Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om sjukkassor

1910-04-29 · 123 sidor, varav 119 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 119 av 123 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:204, Med förslag till lag om sjukkassor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

1

N:o 204.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag

till lag om sjukkassor; gifven Stockholms slott den

29 april 1910.

Under åberopande af bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om sjukkassor.

Kung]. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Hugo Hamilton.

Bill. till Bilcsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 155 Höft. (N:o 204.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majrts Nåd. Proposition No 204.

Förslag

till

Lag om sjukkassor.

1 kap. Om registrerade sjukkassor.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Sjukkassa, eller sådan förening för inbördes understöd, som afser

att utan affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse bereda antingen

enbart sjukbjälp eller ock såväl sjukhjälp som begrafningshjälp, må

kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad.

Sjukkassa, hvilken allenast meddelar sjukhjälp samt afser att bereda

sådant understöd endast åt medlemmar af andra sjukkassor och uteslutande

eller hufvudsakligen för tid, för hvilken dessa medlemmar på

grund af redan åtnjuten sjukhjälp icke äro berättigade att för inträffad

sjukdom bekomma dylikt understöd från de särskilda kassorna, benämnes

härnedan fortsättningskassa.

Hvad i denna lag stadgas om sjukkassa i allmänhet äger tillämpning

i afseende å fortsättningskassa i den mån, sådant finnes angifvet

i 3 kap.

2 §•

Registrerad sjukkassa vare ej tillåtet att meddela högre begrafningshjälp

än femhundra kronor, ej heller att utöfva verksamhet, som uppenbarligen

är främmande för det ändamål, kassan enligt 1 § har att fullfölja.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

3

3 §•

Registrerad sjukkassa äger förvärfva rättigheter och ikläda sig

skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka, kära och

svara.

För registrerad sjukkassas förbindelser häfta allenast kassans tillgångar,

förfallna men ej guldna afgifter inräknade.

Om sjukkassas bildande.

4 §•

Sjukkassa skall för att kunna vinna registrering bestå af minst

etthundra medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit

stadgar och utsett styrelse. Därest särskilda omständigheter därtill

föranleda, kan registrering beviljas jämväl sjukkassa med mindre medlemsantal

än nyss nämnts, dock ej under tjugufem.

5 §•

Mom. 1. Ansökning om sjukkassas registrering skall göras af dess

styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas:

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,

deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna sjukkassans firma ej skall utöfvas

allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt,

sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist.

Mom. 2. Vid ansökningen skola fogas:

1) två exemplar af kassans stadgar;

2) afskrift af protokoll vid sammanträde med kassans medlemmar,

utvisande att stadgarna blifvit antagna och styrelse utsedd;

3) enligt fastställda formulär affattade uppgifter af styrelseledamöterna

rörande medlemmarnas antal samt fördelning efter kön, ålders
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

klasser och yrkesgrupper äfvensom angående af samfund, inrättning

eller enskild gjord utfästelse af bidrag till kassan.

De vid 1) och 2) angifna handlingar skola vara till riktigheten

styrkta af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhäudiga,

bevittnade namnunderskrifter. Å de vid 3) nämnda uppgifterna

skola styrelseledamöternas namnunderskrifter vara styrkta af vittnen.

6 §•

Sjukkassas stadgar skola angifva:

1) kassans firma;

2) huruvida kassan skall meddela allenast sjukhjälp eller därjämte

begrafningshjälp;

3) hvilket område kassans verksamhet skall omfatta;

4) den ort inom riket, där kassans styrelse skall hafva sitt säte;

5) de villkor, som skola gälla för inträde i kassan;

6) sjukhjälpens beskaffenhet och storlek samt förekommande begrafningshjälps

belopp äfvensom tid och villkor för åtnjutande af nämnda

understöd;

7) de fasta afgifternas belopp eller erforderliga grunder för deras

beräknande;

8) huruvida uttaxering å medlemmarna skall kunna äga rum, äfvensom

i hvilken ordning beslut därom skall fattas och efter hvilka grunder

beslutad uttaxering skall verkställas;

9) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet;
10)

huru medel, som icke äro erforderliga för löpande utgifter,

skola göras fruktbärande och säkerhetshandlingar förvaras;

11) huru de medel må användas, hvilka på grund af medgifvande

enligt 25 § icke skola afsätta3 till fond;

12) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

13) huru ofta ordinarie sjukkassesammanträde skall hållas;

14) det sätt, hvarpå kallelse till sjukkassesammanträde skall ske

och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom

den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast

skola vara vidtagna; samt

15) huru i händelse af kassans upplösning med behållna tillgångar

skall förfaras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 20-1. 5

7 §.

Sjukkassas firma skall innehålla ordet »sjukkassa» samt, där sjukkassan

skall bereda jämväl begrafningshjälp, utmärka detta förhållande.

I sjukkassas firma må ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar

ett bolagsförhållande, ej intagas på sådant sätt, att däraf kan

föranledas det misstag, att firman innehafves af ett bolag. Ej heller

ma sjukkassas finna innehålla såväl ordet »ömsesidig» som ordet »försäkring».

Firman skall tydligt skilja sig från annan registrerad, ännu bestående

sjukkassas firma.

Om med kies inträde i och afgång ur sjukkassa.

8 §.

I sjukkassas stadgar må icke föreskrifva^, att kassans medlemsantal

ej får öfverstiga visst tal.

9 §•

I sjukkassa må icke någon vinna inträde eller kvarstå allenast för

beredande af begrafningshjälp. Dock äge sjukkassa i stadgarna bestämma,

att medlems make kan vinna inträde i kassan uteslutande för

nämnda ändamål, äfvensom att medlem, hvilken på grund af föreskrift

i stadg;arna, som omförmäles i 15 § 8 mom., icke äger att för viss

eller vissa sjukdomar bekomma ytterligare sjukhjälp från kassan, må

kunna uteslutande för beredande af begrafningshjälp kvarstå i densamma.

10 §.

Medlem äge att efter skriftlig anmälan när som helst utträda ur

sjukkassan.

11 §•

< Medlem af sjukkassa kan icke därur uteslutas af andra grunder

än i stadgarna eller denna lag bestämts.

Stadgarna må ej innehålla, att medlem kan uteslutas på den grund,

att han öfverskridit viss ålder, eller att hans hälsotillstånd försämrats,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

eller att lian redan i någon viss utsträckning bekommit sjukhjälp. Ej

heller må i stadgarna upptagas bestämmelse, som innebär rätt att utesluta

medlem, hvilken tillhört kassan ett år, på grund däraf att han

afflyttat från kassans verksamhetsområde till annan ort inom riket, eller

medlem, hvilken tillhört kassan fem år, på grund däraf att hans medlemskap

i viss förening eller annat samfund upphört, eller medlem, hvilken

tillhört kassan tio år eller, där han uppnått fyrtiofem års ålder,

fem år, på grund däraf att han lämnat visst yrke eller viss anställning.

12 §.

A samma tid må icke någon vara medlem af mer än en sjukkassa.

Dock utgör medlemskap i sjukkassa, som är under likvidation eller i

konkurstillstånd, ej hinder för inträde i annan kassa.

Varder, efter det sjukkassas konkurs befunnits lämna öfverskott,

enligt 79 § beslutadt, att kassans verksamhet skall fortsättas, vare medlem

af kassan, hvilken på grund af konkursen inträdt i annan kassa,

skyldig att utan uppskof utträda ur endera af kassorna.

Finnes någon obehörigen tillhöra mer än en sjukkassa, äge han

kvarstå allenast i den kassa, i hvilken han först inträdt, och varde förty

utesluten ur kassa, däri han senare vunnit inträde.

13 §.

Har medlem utträdt ur sjukkassa eller därur uteslutits eller aflidit,

äge kassan ändock, såframt ej i stadgarna är annorledes föreskrifvet,

rätt att utfå såväl afgift, hvilken enligt stadgarna skall erläggas för

den tidsperiod, hvarunder afgången ägt rum, som ock hvad å den afgångne

belöper enligt beslut om uttaxering, som fattats före anmälan

om utträdet, beslutet om uteslutningen eller dödsfallet. År ej i stadgarna

det belopp, som må medelst uttaxering utkräfvas af medlem,

begränsadt, och fattas beslut om uttaxering, vare dock medlem, som

ej biträdt beslutet och som ofördröjligen anmäler sig till utträde, ej

pliktig att erlägga hvad enligt beslutet å honom belöper.

Då medlem utträdt eller uteslutits ur sjukkassa, må han ej utbekomma

något af kassans tillgångar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

14 §.

Har medlem afflytta! från sjukkassans verksamhetsområde till ort,

som ligger inom området för annan sjukkassas verksamhet, är sistnämnda

kassa pliktig att på anmodan af den kassa, medlemmen tillhör,

utan ersättning tillhandagå densamma med nödig sjukkontroll

öfver medlemmen. År den nya boningsorten belägen inom området

för mer än en sjukkassas verksamhet, åligger nu stadgad skyldighet

den af kassorna, som med afseende å medlemmarnas personliga förhållanden

är närmast jämförlig med den kassa, den flyttande tillhör.

Tvist, huruvida eller i hvilken omfattning kassa är pliktig att i

förut angifna hänseende tillhandagå annan sjukkassa, afgöres af tillsynsmyndigheten.

Där ej sjukkassas stadgar bestämma annorlunda, åligger det medlem,

som afflyttar från kassans verksamhetsområde eller utom samma

område ombyter boningsort eller återflyttar till ort inom nämnda område,

att om den nya boningsorten ofördröjligen göra skriftlig anmälan,

vid äfventyr att varda förlustig rätt till understöd från kassan för den

tid, som förflyter, intill dess sådan anmälan skett.

Om understöd.

15 §.

Mom. 1. Sjukkassa må icke meddela sjukhjälp åt annan än den,

som för erhållande af sådant understöd är medlem af kassan (sjukhjälpsförsäkrad

medlem).

Mom. 2. Sjukkassas förpliktelse att meddela sjukhjälp kan icke

med afseende å sjukdomens art inskränkas i vidare mån, än att medelst

föreskrift i stadgarna må bestämmas, att sjukhjälp ej skall utgå för

sjukdom, som den sjuke afsiktligt eller vid föröfvande af handling,

för hvilken straff ådömts honom, ådragit sig. Såsom sjukdom enligt

denna lag anses icke sjukdomsliknande tillstånd, som allenast beror af

hög ålder.

Mom. 3. Sjukhjälp skall minst omfatta vård å sjukhus eller läkarvård

jämte läkemedel eller visst belopp i penningar för hvarje dag, för

själfför sörj ande medlem ej understigande nittio öre.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 204.

Mom. 4. Sjukhjälp i penningar skall vara bestämd till lika belopp

för kassans alla sjukhjälpsförsäkrade medlemmar eller, där kassan

är indelad i klasser på sätt i 19 § sägs, för alla dylika medlemmar af

samma klass. I stadgarna må dock bestämmas, att sådan sjukhjälp skall

utgå i visst förhållande till sjukhjälpsförsäkrad medlems inkomst; och

skola i ty fall i stadgarna angifvas grunder, efter hvilka inkomsten skall

beräknas.

Mom. 5. Sjukkassa är icke, så vidt ej annorlunda bestämts i

stadgarna, pliktig meddela sjukhjälp, med mindre sjukdomen medfört

väsentlig nedsättning af arbetsförmågan. Medlem, till hvilken sjukhjälp

börjat utgå, skall äga att utan afbrott bekomma sådant understöd,

så länge väsentlig nedsättning af arbetsförmågan fortvarar, intill dess

för den sjuke tiden för åtnjutande af sjukhjälp (sjukhjälpstiden) gått

till ända.

Mom. 6. Sjukhjälp, som består af vård å sjukhus eller läkarvård

jämte läkemedel, skall meddelas så snart ske kan.

Mom. 7. Sjukhjälp, som utgår i penningar, får gifvas allenast

om sjukdomen varat minst tre dagar, men må i sådan händelse meddelas

från sjukdomens början; och skall sådan sjukhjälp gifvas sist från och

med sjunde dagen, räknadt från och med den dag väsentlig nedsättning

af arbetsförmågan inträdt, eller, därest enligt stadgarna anmälan

om sjukdomsfallet är villkor för erhållande af sjukhjälp i penningar och

sådan anmälan gjorts senare än nämnda sjunde dag, från och med den

dag anmälan skett.

Mom. 8. Sjukhjälpstiden skall utgöra minst nittio dagar för hvarje

tidsperiod af tolf månader. Dock må i stadgarna bestämmas, att, där

en sjukdom ensam eller i förening med annan, som inträffat medan i

följd af den förra väsentlig nedsättning af arbetsförmågan ännu förefanns,

redan föranledt meddelande af sjukhjälp för tid, ej understigande

nittio dagar, ytterligare sjukhjälp ej skall utgå för nämnda sjukdomar.

Utan hinder af de begränsningar beträffande sjukhjälpstiden, som

stadgarna må innehålla, skall medlem, hvilken träffats af olycksfall,

vara berättigad till sjukhjälp för olycksfallet för de första sextio dagarna

därefter, dock att jämväl härvid skall gälla hvad ofvan i mom. 7

stadgats.

Mom. 9. I hvad mån undantag från ofvan i denna § gifna bestämmelser

må äga rum stadgas i 18 §.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

9

16 §.

Begrafningshjelp skall åt hvarje för beredande af sådant understöd

i sjukkassan upptagen medlem (begrafningshjälpsförsäkrad medlem) utfästas

att utgå med visst belopp.

Ej må högre begrafningshjelp än tvåhundra kronor utfästas, med

mindre antalet af kassans begrafningshjälpsförsäkrade medlemmar öfverstiger

tvåhundra. Har i sjukkassa, som utfäst begrafningshjelp till

högre belopp än tvåhundra kronor, antalet begrafningshjälpsförsäkrade

medlemmar nedgått till tvåhundra eller därunder, ankomme på tillsynsmyndigheten

att efter ansökning af kassan medgifva, att begrafningshjälp

ändock må af kassan utfästas till belopp, öfverstigande tvåhundra

kronor. Dylikt medgifvande må af tillsynsmyndigheten återkallas, när

helst skäl därtill föreligger.

Begrafningshjälpsbeloppet skall, så vidt ej annat föranledes af hvad

ofvan i denna § stadgats, vara lika för kassans alla begrafningshjälpsförsäkrade

medlemmar eller, där kassan är indelad i klasser, för

alla dylika medlemmar af samma klass.

Begrafningshjälp må ej af sjukkassa utgifvas i anledning af annans

än begrafningshjälpsförsäkrad medlems frånfälle.

17 §•

Därest enligt sjukkassas stadgar läkarintyg angående inträdessökandes

hälsotillstånd icke fordras, må understöd ej utgå i anledning

af sjukdom eller dödsfall, som inträffar under de första sextio dagarna

efter inträdet. Hvad nu stadgats gälle dock icke, om sjukdomen eller

dödsfallet orsakats af olycksfall, som inträffat efter inträdet i kassan,

och äge ej heller tillämpning beträffande medlem, hvilken på grund af

sin anställning varit pliktig att inträda i kassan.

Upptages i sjukkassas stadgar bestämmelse, innebärande att sjukhjälp

ej skall utgå för sjukdom, som inträffar innan viss tid förflutit

från inträdet i kassan, må denna tid icke sättas längre än etthundratjugu

dagar. Sådan bestämmelse må ej afse sjukdom till följd af olycksfall,

som inträffat efter inträdet i kassan.

Bih. till Biksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afä. loa Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Majrts Nåd. Proposition No 204.

18 §.

År sjukkassas sjukhjälpstid längre än den enligt denna lag kortaste

tillåtna, må genom föreskrift i stadgarna bestämmas, att rätten till sjukhjälp

för den Överskjutande tiden skall vara på visst sätt inskränkt.

Dylik föreskrift må dock ej leda till inskränkning af den rätt till sjukhjälp

för olycksfall, hvarom stadgas i andra stycket af 15 § 8 mom.

I sjukkassas stadgar må beträffande medlem, hvilken i anledning

af uppkommen sjukdom jämlikt lag eller utfästelse är berättigad att af

annan erhålla ersättning eller sjukvård, som ej utgör fattigvård, föreskrifvas,

att han icke skall äga rätt till sjukhjälp för den sjukdom eller

att han skall vara underkastad viss inskränkning i sin rätt därtill.

Har större sjuklighet eller dödlighet i viss sjukdom yppats inom

sjukkassas verksamhetsområde, må genom beslut å sammanträde för

bestämd tid föreslcrifvas, att för den sjukdom sjukhjälp ej skall

meddelas eller skall på visst sätt inskränkas, eller att på grund af

dödsfall i den sjukdom begrafningshjälp ej skall utgå eller skall utgå

allenast med belopp, som i förhållande till den utfästa begrafningshjälpens

storlek blifvit i lika män afkortade. Beslut, som nu nämnts,

vare ej giltigt, med mindre det blifvit godkändt af tillsynsmyndigheten.

19 §.

Skola inom sjukkassa finnas särskilda klasser med ändamål att

meddela till art eller omfattning olika sjukhjälp eller begrafningshjälp

till olika belopp, varde i stadgarna för enhvar af de särskilda klasserna

upptagna bestämmelser rörande de ämnen, som angifvas i 6 § vid 5),

6) och 7).

I klass, däri sjukhjälp skall beredas, må sådant understöd, icke meddelas,

med mindre antalet sjukhjälpsförsäkrade medlemmar i klassen

uppgår till tjugufem; dock må äfven efter det antalet dylika medlemmar

nedgått under hvad nu nämnts, sjukhjälp fortfarande tilldelas dem,

som voro sjukhjälpsförsäkrade i klassen, medan dess sjukhjälpsförsäkrade

medlemmar ännu utgjorde minst tjugufem.

Beträffande klass, i hvilken begrafningshjälp skall beredas till belopp,

ej öfverstigande tvåhundra kronor, har tillsynsmyndigheten att på

framställning bestämma det minsta för utfästande af sådan begrafningshjälp

tillåtna antalet begrafningshjälpsförsäkrade medlemmar i klassen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

11

Skall i eu klass begrafningslijälp utfästas till högre belopp än

tvåhundra kronor, må det icke ske, med mindre antalet af klassens

begrafningshjälpsförsäkrade medlemmar öfverstiger tvåhundra. Har

sådan utfästelse skett och nedgår sedermera antalet begrafningshjälpsförsäkrade

till tvåhundra eller därunder, skall hvad i 16 § andra stycket

är för motsvarande fall i afseende å sjukkassa stadgadt äga tillämpning.

Vidare skall gälla:

att medlem ej kan utan sitt medgifvande flyttas från en klass till

arman;

att medlem icke må för erhållande af sjukhjälp tillhöra mer än

en af de klasser, i hvilka dylikt understöd, enbart eller till en del,

meddelas i penningar;

att medlem icke må för beredande af begrafningslijälp tillhöra mer

än eu af de klasser, i hvilka dylikt understöd meddelas;

att vid medlems öfvergång från klass med lägre sjukhjälp i penningar

eller lägre begrafningslijälp till klass med högre sådan sjukhjälp

eller begrafningslijälp hvad i 17 § stadgas skall äga motsvarande tilllämpning

i fråga om rätt till sjukhjälp i penningar eller begrafningshjälp

i den klass, till hvilken öfvergången skett; skolande, intill dess

sådan rätt inträdt, sjukhjälp i penningar och begrafningslijälp utgå med

belopp, som meddelas i den klass, från hvilken öfvergången skett.

Om afgifter och uttaxering samt om räkenskapers förande och fondbildning.

20 §.

Mom. 1. De fasta afgifterna må icke göras olika för olika grupper

af sjukkassans medlemmar i vidare mån än som skäligen föranledes

af olikhet medlemmarna emellan i afseende ä understödsrätt eller sjukdoms-

eller dödsfallsrisk eller ock betingas af sådan bestämmelse i

stadgarna, som angifves i 21 §. De afgifter, som äro afsedda för sjukhjälpsverksamheten

och förekommande begrafningshjälpsverksamhet,

skola vara så afvägda, att de i förening med andra kassans inkomster,

hvilka kunna vara bestämda för enahanda ändamål som dessa afgifter,

må antagas förslå till täckande af kassans löpande utgifter för sjukhjälp,

begrafningslijälp och förvaltning samt till nödig fondbildning.

Meddelar kassan begrafningshjälp till högre belopp än tvåhundra

kronor, skola fasta afgifter upptagas särskilt för sjukhjälpsverksamheten

och särskildt för begrafningshjälpsverksamheten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

Mom. 2. De inkomster, hvilka äro bestämda för sjukhjälpsverksamheten

och begrafningshjälps verksamhet må ej i vidare mån än som kan

föranledas af stadgarnas bestämmelser i ämne, som angifves i 6 § vid 11),

användas för annat ändamål än nämnda verksamhetsgrenar samt afsättning

till de i 23 § omförmälda fonder.

I sjukkassa, som meddelar begrafningshjälp till högre belopp än

tvåhundra kronor, må icke de för sjukhjälpsverksamheten bestämda inkomster

användas för begrafningshjälpsverksamheten eller de för sistnämnda

verksamhet bestämda inkomster för sjukhjälpsverksamheten.

Mom. 3. Skall enligt sjukkassas stadgar uttaxering å medlemmarna

kunna äga rum, må sådan beslutas allenast i den händelse, att

kassans för dess sjukhjälps- och begrafningshjälpsverksamhet bestämda

inkomster finnas otillräckliga för ändamål, hvartill de skola användas.

Genom uttaxering erhållna medel må användas allenast för samma

ändamål som de inkomster, hvilkas otillräcklighet föranledt uttaxeringen.

21 §.

Skall enligt sjukkassas stadgar inträde i kassan vara medgifvet

allenast för personer, som innehafva anställning hos viss arbetsgifvare,

och har arbetsgifvaren till kassan öfverlämna*t gåfva eller iklädt sig

förpliktelse, hvilken gåfva eller förpliktelse är af större betydelse för

de fasta afgifternas eller af kassan meddeladt understöds storlek, må i

stadgarna föreskrifvas, att för medlem, hvilken efter afgång från anställningen

kvarstår i kassan, de fasta afgifterna skola höjas med angifvet

belopp, skäligen motsvarande den medlemmen tillgodokommande

förmån af nämnda gåfva eller förpliktelse.

22 §.

I afseende å förandet af sjukkassas räkenskaper skola särskilda

föreskrifter meddelas af tillsynsmyndigheten att gälla jämte dem, som

kassan jämlikt förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar

den 4 maj 1855 har att iakttaga. Räkenskapsafslutning skall

ske för kalenderår.

Bereder sjukkassa begrafningshjälp till högre belopp än tvåhundra

kronor, skola räkenskaper föras särskilt för sjukhjälpsverksamheten

och särskildt för begrafningshjälpsverksamheten.

Räkenskaperna skola föras så, att af desamma framgår, hvilka

kassans tillgångar utgöra fond samt, i händelse både sjukhjälps- och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204. 13

begrafningshjälpsfond skola finnas, af hvilka tillgångar hvardera fonden

består.

23 §.

Då bokslut är uppgjordt för sjukkassa, hvilken afser att meddela

enbart sjukhjälp eller därjämte begrafningshjälp till belopp af högst

tvåhundra kronor, skall hvad af de för nämnda ändamål bestämda inkomster

och genom uttaxering erhållna medel ej åtgått för det år, bokslutet

rörer, afsättas till fond, hvars kapital och afkastning må tagas

i anspråk allenast i den mån kassans inkomster ej förslå till täckande

af utgifterna för kassans sjukhjälps- och begrafningshjälpsverksamhet.

Bereder sjukkassa begrafningshjälp till högre belopp än tvåhundra

kronor, skall hvad af de för sjukhjälpsverksamheten bestämda inkomster

och uttaxerade medel enligt upprättadt bokslut återstår ingå till en

sjukhjälpsfond. Motsvarande återstod af de för begrafningshjälpsverksamheten

bestämda inkomster och uttaxerade medel skall afsättas till en

begrafningshjälpsfond. Sjukhjälpsfondens kapital och afkastning må

tagas i anspråk allenast för sjukhjälpsverksamheten samt begrafningshjälpsfondens

kapital och afkastning allenast för begrafningshjälpsverksamheten.

24 §.

.Finnes sjukkassas för dess sjukhjälps- eller begrafningshjälpsverksamhet

bestämda tillgångar icke förslå för ändamål, hvartill de skola

användas, skall styrelsen utan uppskof hos tillsynsmyndigheten göra

anmälan om förhållandet med tillkännagifvande, huruvida i anledning

däraf viss åtgärd vidtagits eller kommer att inom angifven tid vidtagas.

I anledning af dylik anmälan ankomme på tillsynsmyndigheten

att efter omständigheterna anvisa, hvilka åtgärder böra af kassan vidtagas.

25 §.

På ansökan af sjukkassas styrelse äger tillsynsmyndigheten medgifva,

att afsättning till de i 23 § omförmälda fonder eller någon af

dem må tills vidare upphöra, där tillsynsmyndigheten finner sådan afsättning

kunna undvaras utan äfvent-yrande af kassans förmåga att fullgöra

sina förbindelser. Har dylikt medgifvande lämnats, äge tillsynsmyndigheten,

när helst den därtill finner skäl, återkalla detsamma.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

26 §.

Meddelar sjukkassa begrafningshjälp till högre belopp än tvåhundra

kronor, äge den, som mot kassan har fordran å begrafningshjälp, ej

rätt till betalning för denna fordran ur de för sjukhjälpsverksamheten

bestämda tillgångar och den, som har fordran å sjukhjälp, ej rätt till

betalning därför ur de för begrafningshjälpsverksamheten bestämda tillgångar.

I vidare mån än som framgår af hvad nu föreskrifvits må hvad i

20 § 2 och 3 mom. samt 23 § stadgas i fråga om användning af vissa

sjukkassas tillgångar icke åberopas mot tredje man, med mindre han

insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

Om styrelse och firmateckning.

27 §.

För sjukkassa skall finnas eu styrelse, bestående af minst tre ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, förvalta

sjukkassans angelägenheter.

28 §.

Styrelsen väljes å sjukkassesammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att en eller flera ledamöter af styrelsen skola på

annat sätt utses.

Styrelseledamot skall vara bär i riket bosatt svensk medborgare.

29 §.

Ledamot af styrelsen må ej utses för längre tid än fem år.

Ändå att den tid, för hvilken styrelseledamot blifvit utsedd, ej gått

till ända, må han skiljas från uppdraget genom beslut af den, som

utsett honom.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

15

30 §.

Afgår å sjukkassesammanträde vald styrelseledamot, innan den tid,

för hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant,

åligger det öfriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val

af ny ledamot. Utan hinder af hvad nu stadgats må dock, där sjukkassans

stadgar sådant medgifva, med valet kunna anstå till nästa

ordinarie sjukkassesammanträde, såframt styrelsen är beslutför med

kvarstående ledamöter.

31 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som bemyndigats

teckna sjukkassans firma, äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å sjukkassans vägnar

än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda sjukkassan.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna

lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller

bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan

inskränkning, må ej registreras.

32 §.

I förhållande till sjukkassan vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 31 § är sagdt, äga företräda kassan, pliktiga

att i sin förvaltning af kassans angelägenheter ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter, som i stadgarna eller af sjukkassesammanträde

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma sjukkassesammanträdes

föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller sjukkassans

stadgar.

33 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna sjukkassans firma må,

där ej annat blifvit bestämdt i stadgarna eller af sjukkassesammanträde,

meddelas af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af sjukkassesammanträde,

med mindre stadgarna innehålla bestämmelse i sådant afseende.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 204.

34 §.

År enligt stadgarna styrelsen beslutför, utan att samtliga ledamöter

äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen, ej

företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att deltaga

i ärendets behandling; men vare i förhållande till tredje man, som

är i god tro, sjukkassan i hvarje fall bunden af åtgärd, som af beslutfört

antal vidtages.

35 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i

stadgarna, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta röstande

förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och sjukkassan. Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan sjukkassan och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot sjukkassans.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande

gåfva från sjukkassans sida, så ock beträffande rättegång eller

annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

36 §.

I stadgarna må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga annan

än styrelseledamot att teckna sjukkassans firma; och äge jämväl sjukkassesammanträde

tillåta styreisen att meddela sådant bemyndigande.

I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna sjukkassans firma,

skall tillämpas hvad som enligt 31 och 32 §§ gäller beträffande styrelseledamot,

som äger teckna firman.

37 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,

att denna rätt får utöfvas endast af flera gemensamt.

38 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna sjukkassans firma, skall styrelsens ordförande därom oför
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

dröjligen göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i

styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller

annan handling, som bestyrker ändringen.

39 §.

Utan sjukkassesammanträdes bemyndigande må den, som äger

företräda sjukkassan, ej föryttra sjukkassans fasta egendom eller föryttra

eller under nyttjanderätt upplåta all sjukkassans egendom eller den

väsentligaste delen däraf.

