Sök i Ratio Lex

Angående ändring af tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat

1910-01-14 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:24, Angående ändring af tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 24.

1

N:o 24

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ändring

af tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat; gifven Stockholms

slott den 14 januari 1910.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för

denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att besluta,

dels att rubrikerna n:is 257 och 258 i gällande tulltaxa skola för

tiden till och med den 30 november 1911 erhålla föli ande förändrade

lydelse:

-

Tullsats.

Kvantitet för tull-

beräkningen

Kronor öre

257. Kaffe............................................................

1 kilogram

— : 18 !

258. brändt, och kaffesurrogat, alla slag

1 kilogram

— 30 1

dels att nämnda tullsats a kaffe skall anses gälla från och med

den 1 januari 1910,

dels med afseende å tullen å kaffe, brändt, och kaffesurrogat,

alla slag, att ofvan angifna tullsats af 30 öre för kilogram skall anses

gälla från och med den 29 januari 1910 och att en tullsats af 26 öre

för kilogram skall anses gälla under tiden från och med den 1 till

och med den 28 i samma månad,

dels ock att för hvarje förtullning af kaffe eller kaffesurrogat,

som ägt rum från 1910 års ingång efter annan än nu angifna grunder’

af vederbörande skall till tullverket erläggas skillnadsbeloppet mellan

den för förtullningen bestämda tullafgiften och tuilafgift, som med

tillämpning af ofvan angifna tullsatser skolat utgå vid tiden för förtullningen.

Bih. till Rilcsd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Åfd. 22 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 24.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Carl Swartz.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

3

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari

1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde.

Vid underdånig föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 31

december 1909 framhöll jag, hurusom det för vinnande af jämnvikt i

budgeten för år 1911 vore nödvändigt att tillgripa nya eller höjda

bevillningar, samt omnämnde, att bland de bevillningar, jag sålunda

tänkt ifrågasätta, äfven inginge förhöjning af tullen å kaffe.

När jag nu underställer denna fråga Eders Kungl. Maj:ts slutliga

pröfning, tillåter jag mig först erinra, att nu gällande tullsatser å

kaffe samt å brändt kaffe och kaffesurrogat, alla slag, utgörande resp.

12 öre och 20 öre, allt för kilogram räknadt, fastställdes af 1888 års

Riksdag. Frågan om revision af de förut tillämpade tullsatserna eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

26 öre för kaffe samt 35 öre för brändt kaffe och kaffesurrogat, alla

slag, hade varit uppe år 1887. Vid 1887 års Riksdag hade af enskilda

motionärer framställts förslag om nedsättning eller afskaffande af de

så kallade finanstullarna, däribland kaffe jämte kaffesurrogat, socker,

tobak och lysoljor. Bevillningsutskottet, som tillstyrkt införande af

spannmåls- m. fl. tullar, anförde i afgifvet betänkande, att med den

uppfattning, utskottet hyste, att åsättandet af de af utskottet föreslagna

jordbruks- och ökade industritullar skulle leda- till ökad användning

inom landet af inhemska produkter och däraf följande minskning

i importen af utländska varor, utskottet alldeles icke kunde förutsätta,

att tullinkomsterna skulle komma att stiga med så stora

belopp, som svarade emot de ifrågasatta tullsatserna, lagda å den

dåvarande importen. Men då lika litet kunde tänkas, att de föreslagna

tullsatserna skulle kunna afbryta all import från utlandet och då i

allt fall någon tid komme att förflyta, innan produktionen inom landet

hunne fullständigt ordnas till öfverensstämmelse med de nya förhållandena,

ansåge sig utskottet med allt fog kunna antaga, att en

ökning i tullinkomsterna komme att visa sig, därest Riksdagen i

hufvudsak bifölle utskottets framställningar om förhöjda tullar, och

att följaktligen någon nedsättning i finanstullarna kunde föreslås.

Nödig försiktighet kräfde dock att icke för det dåvarande gå motionärernas

önskningar till mötes i fråga om samtliga föreslagna nedsättningar

i dessa tullar. Vid valet emellan de två mest betydande,

de å kaffe och socker, syntes det utskottet gifvet, att kaffet, som i än

högre grad än sockret utgjorde föremål för den mindre bemedlades

konsumtion, borde framför sockret komma i åtanka. Utskottet, som

icke kunde tillstyrka tullens borttagande i sin helhet, föreslog därför,

att, under förutsättning att Riksdagen till hufvudsaklig del beslöte

åsätta af utskottet förordade tullar å jordbrukets och bergshandteringens

och metallindustriens alster, tullen å kaffe måtte nedsättas från 26 öre

till 12 öre samt tullen å kaffe, brändt, och kaffesurrogat från 35 öre

till 20 öre, allt för kilogram. Detta förslag, som icke hann komma

till behandling inom kamrarna före Riksdagens upplösning, återupptogs

ej vid Riksdagens senare sammanträde.

