Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till pensioneringen af den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter

1910-04-15 · 45 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 43 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:206, Angående statsbidrag till pensioneringen af den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

i

Nr 206.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående statsbidrag

till pensioneringen af den kvinnliga lärarpersonalen

vid enskilda läroanstalter; gifven Stockholms slott den

15 april 1910.

Med åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

dels, med uteslutande af det nu å riksstatens tionde hufvudtitel uppförda

förslagsanslag å 40,000 kronor med titel bidrag till pensionering af lärarinnor

vid högre flick- och samskolor, å samma hufvudtitel uppföra ett ordinarie

förslagsanslag å 68,000 kronor med titel bidrag till pensionering af

den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter,

dels ock godkänna följande:

Bestämmelser för tilldelande af bidrag’ ur förslagsanslaget:

bidrag till pensionering af den kvinnliga lärarpersonalen vid

enskilda läroanstalter.

§ 1. Lärarinnornas pensionsanstalt.

*

1. För att bereda pensioner åt den kvinnliga lärarpersonalen vid de

läroanstalter, som åtnjuta statsunderstöd från det under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda reservationsanslaget till enskilda läroanstalter, upprättas

eu pensionsanstalt, benämnd Lärarinnornas pensionsanstalt. Pensionsanstaltens

reglemente fastställes af Kungl. Maj:t.

2. Skyldighet att vara delägare i denna pensionsanstalt åligger vid

sagda läroanstalter anställd

Bill. till Riksd. Prat. 1010. 1 Sami. 1 Afd. 157 Höft. (Nr OHOJ.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

A) föreståndarinna äfvensom ämneslärarinna med full tjänstgöring,

B) annan lärarinna med sammanlagdt minst 10 veckotimmars undervisning

i klasserna öfver de förberedande i en eller flera af sagda läroanstalter.

Föreståndarinna eller lärarinna, som före det dessa bestämmelser trädt

i kraft fyllt 50 år, äger rättighet men icke skyldighet att ingå i pensionsanstalten.

3. Pensionsafgiften för delägare, tillhörande grupp A, skall beräknas

sålunda, att den motsvarar en pension af 1,200 kronor från 60 års ålder,

dock att lägsta afgiften för år skall vara 180 kronor och högsta 240 kronor.

Pensionsafgiften för delägare tillhörande grupp B skall bestämmas

efter det antal, dock högst 20, veckotimmar hennes undervisning omfattar

i klasserna öfver de förberedande. Afgiften för hvarje veckotimme skall

beräknas sålunda, att den motsvarar en pension af 60 kronor för hvarje

veckotimme att utgå från 60 års ålder, dock att lägsta afgiften för år för

en veckotimme skall vara 9 kronor och högsta 12 kronor.

4. Till pensionsafgiften skola utgå följande bidrag:

a) af staten: en tredjedel af den i mom. 3 för den lärarinnegrupp,

som delägaren tillhör, angifna lägsta pensionsafgiften,

b) af kommun eller enskilda donatorer: en tredjedel af samma lägsta

pensionsafgift, därest delägaren är anställd vid enskild mellanskola eller

vid högre flickskola,

c) af läroanstalten: en tredjedel af samma lägsta pensionsafgift, därest

delägaren är anställd vid högre goss- eller samskola eller vid enskildt

lärarinneseminarium.

För utgörande af i hvarje fall återstående del af den pensionsafgift,

som jämlikt mom. 3 skall inbetalas för delägaren, ansvarar vederbörande

läroanstalt, med rätt för läroanstalten att af delägarens lön afdraga ett

belopp svarande mot denna del af pensionsafgiften.

5. Rätt att vid afgång'' från sådan anställning, som i mom. 2 sägs,

komma i åtnjutande af pension inträder den 1 juli det kalenderår, då

delägare fyller 55 år.

Skyldighet att afgå från sådan anställning inträder den 1 juli det

kalenderår, då delägare fyller 60 år. Öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk må dock kunna medgifva henne att kvarstå i sådan anställning,

därest och så länge hennes kvarstående pröfvas vara till gagn för undervisningen,

dock icke i något fall längre än till den 1 juli det kalenderår,

då hon fyller 63 år.

•/

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206. 3

6. Där ej för särskilda fall, hvarom stadgas i pensionsanstaltens reglemente,

pensionsrätt svarande mot vissa pensionsafgifter gått förlorad, utgår

pension med det belopp, som vid den tidpunkt då pensionen tillträdes beräknas

motsvara alla de pensionsafgifter, som blifvit för delägaren erlagda,

dock med högst 1,200 kronor om året.

7. Delägare, hvilken, utan att vara berättigad till pension, upphör

att innehafva sådan anställning, som i mom. 2 sägs, vare i fall och under

villkor, hvarom i reglementet för pensionsinrättningen stadgas, berättigad

att däri kvarstå. I sådant fall utgå icke de i mom. 4 a), b) och c) föreskrift

bidrag till pensionsafgiften.

§ 2. Svenska lärarinnornas pensionsförening-.

För lärarinna, som icke är delägare i eller åtnjuter pension från

Lärarinnornas pensionsanstalt, skall, under villkor att af henne eller för

henne under nästföregående år till Svenska lärarinnornas pensionsförening

inbetalts minst 60 kronor och att hon under samma tid vid statsunderstödd

enskild läroanstalt haft minst 20 timmars tjänstgöring, statsbidrag

utgå till pensionsföreningen med 60 kronor.

§ 3. Öfvergångsbestämmelser.

1. Äger Pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor

för kvinnlig ungdom eller Svenska lärarinnornas pensionsförening vid den

tidpunkt, då dessa bestämmelser träda i kraft, rätt till statsbidrag för

delägare, må sådant statsbidrag fortfarande utgå för delägaren enligt

hittills gällande bestämmelser, dock i fråga om föreståndarinna eller lärarinna,

som afses i § 1 mom. 2, endast under förutsättning att mellan henne

och pensionsanstalten är eller senast före den 1 januari 1912 varder aftaladt,

dels att hon må kvarstå som delägare till 60 års ålder, dels att pension

må af henne tillträdas först sedan hon afgått från sådan anställning, som

enligt nyssnämnda bestämmelse medför skyldighet att vara delägare i Lärarinnornas

pensionsanstalt.

2. För den afgift, som för sådant statsbidrags bibehållande skall

erläggas till pensionsanstalten, skall läroanstalten svara på sätt i sista

punkten af § 1 mom. 4 stadgas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

3. För delägare i Lärarinnornas pensionsanstalt, för hvilken på grund

af stadgandet i mom. 1 statsbidrag utgår till endera af de båda äldre

pensionsanstalterna, utgår icke något statsbidrag till den nya pensionsanstalten.

Däremot utgår till denna pensionsanstalt det i § 1 mom. 4

under b) eller c) stadgade bidrag. Därjämte ansvarar läroanstalten, på sätt

i sista punkten af samma mom. stadgas, för den ytterligare afgift, som

må erfordras för beredande af en pension, hvilken tillsammans med den

pension, delägaren har att vänta från den af de båda äldre pensionsanstalterna

som för henne åtnjuter statsbidrag, motsvarar den i § 1 mom. 3

afsedda, dock att sådan afgift icke skall utgå med högre belopp än som

må erfordras för att summan af de för delägaren till nyssnämnda äldre pensionsanstalt

och till Lärarinnornas pensionsanstalt utgående afgifter må

uppgå till den i sistnämnda mom. för den lärarinnegrupp, delägaren tillhör,

angifna högsta pensionsafgift.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans • Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

O O

GUSTAF ADOLF.

P. E. Lindström.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

5

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kung!, Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 15 april 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena, grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Lurens vård,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Departementschefen statsrådet Lindström anförde:

För beredande af pensioner åt lärarinnor vid privata skolor fin-Nn förefintliga

nas för närvarande två pensionsanstalter, nämligen Svenska lärarinnornas aSter*för

pensionsförening och Pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges iärarlnnepenhögre

skolor för kvinnlig ungdom, den sistnämnda vanligen i korthet kal- SIonenn&enlad

Skolornas pensionsinrättning.

Dessa båda pensionsanstalter hafva en ganska olikartad organisation.

I Skolornas pensionsinrättning kunna endast lärarinnor vid högre skolor

för kvinnlig ungdom blifva delägare, under det att Svenska lärarinnornas

pensionsförening är öppen för alla slags lärarinnor. I Skolornas pensionsinrättning

kan inträde vinnas vid ålder mellan 25 cell 54 år; årsafgiften

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SOS.

är förutom statsbidraget 60 kronor, men om delägaren inträder efter fyllda

25 år erlägges för erhållande af normalpension en retroaktiv afgift, som

för de högre inträdesåldrarna är mycket betydlig; normalpensionen var

före år 1908 400 kronor, men höjdes då, med anledning af att höj dt statsbidrag

erhölls, till 532 kronor för dem, som sedermera inträda. Pensionsåldern

är 55 år.

I Svenska lärarinnornas pensionsförening kan inträde vinnas intill 45

års ålder. Den årliga insatsen får växla mellan 15 och 500 kronor, statsbidraget

oräknadt. Pensionsåldern är 55 år och pensionen utgår för närvarande

med stadgadt maximum af 9 procent af det belopp, som pensionären

har innestående i föreningen vid början af det år, hon första

gången utfår pension, hvithet belopp högst får utgöra 10,000 kronor.

Statens bidrag På därom af Kung!. Maj:t framställd! förslag medgaf 1896 års

till de båda Riksdag> att af anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom måtte

anstalterna, kunna "anvisas, bland annat, ett årligt bidrag till Pensionsinrättningen för

lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom, motsvarande

högst 10 kronor för hvarje delägare som erlade årsafgift. Detta bidrag

höjdes, äfvenledes på Kungl. Maj:ts förslag, af 1902 års Riksdag till 30

kronor.

1903 års Riksdag medgaf, i öfverensstämmelse med Kungi. Maj:ts för

Riksdagen då framlagda proposition, att till Svenska lärarinnornas pensionsförening

finge utgå samma årliga bidrag af 30 kronor för hvarje lärarinna vid

högre skola för kvinnlig ungdom eller samskola, som icke vore delägare i Pensionsinrättningen

för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom,

med villkor att af eller för henne i pensionsföreningen under näst

föregående år insatts minst 60 kronor samt att berörda bidrag tillgodofördes

vederbörande lärarinnor.

På samma gång beslöt Riksdagen, att dessa bidrag till de båda pensionsanstalterna

skulle utgå ur ett under riksstatens tionde hufvudtitel

uppfördt förslagsanslag å''~ 19,000 kronor till bidrag till pensionering af

lärarinnor vid högre flick- och samskolor.

Vid 1905 års Riksdag väcktes motion om att statens bidrag skulle

höjas från 30 till 60 kronor för hvarje vid högre skola för kvinnlig ungdom

eller högre samskola anställd lärarinna, som vore delägare i någon

af de båda pensionsanstalterna, med villkor att af eller för henne i endera

af desamma under nästföregående år insatts minst 60 kronor. Riksdagen

biföll denna motion och höjde i sammanhang härmed förslagsanslaget

till bidrag till pensioneringen af lärarinnor vid högre flick- och samskolor

från 19,000 kronor till 40,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

Prån och med år 1906 är alltså en pensionsafgift af 120 kronor om

året att anse som den normala. Häraf betalar staten hälften och lärarinnan

med eller utan bidrag åt skolan — hälften. Om lärarinnan in
träder

i tjänstgöring vid 25 års ålder och oafbrutet tjänstgör till den normala

pensionsåldern, 55 år, kan hon alltså bereda sig den mot denna

normalafgift svarande pensionen af 532 kronor.

Hösten 1907 inkom blick- och samskoleföreningen — en förening af

lärare och lärarinnor vid högre flickskolor och samskolor — genom" utsedde

kommitterade med en underdånig petition i pensionsfrågan af i hufvudsak

följande innehåll:

Det vore tydligen af mycket stor betydelse för undervisningen vid

Hick- och samskolor, att lärarinnan erhölle en tillräcklig pension, när hon

i. skolans tjänst uppnådde en ålder, då hennes krafter icke längre vore

tillräckliga för skolarbetet. Staten hade också behjärtat vikten häraf och

bidroge därför till lärarinnepensioneringen.

Likväl vore det mycket illa sörjdt för densamma. Då lärarinnorna

icke varit skyldiga att bidraga till sin pensionering och därtill varit klent

aflönade, vore det först på senare tid, sedan staten ökat sina bidrag till

pensionsafgifterna, som lärarinnorna mera allmänt börjat gå in i någon af de

båda pensionsanstalterna. Detta gjorde, att många nu närmade sig pensionsåldern

eller till och med öfverskridit denna utan att ha försäkrat sig om

ens den pension af 400 kronor vid 55 års ålder, hvartill staten dock

länge bidragit med någon del af årsafgiften, och af dem, som vore delägare

i någon af pensionsanstalterna, hade många blifvit det vid så högålder,

att äfven med det sedan år 1906 ökade statsbidraget afgifterna endast

räckte till pensioner, som stannade långt under det belopp af ungefär

530 kronor vid fyllda 55 år, som svarade mot dessa utgifter vid eu inträdesålder

af 25 år.

Men ^äfven om alla lärarinnor med full tjänstgöring haft utsikt att

vid uppnådd pensionsålder få sistnämnda pension, hade pensionsfrågan

likväl varit i ett för skolan icke tillfredsställande läge. Ty denna pension

af 530 kronor vore uppenbarligen alldeles otillräcklig. Om lärarinnan icke

hade annat än en sådan pension att lita till för sitt uppehälle efter erhållet

afsked, vore det därför, äfven om lärarinnan ej lämpligen borde fortsätta

att tjänstgöra, svårt för skolan att afskeda henne. Staten vunne därför

icke det, som den afsågo att vinna genom sitt bidrag till lärarinnepensioneringen,

nämligen att lärarinnorna aflinge, då de på grund af sin ålder

icke längre borde användas i skolans tjänst. Detta kunde ej vinnas, med

mindre pensionen gjordes tilllräcklig och pensioneringen obligatorisk.