40 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för sjukkassa, bör undertecknas

med kassans firma. Vid firmateckning skola de, som teckna firman,

äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med sjukkassans firma och framgår

ej af dess innehåll, att den utfärdats å kassans vägnar, vare de,

som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfva^ vara för kassan

bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen må hafva slutits,

en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

41 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som

eljest, ensam eller gemensamt med annan, berättigats teckna sjukkassans

firma, att för kassan mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;

och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då

annat meddelande skall delgifvas sjukkassan.

Vill styrelsen kära till sjukkassan, utlyse styrelsen sjukkassesammanträde

för val af ombud att i den tvist föra kassans talan. Stämning

skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å sammanträdet.

42 §.

Minst en månad före det sjukkassesammanträde, där revisorernas

berättelse skall framläggas, aflämne styrelsen till revisorerna en af

styrelsens ledamöter underskrifven förvaltningsberättelse.

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afä. 150 Huft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

43 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller sjukkassans

stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

sjukkassan skada, svare för skadan, eu för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters ansvarighet gent emot tredje man

stadgas i 101 §.

44 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan

verkan mot enhvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

45 §.

Styrelsens förvaltning och sjukkassans räkenskaper skola granskas

af minst två revisorer.

Revisorerna väljas å sjukkassesammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att eu eller flera revisorer skola på annat sätt utses

att jämte de å sjukkassesammanträde valda deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den, som är i sjukkassans eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie

sjukkassesammanträde och ej omfatta längre tid än två år. Revisor

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända,

skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett honom.

Afgår å sjukkassesammanträde vald revisor, innan den tid, för

hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger

det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

46 §.

Styrelson skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

sjukkassans alla tillgångar samt granska alla dess böcker, räken
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. Majrts Nåd. Proposition No 204.

skaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upplysning

angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af sjukkassan meddelas och

ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida

mot lag eller författning eller mot kassans stadgar.

Revisorerna skola å sjukkassesammanträde afgifva en af dem underskrifven

berättelse öfver granskningen och därvid foga styrelsens förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påfordra utlysande af extra sjukkassesammanträde

stadgas i 50 §.

47 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å sjukkassesammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift

eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift

i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag

visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, sjukkassan

ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla

för en.

Om sjukkassesammanträde.

48 §.

Sjukkassemedlems rätt att deltaga i handhafvandet af sjukkassans

angelägenheter utöfvas å sjukkassesammanträde.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för annan

deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och sjukkassan.

Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal mellan

sjukkassan och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse,

som kan vara stridande mot sjukkassans. Hvad sålunda stadgats

äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från sjukkassans sida,

så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje

man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd,

för hvilken han iir ansvarig, eller i val af revisor.

Å sjukkassesammanträde må ärende, som ej i kallelsen till sammanträdet

blifvit angifvet, ej företagas till afgörande, där det ej enligt

stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes

af ärende, som där skall afgöras.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

Öfver beslut, som å sjukkassesammanträde fattas, skall genom

styrelsens försorg föras protokoll. Senast fyra veckor efter sammanträdet

skall protokollet vara tillgängligt för sjukkassemedlemmarna.

49 §.

Jämte livad i 48, 57 och 58 §§ är stadgadt om utöfvande af rösträtt

och fattande af beslut k sjukkassesammanträde galle, där ej annorlunda

linnes bestämdt i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i liandhafvandet af sjukkassans

angelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att mediem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan medlem;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än en

medlem;

att såsom sjukkassans beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden vid sammanträdet.

50 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla sjukkassans medlemmar

till extra sjukkassesammanträde.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra sjukkassesammanträde

att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske. Har sådan påfordran skett, skola revisorerna ofördröjligen

gifva tillsynsmyndigheten underrättelse därom. Efterkommer

styrelsen ej inom en vecka revisorernas påfordran, äge de själfva

utlysa sjukkassesammanträde. Åro ej samtliga revisorer ense om sammanträdets

utlysande, gälle den mening, hvarom de flesta förena sig,

eller vid lika röstetal deras mening, som anse extra sammanträde ej

böra hållas.

Extra sjukkassesammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det

för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondel af

sjukkassans samtliga medlemmar eller det mindre antal, som må vara

bestämdt i stadgarna.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

21

51 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla sjukkassans

medlemmar till ordinarie sjukkassesammanträde, eller liar styrelsen ej

senast två veckor efter påfordran, hvarom i 50 § sista stycket är sagdt,

utlyst sammanträde att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske, har tillsynsmyndigheten att på anmälan af

sjukkassemedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

Tillsynsmyndigheten äge ock, när helst den finner det nödigt, anmoda

styrelsen att utlysa sjukkassesammanträde. Efterkommer styrelsen

ej inom en vecka sådan anmodan, må tillsynsmyndigheten själf utlysa

sammanträdet.

52 §.

Å det sjukkassesammanträde, där revisorernas berättelse framlägges,

skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid

berättelsen omfattar företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må kunna uppskjutas till afgörande

vid nytt sammanträde.

53 §.

I sjukkassas stadgar må bestämmas, att medlemmarnas rätt att

deltaga i handhafvandet af sjukkassans angelägenheter skall helt eller

delvis utöfvas af därtill utsedda personer. Sammanträde, som af dessa

personer hålles, vare såsom sjukkassesammanträde ansedt; dock att

dylik person ej äger öfverlåta sin rösträtt å sammanträde på annan.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

54 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas

berättelse omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades

å sjukkassesammanträde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet

blifvit styrelsen beviljad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 204.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

55 §.

Talan mot revisorer enligt 47 § må ej anställas, sedan två år förflutit

från det revisorernas berättelse framlades å sjukkassesammanträde,

utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

56 §.

Afträdes sjukkassas egendom till konkurs, som börjar inom två år

från det revisorernas berättelse framlades å sjukkassesammanträde, äge

konkursboet att anställa klander å förvaltningen för den tid berättelsen

afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, äfvensom att mot

revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles i 47 §.

Talan, hvarom ofvan i denna § sägs, skall anhängiggöras inom

en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af sjukkassan då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid.

Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af sjukkassas stadgar och vissa andra fall, då särskild

röstpluralitet å sjukkassesammanträde erfordras.

57 §.

Ej må ändring af stadgarna, hvarigenom åt medlem utfäst begrafningshjälps

belopp minskas, utan hans samtycke vidtagas.

Beslut om stadgeändring, som innebär upptagande af någon förut

icke i stadgarna angifven grund för medlems uteslutande ur sjukkassan,

vare, där ändringen skall afse jämväl dem, som vid frågans afgörande

voro medlemmar af kassan, ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna

förenat sig därom.

Beslut om sådan ändring af stadgarna, att medlem tillkommande

rätt till medel, hvilka på grund af medgifvande enligt 25 § ej skola

afsättas till fond, eller till behållna tillgångar vid sjukkassans upplösning

inskränkes, äge ej giltighet, med mindre beslutet fattats å två på

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 204.

hvarandra följande sjukkassesammanträden, däraf minst ett ordinarie,

och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts af samtliga röstande.

Beslut om annan ändring af stadgarna än förut i denna § angifvits

vare ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat sig

därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande sjukkassesammanträden,

däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde, som sist

hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

58 §.

I fråga om giltighet af beslut om sjukkassas trädande i likvidation

i andra fall än i 62 och 79 §§ sägs eller om föryttring eller upplåtelse

under nyttjanderätt af all sjukkassas egendom eller den väsentligaste

delen däraf eller om sådant bemyndigande åt styrelsen, som innefattar

befogenhet till dylik föryttring eller upplåtelse, eller om sjukkassas

anslutning till fortsättningskassa vare lag, som i 57 § fjärde och femte

styckena sägs.

Beslut, att sjukkassas anslutning till fortsättningskassa skall upphöra,

vare ej giltigt, med mindre det biträdts af samtliga de röstande,

hvilka till följd af anslutningens upphörande skulle förlora rätt till sjukhjälp

från fortsättningskassan.

59 §.

Beslut om ändring af sjukkassas stadgar skall af styrelsens ordförande

ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet,

innan registrering skett. '' Ahd anmälan skall fogas, i två

exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som

förts i ärendet.

Beslut om sådan ändring af sjukkassas stadgar, att medlems förpliktelse

att erlägga bidrag till kassan ökas, må ej tillämpas mot

medlem, som icke biträdt beslutet och som anmäler sig till utträde ur

kassan inom fyra veckor från det beslutet fattades.

Beslut om stadgeändring, som innebär inskränkning af sjukkassans

skyldighet att meddela sjukhjälp, äge icke tillämpning i fråga om sjukhjälp

för sjukdom, på grund af hvilken rätt till erhållande af sådant

understöd redan inträdt.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majrts Nåd. Proposition N:o 204.

Om klander af beslut å sjukkassesammanträde.

60 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller sjukkassemedlem, att

beslut, som fattats å sjukkassesammanträde, icke tillkommit i behörig

ordning eller eljest strider mot denna lag eller sjukkassans stadgar,

äge därå tala genom stämning å sjukkassan inom tre månader från

beslutets dag. Försummas det, vare rätt till klandertalan mot beslutet

förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 41 §

andra stycket sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad,

om det där omförmälda sjukkassesammanträdet blifvit inom ofvan i denna §

stadgad tid utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade

besslutet är af beskaffenhet att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom beslut å sjukkassesammanträde uppliäfts

eller ändrats, gälle jämväl för de medlemmar, som ej instämt

klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

61 §.

Saknar sjukkassa till registret anmäld behörig styrelse, vare medlem

af kassan eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt kan vara

beroende däraf, att någon linnes, som äger företräda kassan, äfvensom

tillsynsmyndigheten berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning,

att sjukkassan må förklaras skyldig att träda i likvidation.

Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när densamma

kommer att pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas

och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarna,

så ock i tidning inom orten. Rätten eller domaren äge ock, där så

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 204.

äskas, förordna en eller flera syssloman att emellertid taga sjukkassans

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta

tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förklare rätten, att kassan

skall träda i likvidation, och förordne en eller flera likvidatorer att

verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

62 §.

Sjukkassa skall ock träda i likvidation,

1) då medlemsantalet, där det vid registreringen utgjorde etthundra

eller mera, nedgått under etthundra och tillsynsmyndigheten enligt meddeladt

beslut funnit det icke kunna medgifvas sjukkassan att med mindre

medlemsantal än etthundra fortsätta sin verksamhet samt sistnämnda

tal icke åter uppnåtts inom tre månader;

2) då medlemsantalet, där tillsynsmyndigheten funnit skäligt lämna

sådant medgifvande, som nyss angifvits, eller kassan registrerats med

mindre antal medlemmar än etthundra, nedgått under tjugufem och

detta tal ej åter uppnåtts inom tre månader;

3) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse i

stadgarna kassan skall upphöra med sin verksamhet.

63 §.

Har sjukkassa beslutat att träda i likvidation, eller skall eljest, af

anledning som i 62 § sägs, likvidation verkställas, varde å sjukkassesammanträde

en eller flera likvidatorer valda att verkställa likvidationen.

I stadgarna må bestämmas, att en eller flera likvidatorer skola på

annat sätt utses att jämte de å sjukkassesammanträde valda deltaga i

likvidationen.

64 §.

Utser sjukkassan ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelserna i 62 § vid 1) och 2) påkallar likvidation,

svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af kassans verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Bill. till Rilesd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Äfd. 155 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

65 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 62 §

påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret,

enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att sjukkassan trädt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan af medlem eller styrelseledamot eller tillsynsmyndigheten

och efter kassans hörande, att kassan skall träda i

likvidation; och förelägge rätten kassan att inom viss tid, ej understigande

en månad, utse en eller flera likvidatorer, vid äfventyr att förordnande

i sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

66 §.

Finnes sjukkassa, som enligt anmälan till registret trädt i likvidation,

sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer, vare

medlem eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt kan vara beroende

däraf, att någon finnes, som äger företräda kassan, äfvensom

tillsynsmyndigheten berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning

om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 61 § är

stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

67 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla, intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Åfgår å sjukkassesammanträde vald likvidator, innan han fullgjort

sitt uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att

ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

68 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att sjukkassan

trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och hemvist,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 204.

27

dels ock, där befogenhet att teckna kassans firma ej skall utöfvas

allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar för sig

eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna kassans firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas styrkt

afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet.

69 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit granskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas

till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revisorernas

berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan, å

sjukkassesammanträde; och skall å det sammanträde till behandling

företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid

redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt

att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 52, 54 och 56 §§ finnes

stadgadt motsvarande tillämpning.

70 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å sjukkassans

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och så

snart det utan uppenbar skada kan ske, skall sjukkassans egendom förvandlas

i penningar.

71 §•

Likvidatorerna äge ej utan särskild^ af sjukkassan erhållet bemyndigande

afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning å

offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 93 §, må ej

heller lös egendom utan sjukkassans särskilda bemyndigande af dem

försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet om förordnandet

vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan sjukkassans samtycke

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kun yl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga sjukkassans egendom

under vård och bevaka dess angelägenheter.

1 öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda sjukkassa

och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tillämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lag är

stadgadt; dock att hvad i 32 § är stadgadt ej skall äga tillämpning å

likvidatorer, som förordnats enligt 93 §.

72 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för sjukkassa i likvidation, bör

undertecknas med kassans firma med tillägg af orden ))i likvidation)).

Vid firmateckning skola de, som teckna firman, äfven underskrifva

sina namn.

Har under handlingen ej sjukkassans firma tecknats på sätt härofvan

är sagdt och framgår ej af handlingens innehåll såväl att den

utfärdats å sjukkassans vägnar som ock att sjukkassan är i likvidation,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

för sjukkassan bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

73 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skall stadgarnas bestämmelse angående förfarandet

med sjukkassans behållna tillgångar vid dess upplösning gå i

verkställighet. År någon del af gälden tvistig eller icke förfallen och

kan förty eller af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds

betalning erforderliga medel innehållas och beträffande återstoden verkställighet,

som nyss nämnts, äga rum.

Ej må annorledes än nu är sagdt ifrågavarande bestämmelse i

stadgarna gå i verkställighet. Sker det eller befinnas innehållna medel

ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse af sjukkassans

oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som något uppburit, skyldig

att återbära hvad han bekommit.

74 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske

kan, å sjukkassesammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

29

75 §.

o m

Atnöjes medlem ej med likvidatorernas redovisning, skall lian genom

stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från den

dag, då redovisningen framlades å sjukkassesammanträde. Försummas

det, hafve han förlorat sin talan.

76 §.

Då likvidatorerna å sjukkassesammanträde framlagt redovisning

för sin förvaltning, anses sjukkassan upplöst; och skola likvidatorerna

ofördröjligen därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i

ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

77 §.

Så snart beslut, att sjukkassa skall träda i likvidation, blifvit slutligen

gällande, upphör såväl skyldigheten att till kassan erlägga afgift

eller uttaxeradt belopp som ock rätten att af kassan erhålla understöd,

utom beträffande afgift, uttaxeradt belopp eller understöd, som förfallit

till betalning, innan beslutet blef slutligen gällande.

78 §.

Afträdes sjukkassas egendom till konkurs, skall underrättelse om

den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom

rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Var ej sjukkassan jämlikt slutligen gällande beslut i likvidation, då

dess egendom afträddes till konkurs, upphör med den offentliga stämningens

utfärdande för tiden, intill dess konkursen afslutats eller, där

konkursen lämnat öfverskott, beslut enligt 79 § om verksamhetens

fortsättande må hafva fattats, såväl skyldigheten att till kassan erlägga

afgift eller uttaxeradt belopp som ock rätten att af kassan

erhålla understöd, utom beträffande afgift, uttaxeradt belopp eller understöd,

som förfallit till betalning, innan den offentliga stämningen utfärdades.

Under konkursen företrädes kassan såsom konkursgäldenär af styrelsen

eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 61 § eller

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

likvidatorer vant utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må

dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,

som förordnats enligt sistnämnda §, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

79 §.

Finnes efter konkursens afslutande ej öfverskott, anses kassan upplöst,

då konkursen afslutats. Det åligger dem, som under konkursen

sist företrädt kassan såsom konkursgäldenär, att om kassans sålunda

skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till registret.

Var sjukkassan ej i likvidation, då dess egendom afträddes till

konkurs, och finnes efter konkursens afslutande öfverskott, skall å

sjukkassesammanträde, hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen,

beslutas, huruvida kassan skall fortsätta sin verksamhet eller träda i

likvidation. Där sjukkassan träder i likvidation inom fyra veckor efter

konkursens afslutande, äge i afseende å likvidationen ej tillämpning

hvad i 70, 73 och 76 §§ är stadgadt om årsstämning.

Om registrering och om tillsyn å sjukkassor.

80 §.

I denna lag föreskrifven registrering och tillsyn å sjukkassor handhafves

af en för hela riket gemensam tillsynsmyndighet.

81 §.

Hos tillsynsmyndigheten skall föras sjukkasseregister för inskrifning

af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola anmälas för registrering

eller hvilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrifvet.

82 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen. Aflämnas anmälan

genom ombud eller insändes den med posten, skall underskriften vara

styrkt af vittnen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

Då sjukkassas registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot och

suppleant, så ock i öfrigt enhvar, som, ensam eller gemensamt med

annan, är berättigad att teckna sjukkassans firma, på samma gång

egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskild! bihang

till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften

och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot elleJ suppleant

blifvit utsedd eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

83 §.

Hafva icke vid anmälan för registrering iakttagits de föreskrifter,

som finnas för hvarje särskildt fall meddelade, eller finnes medlemsantalet

icke tillräckligt för registrerings beviljande eller stadgarnas föreskrifter

om, huru medel, som icke äro erforderliga för löpande utgifter,

skola göras fruktbärande och säkerhetshandlingar förvaras, ej vara betryggande,

eller pröfvas sjukkassas stadgar eller beslut, som anmäles för

registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven ordning eller ej stå i

öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot

lag eller författning, skall registrering vägras.

84 §.

Beviljas sjukkassas registrering, läte tillsynsmyndigheten i sjukkasseregistret

införa:

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) kassans firma;

3) den ort, där styrelsen har sitt säte;

4) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna sjukkassans

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

5) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan

befogenhet tillkommer;

6) huruvida kassan, där den bereder begrafningshjälp, meddelar

sådant understöd till högre belopp än tvåhundra kronor;

7) huruvida uttaxering å medlemmarna skall kunna äga rum;

8) det sätt, hvarpå kallelse till sjukkassesammanträde skall ske och

andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola

vara vidtagna.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen

och återställas till sökanden.

85 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring i sjukkassas stadgar, skall ena exemplaret af

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden återställas,

försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring i sjukkassas firma, skall ny fullständig inskrifning i

registret göras.

86 §•

En samling af hvad i sjukkasseregistret införes med undantag af

underrättelse om konkurs, hvarom förmäles i 78 §, skall genom det

allmännas försorg efter hand befordras till trycket och förses med register

för hvarje år.

I den mån nämnda samling tryckes skall den öfversändas till

hvarje domstol och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskild!

för hvarje sjukkassa, förvaras såsom bilagor till sjukkasseregistret.

87 §.

Företer sjukkassas registrerade firma likhet med en i föreningsregister,

sjukkasseregistret eller försäkringsregistret tidigare införd

firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång,

äge domstol på talan af denne förbjuda sjukkassan att efter viss tid

begagna förstnämnda firma äfvensom ålägga sjukkassan det skadestånd,

som pröfvas skäligt.

88 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklarad!, att en i sjukkasseregistret

införd firma ej vidare må begagnas, eller att beslut, som

registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrif
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

ning skett, ej föreligger, skall på ansökning af någondera parten anteckning

därom göras i registret.

Varder, sedan i sjukkasseregistret gjorts anteckning om sjukkassas

konkurs, af öfverrätt förklarad^ att offentlig stämning ej bort utfärdas,

skall anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.

89 §.

Mot den, som från registret inhämtat kännedom om visst förhållande,

kan ändring i samma förhållande icke med laga verkan åberopas,

med mindre han visas hafva ägt vetskap om ändringen.

90 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande

eller öfverexekutor företräder sjukkassa, bevis hvaraf framgår, att han

den dag, beviset utfärdades, enligt sjukkasseregistret var behörig att

företräda sjukkassan, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det

myndigheten att ur den i 86 § omförmälda tryckta samling inhämta

upplysning, huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Hvad

i sådant afseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten

tillhanda utvisar skall för myndigheten äga vitsord, där ej

annat förhållande visas vara för handen.

91 §.

Det åligger sjukkassas styrelse att för hvarje räkenskapsår inom

två månader från det revisorernas berättelse framlades å sjukkassesammanträde

till tillsynsmyndigheten ingifva:

1) styrelsens och revisorernas berättelser samt styrkt afskrift af

protokoll, upptagande de å sjukkassesammanträde i anledning af nämnda

handlingar fattade beslut;

2) en i enlighet med fastställdt formulär upprättad och af styrelsen

underskrifven statistisk redogörelse rörande kassan och dess verksamhet

imder året.

Finner tillsynsmyndigheten nödigt att infordra ytterligare upplysningar,

skola sådana ofördröjligen lämnas af styrelsen.

Sjukkassas styrelse vare pliktig ej mindre att när som helst bereda

tillsynsmyndigheten eller dess ombud tillfälle att inventera kassans

Bill. till Biksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 155 Käft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 201.

medel samt att granska kassans räkenskaper ock öfriga handlingar än

äfven att lämna dem tillträde till sjukkassesammanträde.

92 §.

Nedgår antalet medlemmar af sjukkassa under etthundra eller, där

kassan registrerats med mindre antal medlemmar, under tjugufem, åligger

det styrelsen att ofördröjligen därom göra anmälan hos tillsynsmyndigheten.

I anledning af anmälan, som afser förstnämnda fall, har tillsynsmyndigheten

att, så snart ske kan, meddela beslut, huruvida det må

vara sjukkassan medgifvet att med mindre medlemsantal än etthundra

fortsätta sin verksamhet. Har sådant medgifvande lämnats och nedgår

sedermera medlemsantalet under tjugufem, skall anmälan därom af

styrelsen ofördröjligen göras hos tillsynsmyndigheten.

Har i fall, då begrafningshjälp för medlem af sjukkassa eller klass

i sjukkassa utfästs till högre belopp än tvåhundra kronor, antalet begrafningshjälpsförsäkrade

medlemmar af kassan eller klassen nedgått till tvåhundra

eller därunder, eller har antalet medlemmar af klass, som skall

meddela sjukhjälp eller bereda begrafningshjälp till belopp, ej öfverstigande

tvåhundra kronor, nedgått under hvad, på sätt i 19 § sägs,

är för meddelande af sjukhjälp eller utfästande af begrafningshjälp bestämdt,

åligger det likaledes styrelsen att om förhållandet ofördröjligen

göra anmälan hos tillsynsmyndigheten.

93 §.

Det tillkommer tillsynsmyndigheten att öfvervaka, att sjukkassas

verksamhet står i öfverensstämmelse med denna lag och kassans stadgar

äfvensom i öfrigt utöfvas på ändamålsenligt sätt; och har tillsynsmyndigheten

jämväl att ej mindre i fråga om sjukkassas bildande och affattande

af dess stadgar än äfven beträffande det lämpliga inrättandet

af dess verksamhet tillhandagå med råd och upplysningar.

Finner tillsynsmyndigheten, att afvikelse från denna lag eller kassans

stadgar förekommer eller att eljest anledning till anmärkning mot

kassans verksamhet föreligger, äger tillsynsmyndigheten meddela kassan

anvisning att vidtaga den åtgärd eller förändring af kassans verksamhet,

som pröfvas erforderlig; och må tillsynsmyndigheten jämväl i anvisningen

bestämma viss tid, inom hvilken anvisad åtgärd skall hafva

vidtagits.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

Har anvisning enligt denna § eller 24 § meddelats af tillsynsmyndigheten

och finnes sjukkassan icke tillbörligen ställa sig anvisningen

till efterrättelse, äger tillsynsmyndigheten hos rätten eller domaren

göra ansökning om åläggande för kassan att träda i likvidation.

Har sådan ansökning gjorts, skall rörande kungörelse om ansökningen

och förordnande af sysslomän samt angående underrättelse om sådant

förordnande för registrering gälla hvad i 61 § är föreskrifvet. Styrker

ej kassan å den utsatta tiden, att meddelad anvisning behörigen efterkommits,

förfil are rätten, att kassan skall träda i likvidation, och förordne

en eller flera likvidatorer att verkställa densamma.

94 §.

Om tillsynsmyndighetens beslut i ärende, som icke afser registrering,

så ock om beslut, hvarigenom registrering vägrats, skall skriftlig underrättelse

ofördröjligen öfverlämnas eller med allmänna posten försändas

till någon, hvilken äger företräda sjukkassan. Innefattar beslutet afgörande

af tvist, hvarom i 14 § sägs, eller anvisning enligt 24 eller

93 §§, eller har genom beslutet af sjukkassa gjord ansökning afslagits,

eller medgifvande, som med stöd af 16 eller 25 §§ eller 116 § 2 mom.

lämnats, blifvit återkalladt eller registrering af anmäldt förhållande

vägrats, skola i underrättelsen om beslutet skälen därför angifvas.

År sjukkassa eller annan, som enligt denna lag i ärende angående

kassan gjort framställning hos tillsynsmyndigheten, missnöjd med tillsynsmyndighetens

beslut, må, vid talans förlust, besvär öfver beslutet

hos Konungen anföras, där kassans styrelse har sitt säte å ort inom

Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands eller Västernorrlands län, före

klockan tolf å fyrtiofemte dagen och, där styrelsen har sitt säte å ort

inom annan del af riket, före klockan tolf å trettionde dagen från

beslutets dag.

95 §.

Närmare föreskrifter om tillsynsmyndighetens organisation samt

om sjukkasseregistrets förande och tillsynsmyndighetens verksamhet i

öfrigt äfvensom angående tid och sätt för utgifvande af den i 86 § omförmälda

samling "och dess öfversändande till vissa myndigheter meddelas

af Konungen.

96 §.

I enlighet med bestämmelser, som Konungen meddelar, skall utses

en sjukkassenämnd, bestående af medlemmar af sjukkassor eller leda
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

möter af deras eller fortsättningskassors styrelser, hvilken nämnd äger

att årligen sammanträda inför tillsynsmyndigheten för samråd med denna

myndighet i sjukkasseväsendet rörande angelägenheter.

Straffbestämmelser.

97 §.

Med böter från och med tjugufem till och med ettusen kronor

straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan för registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i

handling, som framlägges å sjukkassesammanträde, rörande sjukkassans

angelägenheter meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, hvilken använder någon sjukkassans tillgång

för ändamål, som, efter hvad han inser, är ett annat än det, för

hvilket samma tillgång är afsedd;

4) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges

å sjukkassesammanträde, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift

rörande sjukkassans angelägenheter eller uppsåtligen underlåter att

göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af honom granskats.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, ådömas, där förseelsen enligt

allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

98 §.

Åsidosättes föreskrift, som är meddelad i 24 § första stycket, 38 §,

46 § första stycket, 48 § sista stycket, 59 § första stycket, 79 § första

stycket eller 91 § eller försummas anmälan, som är föreskrifven i 92 §,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med

trehundra kronor.

Samma lag vare om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt

68 §, 69 § andra stycket eller 76 § åligger.

Förseelse mot 46 § första stycket, 48 § sista stycket eller 69 §

andra stycket må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom

målsägande anses såväl sjukkassan som hvarje medlem däraf.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20i.

37

99 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna

strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

100 §.

Rätt till understöd från sjukkassa kan icke öfverlåtas och må förty

ej tagas i mät för gäld.

101 §.

Sjukkassemedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller

kassans stadgar tillskynda kassan skada, svare för skadan, en för alla

och alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller medlemmar denna

lag eller kassans stadgar och tillskyndas tredje man därigenom skada,

vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvariga för skadan, en

för alla och alla för en.

102 §.

Sjukkassa vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

stadgarna har sitt säte.

103 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan för

registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där sjukkassans

styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

104 §.

Innehålla sjukkassas stadgar förbehåll, att tvister mellan kassan och

styrelsen eller ledamot däraf eller medlem af kassan skola hänskjutas

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 204.

till afgörande af en eller flera skiljemän, äge det förbehåll samma

verkan, som tillkommer skiljeaftal; och galle om påkallande af förbehållets

tillämpning hvad om stämning i 41 § finnes stadgadt.

2 kap. Om oregistrerade sjukkassor.

105 §.

Sjukkassa, hvilken ej blifvit registrerad enligt denna lag, kan ej

förvärfva fast egendom, ej heller inför domstol eller annan myndighet

göra fordran eller annan rättighet gällande.

106 §.

Handla ledamöter af styrelsen för sjukkassa, som icke blifvit registrerad

enligt denna lag, eller medlemmar af kassan eller andra å

kassans vägnar, svare de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit,

för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla

och alla för en.

3 kap. Om fortsättningskassor.

107 §.