Vid 1888 års Riksdag förelågo flera framställningar i förevarande

fråga. Så yrkades å ena sidan nedsättning af tullen å kaffe dels till

12 öre dels till 10 öre samt af tullen å brändt kaffe och kaffesurrogat

till 15 öre, allt för kilogram räknadt, under det att å andra sidan framställdes

förslag om tullens höjning till 50 öre per kilogram. Uti afgifvet

betänkande återupptog bevillningsutskottet, under åberopande af hvad

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

1887 års Riksdags bevillningsutskott beträffande denna fråga anfört,

sin då gjorda hemställan. Detta förslag vann efter gemensam omröstning

Riksdagens bifall.

Vid Riksdagarna under åren 1890—1892 framkommo motioner

dels om tullfrihet för kaffe dels ock om nedsättning af tullen å samma

vara men vunno icke bevillningsutskottets tillstyrkande eller Riksdagens

bifall. Vid 1894 års Riksdag väcktes af statsfinansiella skäl åter frågan

om höjning af tullen å nämnda vara samt föranledde till en bevillningsutskottets

framställning i ämnet. I betänkande af den 27 april 1894

anförde sålunda utskottet, att utskottet på grund af den betydande

minskning såväl i de för år 1894 påräknade som i de för näst därpå

följande statsregleringsperiod påräkneliga tullinkomster, hvilken framkallades

genom förutsatt ökning i den inhemska hvitbetssockerproduktionen,

en ökning, som endast delvis motvägdes af ökningen i statsverkets

inkomst af hvitbetssockertillverkningsafgiften, såge sig nödsakadt

att föreslå Riksdagen att höja någon af de s. k. finanstullarna

för att bereda erforderliga medel till statsutgifternas betäckande; och

ansåge utskottet, i likhet med en motionär i ämnet, att för berörda

ändamål en höjning af tullen på kaffe och kaffesurrogat i första rummet

borde ifrågakomma. Med afseende på höjningens storlek hade utskottet,

i betraktande af förhandenvarande behof för statsverket, ansett en

höjning af tullen å kaffe från 12 öre till 25 öre pr kilogram och å

kaffe, brändt, och kaffesurrogat från 20 öre till 35 öre vara lämpligt

afpassad.

Denna framställning vann emellertid icke Riksdagens bifall. Af

diskussionen i kamrarna att döma berodde detta dels från vissa håll

på obenägenheten i allmänhet att för statskassans räkning anlita en

konsumtionsskatt af detta slag, liksom ock på mellankomna förtullningar,

som förringade värdet af den föreslagna åtgärden, dels äfven och kanske

hufvudsakligen därpå, att statsverkets behof icke syntes kräfva den

ökade inkomst, en höjd kaffetull skulle lämna.

Förslag om nedsättning i tullen å kaffe väcktes sedermera vid

Riksdagarna åren 1896, 1897 och 1898 utan att leda till någon påföljd.

Såsom den lämnade utredningen visar, har på sin tid Riksdagens

bevillningsutskott ställt de år 1888 beslutade och ännu gällande tullsatserna

för kaffe och kaffesurrogat i visst samband med de samma år

införda spannmålstullarna. Därigenom har dock själffallet statsverket

icke på något sätt inskränkt sin befogenhet att allt efter sig företeende

omständigheter ånyo höja förstnämnda tullsatser. I sakens natur torde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 24.

nämligen ligga, att tullar och acciser af större statsfinansiell betydelse

eller de så kallade finanstullarne och finansacciserna i allmänhet måste

likaväl som öfriga skatter af mera allmän beskaffenhet hållas öppna för

tillgodoseende af statens skattebehof. Bevillningsutskottet ansåg sig

också oförhindradt att redan år 1894 för fyllande af statskassans

behof föreslå förhöjning i tullsatserna å kaffe och kaffesurrogat.

En liknande situation som den, hvilken af bevillningsutskottet

förutsatts hafva förelegat vid tillstyrkandet af nämnda förslag, är nu

för handen. Senare i dag skall jag också närmare visa, hurusom de

nuvarande inkomsttitlarna icke förslå till fyllande af statens varaktiga

behof än mindre till täckande af bristen i 1909 års statsreglering.

I detta läge och med hänsyn till det relativt taget ganska stora belopp

som i nya eller höjda skatter måste anskaffas, har jag icke kunnat

undgå att jämväl föreslå anlitande af någon konsumtionsskatt. Härtill

har medverkat, utom statens behof och hänsynen till skattebördans

fördelning, jämväl den omständigheten, att omläggningen af den direkta

beskattningen omedelbarligen medför en lättnad i denna beskattning

för de folklager, hvilka skulle af en likformigt verkande skatt som en

konsumtionsskatt af ifrågavarande slag kunna anses blifva mera hårdt

drabbade. I valet mellan de skillda konsumtionsskatterna har jag

stannat vid finanstullarna och af dessa den, som torde vara i mera

än ett afseende bättre ägnad att bära ett ökadt skattetryck än någon

annan vare sig tull eller accis.

Innan jag öfvergår att närmare redogöra för de omständigheter,

hvarpå jag grundar detta omdöme, skall jag tillåta mig med några

siffror, hämtade från den officiella statistiken och annan statistisk källa,

klargöra den ungefärliga komsumtionen af kaffe och konsumtionens

tillväxt under senaste årtiondena här i riket.

