Med förslag till lag angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar m. m
1910-01-28 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1910:37, Med förslag till lag angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.
1
N:o 37.
Kung!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag
till lag angående rätt till pension för tjänstemän
vid statens järnvägar m. m.; gifven Stockholms slott den
28 januari 1910.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civiLärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att antaga närlagda förslag till lag angående rätt till pension för
tjänstemän vid statens järnvägar;
att, därest sådan lag blifver af Riksdagen antagen,
dels medgifva,
att beträffande pensionering af sådan personal vid statens järnvägar,
hvilken jämlikt 1 § a) och b) i lagen är undantagen från densammas
tillämpning, Kungl. Maj:t må utfärda bestämmelser i enlighet med bilagda
förslag till öfvergångsbestämmelser angående rätt till pension för
vissa tjänstemän vid statens järnvägar,
. dels ock besluta,
att de jämlikt beslut vid 1906, 1907, 1908 och 1909 års riksdagar
för hvart och ett af åren 1907, 1908, 1909 och 1910, såsom bidrag till
bestridande af pensionering af statens järnvägars personal, af trafikmedel
afsätta belopp af tillhopa 1,400,000 kronor jämte den afkastning, som
därå kan hafva uppstått, må tillgodoföras de i 19 § i lagen samt 22 §
i öfvergångsbestämmelserna omförmälda fonder, till fördelning dem
emellan etter samma grunder, som i berörda stadganden finnas angifna
i fråga om fördelning af statens järnvägstrafiks pensionsinrättnings tillgångar;
samt
att § 1 mom. 2 i aflöningsreglementet för tjänstemän vid statens
järnvägar den 15 november 1907 må, räknadt från och med den 1
januari 1911, erhålla följande ändrade lydelse:
Bih. Ull liiksd. Prof. IV10. 1 Smil. 1 Afd. 28 Höft. (N:o 37.)
1
2
Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
»Generaldirektör är berättigad att från och med månaden näst efter
den, under hvilken han uppnått 65 lefnadsår, under sin återstående
lifstid af trafikmedel uppbära en årlig pension af 6,000 kronor. Generaldirektör,
som, innan han uppnått 65 lefnadsår, antingen på grund af
sjukdom eller därigenom, att han efter utgången af den tid, för hvilken
han förordnats, icke erhåller förnyadt förordnande, eller ock eljest utan
egen begäran nödgas afgå från sin befattning utan att på grund af
tjänstefel hafva förverkat densamma, är berättigad att i pension uppbära
ett årligt belopp af 6,000 kronor för tiden, intill dess han uppnått
65 års ålder. Skulle generaldirektör före utgången af den tid,
erhållet förordnande afser, befinnas vara af sjukdom oförmögen till
vidare nöjaktig tjänstgöring, skall han vara underkastad skyldighet att
afgå mot åtnjutande af pension enligt nu angifna bestämmelser. Såsom
pensionsafgift skall å det för generaldirektör bestämda arfvodet eller
den honom under tiden, intill dess han uppnått 65 år, tillkommande
pension afdragas ett årligt belopp af 360 kronor, som skall inbetalas
till den i 19 § af lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid
statens järnvägar den omförmälda fond; skolande
ofvannämnda pensionsbelopp gäldas efter de i 20 § af samma lag angifna
grunder.
Hvad sålunda är stadgadt om generaldirektör gäller jämväl om
öfverdirektör».
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Hugo Hamilton.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 37.
3
Förslag
till
Lag
angående rätt till pension för tjänstemän rid statens järnvägar.
i §■
Rätt till pension enligt denna lag tillkommer med nedan stadgade
undantag dels hvar och en, hvilken vid lagens trädande i kraft är delägare
i statens järnvägstrafiks pensionsinrättning, dels ock hvar och en,
som efter lagens trädande i kraft varder anställd i ordinarie tjänst vid
statens järnvägar.
Från denna lags tillämpning undantages:
a) sådan personal vid statens järnvägar, som antingen vunnit delägarrätt
i statens järnvägstrafiks pensionsinrättning på grund af nådiga
reglementet för pensionsinrättningen den 6 september 1872 och icke
behörigen anmält sig vilja genom erläggande af de i förnyade nådiga
reglementet den 3 november 1882 för samma pensionsinrättning bestämda
högre afgifter bereda sig förbättrad pensionering eller ock uppbär
aflöning enligt äldre lönestat än den från 1908 års ingång gällande;
b) den, som har delägarrätt i statens järnvägstrafiks pensionsinrättning
på grund af nådiga reglementet för pensionsinrättningen den
3 november 1882 och, därest han jämlikt bestämmelsen i § 6 c) i
samma reglemente skulle före den 1 januari 1915 blifva pensionsberättigad,
inom tre månader från lagens trädande i kraft eller, om han
vid sistnämnda tidpunkt kvarstår på äldre stat än den från 1908 års
ingång gällande och sedermera vinner befordran, inom tre månader
från det befordran vunnits hos järnvägsstyrelsen anmäler, att bestämmelsen
i § G c) i pensionsreglomentet må å honom vinna tillämpning.
c) generaldirektören och chefen för statens järnvägar samt öfverdirektören
och souschefen.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
2 §•
Pensionsrätt tillkommer:
a) den, som till följd af olycksfall i statens järnvägars tjänst eller
eljest till följd af sjukdom, hvilken han genom utöfning af sådan tjänst
ådragit sig, icke vidare kan behörigen sköta sin befattning och ej heller
af järnvägsstyrelsen anses kunna lämpligen förflyttas till annan befattning
samt fördenskull erhåller afsked eller entledigas;
b) den, som efter minst 10 års tjänstgöring i ordinarie anställning
vid statens järnvägar antingen till följd af kroppsskada eller sjukdom
i andra fall än under a) sägs eller ock till följd af väsentligen minskad
arbetsförmåga icke vidare kan behörigen sköta sin befattning och ej
heller af järnvägsstyrelsen anses kunna lämpligen förflyttas till annan
befattning samt fördenskull erhåller afsked eller entledigas;
skolande för rätt till pension enligt a) eller b) oförmågan att vidare
behörigen sköta befattningen vara styrkt med i behörig ordning affattadt
läkarbetyg, utfärdadt, hvad den till fri läkarvård berättigade personalen
angår, af vederbörande järn vägsläkare;
c) den, som vid afgång från tjänsten uppnått här nedan för samma
tjänst stadgade lefnadsålder, under förutsättning tillika att vederbörande
under minst tio år innehaft anställning i ordinarie statstjänst, däraf
åtminstone de fem sista åren i statens järnvägars tjänst.
Nämnda lefnadsålder utgör för:
lokomotivförare och kvinnlig tjänstinnehafvare sextio år,
banmästare af l:a och 2:a klass, bangårdsmästare, tågmästare, konduktör,
stationsförman, lokomotiveldare, vagnskötare, banvakt och station
skarl sextiotre år samt
öfriga tjänstemän sextiofem år.
Vid beräkning af tjänstår skall afdrag göras för tid, under hvilken
ledighet från tjänsten ägt rum af annan anledning än semester, enskilda
angelägenheter eller svag hälsas vårdande under sådana omständigheter,
att jämlikt § 5 i det för tjänstemän vid statens järnvägar gällande aflöningsreglemente
fullt arfvode i dylika fall åtnjutes, sjukdom, offentligt
uppdrag eller resa, som med vederbörligt tillstånd företagits till egen
utbildning.
Tjänsteman, som vid uppnåendet af den här ofvan stadgade lefnadsålder
icke kan räkna tio tjänstår och alltså icke då är berättigad till
erhållande af pension, må icke heller sedermera komma i åtnjutande af
sådan, äfven om han på grund af stadgandet i 3 § här nedan tillätes
att kvarstå i tjänsten, efter nämnda lefnadsålders inträde.
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
5
3 §•
Tjänsteman, som uppnått den för rätt till ålderspension jämlikt
punkt c) i nästföregående paragraf bestämda lefnadsålder, är förpliktad
att. afgå från tjänsten; Kungl. Maj:t eller, där Kung]. Maj:t ej tillsatt
befattningen, järnvägsstyrelsen dock obetaget att låta anstå med afskedet,
därest och så länge vederbörande pröfvas kunna på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna, dock icke i något fall längre än till
fyllda sjuttio år.