Medlemskap i fortsättningskassa kan, där icke kassans stadgar

bestämma annorlunda, förvärfvas såväl af sjukhjälpsförsäkrade medlemmar

af sjukkassa, som anslutit sig till fortsättningskassan, som äfven

af sjukhjälpsförsäkrade medlemmar af annan sjukkassa.

Sjukkassa, som är ansluten till fortsättningskassa, är på grund

däraf pliktig att utöfva nödig sjukkontroll och uppbära medlemsbidrag

för fortsättningskassans räkning äfvensom att i öfrigt på sätt, som i

fortsättningskassans stadgar må vara föreskrifvet, tillhandagå fortsättningskassan

vid åtgärder i dess förvaltning.

Ej vare sjukkassa förment att samtidigt vara ansluten till mer än

en fortsättningskassa.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 204.

39

108 §.

Fortsättningskassa må ej registreras, med mindre dess medlemsantal

uppgår till femhundra. Därest särskilda omständigheter därtill

föranleda, kan registrering beviljas jämväl fortsättningskassa med lägre

antal medlemmar än nyss nämnts, dock ej under tvåhundra.

109 §.

Sjukkassa må ej åtaga sig att ansvara för gäldandet af bidrag,

som skola erläggas till fortsättningskassan af de sjukkassans medlemmar,

hvilka äro medlemmar af fortsättningskassan.

Af anslutning till fortsättningskassa föranledda kostnader för sjukkassa

skola anses såsom förvaltningskostnader och, hvad angår sjukkassa,

som meddelar högre begrafningshjälp än tvåhundra kronor,

såsom förvaltningskostnader för kassans sjukhjälpsverksamhet.

no §.

Firma, som fortsättningskassa antager, skall utmärka, att kassan är

fortsättningskassa.

in §•

Fortsättningskassa må ej meddela sjukhjälp åt annan än medlem.

Fortsättningskassa är pliktig att bereda enhvar medlem sjukhjälp

för den tid, som erfordras, för att han skall äga att för hvarje tidsperiod

af tolf månader bekomma sjukhjälp från sjukkassa, som han

tillhör, och fortsättningskassan för tillhopa etthundraåttio dagar. Dock

må i stadgarna bestämmas, att, där en sjukdom ensam eller i förening

med annan, som inträffat medan i följd af den förra väsentlig nedsättning

af arbetsförmågan ännu förefanns, redan föranledt meddelande af

sjukhjälp från sjukkassa och fortsättningskassan för tid, ej understigande

etthundraåttio dagar, ytterligare sjukhjälp från fortsättningskassan

ej skall utgå för nämnda sjukdomar.

112 §.

Särskild klass inom fortsättningskassa må icke meddela sjukhjälp,

med mindre antalet medlemmar i klassen uppgår till etthundra; dock

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

må, äfven efter det medlemsantalet nedgått under hvad nu nämnts, sjukhjälp

fortfarande tilldelas dem, som voro medlemmar i klassen, medan

dess medlemsantal ännu utgjorde minst etthundra.

113 §.

Nedgår antalet medlemmar i fortsättningskassa under femhundra

eller, om kassan registrerats med mindre antal medlemmar, under tvåhundra,

eller nedgår medlemsantalet i klass inom fortsättningskassa

under etthundra, åligger det styrelsen att ofördröjligen om förhållandet

göra anmälan hos tillsynsmyndigheten. I anledning af anmälan, som

afser förstnämnda fall, har tillsynsmyndigheten att, så snart ske kan,

meddela beslut, huruvida det må vara fortsättningskassan medgifvet

att med mindre medlemsantal än femhundra fortsätta sin verksamhet.

Har sådant medgifvande lämnats och nedgår sedermera medlemsantalet

under tvåhundra, skall anmälan därom af styrelsen ofördröjligen göras

hos tillsynsmyndigheten.

Åsidosättes i denna § stadgad skyldighet att göra anmälan, straffes

den försumlige med böter från och med fem till och med trehundra

kronor.

114 §.

Fortsättningskassa skall träda i likvidation,

1) då medlemsantalet, där det vid registreringen utgjorde femhundra

eller mera, nedgått under femhundra och tillsynsmyndigheten

enligt meddeladt beslut funnit det icke kunna medgifvas kassan att med

mindre medlemsantal än femhundra fortsätta sin verksamhet samt sistnämnda

tal icke åter uppnåtts inom tre månader;

2) då medlemsantalet, där tillsynsmyndigheten funnit skäligt lämna

sådant medgifvande, som nyss angifvits, eller kassan registrerats med

mindre antal medlemmar än femhundra, nedgått under tvåhundra och

detta tal ej åter uppnåtts inom tre månader;

3) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse i

stadgarna kassan skall upphöra med sin verksamhet.

115 §.

Så vidt ej annat framgår af hvad ofvan i detta kapitel är stadgadt,

skola de med afseende å sjukkassa gifna bestämmelser i tillämpliga

delar gälla jämväl beträffande fortsättningskassa.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

41

4 kap. Öfvergångsbestämmelser.

116 §.

Mom. 1. Sökes registrering af sjukkassa eller fortsättningskassa,

som utöfvat verksamhet innan denna lag träd! i kraft, skall vid

ansökningen fogas dels, därest kassan ej är registrerad enligt lagen om

sjukkassor den 30 oktober 1891, de i 5 § 2 mom. angifna handlingar

eller, där kassan är registrerad enligt nämnda lag, de i sagda mom.

vid 1) och 2) omförmälda handlingar, dels ock redogörelse för kassans

tillgångar och skulder äfvensom, där kassan skall meddela begrafningshjelp

till högre belopp än tvåhundra kronor, uppgift angående hvilka

tillgångar, enligt beslut å sammanträde eller annorledes gifven bestämmelse,

äro afsedda för kassans sjukhjälpsverksamhet och hvilka för dess

begrafningshjälpsverksamhet, så ock hvilka skulder skola räknas belasta

hvardera af nämnda verksamhetsgrenar. Anser tillsynsmyndigheten

ytterligare upplysningar angående kassans verksamhet eller dess medlemmar

erforderliga, skola sådana på anmodan ofördröjligen meddelas

af kassans styrelse.

År kassan registrerad enligt lagen den 30 oktober 1891, skall i

ansökningen uppgifvas, utöfver hvad i 5 § 1 mom. stadgas, jämväl hos

hvilken myndighet kassans registrering skett.

Äsidosättes i denna § stadgad skyldighet att meddela upplysningar,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med trehundra

kronor.

Mom. 2. Sökes registrering af sjukkassa, hvilken utöfvat verksamhet

innan denna lag trädt i. kraft och som utfäst begrafningshjälp

till högre belopp än tvåhunda kronor, äge på tillika därom gjord

ansökning tillsynsmyndigheten, änskönt kassans medlemsantal ej

öfverstiger tvåhundra, med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter

medgifva, att kassan må, utan afseende å hvad i första punkten

af 16 § andra stycket stadgas, utfästa begrafningshjälp till belopp,

öfverstigande tvåhundra kronor. Dylikt medgifvande må af tillsynsmyndigheten

återkallas, när helst skäl därtill föreligger.

Mom. 3. Varder sjukkassa eller fortsättningskassa, som är registrerad

enligt lagen den 30 oktober 1891, registrerad enligt denna

lag, skall underrättelse om den nya registreringen af tillsynsmyndigheten

ofördröjligen meddelas den myndighet, hos hvilken den förra

Bill. till Piksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afä. 155 Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20d.

registreringen skett; ock varde kassan afförd nr det hos sistnämnda

myndighet förda register öfver sjukkassor.

Mom. 4. År någon vid den tid, då en enligt lagen den 30

oktober 1891 registrerad sjukkassa varder registrerad enligt denna

lag, medlem af kassan allenast för beredande af begrafningshjälp, och

har han, där han inträdt i kassan uteslutande för nämnda ändamål,

vunnit inträde före denna lags utfärdande, eller har han, där inträdet

skett såväl för erhållande af sjukhjälp som för beredande af begrafningshjatp,

på grund af åtnjuten sjukhjälp förlorat rätt att från kassan

bekomma ytterligare sådant understöd, vare han, utan hinder af hvad i

9 § första punkten stadgas, berättigad att allenast för beredande af begrafningshjälp

kvarstå i kassan, jämväl sedan densamma blifvit registrerad

enligt denna lag.

År någon vid tiden för denna lags utfärdande medlem af särskilda

registrerade sjukkassor, äge han utan hinder af bestämmelsen i första

punkten af 12 § första stycket kvarstå i dessa kassor, jämväl sedan

desamma blifvit registrerade enligt denna lag. Afflyttar den, hvilken

sålunda kvarstår i skilda kassor, från verksamhetsområdet för någon af

kassorna till ort, som ligger inom området såväl för kassa, hvilken

den flyttande tillhör, som för annan kassa, vare den förra af sistnämnda

kassor pliktig utöfva den i 14 § omförmälda sjukkontroll.

117 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1911, och upphör

lagen om sjukkassor den 30 oktober 1891 vid samma tidpunkt att gälla;

dock att, därest sjukkassa eller fortsättningskassa vid nämnda tid är

registrerad enligt sistnämnda lag, densamma skall fortfara att gälla

för kassan, intill dess kassan blifvit registrerad enligt denna lag, likväl

ej längre än till utgången åt femte året från det denna trädt i kraft.

Rättigheter och skyldigheter, Indika uppkommit innan denna lag

blifvit gällande för kassa, skola bedömas efter äldre lag, hvarvid dock

skall gälla, att kassa, som ej registrerats enligt denna lag, icke må hos

domstol eller annan myndighet göra rättighet, som ofvan nämnts, gällande,

sedan denna lag vunnit tillämplighet å kassan.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

43

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 11 mars 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Chefen för civildepartementet statsrådet grefve Hamilton yttrade:

»Den 29 november 1907 meddelade Knngl. Maj:t chefen för civildepartementet

nådigt bemyndigande att tillkalla sakkunniga för att inom

departementet biträda vid uppgörande af förslag till ny lagstiftning om

sjukkassor. På grund af detta bemyndigande uppdrog departementschefen

åt tre sakkunniga, bland dem t. f. registratorn, filosofie licentiaten

Karl Axel Rydin, att för nämnda ändamål biträda inom departementet.

Efter det emellertid de jämte t. f. registratorn Rydin tillkallade

den 3 april 1908 på gjorda ansökningar af mig entledigats från

det nämnda uppdraget, anmodade jag samma dag landssekreteraren Per

Axel Victor Schotte och hofrättsrådet Karl Johan Stenström att i förening

med t. f. registratorn Rydin fullgöra ifrågavarande uppdrag med

det syftemål, att den på frivillighetens grund hvilande sjukkasseverksamheten

inom landet måtte blifva så reglerad, att densamma komme

att utöfvas på ett från såväl det allmännas som den enskilde sjukkassemedlemmens

synpunkt rationellt sätt.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

De sålunda såsom sakkunniga tillkallade aflämnade den 30 juni 1909

betänkande med förslag till

lag om registrerade sjukkassor,

lag om ändrad lydelse af 10 § i förordningen om tioårig preskription

och om årsstämning den 4 mars 1862,

lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen

samt

lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken.

Öfver förslaget till lag om registrerade sjukkassor kafva därefter

kommerskollegium ock riksförsäkringsanstalten äfvensom styrelsen för

Sveriges allmänna sjukkasseförbund efter nådiga remisser afgifvit underdåniga

yttranden.

Vid den granskning, jag ägnat sistnämnda lagförslag, kar jagansett

mig böra godkänna de hufvudgrunder, på hvilka detsamma blifva

byggdt. Beträffande några särskilda delar af förslaget kar jag dock

funnit mig böra låta detsamma undergå ändring, af skäl ock på sätt

jag nu ankåller att få närmare utveckla.

I fråga till en början om den nya lagstiftningens tillämpligketsområde,

så var det ifrågavarande förslaget ej afsedt att helt ock liållet

ersätta nu gällande lag om sjukkassor den 30 oktober 1891.. Enligt

förslaget skulle väl alla sjukkassor, som meddela allenast sjukkjälp,

falla under den njm lagstiftningen, men däremot icke alla sådana sjukkassor,

kvilka bereda såväl sjukkjälp som begrafningskjälp. Utom förslaget

voro nämligen ställda de sjuk- ock begrafningskjälpskassor, kvilka

bereda begrafningskjälp till kögre belopp än 500 kronor; ock skulle

för dessa kassor 1891 års lag tills vidare fortfara att vara gällande.

Anledningen till denna förslagets ståndpunkt var, enligt kvad motiven

utvisa, att meddelande af kögre begrafningskjälp än 500 kronor måste,

såsom varande att likställa med egentlig lifförsäkring, anses falla utom

sjukkasseverksamketens behöriga område och tillika påkalla en strängare

försäkringsmässig reglering, än som kunde med säkerhet påräknas eller

lämpligen fordras af sjukkassorna, kvilka ofta vore jämförelsevis små

sammanslutningar och för kvilka enkelhet ock billighet i organisation

ock verksamhetssätt vore af framstående vikt. Då nu åtskilliga andra

understödsföreningar än sjukkassor drefve en verksamhet, hvilken i

likhet med beredande af begrafningshjälp till kögre belopp afsåge verklig

lifförsäkring, samt det vore att förvänta, att dessa andra understödsföreningars

verksamhet komme att inom en snar framtid göras till föremål

för reglering genom särskild lagstiftning, så syntes det vara naturligt

ock lämpligt, att denna reglering finge omfatta jämväl nu åsyftade

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

begrafningshjälpsverksamhet. Af dessa skäl både sjukkassor med högre

begrafningshjälp än 500 kronor ställts utom förslaget; och skulle, i afbidan

på nyssberörda särskilda lagstiftning, för dylika kassor, såsom

nämndt, 1891 års lag vara tills vidare gällande.

Efter det de sakkunnigas betänkande afgafs, har också Kungl. Maj:t

fattat beslut om verkställande af utredning och utarbetande af förslag

till lagstiftning om förutnämnda andra understödsföreningars verksamhet.

Arbetet därmed har sedan någon tid pågått; och har, enligt hvad

jag inhämtat och såsom var att förvänta, därvid befunnits, att i hvarje

fall en verksamhet för beredande af begrafningshjälp till så högt belopp,

som nu är i fråga, måste anses tarfva en i sådan grad efter vissa

strängare grunder anpassad reglering, att densamma icke torde lämpa sig

att bedrifvas i samband med beredande af sjukhjälp och under villkor,

som funnits vara för detta senare slag af understödsverksamhet lämpliga.

Då sålunda visat sig, att sjukhjälpsverksamhet icke bör förenas

med beredande af högre begrafningshjälp, har jag funnit det riktigt, att

redan nu i den nya lagstiftningen för sjukkassorna intages förbud för

sjukkassa att meddela sådan begrafningshjälp. Enär vid sådant förhållande

den nya lagstiftningen kommer att omfatta all sjukkasseverksamhet,

bör i sammanhang med dess införande 1891 års lag om sjukkassor

helt och hållet sättas ur kraft. Af hvad nu anförts påkallad

ändring i de sakkunnigas förslag har jag låtit vidtaga.

Den svenska sjukkasserörelsen, hvilken nått sådan utveckling,

att den för närvarande omfattar närmare 2,400 registrerade sjukkassor

med inemot 600,000 medlemmar, framhäfver själf med eftertryck, att

den tillgodoser den synnerligen betydliga samhällsuppgift, som afser

de mindre bemedlade samhällslagrens försäkring mot följderna i ekonomiskt

och jämväl åtskilliga andra afseenden af arbetskraftens brytande

genom sjukdom. Erkännandet af, att så sker, utgör också grunden därtill,

att sjukkassorna af staten tillerkänts såväl ekonomiskt understöd som

andra förmåner. Skall emellertid en frivillig sjukkasseverksamhet kunna

fylla denna samhälleliga uppgift i en omfattning, som efter förhållandena

svarar emot hvad i vissa främmande länder åsyftats genom anordnande af

på tillträdestvång grundade offentliga sjukkassor och som bör föranleda

sjukkassornas understödjande, såsom ifrågasatt är, i långt större grad än

hittills skett, så erfordras uppenbarligen i främsta rummet, att sjukkassorna

stå öppna att mottaga i allmänhet enhvar mindre bemedlad samhällsmedlem.

Sjukkassorna få således icke göra sig i otillbörlig grad slutna.

Å andra sidan lärer det vara oförnekligt, att, så länge sjukkasseverksamheten

är grundad på frivillig sammanslutning för dess ändamål,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

det är såväl därmed oförenligt som ock ekonomiskt ogörligt att genom

tvingande föreskrifter söka bereda enhvar mindre bemedlad möjlighet

till inträde i sjukkassa. Med hänsyn hufvudsakligen härtill hafva i det

förevarande förslaget sjukkassorna bibehållits vid rätten att själfva bestämma

villkoren för vinnande af inträde i dem. Af motsvarande skäl

har ej heller beträffande medlems skiljande från sjukkassan till grund för

förslaget ansetts kunna läggas den principen, att medlems uteslutande finge

ske allenast på grunder, som blifvit angifna i själfva lagen. Rätten till

uteslutning bär dock ej lämnats alldeles obegränsad för sjukkassorna.

I ändamål af begränsning därutinnan innehåller nämligen förslaget dels

bestämmelse, att uteslutning öfver hufvud taget ej må ske af andra

grunder än i stadgarna eller lagen blifvit bestämda, och dels särskilda

förbud att såsom uteslutningsgrunder i stadgarna upptaga vissa omständigheter,

afseende praktiskt särskildt betydelsefulla förhållanden, såsom

försämradt hälsotillstånd, öfverskridande af viss ålder m. fl.

Vid öfvervägande af hvad i nu förevarande hänseenden sålunda

föreslagits har det väl icke undgått min uppmärksamhet att, på sätt i

förslagets motiv jämväl framhålles, de föreslagna bestämmelserna icke

utesluta möjligheten häraf, att sjukkassa i fråga om intagande af medlemmar

och deras uteslutande förfär på ett sätt, som strider mot sjukkasseverksamhetens

uppgift. Men man torde dock, enär fråga ju är

om frivilliga sjukkassor, vara förhindrad att i större omfattning meddela

tvingande föreskrifter på ifrågavarande områden; och tror jag mig

därjämte kunna i det hela biträda den uti förslagets motiv uttalade

uppfattningen, att inom sjukkassornas verksamhet insikt och ansvarskänsla

inför dess samhälleliga uppgift må erkännas hafva allt starkare

kommit till synes.

Emellertid har i förevarande ämne min uppmärksamhet riktats på

ett särskildt förhållande. Det förekommer icke sällan, att sjukkassas

stadgar såsom villkor för medlemskap i kassan uppställa fordran på ledamotskap

i viss annan förening. Vid 1907 års utgång gällde dylikt villkor

för 257 registrerade kassor — motsvarande omkring 11 procent af

samtliga sådana kassor — med ett sammanlagdt medlemsantal af något

mer än 41,000. Det torde ej kunna förnekas, att bestämmelser af ifrågavarande

slag i sjukkassornas stadgar kunna vara olämpliga. Möjligheten

att vinna inträde i och kvarstå i kassa göres därigenom beroende

af omständigheter, som äro eller åtminstone kunna vara alldeles

främmande för sjukkasseverksamhetens eget ändamål; och lätteligen

kan sjukkassans verksamhet komma i ofördelaktigt beroende af en annan

förening med för denna verksamhet främmande uppgifter och intressen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition No 204.

Till förebyggande af de värsta olägenheterna bar jag ansett mig böra

i det upprättade förslaget införa dels det stadgandet, att ledamotskap

i annan förening må göras till villkor för medlemskap i sjukkassa

allenast genom bestämmelse därom i de vid kassans registrering för

densamma gällande stadgarna, och dels den föreskriften, att medlem af

sjukkassa, för hvilken dylikt villkor gäller, icke, såframt han tillhört

kassan fem. år, kan uteslutas på grund däraf, att ledamotskapet i den

andra föreningen för honom upphört. Dessa bestämmelser, till hvilka

förebilder förekomma i vissa främmande länders lagstiftning, synas mig

icke innefatta något otillbörligt ingrepp i sjukkassornas frihet.

Efter det ifrågavarande lagförslag rörande sjukkassor upprättats,

har lagrådet afgifvit utlåtande öfver förslag till lag om föreningar; och

bär med anledning af i utlåtandet gjorda erinringar samma lagförslag

blifvit inom justitiedepartementet öfverarbetadt. För vinnande af en

naturligen önskvärd öfverensstämmelse mellan särskild! de föreningsrättsliga

bestämmelser, som skola gälla för föreningar af olika slag,

bär jag låtit i erforderliga delar omarbeta sjukkasselagförslaget till, så

vidt sakens natur synts medgifva, noggrann öfverensstämmelse med

det öfverarbetade föreningslagförslaget.

Det är hufvudsakligen i de af mig nu angifna delar, de såsom sakkunniga

tillkallades förslag till lag om sjukkassor undergått ändring

inom civildepartementet. Ofriga i samband härmed vidtagna ändringar

äro väsentligen af blott formell art.»

Sedan departementschefen härpå i korthet redogjort för det hufvudsakliga

innehållet i förut ej särskild! anmärkta delar af det inom civildepartementet

utarbetade förslaget till lag om sjukkassor, anförde departementschefen

vidare:

»På sätt jag ofvan omnämnt hade vid det af de sakkunnige afgulna

förslaget till lag om registrerade sjukkassor fogats tre andra lagförslag,

afseende sådan ändrad lydelse af vissa gällande lagrum, som

befunnits nödig för att göra samma lagrum tillämpliga å registrerade

sjukkassor. Emellertid hafva i samband med förutnämnda inom justitiedepartementet

affattade förslag till lag om föreningar utarbetats särskilda

förslag till lagar om ändrad lydelse af samtliga ofvanberörda

lagrum, förnämligast i syfte att bringa alla i den föreslagna föreningslagen

afsedda föreningar under ifrågakomna lagrums giltighetsområde.

Då nu, på sätt som framgår af 1 § i sjukkasselagförslaget samt

110 § i föreningslagförslaget och flera lagställen, sjukkassorna äro

föreningar, bör enligt min uppfattning vara otvifvelaktigt, att jämväl

sjukkassorna äro betecknade med det uti omförmälda, i samband med

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 204.

föreningslagförslaget upprättade lagförslag använda ordet »förening».

Ifrågakomma af de sakkunniga vid deras förslag till lag om registrerade

sjukkassor fogade tre andra lagförslag hafva fördenskull enligt min

mening blifvit öfverflödiga; och hafva de alltså icke föranledt någon

min vidare åtgärd.»

Departementschefen hemställde härefter, att Kungl. Maj:t behagade

för det ändamål, 87 § regeringsformen omförmäler, inhämta lagrådets

utlåtande öfver det såsom bilaga till detta protokoll fogade, inom civildepartementet

upprättade förslag till lag om sjukassor.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 204.

49

Förslag

till

Lag om sjukkassor.

1 kap. Om registrerade sjukkassor.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Sjukkassa, eller sådan förening för inbördes understöd, som afser

att utan affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse bereda antingen

enbart sjukhjälp eller ock såväl sjukhjälp som begrafningshjälp, må

kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad.

Sjukkassa, hvilken allenast meddelar sjukhjälp samt afser att bereda

sådant understöd endast åt medlemmar af andra sjukkassor och uteslutande

eller hufvudsakligen för tid, för hvilken dessa medlemmar på

grund af redan åtnjuten sjukhjälp icke äro berättigade att för inträffad

sjukdom bekomma dylikt understöd från de särskilda kassorna, benämnes

härnedan i denna lag fortsättningssjukkassa.

Huruvida och i hvilken mån hvad i 2—106 §§ stadgas beträffande

sjukkassa är tillämpligt jämväl med afseende å fortsättningssjukkassa,

därom skils i 107—117 §§.

2 §•

Registrerad sjukkassa vare ej tillåtet att meddela högre begrafningshjälp

än femhundra kronor, ej heller att utöfva verksamhet, som i förhållande

till kassans verksamhet enligt 1 § är att anse såsom särskild

rörelse.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 155 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

3 §•

Registrerad sjukkassa kan förvärfva rättigheter och ikläda sig

skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka, kära och

svara.

För registrerad sjukkassas förbindelser häfta allenast kassans tillgångar,

förfallna men ej gnidna afgifter och andra bidrag inräknade.

Om sjukkassas bildande.

4 §•

Sjukkassa skall för att kunna vinna registrering bestå af minst

etthundra medlemmar samt hafva i enlighet med denna lag antagit

stadgar och utsett styrelse. Därest särskilda omständigheter därtill

föranleda, kan registrering beviljas jämväl sjukkassa med mindre medlemsantal

än nyss nämnts, dock ej under tjugufem.

5 §•

Mom. 1. Ansökning om sjukkassas registrering skall göras af dess

styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas:

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,

deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna sjukkassans firma ej skall utöfvas

allenast af styrelsen, hvilken eller Indika, hvar för sig eller gemensamt,

sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist.

Mom. 2. Vid ansökningen skola fogas:

1) två exemplar af kassans stadgar;

2) afskrift af protokoll vid sammanträde med kassans medlemmar,

utvisande att stadgarna blifvit antagna och styrelse utsedd;

3) enligt fastställda formulär affattade uppgifter rörande medlemmarnas

antal samt fördelning efter kön, åldersklasser och yrkesgrupper

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

äfvensom angående af samfund, inrättning eller enskild gjord utfästelse

af bidrag till kassan.

De vid 1)—3) angifna handlingar skola vara till riktigheten styrkta

af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade

namnunderskrifter.

6 §•

Sjukkassas stadgar skola angifva:

1) kassans firma;

2) huruvida kassan skall meddela allenast sjukhjälp eller därjämte

begrafningshj älp;

3) hvilket område kassans verksamhet skall omfatta;

4) den ort inom riket, där kassans styrelse skall hafva sitt säte;

5) de villkor, som skola gälla för inträde i kassan;

6) sjukhjälpens beskaffenhet och storlek samt förekommande begrafningshj

älps belopp äfvensom tid och villkor för åtnjutande af nämnda

understöd;

7) de fasta medlemsafgifternas belopp eller nöjaktiga grunder för

beräknandet däraf, äfvensom huruvida och till hvilket belopp eller efter

hvilka grunder annan afgift till sjukkassan skall erläggas;

8) huruvida uttaxering å medlemmarna skall kunna äga rum, äfvensom

i hvilken ordning beslut därom skall fattas och efter hvilka grunder

beslutad uttaxering skall verkställas;

9) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet;
10)

huru medel, som icke äro erforderliga för löpande utgifter,

skola göras fruktbärande och säkerhetshandlingar förvaras;

11) huru medel, hvilka på grund af medgifvande, som omförmäles

i 25 §, icke skola afsättas till fond, må användas;

12) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

13) huru ofta ordinarie sjukkassesammanträde skall hållas;

14) det sätt, hvarpå kallelse till sjukkassesammanträde skall ske

och andra meddelanden bringas till de röstberättigades kännedom, äfvensom

den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast

skola vara vidtagna; samt

15) huru i händelse af kassans upplösning med behållna tillgångar

skall förfaras.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

7 §•

Sjukkassas firma skall innehålla ordet »sjukkassa» samt, där sjukkassan

skall bereda jämväl begrafningshjälp, utmärka detta förhållande.

I sjukkassas firma må ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar

ett bolagsförhållande, ej intagas på sådant'' sätt, att däraf kan

föranledas det misstag, att firman innehafves af ett bolag. Ej heller

må sjukkassas firma innehålla såväl ordet »ömsesidig» som ordet »försäkring».

Firman skall tydligt skilja sig från annan enligt denna lag registrerad,

ännu bestående sjukkassas firma.

Om medlems inträde i och afgång ur sjukkassa.

8 §-

I sjukkassas stadgar må icke föreskrifvas, att kassans medlemsantal

ej får öfverstiga visst tal.

Ledamotskap i förening eller annat samfund må göras till villkor

för medlemskap i sjukkassa allenast genom bestämmelse därom i de

vid kassans registrering gällande stadgar.

9 §•

I sjukkassa må icke någon vinna inträde eller kvarstå allenast för

beredande af begrafningshjälp. Dock äge sjukkassa i stadgarna bestämma,

att medlems make kan vinna inträde i kassan uteslutande för

nämnda ändamål, äfvensom att medlem, hvilken på grund af föreskrift

i stadgarna, som omförmäles i 15 § 7 mom., icke äger att för viss

eller vissa sjukdomar bekomma ytterligare sjukhjälp från kassan, må

kunna uteslutande för beredande af begrafningshjälp kvarstå i densamma.

10 §.

Medlem skall äga att efter skriftlig anmälan när som helst utträda

ur sjukkassan.