Flick- och

samskoleföreningens

underdåniga

petition i

pensionsfrågan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

§ Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

Dittills hade man ansett, att lärarinnans pensionsålder borde vara 55

år. Det låo-e tydligen stor vikt därpå, att pensionsåldern sattes hvarken

för hög eller för låg. Sattes den för hög, blefve pensioneringen till ringa

nytta för skolan. Sattes den för låg, blefve pensioneringen så dyrbar, att

det blefve svårt eller omöjligt att anskaffa medel till att göra pensionen

tillräcklig. D Kostnaden stege nämligen mycket hastigt, när pensionsåldern

sänktes. ° Årsafgiften för pension från 55 år vore ungefär 50 procent

högre än för lika stor pension från 60 år. o

Kommitterade ansåge, att pensionsåldern borde sättas till 60 ar. ±Vlojlio-a

olägenheter af denna höjning kunde man afvärja genom vissa bestämmelser,

enligt livilka lärarinna, som fyllt 55 år och icke hade krafter ti

full tjänstgöring, kunde få reducerad tjänstgöring utan inskränkning i sm

pensionsrätt. Därjämte borde lärarinna ha rätt att afgå vid 5o ar med

lägre pension och vara skyldig att afgå vid 60 åi. . ,

Pensionsafgiften borde höjas till 180 kronor för ämneslärarmna me

full tjänstgöring. Af denna afgift skulle staten betala hälften, skolan

fjärdedelen och lärarinnan fjärdedelen. Statens bidrag skulle alltså för

dessa lärarinnor höjas från 60 kronor till 90 kronor.

Pensionsafgifterna skulle erläggas till eu för denna obligatoriska lärarinnepensionering

upprättad pensionsanstalt, hvars reglemente skulle stadfästas

af Kungl. Maj:t. Pensionsbeloppet skulle ej pa förhand fixeras,

utan en hvar skulle vid uppnådd pensionsålder erhålla den pension, som

enligt för pensionsanstalten gällande grunder beräknades svara mot de åt

och för henne erlagda afgifterna. _ . . ,, ,

För pensioneringen af manliga lärare föreslogos i petitionen i hufvud

sak samma bestämmelser som för lärarinnepensioneringen, utom att pensionsåldern

skulle vara 65 år.

Öfver denna petition, för hvars hufvuddrag jag nu redogjort, afgaf

öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk infordradt yttrande den ''-0

december 1907.

Öfverstyrelsens

äldre

förslag.

Öfverstyrelsen fann förslaget till pensionsreglering i hufvudsak val

orundadt och ägnadt att med vissa modifikationer tagas till utgångspunkt

för framställning till Riksdagen. Som förslagets hufvudgrunder framhöll

öfverstyrelsen:

att pensioneringen skulle vara obligatorisk

rinnor, som vore pensionsberättigade,

för alla de lärare och lära
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!,. Majds Nåd. Proposition Nr 206.

att de stadgade pensionsafgifterna skulle inbetalas till och förvaltas

af en för ändamålet inrättad pensionsanstalt, hvars reglemente skulle fastställas

af Kung!. Maj:t, samt

att den normala åldern för pensions erhållande för lärarinna höides

till 60 år.

Öfverstyrelse!! ansåg, att det för vinnande af det med statens uppoffringar

för pensioneringen afsedda ändamålet torde vara nödvändigt

att utgå från principen om obligatorisk delaktighet för dem, som frågan

gällde, detta icke minst sedan den föregående tidens försök med en på

frivillighetens grund byggd pensionering visat i hög grad otillfredsställande

resultat.

Den normala pensionsålderns höjande från 55 till 60 års ålder vore

visserligen ur flera synpunkter icke tilltalande. Men åtgärden vore af

ekonomiska skäl nödvändig, för att å ena sidan pensionsafgifterna ej måtte

blifva för betungande och å andra sidan pensionerna verkligen skulle nå

upp till ett belopp, som kunde anses tillfredsställande, och pensioneringen

alltså blifva fullt effektiv. Dessutom vore vissa af förslagets bestämmelser

ägnade att verksamt afvärja de menliga följderna af åtgärden.

En förtjänst hos förslaget vore enligt öfverstyrelsens åsikt, att det

äfven toge hänsyn till de manliga lärarna.

I vissa detaljer gjorde öfverstyrelse!! ändringar, hufvudsakligen föranledda

däraf, att ett af öfverstyrelsen vid samma tid afgifvet förslag till

lönereglering för lärare och lärarinnor vid dessa skolor i vissa afscenden

afvel? från det löneregleringsförslag, som legat till grund för petitionens

pensionsförslag.

De viktigaste bestämmelserna i öfverstyrelsens pensionsförslag i hvad

det afsåg lärarinnorna voro följande:

1) Pensioneringen omfattade a) föreståndarinnor, b) ämneslärarinnor

med full tjänstgöring, c) öfningslärarinnor med full tjänstgöring, cl) andra

lärarinnor med minst 12 veckotimmars undervisning och minst 800 kronors

årsarfvode.

2) Pension saf giften var för föreståndarinna och ämneslärarinna med

tull tjänstgöring 190 kronor, för öfningslärarinna med full tjänstgöring

160 kronor, för de öfriga 120 kronor.

3) Hälften af af giften skulle erläggas af staten, fjärdedelen af skolan

och fjärdedelen af lärarinnan själf.

4) Pensionsberättigad lärarinna var skyldig att afgå det kalenderår,

hon fyllde 60 år, och skulle då erhålla den pension, som af pensionsanstalten

beräknades motsvara alla för och af henne erlagda afgifter, dock

högst uppgående för föreståndarinna och ämneslärarinna med full tjänst
Bih.

till Biksd. Frot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 157 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Öfver styrelsens

nya

förslag.

Öfverstyrelsen

om de

lärarinnegrupper,

sou

böra medtagas.

Iuingl. May.ts Nåd. Proposition Nr 206.

göling till 1,300 kronor, för öfningslärarinna med full tjänstgöring till

1,100 kronor, för de ringa till 800 kronor.

Enär 1909 års Riksdag, i nära anslutning till Ivungl. Maj:ts förslå0'',

för beviljande af statsunderstöd åt enskilda läroanstalter fastställt

andra villkor, ''särskild! annan lönereglering, än de som af öfverstyrelsen

antagits vid uppgörande af dess nu refererade förslag i pensionsfrågan,

anbefalldes öfverstyrelsen genom nådigt bref åt den 25 juni 1909 att

afgifva nytt Yttrande i frågan. Detta, yttrande afgafs den 14 oktober

1909 och* innehöll, jämte motivering, förslag till bestämmelser angående

pensionering af de vid statsunderstödda enskilda läroanstalter anställda

lärarinnor. I nytt underdånigt yttrande af den 31 januari 1910 inkom

öfverstyrelsen med förslag till stadgar för den pensionsinrättning, som

tänktes skola öfvertaga den hufvudsakliga delen af lärarinnepensioneringen.

öfverstyrelsens förslag till bestämmelser angående lärarinnepensioneringen

och till stadgar för pensionsinrättningen torde böra. biläggas detta protokoll.

Under påpekande, att det nu framlagda förslaget i sina hufvudgrunder

öfverensstämde med det den 20 december 1907 afgifna, hänvisar

öfverstyrelsen till den motivering, som lämnats för detta, och yttrar sig

xiu endast rörande vissa detaljer, särskildt sadana, där en afvikelse från det

äldre förslaget föreligger. Det nya förslaget afser icke den manliga lärarkåren,

då den fastställda löneregleringen icke omfattar denna.

De föreslagna pensionsbestämmelserna afse följande vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter anställda lärarinnor:

i A. föreståndarinna äfvensom ämneslärarinna med sådan full tjänstgöring,

som närmare angifves i gällande bestämmelser om aflöning af lärarinnor

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,

B. öfningslärarinna med sådan tjänstgöring, som enligt nämnda bestämmelser

medför rätt till ålder stillägg,

C. timlärarinna med minst 12 veckotimmars undervisning i klasserna

öfver de förberedande,

samt, på väsentligen andra villkor än de öfriga,

annan lärarinna med minst 20 veckotimmars undervisning hufvudsaKligen

eller uteslutande i de förberedande klasserna. .

Dessa lärarinnegrupper äro i hufvudsak desamma som i de t äldre

förslaget. De olikheter som finnas betingas af hänsyn till den fastställda

löneregleringen.

För grupperna A, B, C, skall det enligt förslaget vara obligatoriskt

att ingå i den nya pensionsanstalt, hvars upprättande öfverstyrelsen föreslår.

För den sista gruppen, lärarinnor i de förberedande klasserna, stadgas

icke pensionstvång.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

Öfverstyrelsen framhåller särskild!, att synnerligen viktiga skäl synas

tala för att äfven grupp C (ämneslärarinnor, hvilkas tjänstgöring icke

är full, men omfattar minst 12 veckotimmar) medtages. Genom denna

anordning'' beredes nämligen bland annat möjlighet för äldre lärarinnor,

som af en eller annan anledning finna sig förhindrade att ända till den

normala pensionsåldern fortsätta med full tjänstgöring, att erhålla minskadt

antal undervisningstimmar, utan att någon större minskning af

pensionsbeloppet däraf blir följden. En sådan anordning torde vara så

mycket mera af behofvet påkallad, som det af ekonomiska skäl ansetts

vara nödvändigt att bestämma den normala pensionsåldern för nu ifrågavarande

lärarinnor så högt som till 60 år, under det att pensionsåldern

till exempel för lärarinnor vid statens samskolor utgjorde endast 55 år.

Äfven med hänsyn till de lärarinnor, som nyss börjat sin tjänstgöring,

är det enligt öfverstyrelsens förmenande fördelaktigt, att de som

delägare kunna tillhöra pensionsinrättningen utan att hafva full tjänstgöring.

Det torde nämligen ej sällan inträffa, att dessa lärarinnor af eu eller

annan anledning, såsom för att erhålla tillfälle att grundligare arbeta sig

in i sin nya verksamhet eller därför att full tjänstgöring ej i alla fall står

till buds, komma att begränsa sin tjänstgöring till ett mindre antal veckotimmar.

Skulle nu en lärarinna, som af dylika skäl inskränker sin tjänstgöring

under sina första år, icke få vara delägare i pensionsinrättningen,

blefve följden häraf den, att hon framdeles finge vidkännas ökade kostnader

för sill pensionering. Af nu ifrågavarande friska lärarkrafter draga emellertid

läroanstalterna i regeln eu så afsevärd fördel, att det synes vara mycket

billigt, att pensionsförmån beredes dem äfven för deras mindre tjänstgöring.

Förutom nu nämnda lärarinnor vid enskilda läroanstalter afser förslaget

äfven de biträdande ämneslärarinnor vid den med högre lärarinncseminariet

förenade normalskolan för flickor, hvilka hafva full tjänstgöring.

Beträffande denna grupp, som i förslaget benämnes grupp D, anför öfverstyrelsen,

att öfverstyrelsen, i underdånig skrifvelse den 15 maj 1908 angående

organisationen af högre lärarinneseminariet föreslagit, att vid den med

nämnda seminarium förenade normalskolan för flickor måtte upprättas vissa

extra ordinarie lärarinnebefattningar, bvilkas innehafvare skulle benämnas

biträdande ämneslärarinnor, samt tillika framhållit, att pensionsförhållandena

för nämnda lärarinnor lämpligen skulle kunna ordnas i sammanhang

med den förestående pensionsregleringen för lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. Då nu på grund af 1909 års Riksdags beslut vid

högre lärarinneseminariet befattningar af nämnda slag skola upprättas, af

hvilka fyra upptagits i 1910 års stat, har öfverstyrelsen ansett sig böra

föreslå, att innehafvare af dessa befattningar måtte vinna inträde i den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

nya pensionsinrättningen för lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

under samma villkor i tillämpliga delar, som komme att fastställas

för dessa. Som ett ytterligare stöd för en sådan anordning erinrar

öfverstyrelsen därom, att, såsom öfverstyrelsen i nämnda skrifvelse

den 15 maj 1908 äfven antydt, ett flertal extra ordinarie lärarinnor

vid statens normalskola för flickor vid sin afgång på särskild framställning

beviljats statspension och detta till och med till högre belopp, än

det som nu ifrågasattes, och utan att vederbörande lärarinnor erlagt några

p ensionsafgifter.

öfverstyrei- Vid bestämmande, i fråga om den obligatoriska pensioneringen, af

alonsbeioppenpensionsbeloppen och däremot svarande pensionsafgifter har öfverstyrelsen

°st nsåfiif""i v*ssa afsecnden frångått sitt den 20 december 1907 afgifna förslag. I

tema. stället för att fixera olika pensionsbelopp för olika kategorier af lärarinnor

har öfverstyrelsen utgått från samma högsta pensionsbelopp för samtliga

delägare, oafsedt hvilken af de olika grupper de tillhöra, blott de med

afseende på erlagda pensionsafgifter och tjänstgöringens omfattning äro

med hvarandra likställda. Den summa, 1,200 kronor, som föreslagits såsom

pensionens högsta belopp och som äfven, när det nya pensionsreglementet

någon tid hunnit tillämpas, beräknas komma, åtminstone för dellägare

af grupp A och D, att blifva dess normala belopp, ligger till sitt

värde nära de i öfverstyrelsens äldre förslag för delägare af grupp a) och

b) upptagna pensionsbeloppen och torde, anser öfverstyrelsen, vid jämförelse

med de pensioner, som utgå till kvinnliga pensionstagare inom

andra områden, exempelvis till lärarinnor vid statens samskolor och till

i städerna anställda folkskollärarinnor, få anses lämpligt afvägd och i

hvarje fall icke vara för högt tilltagen.

