Sök i Ratio Lex

Angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter handlanden Edvard Alarik Hernqvist från Källby socken

1910-05-06 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:219, Angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter handlanden Edvard Alarik Hernqvist från Källby socken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 219.

1

N:o 219.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående efterskänkande

af kronans rätt till danaarf efter handlanden

Edvard Alarik Hernqvist från Källby socken; gifven

Stockholms slott den 6 maj 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att medgifva, att kronans rätt till danaarf efter handlanden Edvard

Alarik Hernqvist från Källby socken af Skaraborgs län må efterskänkas

till förmån för ogifta Christina Johansson och Lovisa Johansson från

Eolsborg.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Carl Swartz.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 165 Höft. (N:o 219.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 219.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 6 mag 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWAETZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde:

Handlanden Edvard Alarik Hernqvist från Källby socken af Skaraborgs

län afled den 20 augusti 1890. Såsom stärbhusdelägare efterlämnade

han sin hustru Amalia Hernqvist, född Jakobsson, men icke

några arfvingar. Ankan Hernqvist afled den 28 januari 1906. Al

instrument öfver den efter henne den 5 mars samma ar förrättade

bouppteckningen inhämtas, bland annat, att hon icke efterlämnat några

kända arfvingar, att bland tillgångarna i boet upptagits lägenheten

Eolsborg under Brogården med taxeringsvärde af 100 kronor, samt att

behållningen utgjort 670 kronor. Genom ett den 15 augusti 1901

upprättadt, handlingarna bilagdt testamente hade änkan Hernkvist

förordnat, att all hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla ogifta Christina

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 219. 8

Johansson och Lovisa Johansson från Eolsborg, under villkor att hon

af dem erhölle vård och skötsel under sin återstående lifstid. Berörda

testamente har därefter i behörig ordning bevakats och delgifvits

kronan.

Hos Kungl. Maj:t hafva bemälda Christina Johansson och Lovisa

Johansson i underdånighet gjort framställning om efterskänkande af

kronans rätt till danaarf efter Edvard Alarik Hernqvist till förmån för

sökandena. Till stöd för ansökningen har anförts följande.

Mellan makarna Hernqvist skulle, enligt hvad änkan Hernqvist i

lifstiden för sökandena uppgifvit, hafva upprättats ett inbördes testamente,

hvarigenom den efterlefvande makan tillförsäkrats äganderätten

till all boets egendom. Detta testamente hade emellertid till följd af

oförstånd aldrig blifvit bevakadt och sedermera efter änkan Hernqvists

död förkommit. Som änkan Hernqvist på grund af ålder och sjukdom

varit oförmögen att sköta sig själf och sin egendom och hon därjämte

icke befunnit sig i sådana ekonomiska förhållanden, att hon kunnat anställa

och aflöna en vårdarinna för sig, hade hon sommaren 1901 föreslagit

sökandena att flytta till henne och öfvertaga vården af henne

under hennes återstående lifstid, mot det att sökandena såsom ersättning

därför genom testamente blefve tillförsäkrade den egendom, som

vid hennes död funnes i boet. Af medlidande med änkan Hernqvist

hade sökandena ingått på berörda förslag och, efter att hafva realiserat

sin egendom, bestående af ett mindre boningshus jämte däri förvarad

lösegendom, bosatt sig hos änkan Hernqvist samt vårdat henne länder

4Va år eller till hennes död. Under denna tid hade sökandena ej åtnjutit

annan ersättning än fri bostad utan nödgats af egna medel bestrida

sitt eget och äfven bidraga till änkan Hernqvists uppehälle samt

därjämte bekostat läkarvård och medicin in. m. för änkan Hernqvist, så

att större delen af sökandenas små tillgångar under tiden förbrukats.

Med hänsyn till ofvanberörda i behörig ordning bevakade testamente,

och då sökandena lefvat i den tron, att änkan Hernqvist ägt förfoga

jämväl öfver mannens giftorätt, hade sökandena försummat att bevaka

sin fordran i änkan Hernqvists bo, hvilken fordran betydligt öfverstege

boets behållning. På grund häraf och då sökandena, Indika båda uppnått

65 års ålder, vore mindre arbet s dugliga samt deras tillgångar vore

mycket små, hemställde sökandena om bifall till ansökningen.

Kronofogden i Lidköpings fögderi, hvilkens yttrande infordrats, har

anfört, att han, som vid besök å stället sökt så noga som möjligt göra

sig underrättad om förhållandena, funne alla skäl tala för bifall till ansökningen,

och detta så mycket mera, som behållningen i boet efter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 219.

änkan Hernqvist icke uppginge till högre belopp, än som finge anses

utgöra skälig ersättning till sökandena för den vård de ägnat henne de

sista åren af hennes lefnad.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, som på grund af nådig remiss jämväl

yttrat sig i ärendet, har därvid tillkännagifvit, att ämbetet icke

vidtagit några åtgärder för indrifvande af någon del af behållningen i

änkan Hernqvists bo, och har ämbetet vidare anfört följande.

Ämbetet hade icke funnit anledning till klander af förenämnda

utaf änkan Hernqvist upprättade testamente, livilket således mot kronan

vunnit laga kraft. Från kronans sida förelåge alltså ej något hinder

för sökandena att förfoga öfver den del af änkan Hernqvists kvarlåtenskap,

som kunde återstå, sedan mannen Hernqvists giftorättsandel afdragits.

Sistnämnda andel däremot syntes vid det förhållande, att

några arfvingar efter bemälde Hernqvist ännu icke gifvit sig till känna,

få anses såsom danaarf samt följaktligen, i händelse ansökning om dess

efterskänkande ej beviljades, böra tillfalla kronan. På grund af hvad

i ärendet blifvit upplyst rörande sökandenas ekonomiska ställning och

förhållande till änkan Hernqvist ansåge emellertid ämbetet sig kunna

tillstyrka bifall till förevarande ansökning.

Advokatfiskalsämbetet hemställde därför om aflåtande af nådig

proposition till Riksdagen, i syfte att kronans rätt till danaarf efter

Edvard Alarik Hernqvist måtte efterskänkas till förmån för sökandena.

Med afseende å hvad sålunda i ärendet förekommit, hemställer jag

i underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen

att medgifva, att kronans rätt till danaarf efter Edvard Alarik

Hernqvist må efterskänkas till förmån för sökandena.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifalla; och skulle proposition i ämnet af

af den lydelse, bilagan litt . . . vid detta protokoll

utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Axel Älexanclerson.

STOCKHOLM, ISAAC MARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:165 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande af kronans rått till danaarf efter handlanden Edvard Alarik Hernqvist a1 i texten
  2. SU 1910:98 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter handlanden Edvarcl Alarik Hernqvist från Källby s s. 11 i texten