11 §■

Medlem af sjukkassa kan icke därur uteslutas af andra grunder

än i stadgarna må hafva angifvits eller i denna lag bestämmas.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204. 53

Stadgarna må ej innehålla, att medlem kan uteslutas på den grund,

att lian öfverskrida viss ålder, eller att lians hälsotillstånd försämrats

ellei att han redan 1 någon viss utsträckning bekommit sjukhjälp. Ei

heller ma 1 stadgarna upptagas bestämmelse, som innebär rätt att utesluta

medlem hvilken tillhört kassan ett år, på grund däraf att han

arayttat från kassans varksamhetsområde till ort inom riket, eller medlem,

hvilken tillhört kassan fem år, på grund däraf att hans medlem?.

,fP \ Y188 bening eller annat samfund upphört, eller medlem, hvilken

tillhört kassan tio år eller, där han uppnått fyrtiofem års ålder, fem år,

pa grund däiaf att han lämnat visst yrke eller viss anställning.

Beträffande medlem, i fråga om hvilken något till uteslutning berättigande

förhållande ej föreligger, må icke för hans rätt att kvarstå i

kassan andra eller . högre afgifter bestämmas eller eljest andra villkor

uppställas, än som i allmänhet skola gälla för kassans medlemmar.

12 §.

Å samma tid må icke någon vara medlem af mer än en sjukkassa.

Bock utgör medlemskap i sjukkassa, som är under likvidation eller i

konkurstillstånd, ej hinder för inträde i annan kassa.

... Varder, efter det sjukkassas konkurs vid dess afslutande befunnits

lämna öfverskott, enligt 79 § beslutadt, att kassans verksamhet skall

ortsattas, vare medlem af kassan, hvilken på grund af konkursen in
tradt

1 annan kassa, skyldig att utan uppskof utträda ur endera af

kassorna.

Finnes någon obehörigen tillhöra mer än eu sjukkassa, äge han

kvarsta allenast 1 den kassa, 1 hvilken han först inträdt, och varde förty

utesluten ur kassa, däri han senare vunnit inträde.

13 §.

Har medlem utträdt ur sjukkassa eller därur uteslutits eller aflidit,

äge kassan ändock rätt att utfå såväl afgift, hvilken enligt stadgarna

skall erläggas för den tidsperiod, hvarunder afgången ägt rum, som ock

hvad å den afgångne belöper enligt beslut om uttaxering, som fattats

före anmälan om utträdet, beslutet om uteslutningen eller dödsfallet.

t YL1 s*a(%arna det belopp, som för kalenderår må medelst uttaxering

utkräfvas af medlem, begränsad!, och fattas beslut om uttaxering, vare

dock medlem, som ej biträdt beslutet och ofördröjligen anmäler sig till

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 204.

utträde, ej pliktig att erlägga livad enligt beslutet å honom belöper.

Innehålla sjukkassas stadgar bestämmelse, som inskränker den rätt för

kassan, hvarom nu stadgats, lände den bestämmelse till efterrättelse.

Då medlem utträdt eller uteslutits ur sjukkassa, må han ej utbekomma

något af kassans tillgångar.

14 §.

Har medlem afflytta! från sjukkassans verksamhetsområde till ort,

som ligger inom området för annan sjukkassas verksamhet, är sistnämnda

kassa pliktig att på anmodan af den kassa, medlemmen tillhör,

utan ersättning tillhandagå densamma med nödig sjukkontroll

öfver medlemmen. År den nya boningsorten belägen inom området

för mer än en sjukkassas verksamhet, åligger nu stadgad skyldighet

den af kassorna, som med afseende å medlemmarnas personliga förhållanden

är närmast jämförlig med den kassa, den flyttande tillhör. År

denne medlem dels af sjukkassa, som är under likvidation eller i konkurstillstånd,

dels ock af annan sjukkassa, skall ^för jämförelse, hvarom

nyss nämnts, hänsyn tagas allenast till sistnämnda kassa.

Tvist, huruvida eller i hvilken omfattning kassa är pliktig att i

förut angifna hänseende tillhandagå annan sjukkassa, afgöres af tillsynsmyndigheten.

Där ej sjukkassas stadgar bestämma annorlunda, åligger det medlem,

som afflytta!- från kassans verksamhetsområde eller utom samma

område ombyter boningsort eller återflyttar till ort inom nämnda område,

att om den nya boningsorten ofördröjligen göra skriftlig anmälan,

vid äfventyr att varda förlustig rätt till understöd från kassan för den

tid, som förflyter, intill dess sådan anmälan skett.

Om understöd.

15 §.

Mom. 1. Sjukkassa må icke meddela sjukhjälp åt annan än den,

som för erhållande af sådant understöd är medlem af kassan (sjukhjälpsförsäkrad

medlem).

Mom. 2. Sjukkassas förpliktelse att meddela sjukhjälp kan icke

med afseende å sjukdomens art inskränkas i vidare mån, än att medelst

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

föreskrift i stadgarna må bestämmas, att sjukhjälp ej skall utgå för

sjukdom, som den sjuke afsiktligt eller vid föröfvande af handling!

för hvilken straff ådömts honom, ådragit sig. Såsom sjukdom enlig,

denna lag anses icke sjukdomsliknande tillstånd, som allenast beror af

hög ålder.

Mom. 3. Sjukhjälp på grund af viss sjukdom skall utgå i enlighet

med de bestämmelser, hvilka voro gällande den dag, för hvilken sjukhjälp

på grund af sjukdomen först meddelades.

Mom. 4. Sjukhjälp skall minst omfatta vård å sjukhus eller läkarvård

jämte läkemedel eller visst belopp i penningar, för själfförsörjande

medlem ej understigande en krona för söckendag.

Mom. 5. Sjukhjälp i. penningar skall antingen vara bestämd till

ett för kassans alla sjukhjälpsförsäkrade medlemmar eller, där kassan

är indelad i klasser på sätt i 19 § sägs, för alla dylika medlemmar af

samma klass lika belopp eller ock vara satt i visst förhållande till

sjukhjälpsförsäkrad medlems på i stadgarna angifvet sätt fastställda

inkomst under viss tid.

Monn. 6. Sjukkassa är icke, så vidt ej annorlunda bestämts i

stadgarna, pliktig meddela sjukhjälp, med mindre sjukdomen medfört

väsentlig nedsättning al arbetsförmågan. Sjukkjälp, som består af vård

å sjukhus eller läkarvård jämte läkemedel, skall meddelas så snart ske

kan. Sjukhjälp, som utgår i penningar, må gifvas allenast om sjukdomen

varat minst tre dagar och skall meddelas sist från och med

sjunde dagen, räknadt från och med den dag väsentlig nedsättning af

arbetsförmågan inträdt, eller, därest enligt stadgarna anmälan om sjukdomsfallet

är villkor för erhållande af sjukhjälp i penningar och sådan

anmälan gjorts senare än nämnda sjunde dag, från och med den dag

anmälan skett. Medlem, till hvilken sjukhjälp börjat utgå, skall äga

att utan afbrott bekomma sadant understöd, så länge väsentlig nedsättning

af arbetsförmågan fortvarar, intill dess för den sjuke tiden för

åtnjutande af sjukhjälp (sjukhjälpstiden) gått till ända.

Mom. 7. Sjukhjälpstiden skall utgöra minst nittio dagar för hvarje

tidsperiod, omfattande tolf på hvarandra följande månader; dock kan i

stadgarna meddelas föreskrift af innebörd, att medlem, hvilken på grund

af viss sjukdom åtnjutit sjukhjälp för bestämd tid, ej understigande nittio

dagar, icke skall äga att ytterligare bekomma sjukhjälp från kassan för

samma, sjukdom, ej heller för annan sjukdom, som inträffat medan

väsentlig nedsättning af arbetsförmågan till följd af den förra sjukdomen

förefanns. Skulle med tillämpning af de för sjukkassa gällande bestämmelser

om sjukhjälpstid medlem, som träffats af olycksfall, ej äga rätt

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

till sjukhjälp för de första sextio dagarna efter olycksfallet, vare kassan

likväl alltid pliktig bereda medlemmen sjukhjälp för samma tid, dock

med iakttagande att jämväl härvid skali gälla, hvad ofvan i 6 mom.

särskild! stadgats beträffande sjukhjälp, som utgår i penningar.

Mom. 8. I hvad mån undantag från ofvan i denna § gifna bestämmelser

må äga rum, stadgas i 18 §.

16 §.

Begrafningshjälp skall åt hvarje för beredande af sådant understöd

i sjukkassan upptagen medlem (begrafningshjälpsförsäkrad medlem) utfästas

att utgå med visst belopp.

Ej må högre begrafningshjälp än tvåhundra kronor utfästas, med

mindre antalet af kassans begrafningshjälpsförsäkrade medlemmar öfverstiger

tvåhundra. Har i sjukkassa, som utfäst begrafningshjälp till

högre belopp än tvåhundra kronor, antalet begrafningshjälpsförsäkrade

medlemmar nedgått till tvåhundra eller därunder, ankomme på tillsynsmyndigheten

att efter ansökning af kassan medgifva, att begrafningshjälp

ändock må af kassan utfästas till belopp, öfverstigande tvåhundra

kronor. Dylikt medgifvande må af tillsynsmyndigheten återkallas, när

helst skäl därtill föreligger.

Begrafningshjälpsbeloppet skall, så vidt ej annat föranledes af hvad

ofvan i denna paragraf stadgats, vara lika för kassans alla begrafningshjälpsförsäkrade

medlemmar eller, där kassan är indelad i klasser, för

alla dylika medlemmar af samma klass.

Begrafningshjälp må ej af sjukkassa utgifvas i anledning af annans

än begrafningshjälpsförsäkrad medlems frånfälle.

17 §•

Därest enligt sjukkassas stadgar läkarintyg angående inträdessökandes

hälsotillstånd icke fordras, må stadgarna ej medgifva vare sig

rätt till sjukhjälp för sjukdom, som inträffar under de sextio första

dagarna efter inträdet i kassan, eller rätt till begrafningshjälp på grund

af dödsfall under samma tid. Hvad nu stadgats gälle dock icke, om

sjukdomen eller dödsfallet orsakats af olycksfall, som inträffat efter inträdet

i kassan, och äge ej heller tillämpning beträffande medlem, hvilken

på grund af sin anställning varit pliktig att inträda i kassan.

Upptages i sjukkassas stadgar bestämmelse, innebärande att sjukhjälp

ej skall utgå för sjukdom, som inträffar innan viss tid förflutit

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungi. Matris Nåd. Proposition N:o 204.

från inträdet i kassan, må denna tid icke sättas längre än etthundratjugu

dagar. Sådan bestämmelse må ej afse sjukdom till följd af olycksfall,

som inträffat efter inträdet i kassan.

Sjukkassa, hvars sjukhjälpstid är längre än den enligt 15 § 7 mom.

kortaste tillåtna, må genom föreskrift i stadgarna kunna bestämma, att

rätten till sjukhjälp för den öfverskjutande tiden skall vara på visst sätt

inskränkt. Dylik föreskrift vare dock icke gällande beträffande sjukhjälp,

som jämlikt nämnda lagrum skall utgå för sjukdom till följd af

olycksfall.

Genom bestämmelse i sjukkassas stadgar må kunna föreskrifvas,

att medlem, hvilken i anledning af uppkommen sjukdom jämlikt lag

eller utfästelse är berättigad att af annan erhålla ersättning eller sjukvård,

som ej utgör fattigvård, icke skall äga rätt till sjukhjälp för den

sjukdom eller skall vara underkastad viss inskränkning i sin rätt därtill.

Har större sjuklighet eller dödlighet i viss sjukdom yppats inom

sjukkassas verksamhetsområde, må genom beslut å sammanträde kunna

för bestämd tid föreskrifvas, att för den sjukdom sjukhjälp ej skall

meddelas eller skall på visst sätt inskränkas, eller att på grund af

dödsfall i den sjukdom begrafningshjälp ej skall utgå eller skall utgå

allenast med i lika mån afkortade belopp.

Vill sjukkassa, att inom densamma skola finnas särskilda klasser

med ändamål att meddela till art eller omfattning olika sjukhjälp eller

begrafningshjälp till olika belopp, skola i stadgarna för enhvar af de

särskilda klasserna upptagas bestämmelser rörande de ämnen, som angifvas

i 6 § vid 5), 6) och 7).

Klass, som skall bereda sjukhjälp, må icke meddela sådant understöd,

med mindre antalet sjukhjälpsförsäkrade medlemmar i klassen uppgår

till tjugufem.

Beträffande klass, hvilken är afsedd att bereda begrafningshjälp

till belopp, ej öfverstigande tvåhundra kronor, har tillsynsmyndigheten

att på framställning bestämma det minsta för utfästande af sådan begrafningshjälp

tillåtna antalet begrafningshjälpsförsäkrade medlemmar i

klassen.

Bill. till Biksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 151 Höft.

18 §.

19

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

Skall i en klass begrafningshjälp utfästas till högre belopp än tvåhundra

kronor, må det icke ske, med mindre antalet af klassens begrafningshjälpsförsäkrade

medlemmar öfverstiger tvåhundra. Har sådan utfästelse

skett, och nedgår sedermera antalet begrafningshjälpsförsäkrade

till tvåhundra eller därunder, skall hvad i 16 § andra stycket är för

motsvarande fall i afseende å sjukkassa stadgadt äga tillämpning.

Vidare skall gälla:

att medlem ej kan utan sitt medgifvande flyttas från en klass till

annan;

att medlem icke må för erhållande af sjukhjälp tillhöra mera än

en af de klasser, i hvilka dylikt understöd, enbart eller till eu del, meddelas

i penningar;

att medlem icke må för beredande af begrafningshjälp tillhöra mer

än en af de klasser, i hvilka dylikt understöd meddelas;

att vid medlems öfvergång från klass med lägre sjukhjälp i penningar

eller lägre begrafningshjälp till klass med högre sådan sjukhjälp

eller begrafningshjälp hvad i 17 § stadgas skall äga motsvarande tilllämpning

i fråga om rätt till sjukhjälp i penningar eller begrafningshjälp

i den klass, till hvilken öfvergången skett; skolande, intill dess

sådan rätt inträdt, sjukhjälp i penningar och begrafningshjälp utgå med

belopp, som meddelas i den klass, från hvilken öfvergången skett.

Om afgifter och uttaxering samt om räkenskapers förande och fondbildning.

20 §.

Mom. 1. Af sjukkassa skola upptagas fasta medlemsafgifter till

bestridande af kostnaderna för sjukhjälpsverksamheten och i stadgarna

föreskrifven begrafningshjälpsverksamhet. Meddelar sjukkassa begrafningshjälp

till högre belopp än tvåhundra kronor, skola fasta medlemsafgifter

upptagas särskildt för sjukhjälpsverksamheten och särskild! för

begr af:ningshj älp sverk s am heten.

Mom. 2. De fasta medlemsafgifterna skola vara lika för alla kassans

medlemmar, så vidt icke annat antingen finnes skäligen föranledas af

olikhet medlemmarna emellan i afseende å understödsrätt eller sjukdoms-

eller dödsfallsrisk eller och betingas af sådan bestämmelse i stadgarna,

som angifves i 21 §. Ifrågavarande afgifter skola vara så afvägda,

att de i förening med andra kassans inkomster, hvilka kunna

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition No 204.

vara bestämda för enahanda ändamål som dessa afgifter, må antagas

föreslå. till täckande af kassans löpande utgifter för sjukhjälp, beo-rafningshjälp

och förvaltning samt till nödig fondbildning. ’

Mom 3. De fasta medlemsafgifterna och öfriga ofvannämnda inkomster

må ej i vidare mån än som kan föranledas af stadgarnas bestämmelser

i ämne, som angifves i 6 § vid 11), användas för annat ändamål

än kassans sjukhjälps- och begrafningshjälpsverksamhet samt afsättning

till de i 23 § nämnda fonder.

I sjukkassa, som meddelar begrafningshjälp till högre belopp än

tvåhundra kronor, må icke de för sjukhjälps verksamheten bestämda inkomster

användas för begrafningshjälpsverksamheten eller de för sistnämnda

verksamhet bestämda inkomster för sjukhjälpsverksamheten.

Mom. 4. Skall enligt sjukkassas stadgar uttaxering å medlemmarna

kunna äga lum, ma sådan beslutas allenast i den händelse, att kassans

för dess sjukhjälps- och begrafningshjälpsverksamhet bestämda inkomster

finnas otillräckliga för ändamål, hvartill de skola användas. Genom

uttaxering erhållna medel må användas allenast för samma ändamål som

de inkomster, hvilkas otillräcklighet föranledt uttaxeringen.

21 §.

Skall enligt sjukkassas stadgar inträde i kassan vara medgifvet allenast

för personer, som innehafva anställning hos viss arbetsgivare och

har arbetsgivaren till kassan öfvorlämnat gåfva eller iklädt sig förpliktelse,

hvilken gåfva eller förpliktelse måste anses vara af större betydelse

för de fasta medlemsafgifternas eller af kassan meddeladt understöds

storlek, må genom bestämmelse i stadgarna kunna föreskrifvas

att för medlem, hvilken efter afgång från anställningen kvarstår i kassan’

de fasta medlemsafgifterna skola höjas med angifvet belopp, skälmen

motsvarande den medlemmen tillgodokommande förmån af nämnda gålva

eller förpliktelse.

22 §.

Sjukkassa är pliktig föra ordentliga räkenskaper, hvilka skola afslutas

för kalenderår.

Lämnar sjukkassa begrafningshjälp till högre belopp än tvåhundra

kronor, skola räkenskaper föras särskildt för sjukhjälpsverksamheten och

särskildt för begrafningshjälpsverksamheten.

Finner tillsynsmyndigheten skäl meddela särskilda föreskrifter i afseende

å räkenskapernas förande, lände de till efterrättelse.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition No 204.

23 §.

Utvisa!’ bokslut för sjukkassa, hvilken, meddelar enbart sjuklig älp,

eller därjämte begrafningshjelp till belopp af högst tvåhundra kronor,

att de fasta medlemsafgifterna samt omgå för enahanda ändamål som

desse afgifter bestämda inkomster och genom uttaxering erhållna medel

lämnat öfverskott, skall detsamma afsättas till fond, hvars kapital och

afkastning må tagas i anspråk allenast om och i den mån kassans inkomster

ej föreslå till täckande af utgifterna för kassans sjukhjälps- och

begr afningshj älps verk s amhet.

Har enligt bokslut för sjukkassa, som meddelar begrafningshj älp

till högre belopp än tvåhundra kronor, öfverskott uppstått a kassans

sjukhjälpsverksamhet, skall öfverskottet ingå till en sjukhjälps fond.

Öfverskott å begrafningshjälpsverksamheten skall afsättas till en begratningshjälpsfond.

Sjukhjälpsfondens kapital och afkastning må tagas i

anspråk allenast för sjukhjälpsverksamheten samtbegrafningshjälpsfondens

kapital och afkastning allenast för begrafningshjälpsverksamheten.

24 §.

Finnes sjukkassas för dess sjukhjälps- och begrafningshjälpsverksamhet

bestämda tillgångar icke föreslå för ändamål, hvartill de skola

användas, skall styrelsen utan uppskof hos tillsynsmyndigheten gorå anmälan

om förhållandet med tillkännagifvande, huruvida i anledning häraf

viss åtgärd må hafva vidtagits eller kommer att inom angifven tid vidtagas.

I anledning af dylik anmälan ankomme på tillsynsmyndigheten att

efter omständigheterna anvisa, Ixvilka åtgärder hora af kassan vid tagas.

25 §.

På ansökan af sjukkassas styrelse äger tillsynsmyndigheten medgifva,

rott afsättning till de i 23 § omförmälda fonder eller någon af

dem må tills vidare upphöra, där tillsynsmyndigheten finner sådan afsättning

kunna undvaras utan äfventyrande af kassans förmåga att fullgöra

sina förbindelser. Har dylikt medgifvande lämnats, äge tillsynsmyndigheten,

när helst den därtill finner skäl, förordna, att afsättning

åter skall vidtaga.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

61

26 §.

Meddelar sjukkassa begrafningshjälp till högre belopp än tvåhundra

kronor, äge den, som mot kassan har fordran å begrafningshjälp, ej

rätt till betalning för denna fordran nr de för sjukhjälpsverksamheten

bestämda tillgångar och den, som har fordran å sjukhjälp, ej rätt till

betalning därför nr de för begrafningshjälpsverksamheten bestämda tillgångar.

I vidare mån än som framgår af hvad nu föreskrifvits må hvad i

20 § 3 och 4 mom. samt 23 § stadgas i fråga om användning af vissa

sjukkassas tillgångar icke åberopas mot tredje man, med mindre han

insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

Om styrelse och film åteckning.

27 §.

För sjukkassa skall finnas en styrelse, bestående af minst tre ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, förvalta

sjukkassans angelägenheter.

28 §.

Styrelsen väljes å sammanträde; dock må i stadgarna kunna bestämmas,

att en eller flera ledamöter af styrelsen skola på annat sätt

utses.

Styrelseledamot skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

29 §.

Ledamot, af styrelsen må ej utses för längre tid än fem år.

Ändå att den tid, för hvilken styrelseledamot blifvit utsedd, ej gått

till ända, må han kunna skiljas från uppdraget genom beslut af den,

som utsett honom.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

30 §.

Afgår å sjukkassesammanträde vald styrelseledamot, innan, den tid,

för hvilken han blifvit utsedd, gått till ända, och finnes ej suppleant,

åligger det öfriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val

åt ny ledamot. Utan hinder af hvad nu stadgats må dock, där sjukkassans

stadgar sådant medgifva, med valet kunna anstå till nästa

ordinarie sjukkassesammanträde, såframt styrelsen är beslutför med

kvarstående ledamöter.

31 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som bemyndigats

teckna sjukkassans firma, äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å sjukkassans vägnar

än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda sjukkassan.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna

lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller

bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan

inskränkning, må ej registreras.

32 §.

I förhållande till sjukkassan vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 31 § är sagdt, äga företräda kassan, pliktiga

att i sin förvaltning af kassans angelägenheter ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter, som i stadgarna eller af sjukkassesammanträde

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock oj efterkomma sjukkassesammanträdes

föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller sjukkassans

stadgar.

33 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna sjukkassans firma må,

där ej annat blifvit bestämdt i stadgarna eller af sjukkassesammanträde,

meddelas af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af sjukkassesammanträde,

med mingre stadgarna innehålla bestämmelse i sådant afseende.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204

63

34 §.

År enligt stadgarna styrelsen beslutför, utan att .samtliga ledamöter

äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen, ej

företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att deltaga

i ärendets behandling; men vare i förhållande till tredje man, som

är i god tro, sjukkassan i hvarje fall bunden af åtgärd, som af beslutfört

antal vidtages.

35 §.

Såsom styrelsens beslut galle, där ej annorlunda är bestämdt i

stadgarna, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta röstande

förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och sjukkassan. Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan sjukkassan och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot sjukkassans.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande

gåfva från sjukkassans sida, så ock beträffande rättegång eller

annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

36 §.

I stadgarna må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga annan

än styrelseledamot att teckna sjukkassans firma; och äge jämväl sjukkassesammanträde

tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande.

I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna sjukkassans firma,

skall tillämpas hvad som enligt 31 och 32 §§ gäller beträffande styrelseledamot,

som äger teckna firman.

37 §.

\ id meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,

att denna rätt får utöfvas endast af flera gemensamt.

38 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna sjukkassans firma, skall styrelsens ordförande därom oför
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 204.

dröj ligen göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i

styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller

annan handling, som bestyrker ändringen.

39 §.

Utan sjukkassesammanträdes bemyndigande må den, som äger

företräda sjukkassan, ej föryttra sjukkassan tillhörig fast egendom eller

föryttra eller under nyttjanderätt upplåta all sjukkassans egendom eller

den väsentligaste delen däraf.

40 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för sjukkassa, bör undertecknas

med kassans firma. Vid firmateckning skola de, som teckna firman,

äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med sjukkassans firma och framgår

ej af dess innehåll, att den utfärdats å kassans vägnar, vare de,

som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för kassan

bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen må hafva slutits,

en för alla och alla för eu, såsom för egen skuld.

41 §.

Nedgår antalet medlemmar af sjukkassa under etthundra eller, där

kassan registrerats med mindre antal medlemmar, under tjugufem, åligger

det styrelsen att ofördröjligen därom gorå anmälan hos tillsynsmyndigheten.

I anledning af anmälan, som afser förstnämnda fall, har tillsynsmyndigheten

att, så snart ske kan, meddela beslut, huruvida det må

vara Sjukkassan medgifvet att med mindre medlemsantal än etthundra

fortsätta sin verksamhet. Har sådant medgifvande lämnats och nedgår

sedermera medlemsantalet under tjugufem, skall anmälan därom af styrelsen

ofördröjligen göras hos tillsynsmyndigheten.

Har, sedan af sjukkassa eller klass i sjukkassa begrafningshjälp

utfästa till högre belopp än tvåhundra kronor, antalet begrafningshjälpsförsäkrade

medlemmar i kassan eller klassen nedgått till tvåhundra eller

därunder, eller har antalet medlemmar af klass, som skall meddela sjukhjälp

eller bereda begrafningshjälp till belopp, ej öfverstigande tvåhundra

kronor, nedgått under hvad, på sätt i 19 § sägs, är för meddelande af

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kiint/l. Mäj:ts Kåä. Proposition fao 2Ö4.

65

sjukhjälp eller utfästande af begrafningshjelp bestämdt, åligger det likaledes

styrelsen att om förhållandet ofördröjligen göra anmälan hos tillsynsmyndigheten.

42 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest,

ensam eller gemensamt med annan, berättigats teckna sjukkassans firma,

att för kassan mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och

skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat

meddelande skall delgifvas sjukkassan.

Vill styrelsen kära till sjukkassan, utlyse styrelsen sjukkassesammanträde

för val af ombud att i den tvist föra kassans talan. Stämning

skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å sammanträdet.

43 §.

Minst en månad före det sjukkassesammanträde, där revisorernas

berättelse skall framläggas, aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens

ledamöter underskrifven förvaltningsberättelse.

44 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller sjukkassans

stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

sjukkassan skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gent emot tredje

man stadgas i 101 §.

t

45 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan

verkan mot enhvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande förutsättning, under hvilken suppleant äger

utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 155 Käft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

Om revision.

46 §.

Styrelsens förvaltning och sjukkassans räkenskaper skola granskas

af minst två revisorer.

Revisor väljes å sjukkassesammanträde; dock må i stadgarna kunna

bestämmas, att en eller flere revisorer skola på annat sätt utses att

jämte den eller de å sjukkassesammanträde valda deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den, som är i sjukkassans eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor utses, må ej så bestämmas, att den

utgår före nästa ordinarie sjukkassesammanträde, och må ej heller öfverstiga

två år. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd,

ej gått till ända, kunna skiljas från uppdraget genom beslut af

den, som utsett honom.

Afgår å sjukkassesammanträde vald revisor, innan den tid, för

hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger

det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

47 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

sjukkassans alla tillgångar samt granska alla dess böcker, räkenskaper

och andra handlingar; och må af revisor begärd upplysning

angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af sjukkassan meddelas och

ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida

mot lag eller författning eller mot kassans stadgar.

Revisorerna skola å sjukkassesammanträde afgifva en af dem underskrifven

berättelse öfver granskningen och därvid foga styrelsens förvaltningsberättelse

.

Angående revisorers befogenhet att påfordra utlysande af extra sjukkassesammanträde

stadgas i 51 §.

48 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å sjukkassesammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig upp
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 204.

67

gift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift

i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag

visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, sjukkassan

ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla

för en.

Om sj likt a sses ännu anträd e.

49 §.

Sjukkassemedlems rätt att deltaga i handhafvandet af sjukkassans

angelägenheter utöfvas å sjukkassesammanträde.

Genom föreskrift i sjukkassas stadgar kan bestämmas, att den befogenhet,

som tillkommer kassans medlemmar att utöfva å sjukkassesammanträde,

skall helt eller delvis utöfvas > af vissa därtill utsedda

personer; och skall i sådant fall hvad i denna lag sägs om sjukkassesammanträde

i tillämpliga delar gälla beträffande sammankomst af

nämnda personer.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för annan

deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och sjukkassan.

Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal mellan

sjukkassan och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse,

som kan vara stridande mot sjukkassans. Hvad sålunda stadgats

äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från sjukkassans sida,

så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje

man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltnings

åtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

A sjukkassesammanträde må ärende, som icke blifvit angifvet i

kallelsen till sammanträdet, ej företagas till afgörande, såframt det icke

enligt stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart

föranledes af ärende, som där skall afgöras.

Öfver beslut, som å sjukkassesammanträde fattas, skall genom

styrelsens försorg föras protokoll. Senast fyra veckor efter sammanträdet

skall protokollet vara tillgängligt för sjukkassemedlemmarna.

50 §.

Jämte hvad i 49, 57 och 58 §§ är stadgadt om utöfvande af rösträtt

och fattande af beslut å sjukkassesammanträde galle, där ej annorlunda

finnes bestämdt i stadgarna:

opaginerad Kontrollera mot PDF

08 Kungl. Ma,j:ts Nåd. Preposition N:o 204.

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvande! af sjukkassans

angelägenheter;

att hvarje medlem äger en rest;

att medlem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan medlem;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än en

medlem;

att såsom sjukkassans beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

att vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden vid sammanträdet.