Tjänsteman, som enligt bestämmelserna i 2 § a) eller b) är berättigad
till pension, må jämväl kunna utan därom gjord begäran entledigas
af Kungl. Maj:t eller, där Kungl. Maj:t ej tillsatt befattningen,
af järnvägsstyrelsen.
4 §•
Rätt till pension tillkommer ej den, som blifvit från tjänsten afsatt.
Pension tillkommer ej heller den, som vid afgång från tjänsten
icke är svensk medborgare.
5 §•
Årliga beloppet af pension, som utgår på grund af stadgandet i
2 § c) (ålderspension), utgör, därest tjänsteman innehar minst 30 tjänstår
enligt det i 2 § angifna beräkningssätt, 72 procent af den aflöning,
tjänstemannen vid afgången från tjänsten uppbär; dock skall för tjänsteman,
som under kortare tid än fem år innehaft den tjänst, från hvilken
afgång äger rum, pensionens belopp bestämmas till 72 procent af de senast
förflutna fem årens medelaflöning, med iakttagande att, där denna
medelaflöning skulle befinnas uppgå till lägre belopp än den aflöning,
tjänstemannen vid tiden för afgången skulle hafva innehaft, om han
under de sista fem åren icke öfvergått till ny tjänst, pensionen skall
beräknas på sistnämnda aflöning.
Understiger tjänstårens antal trettio, utgör årliga beloppet af ålderspensionen,
allt efter antalet af de år, under hvilka den pensionsberättigade
innehaft ordinarie statstjänst, viss procent af aflöningen, beräknad
på sätt här ofvan sägs. Förenämnda procent utgör:
6
Kungl. Majits Nåd. Proposition No 37.
för fulla 10 tjänstår................................. 18 %
» » 11 » ......................... 19,8»
» » 12 » ................................. 21,6 »
» » 13 » ............................... 23,4»
» '' » 14 » ............................... 25,2»
» » 15 » ................................. 27 »
» » 16 » ................................ 28,8»
» » 17 » ................................. 30,6»
» » 18 » ............................... 32,4»
» » 19 » ................................. 34,2 »
» » 20 » ................................ 36 »
» » 21 » ............................... 39,6 »
» » 22 » ................................ 43,2 »
» » 23 » ................................ 46,8»
» » 24 » ................................ 50,4»
» » 25 » ............................... 54 »
» » 26 » ............................... 57,6»
» » 27 » .............................. 61,2 »
» » 28 » ............................... 64,8»
» » 29 » .............................. 68,4 »
Med aflöning förstås i denna lag det ordinarie arfvodet, ökadt med
20 procent.
6 §.
Årliga beloppet af pension, som utgår på grund af stadgandet i
2 § b) (sjukpension), utgör, allt efter antalet af de år, under Indika
den pensionsberättigade innehaft ordinarie statstjänst, den procent af
aflöningen, som är i 5 § för motsvarande antal tjänstår bestämd.
Därest de förhållanden, som grundat rätten till pension, omöjliggöra
för vederbörande att vidare bidraga till sin försörjning, må beloppet af
pensionen icke understiga 50 procent af aflöningen.
7 §•
Årliga beloppet af pension, som utgår på grund af stadgandet i
2 § a) (invalidpension), utgör, om den pensionsberättigade icke innehaft
ordinarie statstjänst i fulla 24 år, 50 procent af den aflöning, han vid
afgång från tjänsten uppbär, och, om han innehaft sådan tjänst i fulla
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.
24 år eller därutöfver, den procent af aflöningen, som är i 5 § för motsvarande
antal tjänstår bestämd; dock skall pension, hvarom i denna §
är fråga, oberoende af antalet tjänstår, utgå med 72 procent af aflöningen,
därest de förhållanden, som grundat rätten till pension, omöjliggöra
för vederbörande att vidare bidraga till sin försörjning.
8 §•
Pension må ej i något fall utgå med högre belopp än 6,000 kronor.
Därest vid beräkning af pensions belopp detta slutar å bråktal af
kronor, skall det höjas till närmast högre krontal.
9 §.
Såsom bidrag till kostnaden för beredande af pension skall tjänsteman
erlägga pensionsafgift med årligt belopp, motsvarande viss procent
af honom tillkommande aflöning. Var tjänstemannen, då denna lag
trädde i kraft, delägare i statens järnvägstrafiks pensionsinrättning, skall
afgiften utgå med 2,8 procent af aflöningen; i annat fall utgör afgiften,
då aflöningen uppgår till
högst
2,800
kronor.
2,8
% däraf
mer än
2,800
»
men
högst
3,200
2,9
»
»
3,200
»
»
»
3,600
3
»
»
3,600
»
»
»
4,000
3,1
»
D
4,000
»
»
»
4,400
3,2
»
4,400
»
»
»
4,800
3,3
»
4,800
»
»
5,200
3,4
»
»
5,200
»
5,600
3,5
»
»
5,600
»
6,000
3,6
»
6,000
»
»
»
6,400
3,7
»
»
6,400
»
v
»
6,800
3,8
»
»
6,800
y>
»
7,200
3,9
»
»
7,200
»
5)
7,600
4
»
7,600
»
8,000
4,1
»
y>
8,000
4,2
» ;
dock att pensionsafgift beräknas å högst 8,550 kronor.
8
Kungl. Mäj:ts Nåd Proposition N:o 37.
10 §.
Skulle i något fall pension, som med tillämpning af bestämmelserna
i denna lag vid afgång från tjänsten tillkommer tjänsteman, hvilken
vid denna lags trädande i kraft var delägare i statens järnvägstrafiks
pensionsinrättning, understiga det belopp, som skolat vid afgången
i pension tillkomma honom, därest motsvarande föreskrifter i
de öfvergångsbestämmelser angående rätt till pension för vissa tjänstemän
vid statens järnvägar, som kunna varda utfärdade, å honom tillämpats,
vare han berättigad åtnjuta fyllnadspension, motsvarande skillnaden.
För dylik fyllnadspension erlägges icke någon afgift.
11 §.
Pensionsafgift erlägges månadsvis från och med månaden näst efter
den, under hvilken vederbörande erhållit ordinarie anställning i statens
järnvägars tjänst, till och med den månad, hvarunder han erhåller afsked,
entledigas, afsättes eller dör.
12 §.
Pensionsafgift inbetalas medelst afdrag å tjänstemans aflöning.
Uppbörd af pensionsafgifter verkställes genom järnvägsstyrelsens försorg.
Åtnjuter tjänsteman icke själf den med tjänsten förenade aflöning
eller kan af annan anledning uppbörd icke äga rum på ofvan föreskrifna
sätt, vare tjänsteman skyldig att inom den femtonde dagen i
mars, juni, september och december månader inbetala pensionsafgiften
för löpande kvartal. Försummas detta, skall hela det förfallna beloppet
fråndragas den försumliges först utfallande aflönings- eller pensionsbelopp.
Kan sådant ej ske, må genom järnvägsstyrelsens försorg beloppet
utan föregående dom eller utslag utmätas.
13 §.
Förflyttas utan egen begäran tjänsteman från en till annan tjänst,
och skulle han i den tjänst, till hvilken han förflyttas, erhålla lägre
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.
pension än i den förra tjänsten, vare berättigad att, för bibehållande
af sin rätt till den högre pensionen, erlägga pensionsafgifter såsom om
han kvarstått i den förut innehafda tjänsten.
Sker förflyttningen på egen begäran, äger den förflyttade för bibehållande
af rätt till pension, motsvarande den aflöning, som af honom
vid förflyttningen innehades, erlägga pensionsafgifter å samma aflöning.
14 §.
Pension enligt denna lag sökes hos järnvägsstyrelsen, som, därest
ansökningen beviljas, utfärdar pensionsbref å det belopp, den pensionsberättigade
äger utbekomma.
Pensionen utgår från och med månaden näst efter den, under hvilken
afgång _ från tjänsten ägt rum, till och med den månad, under
hvilken pensionstagaren dör eller förverkar sin pension.
15 §.
_ Pension utbetalas genom järnvägsstyrelsens försorg kvartalsvis i
början af mars, juni, september och december månader. Pensionsbelopp,
som icke uttagits inom tre ar sedan det till betalning förfallit, vare förverkadt
och tillfaller den i 19 § omnämnda pensionsfond; dock med rätt
för järnvägsstyrelsen att, efter pröfning af anledningen till försummelsen,
medgifva beloppets utbetalning, om framställning därom göres.
