordningen angående

prästgårdsbyggnader i Skåne den 16 december 1870 med däri

genom nådiga förordningen den 14 juni 1888 vidtagna ändringar. I dessa

förordningar, kvilka angå endast prästgårdar — det vill säga kyrkoherdars

bostadsboställen — på landet, meddelas i afseende på de laga husens antal

och beskaffenhet samt nybyggnads- och underhållsskyldigheten äfvensom

rörande andra frågor bestämmelser, afvikande från hvad därutinnan är

föreskrifvet för det öfriga riket. Bland annat stadgas skyldighet för kyrkoherdarna

att ensamma, utan församlingarnas deltagande, nybygga och underhålla

prästgårdarnas alla laga hus. Till en början ålåg boställshafvaren

en viss årlig nybyggnadsskyldighet, som han borde fullgöra utan rätt till

ersättning; hvad han därutöfver byggde kallades öfverbyggnad och skulle

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

ersättas af efterträdaren. Sedermera borttogs den årliga nybyggnadsskyldigheten,

och boställshafvaren berättigades till ersättning af efterträdaren

för såväl allt hvad han vid sitt tillträde er lagt för öfverbyggnad som all

under hans besittningstid verkställd nybyggnad. Med öfverbyggnad förstås

numera enligt 12 § i 1870 och 1888 årens förordningar »all den utgift

för prästgårdens byggnader, hvilken boställshafvare till följd af laga kraftvunnen

dom vid af- och tillträdessyn måste vidkännas, äfvensom det värde,

hvilket blifvit eller blifver af synerätt åsatt någon å prästgården under

besittningstiden efter synerätts föreskrift uppförd nybyggnad».

För att bereda boställshafvaren utväg att erhålla medel till de betydliga

utgifter, han vid sitt tillträde och under sin besittningstid måste vidkännas

för inlösen och uppförande af boställets åbyggnader, inrättades år

1839 en byggnadskassa, som bildades genom sammanskott och årliga bidrag,

och hvars första reglemente utfärdades den 5 oktober samma år. Ur denna

kassa ägde boställshafvaren såsom »försträckning», i män af kassans tillgångar,

erhålla godtgörelse ej mindre för allt hvad han vid sitt tillträde

måst för öfverbyggnad å bostället erlägga till afträdaren, än äfven för

skeende nybyggnad. För dessa försträckningar skulle kassan, enligt reglementets

ordalag, blifva »ägare af de byggnader, som därmed blifvit inlöste»,

hvaremot boställshafvaren borde »för nyttjandet däraf» årligen till byggnadskassan

utgifva viss procent af den summa, som från kassan erhållits (§7).

Kassans nuvarande reglemente, som är utfärdadt den 14 juni 1888, meddelar

i § 27 bestämmelser om de afgifter, prästgårdsinnehafvare skall

erlägga till kassan, nämligen dels permilleafgift med 30 öre för hvarje

fulla 100 kronor af öfver by ggnadssumman, dels förvaltningsafgift med 5

kronor af hvarje prästgårdsinnehafvare eller därutöfver, om bolagsstämman

finner nödigt så besluta, dels ock hyra eller afgäld å öfverbyggnadssumman,

motsvarande den ränta, hvarmed de för inlösen utgrina obligationerna löpa

med tillägg af procent till amortering, äfvensom byggnadsskyldighetsafgifter

till växlande belopp att användas för framtida nybyggnad.

Enligt de vid 1908 och 1909 årens Kiksdagar behandlade förslagen till

ecklesiastik boställsordning skulle denna författning icke äga tillämpning

å de bostadsboställen, hvilkas innehafvare vore delägare i skånska prästerskapets

byggnadskassa. Den särskilda lagstiftningen angående de skånska

boställena skulle således fortfarande upprätthållas, men enligt hvad i de af

Kungl. Maj:t i ämnet aflåtna propositionerna uttalats var meningen, att berörda

särskilda lagstiftning, i hvilken Riksdagen icke deltagit, skulle efter

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Af cl. 123 Häft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr IGä.

boställsordningens antagande underkastas revision för att i vissa delar bringas

till öfverensstämmelse med denna.