51 §.

Styrelsen äge, när den finger lämpligt, kalla sjukkassans medlemmar

till extra sjukkassesammanträde.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra sjukkassesammanträde

att hållas så snart det med iakttagande af föreskrilven

kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan

påfordran, äge revisorerna själfva utlysa sjukkassesammanträde. Åro

ej samtliga revisorer ense om sammanträdets utlysande, gälle den mening,

hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras mening, som

anse extra sammanträde ej böra hållas.

Extra sjukkassesammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det

för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondel af sjukkassans

samtliga medlemmar eller det mindre antal, som må vara bestämdt

i stadgarna.

52 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kafla sjukkassans

medlemmar till ordinarie sjukkassesammanträde, eller har styrelsen ej

senast två veckor efter påfordran, hvarom i 51 § sista stycket är sagdt,

utlyst sammanträde att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske, har tillsynsmyndigheten eller ock magistrat

eller kronofogde i orten att på anmälan af sjukkassemedlem ofördröjligen

utlysa sammanträde.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Nungl. MqÅ:ts Nåd. jPwpositioii N:o, 204.

69

63 §.

Å det sjukkassesamm anträde, där revisorernas berättelse frami ägges,

skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid

berättelsen omfattar företagas till afgörande.

Frågan om ansvarfrihets beviljande må kunna uppskjutas till afgörande

vid nytt sammanträde.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

54 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas

berättelse omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades

å sammanträde, vare så ansedt, som hade ansvarsfrihet blifvit

styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna af sjukkassan mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten

uttryckligen förklarats afse äfven den handling.

55 §.

Talan mot revisorer enligt 48 § må ej anställas, sedan två år förflutit

från det revisorernas berättelse framlades å sammanträde, utan så

är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

56 §.

Afträdes sjukkassas egendom till konkurs, som börjar inom två år

från det revisorernas berättelse framlades å sjukkassesammanträde, äge

konkursboet att anställa klander å förvaltningen för den tid berättelsen

afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, äfvensom att mot

revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles i 48 §.

Talan, som ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras inom

en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

'' af sjukkassan då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid.

Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

Om ändring af sjukkassas stadgar och tissa andra fall, då särskild

röstpluralitet å sjnkkassesamnianträde erfordras.

Beslut afseende sådan ändring af sjukkassas stadgar, att medlem

tillkommande rätt till medel, hvilka på grund af medgifvande enligt

25 § icke skola afsättas till fond, eller till behållna tillgångar vid sjukkassans

upplösning inskränkes, vare ej giltigt, med mindre samtliga i

ärendet röstberättigade förenat sig därom eller beslutet fattats å två

på hvarandra följande sjukkassesammanträden, häraf minst ett ordinarie,

och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts af samtliga röstande.

Beslut om annan ändrig af stadgarna vare ej giltigt, med mindre

samtliga i ärendet röstberättigade förenat sig därom eller beslutet fattats

å två på hvarandra följande sjukkassesammanträden, häraf minst

ett ordinarie, och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts af minst

två tredjedelar af de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

58 §.

I fråga om giltighet af beslut om sjukkassas trädande i likvidation

i andra fall än i 62 och 79 §§ sägs eller om föryttring eller upplåtelse

under nyttjanderätt af all sjukkassans egendom eller den väsentligaste

delen häraf eller om sjukkassas anslutning såsom medlem till fortsättningssjukkassa

vare lag, som i 57 § andra och tredje styckena sägs.

59 §.

Beslut om ändring af sjukkassas stadgar skall af styrelsens ordförande

ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet,

innan registrering skett. Vid anmälan skall fogas, i två

exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändigt,

bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som

förts i ärendet.

Beslut om sådan ändring af sjukassas stadgar, att medlems förpliktelse

att erlägga i 6 § vid 7) omförmäld afgift ökas, må ej tillämpas

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20-i.

mot medlem, som icke biträdt beslutet och anmäler sig till utträde ur

kassan inom fyra veckor från det beslutet fattades.

Om klander af beslut å sjukkassesannnanträde.

60 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller sjukkassemedlem, att

beslut som fattats å sjukkassesammanträde, icke tillkommit i behörigordning''

eller eljest strider mot denna lag eller sjukkassans stadgar,

äge därå tala genom stämning å sjukkassan inom tre månader från

beslutets dag. Försummas det, vare rätt till klandertalan mot beslutet

förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 42 §

andra stycket sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad,

om där omförmälda sjukkassesammanträde blifvit inom ofvan i denna

paragraf stadgad tid utlyst att hållas så snart det med iakttagande af

föreskrifven kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade

beslutet är af beskaffenhet att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom beslut å sjukkassesammanträde upphäfts

eller ändrats, gälle jämväl för de medlemmar, som ej instämt

klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

61 §.

Saknar sjukkassa till registret anmäld behörig styrelse, vare medlem

af kassan eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt kan vara

beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda kassan, äfvensom

tillsynsmyndigheten berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning

att sjukkassan må förklaras skyldig att träda i likvidation.

Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när densamma

kommer att pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

och minst tré månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarna,

så ock i tidning inom orten. Rätten eller domaren äge ock, där Så

äskas, förordna en eller liera syssloman att emellertid taga sjukkassans

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta

tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förkläde rätten, att kassan

skall träda i likvidation, och förordne en eller flera likvidatorer att verkställa

densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen genom

rättens eller domarens försorg äfsändas för registrering.

* 62 §.

Sjukkassa skall tråda i likvidation,

1) då medlemsantalet, där kassan registrerats med mindre antal

medlemmar än etthundra, nedgått under tjugufem och sistnämnda medlettisantal

icke uppnåtts inom tre månader;

2) då medlemsantalet, där det vid registreringen utgjorde etthundra

eller mera, nedgått under etthundra och tillsynsmyndigheten enligt méddeladt

beslut funnit det icke kunna medgifvas sjukkassan att med mindre

medleinsantal än etthundra fortsätta sin verksamhet samt sistnämnda

tal icke uppnåtts inom tre månader, eller, därest tillsynsmyndigheten

funnit skäligt lämna sådant medgifvande, som nyss angifvits, medlemsantalet

nedgått under tjugufem och detta tal ej uppnåtts inom tre månader

;

3) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse i

stadgarna kassan skall upphöra med sin verksamhet.

63 §.

Har i enlighet med 58 § beslutats, att sjukkassa skall träda i likvidation,

eller skall af anledning, som i 62 § sägs, likvidation verkställas,

värde å sammanträde en eller flera likvidatorer valda att verkställa likvidationen.

I stadgarna må kunna bestämmas, att en eller flera likvidatorer

skola på annat sätt utses att jämte de å sammanträde valda deltaga i

likvidationen.

64 §.

Utser sjukkassan ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelserna i 62 § vid 1) och 2) påkallar likvidation

opaginerad Kontrollera mot PDF

. Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

r-o

(O

svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af kassans verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

65 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 62 §

påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret,

enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att sjukkassan trädt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan af medlem eller styrelseledamot eller tillsynsmyndigheten

och efter kassans hörande, att kassan skall träda i

likvidation; och förelägge rätten kassan att inom viss tid, ej understigande

en månad, utse en eller flera likvidatorer, vid äfventyr att förordnande

i sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

66 §.

Finnes sjukkassa, som enligt anmälan till registret trädt i likvidation,

sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer, vare

medlem eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt kan vara beroende

däraf, att någon finnes, som äger företräda kassan, äfvensom

tillsynsmyndigheten berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning

om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 61 § är

stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

67 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk undersåte.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla, intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst kunna återkallas af den, som

meddelat uppdraget.

Afgår å sammanträde vald likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag,

och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen

föranstalta om val af ny likvidator.

68 §.

Likvidatorer na skola ofördröjligen för registrering anmäla, att sjukkassan

trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afä. 155 Höft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 204,

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet ock hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna kassans firma ej skall utöfvas

allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar för sig

eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna kassans firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas styrkt

afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet.

69 .

Då likvidatorer utsetts, upprätte styrelsen ofördröjligen skriftlig

redovisning för sin förvaltning under den tid, för hvilken densamma

ej förut blifvit granskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfver1

ämnas till revisorerna, som hafva att granska styrelsens förvaltning

under den med redovisningen afsedda tid och däröfver inom fyra veckor

afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revisorernas berättelse

framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan, å sjukkassesammanträde;

och skall å det sammanträde till behandling företagas frågan om beviljande

af ausvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen omfattar.

Om behandling af denna fråga samt om rätt att tala å styrelsens förvaltning

äge hvad i 53, 54 och 56 §§ finnes stadgadt motsvarande

tillämpning.

70 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å sjukkassans

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och så

snart det utan uppenbar skada kan ske, skall sjukkassans egendom förvandlas

i penningar.

71 §•

Likvidatorerna äge ej utan särskildt, af sjukkassan erhållet bemyndigande

afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning å

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

75

offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 92 §, må ej

heller lös egendom utan sjukkassans särskilda bemyndigande af dem

försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet om förordnandet

vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan sjukkassans samtycke

vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga sjukkassans egendom

under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda sjukkassa

och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tillämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lag är

stadgadt; dock att hvad i 32 § är stadgadt ej skall äga tillämpning å

likvidatorer, som förordnats enligt 92 §.

72 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för sjukkassa i likvidation, bör

undertecknas med kassans firma med tillägg af orden »i likvidation».

Vid firmateckning skola de, som teckna firman, äfven underskrifva

sina namn.

Har under handlingen ej sjukkassans firma tecknats på sätt härofvan

är sagdt och framgår ej af handlingens innehåll såväl att den

utfärdats å sjukkassans vägnar som ock att sjukkassan är i likvidation,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

för sjukkassan bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

73 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skall stadgarnas bestämmelse angående förfarandet

med sjukkassans behållna tillgångar vid dess upplösning gå i

verkställighet. År någon del af gälden tvistig eller icke förfallen och

kan förty eller af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds

betalning erforderliga medel innehållas och beträffande återstoden verkställighet,

som nyss nämnts, äga rum.

Ej må annorledes än nu stadgats ifrågavarande bestämmelse i stadgarna

gå i verkställighet. Sker det eller befinnas innehållna medel ej

lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse af sjukkassans oförmåga

att fullgöra sina förbindelser den, som något uppburit, skyldig

att återbära hvad han bekommit.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

74 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske

kan, å sjukkassesammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

75 §.

Åtnöjes medlem ej med likvidatorernas redovisning, skall lian genom

stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från den dag,

då redovisningen framlades å sammanträde. Försummas det, hafve han

förlorat sin talan.

76 §.

Då likvidatorerna å sjukkassesammanträde framlagt redovisning för

sin förvaltning, anses sjukkassan upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen

göra anmälan därom för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i

ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

77 §.

Så snart beslut, att sjukkassa skall träda i likvidation, blifvit slutligen

gällande, upphör såväl skyldigheten att till kassan erlägga afgift

eller uttaxeradt belopp som ock rätten att af kassan erhålla understöd,

utom beträffande afgift, uttaxeradt belopp eller understöd, som förfallit

till betalning, innan beslutet blef slutligen gällande.

78 §.

Afträdes sjukkassas egendom till konkurs, skall underrättelse om

den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom rättens

eller domarens försorg afsändas för registrering.

Var ej sjukkassan jämlikt slutligen gällande beslut i likvidation, då

dess egendom afträddes till konkurs, upphör med den offentliga stämningens

utfärdande för tiden, intill dess konkursen afslutats eller, där

konkursen lämnat öfverskott, beslut enligt 79 § om verksamhetens

fortsättande må hafva fattats, såväl skyldigheten att till kassan er
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 20å.

lägga afgift eller uttaxeradt belopp, som ock rätten att af kassan erhålla

understöd, utom beträffande afgift, uttaxeradt belopp eller understöd,

som förfallit till betalning, innan den offentliga stämningen utfärdades.

Under konkursen företrädes kassan såsom konkursgäldenär af styrelsen

eller, där vid konkursens början syssloman enligt 61 § eller

likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må

dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman, som

förordnats enligt sistnämnda paragraf, äfvensom väljas nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

79 §.

Finnes efter konkursens afslutande ej öfverskott, anses kassan upplöst,

då konkursen afslutats. Det åligger den, som under konkursen sist

företrädt kassan såsom konkursgäldenär, att om kassans sålunda skedda

upplösning ofördröjligen göra anmälan för registrering.

Var sjukkassan ej i likvidation, då dess egendom afträddes till konkurs,

och finnes efter konkursens afslutande öfverskott, skall å sjukkassesammanträde,

hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen beslutas,

huruvida kassan skall fortsätta sin verksamhet eller träda i likvidation.

Där sjukkassan träder i likvidation inom fyra veckor efter konkursens

afslutande, äge i afseende å likvidationen ej tillämpning hvad i 70, 73

och 76 §§ är stadgadt om årsstämning.

Om registrering och om tillsyn å sjukkassor.

80 §.

I denna lag föreskrifven registrering och tillsyn å sjukkassor handhafves

af en för hela riket gemensam tillsynsmyndighet.

81 §■

Hos tillsynsmyndigheten skall föras sjukkasseregister för inskrifning

af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola anmälas för registrering

eller hvilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrifvet.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

82 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen. Aflämnas anmälan

genom ombud eller insändes den med posten, skall underskriften vara

styrkt af vittnen.

Då sjukkassas registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot och

suppleant, så ock i öfrigt enhvar, som, ensam eller gemensamt med

annan, är berättigad att teckna sjukkassans firma, på samma gång egenhändigt

inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskildt bihang

till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften och

blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras, då anmälan

sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant blifvit utsedd

eller att eljest någon, ensamt eller gemensamt med annan, blifvit berättigad

att teckna firman.

83 §.

Hafva icke vid anmälan för registrering iakttagits de föreskrifter,

som finnas för hvarje särskildt fall meddelade, eller finnes jämlikt 4 §

registrering icke kunna beviljas, eller pröfvas sjukkassas stadgar eller

beslut, som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven

ordning eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag

eller eljest strida mot lag eller författning, skall registrering vägras.

84 §.

Beviljas sjukkassas registrering, läte tillsynsmyndigheten i sjukkasseregistret

införa:

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) kassans firma;

3) den ort, där styrelsen har sitt säte;

4) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna sjukkassans

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

5) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af styrelsen,

hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet

tillkommer;

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

6) huruvida kassan, där den bereder begrafningshjälp, meddelar

sådant understöd till högre belopp än tvåhundra kronor;

7) huruvida uttaxering å medlemmarna skall kunna äga rum;

8) det sätt, hvarpå kallelse till sjukkassesammanträde skall ske och

andra meddelanden bringas till de röstberättigades kännedom, äfvensom

den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola

vara vidtagna.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen

och återställas till sökanden.

85 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring i sjukkassas stadgar, skall det ena exemplaret

af det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden

återställas, försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring i sjukkassas firma, skall ny fullständig inskrifning i

registret göras.

86 §.

En samling af hvad i sjukkasseregistret införes med undantag af

underrättelse om konkurs, hvarom förmäles i 78 §, skall genom det

allmännas försorg efter hand befordras till trycket och förses med register

för hvarje år.

I den mån nämnda samling tryckes, skall den öfversändas till

hvarje domstol och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskildt

för hvarje sjukkassa, förvaras såsom bilagor till sjukkasseregistret.

87 §.

Företer sjukkassas registrerade firma likhet med en i föreningsregister,

sjukkasseregistret eller försäkringsregistret tidigare införd firma,

och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge domstol

på talan af denne förbjuda sjukkassan att efter viss tid begagna

förstnämnda firma äfvensom ålägga sjukkassan det skadestånd, som

pröfvas skäligt.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 201.

88 §.

liar genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i sjukkasseregistreret

införd firma ej vidare må begagnas, eller att beslut, som

registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning

skett, ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning

därom göras i registret.

Varder, sedan i sjukkasseregistret gjorts anteckning om sjukkassas

konkurs, af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas,

skall anteckningen på därom gjord begäran afföras ur registret.

89 §.

Ändring i förhållande, som registret utvisar, kan icke med laga verkan

åberopas mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap om ändringen.

90 §.

Företer den, som inför domstol eller öfverexekutor företräder sjukkassa,

bevis hvaraf framgår, att han den dag, beviset utfärdades, enligt

sjukkasseregistret var behörig att företräda sjukkassan, och är det bevis

ej äldre än ett år, åligger det myndigheten att ur den i 86 § omförmälda

tryckta samling inhämta upplysning, huruvida förändring beträffande

behörigheten ägt rum. Hvad i sådant afseende nyssnämnda samling

i den mån den kommit myndigheten tillhanda utvisar, skall för

myndigheten äga vitsord, där ej annat förhållande visas vara för handen.

91 §.

Det åligger sjukkassas styrelse att för hvarje räkenskapsår inom

två månader från det revisorernas berättelse framlades å sjukkassesammanträde

till tillsynsmyndigheten ingifva:

1) styrelsens och revisorernas berättelser samt styrkt afskrift af

protokoll, upptagande de å sjukkassesammanträde i anledning af nämnda

handlingar fattade beslut;

2) en i enlighet med fastställdt formulär upprättad och af styrelsen

underskrifven statistisk redogörelse rörande kassan och dess verksamhet

under året.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 204.

81

Finner tillsynsmyndigheten nödigt att infordra ytterligare upplysningar,

skola sådana ofördröjligen lämnas af styrelsen.

Sjukkassas styrelse vare pliktig ej mindre att när som helst bereda

tillsynsmyndigheten eller dess ombud tillfälle att inventera kassans medel

samt att granska kassans räkenskaper och öfriga handlingar än äfven

att lämna dem tillträde till sjukkassesammanträde.

92 §.

Det tillkommer tillsynsmyndigheten att öfvervaka, att sjukkassas

verksamhet står i öfverensstämmelse med denna lag och kassans stadgar

äfvensom i öfrigt utöfvas på ändamålsenligt sätt; och har tillsynsmyndigheten

jämväl att ej mindre i fråga om sjukkassas bildande och affattande

af dess stadgar än äfven beträffande det lämpliga inrättandet

af dess verksamhet tillhandagå med råd och upplysningar.

Finner tillsynsmyndigheten, att afvikelse från denna lag eller kassans

stadgar förekommer eller att eljest anledning till anmärkning mot

kassans verksamhet föreligger, äger tillsynsmyndigheten meddela kassan

anvisning att vidtaga den åtgärd eller förändring af kassans verksamhet,

som pröfvas erforderlig; och må tillsynsmyndigheten jämväl i anvisningen

bestämma viss tid, inom hvilken anvisad åtgärd skall hafva

vidtagits.

Har anvisning enligt denna paragraf eller 24 § meddelats af tillsynsmyndigheten

och finnes sjukkassan icke tillbörligen ställa sig anvisningen

till efterrättelse, äger tillsynsmyndigheten hos rätten eller domaren

göra ansökning om åläggande för kassan att träda i likvidation.

Har sådan ansökning gjorts, skall rörande kungörelse om ansökningen

och förordnande af sysslomän samt angående underrättelse om sådant

förordnande för registrering gälla hvad i 61 § är föreskrifvet. Styrker

ej kassan å den utsatta tiden, att meddelad anvisning behörigen efterkommits,

förklare rätten, att kassan skall träda i likvidation, och förordne

en eller flera likvidatorer att verkställa densamma.

93 §.

Om tillsynsmyndighetens beslut i ärende, som icke afser registrering,

så ock om beslut, hvarigenom registrering vägrats, skall skriftlig underrättelse

öfverlämnas eller med allmänna posten försändas till någon,

hvilken äger företräda .sjukkassan. Innefattar beslutet afgörande af tvist

eller anvisning enligt denna lag, eller har genom beslutet af sjukkassa

Pik. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Åfd. 155 Höft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

gjord ansökning afslagits, med stöd af 16 § eller 118 § 2 mom. lämnadt

medgifvande återkallats eller förordnande enligt 25 § meddelats,

eller har därigenom medgifvande enligt 41 § eller 115 § eller registrering

af anmäldt förhållande vägrats, skola i underrättelsen om beslutet

skälen därför angifvas.

Sjukkassa skall anses hafva fått del af underrättelsen den dag, då

densamma öfverlämnades till någon, som äger företräda kassan, eller,

där underrättelsen försändts med allmänna posten, å tredje dagen efter

den, då underrättelsen för befordran aflämnades å postanstalt, där det

ej visas, att försändelsen förkommit eller hållits adressaten tillhanda å

adresspostanstalten först å senare dag.

År sjukkassa missnöjd med beslut, som här ofvan angifvits, äge

kassan att, vid talans förlust, hos Konungen anföra besvär öfver beslutet,

innan klockan tolf å trettionde dagen från den dag, då kassan skall anses

hafva fått del af beslutet.

År begäran om åtgärd, som i 88 § sägs, gjord af annan än sjukkassa

och har ansökningen af tillsynsmyndigheten afslagits, äge sökanden

att, vid talans förlust, innan klockan tolf å trettionde dagen från beslutets

dag däröfver anföra besvär hos Konungen.

94 §.

Meddelanden och beslut af tillsynsmyndigheten, h vil ka angå sjukkassa,

skola afgiftsfritt tillhandahållas kassan.

95 §.

Närmare föreskrifter om tillsynsmyndighetens organisation samt om

sjukkasseregistrets förande och tillsynsmyndighetens verksamhet i öfrigt

äfvensom angående tid och sätt för utgifvande af den i 86 § omförmälda

samling och dess öfversändande till vissa myndigheter meddelas af Konungen.

96 §.

I enlighet med bestämmelser, som Konungen meddelar, skall utses

en sjukkassenämnd, bestående af medlemmar af sjukkassor eller ledamöter

af deras eller fortsättningssjukkassors styrelser, hvilken nämnd

äger att årligen sammanträda inför tillsynsmyndigheten för samråd med

denna myndighet i sjukkasseväsendet rörande angelägenheter.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

83

Straffbestämmelser.

97 §.

Med böter från och med tjugufem till och med ettusen kronor

straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan för registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i

handling, som framlägges å sjukkassesammanträde, rörande sjukkassans

angelägenheter meddelar oriktig uppgift;

3) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges

å sjukkassesammanträde, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift

rörande sjukkassans angelägenheter eller uppsåtligen underlåter att göra

anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af honom granskats.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen enligt

allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

98 §.

Åsidosättes föreskrift, som är meddelad i 24 § försts stycket, 38 §,

41 § angående skyldighet att göra anmälan, 47 § första stycket, 49 §

femte stycket, 59 § första stycket, 79 § första stycket, 91 §, 115 § eller

118 § 1 mom. angående skyldighet att meddela upplysningar,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med

trehundra kronor.

Samma lag vare om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt

68 §, 69 § andra stycket eller 76 § åligger.

Förseelse mot 47 § första stycket, 49 § femte stycket eller 69 §

andra stycket må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom

målsägande anses såväl sjukkassan som hvarje medlem däraf.

99 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna

strafflagen.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

Särskilda bestämmelser.

100 §.

Rätt till understöd från sjukkassa kan icke öfverlåtas ock må förty

ej tagas i mät för gäld.

101 §.

Sjukkassemedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller

kassans stadgar tillskynda kassan skada, svare för skadan, en för alla

och alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller medlemmar denna

lag eller kassans stadgar och tillskyndas tredje man därigenom skada,

vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvariga för skadan, en

för alla och alla för en.

102 §.

Sjukkassa vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

stadgarna har sitt säte.

103 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan för

registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där sjukkassans

styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

104 §.

Innehålla sjukkassas stadgar förbehåll, att tvister mellan kassan och

styrelsen eller ledamot däraf eller medlem af kassan skola hänskjutas

till afgörande af en eller flera skiljemän, äge det förbehåll samma verkan,

som tillkommer skiljeaftal; och galle om påkallande af förbehållets

tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

85

2 kap. Om oregistrerade sjukkassor.

105 §.

Sjukkassa, hvilken ej blifvit registrerad enligt denna lag, kan ej

förvärfva fast egendom, ej heller inför domstol eller annan myndighet

göra fordran eller annan rättighet gällande.

106 §.

Handla ledamöter af styrelsen för sjukkassa, som icke blifvit registrerad

enligt denna lag, eller medlemmar af kassan eller andra å

kassans vägnar, svare de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit,

för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla

och alla för en.

3 kap. Om fortsättningssjukkassor.

107 §.

Medlemskap i fortsättningssjukkassa kan, där icke kassans stadgar

bestämma annorlunda, förvärfvas såväl af sjukkassa därigenom, att densamma

antingen för alla sina sjukhjälpsförsäkrade medlemmar eller för

allenast en del af dem ansluter sig till fortsättningssjukkassan (kassaanslutning),

som ock af enskild sjukhjälpsförsäkrad medlem af sjukkassa.

108 §.

Fortsättningssjukkassa må ej registreras, med mindre antalet af

dem, hvilka äro tillförsäkrade sjukhjälp från kassan (sjuklijälpsberättigade),

uppgår till femhundra. Därest särskilda omständigheter därtill

föranleda, kan registrering beviljas jämväl fortsättningssjukkassa med

mindre antal sjukhjälpsberättigade än nyss nämnts, dock ej under tvåhundra.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 204.

109 §.

Sjukkassa, som är medlem af fortsättningssjukkassa, är icke fortsättningssjukkassan

ansvarig för gäldandet af afgifter eller uttaxeringsbelopp,

som skola erläggas för de medlemmar af sjukkassan, för livilka

den anslutit sig till fortsättningssjukkassan. Ej heller må sjukkassan

åtaga sig dylik ansvarighet.

Af medlemskap i fortsättningssjukkassa föranledda kostnader för

sjukkassa skola anses såsom förvaltningskostnader och, hvad angår sjukkassa,

som meddelar högre begrafningshjälp än tvåhundra kronor, såsom

förvaltningskostnader för kassans sjukhjälpsverksamhet.

no §.

I stadgarna för fortsättningssjukkassa, däri sjukkassa kan upptagas

till medlem, skola meddelas bestämmelser rörande den rösträtt, som

skall tillkomma fortsättningssjukkassans medlemmar.

in §•

Firma, som fortsättningssjukkassa antagit, skall utmärka, att kassan

är fortsättningssjukkassa.

112 §.

Sjukkassa eller sjukkassemedlem må icke samtidigt vara medlem

af mer än en fortsättningssjukkassa. Ej heller må den, hvilken genom

kassaanslutning vunnit sjukhjälpsrätt i fortsättningssjukkassa, samtidigt

vara medlem af annan sådan kassa.

År fortsättningssjukkassa under likvidation eller i konkurstillstånd,

utgör dock medlemskap eller genom kassaanslutning vunnen sjukhjälpsrätt

i denna kassa icke hinder för förvärf af medlemskap eller sjukhjälpsrätt

genom kassaanslutning i annan fortsättningssjukkassa. Varder,

efter det konkursen vid dess afslutande befunnits lämna öfverskott, beslutadt,

att kassans verksamhet skall fortsättas, vare medlem eller till

följd af kassaanslutning sjukhjälpsberättigad, hvilken på grund af konkursen

inträdt såsom medlem eller genom kassaanslutning vunnit sjukhjälpsrätt

i annan fortsättningssjukkassa, skyldig att utan uppskof frånträda

medlemskap eller sjukhjälpsrätt i endera af kassorna.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 204.

Finnes medlem af fortsättningssjukkassa eller någon, som däri genom

kassaanslntning vunnit sjukhjälpsrätt, obehörigen vara medlem eller

eljest sjukhjälpsberättigad jämväl i annan fortsättningssjukkassa, skall

den, hvilken sålunda äger flerfaldigt medlemskap, äga kvarstå allenast

i den fortsättningssjukkassa, hvari inträde först vunnits, och förty uteslutas

ur fortsättningssjukkassa, däri medlemskap senare erhållits, samt

den, hvilken äger såväl medlemskap som genom kassaanslutning förvärfvad

sjukhjälpsrätt, uteslutas från medlemskapet.

113 §.

Fortsättningssjukkassa må ej meddela sjukhjälp åt annan än sjukhjälpsberättigad.

Fortsättningssjukkassa är pliktig att åt enhvar sjukhjälpsberättigad

meddela sjukhjälp för den tid, som erfordras, för att han skall äga att

för hvarje tidsperiod, omfattande tolf på hvarandra följande månader,

bekomma sjukhjälp från sjukkassa, hvaraf han är medlem, och fortsättningssjukkassan

för tillhopa etthundraåttio dagar. Dock må genom bestämmelse

i stadgarna fortsättningssjnkkassas nämnda förpliktelse kunna

sålunda inskränkas, att kassan icke skall vara skjddig att för viss sjukdom

samt sjukdom, som inträffat medan väsentlig nedsättning af arbetsförmågan

till följd af den förra sjukdomen förefanns, meddela sjukhjälp

för längre tid än som erfordras, för att den sjukhj älpsberättigade skall

äga att inom den sjukkassa, han tillhör, och fortsättningssjukkassan i

förening åtnjuta sjukhjälp för minst etthundraåttio dagar.