I fråga om pensionsafgifterna för delägare tillhörande grupperna A

och D innehåller förslaget den bestämmelsen, att de skola beräknas så,

att de motsvara nyssnämnda högsta pensionsbelopp, under förutsättning

att de erläggas ända till uppnådd pensionsålder, 60 år. Härvid är den

lägsta afgiften, 90 kronor för halfår, beräknad för en inträdesålder af 25

år. Inträder lärarinna tidigare såsom delägare i pensionsinrättningen,

kommer alltså att för henne erläggas en något högre afgift, än som motsvarar

den nämnda pensionen och pensionsåldern. Om lärarinna blir

delägare först efter fyllda 25 år, höjes pensionsafgiften, dock högst till

150 kronor för halfår, hvilket belopp beräknas motsvara en inträdesålder

af 34 år. För lärarinna, som inträder i pensionsinrättningen vid ännu

högre ålder än den sistnämnda, erlägges den förenämnda maximiafgiften

och för henne utgår pension till ett belopp, som gifvetvis kommer att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. MajUs Nåd. Proposition Nr 206.

understiga det som normalt beräknade 1,200 kronor, men liksom för alla

öfriga delägare motsvarar alla för delägaren erlagda afgifter.

För delägare tillhörande grupperna B och C hafva pensionsbelopp och

afgifter bestämts att utgå efter det antal veckotimmar delägarens tjänstgöring

omfattar, hvarigenom, påpekar öfverstyrelsen, man vunnit, att pensioner

och afgifter kunnat riktigare fördelas i förhållande till den verkliga

tjänstgöringen än som enligt öfverstyrelsens förra förslag varit möjligt.

Till sina belopp hafva pensionerna för dessa grupper så beräknats, att en

lärarinna med 20 veckotimmars tjänstgöring skall kunna erhålla den högsta

pension, 1,200 kronor, som kan utgå till delägare af grupperna A och D.

Åldersgräns äfvensom lägsta och högsta pensionsafgifter motsvara därför

fullständigt de för grupperna A och D angifna,

Ifråga om den frivilliga pensioneringen (lärarinna i de förberedande

klasserna) är pensionsafgiften bestämd till 120 kronor om året; den däremot

svarande normalpensionen är 800 kronor.

Utg ångspunkten vid fördelningen af skyldigheten att bidraga till deöfVeratyrei«en

afgifter, som för delägarna skola erläggas, har, yttrar öfverstyrelsen, varit om .PeMion*- en önskan att söka bibehålla de grunder för statsbidragets storlek, som fördelning!

från och med åt’ 1906 tillämpats i fråga om de nuvarande pensionsanstalterna.

Statens årliga bidrag till pensionsafgifterna skall alltså enligt öfverstyrelsens

förslag utgå med 60 kronor för lärarinna tillhörande grupp A

samt för de lärarinnor af grupperna B och C, hvilkas tjänstgöringsskyldighet

uppgå till 20 veckotimmar i klasserna öfver de förberedande. För

delägare, tillhörande sistnämnda grupper, med mindre än 20 veckotimmars

tjänstgöring utgår statsbidraget med ett lägre belopp i förhållande till den

mindre tjänstgöringen. Statsbidraget för hvarje delägare blir sålunda i

intet fall större, men val i åtskilliga fall mindre än nu utgående statsbidrag.

Detta senare inträffar i de fall, då delägare tillhörande grupp B

eller C har eu mindre tjänstgöringsskyldighet än 20 veckotimmar.

Jämföras de nu föreslagna statsbidragen med de i öfverstyrelsens

förra förslag ifrågasatta pensionsbidragen, visar sig, såsom öfverstyrelsen

framhåller, skillnaden vara ännu större. Sistnämnda bidrag upptogos nämligen

till respektive 95 kronor, SO kronor och 60 kronor för de olika

lärarinnegrupperna, under det att enligt det föreliggande förslaget det

årliga statsbidraget uppgår till högst 60 kronor för hvarje delägare.

Genom beslut vid 1909 års Riksdag har i fråga om enskilda

mellanskolor och högre flickskolor bestämts, att kommun eller enskilda

donatorer skola till skolans uppehållande lämna ett bidrag, hvars värde

för år räknadt uppgår till minst samma belopp som det från anslaget till

enskilda läroanstalter utgående understödet, samt dessutom bidraga till de

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

vid skolan anställda lärarinnornas ålderstillägg med hälften af det belopp,

staten för samma ändamål tillskjuter, så ock till lärarinnornas pensionering

enligt de grunder, som framdeles må varda stadgade.

I enlighet med nämnda af Riksdagen beslutade och af Kungl. Maj:t

fastställda grunder föreslår öfverstyrelsen, att af vederbörande kommun

eller enskilda donatorer skall till de vid nämnda läroanstalter anställda

lärarinnornas pensionering lämnas ett bidrag, uppgående till samma belopp

som det af statsmedel utgående pensionsbidraget.

Vid högre gess- och samskolor samt enskilda lärarinneseminarier åter,

till hvilka läroanstalter kommunalt eller enskild! bidrag ej är obligatoriskt,

skola enligt förslaget vederbörande läroanstalter erlägga det bidrag, som

eljest skulle ha af kommunen eller enskilda donatorer bestridts. Läroanstaltens

bidrag blir visserligen i dessa fall väsentligen ökadt, men öfverstyrelsen

har därigenom vunnit, att lärarinnans eget bidrag till sin pensionering

kunnat hållas inom samma maximibelopp, som gäller i fråga om öfriga läroanstalter.

I fråga om biträdande lärarinnor, anställda vid den med högre lärarinneseminariet

förenade normalskolan för flickor, anser öfverstyrelsen det

vara i sin ordning, att staten öfvertager, förutom det till samtliga lärarinnor

utgående statsbidrag, äfven de bidrag, som för öfriga lärarinnor erläggas af

kommunen eller enskilda donatorer eller af läroanstalten, och sålunda har

att svara för ett belopp, som sammanlagdt uppgår till fem sjättedelar

af den enligt de föreslagna bestämmelserna utgående lägsta halfårsafgiften.

Den återstående delen af pensionsafgiften erlägges af lärarinnan själf.

Deri del af pensionsafgiften, för hvilken läroanstalten i regeln själf

bar att svara, kan fördelas mellan läroanstalten och lärarinnan, hvarvid

dock läroanstalten alltid skall erlägga ett belopp, motsvarande minst en

sjättedel af den för hvarje särskild lärarinnegrupp bestämda lägsta pensionsafgiften.

I fråga om de lärarinnor, som senast vid 25 års ålder inträda i

tjänstgöring och till uppnådd normal pensionsålder hafva full tjänstgöring,

blir alltså lärarinnans årsbidrag högst SO kronor. För lärarinnor, som

vid högre ålder inträda i pensionsinrättningen, växa afgifterna i mån af

delägarens inträdesålder, hvarvid dock läroanstaltens obligatoriska bidrag

bibehålies oförändradt, under det att lärarinnans andel i afgiften kan

ökas. I fråga om fördelningen af läroanstaltens och lärarinnans andelar

i pensionsafgiften har emellertid öfverstyrelsen i formuleringen af hithörande

bestämmelser sökt gifva uttryck åt det önskemålet, att läroanstalten

måtte, särskild! i ömmande fall, träda emellan och endast då så be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Rang!. Maj:ts Råd. Proposition Nr 2G6. 15

funnes vara nödvändigt af sina lärarinnor utkräfva allt, som kunde vara

medgifvet.

Vid bedömandet af pensionsafgifternas belopp särskild! för de högre

åldersklasserna bör, påpekar öfverstyrelsen, äfven tagas i betraktande, att

för dessa äldre lärarinnor icke beräknats några särskilda retroaktivafgifter,

sådana som i den ena af de nuvarande pensionsanstalterna (Skolornas

pensionsinrättning) erläggas med betydande belopp.

Af pensionsafgiften för lärarinna i de förberedande klasserna skall

enligt förslaget staten betala, liksom för närvarande, hälften. Kommun

eller läroanstalt är icke skyldig att bidraga.

De af öfverstyrelsen föreslagna öfvergångsbestämmelserna afse de lära-0^3^?1*511

•> . o . ° , , .omofvergånga
rmnor,

som vid den nya pensionsmrättmngens upprättande äro delägare i bestämmeiendera

af eller båda de förutvarande pensionsanstalterna för lärarinnor. Det sernaär,

enligt öfverstyrelsens förmenande, önskligt, att af sistnämnda pensionsanstalter

Skolornas pensionsinrättning, som till sin organisation och sina

syften närmast ansluter sig till den nu föreslagna nya anstalten, snarast

möjligt kommer att öfvergå uti denna. För en sådan åtgärd förutsättes

emellertid beslut af delägarna om denna pensionsinrättnings likvidation.

Kommer ett sådant beslut till stånd, kan verkställandet däraf lämpligen

uppdragas åt den nya anstalten. Under öfvergångstiden kunna då den

gamla föreningens delägare komma att bilda en särskild grupp inom den

nya anstalten med bevarande af de rättigheter och skyldigheter, som de

hade före den nya ordningens antagande. På sådant sätt blir den nya

anstalten i stånd att allt ifrån början öfvertaga hela den uppgift, som

Skolornas pensionsinrättning haft att fylla.

För Svenska lärarinnornas pensionsförening bör, anför öfverstyrelsen,

den nya pensionsanstaltens upprättande icke utgöra någon anledning att

upphöra med verksamheten. Visserligen skall den obligatoriska pensioneringen

af lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter endast

under öfvergångstiden komma att till någon del öfvertagas af denna pensionsförening.

Men då den enligt sina stadgar är öppen äfven för sådana

lärarinnor, hviska icke kunna blifva delägare i den nya anstalten, kommer

denna förening äfven efter den nya pensionsanstaltens upprättande att hafva

en betydelsefull uppgift. Detta kommer, om det ad öfverstyrelsen beträffande

statsbidrag till pensionering af lärarinnor i de förberedande klasserna

af enskilda läroanstalter framlagda förslaget vinner afseende, att

gälla icke minst i fråga om dessa lärarinnor. För öfrigt torde understundom

äfven kunna inträffa, att enskilda lärarinnor, som äro delägare i den

nya pensionsinrättningen, vilja bereda sig en något högre pension genom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

att tillika ingå i Svenska lärarinnornas pensionsförening, en åtgärd för

hvilken naturligtvis intet hinder bör möta.

öfverstyreisen För att kunna verkställa en så noggrann beräkning som möjligt af

Tf statens6* beloppet af statens årliga bidrag till lärarinnornas pensionering enligt det

årliga bidrag.framlagda förslaget har öfver styr elsen inhämtat uppgifter å lärarpersonalen

höstterminen 1909 vid samtliga de läroanstalter, som beröras af

det nya pensionsförslaget. Enligt dessa uppgifter funnos vid nämnda

läroanstalter:

582 lärarinnor tillhörande grupp A,

206 lärarinnor tillhörande grupp B med eu sammanlagd tjänstgöringsskyldighet

af 2,755 veckotimmar,

36 lärarinnor tillhörande grupp C med en sammanlagd tjänstgöringsskyldighet

af 598 veckotimmar.

Därtill komme från och med år 1910:

4 lärarinnor tillhörande grupp D.

Enligt öfver styrelsens förslag skola för dessa lärarinnor utgå följande

årliga statsbidrag:

för lärarinnor

af grupp

A.............

............................................ kronor

34,920

—

»

B.............

8,265

-—

y> »

» »

C.............

»

1,794

—

» »

» »

D.............

........................................... »

240

—

Sammanlagdt kronor

45,219

—

eller i rundt tal kronor

45,500

—

Antalet lärarinnor med hufvudsaklig eller uteslutande tjänstgöring af

nämnd omfattning i de förberedande klasserna utgjorde omkring 240. För

dessa lärarinnor erfordras alltså ett årligt statsbidrag af i rundt tal 14,500

kronor.

Utöfver nu nämnda statsbidrag bör för beredande af bidrag till

pensionering i Svenska lärarinnornas pensionsförening eller i Pensionsinrättningen

för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom

af sådana lärarinnor med tjänstgöring hufvudsakligen eller uteslutande i

klasserna öfver de förberedande vid nu ifrågavarande läroanstalter, hvilka

enligt de föreslagna öfvergångsbestämmelserna kunna, ehuru ej pensionsberättigade

efter de nya bestämmelserna, fortfarande komma att såsom

delägare tillhöra endera af förenämnda pensionsinrättningar, för år 1911

uppföras ett förslagsanslag å 8,000 kronor. Det sannolika antalet af nu

ifrågavarande lärarinnor torde nämligen, såvidt det nu låter sig beräknas,

kunna uppskattas till högst 128.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 206.

Enligt dessa öfverstyrelsens beräkningar erfordras alltså till hela nu

ifrågavarande lärarinnepersonals pensionering i rundt tal 68,000 kronor.

Då för närvarande det under riksstatens tionde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget

till lärarinnornas pensionering å 40,000 kronor i verkligheten

utgår med 54,740 kronor, förorsakar alltså den föreslagna pensionsreformen

en faktisk ökning af statens bidrag med i rundt tal 13,000 kronor,

en ökning som emellertid betingas endast däraf, att pensioneringen blifvit

obligatorisk. Under förutsättning, att alla lärarinnor vid nu ifrågavarande

läroanstalter begagnade sig af sina rättigheter i pensionshänseende och

sålunda de redan nu beviljade förmånerna fullt utnyttjades, skulle statens

bidrag till pensioneringen för närvarande, enligt öfverstyrelsens beräkning,

uppgå sammanlagdt till 71,520 kronor och således öfverstiga det sammanlagda

belopp, som för den nu föreslagna pensionsregleringens genomförande

erfordras.