16 §.
Har pensionstagare blifvit dömd till förlust af medborgerligt förtroende
eller till, i stället för afsättning, straff enligt 2 kapitlet 17 §
strafflagen, skall han hafva förverkat sin pension vid den tid, nämnda
beslut vunnit laga kraft; dock med rätt för honom att i stället för den
sålunda förverkade pensionen från och med månaden näst efter den,
under hvilken pensionen förverkats, utbekomma pension med belopp,
som efter af järnvägsstyrelsen verkställd utredning befinnes motsvara
årliga 1 i (Väntan å sammanlagda kapitalet af do utaf honom crlagda pensionsafgifter
jämte ränta på ränta därå intill utgången af den tid, för
hvilken dessa afgifter blifvit erlagda.
Bih. till Rilcsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 28 Haft.
2
10
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.
17 §•
Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast
vid öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänstär
förenad skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv
afgift, dock ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.
18 §.
Uppbär tjänsteman, hvilken vid denna lags trädande i kraft icke
var delägare i statens järnvägstrafiks pensionsinrättning, vid afgången
från tjänsten pension för annan statstjänst och skall icke på grund af
gällande bestämmelser beloppet af den pensionen minskas till följd däraf
att vederbörande jämväl kommer i åtnjutande af pension enligt denna
lag, då skall sistberörda pension allenast utgå med belopp, som efter
af järnvägsstyrelsen verkställd utredning befinnes motsvara arliga lifräntan
å sammanlagda kapitalet af de utaf tjänstemannen erlagda pensionsafgifter
jämte ränta på ränta därå intill utgången af den tid, för
hvilken dessa afgifter blifvit erlagda; dock att, därest härigenom de
båda pensionerna icke skulle tillsammans uppgå till det belopp, hvarmed
pensionen enligt denna lag eljest skolat utgå, pensionen må ökas med
hvad som motsvarar skillnaden.
Tjänstår, som beräknats för erhållande af den först uppburna pensionen,
må ej ånyo beräknas såsom tjänstår vid bestämmandet af pensionen
enligt denna lag.
19 §.
Pensionsafgifter, hvilka erläggas enligt denna lag, inga till en särskild
fond, benämnd »pensionsfonden n:r 1 för tjänstemän vid statens
järnvägar», om hvars förvaltning erforderliga bestämmelser meddelas af
Konungen.
Till samma fond skall jämväl öfverföras sa stor del af statens järnvägstrafiks
pensionsinrättnings tillgångar vid tiden för denna lags trädande
i kraft, som jämlikt uträkning, verkställd i enlighet med de i
lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903 för bestämmande af lifförsäkringstagares
fordran hos försäkringsbolag fastställda grunder,
belöper å sådana delägare i pensionsinrättningen, å hvilka denna lag
kommer att äga tillämpning.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.
11
20 §.
Af statens järnvägstrafikmedel gäldas:
a) hela beloppet af de under året på grund af stadgandet i 2 § a)
utgående pensioner;
b) så stor del af öfriga enligt denna lag till tjänstemän, som
vid lagens trädande i kraft voro delägare i statens järnvägstrafiks pensionsinrättning,
utgående pensioner, som den i 19 § omförmälda fond
enligt en efter lagens trädande i kraft verkställd matematisk utredning
ej är i stånd att bestrida;
c) två tredjedelar af de pensioner med undantag af de under a)
nämnda, som enligt denna lag utgå till dem, som efter lagens trädande
i kraft antagas i ordinarie tjänst vid statens järnvägar.
Återstående delen af de enligt denna lag under året utgående pensioner
bestrides från nyssnämnda fond; skolande dock till densamma af
järnvägstrafikmedel tillskjutas det belopp, som må erfordras för att vid
slutet af hvarje år fonden skall enligt matematiska grunder motsvara
skillnaden mellan, å ena sidan, kapitalvärdet af alla fonden åliggande
pensionsförpliktelser och, å andra sidan, kapitalvärdet af tjänstemännens
pensionsafgifter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1911.
12
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 37.
Förslag
till
öfyergåiigslbestäiumelser angående rätt till pension för vissa
tjänstemän vid statens järnvägar.
1 §■ (1 §).°)
Rätt till pension enligt dessa bestämmelser tillkommer dels sådana
tjänstemän vid statens järnvägar, som på grund af nådiga reglementet
för statens järnvägstrafiks pensionsinrättning den 6 september 1872
vunnit delägarrätt i densamma och icke behörigen anmält sig vilja
genom erläggande af de i förnyade nådiga reglementet den 3 november
1882 för samma pensionsinrättning bestämda högre afgifter bereda
sig förbättrad pensionering, i dessa bestämmelser kallade »1872 års
tjänstemän», dels ock öfriga i pensionsinrättningen delaktiga tjänstemän
vid statens järnvägar, hvilka antingen uppbära aflöning enligt
äldre lönestat än den från och med 1908 års ingång gällande eller
ock, ehuru vid tiden för dessa bestämmelsers trädande i kraft uppbärande
aflöning enligt 1908 års stat, under den i 1 § af lagen angående
rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar den
stadgade förutsättning inom den i samma paragraf bestämda tid behörigen
anmäla, att bestämmelsen i § 6 c) i ofvannämnda nådiga reglemente
den 3 november 1882 må å dem vinna tillämpning.
För dem, hvilka före dessa bestämmelsers trädande i kraft tillerkänts
pension från statens järnvägstrafiks pensionsinrättning, gälla
dessa bestämmelser rörande pensionstagare i tillämpliga delar.
*) De inom parentes angifna paragraferna afse de sakkunnigas förslag till förordning
angående rätt till pension för viss personal vid statens järnvägar.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
13
2 §• (2 §•)
Pensionsrätt tillkommer:
a) den, som till följd af olycksfall i statens järnvägars tjänst
eller eljest till följd af sjukdom, hvilken han genom utöfning af sådan
tjänst ådragit sig, icke vidare kan behörigen sköta sin befattning och
ej heller af järnvägsstyrelsen anses kunna lämpligen förflyttas till annan
befattning samt fördenskull erhåller afsked eller entledigas;
b) '' den, som efter minst tio års tjänstgöring i ordinarie anställning
vid statens järnvägar antingen till följd af kroppsskada eller sjukdom
i andra fall än under a) sägs eller ock till följd af väsentligen
minskad arbetsförmåga icke vidare kan behörigen sköta sin befattning
och ej heller af järnvägsstyrelsen anses kunna lämpligen förflyttas till
annan befattning samt fördenskull erhåller afsked eller entledigas;
skolande för rätt till pension enligt a) eller b) oförmågan att vidare
behörigen sköta befattningen vara styrkt med i behörig ordning affattadt
läkarbetyg, utfärdadt, hvad den till fri läkarvård berättigade personalen
angår, af vederbörande järnvägsläkare;
c) den, som efter minst trettio års tjänst i ordinarie anställning
vid statens järnvägar uppnått sådan ålder, att hans lefnads- och ordinarie
tjänstår vid statens järnvägar sammanräknade uppgå till talet 95.
3 §.
Mom. 1. Tjänsteman är förpliktad att afgå från tjänsten, under
förutsättning att vederbörande uppnått den enligt 2 § c) för erhållande
af pension bestämda tjänstålder,
a) kvinnlig tjänstinnehafvare samt lokomotivförare vid fyllda 60 år;
b) banmästare af l:a eller 2:a klass, bangårdsmästare, tågmästare,
konduktör, stationsförman, lokomotiveldare, vagnskötare, banvakt och
stationskarl vid fyllda sextiotre år; samt
c) öfriga tjänstemän vid fyllda sextiofem år;
Kung]. Maj:t eller, där Kungl. Maj:t ej tillsatt befattningen, järnvägsstyrelsen
dock obetaget att låta anstå med afskedet, därest och så
länge vederbörande pröfvas kunna på ett tillfredsställande sätt gagna
det allmänna och kan finnas villig kvarstå.