114 §.

Särskild klass inom fortsättningssjukkassa må icke meddela sjukhjälp,

med mindre antalet sjukhj älpsberättigade i klassen uppgår till

etthundra.

115 §.

Nedgår antalet sjukhj älpsberättigade i fortsättningssjukkassa under

femhundra eller, om kassan registrerats med mindre antal sjukhjälpsberättigade,

under tvåhundra, eller nedgår antalet sjukhjälpsberättigade

i klass inom fortsättningssjukkassa under etthundra, åligger det styrelsen

att ofördröjligen om förhållandet göra anmälan hos tillsynsmyndigheten.

I anledning af anmälan, som afser förstnämnda fall, har till
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 20 i.

synsmyndigheten att, så snart ske kan, meddela beslut, huruvida det

må vara fortsättningssjukkassa medgifvet att med mindre antal sjukhjälpsberättigade

än femhundra fortsätta sin verksamhet. Har sådant

medgifvande lämnats och nedgår sedermera antalet sjukhjälpsberättigade

under tvåhundra, skall anmälan därom af styrelsen ofördröjligen

göras hos tillsyningsmyndigheten.

116 §.

Fortsättningssjukkassa skall träda i likvidation,

1) då antalet sjukhj älpsberättigade, där kassan registrerats med

mindre antal sådana än femhundra, nedgått under tvåhundra och sistnämnda

antal icke uppnåtts inom tre månader;

2) då antalet sjukhjälpsberättigade, där det vid registreringen utgjorde

femhundra eller mera, nedgått under femhundra och tillsynsmyndigheten

enligt meddeladt beslut funnit det icke kunna medgifvas

kassan att med mindre antal sjukhj älpsberättigade än femhundra fortsätta

sin verksamhet samt sistnämnda tal icke uppnåtts inom tre månader,

eller, därest tillsynsmyndigheten funnit skäligt lämna sådant

medgifvande som nyss angifvits, antalet sjukhjälpsberättigade nedgått

under tvåhundra och detta tal ej uppnåtts inom tre månader;

3) då förhållande inträffat,'' på grund hvaraf enligt bestämmelse i

stadgarna kassan skall upphöra med sin verksamhet.

117 §.

Så vidt ej annat framgår af hvad i 107—116 §§ stadgas, skola de

med afseende å sjukkassa i 2—16, 18—95 samt 97—106 §§ gifna bestämmelser

vara i tillämpliga delar gällande jämväl beträffande fortsättningssjukkassa.

Härvid skall dock iakttagas, att vid i 5, 6, 8, 10,

11, 13—15, 18—21 och 23 §§, 49 § sista stycket, 57, 59—61, 65, 66r

75, 84, 101, 104 och 106 §§ stadgas i fråga om medlem af sjukkassa

skall afse äfven tillföljd af kassaanslutning i fortsättningssjukkassa

sjukhj älpsberättigad.

Vill fortsättningssjukkassa, att jämväl hvad i 49 § första och andra

styckena samt 50—52 och 98 §§ sägs om sjukkassemedlem skall gälla

för sjukhälpsberättigad, som nyss nämnts, skall bestämmelse därom,

upptagas i stadgarna.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

89

4 kap. Öfvergångsbestämmelser.

118 §.

Mom. 1. Sökes registrering af sjukkassa eller forsättningssjukkassa,

som utöfvat verksamhet innan denna lag träd! i kraft, skall vid

ansökningen fogas dels, därest kassan ej är registrerad enligt lagen om

sjukkassor den 30 oktober 1891, de i 5 § 2 mom. angifna handlingar

eller, där kassan är registrerad enligt nämnda lag, de i sagda mom.

vid 1) och 2) omförmälda handlingar, dels ock redogörelse för kassans

tillgångar och skulder äfvensom, där kassan skall meddela begrafningshjälp

till högre belopp än tvåhundra kronor, uppgift angående hvit ka

tillgångar, enligt beslut å sammanträde eller annorledes gifven bestämmelse,

äro afsedda för kassans sjukhjälps verksamhet och hvilka för dess

begrafningshjälpsverksamhet, så ock hvilka skulder skola räknas belasta

hvardera af nämnda verksamhetsgrenar. Anser tillsynsmyndigheten

ytterligare upplysningar angående kassans verksamhet eller dess medlemmar

eller till följd af kassaanslutning sjukhjälpsberättigade erforderliga,

skola sådana på anmodan ofördröjligen meddelas af kassans

styrelse.

År kassan registrerad enligt ofvannämnda lag den 30 oktober 1891,

skall tillika i ansökningen uppgifvas, hos hvilken myndighet kassans

registrering skett.

Mom. 2. Sökes registrering af sjukkassa, hvilken utöfvat verksamhet

innan denna lag trädt i kraft och som utfäst begrafningshjälp

till högre belopp än tvåhundra kronor, äge på tillika därom gjord ansökning

tillsynsmyndigheten, ändock att kassans medlemsantal ej

öfverstiger tvåhundra, med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter

medgifva, att kassan må, utan afseende å hvad i 16 § andra

stycket stadgas, utfästa begrafningshjälp till belopp, öfverstigande tvåhundra

kronor. Dylikt medgifvande må af tillsynsmyndigheten återkallas,

när helst skäl därtill föreligger.

Mom. 3. Varder sjukkassa eller fortsättningssjukkassa, som är registrerad

enligt lagen den 30 oktober 1891, registrerad enligt denna

lag, skall den förra registreringen anses upphäfd och underrättelse om

den nya registreringen af tillsynsmyndigheten ofördröjligen meddelas

den myndighet, hos hvilken den förra registreringen skett.

Mom. 4. År någon vid den tid, då en enligt ofvannämnda lag den

30 oktober 1891 registrerad sjukkassa varder registrerad enligt denna

Bill. till Rilcsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 155 Höft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

lag, medlem af kassan allenast för beredande af begrafningshjälp, och

har han, där han inträdt i kassan uteslutande för nämnda ändamål,

vunnit inträde före denna lags utfärdande, eller har han, där inträde

skett såväl för erhållande af sjukhjälp som för beredande af begrafningshjälp,

på grund af åtnjuten sjukhjälp förlorat rätt att från kassan

bekomma ytterligare sådant understöd, vare han, utan hinder af hvad i

9 § första punkten stadgas, berättigad att allenast för beredande af begrafningshjälp

kvarstå i kassan, jämväl sedan densamma blifvit registrerad

enligt denna lag.

År någon vid tiden för denna lags utfärdande medlem af särskilda

registrerade sjukkassor, äge han utan hinder af bestämmelserna i 12 §

kvarstå i dessa kassor, sedan desamma blifvit registrerade enligt denna

lag. Afflyttar den, hvilken sålunda kvarstår i skilda kassor, från verksamhetsområdet

för någon af kassorna till ort, som ligger inom området

såväl för kassa, hvilken den flyttande tillhör, som för annan kassa,

vare den förra af sistnämnda kassor pliktig utöfva den i 14 § omförmälda

sjukkontroll. År den nya boningsorten belägen inom området

för mer än en, med iakttagande af hvad nu stadgats, till sjukkontroll

förpliktad sjukkassa, vare lag som för motsvarande fall i 14 § sägs.

Har afflyttning skett från verksamhetsområdet för mer än en af de

sjukkassor, i hvilka den flyttande kvarstår, skall för jämförelse, hvarom

i 14 § stadgas, hänsyn tagas allenast till den af dessa kassor, hvari

den flyttande senast vunnit inträde.

119 §.

Genom deuna lag upphäfves lagen om sjukkassor den 30 oktober

1891.

120 §.

Denna lag skall träda i kraft den ; dock att, därest

sjukkassa eller fortsättningssjukkassa vid nämnda tid är registrerad enligt

lagen om sjukkassor den 30 oktober 1891, samma lag skall fortfara att

gälla för kassan, intill dess densamma blifvit registrerad enligt denna

lag, likväl ej längre än till utgången af femte året från det denna lag

brådt i kraft.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

91

Rättigheter och skyldigheter, hvilka uppkommit innan denna lagvunnit

tillämplighet å kassa, skola bedömas efter äldre lag, hvarvid

dock skola gälla, dels att rättigheter, som nu sagts, ej må vid domstol

eller annan myndighet göras gällande af kassa, som ej registrerats enligt

denna lag, och dels att medlem af sjukkassa, som blifvit registrerad

enligt denna lag, icke i något fall äger vidsträcktare rätt att kvarstå

i kassan allenast för beredande af begrafningshjälp eller att tillhöra

jämväl annan enligt denna lag registrerad sjukkassa än i 9 och 12 §§

samt 118 § 4 mom. stadgas.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

Utdrag af protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd torsdagen

den 28 april 1910.

Närvarande:

Justitieråden: Quensel,

friherre Marks von Wurtemberg,

Petrén,

Regeringsrådet Wall.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag af protokollet öfver civilärenden,

hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

den 11 mars 1910, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle, för det ändamål §87 regeringsformen omförmäler, inhämtas

öfver ett inom civildepartementet upprättadt förslag till lag om

sjukkassor.

Förslaget, som finnes bilagdt detta protokoll, hade inför lagrådet

föredragits af hofrättsrådet Karl Johan Stenström; och blef detsamma

nu företaget till slutlig behandling.

Lagrådet och dess särskilda ledamöter yttrade beträffande:

Förslaget i dess helhet.

Justitierådet friherre Marks von Wurtemberg, med hvilken justitierådet

Petrén och regeringsrådet Wall instämde:

När det gäller att genomföra en ny lagstiftning om sjukkassor,

måste det naturligen framstå såsom ett hufvudspörsmål, huruvida den

sociala sjukförsäkringen fortfarande bör byggas på frivillighetens grund

eller, såsom i flere främmande länder skett, göras obligatorisk. Härom

råda som bekant olika meningar, om ock antalet af dem, som i vårt

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204. 93

land förorda ett omedelbart införande af försäkringstvång, synes vara

jämförelsevis litet.

Nekas kan väl icke, att från social synpunkt den obligatoriska försäkringen

äger vissa företräden framför den på frivillighetens grund

hvilande. Framför allt torde det ligga i öppen dag, att det obligatoriska

systemet är bäst ägnadt att effektivt genomföra hvad man först

och främst eftersträfva!*: att låta sjukförsäkringen omfatta den stora

mängden af egentliga kroppsarbetare. Att emellertid äfven den frivilliga

sjukkasserörelsen kan, särskild! om den verksamt stödes af staten,

vinna en mycket omfattande utbredning bland befolkningens fattigare

lager, visar erfarenheten från flere främmande länder, i främsta rummet

Danmark. Den utveckling sjukkasseverksamheten i vårt land, med det

jämförelsevis obetydliga och efter mindre lämpliga grunder fördelade

statsunderstöd den hittills åtnjutit, har att uppvisa synes ock lämna

rum för förhoppning, att den, kraftigare stödd och byggd på mera rationella

grunder, skall kunna i betydligt större omfattning än hittills

fylla de anspråk samhället ställer på densamma. Det lärer väl ej heller

kunna bestridas, att ett sjukkasseväsen, som på frivillighetens grund

utvecklas till större betydenhet, just i sin karaktär af frivillighet och

därmed sammanhängande mått af själfstyrelse besitter ett visst företräde

framför ett system af obligatorisk försäkring.

En närmare utveckling af de skäl, som kunna anföras för och emot

det ena och det andra systemet, lärer ej nu erfordras, utan kan i detta

afseende hänvisas till hvad som yttrats i motiven till det kommittéförslag,

på hvilket det nu föreliggande förslaget är byggdt, samt de utlåtanden,

som afgifvits öfver nämnda kommittéförslag. Att bilda sig

något bestämdt omdöme i detta ämne förefaller synnerligen vanskligt,

helst som någon mera genomförd utredning rörande införande hos oss

af ett eller annat på försäkringstvång byggdt system icke ingått i de

senast utsedde kommitterades uppdrag eller eljest från något håll förekommit.

För min del tilltror jag mig emellertid ingalunda att af hänsyn till

den obligatoriska försäkringens möjliga företräden afstyrka det nu föreliggande

förslaget, då det uppenbarligen är af vikt, att staten utan dröjsmål

verksamt inskrider på den sociala sjukförsäkringens område, och

utsikterna att inom en närmare framtid genomföra ett på tvångsförsäkring

byggdt system torde vara ganska ringa. Men det har synts mig

böra framhållas, såväl att spörsmålet om obligatorisk eller frivillig sjukförsäkring

måhända icke är moget för en fullt definitiv lösning, som

ock att detta förhållande icke torde behöfva utgöra något bestämdt

hinder för förslagets genomförande.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Mctj:ts Nåd. Proposition N:o 20å.

Lagrådet:

Förslaget skiljer mellan registrerade och oregistrerade sjukkassor.

Den rättsställning, som enligt förslaget skall tillkomma de senare, är

emellertid af den prekära natur, att de näppeligen kunna i nämnvärd

omfattning utöfva sådan verksamhet, som tillhör en sjukkassa. Det vida

öfvervägande antalet sjukkassor måste alltså, om förslaget genomföres,

söka erhålla registrering och för sådant ändamål inrätta sig i enlighet

med förslagets bestämmelser om registrerade sjukkassor. Dessa bestämmelser

äro i väsentliga delar afpassade med tanke på sjukkasserörelsens

sociala uppgifter och lämpa sig i dessa delar mindre väl för kassor,

hvilka omfatta allenast mera burgna samhällsmedlemmar. Såsom exempel

kunna anföras de bestämmelser förslaget innehåller i fråga om minimiantalet

medlemmar, om medlemskap i flere kassor, om skyldighet

att utan ersättning tillhandagå annan sjukkassa med sjukkontroll, om

minimum för sjukhjälpstid, om afvägande af de fasta afgifternas belopp,

om skyldighet att åtlyda tillsynsmyndighetens anvisningar. För en

kassa, hvars medlemmar befinna sig i en relativt god förmögenhetsställning

och kunna antagas vara i stånd att sj kifva tillvarataga sina

intressen gentemot kassan och dess öfriga medlemmar, äro dylika bebestämmelser

ej af behofvet påkallade men kunna lätt nog komma att

verka tryckande och i vissa fall omöjliggöra anordningar, som kunde

finnas önskvärda och lämpliga. Huruvida kassor af nu antydd beskaffenhet

i nämnvärd omfattning förekomma och huruvida de i sådant fall

fylla något verkligt behof är svårt att bedöma, då tillgänglig statistik

ej härutinnan lämnar ledning och andra upplysningar äfven saknas.

Skulle dessa kassor emellertid vara af någon egentlig betydelse, läge

häri en beaktansvärd invändning mot förslaget i det hela, och det vore

då tilläfventyrs af nöden att återgå till den uppdelning mellan erkända

och allenast registrerade kassör, som förekom i äldre arbetareförsäkringskommitténs

förslag af år 1889.

2 §.

Lagrådet:

Syftet med det i paragrafen intagna förbud mot verksamhet, som

är att anse såsom särskild rörelse, torde kunna bättre uttryckas med en

bestämmelse, att sjukkassa ej må utöfva verksamhet, som uppenbarligen

är främmande för det ändamål, kassan enligt 1 § skall fullfölja.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition No 204.

95

5 §•

Lagrådet:

Enligt sista stycket af 2 mom. skola de handlingar, hvilka jämlikt

sagda mom. böra bifogas registreringsanmälan, vara till riktigheten

styrkta af notarius pnblicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter. Att, såsom förslaget härutinnan synes

innebära, uppdraga åt notarius publicus att bestyrka riktigheten af de

uppgifter, som vid 3) i samma mom. omförmälas, lärer emellertid ej

vara lämpligt, då ett åliggande af dylik art skulle vara helt och hållet

främmande för den verksamhet, som nämnda tjänsteman i öfrigt har

att utöfva. Stadgandena i 2 mom. torde alltså böra undergå sådan

ändring, att omförmälda uppgifter skola undertecknas af styrelseledamöterna

och dessas namnunderskrifter styrkas af vittnen.

6 §.

Lagrådet:

De penningbidrag, som en sjukkassa kan äga utkräfva af sina medlemmar,

utgöras i främsta rummet af afgifter, hvarmed i förslaget förstås

bidrag, hvilkas belopp är i stadgarne bestämdt eller kan med deras

ledning på förhand beräknas.

I andra rummet kan därjämte, om stadgarne sådant medgifva,

ifrågakomma uttaxering, d. v. s. uttagande af bidrag, hvilka ej kunna

på förhand beräknas utan bero på särskild! beslut. Afgifterna åter

äro enligt förslagets terminologi, sådan den framträder i förevarande

paragraf jämförd med 20 §, af två slag: 1) de fasta, hvarmed förstås sådana

som upptagas för sjukhjälpsverksamheten samt för begrafningshjälpsverksamheten

där sådan förekommer, och 2) andra afgifter, d. v. s.

de som upptagas för ändamål, hvilket ej kan inbegripas under den

egentliga sjukhjälps- och begrafningshjälpsverksamheten. Dessa beteckningssätt

förefalla så till vida mindre egentliga, som enligt gängse språkbruk

uttrycket fasta afgifter, satt i relation till uttaxering, torde omfatta

alla till beloppet bestämda eller beräkneliga afgifter, de må utgå

för det ena eller andra ändamålet.

En mera språkriktig terminologi torde utan svårighet kunna genomföras

genom någon ändring i 6 och 20 §8 samt i vissa andra delar af

förslaget.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

7 §-

Lagrådet:

Stadgandet i paragrafens sista stycke om skydd för registrerad sjukkassas

firma torde böra utvidgas så, att dylikt skydd beredes icke allenast,

såsom förslaget innehåller, därest kassan registrerats enligt den

tilltänkta nya lagen, utan äfven i fråga om kassa, som är registrerad

enligt nu gällande lag. Jämlikt 120 § i förslaget skall nämligen kassa

af sistnämnda art vara berättigad att under fem år efter den nya lagens

ikraftträdande fortsätta sin verksamhet i enlighet med bestämmelserna i

den äldre lagen, och tydligt torde vara att kassa, som begagnar sig af

denna rätt, bör under tiden åtnjuta samma skydd för sin firma som

kassa, hvilken registrerats enligt den nya lagen.

8 §‘

Lagrådet:

Stadgandet i andra stycket innebär, att ändring af en redan registrerad

sjukkassas stadgar i syfte att göra ledamotskap i förening eller

annat samfund till villkor för medlemskap i sjukkassan aldrig skulle

kunna ske, ej ens om sjukkassans samtliga medlemmar vore ense om

önskvärdheten af en sådan ändring. Någon annan utväg att realisera

en sådan önskan hos sjukkassans medlemmar skulle således ej stå till

buds än att låta kassan gå i likvidation, hvarefter en ny sjukkassa

kunde bildas, i hvars stadgar den önskade bestämmelsen från början

inflöte.

Det syfte, som med stadgandet afsetts att vinna, torde emellertid

kunna i hufvudsak ernås genom ett tillägg till 57 §, hvilket af andra

skäl synes vara erforderligt. Stadgandet i andra punkten af 8 § sammanhänger

nämligen nära med frågan om villkoren för införande i stadgarna

af nya grunder för medlems uteslutande ur sjukkassa.

Då man tager i betraktande, att medlem, som uteslutes ur sjukkassa,

icke äger att utbekomma något af kassans tillgångar och sålunda

går förlustig icke blott de afgifter, han erlagt för bekommande af sjukhjälp,

i den mån de ej motsvaras af erhållet understöd, utan ock, där

kassans verksamhet omfattar meddelande af begrafningshjälp, de för

utbekommande af sådant understöd inbetalta bidragen, synes det till

skyddande af medlemmarnes rätt vara nödigt föreskrifva, att stadgeändring,

som innebär införande af någon förut icke i stadgarna angifven

grund för medlems uteslutande ur sjukkassa, icke må, såvidt den

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 304.

97

skall afse jämväl dem, som vid frågans afgörande redan voro medlemmar

af sjukkassan, kunna genomföras mot någon medlems bestridande.

Införande af en dylik föreskrift i 57 § skulle bereda skydd mot sådan

ändring af sjukkassas stadgar, att ledamotskap i förening eller annat

samfund blefve i fråga om redan befintliga medlemmar uppställdt såsom

villkor för bibehållande af medlemskap i sjukkassan.

Under förutsättning att det sålunda förordade tillägget till 57 §

införes, torde andra stycket af 8 § kunna utgå.

i° §.

Lagrådet:

Hvarken i gällande lag eller i föregående förslag till ny lagstiftning

om sjukkassor uppställes hinder mot att i sjukkassas stadgar intages

bestämmelse om skyldighet för medlem att i sjukkassan kvarstå,

efter det han anmält sig vilja därur utträda. Tillräcklig anledning synes

saknas att genom den nu tillämnade lagstiftningen helt och hållet

omöjliggöra en dylik bestämmelse. För den händelse att obegränsade

afgifter till sjukkassa ej kunna beslutas, synes det ej böra förvägras

kassan att stadga skyldighet för medlem att efter anmälan om utträde

kvarstå i kassan under viss tid, för hvilken dock ett maximum bör i

lagen stadgas. Såsom förebild till bestämmelse härutinnan torde kunna

ifrågakomma 14 § i Kungl. Maj:ts för innevarande års riksdag framlagda

förslag till lag om föreningar.

11 §•

Lagrådet:

Hvad som åsyftas med föreskriften i paragrafens sista stycke är ej

fullt tydligt. Ordalagen synas innebära förbud mot att i stadgarna intaga

bestämmelser, hvarigenom vissa medlemmar eller medlemsgrupper

betungas med afgifter, som ej skola gälla för medlemmarne i allmänhet,

eller eljest för eu del medlemmar särskilda villkor för medlemskapets

bibehållande uppställas; dock att från detta förbud synes vara åsyftadt

att medgifva undantag för sådana fall, där uteslutning ur kassan skulle

kunna ifrågakomma, så att för dylikt fall särskild tunga kunde påläggas

den till uteslutning förfallne, i händelse han finge kvarstanna. Af

2 mom. i 20 § framgår emellertid, att de afgifter, som i förslaget benämnas

fasta medlemsafgifter, d. v. s. de, som utgå för sjukhjälps- och

begrafningshjälpsverksamhet, kunna vara olika för särskilda grupper af

medlemmar, men att olikhet därvid ej får betingas af annat förhållande

Bill. till Rik sd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afä. 151 Höft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

än olikhet i understödsrätt eller i sjukdoms- eller dödsfallsrisk eller sådan

särskild omständighet, som namnes i 21 §. I betraktande häraf

torde det få antagas, att sista stycket af 11 §, i hvad det rörer afgifter,

har afseende allenast å de afgifter, som enligt förslagets terminologi ej

äro fasta, d. v. s. de, som utgå för andra ändamål än sjukhjälps- och

begrafningshjälpsverksamhet. En regel om dessa afgifters likformighet

synes emellertid, därest den skall inflyta i lagen, ej hafva sin rätta plats

i 11 § utan snarare i 20 §, som handlar om afgifter.

Huruvida det, i händelse en sådan regel uppställes, är lämpligt att

beträffande medlemmar, som enligt stadgarne skulle kunna uteslutas,

göra undantag från regeln, kan förefalla tvifvelaktigt, men tillräcklig

anledning att medgifva dylikt undantag torde näppeligen föreligga.

Det förbud sista stycket i 11 § synes innehålla mot stadgebestämmelser,

hvarigenom för vissa kategorier af medlemmar föreskrifvas särskilda

åligganden af annan art än afgifts erläggande, torde knappast vara

lämpligt. Förhållanden kunna tänkas, där det torde vara i sin ordning

att pålägga vissa medlemsgrupper, exempelvis dem, som flytta utom kassans

verksamhetsområde, vissa särskilda åligganden, såsom i afseende å

intygs anskaffande, afgifters insändande m. m.

Med hänsyn till hvad nu blifvit anfördt hemställes, att sista stycket

i paragrafen måtte utgå.

13 §•

Lagrådet;

De i andra punkten förekommande orden »för kalenderår» torde

böra utgå såsom onödiga och måhända vilseledande.

15 §.

lagrådet:

Föreskriften i mom. 3 innebär, att sjukkassa, sedan sjukhjälp på

grund af viss sjukdom börjat meddelas, icke äger att vidtaga vare sig

höjning eller sänkning af sjukhjälpen för denna sjukdom. Något giltigt

skäl synes emellertid icke kunna anföras, hvarför det skulle vara förbjudet

för eu sjukkassa att, om den så finner lämpligt, bestämma, att

beslut om höjning af sjukhjälp skall tillämpas jämväl i fråga om sjukdom,

för hvilken vid beslutets fattande understöd redan börjat utgå.

Hvad i momentet finnes föreskrifvet synes därför böra utbytas mot en

bestämmelse af hufvudsakligt innehåll, att beslut om sådan ändring i

stadgarne, som medför inskränkning i sjukkassans skyldighet att med
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

99

dela sjukhjälp, ej skall äga tillämpning i fråga om sjukdom, för hvilken

rätt till sjukhjälp redan inträdt. Eu bestämmelse af nu angifvet innehåll

torde helst böra hafva sin plats i 59 §.

Af stadgandet i mom. 4, att sjukhjälp i penningar ej må för själfförsörjande

medlem understiga en krona för söckendag, synes framgå,

att i sjukkassas stadgar må föreskrifvas, att sjukhjälp skall utgå alle

nast för söckendagar. En dylik anordning skulle emellertid föranleda

betänkliga svårigheter vid tillämpning af bestämmelserna i mom. 7.

Därest en sjukkassa lämnar sjukhjälp endast för söckendagar, synes det

nämligen vara tvifvelaktigt, huruvida uti det i mom. 7 bestämda antal

dagar, hvarunder sjukhjälp minst skall utgå, må inräknas sön- och helgdagar.

Vidare skulle det, i händelse medlem i sådan kassa träffas af

olycksfall, möta svårighet att afgöra, huruvida kassan ägde rätt att under

de första sextio dagarna efter olycksfallet inskränka sig till att betala

det understöd, som skulle kunnat ifrågakomma för annan sjukdom,

eller vore pliktig att därutöfver erlägga sjukhjälp för de under nämnda

tid infallande sön- och helgdagar. Det torde därför vara nödigt att antingen

förtydliga bestämmelserna i mom. 7 eller ock, hvilket synes vara

lämpligast, meddela föreskrift, att sjukhjälp i penningar skall utgå med

visst belopp för hvarje dag.

18 §■

Lagrådet:

Den åtgärd, som enligt tredje stycket af denna paragraf kan under

där angifna förutsättning å sammanträde beslutas, synes innebära ett

betydande ingrepp i den rätt, som af kassans särskilda medlemmar förvärfvats

genom erläggande af bidrag till kassan. Synnerligen starkt

framträder detta i fråga om en sjukkassa med vidsträcktare verksamhetsområde,

om den ifrågavarande sjukdomen är gängse endast inom en

begränsad del af området och beslutet sålunda i verkligheten drabbar

endast de medlemmar, som vistas å den af sjukdomen hemsökta orten.

Ett stadgande om rätt för sjukkassa att till skydd mot fullständig

ekonomisk undergång vidtaga åtgärd, som här är i fråga, torde måhända

icke kunna undvaras; men det synes vara nödigt att bereda någon garanti

mot att beslut därom vinner tillämpning, med mindre fullgiltiga

skäl föreligga. Detta torde kunna ske genom en bestämmelse, att för

giltigheten af beslut, hvarom i förevarande stycke förmäles, fordras tillsynsmyndighetens

godkännande.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 304.

19 §.

Lagrådet:

Enligt förslaget må klass, som skall bereda sjuklijälp, icke meddela

sådant understöd, med mindre antalet sjukhjälpsförsäkrade medlemmar

i klassen uppgår till tjugufem. Om således medlemsantalet

exempelvis nedgår till femton, förlora dessa femton sin rätt till sjukhjälp

i klassen. Då man ej kan räkna med möjligheten, att enstaka

nya medlemmar ingå i en klass, som vid deras inträde är förhindrad

att meddela sjukhjälp, skulle således de femton kvarstående medlemmarna

aldrig kunna åter bli berättigade till understöd i sin klass, såvida

ej minst tio nya medlemmar samtidigt däri inträdde. Att de sålunda

nödställde medlemmarne kunna vinna inträde i annan klass är

ingalunda gifvet, då stadgarnes bestämmelser i fråga om klassindelningen

kunna ligga hindrande i vägen. Äfven om inträde i annan klass,

högre eller lägre än deras egen, stode dem öppen, skulle ett begagnande

af denna utväg för dem medföra antingen ökade afgifter eller minskad

sjukhjälp. Till undvikande af dessa missförhållanden synes beträffande

klass, som skall bereda sjukhjälp, böra införas ett stadgande, motsvarande

hvad som enligt förslaget skulle gälla i fråga om klass, som är

afsedd att bereda begrafningshjälp, eller att i klassen icke må meddelas

sjukhjälp, med mindre antalet medlemmar i klassen uppår till tjugufem,

dock att, där medlemmarnes antal varit minst tjugufem men sedermera

nedgått därunder, sjukhjälp må i klassen fortfarande tilldelas däri kvarvarande

medlemmar.