öfver öfverstyrelsens förslag hafva yttranden afgifvits dels af de båda Afgifn» yttofta

nämnda pensionsanstalternas bolagsstämmor och styrelser, dels af rgfyeernst°^j_r

riksförsäkringsanstalten och statskontoret. Samtliga dessa yttranden lämna sena förslag,

förslaget i hufvudsak utan anmärkning. Pensionsinrättningen för lärarinnor

vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom framhåller, att det

vore af största betydelse icke blott för de lärarinnor, som berördes af förslaget,

utan äfven för verksamheten vid de skolor, där de vore anställda,

att pensionsfrågan blefve så snart som möjligt lyckligt löst i öfverensstämmelse

med förslaget. Svenska lärarinnornas pensionsförening anser

förslaget hafva i stort sedt synnerligen väl tillgodosett lärarinnornas intressen

och gör endast ett par detaljanmärkningar. Statskontoret har icke

funnit något i hufvudsak att erinra mot förslaget och uttalar, att pensioneringen

af de vid statsunderstödda enskilda läroanstalter anställda lärarinnor

synes genom förslaget blifva på lämpligt sätt ordnad. Riksförsäkringsanstalten

yttrar sig endast om en teknisk detalj i förslaget till stadgar

för den nya pensioneringen. För viktigare detaljanmärkningar som framställts

i dessa yttranden skall jag redogöra i samband med de ändringar,

jag anser böra vidtagas i förslaget.

Innan jag närmare ingår på förslaget, tillåter jag mig omnämna, attDepartementsjag

vid ärendets behandling inom departementet varit biträdd af t. f. öfver-ae\u™nr;°“ _

direktören P. G. Laurin och f. d. professorn L. E. Phragmén. grupper som

Af den redogörelse jag lämnat för öfverstyrelsens förslag framgår, attlioramedl;as”''

detta omfattade dels vid statsunderstödd enskild läroanstalt anställd

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 151 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

A. föreståndarinna och ämneslärarinna med full tjänstgöring,

B. öfningslärarinna med rätt till ålderstillägg,

C. timlärarinna med minst 12 veckotimmars tjänstgöring i klasserna

öfver de förberedande,

dels ock D. biträdande ämneslärarinna med full tjänstgöring vid den

med högre lärarinneseminariet förenade normalskolan för flickor.

Därjämte skulle äfven lärarinna med minst 20 veckotimmars undervisning

hufvudsakligen i de förberedande klasserna vid statsunderstödd

enskild läroanstalt kunna förvärfva sig pensionsrätt, dock på väsentligen

andra villkor än förut nämnda lärarinnor.

Hvad beträffar grupp A har jag ingen erinran att göra mot öfverstyrelsens

förslag.

Äfven är jag ense med öfverstyrelsen därom, att pensionsrätten ej

bör inskränkas till denna grupp, utan bör utsträckas till lärarinnor med

mindre tjänstgöringsskyldighet (grupperna B och C). Detta finner jag nödvändigt

med hänsyn till den stora betydelse sådana lärarinnor hafva för

dessa läroanstalter, hvilka ju ej kunna ordna sitt arbete utan att använda

sådana lärarinnor i j ämförelsevis stor utsträckning. Därtill kommer, att läraifinna,

som haft full tjänstgöring, säkerligen ej sällan kommer att se sig

nödsakad att, på grund af nedsatta krafter eller af annan orsak, tidvis inskränka

sin tjänstgöring och blifva timlärarinna. Skyldigheten att äfven som

sådan erlägga afgift till pensionsinrättningen och rättigheten att uppbära

bidrag, visserligen reduceradt, till sin pensionsafgift blir då af stor betydelse

för henne.

Ä andra sidan anser jag liksom öfverstyrelsen, att pensionsrätt icke kan

medgifvas alla dessa lärarinnor, hur ringa deras tjänstgöring än är. Öfverstyrelsen

har med afseende på timlärarinna fordrat 12 veckotimmars tjänstgöring

och med afseende på öfningslärarinnorna föreslagit, att för pensionsrätt

skulle fordras sådan tjänstgöring, som berättigar till ålderstillägg,

hvilket innebär, att redan 4 veckotimmars undervisning i gymnastik eller

6 veckotimmars undervisning i annat öfningsämne skulle medföra pensionsrätt.

Men är en lärarinnas tjänstgöring inskränkt till 4 å 6 veckotimmar,

faller uppenbarligen hennes egentliga lifsgärning utanför skolan.

Hennes pensionering torde då ej vara af den betydelse för skolan, att staten

bör bidraga till densamma. Hvilket minimum af tjänstgöring som bör sättas,

är emellertid svårt att säga. De nu gällande bestämmelserna för statsbidrag

till lärarinnepensioneringen fastställa intet minimum. Jag föreslår,

att såväl för timlärarinnor som för öfningslärarinnor skall, för erhållande

af pensionsrätt, fordras minst 10 veckotimmars undervisning i klasserna

öfver de förberedande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

Som ett skäl att välja just denna gräns må anföras det förhållandet,

att enligt de bestämmelser angående bidrag från stat och kommun till

lärarinnas pensionering, som jag tänker föreslå, kommer en lärarinna,

hvars tjänstgöring är den lägsta till pension berättigande, att erhålla sammanlagdt

af stat och kommun samma bidrag, som hon enligt nu gällande

bestämmelser kan få af staten, under det alla öfriga pensionsberättigade

lärarinnor få större pensionsbidrag.

Emellertid har Svenska lärarinnornas pensionsförening framställt en

erinran mot öfverstyrelsens förslag i fråga om timlärarinnorna, som jag

anser förtjänt af beaktande. Föreningen framhåller önskvärdheten af att

timlärarinna skall, äfven om hennes tjänstgöring är fördelad på flera statsunderstödda

enskilda läroanstalter, få tillgodoräkna sig sammanlagda antalet

veckotimmar, dock ej flera än 20 inalles. Äfven statskontoret har

uttalat sig härom. Billighetsskäl talade, enligt statskontorets åsikt, för

ett medgifvande i den af pensionsföreningen angifna riktning, och från

statsverkets synpunkt syntes egentligen ingenting vara att däremot erinra.

Dock kunde möjligen af andra bidragsgifvare med skäl invändas, att de

på sådant sätt för en lärarinna, hvars undervisning hos dem omfattade

kanske endast en eller annan veckotimme, Ange med hänsyn till hennes

tjänstgöring på annat håll vidkännas bidrag, som annars ej skulle utgått.

Jag finner denna af pensionsföreningen framställda anmärkning riktig

och tillstyrker därför en ändring af öfverstyrelsens förslag i denna riktning.

Deri merutgift, som därigenom förorsakas vissa läroanstalter, blir

obetydlig i betraktande af att pensionsbidraget skall utgå proportionellt

mot lärarinnans timantal.

Mot pensionsbestämmelsernas utsträckande att gälla äfven för grupp D,

omfattande vissa lärarinnor vid statens normalskola för flickor, har statskontoret

uttalat sina betänkligheter. Dessa lärarinnor, såsom anställda vid

en statens skola, stode, såsom statskontoret påpekar, egentligen utanför

denna fråga om pensionsreglering för vissa enskilda läroverks lärarinnor.

Vore befattningen såsom biträdande ämneslärarinna vid normalskolan att

anse som . öfvergångsplats till ordinarie befattning i statens tjänst, så

vore skyldigheten att ingå såsom delägare i den nya pensionsinrättningen

endast en olägenhet för ifrågavarande lärarinna och innebure erläggande

af afgifter för tid, som hon i alla händelser finge enligt civila pensionslagen

räkna såsom tjänstår för pension, då hon blifvit ordinarie i statens

tjänst. Och jämväl för staten medförde berörda skyldighet under nämnda

förutsättning en onödig utgift för pensionsbidrag. Om ifrågavarande befattningar,

hvilka uppförts i normalskolans stat först med år 1910 och

vore aflönade endast med arfvoden, vore af beskaffenhet att, på samma

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 206.

gång de toge sin innehafvares hufvudsakliga arbetskraft i anspråk, de tillika

kunde antagas i allmänhet innehafvas till uppnådd pensionsålder, syntes

dessa befattningar böra i likhet med ordinarie befattningar å skolans stat

varda förenade med pensionsrätt enligt civila pensionslagens bestämmelser.

Af propositionen nr 148 till 1909 års Riksdag syntes emellertid framgå,

att orsaken hvarför dessa befattningar icke beredts fastare ställning än som

skett vore att söka i önskvärdheten, att deras innehafvare efter någon tids

tjänstgöring vid statens mönsterskola öfverginge till de enskilda läroverken.

Detsamma torde dock gälla åtskilliga andra extra lärarinnebefattningar

vid normalskolan, men för dem hade icke ifrågasatts skyldighet att ingå

i den nya pensionsinrättningen. Vid bedömande af denna fråga torde

jämväl böra uppmärksammas, huruvida det kunde anses tillbörligt eller

lämpligt att statens tjänare ålades ingå i en enskild pensionskassa utan att

staten på samma gång garanterade dem pension till beräknadt belopp. På

grund af hvad sålunda anförts syntes det statskontoret, som om med frågan

om pensioneringen af dessa biträdande ämneslärarinnor vid normalskolan

borde anstå, till dess man efter någon tids erfarenhet kunde bedöma, huruvida

dessa befattningar kunde anses intaga en särskild undantagsställning

i jämförelse med andra extra lärarinnebefattningar i statens tjänst.

Med anledning af hvad statskontoret sålunda anfört finner jag mig

för närvarande icke böra framlägga förslag om ifrågavarande lärarinnors

pensionering.

Hvad slutligen beträffar de lärarinnor i de förberedande klasserna,

hvilka enligt öfverstyrelsens förslag skulle erhålla pensionsrätt, anhåller

jag att få yttra mig om dem längre fram.

På grund af hvad jag här anfört anser jag, att pensionsrätt bör tillkomma

vid statsunderstödd enskild läroanstalt anställd:

A. föreståndarinna äfvensom ämneslärarinna med den tjänstgöring, som

enligt gällande bestämmelser om aflöning af lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter är att anse som full tjänstgöring,

B. annan lärarinna med minst 10 veckotimmars undervisning i klasserna

öfver de förberedande.

Departements- I likhet med öfverstyrelsen och på af densamma anförda skäl anser

''obligatoriska”jao> lärarinnor tillhörande de nu angifna grupperna böra vara skyl
pensione-

(liga att bidraga till sin egen pensionering. Denna min åsikt är äfven

nngen'' i nära öfverensstämmelse med min företrädares uttalande år 1909 vid

föredragning af frågan om ändrade grunder för beviljande af statsunderstöd

åt enskilda skolor. Och redan åren 1902 och 1903 har af dåvarande

departementschefer betecknats som ett eftersträfvansvärdt mål, att samtliga

vid högre Hick- och samskolor fast anställda lärarinnor blefve delägare i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 206. 21

Pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig

ungdom.

Erinras må äfven därom, att den förut omförmälda underdåniga petitionen

år 1907 af Flick- och samskoleföreningen föreslog obligatorisk pensionering.

Detta förslag hade enhälligt godkänts å föreningens allmänna

möte samma år.

Ej heller har i de infordrade yttrandena någon anmärkning framställts

mot öfverstyrelsens förslag, att pensioneringen skulle vara obligatorisk för

dessa lärarinnor.

Dock framgår det af protokollet från bolagsstämman med Pensionsinrättningen

för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom,

att en minoritet röstat för att de nuvarande lärarinnorna i klasserna

öfver de förberedande icke skulle vara skyldiga att underkasta sig de

nya bestämmelserna, därest de fyllt 45 år innan bestämmelserna trädde

i kraft.

En dylik öfvergångsbestämmelse torde vara lämplig. Dock finner jag

mig icke kunna tillstyrka, att åldersgränsen sättes så lågt som till 45 år,

utan vill för min del föreslå 50 år. Lärarinna, som vid inträdet i den

nya pensionsinrättningen är mellan 45 och 50 år, får nämligen enligt de

bestämmelser, som jag tänker föreslå, vid uppnådda 60 år en pension af

430 till 250 kronor. Äfven den lägre af dessa pensioner synes mig vara

ett afsevärdt bidrag till hennes underhåll på ålderdomen.

öfverstyrelsen föreslår, att den obligatoriska pensioneringen af lärarinnorDepartemeutsi

klasserna öfver de förberedande skall öfvertagas af en för ändamålet d^e„eyna °p”,.

bildad pensionsinrättning. sionsinrätt
Jag

instämmer i detta förslag och anser, att densamma lämpligen kan nmgen''

benämnas Lärarinnornas pensionsanstalt. Öfverstyrelsen har låtit sakkunniga

utarbeta förslag till reglemente för denna pensionsinrättning. Då detta

reglemente enligt min mening bör fastställas af Kungl. Maj:t, innan pensionsanstalten

träder i verksamhet, anhåller jag att, därest det förslag jag

kommer att framställa i nu föreliggande fråga vinner afseende, framdeles

få underställa reglementet Kungl. Maj:ts pröfning och därvid framställa

de förslag till ändringar, som befinnas önskvärda.

Enligt öfverstyrelsens förslag skall rätt att vid afgång från anställning,

som är förbunden med pensionsrätt, uppbära pension inträda det år,pensionsålder»,

ärarinnan fyller 55 år. Skyldighet att afgå från sådan tjänst inträder

enligt öfverstyrelsens förslag det år, lärarinnan fyller 60 år.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

I hufvudsak biträder jag dessa förslag, men finner dock, att vederbörande

myndighet — här öfverstyrelsen — bör ha rätt att medgifva

lärarinna att kvarstå i dylik anställning ytterligare några år, därest hennes

kvarstannande pröfvas vara af gagn för undervisningen.

T>cheframom*3'' ^ Fråga om pensionsafgifternas och pensionsbeloppens beräkning an
pensionsafgif-

sluter jag mig i allt väsentligt till öfver styrelsens förslag.

teensio°nC8- För att förstå förslaget är det af vikt att fästa sin uppmärksamhet

beloppen, därpå, att pensionsbeloppet icke på förhand fixeras. Detta sker först, när

lärarinnan afgår från sin tjänst vid uppnådd pensionsålder. Pensionens

belopp fastställes då så, att det beräknas motsvara de pensionsafgifter,

som för delägaren erlagts. Pensionerna kunna alltså komma att variera

äfven för lärarinnor af samma slag.

I detta afseende liknar sålunda den nya pensionsanstalten Svenska

lärarinnornas pensionsförening eller andra rånte- och kapitalförsäkrings-i

anstalter. Men under det de årliga insättningarna i dessa äro beroende

på delägarnas fria bestämmande, så skola afgifterna till den pensionsanstalt,

hvarom nu är fråga, vara reglerade efter lärarinnans tjänstgöring.