Enligt den af statistiska centralbyrån utgifna årliga statistiken,

som för år 1909 blifvit kompletterad med en därutinnan från generaltullstyrelsen

infordrad uppgift, har importen af rått kaffe—jag lämnar

den icke nämnvärda återutförseln af sådant kaffe liksom ock den obetydliga

importen af brändt kaffe å sido — uppgått till följande belopp

under nedannämnda år:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

7

År

Införsel

kg-

År

Införsel

kg-

1885

15.453,508

1898

25,088,349

1886

16,189,492

1899

25,091.376

1887

11,542,052

1900

25,499,664

1888

12,312,007

1901

30,970,677

1889

17,336,015

1902

26,016.171

1890

14.856.946

1903

30,927.752

1891

16.056,323

1904

27,429 263

1892

15,844,786

1905

30,055 538

1893

16,371,190

1906

35.087.306

1894

17,087,911

1907

32,258 410

1895

18,067,617

1908

30,272,005

1896

1897

19,675,391

25,560.331

1909

41.895.025

Till dessa siffror fogar jag följande jämförelsesiffror, afseende

konsumtionen i de skillda europeiska länderna och. hämtade från förste

aktuarien Gustav Sundbärgs aper<jus statistiques internationaux.

Konsumtion per år och invånare i hektogram räknadt.

Land

1851-60

1861-70

1871-80 1881-90

1891-

1900

1891-95

1896-

1900

Kaffe.

Sverige ............................

15.i

17.3

23.3

30.4

41.3

34.5

48.1

Norge................................

—

—

34.0

36.3

42.8

38.6

47.o

Danmark ........................

—

—

24.3

26.9

32.5

30.5

34.5

Finland ............................

—

—

—

22.5

27.7

22.3

33.o

Storbritannien och Irland

5.7

4.8

4.4

3.9

3.2

3.3

3.2

Holland............................

—

—

64.3

71.2

78.i

67.3

88.9

Belgien ............................

—

—

42.7

42.4

41.o

38.6

43.3

Tyskland ........................

16.8

20.4

23.0

24.1

25.5

24.i

26.9

Österrike-Ungern............

5.7

6.6

9.i

8.9

9.1

8.7

9.4

Schweiz...........................

—

—

30.5

30.o

29.9

28.6

31.2

Frankrike........................

7.i

12.7

12.4

17.6

19.4

18.4

20.4

Italien ............................

—

—

4.7

5.i

4.2

4.2

4.2

Spanien............................

—

—

1.9

2.8

3.4

3.1

3.6

Portugal ........................

—

—

—

_

4,1

3.9

4.2

Ryssland ........................

0.7

0.8

1.0

0.6

0.6

0.5

0.7

Rumänien ........................

—

—

—

3.o

2.7

3.2

Serbien ............................

—

—

—

—

2.5

2.4

2.5

Bulgarien ........................

—

—

_

_

2.8

2.7

2.8

Grekland ........................

—

—

—

—

4.6

5.3

3.9

1901-05

55.9

53.2

42.9

39.5

3.2

64.6

51.2

30.1

9.8

29.4

22.9

5.3

5.4

5.1

0.8

3.3

3.o

3.3

6.5

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Dessa siffror, enligt hvilka Sverige, om man frånser Holland, där

på grund af kolonialpolitiska skäl kaffe är tullfritt, står främst i afseende

å konsumtionen af kaffe, torde äfven ur andra synpunkter än

sådana, som äro bestämmande för min ställning till förevarande fråga,

kunna anses vara icke så litet tänkvärda. Då emellertid dessa synpunkter

icke varit eller äro vägledande för min framställning i ämnet,

skall jag genast öfvergå att angifva de särskilda skäl, som föranledt

mig att för täckande af statskassans behof nu föreslå böjning af

tullen å kaffe.

Till kassaartiklar i statsfinansiell mening äro, hvad Sverige beträffar,

väl närmast att räkna, utom kaffe, socker, tobak, vin och andra spritvaror.

Att sistnämnda varor icke nu höra för statskassans ökade

behof ifrågakomma, är så mycket mera själffallet som år 1909 i anledning

af en Riksdagens framställning i ämnet tillsatts en kommitté för

åstadkommande af utredning rörande statens, kommunernas, landstingens

och hushållningssällskapens frigörande i större eller mindre omfattning

från deras ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen

härflytande medel. Tobaken åter är ovedersägligen en artikel, som tål

vid ytterligare beskattning. Men äfven om den utredning, som för

sådant ändamål igångsatts, redan nu vore afslutad, torde i allt fall

den ökade afkastning, en omreglering af tobaksbeskattningen kunde

lämna, böra reserveras för mötande af kraf af mera allmän och omfattande

natur. Hvad slutligen socker beträffar, har beskattningen

af denna vara helt nyligen varit föremål för eu reglering. Utom

det att för öfrigt denna reglering förutsatte en fyraårig öfvergångsperiod,

hvilken icke ännu tilländalupit, kan ej heller förbises, att

beskattningen procentiskt taget redan trycker sockerkonsumtionen

betydligt mera än hvad förhållandet är beträffande konsumtionen af

kaffe. För raffineradt socker utgå sålunda, för kilogram räknadt, tull

och accis med sammanlagdt BO öre eller bortåt 50 procent af varans

värde i öppna marknaden. Vidkommande åter kaffe stannar skattebelastningen

vid ungefärligen 15 procent af det pris, hvari varan i

allmänhet torde stå konsumenten.