20 §.

Lagrådet:

Med fasta medlemsafgifter, som äro lika för alla kassans medlemmar,

torde icke annat än undantagsvis en sjukkassa kunna i längden uppehålla

sin verksamhet. Afgifter, som ej äro i någon mån afpassade efter

de olika risker, som ifrågakomma, måste nämligen förr eller senare

framstå såsom oskäliga gent emot dem, som med hänsyn till lefnadsålder

eller andra förhållanden äro i mindre grad än de öfriga utsatta

för risk, hvarom fråga är. Följden häraf torde blifva, att den för kassans

bestånd nödiga rekrytering af dylika personer ej i längden kan påräknas.

Också kan man -— om än i ett afsevärdt antal sjukkassor medlemsafgifterna

fortfarande äro i det närmaste lika för alla medlemmarne

— i sjukkasserörelsen spåra eu sträfvan att afpassa afgifterna efter de

olika riskerna med hänsyn till ålder, hälsotillstånd, yrken m. m., och ett

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

fortgående i denna riktning är att förvänta, i samma mån sjukkassorna

växa i storlek och. därmed de personliga band försvagas, som för

närvarande i ett stort antal fall tjäna att sammanhålla sjukkassemedlemmar.

Att under dessa förhållanden så affatta bestämmelsen om afgifterna,

att såsom hufvudregel synes framstå, att de böra vara lika för

alla medlemmar, torde vara mindre välbetänkt. Lämpligare synes vara

att i lagen icke gifves företräde åt vare sig det ena eller andra systemet

utan allenast åt tillsynsmyndigheten anförtros att öfvervaba, att afgifterna

differentieras i den mån kassans soliditet det erfordrar. Hvad

som i första punkten af 2 mom. bör utsägas torde alltså vara allenast,

att annan olikhet i afgifterna ej må förekomma, än som föranledes af

olikhet medlemmarne emellan i afseende å understödsrätt eller sjukdomseller

dödsfallsrisk eller betingas af sådan bestämmelse i stadgarna, som

angifves i 21 §.

I öfrigt erinras om hvad vid 6 § blifvit yttradt.

22 §.

Lagrådet:

-Då hvarken af det nu föreliggande förslaget eller af 1855 års förordning

om handelsböcker tydligt framgår, huruvida bestämmelserna i

nämnda förordning skola vara tillämpliga i fråga om den bokföring, som

åligger sjukkassa, torde uttryckligt stadgande i ena eller andra riktningen

vara erforderligt.

Hvilket innehåll än gifves åt ett sådant stadgande, lärer det blifva

behöfiigt, att särskilda föreskrifter i fråga om bokföringen meddelas al''

tillsynsmyndigheten, hvadan bestämmelsen i sista stycket af paragrafen

synes böra göras ovillkorlig.

23 §.

Lagrådet:

Därest det ändamål, som åsyftas med de föreslagna bestämmelserna

om fondbildning skall ernås, synes det vara nödigt, att kassans räkenskaper

föras så, att däraf framgår, hvilka kassans tillgångar utgöra

fond, och, i händelse såväl sjukhjälps- som begrafningshjälpsfond skola

finnas, af hvilka tillgångar hvardera fonden består. En föreskrift om

räkenskapernas förande på nu angifvet sätt torde höra i lagen inflyta.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

89 §.

Justitierådet friherre Marks von Wiirtemberg och regeringsrådet Wall:

Förbudet för styrelsen att utan sjukkassesammanträdes bemyndigande

afyttra eller under nyttjanderätt upplåta den väsentligaste delen

af sjukkassas egendom synes genom sin obestämdhet kunna gifva anledning

till osäkerhet och dessutom lätt kunna kringgås genom föryttrande

eller upplåtande i särskilda omgångar. Det senare gäller äfven

förbudet att afyttra eller upplåta all kassans egendom, ett förbud som

för öfrigt endast i samband med det nyssnämnda torde äga något praktiskt

värde. Med hänsyn härtill hemställes om uteslutande af omförmälda

förbudsbestämmelser.

41 §•

Lagrådet:

Bestämmelserna i denna paragraf synas lämpligen hafva sin plats i

sammanhang med de stadganden, som afse tillsyn å sjukkassor.

49 §''

Lagrådet:

Inom sjukkasserörelsen lära exempel icke saknas å den anordning,

att frågor, som i allmänhet skola behandlas å sjukkassesammanträde

eller sådan sammankomst af delegerade, som omförmäles i andra stycket

af förevarande paragraf, i stället kunna göras till föremål för allmän

omröstning bland medlemmarne. Stadgandena i första och andra styckena

torde emellertid, sammanställda, utesluta en dylik anordning. Då

giltig anledning härtill ej synes föreligga, hemställes om sådan ändring

i paragrafens affattning, att möjlighet lämnas öppen för intagande i

stadgarne af bestämmelser, som äfven annorledes än i andra stycket alses

afvika från första styckets föreskrift om sjukkassesammanträde.

Beträffande sådan sammankomst af delegerade, som i andra stycket

afses, innehåller förslaget, att bestämmelserna om sjukkassesammanträde

skola i tillämpliga delar gälla. I detta hänseende synes emellertid

undantag böra göras för det i 50 § förekommande stadgandet om rätt

för sjukkassemedlem att å annan medlem öfverlåta utöfvande af rösträtt

å sjukkassesammanträde. För öfrigt torde föreskriften om sammankomst

af delegerade lämpligen kunna utbrytas ur 49 § och erhålla plats i en

fristående paragraf i slutet af afdelningen om sjukkassesammanträde.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204. 103

51 och 52 §§.

Lagrådet:

I de fall, som angifvas i 52 §, skulle såväl tillsynsmyndigheten som

magistrat eller kronofogde äga att på anmälan af sjukkassemedlem utlysa

sjukkasses ammanträde. Att dylik befogenhet '' tillägges två olika

myndigheter synes emellertid kunna medföra olägenheter, då det skulle

kunna inträffa, att båda myndigheterna hvar för sig utlyste sammanträde.

Lämpligast synes vara att befogenhet i detta hänseende tillkommer

allenast tillsynsmyndigheten. Dels torde nämligen, om sådana fall inträffa,

som i 52 § afses, tillsynsmyndigheten under alla omständigheter

böra erhålla kunskap därom, och dels synes det vara nödigt, att tillsynsmyndigheten

äfven i andra fall tillerkännes rätt att utlysa sjukkassesammanträde.

Skall tillsynsmyndigheten kunna vederbörligen ''fullgöra

sina åligganden, lärer den nämligen böra äga befogenhet att, när

helst den så finner nödigt, hos sjukkassestyrelsen. begära utlysande af

sjukkassesammanträde och att, där styrelsen ej inom viss korftid ställer

sig sådan begäran till efterrättelse, själf utlysa dylikt sammanträde.

Det hemställes därför, att ett stadgande af sist angifna innehåll införes

å lämpligt ställe och att den i 52 § omförmälda rätt att utlysa

sjukkassesammanträde tillerkännes allenast tillsynsmyndigheten.

De skäl, som tala för nu gjorda hemställan, synas jämväl böra föranleda,

att revisorerna, i händelse de med stöd af stadgandet i 51 §

hos styrelsen påkalla utlysandet af extra sjukkassesammanträde, skola

vara pliktiga att ofördröjligen lämna tillsynsmyndigheten underrättelse

om denna åtgärd.

57 §.

Lagrådet:

Efter hvad förarbetena till förslaget gifva vid handen, är åsyftadt,

att den rätt till begrafningshjälp, som af medlem förvärfvats, bör vara

honom en gång för alla tillförsäkrad. Denna tanke torde böra på tydligare

sätt, än i förslaget skett, komma till uttryck. I sådant syfte hemställes,

att i 57 § måtte införas en bestämmelse, att den begrafningshjälp,

som en gång blifvit för medlem af sjukkassa bestämd, ej må

utan hans samtycke genom ändring i stadgarne minskas.

I öfrigt erinras om den vid 8 § gjorda anmärkning.

58 §.

Justitierådet friherre Marks von Wiirtemberg och regeringsrådet Wall:

Det stadgande paragrafen innehåller om kvalificerad majoritet för

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

beslut om föryttrande eller upplåtande under nyttjanderätt af all sjukkassas

egendom eller den väsentligaste delen däraf synes genom sin

obestämdhet kunna föranleda olägenheter och rättsförluster, särskildt

när det gäller fast egendom. Med hänsyn härtill hemställes om stadgandets

uteslutande.

Skulle stadgandet emellertid komma att kvarstå, torde i paragrafen

böra vidtagas sådan jämkning, att med beslut, som omedelbart åsyftar

föryttrande eller upplåtelse af all kassans egendom eller den väsentligaste

delen däraf, otvetydigt likställes beslut, hvarigenom styrelsen

erhåller befogenhet till dylik åtgärd.

59 §.

Lagrådet:

Skäl synes ej förefinnas att inskränka giltigheten af stadgandet i

andra stycket till'' de i 6 § vid 7) omförmälda afgifterna, utan torde

detta stadgande böra gälla alla bidrag, äfven sådana som på grund af

särskildt beslut skola uttaxeras på medlemmarne.

83 §.

Lagrådet:

Enligt bestämmelsen i 6 § vid 10) skall i stadgarne angifvas, huru

medel, som icke äro erforderliga för löpande utgifter, skola göras fruktbärande

och säkerhetshandlingar förvaras. Rörande det materiella innehållet

af stadgarnes föreskrifter i dessa ämnen innehåller förslaget

emellertid icke någon bestämmelse. Vid sådant förhållande synes det

vara nödigt, att pröfningsrätt härutinnan tillerkännes tillsynsmyndigheten;

och torde därför i förevarande paragraf bland de skål, som skola

föranleda vägran af registrering, böra upptagas, att stadgarnes föreskrifter

uti ifrågavarande ämnen finnas icke vara betryggande.

89 §.

Lagrådet:

Enligt 86 § skall en samling af hvad i sjukkasseregistret införts,

med undantag af underrättelse om sjukkassas konkurs, genom det

allmännas försorg efter hand befordras till trycket och förses med register

för hvarje år; och skall, i den mån samlingen tryckes, densamma

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungi. Majds Nåd. Proposition N:o 204.

öfversändas till hvarje domstol och öfverexekutor. Jämlikt 89 § kan

ändring i förhållande, som registret utvisar, icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap om ändringen.

Med sistnämnda stadgande lärer emellertid ej — såsom dess affattning

kunde låta förmoda — vara afsedt, att hvad registret utvisar skall anses

vara genom införandet i registret bragt till allmän kännedom, utan

allenast att den, som tagit kännedom om registret, må trygga sig till

dess uppgifter, äfven om däri angifna förhållanden undergått ändringar,

som ej registrerats och om hvilka vetskap ej heller annorlunda vunnits.

Enligt förslaget är icke heller på annat sätt sörjdt för att hvad i

registret införes varder så kungjordt, att en presumtion rimligen kan

uppställas, att det kommit till tredje mans kännedom.

I det för innevarande års riksdag framlagda förslag till lag om

föreningar föreskrifves däremot i detta afseende (92 §), att hvad i föreningsregistret

införes, med undantag af underrättelse om förenings

konkurs, skall genom Konungens befallningshafvandes försorg ofördröjligen

kungöras såväl i allmänna tidningarna som ock i den stads tidning,

där Konungens befallningshafvande har sitt säte, eller, om flera

tidningar där utgifvas, i den af dessa, där allmänna påbud för staden

vanligen meddelas, hvarjämte i fråga om en samling för hela riket af hvad

sålunda i allmänna tidningarna kungjorts meddelas enahanda bestämmelser

som i förslaget till lag om sjukkassor angående en samling af

hvad i sjukkasseregistret införes. Såsom följd af denna föreskrift om

kungörande stadgas vidare i förslaget till lag om föreningar (96 §), att

det, som blifvit infördt i föreningsregistret och kungjordt i ortstidningen,

skall anses hafva kommit till tredje mans kännedom, där ej af omständigheterna

framgår, att han hvarken haft eller bort hafva kunskap

därom, samt att, innan sådant kungörande skett, det förhållande, som

blifvit eller bort blifva i registret antecknadt, icke kan med laga verkan

åberopas mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

Giltiga skäl att i fråga om sjukkassorna afvika från de grundsatser,

som sålunda föreslagits beträffande föreningar, torde ej föreligga;

och hemställes förty, att i förevarande förslag måtte införas bestämmelser,

motsvarande ofvanberörda i förslaget till lag om föreningar

upptagna.

Ett bifall till denna hemställan medför någon jämkning i 95 §.

Skulle åter lagrådets hemställan ej vinna afseende, erfordras sådant

förtydligande af 89 §, att dess ofvan angifna innebörd klarare

framträder.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afd. 155 Höft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 204.

Justitieråden friherre Marks von Wiirtemberg och Petrén samt regeringsrådet

Wall:

Med hänsyn till sjukkasse verksamhetens samhällsnyttiga karaktär

synes det kunna ifrågasättas, huruvida icke kostnaden för det utaf lagrådet

förordade kungörande af anmälningar till sjukkasseregistret bör

bestridas af det allmänna.

90 §.

Lagrådet:

Då enligt förslaget Konungens befallningshafvande i sin egenskap

af öfverexekutor städse kommer att äga tillgång till den tryckta samlingen

af anmälningar till sjukkasseregistret, synes det böra åläggas nämnda

myndighet att äfven i ärendeu, som den i annan egenskap än den nyss

angifna handlägger, tillgodogöra sig samlingens innehåll på sätt i förevarande

paragraf afses. En dylik ändring synes desto hällre böra i

paragrafen vidtagas, som densamma därigenom bringas till önskvärd

öfverensstämmelse med motsvarande paragrafer i lagförslagen rörande

aktiebolag och föreningar.

93 §.

Lagrådet:

I andra punkten af första stycket upptagas de fall, i hvilka tillsynsmyndigheten

skall vara pliktig att i underrättelse om meddeladt beslut

angifva skälen för beslutet. Sådan skyldighet skulle åligga tillsynsmyndigheten

bland annat i den händelse, att genom beslutet vägrats

medgifvande enligt 41 eller 115 §, d. v. s. att tillsynsmyndigheten icke

medgifvit sjukkassa, hvars medlemsantal nedgått under etthundra, eller

fortsättningskassa, hvars medlemsantal nedgått under femhundra, att

fortsätta sin verksamhet. Då emellertid, såsom vid jämförelse med bestämmelserna

i 4 och 108 §§ framgår, dylikt medgifvande torde böra

lämnas allenast i händelse särskilda omständigheter därtill föranleda,

synes det icke böra åläggas tillsynsmyndigheten att i nu nämnda fall

anföra skäl för sin vägran.

Enligt hvad paragrafen innehåller, skall, i händelse sjukkassa vill

anföra besvär öfver beslut af tillsynsmyndigheten och underrättelse om

beslutet försändts med allmänna posten, besvärstiden räknas från tredje

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 204.

dagen efter det underrättelsen för befordran aflämnades å postanstalt.

Denna anordning synes emellertid vara föga tillfredsställande, då det

ofta skulle kunna möta svårighet för sjukkassa att erhålla kännedom

om dagen för underrättelsens afkunnande å postanstalt, hvartill kommer

svårigheten för sjukkassa att, i händelse försändelse förkommit, åvägabringa

bevisning därom. Lämpligare synes därför vara att dels ålägga

tillsynsmyndigheten att, där underrättelse om beslutet ej öfverlämnas till

någon, som äger företräda sjukkassan, ofördröjligen i rekommenderadt

bref öfversända sådan underrättelse till kassan, dels ock stadga, att besvärstiden

i hvarje fall skall räknas från beslutets dag. Skulle, i händelse

denna hemställan bifalles, den föreslagna besvärstiden, trettio dagar,

anses vara för knappt tillmätt för de sjukkassor, som hafva sitt

säte i de nordligaste länen, torde för dessa kassor kunna bestämmas eu

något längre besvärstid.

Stadgandet i paragrafens sista stycke, med hvithet afses att reglera

besvärstiden då annan än sjukkassa vill klaga öfver beslut af tillsynsmyndigheten,

omnämner endast det fall, att begäran om åtgärd, som i

88 § sägs, blifvit afslagen. Då klagan af annan än sjukkassa kan förekomma

jämväl i andra fall, t. ex. i händelse tillsynsmyndigheten vägrat

efterkomma en af sjukkassemedlem jämlikt 52 § framställd begäran om

utlysande af sjukkassésammanträde, bör emellertid åt stadgandet gifvas

en vidsträcktare affattning. Bestämmes för sjukkassa i de nordligaste

länen längre besvärstid än trettio dagar, torde den längre tiden böra

gälla i fråga om hvarje klagan öfver beslut af tillsynsmyndigheten, som

afser sådan kassa.

94 §.

Lagrådet:

I motiveringen till 83 § i kommitterades förslag till lag om sjukkassor

anföres, att då fråga om frihet från stämpelafgift, hvarom oftast stadgas i

utländska lagstiftningar om sjukkassor, i vårt land skall afgöras i annan

ordning än den, som gäller för stiftande af civillag, stadgande därutinnan

icke kunnat inrymmas i lagförslaget. Följaktligen lärer med uttrycket

»afgiftsfritt)) i förevarande paragraf icke åsyftas frihet från stämpelafgift.

Detta framgår dock icke med tydlighet af paragrafens ordalydelse.

Men äfven om bestämmelsen sålunda afser endast lösen för expedition,

hvarom här är fråga, synes en föreskrift i sådant syfte icke hafva

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 20i.

sin rätta plats i förevarande lag utan hellre böra inflyta i förordningen

om expeditionslösen.

.Följaktligen hemställes, att 94 § måtte ur lagförslaget uteslutas.

97 §.

Lagrådet:

I förut omförmälda förslag till lag om föreningar stadgas straff

för styrelseledamot, som uppsåtligen låter verkställa utbetalning af ekonomisk

förenings tillgångar i vidsträcktare mån, än att återstående tillgångar

öfverskjuta skulderna med visst belopp. För föreningar torde

denna straffbestämmelse tillfyllest supplera allmänna strafflagens påföljder

för de fäll, där styrelseledamot obehörigt använder omhänderhafda

medel.

I fråga om sjukkassorna innehåller föreliggande förslag ingen straffbestämmelse

för motsvarande fall, ehuru tänkbart är, att styrelseledamot

låter verkställa utdelning till kassans medlemmar, där sådant ej är tilllåtet.

Dessutom kan inträffa, att styrelseledamot i sjukkassa annorledes

än genom utdelning till medlemmarne obehörigen förfar med kassans

tillgångar utan att hemfalla under allmänna strafflagen. Enligt förslaget

är nästan hvarje kassans inkomst afsedd för sitt särskilda ändamål.

Fasta medlemsafgifter och genom uttaxering erhållna medel skola användas

till täckande af kassans löpande utgifter för sjukhjälp, begrafningshjälp

och förvaltning äfvensom till fondbildning; och det förutsättes,

att jämväl andra kassans inkomster kunna vara bestämda för

enahanda ändamål. Af dessa medel uppkommen fond får användas endast

i den mån kassans inkomster ej förslå till täckande af utgifterna

för kassans sjukhjälps- och begrafningshjälpsverksamhet. Medger tillsynsmyndigheten,

att afsättning'' till fond må upphöra, skola öfverskottsmedlen

användas på sätt, som blifvit i stadgarne bestämdt. Meddelar

sjukkassan begrafningshjälp till högre belopp än tvåhundra kronor,

skola fasta medlemsafgifter upptagas särskild! för sjukhjälpsverksamheten

och särskilt för begrafningshjälpsverksamheten; och må de för

det ena slaget af dessa verksamheter bestämda inkomster icke användas

för det andra. Af öfverskott å hvardera verksamheten skall bildas

eu särskild fond, som ej må tagas i anspråk för den andra verks amhetsgrenen;

och deri, som mot kassan här fordran å sjukhjälp eller begrafningshjälp,

äger ej rätt till betalning för denna fordran ur de för

den andra verksamheten bestämda tillgångar. Om styrelseledamot uppsåtligen

i strid mot dessa bestämmelser använder vissa kassans tillgångar

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

på sätt, som visserligen, tjänar ett kassans ändamål men icke det, för

hvithet samma medel äro afsedda, lärer han ej kunna straffas enligt allmänna

strafflagen, men ersättningsskyldighet allenast torde icke vara för

sådant fall tillfyllestgörande.

Det synes därför nödigt, att under 97 paragrafens straffbestämmelse

införes jämväl det fall, att styrelseledamot använder någon kassans tillgång

för ändamål, som, efter hvad han inser, är ett annat än det, för

hvithet samma tillgång är afsedd.

98 §‘

Lagrådet:

Bland föreskrifter, hvilkas åsidosättande skulle medföra ansvar, angifvas

i denna paragraf 115 § och hvad 118 § 1 mom. innehåller angående

skyldighet att meddela upplysningar i där afsedda fall. Det förefaller

mindre egentligt, att bestämmelser om straff för försummande af eu skyldighet

i lagen gifvas tidigare än föreskriften om sj älfva skyldigheten; och

hemställes förty, att ifrågavarande straffbestämmelser må uteslutas ur

98 § och i stället upptagas i omedelbart sammanhang med de särskilda

materiella föreskrifter, till hvilka de hänföra sig.

107 §.

Lagrådet:

I förslaget utsäges ingenstädes hvad sjukkassas åtgärd att ansluta

sig till fortsättningskassa innebär. Därom inhämtas i förevarande

paragraf, att sjukkassa kan ansluta sig för alla sina sjukhjälpsförsäkrade

medlemmar eller för allenast en del af dem, och att anslutningen

för sjukkassan medför medlemskap i fortsättningskassan. Af 109 §

framgår, att anslutningen icke innebär, att sjukkassan åtager sig ansvar

för gäldandet af afgifter eller uttaxeringsbelopp, som skola erläggas för

de medlemmar af sjukkassan, för hvilka den anslutit sig till fortsättningskassan.

Att af dessa stadganden draga några bestämda slutsatser

om hvilka verkningar anslutningen medför torde icke vara möjligt. Tvekan

synes kunna uppstå, huruvida icke förslagets mening är, att anslutningen

skall kunna innebära, att kassans samtliga sjukhjälpsförsäkrade

medlemmar eller de sjukhjälpsförsäkrade medlemmarne i den grupp, som

anslutningen kan afse, utan vidare blifva sjukhjälpsförsäkrade i fortsättningskassan

eller förpliktade att låta försäkra sig i densamma. En

sådan anordning lärer emellertid icke böra ifrågakomma. Då enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

58 § för beslut om anslutning erfordras allenast en majoritet af två

tredjedelar bland de röstande, skulle nämligen de, som befinna sig i

minoriteten, kunna mot sitt bestridande blifva intvingade i ett alldeles

nytt och tilläfventyrs för dem betungande rättsförhållande.

Därest antagas må, att anslutningsåtgärden icke skall vara förenad

med sådan verkan, som nu antydts, torde densamma enligt förslaget

komma att innefatta allenast, att den anslutna sjukkassan erhåller medlemskap

i fortsättningskassan. Äfven denna påföljd af anslutningen

synes emellertid vara föga lämplig. Med sakens natur torde bäst öfverensstämma,

att de, soin sjukhjälpsförsäkra sig i en fortsättningskassa,

blifva medlemmar af densamma, vare sig de tillhöra en ansluten eller

icke ansluten sjukkassa. Det visar sig också, att flertalet af de bestämmelser,

som förslaget innehåller rörande medlem i sjukkassa, icke kunna

tillämpas å ansluten sjukkassa, medan det tvärtom vid förslagets upprättande

befunnits nödigt att genom särskild föreskrift (117 §) göra nästan

samtliga dessa bestämmelser tillämpliga å de i fortsättningskassa försäkrade

medlemmarne i ansluten sjukkassa. Dylik sjukkassas medlemskap

i fortsättningskassan torde i själfva verket icke komma att innebära

något annat, som kan anses vara af praktisk betydelse, än att

sjukkassan dels erhåller rösträtt i fortsättningskassan och dels blir

förpliktad att i den omfattning, som fortsättningskassans stadgar bestämma,

tillhandagå fortsättningskassan med förvaltningsbestyr i fråga

om de sjukkassans medlemmar, som försäkra sig i fortsättningskassan.

Att tillägga ansluten sjukkassa rösträtt i fortsättningskassan synes

emellertid icke vara till något gagn men väl kunna medföra olägenheter.

I sådant hänseende må allenast framhållas, hurusom det kan tänkas inträffa,

att endast en minoritet af medlemmarne i de till en fortsättningskassa

anslutna sjukkassorna låtit sjukhjälpsförsäkra sig i fortsättningskassan,

i hvilken händelse en bestämmelse, som tillerkände sjukkassorna

rösträtt, skulle verka därhän, att fortsättningskassans angelägenheter

komme att afgöras af dem, som icke vore försäkrade i kassan.

Hvad åter angår förpliktelsen för de anslutna sjukkassorna att på

angifvet sätt tillhandagå fortsättningskassan med förvaltningsbestyr,

torde en sådan anordning vara af det praktiska behofvet påkallad. Att

döma af motiven till det af kommitterade utarbetade lagförslag, hvarpå det

remitterade förslaget grundar sig, synes det också vara en dylik förpliktelse

för de anslutna kassorna, som man hufvudsakligen afsett att ernå med

bestämmelserna om anslutning. Detta ändamål torde emellertid kunna

vinnas, utan att vid anslutningen fästes den verkan, att medlemskap i

fortsättningskassan uppkommer. I lagen lärer nämligen utan vidare kunna

s. 111 Kontrollera mot PDF

111

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

stadgas, att anslutning till en fortsättningskassa innebär åtagande af en

sådan förpliktelse från sjukkassans sida; och någon annan verkan torde

icke böra fästas vid anslutningsåtgärden.

På grund af det anförda hemställes, att i stället för hvad 107 §

innehåller måtte i lagen införas dels en föreskrift, att medlemskap ''i

fortsättningskassa kan, där icke kassans stadgar bestämma annorlunda,

förvärfvas såväl af sjukhjälpsförsäkrade medlemmar i sjukkassa, som

anslutit sig. till fortsättningskassan, som äfven af sjukhjälpsförsäkrade

medlemmar i annan sjukkassa, dels ock en bestämmelse i enlighet med

hvad ofvan angifvits om innebörden däraf, att sjukkassa ansluter sig till

fortsättningskassa.

Ett bifall till denna hemställan medför uppenbarligen åtskilliga andra

ändringar i förslaget, hvilka dock icke torde vara af beskaffenhet att

här behöfva närmare angifvas.

112 §.

Lagrådet:

Då, såsom lagrådet vid 107 § framhållit, sjukkassas anslutning till

fortsättningskassa icke rimligen kan få medföra, att sjukkassans medlemmar

därigenom utan vidare blifva sjukhjälpsförsäkrade i fortsättningskassan,

torde icke med fog kunna påstås, att de skäl, som föranledt

förbudet mot medlemskap af mera än en sjukkassa, jämväl innebära

anledning. till ett motsvarande förbud för sjukkassa att samtidigt vara

ansluten till mera än en fortsättningskassa. Då ej heller annat giltigt

skäl för ett dylikt förbud synes föreligga, hemställes, att detsamma

måtte ur förslaget uteslutas.

Att så ■ sker är desto mer önskvärd!, som därigenom öppnas väg

för eu föreskrift, hvilken synes af behofvet påkallad. Om nämligen

enligt fortsättningskassas stadgar rätt till sjukhjälp i densamma är beroende

på medlemskap i ansluten sjukkassa, skulle, därigenom att en sjukkassa

upphörde att vara ansluten till denna fortsättningskassa, medlemmarne

i sjukkassan förlora den rätt, de förut ägt i fortsättningskassan.

Särskild! tydligt framträder obilliglieten häraf med afseende å de sjukkassemedlemmar,

som på grund af ålder eller af annan orsak vore förhindrade

att erhålla försäkring i annan fortsättningskassa. Att till förebyggande

af dessa olägenheter förbjuda sjukkassa att utan alla intresserade

medlemmars begifvande upphöra med anslutning till viss fortsättningskassa

kunde väl synas betänkligt, om sjukkassan därmed hindrades

att ansluta sig till annan fortsättningskassa. Men om det föreslagna

förbudet för sjukkassa att vara ansluten till mera än eu fortsättnings
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Mai ds Nåd. Fr oposition N:o 204.

kassa börtfölle, kunde utan nämnvärdt men för sjukkassa ofvannämnda

missförhållande undanrödjas genom en föreskrift, att beslut om ansluten

sjukkassas upphörande med anslutning ej ägde giltighet mot bestridande

af sjukkassemedlem, som därigenom skulle förlora rätt till sjukhjälp i

fortsättningskassan.