De regler, enligt hvilka sålunda pensionsafgiften skall bestämmas, äro

så valda, att den pension, som genom densamma beredes, vid en pensionsålder

af 60 år utgår för föreståndarinna, lärarinna med full tjänstgöring

och lärarinna med minst 20 veckotimmars tjänstgöring med 1,200 kronor

för år och för lärarinna med ett mindre antal timmars tjänstgöring med

ett i förhållande till den mindre tjänstgöringen afkortadt belopp, allt under

förutsättning att lärarinnan inträdt i tjänstgöring senast vid 30 års ålder

och oafbrutet bibehåller tjänstgöring af samma omfattning till 60 års

ålder.

Den pensionsafgift, som för sådant ändamål behöfver erläggas, utgör,

därest lärarinna inträdt i tjänstgöring vid ungefär 25 års ålder, 180 kronor

för år för föreståndarinna, lärarinna med full tjänstgöring och lärarinna

med minst 20 timmars tjänstgöring samt 9 kronor för veckotimme för

lärarinna med mindre än 20 veckotimmar. För lärarinna, som inträdt i

tjänstgöring vid ålder mellan 25 och 30 år, kommer afgiften att ökas till

i förra fallet högst 240 kronor och i senare fallet 12 kronor för veckotimme.

Öfver sistnämnda belopp, 240 kronor och 12 kronor, anser jag af

skäl, som jag längre fram kommer att anföra, pensionsafgiften icke böra gå.

Inträder lärarinna vid en senare tidpunkt än 30 års ålder, kommer

alltså pensionen icke att uppgå till normalbeloppet: om inträdesåldern

är t. ex. 34 år, blir pensionen för lärarinna med full tjänstgöring

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206. 23

960 kronor i stället för 1,200 kronor och för timlärarinna med 10 veckotimmar

480 kronor i stället för 600 kronor.

Förslaget bestämmer äfven minimum för pensionsafgiften: 180 kronor

för föreståndarinna, lärarinna med full tjänstgöring och lärarinna med

minst 20 veckotimmar; 9 kronor för veckotimme för lärarinna med mindre

än 20 veckotimmar.

Om lärarinna med full tjänstgöring eller minst 20 timmars undervisning

inträder före 25 års ålder, skall alltså erläggas för henne samma

afgift, 180 kronor, som om hennes inträdesålder varit 25 år. Om denna

afgift erlägges oafbrutet för hvarje år, så motsvarar den för henne 1,200

kronors pension från tidigare ålder än 60 år: var hon t. ex. vid inträdet

20 år, är hon berättigad till 1,200 kronors pension redan vid 57 år, därest

hon då afgår från sin anställning. Om sådan lärarinna skulle vilja fortsätta

att tjänstgöra till den normala pensionsåldern 60 år, skulle för

henne erläggas samma afgifter som förut, utan att hon dock erhölle rätt

till högre pension.

Om det nu kan anses normalt, att inträdesåldern icke blir högre

än 25 år och att tjänstgöringen fortgår oafbrutet till pensionsåldern

60 år, så blir alltså normalafgiften 180 kronor och normalpensionen 1,200

kronor för lärarinna med full tjänstgöring. För närvarande är, såsom

förut nämnts, normalafgiften 120 kronor och normalpensionen 532 kronor

från 55 år. Att sålunda en ökning af afgiften med 50 procent höjt pensionen

med 125 procent, beror på pensionsålderns höjning från 55 till 60 år.

För lärarinna, som afgår redan vid 55 års ålder, blir pensionen 800 kronor,

om hon inträdt vid 25 års ålder. Har hon inträdt tidigare blir pensionen

högre; t. ex. mot inträdesåldern 20 år svarar 1,000 kronors pension

från 55 år.

I den redogörelse jag nu lämnat för pensionsafgiftens och pensionsbeloppets

bestämmande har jag endast tagit hänsyn till det fall, att lärarinnan

hela sin tjänstetid behåller anställning af samma omfattning. Men

det ligger i naturen af ifrågavarande tjänster, att lärarinnas tjänstgöring

rätt mycket växlar från det ena året till det andra. Lärarinna,

som ett år har full tjänstgöring, kan ett annat vara att hänföra till timlärarinnornas

grupp, och en timlärarinnas antal tjänstgöringstimmar kan

variera år från år. Af dessa skäl anser jag liksom öfverstyrelsen, att

pensionsafgiften för lärarinna bör hvarje år bestämmas med hänsyn till omfattningen

af hennes tjänstgöring detta år, så att den svarar mot normalpensionen

för denna tjänstgöring. Lärarinnans verkliga pension, när hon

uppnår pensionsåldern och afgår från sin anställning, motsvarar såsom jag

förut nämnt de afgifter, som för henne erlagts under hennes tjänstetid.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

Som dessa afgifter bero af den tjänstgöring hon haft, blir äfven hennes

pension däraf beroende.

Den nu angifna regeln för årsafgiftens bestämmande modifieras emellertid

genom stadgandet om visst minimum och maximum för afgiften.

Hvad detta maximum beträffar, så har det tydligen varit nödvändigt

att fixera ett sådant för att ej afgiften måtte blifva för betungande för

lärarinnan. Enligt det förslag till pensionsafgiftens fördelning, som jag

kommer att framlägga, skall nämligen lärarinnan själf erlägga 1/s af minimiafgiften

och därjämte hvad som fordras utöfver minimiafgiften. Därest

detta ytterligare tillskott från lärarinnan komme att öfverstiga 60 kronor,

skulle hon komma att betala mer än hälften af hela pensionsafgiften,

hvilket jag finner vara för mycket. Det är därför som jag satt maximum

till 180 + 60 eller 240 kronor.

Jag har redan påvisat den betydelse bestämmelsen om minimiafgift har

för de lärarinnor, som inträda före 25 års ålder. Men den kan äfven hafva

annan betydelse. Om en lärarinna under en följd af år haft full tjänstgöring,

men därpå blir timlärarinna med t. ex. 10 veckotimmar, så är det möjligt,

att de afgifter hon redan erlagt äro tillräckliga att bereda henne den normalpension,

som svarar mot hennes till 10 timmar inskränkta tj änstgöring. Då

skulle hon alltså enligt den allmänna regeln för afgiftens bestämmande icke

hafva någon afgift att betala. Men nu måste minimiafgift af 90 kronor erläggas,

hvaraf hon själf betalar 30 kronor. Häraf blir det naturligtvis en följd,

att hon vid uppnådd pensionsålder får en bättre pension, än om ingen

minimiafgift fixerats.

Hvad jag nu anfört torde visa, att det föreslagna systemet för

afgiftens och pensionens bestämmande valts för att åstadkomma en effektiv

pensionering med hänsyn tagen därtill, att, då lärarinnorna icke hafva fast

anställning vid dessa skolor, fasta afgifter och fasta pensioner icke kunna

bestämmas.

Denna lärarinnekårens rörlighet gör det också nödvändigt att i den

nya pensionsanstaltens reglemente, såsom äfven öfverstyrelsen föreslagit,

intaga bestämmelser, enligt hvilka lärarinna i vissa fall må kunna kvarstå

i pensionsanstalten, oaktadt hon icke längre har sådan anställning, som

berättigar till inträde. Det kan också tänkas att lärarinna, som en gång

utträdt ur pensionsanstalten och förlorat pensionsrätt svarande mot erlagda

afgifter, återinträder efter så lång tid, att hon icke skäligen bör återfå den

förlorade pensionsrätten och sålunda icke vid afgång från tjänst får pension

svarande mot alla för henne erlagda afgifter.

Den nu föreslagna normalpensionen af 1,200 kronor från 60 år motsvarar

enligt försäkringsteknisk beräkning samma årsafgift (inträdesålder

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

25 år) som 800 kronor från 55 år. För jämförelses skull vill jag erinra

om att ämneslärarinna vid statens samskola har rätt till 1,500 kronors

pension från 55 år, om hon tjänstgjort 25 år, och att folkskollärarinna enligt

lag har rätt till 900 kronor från 55 år, om hon tjänstgjort 30 år. För

folkskollärarinnorna hafva emellertid åtskilliga städer höjt pensionsbeloppen,

på sätt efterföljande tablå utvisar:

Stad

Pensionsålder

Pensionsbelopp

lefnadsår

tjänstår

Stockholm ............

60

30

1,610

Göteborg...............

60

30

1,470

Malmö ..................

60

30

1,680

Landskrona .........

60

30

1,400

Norrköping .........

55

30

1,540

Hälsingborg.........

55

30

1,540

Uppsala..................

55

30

1,365

Lund .....................

55

30

1,400

Halmstad...............

55

30

1,235

Uddevalla...............

55

30

1,110

Kristianstad.........

55

30

1,000

Enligt öfverstyrelsens förslag skulle staten betala 1/3 af lägsta års-D®P"^ments''

afgiften, kommunen (eller i vissa fall läroanstalten) x/3 af densamma, läro- pensionsanstalten

1/6 af densamma samt läroanstalten därjämte svara för återstoden med af|ifte™as

rätt för läroanstalten att af lärarinnans lön innehålla motsvarande belopp. ° e mng''

Mot detta förslag är den anmärkning att göra, att då detsamma ålägger

högre flickskola eller enskild mellanskola att bidraga till lärarinnornas pensionering,

så synes detta stå i strid med gällande grunder för statsunderstöds beviljande

till enskilda läroanstalter. I desamma stadgas nämligen, att bidrag

till pensioneringen skall enligt grunder, som framdeles må varda bestämda,

utgå från kommun eller enskilda donatorer för lärarinna vid högre flickskola

eller enskild mellanskola och från läroanstalten själf för lärarinna

vid högre goss- och samskola eller enskildt lärarinneseminarium. Däremot

ålägges icke högre flickskola eller enskild mellanskola någon skyldighet

att bidraga till sina lärarinnors pensionering. För närvarande bidraga

emellertid ganska många skolor frivilligt, vanligen med 30 kronor om året,

till lärarinnas pensionsafgift. Det är därför att antaga, att sådana frivilliga

bidrag äfven framdeles skola lämnas.

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 157 Raft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Departementschefen

om

lärarinnorna

i de förberedande

klasserna.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 206.

På grund af hvad jag sålunda anfört anser jag, att pensionsafgiften bör

så fördelas, att staten betalar y3 af lägsta halfårsafgiften, kommunen eller enskilda

donatorer 1/3 af densamma, om lärarinnan är anställd vid högre flickskola

eller enskild mellanskola, samt läroanstalten 1/s af densamma, om

lärarinnan är anställd vid högre goss- eller samskola eller enskildt lärarinneseminarium,

äfvensom att läroanstalten skall svara för återstoden med rätt

för läroanstalten, att af lärarinnans lön innehålla motsvarande belopp.

Jag erinrar i detta sammanhang därom att staten nu betalar 60 kronor,

under villkor att lärarinnan, med eller utan bidrag af skolan, äfvenledes betalar

60 kronor. De nu föreslagna bestämmelserna innebära, att statens

bidrag till lärarinna af grupp A och lärarinna af grupp B med minst 20

veckotimmar blir detsamma som nu, men minskas för lärarinna af grupp

B, som har mindre än 20, och faller helt bort för alla, som hafva mindre

än 10 veckotimmar.

Jämföres förslaget med bestämmelserna i den civila pensionslagen, så

finner man den öfverensstämmelsen, att äfven där skall tjänstinnehafvaren

betala en afgift, som beräknas, dock endast i medeltal, motsvara V3 af

pensionens värde. Denna afgift utgör dock för pension af den storlek, det

här är fråga om, endast 3 procent, under det lärarinnan enligt förslaget

får betala 5 procent. Härtill kommer, att civila tjänstemän icke betala

någon höjd afgift, om de vid högre ålder tillträda sin tjänst, hvilket däremot

lärarinnan skall göra. — Folkskollärarinna betalar för sin pension

endast 30 kronor. Ämneslärarinna vid statens samskola betalar 30 kronor

i första lönegraden och 45 kronor i andra lönegraden.

I det föregående har jag endast yttrat mig om de lärarinnor, som

tillhöra grupperna A och B, d. v. s. föreståndarinnor, ämneslärarinnor

med full tjänstgöring och andra lärarinnor med minst 10 veckotimmars

undervisning i klasserna öfver de förberedande — allt vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter.

Om rätt till statsbidrag för pensionering inskränkes endast till dessa

grupper, blifva emellertid stora grupper beröfvade en förmån de nu hafva. Af

dessa lärarinnegrupper utgöres den viktigaste af lärarinnor i de förberedande

klasserna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter. Jag anser, att denna

grupp af lärarinnor bör bibehållas vid sin rätt till statsbidrag till sin pensionering,

dock endast under förutsättning, att de hafva minst 20 veckotimmars

undervisning, hufvudsakligen eller uteslutande i nämnda klasser.

Då någon lönereglering icke fastställts för dessa lärarinnor, kan pensioneringen

icke göras obligatorisk för dem. Då jag anser, att den af mig

föreslagna nya pensionsanstalten endast bör ombesörja den obligatoriska

pensioneringen, synes det mig lämpligt, att Svenska lärarinnornas pensions
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

förening får öfvertaga nu ifrågavarande lärarinnors pensionering. Jag håller

därför före, att statsbidrag bör som hittills utgå med 60 kronor årligen

till Svenska lärarinnornas pensionsförening för delägare, för hvilken under

nästföregående år insatts minst 60 kronor och som under samma år haft

minst 20 veckotimmars tjänstgöring hufvudsakligen eller uteslutande i de

förberedande klasserna vid statsunderstödd enskild läroanstalt och icke är

delägare i Lärarinnornas pensionsanstalt.