Rörande kaffepriset åberopar jag en utredning, som återfinnes i

häfte 9, 10 af meddelanden från kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik.

Denna utredning afser tiden 1861—1907 och innehåller en

jämförelse mellan prisen i Sverige och å Hamburgs börs under samma tid.

Utredningen, som kompletterats med en till finansdepartementet från

nämnda afdelning i kommerskollegium inkommen uppgift för åren

1908 och 1909, är med nämnda tillägg af följande lydelse:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Kaffepriser i Stockholm och Hamburg årenfl.861—1907,

9

År.

Pris pr kg.

å prima

Santos i

Stockholm *)

Pris pr kg.

å “bra- silianskt"

kaffe i

Hamburg *)

Ökning (+) eller minsk- ning (—) i priset från

näst föregående år

Priset å l:a

Santos i

Stockholm

öfvers tiger

priset å “bra- silianskt“

kaffe i Ham- burg med

Stockholm

Hamburg

Ört

Öre

%

%

%

1881 ...............

145

101

—

_

43.6

1882 ...............

117

77

— 23.9

— 31.2

51.9

1883 ...............

126

79

+ 7.7

+ 2.6

59,5

1884 ...............

133

82

+ 5.c

+ 3.8

62.2

1885 ...............

118

72

— 12.7

— 13.9

63.9

1886 .............

135

83

+ 14.4

+ 15.3

62.7

1887 ...............

191

134

-i- 41.5

+ 61.4

42.5

1888 ...............

173

115

— 10.4

— 16.5

50.4

1889 ..............

184

139

+ 6.4

+ 20.9

32.4

1890 ..............

201

148

+ 9.2

+ 6.5

35.8

1891 ...............

168

138

— 19.6

— 7.2

21.7

1892 ...............

165

125

— 1.8

— 10.4

32.0

1893 ..............

175

141

+ 6.1

+ 12.8

24.1

1894 ...............

174

133

— 0.6

— 6.0

30.8

1 1895 ...............

166

136

— 4.8

+ 2.3

22.1

1896 ..............

139

112

— 19.4

— 21.4

24.1

1897 ..............

91

86

— 52.7

— 30.2

5.8

I 1898 ...............

86

65

— 5.8

— 32.3

32. s

1899 ...............

83

61

— 3.o

— 6.c

36.1

1900 ...............

100

76

+ 20.5

+ 24.6

31.6

1901 ...............

93

62

— 7.0

— 22.6

50. o

1902 ...............

89

60

— 4.3

— 3.3

48.3

1903 ...............

86

58

— 3.4

— 3.4

48.3

1904 ...............

97

71

+ 12.8

+ 22.4

36.7

1905 ..............

100

73

+ 3.1

+ 2.8

37.0

1906 ...............

97

71

— 3.o

— 2.7

36.7

1907 ...............

89

63

— 8.3

— 11.2

41.8

1908 ...............

92

69

+ 3.4

+ 9.5

33.8

1909 ...............

95

—

+ 3.3

—

—

1861-65 .........

159

109

—

—

45.9

1866-70 .........

138

85

— 13.2

— 22.o

62.3

1871 75 ........

187

145

-j~ 3o,5

+ 70.»

29.o

1876-80 ........

178

125

— 4.8

— 13.8

42.4

1881-85 .........

128

82

— 28.1

— 34.4

56.1

1886-90 .........

177

124

+ 38.8

+ 51.2

42.7

1891-95 .........

170

135

— 4.o

+ 8.9

25.9

1896-1900 ......

100

80

— 41.2

— 40.7

25.0

1901-05 .........

93

63

— 7.o

— 18.8

43.1

*) I svenskt pris

inräknas tullafgift, men e

i priset å Hamburgs börs

.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

Denna utredning kan gifva anledning till åtskilliga betraktelser.

För egen del skall jag först konstatera, att af de prisbildande faktorerna

tullafgiften, hvad Sverige beträffar, spelar en underordnad roll.

Sålunda finner man, att, trots det att tullen å kaffe från den 1 januari

1889 nedsattes med 14 öre eller från 26 öre till 12 öre per kilogram,

priset å kaffe år 1889 med 11 öre eller 6.4 procent öfversteg priset

å kaffe under nästföregående år. Går man längre fram i tiden, finner

man tillika, att kaffet varit föremål för ett väsentligt och varaktigt

prisfall. Skillnaden i pris mellan år 1888 och 1909 uppgår sålunda

till 78 öre, motsvarande en minskning i priset af öfver 45 procent.