Under förutsättning af bifall till ofvan vid denna paragraf gjord

hemställan tillstyrkes alltså, att en bestämmelse af sistnämnda innebörd

måtte i förslaget upptagas.

I öfrigt må erinras, att därest, i enlighet med hvad vid 107 § blifvit

hemställdt, anslutning icke skall kunna för sjukkassa medföra medlemskap

i fortsättningskassa, de bestämmelser 112 § innehåller torde böra

utgå såsom innefattade i den hänvisning till 12 §, som i 117 §

meddelas.

Måhända är det däremot önskvärdt, att uttrycklig bestämmelse inflyter

om sjukkassas rätt att ansluta sig till mer än en fortsättningskassa.

114 §.

Lagrådet:

Hvad som erinrats vid 19 § äger tillämpning äfven å stadgandet i

förevarande paragraf.

117 §.

Lagrådet:

Då enahanda skäl, som i fråga om sjukkassa föranleda att i 17 §

för visst fall stadgas obligatorisk karenstid, synas, om ock i mindre mån,

gälla med afseende å fortsättningskassa, samt jämväl för sådan kassa

bör uppdragas en gräns, utöfver hvilken karenstiden icke må i stadgarne

utsträckas, torde 17 § ej böra uteslutas från de lagrum, hvilka

skola i tillämpliga delar gälla äfven för fortsättningskassa. Ej heller

synes anledning förefinnas att därifrån utesluta 96 §.

Därjämte kan anmärkas, att paragrafens innehåll synes blifva mera

lättfattligt, därest genom hänvisning till de föregående kapitlen den

föreslagna uppräkningen af paragrafer undvikes.

Därest kassaanslutning icke skall kunna för sjukkassa medföra medlemskap

i fortsättningskassa, böra såväl sista punkten af första stycket

i denna paragraf som paragrafens senare stycke utgå.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

113

118 §.

Lagrådet-.

De båda sista punkterna i andra stycket af mom. 4 synas innefatta

alltför invecklade regler för speciella fall, i bvilka, om meningsskiljaktighet

yppas, tillsynsmyndigheten utan svårighet torde kunna lämna erforderlig

föreskrift; och hemställes därför, att dessa punkter måtte ur

förslaget utgå.

119 och 120 §§.

Lagrådet:

Då stadgandet i första stycket af 120 § om visst anstånd med den

nya lagens tillämpning å de enligt nu gällande lag registrerade kassor

innebär en modifikation icke allenast af bestämmelsen i samma stycke

om tiden för den nya lagens ikraftträdande utan äfven af stadgandet i

119 §7 synes sistnämnda stadgande böra sammanföras med hvad första

stycket af 120 § innehåller.

Föreskriften i andra stycket af 120 § därom, att äldre rättigheter

ej må vid domstol eller hos annan myndighet göras gällande af kassa,

som ej . registrerats enligt den nya lagen, bör uppenbarligen ej vinna

tillämpning, förr än den nya lagen blifvit gällande för den kassa, hvarom

fråga är; och lärer stadgandet böra omredigeras, så att detta otvetydigt

framgår. Sista delen af samma stycke torde kunna uteslutas, då

hvad därmed åsyftas med erforderlig tydlighet framgår af bestämmelserna

i 118 § 4 mom.

Ur protokollet:

Erik Olander.

Bih. till Rissel. Prot. 1910.

1 Sami. 1 Afd. 155 Häft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 204.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 29 april 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Eiirensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Chefen för civildepartementet, statsrådet grefve Hamilton anmälde

lagrådets den 28 innevarande april afgifna utlåtande öfver det inom

civildepartementet upprättade förslaget till lag om sjukkassor.

Departementschefen yttrade härefter:

»Innan jag går att redogöra för innehållet af lagrådets förevarande

utlåtande, anhåller jag att få göra några uttalanden af allmän innebörd

med afseende å genomförandet af en lagstiftning af den art, förenämnda

förslag afser.

En sjukförsäkring med syfte att vara en social försäkring afser att

åt samhällets mindre bemedlade medlemmar bringa en första, mer eller

mindre vidtgående hjälp i ekonomiskt och jämväl andra afseenden, då

deras hufvudsakliga eller enda tillgång, deras arbetskraft, brutits af

sjukdom. Att detta syftes tillbörliga förverkligande är en betydelsefull

statsuppgift torde numera allmänneligen och utan tvekan erkännas.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

Såvidt Hitintills föreliggande erfarenhet ger vid handen, kan statens

verksamhet för ifrågavarande ändamål äga rum enligt två skilda

system: det ena, att plikt till försäkring införes, på samma gång som

för de försäkringspliktiga den ekonomiska tungan af försäkringen lättas,

det andra, användbart där redan ett utvecklingskraftigt frivilligt sjukkasseväsen

finnes, bestående däri, att denna frivilliga rörelse ordnas och

ledes samt af staten understödjes så, som ändamålet kräfver.

Åt hvilketdera af dessa system företräde bör gifvas, beror utaf,

hvilket af dem bäst fyller den sociala sjukförsäkringens syfte. Det

torde kunna sägas, att, alltsedan Tyska riket år 1883 införde sin på

försäkringsplikt grundade sjukförsäkring, den meningen mer och mer

trängt sig fram, att genom en dylik obligatorisk försäkring ett fullständigare

fyllande af den sociala sjukförsäkringens uppgifter ernåddes än

genom frivillig försäkring. Detta skulle vara händelsen, framhålles det,

framför allt i två hänseenden. Dels skulle nämligen den obligatoriska

försäkringen nå djupare ned i samhällets olika lager, d. v. s. komma att

omfatta äfven sådana samhällsmedlemmar, till hvilka en frivillig sjukkasseverksamhet

ej kunde antagas komma att sträcka sig på grund af

deras särskildt svaga ekonomiska ställning och därmed sammanhängande

andra orsaker af social natur. Och dels skulle obligatorisk försäkring

jämväl nå vidare än en frivillig, d. v. s. komma att omfatta en

relativt större del af befolkningen i dess helhet.

Emellertid synes af en jämförelse mellan å ena sidan Tyska riket,

där den obligatoriska sjukförsäkringen torde hafva nått sin högsta utbildning,

och å den andra Danmark, hvars sociala sjukförsäkring är byggd på

frivillighetens grund, framgå, att en sjukförsäkring i den senare formen

bör antagas kunna nå lika djupt och lika vidt omkring i samhället som

den obligatoriska. Enligt senaste för mig tillgängliga uppgifter utgör de

sjukförsäkrades antal i båda de nämnda rikena omkring 20 procent af hela

befolkningen; den tyska försäkringen omfattar måhända de flesta, men

dock ingalunda alla grupper af lönearbetare och den danska innesluter obemedlade

arbetare samt med dem i ekonomiskt hänseende likställda.

Uppenbart synes mig vidare vara, att det ena eller det andra försäkringssystemets

relativt större förmåga att tränga djupt och nå vidt omkring

beror utaf, hvad angår det obligatoriska systemet, i hvilken omfattning

försäkringsplikten kan genomföras, och, beträffande det frivilliga,

i hvad mån detsamma äger lifskraft och varder inom de befolkningslager,

som framför andra äro i behof af sjukförsäkringens förmåner,

uppskattadt.

Man torde alltså icke kunna med rätta påstå, att obligatorisk sjukförsäkring

i hvarje land och under alla förhållanden skall gifva ett bättre

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

resultat än en frivillig sjukkasseverksamhet. Då jag icke desto mindre

är benägen att gifva det obligatoriska systemet ett visst företräde,

beror detta af en annan omständighet. Väl må det vara obestridligt,

att vid en gifven tid det frivilliga systemet torde kunna uppvisa lika

tillfredsställande resultat i ett land som det obligatoriska i ett annat.

Men förmågan att så att säga behärska framtiden synes mig vara afgjordt

större i det senare än i det förra landet. Med befogenheten att bestämma

försäkringspliktens omfattning äger ju statsmakten möjlighet att bibehålla

sjukförsäkringen vid den en gång ernådda utvecklingen liksom äfven att

ytterligare höja densamma. Vid frivillig försäkring föreligger däremot

icke, åtminstone icke i lika mån, denna möjlighet, i det försäkringens

utbredning förnämligast beror af dess förmåga att rekrytera sig själf;

och härutinnan äro större eller mindre, snabbare eller långsammare fluktuationer

alltför väl tänkbara.

Då jag hyser den uppfattning, som nu angifvits, är det tydligt, att

jag i och med spörsmålet om åvägabringandet af en ny lagstiftning,

afsedd att befrämja det frivilliga sjukkasseväsendet i vårt land, stod

inför frågan: bör en dylik ny lagstiftning nu genomföras? Eller bör

måhända statsmaktens sträfvan i sjukförsäkringens intresse nu hellre

riktas på införandet af en lag om obligatorisk sjukförsäkring och

frågan om ny lagstiftning för den frivilliga sjukförsäkringen lämnas å

sido? Mitt öfvervägande af dessa frågor har, såsom kändt, ledt mig

till att ifrigt fullfölja det tidigare började arbete för åstadkommandet af

en ny lagstiftning af förenämnda art, hvars resultat föreligger i det nu

af lagrådet granskade lagförslaget. Häraf framgår, att jag funnit mig böra

besvara den förra frågan jakande och följaktligen den senare med nej.

Jag anhåller att i korthet få beröra skälen för denna min ståndpunkt.

Vi hafva icke här i landet fritt fält i afseende å sjukförsäkring

af social natur. Vore förhållandet det motsatta, så vore också förutsättningarna

för valet mellan ett arbete för anordnandet af obligatorisk

sjukförsäkring och ett arbete för åstadkommandet af lagstiftning rörande

eu åsyftad frivillig sjukförsäkring icke jämförliga med de nu föreliggande.

Jag ber att till belysande häraf få erinra därom, att enligt den senast

upprättade statistiken rörande de registrerade sjukkassorna i vårt land,

afseende år 1908, antalet dylika sjukkassor utgjorde nära 2,400. Af

dessa ägde åtskilliga ett större eller mindre flertal lokalafdelningar, så

att antalet mer eller mindre själfständiga organisationer för den frivilliga

sjukförsäkringen i landet öfversteg 5,500. Antalet medlemmar i sjukkassorna

utgjorde omkring 600,000 eller närmare 11 procent af landets

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 204. 117

folkmängd. Till följd däraf att ej sällan samma person är medlem af

mer än en sjukkassa, var emellertid antalet i sjukkassorna försäkrade

personer mindre än kassornas medlemsantal. Med begagnande af en

tidigare verkställd beräkning rörande relationen mellan medlemsantal och

personantal inom sjukkassorna finner man, att sistnämnda antal för år

1908 skulle motsvara något mer än 9 procent af folkmängden. Vid uppskattningen

af sistnämnda procenttals innebörd har man att ihågkomma,

att sjukkassorna blott undantagsvis mottaga personer under 15 års ålder.

Beräknas personantalet i förhållande till storleken af landets vuxna befolkning

(öfver 15 år), erhålles procenttalet 13,4, d. v. s. inemot hvar

sjunde person af den vuxna befolkningen var försäkrad i registrerad

sjukkassa. De registrerade sjukkassornas tillgångar utöfver skulderna

stego vid 1908 års slut till ett värde af nära 11,200,000 kronor.

De nu anförda siffrorna beteckna — såsom en jämförelse med motsvarande

siffror för tidigare år utvisar — en mycket betydande utveckling

under loppet af do senaste två till tre decennierna. Till ådagaläggande

häraf må anföras att, enligt den af äldre arbetarförsäkringskommittén

åvägabragta statistiken rörande sjukkasseväsendet i riket för

år 1884, då funnos 956 kassor med tillhopa 120,936 medlemmar, motsvarande

2,6 procent af folkmängden, och med behållna tillgångar till

värde af något öfver 2,760,000 kronor. Det måste alltså erkännas, att

det svenska sjukkasseväsendet under senare tid befunnit sig raskt nog

på väg mot den högre ståndpunkt, den danska sjukkasseverksamheten

intager.

Inför den bild af det förefintliga frivilliga sjukkasseväsendet i vårt

land, som det nu anförda gifver, måste man noggrannt öfverväga den

frågan: hvad skulle ett undanskjutande af ny lagstiftning och andra

åtgärder till denna verksamhets ordnande och främjande i afvaktan

på genomförandet af en obligatorisk sjukförsäkring innebära för samma

verksamhet? Utan många ord lärer vara påtagligt, att ett sådant

tillvägagående skulle hämma den snabba och högst lofvärda utveckling

till större samhällsnyttighet, hvari vårt sjukkasseväsen befinner

sig, och detta i en grad, som icke låter sig bestämmas, men säkerligen

skulle visa sig mycket väsentlig. Och tvifvelaktigt är, om ens den nuvarande

ståndpunkten skulle kunna bevaras under den troligen icke ringa

tidrymd, som ett genomförande af obligatorisk sjukförsäkring skulle

taga i anspråk. Snarare torde en tillbakagång vara att befara. Ty

onekligt lärer nog vara, att den frivilliga sjukkasseverksamheten, sådan

den i närvarande stund är, till följd af den nästan obegränsade frihet att

ordna sig efter godtfinnande, som den städse ägt, kommit att innesluta

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

ansatser till sådana verksamhetsmotoder, som utgöra en fara för dess

sundhet och samhällsnyttighet. En sådan tillbakagång vore så mycket

mera och beklaga, som en frivillig sjukkasseverksamhet alltid komme

att förefinnas och behöfvas vid sidan af en genomförd obligatorisk sjukförsäkring.

Att så blefve förhållandet, är i och för sig uppenbart

och bestyrkas af erfarenheten i främmande länder.

Det synes mig således, som om man icke kan undgå att finna stora

betänkligheter mot ett undanskjutande till det ovissa af en lagstiftning,

som afser ett ordnande af den befintliga sjukkasserörelsen.

Då jag, såsom ofvan anförts, är benägen att principiellt gifva det

obligatoriska sjukförsäkringssystemet ett visst företräde framför ett

på frivillighet grundadt, och således förutser, att, det förra systemet kommer

att framstå såsom slutmålet för den sociala sjukförsäkringens ordnande,

har jag, innan nyssberörda betänkligheter kunnat blifva för mig

utslagsgifvande, måst taga i öfvervägande, huruvida ett genom en ny

lagstiftning och andra åtgärder från statens sida främjadt frivilligt sjukkasseväsen

kunde anses utgöra ett hinder för framtida genomförande

af obligatorisk sjukförsäkring. Jag har icke själf kunnat finna något

förhållande, som visar att så måste vara händelsen. Ej heller har

jag funnit starkare skäl för de uttalanden i sådan riktning, hvilka kommit

till min kännedom.

Vidare är jag af den öfvertygelsen, att det icke kan vara tillrådligt

att söka genomföra en obligatorisk sjukförsäkring, lika litet som någon

annan på tvång grundad gren af socialförsäkringen, utan att en sådan

sträfvan uppbäres af den öfvervägande folkmeningen, eller, naturligtvis

ännu mindre, rent af i strid mot eu dylik mening. Nu synes det mig

minst sagdt tvifvelaktigt, huruvida i vårt land ännu uppvuxit någon

mera utbredd uppfattning af den innebörd, att obligatorisk sjukförsäkring

snarligen bör genomföras. Vid sådant förhållande har jag så

mycket mera saknat skäl att, af fruktan att lägga hinder i vägen för

en möjlig framtida på tvång grundad sjukförsäkring, vilja för obestämd

tid undanskjuta tillgodoseendet af det starka behof, som det förefintliga

sjukkasseväsendets ordnande genom ny lagstiftning utgör.

Men icke nog med att jag ej funnit mig öfvertygad om, att en

lagstiftsting, som nyss nämnts, skulle innefatta något hinder för införandet

af obligatorisk försäkring. Jag håller fasthellre för sannolikt,

att ett utveckladt frivilligt sjukkasseväsen skall visa sig vara till gagn

vid ett eventuellt framtida införande af sjukförsäkringsplikt. Den obligatoriska

och den frivilliga sjukförsäkringen böra ingalunda betraktas

såsom hvarandras oförenliga motsatser. Frånsedt den senare för
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Majrts Nåd. Proposition N:o 204.

säkringsformens redan antydda roll att utgöra en komplettering af den

förra synes det mig vara ganska gifvet, att tillvaron af en välordnad

frivillig sjukkasseverksamhet skall blifva till fördel vid genomförandet

af en på försäkringsplikt baserad. Det torde nämligen vara all

anledning antaga, att en betydande del af de frivilliga sjukkassorna

skola, bär i landet liksom i främmande länder, befinnas såväl villiga

som dugliga att blifva organ för den. obligatoriska försäkringens verksamhet.

Och det lärer väl knappast gifvas något lämpligare medel till

höjande af sjukkassorna lämplighet i berörda afseende än att genom

lagstiftning bringa dem att för framtiden ordna sin verksamhet efter

tillfredsställande grunder och i öfrigt motsvara befogade anspråk. Ej

heller bör man underskatta betydelsen af en på sådant sätt utöfvad frivillig

sjukkasseverksamhets inverkan till väckande och stegrande af intresset

för eu social sjukförsäkrings angelägenheter och mål.

Slutligen kan jag icke anse afgörande skäl tala för riktigheten af

den meningen, att frågan om social sjukförsäkring på grund af det samband

den naturligen äger med andra grenar af social försäkring, framför

andra olycksfallsförsäkringen, icke skulle kunna tillfredsställande lösas

annorledes än i sammanhang eller samtidigt med reglerandet af dessa

andra den sociala försäkringens grenar. Snarare är jag benägen att ansluta

mig till en uppfattning, som i senare tid starkt framträdt, icke

minst i det land, där socialförsäkringen i hittills vidsträcktaste omfattning

blifvit genomförd, Tyskland. Denna uppfattning håller före, att

sjukförsäkringen, å ena sidan, samt olycksfalls- jämte invaliditets- och

ålderdomsförsäkringen, å den andra, förete så djupgående skiljaktigheter

såväl i afseende å mål och häraf bestämd inre karaktär som ock i följd

häraf med hänsyn till krafven på ändamålsenlig organisation, att möjligheten

eller lämpligheten af deras materiella ordnande efter likartade regler

och sammanförande i en gemensam organisation måste starkt dragas i

tvifvel. Åtminstone såvidt man afser en social sjukförsäkrings egna behof,

synes mig därför en sådan försäkring kunna efter förhållandena nöjaktigt

ordnas fristående från socialförsäkringens öfriga grenar och tidigare

än dessa.

På hufvudsakligen de grunder, jag nu i korthet angifvit, hyser jag

icke någon tvekan att inför Kungl. Maj:t förorda, att en förbättrad lagstiftning

till det frivilliga sjukkasseväsendets ordnande måtte snarast

åvägabringas och jämväl andra åtgärder till dess främjande vidtagas.

Eu sådan lagstiftning, som nu nämnts, åsyftar det förslag, lagrådets

förevarande utlåtande afser.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 204.

Lagrådet har beträffande detta förslag i dess helhet erinrat, att,

därest kassor, hvilka omfatta allenast mera burgna samhällsmedlemmar

förefunnes i nämnvärd omfattning och vore af någon egentlig betydelse,

häri läge en beaktansvärd invändning mot förslaget. Då nämligen enligt

förslaget, hvithet skiljer mellan registrerade och oregistrerade sjukkassor,

de sistnämnda kassornas rättsställning vore af så prekär natur,

att de näppeligen kunde i afsevärd omfattning utöfva sjukkasseverksamhet,

så blefve dessa de burgnare samhällsmedlemmarnas sjukkassor nödgade

att söka registrering och för sådant ändamål inrätta sig i enlighet

med förslagets bestämmelser om registrerade sjukkassor. Dessa bestämmelser

vore emellertid i väsentliga delar afpassade med tanke på sjukkasserörelsens

sociala uppgifter och lämpade sig i dessa delar mindre

väl för kassor af ifrågavarande slag, utan kunde lätt nog komma att för

dem verka tryckande och i vissa fall omöjliggöra anordningar, som kunde

finnas önskvärda och lämpliga.

I anledning af hvad sålunda erinrats får jag framhålla, att bland

de registrerade sjukkassorna, hvilka utgöra det ojämförligt öfvervägande

flertalet bland de i vårt land förefintliga sjukkassebildningarna, kassor

af den beskaffenhet lagrådet afser förvisso icke förekomma annat än

högst undantagsvis. Beträffande åter de oregistrerade sjukkassorna, är

den offentliga kännedomen om dem mycket ringa. Jag saknar emellertid

hvarje anledning antaga att många bland dem kunna hänföras till

den af lagrådet åsyftade kategori af kassor. De nuvarande förhållandena

på sjukkasseväsendets område synas mig alltså icke vara af beskaffenhet

att från nu ifrågavarande synpunkt utgöra hinder för lagförslagets

genomförande.))

Sedan departementschefen härefter i korthet närmare redogjort för

innehållet af lagrådets utlåtande, anförde departementschefen vidare:

))I lagrådet har icke i andra afseenden än som redan blifvit berörda

framställts erinran beträffande de hufvudgrunder, på hvilka förslaget hvilar.

De anmärkningar, som af lagrådet gjorts mot särskilda af förslagets bestämmelser,

hafva synts mig — med några få undantag, för hvilka i det

följande skall närmare redogöras — böra föranleda ändring af förslaget;

och har i följd häraf erforderlig omarbetning af förslaget verkställts.

Lagrådet har vid 10 § i förslaget anfört, att, för den händelse

obegränsade afgifter till sjukkassa icke kunde beslutas, det ej syntes böra

förvägras kassan att stadga skyldighet för medlem att efter anmälan

om utträde kvarstå i kassan under viss tid, för hvilken dock ett

maximum borde i lagen stadgas. Ehuru, såsom lagrådet jämväl påpekat,

gällande lag ej innefattar hinder för, att sjukkassa i sina stadgar

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

upptager sådan bestämmelse, som lagrådet afser, lärer emellertid någon

dylik föreskrift knappast förekomma. Detta torde bero därpå, att inom

sjukkasseväsendet den uppfattning är allmänt omfattad och stadgad,

att medlem bör äga att när som helst utträda ur kassan. Erkännandet

af sådan rätt till utträde synes mig ock äga goda skäl för sig och bäst

öfverensstämma med hela beskaffenheten af en sådan frivillig sjukkasseverksamhet,

som lagförslaget afser att skapa. Då härtill kommer, att

ett stadgande, sådant som lagrådet afser, synes kunna i vissa fall blifva

till olägenhet för medlem, som afflyttar till annan ort, äfvensom vålla

svårigheter vid tillämpning af bestämmelserna i förslagets 12 §, har

lagrådets ifrågavarande uttalande ej föranledt ändring i förslaget.

Enligt 49 § första stycket i det till lagrådets utlåtande remitterade

förslaget skall sjukkassemedlems rätt att deltaga i handhafvandet af

kassans angelägenheter utöfvas å sjukkassesammanträde, men är i paragrafens

andra stycke det undantag härifrån medgifvet, att nämnda rätt

skall kunna genom bestämmelser i stadgarna helt eller delvis tilläggas

vissa därtill utsedda personer. Vid dessa förslagets bestämmelser

har lagrådet hemställt, att möjlighet måtte lämnas öppen för intagande

i sjukkassas stadgar af bestämmelser, som äfven annorledes än i andra

stycket vore afsedt afveke från första styckets föreskrift om sjukkassesammanträde.

Då emellertid det af Kungl. Maj:t för innevarande års

Riksdag framlagda förslag till lag om föreningar, hvilket icke inrymmer

någon motsvarighet till andra stycket af förevarande paragraf, innehåller

samma föreskrift som paragrafens första stycke utan att upptaga någon

särskild bestämmelse rörande afvikelse från hvad sålunda stadgats, har

nu berörda hemställan af mig ansetts icke böra leda till påföljd.

Under erinran om, hvilken stor betydelse uteslutning kan äga för

enskild medlem af sjukkassa, har lagrådet till skyddande af medlemmarnas

rätt förordat det tillägg till det remitterade förslagets 57 §,

att stadgeändring, som innebär införande af någon förut icke i stadgarna

angifven grand för medlems uteslutande ur sjukkassa, icke må,

så vidt den skall afse jämväl dem, som vid frågans afgörande redan

voro medlemmar af kassan, kunna genomföras mot någon medlems bestridande.

De intressen, hvilkas bevarande från kränkning lagrådet med

denna hemställan åsyftar, hafva emellertid vid närmare öfvervägande

synts mig vara af den stora vikt för de enskilda sjukkassemedlemmarna,

att stadgeändring af den art, som lagrådets hemställan angifver, icke

bör kunna giltigen beslutas, med mindre sjukkassans samtliga medlemmar

förenat sig därom.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami, 1 Afl. 151 Höft.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

Ändring- i förslaget har icke vidtagits i anledning af den vid

dess 89 § af lagrådet gjorda hemställan, att i förslaget måtte införas

bestämmelser, motsvarande de i förutnämnda förslag till lag om föreningar

upptagna föreskrifter dels därom, att hvad i vederbörande föreningsregister

införts, med angifvet undantag, skall i vissa tidningar

kungöras, dels ock rörande viss verkan i förhållande till tredje man af

sådant kungörande. Då nämligen, på sätt högsta domstolen vid granskning

af ett tidigare förslag till lag om sjukkassor anfört, det ej lärer

kunna förväntas, att sjukkassor i större omfattning skola träda i rättsförhållande

till allmänheten, torde det näppeligen vara af nöden att i

tidningar eller annorledes kungöra hvad som blifvit för registrering anmäldt.

Hvad af lagrådet anmärkts vid bestämmelserna i det remitterade

förslagets 93 § rörande tillsynsmyndighetens beslut och klagan häröfver

har i det hela iakttagits vid den omarbetning af dessa bestämmelser,

som i anledning af samma anmärkningar ägt rum. Afvikelse

från hvad lagrådet förordat har skett allenast härutinnan, att i det omarbetade

förslaget (94 §) bibehållits föreskriften, att underrättelse om tillsynsmyndighetens

beslut skall, där den icke öfverlämnas till någon, som

äger företräda sjukkassan, försändas med allmänna posten, hvadan sådan

underrättelse ej behöfver, såsom lagrådet hemställt skola föreskrifvas,

försändas i rekommenderadt bref. Erfarenheten från andra områden,

där föreskrift om öfversändande af underrättelse rörande myndighets

beslut med allmänna posten finnes, ehuru tiden för klagan skall räknas

från beslutets dag, har icke varit af beskaffenhet att låta annan föreskrift

i den nu ifrågasatta lagen synas nödig.

Hvad lagrådet hemställt i fråga om det remitterade förslagets bestämmelser

rörande fortsättningssjukkassor, i det omarbetade förslaget

benämnda fortsättningskassor, har blifvit iakttaget. Sålunda har, bland

annat, uttryckligen stadgats, att sjukkassa kan samtidigt vara ansluten

till mer än en fortsättningskassa (107 §). I anledning af denna bestämmelse

tillåter jag mig framhålla, att därigenom det i förslagets 12 §

gifna förbudet mot flermedlemskap ej i någon mån lidit inskränkning.

Enskild sjukkassemedlem kan således lika litet å samma tid vara medlem

af mer än en fortsättningskassa som af mer än en sjukkassa.

Såsom skäl för sin hemställan vid 118 § i det remitterade förslaget,

att de båda sista punkterna i andra stycket af denna paragrafs 4

mom. måtte utgå — hvilket ock skett —, har lagrådet anfört, att dessa

punkter innefattade alltför invecklade regler för speciella fall, i hvilka,

om meningsskiljaktighet yppades, tillsynsmyndigheten utan svårighet

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

123

torde kunna lämna erforderlig föreskrift. Hvad sålunda anförts har

synts mig gälla äfven sista punkten i första stycket af det remitterade

förslagets 14 §, och har fördenskull jämväl denna punkt vid förslagets

omarbetning därur uteslutits.

Vid omarbetningen hafva slutligen åtskilliga jämkningar i förslagets

redaktion företagits.

Departementschefen uppläste härefter det ifrågavarande förslaget

till lag om sjukkassor samt hemställde, att detsamma måtte, jämlikt

§87 regeringsformen, genom nådig proposition föreläggas Riksdagen

till antagande.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall, och skulle till Riksdagen allåtas

nådig proposition af den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Wilhelm Reuterswärd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:156 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om sjukkassor samt fyra i ämnet väckta motioner. / s. 1 i texten
  2. Rskr. 1910:157 Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande af medel till sjukkasseväsendets befrämjande, dels ock i ämnet väckt m s. 48 i texten
  3. Rskr. 1910:158 Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande af en tillsynsmyndighet öfver sjukkasseväsendet i riket och anvisande s. 51 i texten
  4. 3SärU 1910:10 Riksdagens Särskilda Utskotts (Nr 3) Utlåtande Nr 10 s. 1 i texten
  5. 3SärU 1910:11 Riksdagens Särskilda Utskotts (Nr 3) Utlåtande Nr 11 s. 1 i texten

Visa alla 6