Alom. 2. Tjänsteman, för hvilken rätt till ålderspension'' inträder
före uppnåendet af den bär ofvan i förekommande fall stadgade 1 ef
-
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
nadsålder, må, sedan sådan rätt inträdt, kunna, därest så finnes för
tjänsten fördelaktigt, utan därom gjord begäran entledigas af Kungl.
Maj:t eller, där Kungl. Maj:t ej tillsatt befattningen, af järnvägsstyrelsen.
Tjänsteman, som enligt bestämmelserna i 2 § a) och b) är berättigad
till pension, må jämväl kunna utan därom gjord begäran entledigas
af Kungl. Maj:t eller, där Kungl. Maj:t ej tillsatt befattningen,
af järnvägsstyrelsen.
4 § (3 §)•
Rätt till pension tillkommer ej den, som blifvit från tjänsten afsatt.
5 § (4 §)•
Årliga beloppet af pension, som utgår till »1872 års tjänstemän»,
bestämmes till viss procent af den medelaflöning, som uppkommer, då
medeltalet tages af de aflöningar, vederbörande under de sista fem
åren uppburit, sålunda att:
l:o) tjänsteman, som skall pensioneras på grund af stadgandet i
2 § c), erhåller 50 procent af medelaflöningen (ålderspension);
2:o) tjänsteman, som skall pensioneras på grund af stadgandet
i 2 § a) (invalidpension) eller b) (sjukpension), erhåller:
för fulla 25 tjänstår 42,5 % af medelaflöningen
»
»
26
»
44
»
»
»
»
»
27
»
45,5
»
»
»
»
»
28
»
47
»
»
»
»
»
29
»
48,5
»
»
»
»
»
30
»
50
»
»
»
skolande dock, därest pensioneringen grundar sig på stadgandet i 2 § a)
och enligt läkares intyg de förhållanden, som grundat rätten till pension,
omöjliggöra för vederbörande att vidare bidraga till sin försörjning,
pension, oberoende af antalet tjänstår, utgå med 50 procent af
medelaflöningen.
Därest vid beräkning af pensionsbelopp detta slutar å bråktal af
kronor, skall det höjas till närmast högre krontal.
Med aflöning förstås i dessa bestämmelser för »1872 års tjänstemän»
det ordinarie arfvodet, ökadt för distriktspersonal med 15 procent,
Kungl. Maj:t,‘i Nåd, Proposition No 37. 15
då fråga är om aflöning enligt äldre lönestat än den från 1908 års ingång
gällande.
6 § (5 §.)
Årliga beloppet af pension, som utgår på grund af stadgandet i
2 § c) (ålderspension) till annan tjänsteman än i 5 § sägs, utgör med
de i 7 och 8 §§ stadgade undantag:
i styrelsen:
för öfverdirektör.........................................................................
» byrådirektör ........................................................................
» arkitekt..................................................................................
» matematiker...........................................................................
» kamrerare och föreståndare för kammarkontoret......
» förste aktuarie och föreståndare för statistiska kontoret
» milkontrollör och föreståndare för milkontoret.........
)) förste kontrollör ..................................................................
» byråingenjör af lista klass (enligt gammal stat byråingenjör)
............................................................................
» kassör (enligt gammal stat hufvudkassör) .................
» ombudsman (enligt gammal stat notarie).....................
)) revisor och föreståndare för revisionskontoret.........
» registrator ..............................................................................
» notarie ....................................................................................
T> byråingenjör af 2:dra klass ...........................................
» förrådsförvaltare ..............................................................
» kontrollör.................................................................................
» förste bokhållare .................................................................
i» manlig bokhållare ..............................................................
x> underingenjör......................................................................
» ritare .....................................................................................
» manlig kontorsskrifvare...................................................
» kvinnlig bokhållare.............................................................
» kvinnlig kontorskrifvare ...................................................
» manligt kontorsbiträde ....................................................
5,920 kronor
4,400 »
4,000 »
3.200 »
2,400 »
2,160 »
1,920 »
1.200 »
960 »
16
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
för förste vaktmästare (enligt gammal stat) ................... 912 kronor
b vaktmästare ......................................................................... 720 b
vid distrikten och centralverkstaden:
b distriktschef.........................................................................
b bandirektör..............................................................................
b maskindirektör......................................................................
» trafikdirektör...........................................................................
b baningenjör af lista klass...............................................
b maskiningenjör af lista klass.........................................
b trafikinspektör af lista klass............................................
b öfverinspektor......................................................................
b distriktssekreterare..............................................................
b baningenjör af 2:dra klass.............................................
b maskiningenjör af 2:dra klass.........................................
b trafikinspektör af 2:dra klass ..........................................
b stationsinspektor å lista klass station...........................
b distriktskamrerare (enligt gammal stat verkstadskam
rerare)..........................................................................
b förrådsförvaltare ................................................................
b distriktskassör......................................................................
b maskininspektor..................................................................
b telegrafingenjör..................................................................
b telegrafinspektor ..............................................................
b verkmästare vid maskinafdelningen (enligt gammal
stat).......................................................................................
b stationsinspektor å 2: dra klass station ........................
b byråassistent.........................................................................
b expeditionsföreståndare ......................................................
b stationsinspektor å 3:dje klass station ........................
b underinspektör ..................................................................
b underingenjör ........................................................................
b förste bokhållare..................................................................
b förste telegrafist ...............................................................
b stationsinspektor å 4:de klass station A.....................
b bokhållare ............................................................................
b förste stationsskrifvare.........................................................
b telegrafist................................................................................
b ritare ......................................................................................
5,280
3,840
3,456
3,360
2,880
2,304
B
B
B
B
B
17
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 37.
för
B
))
b
»
»
b
B
»
B
b
b
b
»
B
»
B
B
»
B
b
»
b
B
»
B
B
B
B
B
B
»
))
»
»
stationsinspektor å 4:de klass station B......................
manlig kontorsskrifvare..............................................
stationsskrifvare å lista, 2:dra eller 3:dje klass station
stationsskrifvare å annan station..................................
kvinnlig kontorsskrifvare...................................................
lokomotivmästare.............................................................
vagnmästare......................................................................
öfverbanmästare....................................................................
lokomotivförare.................................................................
maskinist (enligt ny stat)..................................................
stationsmästare å 5:te klass station..............................
tågmästare.............................................................................
konduktör .............................................................................
trädgårdsmästare .................................................................
stationsmästare å 6:te klass station .............................
maskin- och pannskötare (enligt gammal stat maskinist).
....................................................................................
förrådsmästare I / ,• , , , , , . , ,
förrådsförman } ^enllSt gammal stat material vakt)...
banmästare af lista klass ...............................................
banmästare af g:dra klass ............................................
vagnförman .........................................................................
stallförman.............................................................................
manligt kontorsbiträde ...............................................
lokomotiveldare.....................................................................
bangårdsmästare\ (enligt gammal stat stationskaris-:
stationsförman J förman) .........................................
portvakt å lista klass station eller vid verkstad......
stationsmästare å 7:de klass station ............................
kvinnligt kontorsbiträde ................................................''
vaktmästare ....................................................................
vagnskötare (enligt gammal stat vagnsmörjare)........
vagn- och stallkarlar (enligt gammal stat lokomotivputsare,
vagnputsare, pumpare, kolvakt och en
del vagnsmörjare)...............................................................
förrådsvakt..........................................................................
portvakt (enligt gammal stat).........................................
stati onskarl..........................................................................
banvakt................................................
I
i
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 A fil. 28 lläft.
2,016 kronor
1,728 »
1,037 b
2,304 b
1,728 b
1,440 b
1,152 b
1,037 b
922 b
807 b
749 b
692 b
634 b
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
å ångfärja:
för befälhafvare ........................................................................
» förste styrman och reservbefälhafvare ....................
» öfvermaskinist (enligt gammal stat förste maskinist)
» andre styrman...................................................................
» andre maskinist...................................................................
» tredje styrman ..................................................................
» tredje maskinist..................................................................
» förhandseldare....................................................................
» rorgängare...........................................................................
» timmerman..............................................................................
T> eldare..................................................................................
D matros....................................................................................
3,840 kronor
2,592 x>
2,880 ))
2,016 »
1,440 »
922 »
864 »
807 »
Har tjänsteman under kortare tid än fem år innehaft den tjänst,
från hvilken afgång äger rum, skall pensionens belopp bestämmas till
en femtedel af summan af de pensionsbelopp, som under de senast
förflutna fem åren varit enligt denna § för honom gällande.