Medan den skattelindring, 1888 års Riksdag velat bereda kaffekonsumenterna,

inskränkte sig att motsvara ungefärligen 8 procent af då

gällande kaffepris, hafva alltså kaffekonsumenterna i verkligheten oberoende

af tullnedsättningen kommit i åtnjutande af en prisnedsättning,

om man stannar vid grosshandelsprisen, af 45—8 procent eller ungefärligen

37 procent. Äfven vid ett återställande af tullen för kaffe

till samma belopp som gällde före år 1889, skulle alltså den önskan,

som uppbar 1888 års Riksdags beslut, kunna sägas vara mera än

uppfylld. Nu är emellertid som bekant icke fråga om höjning af

tullen å kaffe med 14 öre för kilogram utan allenast med 6 öre.

En sådan höjning skulle, om man utgår från 1909 års prisförhållanden,

betyda en ökning i priset af bortåt 7 procent. Och kaffepriset för

år 1909 ökadt med 6 öre eller till 101 öre skulle i allt fall understiga

priset under år 1888 med 72 öre eller något öfver 40 procent.

Bredvid kaffeprisen i Sverige hafva i omförmälda publikation ställts

prisen å kaffe i Hamburg under motsvarande tider. Denna jämförelse

är så till vida haltande, som, utom det att prisen kunna, såsom i

publikationen framhålles, afse skilda kvaliteter kaffe, i det svenska

priset ingår tullafgift, medan detta icke är förhållandet beträffande

priset å kaffe å Hamburgs börs. Detta pris betyder alltså icke inlandspriset

i Tyskland. Där liksom i flertalet öfriga länder, från det

protektionistiska Frankrike till det frihandelsvänliga England, har den

artikel, hvarom nu är fråga, belagts med höga tullafgifter.

För öfverskådlighetens skull har jag låtit i tablå sammanställa

de tullsatser för kaffe, rått samt brändt eller makt, som för närvarande

äro gällande i de skilda europeiska länderna med undantag af Turkiet,

hvarom uppgift saknas. Vid läsningen af denna tablå torde emellertid

uppmärksammas, att i de länder, som finnas upptagna under strecket

i tablån, kaffetullen icke är att förlikna vid finanstull.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 24.

11

1

Land.

Kaffetullar i

öre per kg. |

rått

brändt eller j

målet

Nederländerna ............................

fritt

fritt

Sverige ........................................

12

20

Norge............................................

30*) 50**)

50*) 75**)

Belgien ........................................

fritt

7.2

Danmark ....................................

17

20.7

Finland .......................................

29

43

Tyskland ..................................

53

76

Schweiz......................................

1.44

5.04

Frankrike ................................

98*) 216**)

288

Österrike-Ungern........................

72.2

91.2

Grekland ....................................

56.25

101.25

Spanien .......................................

75.6 å 100.8

180

Italien............................................

93.6*) 108**)

194.4

Portugal........................................

72.72

161.6

Rumänien ....................................

21.6

57.6

Bulgarien ....................................

21.6

43.2

Storbritannien och Irland ........

25

33.3

Serbien ........................................

36

108

Ryssland.......................................

54 +

71 +

| 30 % tilläggstull

50 % tillägg

*) mimmitull.

**) maximitull.

Äfven om man icke älskar att uppställa skatteförhållanden i

främmande länder såsom i stort och smått lämpliga förebilder för vårt

land, kan man dock icke undgå att fästa sin uppmärksamhet därå, att

skillnaden i kaffebeskattningen här i riket och i flertalet öfriga länder

är så stor, att, äfven efter en höjning i tullen af 6 öre för kilogram,

samma beskattning här i riket skulle komma att fortfarande understiga

beskattningen af rått kaffe i Norge med 12 öre, i Finland med

11 öre, i Tyskland med 35 öre, i Frankrike med 80 öre, i ÖsterrikeUngern

med 54.2 öre, i Grekland med 38.26 öre, i Spanien med 57.6 öre

å 82.s öre, i Italien med 75.6 öre, i Portugal med 54.72 öre, i Rumänien

med 3.6 öre, i Bulgarien med likaledes 3.6 öre, i England med 7 öre,

i Serbien med 18 öre och i Ryssland, oafsedt tilläggstull, med 36 öre.

De omständigheter, som föranleda mig att föreslå en höjning af

kaffetullen, har jag nu angifvit samt öfvergår att beräkna den före
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

slagna tullförhöjningens finansiella resultat. Vid denna beräkning lämnar

jag införseln under år 1909 å sido. Under de därförut senast förflutna

fyra åren uppgick importen till sammanlagdt närmare 128,000,000 kilogram

eller i medeltal till ungefärligen 32,000,000 kilogram, motsvarande

i tullafgift efter nu gällande grunder eller 12 öre

för kilogram .............................................................. kronor 3,840,000: —

och efter 18 öre för kilogram................................... ,, 5,760,000:—.

Skillnaden kronor 1,920,000: —,

skulle alltså motsvara merinkomsterna på kaffetullen efter den af mig

föreslagna tullförhöjningen af 6 öre per kilogram.