I likhet med öfverstyrelsen finner jag det lämpligt och billigt, att deD®Pai|;tements‘

lärarinnor, som, när de nya bestämmelserna träda i kraft, redan äro delägare öfvergängs1- i någon af de förut nämnda båda äldre pensionsanstalterna, skola bibehållas be8täm“eivid

de rättigheter, de såsom sådana hafva, och detta oberoende af om

dessa lärarinnor enligt de nya bestämmelserna äro skyldiga eller ej att

ingå i den nya pensionsanstalten.

För det fall, att de enligt de nya bestämmelserna skola ingå i den

nya pensionsanstalten, måste dock en förändring göras i deras ställning

till den äldre anstalten. I båda de äldre anstalterna utgår nämligen pensionen

från 55 års ålder, oberoende af om lärarinnan står kvar i sin tjänst

eller ej. Det är sålunda möjligt — och inträffar faktiskt nu —, att en

lärarinna på eu gång åtnjuter pension, till hvilken staten bidragit, och

har sådan anställning, att staten bidrager till hennes aflöning. För att undanrödja

sådana orimligheter tarfvas det, att de äldre anstalternas delägare,

därest de erhålla anställning, som medför skyldighet, att ingå i den nya

pensionsanstalten, träffa det aftal med den äldre anstalten, att deras

pension ej skall utgå förrän efter afgång från sådan anställning. Dylikt

aftal kan ej göras annat än genom reglementsförändring. Antagandet af

sådan reglementsförändring inom viss tid, t. ex. före 1 januari 1912, bör

enligt min åsikt sättas som villkor för att statsbidrag efter denna tidpunkt

må utgå till pensionsanstalten. Man skulle möjligen kunna mot mitt förslag

invända, att en majoritet vid den äldre anstaltens bolagsstämma skulle

kunna motsätta sig en dylik reglementsförändring, ehuru den icke på något

sätt behöfver kränka annan delägares rätt. Faran häraf är emellertid

ingen. För antagande af reglementsändring stadgas i nu gällande reglemente

för Skolornas pensionsinrättning icke någon kvalificerad majoritet;

denna anstalt är för öfrigt ovillkorligen nödsakad att vidtaga

den ifrågavarande ändringen, därest den sättes som villkor för fortsatt

statsbidrag, ty utan statsbidrag måste denna anstalt omedelbarligen gå

i likvidation. För antagande af reglementsändring stadgas i fråga om

Svenska lärarinnornas pensionsförening en majoritet af 2/3 af de röstande.

Utan tvifvel skall en sådan majoritet vinnas för den föreslagna ändringen,

ehuru bortfallandet af statsbidraget icke skulle nödga denna

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

förening att likvidera. Skulle nödig majoritet ej vinnas, blir följden

däraf dels den att statsbidrag icke vidare efter 1 januari 1912 utgår

till pensionsföreningen, dels att de delägare, hvilka enligt de nya bestämmelserna

skola ingå i den nya pensionsanstalten, få där betala

samma afgifter som andra, hvilka icke äro delägare i pensionsföreningen.

De tvingas med andra ord att betala högre afgifter i den nya pensionsanstalten,

än de eljest enligt de öfvergångsbestämmelser jag tänker föreslå

skulle betala. Men de få också den däremot svarande högre pensionen.

Det är tydligen af stor vikt att, för det fall att nu nämnda reglementsändring

vidtages, tydligt angifva, hvilka afgifter skola erläggas till den

äldre anstalten och hvilka till den nya anstalten. Statsbidraget och motsvarande

afgift af lärarinnan torde liksom hittills böra utgå till den äldre

pensionsanstalten. Kommunens (eller i visst fall läroanstaltens) bidrag

bör däremot utgå till den nya pensionsanstalten, då det icke rimligtvis

kan ifrågasättas, att den äldre anstalten skall erhålla ökade förmåner. Till

denna bör därutöfver erläggas den afgift, som må vara erforderlig för att

lärarinnans pension i den nya pensionsanstalten tillsammans med hennes

pension i den äldre pensionsanstalten skall motsvara den normalpension, som

enligt de nya bestämmelserna svarar mot lärarinnans tjänstgöring under

året. Dock bör sådan afgift icke utgå, därest summan af öfriga afgifter

uppgår till eller öfverskrider den maximiafgift, som svarar mot tjänstgöringen.

Läroanstalten bör svara för denna afgift liksom för lärarinnans

afgift till den äldre pensionsanstalten med rätt för läroanstalten att innehålla

motsvarande belopp af lärarinnans lön.

För att visa innebörden af dessa bestämmelser vill jag anföra ett

par exempel. Antag att, då de nya bestämmelserna träda i kraft, en

lärarinna af 45 års ålder med full tjänstgöring är delägare i en af de

äldre pensionsanstalterna och där betalar 60 kronor, hvarjämte staten

för henne inbetalar lika mycket. Den äldre pensionsanstalten skall

då fortfarande uppbära 60 kronor af lärarinnan och 60 kronor af

staten. Afgiften till den nya pensionsanstalten skall så beräknas, att

lärarinnans pension från den äldre anstalten tillsammans med hennes

pension från den nya anstalten motsvarar 1,200 kronor från 60 år. Antag

nu, att lärarinnan enligt hittills gällande reglemente för den äldre anstalten

är berättigad till 532 kronors pension från 55 år mot erläggande af

förutnämnd afgift, 120 kronor. Om reglementet ändras, såsom förut sagts,

blir hon då berättigad till 800 kronor från 60 år mot erläggande af samma

afgift. Alltså skall afgiften till den nya anstalten där bereda henne en

pension af 400 kronor från 60 år. Men denna afgift befinnes vara 220

kronor, hvilket tillsammans med afgiften 120 kronor till den äldre anstalten

öfverskrider den maximiafgift, 240 kronor, som enligt hvad förut nämnts

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

kan utkräfvas. Detta gör, att afgiften till den nya pensionsanstalten måste

reduceras till 120 kronor, hvaraf kommunen (eller i visst fall läroanstalten)

skall betala 60 kronor och lärarinnan 60 kronor.

Om sålunda denna lärarinna har full tjänstgöring ända till 60 år, så

får hon 800 kronor i pension från den äldre anstalten, och 218 kronor

i pension från den nya anstalten.

Som ett annat exempel väljer jag det, att en öfningslärarinna af 25

års ålder med 10 timmars tjänstgöring är delägare i en af de äldre pensionsanstalterna,

då de nya bestämmelserna träda i kraft. Hon har då

rätt att kvarstå i den äldre pensionsanstalten, betalar själf 60 kronor och får

60 kronors statsbidrag: detta motsvarar 800 kronors pension från 60 år.

Men mot hennes tjänstgöring af 10 timmar svarar enligt de nya bestämmmelserna

en normalpension af endast 600 kronor från 60 år. Alltså har hon

enligt de af mig föreslagna öfvergångsbestämmelserna icke att för egen

del erlägga någon afgift till den nya pensionsanstalten. Men däremot skall

kommunen (eller i visst fall läroanstalten) betala V3 af lägsta afgiften för

pension svarande mot 10 veckotimmar: kommunens bidrag, som erlägges

till den nya pensionsanstalten, blir alltså 30 kronor. Om nu lärarinnan

behåller denna sin tjänstgöring ända till 60 år, får hon från den äldre

pensionsanstalten 800 kronors pension och från den nya pensionsanstalten

200 kronors pension.

Enligt öfverstyrelsens beräkning skulle statens kostnad för lärarinne-Departements^

- - *L ° chefen om

storleken af

pensioneringen blifva:

för grupp A

» » B ................................................................................

» lärarinnor i de förberedande klasserna ....................

» för lärarinnor, som icke blifva pensionsberättigade

enligt de nya bestämmelserna.......................................

kronor 34,920

» 10,059

» 14,500

» 8,000:

statens

kostnad.

Summa kronor 67,479:

Härtill komma 240 kronor för biträdande ämneslärarinnor vid statens

normalskola för flickor, hvilka icke äro medtagna i mitt förslag. Summan

afrundades af öfverstyrelsen till 68,000 kronor.

Vid denna beräkning synes öfverstyrelsen hafva förbisett, att det äfven

vid icke statsunderstödda skolor finns några lärarinnor, som nu uppbära statsbidrag

till pensioneringen och därför skulle vara berättigade att behålla

detsamma. På grund häraf är ofvannämnda summa, 67,479 kronor, att

öka med 1,500 kronor till i rundt hd 69,000 kronor.

Vid beräkningen af statens kostnad enligt det förslag, jag framlagt,

är att märka:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

1) pensioneringen skall enligt mitt förslag icke vara obligatorisk för

dem, som fyllt 50 år; detta minskar kostnaden för grupp A och B;

2) enligt mitt förslag omfattar grupp B icke öfningslärarinnor med

mindre än 10 veckotimmar; detta gör kostnaden något lägre, därför att

enligt öfver styrelsens förslag kunde öfningslärarinna med 4 å 6 veckotimmar

komma med i dess motsvarande grupp;

3) öfverstyrelsen har räknat under förutsättning, att alla lärarinnor

med minst 20 veckotimmar i de förberedande klasserna skulle ingå i

Svenska lärarinnornas pensionsförening och uppbära statsbidrag; då pensioneringen

är frivillig för denna grupp, kommer detta ej att inträffa,

hvilket sänker statens kostnad.

Under det dessa omständigheter samverka till att sänka kostnaden,

höjes den något litet, därigenom att jag i grupp B medtagit timlärarinnor

med 10 eller 11 veckotimmar, hvilka öfverstyrelsen uteslutit.

På grund af det nu anförda, anser jag mig kunna bibehålla den

kostnadssiffra, 68,000 kronor, som öfverstyrelsen angifvit.

Såsom öfverstyrelsen framhållit öfverstiger alltså statens totalkostnad

för lärarinnepensioneringen enligt de nya bestämmelserna med

endast ungefär 13,000 kronor det nu med 54,740 kronor faktiskt till densamma

utgående statsbidraget. Och denna höjning är beroende uteslutande

därpå, att pensioneringen gjorts obligatorisk. Den enskilda

lärarinnans rätt till statsbidrag har i intet fall höjts, men väl i många

fall minskats eller helt borttagits. Det har också påpekats, att om

alla lärarinnor, som enligt de nu gällande bestämmelserna äro berättigade

att på vissa villkor åtnjuta statsbidrag, begagnade sig af denna rätt och

till någon af de båda pensionsanstalterna betalade en årsafgift af 60 kronor,

skulle statens kostnad för denna pensionering blifva afsevärdt större än

enligt de föreslagna bestämmelserna.

DePchef“rtS" Under åberopande af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att

hemställan. Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

dels, med uteslutande af det nu å riksstatens tionde hufvudtitel uppförda

förslagsanslag å 40,000 kronor med titel bidrag till pensionering af lärarinnor

vid högre Jlick- och samskolor, å samma hufvudtitel uppföra ett ordinarie

förslagsanslag å 68,000 kronor med titel bidrag till pensionering af

den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter,

dels ock godkänna följande:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

31

Bestämmelser för tilldelande af bidrag ur förslagsanslaget:

bidrag till pensionering af den kvinnliga lärarpersonalen vid

enskilda läroanstalter.

§ 1. Lärarinnornas pensionsanstalt.

1. För att bereda pensioner åt den kvinnliga lärarpersonalen vid de

läroanstalter, som åtnjuta statsunderstöd från det under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda reservationsanslaget till enskilda läroanstalter upprättas

en pensionsanstalt, benämnd Lärarinnornas ''pensionsanstalt. Pensionsanstaltens

reglemente fastställes af Kungl. Maj:t.

2. Skyldighet att vara delägare i denna pensionsanstalt åligger vid

sagda läroanstalter anställd

A) föreståndarinna äfvensom ämneslärarinna med full tjänstgöring,

B) annan lärarinna med sammanlagdt minst 10 veckotimmars undervisning

i klasserna öfver de förberedande i en eller flera af sagda läroanstalter.

Föreståndarinna eller lärarinna, som före det dessa bestämmelser trädt

i kraft fyllt 50 år, äger rättighet men icke skyldighet att ingå i pensionsanstalten.

3. Pensionsafgiften för delägare, tillhörande grupp A, skall beräknas

sålunda, att den motsvarar en pension af 1,200 kronor från 60 års ålder,

dock att lägsta afgiften för år skall vara 180 kronor och högsta 240 kronor.

Pensionsafgiften för delägare tillhörande grupp B skall bestämmas

efter det antal, dock högst 20, veckotimmar hennes undervisning omfattar

i klasserna öfver de förberedande. Afgiften för hvarje veckotimme skall

beräknas sålunda, att den motsvarar en pension af 60 kronor för hvarje

veckotimme att utgå från 60 års ålder, dock att lägsta afgiften för år för

en veckotimme skall vara 9 kronor och högsta 12 kronor.

4. Till pensionsafgiften skola utgå följande bidrag:

a) af staten: en tredjedel af den i mom. 3 för den lärarinnegrupp,

som delägaren tillhör, angifna lägsta pensionsafgiften,

b) af kommun eller enskilda donatorer: en tredjedel af samma lägsta

pensionsafgift, därest delägaren är anställd vid enskild mellanskola eller

vid högre flickskola,

c) af läroanstalten: en tredjedel af samma lägsta pensionsafgift, därest

delägaren är anställd vid högre goss- eller samskola eller vid enskildt

lärarinneseminarium.

För utgörande af i hvarje fall återstående del af den pensionsafgift,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

som jämlikt mom. 3 skall inbetalas för delägaren, ansvarar vederbörande

läroanstalt, med rätt för läroanstalten att af delägarens lön afdraga ett

belopp svarande mot denna del af pensionsafgiften.

5. Rätt att vid afgång från sådan anställning, som i mom. 2 sägs,

komma i åtnjutande af pension inträder den 1 juli det kalenderår, då

delägare fyller 55 år.

Skyldighet att afgå från sådan anställning inträder den 1 juli det

kalenderår, då delägare fyller 60 år. Öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk må dock kunna medgifva henne att kvarstå i sådan anställning,

därest och så länge hennes kvarstående pröfvas vara till gagn för undervisningen,

dock icke i något fall längre än till den 1 juli det kalenderår,

då hon fyller 63 år.