7 § (6 §)•
Har tjänsteman, tillhörande någon af nedan i denna § angifna tjänstegrupper,
vid 1907 års slut uppburit aflöning för den befattning, från
hvilken afgång sker, enligt äldre bestämmelser än de i aflöningsreglementet
för tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar den 15 oktober
1897 meddelade, och var det ordinarie arfvode, han uppbar, högre eller
lägre än det, som i aflöningsreglementet för nämnda personal den 3
maj 1901 var för motsvarande befattning högst fastställdt, då skall den
pension, som på grund af stadgandet i 2 § c) tillkommer sådan tjänsteman,
utgöra 80 procent af det utaf honom vid 1907 års slut uppburna
arfvode, ökadt, hvad angår tjänstemän vid distrikten samt vaktmästare
i järnvägsstyrelsen, med 20 procent.
Ofvannämnda tjänstegrupper äro: registrator, kvinnlig kontorg
skrifvare,
lokomotivmästare, öfverbanmästare, lokomotivförare, kvinnligt
kontorsbiträde, vaktmästare samt portvakt å annan station än l:a
klass.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
19
8 § (7 §)•
För verkmästare vid banafdelningen och stationskarl, som vid
1907 års slut uppburo aflöning enligt äldre bestämmelser än de i aflöningsreglementet
för tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar
den 15 oktober 1897 meddelade, utgör pension på grund af stadgandet
i 2 § c), för verkmästare 2,880 kronor och för stationskarl 749 kronor.
9 § (8 §)•
Årliga beloppet af pension, som utgår på grund af stadgandet i
2 § b) (sjukpension) till annan tjänsteman än i 5 § sägs, bestämmes
till viss procent af vederbörande, enligt 6, 7 eller 8 § utgående pensionsbelopp
sålunda, att:
för
fulla
10 tjänstår
erhålles .......
....... 25
°/
/o.
b
»
11
» .......
........ 27,
5»
B
b
12
»
» .......
........ 30
»
»
b
13
j>
» ......
........ 32,
5))
»
b
14
»
» .......
........ 35
»
»
b
15
T)
» ........
........ 37,i
5»
b
»
16
))
» ........
........ 40
))
B
b
17
))
» ........
....... 42,i
5»
b
b
18
»
» ........
........ 45
»
b
»
19
))
» ......
....... 47,;
SB
»
b
20
»
» ........
..... 50
»
b
»
21
»
» ........
........ 55
»
»
b
22
))
» ........
....... 60
B
b
b
23
»
» .......
...... 65
))
b
»
24
''))
» ........
....... 70
B
B
b
25
»
» ........
....... 75
B
b
b
26
))
» ........
....... 80
B
»
b
27
))
» ........
....... 85
B
»
»
28
))
» ........
....... 90
B
b
29
»
» ........
...... 95
B
Har tjänsteman innehaft ordinarie tjänst vid statens järnvägar i
30 år eller därutöfver, utgår pensionen med samma belopp, som i G, 7
respektive 8 § är bestämdt.
20
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 37.
10 § (8 §)■
Årliga beloppet af pension, som utgår på grund af stadgandet i
2 § a) (invalidpension) till annan tjänsteman än i 5 § sägs, utgör, om
tjänstemannens tjänstår i ordinarie anställning vid statens järnvägar
icke uppgå till 23, 62,5 procent af vederbörande, i 6 respektive 8 § till
siffran utsatta pensionsbelopp samt i det i 7 § omförmälda fall af där
bestämda högsta pensionsbelopp, om tjänstårens antal utgör minst 23
men icke 30, den procent af samma belopp, som är i 9 § för motsvarande
antal tjänstår bestämd, och, om hans berörda tjänstår uppgå
till 30 eller däröfver, hela det i 6 respektive 8 § till siffran angifna belopp
samt i det i 7 § omförmälda fall det där bestämda högsta pensionsbeloppet;
skolande dock pension, hvarom nu är fråga, oberoende af
antalet tjänstår, utgå med sistnämnda belopp, därest de förhållanden,
som grundat rätten till pension, omöjliggöra för tjänstemannen att vidare
bidraga till sin försörjning.
pa
11 § (10 §).
Därest vid beräkning af pension enligt 7, 9 eller 10 § beloppet slutar
bråktal af kronor, skall det höjas till närmast högre krontal.
12 § (U §)•
Såsom bidrag till kostnaden för beredande af pension skall tjänsteman
erlägga dels årsafgift och dels aflöningsförhöjningsafgift, på sätt
i 13 och 14 §§ sägs.
13 § (12 §).
Årsafgift utgår med en viss, på grund af tjänstemans ålder vid
inträdet i statens järnvägstrafiks pensionsinrättniug en gång för alla
bestämd procent, för »1872 års tjänsteman)) af honom tillkommande
aflöning och för öfriga tjänstemän af de i 6, 7 respektive 8 § för tjänBten
bestämda pensioner.
Denna procent utgör:
för d1812 ars tjänstemän)):
om inträdet skett före fyllda .......................... 30 år 1,5 % af aflöningen
» D » efter » 30 men före fyllda 32 » 1,6 » » »
d d » D » 34 » » » 36 )) 1,8 » )) »
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
för öfriga tjänstemän:
om inträdet skett före fyllda............................30 år 4 % af pensionsbeloppet
»
»
»
efter
»
30 men före fyllda 32
»
4,1»
»
»
»
))
»
»
»
32
»
»
»
34
»
4,3 »
»
»
»
»
»
»
»
34
»
»
»
36
»
4,4 »
»
»
»
»
»
»
»
36
»
»
»
38
»
4,5»
»
»
»
»
»
»
»
38
»
»
»
40
»
4,6»
»
»
»
»
»
»
»
40
»
»
»
42
»
4,8»
»
»
»
»
»
»
»
42
»
»
»
44
»
4,9»
»
»
»
»
»
»
»
44
»
»
»
46
»
5 »
»
»
»
»
»
»
»
46
»
»
»
48
»
5,1»
»
»
»
»
»
»
»
48
»
»
»
50
»
5,3»
»
»
»
»
»
»
»
50
»
»
»
52
»
5,4»
»
. »
»
»
»
»
»
52
»
»
»
54
»
5,5»
»
»
»
»
»
»
»
54
»
»
»
56
»
5,6»
»
»
»
»
»
»
»
56
»
»
»
58
»
5,8»
»
»
»
»
»
»
»
58
»
»
»
60
»
5,9»
»
• »
»
»
»
»
»
60
»
»
»
»
6 »
»
»
14 § (18 §).
Aflöningsförhöjningsafgift, motsvarande beloppet af en månads aflöningsförhöjning,
erlägges af »1872 års tjänstemän» såväl å den förhöjning
i aflöning, som må vara en följd af öfvergång på den från
och med den 1 januari 1908 gällande lönestat, därvid afdrag dock skall
göras för aflöningsförhöjningsafgift, som kan vara under tiden från
nämnda dag till dess dessa bestämmelser träda i kraft af vederbörande
erlagd, som ock å härefter skeende aflöningsförhöjningar.
Annan tjänsteman skall hvarje gång han varder befordrad till
tjänst, med hvilken enligt dessa bestämmelser större pension är förenad
än den för den förra tjänsten bestämda, såsom aflöningsförhöjningsafgift
erlägga Vio af skillnaden mellan de båda pensionsbeloppen.
15 §.
Årsafgift erlägges månadsvis till och med den månad, hvarunder
tjänsteman erhåller afsked, entledigas, afsättcs eller dör.
22
Ktmyl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.
16 §.
Såväl årsafgift som aflöningsförhöjningsafgift inbetalas medelst afdrag
å tjänstemans aflöning, sistnämnda afgift, då aflöningsförhöjningen
första gången utfaller. Uppbörd af pensionsafgifter verkställes genom
järnvägsstyrelsens försorg.
Åtnjuter tjänsteman icke själf den med tjänsten förenade aflöning
eller kan af annan anledning uppbörd icke äga rum på ofvan föreskrifna
sätt, vare tjänsteman skyldig att inom den femtonde dagen i
mars, juni, september och december månader inbetala pensionsafgiften
för löpande kvartal. Försummas detta, skall hela det förfallna beloppet
jämte sex procent ränta därå, efter år räknad, fråndragas den försumliges
först utfallande aflönings- eller pensionsbelopp. Kan sådant ej
ske, må genom järnvägsstyrelsens försorg beloppet utan föregående
dom eller utslag utmätas.