Redan den 31 december 1909 framhöll jag såsom min åsikt, att

i anslutning till nämnda tullsats äfven tullen å brändt kaffe och kaffesurrogat

borde höjas med 6 öre från 20 öre till 26 öre, allt för kilogram

räknadt.

I anledning af detta förslag har Sveriges minuthandlares riksförbund

genom dess arbetsutskott i en till finansdepartementet ställd

skrift velat fästa uppmärksamhet å en fara, som säkerligen snart nog

blefve kännbar, därest tullen icke skulle komma att mer än föreslagits

höjas å det brända eller till bryggning färdiga kaffet. I öfre Sverige

hade, anför riksförbundet vidare, måhända bruket af det senare ännu

icke nått en så stor utsträckning som i landets sydligare delar. Där

köpte emellertid allmänheten endast i försvinnande få fall rått kaffe,

hvilket bäst framginge af den lifliga kafferostningsindustri, som, söderifrån

spridande sig alltmera norrut, gjorde, att allt större inländskt

kapital däri engagerades, och att sålunda denna industri blefve alltmera

inhemsk. Den hittillsvarande tullsatsen å kaffe hade varit så

olämpligt fördelad, att en afsevärdt stor import af brändt och malet

kaffe ägt rum från utländsk frihamn, hvarigenom svenska köpmän och

rosterier haft och hade en ganska svår konkurrens att bestå. Vid

kaffets rostande inom exempelvis dansk frihamn undginge det affall:

stenar, kvistar, skal m. m., som särskildt de billigare kaffesorterna

utmärkte sig för, att blifva förtulladt, något som däremot inträffade

för den svenske importören, därigenom afknappande hans konkurrensmöjligheter.

Afsevärdare vore emellertid disproportionen i tullen å de olika

kaffesorterna: det råa och det förarbetade. Denna disproportion komme

med all säkerhet att verka därhän, att ju högre tullen å rått kaffe

sattes utan att skillnaden i tullen mellan detta och det brända kaffet

ändrades, ju större fördel blefve det att importera till förbrukning

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 24.

färdigt kaffe, och därmed vore det högst troligt, att Köpenhamns och

Hamburgs frihamnar komme att förse åtminstone södra delen af Sverige

med dess behof af till förbrukning färdigt kaffe.

Enligt hvad riksförbundet vidare meddelar, skulle vid röstningen

af kaffe omkring 20 procent af varans vikt förloras. Det syntes därför

vara med billighet förenadt, att denna viktförlust lades som norm för

tull å det brända och malda kaffet, och att detta sålunda — därest

tullen å råvaran höjdes med 6 öre per kilogram — belädes med en

tullförhöjning af 10 öre per kilogram. I annat fall riskerade man,

såsom ofvan antydts, att en ny, i köpmännens händer befintlig industri

komme att tillintetgöras.

I detta sammanhang tillåter jag mig meddela, hurusom tulltaxekommittén

i sitt förslag till ny tulltaxa, som jag inom kort torde få

anmäla inför Eders Kungl. Maj:t, föreslagit tullen för kaffe till 12 öre

per kilogram samt för kaffe, brändt eller rostadt, äfven malet, samt

kaffesurrogat, alla slag, till 30 öre per kilogram.

I afseende å detta förslag har kommittén, under erinran att det

tullskydd, som kafferostningsindustrien åtnjöte här i landet, uppginge

till 8 öre per kilogram, om man frånsåge viktförlusten vid röstningen,

anfört, att detta skydd vore anmärkningsvärdt lågt och att i flera

främmande länder skillnaden mellan tullarna å obrändt och brändt

kaffe vore betydligt större. I Norge utgjorde densamma 20 öre, i

Tyskland 20 pf. och i Österrike-Ungern minst 25 h., allt per kilogram

räknadt. Den inhemska kafferostningsindustrien hade ock rönt olägenhet

af det anmärkta förhållandet, och representanter för denna industri

hade i en till kommittén inlämnad framställning begärt, att tullen å

rostadt kaffe måtte höjas från 20 till 30 öre per kilogram, då sålunda

tullsatsen för brändt eller rostadt kaffe skulle komma att öfverskjuta

tullen å det obrända med 18 öre per kilogram. Till stöd för denna

framställning hade hufvudsakligen åberopats, att industrien i fråga vore

jämförelsevis ny och arbetade under ogynnsamma förhållanden, samt

att, sedan den tyska kafferostningsindustrien helt nyligen erhållit betydande

lättnader i afseende å villkoren för tullrestitutionen vid export

af rostadt kaffe, det vore att befara, att en för den svenska industrien

ödesdiger konkurrens från Tyskland skulle uppstå, om ej nu gällande

skydd skulle ökas. Under erinran att kommittén i annat sammanhang

beräknat, att till 100 kilogram brändt eller rostadt kaffe åtginge 120

kilogram oberedd vara, har kommittén därefter för egen del förklarat,

att, då den gjorda framställningen synts kommittén befogad, kommittén

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

funnit sig böra för brändt eller rostadt kaffe i förslaget upptaga en

tull af 30 öre per kilogram. Någon anledning att icke låta kaffesurrogat

fortfarande draga samma tull som den vara, hvilken den afsåge

att ersätta, hade kommittén icke funnit föreligga.