Uppenbarligen är det i allmänhet önskvärdt, att enhetlig lagstiftning

råder öfver hela riket. Hvad nu särskildt angår prästerskapets boställen

har det synts mig angeläget, att de principer, som i afseende å deras disposition

för kommande löneregleringsperioder i allmänhet uppställts — nämligen

att prästerlig tjänstinnehafvare får åtnjuta bostadslägenhet, som af

pastoratet bebygges och underhålles, men att prästerna i öfrigt befrias från

all befattning med boställena — äfven få tillämpas för de skånska prästernas

vidkommande. Hen nu gällande särskilda lagstiftningen för boställena i

Skåne är icke förenlig med omförmälda principer, hvilka däremot helt lagts

till grund för det föreliggande förslaget till ecklesiastik boställsordning. Het

torde därför vara önskligt, att boställsordningen, såsom nu ock är meningen,

blir tillämplig äfven å det skånska prästerskapets boställen. Något hinder

härför har ej synts förefinnas, då ju boställsordningen beträffande nuvarande

bostadsboställen i allmänhet ej skall träda i tillämpning annorledes

än efter hand som nya löneregleringar inträda för vederbörande boställshafvare.

I fråga om Skåne skulle alltså på enahanda sätt boställsordningens

bestämmelser komma att beträffande hvarje särskildt bostadsboställe

träda i stället för nu gällande stadganden efter hand som ny lönereglering

börjar tillämpas för prästerskapet i det pastorat, där bostället är beläget.

Ett par särskilda öfvergångsstadganden rörande ifrågavarande boställen

hafva ansetts nödiga och intagits i 66 §.

Het ena afser ersättning för nybyggnad af laga hus, som vid den i

64 § omförmälda syn å boställe, hvarom nu är fråga, boställshafvaren kan

få sig ålagdt att verkställa. Ersättning härför har, då arbetet ålägges på

grund af dittills gällande bestämmelser, ansetts ock böra utgå efter samma

bestämmelser, det vill säga i den ordning, som stadgas i nåd. förordningen

angående prästgårdsbyggnader i Skåne och reglementet för skånska prästerskapets

byggnadskassa.

Men för nybyggnader, som sedermera efter ny lönereglerings inträde

ifrågakomma, torde nämnda byggnadskassa icke vidare böra anlitas. Pastoraten,

som skola öfvertaga byggnadsskyldigheten vid prästgårdarna, lära

för anskaffande af medel till bvggnadskostnadernas bestridande ej behöfva

kassans förmedling, och att anlita kassan för arrendatorers byggnadsarbeten

torde ej vara lämpligt. Kassans verksamhet synes således i hvad angår

tillhandahållande af medel för byggnadsföretag böra upphöra efter hand

som de nya löneregleringarna träda i kraft.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

Häraf följer emellertid ej, att kassans verksamhet äfven i öfrigt samtidigt

kan inställas. Kassan har nämligen för uppfyllande af sitt ändamål

upptagit obligationslån, hvilka måste återgäldas, innan kassan kan upplösas.

Såsom ofvan är anför dt, inbetalas till kassan årliga afgifter till

lånens förräntande och amortering, och denna form för lånens återgäldande

torde lämpligen böra bibehållas, helst de nuvarande lånen erhållits mot

särdeles låg ränta.

Nyssnämnda afgifter utgöras för närvarande af vederbörande boställshafvare.

Sedan med ny lönereglerings inträde pastoratet öfvertagit ansvaret

för de åt kyrkoherden upplåtna bostadshusen samt dennes förutvarande

bostadsboställe i öfrigt utarrenderats med rätt för pastoratet att uppbära

och enligt bestämmelserna i lagen om reglering af prästerskapets aflöning

använda arrendet, torde pastoratet böra öfvertaga skyldigheten att

till kassan inbetala ifrågavarande afgifter, så länge sådant behöfves för gäldande

af kassans skulder. Ett allmänt stadgande om denna skyldighet bär

införts i 66 §.

Med öfvertagandet af nämnda skyldighet lärer vederbörande pastorat

böra inträda såsom delägare i kassan.

Jag har förutsatt, att kassans af Kung!. Maj:t utfärdade reglemente

kommer att med hänsyn till de nu afsedda förändringarna undergå omarbetning

och att därvid i reglementet skola intagas de närmare föreskrifter

angående fullgörandet af pastoratens afgiftsplikt, som må finnas erforderliga.

Dessa föreskrifter åsyftas med den i 66 § lämnade hänvisning.

Föredragande departementschefen uppläste härefter i enlighet med det

afgifna yttrandet affattadt förslag till ecklesiastik boställsordning och hemställde,

att detta förslag måtte föreläggas Riksdagen till antagande.

Statsrådets öfriga ledamöter tillstyrkte bifall till denna hemställan.

Hvad departementschefen sålunda hemställt behagade

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten i

nåder bifalla; och skulle proposition af den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Elis Lindahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:149 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, nr 163, med förslag till ecklesiastik boställsordning. s. 1 i texten
  2. 1SärU 1910:5 Riksdagens Särskilda Utskotts (Nr 1) Memorial Nr 5 s. 1 i texten
  3. 1SärU 1910:3 Riksdagens Särskilda Ulslcolts (Nr 1) Utlåtande Nr 3 s. 1 i texten