6. Där ej för särskildt fall, hvarom stadgas i pensionsanstaltens reglemente,

pensionsrätt svarande mot vissa pensionsafgifter gått förlorad, utgår

pension med det belopp, som vid den tidpunkt då pensionen tillträdes beräknas

motsvara alla de pensionsafgifter, som blifvit för delägaren erlagda,

dock med högst 1,200 kronor om året.

7. Delägare, hvilken upphör att innehafva sådan anställning, som i

mom. 2 sägs, utan att vara berättigad till pension, vare i fall och under

villkor, hvarom i reglementet för pensionsinrättningen stadgas, berättigad

att däri kvarstå. I sådant fall utgå icke de i mom. 4 a), b) och c) föreskrifna

bidrag till pensionsafgiften.

§ 2. Svenska lärarinnornas pensionsförening-.

För lärarinna, som icke är delägare i eller åtnjuter pension från

Lärarinnornas pensionsanstalt, skall, under villkor att af henne eller för

henne under nästföregående år till Svenska lärarinnornas pensionsförening

inbetalts minst 60 kronor och att hon under samma tid vid statsunderstödd

enskild läroanstalt haft minst 20 timmars tjänstgöring, statsbidrag

utgå till pensionsföreningen med 60 kronor.

§ 3. Öfvergång-sbestämmelser.

1. Äger Pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor

för kvinnlig ungdom eller Svenska lärarinnornas pensionsförening vid den

tidpunkt, då dessa bestämmelser träda i kraft, rätt till statsbidrag för

delägare, må sådant statsbidrag fortfarande utgå för delägaren enligt hittills

gällande bestämmelser, dock i fråga om föreståndarinna eller lära
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

rinna som afses i § 1 inom. 2, endast under förutsättning att mellan henne

och, pensionsanstalten är eller senast före den 1 januari 1912 varder aftaladt,

dels att hon må kvarstå som delägare till 60 års ålder, dels att pension

må af henne tillträdas först sedan hon afgått från sådan anställning, som

enligt nyssnämnda bestämmelse medför skyldighet att vara delägare i Lärarinnornas

pensionsanstalt.

2. För den afgift, som för sådant statsbidrags bibehållande skall

erläggas till pensionsanstalten, skall läroanstalten svara på sätt i sista

punkten af § 1 mom. 4 stadgas.

3. För delägare i Lärarinnornas pensionsanstalt, för hvilken på grund

af stadgandet i mom. 1 statsbidrag utgår till endera af de båda äldre

pensionsanstalterna, utgår icke något statsbidrag till den nya pensionsanstalten.

Däremot utgår till denna pensionsanstalt det i § 1 mom. 4

under b) eller c) stadgade bidrag. Därjämte ansvarar läroanstalten, på sätt

i sista punkten af samma mom. stadgas, för den ytterligare afgift, som

må erfordras för beredande af en pension, hvilken tillsammans med den

pension, delägaren har att vänta från den af de båda äldre pensionsanstalterna

som för henne åtnjuter statsbidrag, motsvarar den i § 1 mom. 3

afsedda, dock att sådan afgift icke skall utgå med högre belopp än som

må erfordras för att summan af de för delägaren till nyssnämnda äldre

pensionsanstalt och till Lärarinnornas pensionsanstalt utgående afgifter må

uppgå till den i sistnämnda mom. för den lärarinnegrupp, delägaren tillhör,

angifna högsta pensionsafgift.

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder

bifalla; och skulle nådig proposition aflåtas till Riksdagen

af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ernst Törnell.

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 151 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 206.

Bilagor.

Öfverstyrelsens förslag till bestämmelser angående pensionering

af de vid statsunderstödda enskilda läroanstalter anställda

lärarinnor i klasser öfver de förberedande.

1. För pensionering af lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter upprättas en särskild pensionsinrättning, hvars reglemente af

Kungl. Maj:t fastställes.

2. Skyldighet att vara delägare i denna pensionsinrättning åligger

vid sagda läroanstalter anställd

A) föreståndarinna äfvensom ämneslärarinna med sådan full tjänstgöring,

som närmare angifves i gällande bestämmelser om aflöning af lärarinnorna

vid förenämnda läroanstalter,

B) öfningslärarinna med sådan tjänstgöring, som enligt nämnda bestämmelser

medför rätt till ålderstillägg,

C) annan lärarinna med minst 12 veckotimmars undervisning i klasserna

öfver de förberedande, äfvensom

D) biträdande ämneslärarinna vid den med högre lärarinneseminariet

förenade normalskolan för flickor med sådan full tjänstgöring som bär

ofvan under A angifves.

3. a) Pensionsafgiften för delägare, tillhörande grupperna A och D,

skall beräknas sålunda, att den, under förutsättning att den erlägges hvarje

halfår, sista gången för förra hälften af det kalenderår, då delägare fyller

60 år, motsvarar en pension af 1,200 kronor att utgå kvartalsvis, första

gången under tredje kvartalet af samma kalenderår, dock att lägsta halfårsafgiften

skall vara 90 kronor och högsta 150 kronor.

b) Pensionsafgiften för delägare, tillhörande grupperna B eller C, skall

bestämmas efter det antal, dock högst 20 veckotimmar, hennes undervisning

omfattar i klasserna öfver de förberedande. Afgiften för hvarje

veckotimme skall beräknas sålunda, att den, under förutsättning att den

erlägges hvarje halfår, sista gången för förra hälften af det kalenderår,

då delägare fyller 60 år, motsvarar en pension af 60 kronor för veckotimme

att utgå kvartalsvis, första gången under tredje kvartalet af samma

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

kalenderår, dock att lägsta halfårsafgiften för en veckotimme skall vara 4

kronor 50 öre och högsta 7 kronor 50 öre.

4. a) Till pensionsafgiften för delägare, som är anställd som lärarinna

vid statsunderstödd enskild mellanskola, vid från anslaget till enskilda

mellanskolor statsunderstödd enskild samskola eller statsunderstödd högre

flickskola, skall staten bidraga med en tredjedel och kommun eller enskilda

donatorer med en tredjedel af den här ofvan för hvarje särskild

lärarinnegrupp angifna lägsta halfårsafgiften.

b) Till pensionsafgiften för delägare, som är anställd vid statsunderstödd

högre goss- eller samskola eller vid statsunderstödt enskildt lärarinneseminarium,

skola staten och den läroanstalt, vid hvilken delägaren

är anställd som lärarinna, hvardera bidraga med en tredjedel af den här

ofvan för hvarje särskild lärarinnegrupp angifna lägsta halfårsafgiften.

c) För utgörande af i hvardera fallet återstående del af pensionsafgiften

skall vid samtliga under a) och b) i detta moment nämnda läroanstalter

vederbörande läroanstalt svara, hvarvid läroanstalten må, allt efter omständigheterna,

kunna af vederbörande delägares lön afdraga ett större

eller mindre belopp, dock i intet fall större, än att läroanstalten bär själf

att af denna del erlägga ett belopp, motsvarande minst en sjättedel af

den här ofvan för hvarje särskild lärarinnegrupp angifna lägsta halfårsafgiften.

d) Till pensionsafgiften för delägare, som är anställd såsom biträdande

ämneslärarinna vid den med högre lärarinneseminariet förenade normalskolan

för flickor, skall staten bidraga med fem sjättedelar af den i

mom. 3 a) angifna lägsta halfårsafgiften och vederbörande delägare själf

med återstoden.

5. Delägare i pensionsinrättningen må icke innehafva anställning,

som är förbunden med pensionsrätt, längre än till den 30 juni det kalenderår,

då hon fyller 60 år.

6. Om lärarinna, som är delägare i pensionsinrättningen, måste afgå

från sin lärarinnebefattning på grund af med läkarebetyg styrkt sjuklighet

eller sjukdom eller mister densamma på grund däraf, att den läroanstalt,

vid hvilken hon är anställd, upphör, så äger hon kvarstå som delägare i

pensionsinrättningen utan skyldighet att erlägga halfårsafgift, men med

rättighet för lärarinna tillhörande grupperna A, B eller C att erlägga en

halfårsafgift, ej öfverstigande medeltalet af de afgifter, för hvilka läroanstalten

i fråga om delägaren haft att enligt mom. 4 c) svara under de

sista tio åren eller den kortare tid hon varit pensionsberättigad, samt för

lärarinna tillhörande grupp D, en afgift till beloppet motsvarande den afgift,

som hon varit berättigad erlägga, därest hon tillhört grupp A.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

7. Om lärarinna, som är delägare i pensionsinrättningen sedan minst

tio år tillbaka, af annan anledning än i mom. 6 sägs lämnar sin tjänst

vid någon af här ifrågavarande läroanstalter eller får anställning, som ej

medför pensionsrätt, är hon berättigad att kvarstå som delägare i"pensionsinrättningen

mot erläggande af en halfårsafgift, som för lärarinna, tillhörande

grupperna A, B eller C, är lika med medeltalet af de halfårsafgifter,

för hvilka läroanstalten i fråga om henne haft att enligt mom.

4 c) svara under de sista tio åren, samt för lärarinna, tillhörande grupp D

till beloppet motsvarar den afgift, som hon varit berättigad att erlägga,

därest hon tillhört grupp A.

8. Om lärarinna, som är delägare i pensionsinrättningen sedan kortare

tid än tio år tillbaka, af annan anledning än i mom. 6 sägs lämnar

skolans tjänst eller får anställning, som ej medför pensionsrätt, har hon

rätt att under högst två år kvarstå som delägare i pensionsinrättningen

mot erläggande af en halfårsafgift, som för lärarinna, tillhörande grupperna

A, B eller C, är lika med medeltalet af de halfårsafgifter, för hvilka

läroanstalten i fråga om henne haft att enligt mom. 4 c) svara, samt för

lärarinna, tillhörande grupp D, till beloppet motsvarar den afgift, som hon

varit berättigad erlägga, därest hon tillhört grupp A. Om hon efter dessa

två år icke får anställning med pensionsrätt, upphör hon att vara delägare

i pensionsinrättningen och förlorar rätten till den pension, som

skulle motsvara de redan för henne erlagda afgifterna. Denna rätt återfår

hon dock, om hon inom tio år, efter det att hon af brutit sin tjänstgöring,

återvinner sådan anställning, som medför pensionsrätt.

9. Delägare i pensionsinrättningen må icke uppbära pension, så länge

hon har anställning, som är förbunden med pensionsrätt.

Delägare i pensionsinrättningen må tidigast från och med det tredje

kvartalet i det kalenderår, då hon fyller 55 år, komma i åtnjutande af

pension.

10. Pensionen utgår kvartalsvis med det belopp, som motsvarar alla

för delägaren erlagda afgifter, dock med den inskränkning, som följer af

mom. 8, och med högst 1,200 kronor om året.

Öfvergångsbestämmelser.

1. Lärarinna med tjänstgöring hufvudsakligen eller uteslutande i

klasserna öfver de förberedande, hvilken före den blifvit del
ägare

i Pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för

kvinnlig ungdom eller i Svenska lärarinnornas pensionsförening och som

sådan åtnjuter statsbidrag till sin pension, är berättigad att, äfven efter

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

det ofvanstående bestämmelser fastställts, på hittills gällande villkor kvarstå

som delägare i samma pensionsanstalter och åtnjuta statsbidrag till

sin pensionsafgift.

2. I fråga om pensionsafgift för sådan lärarinna skall, därest hon

är pensionsberättigad efter ofvanstående bestämmelser, följande gälla:

a) Så länge statsbidrag för sådan lärarinna betalas till någon af de

under mom. 1 af dessa öfvergångsbestämmelser nämnda pensionsanstalterna,

utgår för henne intet statsbidrag till den nya pensionsinrättningen.

b) Då kommun eller enskilda donatorer enligt mom. 4 a) af bestämmelserna

här ofvan bidraga till pensionsafgift, ingå dessa bidrag helt och

hållet till den nya pensionsinrättningen. Enahanda förhållande äger rum

i fråga om motsvarande bidrag, som erläggas enligt mom. 4 b) af vissa

enskilda läroanstalter.

c) Från återstående delen af pensionsafgiften får afdrag ske för så

stort belopp, som af lärarinnan själf eller af läroanstalten erlägges till

någon af de under mom. 1 af dessa öfvergångsbestämmelser nämnda pensionsanstalterna.

Hvad som därefter möjligen återstår af nu ifrågavarande

del af pensionsafgiften skall inbetalas till den nya pensionsinrättningen.

Har delägare före den till Pensionsinrättningen för lära
rinnor

vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom inbetalt retroaktivafgift,

skall, på sätt Kungl. Maj:t närmare föreskrifver, pröfvas, huru stor

årlig afgift denna retroaktivafgift må anses motsvara, och på grund däraf

bestämmas, med hvilket belopp den del af pensionsafgiften, som omförmäles

i mom. 4 c), på denna grund må kunna minskas.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

Öfrerstyrelsens förslag till bestämmelser angående pensionering

af de vid statsunderstödda enskilda läroanstalters förberedande

klasser anställda lärarinnor.

För lärarinna med minst 20 timmars tjänstgöring, förlagd hufvudsakligen

eller uteslutande till de förberedande klasserna vid statsunderstödd

enskild läroanstalt, hvilken efter det dessa bestämmelser trädt i kraft,

inträder såsom delägare i Svenska lärarinnornas pensionsförening, må statsbidrag1

utgå med 60 kronor årligen, under villkor att af henne eller för

henne i nämnda pensionsförening under nästföregående år insatts minst

60 kronor.

Öfvergångsbestämmelse.

Lärarinna med tjänstgöring hufvudsakligen eller uteslutande i de förberedande

klasserna, hvilken före den blifvit delägare i Pen
sionsinrättningen

för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom

eller i Svenska lärarinnornas pensionsförening och som sådan åtnjuter

statsbidrag till sin pension, är berättigad att, äfven efter det ofvan stående

bestämmelser fastställts, på hittills gällande villkor kvarstå som delägare i

samma pensionsanstalter och åtnjuta statsbidrag till sin pensionsafgift.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

39

Öfverstyrelsens förslag

till

Stadgar för Pensionsinrättningen för lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter.