När jag år 1909 först framkom med förslag till höjning af kaffetullen,

betraktade jag denna fråga allenast ur statsfinansiell synpunkt,

och ansåg mig på denna grund icke hafva anledning föreslå annan

skillnad mellan tullen å rått och brändt kaffe än den redan gällande

eller 8 öre per kilogram. Sedan jag numera fått mottaga nyss återgifna

framställning från minuthandlarnas riksförbund samt tillika fått tillfälle

att närmare granska tulltaxekommitténs förslag i förevarande och

andra afseenden, har jag jämväl tagit i öfvervägande frågans skyddspolitiska

sida. Därvid har jag icke kunnat frånse, att skyddet för

kafferostningsindustrien utomlands i allmänhet är större än här i landet

och, sedan tulltaxekommittén afgifvit sitt betänkande, vidkommande

Tysldand, ytterligare, på sätt den af mig lämnade utredningen visar,

höjts. Tillika visar, synes det mig, importen af brändt kaffe till Sverige

en stigande tendens. Särskilda statistiska siffror för dylikt kaffe stå

visserligen blott till buds för tiden efter år 1906. Dessförinnan skiljer

nämligen icke statistiken mellan brändt kaffe och kaffesurrogat, som

sammanlagdt importerats, i runda tal räknadt, år 1904 med 69,000

kilogram, år 1905 med 70,700 kilogram, år 1906 med 69,700 kilogram,

år 1907 med 75,278 kilogram och år 1908 med 94,300 kilogram.

Emellertid visar statistiken för de båda åren 1907 och 1908, under

hvilka år statistiken skiljer mellan brändt kaffe och kaffesurrogat, att,

medan importen af sistnämnda artikel varit mera konstant, nämligen

respektive 19,700 och 21,100 kilogram, importen af brändt kaffe uppgått

år 1907 till 55,500 kilogram och år 1908 till 73,100 kilogram. Med

afseende härå och å den utredning, som i öfrigt förebragts, synes mig

skyddet, som för närvarande är bestämdt till 8 öre per kilogram, väl

lågt och böra något höjas. Därvid har jag trott mig böra stanna vid

12 öre per kilogram, i följd hvaraf tullsatsen för brändt kaffe skulle

uppgå till 30 öre per kilogram. Och har jag lika litet som tulltaxekommittén

funnit anledning att i afseende å tullen göra skillnad

mellan brändt kaffe och kaffesurrogat.

Såsom jag den 31 december 1909 antydde, hade jag tänkt mig,

att bristen i 1909 års statsreglering skulle delvis mötas därigenom,

att nya eller höjda bevillningar, som beslötes af 1910 års Riksdag,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24.

trädde i kraft redan under samma år ock därigenom tillförde detta

års statsreglering en tillgång utöfver hvad vid dess uppgörande för

dess egen räkning påräknats; ock skall jag senare i dag vid beräkningen

af inkomsterna för år 1911 söka visa, kurusom det är erforderligt

att i dylik ordning anskaffa ett belopp af omkring 1,700,000

kronor.

Vidkommande den ifrågasatta tullförköjningen föreslog jag för

sådant ändamål, att densamma skulle tillämpas från 1910 års början.

Det afsedda resultatet af denna anordning torde emellertid på grund

af de stora förtullningar af kaffe, som gjorts redan under år 1909,

delvis komma att gäckas. Hela den förtullade kaffemängden uppgick,

enligt uppgift från generaltullstyrelsen, nämnda år till 42,115,963 "kilogram.