U §•
Förflyttas tjänsteman från en till annan tjänst, och skulle han i
den tjänst, till hvilken han förflyttas, erhålla lägre pension än i den
förra tjänsten, vare berättigad att, för bibehållande af sin rätt till den
högre pensionen, erlägga pensionsafgifter så som om han kvarstått i
den förut innehafva tjänsten.
18 §.
Pension enligt dessa bestämmelser sökes hos järnvägsstyrelsen,
som, därest ansökningen beviljas, utfärdar pensionsbref å det belopp,
den pensionsberättigade äger uppbära.
Pensionen utgår från och med månaden näst efter den, under hvilken
afgång från tjänsten ägt rum, till och med den månad, under hvilken
pensionstagaren dör eller förverkar sin pension.
19 §.
Pension utbetalas genom järnvägsstyrelsens försorg kvartalsvis i
början af mars, juni, september och december månader.
Pensionsbelopp, som icke uttagits inom tre år sedan det till betalning
förfallit, vare förverkadt och tillfälle den i 22 § omförmälda pensionsfond;
dock med rätt för järnvägsstyrelsen att, efter pröfning af
anledningen till försummelsen, medgifva beloppets utbetalning, om framställning
därom göres.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
23
20 §.
Har pensionstagare blifvit dömd till förlust af medborgerligt förtroende
eller till, i stället för afsättning, straff enligt 2 kapitlet 17 §
strafflagen, skall han hafva förverkat sin pension vid den tid, nämnda
beslut vunnit laga kraft; dock med rätt för honom att i stället för den
sålunda förverkade pensionen från och med månaden näst efter den,
under hvilken. pensionen förverkats, utbekomma pension med belopp,
som efter af järnvägsstyrelsen verkställd utredning befinnes motsvara
årliga lifräntan å sammanlagda kapitalet af de utaf honom erlagda pensionsafgifter
jämte ränta på ränta därå intill utgången af den tid, för
hvilken dessa afgifter blifvit erlagda.
21 §.
Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves endast vid
öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är
förenad skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift,
dock ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.
22 §.
Pensionsafgifter, hvilka erläggas enligt dessa bestämmelser, ingå
till en särskild fond, benämnd »pensionsfonden n:r 2 för tjänstemän
vid statens järnvägar», om hvars förvaltning erforderliga föreskrifter
meddelas af Konungen.
Till samma fond skall jämväl öfverföras hvad af statens järnvägstrafiks
pensionsinrättnings tillgångar vid tiden för dessa bestämmelsers
trädande i kraft återstår, sedan därifrån dragits hvad jämlikt uträkning,
verkställd i enlighet med de i lagen om försäkringsrörelse den 24 juli
1903 för bestämmande af lifförsäkringstagares fordran hos försäkringsbolag
fastställda grunder, belöper å sådana delägare i pensionsinrättningen,
. a hvilka lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid
statens järnvägar den — — — äger tillämpning.
23 §.
4
Af statens järnvägstrafikmedel gäldas:
a) hela beloppet af de under året på grund af stadgandet i 2 § a)
utgående pensioner och
24
Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 37.
b) så stor del af öfriga enligt dessa bestämmelser utgående pensioner,
som den i 22 § omförmälda fond enligt en efter bestämmelsernas
trädande i kraft verkställd matematisk utredning ej är i stånd
att bestrida.
Återstoden af de enligt dessa bestämmelser under året utgående
pensioner bestrides från nyssnämnda fond; skolande dock till densamma
af järnvägstrafikmedel tillskjutas det belopp, som må erfordras för att
vid slutet af hvarje år fonden skall enligt matematiska grunder motsvara
skillnaden mellan, å ena sidan, kapitalvärdet af alla fonden åliggande
pensionsförpliktelser och, å andra sidan, kapitalvärdet af tjänstemännens
pensionsafgifter.
Dessa bestämmelser träda,, i kraft den 1 januari 1911.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.
25
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28
januari 1910.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
Swartz,
grefve Hamilton,
grefve Epirensvård,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow.
Chefen för civildepartementet, statsrådet grefve Hamilton anförde
härefter.
Den 5 mars 1909 anmälde jag inför Eders Kungl. Maj:t frågan
om förändrade bestämmelser rörande pensionering af statens järnvägars
personal; och aflät Eders Kungl. Maj:t samma dag, i enlighet med min
hemställan, nådig proposition, nr 132, till Riksdagen med förslag till
lag angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar
m. m.
I skrifvelse den 24 maj 1909 anmälde emellertid Riksdagen, att
Riksdagen, på grund af bristande tid till en saklig och noggrann pröfning
af det föreliggande förslaget, icke sett annan utväg öppen än att
för närvarande afstå detsamma.
Med bifall till en inom Riksdagen väckt motion medgaf Riksdagen
i sammanhang härmed, att såsom bidrag till bestridande af pensionering
af statens järnvägars personal finge, utöfver hvad enligt gällande regBih.
till Itiksd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afd. 28 Höft. 4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.
lemente för statens järnvägstrafiks pensionsinrättning i sådant afseende
kunde komma att utgå af statsmedel, för år 1910 af statens järnvägars
trafikmedel afsättas och till statskontoret öfverlämnas ett belopp af
350,000 kronor att af statskontoret, i enlighet med hvad därom kunde
varda af Eders Kungl. Maj:t föreskrifvet, tills vidare för ifrågavarande
ändamål förvaltas och förräntas; samt att Eders Kungl. Maj:t skulle
äga förordna om utbetalande af så stor del af såväl ifrågavarande som
de för enahanda ändamål under åren 1907, 1908 och 1909 afsätta belopp,
som för ett orubbadt upprätthållande af pensionsinrättningens
verksamhet i enlighet med gällande grunder kunde erfordras.
Jag anhåller nu att ånyo få underställa pensionsfrågan Eders
Kungl. Maj:ts bedömande. Därvid tillåter jag mig till en början omnämna,
att jag, jämlikt mig gifvet nådigt bemyndigande, anmodat docenten
vid Uppsala universitet, filosofie doktorn Per Erik Fagerholm att
verkställa en förnyad, såvidt möjligt fullständig undersökning rörande
den ekonomiska innebörden af de hufvudgrunder för pensionering af
statens järnvägars personal, som innefattas i den till fjolårets riksdag
i ämnet aflåtna propositionen.
Docenten Fagerholm har nu fullbordat ifrågavarande undersökning
och inkommit med utförlig berättelse däröfver jämte en sammanfattande
redogörelse öfver de vunna resultaten. Den senare är af följande
innehåll:
»Den statistiska undersökningen af afgången bland den i tjänst
varande personalen under de år, 1904—1909, som förflutit sedan den
statistiska utredning gjordes, som ligger till grund för docenten Kobbs
beräkning af pensionsinrättningens ekonomiska ställning den 1 januari
1904, har visat, att den nedgång i döds- och invaliditetsfrekvensen, som
under dessa år, jämfördt med medeltalet under de föregående 20 åren, ägt
rum, är alltför liten och oregelbunden för att man med säkerhet skulle
kunna antaga densamma gälla för framtiden. Afgången bland den i
tjänst varande personalen har alltså, så vidt man kan döma af befintligt
material, under de sista 6 åren ej undergått någon väsentlig förändring.
Så visar sig äfven förhållandet vara med afgången bland de pensionerade.
Efter 1909 års arfvodesstat har personalen fördelats i de tre grupper,
i hvilka den i pensionshänseende enligt lagförslagets 2 § uppdelas;
för hvar och en af dessa grupper hafva för hvarje åldersklass antalet
personer och deras medellöner beräknats.
En af dessa grupper enligt lagförslaget omfattar lokomotivförare
och kvinnliga tjänstemän. Beträffande de senares dödlighet visar sig,
27
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
att densamma, om den sättes lika med den för kvinnor i allmänhet gällande,
är nästan identisk med den för tjänstemän vid statens järnvägar.
Äfven vid beräkningarna har jag därför kunnat sammanföra dessa eljest
så skilda kategorier till en grupp.
Utgående från förhållandena enligt 1909 års arfvodesstat har jag
vidare, under användande af den ur den statistiska undersökningen
erhållna afgångssannolikheten, för hvart och ett af åren 1910 till och
med 1942 beräknat antalet i tjänst kvarvarande inom hvarje grupp och
hvarje åldersklass. Härvid erhålles direkt antalet under hvart och ett
af dessa år inom hvar och en af de tre grupperna nyutdelade ålderspensionerna.
Härur i förening med den enligt lagförslagets 5 § beräknade
medelpensionen för hvarje grupp och åldersklass erhålles summan
af de årligen nyutdelade ålderspensionernas belopp. Med det värde
på dödssannolikheten bland de ålderspensionerade, som den statistiska
utredningen gifvit, erhålles kostnaden under hvart och ett af de följande
åren för de under ett visst år nyutdelade ålderspensionerna.
Genom summering af alla så erhållna på ett visst år belöpande belopp
erhålles slutligen kostnaden under detta år för alla från och med år 1910
utdelade ålderspensioner — »nya ålderspensioner». Dessa sist funna belopp
äro sammanförda i en kolumn af den tabell, som finnes införd å
nästa sida. På ett liknande sätt erhålles kostnaden under hvarje år för
de före den 1 januari 1910 utdelade ålders- och invalidpensionerna —
»gamla pensioner». Dessa innehållas i två kolumner i samma tabell.
Medelåldern vid erhållandet af ordinarie anställning vid statens järnvägar
under de senaste åren har varit nära konstant och omkring 25 år.
Med detta värde på inträdesåldern och under antagandet af att personalens
totala numerär inom hvar och en af de tre grupperna bibehålies
vid sin nuvarande storlek har jag för hvarje år beräknat antalet af
och åldersfördelningen bland den personal — »nya personalen» — som
maste anställas för att fylla luckorna efter de afgångna bland de nu i
tjänst varande.
Med den ur den statistiska undersökningen erhållna sannolikheten
för b- och a-pension (sjuk- resp. invalidpension) i förening med det
nyss funna totala antalet personer af hvarje ålder och den enligt lagförslagets
5 § beräknade medelpensionen för hvarje ålder vid afsked
på grund af sjukdom respektive invaliditet erhålles för hvarje år beloppet
af nyutdelade b- och a-pensioner och härur på samma sätt som
vid ålderspensionerna den totala årliga kostnaden för »nya b-ponsioner»
och »nya a-pensioner». Dessa belopp innehållas i de två sista kolumnerna
af tabellen å nästa sida.
28
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 37.
Totala årliga kostnaden för pensionering af tjänstemännen vid
statens järnvägar.
År.
Gamla
ålders-
pensioner.
Gamla
sjuk- ocli
invalid- pensioner.
Nya
ålders-
pensioner.
Nya
sjuk-
pensioner.
Nya
invalid-
pensioner.
1910..................................
800,650
521,750
122,850
44,600
5,000
1911..................................
759,850
495,900
240,850
130,600
14,000
1912................................. ■
718,500
470,550
377,900
213,700
23,000
1913....................................
675,100
445,650
530,950
294,300
32,000
1914...................................
632,200
421,150
695,350
372,000
40,000
1915....................................
589,350
396,150
852,750
447,100
48,000
1916....................................
546,050
373,650
1,007,600
519,700
57,000
1917....................... ..........
503,400
350,650
1,167,600
589,300
64,000
1918.................................
460,900
328,150
1,307,150
656,000
72,000
1919..................................
419,200
306,150
1,431,300
720,000
80,000
1920....................................
378,250
284,650
1,548,300
781,300
87,000
1921.................................
338,400
263,550
1,667,800
841,300
95,000
1922....................................
299,900
242,850
1,781,650
913,200
102,000
1923.....................................
263,100
222,600
1,886,150
961,000
109,000
1924....................................
228,550
202,850
1,984,300
1,020,100
116,000
1925....................................
196,350
183,450
2,043,650
1,079,200
123,000
1926..................................
166,700
164,950
2,093,350
1,139,000
130,000
1927..................................
139,900
147,400
2,154,600
1,203,000
138,000
1928 ..................................
115,850
-130,450
2,208,150
1,268,900
145,000
1929....................................
94,500
114,450
2,270,400
1,336,900
153,000
1930.......................... ........
75,900
99,500
2,333,800
1,406,000
161,000
1931..................................
60,000
85,650
2,388,850
1,476,100
170,000
1932....................................
46,600
73,000
2,448,750
1,547,300
178,000
1933...................................
35,850
61,600
2,514,900
1,623,400
186,000
1934...................................
27,100
51,400
2,596,600
1,706,000
194,000
1935 ..................................
19,800
42,400
2,687,250
1,787,500
202,000
1936..................................
14,100
34,600
2,784,950
1,867,300
210,000
1937....................................
9,750
27,900
2,891,050
1,941,300
217,000
1938....................................
6,550
22,150
3,004,500
2,000,300
223,000
1939...................................
4,250
17,350
3,116,300
2,079,400
229,000
1940....................................
2,700
13,450
3,311,450
2,144,600
234,000
1941.................................
1,700
10,300
3,484,350
2,204,800
239,000
1942....................................
800
7,800
3,666,600
2,263,300
244,000
29
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 37.
Beräkningen har ej utsträckts längre än till och med år 1942. För
de följande åren kan man antaga den årliga kostnaden för summan af
alla pensioner utom a-pensioner vara aproximativt 6,400,000 kronor, hvilket
motsvarar, om man räknar med 3,8 %, ett kapital af 168,421,000
kronor, men om man räknar med 4,2 % 152,381,000 kronor.
Kapitalvärdet den 1 juli 1910 är, om räntefoten antages vara 3,8 %\
Nu utgående ålderspensioner.................................................
Nu utgående invalidpensioner ...............................................
Till och med 1942 nyutdelade ålderspensioner ...............
Till och med 1942 nyutdelade sjukpensioner.....................
Från och med 1943 utgående pensioner (exkl. a-pensioner)
6.793.000 kr.
4.972.000 »
31.520.000 »
18.278.000 »
49.180.000 »
Summa 110,743,000 kr.
Om räntefoten antages vara 4,2 %, blir kapitalvärdet följande:
Nu utgående ålderspensioner.................................................
Nu utgående invalidpensioner .............................................
Till och med 1942 nyutdelade ålderspensioner..............
Till och med 1942 nyutdelade sjukpensioner ..................
Från och med 1943 utgående pensioner (exkl. a-pensioner)
Summa
6.648.000 kr.
4.843.000 »
29.445.000 »
17.020.000 »
39.223.000 »
97.179.000 kr.
Enligt lagförslaget skulle personalens afgifter under en ganska lång
tid framåt uppgå till 2,8 % af aflöningen. Endast småningom, i den mån
nyanställd personal — endast på nyanställd personal äger ju den progressiva
afgiftsskalan enligt lagförslagets 9 § tillämpning — erhåller
löneförhöjning eller hinner fram till högre aflönade befattningar, kommer
denna proportion att något stiga. Enligt 1909 års arfvodesstat
uppgick den årliga arfvodessumman för de i pensionsinrättningen delaktiga
tjänstemännen till 16,666,000 kronor, livilket motsvarar en aflöning
enligt lagförslagets mening af 20,000,000 kronor. Summan af
personalens årliga afgifter är alltså 560,000 kronor. Detta årliga belopp
motsvarar ett kapital af 15,296,000 kronor efter 3,8 % räntefot och
13,893,000 efter 4,2 %.
Pensionsinrättningens kapitalbehållning är 10,423,000 kronor.
Kapitalvärdet af pensionsinrättningens tillgångar den 1 juli 1910 är
alltså enligt 3,8 % 25,719,000 kronor och enligt 4,2% 24,316,000 kronor.
Om man räknar med en räntefot af 4,2 %, skulle alltså den i lagförslagets
19 § omtalade fonden vara i stånd att gälda 25 % af alla
pensioner exklusive a-pensioner.
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.
Af trafikmedel skulle alltså utgå, utom hela beloppet af a-pensionerna,
75 % af öfriga pensioner. De belopp, som under hvarje år
kunna väntas skola gäldas af trafikmedel, äro sammanställda i följande
tabell:
År 1910 ........................................................ 1,122,000 kr.
B
1911 ................
..................... 1,234,000
b
B
1912 ...............
.................... 1,358,000
b
B
1913 ................
................... 1,492,000
)>
B
1914................
.................... 1,631,000
»
B
1915................
..................... 1,762,000
»
B
1916 ................
...................... 1,892,000
))
»
1917 ................
..................... 2,022,000
B
1918 ................
................. 2,136,000
»
))
1919 ...............
...................... 2,237,000
B
1920 ...............
...................... 2,331,000
»
B
1921 ................
..................... 2,428,000
b
1922 ................
...................... 2,530,000
»
b
1923 ................
...................... 2,609,000
»
b
1924 ................
.................... 2,693,000
B
1925 ..............
...................... 2,750,000
b
1926 ................
...................... 2,803,000
»
»
1927 ................
.................... 2,872,000
b
1928 ...............
..................... 2,938,000
»
b
1929 ................
...................... 3,015,000
B
b
1930 ................
...................... 3,097,000
B
B
1931 ...............
..................... 3,178,000
B
b
1932 ................
...................... 3,265,000
B
b
1933 ................
...................... 3,363,000
B
»
1934 ................
...................... 3,480,000
B
»
1935 ................
...................... 3,605,000
B
b
1936 ...............
...................... 3,736,000
B
b
1937 ..............
................. ... 3,869,000
B
b
1938 .............
...................... 3,998,000
B
b
1939 ...............
...................... 4,142,000
B
»
1940 ...............
...................... 4,338,000
B
»
1941 ...............
...................... 4,515,000
B
b
1942 ...............
...................... 4,698,000
B
Resultaten af mina beräkningar och af docenten Kobbs kunna ej
annat än helt ytligt jämföras med hvarandra, dels emedan det material,
31
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.
som ligger till grund för dem, är olika, dels och väsentligen emedan
vid docenten Kobbs hufvudsakliga beräkningar antagits, att pensionsinrättningen
lcomine att afstängas, så att den för framtiden endast
skulle omfatta det genom afgång successivt minskade antalet nuvarande
delägare. Häraf förklaras också den stora olikbeten mellan det af mig
funna värdet af personalens afgifter och motsvarande kvantitet hos docenten
Kobb (ej fullt 8,000,000 kronor).
I fråga om storleken af den del af pensionerna, som pensionsinrättningen
själf är i stånd att betala, stämmer det af mig funna värdet
25 % så väl som man kan vänta sig med det i docenten Kobbs
utredning (1908 års sakkunnigas utlåtande sid. 69—70) härledda 23 %,
respektive 28 allteftersom hänsyn tages till kommande löneförhöjningar
eller icke.
Docenten Kobb uppskattar (Kungl. Maj:ts proposition till 1909 års
riksdag, n:r 132, sid. 106) den årliga kostnaden för pensioneringen i
enlighet med de sakkunnigas af år 1908 förslag, sedan pensioneringen
inträdt i jämvikt, till 6,155,000 kronor. Enligt mina beräkningar är
beloppet något större. Öfverensstämmelsen är emellertid fullt så god
som man kan vänta sig, då docenten Kobbs ofvan anförda värde endast
är en approximativ uppskattning, hvilken dock utförts efter samma
grunder som mina.
Den årliga kostnaden för staten under de närmaste åren är något
större och stiger något hastigare, än som antagits i Kungl. Maj:ts nyssberörda
proposition. Enligt denna (sid. 107) beräknas den år 1907 uppgå
till 805,000 kronor och stiga med 90,000 kronor årligen. Jämförelsen
mellan de så uppskattade värdena och resultaten af mina beräkningar
ter sig sålunda:
Kostnad enligt
Kostnad enligt
uppskattning i
Kungl. Maj:ts
docenten Fager- holms beräk-
proposition.
ning.
År
1907 ................
................ 805,000
_
»
1908 ................
............... 895,000
—
»
1909 ..................
................ 985,000
—
»
1910 ..................
................ 1,075,000
1,122,000
»
1911 ..................
............... 1,165,000
1,234,000
»
1912 ..................
............... 1,255,000
1,358,000
»
1913 ..................
............... 1,345,000
1,492,000
»
1914 ..................
............... 1,435,000
1,631,000
»
1915 .................
............. 1,525,000
1,762,000
»
1916 ..................
1,615,000
1,892,000»
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
Af docenten Fagerliolms undersökning framgår således, att statens
kostnader för pensioneringen skulle blifva något större än som antagits
vid framläggande af förra årets proposition. Jag erinrar dock härvid,
att man gifvetvis har att räkna allenast med approximativa värden.
Resultatet af undersökningen synes mig emellertid icke böra gifva
anledning till några jämkningar i det förut framlagda förslaget. Jag
får därför, under åberopande af hvad jag den 5 mars 1909 i ärendet
anfört, hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå
Riksdagen
att antaga det af mig nämnda den 5 mars 1909 föredragna lagförslag,
allenast med den ändring att lagen skall träda i kraft den 1
januari 1911;
att, därest sådan lag blifver af Riksdagen antagen,
dels medgifva,
att beträffande pensionering af sådan personal vid statens järnvägar,
hvilken jämlikt 1 § a) och b) i lagen är undantagen från densammas
tillämpning, Kung!. Maj:t må utfärda bestämmelser i enlighet
med det i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 5 mars 1909 intagna
förslag till öfvergångsbestämmelser angående rätt till pension förvissa
tjänstemän vid statens järnvägar, med den ändring att bestämmelserna
skola, träda i kraft den 1 januari 1911,
dels ock besluta,
att de jämlikt beslut vid 1906, 1907, 1908 och 1909 års riksdagar
för hvart och ett af åren 1907, 1908, 1909 och 1910, såsom bidrag till
bestridande af pensionering af statens järnvägars personal, af trafikmedel
afsätta belopp af tillhopa 1,400,000 kronor jämte den afkastning,
som därå kan hafva uppstått, må tillgodoföras de i 19 § i lagen samt
22 § i öfvergångsbestämmelserna omförmälda fonder, till fördelning dem
emellan efter samma grunder, som i berörda stadganden finnas angifna
i fråga om fördelning af statens järnvägstrafiks pensionsinrättnings tillgångar;
samt
att § 1 mom. 2 i aflöningsreglementet för tjänstemän vid statens
järnvägar den 15 november 1907 må, räknadt från och med den 1 januari
1911, erhålla följande ändrade lydelse:
»Generaldirektör är berättigad att från och med månaden näst efter
den, under hvilken han uppnått 65 lefnadsår, under sin återstående lifstid
af trafikmedel uppbära en årlig pension af 6,000 kronor. Generaldirektör,
som, innan han uppnått 65 lefnadsår, antingen på grund af
sjukdom eller därigenom, att lian efter utgången af den tid, för hvilken
han förordnats, icke erhåller förnyadt förordnande, eller och eljest utan
33
Kung!,. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 37.
egen begäran nödgas afgå från sin befattning utan att på grund af
tjänstefel hafva förverkat densamma, är berättigad att i pension uppbära
ett årligt belopp af 6,000 kronor för tiden, intill dess han uppnått
65 års ålder. Skulle generaldirektör före utgången af den tid, erhållet
förordnande afser, befinnas vara af sjukdom oförmögen till vidare nöjaktig
tjänstgöring, skall han vara underkastad skyldighet att afgå mot
åtnjutande af pension enligt nu angifna bestämmelser. Såsom pensionsafgift
skall å det för generaldirektör bestämda arfvodet eller den honom
under tiden, intill dess han uppnått 65 år, tillkommande pension
afdragas ett årligt belopp af 360 kronor, som skall inbetalas till den i
19 § af lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid statens
järnvägar den omförmälda fond; skolande ofvannämnda pen
sionsbelopp
gäldas efter de i 20 § af samma lag angifna grunder.
Hvad sålunda är stadgadt om generaldirektör gäller jämväl om öfverdirektör)).
Hvad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla samt förordnade, att proposition
i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.
Ur protokollet:
Sölve Berger.
Bih. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 28 Höft.
5
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1910:145 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen med förslag till lag angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järn s. 1 i texten
- 1SBU 1910:1 Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen med förslag till lag angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar m. m s. 1 i texten