§ 1.

Pensionsinrättningen har till ändamål att bereda pensioner åt delägarna.

§ 2.

Rättighet att ingå som delägare i pensionsinrättningen tillkommer

dels de lärarinnor, hvilka vid läroanstalt, som åtnjuter statsunderstöd från

anslaget till enskilda läroanstalter, innehafva sådan anställning, att de,

enligt gällande bestämmelser för pensioneringen af lärarinnor vid dessa

läroanstalter, äro skyldiga att bidraga till sin egen pensionering, dels biträdande

ämneslärarinnor med full tjänstgöring vid den med högre lärarinneseminariet

förenade normalskolan för flickor.

§ 3.

Pensionsinrättningens angelägenheter förvaltas af en styrelse bestå- om studie,

ende af en ledamot, som förordnas af Kungl. Maj:t, och sex ledamöter,

som väljas af bolagsstämma.

De valda styrelseledamöterna utses för en tid af två år, räknadt från

ordinarie bolagsstämma till ordinarie bolagsstämma, dock att första gången

styrelseval äger rum, tre af ledamöterna skola väljas för en tid af endast

ett år. Afgår vald styrelseledamot, innan den tid, för hvilken han blifvit

vald, gått till ända, skall, senast å nästa ordinarie bolagsstämma, ny ledamot

väljas i den afgångnes ställe för den tid, som återstår.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Om räkenskaper

och

revision.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

Styrelseledamot må, ändock att den tid, för hvilken han blifvit utsedd,

ej gått till ända, kunna genom beslut af den som utsett honom skiljas

från uppdraget.

Den af Kungl. Maj:t förordnade styrelseledamoten är styrelsens ordförande.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande, att vid förfall för ordförande

tjänstgöra i hans ställe.

§ 4.

Styrelsen företräder pensionsinrättningen i samma omfattning, som i

lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903 är stadgad för styrelsen för

ömsesidigt försäkringsbolag.

§ 5.

Styrelsen har sitt säte i Stockholm.

§ 6.

Styrelsen äger tillsätta de tjänstemän, som för pensionsinrättningens

förvaltning äro nödiga.

§ 7.

Styrelsen är beslutför, när fem ledamöter äro närvarande. Dock äger

styrelsen fatta beslut, äfven om endast fyra ledamöter äro tillstädes, där

dessa äro om beslutet ense.

§ 8.

Såsom styrelsens beslut gäller den mening, om hvilken dess flesta

ledamöter förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af

ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äger ej deltaga i afgörandet af fråga, hvari

hans enskilda rätt är stridande mot pensionsinrättningens; och må han

förty ej deltaga i beslut om ingående af aftal mellan honom och pensionsinrättningen

eller om afslutande af annat aftal, såframt han däraf

annorledes än som delägare i pensionsinrättningen kan vänta synnerlig

nytta eller skada.

§ 9.

Pensionsinrättningens räkenskapsår sammanfaller med kalenderåret.

Minst sex veckor före den bolagsstämma, hvarom förmäles i § 12,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kung!. Ma,j:ts Nåd. ''Proposition Nr 206.

aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven

förvaltningsberättelse för det förflutna räkenskapsåret jämte balansräkning.

Förvaltningsberättelsen skall uttryckligen angifva den vinst eller

förlust, som under året uppkommit.

§ 10-

Balansräkningen skall såsom skuld upptaga

pensionsfond, motsvarande värdet af utgående pensioner,

delägarefond, motsvarande värdet af pensionsinrättningens förbindelser

till delägarna,

samt de fonder, som må föranledas af mottagna donationer.

Där tillgångarna öfverstiga skulderna upptages skillnaden som reservfond.

§ it.

Revisorerna skola öfver granskningen af styrelsens förvaltning och

bolagets räkenskaper afgifva en af dem underskrifven berättelse, som skall

öfverlämnas till styrelsen minst fyra veckor före den i § 12 nämnda

bolagsstämma.

§ 12.

Ordinarie bolagsstämma hålles i Stockholm årligen i april månad.

Vid denna stämma skola förekomma:

1) beslut om ansvarsfrihet för föregående års förvaltning,

2) val af ledamöter i styrelsen,

8) val af tre revisorer för det löpande räkenskapsåret och en revisorssuppleant,

4) andra ärenden, som af styrelsen hänskjutas till stämman.

Kallelse till stämman utfärdas af styrelsen och skall, åtföljd af styrelsens

förvaltningsberättelse, balansräkningen, revisorernas berättelse och

förteckning öfver de ärenden styrelsen hänskjutit till stämman, delgifvas

de röstberättigade genom cirkulär, som utsändas minst tre veckor före

stämman till de i § 2 omförmälda läroanstalterna. Därjämte skall kallelsen

som annons införas i de allmänna tidningarna samtidigt med cirkulärets

utsändande.

Röstberättigad äger att få ärende hänskjlitet till pröfning å stämman,

såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst tio dagar

före stämman.

Förteckning öfver alla de ärenden, som skola å stämman förekomma,

Bill. till Rihsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 151 Raft. 6

Om bolags"

stämma.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

Delägares

afgifter.

skall genom styrelsens försorg hållas tillgängliga för de röstberättigade

minst en vecka före stämman.

§ 13.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla de röstberättigade till

extra bolagsstämma. Kallelsen därtill, som utfärdas och delgifves de röstberättigade

i samma ordning som kallelse till ordinarie bolagsstämma,

skall innehålla förteckning öfver de ärenden, som skola å stämman förekomma.

§ 14.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen öfver de ärenden, som

skola vid stämman förekomma, må ej vid stämman företagas till afgörande,

där det ej enligt lag eller dessa stadgar skall förekomma vid stämman

eller omedelbart föranledes af ärende, som där skall afgöras.

§ 15.

Vid bolagsstämma äge hvarje delägare en röst.

Styrelsen för sådan läroanstalt, som omförmäles i § 2, äge, där läroanstalten

för en eller flera af där anställda lärarinnor erlägger till pensionsinrättningen

minst hälften så stort bidrag som för samma lärarinna

lämnas af staten, att sända ett ombud till bolagsstämman, och tillkomme

ombudet, med den begränsning som nedan sägs, en röst för hvarje lärarinna,

för hvilken sådant bidrag erlägges.

Delägare må icke på grund af fullmakt rösta för mer än eu annan

delägare. Flera skolor må förena sig om samma ombud.

Ej må någon vid stämma utöfva rösträtt för mer än 1/10 af de vid

stämman representerade rösterna.

§ 16.

Delägarnas afgifter erläggas halfårsvis i juni och i december med belopp,

som beräknas enligt de bestämmelser för pensionering af lärarinnor

vid i § 2 omförmälda läroanstalter, som äro gällande vid delägares inträde

i pensionsinrättningen.

För delägare, som under halfåret varit anställd vid dylik läroanstalt,

inbetalar läroanstalten delägarens afgift jämte de bidrag till hennes pensionering,

som må vara beviljade af stat, kommun, enskilda donatorer

eller af läroanstalten själf.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

§ 17.

, „ Digare må tidigast från och med det tredje kvartalet i det kalenderår,

da hon fyller 55 år, komma i åtnjutande af pension.

... Delägare må icke uppbära pension från denna pensionsinrättning, så

loff . on yicl nfo0n af <le i § 2 omförmälda läroanstalterna innehar anställlnmg,

för hvilken statsbidrag till pensioneringen utgår.

Delägares

pension.

§ 18.

Pensionen utgar med det belopp, som motsvarar alla af delägaren

erlagda afgifter och för henne inbetalade bidrag, med den inskränkning

som följer af §§ 22 och 25, dock med högst 1,200 kronor om året

§ 19.

\id alla försäkringstekniska beräkningar rörande delägares afgifter

och pensionsrätt samt pensionsinrättningens förbindelser tillämpas statistiska

centralbyråns senast offentliggjorda dödlighetstabell för kvinnor i

hela riket och en räntefot af 3V2 procent; dessutom skall vid dessa beräkningar,

enligt styrelsens bepröfvande, nödig hänsyn tagas till förvaltningskostnader.

°

För utförande af dessa beräkningar skall anställas en aktuarie med

den kompetens, som fordras för anställning som aktuarie vid lifförsäknngs

bolag.

§ 20.

■ s ^äSare maste afgå från sin lärarinnebefattning vid nåo-on af de

l. | “ nämnda läroanstalterna på grund af med läkarbetyg styrkt siukhghet

eller sjukdom eller mister densamma på grund däraf, att den läroanstalt,

vid hvilken hon är anställd, upphör, så äger hon kvarstå som

delägare i pensionsmrättningen utan skyldighet att erlägga afgift men med

rättighet att erlägga en afgift, ej öfverstigande medeltalet af de afo-ifter

?°™ hon erlagt under de sista tio åren eller den kortare tid, hoiAnnehaft

anställning, för hvilken statsbidrag till pensioneringen utgått.

Fatt att på samma villkor kvarstå som delägare tillkommer äfven den

lärarinna, som förlorar statsbidraget till sin pensionering, därför att den

Jaroan stalt, där hon är anställd, förlorar sitt statsunderstöd, eller hvars anställning

på grund af ändrade bestämmelser om statsbidrag till pensioneringen

af lärarinnor vid de i § 2 nämnda läroanstalterna, icke vidare hör

till dem, som berättiga innehafvaren att ingå som delägare i pensionsinrattn

ingen. r

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

§ 21.

Om lärarinna, som är delägare i pensionsinrättningen sedan minst

tio år tillbaka, af annan anledning än i § 20 sägs, upphör att hafva sådan

anställning, som i § 2 sägs, är hon berättigad att kvarstå som delägare

i pensionsinrättningen mot erläggande af eu afgift, som är lika med

medeltalet af de afgifter, som hon under de sista tio åren erlagt.

§ 22.

Om lärarinna, som är delägare i pensionsinrättningen sedan kortare

tid än tio år tillbaka, af annan anledning än i § 20 sägs, upphör att

hafva sådan anställning, som i § 2 sägs, är hon berättigad att under

högst två år kvarstå som delägare i pensionsinrättningen mot erläggande

af en afgift, som är lika med medeltalet af de afgifter, som hon erlagt.

Om hon efter dessa två år icke får sådan anställning, som i § 2

sägs, upphör hon att vara delägare i pensionsinrättningen och förlorar

rätten till den pension, som skulle motsvara de afgifter, hon redan erlagt, och

de pensionsbidrag, som må för henne hafva inbetalts af stat, kommun,

enskilda donatorer eller läroanstalt. Denna rätt återfår hon dock, om hon

inom tio år efter det hon afbrutit sin tjänstgöring återfår sådan anställning.

§ 23.

Om styrelsen Styrelsen må, därest Pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges

såsom likvida-pögj.g skolor för kvinnlig ungdom beslutar att träda i likvidation och att

^ionsinrätt- uppdraga likvidationen åt styrelsen, kunna mottaga detta uppdrag, ifall

ningen för för likvidationen följande grunder blifvit fastställda:

SverigeThögre l) hvarje före eller under likvidationen beviljad pension inköpes i

skolor för

kvinnlig ung''

pensionsmr

ättningen för lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läro
-

dom. anstalter mot erläggande på en gång af dess matematiska värde, beräknadt

efter de för denna pensionsinrättning vid inköpet gällande grunder;

2) hvad som vid likvidationens afsilande återstår af den likviderade

pensionsinrättningens grundfond och reservfond eller donerade fonder

skall öfverföras till Pensionsinrättningen för lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, hvarvid reservfonden öfverföres till sistnämnda

pensionsinrättnings reservfond och öfriga fonder förvaltas i enlighet

med för dem föreskrifna grunder.

§ 24.

Om täckande Reservfonden må ej utan Kungl. Maj:ts tillstånd användas till annat

likvidation, ändamål än täckande åt uppkommen torlust.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

§ 25.

Lämnar reservfonden ej tillgång till täckande af uppkommen förlust,

skall bristen utjämnas genom nedsättning af delägarefonden. Har delägarefonden

sålunda nedsatts, skall hvarje delägares andel i densamma

proportionsvis nedsättas och hennes pensionsrätt på grund af de afgifter,

hon erlagt, och de pensionsbidrag, som för henne inbetalts, i häraf betingad

grad minskas.

Uppstår sedermera för något år öfverskott, skall detta i första rummet

användas till att ersätta dem, som blifvit pensionärer, under det delägarefonden

varit nedsatt, hvad de sålunda mista! i pensionsrätt, hvarvid

hvarje delägare skall tillgodoräknas samma proportionella andel af den

mistade pensionsrättens matematiska värde. Räcker öfverskottet till mera,

skall det på enahanda sätt användas till att ersätta delägare hvad de

förlorat i pensionsrätt. Hvad som därefter må återstå af öfverskottet,

skall upptagas som reservfond.

§ 26.

Har delägarefonden genom nedsättning, hvarom i föregående paragraf

talas, nedgått till 90 procent af det belopp, hvartill den skulle uppgått,

om ingen nedsättning skett, skall styrelsen inkomma till bolagsstämman

med förslag till ändring af gällande beräkningsgrunder äfvensom

till de åtgärder, som i öfrigt må befinnas erforderliga.

Har delägarefonden nedgått till 75 procent af dess rätta belopp,

skall styrelsen anmäla förhållandet hos Kungl. Maj:t, som äger förordna

om pensionsinrättningens likvidation.

§ 27.

Beslut om ändring af dessa stadgar vare ej giltigt med mindre det, om ändring

efter att hafva fattats af två på hvarandra följande bolagsstämmor, därafaf st^gama.

minst en ordinarie, och å den bolagsstämma, som sist hålles, biträdts af

minst två tredjedelar af de röstande, vunnit Kungl. Maj:ts fastställelse.

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Apel. 151 Höft.

7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1910:22 Utlåtande angående statsbidrag till pensioneringen af den kvinnliga personalen vid enskilda läroanstalter. s. 1 i texten