Af detta belopp förtullades år 1909 mellan jul ock nyår 3,879,996

kilogram. Då emellertid det normala årsbekofvet motsvarar, såsom

redan angifvits, ungefärligen 32,000,000 kilogram, kade alltså redan

tidigare under år 1909 förtullats kaffe långt utöfver årsbekofvet. Anledningen

kärtill torde vara att söka ej blott i förväntan på höjda

tullar utan äfven ock ej minst i kaffemarknadens säregna läge. Genom

det valorisationssystem, som numera tillämpas i afseende å det brasilianska

kaffet, har uppstått en begränsning i tillgången af detta kaffe,

som inom vida kretsar befarats föranleda till höjning i priset. Detta

jämte andra förhållanden lär kafva verkat därhän, att, utom grossister,

ej blott detaljister utan äfven den konsumerande allmänheten försett

sig med ovanligt stora lager af ifrågakomna vara. På grund häraf

har visserligen uppbörden af tullmedel år 1909 ökats och därigenom

något minskat bristen i samma års statsreglering, men å andra sidan

verkar denna omständighet till ej oväsentlig minskning af det öfverskott,

som vid tullförhöjningen eljest hade kunnat beräknas skola tillflyta

tullmedlen för år 1910. Skulle den verkliga konsumtionen åren 1909

och 1910 icke öfverstiga medeltalet för de senaste fyra åren, kan

konsumtionen för bägge åren sammanlagdt beräknas till 64,000,000

kilogram. Af detta belopp hafva redan 42,000,000 kilogram förtullats

år 1909. Återstoden eller 22,000,000 kilogram skulle alltså kunna förväntas

blifva förtullade år 1910. Vid beräknande af tullmedlen för

samma år torde få anses hafva ingått tullafgift för 32,000,000 kilogram

kaffe å 12 öre per kilogram med......................... kronor 3,840,000

Den verkliga uppbörden skulle emellertid vid bifall

till förevarande förslag motsvara tullafgift för

22,000,000 kilogram å 18 öre per kilogram med „ 3,960,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 24-

Öfverskottet eller kronor 120,000 skulle alltså motsvara den

merinkomst å kaffe, som genom tullförhöjningen skulle komma statsverket

till godo under år 1910. Med hänsyn till hvad jag ofvan anfört

i fråga om valorisationssystemets inverkan på kaffemarknaden, torde

dock kunna antagas, att kaffeförtullningarna under år 1910 komma att

öfverstiga nämnda belopp om 22,000,000 kilogram. Merinkomsten å

tulluppbörden lärer man därför vid beslutad tullförhöjning kunna beräkna

till åtminstone 200,000 kronor. Betydelsen af tullförhöjningen för

år 1910 är emellertid mycket större än detta belopp angifver. Utan

tullförhöjning skulle man nämligen under förhandenvarande förhållanden

icke kunna påräkna ens den tulluppbörd, kaffetullen under normala

omständigheter lämnar. Efter en tullsats af allenast 12 öre pr kilogram

skulle nämligen den för år 1910 påräknade importen icke kunna

uppskattas på långt när lämna tullinkomst, motsvarande tullafgiften

för ett helt årsbehof.

Jämväl den tullförhöjning till 26 öre för kilogram, som jag den 31

december 1909 ifrågasatte med afseende å kaffe, brändt, och kaffesurrogat,

alla slag, allt för kilogram räknadt, förutsatte jag skola

retroaktivt tillämpas från och med den 1 januari 1910. Någon ändring

därutinnan bör naturligen icke ifrågakomma, men å andra sidan förefinnes

ju ingen anledning att längre än nödigt är uppskjuta tillämpningen

af den af mig numera föreslagna tullsatsen af 30 öre å kaffe,

brändt, och kaffesurrogat, alla slag. Denna tullsats synes mig på grund

häraf lämpligen böra vinna tillämpning från och med den dag, då

proposition i ämnet framlägges för Riksdagen.

Äfven i afseende å rubriken för det bearbetade kaffet skulle jag

helst hafva velat redan nu föreslå en ändrad lydelse i anslutning till

hvad tulltaxekommittén i sådant afseende hemställt. I anledning af

de efterdebiteringar, som vid bifall till mitt förslag till reglering af

tullsatserna måste äga rum, synes det emellertid, som om rubriken icke

bör undergå förändring, förrän i sammanhang med den nya tulltaxans

fastställande. Då denna är afsedd att tillämpas från och med den 1

december 1911, torde under sådana förhållanden vara lämpligt, att de

ändringar, som nu föreslås i förevarande ämne, förklaras skola gälla

allenast för tiden till nämnda dag.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen^!) esluta,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 24.

dels att rubrikerna n:ris 257 och 258 i gällande tulltaxa skola

för tiden till och med den 30 november 1911 erhålla följande förändrade

lydelse:

Kvantitet för tull-

Tullsats.

beräkningen

Kronor

öre

257. Kaffe....................................

1 kilogram

18

258. brändt, och kaffesurrogat, alla slag

1 kilogram

—

30

dels att nämnda tullsats a kaffe skall anses gälla från och med

den 1 januari 1910,

dels med afseende å tullen å kaffe, brändt, och kaffesurrogat, alla

slag, att ofvan angifna tullsats af 30 öre för kilogram skall anses

gälla från och.med den 29 januari 1910 och att en tullsats af 26 öre

för kilogram skall anses gälla under tiden från och med den 1 till

och med den 28 i samma månad,

dels ock att för hvarje förtullning af kaffe eller kaffesurrogat,

som ägt rum från 1910 års ingång efter annan än nu angifna grunder,

af vederbörande skall till tullverket erläggas skillnadsbeloppet mellan

den föi förtullningen bestämda tullafgiften och tullafgift, som vid

tillämpning af ofvan angifna tullsatser skolat utgå vid tiden för förtullningen.

lill denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition af den lydelse,

bilaga litt. vid detta protokoll utvisar, till Riksdagen

afl åtas.

Ur protokollet:

Axel Alexander son.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:190 Skrifvelse till Konungen, angående tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat. s. 1 i texten
  2. BevU 1910:39 Betänkande angående tullbestämmelserna för kafé och kaffesurrogat. s. 1 i texten
  3. BevU 1910:3 Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj ds proposition angående ändring af tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat, dels ock en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten